Kungsholmiana På Mitt Sätt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
1 Kungsholmiana på mitt sätt Kurt-Allan Paulsson 2 Förord Delvis ur egen fatabur men främst med hjälp av i slutet angivna källor har jag sökt sammanställa denna krönika strukturerad på ett sådant sätt att den överensstämmer med min uppfattning om hur Kungsholmen har utvecklats under drygt 700 år. Beträffande källorna har jag under arbetets gång erfarit att de kan ha o l i k a bottnar. Därvid har jag förstått, vilka svårigheter de har som v e r k l i g e n vill ta reda på någon eller någots ursprung. Ett sådant krav har jag ej haft på mig. I något fall har jag redovisat flera versioner, i de flesta fall har jag valt den källa som verkar pålitligast. Stilistiskt har jag valt att skildra holmens tidigare historia i presens-form medan jag för tiden kring 1800-talets början övergått till imperfekt. Det känns bättre så. Varför vet jag inte. Jag har också varit runt och fotograferat samt reproducerat en del historiska bilder. Det mesta är nu borta, men platserna är kvar och minner om holmens tidigare historia. Mina foton från dagens Kungsholmen är integrerade i texten medan de historiska bilderna i möjligaste mån är placerade i anslutning till motsvarande text.. Huddinge hösten 2000 Kurt-Allan Paulsson 1 Innehållsförteckning Munklägret Donationer och förläningar Brobyggen Bebyggelsen växer Skojare startar glasbruk Ny stenkyrka Holmen byter namn Två talanger och en skummis Samuel Owen – en man med många järn i elden Myntet köper in Owens tomt Första sjukhuset på trädgårdstomt Industrier och klassgränser Från kokhus till anatomisal Förargelsens hus Energi för ”höbrännare” Sjukhus- och trädgårdsholmen Pipers malmgård Malmgårdarna blir trädgårdsmästar- boställen Olof Gjöding och Kongsholms Minne Bryggeriepoken Före sin tid Ännu ett sjukhus Lagen och lagens långa arm 1800-talets stora uppfinning – kakelugnen Garvarna och Norrmälarstrand Westinare och Lundinare Familjen Westin Anfadern till ”Lundinarna” Tänkta och förverkligade esplanader Första kollektivhuset Brännvinskungen Kungsholmskungen Svältholmens storgata – Fleminggatan Två kompanjoner som separerade I Karl-Gustav Lindstedts kvarter Gränsland Kungsklippan och bröderna Bolinder Invandrargravar Kronobergsgatan – S:t Eriksgatan Kvarteret Lavetten ”Luvan” – butikidskerska ”Kronis” ”Bibban” Kungsholms teater blir ”Frälsis” ”Fadershuset” Bödelns hemvist 2 Utefter Karlbergssjön Kaserner Salpetersjuderiet och Barnhuset Rålambshov Karlsvik Marieberg Smedsudden Lilla och Stora Essingen Stadshagen – Mariedal Fredhäll – mellan två stora broar Tekniska landvinningar Kungsholmens skolor Kungsholmens biografer En ”sociologisk” undersökning av Kvarteret Lavetten 1939 Källor I. Bandad intervju i december 1965 med f.d. verkmästaren Victor Skoog III. Intervju med fru Svea Runsäther 28/11 2000 IV. Intervju med Enar Nordqvist 12/11 2001 V. Intervju med Ingrid Collin 27/11 2001 VI. Skoluppsats av förf. 29/1 1953 VII. Från fattigpojk till brännvinskung. Historien om L.O.Smith Kronologi Bild D001-D185 2 kallas ön Munklägret (belagt f.f.g. 1558) efter att tidigare -under medeltiden- ha benämnts Övre Lederne eller Munkeliderne. ”Liderne” syftar på traktens kuperade terräng (lid=backe) Munklägret och har sannolikt förvanskats till ”läger”. F.d. Franciskanermunkarna får holmen i förläning av myntinspektören och kungsholmsbon Anders Magnus Ladulås under sent 1200-tal. De håller Björn kopplar däremot namnet (1689) till annars till på Gråmunkeholmen (nuvarande ´viloplats´ på grund av att man hittat ben av Riddarholmen) sedan 1270, då klostret där avsomnade munkar utefter stranden nedanför grundas. Magnus Ladulås bygger där en kyrka munkarnas boningar. L i d e r n e var till en som franciskanernas klosterkyrka och sin egen början ett stort område, som även omfattade Gravkyrka. När den grundas år 1284 är den delar av Norrmalm och Norra Djurgården ut till enkel med bara två skepp, inga glasmålningar Stocksund (Ålkistan). Ett annat namn som och utan torn. (Kung Magnus var troligen själv figurerat i Stockholms-området är Agnefit . Lekmannabroder i Fraciskanerorden, d.v.s. en ”Fit” är ett gammalt namn för låglänt strandäng medlem som inte avlagt klosterlöftet, men som dit traktens fiskarbönder av tradition sökte sig var mån om att följa ordensdirektiven). för att agna sina fiskeredskap.(enl. Snorre Stora delar av marken ägs sedan 1435 av Sturlasson: Agnes äng). Enligt Snorre mördades Gråbrödraklostret, detta också genom en senare kung Agne av sin maka vid Agnefit, en plats donation av riddaren Mats Ödgislesson (d. som man vanligtvis identifierat med Stockholm. 1442). I gengäld får riddaren och hans hustru Agnegatan som ligger på holmen minner om sina gravplatser i klosterkyrkan, och två gånger detta. i veckan läser munkarna själamässor över dem. Det finns alltså redan ett tegelbruk år 1435 här. I och med att markområdet växer ut, måste Ett annat är beläget -vid 1590-talets början- där emellertid munkarna ha påvens godkännande av S:t Eriks sjukhus så småningom kommer att donationerna. Klosterregeln föreskriver ligga. Det tillhör emellertid Kronan. nämligen total egendomslöshet. Påven är nådig. Tegelslageri blir också holmens första De får behålla marken. De har här avelsgård, näringsgren. Johan III utnyttjar dessa tegelbruk trädgårdar längs stranden men också inbjudande bl.a. vid ombyggnad av slottet Tre Kronor. viloplatser för kontemplation. Munkarna Även Gustav II Adolf senare behöver mycket begraver också sina döda på holmen. Man tegel t.ex. till utbyggnad av Riddarholmskyrkan, driver ett tegelbruk nere vid nuvarande och till palatset Makalös rekvirerar Jacob de la Rålambshov (först benämnt Själakorets Gardie (1583-1652) inte mindre än 163 630 000 tegelbruk, senare Södra Tegelbruket) efter det murtegel. att tegel som byggnadsmaterial börjat användas Holmen ingår senare i Gustaf II Adolfs i Sverige i mitten av 1200-talet. Vid den senaste änkedrottning Maria Eleonora livgeding . Hon landhöjningen friläggs nämligen i holmens blir intresserad av ön och har planer på att dalgångar den feta och stenfria ”östersjöleran”. anlägga ett lustslott här. Byggandet påbörjas Här är bra odlingsjord och ett bra råmaterial för men avslutas aldrig i brist på medel. Av tegelbränning. Riddarholmskyrkan - lustslottet blir det ett ”luftslott”. Hon tröstar sig Gråmunkarnas gamla kyrka- är byggd av tegel med att i stället bygga sig ett slott i Strömsholm. 1280-1310. Tegelbruket upphör i slutet av Men den första bron kommer till i samband med 1600-talet, men så sent som vid förra drottningens slottsbygge (se vidare nedan). sekelskiftet lär någon form av sådan hantering Ett pråmvarv anläggs i slutet av 1630-talet vid förekomma här. Munklägrets östra udde. Här låter År 1527 drivs munkarna -Gråbröderna- bort änkedrottningen bygga en s.k. s k ä r j e b å t -- från ön av Gustaf Vasa i samband med Västerås en mindre odäckad farkost- som via Mälaren recess. Den 21 juli detta år inlevereras klostrets förs till Strömsholm. Det anses att Stockholms klenoder och skrudar till räntekammaren. Gamla här får sin första ”småbåtshamn”. Mycket av uppodlade klostermarker inlemmas i kungens denna tidigare historia känner man till genom nya ladugårdsorganisation och nyttjas främst till Erik Jönsson Dahlberg(1625-1703), odling av hö och spannmål. Till de kungliga fältmarskalk, fästningsbyggare, tecknare, som stallens och de stockholmska ladugårdarnas på 1660-talet börjar dokumentera historiska drift krävs nämligen stora mängder foder. Flera skeenden. hundra lass hö förs varje år in till staden. Gustav Vasa ha en kungsladugård med hundra kor där Donationer och förläningar idag Kungsgatan och Sveavägen korsar Under tiden för drottning Kristinas varandra. Holmen blir även jaktmarker för förmyndarregering (1632-1644) doneras stora hovet - varg, björn och lo. Från 1550-talet områden på holmen till de fältherrar som 2 utmärkt sig i 30-åriga kriget; ”nämligen alltifrån området Hornsberg år 1646 och Lennart östra udden till och intill staketet, som nu där Torstensson (1603-1661) Kristineberg år 1647. uppsatt är” (idag ungefär efter S:t Eriksgatans Nordöst om Hornsberg ner mot sträckning). 1643 avskiljs Munklägret från Karlbergskanalen får Anders Gyldenklou Solna och förs till Klara församling. Holmen har samma år ett stort område, som bara efter några nu ett 70-tal invånare, huvudsakligen år köps in av Horn. Även dåvarande tegelarbetare (bild D001). Samtidigt regleras överståthållaren Knut Posse (1626-1676) får en bebyggelsen av en stadsplan upprättad för rejäl bit i donation detta år. Det området ligger malmarna. För Kungsholmens del är det den utefter Barnhusviken från nuvarande S:t östra delen som underställs planen, som i sina Eriksgatan ner mot Kungsbroplan och kommer väsentliga delar faktiskt fortfarande äger så småningom att ingå i de Lenmanska och bestånd! Den kännetecknas av ett rätlinjigt Grubbska ägorna (se nedan). Drottningens gatunät med regelbundna kvartersrutor, helt i ”sockerbagare” Abraham von Eck blir heller överensstämmelse med de stadsplaneideal som inte lottlös. Han får en litet tomt intill nuvarande då råder. 1644 -under drottningens första Owens gata. regeringsår- börjar man stycka av tomter. Horn låter uppföra en praktfull byggnad i Stadskärnan har brist på mark. Samtidigt klassisk holländsk stil, sannolikt med donerar drottningen öns östra del till Stockholm. Riddarhuset som mönster (bild D002-D003). Tre år senare -1647- doneras även den västra Huset omges av en trädgård i fransk stil. Upp delen. Avsikten med donationen är att ge till gården leder en stor allé. Ett drygt sekel utrymme för trångbodda hantverkare. För att senare -år 1753-