Utlåtande 1988:182 RIX Förslag Till Detaljplan Och Fastighetsplan För

Uti. 1988:182 RIX 3270

Utlåtande 1988:182 RIX

Förslag till detaljplan och fastighetsplan för Blekholmstorget m. m. inom stadsdelarna Norrmalm och Kungsholmen, Dp 8354 A och Fp 87017

Föredragande borgarrådet anför följande. Detta planförslag har tillkommit för att möjliggöra att Klarastrandsleden mellan Klarabergsviadukten och Kungsbron överbyggs. På däcket, i nivå med broarna byggs åtta kontorshus och nära vattnet fem punkthus med 175 lägenheter. I kontorshusen byggs också cirka 100 s. k. företagslägenheter. Närmast Klara Sjö anläggs en park. Överdäckningen och byggandet av de nya husen finansieras så att staden upptar ett lån av tomträttshavarna. Lånets räntor och avbetalning balanseras mot tomträtts- avgälderna. Jag anser att det är mycket positivt att detta bygge nu kommer till stånd. Husen byggs över den trafikled som idag helt skärmar av kontakten med vatten. Nu blir det åter möjligt att promenera längs Klara Sjö. Ett betydande antal nya bostäder byggs i ett mycket centralt område som tidigare helt dominerats av kontor. I detta ärende behandlas också i enlighet med PBL ett förslag till fastighetsplan för området. Fastighetsplanen blivande fastighetsgränser och en gemensamhetsanlägg- ning, lastningsgatan till kontorshusen. Jag tillstyrker planförslagen.

Borgarrådsberedningen tillstyrker planförslagen.

Kommunstyrelsen tillstyrker planförslagen och föreslår kommunfullmäktige besluta att antaga detaljplanen och fastighetsplanen för Blekholmstorget m. m. inom stadsdelarna Norrmalm och Kungsholmen, Dp 8354 A och Fp 87017. Uti. 1988:182 RIX 3271

Stockholm den 14 september 1988 På kommunstyrelsens vägnar: JOHN-OLOF PERSSON ULRIKA FRANCKE Torsten Lilja

Reservation anfördes av Brit Rundberg (vpk) med hänvisning till den av Arne Malmgren anförda reservationen vid ärendets behandling i byggnadsnämnden.

Reservation anfördes av Jan Carlson (sp) enligt följande. Den stora utbyggnaden av kontor och andra arbetsplatser, särskilt i innerstaden, utgör ett av de största hoten mot en god miljö i Stockholm. Denna detaljplan är en i raden som innebär en stor satsning på arbetsplatser i de centrala delarna i staden. 45 000 kvm kontor och butiker planeras i Blekholmstorget. Ytterligare 150 000 kvm planeras i de angränsande kvarteren. Stockholmspartiet anser att bostadsytan skall ökas på kontorsytans bekostnad. Bostäder bör kunna inrymmas i kontorshusens övre våningar, de som vetter mot bostadshusen. När det nu har visat sig att det går att kombinera lägenheter i de övre planen med kontor i de nedre anser vi att man bör göra detta fullt ut. Alternativt bör minst ytterligare ett kontorshus upplåtas som lägenhetshotell. Exempelvis borde lägenheter till riksdagsledamöter kunna iordningställas i ett av de föreslagna kontorshusen. Kommunen borde uppta överläggningar med riksdagens förvalt- ningskontor om bostäder för riksdagsledamöter på Blekholmstorget. Förmedlingsrätten till lediga lägenheter bör finnas kvar för KSB och Stockholms bostadsförmedlingskontor även efter det att det statliga lånet löpt ut. Lägenhetstillskottet vill stockholmspartiet finansiera genom att uppskjuta överdäckningen av Söderleden (kv Saturnus m. fl.) Stockholmspartiet anser för övrigt också att dessa planer inte bör föras fram till beslut förrän frågan om saneringen av kreosotet lösts. Stockholmspartiet yrkar att kommunstyrelsen skall avstyrka planförslagen och föreslå kommunfullmäktige att besluta att återremittera detaljplanen och fastighetsplanen för Blekholmstorget m. m. inom stadsdelarna Norrmalm och Kungsholmen, Dp 8354 A och Fp 87017 för omarbetning i enlighet med ovanstående riktlinjer och med hänsyn tagen till resultatet av miljöundersökningarna med anledning av kreosotförekomsten i marken. Uti. 1988:182 RIX 3272

ÄRENDET Byggnadsnämnden har den 16 juni 1988 godkänt förslagen till detaljplan och fastighetsplan för Blekholmstorget m. m. vid Blekholmsgatan, Klarabergsviaduk- ten, Blekholmsterrassen och Kungsbron inom stadsdelarna Norrmalm och Kungs- holmen angivet på karta, märkt Dp 8354 A och Fp 87017. Detalj planeförslaget daterat den 30 mars 1988 redovisas på illustration Dp 8354 A (b,taga 1), i tillhörande beskrivning (bilaga 2), genomförandebeskrivning (bilaga 3) och fastighetsplanen genom illustration Rh l och Ri2 (bilaga 4), planbeskrivning (bilaga 5) och bestämmelser (bilaga 6).

Reservation gjordes av ledamoten Arne Malmgren (vpk) (bilaga 7).

Suppleantyttrande gjordes av Anne Murray (sp) (bilaga 7).

Stadsbyggnadskontoret har i tjänstememorial den 3 maj 1988 redogjort för planärendets behandling. Tjänstememorialet har följande innehåll.

SAMMANFATTNING Byggnadsnämnden uppdrog vid sammanträde den 25 juni 1987 åt stadsbyggnadskontoret att ombesörja remissbehandling av och samråd om detaljplaneförslaget och fastighetsplanen. Förslagen sändes på remiss under tiden 2 juli till 15 september 1987. Remisstiden förlängdes efter hand till och med oktober. Samrådsmöte hölls i Tekniska nämndhuset den 19 november 1987 med fastighetsägare, Bostadsrättsföreningen Kungsklippans medlemmar och hyresgäster. Flertalet remissinstanser var positiva till förslagen. Drätselnämnden och gatunämnden ansåg att gångbron liksom hissar till parken borde utgå. Fastighetsnämnden önskade ytterligare 50 lägenheter i företagshotell och liksom gatunämnden att ersätta rampen från Klarastrandsleden till Klarabergsviadukten med en ramp söder om viadukten. Posten och SJ ansåg att en översiktsplan borde föregå detaljplanen liksom att en trafikplan borde finnas. Bostadsrättsföreningen önskade större park genom att lägga bostäderna ovanpå kontorshusen. Länsstyrelsen kritiserade förslaget på flera punkter. Enligt riksantikvarieämbetet stred förslaget mot riksintresset för kulturminnesvård genom att den förändrar den snävaste delen av det öppna stadsrummet och tar bort Klara Sjös samband med Riddarfjärden. Länsstyrelsen ansåg också att den föreslagna kontorsetableringen ökar den regionala obalansen och medför en överbelastning av det radiella spårsystemet. För att minska avgasutsläppen måste biltrafiken i Stockolms centrala delar begränsas. Remissynpunkter, länsstyrelsens yttrande, anteckningar från samrådsmöte liksom stadsbyggnadskontorets kommentarer finns sammanfattade i SAMRÅD. Under utställningstiden inkom skrivelser från länsstyrelsen, SJ, Posten, Bostadsrättsför- eningen Kungsklippan, Stockholms Va-verk och HJS:s arkitektkontor. Yttranden redogörs för i UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING tillsammans med kontorets ställningsta- gande. Utl. 1988:182 RIX 3273

Detaljplaneförslaget har efter samrådet och utställningen ändrats på några punkter. Antalet företagslägenheter har ökat, den föreslagna rampen till Klarabergsviadukten har lagts in och möjlighet för publika lokaler längs stranden under broarna finns nu. I övrigt innebär detaljplaneförslaget Dp 8354A endast mindre ändringar. Fastighetsplanen Fp 87019 är ej ändrad.

MEMORIAL Bakgrund Byggnadsnämnden behandlade den 24 maj 1984 en startpromemoria om planutredning för Kiarastrandsleden från Sankt Eriksbron till Kungsbron samt för Blekholmsområdet. Nämnden uppdrog åt kontoret att påbörja planutredning för Klara Strandsleden enligt kontorets promemoria och att påbörja planutredning för Blekholmsområdet med inriktning på ett effktivt utnyttjande av marken. Kontoret fick därför i uppdrag att utreda möjligheterna att använda området för kontorsändamål alternativt för ett kombinerat kontors- och parkeringshus. Vid behandlingen av startpromemorian avseende områdesplan för Västra Klara-Centra- lenområdet den 24 oktober 1985 beslöt byggnadsnämnden bland annat att planeringen för en överdäckning av Blekholmstorget i första hand prioriteras. Med hänsyn till önskemålet om nya bostäder i innerstaden bör det fortsatta arbetet för Blekholmstorget också redovisa möjligheterna av bostadsbebyggelse för stranden vid Klara Sjö. Fastighetsnämnden beslöt den 28 januari 1986 att reservera marken inom Blekholmstorget för Skanska och Riksbyggen. En av förutsättningarna vid markreservationen var att den blivande tomträttshavaren (Skanska-Riksbyggen) i samråd med staden skulle arrangera parallella uppdrag med några olika arkitektfirmor. I direktiven ingick att belysa ett alternativ till ren kontorsanvändning som innehöll ca 100 bostadslägenheter. De parallella uppdragen utfördes under våren och sommaren 1986. Gransknings- och bedömningsarbetet utfördes i två steg. Resultatet av granskningen blev att två förslag med sinsemellan olika principer för uppbyggnaden av områden ansågs ha så stora kvaliteter ur stadsbildssynpunkt att förslagsställarna borde få möjlighet att bearbeta sina förslag enligt riktlinjer som angavs av bedömningskommittén. Efter bearbetningen kunde kommittén rekommendera att Coordinators förslag lades till grund för det fortsatta stadsplanearbetet. Redovisningen av resultatet av de parallella uppdragen gjordes i byggnadsnämnden den 29 januari 1987. Nämnden beslöt att godkänna redovisningen samt uppdra åt kontoret att utarbeta stadsplan för Blekholmstorget. Vid fastighetsnämndens sammanträde den 3 februari 1987 begärde nämnden ytterligare studier för att kunna inrymma fler lägenheter i projektet. Skanska/Riksbyggen lät Coordina- tor studera möjligheterna för detta. Det förslag som fastighets- och stadsbyggnadskontoret gemensamt bedömde som den lämpligaste innebar att en ökad bostadsanvändning skulle ske genom att bottenvåningarna i punkthusen, som i tävlingsförslaget var kontor, blir bostäder och att ett av kontorshusen blir lägenhetshotell. Totalt skulle då planen innehålla ca 225 lägenheter. Denna utredning godkändes av byggnadsnämnden den 9 april 1987, och av fastighetsnämn- den den 28 april som emellertid önskade ytterligare ett punkthus.

Utl. 1988:182 RIX 3274

Den 28 januari 1987 hemställde SJ om ändring av stadsplanen för Klara Strandsleden, området som omges av rampen till Kungsbron. Området är i stadsplanen utlagt som specialområde för järnvägstrafik. SJ har behov av att inom redovisat område uppföra en trafikledningscentral. Skälen för att ligga här är enligt SJ bl. a. att trafikledningscentralen bör ligga inom centralstationsområdet för att ha närkontakt med tåg, truckar, trafikanter m. m. Vidare är trafikledningscentralen bemannad dygnet runt varför personalen måste ha tillgång till goda allmänna kommunikationer. Trafikledningscentralen bör i princip utgöra en separat byggnad då speciella krav ställs på den ur försvars- och sabotagesynpunkt. Slutligen anser SJ att tomten inom rampen är välbelägen med hänsyn till befintliga ledningar och tillgång till kylvatten för den stora mängden datorer. (Barnhusviken)

Förslag till detaljplan S-Dp8354 och fastighetsplan Fp 87019 Stadsbyggnadskontoret upprättade ett samrådsförslag till detaljplan, visat på ritning S-Dp8354, med förslag till bestämmelser och en fastighetsplan för gemensamhetsanläggning- en (lastgatan) Fp 87019. Detaljplaneområdet omfattade hela området mellan Klarabergsviadukten, SJ:s kontorshus, Kungsbron och Klara Sjö. Dessutom ett mindre område strax norr om Kungsbron. Fastighetsplanen omfattade huvudsakligen Blekholmsgatan. Detaljplanen följde i allt väsentligt det bearbetade tävlingsförslaget, som ritats av Coordinator Arkitekter AB, vad gäller Blekholmsområdet. För området norr om Kungsbron följde det SJ:s förslag till trafikledningscentral som ritats av HJS-arkitektkontor AB. Klarastrandsleden föreslogs bli inbyggd i tunnel mellan broarna. Kontakten med stadens gatunät skulle ske via ramper upp till broarna. På däcket över trafikleden, på broarnas nivå, föreslogs två bebyggelseområden skilda åt av en nordsydlig lokalgata. Öster om gatan planerades åtta kontorslameller i östvästlig riktning med gavlarna mot vattnet och väster om gatan längs stranden var fem punkthus för bostäder placerade. Kontorshusen var uppdelade i två grupper om vardera fyra hus med ett mellanliggande torg. Torgrummet markerades ytterligare genom att de omgivande husen hade arkadvåningar både i torgplanet och i de två översta våningarna. Torget kunde få direkt förbindelse med en blivande överdäckning av järnvägsområdet genom en bro över Blekholmsgatan och håltagning i SJ:s kontorshus. För att förbättra kontakten mellan byggnaderna i det inre området och parken fanns i förslaget ett våningsplan under gatan. Därigenom gavs möjlighet till direktkontakt mellan de inre kvarteren och parken. Detta våningsplan kunde också användas för att från torgets mittparti via trappor nå parken. Torget utgjorde entréplats för kontoren i kvarteren norr och söder om torget. Det norra huset avsågs att i sina övre våningar ha företagslägenheter. De båda kontorskvarteren förbands sinsemellan av ett kommunikationsstråk mellan kontorsflyglarna. Längs stråket lades entréutrymmen och gemensamma lokaler som terrasse- rades och planterades. Varuförsörjningen skedde från Blekholmsgatan liksom tillfarten till parkeringen som rymde 225 bilar. Punkthusen väster om lokalgatan avsågs byggas med smålägenheter. Bostadshusen hade sina entréer i punkthusens arkader vid lokalgatan men man nådde även parken från varje hus. Terrasserna mellan de tre södra punkthusen utformades som terrasslägenheter. Uti. 1988:182 RIX 3275

Förslaget innehöll totalt ca 225 lägenheter (15 000 kvm BTA) och ca 40 000 kvm BTA kontor och butiker samt ca 10 000 kvm BTA teknik m. m. Den blivande trafikledningscentralen kommer att helt fylla den inre delen av slingan för uppfarten för Klarastrandsleden till Kungsbron. Under Kungsbron förläggs en körgård med lastkaj som betjänar ett expressgodsmagasin och truckverkstad i ledningscentralens bottenvå- ning. Plan 2 upptas av tekniska utrymmen och plan 3 innehåller de operativa enheterna för tågcentralen. Plan 4 — 6 är kontorsvåningar. I planen ingick även SJ:s Klarastrandskontor med sin tillfartsgata. Förändringen gentemot gällande plan var att det nu blev kvartersmark i stället för specialområde och att gatan uppläts för allmän gatutrafik. Härigenom blev det möjligt att nå Blekholmsområdet från Klarabergs- gatan. Den nuvarande vegetationen i parken föreslogs bevarad. För att förbättra kontakten med parken föreslogs en handikappanpassad gångramp från Kungsbron och fasta trappor vid Klarabergsviadukten. Dessutom kunde man nå parken genom ett hiss- och trapphus i parkens norra del som också betjänade en restaurang eller annan publiklokal under Blekholmsterras- sen. Vidare föreslogs en gångbro till strandpromenaden vid Kungsholmsstrand. Under samrådsperioden utarbetade kontoret ett miljöprogram i samarbete med övriga förvaltningar och byggherrens arkitekter. Parallellt med samrådsförslaget upprättades en fastighetsplan, som remitterades och blev föremål för samråd samtidigt som detaljplaneförslaget. Planförslaget och förslaget till fastighetsplan skickades på remiss under tiden juli—oktober. Samrådsmöte hölls i Tekniska nämndhuset den 19 november 1987. Kallelse skedde dels genom brev till berörda fastighetsägare och bostadsrättsföreningens styrelse och dels genom informationsblad som sattes upp i entreerna till husen inom planområdet.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av remissvaren Samrådsredogörelsen finns i bilaga SAMRÅD.

Drätselnämnden beslöt den 19 januari 1988 att som svar på remissen överlämna och åberopa kammarkontorets tjänsteutlåtande 1988-01-12: "Kammarkontoret tillstyrker förslaget men anser att en del justeringar behöver göras, bl. a. bör gångbron utgå liksom en del av x-områdena."

Fastighetsnämnden beslöt den 6 oktober 1987 i huvudsak i enlighet med fastighetskontorets tjänsteutlåtande samt uppdrog åt kontoret att pröva förutsättningarna för att ersätta delar av kontorsbebyggelsen med ytterligare 50 lägenheter i företagshotell. "Fastighetskontoret ansåg bl. a. att gatukontorets förslag att ersätta den uppåtgående rampen från Klarastrandsleden till Klarabergsviadukten med en fritt liggande U-ramp söder om Klarabergsviadukten var en förbättring. Fördelarna med detta är att kontorskvarteren kan utformas på ett bättre sätt. Kontorens yta ökas, fler parkeringsplatser kan utföras och genom att Blekholmsterrassen kan dubbelriktas förbättras förhållandena för cyklister och fotgängare. 1 övrigt anser kontoret att förbindelsen genom SJ:s kontorshus endast bör avse gång- och Uti. 1988:182 RIX 3276 cykeltrafik, den redovisade hissen och trappan till parken bör ej vara allmän anläggning ej heller gångtunneln under Blekholmsterrassen. Dessa anläggningar bör inarbetas i lokalerna."

Gatunämnden behandlade ärendet den 1 oktober 1987 och beslöt att överlämna och åberopa gatukontorets tjänsteutlåtande och därutöver anföra att nämnden anser att tillgängligheten för äldre och handikappade måste lösas på ett godtagbart sätt med hänsyn till dessa gruppers behov av att lätt komma till parken. "Gatukontoret föreslår en alternativ lösning till den raka avfartsrampen till Klarabergs- viadukten. Hiss och trappa söder om Kungsbron erfordras ej från allmän kommunikations- synpunkt. Gångtunneln under Blekholmsterrassen och gångbron över Klara Sjö är ej nödvändiga och bör utgå."

Kulturnämnden beslöt den 30 september 1987 överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. "Kulturförvaltningen vill bevaka framtida schaktningar för att kunna konstatera var Blekholmens äldre strandlinje gick."

Socialdistrikt I tillstyrker förslaget och begär att lägenheter reserveras för kollektiv- och gruppboende.

Miljö - och hälsoskyddsnämnden beslöt den 22 september 1987 överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande. "Förvaltningen anser att den alternativa lösningen på anslutningen av avfartsrampen norrifrån är att föredra ur miljösynpunkt. Bostadshusen måste skyddas från buller genom inbyggda balkonger och bullerdämpande fönster. Förvaltningen vill vid den fortsatta hanteringen ges tillfälle att ge råd angående hanteringen av de cyanidförorenade jordmassor- na i trakten av gamla gasreningen."

Fritidsnämnden beslöt den 23 september att överlämna och åberopa fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande och dessutom anföra att fritidsnämnden finner det synnerligen olyckligt att nämnden inte fått yttra sig över områdesplanen utan i stället ställts inför en detaljplan där nämndens möjligheter till påverkan blivit i det närmaste obefintlig. Distriktsnämnden förutsätter ett framtida remissförfarande där utrymme ges för ett reellt inflytande inom ramen för nämndens kompetensområde. "Fritidsförvaltningen anser bl. a. att trappförbindelserna, gångrampen och gångbron över Klara Sjö behövs för att parken skall kunna fungera som allmänpark."

Rådet till skydd för Stockholms skönhet anser att tävlingsmaterialet skulle ha gått ut på en bred remiss innan detaljplaneförslaget upprättades. Skönhetsrådet anser att bebyggelsen är för hög och utformningen alltför stereotyp. Det är nödvändigt att den antydda variationen i gavelmotiv, takformer och material, som finns antydd, utvecklas och berikas.

Stockholms Va - verk, Stockholm Energi, Televerket Stockholm har alla synpunkter på ledningsdragningen. Uti. 1988:182 RIX 3277

Stockholms läns landsting önskar fler bostäder på lokalytornas bekostnad och anser att Kungsholmsgatan bör utformas som bussgata enligt tidigare planer.

Statens Järnvägars regionkontor anser att en områdesplan för Västra Klara borde finnas innan detaljplan utarbetas. Planen bör ej innehålla SJ:s Klarastrandskontor, bron mellan torget och SJ:s kontorshus skall dimensioneras för tung körtrafik.

Posten genom Postfastigheter anser att en översiktsplan för Västra Klara bör göras först. Dessutom saknas trafikplan.

Hyresgästföreningen, Norrmalmsavdelningen. Överdäckningen av Klarastrandsleden är bra liksom byggnadernas höjd och utformning. Planens enda fel är att det är för mycket kontor. Alla tillkommande byggnader skall endast användas för bostäder.

Bostadsrättsföreningen Kungsklippan 1. Föreningen anser att planen har för få bostäder. Husen mellan SJ:s kontorshus och Blekholmsterrassen bör byggas på med ett antal våningar som motsvarar ytan av de fem punkthusen utefter stranden. Parken skulle därigenom bli större. Vidare bör gångbron tas bort. Efter remisstidens utgång i februari skickade bostadsrättsföreningen Kungsklippan 1 in ett kompletterande yttrande där man framför sin oro inför de skredrisker som föreligger i området närmast stranden och vad en sänkning av grundvattennivån kan medföra för bostadsrättsföreningens fastigheter närmast Klara Sjö. Dessutom vill föreningen ha en grundlig undersökning av markens höga cyanidhalt. Fastighetskontorets geotekniska byrå har kommenterat skrivelsen och framför bl. a. att säkerheten mot skred ökar när Klarastrandsleden flyttas österut. Ingenting kommer att göras som försämrar stabiliteten. Dessutom påverkar ett skred i östra stranden ej den västra. Grundvattennivån inom området bestäms av Mälarens vattenyta. Bebyggelsen inom Blekholmstorget kan inte sänka Mälarens vattennivå. Utredningen avseende cyanid och andra kemikalier inom Blekholmstorget visar att problemet med föroreningar är litet och lätt hanterbart. Markarbetena inom Blekholmstorget har ingen inverkan på fastigheterna väster om Klara Sjö. Under hela remisstiden var samrådsförslaget utställt. Stadsbyggnadskontorets synpunkter och ändringar framgår av kommentarerna till remiss- och samrådsredogörelsen (bilaga SAMRÅD). Som ett led i samrådet med staten och länsstyrelsen var representanter för länsstyrelsen, vägverket och riksantikvarieämbetet kallade till en genomgång av planläget beträffande Västra Klara och Blekholmstorget den 16 mars 1988. Från staden fanns representanter för stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret. Dessutom deltog arkitekterna för Blekholms- projektet. Länsstyrelsens yttrande i sin helhet liksom stadsbyggnadskontorets kommentarer ingår tillsammans med anteckningarna från samrådsmötet i bilaga SAMRÅD. Utl. 1988:182 RIX 3278

UTSTÄLLNING Efter samrådet bearbetades detaljplaneförslaget och ställdes ut under tiden 8 april till 1 maj 1988. Bearbetningen gällde bl. a. kravet på ytterligare 50 företagslägenheter. Dessa inprojektera- des i de övre våningarna i kontorshusen vid torget, vilket medförde att husen blev 2 m högre. SJ:s Klarastrandskontor utgick ur planen liksom de allmänna hissarna till parken. Den av gatukontoret föreslagna rampen söder om Klarabergsviadukten infördes i planen. Lednings- centralens "sockelvåning" sänktes 4 m. Under utställningstiden inkom skrivelser från länsstyrelsen, SJ, Postfastigheter, Bostads- rättsföreningen Kungsklippan, Stockholms Va-verk och HJS:s arkitektkontor. Skrivelserna finns sammanfattade i ett UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING med stadsbyggnadskontorets kommentarer.

FASTIGHETSNÄMNDENS BESLUT Fastighetsnämnden beslöt den 17 maj att överlämna och åberopa fastighetskontorets tjänsteutlåtande. Fastighetskontoret tillstyrker förslaget men anser att, eftersom gångtunneln från torget till parken inte kommer att genomföras förrän i samband med en framtida exploatering av bangårdsområdet, trappan från parken måste kunna anslutas till Blekholmsterrassens västra gångbana och göras permanent.

STADSBYGGNADSKONTORETS KOMMENTARER Statens Järnvägar och Posten genom Postfastigheter har i ett detaljplaneavtal med Stockholms stad godkänt detaljplanen och genom avtalet fått begärda garantier och kompensation. Va-verkets nya ledningsområden har införts på plankartan. Vidare har några beteckningar för användningen bytts ut mot bestämmelser och utformning. En ändring av närmast redaktionell art. Den trappförbindelse som fastighetskontoret vill ha införd på plankartan har stadsbyggnadskontoret ansett vara av provisorisk karaktär tills gångförbindelsen från torget byggs. Den kunde då behandlas som tillfällig åtgärd. Stadsbyggnadskontoret har fört in en beteckning för trappförbindelsen så att den kan göras permanent om man så önskar. De införda förändringarna är ej av den karaktären att de fordrar ny utställning ej heller något intyg från berörda intressenter. Den ändrade detaljplanen har fått beteckningen Dp 8354 A. De fastighetsrättsliga frågor som har tagits upp av SJ och Posten kommenteras i stadsmätningsavdelningens tjänstememorial.

Stadsbyggnadskontorets memorial om fastighetsplan har följande lydelse: Ansökan om fastighetsplan har ingivits av Stockholms fastighetskontor såsom ägare av fastigheten Norrmalm 4:41 m. fl. Utl. 1988:182 RIX 3279

Förslag till fastighetsplan har upprättats av undertecknad Göran Granr 23 februari 1987. Förslaget innebär att en gemensamhetsanläggning för lastgata skall inrättas. Samråd om planförslaget har skett med berörda sakägare m. fl. enligt bilagd fastighetsförteckning. Samrådsredovisning sker i beskrivningen till fastighetsplanen. Planhandlingarna har ändrats med anledning av framförda synpunkter och därefter ställts ut. Under utställningsti- den har skriftliga synpunkter inkommit från SJ och Postfastigheter. Stockholms kommun, SJ och Postverket har 1988-06-03 och 1988-06-06 träffat avtal om detalj- och fastighetsplanen. Avtalet innebär att parterna skriftligen godkänner förslaget till fastighetsplan. Synpunkter- na föranleder ej någon ändring av förslaget. Förslaget överlämnas med hemställan att byggnadsnämnden godkänner förslag till fastighetsplan för del av Blekholmstorget, Fp 87017.

Uti. 1988:182 RIX 3280

Bilaga 1

Uti. 1988:182 RIX 3281

Bilaga 2 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR 1 (6) FBI Centrala innerstaden 1988-03-30 Dp 8354A Erik Östberg/AE Tfh 785 75 72

Detaljplan för Blekholmstorget m m inom stadsdelarna Norrmalm och Kungsholmen i Stockholm, Dp 8354A

PLANBESKRIVNINC Handlingar

Detaljplanens handlingar är: plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och kvalitetsprogram.

Planens syfte och huvud drag

Byggnadsnämnden uppdrog i maj 1984 åt stadsbyggnadskontoret att göra en planutredning för Blekholmsområdet med inriktning på ett effektivt utnyttjande av marken. Senare anvisningar i oktober 1985 innebar att syftet med planen var att överdäcka Klara,- strandsleden för att eliminera bullerstörningarna för bostäderna på Kungsholmssidan och att göra det möjligt att bygga bostäder med hänsyn till önskemålet om nya bostäder i innerstaden. Vidare hemställde SJ i januari 1987 om plan för ny trafikledningscentral i trafikslingan norr om Kungsbron. Trafikledningen behövs bl a för utbyggnaden av pendeltågstrafiken.

Planområdet är nu obebyggt och används till största delen för parkering och för Klarastrandsleden. Detaljplaneförslaget innebär att Klarastrandsleden blir inbyggd i tunnel mellan Klarabergsvia,- dukten och Kungsbron. På dänket över trafikleden, på broarnas nivå, föreslås två bebyggelseområden skilda åt av en nordsydlig lokalgata (Blekholmsterrassen). Öster om gatan, närmast SJ:s kontorshus, byggs åtta kontorslameller i östvästlig riktning med gavlarna mot Klara Sjö. Bebyggelsen är anordnad i två kvarter med fyra hus i varje, Skilda åt av ett torg. Väster om Blekholmsterrassen, längs stranden, är fem punkthus för bostäder placerade. Mellan Blekholmsterrassen och Klara Sjö an- läggs en park där befintlig vegetation och brygga bevaras. För att förena parken med strandpromenaden på Kungsholmen byggs en gångbro.

SJ:s trafikledningscentral föreslås placeras inom Klarastrandsle- dens uppfartsramp till Kungsbron. Tillfarten sker från Blekholms- gatan till en körgård under Kungsbron. Plandata

Detaljplanen, visad på karta Dp 8354A, utgörs av ett område väs- ter om SJ:s kontor som omfattar Blekholmstorget och Blekholmsga- tan, del av Klarabergsviadukten, och ett område strax söder om viadukten, del av Klara Sjö och parken närmast sjön, samt del av

Uti. 1988:182 RIX 3282

2 Dp 8354A

Kungsbron och ett område närmast norr om därom. Crnrådets avgräns- ningar följer av byggnadsnämndens uppdrag och SJ:s önskemål om placeringen av trafikledningscentralen samt läget av Klara- strandsledens avfartsramp söder om Klarabergsviadukten.

Tidigare planer

Detaljplaner: Planen innebär smärre ändringar av de gällande stadsplanerna P1 2000A fastställd 1938, P1 2570 fastställd 1941, P1 5200 fast- ställd 1960. För planerna P1 7713A fastställd 1979 och P1 8265 fastställd 1985 innebär den föreslagna planen större ändringar. Den gällande planen P1 7713A innebar att planområdet användes för terminal för Södertörnsbussarna, Klarastrandsleden och en mindre park närmast Klara Sjö Planen P1 8265 för Klarastrandsleden norr om Kungsbron anger ingen byggnadsrätt för det område som nu föreslås för trafikledningscentral. Bostadsförsörjningsprogrammet för åren 1988-1994 anger för områ- det: Flerfamiljshus 175 lgh och företagslägenheter 100 st. Byggstart april 1988 med lednings- och markarbeten.

Övriga kommunala beslut: Fastighetsnämnden beslöt den 28 januari 1986 att reservera marken inom Blekholmstorget för Skanska och Riksbyggen. Markreservatio- nen förutsatte att tomträttshavaren 1 samråd med staden skulle Uti. 1988:182 RIX 3283

3 Dp 8354A

arrangera parallella uppdrag med några arkitektfirmor. I direktiven ingick att, förrutom ett förslag med kontorsanvändning, även visa ett alternativ med 100 bostadslägenheter. Förutsättningar och förändringar

Natur mark och vegetation

Marken användes nu mest för bilar, dels som genomfartsled och dels som parkering. Närmast sjön finns en park med varierad vegetation till största delen alm, lind och pil.

Planen innebär att Klarastrandsleden flyttas längre från vattnet och parken således blir större. Befintliga träd bevaras och parkens egenskap som citypark förstärks genom att tillgängligheten förbättras genomgångramp och trappor från broarna och en gångbro till Kungsholmens promenadstråk.

Geotekniska förhållanden. Den geotekniska undersökningen visar att marken inom området består av fyllning, lera och friktionsmaterial på berg. Jordlag- rets mäktighet varierar mellan mindre än 1 m i norr och drygt 20 m i sydost. Markundersökningen visar förekomst av kreosot inom en del av området vilket är lämningar från tidigare gasverk (1853- 1922) och tjärtillverkning. Schaktmassorna kommer att omhändertas på speciellt sätt.

Fornlämningar: Planområdet består till stor del av det som fram till 1700-ta1et var en ö (Blekholmen). Vid tidigare schaktningar har värdefulla iakttagelser vad beträffar Blekholmens strandlinje gjorts. Stads- museet avser att bevaka framtida schaktningar.

Bebyggelseområden

KLARA SJO elE KFOL PAS - TERRASSEN • P tosa,. J L 00.0000000000000000 } 5.11 KONTOR CO CO ED CD 1:13 CD CD CE el CU CO CE3 MEM= CDCEICEICDED COMMOVZ •33MCDC003

v3 i'gufu B MR% 4 eosTAns.us 4 .....F.sm»osumE24 4 R.F.ZERING tAi5":,u,r

PLAWNRÅDET SEK T ION (gena., EIRN.NINNIN3 Bostäder: De fem punkthusen väster om Blekholmsterrassen innehåller 175 lägenheter, till större delen 2-rumslägenheter. Bostadshusen har sina entreer i punkthusens arkader och dessutom nås parken från varje hus. De två husen på ömse sidor am torget innehåller bostä- der (företagslägenheter) i de fyra översta våningarna Lägenheter- na 100 stycken är små, mest ettor och får sina entreer från torget.

10 Nr 1988:177-191 Uti. 1988:182 RIX 3284

4 Dp 8354A

Arbetsplatser: Kontorshusen är uppdelade i två grupper om vardera fyra hus med ett mellanliggande torg. Torgrummet markeras ytterligare genom att de omgivande husen har arkadvåningar i de två översta våning- arna. Torget kan får direkt förbindelse med en blivande över- däckning av järnvägsområdet genom en bro över Blekholmsgatan och håltagning i SJ:s kontorshus. För att förbättra kontakten mellan byggnaderna i det inre området och parken finns ett våningsplan under gatan.(Blekholmsterrassen) och över Klarastrandsleden. Därigenom ges möjlighet till direktkontakt mellan de inre kvarteren och parken. Detta våningsplan används också för att från torgets mittparti via trappor nå parken.Torget utgör entreplats för kontoren i kvarteren norr och söder om torget. De båda kontorskvarteren förbinds sinsemellan av ett kommunika- tionsstråk mellan kontorsflyglarna. Längs stråket läggs entreut- rymmen och gemensamma lokaler vars tak är terrasserade och plan- terade. Varuförsörjningen sker från Blekholmsgatan liksom tillfarten till parkeringen för ca 250 platser, i tre våningar. Förslaget inehåller ca 45000 kvm kontor och butiker. Den blivande trafikledningscentralen kommer att helt fylla den inre delen av slingan för uppfarten till Kungsbron. Under Kungsbron förläggs en körgård med lastkaj som betjänar ett expressgodsmagasin i ledningscentralens bottenvåning. Uti. 1988:182 RIX 3285

5 Dp 8354A

Offentlig service: Planområdets behov av skolor, daghem och fritidslokaler är be- gränsat genom att det tillkommer få familjelägenheter. Det behov som kan uppstå kan tillfredsställas i befintliga utrymmen på Kungsholmen.

Kcrrmersiell service: På Kungsholmen och Norrmalm finns ett stort utbud av kommersiell service. Kontorshusens bottenvåningar kommer att kunna upplåtas för butiker och andra verksamheter med publik inriktning. I parkens norra del byggs en restaurang med entré från parken och från Blekholmsterrassen. Centralt i parken i strandkanten planeras en musik- och serveringspaviljong. Tillgänglighet:

Större delen av området är nu lätt tillgängligt med bil till parkeringen medan parkremsan närmast sjön endast nås från kajpromenaden söder om Klarabergsviadukten. Efter planens genomförande kommer bebyggelsen att nås från Blek- holmsterrassen och torget. Parken nås via handikappanpassad ramp från Kungsbron och från trappor och gångpassage från torget. Dessutom byggs fasta trappor vid Klarabergsviadukten där även hiss kommer att finnas för att betjäna lokalen under viadukten. Den planerade restaurangen i norra delen av parken kommer att nås med hiss och trappor från Blekholmsterrassen. Från torget byggs en bro över Blekholmsgatan som via en håltagning i SJ: å kontor får kontakt med den nuvarande och framtida bebyggelsen över spår- området.

Skyddsrum:

Områdets behov av skyddsrum kkommer att tillgodoses i. bostadshu- sens källarvåningar (ca 1020 platser). Friytor Rekreation: Några speciella friytor för områdets boende finns endast mellan bostadshusen. För övrigt hänvisas de till den anlagda allmänna parken. Genom gångbron till Kungsholmssidan har människorna som arbetar och bor inom området många och långa promenadvägar till sitt förfogande. Vattenområden Vattenområdena inom planområdet överbyggs med gångbro, brygga och gångramp. 1 övrigt är de till lyst. Uti. 1988:182 RIX 3286

6 Dp 8354A

Gator och trafik Gatunät, gång och cykeltrafik Den nord-sydliga primärleden, Klarastrandsleden, har, förutom att vara genomfartsled, till uppgift att avlasta Kungånolmen och Vasastaden den genomfartstrafik som nu finns där. Rampanslutning- arna till cityområdets gatunät är därför viktiga. Inom större delen av planområdet är Klarastrandsleden inbyggd. Avfarterna sker för trafik norrifrån till Klarabergsviadukten via en 11-ramp söder om viadukten. Söderifrån, avskilt från huvudkörbanan, för- delar Blekholmsfaret inkommande trafik från Centralbron/Tegelbac- ken och Klarabergsviaddkten till Kungsbron och Klarastrandsleden norrut. Påfart söderut från Kungsbron och Fleminggatan åker via Blekholmsterrassen.

Pöl Lel ■••••••■•■ i J; .r. . _ - — ,

- - .:•••

•

- i I • i ■ Coa--7 i i 1 !

i ii «wo , 1 ' i

Bebyggelsen angörs dels från Blekholmsterrassen i det övre planet och dels från Blekholmsgatan i det nedre planet. Parkering åker från Blekholmsgatan i de tre undre våningarna av kontorsbebyggelsen som utformas som parkeringshus. Gång- och cykelvägar anläggs i parken som står i kontakt med kajpromenaden söderut till Stads- huset och med gångbro över vattnet knyts området till Kungshol- men. Teknisk försörjning: Bebyggelsen kommer att anslutas till stadens tekniska försörj- ningssystem.

Stockholms stadsbyggnadskontor Centrala innerstaden

Bengt Linablad

Erik Östberg Uti. 1988:182 RIX 3287

Bilaga 3

STOCKHOLMS FASTIGHETSKONTOR STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR

Lars Härlin/BK

1988-03-31 Vigg -05 -27 E V.

Projektledare vid fastighetskontoret: Per-Håkan Westin Telefon 785 69 13

Planansvarig vid stadsbyggnadskontoret: Erik Östberg Telefon 785 75 72

Fastighetsbildningsmyndigheten: Göran Grane'r Telefon 785 82 59

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET BLEKHOLMS- TORGET, MM Dp 8354A-- Uti. 1988:182 RIX 3288

Bakgrund Blekholmstorget är den obebyggda platsen mellan SJ:s Klarastrands- kontor och Klara Sjö samt mellan Kungsbron och Klarabergsvia- dukten. Området används f n provisoriskt för parkering, bygg- etablering o dylikt. Inom området skall en utbyggnad av Klara- strandsleden med tillhörande trafikplatser ske. BN beslöt 1984-05-24 uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta ny detaljplan för Blekholmstorget. Förstudier av ny bebyggelse på en överdäckning av Klarastrandsleden började redan våren 1984. Till en början avsågs ren kontorsanvändning. Under våren 1985 begärde byggnads- nämnden att et alternativ med bostäder vid stranden av Klara Sjö skulle belysas. Under år 1986 har de tilltänkta tomträtts- havarna Skanska och Riksbyggen samt staden arrangerat parallella uppdrag för att få ett brett underlag för detaljplanearbetet.

Resultatet av de parallella uppdragen blev att fastighets-, byggnads- och gatunämnderna godkände att ett av Coordinator arkitekter AB upprättat förslag i huvudsak skulle ligga till grund för det fortsatta arbetet. Det planförslag som nu avses ställas ut innebär att 5 punkthus för bostäder byggs vid parken invid Klara Sjö. Bostadshusen innehåller ca 175 lägenheter, mest 2:or. Två av totalt åtta lamellhus i kvarterets inre skall i de övre våningsplanen innehålla ca 100 företagslägenheter. I övrigt ska de åtta lamellhusen användas för kontor m m (ca 45.000 m2 BTA).

Samtliga lamellhus byggs över Klarastrandsleden som går i tunnel under husen. Bostadshusen ligger i huvudsak vid sidan om tunneln och angörs via Blekholmsterrassen. Klarastrandsleden innehåller dels genomfartskörbanor, dels en lokalkörbana för matning av Blekholmsgatan, dels ramper upp till och ner från Klarabergsvia- dukten.

Nuvarande Klarastrandsleden flyttas österut i syfte att få en bredare strandremsa mot Klara Sjö, där den nya Blekholmsparken anläggs. 1 norra delen av parken planeras en restaurang eller annan publik lokal. I södra änden av parken planeras underbyggnad av del av Klarabergsviadukten med en utställningslokal eller liknande.

I planförslaget ingår även en trafikledningscentral för SJ som kommer att ligga norr om Kungsbron inne i rampslingan till Klara- strandsleden. Uti. 1988:182 R1X 3289

Organisatoriska frågor

Ansvarsfördelning Marken inom planområdet ägs till större del av Stockholms stad. Den blivande trafikledningscentralen norr om Kungsbron ligger inom Statens Järnvägars mark. Dessutom berörs mark ägd av Posten av en uppfartsramp söder om Klarabergsviadukten.

Fastighetsnämnden beslöt 1986-01-28 att reservera marken avsedd för bebyggelse av bostäder, företagslägenheter och kontor åt Skanska och Riksbyggen.

överenskommelser ska träffas med Skanska och Riksbyggen angående upplåtelse med tomträtt av de blivande fastigheterna inom planom- rådet. Dessa avses bebyggas med bostäder, företagslägenheter och kontor. Dessutom ska detaljplaneavtal träffas med Statens Järnvägar och Posten.

Staden ska ha huvudmannaskapet avseende allmänna platser inom planområdet. Skanska och Riksbyggen ska utföra de allmänna anlägg- ningarna åt staden enligt ett totalentreprenadavtal som ska bifogas tomträttsöverenskommelserna.

Nuvarande Blekholmsgatan skall inrättas som gemensam lastgata för lastning, lossning och tillfart. Delägare i den blivande samfälligheten ska vara Skanska, Riksbyggen och Statens Järnvägar. Posten ska medges viss rätt att trafikera lastgatan.

Inom planområdet finns en ledningsrätt avseende spillvattentunnel. Nya rättigheter ska tillskapas avseende befintlig tunnelbana, teletunnel och övriga allmänna ledningar och nätstationer inom planområdet.

Projektorganisation Projektarbetet har hittills varit organiserat i en mängd arbets- grupper för detaljplan, olika tekniska frågor, genomförandefrågor etc. Fastighetskontoret har samordnat detta arbete. Parallellt har fastighetskontoret fört förhandlingar med blivande tomträtts- havare samt Posten och SJ som också berörs av planförslaget.

Fortsättningsvis får blivande tomträttshavare ett större ansvar vid fullföljande av projektet, dels i egenskap av byggherre för bebyggelsen dels i egenskap av totalentreprenör för arbetena åt staden. Gatukontoret står som beställare för dessa senare arbeten. Tomträttshavarens åtgärder i övrigt samordnas av fastighetskontoret gentemot staden.

Tidplaner - Detaljplan

Samråd sept-nov 1987 Utställning april 1988 Godkännande maj 1988 Antagande (KF) oktober 1988 Uti. 1988:182 RIX 3290

- Fastighetsbildning

Fastighetsplan har upprättats för gemensamhetsanläggningen (lastgatan) och antas samtidigt som detaljplanen i oktober 1988.

- Bebyggelse

Byggstart november 1988 Byggtid till början av 1993 Inflyttning börjar vid årsskiftet 1991/92

- Va-, energi- och trafikanläggningar

Byggs samtidigt som bebyggelsen i huvudsak genom blivande tomträttshavare. Planerad bro över nuvarande Blekholmsgatan samt planerad trappa och gångtunnel under Blekholmsterrassen till parken vid Klara Sjö avses dock byggas i ett senare skede i samband med framtida bebyggelse på däck över central- bangården (Västra Klara).

- Avtal

Förhandlingar maj 1987-april 1988 Godkännande (KF) oktober 1988

1988 1989 1990 1991 1992

Detalj- och fastighetsplan

Avtal

Trafikonläggningar .... i Kontor, företa gslägenheter ...... 0...... m

Bostäder

1= inflyttning påbörjas

Uti. 1988:182 RIX 3291

Genomförandet Id Det är av största vikt att området byggs ut i ett sammanhang bl a av trafikskäl. Genomförandetiden har satts till 6 år, med undantag för ovan nämnda bro över nuvarande Blekholmsgatan samt trappa och gångtunnel under Blekholmsterrassen för vilka genom- förandetiden har satts till 15 år.

Styrmedel Genomförandet av allmänna anläggningar ska regleras i tomträtts- överenskommelserna med bifogade totalentreprenadavtal.

Stadens nyttjande av de allmänna anläggningarna ska säkras i tomträttsavtal och detaljplaneavtal.

Genomförandet av den gemensamma lastgatan i nuvarande Blekholms- gatan ska ske genom förrättning enligt anläggningslagen.

övrigt Ett kvalitetsprogram har upprättats som stöd för bygglovbehand- lingen. Kvalitetsprogrammet ska ingå som bilaga till tomträttsöve- renskommelserna.

Fastighetsrättsliga frågor

-----Fastighetsplan Stockholms kommun, Statens Järnvägar och Postverket äger marken inom planområdet. Stockholms kommun äger all mark där den nya kontors-och bostadsbebyggelsen skall förläggas. Tomträtter kommer att upplåtas. Behov av fastighetsplan för indelning av området i nya lotter bedöms ej föreligga.

Den inom planområdet föreslagna last- och angöringsgatan har bedömts såsom nödvändig för planens genomförande. För att pröva anläggningslagens villkor för inrättande av gemensamhetsanlägg- ningen skall fastighetsplan upprättas.

Stockholms kommun har ansökt om fastighetsplan. Denna handläggs parallellt med detaljplanen.

Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning för en last- och angöringsgata (nuvarande Blekholmsgatan) har, som nämnts ovan, bedömts nödvändig för planens genomförande. Båtnads- och väsentlighetsvillkor prövas i fastighetsplanen.

Berörda fastigheter är Norrmalm 1:12-13, Norrmalm 4:41-42, Norr- malm 5:1 och 5:2.

Fastighetsbildning Nybyggnadsområdet mellan Kungsbron och Klarabergsviadukten kommer att indelas i tre fastigheter. En skall omfatta bostadshusen vid stranden. Kontorsdelen kommer att indelas i två fastigheter. Huvudsaklig indelning framgår av skiss på sidan 3. Uti. 1988:182 RIX 39 92

Vissa gränsjusteringar aktualiseras mellan staden och SJ:s fastigheter samt mellan SJ:s fastigheter norr om Kungsbron.

Servitut Det kan bli aktuellt att bilda officialservitut för tunnelbanan, som är belägen inom området.

Norra delen av området belastas av en ledningsrätt för spillvatten.

Nya rättigheter kommer att tillförsäkras för bl a teletunnel, övriga allmänna ledningar och nätstationer.

Klarastrandsleden kommer att genomkorsa området under bebyggelsen. Dess bestånd säkras rättsligt i tomträttsavtalen för de blivande fastigheterna.

Tekniska frågor

Geotekniska förhållanden m m

Staden har utfört en geoteknisk utredning som underlag för plan- arbetet. Denna visar att grunden i området utgörs av olika lager bestående av fyllning, lera och friktionsmaterial på berg. Grund- rester från tidigare bebyggelse förekommer inom en stor del av det planerade byggnadsområdet.

Jordlagrens totala mäktighet varierar mellan mindre än 1 m i norr och drygt 20 m i sydost, vilket medför stor variation i grundläggningen av planerade byggnader.

Leran i strandpartiet och framför allt ute i vattnet har dålig hållfasthet vilket medför att strandpartiets stabilitet inte medger några ytterligare belastningsökningar. Åtgärder kan istäl- let behöva vidtagas för att säkerställa stabiliteten. Dessa förhållanden liksom känslig befintlig grundläggning för Klara- bergsgatans viadukt kräver speciellt hänsynstagande vid grundlägg- ningsarbetenas utförande.

Med hänsyn till grundvattennivån och närheten till vattnet bör källare under mark undvikas. Dräneringar under nivå ca +0,5 bör inte förekomma.

Inom den södra delen av området låg tidigare Klaragasverket, som var i drift mellan åren 1853-1922. Från 1861 omhändertogs all tjära för vidare upparbetning i Johan Ohlssons Tekniska Fabrik som låg i direkt anslutning till gasverket. Före etable- ringen av Klaragasverket utgjorde området avfallsplats för Stock- holm. Staden har utfört en markundersökning för att klarlägga eventeulla föroreningar i jordlagren från ovan nämnda tidigare verksamheter i området. Undersökningen visar viss förekomst av kreosot inom en mindre del av området av sådan omfattning att schaktmassor från detta område måste omhändertas på speciellt sätt. Kreosotförorenade jordlager som ej berörs av schaktning bedöms kunna ligga kvar utan åtgärder inom områden som helt bebyggs eller asfalteras. Undersökningen har visat att någon kreosotförekomst ej föreligger i området närmast stranden, där bostäderna planeras.

Uti. 1988:182 R1X 3993

Ovan nämnda markundersökning har också visat att marken inom hela området är aggressiv mot både betong- och stålkonstruktioner. Detta medför speciella krav på pålar och betongfundament. Utförande av allmänna anläggningar Utförandet av allmänna anläggningar regleras i ovan nämnt totalentreprenadavtal som ska bifogas tomträttsöverenskommelserna med Skanska och Riksbyggen. Arbetena sammanfattas nedan

Tunnel under blivande bebyggelse i kvarteret för Klarastrands- ledens trafik. I arbetena ingår rampanslutning till Klarabergs- viadukten. Fasta trappor samt gång- och cykelramp till blivande park vid Klara Sjö. Gata mellan Klarabergs- och Kungsgatsviadukterna (Blekholms- terrassen). Arbeten med vatten-, avlopps- och elledningar m m Tekniska utrymmen Park utmed Klara Sjö Gångbro över Klara Sjö mellan Kungsholms Strand och parker.

Vatten- och avloppsanläggningarna dimensioneras för att även kunna försörja en framtida bebyggelse på däck över Centralban- gården (Västra Klara).

~och. —5±1IMEDAJI —*— 0 OM 00°0000000000000000 al CIEDCDCDCDCDOCIEDCDCOCD 0 CG ODD 0 1 COWCEIOED 103 OM= 0 n iiO3W[DOC 0 a) cro a WMICDC144 IMCDCD03 0 (D ODD 0 111 I IT JI .:99!!!lb. 0 ap =e o cro . ....„, _ ../welimwr Am» II I . INKOM% '

vATTENGAIR. PARK DOSTAOSSVS ,t i IkARASTRANDSLEDEN Å- maxtRING kAST-A, GATA PLANCAMÅDET Uti. 1988:182 RIX 3294

Utförande av gemensam lastgata Utförandet av den gemensamma lastgatan (nuvarande Blekholmsgatan) åvilar delägarna i den blivande samfälligheten. Blekholmsgatans funktion som allmän gata under byggtiden regleras i totalentrep- renadavtalet med Skanska och Riksbyggen.

Energiförsörjning Bebyggelsen avses anslutas till fjärrvärme. Två eller tre nät- stationer för elförsörjning av bebyggelsen planeras.

Luftföroreningar Trafiktunnlarna ska ventileras enligt längsventilationsprincipen med impulsfläktar placerade i tunnlarnas längdriktning. Ventila- tionsskärmar ska byggas under vardera Kungsgats- och Klarabergs- viadukterna i förlängningen av tunnlarna för styrning och avled- ning av avgaserna från tunnlarna.

Buller och vibrationer Speciella avisoleringsåtgärder erfordras i bebyggelsen till skydd mot buller och vibrationer från trafiktunnlarna. Dessa åtgärder åvilar blivande tomträttshavarna.

Bullerskärmar avses byggas vid tunnelmynningarna.

Ekonomiska frågor

Planekonomi Tomträttskalkyl kan först redovisas efter stadens förhandlingar med Skanska/Riksbyggen, SJ respektive Posten. Det förutsätts dock att staden ej behöver skjuta till likvida medel vid plan- genomförandet, se nedan.

Planavgiften är ca 350.000 kronor.

Finansiering Finasieringen avses ske efter samma modell som tillämpades för Vasaterminalen. Staden tar ett lån av tomträttshavarna för att kunna finansiera utbyggnad av Klarastrandsledens tunnel med ramper, övriga gator, allmänna ledningar samt parkanläggnin,gar. Avbetalningar samt räntor på lånet balanseras av de årliga tomt- rättsavgälderna under en viss tid.

Budgetarbetet får anpassas till formerna för uppgörelsen med tomträttshavarna, SJ och Posten.

Staden svarar på sedvanligt vis för anläggningsavgiften för en förbindelsepunkt för vatten och avlopp. Tomträttshavaren svarar för kostnaderna för ytterligare förbindelsepunkter samt för anslutning av el och fjärrvärme. Uti. 1988:182 RIX 3295

Fölldinvesteringar

Bostadshusen om totalt 175 lägenheter innehåller främst 1:or och 2:or. Lägenheterna förväntas bebos av ett litet antal barn- familjer. Med anledning härav planeras inget barndaghem inom området.

De barn som finns i området kommer att gå i Adolf Fredriks skola.

Driftskostnader

6.3...kontoret ansvarar för Klarastrandsledens tunnel med ramper och ventilationsanläggningar till en årlig kostnad om ca 750.000 kronor samt renhållning, allmänna trappor, gångbanor och lokalgatan genom området till en årlig kostnad av ca 350.000 kronor. SJ och Skanska/Riksbyggen står för driften av lastgatan. Fritids- förvaltningen svarar för underhållet av parkanläggningarna i området till en årlig kostnad av ca 50.000 kronor. De lednings- dragande verken finansierar driften av allmänna ledningar, nät- stationer etc.

Stadens driftskostnader Årlig driftskostnad

Klarastrandsledens tunnel 750.000 Allmänna gator, gångbanor, 350.000 trappor

Park 50.000

Summa 1.150.000 kr

Ekonomi tomträttshavaren

Bostäderna i de fem punkthusen finansieras med statliga lån. Företagslägenheterna förutsätts finansieras utan statliga lån. Iordningställandet samt drift- och underhåll av Blekholmsgatan bekostas av blivande samfällighet med tomträttshavarna samt SJ som delägare. Investeringen för gemensamhetsanläggningen beräknas till ca 1,2 Mkr. Andelstalen är ännu ej uträknade men större delen faller på SJ m h t utnyttjandet. Tomträttshavarna och SJ påföres ej särskilda gatukostnader.

Total investering

De totala investeringarna för Blekholmstorget i form av byggnader, trafikled, gator, gångbanor, parkanläggningar m m torde uppgå till omkring 1.000 Mkr.

Stockholms fastighetskontor Stockholms stadsbyggnadskontor Innerstadsavdelningen Ce1.rala Innerstaden

, SA;L:LIVV\A Stig Johnson engli/dClad

nR7/RK rt■ RM roa I

' :886

5 Mol

Lic LGOOS TULLGODS MI ; j TRAFKRESTWUMGERS74.) (XPRUSG005, MU Z81

*0■4.410. alWrff EU_ • trE1=11~111 fflarak.31111Elici-111111~ NEL

- r- me .41.1

st, t •

I il 14 :el I i BIEKHOL MSGA1 , s emensamhetsan3gning U17171.1-71 Eng::

ON Cs.) ■CD 4k, Cr■ Uti. 1988:182 RIX 3297

-k" ; z.

LII

Klara Sj°

\ I Klaratrergsviadulden

Postlerminal SIrtIm Klara

Grans for plonomrade

0 10 20 30 40 Nybebyggelse Bostäder Foretogslagenheter och kontor E2.5(7.1 — — Giittandt fashighebsgrans ESE Kontor SJ s trafikledningscentral .--••—• Blivande fostighetsgräns F1-F3 Blivonde fastigheter Uti. 1988:182 RIX 3298

Bilaga 5 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR

Göran GralAr Distriktslantmätare BESKRIVNING fp 87017 Tfn 7858259 1988-02-23

Fastighetsplan för del av Blekholmstorget inom stadsdelen Norrmalm i Stockholms kommun

Bakgrund Planarbete pågår för ändring av gällande stadsplaner. En lastgata inom området skall utföras som en gemensamhets- anläggning. Fastighetsplan upprättas för gemensamhetsan- läggningen och handlägges parallellt med den nya planen. Befintliga planer Stadsplan, fastställd 1979-01-31, P1 7711A, stadsplan, fastställd 1985-07-29, P1 8265. Genomförandetid: 1992-06-30 för angivna planer. Befintliga förhållanden Området som fastighetsplanen omfattar används huvudsakligen som last- och angöringsgata för SJ:s verksamhet. SJ:s fastighet, Norrmalm 5:1, har direkt kontakt med Blekholmsgatan, som enligt gällande plan utgör trafikom- råde för motortrafik. Vid lastning och lossning har har fordon regelmässigt placerats inom "gatumark" på grund av begränsat utrymme inom den egna fastigheten. Pågående detaljplanearbete Gällande stadsplaner kommer att ändras genom nu pågåen- de detaljplanearbete för Blekholmstorget, Dp 8354. Den nya detaljplanen förutsätter en för exploaterings- området och SJ:s område gemensam "gata" för lastning, lossning och tillfart belägen inom kvartersmark. Planen ger en ny byggnadsrätt för en trafikledningscentral för SJ i norra delen av området. Denna och bl a en verkstad inom SJ:s område skall delvis trafikförsörjas från den gemensamma lastgatan. Detaljplanen och fastighetsplanen handläggs parallellt. Föreslagen gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning i detaljplanen. Ändamål: Lastning, lossning och angöring. Uti. 1988:182 RIX 3299

Omfattning: huvudsak enligt detaljplanens bestämmelse "g" och enligt ritning, bilaga Ril. Anläggningen kommer i övrigt att omfatta vägkroppen samt avgränsas uppåt av ett plan 4.7 m över körytan. Konstruktioner för bebyggelse skall ej innefattas i anläggningen och får ej heller hindra en fri höjd enl ovan angivna 4.7 m. Exakt avgränsning kommer att ske vid förrättning enligt anläggningslagen.

Berörda fastigheter: Deltagande fastigheter är Norrmalm 4:41, 5:1 och 5:2. Utrymme kommer att upplåtas inom Norrmalm 4:41 och 1:12. Enligt särskild överenskommelse kommer posten att delvis nyttja gatan för tillfart till Bangårdsposten, Norrmalm 4:3. Andelstal: Andelstal för utförande och drift av anläggningen kommer att åsättas ingående fastigheter vid förrätt- ning enligt anläggningslagen. Andelstal skulle kunna grundas på den beräknade trafikbelastningen av gatan. Denna kan t ex beräknas med utgångspunkt från trafik- räkning och beräknade fordonsvikter eller delvis upp- skattas med hänsyn till bedömd användning i förhållan- de till m2 BTA och viktning med hänsyn till tillåten verksamhet enligt detaljplan.

Båtnadsvillkor: Detaljplanen är så utformad att det är tveksamt om det är möjligt att utföra en för varje fastighet enskild egen anläggning för tillfart, lastning och lossning. Om egna anläggningar ändock skulle kunna ut- föras, torde den sammanlagda kostnaden för dessa över- stiga en gemensamhetsanläggning av föreslagen omfattning. Egna anläggningar skulle även medföra problem med trafikanslutning till allmän gata. Anläggningen medför även fördelar för deltagande fastigheter genom att rådigheten över marken ökar, den allmänna trafiken försvinner, vilket bl a underlättar lastning och lossning. Fördelarna överväger de kostnader och olägenheter anläggningen medför för deltagande fastigheter.

Väsentlighetsvillkor:

Planens utformning medger knappast egna utfarts- lösningar.

11 Nr 1988:177-191 Uti. 1988:182 RIX 3300

Norrmalm 5:1 har för närvarande direkt förbindelse med "gatumark". Det område SJ disponerar inom den egna fastigheten för varuhantering är ej tillräckligt stort för verksamheten. Trafikledningscentralen (enligt planförslaget) inom Norrmalm 5:2 nås endast från den föreslagna gemensam- hetsanläggningen. Det är av väsentlig betydelse för Norrmalm 4:41, Norrmalm 5:1 och 5:2 att delta i anläggningen. Båtnads- och väsentlighetsvillkor prövas mot bakgrund av att berörda fastighetsägare förutsätts godtaga detaljplanens innehåll vad avser plannytta och plan- skada. Det förhållandet att befintligt trafikområde, Blekholmsgatan, ändras och överförs till kvartersmark för inrymmande av gemensamhetsanläggningen, vägs därför inte in i prövningen. Ersättningsfrågor får i vanlig ordning prövas i kommande anläggningsförrätt- ning. Opinionsvillkor: Opinionsvillkoret prövas vid den efterföljande anlägg- ningsförrättningen (7 S 1 st AL). Villkoret gäller dock inte om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget (7 S 2 st AL). Denna undantagsregel bedöms bli aktuell i det här ärendet, där anläggningen är förutsatt i planen. Samråd: Ärendet handläggs parallellt med detaljplanen. Samrådsmöte har hållit 1987-11-19 varvid inga särskilda synpunkter framfördes om fastighetsplanen. Såväl SJ som dess hyresgäst posten har skriftligen fram- fört synpunkter på gemensamhetsanläggningen. Man har framfört att gatan är för smal samt att fastighetsplanen har varit för generellt utformad vad gäller själva gemensamhetsanläggningen. Samråd har vidare förekommit i en särskild arbetsgrupp bestående av representanter för berörda fastighetsägare, blivande tomträttshavare, posten och projektörer. Detta har lett fram till nu föreslagen utformning och omfattning av anläggningen, som berörda parter godkänt under hand. En helt slutlig och detaljerad utformning av gemensam- hetsanläggningen samt fördelning av kostnader enligt andelstal kommer att ske vid förrättning enligt anläggningslagen. Denna kan äga ram då slutligt projek-

Uti. 1988:182 RIX 3301

teringsunderlag föreligger. Fastighetsplanen har gjorts så detaljerad som i nuläget bedöms lämpligt.

I tjänsten

Göran Granr

Uti. 1988:182 RIX 3302

Bilaga 6

Sma-Innerstaden Göran Graner Distriktslantmätare BESTÄMMELSER Fp 87017 Tfn 7858259 1988-02-23

Fastighetsplan för del av Blekholmstorget inom stadsdelen Norrmalm i Stockholms kommun Fp 87019

S 1 Fastighetsplanens omfattning Området avgränsas enligt bestämmelsen "g" i detaljplanen. S 2 Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning avseende gemensam tillfart,lastning och lossning skall in- rättas för nedanstående fastigheter. Omfattning: Enligt bestämmelsen "g" på detaljplanen och skraffering på ritning, bilaga Ril. Anläggningen begränsas nedåt av ett plan beläget c:a 0.6 m under blivande körbanas ytbeläggning och uppåt av ett plan beläget 4.7 m över blivande körbanas ytbeläggning. Konstruktioner för blivande eller befintliga broar och byggnader skall ej ingå i anlägg- ningen. Deltagande fastigheter: Norrmalm 4:41, 5:1 och 5:2. Genom ombildning av och avstyckning från Norrmalm 4:41 kommer tre nya fastigheter att bildas, Fl - F3 enligt ritning, bilaga Ri2, vilka efter laga- kraftvunnet fastighetsbildningsbeslut skall delta i gemensamhetsanläggningen istället för Norrmalm 4:41. Utrymme: Utrymme skall tas i anspråk inom fastigheterna Norrmalm 4:41 och 1:12. Uti. 1988:182 RIX 3303

S 3 Giltighet Fastighetsplanen gäller under förutsättning att detaljplanen 8354 vinner laga kraft.

S 4 Anläggningsförrättning Enligt bestämmelserna i 8 kap 11 S 1-2 st plan och bygglagen skall anläggningsförrätt- ning vara genomförd innan bygglov kan bevil- jas.

I tjänsten

Göran Grane'r Uti. 1988:182 RIX 3304

Bilaga 7

Byggnadsnämnden Arne Malmgrens (vpk) reservation har följande lydelse. att byggnadsnämnden låter omarbeta förslaget till detaljplan för Blekholmstorget m. m. enligt följande riktlinjer:

Huvuddelen av bebyggelsen skall utgöras av bostadshus varav de flesta skall vara avsedda för reguljärt boende. Andelen lägenheter bör minst fördubblas. Fastigheterna som byggs intill SJ:s kontorshus kan inrymma kontor och s. k. företagslä- genheter där de vetter mot SJ och spårområden. Denna bebyggelse skall utgöra den mindre delen av planen och endast fungera som en skärm emot SJ och den verksamhet som bedrivs där. Med en lägre kontorsexploatering kan detaljplanen ge ökat utrymme åt parkanläggning- en nere vid vattnet och för bättre tillvaratagna ytor för planteringar mellan husen.

Anne Murrays (sp) suppleantyttrande har följande lydelse. Denna detaljplan är en i raden som innebär en stor satsning på arbetsplatser i de centrala delarna i staden. 45 000 kvm kontor och butiker planeras i Blekholmstorget. Ytterligare 150 000 kvm planeras i de angränsande kvarteren. Stockholmspartiet anser att bostadsytan skall ökas på kontorsytans bekostnad. Bostäder bör kunna inrymmas i kontorshusens övre våningar, de som vetter mot bostadshusen. När det nu har visat sig att det går att kombinera lägenheter i de övre planen med kontor i de nedre anser vi att man bör göra detta fullt ut. Ur ekonomisk synpunkt kan en sådan förändring inte vara något problem då exploateringen i dag ger överskott som avses "användas för bostadsprojekt". Exempelvis borde lägenheter till riksdagsledamöter kunna iordningställas i ett av de föreslagna kontorshusen. Kommunen borde uppta överläggningar med riksdagens förvalt- ningskontor om bostäder för riksdagsledamöter på Blekholmstorget. Förmedlingsrätten till lediga lägenheter bör finnas kvar för KSB och Stockholms bostadsförmedlingskontor även efter det att statliga lånet löpt ut.