Island – Det Andra Och Det Samma Uno Von Troils Bref Rörande En Resa Til Island MDCCLXXII Som Kunskapsförmedling

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Island – Det Andra Och Det Samma Uno Von Troils Bref Rörande En Resa Til Island MDCCLXXII Som Kunskapsförmedling Island – det andra och det samma Uno von Troils Bref rörande en resa til Island MDCCLXXII som kunskapsförmedling Alexandru Lefter Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Master Poäng: 45 hp Ventilerad: VT 2015 Handledare: Marie-Christine Skuncke Examinator: Björn Sundberg Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap INNEHÅLL INLEDNING ............................................................................................................................................... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................... 5 KÄLLMATERIAL, DISPOSITION OCH METOD ................................................................................ 5 TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................ 8 RESOR OCH RESESKILDRINGAR ...................................................................................................... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ................................................................................................. 12 ’’Det andra’’, ’’det samma’’ och bilden av den andre ........................................................................ 12 Nätverk och gåvoutbyten .................................................................................................................... 15 KAPITEL 1: HISTORISK BAKGRUND ............................................................................................... 18 ISLAND – SAMHÄLLE, POLITIK OCH KULTUR ............................................................................ 18 Island fram till 1700-talet .................................................................................................................... 18 Island på 1700-talet ............................................................................................................................. 18 UNO VON TROIL – ’’EN RESENÄR I KARRIÄREN’’ ..................................................................... 23 ISLANDSRESAN................................................................................................................................... 29 Tidigare litteratur om Island ............................................................................................................... 29 Joseph Banks och Islandsexpeditionen 1772 ...................................................................................... 31 KAPITEL 2: UNO VON TROILS KUNSKAPSSAMLANDE ............................................................. 35 KUNSKAPSSAMLANDE GENOM BÖCKER .................................................................................... 35 ’’SJÄLVSYN’’ ....................................................................................................................................... 43 UNO VON TROILS NÄTVERK – ETT EUROPEISKT NÄTVERK................................................... 48 Svenska nätverk .................................................................................................................................. 49 Kontakter på Island ............................................................................................................................. 52 Kontakter i Köpenhamn ...................................................................................................................... 53 Uno von Troils nätverk i praktiken ..................................................................................................... 55 KAPITEL 3: BOKEN OCH MOTTAGARNA ...................................................................................... 60 BOKPRODUKTEN ................................................................................................................................ 60 ORGANISATIONSPRINCIPER OCH MOTTAGARE ........................................................................ 64 BOKENS ÖVERSÄTTNINGAR ........................................................................................................... 69 KAPITEL 4 – BILDEN AV ISLAND ..................................................................................................... 71 ’’NATUREN’’ – MELLAN DET ISLÄNDSKA OCH DET KELTISKA ............................................. 72 ETNOGRAFISKA ASPEKTER: MÄNNISKORNA OCH DERAS LIVSTIL ..................................... 77 2 EKONOMISKA ASPEKTER ................................................................................................................ 81 KULTURHISTORISKA ASPEKTER ................................................................................................... 82 Historiska aspekter: landtagningen och de första islänningarnas regeringssätt .................................. 82 Kyrkans tillstånd: mellan religion och vidskepelse ............................................................................ 83 ’’Litteraturen’’ .................................................................................................................................... 84 SLUTSATSER........................................................................................................................................... 88 KÄLLOR OCH LITTERATUR .............................................................................................................. 90 OTRYCKTA KÄLLOR .......................................................................................................................... 90 TRYCKT MATERIAL ........................................................................................................................... 90 ELEKTRONISKA KÄLLOR ................................................................................................................. 95 BILAGOR .................................................................................................................................................. 98 BILAGA 1: Banksexpeditionens resa till Hekla ..................................................................................... 98 BILAGA 2: Tre handskrivna brev från Uno von Troil till Hannes Finnsson (i original och med transkriptioner) ........................................................................................................................................ 99 BILAGA 3: Karta över Island i Reise igiennem Island ........................................................................ 111 3 INLEDNING Under 1700-talet var reseskildringar mycket populära på de europeiska bokmarknaderna. De utvidgade horisonterna hos en ivrig publik och gav nyheter och beskrivningar av hur mer eller mindre avlägsna områden såg ut. Med upplysningens krav på sunt förnuft och ett kritiskt iakttagande öga som bagage gav sig många lärda resenärer iväg på jakt efter oupptäckta territorier och berömmelse. En av dessa resenärer från andra hälften av 1700-talet var ärkebiskopssonen Uno von Troil. Efter avslutade studier i Uppsala begav han sig på en studieresa i Europa för att utvidga sina perspektiv och få ett kontaktnätverk. I London blev han en del av den expedition som den engelske naturforskaren Joseph Banks hade planerat till Island år 1772. Med bra kunskaper i isländska språket och intresserad av den isländska kulturen hade han rollen som tolk. Återkommen till Sverige med färska nyheter från det fortfarande föga kända Island tog han chansen och vände sig till högt positionerade personer i det svenska samhället till vilka han skickade brev som beskrev olika isländska förhållanden. Snart kom hans uppsving i karriären: från enkel präst kom han så småningom att inneha tjänster som överhovpredikant, biskop i Linköping och slutligen ärkebiskop. Till detta snabba uppsving bidrog hans brev, som han år 1777 publicerade i en bok under namnet Bref rörande en resa til Island MDCCLXXII [1772]. von Troils bok ansluter till det vanliga mönstret på 1700-talet att svenska författare skriver för att meritera sig i ämbetsmannakarriären, ett mönster som påvisats av litteratursociologen Bo Bennich-Björkman i sin avhandling Författaren i ämbetet (1970).1 von Troil är en ung man som visar upp sin kompetens för de rätta personerna. Boken blev den första svenska skildringen av Island och den, författad på en lättfattlig svenska som riktade sig till en bildad, men icke-specialiserad publik, fick sitt genomslag inte bara i Sverige, utan också utomlands, där den översattes till fyra språk. von Troils bok har en dubbel funktion: kunskapsförmedling och meritering. von Troil ger i sin bok en bild av Island i relation till Sverige och Europa. Denna bild av ön har gjort landet känt bland bildade eliter i Europa. 1 Bo Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet. Studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet 1550–1850 (Stockholm, 1970). 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats är att studera Uno von Troils bok Bref rörande en resa til Island MDCCLXXII som ett led i kunskapsförmedlingen om Island till Sverige och Europa under senare delen av 1700-talet. Med utgångspunkt i diskussioner om reseskildringar och bilden av ’’den andre’’ kommer jag att argumentera för att von Troil med hjälp av de kunskaper som han redan hade tillgång till samt de kunskaper som han skaffade efter resan ger en mångfacetterad bild av Island. Samtidigt kommer jag att undersöka på vilket sätt von Troil förmedlar information om Island både till en svensk och en europeisk publik samt belysa hans nätverksrelationer och karriärsträvanden. von Troils bok är skriven i brevform och av stor betydelse är att få
Recommended publications
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • SN Supplement 5 Fram
    Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap av Mattias Forshage NEF > SUPPLEMENT 5, 2020 < NEF Skörvnöpparn, Umeå Supplement 5, 2020: 1-42 Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap MATTIAS FORSHAGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför lokalfaunistikhistoria? .............................................................................2 Källor och avgränsningar ....................................................................................2 Den entomofaunistiska litteraturen .....................................................................3 Begränsningar .......................................................................................................3 Tack ........................................................................................................................6 Faunaprovinserna .................................................................................................6 Provinsvis sammanställning .................................................................................7 Skåne .......................................................................................................................7 Blekinge ..................................................................................................................9 Halland ...................................................................................................................9
    [Show full text]
  • Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
    120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un­ dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade".
    [Show full text]
  • L'histoire Du Livre Saami En Finlande
    JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 Esitetään Jyväskylän yliopiston humanistis-yhteiskuntatieteellinen tiedekunnan suostumuksella julkisesti tarkastettavaksi yliopiston Agora-rakennuksen Lea Pulkkisen salissa helmikuun 17. päivänä 2017 kello 12. Thèse de doctorat présentée à la Faculté des Lettres et des Sciences sociales de l’université de Jyväskylä et soutenue publiquement dans la salle Lea Pulkkisen sali le 17 février 2017 à 12h UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 Editors Hannele Dufva Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Pekka Olsbo, Timo Hautala Open Science Centre, University of Jyväskylä Jyväskylä Studies in Humanities Editorial Board Editor in Chief Heikki Hanka, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Petri Karonen, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Paula Kalaja, Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Petri Toiviainen, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Tarja Nikula, Centre for Applied Language Studies, University of Jyväskylä Epp Lauk, Department of Languages and Communication Studies, University of Jyväskylä Cover pictures: Itkonen, Lauri 1906. Raammat Historja Hakkarainen, Aukusti 1906. Kievrra ja Kievrab Andelin, Anders 1860.
    [Show full text]
  • Carl Linnaeus's Botanical Paper Slips (1767–1773)
    Intellectual History Review ISSN: 1749-6977 (Print) 1749-6985 (Online) Journal homepage: https://www.tandfonline.com/loi/rihr20 Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille To cite this article: Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille (2014) Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773), Intellectual History Review, 24:2, 215-238, DOI: 10.1080/17496977.2014.914643 To link to this article: https://doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 © 2014 The Author(s). Published by Taylor & Francis. Published online: 02 Jun 2014. Submit your article to this journal Article views: 2111 View related articles View Crossmark data Citing articles: 6 View citing articles Full Terms & Conditions of access and use can be found at https://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=rihr20 Intellectual History Review, 2014 Vol. 24, No. 2, 215–238, http://dx.doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 Carl Linnaeus’s botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier and Staffan Müller-Wille Department of History, University of Exeter, Exeter, UK* The development of paper-based information technologies in the early modern period is a field of enquiry that has lately benefited from extensive studies by intellectual historians and historians of science.1 How scholars coped with ever-increasing amounts of empirical knowledge presented in print and manuscript – leading to the so-called early modern “information overload”–is now being increasingly analysed and understood.2 In this paper we will turn to an example at the close of the early modern period. Towards the very end of his academic career, the Swedish nat- uralist Carl Linnaeus (1707–1778) – best known today for his “sexual” system of plant classifi- cation and his binomial nomenclature – used little paper slips of a standard size to process information on plants and animals that reached him on a daily basis.
    [Show full text]
  • Sätra Brunn, Minnesstenar & Målningar
    KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius. Promoverad till filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades han sistnämnda år till huspredikant hos riksrådet greve Gustaf Cronhjelm och befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport såsom andre pastor vid livdrabanterna och utnämndes 1722 till extra ordinarie hovpredikant. Den personliga beröring som han genom det sistnämnda kallet kom med kung Fredrik I, påskyndade hans befordringar.
    [Show full text]
  • Under En Mycket Lång Period I Den Teologiska Forskningen Har Frågan
    GUDSTJÄNSTEN OCH REFORMATIONEN AV TEOL. DOKTOR GUSTAF TÖRN VALL, HÄLLESTAD1 nder en mycket lång period i den teologiska forskningen har frågan Uom gudstjänsten och reformationen knappast varit något problem. På teologiskt håll har man ofta ansett de gudstjänstliga frågorna såsom en bisak i jämförelse med reformationens nyskapelse i dogmatiskt och etiskt hänseende. De stora teologiska läroböckerna syssla med de centrala tros­ frågorna men ägna föga uppmärksamhet åt gudstjänsten. Detta avspeglas i ämnesrubriker sådana som Rechtfertigung und Versöhnung, das Verkehr des Christen mit Gott, Neubau der Sittlichkeit. Frågan angående guds­ tjänsten, dess väsen och förhållande till de centrala trosfrågorna framstod knappast som något problem, den var till sin egentliga karaktär något självklart och berördes föga av den teologiska forskningens framsteg. Hur man på detta håll såg på saken, kommer t. ex. till synes i Achelis’ defini­ tion av liturgikens begrepp. Den är, säger han, läran om de fasta kult- former, vari kyrkans enhetlighet yttrar sig. Man frestas sålunda här lätt till den slutsatsen, att det egentligen icke var reformationen, som var liturgiskt ointresserad utan snarare den evangeliska teologien i sitt tidi­ gare skede. På liturgiskt håll åter kom man snart nog att inta en negativ hållning till reformationen. Hos Luther t. ex. fann eller menade sig den enbart liturgi- historiskt intresserade finna en föga givande produktion, varför han sökte sig till andra källor för det liturgiska vetandet. Småningom godtogs det som en allmänt erkänd halvsanning, att Luther var liturgiskt ointresserad och att hans teologiska intresse icke rörde sig om något annat än rätt- färdiggörelsen genom tron. Ja, stundom kom domen över reformationens liturgiska insats att falla mycket hård.
    [Show full text]
  • Are We Unique? the Need for National Identity in the Age of Globalization
    Are we Unique? The Need for National Identity in the Age of Globalization Speech by Guðni Th. Jóhannesson President of Iceland Stockholm University 18 January 2018 Your Majesty, Your Excellencies, Dear academics, students and other guests: Two years ago, the Icelandic men’s football team beat all odds and qualified for the European finals in France. During the event, we Icelanders received much praise and attention, not only due to some excellent results on the field but also for noteworthy performances by fans in the stands – including myself and my wife Eliza. The so-called “Viking clap”, also known as the “Viking war chant”, gained international fame, and as one foreign newspaper put it, “most people assume the song comes from an ancient pre-battle ritual”. Last year, Icelandic supporters also performed the “Viking clap” at the women’s European football finals in the Netherlands, and you can be sure that it will be executed at the men’s World Cup finals in Russia this summer. These days, we seem to be experiencing a general fascination with Vikings and the Viking era. Late last year, the fifth season of the series “The Vikings” premiered on the History Channel. One of the main characters, Flóki – played by Swedish actor Gustaf Skarsgård – has by then reached an unknown land, uninhabited and rough. “Alfaðir, ég skil ekki, af hverju hefurðu fært mig hingað”, Flóki or Skarsgård asks his god, Odin in well-pronounced Icelandic; “Supreme god, I do not understand, why have you brought me to this place?” Then he realizes that he has been brought to Ásgarður, Asgard, the land of the gods.
    [Show full text]
  • Allan Ranius, Bibliotekarier Vid Linköpings Stiftsbibliotek
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Övriga recensioner Allan Ranius, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbib- katastrofbranden, och Bibliotekarier vid Linkö- liotek. Linköping (eget förlag) 997. pings stiftsbibliotek, som kom ut hösten 2004. Allan Ranius, Bibliotekarier vid Linköpings stifts- Ranius, som under ett kvartssekel förestod de bibliotek. Linköping (eget förlag) 2004. gamla samlingarna, ger sina läsare en inträngande belysning av en kulturinstitutions utveckling och Ett stiftsbibliotek har djupa rötter i det förgångna.
    [Show full text]
  • Stm1946morner1.Pdf
    NÅGOT OM JOHAN WIKMANSON, ERIK PALMSTEDT OCH OLOF SCHWAN SAMT DET STORA ORGELBYGGET I STORKYRKAN1 Av C.-G. STELLANMÖRNER (Stockholm) wikmanson hade en betydande del i de förbättringar som gjordes “ vid det nya Orgelverket i Storkyrkan. Hans berättelse derom til Kyrko-Rådet förtjenar at af alla Konstidkare och älskare läsas.”2 Denna not i Gustaf Abraham Silverstolpes nekrolog över komposi- tören, organisten och kamreraren Johan Wikmanson (1753-1800) föranleder givetvis Wikmanson-forskaren att ta närmare del av de nämnda handlingarna. I detta fall rör det sig om Storkyrkorådets protokoll, som förvaras i inbundna folianter i Stockholms stadsarkiv (SSA). Om man i Storkyrkoförsamlingens arkiv går igenom kyrkorå- dets protokoll för åren 1781-1800 (K III: 5 & 6), så får man riklig lön för den möda, som protokollförarnas stundom tålamodsprövande tyska skrivstil bjuder på. Wikmanson finnes omnämnd på en mängd ställen och i olika sam- manhang, mest dock i samband med orgelbygget, och dessutom finnes - vilket är av särskilt intresse - ett mindre antal originalhandlingar, skrivna av honom själv, införda i den senare protokollvolymen. Ett av dessa Wikmansons egenhändigt utskrivna memorial omfattar icke mindre än 29 tätt skrivna foliosidor och det kan redan nu påpekas, att det av hans namnteckning tydligt framgår, att han skrev sitt namn Johan Wikmanson, medan det av protokollförarna givetvis stavas på olika sätt, mest Wickmansson eller Wikmansson. Eftersom Wikmanson i första hand var ämbetsman och tillbringade det mesta av sin dag på Kungl. Nummerlotteriet, kom han i kontakt 1 Detta bidrag, här något avkortat, ingår i den i ett exemplar maskinskrivna festskrift som Överlämnades till Carl-Allan Moberg på hans 50-årsdag den 5 juni 1946.
    [Show full text]
  • Herraväldet I Helgedomen: Uppsala Domkyrkas Förvaltning Cirka 1530-1860
    Herraväldet i helgedomen Vilka bestämde över Uppsala domkyrka? Under medel- tiden var svaret enkelt: domkyrkan styrdes av ärke- biskopen och domkapitlet. Efter reformationen fanns fler kandidater. Kungen var den lutherska statskyrkans överhuvud. Uppsala domkyrka blev en rikshelgedom och en viktig plats för statshändelser. Den rika adelns grav- kor och påkostade gåvor påverkade starkt domkyrkans interiör. Efter reformationen blev Uppsala domkyrka också stadens församlingskyrka. Men församlingsinfly- tandet påverkades av Uppsalas egenartiga sociala och lokalpolitiska liv. Akademikerna och borgarna hade mycket svårt att samarbeta i de flesta frågor. Om de inte lyckades samsas kring skötseln av domkyrkan kunde ärkebiskopen och domkapitlet få samma infly- UPPLANDSMUSEETS SKRIFTSERIE NR 5 tande som under medeltiden. Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Omslagsbild: Karl XI:s kröning i Uppsala domkyrka 28 september 1675. Ärkebiskop Laurentius Stigzelius och riksdrotsen Per Brahe placerar kronan på Karl XI:s huvud. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl, Nationalmuseum. Upplandsmuseets skriftserie Nr 5 Herraväldet i helgedomen: Uppsala domkyrkas förvaltning cirka 1530–1860 ISSN 1404-2908 ISBN 978-91-85618-97-2 ©Örjan Simonson/Upplandsmuseet, 2008 Grafisk formgivning och produktion: ilo grafisk form, Uppsala 2008 Tr yck: RK-tryck, Uppsala. Upplandsmuseet, S:t Eriks gränd 6, 753 10 Uppsala Telefon 018-16 91 00. Telefax 018-69 25 09. www.upplandsmuseet.se Innehåll Förord 7 1. Rikshelgedom, stiftskyrka eller församlingskyrka? 9 Undersökningen och perioden 10 Studiens uppläggning 11 Tidigare forskning om Uppsala domkyrka 13 Domkyrkostyrelsen mellan stat, kyrka och lokalsamhälle 14 Kyrkan och staten 14 Kyrkan i militärstatens tjänst 15 Ett köpslående om resurser 16 Centralmakten och lokalsamhället 16 En modell och en inledande sammanfattning 17 Utvecklingen över tid 19 2.
    [Show full text]
  • Motivation to Read?
    51 Contents list available at Vilnius University Press Knygotyra ISSN 0204–2061 eISSN 2345-0053 2021, vol. 76, pp. 51–71 DOI: https://doi.org/10.15388/Knygotyra.2021.76.75 STRAIPSNIAI MOTIVATION TO READ? READING AMONG THE UPPER- CLASS CHILDREN IN FINLAND DURING THE 17TH AND 18TH CENTURIES Tuija Laine Department of Church History, University of Helsinki Box 4, 00014 University of Helsinki, Finland E-mail: [email protected] ORCID: https://orcid.org/0000-0001-8530-0579 Summary. In the early modern Finland, the Catechisms were the only literature in- tended for children. Otherwise, the children from all classes had to read adults’ literature. Finland was a part of Sweden until 1809 and the rea- ding of Swedish literature was possible especially among the upper clas- ses and even the common people in the Swedish-speaking western coast. Three case studies of Finnish upper-class children from the 17th and the 18th centuries tell us about children’s reading habits, attitudes to reading and reading motivation in this situation. Richard M. Ryan’s & Edward L. Deci’s theory of self-determination has been used as a theoretical basis for this study. It highlights the combination of three basic psychological needs as means to motivation: autonomy, competence and relatedness. Autonomy was the most limited during the 17th century and emerged step by step towards the end of the 18th century. Relatedness would depend on circumstances in the family. If the family led an active social life, it would also reflect in the reading habits of the household members. All the children in this research belonged to the upper class, so they could read, Received: 2020 11 24.
    [Show full text]