DOCSLIB.ORG

SN Supplement 5 Fram

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SN Supplement 5 Fram Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap av Mattias Forshage NEF > SUPPLEMENT 5, 2020 < NEF Skörvnöpparn, Umeå Supplement 5, 2020: 1-42 Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap MATTIAS FORSHAGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför lokalfaunistikhistoria? .............................................................................2 Källor och avgränsningar ....................................................................................2 Den entomofaunistiska litteraturen .....................................................................3 Begränsningar .......................................................................................................3 Tack ........................................................................................................................6 Faunaprovinserna .................................................................................................6 Provinsvis sammanställning .................................................................................7 Skåne .......................................................................................................................7 Blekinge ..................................................................................................................9 Halland ...................................................................................................................9 Småland ................................................................................................................10 Öland ....................................................................................................................11 Gotland (inklusive Gotska Sandön) ......................................................................12 Östergötland .........................................................................................................13 Västergötland (utom Göteborg) ............................................................................14 Göteborg ...............................................................................................................16 Bohuslän ...............................................................................................................17 Dalsland ................................................................................................................17 Närke .....................................................................................................................18 Södermanland (utom Stockholm) ..........................................................................18 Stockholm ..............................................................................................................19 Uppland (utom Stockholm) ...................................................................................21 Västmanland .........................................................................................................22 Värmland ..............................................................................................................23 Dalarna .................................................................................................................23 Gästrikland ...........................................................................................................24 Hälsingland ...........................................................................................................24 Medelpad ..............................................................................................................25 Härjedalen ............................................................................................................25 Jämtland ................................................................................................................25 Ångermanland .......................................................................................................26 Västerbotten ..........................................................................................................26 Norrbotten .............................................................................................................27 Lappland ...............................................................................................................27 Diskussion ............................................................................................................30 Flänga faunistiskt .................................................................................................30 1800-talets professionalisering .............................................................................31 Ny våg av amatörer ...............................................................................................31 Identitet och grupperingar ....................................................................................32 Fynduppgifternas utveckling .................................................................................32 Kunskapsuppbyggnaden .......................................................................................32 Appendix A. Faunistiska källor .........................................................................34 Appendix B. Personregister ...............................................................................36 2 Mattias Forshage Varför lokalfaunistikhistoria? outforskade? Och återigen, det rör sig inte bara om Av någon anledning spelar landskapsprickar väldigt ett successivt ackumulerande av dokumenterade stor roll för entomologer. (För icke-entomologen insektlokaler utan passionernas landskap skiftar kan jag kanske behöva förklara att en land- över tid och somliga trakter och habitat blir mer skapsprick är en markering i en tabell över vilka spännande i vissa historiska skeden på andra trakters landskap de olika arterna i en insektgrupp har och habitats bekostnad. Det här är frågor som observerats i.) kommer kunna ge väldigt spännande resultat när de Man kan alltid invända att distributionen av specialstuderas, och mitt material här skrapar bara prickar representerar kunskapsläget om djurens på ytan men kan bidra till att öppna upp för närmare utbredning snarare än djurens verkliga utbredning, studier. men just därigenom representerar de också solida Men förutom dessa mer eller mindre allmänna historiska fakta: de summerar de regionala faunis- frågor i regioner som faunahistoria, lokalhistoria, tiska insatserna. När man får lite bakgrundsfakta landskapshistoria, vetenskapshistoria och menta- berättar prickarna om den rumsliga skalan i det litetshistoria som den här framställningen kan väcka entomologiska utforskandet av landet, och i entomo- och kanske ge preliminära förslag till svar på; så logins historia i stort. kan den på ett betydligt mer handfast och partikulärt Men lokalfaunistik handlar ju inte minst om att sätt (har det redan visat sig) vara till användning för insektintresserade personer gärna så att säga gräver museipersonal, biodiversitetsdatahanterare och där de står, och att insektvärldens under finns faunister som stöd i tolkning av gamla uppgifter och tillgängliga var man än befinner sig. Även veten- dechiffrering av gamla etiketter, som förslag på var skapligt uppseendeväckande fynd låter sig göras äldre fynd kan sökas, och som utsorterande av snart sagt var som helst. Och varför då inte där man personerna bakom namnen. bor? Eller har en sommarstuga? Eller trivs att komma på besök? Även detta är ett skäl till att Källor och avgränsningar lokalfaunistikens historia är ett väsentligt kapitel i Väldigt mycket av sådana här uppgifter låter sig entomologins historia i ett land. idag främst rekonstrueras genom etikettdata i När man väl börjar titta på det här materialet så samlingar. Dessa finns blott i liten utsträckning hopar sig iakttagelser och t o m svar på frågor man tillgängliga i ett eller annat databasformat, och i den ställt eller inte ställt. För idag aktiva entomologer mån de är det är de ofta feltolkade eller behäftade kan det vara intressant att belägga regionala med andra misstag eller svårigheter. förstafynd av olika arter av intresse – liksom även Betydligt mer lättillgängligt än museisamlingar bristen på äldre fynd bland samlare som varit aktiva och betydligt trovärdigare än publika databaser är på en plats (eftersom detta kan indikera att arten samtida faunistisk litteratur. Vilka fynd har blivit vanligare i sen tid, alternativt kräver någon befunnits värda att publicera, och vilka fynd har viss särskild kunskap för att hittas). citerats av senare författare som belägg för en arts Ett gammalt fynd av en art säger också en del utbredning? Även om det kan föreligga en viss annat: t ex att det vid tidpunkten fanns ett mer eller osäkerhet om artbestämningarna så får man i alla mindre lämpligt habitat för arten på platsen ifråga lägen veta att en person befunnit sig och samlat på och att det fanns en fast population tillräckligt nära ett visst ställe. Man får också en hel del för att kunna ha spritt sig dit. Det rör sig alltså inte bredvidinformation om vilka som känner till och om det successiva kartläggandet av en i sig statisk litar på vilkas fynd, vilket kan vara historiskt fauna, utan insektfaunan är dynamisk och avhängig intressant. lanskapshistoria inklusive markanvändningshistoria Jag har gått igenom de äldre entomofaunistiska och klimathistoria, till vilka gamla artobservationer verken i Sverige och noterat vilka samlare
Load more

Recommended publications
  • I Carl Von Linnés Fotspår
    I CARL VON LINNÉS FOTSPÅR I Carl von Linnés fotspår Svenska Linnésällskapet 100 år erik hamberg Svenska Linnésällskapet Uppsala 2018 © Erik Hamberg och Svenska Linnésällskapet 2018 Omslaget visar den Linnémedaljong som tillverkades av Wedgwood till Linnéjubileet 1907. I privat ägo. Foto: Magnus Hjalmarsson, UUB. Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Utformning: Martin Högvall Texten satt med Adobe Garamond Pro ISBN 978-91-85601-43-1 Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2018 Innehåll Förord ...................................................................................................... 7 Linnébilden tar form .............................................................................. 11 Tidiga Linnésällskap i Sverige ................................................................ 13 Linnéjubileer 1807–1907 ........................................................................ 15 Forskare och samlare med Linnéintressen .............................................. 19 Svenska Linnésällskapet bildas ............................................................... 23 Insamling av Linnéminnen .................................................................... 29 Linnémuseet .......................................................................................... 33 Linnéträdgården .................................................................................... 47 Elof Förbergs bibliotek ........................................................................... 63 Linnés Hammarby ................................................................................
    [Show full text]
  • Anders Adolf Retzius
    Anders Adolf Retzius Anders Adolf Retzius (* 13. Oktober 1796 in Lund; † 18. April 1860 in Stockholm) war ein schwedischer Anatom und Anthropologe. Inhaltsverzeichnis Leben Wirken Beiträge zur Anatomie Beiträge zur Anthropologie Beiträge zur Kraniometrie Mitglied wissenschaftlicher Gesellschaften Eponyme Anatomie Auszeichnungen Werke (Auswahl) Anders Retzius Einzelnachweise Literatur Weblinks Leben Schon in seiner Kindheit wurde Retzius von seinem Vater Anders Jahan Retzius (1742–1821) mit der Naturgeschichte vertraut gemacht, insbesondere mit der Zoologie. Während seines Medizinstudiums in Lund und Kopenhagen stand er unter dem Einfluss des Anatomen Arvid Henrik Florman (1761–1840), der ihn in die Methoden der Präparation einführte. Im Jahre 1816 verbrachte Retzius ein Studienjahr in Kopenhagen und befreundete sich mit dem Anatomen Ludwig Levin Jacobson (1783–1843), dem Physiker Hans Christian Ørsted (1777–1851) und dem Zoologen Johan Christopher Hagemann Reinhardt (1776–1845). Nach seiner Rückkehr nach Lund beendete er dort sein Medizinstudium. 1817 erhielt er das Medizin licentiat und wurde 1818 zum kirurgie magister ernannt. 1819 legte er seine Dissertation über die Anatomie der Knorpelfische (Katzenhai) vor (Observationes in anatomiam chondropterygium praecipue Squali et rajae generum). Retzius diente als Militärarzt, zuerst in Schonen, später in Jämtland. 1823, vier Jahre nach seinem Doktorat, wurde Retzius Professor für Veterinärmedizin am Veterinär-Institut in Stockholm, wo er ein Anatomisches Museum gründete. Seit 1824 war er Lehrer der Anatomie am Karolinska-Institut, 1824 stellvertretender Professor (1830 zugleich Inspektor), das er als ordentlicher Professor der Anatomie von 1840 bis zu seinem Tode am 18. April 1860 leitete. Anders Retzius heiratete 1835; seine zweite Frau, die Mutter von Magnus Gustaf Retzius (1842–1919), war Emilia Sofia Wahlberg, eine Schwester des Botanikers und Entomologen Peter Fredrik Wahlberg (1800–1877).
    [Show full text]
  • Carl Peter Thunberg and Japanese Natural History
    ISSN: 2186-8476, ISSN: 2186-8468 Print Vol. 2 No. 2, June 2013 CARL PETER THUNBERG AND JAPANESE NATURAL HISTORY Bertil Nordenstam Department of Phanerogamic Botany, Swedish Museum of Natural History, Box 50007, SE-10405 Stockholm, SWEDEN. 1 [email protected] ABSTRACT Carl Peter Thunberg (1743-1828) was the most famous of Linnaeus’s pupils and became known as the `Linnaeus of Japan`. However, he was a zoologist almost as much as a botanist and should be remembered also for his lasting contributions to zoology, especially entomology. He published about 160 zoological papers, 90 of which dealt with insects, and he described more than 1,500 new species of insects. One of his first scientific papers dealt with the new grasshopper genus Pneumora from South Africa. Thunberg’s insect collections amount to 36,000 specimens and are largely intact as today. He was also the author of several mammals, such as the Brown Hyaena, and a number of reptiles and fishes, including several new species from Japan. Keywords: Thunberg, Japanese natural history, Entomology, Linnaean disciple, Taxonomy, History of science INTRODUCTION We tend to think of Linnaeus and many of his foremost pupils as botanists. Linnaeus has been famed as ‘ Princeps botanicorum’ , and his perhaps most successful disciple, Carl Peter Thunberg (1743—1828; Fig. 1), has been named the ‘Father of South African Botany’ and also the ‘Linnaeus of Japan’. However, most of the Linnaean apostles, like Linnaeus himself, were medical doctors and zoologists as well – in fact they are better labeled as naturalists, or natural history scientists. Their academic positions were not in botany, but rather in medicine and botany, and similar combinations.
    [Show full text]
  • Micro-CT to Document the Coffee Bean Weevil, Araecerus Fasciculatus (Coleoptera: Anthribidae), Inside Field-Collected Coffee Berries (Coffea Canephora)
    insects Communication Micro-CT to Document the Coffee Bean Weevil, Araecerus fasciculatus (Coleoptera: Anthribidae), Inside Field-Collected Coffee Berries (Coffea canephora) Ignacio Alba-Alejandre 1 ID , Javier Alba-Tercedor 1 ID and Fernando E. Vega 2,* ID 1 Department of Zoology, Faculty of Sciences, University of Granada, Campus de Fuentenueva, 18071 Granada, Spain; [email protected] (I.A.-A.); [email protected] (J.A.-T.) 2 Sustainable Perennial Crops Laboratory, United States Department of Agriculture, Agricultural Research Service, Beltsville, MD 20705, USA * Correspondence: [email protected]; Tel.: +1-301-504-5101 Received: 22 June 2018; Accepted: 10 August 2018; Published: 14 August 2018 Abstract: The coffee bean weevil, Araecerus fasciculatus (De Geer) (Coleoptera: Anthribidae), is a cosmopolitan insect with >100 hosts, and has been reported as a pest of stored coffee. During a study involving the coffee berry borer, we observed coffee bean weevils emerging from field-collected coffee berries and used micro-computerized tomography (micro-CT) scans to observe the insect inside the berry. Two eggs had eclosed inside the berry, resulting in observations of a newly eclosed adult beetle and a 5th instar larva, each feeding on one of the two seeds. This is the first time since 1775, when the insect was first described, that the insect has been observed inside a coffee berry. Keywords: coffee quality; insect biology; losses; stored coffee; stored product pest 1. Introduction The genus Araecerus Schönherr comprises ca. 75 species [1], with the coffee bean weevil, Araecerus fasciculatus (De Geer) (Coleoptera: Anthribidae), being the most economically important. Chittenden [2,3] coined the name coffee bean weevil and Valentine [1] has published a succinct account on the controversy involving the many different scientific names used for the insect.
    [Show full text]
  • Elias Magnus Fries Och Carl Adolph Agardh Om Vetenskaplig Metodik Och Möjligheten Att Konstruera Ett Naturligt System Inom Botaniken
    Elias Magnus Fries och Carl Adolph Agardh om vetenskaplig metodik och möjligheten att konstruera ett naturligt system inom botaniken Lunds universitet Magnus Krook Språk- och litteraturcentrum Magisteruppsats LATM04 Lund 2014 Handledare: Professor Arne Jönsson Abstract Kring sekelskiftet 1800 dominerades den svenska botaniska forskningen av Carl von Linnés vetenskapliga gärning som hos hans omedelbara efterföljare stelnat i ortodoxi och brist på kreativitet. Den från Tyskland emanerande romantiska naturfilosofin med Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling som förgrundsgestalt gav efterhand avtryck även inom den svenska naturvetenskapen. Botanikerna Carl Adolph Agardh (1785-1859) och Elias Magnus Fries (1794-1878) var båda djupt påverkade av den romantiska filosofin i sina vetenskapliga arbeten. En av romantikens centrala idéer var att det bakom de olika naturalstrens mångfald fanns en enhet för naturforskaren att upptäcka, och både Agardh och Fries omfattade denna tanke fullt ut. Agardh var huvudsakligen specialiserad på alger, Fries ägnade sig åt svampar och lavar. Linné hade åstadkommit ett artificiellt system för växterna som fått stor spridning, men hans ouppfyllda mål var att upprätta ett naturligt system. Agardh och Fries tog vid där Linné slutade. Med utgångspunkt från den romantiska filosofin angriper de växtvärldens systematisering från var sin ände. Fries börjar med de högst utvecklade växterna och arbetar sig nedåt. Genom en strikt logisk metod delar han in växtvärlden i allt mindre enheter. Agardh avvisar däremot logikens användning inom biologin. Han utgår från de lägst utvecklade växterna och arbetar sig uppåt, en process där de empiriska erfarenheterna bit för bit fogas samman till en helhet. Agardh och Fries företrädde utvecklingstankar som stod i stark motsättning till den moderna evolutionsteorin.
    [Show full text]
  • L'histoire Du Livre Saami En Finlande
    JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 Esitetään Jyväskylän yliopiston humanistis-yhteiskuntatieteellinen tiedekunnan suostumuksella julkisesti tarkastettavaksi yliopiston Agora-rakennuksen Lea Pulkkisen salissa helmikuun 17. päivänä 2017 kello 12. Thèse de doctorat présentée à la Faculté des Lettres et des Sciences sociales de l’université de Jyväskylä et soutenue publiquement dans la salle Lea Pulkkisen sali le 17 février 2017 à 12h UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 304 Sophie Alix Capdeville L’histoire du livre saami en Finlande Ses racines et son développement de 1820 à 1920 UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2017 Editors Hannele Dufva Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Pekka Olsbo, Timo Hautala Open Science Centre, University of Jyväskylä Jyväskylä Studies in Humanities Editorial Board Editor in Chief Heikki Hanka, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Petri Karonen, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Paula Kalaja, Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä Petri Toiviainen, Department of Music, Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Tarja Nikula, Centre for Applied Language Studies, University of Jyväskylä Epp Lauk, Department of Languages and Communication Studies, University of Jyväskylä Cover pictures: Itkonen, Lauri 1906. Raammat Historja Hakkarainen, Aukusti 1906. Kievrra ja Kievrab Andelin, Anders 1860.
    [Show full text]
  • Carl Linnaeus's Botanical Paper Slips (1767–1773)
    Intellectual History Review ISSN: 1749-6977 (Print) 1749-6985 (Online) Journal homepage: https://www.tandfonline.com/loi/rihr20 Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille To cite this article: Isabelle Charmantier & Staffan Müller-Wille (2014) Carl Linnaeus's botanical paper slips (1767–1773), Intellectual History Review, 24:2, 215-238, DOI: 10.1080/17496977.2014.914643 To link to this article: https://doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 © 2014 The Author(s). Published by Taylor & Francis. Published online: 02 Jun 2014. Submit your article to this journal Article views: 2111 View related articles View Crossmark data Citing articles: 6 View citing articles Full Terms & Conditions of access and use can be found at https://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=rihr20 Intellectual History Review, 2014 Vol. 24, No. 2, 215–238, http://dx.doi.org/10.1080/17496977.2014.914643 Carl Linnaeus’s botanical paper slips (1767–1773) Isabelle Charmantier and Staffan Müller-Wille Department of History, University of Exeter, Exeter, UK* The development of paper-based information technologies in the early modern period is a field of enquiry that has lately benefited from extensive studies by intellectual historians and historians of science.1 How scholars coped with ever-increasing amounts of empirical knowledge presented in print and manuscript – leading to the so-called early modern “information overload”–is now being increasingly analysed and understood.2 In this paper we will turn to an example at the close of the early modern period. Towards the very end of his academic career, the Swedish nat- uralist Carl Linnaeus (1707–1778) – best known today for his “sexual” system of plant classifi- cation and his binomial nomenclature – used little paper slips of a standard size to process information on plants and animals that reached him on a daily basis.
    [Show full text]
  • Crafoord Höstauktion 2019
    Crafoord höstauktion 2019 sábado 30 noviembre 2019 a las 12:00 CET (1 - 180) sábado 30 noviembre 2019 a las 14:00 CET (181 - 279) JULES SCHYL. HATTPRYDD KVINNA VID BALUSTRADRÄCKE. (d) Ristad signatur, olja på duk 80x57 cm. 1 Estimación: 30.000 SEK Precio de remate: 26.000 SEK HANS J WEGNER, MODELL RY-20. Ek, märkt Ry Møbler no 56 20 Juni 1956 baktill. Längd 180, bredd 50 och höjd 180,5 cm. 2 Estimación: 15.000 SEK Precio de remate: 19.257 SEK LENNART ROSENSOHN. (d) Figurscen, Signerad och daterad 1986, olja på duk 95x80 cm. Proveniens: Galleri Kopparmöllan, 3 Helsingborg, inköpt 1996. Estimación: 10.000 SEK Precio de remate: 8.000 SEK LENNART ROSENSOHN. (d) Läsande man i interiör, signerad och daterad 1976, olja på duk 66x62 cm. 4 Estimación: 8.000 SEK Precio de remate: 4.900 SEK CHRISTIAN BERG. (d) "Konkav kontakt II", monogramsignerad, polerad brons, ex 5/5, koncipierad 1965, höjd 12 och längd 21 cm, postament av ek. Proveniens: Torvald Berg därefter till nuvarande ägare. Ref. 5 Torvald Berg ,"Christian", s. 198 och 199. Estimación: 20.000 SEK Precio de remate: 23.600 SEK CHRISTIAN BERG, SKULPTUR, "STENBLOMMAN III". (d) "Stenblomman III", konciperad 1955, utförd 1971-72. Polerad mässing, höjd 24,5 cm exklusive stensockel, total höjd 35 cm. Litteratur: Sven Sandström: Christian Berg-livslinjer och formtankar, Malmö 1962, jämför plansch XXXIV samt XXXV Torvald Berg: Christian, Förslöv 1991, 6 katalognummer 54, jämför plansch sid 191 Proveniens: Stockholms Auktionsverk, Moderna 26- 28 oktober 2010, katalognummer 1164. Estimación: 30.000 SEK Precio de remate: 29.000 SEK ÅKE HOLM, PONTIUS PILATUS.
    [Show full text]
  • 350 Years of Useful Research LU INNOVATION | LUND UNIVERSITY Innovations and Discoveries from Lund Lund University Is an Innovative University
    350 years of useful research LU INNOVATION | LUND UNIVERSITY Innovations and discoveries from Lund Lund University is an innovative university. For over 300 years, researchers from Lund have made discoveries and created innovations that have been of great signi­ fi­­­­­­cance for wider society. Here is a sample selection of discoveries from Lund through the ages: 1707 | HEALING WATER Professor of Medicine and Provincial Doctor Johan Jacob Döbelius discovered and developed the Ramlösa healing spring at the start of the eighteenth century. According to Döbelius, the water from the spring, which was rich in minerals, cured both scurvy and vertigo as well as gout and shaky joints. 1770 | NEW ORGANIC ACIDS By releasing organic acids, scientist Anders Jahan Retzius and apothecary Carl Wilhelm Scheele managed to produce tartaric acid in crystalline form. The new method led to their subsequent discovery of other polyatomic organic acids, such as citric acid and malic acid. 1801 | FIRST SWEDISH VACCINATION At the turn of the 19th century, Professor of Medicine Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld carried out the first smallpox vaccination in Sweden. The discovery was not his own, however, but borrowed from Edward Jenner, who carried out the first experimental vaccination in England as early as 1790. 1813 | SWEDISH MASSAGE AND GYMNASTICS Per Henrik Ling developed a system for massage and muscle stretching. Today the technique is known as Swedish or classical massage and is one of the most common forms of massage in the Western world. Ling later moved to Stockholm where he founded the Royal Central Institute for Gymnastics, now the Swedish School of Sport and Health Sciences.
    [Show full text]
  • Carl Wilhelm Scheele (1742–1786)
    a TRibuTe To The memoRy of caRl wilhelm Scheele (1742–1786) 1 by PRofessoR gunnaR SVedbeRg Royal SwediSh academy of engineeRing ScienceS (iVa) 2 A TribuTe To The MeMory of Carl Wilhelm SCheele (1742–1786) 3 P resenTed at The 2012 A nnuA l MeeTing of The royA l swedish AcA deM y of engineering sciences by P rofessor gunnA r svedberg The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) is an independent, learned society that promotes the engineering and economic sciences and the development of industry for the benefit of Swedish society. In cooperation with the business and academic communities, the Academy initiates and proposes measures designed to strengthen Sweden’s industrial skills base and competitiveness. For further information, please visit IVA’s website at www.iva.se. Published by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA), Professor Gunnar Svedberg Cover Photo: Statue of Scheele on Flora’s Hill in Humlegården, Stockholm Photo by Hans Melcherson. 4 IVA, P.O. Box 5073, SE-102 42 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 791 29 00 Fax: +46 8 611 56 23 E-mail: [email protected] Website: www.iva.se IVA-M 431 • ISSN 1102-8254 • ISBN 978-91-7082-853-9 Editor: Anna Lindberg, IVA Layout and production: Hans Melcherson, Tryckfaktorn AB, Stockholm, Sweden Printed by Kaigan AB, Stockholm, Sweden, 2012 ForeWord Every year the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) produces a booklet commemorating a person who was active in Sweden and whose scientific, engineering, economic or indus- trial achievements were of significant benefit to the society of his or her day.
    [Show full text]
  • Motivation to Read?
    51 Contents list available at Vilnius University Press Knygotyra ISSN 0204–2061 eISSN 2345-0053 2021, vol. 76, pp. 51–71 DOI: https://doi.org/10.15388/Knygotyra.2021.76.75 STRAIPSNIAI MOTIVATION TO READ? READING AMONG THE UPPER- CLASS CHILDREN IN FINLAND DURING THE 17TH AND 18TH CENTURIES Tuija Laine Department of Church History, University of Helsinki Box 4, 00014 University of Helsinki, Finland E-mail: [email protected] ORCID: https://orcid.org/0000-0001-8530-0579 Summary. In the early modern Finland, the Catechisms were the only literature in- tended for children. Otherwise, the children from all classes had to read adults’ literature. Finland was a part of Sweden until 1809 and the rea- ding of Swedish literature was possible especially among the upper clas- ses and even the common people in the Swedish-speaking western coast. Three case studies of Finnish upper-class children from the 17th and the 18th centuries tell us about children’s reading habits, attitudes to reading and reading motivation in this situation. Richard M. Ryan’s & Edward L. Deci’s theory of self-determination has been used as a theoretical basis for this study. It highlights the combination of three basic psychological needs as means to motivation: autonomy, competence and relatedness. Autonomy was the most limited during the 17th century and emerged step by step towards the end of the 18th century. Relatedness would depend on circumstances in the family. If the family led an active social life, it would also reflect in the reading habits of the household members. All the children in this research belonged to the upper class, so they could read, Received: 2020 11 24.
    [Show full text]
  • II. Popular Faith
    II. Popular Faith The scope of Linnæus' anthropological Dietetic, as already pointed out, was very wide. It includes not only the ways of human living but also a great field of behaviour such as customs and beliefs, for example maypoles, bonfires, curing-wells or the spending of holidays with their charms and omens. To a certain degree Linnæus notes down such matters for amusement, or as anecdotes when illustrating his more serious efforts of presenting the natural manners of simple people. Narrated folklore is almost totally absent here. Black arts and demonic witchcraft were soon out of date in the science of Linnæus' time. The traits of provincial beliefs and ways of life in remote districts of Sweden in the eighteenth century are certainly of interest to the folklore- topography of our day. However, they are still more characteristic of Linnæus' own personal interests and hence should be considered here from this point of view. Linnæus himself had all the equipment of a good ethnographer and also took an interest in comparing his findings with similar conditions in several provinces of Sweden and even in foreign countries. His mode of rendering such matters in the Swedish language can hardly be surpassed. It is therefore a pity to render them in another tongue. In his dietetic Linnæus treats superstitions, charms, spells, omens and divination under the heading of animi pathemata, a headline word of ancient date, perhaps best rendered with emotive attitudes of mind. Linnæus makes a very noteworthy distinction between magia and superstitio.
    [Show full text]