Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap

av Mattias Forshage NEF > SUPPLEMENT 5, 2020 < NEF Skörvnöpparn, Umeå Supplement 5, 2020: 1-42

Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? Entomofaunistikens grundläggande och förutsättningar i Sverige, landskap för landskap MATTIAS FORSHAGE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför lokalfaunistikhistoria? ...... 2 Källor och avgränsningar ...... 2 Den entomofaunistiska litteraturen ...... 3 Begränsningar ...... 3 Tack ...... 6 Faunaprovinserna ...... 6 Provinsvis sammanställning ...... 7 Skåne ...... 7 Blekinge ...... 9 Halland ...... 9 Småland ...... 10 Öland ...... 11 Gotland (inklusive Gotska Sandön) ...... 12 Östergötland ...... 13 Västergötland (utom Göteborg) ...... 14 Göteborg ...... 16 Bohuslän ...... 17 Dalsland ...... 17 Närke ...... 18 Södermanland (utom Stockholm) ...... 18 Stockholm ...... 19 Uppland (utom Stockholm) ...... 21 Västmanland ...... 22 Värmland ...... 23 Dalarna ...... 23 Gästrikland ...... 24 Hälsingland ...... 24 Medelpad ...... 25 Härjedalen ...... 25 Jämtland ...... 25 Ångermanland ...... 26 Västerbotten ...... 26 Norrbotten ...... 27 Lappland ...... 27 Diskussion ...... 30 Flänga faunistiskt ...... 30 1800-talets professionalisering ...... 31 Ny våg av amatörer ...... 31 Identitet och grupperingar ...... 32 Fynduppgifternas utveckling ...... 32 Kunskapsuppbyggnaden ...... 32 Appendix A. Faunistiska källor ...... 34 Appendix B. Personregister ...... 36 2 Mattias Forshage

Varför lokalfaunistikhistoria? outforskade? Och återigen, det rör sig inte bara om Av någon anledning spelar landskapsprickar väldigt ett successivt ackumulerande av dokumenterade stor roll för entomologer. (För icke-entomologen insektlokaler utan passionernas landskap skiftar kan jag kanske behöva förklara att en land- över tid och somliga trakter och habitat blir mer skapsprick är en markering i en tabell över vilka spännande i vissa historiska skeden på andra trakters landskap de olika arterna i en insektgrupp har och habitats bekostnad. Det här är frågor som observerats i.) kommer kunna ge väldigt spännande resultat när de Man kan alltid invända att distributionen av specialstuderas, och mitt material här skrapar bara prickar representerar kunskapsläget om djurens på ytan men kan bidra till att öppna upp för närmare utbredning snarare än djurens verkliga utbredning, studier. men just därigenom representerar de också solida Men förutom dessa mer eller mindre allmänna historiska fakta: de summerar de regionala faunis- frågor i regioner som faunahistoria, lokalhistoria, tiska insatserna. När man får lite bakgrundsfakta landskapshistoria, vetenskapshistoria och menta- berättar prickarna om den rumsliga skalan i det litetshistoria som den här framställningen kan väcka entomologiska utforskandet av landet, och i entomo- och kanske ge preliminära förslag till svar på; så logins historia i stort. kan den på ett betydligt mer handfast och partikulärt Men lokalfaunistik handlar ju inte minst om att sätt (har det redan visat sig) vara till användning för insektintresserade personer gärna så att säga gräver museipersonal, biodiversitetsdatahanterare och där de står, och att insektvärldens under finns faunister som stöd i tolkning av gamla uppgifter och tillgängliga var man än befinner sig. Även veten- dechiffrering av gamla etiketter, som förslag på var skapligt uppseendeväckande fynd låter sig göras äldre fynd kan sökas, och som utsorterande av snart sagt var som helst. Och varför då inte där man personerna bakom namnen. bor? Eller har en sommarstuga? Eller trivs att komma på besök? Även detta är ett skäl till att Källor och avgränsningar lokalfaunistikens historia är ett väsentligt kapitel i Väldigt mycket av sådana här uppgifter låter sig entomologins historia i ett land. idag främst rekonstrueras genom etikettdata i När man väl börjar titta på det här materialet så samlingar. Dessa finns blott i liten utsträckning hopar sig iakttagelser och t o m svar på frågor man tillgängliga i ett eller annat databasformat, och i den ställt eller inte ställt. För idag aktiva entomologer mån de är det är de ofta feltolkade eller behäftade kan det vara intressant att belägga regionala med andra misstag eller svårigheter. förstafynd av olika arter av intresse – liksom även Betydligt mer lättillgängligt än museisamlingar bristen på äldre fynd bland samlare som varit aktiva och betydligt trovärdigare än publika databaser är på en plats (eftersom detta kan indikera att arten samtida faunistisk litteratur. Vilka fynd har blivit vanligare i sen tid, alternativt kräver någon befunnits värda att publicera, och vilka fynd har viss särskild kunskap för att hittas). citerats av senare författare som belägg för en arts Ett gammalt fynd av en art säger också en del utbredning? Även om det kan föreligga en viss annat: t ex att det vid tidpunkten fanns ett mer eller osäkerhet om artbestämningarna så får man i alla mindre lämpligt habitat för arten på platsen ifråga lägen veta att en person befunnit sig och samlat på och att det fanns en fast population tillräckligt nära ett visst ställe. Man får också en hel del för att kunna ha spritt sig dit. Det rör sig alltså inte bredvidinformation om vilka som känner till och om det successiva kartläggandet av en i sig statisk litar på vilkas fynd, vilket kan vara historiskt fauna, utan insektfaunan är dynamisk och avhängig intressant. lanskapshistoria inklusive markanvändningshistoria Jag har gått igenom de äldre entomofaunistiska och klimathistoria, till vilka gamla artobservationer verken i Sverige och noterat vilka samlare som alltså kan lämna observationer och nya frågor. citeras varifrån. Det gäller inte bara insekter i Är man mer generellt historiskt intresserad blir snävaste mening utan även hoppstjärtar och t o m det spännande att titta på de äldre entomologernas mångfotingar och spindeldjur. rörelser i rummet. Vilka var hemtraktstrogna, vilka Dessa uppgifter har jag kombinerat med de reste gärna? Hur långt, hur ofta, med vilka biografiska data om entomologer som jag samlat befogenheter, vilka bekvämligheter och vilken under längre tid, och med mina kunskaper om reskassa? Vilka platser uppfattade man över- svenska museisamlingar. Jag har dragit en gräns vid huvudtaget som tillgängliga, möjliga att ta sig till, sekelskiftet 1900. Nittonhundratalssamlare räknar eller ej? Vilka platser uppfattade de som attraktiva, jag här som moderna; de har mött en annan och varför? Vilka förblev oupptäckta eller bara uppsättning förutsättningar. Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 3

Den entomofaunistiska litteraturen amatörer plats med mycket mer av strödda Jag har alltså försökt titta igenom hela den faunistiska rön i Entomologisk Tidskrift som kom- entomofaunistiska litteraturen i Sverige fram till en mer ut från 1880, som artiklar, notiser, eller bit in på 1900-talet, för att plocka ut de verk som är insmugna i mötesreferat. informativa för syftet här. Det gäller alltså vilka De huvudsakliga större verk, som monograferar faunistiska verk som ger referenser till tidigare fynd en åtminstone lite större grupp (ungefär familj eller med samlarens namn. Jag menar alltså inte större underfamilj), som redogör för en acku- primärlitteratur som har som syfte att återberätta mulerad fyndbild, och som citerar enskilda samlare, författarens egna fynd, och inte heller litteratur som listas som Appendix A i slutet av föreliggande är så syntetisk att den inte citerar samlarnamn. Ur framställning. (Alla de kvalifikationerna behövs för dessa har jag alltså fått en massa uppgifter om vilka att listan inte ska bli ohanterligt lång.) som samlat var, ibland men långt ifrån alltid också när. Jag har också noterat vem som citerar vem. Begränsningar Några sällsynta verk har jag inte haft tillfälle att Mina egna kunskaper om entomologerna och deras gå igenom under det här arbetet, och de flesta har resor är breda vad gäller det som hämtas ur jag bläddrat igenom så hastigt jag förmått och speciallitteratur och allmänna biografiska källor, därvidlag helt säkert missat enstaka uppgifter. Men men för den mer detaljerade kunskap som bara går det är ett antal stora monografier från Linnés Fauna att utläsa ur museisamlingar måste det medges att suecica 1761, och ett antal strödda dissertationer, jag har grundligare inblick vad gäller skalbaggar längre dissertationsserier och artiklar. Mot slutet av och steklar och vad gäller Stockholm och Uppsala perioden ändras åter förutsättningarna, man börjar – t ex kan insatser som endast märks t ex i fjärils- sammanställa större syntetiska provinskataloger för samlingarna i Lund eller Göteborg, eller rena populära grupper (Lampas fjärilskatalog 1885 och markfaunainsamlingar och limniska insamlingar Grills skalbaggskatalog 1896), dock ännu utan det som inte framhållits i den entomologiska littera- senare populära pricksystemet, och samtidigt får turen, i enstaka fall ha gått mig helt förbi. 4 Mattias Forshage

Överlag är dessa data än så länge förstås mycket Även i framställningen här har fel smugit sig in. ofullständiga. Det är jag mycket medveten om, och Jag gör naturligtvis misstag själv också. Och även om framställningen ofta använder formuleringar i den äldre litteraturen kan det ibland råda förvirring som tycks förbise detta vill jag understryka att detta om angivna år, namn är ofta felstavade och ibland inte alls är menat som något definitivt: det blir bara feltolkade av den ursprungliga författaren, och för så långrandigt och ännu torrare om man i varje många uppgifter uppges en referens om vem som mening ska skjuta in ”tycks det utifrån rådande har beläggsexemplaret i sin samling snarare än vem kunskapsläge” eller ”vi har åtminstone inte mer data som samlat in det. Likväl är dessa data av betydligt tillgängliga idag”… Jag ber om ursäkt i den mån högre kvalitet än moderna digitaliseringar, där detta är missvisande, men hoppas också därmed namnförvirring och hopblandning av personer är kunna väcka somligas iver att komma med komplet- mycket vanligt, och både mänskliga felläsningar av teringar om så bara för nöjet att slå mig på ofta svårläsliga etiketter och digitala import- fingrarna… algoritmer ger upphov till mycket ”spökdata”. Jag Om jag nu genombläddrat den insektfaunistiska har varit kritisk men inte genomkritisk i sam- litteraturen är det likväl många kompletterande manställningen av det nedanstående. uppgifter som skulle kunna adderas genom att Men man ska alltid bli misstänksam när en viss hämtas från den allmänfaunistiska och den samlare uppges ha besökt en och samma avlägsna floristiska – de flesta naturaliesamlare i äldre tider provins med ett – eller exakt tio – års mellanrum, samlade mer eller mindre brett, och den som tog eller andra uppenbara möjligheter till felläsning av några insekter på en forskningsresa kanske har mer eller mindre slarvigt skrivna siffror. Man ska skrivit mer om de fåglar som iakttogs eller de också alltid bli misstänksam när det finns material mossor eller dafnier som samlades in. från alla möjliga olika landskap av personer som På samma sätt finns det en kontinuerligt växande enligt biografiska källor inte var flitiga resenärer. mängd data att komplettera med i befintliga Nå, resultatet är oundvikligen en torr faktasam­ databaser, som t ex museidatabaser. Dessa är manställning som inte lämpar sig för läsning för den visserligen av betydligt lägre kvalitet än litteratur- underhållningstörstande; det har mer av uppslags- uppgifterna, till stor del inknackade i monotona bokskaraktär, en upprepning av saker man skulle massdigitaliseringsprojekt utan kringinformation kunna kolla upp när anledning presenterar sig, eller och ofta utan särskilda bakgrundskunskaper, med ett sammanhang där vissa ditintills löst kring- omfattande felläsningar och missuppfattningar. flytande namn får ett rudimentärt sammanhang, tid Delar av materialet är sökbart via offentliga portaler och plats. och lokala museiportaler, men sökfunktionerna är Källsituationen har därvidlag förstås varit väldigt ofta svårhanterliga, och data ofullständiga och/eller mycket bättre för perioden 1880–1900, när inkonsekvent införda; det är mycket svårt att göra medlemsförteckningar för Entomologiska Fören- breda sökningar med annat fokus än utvalda taxa ingen i Stockholm publicerats i Entomologisk (såsom samlare, landskap eller tidsperiod). Givetvis Tidskrift, som en kontinuerlig serie ögonblicksbilder är enorma delar av samlingarna hursomhelst ännu över landets entomologkår och dess geografiska och inte registrerade. Det går också att finna uppgifter i i stora drag sociala sammansättning. Det fanns en stor observationsdatabas som Artportalen som förvisso oorganiserade entomologer i landet även har med fynd från alla möjliga källor inklusive äldre under denna period. Jämför man medlemsmatrikeln museimaterial och litteraturuppgifter, även om med summan av människor från vilka fynd tyngdpunkten ligger på samtida observationer som rapporterats eller bevarats så ser man en viss inrapporteras av allmänheten, och den är behäftad diskrepans, främst att föreningsmedlemmarna är fler med ännu fler fel än museidatabaserna. Det finns och långt ifrån alla tycks ha varit samlare, men ett enormt behov av att dessa databaser kurateras, också att föreningen saknar en del samlare, främst konsekvens införs, fel rättas, och sökbarheten ökas. skolgossar men även en och annan antingen lokal- Men många i äldre tider lämnade inte detaljerade patriotisk eller bara stockholmsfientlig skåning. uppgifter på sina etiketter och publicerade inte några Skolgossarna kommer ofta till senare i livet, men redogörelser för sina fynd. Det källmaterial som då många saknar under sina tidiga år resurserna, avslöjar den faunistiska aktiviteten är brev och infrastrukturen, statusen eller självsäkerheten att dagböcker som kan finnas bevarade i arkiven. Att sluta sig till en förening, och detta torde också gälla gå igenom dessa är ett mycket tidskrävande arbete, för intresserade kvinnor som helt säkert har existerat och en syssla som jag egentligen bara påbörjat. även utöver de få kända pionjärerna men som är Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 5 påfallande svåra att spåra. Är man medveten om mycket information för att kunna göra den dessa begränsningar innebär dessa data likväl att en kategoriseringen alls. Jag har också fetstilat ett majoritet av entomologerna kan följas ganska mindre antal personer för varje landskap som jag detaljerat. vill framhålla som pionjärer där – oftast mellan 10 Jag har i den löpande framställningen försökt och 20 personer per landskap, men ibland har det skilja ut och gruppera dem som är varaktigt boende, inte gått att komma upp i så många, eller varit kortvarigt boende, regelbundna besökare eller bara ogörligt att sålla fram så få. tillfälliga besökare, men ibland har det passat bättre Och eftersom det här inte finns utrymme för att blanda dem, och ofta har jag inte haft tillräckligt några personporträtt så har jag velat antyda de

Den ursprungliga faunaprovinskartan från lundaentomologernas Catalogus insectorum sueciae 1940. 6 Mattias Forshage enskilda gestalterna med vistelseort, yrke och Maria Asp (KVA), Roy Danielsson (LZM), Lena kanske någon annan mer eller mindre festlig Gustavsson (NRM), Kevin Holston (NRM), utomentomologisk bestämning; och vill tillfoga Charlotte Jonsson (GNM), Gunvi Lindberg (NRM), brasklappen att anledningen att yrke anges är inte Johannes Lundberg (NRM), Tobias Malm (NRM), att jag tycker det är viktigt med folks sociala status, Hans Mejlon (UUZM), Erik Åhlander (NRM), men annat än bakvägen för att se befintliga mönster och även flera andra. befintlig variation (som kanske kan lära oss något Mitt övergripande historikprojekt på SEF:s inför hur vi ska åsidosätta den idag…). Personernas uppdrag har också överinsetts av (återigen utöver levnadsår har jag sparat till det efterföljande redan nämnda personer) Håkan Lundkvist, Göran registret, där jag också hänvisar till vilka av de Nordlander och Linda Strand, och korta perioder klassiska faunistiska författarna som refererar har jag hållits under armarna av smärre stipendier respektive samlares fynd. från Riksmusei vänner och Entomologiska Överhuvudtaget har jag sett mig nödgad att inte föreningen i Stockholm (men till största delen har belasta framställningen med referenser. Om den ser projektet förblivit ofinansierat). torr och katalogartad ut i nuläget, skulle anständiga Enskilda uppgifter har kommit, och ett upp­ referenser tyvärr göra den i princip helt oläslig. muntrande intresse visats, från en ansenlig del av Varje mening skulle behöva en hänvisning till en landets entomologkår och även en del forskare och handfull olika verk, och väldigt ofta tarva fotnoter strödda vänner utanför det, och många viktiga om hur uppgifterna där tolkats. Samtidigt har jag, flaskposter har lämnats till mig i arkiven av personer för att kunna göra den här studien på obetald tid som varit intresserade av liknande frågor men som inom loppet av bara några få år, utnyttjat många jag aldrig träffat eller som jag träffat men långt genvägar, andrahandsuppgifter och egna äldre innan mina egna historiska undersökningar tog fart. sammanställningar, utan att följa dem alla till källan. Dessa personer är för många för att räknas upp här. Referenser skulle alltså inte bara ta väldigt lång tid att dokumentera för mig, utan också göra fram- Faunaprovinserna ställningen ungefär tio gånger längre och oläsbar De faunaprovinser som entomologer använder för de flesta, och då mitt främsta syfte har varit att motsvarar i stort sett men inte exakt landskapen: just tillgängliggöra den här informationen skulle det framförallt brukar man skilja ut Gotska Sandön från motverka syftet. Tyvärr. Gotland och dela upp Lappland i de fem lappmarkerna: Åsele, Lycksele, Lule, Pite och Tack Torne lappmark. Det har jag inte gjort här, mest för Värdefulla tips och synpunkter i just den här att det isåfall bleve såpass lite att berätta om sammanställningen och presentationen har kommit människor i vart och ett av dem. Däremot så har jag framför allt från L Anders Nilsson och Anders N skilt ut Göteborg och Stockholm – i den äldre Nilsson. Bitvis konvergerande delprojekt har litteraturen brukar de anges på ett sätt som antyder tidigare utförts i samarbete med Hege Vårdal, att deras status liknar faunaprovinsernas. Att Anders Lindhe och Bert Viklund (†). Den detsamma kan sägas gälla Uppsala, och för de sistnämnde var den som först lärde mig de skånska författarna varje enskild skånsk lokal, har grundläggande hemligheterna och skrönorna i jag dock valt att ignorera. Stockholm och Göteborg entomologins svenska historia och etikettydningens har förvisso haft tillräckligt mycket människor konst. Senare har jag utforskat källorna till denna associerade för att motivera utskiljandet här av flora av anekdoter och traderade tricks allra mest på dispositionsskäl. Göteborg är ju dessutom avvik- egen hand, men periodvis tillsammans med annan ande i den västgötska kontexten genom sitt kustläge, samlingspersonal, historiskt intresserade entomo- och även om entomologerna alltid erinrat sig att loger, eller faunister och faunahistoriker desperata Göteborg hör till Västergötland finns det andra efter tolkningar. discipliner där man pragmatiskt valt att räkna Återkommande diskussioner om entomologiska området till Bohuslän ur faunistisk/floristisk samlingars historia och insektfaunistikens historia synvinkel. För Stockholm finns givetvis problemet har – utöver redan nämnda – dessutom förts med i att staden gränslar över en landskapsgräns, så att synnerhet Christoffer Fägerström, Thomas Jonasson många av de äldre fynd som rapporterats och och Mikael Sörensson. Konkret hjälp att få fram etiketterats Stockholm inte med säkerhet kan uppgifter ur databaser, arkiv och strödda samlingar, placeras i endera Södermanland eller Uppland. har jag även fått av främst Niklas Apelqvist (NRM), Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 7

Provinsvis sammanställning Fredrik Hünemöder i Västra Nöbbelöv från åtminstone 1790-tal, läkaren Anders Magnus SKÅNE Fryckner i Malmö, och prästen Carl Rönbeck i Skåne hör å ena sidan till de bäst Ivetofta från åren kring sekelskiftet. och tidigast utforskade provin- På andra sidan sekelskiftet är Fallén det stora serna i Sverige, å andra sidan till namnet och får sällskap av Johan W Zetterstedt de rikaste som ständigt har nya från ca 1800 till åtm 1850-tal, Bengt Fries 1810-tal smultronställen och nya över- till 1830, Gustaf Dahlbom 1820-tal till 1850-tal, raskningar att erbjuda. Den Carl Sundevall 1820-30-tal, Eberhard Munck af akademiska staden Lund har Rosenschöld och Hjalmar Kinberg i synnerhet alltid varit bas i utforskningen, men landskapet är 1830-tal, Carl Gustaf Thomson till synes ända från tillräckligt litet för att möjliggöra att därifrån ta sig 1836 men huvudsakligen på andra sidan gränsen till an alla dess hörn. För entomologins del upprättades nästa halvsekel, och Johan von Borck i synnerhet ganska tidigt en satellitisk akademisk bas i Esperöd, 1840-tal. De flesta av dessa stora namn stannar i Falléns ställe på Österlen (dvs Kiviks Esperöd och Lund, och bara några ger sig på yrkesbanor utanför inte det senare samhället Äsperöd). En stor del av naturhistorien: Munck blev läkare, Kinberg entomologin har förvisso alltid utförts av amatörer, veterinär och Borck kemist. men det var först i och med den bredare sociala I andra rummet, pga antingen kortare perioder utjämningen inom entomologin från mitten på som bosatta eller fokus utanför entomologien, finns 1800-talet som det uppstod akademiskt obundna dock en del fynd från: zoologen Johan W Dalman, lokala subcentra i Skåne, varav dem i Malmö, läkaren Sven Håkan Bring och botanisten Carl Farhult, Stehag, Helsingborg, och Färlöv har blivit Adolph Agardh under 1800-talets första decennium, mer eller mindre bekanta, ja för den här tiden måste den sistnämndes son botanisten Jacob Agardh och man betrakta även Alnarp som utomakademiskt. dennes kusin matematikern Mortimer Agardh, samt Portalgestalten för den entomofaunistiska ut­ läkarna Carl Fredrik Kjellberg, Carl Wilhelm König forskningen är Johan Leche 1720- eller 30-tal, som samlade mycket insekter särskilt kring Simonstorp i Blentarp. Nästa viktiga pionjär är Carl von Linné, som student på 1730-talet men än mer med sin storstilade skånska resa 1751, men i Fauna suecica är likväl merparten av skånska fynd från Leche. Och sedan Conrad Quensel, ursprungligen skåning och aktiv faunist här framförallt under studenttiden på 1780-talet, och så slutligen, mer långvarigt, inflyt- tade Carl Fredrik Fallén från 1787 till sin död 1830. Samtliga dessa blev naturalhistorieprofes- sorer. Till de tidiga faunistiska insatserna hör sjuttonhundratalsbesök även av Daniel Solander 1754, Johann Christian Fabricius 1778, och (utan kända år) av De Geer, Liljeblad, Lindgren, Ljungh och Paykull, men de konkreta spåren i form av dokumenterade fynd är ganska få. Några insekter har tagits av berömde läkaren Hagströmer. Svårt att hitta fynd är det i än högre grad från bosatta Harald Kugelberg, Clas Trozelius, avpoletterade linneanen Daniel Rolander, samt naturalhistorieprofessorerna Erik Gustaf Lidbeck och Anders Johan Retzius (som båda har gjort anmärkningsvärt små insatser som faunister!). Några fynd torde gå att spåra från studenttiden för annorstädes berömda Johan Fischerström och Gustaf J Billberg, 1750-tal respektive 1780-tal. De första skånska entomo- logerna baserade utanför Lund blir prästen Johan Carl Fredrik Fallén, ej värst rörlig. 8 Mattias Forshage och Nils H Lovén 1820-tal, studenten Ingemar Herrmann Gadamer i Trolle-Ljungby, musiklära- Pettersson 1830-tal, botanisten Frits Areschoug, ren och rättshaveristen Gösta Möller i Helsingborg läraren Carl August Hesselgren och tulltjänste- och läkaren GF Möller i Trelleborg från ca 1850; mannen Niklas Westring 1840-tal, läkaren och läraren Ludvig Stenberg i Malmö, adelsmannen limnologen Ragnar Bruzelius 1850-tal. Vidare Gustaf von Kaulbars i Malmö, apotekaren Carl flitigt samlande besökare Karl Wetterhall periodvis Oskar Hamnström i Hässleholm, läkaren Jacob 1801-1808, Dillén 1820-tal, Carl Johan Schönherr Ekman i Alnarp och läraren Alfred Borgman i 1821 och antagligen fler tillfällen, Gabriel Marklin Trelleborg från 1860-tal; posttjänstemannen 1826, AW Malm 1840-tal, Peter Wahlberg 1846. Benjamin Varenius i Helsingborg från 1868. I Att danska samlare som Ove Sebested & Niels början på 1870-talet kom de två danskarna läkaren Tønder-Lund kom över ibland och samlade är inte Ivar Ammitzböll i Vånga och Ystad och träd- så konstigt, men även tyskar (Weber & Mohr 1803), gårdsmästaren Fredrik Ulriksen i Alnarp. Vidare där och finska samlare som CG Mannerheim och CR kring mitten av halvseklet även studenten Vilgot Sahlberg tog sig till Fennoskandiens sydligaste Gabriel Wetter, possessionaten Carl Möller i utpost för dess entomologiska rikedomar. (Men det Stehag, jägaren Carl Lindequist i Rönnemölla, är oklart om Haeffner och Nyblaeus verkligen var diplomathustrun (och kvinnliga samlarpionjären) där eller om det rör sig om inbytta djur i deras Cecilia Andersson i Båstad, kamrern Axel F samlingar.) Carlsson i Eslöv, samt studenterna Nils & Sven Av de stora mängderna entomologiska studenter Wiberg i Lund. Därefter naturaliesamlaren och för Fallén och Dahlbom är det några som gjort snickaren Carl Pettersson (”Dövstumme Petters- smärre avtryck i faunistiken (t ex Bengt A Carlsson son”) vid Falsterbo, läraren Gustaf Löfgren i och Abraham Rönbeck) och påfallande många som Helsingborg, växtförädlaren Hans Tedin i Svalöv, inte gjort det. Läkaren och teologen Arvid Bruzelius prästen Josef Andersson i Färlöv från 1880-tal, och zoologen Carl Herman Andersén har samlat läraren Bernard Haij från 1881, och läraren Erland åtminstone kvalster, och lite fynd går att rota fram Wetterhall i Helsingborg från 1895. Av dessa är av evertebratzoologer som Wilhelm Lilljeborg och framförallt Varenius och Pettersson kända som Sven L Lovén, och paleontologen Nils Peter insekthandlare som försett många andra samlare Angelin, och borde gå även från insektsamlande med skånska djur. Slutligen kring 1890 framträder estetikprofessorn Anders Lidbeck eller studerande också Carl Möllers stora barnaskara alla som som senare utmärkt sig som entomologer som Carl entomologer (mest framträdande Corfitz och Otto Boheman, Fredrik Fröberger, Clas Mellerborg och Möller), och Josef Andersson lyckas engagera en Carl Agardh Westerlund. Vid sidan om alla dessa stor del av Färlövtraktens bönder och tjänstemän naturhistoriker, läkare och studenter kan man också som fjärilsamlare. Simon Bengtsson, som snart blir notera flugfynd av Anders Sjöbeck (smed, om jag professor, hinner ta sina första skånska djur just före inte tagit fel på person), samt påstådda samlingar sekelskiftet. (Jag har inte hittat några belägg på äldre från kakelugnsmakaren Isak Löwegren i Lund och sidan sekelskiftet för skånesamlare som Harald fängelsedirektören Lorentz Magnus Höckert i Muchardt och Helge Rosén, men de kan dyka upp. Landskrona. Uppgifter som cirkulerar om 1800-talsdjur från Landskapet är alltså gott och väl preliminärt Rosén är åtminstone till största delen feltolkade faunistiskt kartlagt men entomologin nästan helt etiketter – insamlade av andra och lagda till Roséns lundabaserad, när det blir en samlarexplosion i samling, men det finns också en obekräftad hypotes 1800-talets slut. De flesta av de gamle försvinner att fadern Måns Rosén också var entomolog.) lagom till halvsekelskiftet om inte tidigare. Den Ursprungligen skåning och till synes frekvent dåvarande centralgestalten Thomson får istället återbesökare är August Lyttkens, och till de övriga sällskap av en lång rad amatörentomologer ut- samlande besökarna under andra halvan av 1800- spridda i landskapet, som representerar en ny talet hör bl a Carl H Boheman 1851, Boheman åter generation. Under de två decennierna innan sekel- med CG Silfversvärd 1852, August Holmgren 1854, skiftet har den nybildade Entomologiska Föreningen Carl H Johanson 1854, Lilljeborg åter 1860, Peter i Stockholm sammanlagt 69 medlemmar som anger Olsson 1860 och 1861, Knut Fredrik Thedenius skånsk adress, och då förblir ändå vissa kända 1863 m fl tillfällen, Boheman åter 1865, Tycho skånska entomologer oorganiserade. Tullberg 1867, Wilhelm Meves 1867 och senare, Vid den här tiden tillkommer alltså prästen och CO von Porat 1868, Anton Stuxberg 1870, Frans zoologen Johan Wallengren i Farhult, lundamuse- Timelin 1871, Henning Nordenström 1874, ets konservator CD Roth, frifräsande konservatorn Lilljeborg återvändande bl a 1877, Timelin åter Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 9

1878, Albert Mortonson 1883, Henning Norden- (många fynd utspridda under 1880-talet) och något ström 1884 m fl tillfällen, Stuxberg igen 1886, Filip från Carl Gustaf Thomson. Trybom 1887, Sven Lampa 1894 m fl tillfällen, Revisorn Jakob Ankarcrona i Lyckeby träder Alfred Ringselle 1898, och utan kända datum fram som den mest aktive lokale samlaren under Ahlrot, CG Andersson, Ankarcrona, Eisen, H andra halvan av 1800-talet, men även läraren och Ekeberg, Ericson, Grill, Hackwitz, Hoffstein, snäckforskaren Carl Agardh Westerlund som Hultgren, B Lundberg, Reuter, Thorell, L kommer inflyttande till Ronneby, och dennes söner Trafvenfeldt, Sandin, Stål, De Vylder, Wermelin, Gustaf och John Westerlund engagerar sig i ännu Westman, Wiström (några av dessa torde förvisso högre grad i den lokala naturhistorien på 1880-talet. ha bytt till sig eller köpt in skånska djur, eller samlat Ytterligare en lokal naturhistoriker är läraren Carl dem på andra sidan sekelskiftet; t ex flyttade August Gosselman i Karlskrona (när man sent Wermelin till Skåne just år 1900). omsider får naturhistorisk undervisning där), samt en obekant student vid namn H M Löhr som står för ett flugfynd. Entomologiska Föreningen i Stock- BLEKINGE holm har 10 blekingska medlemmar innan sekel- Blekinge förblev länge ganska skiftet. dåligt utforskat trots närheten till Fler besökare: Gustaf Dahlbom 1841, Gabriel naturhistorikertäta Skåne och Marklin 1843, Fredrik Ridderbjelke 1850, Carl trots en del uppenbart rika Boheman 1851, Hjalmar Kinberg vet ej när, Nils E miljöer. Landskapet saknade Forssell 1855, CD Roth 1859, Gustaf Eisen någon förvisso gymnasium fram till gång 1860-tal, Peter Olsson 1860 och 1861, Carl 1800-talets mitt; många av de Julius Neuman vet ej när, Boheman åter 1865, CO äldre utforskarna var tjänstemän i flottan. von Porat 1868, Johan Wiström vet ej när, KF I litteraturen kommer de tidiga landskapsfynden Thedenius många gånger från 1875, Anton Stuxberg (runt 1800) från några få bofasta entomologer, 1886, Johan Wermelin 1889, Claes Grill 1894, CH ämbetsmannen Carl Johan Rehn och bagaren Östrand 1896, IB Ericson 1897, Yngve Sjöstedt Georg C Aspegren, och kringflackande men 1898 och 1899, Einar Wahlgren och Ivar Trägårdh periodvis bosatta ämbetsmannen Gustaf Johan 1898, G Möller, Christopher Aurivillius, Gustaf von Billberg och läkaren Elias Gedner, samtliga i Hackwitz vet ej när. (Det förblir oklart om fynd hos Karlskrona. Egentligen var den allra tidigaste lokala Fåhraeus, Hoffstein, Nyblaeus, L Trafvenfeldt är entomologen författaren och politikern Adolf egna eller ej.) Modéer, men han har rapporterat väldigt lite härifrån, och detsamma gäller tyske ämbetsmannen Samuel Conrad Rehn (i den mån han i litteraturen HALLAND alls hållits isär från sin flitigare son som redan Halland förblev länge ganska nämnts). Även kände linneanen Anders Sparrman dåligt utforskat – så länge inte var posterad i Karlskrona ett kort tag 1789 som Göteborg var någon samlings- pestläkare. punkt för naturhistoriker tedde Något enstaka fynd rapporteras från Linné (det sig västkusten mest som en var Ölandsresan 1741 som gjorde en avstickare in avlägsen periferi till Skåne. Den i Blekinge) men en del fynd rapporteras från andra store ensamme pionjären är den tillfälliga tidiga besökare (utan år) som Gustaf von kände linneanen Pehr Osbeck som hamnade här Paykull, Samuel Liljeblad och Adam Afzelius. som präst i Hasslöf 1757 och genast började med Tidiga besökare är därutöver Carl Johan Schönherr en systematisk utforskning av faunan. I alla tidiga 1810, Johan W Zetterstedt 1813, Peter Wahlberg verk står han ensam för halländska uppgifter. På 1816, Bengt Fries & Zetterstedt 1817, Schönherr mer regelbundna exkursioner kom annars bara åter 1821, Christian Stenhammar 1821, Gabriel Leonard Gyllenhal inifrån Västergötland. JC Marklin 1826, och utan datum Conrad Quensel, Carl Fabricius reste igenom på sin norska resa 1778. En Sundevall och finnarna CG Mannerheim och FW återfunnen rik artlista från 1807 är anonym men kan Mäklin. Senare kommer mycket blekingska fynd eventuellt vara från Paykull. Inga fynd har noterats från skånska entomologer som Johan von Borck från besökande Magnus Lindgren, Gabriel Marklin, (besökare 1842 och sannolikt fler gånger) och Conrad Quensel och CR Sahlberg, och helt få från Johan Wallengren, samt Benjamin Varenius Peter Wahlberg, Carl Johan Schönherr och Carl Wetterhall. 10 Mattias Forshage

Längre in på 1800­talet när göteborgsentomo­ Skåneresan 1749. Även Carl Peter Thunberg är login kom igång besöktes landskapet av åtminstone smålänning men har rapporterat föga faunistiska Olof Fåhraeus, August Wilhelm Malm och notiser från fädernesbygden. Det är ett litet glapp Niklas Westring. Något fynd kom från en obekant tills dess linneanske läkaren Johan Gustaf Torbjörnsson. En jägare och politiker Carl Ljung- Wahlbom flyttar till Kalmar 1750 och snart följs man på Mjörn samlade åtminstone spindlar. Läkaren av författaren och politikern Adolf Modéer, sedan Josef A Carlsson var verksam i Kungsbacka från framträder i tur och ordning skattmasen Ingemar 1848 och har rapporterat insekter från andra håll Ljungh i Lommaryd, prästen Johan Pontén i men till synes inte från hemmalandskapet. August Korsberga, prästen Pehr M Frigelius i Ålem, Lyttkens intog en familjeegendom i Snöstorp 1870 skalbaggssamlande militärerna Karl Wetterhall och bodde kvar som lantbrukare och tjänsteman. och Karl Johan Bogeman i Tranåstrakten (Önnarp Frekventa besök av Jacob Ekman, och enstaka respektive Botorp), samt den som snart tog täten bemärkta av Marklin åter 1843, Mannerheim 1844, som ledande lokal entomolog, militären Carl H August Holmgren 1854, KF Thedenius 1860, Carl Boheman på fädernesgodset Anneberg vid Gränna H Boheman 1862, och odaterat av F Sahlberg, (alltså ej den senare orten med samma namn vid Thorell, Roth, Thomson, Johanson, E Haglund, Nässjö), och då har vi just passerat sekelskiftet. Wallengren. Enstaka 1700­talsfynd rapporterades också av Mot slutet av 1800­talet växte Eric Mjöberg upp botanisten Samuel Liljeblad från Södra Vi och i Ås, och Alfred Ringselle flyttade till Falkenberg besökande Daniel Pfeiff, Isaac Haij och Samuel för en tid, samtidigt som det blev bra fart på Törner, men vi har få eller inga fynd från bosatta göteborgsentomologin och landskapet hörde till de Petrus Holmberger i Norra Vi, läkaren Lars Klase i gängse jaktmarkerna för IB Ericson, Emil Sandin, Jönköping, tecknaren Magnus Lindgren i Kalmar, Albert Mortonson, HC Kindberg, Henrik Nilsson, och läraren Niclas Westrin i Jönköping. Första Alban Nordin, Abraham Westman, Nils & Sven halvan av 1800-talet även enstaka rapporter från Wiberg, och Torsten Borgvall. Men det är bara 9 bofasta läraren Carl Agardh Westerlund i Kalmar, som bor i Halland i Entomologiska Föreningen i häradshövdingen Per Adolf Ribbing i Tveta, Vista Stockholm innan sekelskiftet. Sven Lampa kom på och Mo, skånske prästen Ernst Rietz, prästen Jonas besök 1891, CO von Porat 1894, Filip Trybom Sandell i Fröryda, prästen Carl Adolph Wahlbom i 1894, Lampa åter 1895, Einar Wahlgren & Ivar Ljungby, botanisten Carl Stenhammar tillfälligt i Trägårdh 1898, vet ej när Bernhard Haij. (Det förblir Västervik, vidare någon i klanen Wieslander i oklart om hallandsdjur hos Thunberg, Wiström, Timelin, Trafvenfeldt och Hoffstein är egna eller ej.)

SMÅLAND Ett vidsträckt, småskaligt och svåröverskådligt landskap är Småland onekligen, och trots tidiga pionjärer förblev det länge utforskat bara fläckvis. Det fanns förstås gymnasier, och flera naturhistoriker är födda här, men få stannade. Oftast har det rört sig om antingen Kalmar eller Jönköping, oberoende av varandra, bara någon gång Växjö, eller utspridda byar som råkat hysa en entomolog. De allra flesta äldre fynden meddelas av boende snarare än besökare. Det hela börjar förstås med Carl von Linnés uppväxt i Stenbrohult på 1720- talet och därefter linneanerna Daniel Rolanders i Hälleberga och Carl Magnus Bloms i Kalvsvik, varav samtliga gick i skolan i Växjö – men notera också Linnés passage på Öländska resan 1741 och Prosten Johan Pontén i Korsberga. Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 11

Odensjö (ej utrett vem), och sannolikt Jonas & Peter Lilljeborg, Herman Hedström, Gösta Möller, Pontén i Korsberga om än ej utskilda från den mer Thorell, Johanson, Stål, Timelin, Trafvenfeldt och berömde faderns fynd. De Vylder. (Djur hos Hoffstein, Ringselle, Timm Många passerar genom landskapet på väg till är oklart om egna, och hos Hultgren och Sandin Öland, på väg till Skåne norrifrån, eller på väg kanske hitom sekelskiftet.) norröver från Skåne, men bara vissa stannar till och samlar. Johan W Zetterstedt kom dock förbi regelbundet och var någon tid fast som informator ÖLAND i Berga på 1810-talet. Därtill märks besök av Ön hör förstås till det rikaste och tyskarna Weber & Mohr 1803, Gabriel Marklin mest attraktiva i landet ur 1812, Christian Stenhammar regelbundet på 1810- entomologisk synvinkel, men var talet, Peter Wahlberg 1816, Marklin åter 1826, mycket avsides, och utforskandet Gustaf Dahlbom 1850 och 1851, Boheman 1851 (då skedde mestadels genom mer eller alltså sedan länge utflyttad), August Holmgren mindre strapatsrika expeditioner 1852, Boheman åter 1859 och 1868, Anton långväga ifrån; det var lite grann Stuxberg 1869, någondera Möller 1869, vet ej när som att resa till fjällen. Fallén, Schönherr, Fåhraeus, Mannerheim, Under hela 17­ och 1800­talet finns ingen belagd Sundevall, Munck af Rosenschöld. bofast aktiv samlare på ön. Jag har inte sett några Andra halvan av 1800­talet är det återigen glest insektobservationer från bofasta botanistpionjären ett tag, när de klassiska utforskarna är utflyttade Abraham Ahlqvist. Närmast att vara lokala pionjärer eller döda (Frigelius och Pontén höll ut ungefär till kommer några av Kalmars naturhistoriker som halvsekelskiftet). Yngve Sjöstedt kom från Jön- införlivade öns rika jaktmarker i sitt reguljära köping men verkar ej ha samlat mycket innan han utflyktsområde; först och främst prästen Pehr M flyttade bort, botanisten Pehr Gustaf Theorin växer Frigelius, sedan läraren Carl Agardh Westerlund, också upp här och samlar lite insekter. De aktiva och därefter skalbaggsamlande tandläkaren bofasta samlarna som kommer till är läraren Albert Leonard Haglund liksom apotekaren Olof Wilner Julius Ahlrot i Kalmar, konservatorn Hermann och läraren Karl Fredrik Dusén. Det vore i själva Gadamer som flyttar till Råslätt, och läraren och verket obegripligt om de äldre JG Wahlbom och mångfotingspecialisten Carl Oscar von Porat i Adolf Modéer som också bodde i Kalmar hade helt Jönköping (alla dessa från åtminstone 1860-tal), försummat detta, vi kanske bara saknar dokumen- läraren Karl Fredrik Dusén i Kalmar från 1888, tation. Prästen Carl Adolph Wahlbom, linneanens läraren Bernard Haij i Växjö från 1889 och son, disputerade på en beskrivning av Öland där tandläkaren Leonard Haglund i Kalmar från ca insektobservationer fanns med. Något flugfynd 1895. Vilgot Gabriel Wetter disputerar på finns från lantbrukaren JG Segrell i Torslunda som landskapets spindelfauna 1877. Båda de senare pluggade i Lund, där även bröderna Brunnér från kända entomologerna Albert Tullgren och Einar Ventlinge disputerade på flugor men inte efter- Wahlgren växte upp i Kalmar och hann börja samla lämnat några fynd. Några djur finns bevarade från innan de for till Uppsala för att studera strax innan bofasta läkaren Edvard Gustaf Aréen, men intet från sekelskiftet. Likaså bofasta men med mer enstaka jägmästaren Johan Emil Bohman (de två enda fynd förmedlade är t ex brandchefen i Jönköping öländska medlemmarna i Entomologiska Förening- Nils Conon Ohlson, läraren Jöns Nyblén i Kalmar, en i Stockholm på den tiden), eller fastlandsbaserade läraren Gustaf Palmberg i Oskarshamn, folkskole- läkaren och excentrikern Alfred Backman. Flera inspektören Svante Ströhm i Kalmar och Oskars- fynd finns från senare växtskyddsprofessorn Albert hamn, telegrafarbetaren J Jönsson i Jönköping, Tullgren och senare språkprofessorn Johan A apotekaren Olof Wilner i Kalmar, och godsfrun Lundell som båda växte upp på fastlandssidan och Signe Nordenskiöld på Virkvarn. Entomologiska tillbringade mycket av somrarna på ön. Den Föreningen i Stockholm hade 25 småländska insektsamlande jägmästaren Johan Wermelin växte medlemmar innan sekelskiftet. upp i fattig bondfamilj i Kalkstad, men jag har inte Till synes mer eller mindre regelbundna besökare sett ölandsfynd från honom. är Jakob Ankarcrona, CH Nerén, Henning Den långa raden expeditioner således: Carl von Nordenström i Värnamotrakten, Conrad Kindberg, Linné kom 1741 med ett helt följe av studenter där KF Thedenius, Axel Carlsson; noteras också Emil även Pehr Adlerheim och Friedrich Ziervogel är Haglund 1888, Trybom 1893, Ericson 1893, CH kända som insektsamlare men en Gottfrid Dubois Östrand 1897 och 1899, Roman 1899, oklart när egentligen var utsedd som zoolog. Därefter kom 12 Mattias Forshage

Olof Swartz 1782 och Samuel Liljeblad 1789 och ström åter 1882, Gottfrid Adlerz 1884, Conrad 1792 (med starkt botaniskt fokus), Carl Johan Rehn Kindberg 1886, Gustaf och Kjell Kolthoff 1886 och någon gång 1800-talets början, Swartz åter 1802. senare, Bernard Haij 1887, Herman Hedström 1890, Det är väl 1810­ och 20­talen som de stora IB Ericson & Emil Sandin & Albert Westman ca mängderna grundläggande landskapsfynd görs, via 1890 och 1899, Albert Tullgren årligen 1890-95, Gabriel Marklin 1812, Peter Wahlberg 1816, Nordenström igen 1895, Abraham Roman 1896 (vet Bengt Fries och Johan W Zetterstedt 1817, Fries ej när Rickard d’Ailly, Johanson, Stuxberg, Timm, igen 1819, Christian Stenhammar 1821, Fries åter Aurivillius, N Wiberg, vet ej om själva eller ej CG 1822, Fries än en gång med NH Lovén, Arvid Andersson, J Ekman, Fåhraeus, Hoffstein, C Möller, Bruzelius & Carl Sundevall 1824, Marklin åter Nyblaeus, Trafvenfeldt). 1826, Carl H Boheman 1828, Janne Wahlberg 1829, och sedan Eberhard Munck af Rosenschöld & åter Janne Wahlberg 1833, Boheman åter 1835, GOTLAND Gustaf Dahlbom 1841, Wilhelm Meves 1847, F E (INKLUSIVE GOTSKA SANDÖN) Ridderbjelke 1850, Carl Gustaf Thomson 1851. Ett Historien liknar den öländska, större gäng stockholmare 1852 där August om en serie strapatsrika expe- Holmgren lade till väldigt många stekelfynd jämte ditioner till ett isolerat men blandade fynd av JF Victorin & CG Silfversvärd & ganska förlovat land. Men till NJ Andersson. Vidare Holmgren åter 1854, skillnad från Öland har man Manfred Mustafa Floderus 1855, Wilhelm gymnasium, och det finns av Lilljeborg 1862, Wilhelm Meves åter 1862, någon anledning betydligt mer Boheman åter 1864 och 1865, Meves åter med plats för excentriker. Och bevisligen fanns det Gustaf Kolthoff 1867, Johan A Lundell 1869 och bofasta gotländska entomologer. flera tillfällen däromkring, Tycho Tullberg och De bofasta är först och främst den klassiska Hjalmar Stolpe 1869 eller 1870, Frans Gustaf naturhistoriska prästen Mikael Kolmodin, och Timelin 1871, Henning Nordenström 1872, Ernst linneanen och läkaren Jacob Åkerman växte upp Adlerz årligen 1873–75, Carl Julius Neuman 1874, här. Snart inföll en liten guldålder i miniatyr under Sven Lampa 1874, Meves igen 1874, Knut Fredrik 1800-talets första decennium när två entomologer, Thedenius 1876, Gösta Möller 1877, Meves åter ämbetsmannen Gustaf Johan Billberg och 1881 och 1882, Albert Mortonson 1882, Norden- studenten Per Hemming Odhner, bodde på ön och Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 13 lärde upp den långt senare som entomolog kände gotlänningen Olof Fåhraeus. Därefter rappor- terades åter färre insekter, av läkaren Israel Kolmodin (son till nyss nämnde präst), prästerna Johannes Gahne och Anton Julius Lyth, och sjökaptenen och köpmannen Albert Westöö (det bör gå att hitta fynd även från hans bror läraren Oscar Westöö), tills dess skogsstudenten Gustaf Belfrage bodde på ön en kort period 1857–58 och gjorde en rätt grundlig insektinventering i form av en massinsamling åt museerna och åt vissa privat- samlare. Ungefär vid den tiden växte Gustaf Eisen och infödde Anton Stuxberg upp på ön, och de Bland högörter på Omberg i Östergötland. gjorde bland annat den klassiska utforskningen av Gotska Sandöns fauna tillsammans 1861. Även en Wiström 1873, Carl Julius Neuman 1874, Henning Lars Kolmodin samlade markfauna. En annan Nordenström regelbundet en period från och med gotlänning är paleontologen Gustaf Lindström 1879, Carl H Nerén 1884, Ernst Adlerz 1887, Sven som samlade insekter t ex på Stora Karlsö vid sidan Lampa årligen 1891-94, Abraham Roman 1895, om fossilen. Under senare delen av seklet Yngve Sjöstedt 1898 och 1899, E Adlerz 1898 och tillkommer läraren Johan Johnsson, geologen vid seklets slut även Ivar Trägårdh (vet ej när Torbern Fegraeus och kvartärgeologen-lant- Johanson, Schött, Aurivillius, Rolf Lindbohm, mätaren Herman Hedström. Endast som namn på Thomson, Vincent Lundberg, CO Roth, därtill insektetiketter har några dykt upp: en Lutteman antagligen fler besök av W Meves och andra, men torde vara identisk med studentsångaren Hugo osäkert om de var där själva i fallen Crug, Haeffner, Lutteman, och en Smedberg torde vara en senare Fallén, samt CG Andersson, Ankarcrona, Ceder- västgötsk lantbruksskoleföreståndare Carl Smed- ström, Hoffstein, C Möller, G Möller, Schönherr, berg, båda uppväxta på ön. Det borde finnas något Timm, L Trafvenfeldt, J Wahlberg, Westring.) från Axel Goës tid på ön 1879-85. Entomologiska Föreningen i Stockholm har sammanlagt 9 medlemmar med adress på ön innan sekelskiftet, ÖSTERGÖTLAND utöver redan nämnda prästen Herman Beckman, Östergötland liknar Småland i militären Carl Johan Broman, disponenten Alfred faunistisk historia; i det att Lindwall, grosshandlaren Didrik Adolf Malmros, många kända naturforskare possessionaten Jacob Nicklas Wiman och lant- kommer därifrån men de flesta brukarna Niklas Herlitz och Magnus Larsson. övergav det, och bara ett litet En lista expeditioner: Carl von Linné med sitt fåtal har egentligen varit verk- anhang av studenter 1741, Peter Jonas Bergius samma där, som gymnasielärare 1752, Olof Swartz 1782, Weber & Mohr 1803, Karl eller landsortspräster. Dock är det fler än i Småland, Wetterhall 1808-1809, vidare Johan W Zetterstedt och gymnasiet i Linköping hade en påfallande 1819, Bengt Fries 1823, Fries igen med Carl Sunde- kontinuitet i engagerade naturalhistorielärare. vall, Arvid Bruzelius & Nils H Lovén 1824, Gabriel Till de östgötar som blev tidiga naturhistoriker Marklin 1826, Marklin åter 1837, Peter Wahlberg märks linneanen Fredrik Hasselquist, som det 1839, Gustaf Dahlbom 1840, Dahlbom & finns något stekelfynd av härifrån. Militären Daniel Zetterstedt 1841, den mystiske bergmannen H Johan Pfeiff växte upp och samlade en hel del i Klingemann 1844, Dahlbom 1844, Christian Norrköping och Medevi, och även botanisten Stenhammar 1845, Carl H Boheman årligen 1847- Samuel Törner och prästen Petrus Holmberger i 1849, Johan Wallengren, Wilhelm Meves, Wilhelm Norrköping var tidiga. Linneanske botanisten och Lilljeborg, alla tre 1849, Dahlbom ytterligare en läkaren Erik Acharius hamnade i Vadstena. De stora gång 1850, Conrad Kindberg 1852, Stenhammar bofasta inspiratörerna är lärarna Johan Törner, igen med Manfred M Floderus 1855, Knut Fredrik Niclas Westrin, och Claes Fredrik Hornstedt Thedenius 1861, Carl Herman Andersén 1861, Carl (från 1792) i Linköping. En student till den senare Stål 1863, CO von Porat 1863, Boheman 1867, som jobbade hårt med insektfaunistiken en kort Rudolf Oldberg 1867, Tycho Tullberg och Hjalmar period (1793–96) men sen gick vidare till andra Stolpe 1869 eller 1870, Thedenius 1873, Johan vetenskaper är den kände kemisten Jöns Jacob 14 Mattias Forshage

Berzelius. Därefter hade botanisten Johan H Men en del djur finns även från den sistnämndes far Wallman en kort men ganska intensiv period som Edvard Goës, läkare i Malexander, från kamrern entomolog 1811–12. En insats som var både större, Gottfrid Hofgren (var?), från lärarna i Linköping och ännu mer avhuggen, stod Carl Iser för, läkare Conrad Kindberg och Harald Schött, läkaren Otto i Norrköping, som började ge ut ett stort bokverk W Åberg i Norrköping, xylografen och äventyraren om svenska insektfaunan men dog ung som Gustaf de Vylder i Norrköping, prästen Karl krigsläkare 1809. En annan bygdens son som Hultkrantz, fiskeribiologen Rudolf Lundberg i möjligen samlat på hemmaplan är botanisten Olof Finspång och jägmästaren Carl Wilhelm Lundborg Swartz. i Åby. Läkaren Vincent Lundberg var östgöte och Återigen likt Småland är Östergötland ett skaffade sig senare ett sommarställe i Medevi, genomfartslandskap. Det ligger på vägen mellan varifrån en del insekter rapporterades. Något fynd Stockholm/Uppsala och Skåne/Öland, så många tar refereras i litteraturen från den tidigt döde Kjell von sig genom. Från dessa gamla tider finns också några Rosen i Västra Harg, men även hans mor enstaka fynd från passerande Linné 1741 och 1751, adelsdamen Anna Euphrosyne von Rosen Barnekow från DeGeer, Paykull, Gyllenhal och Lars Klase var entomolog. Inga refererade fynd men eget (utan datum) och från Carl Fredrik Fallén 1790. museum hade en annan adelsdam, Pauline Bielke Johan W Zetterstedt var östgöte från Lärketorp på Sturefors. Samlade vandringsgräshoppor gjorde i Mjölby och återkom regelbundet livet ut även Gerhard von Yhlen, sen slottsherre på Ållonö. Växte sedan han blev professor i Lund. Han står för en stor upp här men till synes utan att ha gjort alltför stora del av det grundläggande faunistiska utforskandet avtryck i den lokala faunistiken gjorde Filip Trybom för lite mindre populära grupper än fjärilar och och Ernst Adlerz. Den senares mer som entomolog skalbaggar. Likaså hans lärjunge Gustaf Dahlbom bekanta kusin Gottfrid Adlerz samlade dock en hel var östgöte från närliggande Härberga (numera del på 1870-talet. Det fanns även en Tollin (ej säkert Herrberga), men återkom betydligt färre gånger vem det är). Med 24 medlemmar i Entomologiska efter att han flyttat till Lund. Peter Wahlberg var Föreningen i Stockholm innan sekelskiftet hör ej infödd men gick i skolan i Linköping liksom sin landskapet till de hyggligt välrepresenterade. bror Janne Wahlberg, och åtminstone Peter återkom På insamlingsresor kom t ex Boheman 1852, Carl även han då och då, och fångade flugor i Gusum. Agardh Westerlund 1855, Johan Wiström 1858, En som återkom för gott och förblev verksam i Knut F Thedenius 1860 och flera gånger, Hjalmar landskapet som flitig insekt- särskilt flugsamlare Stolpe flera gånger 1860-tal, CO Hamnström var Christian Stenhammar, i de dubbla rollerna frekvent under 1870-talet, Wiström igen 1875, CH som lärare i Linköping och präst på Vikbolandet. Östrand 1876, Albert Mortonson 1884 och till synes Det fanns ett livaktigt naturvetenskapligt sällskap flera tillfällen, Ludvig Trafvenfeldt 1888, Wiström bland studenterna i Linköping som det torde finnas igen 1895, Östrand igen 1895 och 1897, Hjalmar insektfaunistiska uppgifter att gräva fram från. Borg 1898. Vet ej när Belfrage, Hultgren, Johanson, Georg Engström var en isolerad entusiast som Lampa, Mäklin, Timm, Wermelin, Westman. Vet psykiater i Vadstena. August Holmgren växte upp ej om själva C Möller, Thomson (talrika uppgifter i landskapet men försvann utan att ha mer än från Thomson torde röra sig om feltolkade etiketter). påbörjat utforskningen av faunan. Även Hampus von Post var östgöte, och samlade mycket spindlar innan han drog vidare (men tycks ha samlat föga VÄSTERGÖTLAND när han återkom som glasbruksdisponent i Rejmyre). (UTOM GÖTEBORG) Även för Carl H Boheman hörde Östergötland Av olika skäl var Västergötland till de någorlunda regelbundna jaktmarkerna, och verkligen ett av Sveriges tidiga likaså JW Dalman och Gabriel Marklin kom på centra för naturhistorisk kun- besök då och då, och vid några enstaka tillfällen skap, och ganska tydligt ett där Fries och Mannerheim. Till samlande studenter amatörerna dominerade så att hörde också Carl August Hesselman. det tog plats jämte Stockholm i Bofasta och mer eller mindre flitiga samlare på en mer ”modern” och ”borger- hemmaplan under 1800-talets andra halva är lig” naturhistoria än de akademiska och traditionella framförallt de två stekelspecialisterna Henning Uppsala och Lund. Skara var ju centralort men flera Nordenström i Linköping och Carl Harald Nerén nyckelpersoner var spridda runtom på slätten, eller i Skänninge, samt Emil Haglund i Norrköping, och i Alingsås eller Mariestad, senare även Vänersborg Axel Goës i Boxholm och Kisa, samtliga läkare. eller Borås. I synnerhet Kinnekulle var det mest Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 15 exotiska utflyktsmålet för naturforskare annorstädes Då hade ju Pehr Kalm gjort sin västgötaresa 1742, ifrån. Linné sin (med AG Lidbeck) 1746, och Johan Redan på 1700­talet har vi först de flitiga Haartman en 1752, och bygdens son Anders Torbern Bergman och Claes Bjerkander. Tidström tittade in. Bergman blev kvar i Uppsala som kemiprofessor Naturalhistorieprofessorn Johan W Dalman men Bjerkander återvände som präst av den vistades hela livet delar av året i föräldrahemmet i klassiska linneanska naturforskarprästtypen i Ro vid Lidköping. Vid 1800-talets början tillkom Grevbäck och förblev ortstrogen. Pehr Osbeck var även fabrikören Carl Johan Schönherr permanent, också ursprungligen västgöte men återvände inte. som jordbrukare på Sparresäter vid Billingen, och På 1760-talet uppstod det senare omtalade snart kom de flesta av landets entomologer för att naturvetenskapliga gänget på Skara gymnasium, av hälsa på Gyllenhal & Schönherr. Till de regel- vilka bara militären Leonard Gyllenhal återvände bundna hörde Carl H Boheman (länge militär- efter den obligatoriska Uppsalasejouren, blev bofast posterad här), zoologen Gabriel Marklin som militär och jordbrukare på Höberg vid (periodvis boende under 1810-talet), och de tidiga Billingen, och gjorde en massiv insats för göteborgsentomologerna Olof Fåhraeus, Peter utforskningen av landskapet och kom att etablera Wahlberg, Niklas Westring och AW Malm, men det som ett koleopterologiskt centrum. Men även även t ex Karl Johan Bogeman, Karl Wetterhall, och andra som Johan Abraham Gyllenhaal (den kände GJ Billberg, och tillfälligt t ex Weber & Mohr 1803, entomologens bror), Adam Afzelius, Anders Carl Gustaf Mannerheim 1819 och 1844, Bengt Tidström och Daniel Naezén måste åtminstone Fries, JW Zetterstedt, Eberhard Munck af nämnas, och vid sidan av dem Pehr Hemming Rosenschöld, samt Gustaf Dahlbom 1849. Odhner, sedermera präst i Horn. Juristen Henrik För andra halvan av 1800­talet framstår som de Christian Pentz i Alingsås och hans son läkaren centrala entomologerna veterinärprofessorn i Skara Carl Johan Pentz (vars samlingar och fynd tycks Nils Edvard Forssell, Skövdeläkaren Per Adolf sammanslagna), den rörlige läkaren Lars Hollberg, Edgren och sedan prästen i Axvalla Bernhard och Vänersborgsläkaren Elias Gedner, hör också till Lundberg. Men en hel del fynd kommer också från landskapet och har gjort en del faunistiska insatser, t ex konservator Hermann Gadamer som bodde möjligen också den sistnämndes ofta samman- en tid i Tidaholm, Bernard Haij som växte upp och blandade far linneanen Christopher Gedner. Johan jobbade som lärare i Vänersborg, Oskar Sandahl Alströmer hade ett eget museum i Alingsås, och som växte upp och jobbade en tid som läkare i Anders Dahl jobbade en tid som dess intendent. Skövde, och Simon Bengtsson som var lärare i Ännu färre fynd är från militären Johan Grönbom, Skara en period. Peter Wahlberg återkom då och då, också i Alingsås. och Sven Lampa och Abraham Roman växte upp 16 Mattias Forshage

här men samlade ännu inte mycket. Vi har vidare Hummel i stan, men för tillfället sysselsatt med läraren Gustaf von Hackwitz i Vänersborg, stinsen pjäsförfattande snarare än entomologi. När Fabri- Carl Herman Östrand i Borås, rektorn och cius passerade 1778 beklagade han att ingen vattenkvalsterexperten Carl Julius Neuman i Skara naturaliesamling fanns att se i stan (han noterade och Borås, rektorn Samuel Högman i Alingsås, inte heller några insekter själv). jägmästaren Mauritz Stenberg i Ulricehamn, Under första halvan av 1800­talet finns en godsägaren CAH Lilliestierna i Mariestad, handfull pionjärer, som också var inblandade i apotekaren Gustaf Cavalli i Skövde och en Ludvig grundandet av Naturhistoriska Museet. Det är Löfvenskiöld i Mariestad. Entomologiska Före- tullchefen och senare landshövdingen Olof ningen i Stockholm har 33 medlemmar här innan Fåhraeus (i stan från 1826), zoologen August sekelskiftet. Wilhelm Malm, tullaren Niklas Westring och I slutet av 1800­talet är det förstås alla apotekaren Hans Ekeberg. Samtidigt växte Peter Göteborgsentomologer som ibland söker sig inåt Wahlberg upp i staden och samlade friskt (liksom landet, såsom IB Ericson, HC Kindberg, Emil hans bror Janne). Enstaka uppgifter kommer från t Sandin, Anton Stuxberg, Abraham Westman, ex läkaren Carl Peter Åström som bodde här en Henrik Nilsson, Alban och Isidor Nordin, Claes period, och besökande zoologerna Bengt Fries, Carl Grill. Paleontologen Gerhard Holm spenderade Sundevall och Eberhard Munck af Rosenschöld, och många säsonger på Kinnekulle på 1890-talet. Även till synes ytterligare en läkare, Jacob Åkerman ett antal andra samlande besökare som Axel Goës (uppgiften ej entydig). 1839 var det en ansenlig 1846, Gustaf Belfrage 1851, Johan Kolthoff, Carl J samling entomologer i stan i samband med första Johanson, Daniel Kjellin, CW König, Hjalmar Skandinaviska Naturforskarmötet. Kinberg, Tamerlan Thorell, alla utan kända år, Anton Stuxberg hamnade på museet 1883 och Gustaf Eisen 1866, August Holmgren 1871, Albert samlade inledningsvis friskt men fokuserade snart Mortonson 1872, Sandahl 1881, Johan Wermelin på andra djur än terrestra arthropoder. I slutet på 1886, 1887 och 1890, Sven Lampa åter 1891 och 1800-talet blomstrade plötsligt amatörentomologin 1895, Alfred Ringselle 1894 & 1898, Richard Hägg, i Göteborg upp, med samlargäng och med en Johan Hultgren, Leonard Haglund. Oklart om själv kortlivad lokalavdelning av Entomologiska C Möller. Föreningen i Stockholm (totalt var 48 göteborgare medlemmar i föreningen, god trea i represen- tationen, efter Skåne men före Uppsala). De GÖTEBORG viktigaste samlarna där var kanske läkaren Albert Det är påfallande att Göte- Mortonson, banktjänstemannen Emil Sandin och borgsentomologin tog fart sent. industrialisten Isaac B Ericson i Mölndal, men flera På 1700-talet var det Skara och andra lämnade mer eller mindre ansenliga samlingar Alingsås som var västsveriges efter sig; tullaren Alban Nordin och hans bror naturhistoriska centralorter, och apotekaren Isidor Nordin, fröhandlaren HC spridda små bondhålor med en Kindberg, läkaren Abraham Westman, post- intresserad präst eller militär var tjänstemannen Nils Wiberg och hans bror psykiatern bättre utforskade än trakterna runt götaälvs- Sven Wiberg, apotekaren Olof Wilner. Vidare kan mynningen. När den lokala naturhistorien seder- man nämna som aktiva i kretsarna och/eller lämnare mera tog fart var den av utpräglat borgerlig karaktär av enstaka uppgifter även banktjänstemannen i tidens anda, frimodig och amatörbaserad, eftersom Torsten Borgvall, posttjänstemannen Ludwig man helt saknade gamla rigida traditioner kring Peterson, läraren Alfred Ringselle (kort tid), universitet, adel o s v. militären Claes Grill (om än i stan blott en kortare Olof Bromelius hade ett stort naturaliekabinett period från 1897 viktig som initiativtagare till men därifrån har just inga faunistiska uppgifter lagts lokalavdelningen), ingenjören Ragnar Insulander, till vår samlade kunskap. De första konstruktiva pjäsförfattaren Mauritz Rubenson, agronomen JE entomologiska ansträngningarna stod linneanska Palmér, lärarna Andreas Winslow och Adolf entrepenören Clas Alströmer och hans impressario Zornow, privatsekreteraren Gottfrid Ågren, och från Anders Dahl för, även om det för dem var mer inre Västergötland t ex Carl Herman Östrand. Bland fokus på botanik och på brodern Johan Alströmers de tillfälliga besökarna under senare delen av museum i Alingsås. Den första flitigare insekt- 1800-talet märks Tamerlan Thorell, Emil Haglund samlaren tycks ha varit regelbundet besökande 1891, Sven Lampa 1891, och eventuellt Thomson. Leonard Gyllenhal. En kort tid bodde Arvid Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 17

BOHUSLÄN Göteborgssamlarna finns en hel del bohusländska Även Bohuslän tedde sig som en djur hos i synnerhet Abraham Westman och IB exotisk och isolerad periferi så Ericson men även Torsten Borgvall, Alban Nordin, länge det inte fanns lokal Ludwig Petersson, Anton Stuxberg och Olof entomologi i Göteborg som hade Wilner, och JE Palmér torde ha tagit en del insekter landskapet på nära håll. Ut- under sina noggranna floristiska utforskningar. Sju forskandet gick trögt. Linné personer var medlemmar i Entomologiska Före- skall ha tittat in under väst- ningen i Stockholm innan sekelskiftet. götaresan 1746 men det lämnade knappast insekt- Det samlades en del vid tillfälliga besök noterade faunistiska spår, liksom Fabricius genomresa under från följande samlare: Knut Fredrik Thedenius 1860 norska resan 1778. Ganska isolerad i den och senare, Axel Goës frekvent från 1864, Jakob insektfaunistiska undersökningen av landskapet på Spångberg 1870, Odo Morannal Reuter 1870, Lars 1700-talet ter sig regelbundna besökaren Leonard Johan Fredberg 1878, Christopher Aurivillius 1881, Gyllenhal. De som baxade sig hit gjorde det ofta CG Andersson 1884 och 1885, Gottfrid Adlerz 1887 mer för havskräkens skull, och kanske rapporterade och 1890, Filip Trybom 1889, Julius Meves 1891, någon insekt vid sidan om (främst Bengt Fries men Simon Bengtsson 1892, Ragnar Insulander & Olof även Conrad Quensel, CU Ekström och andra). Men Rodhe 1894, Henning Nordenström upprepade det fanns ju också pionjärerna i Göteborg, varav gånger, Tycho Tullberg ännu fler, Bernhard Haij, främst Peter Wahlberg och Olof Fåhraeus gjorde Gustaf de Vylder, Johan Hultgren, Richard Hägg, några insatser, men även August Wilhelm Malm Gustaf Kolthoff, Hans Wallengren (men oklart om och lite grann Hans Ekeberg och Niklas Westring. C Möller och mindre sannolikt att Hoffstein samlat En Josef A Carlsson som var läkare på Orust och själv här). Tjörn på 1840-talet har rapporterat fynd från andra landskap men dock inte härifrån. Wahlberg återvände också t ex 1842 och 1847, och landskapet DALSLAND fick tillfälliga besök av t ex Karl Wetterhall, JW Landskapet Dal är förstås allom Dalman 1825, Gösta Gyllenkrook, Gabriel Marklin, bekant som en liten svårtill- Carl H Boheman, GF Möller 1847, CH Johanson, gänglig avkrok där inga allfarts- W Meves (Thomson möjligen inte själv?). vägar passerar. Det är inte Först på 1870­talet fick landskapet några få aktiva underligt att den faunistiska lokala entomologer i fiskeribiologen och bad- utforskningen inleddes sent, intendenten Carl Cederström i Strömstad, som gick långsamt, och det än idag dock snart flyttade vidare, samt konservatorn Carl låter sig göras ”gratislandskapskryss” där skenbara August Hansson också i Strömstad. Av de senare

Vy över Gullholmen år 1886 som exempel på Bohuskustens karga natur. 18 Mattias Forshage

luckor i arters utbredning bara beror på låg insam- och läraren Ernst Adlerz i Örebro (från 1883). lingsansträngning. Anton Jansson i Örebro hann väl precis börja samla Linné for igenom under västgötaresan 1746 men under seklets sista år. Sex personer uppger adress i det lämnade knappast insektfaunistiska spår. Närke i Entomologiska Föreningen i Stockholm Dalslänning bland linneanerna är Alexander Berger, innan sekelskiftet, utöver redan nämnda två från vilken dock inga dalsländska rapporter eller jägmästare CG Lennmann och Carl Phragmén. djur överlevt, och på samma sätt hade Thunberg en Johan W Zetterstedt och Gustaf Dahlbom dalsländsk lärjunge i Lars Magnus Holmer. Hela passerade igenom och samlade grundligt 1840. 1800-talslitteraturen nämner ytterst lite fynd från Lokala botanisterna Carl Hartman i Örebro och Dalsland, i de flesta av de klassiska faunistiska Janne Zetterstedt i Viby (den kände entomologens verken inga alls. Ensam som lokal entomolog var brorson) ska ha samlat åtminstone några insekter. läkaren Per Adolf Edgren i Åmål, som fick Claes Eric Mellerborg växte upp i Svennevad, men sällskap av sin son Johan Gustaf Edgren innan med föga fynd rapporterade. Patentdirektören och denne drog iväg för att studera. Då kom istället mykologen Lars Romell växte upp i Kumla och veterinären Lars Johan Fredberg i Mellerud. Det förmedlade något fjärilsfynd. Alfred Ringselle finns också dalsländska djur från lantmätaren växte upp i Ringkarleby (idag Rinkaby). Av någon Daniel Kjellin i Åmål och Mellerud, och läraren anledning som ej är mig bekant tycks även och botanikern Conrad Kindberg bodde och Abraham Roman och Abraham Westman samlat samlade i Åmål på 1850-talet. Medan inga eller föga mycket i Närke. Gustaf Belfrage och Gustaf fynd är kända härifrån från matematikern och Palmberg något, ävenså Carl H Johanson, Emil läraren Carl E Elfvendahl i Åmål och jägmästaren Haglund 1896, Benjamin Varenius och Ludvig Johan Kolthoff i Mellerud, eller från Axel Goës Trafvenfeldt. korta tid som läkare i Rostock på 1860-talet. Simon Bengtsson tycks ha varit för ung för att samla särskilt mycket innan han flyttade härifrån. SÖDERMANLAND Åtminstone som ung samlade läraren och botanisten (UTOM STOCKHOLM) Johannes Henriksson någon insekt. Totalt var blott Sörmland blev ganska tidigt tre dalslänningar medlemmar i Entomologiska utforskat. Kanske mest på grund Föreningen i Stockholm, utöver redan nämnda även av att alla Stockholmare och en apotekare Sven Magnus Boberg i Åmål. Uppsaliensare på väg söderut Några 1800­talsdjur insamlades av besökande passerade igenom, men detta var entomologer mest från Göteborg såsom Olof för det mesta ytligt och utan mer Fåhraeus och Abraham Westman, men även än ett par stycken grundligare undersökningar som Bernhard Haij 1886. blivit kända för eftervärlden. Det har också funnits en lång tradition av naturalhistoria på gymnasiet i Strängnäs. Det är hursomhelst påfallande få av NÄRKE bygdens samlare som blivit mer kända som Närke är också ett litet och entomologer. ganska sällan uppmärksammat Den store naturaliesamlaren i landskapet på landskap, men det har iallafall Linnés tid var ju riksrådet Carl Gustaf Tessin, men haft både genomfartsleder och det är tveksamt om han samlade några insekter själv. gymnasium. Det är dock magert Linné själv for igenom då och då, och även Johan med faunistiska uppgifter. Linné Haartman snappade någon insekt i förbifarten. En passerade under västgötaresan del av de tidigaste landskapsfynden är från prästen 1746 men det lämnade knappast insektfaunistiska Johan Erik Forsström och läkaren Anders spår, liksom Webers och Mohrs besök på sin resa Hedenberg som väl också bara var på besök. Även 1803. Isolerad pionjär är bruksinspektören Nils ekonomiske författaren Johan Fischerström står för Johan Smaraeus, som rapporterar några fynd före några tidiga fynd, liksom en Daniel H Söderberg 1800. Betydligt senare kommer helt få bosatta, det som disputerade på floran och faunan i byn Ryby, är brukspatronen Carl Gustaf Löwenhielm i numera Ribby i Västerhaninge. De bofasta pion- Örebro (från 1840- eller 1850-tal), glasbruksdispo- järerna är läkaren Johan Fredrik Sacklén i nenten Adolf Wångdahl i Askersund och läraren Nyköping, ämbetsmannen Nils Robert von Johan Johnsson i Kävesta (från 1870-tal), ämbets- Wahrendorff (vet ej vilket av den rika släktens mannen Johan Hultgren i Örebro (från 1880-tal) Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 19 många sörmländska gods han var baserad på), följa den samtida spontana gränsdragningen snarare läkaren Eric Carl Trafvenfelt i Södertälje, och än en modern. Stockholm var betydligt mindre på läkaren Lars Haggren i Strängnäs, ingen av dem 17- och 1800-talet än det är idag. Man kunde väl särskilt välbekant. räkna in Nacka-Värmdö och Mälaröarna, men Lite mer känd i zoologihistorien blev prästen knappast t ex Roslagen eller landsbygden nere på Carl Ulrik Ekström som samlade åt slottsherren centrala och södra Södertörn. Nils Bonde på Mörkö under 1820-talet, ibland i Vi börjar förstås utforskningens historia med sällskap med fjärilsmålande Wilhelm von Wright. Carl von Linné och skattmasen och spindel- Redaktören AP Landin samlade insekter i Toresund experten Carl Clerck, men också läkaren Abraham 1832–33. Sedan fortsätter det med geologen Lars Bäck. Många andra samtidigt eller tidigare, både Peter Walmstedt i Nyköping, läraren Nils Peter rika ståndspersoner och mer strävsamma entusi- Ringstrand i Strängnäs, läkaren Erik Gustaf aster, höll sig med naturaliesamlingar men samlade Lönberg i Botkyrka, lika okända. Därefter Jonas antingen inte själva eller tog åtminstone inte till vara Otto Pontén, läkare och lärare i Strängnäs, som någon faunistisk information (riksrådet Tessin, åtminstone hade en far som var linnean och drottning Lovisa Ulrika och kung Adolf Fredrik, någorlunda känd samlare. apotekarna far och son Ziervogel, läkaren Magnus Fler inhemska entomologer är disponenten Adolf von Bromell, o s v). För några enstaka fynd från von Post i Äs från 1876, apotekaren Emil Johansson linneansk tid står läkarna Anders Johan Blad och i Södertälje och Strängnäs, läraren Fredrik Lundberg Daniel Théel, ambassadörshustrun Louise i Strängnäs, agronomen Alf Insulander i Nyköping, d’Ammon Marteville (den första belagda kvinnliga någon tid även jägmästare Julius Meves. Hugo insektsamlaren i landet), politikern och författaren Samzelius växte upp och samlade något i Nyköping, Adolf Modéer, en okänd Elias Möller, greven Carl Ludvig Trafvenfelt växte upp här. Södermanland Fredrik Scheffer, och det fanns en del kring- har 24 medlemmar i Entomologiska Föreningen i strykande linneaner, Anders Sparrman, Anders Stockholm innan sekelskiftet. Tidström, Carl Fredrik Renström, och Eric Tuvén Stockholmare som exkurerade i sydlig riktning som rentav ledde publika exkursioner i omgiv- var t ex JW Dalman, Carl Boheman, August ningarna men föga uppgifter är bevarade därifrån. Holmgren, Carl Cederström, Gustaf Belfrage, Carl Från 1790-talet lyser tämligen isolerat boktryckaren Stål, Johan Rudolphi, Johan Wermelin, Gottfrid Carl Deléens korta men produktiva tid som Hofgren, Rolf Lindbohm, Anders Varenius, Oskar entomolog. En kort tid i staden tillbringade Carl Sandahl, KF Thedenius... Notabla besökare något Fredrik Fallén som informator. Bofasta i staden men längre ifrån är t ex Johanson, Lilljeborg, Tullberg, kanske mer sporadiska insektsamlare (i alla fall har Ernst Linnarsson, Mortonson, B Varenius, Ahlrot, färre fynd förmedlats) var naturalhistorieprofessorn Sandin, IB Ericson. Peter Jonas Bergius, ekonomiske författaren Johan Fischerström, läkaren och författaren Carl Birger Rutström, kompositören Jacob Bernard Struve, STOCKHOLM prästen Nils Swederus, läkarna Eric Carl Utforskningen av Stockholm tog Trafvenfelt, Carl Fredrik Gröndahl, Herman Rudolf fart tidigt. Tydligt åtskilt från Hast, Anders Hedenberg, Johan Hedenborg och närmaste traditionella lärdoms- Claes Fredrik Hornstedt, och linneanske prästen på centrum i Uppsala har det likväl Värmdö Samuel Ödmann. Regelbundna besökare, alltid funnits naturintresserade i men till synes utan jättemycket fynd, är vidare de den stockholmska ämbets- stora uppländska amatörentomologerna Charles De mannakåren, och just under en- Geer och Gustaf von Paykull. tomologins genombrottstid var det som en ny slags Runt sekelskiftet framträder som aktiva samlare borgerligt präglad naturvetenskap tog form här med i staden särskilt kompositören JCF Haeffner (1800- bas i Kungliga Vetenskapsakademien, och vid sidan talets första decennium), sidenfabrikören Carl om den Karolinska Institutet, lite senare också Johan Schönherr (fram till ca 1810 men regel- Lantbruksakademien, Skogsinstitutet och Naturhis- bunden besökare även efteråt), och då finns här toriska Riksmuseet. I slutet av 1800-talet bildades också vetenskapsakademiens/riksmuseets serie sedan Entomologiska Föreningen här. professorer Conrad Quensel, Olof Swartz, JW Avgränsningen av Stockholm som område med Dalman, Bengt Fries och Carl Sundevall. Vidare separat rubrik från det omgivande Sörmland och ämbetsmannen Gustaf Johan Billberg, botanisten Uppland måste vara flytande, och kanske försöka och ämbetsmannen SN Casström, ambassadören 20 Mattias Forshage

Peter von Suchtelen, ämbetsmannen NR von Julius Meves, läkarna Oskar Sandahl och John Wahrendorff, läkarna Edvard Goës och ML Wenner. Peyron, kamrern Gottfrid Hofgren, och Snart tillkommer ämbetsmannen Olof Fåhraeus byggmästaren Carl Gustaf Hoffstein, och lite (hade sommarställe i Stockholm även under de mindre mängder från zoologerna Gösta Grönberg långa perioder han jobbade i Göteborg), och Theodor Odhner, ämbetsmannen Johan ämbetsmannen Olof Nyblaeus (fram till 1840), Hultgren, botanisten Oscar Juel, jägmästaren naturhistorieprofessorn Peter Wahlberg (i stan från Anders Varenius, militären Ludvig Munthe, 1827), riksmuseets entomologiprofessor Carl H apotekaren Isidor Nordin, fiskeribiologen Filip Boheman (i stan från 1837), museets konservator Trybom, tandläkaren Hjalmar Bäckström, Wilhelm Meves (i stan från 1840-tal), zoologen målarmästaren Johan Rudolphi, grosshandlarna August Holmgren (i stan från 1855), skogs- Axel Josephson och Otto Guinchard, schweiziske studenten Gustaf Belfrage (1850-tal), läraren Knut konsuln Jules Henri Kramer, tandläkaren Oskar Fredrik Thedenius (aktiv som entomolog åtmin- Reuterswärd, läkarna Emil Holmgren, Ludvig stone från 1850-tal, men som botanist och sporadisk Trafvenfeldt och Johan Gustaf Edgren, bokhållaren insektsamlare även tidigare) och riksmusei- Oscar Bergström, agronomen Gustaf Zetterlund, professorn Carl Stål (i stan från 1859). Mer arkeologen Hjalmar Stolpe, jägmästaren Rickard sporadiska insektsamlare var botanisten Nils Johan d’Ailly, prästen Gustaf Fredrik Hallström. Samlade Andersson, konservatorn Carl Gustaf Silfversvärd, gjorde även t ex upptäcktsresanden och författaren läkaren och politikern Christian Lovén, och Axel Klinckowström, medicinstuderanden Henning kemisten och botanisten Fredrik Ekman. Bodde i Boheman (den kände entomologens sonson), Stockholm blott kortare perioder gjorde konservatorn CO Roth (den bekante entomologens badintendenten och fiskeribiologen Carl Ceder- son) och diplomathustrun Cecilia Andersson. ström, studenten Gustaf Eisen, läraren Gustaf Entomologiska föreningen i Stockholm startade Löfgren, skogsstudenten Janne Wahlberg, läkaren 1879, och från den tiden finns förstås härutöver OW Åberg, Hampus von Post då som militär, långa listor på namn på entomologiskt intresserade zoologen Anton Stuxberg m fl. som man inte vet om de egentligen samlat eller ej, I slutet av 1800­talet kommer till mycket fynd från hela landet men allra mest från Stockholm (252 från här boende praktiske entomologen Sven personer som någon gång under seklets två sista Lampa (i stan från 1878), militären Claes Grill, decennier uppgivit adress i Stockholm). Påfallande jägmästarna Johan Wermelin (från 1871) och är att många är kortvarigt boende – ofta bara en Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 21 mellanperiod efter (eller istället för) studier i och läkaren Isaac Uddman, stockholmska ämbets- Uppsala innan man får ett långsiktigare jobb mannen Carl Clerck, och en enorm skara studenter. någonstans ute i landet. Bland de äldre av dessa var den som utmärkte sig Entomologer söderifrån passerar genom stan på som entomolog främst Daniel Rolander, men Clas väg norrut, eller besöker Riksmuseet. Därvidlag Alströmer var också en period centralgestalt bland ägnar dock särskilt skåningarna knappast tid åt att de insektintresserade studenterna, och samlade samla, så vi har föga fynd från dem. Däremot finns gjorde även hans bror Johan Alströmer, liksom flera från närmare gäster som Stenhammar, Ridder- Alexander Berger, Peter Jonas Bergius, Claes bjelke, von Porat, E Haglund, Nerén, C Johanson, Bjerkander, Carl Magnus Blom, Peter Forsskål, Nordenström, Mortonson, De Vylder, och från de Christofer Gedner, Johan Haartman, Fredrik finska entomologerna, i synnerhet Odo Morannal Hasselquist, Jørgen Tyge Holm, Bengt Kallenberg, Reuter samlade gärna här, även J Sahlberg, och Pehr Kalm, Lars Klase, Erik Gustaf Lidbeck, Mannerheim dog här 1854. Entomologer i klump Fredrik Logie, Pehr Löfling, Carl Fredrik hade anledning besöka Stockholm i samband med Mennander, Pehr Osbeck, Daniel Solander, Olof skandinaviska naturforskarmötena 1842, 1851, Stickman, Daniel Théel, Anders Tidström, Clas 1863, 1880 och 1898. Trozelius, Eric Tuvén, Johan Gustaf Wahlbom, Friedrich Ziervogel. Till de yngre studenterna hörde den sedan internationellt berömde entomologen UPPLAND (UTOM STOCKHOLM) Johann Christian Fabricius, och vidare Erik Uppland är sannolikt det Acharius, Samuel Casström, Anders Dahl, Leonard landskap som tidigast blev väl Gyllenhal, Anders Hagströmer, Birger Martin Hall, utforskat. Majoriteten av de Carl Niklas Hellenius, Petrus Holmberger, Claes faunistiska pionjärerna var Fredrik Hornstedt, Magnus Lindgren, Sven Ingemar bosatta här, en period eller Ljungh, Adolf Modéer, Daniel Naezén, Jacob permanent. Uppsala universitet Printz, Johann Christian von Schreber, Anders var den allt annat överskuggande Sparrman, Olof Swartz, Nils Swederus, Samuel lärdomsorten, som åtminstone med Linné och Ödmann… Thunberg hade en attraktionskraft för naturhistoriskt intresserade från hela norra Europa, och även om den akademiska entomologin i Lund under större delen av 1800-talet kunde verka klart livaktigare än den upsaliensiska, var Uppsala likväl den ort där allra flest svenskar skaffade sig examina, och det har alltid funnits gott om insektsamlande studenter. Uppsalaslätten, mälarlundarna, de norduppländska bruken, och roslagskusten var tämligen bekanta, om än många utspridda smultronställen i det småbrutna landskapet, liksom vidden av de märkvärdiga habitaten kring nedre Dalälven, återstod att upptäcka senare, och man ska väl inte säga att det inte ännu återstår något. Vi har alltså en klunga pionjärer runt Carl von Linné och som en motpol, utan koppling till universitetet, Charles De Geer på Lövsta och något senare Gustaf von Paykull på Hässelby och Wallox-Säby, de klassiska rika och excentriska hobbyentomologerna med de stora vetenskapliga insatserna. Via Linné har vi också lite fynd från äldre akademikerna Olof Rudbeck och Olof Celsius. Spridda fynd kommer då även från en vid krets som innehåller bofasta akademiker i ämnen utanför naturalhistorien som kemisten Torbern Bergman och vitterhetsprofessorn Pehr Fabian Aurivillius, vidare kemisten Abraham Argillander Charles De Geer på Lövsta. 22 Mattias Forshage

Tiden som följde därpå dominerade Carl Peter Mot slutet av 1800­talet väsentliga insatser av Thunberg och den flitigaste samlaren utanför läraren Alfred Ringselle i Knutbytrakten, bygg- universitetet var musikdirektören och kompositören mästaren Carl Gustaf Hoffstein, naturaliehandlaren CJF Haeffner (en kort men intensiv tid på 1810- Kjell Kolthoff, jägmästaren Otto Vesterlund, talet). Spridda fynd kommer då också från bofasta geologen Herman Hedström, och akademiska botanisterna Adam Afzelius och Samuel Liljeblad, zoologerna Gottfrid Adlerz, Gustaf Eisen, Tamerlan teologen Johan Winbom och läkaren Jakob Thorell och Tycho Tullberg. Bland studenterna Åkerman, och t o m ett par icke-akademiker utanför utmärker sig då Christopher Aurivillius och hans stan i okände Olof Estlund i Björklinge och prästen bror Carl, vidare John Peyron, Hjalmar Borg, CO Immanuel Granberg på Singö. Vidare från studenter von Porat, Harald Schött, Yngve Sjöstedt och som Johan Martin Ekelund, Carl Fredrik Fallén, Hjalmar Stolpe som samlare, men även andra som Elias Gedner, Herman Rudolf Hast, Lars Magnus JG Edgren, Oscar Juel, Albert Mortonson, Abraham Holmer, Johan Fredrik Sacklén, Jacob Bernhard Roman, Carl Skottsberg, Erland Wetterhall, Carl Struve, Samuel Törner, Niclas Westrin 1780-tal, Wiman har väl samlat en del. Och under seklets sista Johan Erik Forsström, Johannes Hedenström, Arvid år syns ett hängivet samlargäng bland studenterna Hummel, Claes Eric Mellerborg, Conrad Quensel, anförda av Ivar Trägårdh och Einar Wahlgren, där Johan Pontén, Eric Carl Trafvenfelt 1790-tal, Lars även Richard Hägg, Sven Ekman, Erland Norden- Peter Walmstedt. Diederik Frans Wasastjerna skiöld och Albert Tullgren deltog. Därtill till- (Falander) 1800-tal, Carl Peter Forsberg, Pehr kommer nya exkurerande stockholmare som Grill Magnus Frigelius, Olof Fåhraeus, Johan Hedenborg, och Wermelin, och besökande samlare längre ifrån Lars Johan Prytz 1810-tal, och det organiserade som IB Ericson. naturhistoriska studentgänget 1800-10-tal med Gabriel Marklin och Johan W Dalman i spetsen, tillsammans med Christian Stenhammar, Carl VÄSTMANLAND Stenhammar, Jacob Henrik af Forselles, och andra, I hänseende på den natur- och slutligen Peter & Janne Wahlberg 1820-tal. historiska utforskningen är Sen tillkommer fler bofasta som adlige amatören Västmanland rätt mycket en Fredrik E Ridderbjelke, zoologen Wilhelm periferi till Uppsala, eller snarare Lilljeborg, lärarna Manfred M Floderus och Jakob en länk mellan Uppsala och Spångberg, botanisten Thore Fries, kände Dalarna – samma namn åter- naturaliehandlaren och äventyraren Gustaf Kolthoff, kommer ofta längs axeln. Man vetenskapsmannen Hampus von Post; och en har dock haft gymnasium, och en liten men fortsatt ström av studenter med Carl H Johanson kontinuerlig serie bofasta utforskare av faunan, med och Paul A Timm 1840-tal, Gustaf Belfrage, tydlig tonvikt på de sydligt präglade lundmiljöerna August Holmgren, Carl Stål, Axel Goës, Johan i Mälardalen. Fredrik Victorin, Janne Zetterstedt 1850-tal, Emil De som alltid nämns i de tidiga verken är Haglund, Leonard Haglund 1860-tal, Bernhard Haij, militären Jacob Crug i Arboga, och läkaren Birger Gustaf Eisen, Alban Nordin, Isidor Nordin, Adolf Martin Hall tillfälligt posterad i Västerås ca 1770. von Post, Anton Stuxberg, Filip Trybom 1870-tal. Även lite från läkaren Olof Stickman i Romfartuna, Utanför Uppsala tycks ha funnits en okänd CJ Schön men påfallande lite från prästen Nils Swederus i i Älvkarleby. I medlemsrullorna i Entomologiska Västerås som ändå gjort sig känd i den Föreningen i Stockholm hamnar den här regionen entomologiska världen, medan just inget väl är känt på fjärde plats med 46 medlemmar innan sekelskiftet. från ämbetsmannen Abraham Törnros i Västerås. Givetvis fanns också Stockholmare som riktade Något samlades av De Geer, Linné, Gyllenhal på exkursionerna norrut, inklusive som studenter redan besök eller genomresa, av Weber och Mohr på sin nämnda Belfrage, Fåhraeus, Stål, P Wahlberg, samt expedition 1803, liksom av Herman Rudolf Hast Gustaf Billberg, Carl Johan Schönherr, Olof och Johan Grönbom. Nyblaeus, Carl H Boheman, Sven Lampa, Wilhelm Prästen Johan Erik Forsström hamnade i Köping & Julius Meves, CG Silfversvärd, Carl Sundevall när han kom tillbaka från Karibien 1815, och och Knut F Thedenius; vidare besökare annor- romanförfattaren Fredrik Cederborgh drog sig städes ifrån inklusive de som studenter nämnda tillbaka från huvudstaden till Dalkarlshyttan, och västmanlänningarna Johanson och Timm, och en bruksägaren och paleontologen Wilhelm Hisinger i norrlänning som Wiström, och samlare från Finland Skinnskatteberg samlade också, men några som Mannerheim och Mäklin. anmärkningsvärda fynd har knappast förmedlats Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 23 från någondera, såvitt bekant. Några fynd från tiden biologen och badintendenten Carl Cederström är från Carl Arosenius, färgerikapitalist och kemist växte upp, och återkom sedan (70-80-tal) till i Västerås, och målarmästare August Fredrickson Segerstad. Den senare entomologidocenten Simon i Norberg, och sedan läraren Gustaf E Ahlm. Bengtsson flyttade till Arvika 1871 och senare till Den stora faunistiska utforskningen av landskapet Karlstad innan han drog vidare till Lund 1881. I sker egentligen vid 1800-talets mitt med läraren Säffle bodde läkaren August Lindegrén och Carl H Johanson i Västerås och brukspatron Paul hängde in många landskapsfynd. Skånske läraren A Timm på Engelsberg (numera Ängelsberg), men Gustaf Löfgren verkar ha tillbringat varje sommar också Sven Lampas tid i Västmanland i Julpa och i Värmland 1880-90-tal, och västgötaprästen Tillberga på 1860-talet gav många fynd innan han Bernhard Lundberg dito på 1890-talet. Det finns hamnade i Stockholm (och förvisso gjorde en del oklarheter: t ex om en dåligt känd Georg återbesök). Entomologiska Föreningen i Stockholm Stenström samlat allt det som tillskrivs Stenström har 10 västmanländska medlemmar innan sekel- eller om flera sannolika andra kandidater bidragit, skiftet. och huruvida studenten och föreningsmedlemmen Gott om besök av apotekaren Dillén (en dåligt Ernst Wikström eventuellt står för anonyma känd person, eller möjligen två) och botanikern museidjur från Trossnäs. Någon fynduppgift Conrad Kindberg. Gustaf Belfrage bodde kort i kommer från Selma Lagerlöf, som studerade Köping 1859. Senare besök noteras av Hjalmar insekternas beteende men förmodligen ej samlade. Borg, CO von Porat frekvent från 1887, Axel Goës, Även en grosshandlare och rådman Per Olof Jacob- Emil Sandin, Emil Haglund 1896, Yngve Sjöstedt son i Filipstad har uppgetts som entomolog, men 1898, enligt uppgift även Gösta Möller. inga spår därav har varit tydliga. Värmland har 15 medlemmar i Entomologiska Föreningen i Stock- holm innan sekelskiftet, vilket kanske är mer än man VÄRMLAND skulle väntat, fler än t ex Dalarna, Blekinge, eller Värmland är rikt men avsides Västmanland. och överlag svårtillgängligt. Sena besökande samlare var Peter Wahlberg Man kan inte säga att det inte 1851, August Holmgren, Axel Goës, Johan gick långsamt med utforskning- Hultgren, Alfred Ringselle, Christopher Aurivillius en av Värmland, även om 1881, Abraham Roman 1890, Henning Norden- ganska många naturforskare ström 1895, Mortonson, någondera Wiberg, läkaren växte upp här eller kom på besök Josef A Carlsson. Vet ej om C Möller och Ludvig hit. Väldigt mycket av utforskningen ägde snarare Trafvenfeldt, och W Meves kanske först efter rum på 1900-talet. Den berömde tidige entomologen sekelskiftet. (Talrika uppgifter som cirkulerar som är ju senare lundaprofessorn Carl Fredrik Fallén citeras Thomson torde snarare röra sig om som växte upp i Kristinehamn, men flyttade bort feltolkade etiketter?) redan 1783. Några få fynd finns från linneanska läkarna Christofer Gedner i Karlstad och Lars Magnus Holmer som växte upp i Dalsland. Samuel DALARNA Liljeblad gör en expedition hit 1797, huvudsakligen Ganska vidsträckt och mycket botanisk. Linné hade farit igenom under väst- mångformigt har Dalarna likväl götaresan 1746 men det lämnade knappast alltid haft hyggliga förutsätt- insektfaunistiska spår. ningar för lokalfaunistik. Det har Claes Eric Mellerborg var läkare i Uddeholm varit gott om mer eller mindre och samlade en hel del. Matematikern Carl naturvetenskapligt skolade berg- Elfvendahl växte upp, återkom en kort tid till män, och gott om excentriker, Karlstad 1835–36 och samlade något. Även och man hade gymnasium – och låg inom räckhåll skånesamlaren Johan Fredrik Hünemöder tycks ha från Uppsala och Stockholm. Alltså finns en serie bott här. Naturhistorieprofessorn JW Dalman växte lokala profiler som varit intresserade av faunan – upp i Lesjöfors och återkom ibland för att samla, men mycket av utforskningen har likväl gjorts och hans lundensiska kollega Johan W Zetterstedt genom besökare. har många fynd främst från Årås, och även CJ Linneanen Carl Magnus Blom var läkare i Schönherr tycks ha samlat i landskapet. Hedemora och mer än någon annan grundläggare Läraren och botanisten Conrad Kindberg växte av insektfaunistiken i Dalarna. Prästen Johan Erik upp och samlade i Karlstad till 1858. Fiskeri- Forsström växte upp i Transtrand och stod för 24 Mattias Forshage

många tidiga rapporter. Det samlades också av läkaren Birger Martin Hall och av någon Fröberg som sannolikt är identisk med linneanen Fredrik Fröberger. Linné citerade därtill lite fynd från sin svärfar läkaren i Falun Johan Moraeus. Linnés resa 1734 är välbekant. Lärjungen Anders Tidström kom på en expedition 1754, och mot slutet av seklet kom Conrad Quensel. Även Leonard Gyllenhal har samlat något, och Gustaf von Paykull lyckades ta sig ända upp i dalafjällen, och hitta många baggar. Lite senare fanns läkaren och poeten Lars Fredrik Gravander i Falun, och gruvmagnaten Erik Elzvik bodde i Vika. Apotekaren Dillén i Smedjebacken åtminstone 1820-tal (en Dillén är också aktiv 40-tal men då ska den förste redan vara död) samlar ihop med västmanländske målar- mästaren August Fredrickson 40-tal. Sen till- kommer Gustaf E Ahlm lärare i Falun från 1850-tal, men ändå fanns mycket kvar för Carl Gustaf Andersson, lantmätare i Säter, att bli den första att hitta. Finske samlaren Akates Norrmén någon naturhistorisk undervisning att tala om där. kom som gruvstudent till Falun och dödades i en Linneanerna Pehr Löfling och Erik Acharius växte gruvolycka. Claes Grill växer upp i Hedemora och upp här. Pionjären i utforskningen är dock läkaren Falun, bruksägaren Wilhelm Steffenburg i Borlänge Jacob Printz som var i Gävle från 1773. samlar något, liksom kräftdjursspecialisten Hans Avlöste varandra några perioder som lärare i Axel Eurén i Söderbärke, och även någon Schröder Gävle gjorde mycket aktiva entomologerna Jakob citeras för dalafynd. Dalarna har 11 medlemmar i Spångberg 1882–92 och Gottfrid Adlerz från Entomologiska Föreningen i Stockholm innan 1893. Ytterligare en insektsamlande lärare var sekelskiftet. botanisten Robert Hartman. Även jägmästaren Besökare Gabriel Marklin 1821, Carl H Johan von Heideken stod för en del landskapsfynd. Boheman 1836, KF Thedenius 1836, JW Totalt fem medlemmar i Entomologiska Föreningen Zetterstedt & Gustaf Dahlbom 1840, Peter i Stockholm innan sekelskiftet anger gästrikeadress, Wahlberg 1851, bergmannen Richard Åkerman utöver redan nämnda direktören Johan L Andersson, 1852, CJ Schönherr, Olof Fåhraeus, Wilhelm läkaren och botanisten Hampus V Arnell, läkaren Meves, Fredrik Ridderbjelke, och mot slutet av Erik A Grape och telegrafarbetaren Gustaf seklet Thedenius 1872, John Sahlberg 1881, Norström. Hjalmar Borg många gånger från 1888, Emil Besökare som det förmedlats fynd från är också Haglund frekvent från 1890, Alfred Ringselle 1890, lätt räknade. Gustaf Dahlbom och Johan W Herman Hedström 1891, Grill återvändande bl a Zetterstedt på genomresa 1840, CG Andersson 1896, Abraham Roman 1897, Carl Johanson en hel åtminstone 1856 men sannolikt oftare, Johan del, Johan Kolthoff, Johan Hultgren, Johan Wiström 1858, flera besök av Knut Fredrik Wiström, Ludvig Trafvenfeldt, HC Kindberg, Emil Thedenius och av Rudolf Oldberg 1860-tal. Sandin, och FG Timelin.

HÄLSINGLAND GÄSTRIKLAND Någorlunda vidsträckt och något Gästrikland är åter ett landskap slags centrum i nedre Norrland, där faunistiken kom igång kom Hälsingland att utforskas mycket sent. Ytterst få samlare något bättre än grannland- har bott här, många har passerat skapen. Några stannade till på på väg norrut utan att stanna till. väg norrut, och framförallt har Gymnasium fanns, men det var det faktiskt funnits en liten serie först i slutet av perioden det blev inhemska entomologer. Läkaren Jacob Printz bodde Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 25 här ett tag från 1768 men knappast några fynd nämnda läraren Leopold Martin Neuman i registrerade. Sundsvall, apotekaren Emanuel Rostados i Sunds- Långt senare fanns målarmästaren Johan vall och jägmästaren Thorsten Örtenblad i Liden. Rudolphi i Delsbo som samlade outtröttligt, men Johan W Zetterstedt och Gustaf Dahlbom väldigt mycket kom (efter att ha sålts i kara- samlade något på genomresa 1840, Wilhelm Meves mellstrutar eller ej) att etiketteras bara ”Delsbo- 1850-tal, August Holmgren 1861, Christopher trakten” fast han sannolikt rörde sig över stora Aurivillius, Johan Wiström & CG Thomson 1871, områden, eller, lika illa åt andra hållet, bara Olof Rodhe 1896, Ludvig Trafvenfeldt regelbundet ”Norrland”... Johan A Wiström var lärare i åtminstone när han bodde i Ångermanland. Hudiksvall. Adolf Wångdahl var här under 1850– 60-tal som inspektor på Iggesunds bruk, och Julius Meves jobbade som jägmästare här ett tag på HÄRJEDALEN 1860-talet. Folkskoleinspektören Svante Ströhm Härjedalen är ju välkänt som en bodde här 1866–76 och hittade särskilt massa nya avkrok, som knappt uppmärk- dykare. Senare riksmuseiprofessorn Christopher sammats, och där det fortfarande Aurivillius växte upp i Forsa och lade många fynd låter sig göras många ”gratis- till landskapets fauna. Även hans bror Carl landskapskryss” där utbred- Aurivillius växte förstås upp här, men samlade ningsluckor enbart beror på mindre. Botanisten Rudolf Oldberg kom från Alfta dåligt kunskapsläge. och samlade också lite insekter. Entomologiska Ingen känd bofast entomolog alls, ingen medlem Föreningen i Stockholm har 6 medlemmar från i Entomologiska Föreningen i Stockholm, innan Hälsingland, utöver redan nämnda namn apotekaren 1900. Alla fynd är från tillfälliga besökare: Carl H August Brun, agronomen Gustaf Holmberg, Boheman och Eberhard Munck af Rosenschöld redaktören Oscar Lagerstedt och jägmästarna Carl 1832, Knut Fredrik Thedenius 1836 och 1842, Herman Fredholm och Axel Fredrik Kjellerstedt. August Holmgren 1861, Rudolf Oldberg 1870 och Besökare Carl H Boheman och Eberhard Munck 1880, Ernst Adlerz 1894, Harald Schött obekant år, af Rosenschöld 1832, Johan W Zetterstedt och varav flera dock med mer botaniskt fokus och bara Gustaf Dahlbom 1840, CG Thomson ca 1867, W ett fåtal insekter. Claes Grill spenderade ett par Meves vet ej när, G Möller vet ej när, Olof Rodhe månader i Fjällnäs 1891 och hängde in ett stort antal 1890, Herman Hedström 1892, Sven Lampa 1892, skalbaggskryss. Wilhelm Engholm har tagit några Rodhe igen 1896, Einar Wahlgren och Ivar insekter 1897. Trägårdh 1898, och Claes Grill och Ludvig Trafvenfeldt tydligen upprepade gånger (men vad gäller HC Kindberg, Johanson, Wermelin och IB JÄMTLAND Ericson så misstänker man att de kanske snarare Vidsträckta och innehållsrika kommit över hälsingedjur från Rudolphi eller andra). Jämtland födde väldigt få entomologer, men var ett attrak- tivt resmål. Förutom sydsven- MEDELPAD skar som tog sikte på södra I Medelpad samlades i princip fjällkedjan så kom även de intet. Ej en enda långvarigare hälsingska entomologerna och lokal entomolog, och de flesta samlade regelbundet. Den lokala faunistikens stannade inte till på väg norrut. grundare torde vara mångsysslande etnologen Fale På 1700-talet intet alls, och på Burman, ursprungligen jämtlänning men bosatt i 1800-talet tycks landskapets Härnösand som lärare, och framför allt under entomologi i stort sett identiskt 1790-talet ständigt på resande fot genom Jämtland med några inhopp som lärare i Sundsvall i slutet av för att nedteckna seder och bruk, och plocka lite seklet: Jakob Spångberg 1880–82 och 1892–94, naturalier, men ytterst lite är känt om hans fynd. Gottfrid Adlerz 1890–92, Erland Wetterhall oklart Nästan hundra år senare kom den första bofasta vilka år. Även Julius Meves jobbade här, som entomologen i Peter Olsson, lärare i Östersund, jägmästare en period på 1860-talet. I Entomologiska även han mångsysslande etnolog och natur- Föreningen i Stockholm har fem personer angivit historiker. I slutet av 1800-talet kom också häl- medelpadsadress innan sekelskiftet, utöver redan singeentomologerna regelbundet på besök, främst 26 Mattias Forshage

Christopher Aurivillius och Johan Wiström men ÅNGERMANLAND även Johan Rudolphi. Hjalmar Bäckström växte upp Ångermanland var långt från här. Fem medlemmar i Entomologiska Föreningen folktomt, hade gymnasium, och i Stockholm före sekelskiftet, utöver redan nämnda låg på vägen till fjällen, men är det lantmätaren Johan Behm, posttjänstemannen ändå var det så gott som ingen Johan Salmonsson i Alanäset, militären CJA som samlade här. Den berömde Silfverling och jägmästaren FW Tigerhjelm. fiskpionjären Peter Artedi bodde Expeditioner: JO Hagström 1749, Carl H i Nordmaling och inventerade Boheman och Eberhard Munck af Rosenschöld traktens flora, men det är svårt att hitta insektfynd. 1832, Johan W Zetterstedt och Gustaf Dahlbom Linneanen Pehr Kalm kom härifrån. De mindre 1840, Knut Fr Thedenius 1842, Wilhelm Lilljeborg kända linneanerna Nils Gissler och Johan Otto 1843, Fredrik Ekman 1853, August Holmgren 1861, Hagström undervisade på gymnasiet i Härnösand Sigfrid Almquist frekvent från 1868, Christopher och borde ha samlat något men det finns inga Aurivillius och Johan Wiström tillsammans med C belägg, och inget entydigt heller för läkaren Nils G Thomson 1871, Henning Nordenström 1877, Otto Åman. Läraren Fale Burman har efterlämnat en Guinchard ca 1880, Aurivillius åter 1881 och 1882, insektsamling men var mer inriktad på sin Ernst Adlerz 1882, Nordenström åter 1882, jämtländska ursprungsbygd. Aurivillius igen 1887, Nordenström igen 1887, Sen är det närmare hundra år glapp – punkterat Conrad Kindberg 1887, Wiström åter 1888, Albert bara av Gabriel Marklins skolgång, som dock inga Mortonson 1888, Emil Holmgren 1888, Wiström fynd bevarats från heller – tills den första otvetydiga igen 1889 och 1890, Wilhelm Lilljeborg 1889, lokala faunisten märks: Carl Gustaf Kallenberg Harald Schött 1889, Julius Meves 1892, Claes Grill som var lärare i Örnsköldsvik efter 1800-talets mitt 1893, Wiström åter 1894, Johan Wermelin 1896, och som står för några skalbaggsfynd. Kring Olof Rodhe 1896, Sven Ekman 1899, vet ej när sekelskiftet var sedan insektsamlande Ludvig Peter Wahlberg, Wilhelm Meves, John Sahlberg, Trafvenfeldt läkare i Härnösand en tid. Antalet Gösta Möller, Abraham Westman, Sven Lampa, medlemmar i Entomologiska Föreningen i Stock- Gösta Grönberg (och bara eventuellt Nyblaeus, holm innan sekelskiftet är sju, mer än väntat. Utöver Fåhraeus, Sandin, CG Andersson). nämnda är det disponenten Carl Fredrik Hasselblad, apotekaren Mauritz Kjellström, läkaren August Sjöblom, skogsingenjören Gottfried Tidén, samt jägmästarna Jon Wallroth och Thorsten Örtenblad. Linné stannade till 1732, och JW Zetterstedt 1821, men de allra flesta äldre landskapsfynd kommer från Carl Ståls besök 1857 och/eller 1858. Gösta Möller var på besök, Ivar Trägårdh samlade fjärilar 1898, och även Hans Tedin har samlat nära sekelskiftet.

VÄSTERBOTTEN I äldre tider var Västerbotten knappast det övre Norrlands centrum det kanske blivit idag. Man hade inget riktigt gymnasi- um, städerna var små, och för naturhistoriker tedde det sig mest som en port till Lappland. Den kände lappmarksprästen Pehr Högström som även samlade insekter på sina lapska turer var baserad i Skellefteå senare delen av livet. Men den stora faunistpionjären är västgötalinneanen Daniel Naezén som hamnade som läkare i Umeå 1782 och gjorde en lite grundligare utforskning av insektlivet Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 27 i allmänhet och skalbaggsfaunan i synnerhet. Även Deutsch och kortvarigare Johan Martin Ekelund apotekaren Abraham Dyhr i Skellefteå samlade men som läkare i Torneå, Johan Portin som var organist samlingen brann upp. Det är oklart om linneanen i Övertorneå, Matthias Kolström som var präst i Pehr Adlerheim samlade som gruvinspektör eller Muonio och Erik JI Grape som var präst och ej, och inga fynd är kända från Karl Wetterhalls kopparstickare i Enontekis, som alla skickade ner besök med krigförande armé 1809. Gabriel djur till Uppsala, Stockholm och Lund. I början av Marklin växte upp här och har förmedlat några få 1800-talet tillkom Johannes Schmaltz präst i fynd. (Linné citerar fynd från Solander, men de Nederluleå, Zacharias Grape präst i Överkalix, JJ torde snarare röra nuvarande Norrbotten.) Grape präst i Karungi och Hietaniemi, och Emanuel Nästan hundra år senare samlades en del insekter Kolström präst i Muonio. De flesta av dessa var av Otto Holm i Lövånger, mer av ornitolog, och av också behjälpliga att vägvisa entomologer söder- lappländske jägmästaren Sven Cederberg. Sex ifrån på turer i lappmarken. (Av dem var väl Portin, västerbottningar är medlemmar i Entomologiska Ekelund, Schmaltz och merparten av Grape-klanen Föreningen i Stockholm innan sekelskiftet, mer svenska, och Deutsch och Kolströmarna mer mestadels jägmästare som Oscar Bremberg, Anders finska, men de brydde sig antagligen inte särskilt Magnus Hellström, Nils Sjöberg, och Per Fredrik om gränsen.) von Wedderkop, men även militären Elof von Senare bodde insektsamlande jägmästaren Eugen Boisman och en Nils L Andersson. Hemberg i Kalix 1872–74, och jägmästaren Otto Under tiden hade faunan undersökts under besök Vesterlund samlade mycket här på 1890-talet. Vad av naturforskare söderifrån. Alla lappmarksresorna gäller regional representation i Entomologiska passerade genom Västerbotten, men de som gjorde Föreningen i Stockholm innan sekelskiftet kommer faunistiska iakttagelser som förmedlats vidare var Norrbotten på en förvånande niondeplats med hela väl Linné 1732, Samuel Liljeblad 1788, Conrad 17 medlemmar, långt före Dalarna, Blekinge, Quensel 1789, Eberhard Munck af Rosenschöld Västmanland, Halland, Västerbotten… Det är okänt år, Carl H Boheman med Peter Wahlberg landskapets mer eller mindre samlade jägmästarkår och Nils Johan Andersson 1843, Wahlberg igen som är anslutna till föreningen. Från den stora 1845, August Holmgren och Boheman igen 1856, majoriteten av dessa har ingen faunistisk verk- Carl Stål 1857, Gösta Möller vet ej när, Harald samhet kunnat märkas för eftervärlden. Nerén 1885, Sven Lampa 1892, Ludvig Trafven- Många av lapplandsresenärerna passerade feldt, Frans G Timelin. (Schönherrs västerbottendjur genom, i alla fall i den mån de siktade högt, men de är väl knappast insamlade av honom själv.) som gjorde faunistiska iakttagelser är bara några av dem, framförallt Linné 1732, Johan Erik Forsström med Wahlenberg 1800, JW Zetterstedt och Bengt NORRBOTTEN Fries 1821, CG Mannerheim år?, Carl H Boheman Norrbotten är ett nytt påfund, ej med Peter Wahlberg och N J Andersson 1843, alls ett traditionellt landskap, Wilhelm Lilljeborg 1843, Peter Wahlberg igen utan avskildes från Västerbotten 1847, CG Silfversvärd 1855, Axel Goës 1872, Jakob först administrativt som län i Spångberg årligen 1874–76, Hans Peter Duurloo början av 1800-talet, med en 1888, Gösta Möller och Christopher Aurivillius vet successivt ökad acceptans för ej när, Sven Lampa 1892 (ev även Janne Wahlberg?). enheten som landskap under seklets gång – inom faunistiken används det först i mitten på 1800-talet. På 1700-talet gick det ju inte LAPPLAND ens någon nationsgräns här, och Torneå/Haparanda Lappland var förvisso det allra var centralort. Även efter Finlands avskiljande mest exotiska man kunde ta sig brydde man sig måttligt om gränsen i praktiken, och till och utforska i det här hörnet vad gäller många av de faunistiska utforskarna har av världen, men det var också det varit lika svårt för tidigare faunistiska författare ganska många som gjorde det, som för mig att avgöra på vilken sida om älven de så det kunde inte betraktas som egentligen exkurerade. lika heroiskt som t ex den senare Den berömde linneanen Daniel Solander föddes vågen av polarexpeditioner… Dessutom var här, och fynd som Linné citerar av honom från medvetenheten om lappmarkens särart utbredd Västerbotten torde härröra från nuvarande redan tidigt, så Vetenskapsakademien och ambitiösa Norrbotten. I slutet av 1700-talet fanns Henrik privatsamlare såg till att skaffa sig kontakter bland 28 Mattias Forshage bofasta mer eller mindre naturintresserade personer verket merparten av dem som nämns som som kunde skicka ner material söderut, och således norrbottningar ovan och även några som fanns har vi en lång rad av naturaliesamlande präster och längre in i Finland, prästerna Jacob Fellmann i läkare, och sedermera jägmästare, bofasta eller Utsjoki och Mathias Castrén i Kemi. Sannolikt posterade i Lappland. gjorde man inte någon större sak av gräns- Uppdelningen av Lappland i lappmarker är ett dragningen mellan Sverige och Finland och inte administrativt men gammalt påhitt, och det har i heller av den mellan Lappland och Västerbotten (i princip varit de fem som är gängse idag: Åsele, synnerhet de delar som är nuvarande Norrbotten) så Lycksele, Pite, Lule och Torne lappmarker, förutom många förstafynd kan vara felplacerade. Före alla att det också finns en Kemi lappmark som slutade dessa personer fanns den kände lappmarksprästen räknas hos oss i och med Finlands självständighet, Pehr Högström, som vandrade runt och iakttog och att Lycksele lappmark kallades Ume lappmark seder och språk samtidigt som han samlade i den faunistiska litteraturen en bra bit in på 1800- etnografika och naturalier; som präst i Gällivare på talet. På 1700-talet precis som idag är det Lycksele 1740-talet hade han ett ansvarsområde som sträckte och Torne lappmarker som får flest besök, det förra sig över stora delar av Lappland. väl för att det är mest lättillgängligt och det senare Jägmästarkåren hade senare sina representanter, för att det är mest exotiskt. som ofta var naturintresserade. Eugen Hemberg De enda bofasta samlarna i tidigaste tider tycks som bodde i Arjeplog 1869–72 publicerade skal- ha varit kusinerna Erik Ulrik Grape och Zacharias baggsfynd, Sven Cederberg som var i Arvidsjaur Grape, tidvis länsman respektive präst i Karesu- samlade fjärilar, Hugo Samzelius som var i Gäl- ando, som också hörde till dem som skickade ner livare en tid efterlämnade en skalbaggssamling fjällnaturalier till de lärde i Uppsala, Stockholm och (men blev mer känd som redaktör), och Otto Lund, men deras släktingar och alla andra lärda Vesterlund som bodde i Jokkmokk från 1890 präster och läkare var ute och rörde på sig en hel del efterlämnade en större samling. En annan boende även i lappmarkerna, och tog sig ofta an besökande samlare är juristen Frans Gustaf Timelin i Åsele naturforskare söderifrån på lapplandspilgrimstur. som var en engagerad fjärilssamlare. I Ento- Det gäller alltså Erik J Grape (nämnda grapars mologiska Föreningen i Stockholm var det fem farbror), som citeras för många av de tidigaste personer som angav lappländsk adress, utöver landskapsfynden vid sidan om Linné, men i själva nämnde Samzelius även jägmästarna Axel Hullberg Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 29 och Carl Henrik Lundström, ingenjören John Lager- Wahlberg återvände 1845 och 1847 för att utforska gren, samt läkaren Per Fredrik Lundqvist. fler delar av det vidsträckta landskapet. Redan vid 1700­talets slut hade de naturveten­ Vidare med enstaka insektfynd Fredrik Björn­ skapliga expeditionerna blivit regelbundna, ofta ström 1852 och 1856 (mer av botanist), och Carl med botaniskt fokus men viss allmänbiologisk Gustaf Silfversvärd 1855 (mer av ornitolog). Sedan bredd, och det är ofta från dem som litteraturen August Holmgren och åter Boheman 1856 (första anger förstafynd: Olof Rudbeck d y 1695, Carl von fynd av stora mängder Hymenoptera men också Linné 1732 (många förstafynd förstås), Daniel andra ordningar), Knut Fredrik Thedenius 1867, Solander 1753 och 1755, Claes Fredrik Hornstedt Axel Goës 1872, Jakob Spångberg 1875, en 1780, Olof Swartz och Daniel Lundmark 1780, Schneider som bör vara identisk med marinbiologen Lundmark åter 1782?, Samuel Liljeblad med Birger Guido Schneider flera gånger 70-80-tal, Rutström och Barthold Ekholm 1788 (i synnerhet konservatorn AH Christiernsson 1877, Emil fjärilar jämte växterna), Conrad Quensel 1789 (i Holmgren 1888, zoologen Carl Bovallius 1890, synnerhet fjärilar), Jacob Printz och Per Eric geografen Axel Hamberg till Sarek 1895 och sedan Becklin 1797, italienaren Giuseppe Acerbi med årligen, och jag vet inte när Sven Lampa, Wilhelm åtföljande entomolog Johan Juhlin och lokala Meves, CG Andersson, Alfred Ringselle, Carl vägvisare Mathias Castrén och Henrik Deutsch Cederström, Johan Wiström, Johan Rudolphi, 1798–99. Därtill sannolikt 1790-tal men jag vet inte Christopher Aurivillius, Ludvig Trafvenfeldt, Josef exakt när Ulrik Pryss, Carl Fredrik Gröndahl, Jacob Andersson (eller i vissa fall ens säkert om). Ett Bernard Struve, Johan Winbom, Claes Alströmer explosionsartat intresse manifesterades sedan för och Daniel Naezén. den avlägsna och attraktiva Abiskotrakten som Johan Erik Forsström var entomolog på Göran tillgängliggjordes när järnvägen öppnade 1902, men Wahlenbergs botaniska expedition 1800, sen var det det är alltså utanför vår avgränsning här. tydligen en av en Jean Jacques Braconier där data De finska entomologerna rör sig också häruppe sammanblandats med en av en senare namne, och och det är svårt att avgöra när de varit på svenska så JW Zetterstedt och Bengt Fries 1821 (första sidan eller ej, inte minst som Torne lappmark finns mer ambitiösa expeditionen med entomologiskt fokus). Redan härefter skrev Zetterstedt sin första lappfauna, där han till väldigt stor del litade till de nordliga samlarna. Sedan inföll 1832 års offensiv, ett större andelsföretag arrangerat av Bengt Fries där tre olika expeditioner skickades norrut för att samla naturalier till en krets investerare där både expeditionens medlemmar, andra samlare (ofta privatsamlare av fåtöljtyp), och naturhistoriska museer fanns representerade. Av de tre expeditioner som gav sig iväg for en till Dovre och kom inte i närheten av Lappland, medan en som gick ända upp i Finnmark var främst inriktad på fågelskjutning med Carl Fredrik Stenius och Wilhelm von Wright men där Pehr M Frigelius var entomolog, och den tredje hade mer utpräglat entomologiskt fokus med Zetterstedt och Gustaf Dahlbom. Efter detta krafttag skrev Zetterstedt sin stora lappfauna, och såväl museerna som privat- samlingarna var fulla med lapplandsdjur. Så under en tid följde mest smärre enskilda initiativ, som av Sven Lovén 1837, Carl Sundevall 1838, AW Malm 1841–42, Wilhelm Lilljeborg 1843, CG Löwen- hjelm 1843. Nästa större entomologiska insamlings- resa blev Carl Boheman, Peter Wahlberg och Nils Johan Andersson 1843 (förstafynd av enorma mängder Diptera men också andra ordningar), och Carl Henrik Boheman. 30 Mattias Forshage i båda länderna (Mäklin, F Sahlberg och J Sahlberg biologin i form av Linnés tankesystem och samlade säkert även på svensk botten men kanske forskningsprogram (”rörelse” eller ”paradigm” om inte Dammert, Sanmark, Blank, Heikel, Asp och man så vill), står för en utpräglat modern, borgerlig Palmén?) men även danska entomologer orkade sig och inklusiv vetenskap i stark kontrast till den upp (Drewsen, Duurloo) och notabelt nog flera traditionella, exklusiva och mycket hierarkiska tyska naturaliehandlare, lockade framförallt av bildningen vid universiteten. Enstaka aktörer var fjällfjärilarna (Keitel 1850 eller 1852, Staudinger förstås aktiva i båda sfärerna, men det fanns också 1860, Bartel vet ej vilken sida sekelskiftet). en bred kår av högre och lägre tjänstemän i Detta medan av allt att döma många samlare förvaltningen, läkare och präster, bönder och aldrig var här utan bara satte sina egna etiketter på köpmän, som gjorde iakttagelser runtomkring sig sådant som andra samlat åt dem, eller gjorde fynden och ville lägga sina observationer till den samlade kända ”ur sin samling”, utan angivande av den kunskapsproduktionen i form av strödda rön. Med verklige samlaren. Paykull, Gyllenhal, Schönherr, avseende på just faunistisk utforskning måste man kanske även Haeffner, köpte djur från Grape-klanen dock notera att de allra flesta var både osystematiska och andra lokala samlare; Nyblaeus, Fåhraeus och och hemmakära och inte hade ambitionen eller andra hade andelar i 1832 års expedition, och även möjligheten att göra mer systematiska utforskningar Belfrage, Westman, Westring, Hoffstein, Östrand, och expeditioner. De få som verkligen gjorde mer Thomson, Möller, Möller torde ha bytt till sig av systematiska faunistiska inventeringar var just alternativt köpt sina lapska djur. de som höll sig på en enda plats å ämbetets vägnar Av lappmarkerna förblev Åsele lappmark (främsta exemplen är prästerna Claes Bjerkander tämligen outforskad: de flesta tidiga provinskryss och Pehr Osbeck). Även i de klassiska linneanska där kom från Zetterstedt och Dahlbom 1832. apostlafärderna var den biologiska samlaren Lycksele lappmark var betydligt populärare, tvungen att dubblera med en huvudsaklig uppgift kryssen haglar från Linné, Zetterstedt, Dahlbom, som expeditionsläkare, skeppspräst eller dylikt, och Boheman, Wahlberg och Holmgren. Pite lappmark samla på lediga stunder. åter betydligt glesare, Solander var här men de flesta Johan W Zetterstedt och Gabriel Marklin är väl tidiga fynd är från Wahlberg. Lule lappmark tätare de två äldsta entomologer som blir någorlunda men också tämligen glest, utöver Linné kommer vittberesta och får en egen solidare uppfattning om merparten av de tidigare fynden från den expedition som Boheman, Wahlberg och Nils Johan Andersson gjorde 1843. Slutligen Torne lappmark åter med större dragningskraft, många fynd från t ex Grape, Quensel, Zetterstedt, Fries, Frigelius, Sundevall, Wahlberg och även en del från finnarna.

Diskussion Flänga faunistiskt De som reser runt hela riket för att få faunistisk överblick och fylla i luckor är, måste man konstatera, i äldre tider ytterst få. Linnés berömda resor finns med i alla historieböcker. De gjorde mycket för att belysa regionala skillnader inom landet och producerade en del spektakulära förstafynd, men ur faunistikens synvinkel är de sammanfattningsvis föga mer än spott i sjön; det är vanligen påfallande korta artlistor han noterar, mycket som måste varit lokalt vanligt som han missar, och mycket som var allmänt och vida utbrett som han uppfattar som sällsynt och lokalt unikt. Överlag är andra halvan av 1700­talet amatörvetenskapens förlovade tid i Sverige. Vetenskapsakademien i Stockholm med den framstegsoptimistiska nyttofilosofi och folkbild- ningsanda som livar den, och specifikt då inom Sven Lampa, karikatyr. Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 31 regionala skillnader i riket. Zetterstedt gör ett par vissa av de mer stillasittande hör till de allra rikaste högljutt omtalade lapplandsexpeditioner, men för (som De Geer) och vissa av de mer rörliga till de det mesta håller han sig faktiskt i hembygderna i fattigare (som Marklin). Just Marklin var ju nu känd Skåne och barndomsbygderna i Östergötland. för att fotvandra omkring, vilket ofta var det resesätt Marklin å sin sida befinner sig mera ständigt på väg, som stod till buds för hantverkare och studenter och men genom sin bristande etikettering och andra som inte hade vare sig pengar eller kungligt anspråkslösa eller asketiska livshållning har han privilegiebrev för att ta skjutsväsendet i anspråk lämnat bara en mindre andel data till eftervärlden. (skjutsväsendet var bönders och gästgiveriers plikt Även Gustaf Dahlbom och Peter Wahlberg kommer att erbjuda hästar, mat och husrum åt resande). De nära en vidare utblick med något besök i fjällen och resestipendier för insamlingsresor som Veten- några resor kors och tvärs i syd- och mellansverige, skapsakademien (och vissa andra instanser) delade men håller sig trots allt mest i välkända marker. ut var då av stor betydelse för att effektivisera Den första som verkligen befinner sig på resande (ibland alls möjliggöra) resandet för yngre natur- fot varje säsong under en lång tid och hinner besöka historiker med ork till denna ganska strapatsrika de flesta landskap är Carl H Boheman, utan tvivel verksamhet. Givetvis var inte bruket att resa på den svenska insektfaunistikens stora ankarpunkt. semester utbrett, ja i princip ännu inte uppfunnet – Han var redan en vittberest samlare som amatör när studenter och vissa tjänstemän reste vanligen (i den han blev landets första entomologiprofessor som mån de kunde) hem till släkten och fädernesbygden chef för den nya entomologiska avdelningen på det på sommaren, och de förmögna hade kanske ett nya Naturhistoriska Riksmuseet 1841, och tycks då särskilt lantställe. Förutom studenter var nu ha tagit sin uppgift på mycket stort allvar att få ihop merparten av naturhistorikerna läkare och präster, en samling som verkligen skulle dokumentera hela och bland dem fick man förvisso resa en del i rikets insektfauna. I princip i alla svenska insekt- tjänsten om man blev frekvent omplacerad, eller om faunistiska verk 1850–1900 står Boheman för man fick ett glest befolkat och mycket vidsträckt merparten av landskapsfynden! ansvarsområde vilket förstås var regel i vissa landsändar. Även inom militären, där en del 1800-talets professionalisering entomologer fanns, kunde man bli kringdirigerad Situationen för entomologin under första halvan av hit och dit, ofta med tid över att samla naturalier. 1800-talet skiljer sig drastiskt från 1700-talets. Stora kulturella och politiska omvälvningar i det slutande Ny våg av amatörer 1700-talet och runt sekelskiftet åsidosätter väldigt Men efter 1850 är det mycket som förändras. mycket av kunskapsoptimismen och de demo- Amatörentomologin växer igen, ganska dramatiskt, kratiska idealen. Vetenskapen blir åter mer och samlande blir åter en populär hobby eller ett professionaliserad och exkluderande, Vetenskaps- kall i många grupper i samhället. Element av akademiens tidskrifter publicerar en betydligt större demokratisk anda, utvecklingsoptimism, och andel av större systematiska arbeten på latin av entusiasm inför vetenskapen spelar allt större roll akademiskt anställda forskare medan de strödda under organiseringen av den moderna staten och rönen av lekmän på svenska blir sällsynta. Det finns industrisamhället. Fler människor får tillgång till förvisso en liten grupp mycket aktiva och mycket dels utbildning och dels fritid, och även en hel del framstående amatörentomologer, men det totala enklare människor utan professorstitel, släkt- antalet samlare är mycket färre och de har mycket förmögenhet eller uppdrag från kronan tar chansen färre forum att dela med sig av erfarenheterna. Det att resa ganska mycket. är som att det man kallar den bildade allmänheten Bland entomologerna ser vi August Holmgren helt enkelt har upphört att intressera sig för och Knut Fredrik Thedenius men även Gustaf naturalhistoria och bara en hård kärna av besatta Belfrage och Carl H Johanson och flera andra som entusiaster fortsätter med amatörentomologi i har samlat i påfallande många olika landskap. Och skuggan av de akademiska hierarkierna. Men i Sven Lampa flänger runt i en ej tidigare skådad samband med denna professionalisering så har alltså omfattning, först under ett slags samlande vand- uppenbart den lilla skaran av professionella ento- ringsår och sedan i den nyuppfunna befattningen mologer tagit på sig ett större ansvar för den som svensk statsentomolog (man måste naturligtvis faunistiska utforskningen. komma ihåg att det inte var för faunistisk Förvisso kan resandet begränsas av ekonomiska utforskning utan specifikt för skadedjursbe- förutsättningar, men de data vi har antyder ändå kämpning som staten valde att finansiera sin egen påfallande liten korrelation med ekonomisk status; entomolog!). Nya grupper får också större möjlig- 32 Mattias Forshage heter (eller större tvång) att resa i tjänsten, lärarna hela Europa) får man tydliga data som kanske kan blir rörligare, jägmästarkåren skickas ut i riket, och antas avspegla den självupplevda identiteten. Om t ex lantmätarna och skolinspektörerna arbetar på man är primärt västgöte är det i första hand resande fot (för att nämna några grupper som är Västergötland som man ser som sin uppgift att representerade i entomologernas skara). Bland de utforska faunan i – annorstädes åker man mer förmögna blir det allt vanligare med kurortsresor sporadiskt och kanske mest för turistiska eller andra (som börjar påminna om moderna semestrar), ändamål och försummar förvisso inte tillfället att medan även mer måttligt förmögna skaffar sig skaffa sig referensmaterial eller kompletteringar till lantställen. 1879 startar alltså Entomologiska samlingen. Föreningen, som samlar en stor del av landets En annan typ av frågor man kan ställa materialet insektintresserade, såväl amatörer som olika är vetenskapssociologiska frågeställningar om vem kategorier av professionella, och tydliggör deras som citerar vem i tryck, vilket avspeglar vem som antal och utbredning i landet. Med föreningens har mer status och ses mer som en auktoritet, vem tidskrift får även amatörerna åter ett forum att som blir trodd respektive misstrodd, o s v. Att publicera sina strödda observationer, och dessutom professionella entomologer och entomologer från får föreningen tidigt pengadonationer som används äldre tider citeras mer än nyligare och amatörer är för stipendier (men det direkta tilltaget med ovedersägligt. Det sker förstås med automatik uttryckliga resestipendier för skolungdomars insam- eftersom de förras uppgifter ofta finns mer lingsresor kommer först på andra sidan sekelskiftet). lättillgängliga i äldre litteratur och i museisamlingar. Men vid det laget finns ju järnvägen (både södra Men det gör också att uppgifter från de senare och västra stambanan öppnade t ex på 1860-talet), (nyligare samlare och amatörer) mer direkt och resandet har blivit klart mindre strapatsrikt så avspeglar befintliga kontaktnät och därvidlag är betydligt fler entomologer kan ta sig runt till ett intressantare i sig att kartlägga. större urval landskap. De första automobilerna i landet kom inte förrän på 1890-talet och var så få Fynduppgifternas utveckling och föga kraftfulla att bilismen inte förändrar Det är också intressant att konstatera att de enskilda förutsättningarna under den aktuella perioden. fynduppgifterna och samlares namn citerades Under 1900-talets faunistiska historia däremot ymnigt under 17- och 1800-talet men desto mer spelar bilen en viktig, men till stor del oanalyserad, sällan under prickkatalogernas förlovade 1900-tal. roll. Prickkataloger må vara extremt tilltalande, men en Som kontrast kan man notera hur sällan många av de saker de gör – på gott och ont – är att av de stora namnen rörde sig ur fläcken: i Uppland anonymisera insatserna. DeGeer och Paykull, samt efter sina karak- Idag håller pendeln på att slå tillbaka när man tärsdanande ungdomsresor även både Linné och kräver spårbarhet och dokumentation för prickarna, Thunberg, i Småland Ljungh och Pontén, i vilket lätt tillhandahålls i databasformat men i Västergötland (också efter en lite rörligare ungdom) princip kan tillgängliggöras även i tryck. I den Gyllenhal, och i Skåne påfallande många och även nutida kontexten kommer då också helt andra typer påfallande sent: Fallén, C Möller, GF Möller, Roth, av hänsyn in: dels finns ”kryssarnas” hobby- Stenberg, J Andersson, Ammitzböll – och remar- verksamhet där man tävlar mot varandra i kabelt nog även de sena, klassiska faunistiska artobservationer både totalt och i olika skala med författarna, vittbelästa men inte alls speciellt olika begränsningar (tomtkryss etc), dels gäller det vittberesta: Thomson och Wallengren… Skånska hur kommunikationen av täta faunistiska iakt- entomologers brist på rörlighet (givetvis med flera tagelser också möjliggör ett detaljerat spårande av signifikanta undantag) är verkligen slående. observatörens vanor, resor och umgänge på ett sätt som kan vara i sig integritetskränkande och kanske Identitet och grupperingar komma till användning för de mest skumma syften. Det finns faktiskt inom humaniora sådana som ägnar sig åt ”identitetshistoria” och dessa data är Kunskapsuppbyggnaden användbara i ett sådant sammanhang, även om jag Men det mesta av detta gäller alltså utforsk- kanske inte hör till dem som tycker det är det mest ningshistorien i sig, och inte så mycket själva intressanta. Men genom att jämföra vilka av de kunskapsuppbyggnaden. För det är påtagligt att lokala samlarna som håller sig i hembygden, inom den kronologiska ram vi satt upp så händer respektive flänger land och rike kring (eller rentav inte jättemycket med grundfrågan vad som runt Skandinavien, Fennoskandien, Norden eller egentligen är biogeografisk kunskap. Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 33

På 1700­talet anges utbredningsområden för det uppsättning idealtyper man kallar växtsamhällen mesta mycket översiktligt (”habitat in Europa” eller (växtsociologi). Och den evolutionära aspekten ”habitat in America” o s v), eller för ovanligare arter nämndes förvisso i några tidigare arbeten men kom ibland istället mycket specifikt t ex i vems trädgård. att integreras i form av historisk biogeografi först Linnés resor är i det perspektivet pionjärarbeten i senare. så måtto att man begreppsliggör att faunan ser olika Men hela den här utvecklingen av biogeografin ut på olika ställen i olika landsändar och att det har hör i princip 1900-talet till hos oss, om än de allra att göra med de skilda naturliga förutsättningarna första spekulationerna började publiceras runt 1800- på respektive plats. Men man ritar inga kartor och talets slut inte minst hos författare som Gottfrid gör sig just inga begrepp om regioner. Även Adlerz, Einar Wahlgren och Sven Ekman. Särskilt Zetterstedts Lapponia t ex är synnerligen ungefärligt Wahlgrens något senare arbeten om ”det öländska avgränsat och vad som skulle utgöra särskilda alvarets djurvärld” är instruktiva för hur man börjar förutsättningar där diskuteras inte. kartlägga hur olika faktorer betingar faunan. (Av de Det var alltså en stor sak med de stora faunistiska tre nämnda författarna är Ekman den enda som inte insatserna från mitten på 1800-talet där man visar är primärt entomolog, men kom ändå att spela stor något större intresse för att få en lite mer detaljerad roll t ex som handledare åt den som sen blev känd bild än så, och då främst i form av en mosaik av som den store biogeografen bland entomologerna, landskapsfynd, fortfarande inga utbredningskartor, Carl H Lindroth.) och fortfarande väldigt lite analys av hur de Faunistiken själv betraktas för det mesta inte alls naturliga förutsättningarna varierar från plats till som vetenskap längre, men faunistiska data är icke plats. desto mindre grunden i biogeografin och stora delar Biogeografin som vetenskaplig disciplin, med av ekologin och naturvårdsbiologin. Och alla typer frågan om hur olika organismers utbredning av noggranna iakttagelser, vare sig de passar in i betingas av olika spårbara faktorer, hänger hos oss vetenskapen för stunden eller ej, är en del i den ihop väldigt mycket med utvecklingen av ekologin kunskapsuppbyggnad som svarar både mot den som disciplin. Det var då det knippe faktorer som aktuella nyfikenhet som motiverade observa- man räknar som abiotiska förutsättningar som man tionerna och mot framtida frågeställningar som vi först började analysera (dvs i princip klimat och ännu inte formulerat. geologi). De biologiska interaktionerna fäste man blicken på först därefter, och detta studium Författarens adress: hämmades länge av det välutvecklade botaniska [email protected] Naturhistoriska riksmuseet forskningsprogrammet att tolka sådana associa- Box 50007, 104 05 Stockholm tioner i en icke-evolutionär ram i form av en

Sven Ekman i Sarek 1901. 34 Mattias Forshage

Appendix A. Faunistiska källor Gyllenhal, Leonhard 1808-1813: Insecta suecica, classis 1: Coleoptera sive Eleuterata, vol 1-3. Skara: Leverentz. 572 + 660 + 730 pp Som specificerades i inledningen: detta är en lista Gyllenhal, Leonhard 1827: Insecta suecica, classis 1: över de huvudsakliga större entomologiska verk, Coleoptera sive Euleuterata, vol 4. Skara: Levertentz, 762 som monograferar en åtminstone lite större grupp pp (ungefär familj eller större underfamilj) på i hög Haij, Bernhard 1888: Öfversigt af Skandinaviens Orthopterer grad svensk eller nordisk basis, som redogör för en jemte beskrifningar. Bihang till Kungl. Vetenskaps- akademiens Handlingar 14: 4: 2: 1-41 ackumulerad fyndbild, och som citerar enskilda Holmgren, August E 1857-1858: Försök till uppstälning och samlare, gällande tiden före 1900. (Alla de beskrifning af de i Sverige funna Tryphonides, kvalifikationerna behövs för att listan inte ska bli Monographia Tryphonidum sueciae. Kungl. Veten- ohanterligt lång.) skapsakademiens Handlingar 1855: 1: 3: 92-246 & 1856: 1: 5: 305-394 Holmgren, August E 1860a: Försök till uppställning och Vilka samlare som citeras hos vilken författare beskrifning af de i Sverige funna Ophionider/ framgår i Appendix B, personförteckning. Monographia Ophionidum Sueciae. Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1858: 2: 3: 1-158 Aurivillius, P O Christopher 1888-1892: Nordens fjärilar (h Holmgren, August E 1860b: Försök till uppställning och 1-12). Sthlm: Hierta. 277 pp beskrifning af Sveriges Ichneumonider 3: Fam. Pimplariae. von Borck, Johan B 1848: Skandinaviens rätvingade insekters Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1860: 3: 10: naturalhistoria. Lund: Berling. 144 pp 1-76 Dahlbom, A Gustaf 1832: Bombi scandinaviae monographice Holmgren, August E 1864: Ichneumonologia suecica 1, tractati et iconibus illustrati. Lunds universitet. 55 pp Ichneumonides oxypygi. Sthlm: Norstedts. 213 pp Dahlbom, A Gustaf 1831-1833: Exercitationes Hymeno- Holmgren, August E 1871: Ichneumonologia suecica 2, pterologicae ad illustrandam faunam suecicam (pars 1-6) Ichneumonides amblypygi et platyuri. Sthlm: Norstedts, Lund: Berling, 79 pp 131 pp Dahlbom, A Gustaf 1836: Prodromus Hymenopterologiae Holmgren, August E 1889: Ichneumonologia suecica 3, Scandinaviae (pars 1-4). Lund: Berling, 107 pp Ichneumonides pneustici. Sthlm: Norstedts, 466 pp Dahlbom, A Gustaf 1838: Examen historico-naturale de Johanson, Carl H 1859: Odonata Sueciae, Sveriges crabronibus scandinavicis, eller naturhistorisk under- trollsländor. Västerås: Bergh, 122 pp sökning om skandinaviska silfver- och gullmunsteklar (pars Lampa, Sven 1885: Förteckning öfver Skandinaviens och 1-8). Lund: Berling, 140 pp Finlands Macrolepidoptera. Entomologisk Tidskrift 6: Dahlbom, A Gustaf 1843-1845: Hymenoptera europaea 1-137 och Sthlm: Entomologiska föreningen praecipue borealia 1: Sphex in sensu Linneano, vol 1-3. Lindroth, Carl H 1945: Die Fennoskandischen Carabidae: eine Lund: Lundberg, 172 + 179 + 175 pp tiergeographische Studie, vol 1. Spezieller Teil. Göteborgs Dahlbom, A Gustaf 1846: Skandinavisk Hymenopter-fauna 1. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles Handlingar Gruppen Galläppleflugor. Lund, Berling, 32 pp 6: B: 4: 1 & Meddelanden från Göteborgs Museums Dahlbom, A Gustaf 1853-1854: Hymenoptera europaea Zoologiska avdelning 109, 709 pp praecipue borealia 2: Chrysis in sensu Linneano, vol 1-2. Linnaeus, Carl 1761: Fauna suecica, ed II. Sthlm: Salvius, Lund: Nicolai, 195 + 216 pp 578 pp. Dalman, Johan W 1816: Försök till systematisk uppställning Möller, J Gustaf 1862-1866: Skandinaviens skalbaggar, vol af sveriges fjärilar. Kongl. Vetenskapsakademiens 1-2, Lund: eget förlag. 80 + 40 pp Handlingar 37: 48-101 & 199-225 Möller, J Gustaf 1892-1896: Kort beskrifning öfver Dalman, Johan W 1820-1822: Försök till uppställning af Skandinaviens skalbaggar, vol 3-6. Lund: Gleerups. 123 insektfamiljen Pteromalini, i synnerhet med afseende på + 79 + 70 + 58 pp de i Sverige funna arter. Kongl. Vetenskapsakademiens Neuman, Carl J 1880: Om Sveriges Hydrachnider. Kungl. Handlingar 41: 123-174 & 340-385; 43: 394-403 Vetenskapsakademiens Handlingar 17: 3: 1-123 Fallén, Carl Fredrik 1802-1807: Observationes entomologicae Nylander, William 1846: Adnotationes in monographiam (pars 1-3). Lunds universitet (Coleoptera) formicarum borealium Europae. Acta Societatis Fallén, Carl Fredrik 1807: Monographia Cantharidum et Scientiarum Fennica 2: 879-944 Malachiorum sueciae (pars 1-2). Lunds universitet Nylander, William 1848a: Adnotationes in expositionem Fallén, Carl Fredrik 1806-1808: Försök till de svenska cicad- monographicam apum borealium. Acta Societatis arternas uppställning och beskrifning. Kongl. Veten- Scientiarum Fennica 4: 165-282 skapsakademiens Handlingar 26: 229-253; 27: 6-43 & Nylander, William 1848b: Mutillidae, Scoliidae et Sapygidae 113-120 boreales. Notiser ur Sällskapets pro Fauna et Flora Fallén, Carl Fredrik 1814-1826: Diptera suecica (pars 1-44). Fennica förhandlingar 1: 7-31 Lunds universitet Nylander, William 1852: Revisio synoptica apum borealium, Fallén, Carl Fredrik 1826-1829: Hemiptera suecica (pars comparatis speciebus europae mediae. Notiser ur 1-16). Lunds universitet Sällskapets pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar 2: Grill, Claes 1896: Catalogus coleopterorum scandinaviae, 93-107 daniae et fenniae. Sthlm: Entomologiska föreningen. 426 von Paykull, Gustaf 1798-1800: Fauna suecica, Insecta, vol pp. 1-3. Uppsala: Ekman. 358 + 234 + 459 pp. (Coleoptera) Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 35 von Porat, C O 1866: Bidrag till kännedomen om Sveriges Thomson, Carl Gustaf 1875-1876: Skandinaviens myriapoder, ordningen Diplopoda. Stockholm: Nisbeth. Hymenoptera 4-5: Pteromalus. Lund: Ohlsson 192 + 66 34 pp. pp. von Porat, C O 1889: Nya bidrag till skandinaviska halföns Thunberg, Carl Peter 1784: Dissertatio entomologica, sistens myriopodologi. Entomologisk Tidskrift 10: 33-48, 65-80 Insecta suecica 1. Uppsala universitet, 24 pp & 113-148 Thunberg, Carl Peter 1791-1795: Dissertatio entomologica, Reuter, Odo Morannal 1871a: Öfversigt af Sveriges Berytidae. sistens Insecta suecica, 2-9. Uppsala universitet Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Förhandlingar Thunberg, Carl Peter 1824: Ichneumonida insecta 27: 6: 597-603 Hymenoptera illustrata, 2. Mémoires de l’Academie Reuter, Odo Morannal 1871b: Skandinaviens och Finlands impériale des sciences de St Petersbourg 5: 9: 285-368 Acanthiider. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Tullgren, Albert 1899: Bidrag till kännedomen om Sveriges Förhandlingar 28: 3: 403-429 pseudoscorpioner. Entomologisk Tidskrift 20: 161-182 Reuter, Odo Morannal 1872a: Skandinaviens och Finlands Tullgren, Albert 1906: Notiser rörande arter af Arachnid- Aradider. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens grupperna Chelonethi och Phalangidea. Entomologisk Förhandlingar 29: 5: 47-62 Tidskrift 27: 214-218 Reuter, Odo Morannal 1872b: Skandinaviens och Finlands Wallengren, Johan 1853: Lepidoptera Rhopalocera Reduviider. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Scandinaviae, Skandinaviens dagfjärilar. Malmö: Förhandlingar 29: 6: 59-66 Cronholm, 282 pp Reuter, Odo Morannal 1872c: Skandinaviens och Finlands Wallengren, Johan 1859: Öfversigt af Skandinaviens Nabider. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Coleophorer. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Förhandlingar 29: 6: 66-77 Förhandlingar 16: 163-173 Reuter, Odo Morannal 1875: Hemiptera Gymnocerata Wallengren, Johan 1860: Skandinaviens fjädermott (Alucita Scandinaviae et Fenniae. Acta Societatis pro Fauna et Linn.). Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar 3: 7: Flora Fennica 1: 1-206 1-25 Reuter, Odo Morannal 1880-1884: Finlands och den Wallengren, Johan 1863: Skandinaviens Heterocerfjärilar 1: skandinaviska halföns Hemiptera Heteroptera. Ento- Skymningsfjärilarne. Lund: Bülow, 112 pp mologisk Tidskrift 1: 113-145, 2: 61-93, 3: 65-81, 105-121, Wallengren, Johan 1869-1871: Skandinaviens Heterocer- 163-172 & 5: 173-185 fjärilar 2: Spinnarne 1-2. Lund: Bülow, 136 + 120 pp Sahlberg, John 1871: Öfversigt af Finlands och den Wallengren, Johan 1871: Skandinaviens Neuroptera 1: skandinaviska halföns Cicadariae. Notiser ur Sällskapets Neuroptera Planipennia. Kungl. Vetenskapsakademiens pro Fauna et Flora Fennica Förhandlingar 9: 12: 1-506 Handlingar 9: 8: 1-76 Schött, Harald 1893: Zur Systematik und Verbreitung Wallengren, Johan 1880: Om Skandinaviens arter af familjen palearctischer Collembola. Kungl. Vetenskapsakademiens Phrygaenidae. Entomologisk Tidskrift 1: 64-75 Handlingar 25: 11: 1-100 Wallengren, Johan 1884: Förteckning å de Limnophilidae, Stenhammar, Christian 1844: Försök till gruppering och Apataniidae och Sericostomatidae som hittills blifvit funna revision af de svenske Ephydrinae. Kongl. Veten- på skandinaviska halfön. Entomologisk Tidskrift 5: 115-138 skapsakademiens Handlingar 1843: 75-272 Wallengren, Johan 1886 Skandinaviens heterocerfjärilar 3: Stenhammar, Christian 1855: Skandinaviens Copromyzinae Spinnarne. Lund: Bülow 182 pp granskade och beskrifne. Kongl. Vetenskapsakademiens Wallengren, Johan 1890: Förteckning öfver Trichoptera Handlingar 1853: 257-442 Equipalpina, som hittills blifvit funna på skandinaviska Stolpe, Hjalmar 1882: Förteckning öfver svenska myror. halfön. Entomologisk Tidskrift 11: 1-17 Entomologisk Tidskrift 3: 127-151 Wallengren, Johan 1891 Skandinaviens Neuroptera 2: Stuxberg, Anton 1870-1871: Bidrag till Skandinaviens Neuroptera Trichoptera. Kungl. Vetenskapsakademiens myriopodologi. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar 24: 10: 1-173 Förhandlingar 27: 891-915 & 28: 493-512 Wallengren, Johan 1894: Revision af slägtet Corisa Latr. Stål, Carl 1862: Synopsis Coreidum et Lygaeidum Sueciae. beträffande dess skandinaviska arter. Entomologisk Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Förhandlingar Tidskrift 15: 129-164 19: 203-225 Westring, Niklas 1861: Araneae svecicae descriptae, Sundevall, Carl 1829-1833: Svenska spindlarnes beskrifning. Göteborg: Bonnier. 614 pp Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1829: 1-32, Zetterstedt, Johan W 1921: Orthoptera sueciae. Lund: Berling, 1830: 1-41 & 1832: 171-272 132 pp Thomson, Carl Gustaf 1858-1862: Skandinaviens Zetterstedt, Johan W 1828: Fauna insectorum lapponica. Proctotruper. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakademiens Hamburg: Schulz, 563 pp Förhandlingar 14: 411-422, 15: 155-180, 287-305, 359- Zetterstedt, Johan W 1837-1840: Insecta lapponica (h 1-6). 380, 417-431; 16: 69-87; 17: 169-181 & 18: 451-453 Leipzig: Voss. 1140 pp Thomson, Carl Gustaf 1859-1868: Skandinaviens Coleoptera, Zetterstedt, Johan W 1842-1860: Diptera scandinaviae, vol vol 1-10. Lund: Berling, 290 + 304 + 278 + 269 + 340 + 1-14. Lund: Lundberg. 440 + 454 + 386 + 458 + 424 + 418 385 + 394 + 409 + 407 + 420 pp + 354 + 432 + 344 + 380 + 456 + 396 + 1248 + 419 pp Thomson, Carl Gustaf 1871: Skandinaviens Hymenoptera 1: Tenthredo & Sirex. Lund: Ohlsson. 342 pp 36 Mattias Forshage

Appendix B. Personregister Carl F Arosenius (1778-1839) Vs (ref Wallengren) Gustaf Asp (1808-1855) Lpl? Georg C Aspegren (1791-1828) Bl (ref Gyllenhal, Zetterstedt, Tvåställiga faunaprovinsförkortningar och liknande Dahlbom, Thomson, Grill) treställiga förkortningar för det som ej är dagens Carl W S Aurivillius (1854-1899) Up Hs (ref Lampa) standardiserade (Gbg, Sth & Lpl), samt “Inl” & P O Christopher Aurivillius (1853-1928) Bl Öl Go Bo Up Vr “avsl” för inledande och avslutande kapitel, är Hs Me Jä Nb Lpl (ref Thomson, Wallengren, Lampa, referenser tillbaka in i föreliggande text, med Aurivillius, Grill) Pehr Fabian Aurivillius (1756-1829) Up (ref Thunberg) frågetecken om omnämnandet inte motsvarar T Alfred Backman (1852-1913) Öl förmodad samlarverksamhet eller annan direkt Max Bartel (1879-1914) Lpl? koppling, fetade om de namnet fetats i texten såsom Per Eric Becklin (1774-1801) Lpl en av de viktiga pionjärerna inom respektive pro- D G Herman Beckman (1857-1932) Go vins; inom parentes ges referens till vilka av de Johan E F Behm (1838-1915) Jä Gustaf V Belfrage (1834-1882) Go Ög Vg Nä Sö Sth Up Vs centrala faunistiska författarna som citerar svenska Lpl? avsl (ref Stål, Wallengren, Holmgren, Thomson, fynd av respektive person. Westring, Sahlberg, Reuter, Grill) Simon F Bengtsson (1860-1939) Sk Vg Bo Ds Vr (ref Lampa, Registret är inte uttömmande med avseende på Wallengren, Lindroth) kända eller misstänkta samlare och inte heller med Alexander M Berger (1737-1804) Ds Up (ref Linnaeus) Peter Jonas Bergius (1730-1790) Go Sth Up (ref Linnaeus) avseende på referenser i citerade verk, utan gäller Torbern Bergman (1735-1784) Vg Up (ref Linnaeus, enbart det som kommit att nämnas i Dahlbom, Thomson) huvudframställningen. Oscar Bergström (?-?) Sth Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) Ög Giuseppe Acerbi (1773-1846) Lpl Pauline E F O Bielke (1839-1906) Ög Erik Acharius (1757-1819) Ög Up Gä Gustaf J Billberg (1772-1844) Sk Bl Go Vg Sth Up (ref Pehr Adlerheim (1712-1789) Öl Vb Paykull, Gyllenhal, Dalman, Thomson, Möller, Ernst Adlerz (1854-1918) Öl Go Ög Nä Hr Jä Wallengren, Grill) Gottfrid Adlerz (1858-1918) Öl Ög Bo Up Gä Me avsl (ref Claes Bjerkander (1735-1795) Vg Up avsl (ref Thunberg, Lampa, Grill, Lindroth) Fallén, Zetterstedt, Wallengren, Sahlberg, Lampa) Adolf Fredrik (1710-1771) Sth Fredrik J Björnström (1833-1889) Lpl Adam Afzelius (1750-1837) Bl Vg Up (ref Thunberg, Fallén, Anders J Blad (1748-1834) Sth Sahlberg) J Fredrik Blank (1808-1860) Lpl? Carl Adolph Agardh (1785-1859) Sk (ref Fallén) Carl Magnus Blom (1737-1815) Sm Up Dr (ref Linnaeus, Jacob G Agardh (1813-1901) Sk (ref Zetterstedt, Thomson) Thunberg) J Mortimer Agardh (1812-1862) Sk (ref Fallén) Sven Magnus Boberg (1852-1934) Ds Gustaf E Ahlm (1825-1877) Vs Da (ref Johanson) Karl Johan Bogeman (1750-1831) Sm Vg (ref Gyllenhal, Albert Julius Ahlrot (1833-1912) Sk Sm Sö (ref Grill, Lindroth) Fallén, Dalman, Zetterstedt, Thomson) Rickard d’Ailly (1850-?) Öl Sth (ref Holmgren) Carl H Boheman (1796-1868) Sk Bl Ha Sm Öl Go Ög Vg Bo Sigfrid Almquist (1844-1923) Jä (ref Stolpe) Sö Sth Up Dr Hs Hr Jä Vb Nb Lpl avsl (ref Fallén, Clas Alströmer (1736-1794) Gbg Up Lpl (ref Linnaeus) Dalman, Zetterstedt, Gyllenhal, Dahlbom, Borck, Johan Alströmer (1742-1786) Vg Gbg Up (ref Linnaeus) Nylander, Wallengren, Holmgren, Stenhammar, Thomson, Ivar F C Ammitzböll (1847-1934) Sk avsl (ref Aurivillius, Johanson, Westring, Möller, Stål, Stuxberg, Sahlberg, Grill, Lindroth) Reuter, Lampa, Aurivillius, Haij, Porat, Grill, Lindroth) Carl Herman Andersén (1835-1864) Sk Go E C Henning Boheman (1867-1901) Sth Carl Gustaf Andersson (1828-1897) Sk Öl? Go? Bo Dr Gä Johan Emil Bohman (1831-1907) Öl Jä? Lpl? (ref Thomson, Wallengren, Lampa, Grill, Elof von Boisman (1830-1918) Vb Lindroth) Nils Bonde (1774-1838) Sö Cecilia Andersson (1855-1919) Sk Sth Johan B von Borck (1821-1855) Sk Bl (ref Zetterstedt, Johan L Andersson (1854-1903) Gä Dahlbom, Borck, Wallengren, Holmgren, Lampa, Haij) A Josef Andersson (1850-1908) Sk Lpl? avsl (ref Aurivillius, K A Hjalmar Borg (1859-1910) Ög Up Vs Dr (ref Lampa, Grill) Wallengren) Nils Johan Andersson (1821-1880) Öl Sth Vb Nb Lpl (ref Alfred Borgman (1850-1912) Sk (ref Thomson, Grill) Zetterstedt, Borck, Holmgren, Thomson, Westring, Torsten Borgvall (1884-1975) Ha Gbg Bo Lampa, Haij, Grill) Carl E A Bovallius (1849-1907) Lpl (ref Tullgren) Nils L Andersson (1861-1924) Vb Jean Jacques Braconier (1818-1891) Lpl? Nils Peter Angelin (1805-1876) Sk (ref Borck, Haij) F Oscar Bremberg (1846-1908) Vb Jacob W Ankarcrona (1824-1892) Sk Bl Sm Go? (ref Sven Håkan Bring (1773-1821) Sk (ref Fallén) Thomson, Möller, Grill, Lindroth) Carl Johan N Broman (1851-1902) Go Edvard Gustaf Aréen (1838-1900) Öl Olof Bromelius (1639-1707) Gbg Frits W C Areschoug (1830-1900) Sk (ref Zetterstedt) Magnus von Bromell (1679-1731) Sth Abraham Argillander (1722-1800) Up J August Brun (1847-1898) Hs Hampus V Arnell (1848-1932) Gä Eric Gustaf Brunnér (1795-1861) Öl Lars Pehr Brunnér (?-?) Öl Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 37

Arvid S Bruzelius (1799-1865) Sk Öl Go Johann Christian Fabricius (1745-1808) Sk Ha Gbg Bo Up M Ragnar Bruzelius (1832-1902) Sk (ref Neuman) (ref Zetterstedt) Fale Burman (1758-1809) Jä Ån Carl Fredrik Fallén (1764-1830) Inl Sk Sm Go? Ög Sth Up Abraham Bäck (1713-1795) Sth Vr avsl (ref Fallén, Gyllenhal, Dalman, Zetterstedt, Dahl- Hjalmar Bäckström (1862-?) Sth Jä bom, Stenhammar, Thomson, Möller, Sahlberg, Axel F Carlsson (?-?) Sk Sm (ref Lampa) Wallengren, Reuter, Grill, Lindroth) Bengt A Carlson (1816-1842) Sk (ref Dahlbom) Torbern Fegraeus (1853-1923) Go Josef A Carlsson (1815-1871) Ha Bo Vr (ref Westring) Jacob Fellmann (1795-1875) Lpl? (ref Gyllenhal, Grill) Samuel N Casström (1763-1827) Sth Up Johan Fischerström (1735-1796) Sk? Sö Sth Mathias Castrén (1764-1845) Lpl Manfred Mustafa Floderus (1832-1900) Öl Go Up B Gustaf J Cavalli (1849-1926) Vg Carl Peter Forsberg (1793-1832) Up Sven J Cederberg (1867-1945) Vb Lpl (ref Lampa) Jacob Henrik af Forselles (1785-1855) Up Fredrik Cederborgh (1784-1835) Vs Nils Edvard Forssell (1821-1883) Bl Vg (ref Wallengren, Carl G Cederström (1830-1900) Go? Bo Sö Sth Vr Lpl? (ref Holmgren, Lampa) Haij, Grill, Lindroth) Peter Forsskål (1732-1763) Up (ref Linnaeus) Olof Celsius (d ä) (1670-1756) Up (ref Linnaeus) Johan Erik Forsström (1775-1829) Sö Up Vs Dr Nb Lpl (ref A H Christiernsson (1850-1900) Lpl (ref Lampa, Aurivillius) Paykull, Gyllenhal, Zetterstedt, Grill) Carl A Clerck (1709-1765) Sth Up (ref Linnaeus, Sundevall, Lars Johan V Fredberg (1850-1934) Bo Ds (ref Lindroth) Westring) Carl Herman Fredholm (1834-1911) Hs Jacob Crug (?-1803) Go? Vs (ref Gyllenhal, Thomson) August Fredrickson (?-?) Vs Dr (ref Zetterstedt, Wallengren) Anders Dahl (1751-1789) Vg Gbg Up Bengt F Fries (1799-1839) Sk Bl Öl Go Ög Vg Gbg Bo Sth A Gustaf Dahlbom (1806-1859) Inl Sk Bl Sm Öl Go Ög Vg Nb Lpl (ref Fallén, Zetterstedt, Gyllenhal, Dahlbom, Nä Dr Gä Hs Me Jä Lpl avsl (ref Fallén, Zetterstedt, Borck, Thomson, Möller, Reuter, Haij) Dahlbom, Sundevall, Nylander, Wallengren, Holmgren, Thore M Fries (1832-1913) Up Sahlberg, Reuter) Pehr M Frigelius (1795-1857) Sm Öl Up Lpl (ref Zetterstedt, Johan W Dalman (1787-1828) Inl Sk Ög Vg Bo Sö Sth Up Holmgren, Thomson, Reuter, Grill) Vr (ref Gyllenhal, Fallén, Dalman, Zetterstedt, Dahlbom, Anders Magnus Fryckner (?-?) Sk (ref Fallén, Gyllenhal) Wallengren, Holmgren, Sahlberg, Thomson, Lampa) Fredrik Fröberger (1799-1839) Sk? Dr (ref Paykull, Gyllenhal) Adolf Dammert (1800-1858) Lpl? (ref Zetterstedt) Olof I Fåhraeus (1796-1884) Bl? Ha Sm Öl? Go Vg Gbg Bo Charles De Geer (1720-1778) Sk Ög Sth Up Vs avsl (ref Ds Sth Up Dr Jä? Lpl? (ref Zetterstedt, Dahlbom, Linnaeus, Gyllenhal, Fallén, Zetterstedt, Sundevall, Thomson, Wallengren, Grill, Lindroth) Dahlbom, Borck, Westring, Thomson, Haij, Grill) Hermann F R H Gadamer (1818-1885) Sk Sm Vg (ref Carl E Deléen (1767-1850) Sth (ref Thunberg, Paykull, Zetterstedt, Holmgren, Thomson, Wallengren, Grill, Gyllenhal) Lindroth) Henrik Deutsch (1772-1838) Nb Lpl (ref Dahlbom, Johannes Gahne (1796-1891) Go (ref Zetterstedt) Zetterstedt, Wallengren, Thomson) Christofer Gedner (1730-1773) Vg? Up Vr (ref Thunberg?, Dillén (?-?) Sk Vs Dr Gyllenhal?, Lampa?) Christian Drewsen (1799-1899) Lpl Elias C Gedner (1766-1789) Bl Vg Up (ref Thunberg, Gottfrid Dubois (1723-1790) Öl? Gyllenhal, Lampa?) Karl Fredrik Dusén (1849-1919) Sm Öl Nils Gissler (1715-1771) Ån Hans Peter Duurloo (1860-1941) Nb Lpl (ref Aurivillius) Axel Theodor Goës (1835-1897) Go Ög Vg Bo Ds Vr Nb Lpl C Abraham Dyhr (1853-1925) Vb (ref Holmgren) Johan Gustaf Edgren (1849-1929) Ds Sth Up Edvard T Goës (1790-1869) Ög Sth Vs (ref Dalman) Per Adolf Edgren (1802-1891) Vg Ds (ref Zetterstedt, Carl August Gosselman (1831-1893) Bl (ref Thomson, Wallengren, Lampa, Aurivillius, Grill) Wallengren, Grill) Gustaf A Eisen (1847-1940) Sk Bl Go Vg Sth Up (ref Immanuel J Granberg (1752-1809) Up (ref Paykull) Stuxberg, Lampa, Porat, Lindroth) Erik A Grape (1844-1900) Gä Hans J Ekeberg (1805-1889) Sk Gbg Bo (ref Zetterstedt, Erik J I Grape (1755-1808) Nb Lpl (ref Gyllenhal, Dahlbom?, Thomson, Westring, Holmgren, Stenhammar, Haij, Grill, Zetterstedt, Möller?, Wallengren) Lindroth) Erik U Grape (1798-1847) Lpl (ref fler?) Johan Martin Ekelund (1763-1818) Up Nb (ref Thunberg) Johan Jakob Grape (1792-1823) Nb Barthold R Ekholm (1771?-1834) Lpl (ref Thunberg, Zacharias Grape (1785-1847) Nb Lpl (ref Gyllenhal, ev fler?) Zetterstedt) Lars Fredrik Gravander (1778-1847) Dr Fredrik L Ekman (1830-1890) Sth Jä (ref Thomson, Lampa) Claes E Grill (1851-1919) Inl Sk Bl Gbg Vg Sth Up Dr Hs Jacob B Ekman (1852-1926) Sk Ha Öl? (ref Grill) Hr Jä (ref Möller, Grill, Lindroth) Sven P Ekman (1876-1964) Up Jä avsl (ref Tullgren) Gösta Grönberg (1871-1934) Sth Jä Carl Ulrik Ekström (1781-1858) Bo Sö Johan Grönbom (1778-?) Vg Vs (ref Paykull, Gyllenhal) Carl E Elfvendahl (1808-1866) Ds Vr (ref Zetterstedt) Carl Fredrik Gröndahl (1760-1816) Sth Lpl (ref Thunberg) Erik Elzvik (1795-1862) Dr Otto F Guinchard (1848-1895) Sth Jä Wilhelm A Engholm (1848-1932) Hr Johan Abraham Gyllenhaal (1750-1788) Vg Georg Engström (1795-1855) Ög (ref Fallén, Zetterstedt) Leonard Gyllenhal (1752-1840) Inl Sm Ha Ög Vg Gbg Bo Isaac B Ericson (1847-1921) Sk Bl Ha Sm Öl Vg Gbg Bo Sö Up Vs Dr Lpl? avsl (ref Thunberg, Paykull, Fallén, Up Hs? (ref Thomson, Grill, Lindroth) Gyllenhal, Dalman, Dahlbom, Zetterstedt, Holmgren, Stål, Olof Estlund (?-?) Up Wallengren, Thomson, Möller, Sahlberg, Reuter, Lampa, Hans Axel Eurén (1836-1917) Dr (ref Stolpe) Grill, Lindroth) 38 Mattias Forshage

A Gösta Gyllenkrook (1783-1865) Bo (ref Zetterstedt) Arvid D Hummel (1778-1836) Gbg Up (ref Thunberg) Johan Haartman (1725-1787) Vg Sö Up (ref Linnaeus) Johan Fredrik Hünemöder (1761-1838) Sk Vr (ref Fallén, Gustaf O D von Hackwitz (1838-1914) Sk Bl Vg Gyllenhal, Thomson, Wallengren, Lampa, Grill) J C Friedrich Haeffner (1759-1833) Sk? Go? Sth Up Lpl? (ref Richard J Hägg (1877-1957) Vg Bo Up (ref Grill) Fallén, Gyllenhal, Dalman, Zetterstedt, Wallengren, Thom- Lorentz Magnus Höckert (1825-1870) Sk son, Lampa, Grill) Samuel E B Högman (1841-1904) Vg Lars K Haggren (1751-1809) Sö Pehr M Högström (1714-1784) Vb Lpl C J Emil Haglund (1837-1901) Ha Sm Ög Gbg Nä Sth Vs Dr Alf Insulander (1877-1941) Sö (ref Wallengren, Holmgren, Sahlberg, Reuter, Stolpe, G Ragnar Insulander (1879-1962) Gbg Bo (ref Grill) Grill, Lindroth) Carl J Iser (1785-1809) Ög E Leonard Haglund (1855-1929) Sm Öl Vg (ref Grill, Lindroth) Per Olof Jacobson (1833-?) Vr Johan Otto Hagström (1716-1792) Jä Ån C Anton Jansson (1880-1963) Nä Anders J Hagströmer (1753-1830) Sk Up (ref Fallén) Carl H Johanson (1828-1908) Inl Sk Ha Sm Öl Go Ög Vg Bo J Bernard Haij (1859-1920) Sk Ha Sm Öl Vg Ds Bo (ref Nä Sö Sth Up Vs Dr Hs? avsl (ref Zetterstedt, Holmgren, Lampa, Haij, Grill) Stål, Wallengren, Johanson, Reuter, Lampa, Möller, Grill, Isaac Haij (1767-1800) Sm (ref Thunberg) Lindroth) Birger Martin Hall (1741-1814) Up Vs Dr (ref Thunberg, C Emil Johansson (1851-1930) Sö Gyllenhal) Johan W Johnsson (?-?) Go Nä Gustaf Fredrik Hallström (1818-?) Sth (ref Holmgren) Axel Josephson (?-?) Sth Axel Hamberg (1863-1933) Lpl H Oscar Juel (1863-1931) Sth Up Carl Oskar Hamnström (1816-1886) Sk Ög (ref Wallengren) Johan Juhlin (1752-1820) Lpl Carl August Hansson (1857-1906) Bo (ref Haij) J Jönsson (?-?) Sm (ref Thomson) Carl Hartman (1824-1882) Nä Bengt Kallenberg (1712-1774) Up (ref Linnaeus) Robert W Hartman (1827-1891) Gä Carl Gustaf Kallenberg (1822-1882) Ån (ref Thomson) Carl Fredrik Hasselblad (1840-1911) Ån Pehr Kalm (1716-1779) Vg Up Ån (ref Linnaeus) Fredrik Hasselquist (1722-1752) Ög Up (ref Linnaeus) Gustaf V von Kaulbars (1802-1874) Sk (ref Thomson, Herman Rudolf Hast (1756-1821) Sth Up Vs (ref Linnaeus, Wallengren) Thunberg) G T Keitel (?-1893) Lpl (ref Wallengren) Anders Hedenberg (1737-1798) Sö Sth (ref Paykull) J G Hjalmar C Kinberg (1820-1908) Sk Bl Vg (ref Zetterstedt, Johan Hedenborg (1786-1865) Sth Up Borck) Johannes Hedenström (1773-1815) Up (ref Gyllenhal, Henrik Christian Kindberg (1855-?) Ha Vg Gbg Dr Hs? (ref Thomson) Lampa) O Herman Hedström (1867-1947) Sm Öl Go Up Dr Hs (ref N Conrad Kindberg (1832-1910) Sm Öl Go Ög Ds Vs Vr Jä Lampa, Grill) (ref Wallengren, Aurivillius) Johan F von Heideken (1835-1907) Gä (ref Grill) Carl Fredrik Kjellberg (1802-1872) Sk (ref Fallén, Dahlbom, Henrik Heikel (1808-1867) Lpl? Reuter) Carl Niklas Hellenius (1745-1820) Up Axel Fredrik Kjellerstedt (1827-1907) Hs Anders Magnus Hellström (1835-1916) Vb Daniel Kjellin (1833-1931) Vg Ds Eugen P A Hemberg (1845-1946) Nb Lpl (ref Thomson) Mauritz H Kjellström (1864-1932) Ån Johannes Henriksson (1853-1935) Ds (ref Haij) Lars M Klase (1722-1766) Sm Ög Up (ref Linnaeus) C W Niklas Herlitz (?-?) Go Axel A C R E K Klinckowström (1867-1936) Sth Carl August Hesselgren (1812-1889) Sk (ref Zetterstedt) H Klingemann (?-?) Go (ref Thomson, Grill) Carl August Hesselman (1810-?) Ög Israel Kolmodin (1792-1872) Go (ref Wallengren, Lampa) Wilhelm Hisinger (1766-1852) Vs Lars Kolmodin (1843-1905) Go (ref Porat) Carl Gustaf E Hoffstein (1850-1916) Sk Bl? Ha? Sm? Öl? Go? Mikael Kolmodin (1745-1805) Go Bo? Sth Up Lpl? (ref Lindroth) Emanuel Kolström (1804-1852) Nb Gottfrid J Hofgren (1849-1932) Ög Sö Sth (ref Lampa, Matthias Kolström (1763-1829) Nb (ref Dahlbom, Zetterstedt, Aurivillius, Wallengren, Lindroth) Grill, Lindroth) Lars Hollberg (1768-1823) Vg (ref Gyllenhal, Thomson, Grill) Gustaf I Kolthoff (1845-1913) Öl Bo Up (ref Lampa) Gerhard Holm (1853-1926) Vg (ref Holmgren, Aurivillius) Johan A Kolthoff (1839-1890) Vg Ds Dr (ref Lampa, Grill) Jørgen Tyge Holm (1726-1759) Up (ref Linnaeus) Kjell G A H Kolthoff (1871-1947) Öl Up (ref Lindroth) Otto L Holm (1866-1941) Vb Jules Henri Kramer (1827-1910) Sth Gustaf Holmberg (?-?) Hs Harald Kugelberg (1768-1813) Sk Petrus Holmberger (1745-1807) Sm Ög Up Carl Wilhelm König (1808-1874) Sk Vg (ref Fallén, Dahlbom, Lars Magnus Holmer (1765-1838) Ds Up Vr (ref Thunberg) Zetterstedt) August E A Holmgren (1829-1888) Inl Sk Ha Sm Öl Ög Vg John Lagergren (?-1892) Lpl Sö Sth Up Vr Me Hr Jä Vb Lpl avsl (ref Zetterstedt, Oscar Lagerstedt (?-?) Hs Stenhammar, Thomson, Wallengren, Holmgren, Sahlberg, Sven Lampa (1839-1914) Inl Sk Ha Öl Go Ög Vg Gbg Vs Hs Lampa, Haij, Grill, Lindroth) Jä Vb Nb Lpl avsl (ref Wallengren, Lampa, Aurivillius, Emil A Holmgren (1866-1922) Sth Jä Lpl Möller, Grill) Claes Fredrik Hornstedt (1758-1809) Ög Sth Up Lpl Anders Petter Landin (1811-1881) Sö Axel F Hullberg (1845-1894) Lpl J Magnus Larsson (1833-1884) Go Johan A Hultgren (1845-1938) Sk Sm? Ög? Vg Bo Nä Sth Vr Johan Leche (1704-1764) Sk (ref Linnaeus) Dr (ref Holmgren, Grill, Lindroth) Carl Gustaf Lennmann (1831-1890) Nä Karl J E Hultkrantz (1844-1912) Ög Adam C L Lewenhaupt (1820-1895) Sö Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 39

Anders Lidbeck (1772-1829) Sk Vg F Wilhelm Meves (1814-1891) Sk Öl Go Bo Sth Up Vr? Dr Erik Gustaf Lidbeck (1724-1803) Sk Up Hs Me Jä Lpl (ref Wallengren, Holmgren, Thomson, Samuel Liljeblad (1761-1815) Sk Bl Sm Öl Up Vr Vb Lpl (ref Möller, Reuter, Lampa, Aurivillius, Grill) Thunberg, Paykull, Gyllenhal, Thomson, Grill) Eric G Mjöberg (1882-1938) Ha Carl Adolph H Lilliestierna (1856-1925) Vg Adolf Modéer (1739-1799) Bl Sm Öl? Sth Up (ref Linnaeus, Wilhelm Lilljeborg (1816-1908) Sk Sm Öl Sö Go Up Jä Nb Gyllenhal) Lpl (ref Wallengren, Neuman, Lampa, Porat, Tullgren) Daniel M H Mohr (1780-1808) Sk Sm Ög Vg Nä Vs Rolf A Lindbohm (1844-1917) Go Sö (ref Lampa) Johan Moraeus (1672-1742) Dr (ref Linnaeus) J F August Lindegrén (1852-1940) Vr (ref Grill) Albert S Mortonson (1852-1912) Sk Ha Öl Ög Vg Gbg Sö Carl Lindequist (1834-1902) Sk (ref Lampa, Grill) Sth Up Vr Jä (ref Thomson, Holmgren, Grill, Lindroth) Magnus Lindgren (?-?) Sk Ha Sm Up Harald M Muchardt (1878-1963) Sk? Gustaf Lindström (1829-1901) Go (ref Stolpe) Eberhard Z Munck af Rosenschöld (1811-1868?) Sk Sm Öl Alfred Lindwall (1842-1911) Go Vg Gbg Hs Hr Jä Vb (ref Zetterstedt, Thomson, Lindroth) Ernst J S Linnarsson (1837-1897) Sk Sö (ref Stuxberg, Porat) K D Ludvig V W Munthe (1849-1937) Sth (ref Grill) Carl von Linné (Linnaeus) (1707-1778) Inl Sk Bl Sm Öl Go Fredrik Wilhelm Mäklin (1821-1883) Bl Ög Up Lpl (ref Grill) Ög Vg Bo Nä Sö Sth Up Vs Vr Dr Ån Vb Nb Lpl avsl (ref Carl P M Möller (1828-1901) Sk Öl? Go? Ög? Vg? Bo? Vr? Linnaeus, Paykull, Gyllenhal, Fallén, Zetterstedt, Lpl? avsl (ref Lampa, Thomson, Grill, Lindroth) Dahlbom, Nylander, Thomson, Wallengren, Lampa) A G Corfitz Möller (1869-1946) Sk (ref Thomson) S Ingemar Ljungh (1757-1828) Sk Sm Up avsl (ref Gyllenhal, Elias Möller (?-?) Sth (ref Paykull) Fallén, Zetterstedt, Dahlbom, Holmgren, Thomson, Gustaf Fredrik Möller (1826-1889) Sk Bo Lpl? avsl (ref Wallengren, Lampa) Zetterstedt, Thomson, Möller, Haij?, Grill, Lindroth) Carl Ljungman (1840-1901) Ha (ref Westring) J Gösta Möller (1831-1909) Sk Bl Sm Öl Go? Bo Vs? Hs Ån Fredrik Logie (1739-1785) Up (ref Linnaeus) Jä Vb Nb avsl (ref Zetterstedt, Lampa, Holmgren, Möller, O Christian Lovén (1835-1904) Sth Grill, Lindroth) Nils H Lovén (1801-1877) Sk Öl Go Otto Möller (1878-1909) Sk (ref Lindroth) Sven L Lovén (1809-1895) Sk Daniel E Naezén (1752-1805) Vg Up Vb Lpl (ref Paykull, Lovisa Ulrika (1720-1782) Sth Gyllenhal, Zetterstedt) J Bernhard Lundberg (1844-1920) Sk Vg Vr (ref Lindroth) Carl Harald Nerén (1827-1901) Sm Go Ög Sth Vb (ref Lampa, Fredrik Lundberg (1844-?) Sö Grill, Lindroth) N Rudolf I Lundberg (1844-1902) Ög (ref Stuxberg) Carl Julius Neuman (1839-1912) Inl Bl Öl Go Vg (ref Neuman) Vincent Lundberg (1816-1891) Go Ög (ref Grill) Leopold Martin Neuman (1852-1922) Me Carl Wilhelm Lundborg (1816-1901) Ög (ref Lampa) Henrik G E Nilsson (1850-1942) Ha Vg (ref Grill) Johan A Lundell (1851-1940) Öl (ref Wallengren, Thomson, N Erland H Nordenskiöld (1877-1932) Up Lampa, Lindroth) Signe A V M O Nordenskiöld (1864-1947) Sm J Daniel Lundmark (1755-1792) Lpl C Henning Nordenström (1838-1919) Sk Sm Öl Go Ög Bo Per Fredrik Lundqvist (1850-1894) Lpl Sth Vr Jä Carl Henrik Lundström (1854-1912) Lpl Alban E Nordin (1853-1939) Ha Vg Gbg Bo (ref Möller, Grill) N Hugo Lutteman (1837-1889) Go S Isidor Nordin (1846-1906) Vg Gbg Sth (ref Lampa, Grill) Anton Julius Lyth (1816-1886) Go (ref Wallengren) Akates Norrmén (1832-1857) Dr I August Lyttkens (1845-1925) Sk Ha (ref Thomson, Stuxberg) Gustaf E Norström (1849-?) Gä Gustaf Löfgren (1848-1910) Sk Sth Vr (ref Grill, Lindroth) Olof Nyblaeus (1782-1840) Sk? Bl? Öl? Sth Up Jä? Lpl? (ref Pehr Löfling (1729-1756) Up Gä (ref Linnaeus) Zetterstedt, Thomson, Grill, Lindroth) Ludvig G T Löfvenskiöld (1820-1881) Vg Jöns N Nyblén (1851-1932) Sm (ref Grill) H M Löhr (?-?) Bl (ref Zetterstedt) Per Hemming Odhner (1790-1857) Go Vg (ref Gyllenhal) Erik Gustaf Lönberg (1764-1808) Sö N J Theodor O Odhner (1879-1928) Sth (ref Grill) Carl Gustaf Löwenhielm (1820-1906) Nä Lpl (ref Zetterstedt, Nils Conon Ohlson (1859-?) Sm Wallengren) Rudolf Oldberg (1858-1898?) Go Gä Hs Hr (ref Lampa) August Wilhelm Malm (1821-1882) Sk Ha Vg Gbg Bo Lpl Peter Olsson (1838-1923) Sk Bl Jä (ref Porat) (ref Zetterstedt, Westring, Wallengren, Porat, Grill, Pehr Osbeck (1723-1805) Ha Vg Up avsl (ref Linnaeus, Lindroth) Thunberg, Gyllenhal, Thomson, Wallengren, Reuter, Didrik Adolf Malmros (1829-1899) Go Lampa, Aurivillius) Carl Gustaf Mannerheim (1797-1854) Sk Bl Ha Sm Ög Vg J Gustaf W Palmberg (1838-1896) Sm Nä (ref Stuxberg, Porat) Sth Up Nb (ref Gyllenhal, Zetterstedt, Möller, Grill, J Axel Palmén (1845-1919) Lpl Lindroth) Johan Ernst Palmér (1863-1946) Gbg Bo Gabriel Marklin (1777-1857) Sk Bl Ha Sm Öl Go Ög Vg Bo Gustaf von Paykull (1757-1826) Inl Sk Bl Ha? Ög Sth Up Dr Up Dr Ån Vb avsl (ref Gyllenhal, Dalman, Fallén, Lpl? avsl (ref Thunberg, Paykull, Gyllenhal, Dalman, Zetterstedt, Dahlbom, Holmgren, Johanson, Thomson, Fallén, Zetterstedt, Holmgren, Johanson, Thomson, Möller, Westring, Grill) Wallengren, Reuter, Lampa, Lindroth) Louise d’Ammon Marteville (1715-1768) Sth (ref Linnaeus) Carl Johan Pentz (1774-1808) Vg (ref Dalman?) Clas Erik Mellerborg (1773-1828) Sk Nä Up Vr (ref Henrik Christian Pentz (1738-1803) Vg (ref Thunberg, Gyllenhal, Zetterstedt, Lindroth) Dalman?, Gyllenhal, Holmgren) Carl Fredrik Mennander (1712-1786) Up Ludwig E Peterson (1855-1922) Gbg Bo G A F A Julius S Meves (1844-1926) Bo Sö Sth Up Hs Me Carl P J Pettersson (1849-1912) Sk (ref Grill, Lindroth) Jä (ref Lampa, Aurivillius) Ingemar Pettersson (?-?) Sk (ref Zetterstedt) John A Peyron (1870-1949) Sth Up (ref Grill) 40 Mattias Forshage

Daniel Johan Pfeiff (1756-1812) Sm Ög (ref Thunberg, Jonas Sandell (1790-1858) Sm Gyllenhal) J Emil Sandin (1852-1923) Sk Ha Sm Öl Vg Gbg Sö Vs Dr Carl B Phragmén (1866-?) Nä Jä? (ref Thomson, Grill, Lindroth) Johan P Pontén (1776-1857) Sm Up avsl (ref Thunberg, Fredrik Gabriel Sanmark (1798-1886) Lpl? (ref Zetterstedt) Zetterstedt, Wallengren) Carl Fredrik Scheffer (1715-1786) Sth Jonas Otto Pontén (1813-1887) Sm Sö (ref fler?) Johannes Schmaltz (1794-1852) Nb (ref Zetterstedt, Dahlbom, Peter C Pontén (1802-1857) Sm (ref fler?) Wallengren, Lampa) Carl Oscar von Porat (1843-1927) Inl Sk Bl Ha Sm Go Sth Guido Schneider (1866-1948) Lpl Up Vs (ref Thomson, Stuxberg, Porat) Johann Christian D E von Schreber (1739-1810) Up Johan Portin (1760-1839) Nb (ref Zetterstedt, Thomson, Schröder (?-?) Dr (ref Grill) Wallengren) C J Schön (?-?) Up S Adolf von Post (1854-1930) Sö Carl Johan Schönherr (1772-1848) Sk Bl Ha Go? Vg Sth Up Hampus A von Post (1822-1911) Ög Sth Up (ref Westring) Vr Dr Vb? (Lpl) (ref Fallén, Gyllenhal, Dalman, Dahlbom, Jacob Printz (1745-1779) Up Gä Hs Lpl (ref Thunberg, Lampa) Zetterstedt, Thomson, Wallengren, Holmgren, Reuter, Ulrik Pryss (1767-1791) Lpl (ref Gyllenhal) Lampa, Aurivillius, Möller, Grill, Lindroth) Lars Johan Prytz (1789-1823) Up Harald G Schött (1861-1933) Go Ög Up Hr Jä (ref Schött, Conrad Quensel (1767-1806) Sk Bl Ha? Bo Sth Up Dr Vb Lpl Tullgren) (ref Thunberg, Paykull, Dalman, Gyllenhal, Zetterstedt, Ove Sebested (1757-1838) Sk Wallengren, Thomson, Lampa, Aurivillius) Johan Gustaf Segrell (1824-1896) Öl Carl Johan Rehn (?-?) Bl Öl (ref Thunberg?, Paykull?, Carl Johan Axel Silfverling (1841?-?) Jä Gyllenhal) Carl Gustaf Silfversvärd (1816-1858?) Sk Öl Sth Up Nb Lpl Samuel Conrad Rehn (1742-?) Bl (ref Thunberg?, Paykull?) (ref Zetterstedt, Holmgren, Johanson, Lampa) Carl Fredrik Renström (1730?-1786?) Sth Anders Sjöbeck (1772-1844) Sk (ref Zetterstedt) Anders Jahan Retzius (1742-1821) Sk Nils Sjöberg (1847-?) Vb Odo Morannal Reuter (1850-1913) Inl Sk Bo Sth (ref M August Sjöblom (1847-1914) Ån Sahlberg, Reuter) B Yngve Sjöstedt (1866-1948) Bl Sm Go Up Vs Oskar P H Reuterswärd (1874-1943) Sth Carl Skottsberg (1880-1963) Up Per Arvid Ribbing (1794-1865) Sm (ref Gyllenhal) Nils Johan Smaraeus (?-?) Nä (ref Thunberg) Fredrik E Ridderbjelke (1821-1870) Bl Öl Sth Up Dr (ref Carl W T Smedberg (1851-1930) Go Zetterstedt, Wallengren, Holmgren, Johanson, Thomson, Daniel Solander (1733-1782) Sk Up Vb? Nb Lpl (ref Möller, Grill) Linnaeus, Zetterstedt) J Ernst Rietz (1815-1868) Sm (ref Thomson, Grill) Anders Sparrman (1748-1820) Bl Sth Up G Alfred Ringselle (1868-1944) Sk Ha Sm? Vg Gbg Nä Up Jakob Spångberg (1846-1894) Bo Up Gä Me Nb Lpl (ref Vr Dr Lpl? (ref Grill) Wallengren, Lampa, Grill) Nils Peter Ringstrand (1809-1871) Sö (ref Dahlbom) Otto Staudinger (1830-1900) Lpl? (ref Lampa) Olof Rodhe (1879-1941) Bo Hs Me Jä (ref Grill) Wilhelm Steffenburg (1830-1915) Dr (ref Grill) Daniel Rolander (1725-1793) Sk Sm Up (ref Linnaeus) I Ludvig Stenberg (1834-1891) Sk avsl (ref Thomson, Möller, P Abraham Roman (1872-1943) Sm Öl Go Vg Nä Up Vr Dr Grill) (red Lindroth) K Mauritz Stenberg (1853-1918) Vg Lars Romell (1854-1927) Nä (ref Lampa) Carl Stenhammar (1782-1827) Sm Up (ref Holmgren) Helge O Rosén (1885-1951) Sk (ref Lindroth) Christian Stenhammar (1783-1866) Bl Sm Öl Go Ög Sth Up Måns N Rosén (1847-1938) Sk? (ref Zetterstedt, Stenhammar, Wallengren, Holmgren) Anna Euphrosyne von Rosen Barnekow (1834-1925) Ög Carl Fredrik Stenius (?-?) Lpl Kjell von Rosen (1860-1879) Ög (ref Thomson) Georg Stenström (?-?) Vr (ref Lampa, Lindroth?) Emanuel Rostados (1859-?) Me Olof Stickman (1731-1798) Up Vs (ref Thunberg) Carl David E Roth (1831-1898) Sk Bl Ha avsl (ref Zetterstedt, K Hjalmar Stolpe (1841-1905) Inl Öl Go Ög Sth Up (ref Holmgren, Thomson, Wallengren, Möller, Wetter, Stuxberg, Stolpe) Stuxberg, Reuter, Porat, Grill, Lindroth) Jacob Bernard Struve (1767-1826) Sth Up Lpl (ref Thunberg) Carl Oscar Roth (1863-1926) Go Sth Svante G M Ströhm (1820-1904) Sm Hs (ref Thomson, Grill, Mauritz Rubenson (1836-1899) Gbg Lindroth) Olof Rudbeck (d y) (1660-1740) Up Lpl Anton J Stuxberg (1849-1902) Inl Sk Bl Sm Öl Go Vg Gbg Johan Rudolphi (1851-1921) Sö Sth Hs Jä Lpl (ref Lampa, Bo Sth (ref Stuxberg, Porat, Lindroth) Aurivillius, Grill, Lindroth) Carl Stål (1833-1878) Sk Sm Go Sö Sth Up Ån Vb (ref Carl Birger Rutström (1758-1826) Sth Lpl (ref Thunberg) Zetterstedt, Holmgren, Thomson, Westring, Stål, Abraham Rönbeck (1786-1804) Sk (ref Fallén) Wallengren, Sahlberg, Reuter, Lampa, Grill) Carl S Rönbeck (1765-1841) Sk (ref Fallén) Peter von Suchtelen (1751-1836) Sth Johan Fredrik Sacklén (1768-1851) Sö Up Carl J Sundevall (1801-1875) Sk Bl Sm Öl Go Gbg Sth Up Carl Reinhold Sahlberg (1779-1860) Sk Ha? (ref Gyllenhal, Lpl (ref Fallén, Zetterstedt, Sundevall, Dahlbom, Borck, Zetterstedt) Stenhammar, Holmgren, Stål, Johanson, Thomson, R Ferdinand Sahlberg (1811-1874) Ha Lpl (ref Gyllenhal, Westring, Wallengren, Möller, Sahlberg, Reuter, Lampa, Zetterstedt, Grill) Haij, Grill) John R Sahlberg (1845-1920) Sth Dr Jä Lpl (ref Reuter, Grill) Olof P Swartz (1760-1818) Öl Go Ög Sth Up Lpl Johan Salmsonsson (?-?) Jä Nils S Swederus (1751-1833) Sth Up Vs J A Hugo Samzelius (1867-1918) Sö Lpl Daniel H Söderberg (1750-1781) Sö Oskar T Sandahl (1829-1894) Vg Sö Sth (ref Lampa) Hans Tedin (1860-1930) Sk Ån Vem samlade var under 1700- och 1800-talen? 41

Carl Gustaf Tessin (1695-1770) Sö Sth (ref Linnaeus) H D Johan Wallengren (1823-1894) Inl Sk Bl Ha Go avsl (ref Knut Fredrik Thedenius (1814-1894) Sk Bl Ha Sm Öl Go Ög Zetterstedt, Holmgren, Sahlberg, Reuter, Lampa, Bo Sö Sth Up Dr Gä Hr Jä Lpl avsl (ref Wallengren, Aurivillius, Lindroth) Holmgren, Lampa, Aurivillius, Grill) Johan H Wallman (1792-1853) Ög Daniel Théel (1744-1795) Sth Up (ref Linnaeus) Jon F Wallroth (1824-1901) Ån Pehr Gustaf E Theorin (1842-1916) Sm (ref Theorin) Lars Peter Walmstedt (1782-1858) Sö Up (ref Zetterstedt) Carl Gustaf Thomson (1824-1899) Inl Sk Bl Ha Öl Go Ög? Diederik Frans Wasastjerna (Falander) (1786-1853) Up (ref Gbg? Bo? Vr? Hs Me Jä Lpl? avsl (ref Zetterstedt, Borck, Dalman, Wallengren, Lampa, Grill) Wallengren, Thomson, Möller, Reuter, Lampa, Aurivillius, Friedrich Weber (1781-1823) Sk Sm Ög Vg Nä Vs Haij, Grill, Lindroth) Per Fredrik M von Wedderkop (1845-1891) Vb T Tamerlan T Thorell (1830-1901) Sk Ha Sm Gbg Vg Up (ref Martin Ludvig Wenner (1772-1818) Sth Thomson, Westring, Stuxberg, Porat) Johan H Wermelin (1850-1910) Sk Bl Öl Ög Vg Sö Sth Up Carl Peter Thunberg (1743-1828) Inl Ha? Sm Up avsl (ref Hs? Jä (ref Lampa) Thunberg, Gyllenhal, Fallén, Zetterstedt, Dahlbom, Carl Agardh Westerlund (1831-1908) Sk Bl Sm Öl Ög (ref Wallengren, Lampa) Lampa) Gottfried N Tidén (1870-1899) Ån C Gustaf Westerlund (1864-1914) Bl Anders P Tidström (1723-1779) Vg Sth Up Dr John F A Westerlund (1866-1923) Bl Fredrik Wilhelm Tigerhjelm (1841-1927) Jä Abraham H Westman (1836-1917) Sk Ha Öl Ög Vg Gbg Bo Frans G Timelin (1852-1919) Sk Ha? Sm Öl? Dr Vb Lpl (ref Ds Nä Jä Lpl? (ref Lindroth) Lindroth) Nils Westrin (1748-?) Sm Ög Up (ref Thunberg, Paykull, Paul A Timm (1831-1878) Sm? Öl Go? Ög Up Vs (ref Lampa, Gyllenhal) Grill) Niklas P Westring (1798-1882) Inl Sk Ha Go? Vg Gbg Bo Tollin (?-?) Ög (ref Lampa) Lpl? (ref Zetterstedt, Holmgren, Westring, Thomson, Grill) Torbjörnsson (?-?) Ha (ref Zetterstedt) Albert Westöö (1824-1878) Go Eric Carl Trafvenfelt (1774-1835) Sö Sth Up Oscar A Westöö (1819-1901) Go R Ludvig Trafvenfeldt (1853-1933) Sk Bl? Ha? Sm Öl? Go? Vilgot A Gabriel Wetter (1842-1898) Sk Sm Ög Nä Sö Sth Vr? Da Hs Me Ån Vb Lpl (ref Lampa, Grill, J Erland E Wetterhall (1846-1927) Sk Up Me Vb Lindroth) N Karl Wetterhall (1773-1813) Sk Ha Sm Go Vg Bo (ref Claes B Trozelius (1719-1794) Sk Up Gyllenhal, Fallén, Thomson, Möller) A Filip Trybom (1850-1913) Sk Ha Sm Ög Bo Sth (ref Lampa) Nils J Wiberg (1858-1920) Sk Ha Öl Gbg Vr? (ref Wallengren, Ivar O H Trägårdh (1878-1951) Bl Ha Go Up Hs Ån (ref Grill, Grilll) Tullgren) Sven Wiberg (1856-1934) Sk Ha Öl? Gbg Vr? (ref Tycho Tullberg (1842-1920) Sk Öl Go Bo Sö Up (ref Wallengren? Grill?) Stuxberg, Schött, Tullgren) Wieslander (?-?) Sm (ref Zetterstedt, Dahlbom?) H Albert Tullgren (1874-1958) Inl Sm Öl Up (ref Tullgren) Ernst Wikström (?-?) Vr Eric Tuvén (1721-1766) Sth Up Olof P Wilner (1855-1918) Sm Öl Gbg Bo (ref Grill, Lindroth) Niels Tønder-Lund (1749-1809) Sk (ref Fallén) Carl J E Wiman (1867-1944) Up Johan J Törner (1712-1790) Ög Jacob Nicklas H Wiman (1829-1907) Go Samuel Törner (1762-1822) Sm Ög Up (ref Thunberg, Paykull) Johan Winbom (1746-1826) Up Lpl (ref Thunberg) Abraham Törnros (1736-1793) Vs Andreas P Winslow (1835-1900) Gbg Isaac Uddman (1731-1781) Up (ref Linnaeus, Gyllenhal) Johan A Wiström (1830-1896) Sk Bl Ha? Go Ög Up Dr Gä Fredrik Ulriksen (1843-1926) Sk (ref Lampa) Hs Me Jä Lpl (ref Thomson, Wallengren, Lampa, Anders A Varenius (1850-1901) Sö Sth (ref Lampa) Aurivillius, Grill) Benjamin Varenius (1855-1928) Sk Bl Nä Sö (ref Thomson, Wilhelm von Wright (1810-1887) Sö Lpl Möller, Grill, Lindroth) Adolf Wångdahl (1814-1899) Nä Hs (ref Thomson, Lampa, P Otto Vesterlund (1857-1953) Up Nb Lpl (ref Grill) Grill, Lindroth) Johan Fredrik Victorin (1831-1855) Öl (ref Zetterstedt) Gerhard von Yhlen (1819-1909) Ög (ref Borck) A Gustav M de Vylder (1827-1908) Sk Sm Ög Bo Sth (ref C Gustaf Zetterlund (1840-1896) Sth (ref Lampa) Holmgren, Lampa, Grill, Lindroth) Janne E Zetterstedt (1828-1880) Nä Janne A Wahlberg (1810-1856) Öl Go? Ög Sth Up Nb? (ref Johan W Zetterstedt (1785-1874) Inl Sk Bl Sm Öl Go Ög Vg Zetterstedt, Thomson) Nä Vr Dr Gä Hs Me Jä Ån Nb Lpl avsl (ref Fallén, Peter F Wahlberg (1800-1877) Sk Bl Ha Sm Öl Go Ög Vg Dalman, Zetterstedt, Gyllenhal, Sundevall, Dahlbom, Gbg Bo Sth Up Vr Dr Jä Vb Nb Lpl avsl (ref Zetterstedt, Borck, Nylander, Stenhammar, Wallengren, Holmgren, Dahlbom, Borck, Wallengren, Holmgren, Stenhammar, Thomson, Johanson, Möller, Sahlberg, Reuter, Lampa, Johanson, Thomson, Sahlberg, Reuter, Lampa, Aurivillius, Haij, Aurivillius, Grill, Lindroth) Haij, Grill, Lindroth) Aegidius Ziervogel (1697-1741) Sth Carl Adolph Wahlbom (1766-1828) Sm Öl Friedrich Ziervogel (1727-1792) Öl Sth Up Johan Gustaf Wahlbom (1724-1807) Sm Öl? Up (ref Adolf Zornow (1862-1892) Gbg Linnaeus, Thunberg) Otto W Åberg (1809-1881) Ög Sth Göran Wahlenberg (1780-1851) Nb? Lpl? C Gottfrid Ågren (1862-1939) Gbg Einar O Wahlgren (1874-1963) Bl Ha Up Hs avsl (ref Tullgren) Jacob Åkerman (1770-1829) Go Gbg? Up (ref Paykull, Nils Robert von Wahrendorff (1794-1827) Sö Sth Gyllenhal, Thomson) Hans T S Wallengren (1864-1938) Bo (ref Wallengren) A Richard Åkerman (1837-1922) Dr (ref Zetterstedt) 42 Mattias Forshage

Nils N Åman (1731-1783) Ån V Thorsten Örtenblad (1845-1917) Me Ån Carl Peter Åström (1835-1888) Gbg (ref Wallengren) Carl Herman Östrand (1862-1925) Bl Sm Ög Vg Gbg Lpl? Samuel Ödmann (1750-1829) Sth Up (ref Thunberg) (ref Lindroth) Skörvnöpparn - Insekter i Norr

Skörvnöpparn is a journal published by the Entomological Society of North Sweden (Norrlands Entomologiska Förening, NEF). Membership in the society includes sub- scription to the journal. The topic of the journal is the nature of northern Sweden with a focus on entomology, and the language is normally Swedish. The name “Skörvnöp- parn” is a north Swedish dialect word meaning the insect collector.

Skörvnöpparn was started in 2009 and replaced the earlier journal Natur i Norr. As a rule, each volume of the journal includes a single issue published in December. The ma- jor articles and the entire supplements are made available via the Internet at the jour- nal’s homepage: www.sef.nu/norrent/skorvnopparn/

Supplements to the journal are published at random intervals, and hard copies have to be ordered also by members. The following supplements have been published so far:

No. 1, 2010, 42 pp.: Anders N. Nilsson, All diving beetle specific and subspecific names explained. No. 2, 2011, 24 pp. + 11 pls.: Jan Höjer, Släktet Epuraea, savbaggar. Ett försök att skapa en lättanvänd och säker nyckel till de nordiska arterna.[In Swedish.] No. 3, 2012, 77 pp.: Sujit Kr. Ghosh & Anders N. Nilsson, Catalogue of the diving beetles of India and adjacent countries (Coleoptera: Dytiscidae). No. 4, 2013, 114 pp.: Hans Fery, David Sharp (1840–1922). A bibliography and a catalogue of his in- sect names.

The editor Anders Nilsson, Mullsjö 258, SE-91490 Nordmaling, Sweden. E-mail: [email protected].

ISSN 2000-4397

English title: Who collected insects where during the 18th and 19th centuries? The prerequisites and establishment of Swedish entomofaunistics presented province-wise.

Cover illustration: Carl von Linné and Carl Boheman, major Swedish insect collectors during the 18th and 19th centuries, respectively, flanking an antique insect collection, together with an old train repre- senting travels and three different Swedish provincial coat-of-arms. Collage: Anders Nilsson.

Printed by KBC-print, University of Umeå, Sweden in February 2020