Koncernkontoret

Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott

Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Tid: Onsdagen den 27 februari 2019 kl. 10.00

Plats: Svea Hund

Kallelse med föredragningslista

Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2019 2019/1 2 3 Uppföljning av internkontrollplan 2018 för 2018/53 3 - 8 kommunstyrelsen 4 Intern kontrollplan 2019 för kommunstyrelsen 2018/382 9 - 10 5 Årets entreprenör och årets landsbygdsföretagare 2019/35 11 2018 6 Svar från SÖSK angående erbjudande att redovisa 2019/14 12 - 36 prioriteringar för Skåne 7 Anmälningsärenden 2019/2 37

Leif Sandberg (C) Johan Linander Ordförande Sekreterare

Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-18253 Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se

1 Tomelilla den 18 februari 2019 Dnr KS 2019/1

Kommunledning, Kommunstyrelsens arbetsutskott Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla

Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Dialoger och informationsärenden ksau den 27 februari Handläggare: 2019 Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Förvaltningens förslag till beslut [email protected] Kommunstyrelsens arbetsutskott lägger dialoger och informationsärenden till handlingarna.

Ärendebeskrivning 1. Kommunpolis Anna Hagenkötter och säkerhetssamordnare Dan Bengtsson 2. Fastighetschef Ulrika Olsson och biträdande skolchef Ulrika Ahrlin kl. 09.00 - Lokalförsörjningsplan för Tomelilla kommun 2019-2023 3. Kommunchef Britt-Marie Börjesson

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 18 februari 2019

Kommunledningskontoret

Britt Ekstrand Assistent

1 (1)

2 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

Resultat av genomförda kontroller Uppföljningen av den interna kontrollen 2018 utgörs av kvarstående kontrollpunkter från 2017 års uppföljning. Detta enligt beslut K§ 48/2018.

Resultat av genomförda kontroller 2017

Ekonomiavdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Fordran Skickas ansökningar in rätt Finns rutiner för ansökningar Migrationsverket och i rätt tid. Erhålls rätt och uppföljning. belopp. Finns rutiner för bokföringen Bokförs intäkt och fordran rätt Har gått från ca 30-35 mnkr ner till 3 mnkr, bör tas bort som kontrollpunkt framöver. Ekonomiavdelningen har infört tydliga uppföljningsrutiner för ansökningar och ut/inbetalningar från Migrationsverket och kan följa det på ett betydligt tydligare och enklare sätt idag jämfört med 2016.

Process Kontrollmoment Kontrollmetod Avtalshantering Finns övergripande rutiner Inventering av avtals för avtalshantering? hantering per nämnd Finns tekniska hjälpmedel Stickprovskontroll för för avtalsbevakning och uppföljning av avtalstrohet uppföljning? Ny rutin kring avtalshantering har tagits fram i samråd och samarbete med kanslichefen. Rutinen redogör för hur ett avtal ska hanteras och dokumenteras, vem som ska få information osv. På detta sätt kan vi fånga upp nya avtal, men även ha kontroll över när andra avtal går ut, ska förlängas, alternativt sägas upp.

Övrigt:

 Kontanthantering: Har i princip eliminerat kontanthantering, Kontrollpunkten är avslutad.  Attest behörigheter: Nytt attestreglemente är antaget. Kontrollpunkten är avslutad  Prognoser i verksamheten: Ny process införd. Kontrollpunkten är avslutad.

Kontrollpunkter som kvarstod

 Sekretessbelagda dokument. Rutin är framtagen.  Makulering/kreditering av fakturor. Rutin behöver uppdateras under 2019.  Registervård leverantör. Kvalitetssäkrad metod finns  Periodiseringar. Genomförs kontinuerligt.  Redovisning av anläggningstillgångar. Kontrollpunkten kvarstår .  Gränsdragning mellan drift och investering. Definition finns på publicerad på Forum.

3 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

Utvecklingsavdelningen Projekt i Finns adekvata avtal och Utvärdering av pågående samarbete med rutiner för uppföljning projekt externa aktörer Finns rutiner, fungerar de ? Nya projekt, kontroll av avtal och styrmodell Rutiner behöver förbättras ytterligare både för uppföljning av ekonomi och mål/resultat. Avtalsregleringen för samverkan behöver förbättras än mer. Övrigt:

 Personal frånvarande/ej på plats, rutin för att spara på V-disken införd, överlämning vid frånvaro, rutinen fungerar. Kontrollpunkt är avslutad.  Hög arbetsbelastning, stort ansvar och för många arbetsuppgifter. Specialistfunktioner, realistisk och bra prioritering bland arbetsuppgifter och uppdrag. Frågan tas upp på och utgör en del av APT. Kontrollpunkt är avslutad.  Ekonomiskt risktagande. Projekt med extern finansiering, förankring vid externa projekt görs med kommunchef. Kontrollpunkt är avslutad.  Risk att mål inte uppnås: delaktighet i mål och mätindikatorer, behöver utvecklas men utgör ingen kontrollpunkt.  Muta/bestickning, rutin fungerar. Kontrollpunkt är avslutad.  Avbrott IT och mobil, Rutin för att spara dokument och info fungerar. Kontrollpunkt är avslutad.

Kontrollpunkter som kvarstod

 Rutiner för att säkerställa att det finns tydliga samverkansavtal i projekt där någon form av samverkan ingår. Mallar för projektplaner är framtagna.  Definiera och tydliggöra ansvarsfrågan i alla projekt. Mallar för projektplaner är framtagna.  Projektekonom ska kopplas till samtliga projekt. Punkten kvarstår 2019.

IT avdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Strömförsörjning Kontroll av reservkraft är Test av strömförsörjning och Kastanjeskolan tillräcklig. Kontroll av att reservkraft. kopplingsskåp är kopplade till reservkraften Åtgärder:

IT-avdelningen och Fastighetsavdelningen har undersökt detta och denna punkt har nu Fastighetsavdelning tagit över och det ska byggas ut reservkraft på Kastanjeskolan under 2018.

Övrigt:

Virus i nätverket: Virusskydd för skadliga länkar via mail har köpts in. IT-säkerhetsutbildning för alla medarbetare pågår via korta mail-kurser. Brandväggarna byts ut under 2018 med bättre funktioner. Vi har även strypt ned skriv-rättigheter för medarbetare för att förhindra virusspridning tillsammans med verksamheterna. Tjänst för att hitta sårbarheter utifrån är igång

4 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

Kontrollpunkter som kvarstod

 Strömförsörjning på Kastanjeskolan med kontroll av reservkraft och att kopplingsskåp är kopplade till reservkraft. IT-avdelningen och Fastighetsavdelningen har undersökt detta och denna punkt har nu Fastighetsavdelning tagit över ansvaret för.  Virus i nätverket: Virusskydd för skadliga länkar via mail har köpts in. IT-säkerhetsutbildning för alla medarbetare pågår via korta mail-kurser. Vi har även strypt ned skriv-rättigheter för medarbetare för att förhindra virusspridning tillsammans med verksamheterna. Tjänst för att hitta sårbarheter utifrån är igång. Kontrollpunkten är avslutad.  Brandväggarna byts ut med bättre funktioner. Punkten kvarstår. Åtgärdas under 2019.

Kansli Underlag till Är underlagen till kallelserna Kontroll av underlag och kallelser kompletta? inlämning till något/några Hålls inlämningstiderna ? kallelser per nämnd/styrelse för Kontroll görs löpande och följsamheten till uppsatta deadlines är bättre. Rutinerna behöver utvecklas ytterligare.

Övrigt:

 Ärendehanterings system Do-Är ”dör”. Migrering till Evolution är utförd och godkänd. Gamla servern är nedstängd. Kontrollpunkten är avslutad  Felaktig registrering. Kansliet arbetar aktivt för att använda standardformuleringar och på så sätt göra den enklare att hitta efterfrågade handlingar i ärendehanteringssystemet Evolution. Kontrollpunkten är avslutad.  Bristande kunskap i regelverket för utlämnande av allmän, offentlig handling. Kansliet har informerat chefer inom kommunförvaltningen, bland annat vid en chefsdag, om hur offentliga handlingar ska lämnas ut. Kontrollpunkten är avslutad.

Kontrollpunkter som kvarstod

 Underlag till kallelser behöver vara kompletta och tider för inlämning följas. Kontroll görs löpande och följsamheten till uppsatta deadlines är bättre. Rutinerna behöver utvecklas ytterligare. Kontrollpunkten kvarstår 2019.

Säkerhetsamordning Process Kontrollmoment Kontrollmetod Många och ibland Säkerhetsglas monterat. Kontroll och uppföljning av aggressiva Får övervakningskameror fysik säkerhetsutrustning. besökare i monteras? Kontroll av besöksfrekvens receptionen Bemanning Rätt bemanning med rätt Utbildning utbildning Sedan säkerhetsglaset monterades känner personalen att deras arbetsmiljö blivit tryggare. Processen med övervakningskameror fortlöper, Lindstens El har varit och tittat och ska återkomma med tekniska detaljer och kostnader. Efter det kommer vi att skicka in en ansökan till Länsstyrelsen. Vi måste invänta uppgifterna från Lindstens då det tekniska måste finnas med i ansökningshandlingarna. Normalt sätt är det numera alltid två personer i receptionen, ensamarbete undviks så långt det är möjligt. All ordinarie personal utbildas i hot och våld

5 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

Övrigt:

 Nycklar till kommunala fastigheter i omlopp: Hanteringen av nycklar har skärpts till och fungerar tillfredsställande. Kontrollpunkten är avslutad.

Kontrollpunkter som kvarstod

 Besökares tillträde till kommunhuset: Rutin för externa besökare i kommunhuset kommer ses över. Beräknas klart före sommaren 2018. Kommer efter översyn finnas tillgänglig på Forum. Implementering i verksamheterna ska förslagsvis ske på arbetsplatsträffar. Dessutom måste rutinen finnas med vid introduktion av nyanställda. Rutin för externa besökare i kommunhuset finns framtagen. Viss revidering kvarstår med anledning av Tomelilla direkts uppstart. Kontrollpunkten kvarstår 2019.  Övervakningskameror i anslutning till receptionen är på plats.

Kommunikationsavdelningen Process Kontrollmoment Kontrollmetod Information på Är publicerad information Finns rutiner och systemstöd webben rätt och aktuell för att validera publicerad information på kommunens webb, både externt och internt Finns ansvarig per verksamhet för material som publiceras på webben? Problem med att få webbansvarig/verksamhet att ta aktivt ansvar, möten har bokats men ställts in. Rutin behöver förbättras för att säkerställa rätt och aktuell info på webben Övrigt:

 Vid större produktioner av tunga dokument (t.ex. årsredovisning, ÖP) ligger kommunikationsavdelningens arbete alltid sist i processen. Då förseningar sker i andra enheters arbete minskar det tiden som kommunikationsavdelningen kan lägga på dokumenten. Då dokumenten alltid har en bortre deadline kopplad till utskick inför politiska beslut kan avdelningen inte skjuta förseningen framför sig som andra enheter kan. Kontrollpunkten avslutad, hanteras med förbättrade interna rutiner.  Bemanning på kommunikationsavdelning vid kris. Förstärkning på kommunikationsavdelningen, en tjänst delad på två personer, inte längre så sårbart. Samverkan med grannkommuner inom SÖSK fortsätter. Kontrollpunkten är avslutad.  Slarv med att ställa om telefon vid möte etc. problem med tillgänglighet i telefon fortsatt. ”Lindemansprojektet” som startar 2018 har som delmål att förbättra intern och extern service. Kontrollpunkter kvarstår 2018

Kontrollpunkter som kvarstod

 Information på webben. Ny extern webbplats lanseras våren 2019. I samband med detta tas en struktur fram för hur webbplatsen långsiktigt ska underhållas och uppdateras.  En modell för bemanning vid kris ska arbetas fram. Punkten kvarstår.

6 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

Kostenheten Skadedjur och utvärdering av gällande Sammanställning av gjord annan rutiner för egenkontroll kontroll under viss vecka smittspridning Revision av egenkontroll görs årligen Revisionen gjordes vecka 8 och resultatet var utan anmärkning.

Avslutade punkter:

 Inbrott/stöld/snatteri/vandalisering Inget vi kan kontrollera men ser till att dörrar är låsta när personalen går hem. Kontrollpunkten är avslutad.  Dataintrång/virus/sabotage Förlitar oss på IT-avdelningens rutiner. Kontrollpunkten är avslutad.  Internetanslutning/telefoni nere Se ovan. Kontrollpunkten är avslutad.  Arbetsplatsolyckor Finns säkerhetsföreskrifter och rutiner om olyckan skulle vara framme. Kontrollpunkten är avslutad.  Elavbrott Inget vi kan kontrollera men reservkraft finns på Kastanjeskolan och äldreboendena. Kontrollpunkten är avslutad.  Vattenskador Rutiner finns att se över alla kökets funktioner vid olika tillfällen. Kontrollpunkten är avslutad.  Brand/Utrymning All personal har utbildningen ”Brand i praktiken” som förnyas var tredje år, Utrymningsövningar genomförs tillsammans med den verksamhet där köket finns. Kontrollpunkten är avslutad.  Leveransstopp av livsmedel Fick vi testat i skarpt läge under snöovädret februari/mars 2018. De flesta kök klarar 4-5 dagar utan leverans. Ändringar i matsedel är då nödvändigt. Kontrollpunkten är avslutad.  Allergena ämnen Finns i egenkontrollen som är styrd av SLV. Kontrollpunkten är avslutad.  Personalbrist eller sjukdom Brist i hela länet på utbildade kockar så det gäller att hålla hårt i de vi har. Sjuktalet var 2017 7,1 % och det är problem med vikarier så en prioritering av arbetsuppgifter måste göras. Kontrollpunkten är avslutad.

Kontrollpunkter som kvarstod

 Kontroll av smak. Provsmakning av nya rätter i Smedstorp under året. Tanken är att provsmakning skulle ske vid vissa matråd men då kallelsen har kommit sent så har inga förberedelser hunnit med. Kontrollpunkten är avslutad.  Matsvinn. Ett arbete för att minska matsvinnet pågår. Bland annat mäts matsvinnet varje dag. Kontrollpunkten kvarstår 2019

Samhällsbyggnad Utsläppsvärden Kontroll av rening av Extra kontroll och övervakning Rosendal avloppsvatten under intrimning av ny tekning .

Rosendal. Extra mätningar har utförts, samtliga gränsvärden har klarats. Vi är nu styrda av tillståndet som reglerare utsläppsvärden. Kontrollpunkten är avslutad.

Övrigt:

 Missade garantibesiktningar: Inga avvikelser har redovisats. Rutiner finns nu och läggs in i bevakningssystem, punkten behöver kvarstå 2018 så att vi ägnar detta ett speciellt focus

7 Uppföljning av internkontrollplanen 2018 för KS verksamheter

 Sårbar projektledning: Inga avvikelser. Fler involverade men på grund av få personer har vi inte nått fram till att ha en biträdande projektledare. Punkten bör kvarstå 2018.  Olyckor snöras/istappar. Inga skador rapporterade. Punkten bör kvarstå bättre rutiner bör utarbetas.

Kontrollpunkter som kvarstod

För samhällsbyggnadsverksamheten är det enbart planenhetens frågor som ligger inom KS ansvarsområde.

 Förslag till rutin för exploatering är framtaget under 2018

8 Intern Kontrollplan med Riskanalys 2019 Ärende KS 2019/xxx

Intern kontrollplan 2019 för KS verksamhet: KLK och Måltidsverkstaden

Matris Process/rutin/sy- Kontrollmoment, vad ska Kontroll- Kontrollmetod Omfattning Rapportering Riskbedömning nr stem granskas ansvarig Kontrollfrekvens och kvanti- till sannolikhet/kon- tet sekvens 1 Säkerställa kor- Överlämnade av arbetsupp- Utvecklings- Uppföljning och utvärde- Genomförs under året Kommunchef 2 rekt och kvalitativ gifter till Tomelilla direkt chef ring återkoppling till och den gemensamma admi- externa och inter- nistrationen.. na parter 2 Säkerställa tydlig- Översyn av mallar och ruti- Utvecklings- Uppföljning och utvärde- Genomförs under året Kommunchef 1 het i alla uppdrag. ner. chef ring 3 Säkerställa tydlig Kommunikationsplaner Utvecklings- Uppföljning och utvärde- Genomförs under året Kommunchef 1 kommunikation. kopplade till uppdrag och chef ring projekt. 4 Ansvarsfördelning Översyn, dokumentation av Digitalise- Rutin för dokumentation Genomförs under året Kommunchef 3 mellan systemä- ansvarsfördelning. ringschef och ansvar gare, systemför- valtare och digita- liseringsenheten. 5 Säkerställa kom- Plan för att tryggad kompe- Kanslichef Uppföljning och utvärde- Kontinuerlig uppföljning Kommunchef 4 petensförsörj- tensförsörjning. ring under året ning 6 Säkerställa kom- Plan för att tryggad kompe- HR-chef Uppföljning och utvärde- Kontinuerlig uppföljning Kommunchef 3 petensförsörj- tensförsörjning. ring under året ning Planera resurser och prioritera uppdrag. 7 Egenkontroll Kontrollpunkter i egenkon- Chef mål- Granskning Enligt kontrollplan Verksamhets- 2 gällande skade- troll tidsverkstan chef djur och smittspridning. 8 Införa larmfunk- Kvalitetssäkrad larmfunktion Säkerhets- Uppföljning och utvärde- Genomförs under året Kommunchef 4 tion i kommunhu- och rutin. samordnare ring set

9 Intern Kontrollplan med Riskanalys 2019 Ärende KS 2019/xxx Matris Process/rutin/sy- Kontrollmoment, vad ska Kontroll- Kontrollmetod Omfattning Rapportering Riskbedömning nr stem granskas ansvarig Kontrollfrekvens och kvanti- till sannolikhet/kon- tet sekvens 9 Säkerställa den Utfall utifrån prognoser. Ekonomi- Följa upp och kontrollera Uppföljning två gånger per Kommunchef 3 ekonomiska upp- chef underlag, skatteprognoser, år följningen pensioner och stadsbidrag. 10 Genom bra plane- Tidpunkter för utställning, Samhälls- Granskning Stickprov genomförs under Verksamhets- 3 ring minimera granskning och beslut byggnads- året chef antal överklagade chef planer 11 Säkerställa tids- Planer för kompetensför- Samhälls- Uppföljning Kontinuerlig uppföljning Verksamhets- 3 planer för externa sörjning. byggnads- under året chef och interna bygg- chef projekt. 12 Säkerställa be- Planer och rutiner för avbrott Kommuni- Uppföljning Uppföljning en gång per år Kommunchef 3 redskap för al- i el- och /eller IT-försörj- kationschef ternativa kom- ning. munikationska- naler 13 Säkerställa sam- Utarbeta en kanalstrategi Kommuni- Uppföljning och utvärde- Genomförs under året Kommunchef 3 ordnad och ef- och kommunikationsplan kationschef ring fektiv kommuni- för extern och intern kom- kation munikation inklusive webbpublikationer Riskvärdering Risker som bedöms i kategori 4 bör åtgärdas omgående Risker som bedöms i kategori 3-4 ska följas upp Risker som bedöms i kategori 2 bör följas upp Risker som bedöms i kategori 0-1 behöver inte följas upp utöver normala rutiner

10 TOMELILLA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 13 februari 2019

Ksau § 27 Dnr KS 2019/35

Årets entreprenör och årets landsbygdsföretagare

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar utse två nominerade kandidater till priset årets entreprenör 2018 och två nominerade kandidater till priset årets landsbygdsföretagare 2018.

Ärendebeskrivning Näringslivsstrateg Daniel Jonsgården presenterar de entreprenörer och landsbygdsföretagare som har nominerats till 2018 års priser. Kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterar de nominerade förslagen och väljer ut två kandidater till priset årets entreprenör och två kandidater till priset årets landsbygdsföretagare. Beslut om vilka som ska erhålla priserna beslutas på arbetsutskottets sammanträde den 27 februari 2019. ______

Beslutet skickas till: Näringslivsstrateg Daniel Jonsgården

Justerandes sign

Inspel från sydöstra Skånes kommuner gällande erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne

Bakgrund Regeringen har erbjudit Region Skåne att till den 30 april 2019 inkomma med en analys av samhällsutmaningar och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Skåne, inklusive sammanhållningspolitiken 2021-2027. Utöver prioriteringar för framtiden efterfrågar regeringen skånska erfarenheter och lärdomar av genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik genom strukturfonder och EU-program. Region Skåne efterfrågar nu senast den 1 mars inspel från Skånes kommuner, länsstyrelsen och andra relevanta statliga myndigheter samt berörda parter i näringslivet och civilsamhället med utgångspunkt i tre frågeställningar.

1. Med utgångspunkt i den uppdaterade nulägesbilden - Skåne här och nu

Känner ni igen er i de utpekade samhällsutmaningarna och möjligheterna för Skåne? Finns det något ni önskar tillföra till nulägesbilden?

I stort känner vi igen oss i de utpekade samhällsutmaningarna. De perspektiv som vi saknar eller vill förstärka är följande under de utpekade utmaningarna och möjligheterna:

“Både andelen äldre och yngre i Skåne ökar” - Kopplingen till bostadsmarknaden, då en åldrande befolkning som stannar kvar i sina bostäder ger en svag ruljans på bostäder.

“Andelen skåningar med universitetsutbildning är hög - men allt för få kommer in på gymnasiet - Vi i sydöstra Skåne ser en stor utmaning i generationsväxlingen och bristen på kompetensförsörjning inom en mängd områden. Dels gällande företagens kompetensförsörjning, men även kompetensbilden och försörjningen inom de sociala områdena. En stor utmaning för hela Skåne, som kräver beredskap och åtgärder. - Vi vill också betona vikten av förstärkta utbildningsmöjligheter (både högre utbildning och yrkesutbildning) i hela Skåne. Digitaliseringen skapar stora möjligheter med tillgång till utbildningar, men vi har sett exempel på arbetsmarknadsinsatser med kompetenshöjande åtgärder som har fallerat p.g.a. kravet på pendling.

“Skåne har en tudelad arbetsmarknad både geografiskt och mellan grupper” - Det gäller att inte befästa uttalandet tudelad arbetsmarknad, utan att undanröja de hinder som finns gällande geografin.

“Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur” - För att kunna ha möjlighet att leva i en flerkärnig ortsstruktur krävs ett robust infrastruktursystem och en tillgänglig kollektivtrafik. Det måste vara enkelt att bo på ett ställe och pendla till starka arbetsmarknader. Företag måste kunna känna tillförlit att kompetens ska kunna ta sig (i tid) till arbetsplatsen. Detta måste gälla i hela Skåne, för att Skåne ska kunna vara ett konkurrenskraftigt område med en attraktiv arbetsmarknad.

1 12

- Den flerkärniga ortsstrukturen skapar också ett behov av service på landsbygden, där beredskapen för ett mer innovativt förhållningssätt kring denna struktur måste hanteras. (Möjlighet att handla genom obemannade affärer, kylboxar, internet beställningar etc.) - Region Skåne måste också se över formuleringar i RUS:en och hur man pratar om Skåne, där man säljer västra Skåne som en tillväxtregion och östra Skåne som den härliga landsbygden som uppfattas mer som rekreation.

“Skåne är en allt viktigare transitregion och kapaciteten är allt mer ansträngd på både väg och järnväg” - Här vill vi tillägga att Ystad är en trafiknod i sydöstra Skåne med koppling till utlandet. Ystads kommun och Ystads Hamn har fått ett stort EU-bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa för utbyggnaden av hamnen. Ystad Hamn rustar för framtiden bl.a. eftersom statistik visar på ökad transport på sträckan Ystad till och från Świnoujście i Polen. Ystad Hamn kommer därmed att kunna ta emot fler och större fartyg. En utökning av hamnen innebär större koncentration av trafik till/från Ystad Hamn, vilket ställer stora krav på tillgängligheten och ökar belastningen på E65an och andra större vägar såsom väg 11, 13 och 19.

Ytterligare perspektiv och utmaningar som vi anser bör lyftas fram:

Elförsörjning som ett hot för såväl företags utbyggnad som ett rundare Skåne Vikten av att uppmärksamma och inte ignorera problemet med att försörja hela Skåne med el, och fokus på utbyggnad av kraftnät. Elförsörjningen är en grundförutsättning för att nya företag ska kunna etableras och för en ökad befolkning i hela Skåne, som också kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter i valet av bostads/etableringsort. Dock krävs självklart ett gemensamt arbete för att minska elförbrukningen hos såväl privatpersoner som hos företag.

Utmaningar till följd av klimatförändringar Klimatförändringar kopplat till torka påverkar kommunernas möjlighet att försörja invånarna och besökare med vatten och kan över tid påverka möjligheterna till utbyggnad för vissa områden, samt kan påverka många av våra areella näringar. Vidare krävs en reflektion och förberedelse kring de flyttströmmar/flyttkedjor i världen som sker på grund av klimatförändringarna.

Utifrån detta vilka är er organisations tre främsta prioriteringar för Skånes framtida utvecklingsarbete?

•Infrastruktur, kapacitet och robusthet, kopplat till klimatfrågan Infrastruktursystemet måste vara robust och väl anpassat till den efterfrågan som finns. Sydöstra Skånes befolkning, företag och besökare måste kunna lita på att komma fram i tid. En bilburen befolkning i sydöstra Skåne skapar trängselproblematik och klimatpåverkan i storstäderna, därför behöver vi arbeta tillsammans för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. För att uppnå detta måste det finnas en kollektivtrafik som är tillförlitlig och tillgänglig, även på lång sikt. Det är viktigt med en balans i utvecklingen av infrastrukturen i Skåne, då satsningar på folktäta

2 13 områden stimulerar ytterligare tillväxt och mindre folktäta områden växer inte om inte tillgängligheten är god och tillförlitlig.

•Utbildning och skolans roll i samhällsutvecklingen För att Skåne ska behålla sin attraktivitet och möta de samhällsutmaningar som ligger framför oss behöver utbildning och skolans roll prioriteras. För att möta den efterfrågan som finns hos både det offentliga och näringslivet behöver skolan arbeta i nära samarbete med övriga aktörer i samhället för att tidigt fånga upp trender och tendenser i samhällsutvecklingen. Skolan ger en grund för fortsatt lärande genom hela livet och kopplingen till skolan som grund för forskning, utveckling och innovation är viktig för att möta framtidens behov och utmaningar. Vi behöver vara proaktiva i arbetet med utbildningar för att öka konkurrenskraften globalt. Bristen är stor hos både teoretiska och praktiska yrken. Det är därför viktigt att värdesätta och prioritera utvecklingen av båda dessa inriktningar.

Kompetensförsörjning och sysselsättning, kopplat till inkludering och tillhörighet Sydöstra Skåne har precis som övriga Skåne en stor brist på kompetens, som även förväntas öka i framtiden. För att sydöstra Skåne ska kunna utvecklas hållbart och bidra till Skånes utveckling behöver arbetsmarknaden vara attraktiv, tillgänglig och pålitlig. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden ökar konkurrensen om kompetensen och ställer höga krav på arbetsgivaren. Samhällsfunktioner såsom kollektivtrafik och tekniska funktioner måste fungera. För att möta framtidens kompetensbehov behöver vi också arbeta med socialt utanförskap och integration, kopplat till utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden.

2. Just nu pågår förhandlingar om EU:s kommande långtidsbudget, inklusive EU:s sammanhållningspolitik 2021-2027. Sammanhållningspolitik genomförs genom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive Interreg. Även EU:s landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram är viktiga för den regionala tillväxtpolitiken.

2A) Vilka erfarenheter har er organisation av deltagande i EU-program som omfattar Skåne, inklusive Interreg? Beskriv vad som har fungerat bra/mindre bra. Goda projektexempel får gärna bifogas.

Vänligen se det bifogade dokumentet med ett antal EU-projekt under nuvarande programperiod 2014-2020, där en eller flera kommuner från sydöstra Skåne ingår som projektägare eller partner. Här finns en mängd goda projektexempel, som t.ex. MARELITT https://www.marelittbaltic.eu/ eller TÖS http://www.xn--tskompetens-rfb.se/ och många fler.

Deltagande i EU-program Vi har erfarenhet av LEADER, ERUF, ESF, InterReg (Europe, SB, Östersjöprogrammet), Erasmus+, CEF och LIFE. Förutom LEADER, ERUF och CEF så har kommunerna främst erfarenhet av att delta som partner. Vi har erfarenhet av att leda Erasmus+ och ESF-projekt genom vår samverkan inom Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) och ingår i ett stort ESF projekt tillsammans med kommuner och

3 14 företag från nordöstra Skåne (TÖS-projektet). Bredbandsstöd har i princip delats ut till alla våra kommuner. Vi har även positiva erfarenheter av att arbeta med förstudier och att ha nära samverkan inom sydöstra Skåne genom SÖSK.

Ett stort EU-projekt som blivit finansierat i sydöstra Skåne är projektet ”Uppgradering av lastkapaciteten och LNG bunkring på den maritima länken mellan Świnoujście – Ystad”. 2018 beviljades ett EU-bidrag på 34,8 miljoner Euro från fonden för ett sammanlänkat Europa, varav Ystads kommun/Hamnen får 24,37 miljoner Euro. Deltagarna i projektet är Ystads kommun tillsammans med Ystad Hamn samt Polferries S.A och Gaz System från Polen. Ystads kommun är koordinator för projektet. I Ystad Hamn görs investeringar i infrastruktur och terminalanläggningar till 2021. Projektet ska bidra till en mer miljövänlig hamn och framtidssäkra Ystad Hamns fortsatta hamnverksamhet. Gaz System, tillsammans med dotterbolaget Polskie LNG, kommer att konstruera ett LNG-bunkringsfartyg med bas i Swinoujscie till 2022. Det kommer att möjliggöra tillgången till LNG på rutten Świnoujście-Ystad och kan tillgodose stora delar av Östersjön med LNG som marint bränsle. En ny Ro-pax färja med ett LNG framdrivningssystem kommer att konstrueras för Polferries S.A till 2021.

Erfarenheter från ansökningar och genomförande av EU-projekt Erfarenheten är att det är krävande rent administrativt och att det är viktigt att vara medveten om vad EU-kräver/kostar och inte förblindas av hur stora summor vi kan söka eller få. Erfarenheten och kompetensen kring EU-projekt skiljer sig stort mellan förvaltningarna i kommunerna. 3 av 5 kommuner i sydöstra Skåne har EU-samordnare/strateg som arbetar brett (jmf med 15 av Skånes 33 kommuner).

Den allmänna bilden att det är lite krångligt att söka EU-medel. Kan processen göras enklare? Det är ofta kort framförhållning kring utlysningar (men vi och fonderna blir bättre). När man arbetar med innovativa lösningar kan man inte förutsäga alla detaljer kring aktiviteter och kostnader redan vid arbetet med ansökan.

Vid gemensamma projekt är det svårt att få någon att gå in som Lead Partner/projektägare. Vi efterfrågar förenklingar för rollen som Lead Partner. Just nu upplevs det som ett stort ansvar och en stor risk som få vill ta. Det vore även bra om det var enklare att delta som partner kring t.ex. en fallstudie med frihet och ansvar kring sitt fall/work package. Förenklade samarbetsmöjligheter inom Interreg skulle göra det lättare för oss mindre kommuner att delta, då större projekt med många partners prioriteras och de blir tunga att hantera för mindre aktörer. Byråkrati och redovisning vid EU-projekt uppfattas även som en tung uppgift och i vissa fall med orimlig detaljstyrning från fonderna. Det välkomnas förenklingar i administrationen.

Ystad har erfarenhet av att sammanhållningsfonden har gjort det svårare att få samarbetspartners för att kunna söka EU-finansiering inom sektorsprogram för angelägna projekt inom infrastruktur. Aktörer inom de berörda länderna söker hellre medel från sammanhållningsfonden, tex inom CEF, eftersom den har en stor budget i programmet.

Vi vill förtydliga att vi har goda erfarenheter av att arbeta med LEADER (Lokalt ledd utveckling

4 15 metoden) och har stora förhoppningar på att det kommer att finnas kvar även under nästa programperiod. Vi har goda erfarenheter av att ha nära samverkan med vårt Europa Direkt-kontor i sydöstra Skåne kring EU- och projektutvecklingsfrågor.

Internt arbete i kommunerna Internt behöver vi fortsätta att arbeta mer i våra kommuner med att öka kunskapen kring möjligheten att utveckla våra verksamheter genom EU:s program och fonder. Generellt upplevs det ute på förvaltningar att det är svårt att få en överblick om vilka fonder som finns och vilka typer av projekt som kan beviljas medel. Man upplever att man inte har kompetens eller tid att skriva ansökningar och efterfrågar coachning och stöd, både gällande matchning mot rätt finansiering och styrning av idéer. Här behöver vi arbeta mer med gemensam kapacitet för att söka medel och hitta varandra som samverkanspartners för gemensamma projekt. Över tid har vi lärt oss att vi tappar erfarenheter inom kommunen om man tar in externa projektledare för projekt, om man sedan inte har finansiella resurser att ha kvar personen.

Erfarenheter från externt initierade projekt som skapats utifrån att det finns medel att söka har skapat dåliga erfarenheter av EU-projekt i kommunerna, men också en insikt kring vikten av projekt som är initierade ur verksamhetens behov av utveckling, med en långsiktighet och kontinuitet i arbetet. Det är viktigt att vi förstår att projekten innebär kapacitetsbyggande och mervärden för den lokala utvecklingen, och vår sammanställda lista med ett axplock av de projekt som vi är eller har varit involverade i den senaste tiden kan vara en grund för diskussion kring vad dessa projekt har genererat och vad vi kan lära av detta inför kommande programperiod.

2B) Har ni några specifika önskemål eller prioriteringar inför kommande EU-programperiod?

Vi tackar för möjligheten till inspel i utformningen av kommande EU-programperiod. Vi hade dock välkomnat denna möjlighet vid ett tidigare skede av processen, för en reell möjlighet att påverka Sveriges inställning och inspel till Sammanhållningspolitiken 2021-2027.

Utformningen av programmen och fonderna Vi efterfrågar fler regionala projekt som inte behöver drivas av kommunerna, eftersom projekt kräver administration, organisation och resurser. Vi ser även ett behov av att öka samverkan mellan det offentliga och det privata för att fånga upp behov och utmaningar. Det är också viktigt att det även finns möjligheter för småskaliga projekt som kan lösa utmaningar på lokal nivå, och som inte sorteras bort i prioriteringar för att det inte är tillräckligt många i kvantitativt antal som gynnas av projektet.

Vi stöder regeringens förslag om att ökade synergier mellan sammanhållningspolitiken och andra EU-instrument, t.ex. forsknings- och innovationsprogram, bör eftersträvas. Vi välkomnar även en ökad flexibilitet att göra ändringar i programmen utifrån förändrade omvärldsfaktorer.

Förenklingar för ansökan och genomförande av EU-projekt

5 16

Vi önskar förenklingsåtgärder inom programmen i allt från ansökan, rapportering vid genomförande och slutrapportering. Det måste bli lättare så att även mindre kommuner med färre anställda ska kunna söka EU-finansiering, både för större och mindre projekt. Vi ser LEADER som ett föredöme med möjlighet till lokalt engagemang. Se även tidigare nämnda erfarenheter från ansökningar och genomförande av EU-projekt.

Det flerkärniga Skåne och ERUF ”Skåne har en flerkärnig ortsstruktur, där alla orter behöver ha möjligheten att utvecklas utifrån sin egen karaktär och sitt geografiska sammanhang. De städer som utgör tillväxtmotorer har en central roll i att driva utvecklingen och generera synergieffekter till hela Skåne EU:s … sammanhållningspolitik har pekat ut städer som viktiga motorer för tillväxt.” (Fokus landsbygd, s. 10)

Då Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortsstruktur, med åtta utpekade större städer som regionala kärnor eller tillväxtmotorer, anser vi att det stöd som enligt ERUF är avsatt för hållbar utveckling i städer på minst 5 % (6% i kommissionens förslag) inte längre endast ska omfatta Malmö utan alla de 8 städerna. Under pågående programperiod är hela 18% av Skåne-Blekinge programmet avsatta till hållbar stads- och samhällsutveckling. Vi anser inte att det ligger i linje med den flerkärniga ortsstrukturen i Skåne och förväntar oss en ändring i nästa programperiod.

Infrastruktur Kommunerna i sydöstra Skåne ser gärna mer möjligheter till EU-finansiering för större infrastruktursatsningar. Det behövs järnvägssatsningar för att öka robustheten och tillgängligheten i vårt flerkärniga Skåne, såsom t.ex. Simrishamnsbanan och förbättringar på Ystad-Österlenbanan samt förbättrad koppling mellan sydöstra och nordöstra Skåne. En infrastruktur med koppling till en robust och tillförlitlig kollektivtrafik kan förstärka utvecklingspotentialen för hela Skåne. Vidare att dra nytta av denna periodens satsningar på infrastrukturella förändringar, såsom för cykeltrafiken i Köpenhamn.

Jordbruk och klimatomställning Det krävs finansiella satsningar och projektpengar för satsningar i de gröna och blå näringarna, som påverkas starkt av klimatförändringarna. Bl.a. prioritering på dessa näringars klimatomställning, kopplat till bland annat självförsörjning av livsmedel, då arbetet för detta behöver förstärkas. Det behövs förädling och utveckling av nya grödor och produkter som kan utvecklas i området. Vi vill bevara den tradition som finns inom lantbruket och matproduktionen, där man nyttjar de styrkor vi har inom Skåne, men även mer finansiering för forskning avseende jordbruket och fiskerinäringens framtidsutveckling, t.ex. cirkulära fiskodlingar, odling inomhus, forskning in vivo, närproducerat etc.

Digitalisering Finansiering inom utveckling av digitalisering och AI efterfrågas, samt att öka säkerheten hos tekniken för att minska sårbarheten. Det behövs digitalisering inom sociala frågor där det finns ett stort behov av bl.a. inköp av välfärdsteknologi och automatisering av tjänster eller delar av processer.

Sysselsättning och kompetensutveckling Vi ser ett behov av finansieringsmöjligheter inom arbetsmarknadsfrågor och kompetensförsörjning.

6 17

Det är svårt att rekrytera inom vissa områden t.ex. vårdyrken och många av företagen i sydöstra Skåne har svårt att rekrytera yrkesutbildad kompetens inom t.ex. inom el och mekanik. Dessa svårigheter ser även ut att öka. Vi behöver dessutom satsa på kompetensutveckling hos befintlig personal, t.ex. för att få fler demenssjuksköterskor. Vidare att skapa tid och utrymme för att kunna nyttja en mer rörlig arbetsmarknad och att därmed utveckla kompetenser. Jobbskuggning är en viktig del. Genom att erbjuda attraktiva kompetensutvecklande möjligheter ges också en bättre yta att kunna stanna kvar och utvecklas på en arbetsplats. Även att rusta individen för att till fullo kunna nyttja dess kompetenser. Ungdomar behöver här en större flexibilitet för sin utveckling, då många har en inneboende rädsla som gör att det är bekvämt att stanna på hemmaplan.

Integration Det är viktigt med satsningar inom integration och arbete mot segregering i samhället. Se även punkten ovan samt nedan.

Hållbar utveckling med koppling till Agenda 2030 En hållbar utveckling är en förutsättning för att kunna möta framtiden. Fokus för det sociala arbetet bör ligga på de utmaningar och de förutsättningar som krävs för en samhällsutveckling som leder till hållbar tillväxt. Folkhälsa, den ökande psykiska ohälsan hos unga samt tillhörighet och integrationsfrågor är viktiga frågor att prioritera. Det finns utmaningar gällande folkhälsan, och satsningar inom folkhälsoområdet för välmåendet bland befolkningen i området är viktigt.

Att jobba för och rusta samhället för kommande utmaningar som berör klimatförändringarna är avgörande, speciellt med hänvisning till att Skåne har stor del landsbygd. Ett fokus på hållbar tillväxt, våra klimatutmaningar, för klimatförbättringar och bättre rustning av cirkulär ekonomi bör prioriteras. För kommunerna gäller bl.a. en stor omställning för alla våra samhällsfastigheter.

De näringar som påverkas stort av klimatförändringarnas effekter behöver förstärkas och utvidgas. Hav, sjöar och vattendrag behöver vara en del av det arbetet, med ökad kunskap om havet och dess kretslopp kopplat till en cirkulär vattenhantering. En del av lösningen på problemen med föroreningar i havet likväl som vattenbristen i Skåne är att utveckla en cirkulär vattenhantering, där avancerad vattenrening möjliggör att vattnet kan återanvändas på land istället för att gå förlorad till havs.

Ökad kunskap om havet och vattnets kretslopp och ökat samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor utgör en god grogrund för innovationsutveckling och stärkt företagande med koppling till hav och vatten i Skåne. Havet och fisket är kustområdenas främsta identitetsmarkörer och bidrar till att generera en stark attraktivitet, inflyttning, turism, livsmedelsproduktion, annat havsanknutet företagande och ett rikt kulturarv. För att kunna nyttja havet som en tillgång måste det också vårdas – både i havet och på land. I den skånska landsbygdens kustområden finns en stor potential för ökad livskvalitet, hållbar tillväxt och en god regional utveckling genom att jobba fram lösningar på de samhällsutmaningar som finns med koppling till hav och vatten. Här finns en stor potential för regional utveckling. Ett ökat ansvar med större fokus och delaktighet från både stat och Region Skåne efterfrågas. Det finns potential att bidra till den regionala utvecklingsstrategins mål, frågan bör därför prioriteras i kommande EU-programperiod.

7 18

3. Skånes behov avseende utvecklad samverkan med statliga myndigheter.

● Vilka behov finns av utvecklad samverkan mellan statliga myndigheter och andra aktörer i Skåne, exempelvis kommuner, Region Skåne, näringsliv och civilsamhälle?

Vi ser behovet av en utvecklad samverkan med följande aktörer:

● Med läroverk och skolmyndighet, gällande bl.a. kopplingen till behov av kompetenser i Skåne. Mer samverkan med läroverk och skolmyndigheten om förläggning av utbildningar, tex barnmorskeutbildning fördelat på fler ställen i Sverige än i stora städer, samverkan med läroverken kopplat till översyn av kompetenser som behövs inom vissa yrken och eventuell förenkling av att komma in på utbildningar i yrken där det finns kompetensbrist, förenklade skolsystem så det går att ta sig vidare i studier och att söka arbete.

● Tillväxtverket, Upphandlingsmyndigheten och Region Skåne avseende näringslivsutveckling och sysselsättning samt bättre samarbete och dialoger gällande cirkulär ekonomi.

● Trafikverket, Transportstyrelsen och Skånetrafiken avseende infrastruktur och kommunikationer för att ge möjligheter till ökad tillväxt och undanröja icke hållbara och kostsamma transportmöjligheter.

● Länsstyrelsen och Boverket gällande tillståndsprövning och samhällsutveckling.

● Förstärka arbetet med Agenda 2030 och Hållbar utveckling, koppla på forskare och andra externa organisationer.

● Utveckling av digitaliseringens möjligheter med ansvariga myndigheter.

● Nära kontakt och samarbete med Arbetsförmedlingen, där bl.a. riktade regleringsbrev måste anpassas till regionala och framförallt lokala perspektiv.

● Generellt sätt en ökad samverkan, såväl mellan olika statliga aktörer som mellan kommunala och regionala/statliga aktörer samt med andra externa aktörer. Det finns behov av att samverka och samhandla på alla nivåer och med en transparens och öppenhet, bl.a. genom att skapa mötesplatser och kontaktmöjligheter för en ökad samverkan.

För kommunerna i sydöstra Skåne – kommunalråd och oppositionsråd/oppositionsföreträdare från Ystads kommun, Simrishamns kommun, Tomelilla kommun och Sjöbo kommun

Kristina Bendz Per-Martin Svensson Magnus Weberg Jeanette Ovesson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn

Cecilia Magnusson- Sara Anheden Cecilia Olsson Carlsson Karl-Erik Olsson Svärd, Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn

8 19 Sammanställning av EU-projekt i SÖSK (2019-01) Gäller EU-projekt under nuvarande programperiod 2014-2020, där en eller flera SÖSK-kommuner ingår som projektägare eller partner Medfinansiering avser total medfinansiering för alla partners om inget annat anges. Ofta är medfinansiering i form av arbetstid från anställda.

När Projekt Projektägare Total budget Sökt medel (ansökan) Projektperiod (Partners/Medfinansiärer) Fond/program (Varav medfin.) (Beviljat) LEADER Sydöstra Skåne SÖSK, (SÖSK-kommunerna, ideell, och 49 500 000 sek dec-14 2014-2020 privat sektor) Landsbygdsprogrammet (16 335 000 sek) 33 165 000 sek Innovationscenter för landsbygden Sjöbo kommun 3 573 028 sek Sydöstra Skåne (Tomelilla, LRF Skåne, Connect Region LEADER Sydöstra Skåne (1 054 100 LAG mars-16 Juli 2016-juni 2019 Syd, Region Skåne) (Landsbygdsprogrammet) +125 000 RS) 2 393 928 sek Destination Häst LEADER Sydöstra Skåne 1 338 737 sek 2016 Mars 2017-dec 2018 Sjöbo kommun (Landsbygdsprogrammet) (441 783 sek LAG) 896 954 sek 1 632 300 sek LEADER Sydöstra Skåne (455 663 sek LAG 2016 Marinpedagogisk verksamhet Ystad kommun (Landsbygdsprogrammet) +82 996 sek Ystad) 1 093 641 sek LEADER Sydöstra Skåne 315 164 sek 2016 Förstudie Hantverkskompetens, 2017 Sjöbo kommun (Landsbygdsprogrammet) (104 004 sek LAG) 211 160 sek Tomelilla (Österlens vattenråd, Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån, Lunds LEADER Sydöstra Skåne 1 501 970 sek 2017 Österlens sköna vattendrag universitet, Kristianstads Högskola) (Landsbygdsprogrammet) (495 650 sek LAG) 1 501 970 sek Ystad kommun (samtliga SÖSK-kommuner, Lst, LEADER Sydöstra Skåne 388 722 sek 2017 Förstudie samverkan Invasiva arter Naturvårdsverket, SLU mfl) (Landsbygdsprogrammet) (128 278 sek LAG) 260 444 sek Coompanion Skåne LEADER Sydöstra Skåne + (Sjöbo, Eslöv, Lund, Lst, RS, Hela Sverige Lundaland 1 998 062 sek 2018 Biosfären i Vombsjösänkan ska leva, mfl) (Landsbygdsprogrammet) (659 360 sek LAG) 1 338 702 sek Sjöbo kommun Hållbart hästföretagande (samtliga SÖSK-kommuner, Skånes 1 500 000 sek 2018 Feb 2019 - Oktober 2020 ridsportsförbund, Hästen i Skåne mfl) LEADER Sydöstra Skåne (ERUF) (495 000 sek LAG) 1 005 000 sek 3 337 752 kr LEADER Sydöstra Skåne (2 236 294 kr från Utvecklingen av Fiskenäringen i Södra Skånes Livsmedelsakademi (Marint (Europeiska havs- och EHFF, 1 107 458 kr Östersjön centrum, Simrishamns kommun) fiskerifonden 2014-2020) från Leader 3 337 752 kr Aug 2017 Sydöstra Skåne)

20 625 947 sek Förstudie Innovationscenter för Sjöbo (162 973 sek 2015 landsbygden, maj 2015-feb 2016 (Sparbanksstiftelsen) Europeiska Regionalfonden (ERUF) +150 000 sek) 312 973 sek 100% fossilfria kommuner södra Kommunförbundet Skåne Skåne (Del av Klimatsamverkan (Länsstyrelsen, Region Skåne och 5 Ca 8 400 000 sek 2015 Skåne), jan 2016-april 2019 kommuner) Europeiska Regionalfonden (ERUF) (50%) Ca 4 200 000 sek Förstudie om fortsatt Östra Göinge bredbandsutbyggnad i centrala (11 kommuner i sydöstra och nordöstra 799 995 SEK feb-16 och östra Skåne, sep 2016-maj 2017 Skåne) Europeiska Regionalfonden (ERUF) (399 995 sek) 399 995 SEK

Bredband och digitalisering i 7384 328 sek Jan-17 Tomelilla, okt 2017-dec 2020 Tomelilla Europeiska Regionalfonden (ERUF) (3 692 162 sek) 3 692 166 sek Förstudie för Framtidens Kollektivtrafik på Landsbygden, okt Sjöbo (Tomelilla, Skånetrafiken, Region 800 000 sek juni 2018 2018 – juni 2019 Skåne, K2) Europeiska Regionalfonden (ERUF) (400 000 sek) 400 000 sek Ung SLUSS 11 165 895 sek feb-16 aug 2016- dec 2017 SÖSK, (SÖSK-kommunerna) Europeiska Socialfonden (ESF) (3 721 965 sek) 7 481 370 sek Kommunförbundet Skåne Total: 9 612 019 kr (Medfinansieras av Länsstyrelsen ESF stöd 74,66% Bred Operativ och Strategisk Skåne, Region Skåne och 16 skånska Medf. 2 435 734 Samverkan (BOSS) kommuner, bl.a. Ystad och Simrishamns 25,34% okt-16 01.10.2016-30.09.2018 kommun) Europeiska Socialfonden (ESF) 7 176 285 kr Tillväxt Östra Skåne (TÖS) Kristianstad 23 272 670 sek Saknar siffror för nov-16 2017-2019 (11 kommuner i östra Skåne) Europeiska Socialfonden (ESF) (5 834 624 sek) ny ansökan Diglitt.kom Kommunförbundet Skåne 28 414 528 sek 2017 2018-03-01-2020-02-28 (Sjöbo + 8 till skånska kommuner) Europeiska Socialfonden (ESF) (9 541 672 sek) 18 872 856 sek 1 703 470,25€ Green Screen Film London Ystads del total: Fas 1: 01.01.2017 – 31.12.2019 (Ystads kommun och 7 andra partners i 235 085,00€ Ystads EU-bidrag: 06.10.2016 Fas 2: 01.01.2020 – 31.12.2021 Europa) Interreg Europe (35 262,75€) 199 822, 25€ Lead Partner: Ministry of Rural Affairs 2436479 € of the Republic of Estonia (577305 €) 13 partners från 8 länder LV, DE, DK, SE, SÖSK:s del är Baltic Sea Food NO, RU, FI, PL) Ystad Municipality 252525 € 2017 2017-09-01 – 2020-11-30 (Culinary Heritage Europe) SE Interreg South Baltic (63131 €) 1.859.174 €

21 Projektägare SÖSK (Ystad kommun) Tredjelandssamverkan inom Inkludera Vitryssland och Ukraina i Svenska institutets 696 426 SEK BY Baltic Sea Food projektet ovan. Östersjösamarbete för projektet 100% finansierat 2018 2018-08-01 – 2020-07-31 Interreg Baltic Sea Region av SI 696.426 SEK MARELITT Baltic - Reducing the impact of marine litter in the form of Derelict Fishing Gear (DFG) on the Baltic Sea Marint centrum Simrishamns kommun, Totalt: 3 752 348 environment, 1 mars 2016 – 30 april medfinansiering från Havs- och €, Simrishamns del 3 752 348 € Maj 2016 2019 vattenmyndigheten (25%) Interreg Baltic Sea Region 825 000 € National strategies for mitigation of the Derelict Fishing Gear (DFG) Marint centrum Simrishamns kommun, Totalt: 654 649 € problem in the Baltic Sea Region, 1 medfinansiering från Havs- och Simrishamns del Jan 2019 augusti 2019 - 31 januari 2021 vattenmyndigheten (25%) Interreg Baltic Sea Region 172 854 € Besked i april 2019 Europa Direkt Sydöstra Skåne 2013 – Ca 3 950 000sek, sep-12 2017 Sjöbo (SÖSK-kommunerna) EU-kommissionen (7 kr/inv.) 125 000 euro Europa Direkt SydSkåne Ca 2 860 629 sek 82 800€ sep-17 2018 – 2020 Sjöbo (SÖSK-kommunerna+ Skurup) EU-kommissionen 7 kr/inv. i medf (27 600€/år) Together 4 Change och Together 4 SÖSK (”Fyra Hörn” Swinoujscie, Rügen, 40 286 € 8 895 € dec-14 Change 2.0, 2015-2017 Bornholm) Erasmus+ (8 000 €) + 31 391 € Lead partner: Europe Direct Bornholm, Denmark 25 920€ Youth 4 Europe (7 partners från 4 länder (SÖSK max 8 000€ 2018 Augusti 2018 – Juli 2020 Ystad Gymnasium, Sweden, SÖSK) Erasmus+ totalt) 25 920 € "Cargo capacity upgrade and LNG Ystad medf: Total CEF: bunkering. Świnoujście – Ystad 135 143€ 34 853 564€ 12 april maritime link" Ystads kommun/Hamnen Fonden för ett sammanlänkat Ystad lån: Ystad CEF: 2018 12.04.2018-31.08.2022 (Gaz System och Polferries) Europa (CEF) 72 960 000€ 24 377 919€ Region Skåne Total budget: 2 232 578€ (Ystad, Helsingborg, Lomma, 4 538 674 Euro (60 % av den LIFECOASTadapt Länsstyrelsen Skåne, Lunds universitet varav 3 720 984 är bidragsberättigade juni 2018 Juni 2018 – 31.12.2022 och Kommunförbundet Skåne.) Life bidragsberättigat. delen) WiFi4EU november December 2018, därefter 18 månader Ystads kommun Fonden för ett sammanlänkat Vouchers på 2018 för att färdigställa installation av WiFi. Simrishamns kommun Europa (CEF) 15 000€

22 Avdelningen för regional utveckling SAMVERKAN

Emmy Harlid Westholm Datum 2019-01-11 Avdelningen för regional utveckling 1 (7) Tel 040 67 53 359 [email protected]

Enligt sändlista

Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne

Regeringen har erbjudit Region Skåne att till den 30 april 2019 inkomma med en analys av samhällsutmaningar och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Skåne, inklusive sammanhållningspolitiken 2021-2027.

Utgångspunkten för redovisningen ska vara den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Det Öppna Skåne 2030. I Skåne pågår just nu en översyn av RUS, i dialog med samtliga kommuner och andra nyckelaktörer. Som en del av detta har en beskrivande text om Skånes utmaningar och möjligheter uppdaterats – Skåne här och nu. Parallellt med översynen pågår ytterligare processer som har bäring på det framtida regionala tillväxtarbetet till exempel Innovationsframtid Skåne och Strukturbild/Regionplan för Skåne.

Utöver prioriteringar för framtiden efterfrågar regeringen skånska erfarenheter och lärdomar av genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik genom strukturfonder och EU-program.

Region Skåne efterfrågar nu inspel från Skånes kommuner, länsstyrelsen och andra relevanta statliga myndigheter samt berörda parter i näringslivet och civilsamhället.

Detta för att vi ska kunna lämna en välgrundad och relevant redovisning till regeringen och därigenom påverka utformningen av den framtida regionala tillväxtpolitiken och kommande sammanhållningspolitik, inklusive ramarna för kommande EU-program. Era inspel kommer även att tas i beaktande i en eventuell revidering av RUS.

Vi ber er att kortfattat besvara frågorna i formuläret nedan och så snart som möjligt, dock senast den 1 mars inkomma med svar via e-post till [email protected]

Postadress: Skånehuset, 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: JA Hedlunds väg, Kristianstad Telefon (växel): 044-309 3000 Fax: 044-309 3390 Internet: www.skane.se

23 Datum 2019-01-11 2 (7)

Vid eventuella frågor angående detta formulär vänligen kontakta Emmy Harlid Westholm.

För mer information om den regionala utvecklingsstrategin RUS, Innovationsframtid Skåne och Strukturbild/Regionplan för Skåne se:

Det öppna Skåne 2030 Översyn av RUS Innovationsframtid Skåne Strukturbild/Regionplan

Med vänlig hälsning

Ulrika Geeraedts Utvecklingsdirektör

Region Skåne Koncernkontoret

24 Datum 2019-01-11 3 (7)

1. Med utgångspunkt i den uppdaterade nulägesbilden - Skåne här och nu (se bilaga)

 Känner ni igen er i de utpekade samhällsutmaningarna och möjligheterna för Skåne? Finns det något ni önskar tillföra till nulägesbilden?

 Utifrån detta vilka är er organisations tre främsta prioriteringar för Skånes framtida utvecklingsarbete?

Max antal tecken 2500

Region Skåne Koncernkontoret

25 Datum 2019-01-11 4 (7)

 Vilka erfarenheter har er organisation av deltagande i EU-program som omfattar Skåne1, inklusive Interreg? Beskriv vad som har fungerat bra/mindre bra. Goda projektexempel får gärna bifogas.

 Har ni några specifika önskemål eller prioriteringar inför kommande EU-programperiod? Motivera gärna

Max antal tecken 2500

1 EU-program som omfattar Skåne inkluderar Regionalfonden Skåne-Blekinge, Socialfonden, Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, Interreg Södra Östersjön, Interreg Nordsjön, Interreg Östersjön och Interreg Europe, Landsbygdsprogrammet inklusive arbetet med lokalt ledd utveckling och Havs- och fiskeriprogrammet.

Region Skåne Koncernkontoret

26 Datum 2019-01-11 5 (7)

3. Skånes behov avseende utvecklad samverkan med statliga myndigheter.

 Vilka behov finns av utvecklad samverkan mellan statliga myndigheter och andra aktörer i Skåne, exempelvis kommuner, Region Skåne, näringsliv och civilsamhälle? Utveckla gärna utifrån er organisations perspektiv på vilket sätt ni önskar samverka och kring vilka regionala utvecklingsfrågor

Max antal tecken 2500

Region Skåne Koncernkontoret

27 Datum 2019-01-11 6 (7)

Sändlista:

Kommunerna i Skåne Almi Företagspartner AB Kommunförbundet i Skåne Arbetsförmedlingen Syd Lunds universitet Boverket Malmö universitet Business Sweden Högskolan i Kristianstad Folkhälsomyndigheten SLU- Alnarp Försäkringskassan ESS Havs- och vattenmyndigheten Sydsvenska Industri och Länsstyrelsen i Skåne Handelskammaren Tillväxtanalys Svenskt Näringsliv, Skåne Migrationsverket Företagarna Region Syd Myndigheten för ungdoms- och LO-distriktet i Skåne civilsamhällesfrågor TCO-rådet i Skåne Myndigheten för yrkeshögskolan SACO i Skåne Naturvårdsverket Nätverket för idéburen sektor Polismyndigheten Business Region Skåne Post- och telestyrelsen Innovation Skåne ESF-rådet RI.SE Skogsstyrelsen MINE Skolverket Leader Skåne Skatteverket Livsmedelsakademin Energimyndigheten Media Evolution Jordbruksverket IUC Syd Kulturrådet Mobile Heights Tillväxtverket Sustainable Business Hub Trafikverket Packbridge VINNOVA SMTF Winnet Skåne Start-up Skåne Ideon Krinova Medeon MVA

Region Skåne Koncernkontoret

28 Datum 2019-01-11 7 (7)

Bilaga 1

PDF, Skåne här och nu analys okt2018

Skåne här och nu är en analys av Skånes utmaningar som tar utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne (RUS), Det Öppna Skåne 2030. Syftet med analysen är att få ett underlag om de omvärldsprocesser som kan tänkas påverka den regionala utvecklingsstrategins aktualitet.

Den senaste uppdateringen av analysen är från oktober 2018.

Region Skåne Koncernkontoret

29 Koncernkontoret

PM Oktober 2018

Skåne här och nu

Skåne har en snabbt växande befolkning och en etnisk mångfald • Skåne växer för närvarande med motsvarigheten av ett nytt Lund cirka vart femte år, framförallt på grund av en stor inflyttning av utrikes födda • Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men snabbast är ökningen i de större städerna i västra Skåne • Runt en femtedel av Skånes befolkning är född utomlands från sammanlagt 192 olika födelseländer • De största grupperna av de utrikes födda är från Norden, forna Jugoslavien och Mellanöstern, där det är gruppen från Mellanöstern som ökar snabbast

Både andelen äldre och yngre i Skåne ökar • Befolkningen lever allt längre, vilket innebär att andelen äldre ökar i Skåne såväl som i riket • Andelen unga växer också, mycket på grund av positiva födelsetal • Gruppen utrikes födda, som är jämförelsevis stor i Skåne, är yngre än gruppen inrikes födda • På grund av de utrikes födda och de positiva födelsetalen har Skåne en ung befolkning jämfört med de flesta andra regioner i riket • Denna demografiska struktur ger Skåne bättre förutsättningar att klara tillväxt och välfärd i framtiden, förutsatt att vi klarar utmaningen att få fler människor i arbete

Det allmänna hälsotillståndet bland skåningar förbättras, men skillnaderna mellan olika grupper ökar • Det allmänna fysiska hälsotillståndet förbättras stadigt. Medellivslängden ökar, dödligheten sjunker och en minskande andel av befolkningen lider av en långvarig sjukdom • Ohälsotalen (antal ersatta frånvarodagar) har dessutom minskat betydligt sedan början av 2000-talet • Men det finns alltjämt stora skillnader i hälsa kopplat till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, kön samt etnicitet och skillnaderna i medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper i Skåne ökar • Den psykiska ohälsan ökar, i synnerhet i den yngre delen av befolkningen • Den självskattade hälsan hos barn och unga har försämrats, speciellt bland flickor

Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhuset, Västra Storgatan 12, Kristianstad Telefon (växel): 044-309 30 00 Internet: www.skane.se

30 Datum 2018-10-01 2 (5)

Skåningarnas intresse för politik ökar och valdeltagandet är nu på samma nivå som i riket • Intresset för politik hos medborgarna i Skåne ökar enligt 2015 års SOM-undersökning • Detta bekräftas av en stadig uppgång i valdeltagandet sedan början av 2000-talet • I 2018 års val var valdeltagandet i Skåne på samma nivå som genomsnittet i riket • Skillnaderna inom Skåne är dock stora. Överlag är valdeltagandet högst i sydvästra Skåne • En övervägande del av medborgarna är ganska nöjda med hur demokratin fungerar i Region Skåne samt i hemkommunen enligt 2015 års SOM-undersökning. 44 procent respektive 37 procent är dock inte alls nöjda

Andelen skåningar med universitetsutbildning är hög – men allt för få kommer in på gymnasiet • Samtidigt som Skåne har jämförelsevis många invånare med enbart grundskoleutbildning har regionen också relativt många med universitetsutbildning • Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige där Skånes universitet och högskolor står för drygt 15% av landets utexaminerade studenter • Behörigheten till gymnasieskolan är betydligt större i sydvästra- än i nordöstra Skåne • Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet. Nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor

Skåne har alltjämt Sveriges lägsta sysselsättningsgrad trots de senaste årens jobbtillväxt • Både antalet jobb och andelen sysselsatta har ökat stadigt sedan den ekonomiska nedgången år 2009, både i Skåne och i riket som helhet • Skåne har dock alltjämt den lägsta sysselsättningsgraden bland Sveriges 21 län • Den låga sysselsättningsgraden beror till stor del på att Skåne har en högre andel utrikes födda än riket i genomsnitt – en grupp där sysselsättningsgraden traditionellt har varit låg • Den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne är fortsatt hög och det råder brist på ett antal yrkeskompetenser såsom lärare, civilingenjörer, sjuksköterskor och byggarbetare

Skåne har en tudelad arbetsmarknad både geografiskt och mellan grupper • Skåne har idag två huvudsakliga arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/Kristianstad • Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en stark sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne har varit i stort sett oförändrad det senaste decenniet • Den skånska arbetsmarknaden, liksom den svenska, är könsuppdelad där kvinnor i högre utsträckning arbetar inom ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och sektorer • Nyföretagandet domineras av män. I Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor • Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor men sysselsättningen har ökat snabbare bland kvinnor än män de senaste åren • Arbetslösheten bland utlandsfödda är betydligt högre än i andra grupper. Jobbtillväxten har dock varit högre bland utrikes- än inrikes födda de senaste åren

Region Skåne Koncernkontoret

31 Datum 2018-10-01 3 (5)

Skåne har en stark innovationskraft och ett högt nyföretagande • I ett europeiskt perspektiv utmärker sig Skåne som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och regionen har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur • Nyföretagandet per 1000 invånare ligger på samma nivå i Skåne som i riket i genomsnitt. Det skånska nyföretagandet i förhållande till befolkningsstorlek är större än i Västra Götaland, men mindre än i Stockholm • Överlevnadsgraden bland nyföretagare i Skåne verkar dock vara något lägre än i övriga riket

Skåne har låg tillväxt och en låg skattekraft • Skåne har en svagare tillväxt av BRP per invånare än de andra storstadsregionerna och riket i helhet. Förklaringen är att Skånes och rikets ekonomiska tillväxt varit någorlunda densamma men att befolkningstillväxten i Skåne har varit snabbare än i riket som helhet • En viktig anledning till den låga produktiviteten är att Skånes traditionella styrkeområden – livsmedel, läkemedel och IT/Telekom – har haft en bekymmersam utveckling under ett antal år • Flera viktiga näringar i Skåne, såsom bygg och anläggning, transport, handel, hotell och restaurant, har en låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många personer med låg utbildning • Medelskattekraften (beskattningsbar förvärvsinkomst per invånare) i Skåne uppgår till 92 % av nivån i riket år 2018, vilket innebär en elfte plats bland landets 21 regioner/landsting. Skillnaderna mellan Skånes kommuner är stora

Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur • Med sina städer och nästan 250 mindre tätorter har Skåne en större koncentration av tätorter än någon annan del av Sverige. Detta medför korta avstånd och hög tillgänglighet till ett stort utbud av arbetsplatser, samhällsservice och olika typer av boendemiljöer • Av Skånes drygt 1,3 miljoner invånare bor 10% utanför en tätort, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 13% • Skåne har 8 större städer som betecknas som regionala kärnor (Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg) på grund av sin breda näringslivsstruktur, sitt positiva pendlingsnetto, samt att de har en befolkning som överstiger 14000 personer. Dessa regionala kärnor spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling • Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resmönster än i andra storstadsregioner • Bostadsbyggandet har ökat, men inte tillräckligt för att matcha befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne

Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresundsregionen har tappat fart • Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet i och med den geografiska närheten till Europa och det korta avståndet till Nordens största flygplats Kastrup

Region Skåne Koncernkontoret

32 Datum 2018-10-01 4 (5)

• Integrationsprocessen i Öresundsregionen har utvecklats sedan Öresundsbron öppnades, men har de senaste åren tappat fart. • Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder gör det svårare för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Samtidigt fortskrider dock arbetet att avvärja dessa gränshinder.

Skåne är en allt viktigare transitregion och kapaciteten är allt mer ansträngd på både väg och järnväg • Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart • Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2028. • Kapacitetsituationen är ansträngd på både järnväg och väg i Skåne, vilket förvärras av eftersatt underhåll • 90 procent av de skånska motorfordonen drivs med fossila bränslen. Utvecklingen går dock åt rätt håll och framöver förväntas en kraftig uppgång i andelen fordon som drivs med el och hållbara biodrivmedel • Skånetrafiken har beslutat att hela kollektivtrafiken ska drivas av förnybart bränsle innan utgången av år 2018.

Skåne har en varierad natur med Sveriges bästa åkermark • Nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark – vilket är en betydligt större andel än i övriga Sverige • Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin • Skåne har lägst andel ekologiskt odlad areal • Skåne har ett landskap med stor variationsrikedom med närhet till hav, strand, skog, slätt eller sjö landskap, samt flertalet städer, byar och glesbygd • I Skåne finns tre nationalparker, fler än 260 naturreservat och ett kulturreservat. Det innebär att 3,5 procent av landytan och 8 procent av den totala sötvattensarealen är skyddad

Skåne har, liksom övriga Sverige, stora miljöutmaningar • Skåne förväntas inte nå något av de regionala miljömålen till år 2020 • I de andra storstadsregionerna förväntas man att vara nära att nå eller nå något enstaka av de regionala miljömålen, vilket inte är fallet med Skåne • Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren • Energieffektiviseringen i Skåne (förädlingsvärde per ton koldioxidekvivalenter) har ökat med 130 procent eller 60 979 kronor per utsläppt ton koldioxid sedan år 2000. Ser vi till Sverige som helhet har energieffektiviteten i procent varit något mindre, 120 procent eller 53 867 kronor per utsläppt ton koldioxid. Det bör dock nämnas att konjunktur- och strukturförändringar en stor påverkan på utsläppsminskningen

Region Skåne Koncernkontoret

33 Datum 2018-10-01 5 (5)

• Kust och hav är drabbade av erosion, ett försämrat kustfiske och konkurrerande intressen om havsområden. Övergödning är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten trots att kväve- och fosforutsläppen har minskat. • I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år, där fordonstrafik är den främsta orsaken. Även småskalig vedeldning är starkt bidragande. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. • Skåne har flest antal växt- och djurarter i landet, men här har också flest arter dött ut. Den biologiska mångfalden är fortsatt hotad • I Skåne är markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden påtagliga, särskilt avseende jordbruksmark

Region Skåne Koncernkontoret

34 TOMELILLA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 30 januari 2019

Ksau § 16 Dnr KS 2019/14

Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på yttrande.

Ärendebeskrivning Regeringen har erbjudit Region Skåne att till den 30 april 2019 inkomma med en analys av samhällsutmaningar och identifierade prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet i Skåne, inklusive sammanhållningspolitiken 2021-2027.

Utöver prioriteringar för framtiden efterfrågar regeringen skånska erfarenheter och lärdomar av genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik genom strukturfonder och EU-program.

Region Skåne efterfrågar nu inspel från Skånes kommuner, länsstyrelsen och andra relevanta statliga myndigheter samt berörda parter i näringslivet och civilsamhället senast den 1 mars.

Beslutsunderlag Erbjudande att redovisa prioriteringar för Skåne, handlingsid: Ks 2019.199. Skåne här och nu analys okt2018, handlingsid: Ks 2019.200.

Justerandes sign

35 TOMELILLA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 30 januari 2019

§ 16 forts.

Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C) föreslår att arbetsutskottet ska besluta att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på yttrande.

Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Leif Sandbergs förslag. ______

Beslutet skickas till: Kommunchef Britt-Marie Börjesson

Justerandes sign

36 Tomelilla den 14 februari 2019 Dnr KS 2019/2

Kommunledning, Kommunstyrelsens arbetsutskott Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla

Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Redovisning av anmälningsärenden ksau den 27 Handläggare: februari 2019 Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Förvaltningens förslag till beslut [email protected] Redovisningen av anmälningsärendena läggs till handlingarna.

Ärendebeskrivning 1. Protokoll från revisorerna den 29 januari 2019, §§ 1-6. 2. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 30 januari 2019, §§ 10-22. 3. Protokollsutdrag från vård och omsorgsnämnden den 31 januari 2019, § 7, - Internbudget 2019 vård och omsorgsnämnden. 4. Protokoll från vård och omsorgsnämnden den 31 januari 2019, §§ 5-9. 5. Protokoll från sammanträde med Central Samverkansgrupp den 14 december 2018.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 14 februari 2019 från kommunledningskontoret.

Kommunledningskontoret

Britt Ekstrand Assistent

Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

1 (1)