DOCSLIB.ORG

VIKTOR RYDBERG Receptionshistoriska Studier

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
VIKTOR RYDBERG Receptionshistoriska Studier EFTER VIKTOR RYDBERG Receptionshistoriska studier Anders Burman & Tore Lund (red.) Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History 1. Anders Burman & Synne Myrebøe (red.), Martha Nussbaum. Ancient Philosophy, Civic Education and Liberal Humanism, 2019. 2. Anders Burman & Shamal Kaveh (red.), Demokratin och det politiska. Essäer om samtidens politiska tillstånd, 2020. 3. Anders Burman & Tore Lund (red.), Efter Viktor Rydberg. Receptionshistoriska studier, 2020. Huvudredaktörer för skriftserien är Anders Burman och Leif Runefelt. Omslagsbild: Rydberg står lik (Ekeliden, Djursholm, september 1895), fotografi av Sven Scholander (Kungliga biblioteket). EFTER VIKTOR RYDBERG Receptionshistoriska studier Anders Burman & Tore Lund (red.) Södertörns högskola Södertörns högskola (Södertörn University) The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © Författarna Omslag: Jonathan Robson Grafisk form: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryck: Elanders, Stockholm 2020 Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History 3 Södertörn Academic Studies 80 ISSN 1650-433X ISBN 978-91-89109-15-5 (print) ISBN 978-91-89109-16-2 (digital) Innehåll Inledning ........................................................................................................... 7 Anders Burman och Tore Lund Har tiden gått dem förbi? Några reflektioner kring Carl Jonas Love Almqvists och Viktor Rydbergs receptionshistorier ........................................................................ 19 Anders Burman Kulturhjälten som blev julpynt: Viktor Rydberg i svensk dagspress 1895–2018 .......................................... 39 Andreas Hedberg Viktor Rydberg i världen: Skönlitteratur i översättning ......................................................................... 57 Yvonne Leffler Aktion och reception: Viktor Rydberg i Danmark 1874‒1877 ....................................................... 77 Tore Lund Att sätta en sten i rullning: Viktor Rydberg som inspiratör av profan religiositet ............................. 107 Inga Sanner Otroshjälte och religiös kulturpersonlighet: Receptionen av Viktor Rydbergs skrifter bland svenska teologer ........ 127 Johan Sundeen En författares förvandlingar: Populära forskningsteoriers och olika politiska ideologiers avtryck inom Rydbergforskningen .......................................................................... 149 Birthe Sjöberg Förvandlingar av Platons eros i Rydbergreceptionen ............................. 171 Dominik Dziedzic Från Samlade Dikter till Singoalla: Svenska Vitterhetssamfundets Viktor Rydbergutgivning ...................... 199 Petra Söderlund Efter Efter Viktor Rydberg: Några personliga betraktelser ..................................................................... 209 Tore Lund Om författarna .............................................................................................. 217 Namnregister ................................................................................................ 221 Inledning Anders Burman och Tore Lund Redan under sin livstid blev Viktor Rydberg något av en levande klassiker. Samtidigt som hans böcker trycktes i stora upplagor och nådde breda läsargrupper åberopades han i olika samman- hang som ett litterärt, intellektuellt och även moraliskt före- döme. När han dog den 21 september 1895 var han utan tvekan en av Sveriges mest uppburna författare, hyllad inte bara inom det konservativa etablissemanget utan också bland liberaler lik- som av vissa som stod längre vänsterut på den politiska skalan. Författarskapet fortsatte att ha hög status även efter hans bort- gång, vilket bland annat manifesterades i ständiga nytryck av hans samlade skrifter, i åtskilliga avhandlingar och andra veten- skapliga studier, i essäer och tidningsartiklar. I enlighet med ti- dens minneskultur restes det också statyer över Rydberg, där- ibland John Börjesons porträttbyst i barndomsstaden Jönköping 1898 och Ninnan Santessons Viktor Rydbergsmonument i Göte- borg 1930, vanligen kallat ”Den siste atenaren” efter romanen med samma namn. Intresset för Rydbergs liv och verk förblev fortsatt stort under trettiotalet, men därefter har hans inflytande successivt avtagit och numera verkar han vara på väg att glömmas, utom som författare till dikten ”Tomten”. Även bland litteraturvetare tycks många mena att Rydberg inte längre är särskilt relevant, och det är mycket som tyder på att han håller på att förlora sin tidigare givna plats i historieskrivning och kanon. I till exempel vår se- 7 EFTER VIKTOR RYDBERG naste stora lyrikantologi Svensk poesi, med Daniel Möller och Niklas Schiöler som redaktörer, ägnas han lika mycket – eller snarare lika lite – utrymme som annars helt bortglömda lyriker som Robert von Kræmer och Emilie Björksten.1 Föreliggande antologi handlar om Rydbergs receptionshisto- ria, eller verkningshistoria som man ibland säger. I den tidigare litteraturen har ämnet vid olika tillfällen berörts men aldrig ut- forskats på ett mer systematiskt sätt. Inte heller denna antologi erbjuder någon heltäckande genomgång av denna lika mångför- grenade som svåröverblickbara historia. Däremot ges här ett antal perspektiv som kompletterar varandra och sammantaget skapar en bred bild av det allmänna uppstigandet av Rydbergs anseende och inflytande under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet och det därpå följande gradvisa fallet. Samtidigt ställs i de tio artiklarna mer allmänna frågor om hur man idag kan närma sig ett tidigare så högt värderat men numera enligt många bedömare hopplöst daterat författarskap. Ja, varför ska vi överhuvudtaget bry oss om Rydberg idag? I antologins första bidrag, ”Har tiden gått dem förbi? Några reflektioner kring Carl Jonas Love Almqvists och Viktor Ryd- bergs receptionshistorier”, jämför Anders Burman mottagandet av Rydbergs verk med Almqvists dito. Det finns mycket som förenar Rydberg och hans äldre författarkollega, inte minst vad gäller spänningen mellan svärmisk idealism och stridbar realism, men även en hel del som skiljer dem åt, också i avseende på deras verkningshistorier. Medan Almqvist efter att ha haft stort genomslag under 1830- och 1840-talen tvingades gå i landsflykt 1851 för att halvtannat decennium senare dö bortglömd i Bre- men, gjorde Rydberg en veritabel klassresa, från de påvra upp- växtförhållandena i Jönköping via de stridbara åren i Göteborg till den litterära parnassen i huvudstaden. Kring sekelskiftet 1900 var han helt klart en mer läst författare än Almqvist, men vid 1 Daniel Möller & Niklas Schiöler (red.), Svensk poesi (Stockholm: Bonniers, 2016). 8 INLEDNING samma tid återupptäcktes den senare och båda författarskapen hade en postum storhetstid under tjugo- och trettiotalen. Där- efter har det allmänna och litteraturhistoriska intresset för Almqvist förvisso inte minskat lika drastiskt som för Rydberg utan snarare gått i vågor, med en senaste höjdpunkt i samband med sjösättningen av Samlade Verk på 1990-talet som samlade många såväl etablerade som yngre forskare. Men trots att Drott- ningens juvelsmycke och Det går an fortsätter att locka vissa nya läsare är forskningen om Almqvist idag på det stora hela inte avsevärt mer intensiv eller omfattande än den om Rydberg. Nu- mera är det till exempel högst ovanligt att doktorander väljer att skriva sina avhandlingar om något av de båda författarskapen. Även om det inte är otänkbart att de kan komma att uppleva en och annan mindre renässans finns det idag inte särskilt mycket som tyder på någon sådan, i synnerhet inte för Rydbergs del. Konjunkturerna i Rydbergs postuma verkningshistoria tyd- liggörs ytterligare av Andreas Hedberg. I ”Kulturhjälten som blev julpynt. Viktor Rydberg i svensk dagspress 1895–2018” mäter han Rydbergs ryktbarhet såsom den avspeglas i dagstid- ningarna: dels kvantitativt – hur många gånger som han om- nämns – och dels kvalitativt – hur han och hans verk beskrivs när de åberopas. Den kvantitativa undersökningen visar att Ryd- berg omnämndes flitigt fram till cirka 1930. Sedan minskade hans utrymme avsevärt, för att nå en bottennivå på 1970-talet. Därefter följde en svag återhämtning som till stor del verkar vara knuten till den roll som ett par av hans verk har fått i våra jul- traditioner. Resultaten går väl ihop med Hedbergs tidigare kart- läggning av Rydbergs plats på marknaden, räknat i antalet publi- cerade utgåvor av hans verk. Där visades att utgivningen nådde en topp under 1910- och 1920-talen, för att sedan gradvis sjunka; under andra halvan av 1900-talet och det tidiga 2000-talet har siffrorna genomgående varit förhållandevis låga.2 2 Andreas Hedberg, En strid för det som borde vara. Viktor Rydberg som moderniseringskritiker 1891–1895 (Möklinta: Gidlund, 2012), Bilaga: biblio- grafi. Verk av Viktor Rydberg, utgivna 1896–2003, s. 249–272. 9 EFTER VIKTOR RYDBERG I den kvalitativa undersökningen knyter Hedberg an till Bengt-Göran Martinssons studie av svenska studentuppsatser och till den där konstaterade växlingen mellan olika syner på eller förhållningssätt till litteraturen. Martinsson menar att det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet utmärktes av en idealis- tisk litteratursyn. Hedberg visar att Rydbergs (utpräglat idealis- tiska) författarskap under denna period genomgående beskrevs och värderades utifrån ett sådant synsätt, och att verk och litteratursyn därvid passade som hand i handske. Från och med 1920-talet ersattes enligt Martinsson den idealistiska litteratur- synen successivt av en historisk-empirisk som var mer upptagen av verklighetens fenomen än idévärldens abstraktioner. Hedberg finner spår av detta skifte
Load more

Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • Hur Vi Kommer Ihåg Oss Själva
    Hur vi kommer ihåg oss själva Avvikande minnesberättelser i skandinavisk samtidsprosa Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen Lunds Universitet, Språk- och litteraturcentrum Philipp Wegend Masterprogram: Litteratur-kultur-medier (LIVR07) [email protected] VT 2014 Handledare: Anders Mortensen Examinator: Karin Nykvist Opponerad: 2014-06-04 Sammanfattning Minnet har betydelse för iakttagelsen av oss själva som individ och för våra relationer till andra människor. Hur vi kommer ihåg oss själva i det förflutna och hur vi berättar om det är avgörande för vår självförståelse och identitet, samt vår plats i samhället. Också grupper, familjer, politiska partier, eller en nationalstat har minnen som används för att gestalta en gemensam bas. Minnesakten är påverkad av den sociala kontexten där vi hör hemma och där våra minnesansträngningar har sitt ursprung. För den västerländska välfärdsstaten gäller att individen mer än förr är upptagen med att förverkliga sig själv vilket ger upphov till behovet av ett minne som bekräftar ett individuellt och självständigt 'jag'. Detta minne ska helst också tillhandahålla en sammanhängande och målinriktad livsberättelse vilket svarar på de föreställningar om hur ett framgångsrikt liv bör se ut. Hur vi kommer ihåg oss själva influeras av de minnestraditioner som finns i vårt samhälle och anpassas för att motsvara idealen om en kronologisk livsberättelse med en röd tråd. Med hjälp av en text- och strukturanalys undersöks här fyra romaner från Skandinavien: Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen.
    [Show full text]
  • Amanda Peralta
    ” ”inte kan jag berätta allas INTE historia?” Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lund- bergs vittnesmål från bemanningsföretagens tide- KAN varv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetar- litteraturens anspråk – från förra sekelskiftets JAG kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur fnns och görs klass, och hur märks detta BERÄTTA i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. ALLAS Volymen samlar 14 bidrag som behandlar före- ställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: HISTORIA – arbetarlitterär tradition inte kan jag – genreproblem ” – reception, medier och offentlighet berätta allas historia? – genus och sexualitet ” – religion och existens ? föreställningar om Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, ” Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine nordisk arbetarlitteratur Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman. beata agrell åsa arping magnus gustafson christer ekholm ISBN 978-91-88348-74-6 (red.) ISBN 978-91-88348-74-6 9 789188 348746 LIR.skrifter LIR.skrifter Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson (red.) ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur LIR.skrifter Beata
    [Show full text]
  • Mélanges Publiés En Hommage À Gunnel Engwall
    Mélanges publiés en hommage à Gunnel Engwall ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS ROMANICA STOCKHOLMIENSIA 20 Ett varmt tack riktas till de bidragsgivare som möjliggjort detta projekt: Magnus Bergvalls Stiftelse Henrik Granholms Stiftelse Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Lars Hiertas Minne Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser © Inge Bartning, Johan Falk, Lars Fant, Mats Forsgren, Ritva Maria Jacobsson, Jane Nystedt ORIGINAL Diction Sonja Nilsson PORTRÄTT Lennart Gram, 1910–1998 TRYCK Råd & Resultat Kommunikation, Ljungby Gunnel Engwall 60 år Att på några få rader ge en allsidig och rättvisande bild av Gunnel som yrkeskvinna och person är en nästan omöjlig uppgift. De banbrytande frekvensstudierna i fransk roman- konst, hennes viktiga insats i samband med Strindbergsutgåvan, hennes forskning kring den svenske titanen, ledamotskapen i lärda sällskap och inflytelserika församlingar är blott några exempel på hennes forskargärning och akademiska kall. Men vi, dina vänner, vill främst av allt ge vår hyllning till dig som vi lärt känna och hålla av som • den ärliga och uppriktiga Gunnel, som trygg i sin integritet inte tvekar att ta ställning för det som är rätt, pålitlig som det svenska urberget; • den drivande och dynamiskt nytänkande Gunnel, som med outtröttlig energi väl- komnar varje problem som en förevändning att få utöva sin favoritsysselsättning: ”att verka”; • den generöst uppmuntrande Gunnel, som stöttar och inspirerar, som får människor i sin omgivning att växa, som utan sidoblickar på person eller egen nytta självklart och utan åthävor öppnar nya vägar för andra; • den utåtriktade Gunnel, som genom sin personlighet och sin eminent sociala för- måga skapat viktiga nätverk av kontakter och vunnit anseende såväl inom landet som internationellt; • och sist, men inte minst, den okonstlade, bussiga och vänfasta Gunnel.
    [Show full text]
  • Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet).
    [Show full text]
  • Anders Öhman: Arbetarlitteraturen Och Gestaltningsproblemet Exemplet Karl Östman 35 Bo Claesson: Kraften I Det Lilla
    Från Nexø till Alakoski Aspekter på nordisk arbetarlitteratur Sjöberg, Birthe; Jonsson, Bibi; Vulovic, Jimmy; Nilsson, Magnus 2011 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B., Jonsson, B., Vulovic, J., & Nilsson, M. (Red.) (2011). Från Nexø till Alakoski: Aspekter på nordisk arbetarlitteratur. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 29). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222
    [Show full text]
  • LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap
    Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex.
    [Show full text]
  • Lars Elleström, Vårt Hjärtas Vilt Lysande Skrift. Om Karl Vennbergs Lyrik
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 114 1993 Svenska Litteratursällskapet Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Ulla-Britta Lagerroth, Margareta Wirmark Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Ulf Boethius Umeå: Sverker R. Ek Uppsala: Bengt Landgren, Johan Svedjedal Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. AO, 752 37 Uppsala Distribution: Svenska Litteratursällskapet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. AO, 752 37 Uppsala Utgiven med understöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskript. ISBN 91-87666-08-01 ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Fälths Tryckeri, Värnamo 1994 Recensioner 159 nomenet. Den som studerar jazz skall bli jazzpianist, den successivt framväxande Vennbergforskningen. den som forskar om fotbollshuliganism måste själv bli Att forskningsöversikten således splittras upp medför huligan - empatin är ofrånkomlig forskardygd inom dock den nackdelen att de olika forskningsansatserna denna skolbildning. Forskaren måste befinna sig på står isolerade från varandra
    [Show full text]
  • Tidskrift for Litteraturvetenskap Nummer
    Tidskrift for litteraturvetenskap - Nummer 3-4 · I998 .. ~d.. <" W~ A~ fl.d.,A « ~~ ~~~~. ~c. (~l... rv~ nu'~ ~ 'uf ' J TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Mats Malm KASSÖR: Anna Nordenstam REDAKTION: Åsa Arping, Peter Forsgren, Anna Forssberg Malm, Mats Jansson, Anna Nordenstam, Niklas Schiöler TEMAREDAKTÖRER, Åsa Arping och Anna Nordenstam REDAKTIONSRÄD: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) REDAKTIONENS NYA ADRESS: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Umeå universitet 90r 87 Umeå E-post: [email protected] BIDRAG på upp ti1l25 ~-sidor (radavstånd r,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-format, Word 5.1. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. PRENUMERATIONSAVGIFT för hel årgång om fYra nummer år r50 kr, för studerande r20 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, r996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. TIDSKRIFTEN utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift for Litteratur­ vetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av lO kr. TIDSKRIFT FÖR UTTERATURVETENSKAP utges med bidrag från Humanistisk­ Samhållsvetenskapliga Forskningsrådet. OMSLAGET återger Gunnar Ekelöfs anteckning av oundgängliga diktare vid en bestämd tidpunkt (se s. 138). TRYCKNING: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISS;<J: II04 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugosjunde årgången - nr 3-4 • "998 Eva Adolfison Ktitik, litteratur och journalistikens tvång.
    [Show full text]
  • Strindberg and Autobiography
    Strindberg and Autobiography Michael Robinson ]u[ Norvik Press ubiquity press London Published by Ubiquity Press Ltd. Gordon House 29 Gordon Square London WC1H 0PP www.ubiquitypress.com and Norvik Press Department of Scandinavian Studies University College London Gower Street London WC1E 6BT www.norvikpress.com Text © Michael Robinson 1986 Original edition published by Norvik Press 1986 This edition published by Ubiquity Press Ltd 2013 Cover illustration: Wonderland (1894) by August Strindberg, Nationalmuseum, Stockholm. Via Wikimedia Commons. Source: Google Art Project. Available at: http:// commons.wikimedia.org/wiki/File%3AAugust_Strindberg_-_Wonderland_-_Google_ Art_Project.jpg Printed in the UK by Lightning Source ISBN (paperback): 978-1-909188-01-3 ISBN (EPUB): 978-1-909188-05-1 ISBN (PDF): 978-1-909188-09-9 DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab This work is licensed under the Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ or send a letter to Creative Commons, 444 Castro Street, Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA. This licence allows for copying any part of the work for personal and commercial use, providing author attribution is clearly stated. Suggested citation: Robinson, M 2013 Strindberg and Autobiography. Norvik Press/Ubiquity Press. DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab To read the online open access version of this book, either visit http://dx.doi.org/10.5334/bab or scan this QR code with your mobile device: Contents Preface i Chapter
    [Show full text]
  • Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
    avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment
    [Show full text]
  • Bibelkunskap För Kulturvetare
    © Författaren och Teologiska Institutionen, Lunds Universitet Bibelkunskap för kulturvetare Birger Olsson, professor i Nya testamentets exegetik ”Den som inte kan sin Bibel är dum”, sa Jan Myrdal en gång, och det är kanske inte så svårt att hålla med honom på den punkten. Bibeln är en omistlig del av vårt kulturarv, och den som vill få del av det som vi fått från tidigare generatio- ner måste lyssna, se och läsa med Bibeln i hand, med Bibeln i sitt huvud och i sitt hjärta. Utan kännedom om de bibliska berättelserna, de bibliska liknelserna och sentenserna förblir mycket av vårt kulturarv stumt. Utan bibel saknar vi förmåga att ta emot, att samtala och att föra vidare det som finns i vår västerländska kul- tur. Det är lätt att ropa fram en sky av vittnen som skulle kunna bekräfta detta. Kers- tin Ekman noterar i en intervju förra året att hon blev förvånad när recensenterna inte såg kopplingarna till Bibeln i hennes bok ”En stad av ljus” (Trots allt, nr 2, år 2000). De finns där enligt henne som ”russinen i en mannagrynspudding”. Jag citerar: Du får tänka på att min generation har sina grundberättelser i Bibeln. När det överhu- vudtaget handlar om att berätta går tankarna till Bibeln. Inte direkt till enskilda texter el- ler verser, utan till sättet att berätta en historia. … När jag så började skriva så tyckte jag att bibeltexterna – i det här fallet från Nya testamentet – också var grundläggande som livsbeskrivning. Men det handlade inte så mycket om Kristusgestalten, utan mer om ’Mariorna’. Och så Johannes! Både Johannes döparen och den torterade fängslade gal- ningen som hölls fången på Patmos.
    [Show full text]