ERIC HERMELIN 150 ÅR Persiska På Nytt Persisk Dikt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ERIC HERMELIN 150 ÅR min Hebreiska : "Gerna ! Dock, på ett villkor. Utan er- sättning." SEN tog det fart. Jag hade hållit på i åratal För 150 år sedan, den 22 juni 1860, föddes Eric Herme- förut, men utan framgång. Men redan i September 1915 lin på Renstad Gård i Östergötland. kunde jag bevista Professor Herners föreläsning i Hebre- iska.Och inte blott Hebreiskan. Jag hade inte tittat i en Erics föräldrar var Axel och Eugenia Hermelin, fadern Persisk bok sen 1890. Men före utgången af året 1915 fideikommissarie till Gripenberg och modern dotter till hade jag begynnt att läsa Persiska på nytt. Och efter 25 den mångspråkige missionären Peter Fjellstedt. Eric gick års afbrott. Vet inte jag vet ingen det, att lika sannt som i skola i Jönköping, tog studenten i Stockholm och fort- Ordet är: "Den dig föraktar, skall jag förbanna" lika satte studierna vid Uppsala universitet. Han tog ingen sannt är hvad som står förut, i versen 3, kapitel 12 af färdig examen och fick istället arrendera en av faderns Genesis: "Va avorka mevorkäka" ("Och jag gårdar. Vid 23 års ålder 1883 reste han till USA där han skall välsigna den dig välsignar"). I fem och tjugo år - bl.a. tog värvning som soldat i arme´n. Efter ett par år och så många dagar till, som ha förflutit sedan den 19 de återvände Eric till Europa och tog 1886 på nytt värvning Januari, 1940, har jag åtnjutit Rabbin Wohlstein´s, och som soldat denna gång i den brittiska arme´n. Hans re- hans älskliga makas Doktorinnan Jenny Wohlsteins, och gemente förflyttades till norra Indien. Det var där Eric hela deras familjs beskydd och vänskap. Och huru började studera persiska. Efter avsked ur arme´n 1893 mycket, som - alltjemnt menskligt totalt - måste skrifvas kom han åter till Europa men gav sig snart på väg till på detta beskydds, denna vänskaps conto, af min öfver- Jamaica ett par år. I början av 1896 var Eric tillbaka hos sättnings resultat, det framgår bäst deraf, att jag ej, dess- familjen men året därpå utvandrade han till Australien förinnan hade öfversatt en enda rad af Persiska." där han arbetade med bl.a. trädgårdsarbete i södra Au- stralien och på ön Tasmanien. Först efter tio år var Eric Det var Wohlstein som gav Eric tillförsikt och inspirat- åter i Sverige 1908. ion att inleda sitt översättningsarbete som redan 1918 resulterade i den första tryckta översättningen från per- Sedan uppsalatiden hade Eric ett avgörande problem, siska, Sadi´s Lustgården. han var alkoholiserad. Han hade varit på olika alkohol- kliniker och 1909 togs han in på S:t Lars hospital i Lund. Detta frihetsberövande av familjen och läkare måste ses som brutalt. Överläkaren vid S:t Lars Gustaf Elander skrev i ett intyg efter Erics död att "En längre tids vård med fullständig avhållsamhet från alkoholhaltiga dryck- er var ofrånkomlig, och att det var av sådan anledning Friherre Hermelin blev intagen på S:t Lars sjukhus i Lund." I slutet av 20-talet hade Eric möjlighet att lämna S:t Lars men valde att stanna kvar. Eric avled där helt stilla vid 84 års ålder den 8 november 1944 och gravsat- tes i familjegraven på Gripenbergs Gård. Persisk dikt Persiska på nytt Den persiska sufiska dikten omfattade både poesi och Efter intagningen på S:t Lars började Eric snart att ägna prosa och utgjorde höjdpunkten i den persiska kulturens sig åt språkstudier. I ett brev 1940 till min Mor Ewa, då diktning. Diktarna föddes eller levde med några undan- gift med min Far Axel som var Erics brorson, berättar tag mellan åren tusen och trettonhundra i Iran och Af- Eric med egna ord hur han återupptog studierna av per- ghanistan. De skrev på persiska som var det litterära siska 1915, vilket skulle leda till hans omfattande över- språket. Eric översatte nära tiotusen sidor i 30 böcker av sättningsverksamhet. Då omständigheterna kring hur sådana stora diktare som Sadi, Attar, Rumi, Sanai och Eric började de persiska översättningarna har allmänt Khaiyam. De var sufier och tillhörde en riktning inom intresse har jag här gjort ett utdrag ur brevet. Det är in- Islam utan att utgöra någon sekt. Därtill var de alldeles tressant att läsa också för att se hur Eric skriver på sitt för odogmatiska. Förutom det religiösa innehållet i den gammaldags och lärda sätt. persiska dikten är den full av djup livsvisdom. För Eric var den Hebreiska Bibeln grunden och den sufiska dik- "Den 9 de Januari 1915 dog min Far. Den 19 de Januari ten ett komplement i hans sökande efter sin Gud. Härvid 1915 skref Rabbinen i Malmö, Doktor Josef Wohlstein, vägleddes han säkert av vad Rumi skriver i sitt mäster- på öfverläkaren, Professor Theodor Neranders bön, att verk Mesnavi om Hjertat och i Erics liv var säkert vis- han ville vara så god och komma hit och hjelpa mig med domsord ur Sadi´s Lustgården om rosenbusken och ur Khaiyam´s Rubaiyat om att vara glad något Eric kände bokhandelsräkningar som finns bevarade. Många av sig starkt berörd av. böckerna köptes från utländska specialbokhandlare föru- tom de som köptes i Sverige. Med Gleerups Bokhandel i O vänner ! Trygghets-hvilostaden heter Hjertat ; Lund hade Eric nära kontakt. I Erics bibliotek fanns Derinom finnas springbrunnar och vattukällor. litteratur som direkt berörde hans översättningsarbete Rosengårdar INOM rosengårdarne. som språkvetenskap, lexikon, persisk och arabisk littera- Vänd dig till Hjertat hän, och vandra vidare- tur, religion och filosofi. Där fanns grekiska och latinska du nattens vandringsman ! författare som kanske användes när Eric översatte verk När du af en rosenbuske åtnjutit lycka : av Swedenborg från latin. Eric hade också böcker om Så är det på sin plats, att du lider dess tagg. litteraturhistoria, svensk och utländsk skönlitteratur. Här fanns böcker i historia, samhällskunskap och biografier Förglöm den dag som från dig svunnit har ; och Eric hade också böcker om geografi, matematik och Sörj ej öfver den dag som dig ej hunnit. naturvetenskap. Lindahl har beräknat att Eric inom dessa Gör ej det komna och förgångna till en grundval : och andra områden hade omkring tvåtusen titlar vilket Var glad i detta nu ; och gif ej ditt lif för vinden. återspeglar bredden på Erics intressen. Merparten av hans österländska samling inköptes från Erics sterbhus Uppmärksamhet av Lunds Universitetsbibliotek. Under sin levnad fick Eric liten uppmärksamhet för sitt översättningsarbete. Störst framgång var när den fin- landssvenska författaren Hagar Olsson skrev två essäer om Eric och de persiska diktarna i sin bok "Arbetare i natten" 1935. Han fick enstaka recensioner och det var bara ett fåtal författare och andra som köpte hans böcker. Eric bekostade själv tryckningen av de trettio persiska översättningarna och ett tiotal andra böcker. Han gav gratisexemplar till några kontakter för vidare förmedling till intresserade. Men Eric hade en envis tro på att hans verk och verksamhet inte skulle vara förgäves. Efter Erics död har han fått stor uppmärksamhet. I sin bok "Inblickar" 1968 skrev K.A. Svensson om Erics översättningar. Det stora genombrottet kom 1976 när Per-Erik Lindahl gav ut biografin om Eric "Ångesthju- Eric satte största värde på besök av familjemedlemmar lets svängningar" och Carl-Göran Ekerwald gav ut ett och andra vänner och han var en god brevskrivare. I min urval av Erics texter i "Persiska antologin" som kom i tre bokhylla har jag ärvda böcker som min Far och fastrar upplagor i totalt tiotusen exemplar. Lindahl skrev två fick av Eric när de var på besök. Min Mor besökte också kompletterande biografier "Jag kan hvissla Beethovens Eric och de hade från mitten av 30-talet en frekvent sonater!" 1982 och "När man varit vagabond ... " 1985. brevväxling. Själv har jag träffat Eric vid ett tillfälle, på År 1993 kom en nyutgåva av Khaiyams Rubaiyat utgi- hans 80-årsdag 1940, när jag som barn tillsammans med ven av Ulf I Eriksson. Ekerwald gav 2007 ut en ny anto- min Mor och Farmor Jane var på tvådagars besök i logi "Persisk balsam". I anledning av Erics 150- Lund. årsjubileum ger Ekerwald ut en nyutgåva av Erics första persiska översättning, Sadi´s Lustgården. I en yngre Ett rikt liv generation har konstnären Elisabeth Moritz (som här har Många gånger har jag ställt mig frågan varför Eric inte bistått med fotona från ca 1940) arrangerat en uppskat- blev godsägare på någon av faderns gårdar eller varför tad utställning med föredrag om Eric på S:t Lars hösten han med sin språkbegåvning inte gick den akademiska 2008 och Ashk Dahle´n som doktorerat i persiska språ- vägen och blev professor i något klassiskt språk. Varför ket har visat Eric stor uppskattning på sin hemsida och i valde han istället att ge sig ut i världen till USA, Indien, föredrag. Hade Eric vetat om allt detta hade han säkert Jamaica och Australien under ofta mycket svåra omstän- känt att hans verk och verksamhet inte varit förgäves. digheter? Eric måste ha haft en stark frihetslängtan som gjorde att han levde detta liv. När han så blev intagen på För sitt översättningsarbete och sina olika intressen S:t Lars ägnade han sig åt studier av olika språk, över- köpte Eric ett stort antal böcker som han hade i sitt ar- satte texterna i fyrtio böcker och sökte sin Gud. Om han betsrum, ett av de två rummen han disponerade på S:t levde ett lyckligt eller olyckligt liv är svårt att säga. En Lars. Lindahl har gjort en genomgång av de böcker och sak är jag dock säker på, Farbror Eric som han kallades i familjekretsen levde ett obändigt, starkt och rikt liv. Johan Axelsson Hermelin Erics gudson .