swedenborg, emanuel 497

ter? Samlade sagospel för barn och ungdom. Sthlm: let, [Verso:] översättning och bearbetning: J S, ill: E Natur och kultur, 1945. 154 s. – Vad Mälaren speg- Küsel, 159 s, ill, ([Verso till titelblad:] Saga, 88).] lat. [Omslag:] Sanning, syner och sägner kring en gammal mälargård. Sthlm: Natur och kultur, 1947. Källor o litt: G H Lindskog, Vid svenskhetens nord- 285 s, [32] pl-s, ill. [Berättelser om gården Edeby liga utposter: om bilden av samerna i svensk barn- och de människor som bott där genom århundrade- och ungdomslitteratur under 1900-talet (2005); na.] – Nils Bielke. Från Salsta till Capitolium. Sthlm: dens, ”Snölandets fattiga ungdom till hjälp”: om Natur och Kultur, 1949. 206, [1] s, [5] pl-bl, [22] pl- kvinnor och män kring Norrbottens arbetsstugor s, ill. – Den goda viljans stad. En Strängnäskrönika. för barn 1903–1933 (2010); dens, ”Först och främst Utg av J S. Sthlm: Natur och kultur, 1950. 211 s, [24] misshagade namnet”: arbetsstugor för barn i Tor- pl-s, ill. – Vad far gör är alltid rätt. Efter H. C. An- nedalen och Lappland 1930–1954 (2014); E Lun- dersen. Sagospel i två akter. Sthlm: O Eklund, 1950. demark, Arbetsstugorna (1980); D Nilsson Ranta, 13 s. – Fotspår på vägen. Från drottning till folket. Nödhjälp på villovägar: implementering av en fi- Sthlm; London: Fritzes bokförl, 1954. 178, [1] s, [2] lantropisk välfärdsidé, Norrbottens arbetsstugor pl-bl, [18] pl-s, ill. [Innehåller korta porträtt av ett 1903–1954 (2008); J Nordblad, Jämlikhetens vill- 20-tal personer.] kor: demos, imperium och pedagogik i Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken, 1880–1925 Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej närmare (2013); N Slunga, ”Skola för glesbygd”: arbetsstugor undersökts. Enligt tillgängliga källor publicerade i norra Sverige (1993); dens, Arbetsstugorna i nor- hon minst 40 bidrag 1900–53. Av dessa kan näm- ra Sverige: ett filantropiskt företag i skolans tjänst nas fem barnpjäser (sagospel) i serien Barnteatern (2000); SMoK; S Svensson, Läsning för folkets barn: (samling 7–10, 20; Sthlm 1927, 29, 30, 32, 43) vilka Folkskolans barntidning och dess förlag 1892–1914 ingår i Barnbiblioteket Saga (124, 137, 143, 149 och (1983). 210). Samtliga fem har antingen tryckts om i S:s sam- ling Ska vi spela teater (1945) eller har tidigare varit Gerda Helena Lindskog tryckta i Små sagospel för barn och ungdom (1912), se egna verk ovan. Hon bidrog också med sagor till tre andra antologier i Sagaserien. Slutligen var hon en flitig bidragsgivare i årsberättelserna för Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor. Swedenborg, Emanuel, före adl Swed- berg, f 29 jan 1688 i Sthlm, Jak o Joh, d 29 Redigerat (utgivit): Margareta, Sveriges kronprin- mars 1772 i London (begr Sv kyrkan). För- sessa. Minnesteckning under mångas medverkan utg äldrar: biskopen Jesper Swedberg (se ovan) av L Dahlgren och J S. Upps: Lindblad, 1921. 139 s, o Sara Behm. Inskr vid UU 15 juni 99, disp [30] pl-bl, ill, fotogr. Fol. [2.–3. uppl s å.] – Stock- holm nu och fordom. Under redaktion av H Wåh- där 1 juni 09, gjorde ett flertal resor, till bl a lin och J S. Med bidrag av R Josephson … Sthlm: , Holland, Frankrike o Tyskland Norstedt, 1925. [6], 303, [1] s, ill. Fol. [Även utgivet våren 10–maj/juni 15, till Holland o Tysk- som: Sveriges städer nu och fordom. Skildringar i land maj 21–juli 22, till Tyskland o Böh- ord och bilder. Under medverkan av ett stort antal men maj 33–juli 34, till Danmark, Tysk- författare utg av A Roosval. [D] 1, stad. land, Holland, Belgien, Frankrike o Italien Stockholms och Uppsala län. [Bd] I, juli 36–okt 40, till bl a Amsterdam, Haag o stad. Sthlm: Norstedt, 1925. (D 1 utgavs i häftesform London juli 43–aug 45, till bl a Holland o 1916–26 och verket i sin helhet 1913–26.)] – Bygd och folk. Av Carl och J Svedelius. [Verso:] Redak- London juli 47–sommaren 50, till London tionskommitté N Hänninger och J Lindquist samt sommaren 58–juli 59, till Amsterdam som- utgivarna. Sthlm: Norstedt; [II–III:] Svenska bok- maren 63–aug 64, till Amsterdam o Lon- förl, 1927–34. [I]–III. [Läsebok.] [I]. 1927. 379 s, don juli 65–sept 66, till bl a Amsterdam, fotogr. II, Grannländer och stamfränder. 1929. 310 Paris o London maj 68–sept 69, till Amster- s, fotogr. III, Kultur i Norden. 1934. 347 s, fotogr. dam o London juli 70–72, utg av Dædalus hyperboreus 16–18, e o assessor i Bergskol- Översatt (bearbetat): J A Friis, Lajla. Skildringar legium 18 dec 16, ord där 15 juli 24–12 juni från Finnmarken. Berättad för Saga av J S. Origi- 47, adl 23 maj 19 (introd 20), deltog i riksda- nalteckningar av E Küsel. Sthlm: Svensk läraretid- nings förl, 1922. 223, [1] s, ill. (Barnbiblioteket Saga, garna 23 (led av bergsdeputationen), 26–27 88). [På titelbladet felaktigt: Fries. Omslaget har det (led av besvärsdeputationen), 34, 42–43, korrekta Friis. 2.–3. uppl 1929–39. 4., genomsedda 51–52, 55–56, 60–62. – LVS 29, LVA 40. uppl 1949: 214 s, ill. 5., reviderade uppl 1958: Lajla. – Ogift. En berättelse från norska Lappmarken på 1700-ta- S är en av de mest internationellt kända

SBLmaster_169_20170518.indd 497 2017-05-18 15:23:14 498 swedenborg, emanuel

brett bildade universitetsbibliotekarien Eric Benzelius d y (bd 3), som uppmuntrade S:s intresse för matematik och naturvetenskap och förde honom in i vetenskapliga kretsar. 1709 avslutade S sina studier med att un- der professorn Fabian Törners presidium försvara en dissertation rörande några sen- tenser hos Seneca och Publilius Syrus. Våren 1710 begav S sig ut på en femårig bildningsresa till England och kontinenten för att inhämta de senaste rönen inom na- turvetenskap, matematik och teknik. Han besökte London, Greenwich och Oxford, diskuterade longitudproblemet med astro- nomer som John Flamsteed och Edmund Halley, fortsatte vidare till Leiden och för- djupade sig i matematik i Paris. I ett brev till Benzelius från Rostock 8 sept 1714 berättar han om en rad egna tekniska uppfinningar, bl a en flygmaskin med fast vingplan. Han utgav även tre diktsamlingar på latin i Gre- ifswald, varav en hyllade den hemvändande Karl XII. Efter återkomsten till Sverige in- leddes ett par fruktbara år med teknisk och Målning av P Krafft d ä vetenskaplig verksamhet, i samarbete med SPA och under ledning av uppfinnaren Chris- topher Polhem (bd 29). I slutet av 1716 ut- nämndes S av Karl XII till e o assessor och översatta svenska författarna genom ti- i Bergskollegium med särskild uppgift att derna. Rastlöst aktiv med pennan och med assistera Polhem i olika tekniska projekt. stor tro på sin förmåga gav han sig in på en Tillsammans arbetade de bl a med kana- rad kunskapsområden. I yngre år inriktade ler och slussar vid Trollhättan, en skepps- han sig bl a på matematik och teknologi, docka i Karlskrona och saltsjuderier i Bo- senare kom naturfilosofi, bergsvetenskap, huslän. S gav också 1717 ut en kort skrift anatomi och fysiologi i fokus för hans forsk- om Polhems manufakturverk Stjärnsund ningar varefter hans berömda, på sina håll och dess tillverkning av förtennade plåt- beryktade, religiösa författarskap tog vid. tallrikar. Så vittfamnande och disparata S:s intres- Samarbetet med Polhem rörde även sen än ter sig, har forskningen i allmänhet naturfilosofiska frågor. Som en hyllning kommit att betona enhetligheten i hans gär- till Polhem gav S ut Sveriges första veten- ning. skapliga tidskrift, Dædalus hyperboreus. I S växte huvudsakligen upp i Uppsala träffade de Karl XII för samtal om där fadern 1692 hade erhållit en professur matematik. På kungens uppdrag konstru- i teologi. Modern dog 1696 och följande år erade S 1718 ett nytt talsystem med basen 8. gifte fadern om sig. Sin första utbildning S, som tidigare under sin resa bekantat sig fick S av familjens informator, kusinen Jo- med den nya matematiken, infinitesimal- han Moræus (bd 25), sedermera Carl von kalkylen och algebran, publicerade samma Linnés (bd 23) svärfar. Vid elva års ålder år den första läroboken på svenska i alge- inskrevs S vid Uppsala universitet. Då fa- bra, Regel-konsten författad i tijo böcker, dern utnämndes till biskop och flyttade till som emellertid var fylld av tryckfel och fick Skara 1703, stannade S kvar i Uppsala för ringa betydelse i den matematiska under- att fullfölja sina studier. Han bodde nu hos visningen. I skriften Förslag til wårt mynts sin äldre syster Anna och hennes man, den och måls indelning (1719) föreslog han även

SBLmaster_169_20170518.indd 498 2017-05-18 15:23:15 swedenborg, emanuel 499

ett decimalsystem för räkning av mynt och svågern att söka en professur i astronomi mått. med hänvisning till sina talsvårigheter eller S:s naturfilosofiska verksamhet utmär- stamningsproblem. Inte heller den präster- ker sig av stor uppslagsrikedom i de mest liga banan låg för S, sannolikt av samma skiftande ämnen, inledningsvis inte minst skäl. Med Karl XII:s död 1718 förändrades inom astronomi, geologi och paleontologi. också förutsättningarna för S, som därmed En idé, väckt redan under utlandsresan och inte längre kunde räkna med hans beskydd. föranledd av en nyligen utlyst pristävling, Snart skedde dessutom en brytning med som han aldrig riktigt kunde släppa utan att Polhem, som bl a har antagits förorsakad komma fram till någon lösning, var tanken av att Polhems dotter Emerentia inte ville om att kunna bestämma longituden genom gifta sig med S. En del tyder även på att månens position, först publicerad i Dæda- samarbetet mellan Polhem och S inte fung- lus hyperboreus 1716, sedan som en längre erade friktionsfritt. S förblev ogift. skrift, Försök at finna östra och westra len- 1719 adlades biskop Swedbergs familj gden igen igenom månan (1718), som däref- av drottning Ulrika Eleonora under nam- ter översattes till latin och publicerades inte net Swedenborg efter släktgården Sveden mindre än fyra gånger, sista gången så sent i Dalarna. Som äldste son intog S plats i som 1766. I Om jordenes och planeternas riddarhuset och fick representera familjen gång och stånd (1719) framlade S tanken vid riksdagarna, i vilka han flitigt deltog att det förr hade rått evig vår på jorden, ett från 1723 ända till 1760–62. Vid riksdags- tillstånd som motsvarade bibelns paradis förhandlingarna 1723 inkom han med fle- och de antika diktarnas guldålder. Klima- ra memorial rörande myntpolitiken, utri- tet hade därefter försämrats av att jorden keshandeln och bergsbruket. Politiskt stod avlägsnade sig från solen och snurrade allt S liksom släkt och bekanta nära hattarna långsammare runt denna och kring sin och stödde en näringsfrämjande brukspoli- egen axel. Den avtagande rotationshas- tik liksom den frihetstida författningen och tigheten låg enligt S också bakom den så alliansen med Frankrike. kallade vattuminskningen (d v s att havsy- En ny utlandsresa följde 1721–22 till Hol- tans nivå tycktes sjunka), en tanke som han land och Tyskland för att studera malm- framlade i skriften Om watnens högd och brytning och metallframställning. Under förra werldens starcka ebb och flod (1719). resan publicerade S verken Prodromus Där visade han också med empiriska bevis principiorum rerum naturalium (1721) och att stora delar av Fennoskandien en gång Miscellanea observata circa res naturales legat under vatten. I en uppsats i Daedalus (1722), vari han inspirerad av Polhems ma- hyperboreus (1718) samt i ett manuskript terieteori utvecklade tanken att materien om darrningar från 1720, försökte han för- är uppbyggd av små runda partiklar, den klara liv som rörelse, som bestående av tre- s k bullularhypotesen. På varje bubblas yta mulationer eller darrningar i nervsystemet. finns ytterligare mindre partiklar, och de- S arbetade här i linje med tidens iatrome- ras ytor innehåller i sin tur ännu mindre kaniska teorier som beskrev människokrop- partiklar o s v ända ner till de matematiska pen i mekaniska termer. punkterna. Vattnet, luften, etern och elden S:s naturfilosofiska utgångspunkt var består av sådana runda blåsformade par- den cartesianska, mekanistiska världsbil- tiklar, och mellan dessa finns kantiga och den, där alla fenomen i naturen förklarades spetsiga mellanliggande partiklar. efter mekaniska principer som en geome- När S blev ordinarie assessor deltog han tri i rörelse. Med tanke på S:s vetenskap- under en rad år aktivt i Bergskollegiets liga intressen kunde man ha väntat sig en ärenden rörande gruvnäringen. Han reste akademisk karriär, och i ett tidigt skede för- på inspektionsresor till gruvor och bruk sökte han också förmå Benzelius att i Upp- och utförde sakkunnigutlåtanden, bl a en sala verka för inrättandet av en professur i utvärdering av ångmaskinstekniken. Sam- mekanik åt honom, men därav blev intet. mantaget kom han att verka i över 30 år Med tiden svalnade S:s intresse för universi- inom Bergskollegiet, men periodvis var han tetslivet och 1724 avböjde han en plan från tjänstledig, i synnerhet 1733–47, för resor

SBLmaster_169_20170518.indd 499 2017-05-18 15:23:15 500 swedenborg, emanuel

och vetenskapligt arbete. Hans vetenskap- oändliga och om själens och kroppens me- liga korrespondens var aldrig särskilt stor. kaniska växelverkan, De infinito, som i lik- Han umgicks emellertid i kretsen kring het med hans Principia visar på influenser Sveriges första lärda sällskap, Collegium från Christian von Wolffs rationalistiska curiosorum och dess efterföljare Bokvetts- filosofi. S försökte här sammanjämka radi- gillet samt Kungliga vetenskaps-societeten kal mekanistisk naturfilosofi med luthersk i Uppsala där han var ledamot. gudstro. Frågan handlar om hur männis- Vid sidan av tjänsten sammanfattade S kans ändliga förstånd förhåller sig till det den dåtida kunskapen om mineralriket, om oändliga, d v s Gud. Han framlägger flera kemiska processer och bergshantering, sam- rationella gudsbevis och undersöker för- lade uppgifter om vitriol, svavel och svavel- hållandet mellan kropp och själ, ändligt kis, salt och magnetism. En stor del av hans och oändligt. De följande årens forsknings- naturfilosofiska spekulationer handlade program hade som syfte att med hjälp av om materiens inre struktur där han utgick naturfilosofiska, empiriska metoder bevisa från att de mekaniska lagarna är desamma själens odödlighet. Han studerade hjärnan, i så väl det minsta som i det största, och nervsystemet, blodomloppet, kroppens alla att man därigenom med hjälp av geome- delar och funktioner – hela tiden på jakt tri och mekanik kunde avslöja den osynliga efter själen. Hade man bara ett tillräckligt partikelvärldens struktur. Under sin tredje starkt mikroskop skulle man kunna se sjä- utlandsresa 1733–34, denna gång till Tysk- lens hela struktur. I manuskriptet Psycholo- land och Böhmen, gav han ut ett större verk gica från 1733–34 gjorde han t o m en skiss i tre band, Opera philosophica et mineralia över ett membran mellan kropp och själ. (1734). I den första delen, Principia rerum S började dock alltmer lämna den meka- naturalium, vill S utifrån geometrisk-me- nistiska världsförklaringen och orienterade kaniska principer förklara världsmaskinens sig mot en organisk världsbild. 1736–40 be- födelse ur de matematiska punkterna och fann han sig återigen på resa, till bl a Paris, partikelvärldens sammansättning samt sol- Venedig, Rom och Amsterdam, och sam- systemets virvelrörelser. Genom den rörelse lade uppgifter om människokroppens ana- som ”det oändliga” inplanterat i punkterna tomi och fysiologi. Inte minst hjärnan stod följer en alltmer sammansatt värld, där allt i centrum för hans studier. Manuskriptet lyder under geometriska och mekaniska la- De cerebro (1738) var ett tidigt försök att gar, av spiralkretsande punkter, olika gra- lokalisera olika psykiska funktioner i hjärn- der av passiva och aktiva partiklar och ele- barken där han också framlade teorier om mentarpartiklar. S:s storslagna kosmogoni en samverkan mellan tankeverksamheten beskriver inte bara hur materien har upp- och lungornas andning. I Oeconomia regni stått utan också hur universum med sina animalis (1740–41), om själsrikets organisa- stjärnor och planeter och vårt solsystem en tion, utforskar S människokroppens fysio- gång i en virvelrörelse klumpat ihop sig. Av logi, blodet och kroppsvätskorna. Manus- materia utslungad från solen bildades pla- kriptet De fibra (1740), om fibern, som var neterna och deras satelliter. S:s förklaring tänkt att ingå i detta verk, innehåller bl a en av solsystemets tillblivelse ur ett stoftmoln teori om serier och grader som senare åter- beaktades inte i samtiden, men kan sägas kom i hans religiösa tänkande. För VA pre- föregripa det som senare gått under namnet senterade S 1743 en plan för ett större verk, Kant-Laplaces nebularhypotes. S:s förkla- Regnum animale, i 17 volymer om männis- ring utgår dock från en cartesiansk vortex- kans hela anatomi, fysiologi och psykologi. teori, inte en newtoniansk gravitationsteori. Endast tre band gavs ut (1744–45). De två efterföljande volymerna behandlar På den femte utländska resan till Hol- järnet respektive kopparen och sammanfat- land och England inträffade något som tar den dåtida kunskapen om metallfram- kom att förändra S:s liv och tankeverksam- ställning, gruvdrift, smältningsmetoder, het i grunden. I juli 1743 hade han lämnat probering, metallförädling och kemiska Sverige för att låta trycka sina anatomisk- tillvägagångssätt inom bergsbruket. fysiologiska skrifter. Som brukligt skrev 1734 gav S också ut en skrift om det han en resedagbok, men under färden ge-

SBLmaster_169_20170518.indd 500 2017-05-18 15:23:15 swedenborg, emanuel 501

nom Holland förändrade den helt karaktär. sina döda bekanta: ”och ifrån den dagen Han hemsöktes nu av besynnerliga dröm- öfwergaf jag all werldslig witterhets öfning mar i vilka han började skönja ett budskap. och arbetade in Spiritualibus efter hwad jag Dessa anteckningar, som går under namnet af Herren befaltes att skrifwa. Dageligen Drömboken, finns bevarade i ett för världs- öpnade Herren sedan rätt ofta mina lekam- litteraturen unikt manuskript (tryckt först liga ögon, så at jag midt på dagen kunde se 1859) som blottlägger det inre av en män- in i det andra lifwet och under muntraste niskas existentiella kris. En ström av has- wakenhet tala med änglar och andar.” Sina tigt nedtecknade drömsyner, omväxlande naturfilosofiska strävanden såg S som otill- med egna drömtolkningar, blottar hans räckliga, delvis misslyckade och fruktlösa. personliga uppgörelse med egenkärleken, Det var inte med hjälp av anatomin som det vetenskapliga högmodet och ärelystna- man fann själen. I juni 1747 anhöll S om den. Genom Drömboken löper erotiska un- avsked från Bergskollegium, övergav sitt dertoner, som i en anteckning från natten naturvetenskapliga arbete och gav sig ut på mellan den 28 och 29 april 1744: ”tyckte forskningsfärder i ett helt annat landskap, mig låta mitt watn, ett fruentimber innom den andliga, icke-geometriska världens im- sengen såg derpå, hon war fet och röd, jag materiella rymd. Med sin upptäckt av kor- tog henne sedan på bröstet, hon drog sig respondenserna mellan den naturliga och intet mycket undan, hon wiste mig sitt hem- andliga betydelsen, menade han sig ha er- liga och något fuhlt, jag wille intet hafwa hållit nyckeln till bibelns inre budskap. at beskaffa med henne.” Det var naturve- Det första stora teologiska verket blev tenskapen som på detta vis lockade honom en kommentar till första och andra Mose- med sina hemligheter. Drömmarnas bud- bok, Arcana cœlestia (1749–56) i åtta band. skap var att han i stället borde använda sin Detta verk, som avslöjar de i bibelordet för- tid för det högre, inte för det världsliga, men borgade himmelska hemligheterna, är S:s han befann sig ännu i mörker och visste inte viktigaste exegetiska arbete och samman- varthän han skulle vända sig. fattar stora delar av hans teologiska tänkan- Under de kvalfyllda åren skrev S De cul- de. Det som utmärker hans bibeltolkning är tu et amore Dei (utg ofullbordad 1745), om korrespondensläran, som innebär att varje Guds dyrkan och kärleken till Gud, vilken fysiskt ting motsvarar en intellektuell eller är en poetisk parafras på bibelns skapelse- moralisk mening samt en teologisk eller gu- berättelse, från solsystemets uppkomst ur domlig sanning. Bibelns ord – som han bl a det kosmiska ägget till de förstföddas äk- förklarar i sitt verk om den vita hästen i Jo- tenskap. Avgörande för S:s övergång från hannes uppenbarelse – innehåller en inre naturfilosofiska spekulationer till religiösa mening, medan ordens bokstavsinnehåll är studier var en tilldragelse i London 1745. ”tillpassat dem som är fattiga i anden”. För En vän, bankokommissarien Carl Rob- dem är ”häst” och ”ryttare” inget annat än sahm (bd 30, s 253), som nedtecknat denna just en häst och en ryttare i konkret bemär- episod, hade frågat honom hur han fick kelse. Men i själva verket innehåller dessa förmågan att kunna se och höra vad som ord också en inre eller andlig betydelse, där försiggår i andevärlden. S svarade att han ”häst” betecknar förstånd och ”ryttare” hade varit på en krog och ätit middag, men den som förstår. På liknande sätt betecknar mot måltidens slut hade det mörknat för solen Gud, som med sitt ljus motsvarar den ögonen. Han fick strax se en man som satt gudomliga visheten och sin värme den gu- i ett hörn av rummet. Mannen sade till ho- domliga kärleken. Denna läsart leder till en nom: ”ät icke så mycket”. S fylldes av skräck nytolkning av hela bibeln som avslöjar dess och skyndade hem. På natten uppenbarade dolda budskap. Skapelseberättelsen hand- sig samme man som då sade sig vara Gud, lar t ex egentligen inte om jordens skapelse världens skapare och återlösare. Gud upp- utan om människans egen pånyttfödelse manade S att förklara bibelns innehåll för och mognad, där de sex skapelsedagarna människorna. På natten öppnade sig så motsvarar lika många andliga tillstånd. I den andliga världen för honom, både him- brett upplagda verk ger S sig sedan i kast mel och helvete, där han återsåg många av med att avslöja och förklara bibelns inre

SBLmaster_169_20170518.indd 501 2017-05-18 15:23:15 502 swedenborg, emanuel

betydelse, framför allt Moseböckerna, pro- niatyr av den största människan, Maximus feterna och Uppenbarelseboken. Homo (en tankegång som påminner om Kunskap om dessa korrespondenser fick den judiska kabbalans urmänniska Adam S, under ledning av Gud, genom sina resor Kadmon). Varje kroppsdel hos den mikro- i andevärlden och sina samtal med andar kosmiska människan korresponderar med och änglar. Med sin inre syn menade han likadana kroppsdelar hos den största män- sig ha fått se det som finns i livet efter detta. niskan, men även med olika andliga bety- Under nattsömnen, men även under slum- delser. Hjärtat korresponderar med kärle- rande tillstånd mitt på dagen, reste han i ken, lungorna med visheten. sina drömmar till andarnas och änglarnas S:s lärosystem kan sägas bestå av tre de- värld. När han vaknade nedtecknade han lar: bibeltolkningen, andeläran och teolo- i sin andliga dagbok, Diarium spirituale, gin. Vad gäller teologin, så utmärker den dag för dag och år för år allt vad han hade sig bl a av tron på förnuftet, nyttan och en sett och hört. S experimenterade även med teleologisk förståelse av Guds skapelse, att en sorts andningsteknik, som han sedan sin det finns en riktning och ett ändamål med barndom lagt märke till påverkade tanke- den. Hans teologi kan sägas vara fast för- verksamheten. Andarnas värld är ett slags ankrad i tidens upplysningstänkande och uppsamlingsplats för döda människors sjä- kan knappast, som det ibland har antagits, lar, varifrån de sedan efter en tid reser vida- helt läsas som ett utslag av äldre esoteriska re till antingen himlen eller helvetet. Men strömningar även om t ex nyplatonska in- S:s himmel och helvete är inga platser, utan fluenser förekommer. Man finner också be- andliga tillstånd. De är inte Guds straff el- röringspunkter med pietistiska rörelser, t ex ler belöning. I stället söker sig själarna av fri herrnhutarna i vars kretsar han hade um- vilja dit där de känner sig hemma, de onda gåtts. Många har också sett likheter mel- söker sig till helvetet, de goda till himlen. lan S och hans far, den färgstarke biskop S förde noggranna anteckningar om livet Swedberg. Skyddande änglar och djävulens i den andra världen, samtalade med dess illvilja, visioner och djävulsexorcismer, un- invånare och invecklade sig i teologiska dis- derverk och järtecken var en realitet för bi- kussioner med döda filosofer och teologer skopen, liksom de pietistiska stämningarna, som Aristoteles, Descartes, Leibniz, Luther betoningen av gärningens betydelse, vilket och Melanchthon. Han mötte också afri- sannolikt satte prägel på S i unga år. S är kaner, vilka han menade stod närmare ett dock mer av en 1700-talsmänniska, en tän- ursprungligt gudsförhållande än andra. kare, en teolog som går bortom den enkla Precis som på jorden finns i andevärlden bokstavstron. Hans teologi är ett upplys- städer, trädgårdar och landskap. Glädjen ningsprojekt i den meningen att bekännel- får visuella uttryck i form av vackra land- seskrifterna underkastas en rationalistiskt skap, trädgårdar, städer och palats. Det präglad kritik. Vidare är S:s andevärld ett onda framträder som trakter med stin- uttryck för den antropologiska vändning kande träsk, fyllda av träck och smuts. Den som kännetecknar 1700-talets upplysning, andevärld S utforskar med den inre synen ett intresse för det mänskliga och männis- saknar emellertid tid och rum. Framåtskri- koskapade. Det har tillspetsat sagts att S:s dande i tid och rum i andevärlden består himmel är ”ett merkantilistiskt drömsam- egentligen av inre tillståndsförändringar. hälle, där änglarna i munter arbetsglädje De som står varandra nära andligt är så- tjänade statsnyttan” (Lindroth 1978, s 569). ledes även nära varandra i det skenbara I flera bemärkelser skiljer sig S:s lära från rummet i andevärlden. När en ande tänker den lutherska ortodoxin. Återkommande på en annan ande kommer denna i samma är tanken att treenigheten ska förstås inte ögonblick att befinna sig bredvid honom. som tre personer, utan som tre aspekter av Allt vad andarna ser är inget annat än Gud, som själen, kroppen och verksamhe- motsvarigheter i deras inre, avspeglingar ten hos en människa, att det gudomliga är av inre känslor och tankar. Universum i ett och inte delbart. Vidare motsätter han sin helhet framstår som en gigantisk män- sig den lutherska doktrinen om sola fide, att niska, där den lilla människan är en mi- frälsningen nås genom tron allena. I stäl-

SBLmaster_169_20170518.indd 502 2017-05-18 15:23:15 swedenborg, emanuel 503

let, menar S, når man frälsning genom en (1758) sammanfattar S tanken om ett nytt förening av tro och välgärningar, d v s män- andligt Jerusalem, en ny kristen församling, niskokärlek. som vilar på insikt om Ordets andliga me- Alla de teologiska verken – sammanlagt ning. Den yttersta domen, förklarar han i 18 publicerades under S:s livstid – skrevs De ultimo judicio (1758), har i själva verket på latin och trycktes utomlands, i Amster- redan skett i den andliga världen 1757. Den dam och London. På så vis kunde S både följs av Kristi andra återkomst, inte genom undvika censur och kritik från den svenska Kristus personligen, utan genom ankom- kyrkan och nå en internationell läsekrets. sten av den inre, andliga meningen av Or- Denna utgivning kostade emellertid ofant- det, förmedlad genom S. Den femte boken, liga summor. Hans pension sedan han tagit De equo albo de quo in Apocalypsi (1758), avsked från sin tjänst i Bergskollegium, samt är en tolkning av den vita hästen i Uppen- årliga ränteinkomster, kunde inte på långa barelsebokens 19:e kapitel. vägar täcka dessa utgifter. Hans förmögen- Under hemresan över Göteborg inträffa- het, bestående av andelar i olika bruk som de en händelse som gått till historien som ett han erhållit genom arv efter bl a styvmo- exempel på S:s siarförmåga. Vid en middag dern Sara Bergia, var oförändrad under hos handelsmannen William Castel i Gö- perioden. Inte heller den blygsamma för- teborg den 19 juli 1759 skulle S plötsligt ha säljningen av hans böcker, vilka trycktes i berättat att en brand hade brutit ut i Stock- små upplagor, kan ha inbringat några större holm nära hans eget hem. Lättad skulle han belopp. Det har därför spekulerats i att S i två timmar senare ha förklarat att branden själva verket hade en okänd välgörare som nu hade hejdats tre hus från hans eget. Två under 25 års tid gav honom en årlig pen- dagar senare kom en kurir från Stockholm sion, och det skulle ha varit ingen mindre än som bekräftade händelseförloppet. Andra den franske kungen, Ludvig XV. De franska liknande historier om S:s klärvoajans spreds pengarna skulle vara ett led i hemligt pen- och gjorde honom ryktbar i hans samtid. ningstöd för att påverka svensk utrikespoli- Immanuel Kant omnämnde historien om tik. eldsvådan, och skrev t o m en hel bok om Under sin sjunde utländska resa 1758–59 S, Träume eines Geistersehers (1766), där lät S publicera inte mindre än fem böcker. han gjorde hätska utfall mot andeskåda- Ett av hans mest lästa verk, De cœlo et ejus ren och beskrev honom som en skojare och mirabilibus, et de inferno (1758), beskriver lögnhals; allt S skrev hade sitt ursprung i andevärldens tre riken eller andliga tillstånd rena fantasier från en sjuk hjärna. Senare – himlen, andarnas värld och helvetet – som forskning har dock velat visa att Kants för- vardera i sin tur kan uppdelas i tre delar. hållande till S var mer komplicerat och att Himlens tre nivåer – den himmelska, and- S i själva verket var betydelsefull för Kants liga och naturliga himlen – motsvarar t ex kritiska vändning. lika många nivåer hos människan: kärleken, S:s läror blev omdebatterade. I Tyskland visheten och handlingen. S:s syn på männis- attackerade teologen Johann August Er- kan är ett karakteristiskt intrikat system av nesti S:s andliga tolkning av bibeln, med- korrespondenser och tre- och tudelningar. an teosofen Friedrich Christoph Oetinger Själen, som inrymmer den himmelska vär- tog honom i försvar. I Sverige ställdes två men, det goda, kärleken, och det himmel- anhängare till S inför rätta 1768, Gabriel ska ljuset, det sanna, visheten, motsvaras i Beyer (bd 4) och Johan Rosén (bd 30), där förnuftet eller sinnet av vilja och förstånd, huvudfrågan gällde huruvida S:s skrifter och i kroppen av hjärta och lungor. I De var förenliga med den lutherska läran. Själv telluribus in mundo nostri solari (1758) ger förblev S oantastad, i viss mån beroende på han sig in på samtal med andar från andra att han höll sig till latinet och aldrig predi- planeter i vårt solsystem, men också i andra kade sina läror offentligt. Än viktigare var planetsystem i universum. Temat sluter väl säkerligen att han åtnjöt beskydd som högt an till samtidens vetenskapliga diskussion uppsatt tjänsteman och adelsman med för- om existensen av liv på andra planeter. I De bindelser till biskopar, ärkebiskopar och ri- nova Hierosolyma et ejus doctrina cœlesti kets politiska och ekonomiska elit.

SBLmaster_169_20170518.indd 503 2017-05-18 15:23:15 504 swedenborg, emanuel

Under 1760-talet publicerade S elva var på resa bodde han i kvarteret Mullva- verk. 1763 utgavs en fortsättning på boken den, nuvarande Hornsgatan 41 och 43 på om Den yttersta domen, en annan om den Södermalm i Stockholm, där han hade gudomliga kärleken och visheten, och fyra köpt en malmgård 1743. Innan dess hade skrifter om Nya Jerusalems lära om tron, han bl a bott i Klara och i det s k Ränt- livet, Gud och bibeln. Följande år gav han mästarehuset vid Slussplan. I sin trädgård ut en bok om änglavisheten och den gu- hade han ett litet lusthus som numera står domliga försynen. En av de mest svårtol- på Skansen. Han intresserade sig för träd- kade böckerna i bibeln, Uppenbarelsebo- gårdsodling, både grönsaker och pryd- ken, avslöjas i Apocalypsis revelata (1766). nadsväxter. Trädgården hade formklippta I De amore conjugiali (1768), om den äk- buxbomshäckar och en labyrint av brädor. tenskapliga kärleken, beskrivs äktenskapet I staden talades det om den originelle ande- som en förening av manligt och kvinnligt, skådaren. Han ”begriper sig ej sjelf”, skrev av vishet och kärlek, i ett tänkande i dua- Johan Hinric Lidén (bd 22), man skrattade liteter där två begrepp kompletterar var- åt hans tryckta galenskaper och kallade andra och bildar en nödvändig enhet som honom kort och gott för ”den illuminera- ofta återkommer hos S: kärlek och vishet, de Apocalyptiske Historieographen, Fader godhet och sanning, välgärningar och tro, Fantastisk och Gubben”. Andra som mötte Gud och kyrkan, man och hustru. Enligt S i hans trädgård fann en älskvärd, still- S kan äktenskapet mellan man och kvinna sam, leende person, alltid vänlig och ovän- upplösas efter döden. Saknas sann kärlek tat nykter och förnuftig. Publicisten Carl mellan makarna i jordelivet, kan de finna Christoffer Gjörwell (bd 17) såg honom i sin sanna hälft i andevärlden. Även den hans trädgård skötande sina växter. Han som inte funnit någon under jordelivet, kan gick friskt, talade gärna och med särdeles möta sin kärlek i himlen. Parlamentsleda- munterhet. ”Hans ansikte var väl torrt och moten Charles Augustus Tulk som hade magert men gladt och leende.” Carl Gustaf träffat S i London gör gällande att även S Tessin skriver i sin dagbok 1760: ”Han bor, på ålderns höst mött sin himmelska hustru, som mig är sagt i ett trädgårdsorangerie den fromma författarinnan Elisabet Stiern- och skattar sig lyckligast bland alla männ- crona som gått ur tiden 1769, änka efter po- iskor.” litikern greve Fredrik Gyllenborg (bd 17). I juli 1770 begav S sig ut på sin sista resa 1769 publicerade S en sammanfattning för att i Amsterdam låta trycka ett verk, av Nya kyrkans lära, som även kom ut i eng- vilket kom att bli hans sista och som sam- elsk översättning samma år. I De commer- manfattar hans lära om den sanna kristna cio animæ et corporis (1769) återkommer religionen, Vera Christiana religio (1771). han till de problem som han tidigare ställts Hösten 1771 reste han vidare till London inför som naturfilosof rörande själens och och tog in hos perukmakaren Richard kroppens växelverkan. Den förnuftsbase- Shearsmith. Strax före jul drabbades han rade argumentation, som genomsyrar alla av ett slaganfall, tappade talförmågan och hans teologiska verk, och utgångspunkten blev förlamad och sängliggande, men åter- att vetenskapen inte står i motsatsställning hämtade sig något. Han dog söndagen den till religionen, får här sin förklaring. Jag 29 mars 1772. Begravningen skedde i den har ”alltifrån tidig ungdom varit en andlig svenska kyrkan i Shadwell. I samband med fiskare”, svarade han när en ande undrade rivningen av kyrkan överflyttades hans hur det kom sig att han som var filosof blev kvarlevor till Sverige 1908 och gravsattes teolog. En ”fiskare”, förklarade S, ”beteck- i Uppsala domkyrka. S:s kranium, som va- nar i Ordet i dess andliga mening en män- rit på villovägar, förenades med den övriga niska som utforskar och undervisar om na- kroppen först efter att ha ropats in på en turliga sanningar och efteråt om andliga auktion på Sotheby’s 1978. sanningar på ett förnuftsenligt sätt”. S:s kontrastrika liv, att gå från naturveten- Sammanlagt 22 år av sitt liv befann S sig skap till teologi, från rationalism till mystik, utomlands. Särskilt gärna återkom han till från matematik till andeskådande, har för- London för längre vistelser. När han inte bryllat många. Från att ha varit en meka-

SBLmaster_169_20170518.indd 504 2017-05-18 15:23:15 swedenborg, emanuel 505

nistisk vetenskapsman slog han över i vad ström som drivande krafter. Andra sällskap som kan upplevas som naturvetenskapens var Fribyggarorden, som siktade in sig på motpol: en djupt teologiskt färgad världs- att vinna adelsmän och officerare för swe- bild med idén om en immateriell ande- denborgianismen, och Pro fide et caritate, värld, inriktad mot det andliga och gudom- vilket hade som mål att översätta och sprida liga. Många har ställt sig frågan: var han S:s verk. Bland tidiga svenska swedenbor- ett geni eller en galning? Inte minst under gare märks bl a Carl Fredrik Nordenskiölds 1900-talets förra hälft förekom det att man bror alkemisten August Nordenskjöld (bd gav S en psykiatrisk diagnos (se t ex Kleen 27) och Mårten Sturtzenbecher (bd 34, s 1917–20). Av vissa har han betraktats som 114), som deltog i bildandet av Fribyggaror- en av Gud utsänd förkunnare vilken kom den och ledde seanser för att bota sjuka och med det tredje testamentet, som en andlig för att komma i kontakt med andevärlden. Columbus, som andevärldens Linné – el- Under förra hälften av 1800-talet hade ler som den japanske författaren Daisetsu den nykyrkliga riktningen sympatisörer T Suzuki kallade honom, Nordens Budd- inom statskyrkans prästerskap, inte minst ha, då han fann likheter mellan mahayana- i Västergötland. Till de tongivande hörde buddhismen och S:s läror. den för sin swedenborgianism avsatte präs- S fick tidigt efterföljare, även om han ten Johan Tybeck. Men organisatoriskt för- själv aldrig hade ambitioner att bilda en fri- de rörelsen länge en tynande tillvaro. För- stående kyrka utan snarare ville reformera sta statserkända församlingen i Sverige blev kyrkan inifrån. Hans andelära appellerade Nya kyrkans församling i Stockholm 1885. till så skilda personer som den schweiziske I dag (2016) finns i huvudsak tre nykyrkliga prästen och fysiognomen Johann Caspar inriktningar med församlingar i framförallt Lavater, benediktinen och illuminaten USA och England, men även i Skandina- Antoine-Joseph Pernety, som översatte De vien och övriga delar av världen, inte minst cœlo et ejus mirabilibus, et de inferno till i Afrika. Till de mer kända centra för be- franska, och den engelske konstnären och varandet av S:s litterära insatser hör Swe- poeten William Blake, vilken dock i The denborg Society i London och Bryn Athyn Marriage of Heaven and Hell (1790–93) College i Pennsylvania. distanserade sig från S:s läror. S:s inflytande utanför Nya kyrkan är Den första församlingen grundad på S:s vittförgrenat. Spiritister, parapsykologer läror bildades 1787 i tankefrihetens Eng- och magnetisörer har tagit andeskådaren land, som jämte USA tidigt blev ett nav för till sina hjärtan och tyckt sig finna stöd hos den Nya kyrkan. De svenska swedenbor- honom för att alla sjukdomar är självförvål- garna kämpade däremot länge mot censu- lade och uttrycker onda andeinfluenser som ren och fick smuggla in S:s böcker i landet. går att driva ut,. Det var också S:s läror som En uttalad fiende fick de under gustaviansk inspirerade Carl Bernhard Wadström och tid i Johan Henric Kellgren (bd 21), som August Nordenskjöld till att arbeta för att kallade S för en fåne i dikten Man äger ej avskaffa slaveriet och att inrätta ett utopiskt snille för det man är galen (1787). I Sverige samhälle för frigivna slavar i Sierra Leone. vann swedenborgianismen framför allt fäs- Framför allt framstår S som en väldig lit- te i Göteborg, där den i Beyers och Roséns terär förlossare. Flera av världslitteratu- efterföljd utvecklade sig i en teologiskt ra- rens hallstämplade författare som Honoré tionalistisk riktning, i Skara, där den fick en de Balzac, Fjodor Dostojevskij, Edgar Al- pietistisk anstrykning, och i Stockholm, där lan Poe, Jorge Luis Borges och nobelpris- den kom att blandas upp med ockulta före- tagarna William Butler Yeats och Czesław teelser som alkemi, andeskådning, animal Miłosz har lockats av hans budskap. Lika- magnetism, magi och frimureri. I huvud- så har S spelat en stor roll för filosofen och staden fick swedenborgianismen sitt första psykologen William James och drömtyda- organisatoriska uttryck genom det kort­ ren Carl Gustav Jung. S har översatts till ett livade Exegetiska och philantropiska säll- stort antal språk, alltifrån de stora - skapet, bildat 1786 med Carl Fredrik Nord- iska språken till georgiska, sotho, gujarati enskiöld (bd 27) och Carl Bernhard Wad- och malayalam.

SBLmaster_169_20170518.indd 505 2017-05-18 15:23:15 506 swedenborg, emanuel

Särskilt stort var S:s inflytande på ro- efterföljare och läsare, hans litterära påver- mantikerna och symbolisterna för vilka kan på filosofer och skönlitterära författare, hans korrespondenslära framstod som en swedenborgianismen och Swedenborgskyr- viktig nyckel till metafysiska sanningar. kans historia. Diktare och tänkare som Friedrich von Även om S bidragit med intressanta upp- Schelling, Franz Baader och Novalis i slag inom naturvetenskapen är det som an- Tyskland, Samuel Taylor Coleridge i Eng- devärldens utforskare och korrespondenslä- land och den med de europeiska romanti- rans uttolkare S satt avtryck i västerlandets kerna befryndade Ralph Waldo Emerson idéhistoria. 2005 utsåg Unesco S:s arkiv vid i USA var alla påverkade av S, så också VA i Stockholm till ett kulturellt världsarv. Charles Baudelaire som i Les fleurs du S:s liv och författarskap kan sägas fånga mal (1857) publicerade den symbolistiska de eviga frågorna om förhållandet mellan programdikten Correspondances. Bland tro och vetande, förnuft och uppenbarelse, svenska författare som påverkats av S märks ande och materia, naturvetenskap och reli- romantikerna Erik Johan Stagnelius (bd 33) gion, Gud och hans skapelse. och Per Daniel Amadeus Atterbom (bd 2), liksom Carl Jonas Love Almquist (bd 1) Stora materialsaml:ar efter S i KB (bl a dagböck- och August Strindberg (bd 33), vilka båda er, ms, hs), UUB (ms, anteckn:ar, brev till S) o VA tog intryck av S i samband med personli- (ms, hs, tal, korrespondens, förteckn:ar o div sentida ga kriser. Också bildkonstnärer som Ivan handl:ar rör S, m m). Omfattande saml av S:s verk, brev, memorabilia m m, i Swedenborg Library vid Aguéli och Olof Sager-Nelson (bd 31) stu- Bryn Athyn College, Pennsylvania. – Brev från S i derade S:s skrifter vid slutet av 1800-talet. KB, UUB (bl a till kung Adolf Fredrik o G Beyer), På 1900-talet har S fängslat bl a Vilhelm LSB (bl a till E Benzelius d y) o RA (Ericsbergsarki- Ekelund, Gunnar Ekelöf, Lars Gyllensten vet, till Gustaf Bonde). samt Eric Hermelin (bd 18), som genom att översätta S:s Diarium spirituale sökt svaret Tryckta arbeten (egna verk): Nedan ges endast en för- på sin egen gåta. Genomgående är det an- teckning över titlarna på de verk av S som nämns deläran och korrespondensläran som visat direkt eller indirekt i biografitexten ovan. Tryckor- sig vara litterärt fruktbara. ternas namn är normaliserade. För fullständiga bib- Litteraturen om S är omfattande, särskilt liografiska uppgifter om S:s skrifter hänvisas till de källor som behandlas i den avslutande kommentaren har han varit föremål för litteraturhistoris- nedan. – Festivus applausus in Caroli XII … in Po- ka studier. Dock har han rönt påfallande meraniam suam adventum, Greifswald u å [1714/15; lite intresse bland svenska teologer och kyr- utgåva med översättning till engelska av H Helander kohistoriker. Ett stort arbete, framför allt av (1985)]; Ludus Heliconius, sive carmina miscellanea, amerikanska och engelska nykyrkliga före- quæ variis in loco cecinit Eman. Swedberg, Greifs- trädare under slutet av 1800-talet och bör- wald u å [1714/15; utgåva med översättning till eng- jan av 1900-talet har gjorts i fråga om att elska av H Helander (1995)]; Camena borea cum organisera, katalogisera, utge manuskript heroum et heroidum factis ludens: sive fabellæ Ovi- och översätta S:s verk. S väckte visst intres- dianis similes sub variis nominibus scriptæ ab E. S. Sveco, Greifswald 1715 [utgåva med översättning till se bland naturvetare i början av 1900-talet, engelska av H Helander (1988)]; Underrättelse, om i synnerhet hans hjärnforskning lyftes fram thet förtenta Stiernesunds arbete, thess bruk, och som före sin tid (Ramström). Senare veten- förtening, Sthlm 1717; Regel-konsten författad i tijo skapshistorisk forskning har placerat S i sin böcker, Uppsala u å [1718]; Eman. Swedbergs … samtids naturfilosofiska tänkande, som car- Försök at finna östra och westra lengden igen igenom tesian och wolffian. Forskningen har också månan, som til the lärdas ompröfwande framstelles, kunnat påvisa ett tydligt släktskap mellan Uppsala 1718; Om jordenes och planeternas gång den tidigare naturfilosofen S och den se- och stånd. Thet är några bewisliga skiäl at jorden aftager i sitt lopp och nu går longsammare än tillför- nare teologen S. Framför allt litteraturhis- ene; giörande winter och sommar, dagar och nätter torikerna Martin Lamm (bd 22) och Inge lengre i anseende til tiden nu än förr, Skara 1719; Jonsson har gjort sig till företrädare för den Om watnens högd och förra werldens starcka ebb tolkningen. Den akademiska forskningen och flod. Bewjs vtur Swergie, Sthlm 1719; Förslag til om S är trots allt tämligen begränsad. Till wårt mynts och måls indelning, så at rekningen kan stor del har den i stället rört receptionen: S:s lettas och alt bråk afskaffas, Sthlm 1719; Prodromus

SBLmaster_169_20170518.indd 506 2017-05-18 15:23:15 swedenborg, emanuel 507

principiorum rerum naturalium sive novorum tenta- vitate infantia, & amore. Titel för del 2: Pars secunda minum chymiam et physicam experimentalem geo- de cultu et amore Dei; ubi agitur de conjugio primo- metrice explicandi, Amsterdam 1721; Eman. Swe- geniti seu Adami, et inibi de anima, mente intellec- denborgii … Miscellanea observata circa res natura- tuali, statu integritatis, & imagine Dei. En tredje del les et præsertim circa mineralia, ignem et montium (Pars tertia, De vita conjugii paris primogeneti) på- strata. Pars prima[–tertia], Leipzig 1722 [Den första börjades av S, men finns bevarad endast som ett ut- volymen innehöll de tre första delarna. Del 4: Pars kast]; Arcana cœlestia quæ in Scriptura Sacra seu quarta miscellanearum observationum circa res na- Verbo Domini sunt detecta, 8 vol, London 1749–56 turales et præcipue circa mineralia, ferrum & stal- [De fem första volymerna som utgavs 1749–53 (varav lactitas in cavernis Baumannianis etc., Schiffbeck volym 2 bestod av 6 delar, numrerade I–VI) behand- bey Hamburg 1722]; [Opera philosophica et mine- lar Genesis och de tre sista Exodus, 1753–56]; De ralia 1–3], Dresden; Leipzig 1734 [Del 1 med titel: cœlo et ejus mirabilibus, et de inferno ex auditis et Emanuelis Swedenborgii … Principia rerum natura- visis, London 1758; De equo albo de quo in Apoca- lium sive novorum tentaminum phænomena mundi lypsi, cap: XIX. Et dein de verbo et ejus sensu spiri- elementaris philosophice explicandi; del 2 med titel: tuali seu interno, ex Arcanis cœlestibus, London Emanuelis Swedenborgii … Regnum subterraneum 1758; De nova Hierosolyma et ejus doctrina cœlesti: sive minerale. De ferro deque modis liquationum ex auditis e cœlo. Quibus præmittitur aliquid de ferri per Europam passim in usum receptis; Deque novo cœlo & nova terra, London 1758; De telluribus conversatione ferri crudi in chalybem; De vena ferri in mundo nostri solari, quæ vocantur planetæ: et de et probatione ejus; Pariter de chymicis præparatis et telluribus cœlo astrifero: deque illarum incolis; tum cum ferro et victriolo ejus factis experimentis &c. de spiritibus et angelis ibi; ex auditis et visis, London &c.; del 3 med titel: Emanuelis Swedenborgii … 1758; De ultimo judicio, et de Babylonia destructa: Regnum subterraneum sive minerale, De cupro et ita quod omnia, quæ in Apocalypsi prædicta sunt, orichalco, deque modis liquationum cupri per Euro- hodie impleta sint. Ex auditis & visis, London 1758; pam passim in usum receptis; De secretione ejus ab Continuatio de ultimo judicio: et de mundo spiritu- argento; De conversione in orichalcum, inque me- ali, Amsterdam 1763; Doctrina Novæ Hierosolymæ talla diversi generis; De lapide calaminari; De zinco; de Domino, Amsterdam 1763; Doctrina Novæ Hie- De vena cupri et probatione ejus; Pariter de chymicis rosolymæ de fide, Amsterdam 1763; Doctrina Novæ præparatis, et cum cupro factis experimentis &c. Hierosolymæ de scriptura sacra, Amsterdam 1763; &c]; Emanuel. Swedenborgii … Prodromus philoso- Doctrina vitæ pro Nova Hierosolyma ex præceptis phiae ratiocinantis de infinito, et causa finali crea- Decalogi, Amsterdam 1763; Sapientia angelica de tionis. Deque mechanismo operationis animae et divino amore et de divina sapientia, Amsterdam corporis, Dresden; Leipzig 1734; Oeconomia regni 1763; Sapientia angelica de divina providentia, Am- animalis in transactiones divisa, 1–2, London; Am- sterdam 1764; Apocalypsis revelata in qua detegun- sterdam 1740–41 [Titel för del 1: Oeconomia regni tur arcana quæ ibi prædicta sunt, et hactenus recon- animalis … quarum haec prima, De sanguine, ejus dita latuerunt, Amsterdam 1766; Delitiæ sapientiæ arteriis, venis et corde agit. Anatomice, physice et de amore conjugiali; post quas sequuntur voluptates philosophice perlustrata cui accedit introductio ad insaniæ de amore scortatorio, Amsterdam 1768; De psychologiam rationale (1740); titel för del 2: Oeco- commercio animæ et corporis, quod creditur fieri vel nomia regni animalis … quarum haec secunda De per influxum physicum, vel per influxum spiritua- cerebri motu et cortice et de anima humana agit. lem, vel per harmoniam præstabilitam, London Anatomice, physice & philosophice perlustrata 1769; Summaria expositio doctrinæ Novæ Ecclesiæ, (1741). Del 3, i vilken bl a manuskriptet De fibra ingår quæ per Novam Hierosolymam in Apocalypsi intel- och som författades 1740, utkom postumt, redigerad ligitur, Amsterdam 1769; Vera Christiana religio, av J J G Wilkinson: Oeconomia regni animalis … continens universam theologiam Novæ Ecclesiæ a quarum hæc tertia De fibra, de tunica arachnoidea, Domino apud Danielem cap. VII: 13–14, et in Apo- et de morbis fibrarum agit, anatomice, physice et calypsi cap. XXI: 1, 2. prædictæ, Amsterdam 1771. philosophice perlustrata (London 1847)]; Regnum – Postuma utgåvor: Diarium spirituale, 7 vol i 14 bd, animale anatomice, physice et philosophice perlus- Tübingen; London, 1843–60 [Posterna i S:s verk är tratum, P 1–2: Haag 1744, 3: London 1745 [Titlar för daterade 1747–65. Editionen 1843–60 utgavs av J F delarna: P 1, De visceribus abdominis seu de organ- I Tafel. P 1–4 innehåller dagboken, 5–6 av S:s eget is regionis inferioris; P 2, De visceribus thoracis seu index till den. Denna del av utgåvan utgavs 1843–47. de organis regionis superioris; P 3, De cute, sensu P 7:1–5 som utkom 1846–60 består av appendix med tactus, et gustus, et de formis organicis in genere, olika texter som anknyter till Diarium spirituale. Det agit. P 4, 6:1–2 och 7 publicerades postumt 1848–49 finns också en modern edition av Diarium spirituale redigerade av J F I Tafel]; De cultu et amore Dei, under titeln Experientiae spirituales (vol 1–7, Bryn 1–2, London 1745 [Titel för del 1: Pars prima De Athyn, Pa. 1983–97), utgiven av J D Odhner]; Swe- cultu et amore Dei; ubi agitur de telluris ortu, Para- denborgs drömmar 1744 jemte andra hans anteck- diso & Vivario, tum de primogeniti seu Adami nati- ningar. Efter originalhandskrifter meddelade af G E

SBLmaster_169_20170518.indd 507 2017-05-18 15:23:15 508 swedenborg, emanuel

Klemming, Sthlm 1859; Psychologica. Being notes utgåvor av manuskript som S ej själv publicerade. and observations on Christian Wolf[f]’s Psychologia Totalt identifierar Stroh och Ekelöf 175 texter av S. empirica. Translated from the photolithographed manuscript by A Acton, Philadelphia, Pa. 1923 Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biogra- [Originaltexten på latin finns i ett manuskript i fitexten ovan: En ny och wiss method at finna östra KVA, och är daterad till 1733–34]; Transactionum och westra lengden, thet är, Longitudines locorum, de cerebro fragmenta [Faksimilutgåva av S:s så til siös som til landz, igenom månan (Dædalus hy- manuskript på latin (daterat till 1738), Sthlm 1870. berboreus, IV, 1716, s 86–89). – Bewis at wårt lef- En översättning till engelska av A Acton finns i Th- wande wesende består merendels i små darrningar ree transactions on the cerebrum, vol 1–2, Philadel- thet är tremulationer (Ibid, VI, 1717, Skara 1718, s phia, Pa. 1938–40]; Om darrningar. Inledning och 10–14). [Omtryckt i S, Om darrningar (2007; se egna kommentarer av D Dunér, Lund 2007 [Innehåller verk ovan), s 61–66]. – En ny räkenkonst som omvex- två texter av S: Bewis at wårt lefwande wesende be- las wid 8 i stelle then wahnliga wid tahlet 10, hwari- står merendels i små darrningar thet är tremulatio- genom all ting angående mynt, wicht, mål och mått, ner (s 61–66, tidigare tryckt i Dædalus hyberboreus monga resor lettare än effter wahnligheten uträknas 1717, se under bidrag nedan) och Anatomie af wår (Lychnos, 1937, s 255–269). [Ingår i: Ett manuskript aldrafijnaste natur, wijsande, att wårt rörliga och lef- av Emanuel Swedenborg. Med en inledning utg C W wande wäsende består uthi contremiscentier (s 69– Oseen (ibid, s [249]–270). Manuskriptet är daterat 126; utgåva av ett manuskript daterat till 1720)]. – till 1718.] För S:s avhandling vid UU 1709 med F Törner som preses, se Lidén, I, s 467 (E Swedberg). – För biblio- Redigerat: Dædalus hyperboreus. Eller några nya grafiska uppgifter rörande alla utgåvor och översätt- mathematiska och physicaliska försök och anme- ningar av S:s skrifter t o m 1905 se J Hyde, A biblio- rckningar … I(1716)–VI(1717). [1–5:] Uppsala; [6:] graphy of the works of Emanuel Swedenborg, origi- Skara 1716–18. nal and translated (London: The Swedenborg So- ciety, 1906, 742 s). Huvudsviten, Bibliography of Källor o litt: Ständernas plena o kanslier, Ridder- Swedenborg’s works (s 1–600) är en kronologisk för- skapet o adeln, R 95 o 101, RA. teckning över de 200 olika texter av S som Hyde AdRP 2–5, 8, 11, 13, 20 (1876–1934); The arms of identifierat. Bibliografin är i första hand ordnad efter Morpheus: essays on Swedenborg and mysticism, ed tillkomsttiden för bevarade manuskript och i andra S McNeilly (2007); E Benz, Emanuel Swedenborg: hand (där manuskript saknas) efter tryckta utgåvor. Naturforscher und Seher (1948); M Berggren, Det Detta betyder att i de fall tryckta utgåvor av enskilda vetenskapliga latinet i Emanuel Swedenborgs medi- manuskript saknades 1905 finns manuskripten ändå cinska verk (Sjuttonhundratal 2005); L Bergquist, inordnade i den kronologiska sviten. Denna del av Swedenborgs drömbok: glädjen och det stora kva- bibliografin omfattar 2970 poster. En annan viktig let (1988); dens, Biblioteket i lusthuset: tio uppsatser avdelning i bibliografin är Composite volumes (s om Swedenborg (1996); dens, Swedenborgs hemlig- 607–662). Denna avdelning förtecknar alla utgåvor het: om Ordets betydelse, änglarnas liv och tjäns- och översättningar av S som innehåller mer än en ten hos Gud (1999); dens, Ansiktets ängel och Den text. Totalt omfattar avdelningen knappt 250 verk. stora människan: Emanuel Swedenborg om livet och Hela Hydes bibliografi omfattar totalt 3500 poster. lyckan – en sammanfattning (2001); Bergskoll; Bet- – En ny bibliografi sammanställd av N Ryder, A de- ween method and madness, ed S McNeilly (2005); scriptive bibliography of the works of Emanuel Swe- F M Crasta, La filosofia della natura di Emanuel denborg 1688–1772 (London: The Swedenborg So- Swedenborg (1999); D Dunér, Swedenborgs spiral ciety) är under utgivning. Hittills har de tre första (Lychnos 1999); dens, Världsmaskinen: Emanuel volymerna publicerats (2010, 2012, 2015, 539 + 494 Swedenborgs naturfilosofi (2004); dens, Decimal- + 550 s). Bibliografin är organiserad enligt samma systemet: historien bakom den första ryska översätt- principer som Hyde, och de tre första volymerna om- ningen av Swedenborg (Biblis 55, 2011); dens, The fattar S:s enskilda texter t o m 1762. Den omfattar natural philosophy of Emanuel Swedenborg (2013); även alla utgåvor och översättningar som utkommit dens, Swedenborg and the plurality of worlds: ast- efter Hyde och kommer uppskattningsvis att inne- rotheology in the eighteenth century (Zygon 51:2, hålla 5500 poster. – En mera lättöverskådlig förteck- 2016); dens, Emanuel Swedenborg: liv och tänkande ning över S:s olika texter än de som ges i Hyde och (2016); Emanuel Swedenborg, ed R Larsen (1988); Ryder finns i A H Stroh och G Ekelöf, Kronologisk Emanuel Swedenborg as a scientist, ed A H Stroh förteckning öfver Emanuel Swedenborgs skrifter (1908–11); Emanuel Swedenborg 1688–1772: Na- 1700–1772 (Uppsala 1910, 50 s). Denna ger detalje- turforscher und Kundiger der Überwelt, ed H Berg- rad bibliografisk information om S:s bevarade ma- mann o E Zwink (1988); Emanuel Swedenborg: ex- nuskript, originalutgåvorna av S:s verk samt om de ploring a ”world memory”, ed K Grandin (2013); G senare utgåvor och översättningar som utgavs under Eneström, Meddelande om Swedenborgs matema- S:s livstid. Däremot saknas information om postuma tiska arbeten (VA, Öfversigt af … förhandlingar, årg

SBLmaster_169_20170518.indd 508 2017-05-18 15:23:15 swedenmarck, catharina charlotta 509

46, 1889); dens, Emanuel Swedenborg såsom mate- M Ramström, Om Emanuel Swedenborg som na- matiker (VA, Bihang, 15:1:12 (1890); G Florschütz, turforskare och i synnerhet hjärnanatom (1910); G Swedenborgs verborgene Wirkung auf Kant (1992); Retzius, Emanuel Swedenborg as an anatomist and T Frängsmyr, Geologi och skapelsetro (1969); A physiologist (1903); C Robsahm, Anteckningar om Hallengren, Universum som hieroglyfisk text: Swe- Swedenborg (1989); S Rodhe, Matematikens ut- denborg, Emerson, Whitman och det adamitiska veckling i Sverige fram till 1731 (2002); S Sandels, språket (1989); dens, Tingens tydning: Swedenborg- Åminnelse-tal, öfver kongl. vetenskaps-academiens studier (1997); dens, Öarna under vinden: färder i framledne ledamot … Emanuel Swedenborg (1772); Swedenborgvärlden (1997); dens, Gallery of mirrors: I Sanner, Den segrande Eros: kärleksföreställningar reflections of Swedenborgian thought (1998); W J från Emanuel Swedenborg till Poul Bjerre (2003); C Hanegraaff, Swedenborg, Oetinger, Kant (2007); O Sigstedt, The Swedenborg epic (1952); F Stengel, H Helander, Om Swedenborgs latin (KÅ1988); F Aufklärung bis zum Himmel: Emanuel - Henschen, Emanuel Swedenborg’s cranium (1960); borg im Kontext der Theologie und Philosophie des O Hjern, Swedenborg och hans vänner i Göteborg 18. Jahrhunderts (2011); D T Suzuki, Swedenborg: (1991); F Horn, Schelling und Swedenborg (1954); J Buddha of the North (1996); Swedenborg and his in- V Hultkrantz, The mortal remains of Emanuel Swe- fluence, ed E J Brock (1988); Swedenborg som Söder- denborg (1910); dens, Additional note to the mortal bo, ed O Hjern, A Eriksson o A Hallengren (1992); remains of Emanuel Swedenborg (1912); J Häll, I Svenskarnas syn på Swedenborg under 1800-talet, Swedenborgs labyrint: studier i de gustavianska swe- ed G Appelgren o B Ekengren (2001); H Söderberg, denborgarnas liv och tänkande (1995); In search of Swedenborg’s 1714 airplane (1988); Testimony to the absolute: essays on Swedenborg and literature, ed the invisible: essays on Swedenborg, ed J F Lawren- S McNeilly (2004); K Johannisson, Magnetisörernas ce (1995); S Toksvig, Emanuel Swedenborg: scien- tid (1974); I Jonsson, Swedenborgs skapelsedrama tist and mystic (1948); UUM 1595–1700 (1900); L De Cultu et Amore Dei (1961); dens, Köpenhamn– R Wilkinson, Dream of an absolute language: Ema- Amsterdam–Paris: Swedenborgs resa 1736–1738 nuel Swedenborg and french literary culture (1996); (Lychnos 1967–68); dens, Swedenborgs korrespon- W R Woofenden, Swedenborg explorer’s guidebook denslära (1969); dens, Emanuel Swedenborg (1971); (2002). dens, Visionary scientist: the effects of science and philosophy on Swedenborg’s cosmology (1999); I David Dunér Jonsson o O Hjern, Swedenborg: sökaren i naturens och andens världar (1976); Kant und Swedenborg: Zugänge zu einem umstrittenen Verhältnis, ed F Stengel (2008); I Kant, Träume eines Geistersehers, Swedenmarck, Catharina Charlot- erläutert durch Träume der Metaphysik (1766); dens, En andeskådares drömmar i ljuset av metafysikens ta, f 29 jan 1744 i Sthlm, Jak o Joh (enl drömmar (1921); E Kleen, Swedenborg: en lefnads- Tenala kommunionsbok 1774–79, f 216; teckning, 1–2 (1917–20); O Lagercrantz, Dikten om dp 31 jan), d 21 sept 1813 i Kyrkslätt, Ny- livet på andra sidan (1996); M Lamm, Swedenborg land, Finland (enl db för Vichtis). Föräld- (1915); H Lenhammar, Tolerans och bekännelse- rar: kamreraren Jacob Swedmarck o Anna tvång: studier i den svenska swedenborgianismen Catharina Frisell. Förf. 1765–1795 (1966); dens, Siarens återkomst: Swe- G 1) 26 juli 1764 i S:t Bertil, Egentliga denborg i Uppsala domkyrka (2010); A Lexicon to Finland, m löjtnant Carl Johan Hastfer, f the theological writings of Emanuel Swedenborg 1 nov 1738, d 15 april 1771 i S:t Bertil; 2) 8 (1688–1772) (2008); F G Lindh, Swedenborgs eko- nomi (Nya kyrkans tidning 1927–30); S Lindroth, aug 1773 i S:t Bertil m majoren Carl Fred- Emanuel Swedenborg (Swedish men of science, rik Toll, f 27 sept 1718 i Turinsk, Sibirien, d 1650–1950, ed S Lindroth, 1952); dens, Emanuel 26 okt 1784 i Tenala, Nyland, son till kap- Swedenborg (Ny illustrerad svensk litteraturhisto- tenen Fredrik Christoffer T o Anna Catha- ria, 2, 1956); dens, Emanuel Swedenborg (Dictio- rina von Burghausen. nary of scientific biography, 13, ed C C Gillispie, S:s liv börjar undanskymt, och undan- 1976); dens, Svensk lärdomshistoria, 2–3 (1975–78); skymd har hennes gärning varit. Hon A G Nathorst, Emanuel Swedenborg såsom geolog hörde inte till de författare som skördade (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, stora framgångar, som publicerade tjocka, 28, 1906); N V E Nordenmark, Swedenborg som ast- ronom (1933); On the true philosopher and the true ständigt omtryckta volymer. Tvärtom be- philosophy: essays on Swedenborg, ed S McNeilly står hennes samlade produktion av fem (2002); J F Potts, The Swedenborg concordance: a dikter och ett teaterstycke – sammanlagt complete work of reference to the theological wri- inte mer än fyrtio glesa trycksidor. Likväl tings of Emanuel Swedenborg, 1–6 (1888–1902); är hon viktig. S representerar nämligen den

SBLmaster_169_20170518.indd 509 2017-05-18 15:23:15