GODA OCH DÅLIGA EXEMPEL Erfarenheter Från Arbete Med FN-Resolution 1325 I Internationella Missioner

GODA OCH DÅLIGA EXEMPEL Erfarenheter från arbete med FN-resolution 1325 i internationella missioner

Goda och dåliga exempel för sina respektive mandat. heter. Vi hoppas att deras ger konkreta exempel på hur Vi har intervjuat personer berättelser kan vara ett stöd personal i civila eller mili tära från civila och militära och ge idéer och inspiration in satser kan arbeta för att myn digheter som tjänstgjort till hur innehållet i FN:s stärka kvinnors deltagande utomlands för att få ta del säker hetsråds resolution 1325 och rättig heter inom ramen av och lära av deras erfaren- praktiskt kan förverkligas.

1. 1. Goda och dåliga exempel INNEHÅLL (ISBN 978-91-976813-0-8) är ett häfte utgivet år 2007 av 3 Inledning: FN-resolution 1325 i praktiken Genderforce, ett samverkans- – hur kan orden omvandlas till handling? projekt där Försvarsmakten, Räddnings verket, Polisen, 5 Ordlista Lottorna, Officersförbundet och Kvinna till Kvinna deltar. 7 Viktigt att stärka lokala kvinnliga poliser Detta är en A4-version av Mona Nordberg, Polisen häftet avsett för utskrift. Häftet finns att hämta (pdf) 10 Större förtroende för kvinnliga poliser på webb adresserna Anna Lena Barth, Polisen www.iktk.se www.raddningsverket.se 12 Stress, alkohol och »killar i gäng« gör att etiken glöms bort www.polisen.se Max Lutteman, Polisen www.mil.se www.officersforbundet.se 14 Våldtagna kontaktar hellre kvinnliga poliser www.utlandsportalen.se www.lottorna.se Ann-Julie Lindahl, Polisen www.genderforce.se 16 Målen med genusarbetet måste visualiseras Intervjuer Anna Westerholm, utrikesdepartementet Annika Flensburg, Kvinna till Kvinna, 19 FN-observatörer demonstrerade på kvinnodagen och Patrik Jansson, Lena Sundh, utrikesdepartementet Räddningsverket. Kvinnocenter gav andrum Textbearbetning 21 Åsa Nyquist Brandt Eva Segerström, Rädda Barnen

Bilder 23 Kvinnor har tillgång till mängder av information Danne Eriksson, framsida. Eva-Lena Lindbäck, Räddningsverket Försvarets bildbyrå, Anja Edvardsson s. 27, 36, 25 Som kvinna måste man vara lite »tråkig« Andreas Karlsson s. 30, 30, 32, Sofia Albrechtsson, Räddningsverket Tobias Larsson s. 34, baksida, Monica Leckne s. 38, 39, 27 Genusperspektivet måste finnas med från början Steffanie Müller s. 36, fram- och baksida, Ulf Petersson s. 24, 39, Marie Nilsson, Räddningsverket Kristofer Sandberg s. 24. Charlotte Isaksson s. 18. 28 Resolution 1325 ökar effektiviteten Istockphoto s. 9, 13. Karl Engelbrektson, Försvarsmakten Kvinna till Kvinna, baksida. Lisa Lidén s. 32, 34, baksida. 31 Heterogena grupper arbetar bättre MONUC s. 18, baksida. Anders Brännström, Försvarsmakten Marie Nilsson s. 26, 26. VADVAD ÄR ÄR GENUSMEDVETEN GENUSMEDVETEN REKRYTERING REKRYTERING OCH OCH HUR HUR FUNGERARFUNGERAR DET DET I PRAKTIKEN?I PRAKTIKEN? Frågan Frågan besvaras besvaras på på Mona Nordberg s. 6, 6, 7, 7. Nagel i ögat på fängelsechefen 33 GenderforceGenderforce workshop workshop som som pågår pågår 11-13 11-13 OSSE s. 15, 16. oktoberoktoberElisabeth, 2006 2006 på på vackra vackra Försvarsmakten Bommersvik Bommersvik utanför utanför Polisen, Christer Drangel s. 9 Stockholm.Stockholm. Målet Målet är är att att skapa skapa verktyg verktyg och och ge ge Räddningsverket s. 22. inspirationinspiration »Insatserna till till ett ett genusmedvetet genusmedvetet måste arbeteprioriteras« arbete för för dig dig 35 somsom jobbar jobbar med med rekrytering rekrytering – – och och i förlängningeni förlängningen Eva Segerström s. 20, 20. bidrabidraFredric till till att att uppfylla uppfylla Westerdahl, FN:s FN:s resolution resolution Försvarsmakten om om kvinnor, kvinnor, Stock.xchng s. 11, 11. fredfred och och säkerhet. säkerhet. Säkerhet är inte bara en fråga om tanks och flygplan Form 37 VADVAD SKA SKA VI VI GÖRA? GÖRA? Föreläsningar Föreläsningar kommer kommer att att var var- - Micael Bäckström vasvas Görgenmed med praktiska praktiska Karlehav, fallstudier fallstudier och ochFörsvarsmakten grupparbeten. grupparbeten. DeltagarnaDeltagarna kommer kommer att att bidra bidra till till att att skapa skapa verk verk- - tygtyg för för genusmedveten genusmedveten rekrytering. rekrytering. Syftet Syftet är är att att 39 workshopenworkshopen För mycket ska ska resultera resultera »moralkakor« i eni en handlingsplan. handlingsplan. inför Vi Vi tjänstgöringen PRAKTISKPRAKTISK INFO INFO Kursmaterial Kursmaterial och och övrig övrig information information villvill också också att att du du tar tar med med dig dig och och delar delar med med dig dig av av Lars Wetterskog, Försvarsmakten kommerkommer att att skickas skickas till till deltagare deltagare i sluteti slutet av av sep sep- - såså många många erfarenheter erfarenheter som som du du kan. kan. tember.tember. Genderforce Genderforce står står för för kostnader kostnader för för resor, resor, Appendix: FN:s säkerhetsråds resolutionkostkost och och1325 logi. logi. 42 TIDTID 11 11 oktober oktober klockan klockan 10:00 10:00 till till 13 13 oktober oktober klockanklockan 15:00. 15:00. Kvällsaktiviteter Kvällsaktiviteter kommer kommer att att ANMÄLANANMÄLAN Anmäl Anmäl dig dig till till Margareta Margareta Gustavsson, Gustavsson, anordnas.anordnas. FörsvarsmaktenFörsvarsmakten senast senast 15/9, 15/9, kontaktuppgifterna kontaktuppgifterna hittarhittar du du på på baksidan! baksidan! PLATSPLATSBommersvikBommersvik Kurs Kurs & & Konferens, Konferens, söder söder om om Nykvarn.Nykvarn. VarmtVarmt välkomna! välkomna!

2. OFFICERSFÖRBUNDET 2. Goda och dåliga exempel har tagits fram inom ramen för Genderforce. Genderforce är ett delvis EU-finansierat samverkansprojekt (2005–2007) där Försvarsmakten, Kvinna till Kvinna, Lottorna, Officersförbundet, Polisen och Räddningsverket deltar, och som utgår ifrån FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Syftet är att förbättra svenska internationella insatser och missioner i kris- och konfliktdrabbade områden genom att bland annat öka kvinnors deltagande i freds- och återuppbyggnadsprocesser i konfliktdrabbade områden och inom de egna insatserna/missionerna.

FN-RESOLUTION 1325 I PRAKTIKEN – HUR KAN ORDEN OMVANDLAS TILL HANDLING?

För befolkningen i kris- och konfliktdrabbade åtgärder som bör sättas in, blir skeva. Stödet områden är internationella insatser många riskerar därmed att befästa diskriminering gånger ett nödvändigt stöd. Insatserna bidrar mot kvinnor och endast upprätthålla säkerhet till att upprättahålla säkerhet och till befolk- för halva befolkningen. ningens möjligheter att bygga upp framtiden när krisen klingat av. FN:s säkerhetsråd har uppmärksammat prob- Samtidigt påverkar det internationella sam- lematiken och antog år 2000 resolutionen 1325 fundets närvaro maktstrukturer i området, om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen vilket innebär att utformningen av det inter- slår fast att kvinnors jämlika deltagande är nationella stödet har en direkt påverkan på nödvändigt för att uppnå varaktig säkerhet hur framtiden formas i det drabbade samhäl- och fred. Svenska regeringen antog 2006 en na- let. Det handlar om vem som får ta del av det tionell handlingsplan för resolution 1325 som internationella samfundets resurser, vem som bland annat fastslår att berörda myndigheter blir inbjuden till förhandlingar och därmed som Försvarsmakten, Polisen och Räddnings- erkänd som viktig aktör, vem som får ta emot verket har ett ansvar att implementera 1325 i och ge information och vilka säkerhetshot som sin verksamhet. Prioriterade områden är: identifieras och prioriteras. • Kvinnor i konfliktområden ska delta på För att det internationella stödet i kris- och lika villkor som män och på alla nivåer i konfliktdrabbade områden ska vara effektivt konfliktförebyggande, fredsfrämjande och och bidra till långsiktig stabilitet och fred är det återuppbyggnadsprocesser, liksom i huma- viktigt att lyssna till och ta hänsyn till de olika nitära insatser. grupper som lever i det utsatta området. Det • Skydd för kvinnors mänskliga rättigheter i gäller såväl vid planeringen och utformningen konfliktområden ska garanteras. som i genomförandet och utvärderingen av • Fler kvinnor ska delta i internationella insatserna. Samtidigt visar erfarenheter att freds- och säkerhetsfrämjande insatser. kvinnor och flickor ofta marginaliseras och osynliggörs i säkerhets- och fredsfrågor. Detta Frågan är dock vad detta betyder i praktiken, beror på att de, oavsett vilken grupp de tillhör hur orden ska kunna omvandlas till handling. i samhället, många gånger saknar tillträde till Vad betyder särskilt skydd för kvinnor och de formella beslutsvägarna. Konsekvensen blir flickor och på vilket sätt ska kvinnor delta? att analyser som görs av säkerhetssituationen, Vad innebär det för en enskild individ, civil liksom av vilka behov som finns och vilka eller militär, som arbetar i kris- och konflikt-

3. 3. drabbade områden? Ska arbetet utformas på Texterna baseras helt på intervjupersonernas ett annat sätt trots att uppdragsbeskrivning- berättelser. De visar att det inom såväl civil som arna i många fall ser ut som tidigare? militär tjänstgöring finns goda möjligheter att arbeta praktiskt med resolution 1325. Några av Goda och dåliga exempel ger konkreta exem- de frågor som väcks i materialet fångar vi upp pel på hur personal i civila eller militära i diskussionsfrågor efter respektive intervju. insatser kan arbeta för att stärka kvinnors del- Dessa frågor är tänkta att fungera som ett stöd tagande och rättigheter (och därmed skydd) för reflektion och diskussion kring 1325 och inom ramen för sina respektive mandat. Vi har hur arbetet kan utvecklas. intervjuat personer från civila och militära myndigheter som tjänstgjort utomlands för att få ta del av och lära av deras erfarenheter. Vi Annika Flensburg, Kvinna till Kvinna, hoppas att deras berättelser kan vara ett stöd Patrik Jansson, Räddningsverket och ge idéer och inspiration till hur innehållet i resolution 1325 praktiskt kan förverkligas. Skriften riktar sig främst till personer som ska tjänstgöra utomlands och till dem som håller utbildningar och föreläsningar, generellt om freds- och säkerhetsfrågor eller specifikt om 1325.

4. 4. ORDLISTA

CIMIC Civil-Military Cooperation, (civil-militär samverkan)

Daytonavtalet Fredsavtal från 1995 mellan Bosnien och Hercegovina, Jugoslavien och Kroatien

DDR Disarmament, demobilization, and reintegration (avväpning, demobilisering, återanpassning)

DRC Demokratiska republiken Kongo

ECHO EU:s kontor för humanitärt bistånd

ENP European Network of Policewomen

EU Europeiska Unionen

EUPM European Union Police Mission. EU:s polisuppdrag i Bosnien och Hercegovina

FN Förenta Nationerna

Genus En social konstruktion av vad som anses kvinnligt och manligt. Denna konstruktion förändras över tid och rum.

Heraldiskt tecken Symboliskt tecken som ingår i ett vapen (märke) och som har utformats enligt de heraldiska reglerna

Hizbollah Shiamuslimsk organisation med säte i Libanon

Human Resources Personalavdelningen

IPTF International Police Task Force, FN:s internationella polisstyrka

ISAF International Security Assistance Force, internationell fredsfrämjande styrka i Afghanistan som verkar under ett mandat från FN:s säkerhetsråd

KFOR Kosovo Force, Nato-ledd internationell fredsstyrka i Kosovo

Liasion officer Personer med samverkansfunktioner

5. 5. MONUC FN:s fredsbevarande mission i DRC

MILF Moro Islamic Liberation Front, islamisk separatiströrelse på ön Mindanao i Filippinerna

MOT Military Observer Team, alt. Mobile Observation Team

Människohandel Handel med människor, främst för sexuella ändamål eller tvångsarbete

NGO Non-governmental Organization, icke-statlig organisation

Nordic Battlegroup Sverigeledd snabbinsatsstyrka i EU:s tjänst

OSSE Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa

PRT Provincial Reconstruction Team

SBS State Border Service, ung. den bosniska tullmyndigheten

SIPA Den bosniska underrättelsetjänsten

Swedint Försvarets internationella kursverksamhet

UD Utrikesdepartementet

UNHCR FN:s flyktingorgan

UNIFIL FN:s fredsbevarande styrka i Libanon

UNRWA FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar

UNTSO FN:s organisation för övervakning av vapenstillestånd i Mellanöstern

WFP World Food Programme, Världslivsmedelsprogrammet

6. 6. Hydda med parabol. Möte i Dilor, Östtimor, dit bara kvinnor var inbjudna …

VIKTIGT ATT STÄRKA LOKALA KVINNLIGA POLISER

STÄRKA KVINNORS Eva anställdes såg Mona att hon fungerade som RÄTTIGHETER I ÖSTTIMOR en stark lokal kvinnlig förebild. Eva hjälpte se- Mona Nordberg är polis och Efter att Östtimor vunnit självständighet från dan till att rekrytera en manlig polis som också tjänstgjorde 2001 för en Indonesien fick FN i uppdrag att bidra till att kunde stå upp för och tala för frågorna. FN-mission på Östtimor och bygga upp en nationell poliskår. I Östtimor 2005 på en amerikanskledd arbetade Mona för FN:s enhet för utsatta grup- Mona ansåg att det var viktigt att ha kontakt polisskola för irakiska poli- per i samhället, och dit räknades bland annat med människorättsorganisationer i regionen ser i Jordaniens huvudstad kvinnor. FN beräknade att våld mot kvinnor eftersom deras frågor och arbetsområden del- Amman. utgjorde 95 procent av brottsligheten. En stor vis tangerade varandra. Tillsammans diskute- del av våldet ägde rum i hemmen och anmäl- rade de hur man framgångsrikt skulle kunna des aldrig. jobba för att stärka kvinnors rättigheter. Mona Mona fick i uppdrag att starta en enhet för poängterar vikten av att lära känna kulturen utsatta grupper i en av regionerna. Bland 60 i ett område och respektera den – samtidigt civilpoliser var hon den enda kvinnan. Hon som man arbetar för att främja de mänskliga berättar att hon fick kämpa för att få ett kontor, rättigheterna. en bil och annan utrustning. Det märktes att De utbildade kvinnliga poliser i hur de kvinnors mänskliga rättigheter inte var en ska ta emot och säkra bevis från exempelvis prioriterad fråga bland de andra poliserna, misshandels- och våldtäktsfall. De kvinnliga säger hon. poliserna fick i sin tur utbilda sina kollegor. Det var också alltid den kvinnliga polisen som åkte LOKAL FÖRANKRING till huvudorten, tog emot viktigt information Mona tyckte att det var viktigt att förankra och som sedan hade i uppgift att informera projektet hos den lokala polisen eftersom FN kollegorna. Kunskapen, informationen och så småningom skulle lämna landet. Att stärka bekräftelsen stärkte de kvinnliga poliserna kvinnliga lokala poliser så att de vågade stå i deras yrkesroll och status, vilket gjorde det upp mot såväl manliga kollegor som andra enklare att leda manliga poliser i arbetet. män i samhället var också viktigt, ansåg hon. Hälften av den nationella poliskåren bestod av MÖTEN I BYARNA kvinnor eftersom FN hade som mål att kåren Monas team tog kontakt med polisen i de olika skulle ha en jämn könsfördelning. Enligt Mona distrikten och ordnade möten ute i byarna till nåddes detta mål utan några större problem. vilka de bara bjöd in kvinnor. De valde detta Mona bestämde sig för att anställa en kvinn- tillvägagångssätt eftersom kvinnorna med lig polis och ordnade därför möten och inter- största sannolikhet inte skulle ha sagt någon- vjuer med alla kvinnliga poliser i regionen. När ting om män hade varit närvarande på mötena.

7. 7. Samtidigt ordnade de informationsmöten med rättigheter och genusfrågor. Skolan var ett led män för att utbilda även dem i frågor om kvin- i återuppbyggnaden av Iraks nationella polis- nors rättigheter och att våld mot kvinnor är ett kår som hade upplösts efter USA:s invasion brott. av landet 2003 då Saddam Hussein störtades När teamet, som bestod av Mona, kvinnliga från makten. Klasserna bestod av omkring 50 och manliga lokala poliser samt representan- elever. Alla var män. ter för en människorättsorganisation, kom till det allra första mötet befann sig 60–70 män i Mona hade bra kontakt med eleverna. På lek- lokalen. Mona frågade dem varför de var där tionerna hade de intressanta diskussioner om och inte deras fruar. Männen svarade att de kvinnor och män och Mona poängterar vikten tyckte att det var bättre att de deltog i mötet och av att vara lyhörd och respektera det som representerade sina fruar. Teamet bestämde eleverna säger. Det gäller att tänka på hur man då att några skulle stanna kvar och prata med ska föra fram sitt budskap för att nå sitt syfte. männen, samtidigt som de andra letade upp Samtidigt menar hon att man inte ska vara allt- kvinnorna. för försiktig, utan också ställa provocerande frågor. Allt hon begärde var att de skulle vara En del kvinnor var rädda för att tala om kvin- öppna för vad hon hade att säga. Även om det i nors rättigheter. Om de skulle polisanmäla sin nästan varje klass fanns någon man som stod man och han hamnade i fängelse skulle famil- upp för kvinnors sak går det inte att ändra på jens möjligheter att försörja sig försvinna, och allas attityder, poängterar hon. om mannen inte blev fälld var risken stor att misshandeln skulle bli värre. Därför var det Mona frågade bland annat vad eleverna ansåg viktigt att också utbilda männen, säger Mona. om kvinnliga poliser och listade de positiva Hennes arbetsgrupp producerade också och negativa aspekter som fördes fram. Sedan enkla broschyrer om kvinnors rättigheter gick de igenom punkt för punkt, och Mona re- som de delade ut till byborna. De ordnade sonerade och relaterade till sina erfarenheter workshops där de på förmiddagen separerade som kvinnlig polis. Att olika samhällen ser män och kvinnor för att efter lunch föra ihop olika ut framkom tydligt. Bland eleverna me- grupperna för en gemensam diskussion och nade många att det är viktigt att mannen ska utbyte. värna om och skydda kvinnan, vilket är svårt Målet med arbetet var att till en början öka om hon är polis. De förklarade också att om en antalet anmälningar till polisen om mäns våld kvinna sågs ensam med en manlig poliskollega mot kvinnor. På lång sikt var målsättningen i en bil riskerade hon att bli straffad. att antalet anmälningar skulle plana ut för Men värderingar går att ändra. Eleverna att till slut minska. Under Monas sex månader såg fördelar med kvinnliga poliser när det på Östtimor lyckades de öka antalet anmäl- gällde exempelvis visitering och förhör. Mona ningar. visade också bilder på kvinnliga poliser i Iran, Östtimor och Kosovo och frågade varför det UTBILDA IRAKISKA gick där och inte här. Eleverna hade svårt att få MANLIGA POLISER fram ett bra svar. De sade också att kvinnorna På en amerikanskledd polisskola i Amman var nöjda med sina liv i Irak. Hon frågade då utbildade Mona irakiska poliser i mänskliga om de kunde tänka sig att byta plats med en

Mottagning av återvändande flyktingar. Skolundervisning om kvinnomisshandel, barnmisshandel och sex.

8. 8. kvinna under en vecka. De funderade över vad det skulle innebära och insåg att deras rörelse- frihet skulle vara starkt begränsad och att de inte skulle få träffa vem de ville. Mona hoppas att detta gav dem en tankeställare.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Hur kan man i större utsträckning lyfta fram och stärka kvinnliga lokala förebilder? • Hur kan det civila samhället, som i det här fallet människorättsorganisationer, involveras i såväl militära som civila insatser? • Vad finns det för fördelar/nackdelar med att samverka med organisationer? • Hur kan man arbeta mer med mäns negativa attityder som hindrar kvinnor från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter, som exempelvis rätt- ten att inte utsättas för våld, rätten till arbete och att röra sig fritt? • Hur mycket kan eller ska man kompromissa när det gäller värderingar och förhållanden som inskränker mänskliga rättigheter (exempelvis som i fallet med synen på kvinnliga poliser)?

9. 9. Krigsärren fins kvar. Den återuppbyggda gamla bron i Mostar, Bosnien och Hercegovina.

STÖRRE FÖRTROENDE FÖR KVINNLIGA POLISER

STÄRKA DEN BOSNISKA POLISEN hon, eftersom det ger signaler om att man tar Under Anna Lenas tid i Bosnien och Hercego- jämställdhetsfrågor och kvinnors deltagande Anna Lena Barth var mellan vina hade EUPM till uppgift att genom men- på allvar. De kvinnliga poliserna fyller en 1999 och 2003 president torskap, övervakning och vägledning se till att funktion bara genom att synas. för European Network of den inhemska polisen blev mer professionell Policewomen (ENP). Mellan och trovärdig och att den arbetade i enlighet KONTAKT MED november 2004 och april med europeisk standard. Uppdraget var ett led LOKALBEFOLKNINGEN 2006 tjänstgjorde hon som i Bosnien och Hercegovinas åtaganden i Day- Många privatpersoner kontaktade EUPM och Chief Co-Locator (CCL) tonavtalet. EUPM stöttade den lokala polisen berättade om sitt missnöje med den lokala po- i European Union Police i dess arbete men hade inte mandat att utföra lisen. För dem fungerade EUPM som en slags Mission (EUPM) i Bosnien egna polisiära insatser eller utredningar. Den säkerhetsventil. Anna Lena blev kontaktad i och Hercegovina. primära uppgiften var att fungera som ett boll- större utsträckning än vad hennes manliga Som CCL var hon chef över plank för poliser på mellan- och högre nivåer. kollegor blev. Hon tror att hon som kvinna ande internationella poliserna sågs mer tillgänglig, att kvinnor hade större och fungerade också som EU tog över efter FN:s internationella polis- förtroende för en kvinnlig polis och att män var den lokala polischefens styrka (IPTF) och fokuserade på sju olika nyfikna på en kvinna i uniform. Exempelvis motpart. Anna Lena var områden: kriminalpolisverksamhet, polis- ringde kvinnor som var utsatta för misshandel först i Trebinje och flyttade utbildning, internutredning, personal och av sina makar till henne. Anna Lena berättar sedan till Mostar. administration, ordningspolisverksamhet, om hur frustrerande det var att EUPM:s man- SIPA (den bosniska motsvarigheten till FBI) dat inte tillät dem att göra någonting, att deras och SBS (tullen). Varje område var uppdelat händer var bundna. De hade varken »piska« i program som i sin tur var uppdelade i olika eller »morot« gentemot den lokala polisen. Ett projekt. Varje projekt hade som uppgift att im- misstag som EU gjorde när de tog över efter FN plementera moderna polisiära arbetsmetoder var just att förhandla bort piskan, anser hon. inom sitt specifika område. En sådan hade kunnat bestå av olika slags sanktioner, till exempel möjligheten att av- Anna Lena var den enda kvinnliga CCL inom skilja en olämplig person från arbetet. Moroten EUPM. I Trebinje liksom i Mostar fanns det hade till exempel kunnat vara bättre löner, förutom Anna-Lena två kvinnliga poliser av utrustning och utbildningar. Det var svårt att totalt 15 internationella poliser. Anna Lena stödja och uppmuntra arbetet för kvinnors tycker inte att hon upplevde några problem rättigheter inom polisen eftersom de aldrig som kvinnlig chef eftersom man inom polisen kunde premiera »goda« poliser. Det var dessa strikt följer hierarkin – oavsett kön. Det är vik- poliser, som gjorde ett bra jobb, som led mest, tigt att ha kvinnliga poliser inom EUPM, säger säger Anna Lena.

10. 10. KREATIV TOLKNING AV MANDAT deras arbete. Ett sätt hade varit att utgå från Hon understryker vikten av att se vilka möj- kvinnofridsperspektivet och studera hur den ligheter mandatet ändå ger och vad det finns lokala polisen tar emot kvinnor som misshand- för kreativa lösningar som kan användas. lats och hur arbetet med attitydförändringar Hon identifierade också personer inom sin inom polisen fungerar. grupp som var beredda att bidra till att hitta sådana lösningar. I mandatet fanns till exem- BEFINTLIGA STRUKTURER pel utrymme för att inspektera hur den lokala Det finns inte många kvinnliga bosniska po- polisen följde sina egna uppsatta regler inom liser idag. Men under kommunisttiden hade respektive projekt. Denna möjlighet användes kvinnor en starkare position på arbetsmark- dock så gott som aldrig, med motiveringen att naden, även inom polisen, berättar Anna Lena. mandatet inte tillät EUPM att utreda. På eget Den tillbakagång som skett sedan dess, och initiativ dammades dock möjligheten av till som hon själv bevittnat, beror bland annat på slut, och inom ramen för olika projekt började att det internationella samfundet missade att de inspektera den lokala polisens arbetsformer. ta tillvara de fungerande strukturer som redan Bland annat inspekterades handläggningen fanns på plats. Den utbildning som ges till av internutredningar, hur beslagtagna vapen personal före utresan borde fokusera mer på förvarades och hur utbildningen av piket- bakgrunden till konflikten och hur situationen poliser genomfördes. Inspektionsrapporterna är för olika grupper i samhället, till exempel skickades sedan uppåt i hierarkin inom EUPM. för kvinnor. I dagsläget är utbildningar gjorda Tack vare engagerade poliser inom EUPM, som av män för män och deras fokus ligger mer på just utnyttjade mandatet till fullo och faktiskt vapen och säkerhet, säger Anna Lena. ville förändra något, lyckades Anna Lenas grupp synliggöra en korruptionsskandal inom REKRYTERING AV KVINNLIGA POLISER den lokala polisen. Deras arbete med inspek- Samtidigt som EU anser att det är viktigt med tioner ledde också till ett förändrat mandat för kvinnliga poliser på höga positioner stirrar de efterföljaren EUPM2, där en av de tre huvud- sig blinda på antalet universitetspoäng, hävdar uppgifterna numera är just inspektion av den Anna Lena. Hon anser att kvinnor inom poli- bosniska polisen. sen även i västvärlden befinner sig i ett under- läge. Medan männen gör karriär är kvinnliga Ett stort problem var att många CCL:s inom konstaplar ofta hemma med barn, vilket på- EUPM enbart rapporterade positiva saker ef- verkar deras meritförteckning negativt. Det är tersom de ville visa att de gjorde ett bra arbete. viktigt att se över rekryteringen av kvinnliga Men att försköna verkligheten på det sättet poliser till utlandstjänstgöring, säger hon. Om lägger hinder i vägen för en långsiktig positiv kvinnor söker dessa tjänster borde de välkom- förändring, menar Anna Lena. nas. Sverige är dessutom dåligt på att anmäla svenskar till internationella tjänster på högre Hon anser att de kunde ha varit mer kreativa positioner, vilket också i större utsträckning när det gällde arbetet för kvinnors rättigheter, drabbar kvinnor. vilket de exempelvis var i det korruptions- bekämpande arbetet. I stället för att enbart koncentrera sig på hur närpolisen var organiserad kunde de också ha sett över innehållet i

DISKUSSIONSFRÅGOR • Om kvinnliga poliser befinner sig i ett under- • Hur kan man främja kvinnors rättigheter och läge även i Sverige – hur är det då möjligt att jämställdhet trots att det inte uttryckligen står skapa jämställdhet inom poliskåren i ett annat i mandatet och man inte har en »piska eller mo- land? rot« till hjälp? • Hur kan man öka kvinnors deltagande i ut- landstjänst?

11. 11. Irakisk polisman i den internationella zonen i Bagdad.

STRESS, ALKOHOL OCH »KILLAR I GÄNG« GÖR ATT ETIKEN GLÖMS BORT

ENDAST MANLIGA REKRYTER BARBESÖK Rekryterna bestod av en blandning av före I Jordanien finns många asiatiska kvinnliga Under 2005 utbildade Max detta poliser, militärer, bönder och möjligtvis hembiträden. De lever under slavliknande för- Lutteman irakiska poliser på även terrorister, berättar Max. Det gick 3000 hållanden, utsätts ofta för kränkningar av en amerikanskledd polis- poliskadetter samtidigt på skolan och 1500 sina mänskliga rättigheter och har väldigt små skola utanför Jordaniens utexaminerades varje månad. Sedan starten chanser att få skydd av samhället. Max berättar huvudstad Amman. När 2004 har 32 000 poliser utbildats varav samtliga om en bar i Amman som kallas Filippinobar. USA invaderade Irak och är män. Det fanns omkring 300 instruktörer De filippinska kvinnor som går dit försöker alla störtade diktatorn Saddam från 17 olika länder och en klar majoritet av komma ifrån den situation de befinner sig i, sä- Hussein 2003 upplöstes den dessa var män. ger han, och i deras ögon kan en västerländsk nationella polisen. Skolan man vara en flyktväg. Alla män på skolan visste i Amman var ett led i att FÖRHÅLLANDE MED ANSTÄLLD om detta och många utnyttjade situationen. bygga upp en ny poliskår. Samtidigt som de allra flesta instruktörer och Det var inte prostitution i »formell mening« elever på skolan var män arbetade många och att vara tillsammans med kvinnorna var jordanska kvinnor som tolkar. Flörtar mellan därför inte en kriminell handling enligt svensk tolkar och instruktörer förekom, men att in- lag. Däremot utnyttjade de kvinnor som redan leda en relation var förbjudet. befann sig i en mycket utsatt situation och som En amerikansk man hade dock ett förhål- hade svårt att hävda sina rättigheter. Risken att lande med en tolk. Detta var allmänt känt och de skulle utsättas för ytterligare kränkningar en dag fångades de också på bild i en bil inne på och våld var stor. Eventuella relationer byggde området. Eftersom det rådde skarpt säkerhets- på en ojämn maktbalans där mannen ägde läge fanns det nämligen kameror överallt på kontrollen. skolan. Amerikanen blev hemskickad medan kvinnan avskedades. Därefter vet ingen vad Max tog initiativ till en diskussion om baren som hände med henne. Ledningen borde dock inom den svenska kontingenten. Han berät- ha tänkt längre, anser Max. Traditionen med så tade om bakgrunden till att de filippinska kallade hedersmord är utbredd i Jordanien och kvinnorna var där och förklarade att männen det är inte otänkbart att det som hände inne på måste ta ansvar för sina handlingar. Det är lätt skolan kom till familjens kännedom. Om så var att stå upp för etiken så länge man befinner sig fallet svävade hon i livsfara. Max berättar att i skolan, men stress, alkohol och »killar i gäng« han ställde frågor till skolans ledning och bad gör att det blir svårare i verkligheten. I sådana dem ta ansvar men att inget hände. situationer gäller det att etiken är väl grundad, understryker Max. Han påpekar att det därför

12. 12. är viktigt att följa upp etikdiskussioner ute i Enligt Max gäller det att med små steg öka missionsområdet där man ställs inför verk- förståelsen och acceptansen, och att hitta liga situationer. Efter diskussionerna var det nya ingångar för att visa varför dessa frågor knappt någon svensk som besökte baren. är relevanta för polisarbetet. För att få in ett genusperspektiv genomförde de till exempel HUR FÅR MAN IN övningar med olika situationer vid vägspärrar. ETT GENUSPERSPEKTIV? De lät en kvinna sitta i framsätet i en bil medan Mänskliga rättigheter fanns på schemat för männen satt där bak. På kvinnan placerades polisutbildningen. Undervisningen var dock sprängämnen – som poliskadetterna aldrig väldigt teoretisk och bestod ofta i några OH- fann eftersom de inte genomsökte henne. Ef- bilder med massor av text på. Inställningen teråt förklarade de att de aldrig skulle kunna hos ledningen var ungefär att så länge ämnet genomsöka en kvinna. Ifall hennes familj fick ingick i kursplanen så var uppdraget löst reda på att en man »tafsat« på henne skulle – utan att man någonsin funderade över re- det kunna utlösa en konflikt. Då lyfte Max och sultaten. Max berättar att han tillsammans kollegorna frågan om mångfald inom polisen. med sina svenska kollegor försökte förändra Om det funnits en kvinnlig polis, hade hon detta genom att föra samman praktik och teori kunnat göra jobbet? Eleverna höll med om att och därigenom göra ämnet mer konkret: vad det kunde vara en lösning. betyder mänskliga rättigheter i det praktiska polisarbetet och vad betyder genusperspektiv i praktiken? Det var dock svårt att få gehör för frågor om mäns våld mot kvinnor och vikten av kvinnors deltagande.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Har man i utlandsmissioner en skyldighet • Hur skulle ledningen ha handlat i fallet med att göra en riskbedömning av sitt agerande i tolken? Vem har ansvaret för den uppkomna relation till civilbefolkningen? situationen? • Hur kan man motverka grupptryck ute i • Vilka problem kan uppstå när man inleder missionsområdet? ett förhållande med en kvinna eller man ur lokal- • Vad kan det finnas för andra konkreta exem- befolkningen? pel än ovan nämnda övning för att visa behovet av kvinnliga poliser?

13. 13. VÅLDTAGNA KONTAKTAR HELLRE KVINNLIGA POLISER

VÅGADE INTE GÅ TILL FÖRBJUDNA FÖRHÅLLANDEN DEN LOKALA POLISEN MED LOKALBEFOLKNINGEN Ann-Julie Lindahl är polis I Bosnien och Hercegovina var Ann-Julie sta- Kvinnor utsattes för trakasserier på grund och var 1996-97 biträdande tionerad i Prijedor för att övervaka den lokala av att de var muslimer och/eller kvinnor. stationschef i Bosnien och polisens arbete. En viktig informationskanal Blandäktenskap utgjorde ett problem. I dessa Hercegovina inom FN-ledda för dem var civilpersoner som kontaktade äktenskap var det vanligt att den muslimska International Police Task IPTF med sina klagomål. Prijedor styrdes av mannen flydde medan den serbiska kvinnan Force (IPTF). Mellan 1999 bosnien-serber och eftersom den lokala poli- stannade kvar. Det hände att internationell och 2000 utbildade hon sen diskriminerade muslimer var det många av personal inledde relationer med dessa ensam- poliser i Kosovo i ett projekt dem som inte vågade vända sig dit. Ett exempel stående kvinnor, men trots att förhållanden som leddes av Organisatio- är att polisen inte delade ut de handlingar som med lokalbefolkningen var förbjudna vidtogs nen för säkerhet och sam- krävdes för att muslimska invånare skulle få inga åtgärder. Ann-Julie berättar att det hände arbete i Europa (OSSE). ut sina pass och kunna lämna det serbkontrol- att internationell personal parkerade sina FN- lerade området. Eftersom Ann-Julie visste att bilar utanför kvinnornas hus. Detta ledde till handlingarna fanns hos polisen började hon att alla i byn fick kännedom om deras förhål- följa med muslimerna till polisstationen – vil- lande, vilket försatte inte bara kvinnan utan ket ledde till att handlingarna lämnades ut. också polisen i fara. Män i lokalbefolkningen intog attityden att de internationellt utsända I området spreds ryktet snabbt att det kommit »tog deras kvinnor«, och eftersom de drog alla en kvinnlig polis till den internationella styr- över en kam riskerade »fel« person att bli utsatt kan och att hon hade hjälpt till vid kontakterna för hämndaktioner. I ett fall fick kvinnan till med den lokala polisstationen. Allt fler invåna- slut flytta till annan ort och polisen blev om- re, särskilt kvinnor, började söka upp Ann-Julie placerad. för att berätta om sin situation. En dag kom en Ann-Julie tycker att man ska vara hårdare äldre kvinna som berättade att hon hade blivit och inte tillåta den typen av förhållanden. Hon våldtagen. Hennes största problem var dock berättar att man i Norge bjuder in eventuella inte det faktum att hon blivit våldtagen utan partner innan personal ska åka ut, och de- att hennes dörr gått sönder vilket gjorde att briefar med familjen. Sverige borde följa det hon höll på att frysa ihjäl. Ann Julie och hennes norska exemplet, anser hon. kollegor lagade dörren. Förmodligen vågade kvinnan ta kontakt med henne och berätta vad UTBILDA POLISER I KOSOVO som hänt för att det var inför en annan kvinna, I Kosovo jobbade Ann-Julie i en amerikansk- säger Ann-Julie. Däremot kunde de aldrig ta ledd polisskola under OSSE:s flagg. I en klass reda på vem förövaren var. på 20 studenter fanns omkring fem kvinnor.

14. 14. Mäns våld mot kvinnor togs upp i undervis- det test som alla måste genomgå innan de blev ningen och hennes uppfattning var att eleverna antagna. Enligt Ann-Julie tänkte männen ofta visserligen lyssnade, men att de samtidigt höll »jag vill bli polis«, medan kvinnorna snarare fast vid sin egen ståndpunkt. Det var så accep- tänkte »klarar jag av det, klarar jag av att han- terat i samhället att mannen har rätt att slå tera batong och skjutvapen«? Dessutom hade kvinnan att det var svårt även för kvinnor att kvinnorna sällan en familj som stöttade dem i ta in ett motsatt budskap. Men under rasterna beslutet att utbilda sig till poliser. Många hade pratade Ann-Julie med de kvinnliga eleverna också själva dåliga erfarenheter av poliser och om våldet och de berättade hur det hade funge- därmed lågt förtroende för yrket. rat i deras familjer. De fördömde våldet och ville inte hamna i samma situation som sina Eftersom hon själv var kvinna med lång erfa- mödrar. Samtidigt visste de inte hur de skulle renhet inom yrket var det lättare för Ann-Julie gå tillväga för att förändra situationen. än för hennes manliga kollegor att nå fram till kvinnorna. Bäst kontakt fick hon med dem som Även om attityderna när det gäller våld mot pratade engelska, och dessa kunde sedan i sin kvinnor förblev desamma hos många blivande tur tipsa om andra intresserade kvinnor. När de poliser var det ändå viktigt att ta upp ämnet på åkte runt i Kosovo hade de informationsmöten lektionerna och bra att de hade möjlighet att om vad det innebär att vara polis. På mötena prata mellan lektionerna, anser Ann-Julie. Att berättade de till exempel att det inte är ett hin- hon som gruppledare kunde bestämma över der att vara förälder och att det finns stöd för äldre och mer högutbildade män fungerade kvinnliga poliser. Ann-Julie tycker att de kunde som ett föredöme för kvinnorna på kursen. ha satsat mer på sådana möten och ordnat fler Eftersom hon inte var gift eller hade några separata möten med män respektive kvinnor, barn visade hon också att det fanns andra sätt inte minst så att deltagarna hade kunnat ställa att leva sitt liv på. »dumma« frågor, som till exempel hur det är att ha mens och arbeta som polis. REKRYTERING AV POLISER I Ann-Julies uppdrag ingick också att få fler att söka sig till polisyrket. I tre månader reste hon runt i Kosovo och försökte övertyga invånarna, framför allt kvinnor, att de skulle anmäla sitt intresse. Eftersom det var ont om jobb i Kosovo lämnade många kvinnor in en ansökan, även om de kände sig osäkra på att de skulle klara av

DISKUSSIONSFRÅGOR • Hur kan man i utbildningar för civil och mili- • Vilka risker kan det finnas för en kvinna eller tär personal diskutera våld mot kvinnor och man ur lokalbefolkningen om det uppdagas att kvinnors rättigheter så att man får gehör? hon/han har en relation med en internationell • Kan ett ökat antal kvinnor i missionen öka polis eller motsvarande? förtroendet bland befolkningen för missionens • Hur kan kärleks-/sexuella relationer med lo- arbete? kalbefolkningen under uppdraget motverkas?

15. 15. MÅLEN MED GENUSARBETET MÅSTE VISUALISERAS

HUR SÄLJER MAN IN gäller det att vara listig. Att kunna visualisera ETT GENUSPERSPEKTIV? målet med genusarbetet är också viktigt, säger Anna Westerholm arbetade Som chef för Human Resources hade Anna Anna, och att kunna förmedla den bilden till under 2000–2003 för Orga- ansvaret för att bygga upp fungerande struk- andra. nisationen för Säkerhet och turer och rutiner på personalavdelningen, att Samarbete i Europa, OSSE, rekrytera och utvärdera personal, lägga upp PROBLEM OCH LÖSNINGAR i Georgien. Hennes första och genomföra utbildningar med mera. Bland Anna anser att bland de många problem som uppdrag var som chef för de (då hon lämnade uppdraget) närmare 100 fanns på missionen kan två huvudproblem i Human Resources där hon internationellt anställda i missionen var majo- arbetet för kvinnors rättigheter noteras: sattes att bygga upp hela riteten män med militär bakgrund. Det fanns personalavdelningen från fyra kvinnor och av dem var Anna ensam på • Personal har attityder med sig hemifrån. grunden. Genusfrågor fanns chefsposition. Missionen hade även 150 lokalt • Organisationen har en ovilja att ta tag i inte med i portföljen, men anställda. problemet. Till exempel kan det vara käns- Anna integrerade dessa Även om genusfrågor till en början inte in- ligt att »sätta dit« en högt uppsatt chef efter- ändå. gick i hennes portfölj valde hon att inkludera som det kan få politiska följder. Missions- ett genusperspektiv när det var möjligt efter- chefen talar inte heller alltid om för landet som hon märkte att det fanns ett stort behov. som skickar personal varför en person blir När hon senare blev chef för Human Dimen- hemskickad, vilket leder till att dessa perso- sion (demokratisering, mänskliga rättigheter, ner fortsätter att cirkulera i systemet på nya rättssamhälle, människohandel och genus) poster. fick hon också formellt genusfrågorna på sitt bord. Uppdraget innebar att hon en gång om Eftersom det inom organisationen, i det här året skulle skriva en rapport om vad de gjort fallet OSSE, oftast finns uppförandekoder och inom området. policies för exempelvis jämställdhet och mot För att uppnå resultat valde Anna att inte diskriminering tror hon att det är lättare att driva arbetet som en genusfråga utan använde satsa på den egna organisationen och kräva att en annan terminologi. Genom att tala om de regler som finns ska följas än att jobba med personalutveckling, strukturförbättring och personliga attityder. effektivisering ökade möjligheterna att nå Anna följde proceduren stenhårt. För att fram till den manliga målgruppen. Det finns uppfattas som trovärdig är det viktigt att många vanföreställningar om genus och ge- vara objektiv och hålla sig till de policies som nusintegrering, säger hon, och inställningen finns, understryker hon. Det är också viktigt till frågorna kan vara raljerande och arrogant. att utbilda nyckelpersoner som kan stödja ar- Eftersom alla »härskartekniker«* används betet internt. Anna identifierade två manliga

16. 16. kollegor som tyckte att genusfrågor var ange- befolkningen ofta ses som mer pålitliga och lägna och som kunde hjälpa henne i arbetet. arbetsamma än män, bland annat på grund Att tänka i små steg och ta ett steg i taget under- av att kvinnor inte anses dricka i samma ut- lättar arbetet, påpekar hon. sträckning.

Anna integrerade genusfrågorna i strukturom- INTERNATIONELLA MEDARBETARE vandlingen av missionen, bland annat genom BEGÅR ÖVERGREPP att: Anna lade ner mycket energi i arbetet mot män- niskohandel och problemet med vissa mäns • anställa fler kvinnor, beteende »off duty«. Till exempel hände det att • omformulera platsannonser så att kvinnor OSSE-bilar stod parkerade utanför bordeller skulle söka, till exempel med fokus på och det var känt att även höga chefer umgicks akademisk examen och referenser till med prostituerade. Hennes arbete innebar att sociala förmåner som OSSE:s tre- hon blev obekväm och emellanåt ignorerad av månaders mammaledighet, vissa kollegor, säger hon. Till slut kom hon på • införa gemensamma beredningar av hur hon skulle få missionsledningen att lyssna rekryteringsbeslut, på vad hon hade att säga. Eftersom missions- • utforma en manual med regler för missio- chefen var känslig för dåligt rykte presenterade nen som bland annat inkluderar kapitel hon det som att hans anseende stod på spel om om jämställdhet och genus, beteendet fick fortsätta. • arbeta fram en uppförandekod. Anna anser att det är av stor vikt att antalet kvinnliga chefer ökar också på mellanchefs- Bland de lokalanställda fanns de flesta kvin- nivå. Annars är risken stor att prostitution norna inom hushållsarbete, sekreterartjänster och människohandel ökar. Den manliga lokal- och mänskliga rättigheter. De flesta männen befolkningen känner till att internationellt fanns inom transport och säkerhet. Efter stra- anställda tjänar förhållandevis mycket pengar tegiskt och envist arbete var det till slut en och utnyttjar detta genom att öppna bordeller jämn könsfördelning bland de lokalanställda. – vilket skapar organiserad brottslighet och Samtidigt är det inte förvånande att kvinnor dessutom förstör den lokala ekonomin. När är i majoritet i konfliktdrabbade länder, säger sedan de internationella representanterna Anna, eftersom många män antingen har åker därifrån lämnar de en stor grupp kvinnor dödats eller skadats. Annas erfarenhet från efter sig som är märkta för livet. internationell tjänst är att kvinnor ur lokal-

Kvinnor demonstrerar för yttrandefrihet i Georgien.

17. 17. DISKRIMINERING MOT nyttjade. Hon informerade dem, särskilt den LOKALANSTÄLLDA kvinnliga personalen, om vilka rättigheter de Inom missionen fanns en klar hierarki där hade, vad de skulle göra om deras rättigheter internationella militärer stod högst i rang och kränktes och om vilka procedurer som fanns. kvinnliga lokalanställda längst ner. Diskri- Hon visade också kvinnorna, och männen, att mineringen och delar av den internationella man kan vara kvinna och chef. personalens attityder gentemot lokalanställda var ett stort problem. Enligt Anna betraktades lokalbefolkningen ofta som andra rangens människor – man ansåg ofta att de inte var lika kompetenta som den internationella personalen, eller att de inte var att lita på. Det förhöll sig självfallet inte så – emellanåt var det dessutom tvärtom. För att motverka detta arbetade hon för att de lokalanställda inte skulle bli ut-

* Härskarteknikerna visar på olika sätt att utöva makt. Begreppet myntades av den norska forskaren Berit Ås. Några av härskarteknikerna är att osynliggöra, undanhålla information och att förlöjliga.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Finns det en koppling mellan den interna- • Kan ni visualisera och formulera ett mål för tionella personalens attityder gentemot lokal- genusarbete? befolkningen och det faktum att de besöker • Måste man förklä genusfrågor i andra orda- bordeller? lag, som i det här fallet i klassiska manliga • Hur kan man förhindra att bordellbesök termer, för att få gehör? Finns det risker med fortsätter? detta? • Vad kan hierarkin och diskrimineringen mellan den internationella personalen och lokalanställda bero på? Vad kan det innebära för missionens långsiktiga arbete att den internationella personalen förringar lokalanställdas kunskap? Hur kan man bryta detta?

18. 18. UPI, The Integrated Police Unit (Unité de Intégrée). Kvinnor marscherar på internationella kvinnodagen. Kananga, Demokratiska republiken Kongo.

FN-OBSERVATÖRER DEMONSTRERADE PÅ KVINNODAGEN

KONGO det skulle kunna bli något riktigt bra om man Lena Sundh försökte på olika sätt stärka och satsade mer på det. Ambassadör Lena Sundh synliggöra kvinnors roll och rättigheter i var mellan 2002 och 2004 Kongo. Inom MONUC fanns en genusenhet RESA RUNT I LANDET ställföreträdare för FN:s med genusrådgivare som rapporterade direkt Lena menar att det är viktigt att i hennes posi- generalsekreterares till henne. Hon tog en del nya initiativ, berättar tion resa runt och besöka byar på olika platser särskilda representant i hon, men anser generellt att de inom missionen i landet. Eftersom byarna sällan får besök av Demokratiska republiken kunde ha gjort mer för att arbetet med att stärka guvernörer, riksdagsledamöter eller liknande Kongo och vice chef för kvinnors rättigheter skulle bli systematiskt. var det en stor händelse och mycket uppskattat FN:s fredsbevarande när Lena kom från huvudstaden Kinshasa. Be- mission i landet, MONUC. MILITÄRER FIRAR KVINNODAGEN söken var också viktiga för att hon själv skulle Under 2005–2006 ledde Ett positivt exempel som Lena tar upp är få information och en uppfattning om situatio- hon en internationell firandet av 8 mars, den internationella kvinno- nen i landet, säger Lena, och för att senare själv »process« om DDR- dagen, då de lyckades få internationella mili- ha relevant information att dela med sig av. begreppet (avväpning, tära observatörer att engagera sig i firandet. demobilisering och åter- Tillsammans med NGO:s höll observatörerna Hon berättar om ett besök i en by där en ny anpassning) och arrange- föredrag om våld mot kvinnor och varför detta militär gruppering precis tagit makten. När rade bland annat workshops våld är fel. Den främsta målgruppen var de Lena och hennes medarbetare anlände fick de för regeringen och MILF- olika väpnade styrkorna. Representanterna höra att familjer inte vågade släppa iväg sina gerillan i Filippinerna. för de internationella styrkorna hade mer re- döttrar till skolan och att kvinnor inte vågade surser och, bättre utrustning och utbildning gå till fälten av rädsla för att bli överfallna och än de lokala styrkorna. Detta ledde till att de våldtagna av soldater ur den »nya« militära bemöttes med stor respekt och att soldaterna gruppen. lyssnade på föredragen på ett annat sätt än vad de förmodligen hade gjort om enbart en Lena träffade den lokala brigadchefen och organisation framfört samma budskap. I nå- berättade om våldtäkterna och om den inter- gon stad deltog observatörerna även i 8 mars- nationella brottmålsdomstolen där våldtäkter demonstrationer, vilket gav viktiga signaler döms som krigsbrott. Brigadchefen höll med inte minst till den manliga delen av befolk- om att våldtäkter är helt fel men hävdade att ningen. På det stora hela gick det kanske inte hans soldater inte begick sådana handlingar. så bra, säger Lena. De hade små resurser och När Lena kom ut från mötet stod en kvinna ont om tid. Men idén visade sig ha potential, och väntade på henne. Hon var ordförande för en av kvinnoorganisationerna i byn och berät-

19. 19. tade att våldtäkter var ett reellt problem. Lena struktion från MONUC:s administrationschef kontaktade återigen brigadchefen och tillsam- om att de anställda inte bara skulle vistas i mans kom de fram till att de skulle ordna ett Kinshasa utan att alla var tvungna att rotera möte för att diskutera problemet och hur det ut på landsbygden. Enligt påbudet gällde detta kunde lösas. Eftersom kvinnorättsaktivisten även kvinnor »när förhållandena så tillät«. inte ville träffa brigadchefen på egen hand Lena ringde upp administratören och frågade deltog även den civila chefen för kommunen om det var avsaknaden av toaletter som man (motsvarande borgmästaren eller ordföranden syftade på med »om förhållandena tillåter«. i kommunfullmäktige) på mötet. Administratören bekräftade att bristen på toa- Lena tror att kvinnan vågade ta kontakt letter ansågs problematisk och Lena påpekade med henne eftersom hon själv är kvinna. Hon då att även män behöver toaletter och att man menar också att det här sättet att arbeta, det var tvungen att ordna detta på något vis. Det vill säga att koppla ihop olika grupper på ett slutade med att man byggde toaletter. sätt där alla parter känner sig säkra, kunde ha använts mer systematiskt. MINDANAO, FILIPPINERNA Under 2005–2006 ledde Lena bland annat en I en av de andra mindre städerna som hon internationell »process« som gick ut på att besökte ordnade universitetet ett möte där bredda DDR-begreppet (avväpning, demobili- fredsprocessen diskuterades. Under diskussio- sering och återanpassning) och se till att DDR nen bestämdes att en kvinnlig student skulle beaktades redan i fredsförhandlingar. Ett led undersöka kvinnornas situation i staden, och i arbetet var workshops som arrangerades i hur och om de var involverade i fredsproces- Mindanao och i Manila för MILF-gerillan res- sen. När presentationen av resultaten skulle pektive regeringen. äga rum vid ett öppet möte på universitetet Inför workshopen i Mindanao frågade Lena återvände Lena tillsammans med en tysk MILF:s ansvarige för utrikespolitiska frågor kvinnlig ambassadör. Den manliga delen av om några kvinnor skulle delta i konferensen. publiken buade ut studenten som låg bakom Den ansvarige svarade att det självklart skulle undersökningen och gjorde henne till åtlöje. komma kvinnor. I efterhand fick Lena och Rektorn, Lena och den tyska ambassadören de andra höra att han hade ringt runt till alla backade upp studenten. Även om det var tufft lokalkontor och beordrat dem att skicka kvin- fångades en del tankar och fördomar upp och nor eftersom de annars skulle betraktas som kunde diskuteras på ett bra sätt, berättar Lena. kvinnofientliga. Till slut kom fyra kvinnor av Att det över huvud taget kom män till mötet totalt 30 deltagare. Om svenskarna inte hade – och att flera av dem hade en hyfsat seriös frågat hade det förmodligen inte kommit några inställning till undersökningen – berodde nog alls, säger Lena. Även om kvinnorna inte sade främst på de internationella representanternas så mycket under diskussionerna berättade de i närvaro, tror hon. pauserna för Lena hur mycket det betydde för dem att ha blivit inbjudna, att det stärkte dem HINDER INOM DEN EGNA MISSIONEN som individer och skickade en signal att kvin- Lena berättar också om vikten av att vara upp- nor kan vara med i sådana här sammanhang. märksam på diskriminering inom den egna missionen. En dag kom det exempelvis en in-

DISKUSSIONSFRÅGOR löje inför dina ögon? Hur mycket kan man lägga • Går det att arbeta för att stärka kvinnors sig i? rättigheter, trots ont om tid och resurser? • Hur hanterar man könsdiskriminering inom • Hur skulle du själv agera om någon, som i den egna missionen? det här fallet en kvinnlig student, görs till åt-

20. 20. Burundiska flyktingar, Tanzania. Palestinska flickor berättar om sin situation.

KVINNOCENTER GAV ANDRUM

PÅ FLYKT tion och hur de var organiserade. Det finns Eva berättar om ett tillfälle 1993 då hon var oftast understrukturer som måste bekräftas Eva Segerström har länge utskickad av Rädda Barnen för FN:s flykting- och det är nödvändigt att involvera såväl for- arbetat för Rädda Barnen i organ UNHCR:s räkning till ett flyktingläger mella som informella ledare, säger hon. Även katastrof- och konfliktdrab- för burundiska flyktingar i Tanzania. När flyk- om det är viktigt att vara respektfull mot den bade områden med fokus på tingar strömmade in över gränsen arbetade formella ledaren får man inte nöja sig med att att stärka barns rättigheter. hon tillsammans med en norsk major. Upp- bara prata med honom (som det oftast är). Eva Hon understryker vikten av draget var att bedöma situationen och planera rekommenderar att man i könssegregerade att se vilka sociala struktu- för insatser. Majoren ville till en början diktera samhällen så tidigt som möjligt säger till den rer som finns i ett område villkoren i planeringen för flyktingarna. Efter formella ledaren att man även vill träffa kvin- och hur människor är orga- några samtal kom de överens om att först nor och barn/ungdomar. Om man inte gör rätt niserade. Lokal förankring se hur flyktingarna var organiserade. I sitt från början kan man få problem med trovär- är en förutsättning för att tidigare arbete hade Eva sett vikten av att ta digheten senare. uppnå ett lyckat resultat. reda på vilka strukturer som redan finns och Eva understryker vikten av att inte skriva hur dessa kan bidra till att stärka människors kontrakt med någon ledare eller kommitté, delaktighet och inflytande över sina egna liv. även om de själva uppger att de är formella I det här fallet var det hela byar som flytt till- ledare. Situationen förändras ständigt. I det sammans så de var välorganiserade och kände aktuella fallet anlände exempelvis nya flyk- varandra väl. tingar som inte var medlemmar i kommittén men som också hade rätt till inflytande. Att ta vara på flyktingarnas organisering fungerade som en länk in i deras »samhälle« AFGHANSKA FLYKTINGAR I PAKISTAN och ledde till att flyktingarna själva gjorde en Eva har även arbetat med afghanska flyktingar utvärdering av sin situation och vad som be- i Pakistan under 1989–91. I varje distrikt i norra hövdes, säger Eva. Majoren var å andra sidan Pakistan fanns en man och en kvinna som för uppmärksam på andra behov och problem, Rädda Barnens och UNHCR:s räkning arbetade som till exempel risken för brand. De båda, i de olika flyktinglägren. med sina olika bakgrunder, kompletterade Männen i lägren upplevde det ofta som ett därför varandra, menar hon. hot om den internationella personalen vände sig direkt till kvinnor. Eva berättar att de där- Lägerkommittéer och deras talesmän är oftast för började med att bilda manliga kommittéer män. För Eva blev nästa steg att undersöka för att diskutera vilka behov och problem som kvinnornas och barnens/ungdomarnas situa- fanns och att de därigenom ökade trovärdig-

21. 21. heten och förankringen. Därefter kunde kvinn- tankarna på att starta en ungdomskommitté. liga kommitteér bildas utan större problem. Han skulle på plats bjuda in till kommitté- arbete. När Eva några dagar senare återvände Eftersom frågor kring hälsa och hälsoproblem till Shatila visade det sig dock att socialarbe- upplevs som mer neutrala bildades center där tarens »ungdomskommitté« bestod av enbart kvinnor och flickor som behövde stöd kunde män i 30–50-årsåldern. Hon började skratta träffas. Dessa kvinnocenter gav kvinnorna och sade till mannen att det måste finnas lite andrum och möjlighet att diskutera fritt. ungdomar i en ungdomskommitté, berättar Till slut pratade de också om sin situation som hon. Efter ytterligare några dagar, och vilda kvinnor, men det tog lång tid. Det började med diskussioner, presenterades en ny kommitté. att de pratade om att aga barn och barnupp- Visserligen fanns det även denna gång en fostran, vilket var en dörröppnare för att börja vuxen man med, men för övrigt bestod den av prata om våld mot kvinnor. tjejer och killar mellan 12 och 18 år. Eva berättar att när dessa grupper åter- Ungdomarna hade tusen idéer, säger Eva. vände hem till sina byar tog de med sig den nya De ordnade workshops och gatuteater, de rita- kunskapen och sättet att organisera sig och på de kartor som beskrev hur de såg Shatila och många ställen har man fortsatt att arbeta på vad de tyckte om och inte tyckte om. Arbetet detta nya sätt. lade grunden för det ungdomscenter som finns idag, Shatila youth center. Idag är det PALESTINSKA UNGDOMAR I LIBANON ingen som ifrågasätter att ungdomar och Ett annat uppdrag som Eva varit inblandad framförallt tjejer är med och bestämmer, i var utredning av palestinska ungdomars säger Eva. situation i Libanon 1998. Ungdomars och barns tankar om sin situation skulle vara grunden för fortsatta insatser. I flyktinglägret Shatila upptäckte hon att det inte fanns några organiserade ungdomsgrupper. Tillsammans med en libanesisk socialarbetare utvecklades

DISKUSSIONSFRÅGOR • Hur långt ska man utgå från de strukturer som finns, till exempel en »manskommitté«, och när ska man skapa nya strukturer som till exempel en »ungdomskommitté«? • Vad finns det för för- och nackdelar med att vara man respektive kvinna när man undersöker lokala strukturer? • I alla exempel tillfrågas kvinnor sist, när är det relevant att göra tvärtom? • När kan internationell personal använda sin makt och bjuda in kvinnor till nya sammanhang utanför de befintliga strukturerna?

22. 22. KVINNOR HAR TILLGÅNG TILL MÄNGDER AV INFORMATION

CYPERN det finns män närvarande. Det har ibland visat Under sommaren 2006 evakuerades tusentals sig vara stor skillnad på den information som Eva-Lena Lindbäck har svenskar från Libanon via Cypern, undan det teamet får ta del av om män finns i närheten deltagit på olika sätt i israeliska luftangreppet. Bland den insats- eller inte, förklarar hon. Räddningsverkets insatser personal som Räddningsverket skickade till i Libanon (2004), Thailand Cypern var könsfördelningen relativt jämn, TSUNAMIN (2005) och på Cypern säger Eva-Lena, vars uppdrag var att i stöd- I efterdyningarna av tsunamin finns det både (2006). Eva-Lena är infor- styrkans samordningsstab på Cypern arbeta goda och dåliga exempel på hur biståndsorga- matör och specialist på med informationsfrågor. Kvinnorna i teamet nisationer lyckades nå ut till kvinnor. På Sri mediehantering och kris- återfanns dock enbart inom vissa yrkesgrup- Lanka och i Indonesien hade några organisa- kommunikation. per, som till exempel krisstödjare, information, tioner (enligt Röda korsets World Disasters ekonomi, administration och sjukvård. Det Report 2005) satsat på kvinnliga samverkans- fanns inga kvinnliga insats- eller stabschefer. personer vid behovsbedömningar, och lyckades därigenom fånga upp kvinnornas speci- KVINNOR HAR TILLGÅNG fika behov. Några mindre lyckade exempel TILL INFORMATION var att vissa organisationer enbart skickade För att skapa bra externa informationsflöden västerländska kläder, utan att ta hänsyn till som når till och från alla kategorier av männis- att män och kvinnor klär sig på annat sätt i kor vid en katastrof krävs både män och kvinnor dessa länder. Man skickade också manliga i teamet, på alla nivåer, inklusive styrkechefer förlossningsläkare trots att det i flera länder är och samverkansfunktioner (liaison officers). otänkbart för en kvinna att överhuvudtaget gå Ett stort problem i dag är att det ibland saknas till en manlig läkare, säger Eva-Lena. en medvetenhet om att kvinnor har tillgång till Den medierapportering som sker efter en en mängd information – som man oftast bara katastrof saknar ofta genusperspektiv helt och kan ta del av om man pratar med dem, säger hållet. Förtvivlade, till synes passiva kvinnor Eva-Lena. Det kan till exempel handla om lo- får ofta i egenskap av »drabbade« illustrera kalisering av minor vid vattenhål, om behovet katastrofen på bild. Mer sällan lyfts kvinnliga av barnmat och av matlagningsutrustning. Det initiativ och insatser fram i rapporteringen. är också viktigt att den information som riktas Vill man få en balanserad rapportering är det till – och tas emot från – kvinnorna inte enbart därför av oerhörd vikt att de informatörer som handlar om hem, barn och familj. Man bör arbetar med mediekontakter i insatsteamen är försöka se till att prata med kvinnorna utan att genusmedvetna, förklarar hon.

23. 23. HJÄLPEN RISKERAR ATT FOKUSERAS PÅ MÄN Problemet med att fånga upp kvinnornas behov gällde till viss del även vid evakueringen av svenskar på Cypern. Enligt Eva-Lena fanns det risk för att insatspersonalen i stressade lägen fokuserade hjälpen på de behov som framför- des av unga män i 25–35-årsåldern, eftersom en del av dem var mycket tydliga med att fram- föra sina önskemål och ibland också kunde bli aggressiva.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Hur går det att påverka medierapporte- ringen så att den inte glömmer bort genusperspektivet? • Hur kan man se till att den information man tar emot från kvinnor inte bara handlar om hem, barn och familj? • Vad kan man göra i en situation som den som uppstod på Cypern, då hjälpen riskerade att fokuseras till en grupp med unga män? • Varför är det viktigt att mediarapporteringen ändras? • Går något förlorat om man inte tar in information och kunskaper från kvinnor? Vad i så fall?

24. 24. SOM KVINNA MÅSTE MAN VARA LITE »TRÅKIG«

SVÅRT BLI TAGEN PÅ ALLVAR var en behovsbedömning i samband med SOM KVINNA missionen i Libanon. ECHO:s representant Sofia Albrechtsson arbetar På missionerna i Bosnien och Hercegovina hade fått besked om att behovet var störst av på Räddningsverkets skola deltog flera kvinnor. Vid bägge uppdragen för tung röjningsmateriel och brandutrustning. i Revinge som lärare på Räddningsverket har Sofia däremot varit den Men representanten nöjde sig inte med detta framförallt internationella enda kvinnan. Som kvinna, och speciellt om besked utan åkte själv ut till en skola som an- kurser. Hon har tidigare man är ung, måste man tyvärr vara lite »trå- vändes som camp för internflyktingar, och vid arbetat som underrättelse- kig« för att bli tagen på allvar, säger hon. För samtalen med människorna där framkom en officer åt Försvarsmakten övrigt har det inte varit några större problem helt annan behovsbild. och deltagit i två missioner med bemötandet från det egna teamets perso- Det är också viktigt att det finns både män för Försvarets räkning i nal. Däremot har det hänt att utländsk militär och kvinnor som kan göra dessa behovsbedöm- Bosnien och Hercegovina. personal haft svårt att behandla kvinnliga ningar, betonar Sofia. Kvinnor och män kan se Dessutom har hon varit i militärer som jämbördiga. på saker ur olika perspektiv och i flera länder Sudan 2005 och i Libanon kan män ha svårt att nå ut till kvinnorna. 2006 på uppdrag av Rädd- Sofia har vid ett flertal tillfällen haft kontakter ningsverket. med de lokala myndigheterna i de länder hon FARLIGA PREJUDIKAT verkat. Dessa kontakter har i stort sett fungerat Sofia berättar också om en negativ erfarenhet bra. En lärdom som hon dragit, och som gäller i Sudan. Personal från Räddningsverket hade för alla de länder hon arbetat i, är att myn- stött på en grupp med festklädda människor, dighetspersonerna gärna talar med henne så däribland flera småflickor. Personalen blev länge hon är ensam. Är hon i sällskap med en inbjuden att delta i festen som hölls eftersom manlig kollega talar den lokala representanten flickorna skulle könsstympas. Svenskarna däremot hellre med honom. Fast detta är något tackade visserligen nej, men samtidigt tog som hon upplever i Sverige också, säger hon. de några bilder av flickorna vilket kan tolkas som ett passivt stöd för könsstympning. Ur VIKTIGT TRÄFFA »VANLIGT FOLK« ett säkerhetsperspektiv kan det vara klokt att Sofia betonar vikten av att inte bara åka till undvika en diskussion omkring könsstymp- »borgmästarens kontor« i samband med be- ning vid ett tillfälle som detta, säger Sofia. hovsbedömningar vid katastrofsituationer Samtidigt visar händelsen betydelsen av att utan att också ge sig ut och träffa vanligt folk dessa frågor ständigt diskuteras och att all per- – inte minst kvinnor. sonal utbildas för att kunna hantera liknande Ett positivt exempel som hon nämner situationer på bästa sätt.

25. 25. DISKUSSIONSFRÅGOR • Varför måste man vara lite »tråkig« som kvinna? • Om man som kvinnlig militär inte blir behand- lad som en jämbördig, vad man kan göra då? • Hur skulle du själv ha agerat om du hade blivit inbjuden till en fest som firades eftersom några flickor skulle könsstympas? Är det alltid bra att markera sitt avståndstagande/missnöje? När är det nödvändigt att dra en gräns? • Vad kan organisationen göra för att visa att kvinnliga militärer är jämbördiga sina manliga kollegor? • Vad kan man få för kunskap och information via civilsamhället som man kanske inte får via officiella kanaler som borgmästarens kontor?

26. 26. Flyktingläger i Muzaffarabad, Pakistan.

GENUSPERSPEKTIVET MÅSTE FINNAS MED FRÅN BÖRJAN

PAKISTAN UTBILDNING I JÄMSTÄLLDHET På campen bodde såväl kvinnor som män FÖR LOKALANSTÄLLDA Marie Nilsson arbetar som av ett flertal olika nationaliteter. Bland de 20 De olika goda exempel som Marie observerade genusrådgivare på Rädd- lokalanställda på campen i Pakistan fanns på campen i Pakistan var bland annat att det ningsverkets internationella dock bara två kvinnor, berättar Marie. Inga fanns separata tält för kvinnor respektive avdelning i Kristinehamn. aktiva åtgärder hade vidtagits för att öka ande- män. Efter klagomål hade också insynen blivit Under 2005 genomfördes len kvinnor. Insatspersonalen hade begränsad mindre på damtoaletten och i kvinnornas två genusanalyser av Rädd- kontakt med lokalbefolkningen, förutom med duschrum. Även om campen utvecklades ningsverkets internationella de lokalanställda. kontinuerligt påpekar Marie vikten av att man uppdrag – logistiskt stöd Eftersom kulturen i området i viss mån be- redan från början har med ett genusperspektiv till EU i Aceh, Indonesien gränsar möten mellan män och kvinnor är det när man anlägger en camp, det vill säga att och »camp management« av stor vikt att båda könen finns representerade man tar hänsyn till att både kvinnor och män till FN i Muzaffarabad, inom insatsteamet, poängterar hon. Speciellt kommer att bo där. Pakistan. Syftet med viktigt blir detta när det gäller sjukvårdsper- Ett annat positivt exempel är hur teamet analysresorna var att under- sonalen. För pakistanska män är det tänkbart i Aceh, Indonesien, agerade. När den initiala söka om, och i så fall hur, att vårdas av västerländska kvinnor medan en arbetskrävande fasen lagt sig fick Räddnings- Räddningsverket genom- pakistansk kvinna absolut inte kan vårdas av verkets personal tid över till annat än de mest för sina internationella en västerländsk man. Om bara en sjukvårdare akuta insatserna. Denna tid lades bland annat uppdrag ur ett genus- och ska ingå i insatsteamet finns det stora fördelar på att arrangera utbildningar och informa- jämställdhetsperspektiv. om denna är en kvinna, säger hon. tionstillfällen, i exempelvis jämställdhetsfrå- gor, för den lokalt anställda personalen.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Finns det fler exempel än hygienutrymmen • Om det inte finns några kvinnliga sjukvår- vid planeringen och uppförandet av en camp, dare i insatsteamet – hur kan man göra då om där genusperspektivet har betydelse? kvinnor i lokalbefolkningen behöver vård?

27. 27. RESOLUTION 1325 ÖKAR EFFEKTIVITETEN

RESOLUTION 1325 de får en annan typ av information, vilket är – BRA REDSKAP FÖR MILITÄREN viktigt för helhetsbilden. Brigadgeneral Karl Engel- När Karl medverkar vid utbildningar av solda- brektson är chef för Nordic ter som ska skickas ut på uppdrag påpekar han LYFTER FRAM RESOLUTION 1325 Battlegroup som utgör en alltid att FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om INOM EU OCH FN av EU:s snabbinsatsstyrkor kvinnor, fred och säkerhet ska implementeras. Han berättar att det för honom inte alltid har våren 2008. Under sex Det finns order på detta och därför kan det inte varit självklart viktigt med kvinnors delta- månader ska Nordic Batt- ifrågasättas, förklarar han för soldaterna. gande. Eftersom han till exempel under sin tid legroup ha beredskap för Det gäller att arbeta med attityder, och i Kosovo inte såg problemet med att bara ha att kunna sättas in i konflikt- att öka kunskapen inom förbanden om 1325 kontakt med män, sade han inte till höga man- drabbade områden. Under och nödvändigheten av kvinnors deltagande, liga ledare att han också ville tala med kvinnor. 2003–2004 tjänstgjorde han menar Karl. För att nå effekt externt i missions- Senare har det i allt större utsträckning blivit i Kosovo som bataljonschef. området måste man jobba internt. Resolution klart för honom hur viktigt det är med kvinnors 1325 är ett redskap för att kunna lösa uppgiften deltagande och att nå ut till kvinnor. I dag är så effektivt som möjligt och detta är någonting han övertygad om att detta är nödvändigt för som man måste göra klart för soldaterna, un- att kunna lösa uppgifterna i fredsfrämjande derstryker han. Dessutom är det viktigt med insatser. tanke på skyddet av den egna truppen (så kall- Ett konkret exempel är i samband med lad force protection). uppförandet av en camp eller vid bevakningen Forskning visar att en arbetsplats fungerar av ett flyktingläger. Då måste de till exempel bättre med både manliga och kvinnliga an- ha kvinnans roll i samhället klart för sig. Kan ställda och det gäller även ett förband, säger kvinnor bo tillsammans med män eller ska de Karl. Dessutom finns det en operativ begräns- bo separat? Hur fungerar det med toaletter? ning med ett förband som enbart består av Det kvinnliga perspektivet är egentligen inte män. Möjligheterna att kroppsvisitera och så svårt att få reda på, menar han, bara man förhöra kvinnor minskar, liksom förmågan att tänker på det från början och tar med det i nå ut till den kvinnliga delen av befolkningen. beslutsprocessen. Han tycker att Försvars- Ytterligare en anledning är att det sliter väldigt makten har skärpt sig och att de försöker skapa hårt på de kvinnor som finns i ett förband om strukturer för att inhämta fakta som även tar de är alltför få. hänsyn till kvinnors situation, inte minst på Enligt Karls erfarenhet upptäcker kvinnor rekognoseringsresor. också andra saker vid husrannsakningar och Karl säger också att han numera lyfter fram

28. 28. resolution 1325 i samtal med kollegor inom EU var han det inte. Samma sak hade de kunnat och FN. Han tycker att det är viktigt och anser göra när det gäller kvinnors rättigheter, menar att det kan ge effekt, åtminstone på sikt. han. De kunde ha rekommenderat ledaren att offentligt lyfta fram kvinnors viktiga roll i BYGGA STABILITET freds- och återuppbyggnadsarbetet. För att bygga stabilitet i ett område är det Han understryker också vikten av att man viktigt att förstå vilka roller som kvinnor intar, i sin iver att stärka skyddet inte begränsar menar Karl. Om kvinnor har det dagliga för- kvinnors rörelsefrihet. Tvärtom borde man i sörjningsansvaret och skaffar mat och vatten större utsträckning säkra denna frihet. När de åt familjen, kan de till exempel patrullera de var tvungna att spärra av vissa vägar i Kosovo områden som kvinnorna rör sig i för att öka försökte de ändå alltid se till att människor säkerheten och möjliggöra för dem att fortsätta kunde komma till sina arbeten, inte minst lä- med sitt arbete. Detta är en taktisk bedömning, rare, sjukvårdspersonal och andra med viktiga enligt Karl. Ur ett säkerhetsperspektiv är det samhällsfunktioner. viktigt att försöka skapa förutsättningar för ett fungerande vardagsliv. Därigenom läggs också MÄTA ARBETET MED en grund för stabilitet. RESOLUTION 1325 Idag försöker Karl få till ett bra system för I krig ställs allt på sin spets, säger Karl. att mäta och utvärdera arbetet med 1325 i Medan det är män som utför flest våldsamma förbanden. Syftet är att på sikt också kunna handlingar försöker kvinnor oftast hålla de förbättra och utveckla arbetsmetoderna. vardagliga samhällsfunktionerna igång, som Han har satt upp kvantitativa mål för Nordic till exempel försörjningen. Våld mot kvinnor Battlegroup och en »gender action list« där de är därför en effektiv metod att nå militära mål. bokför åtgärder metodiskt. Detta är ett sätt att Detta våld bryter ner samhällets strukturer medvetandegöra sig själva och att kunna dela och begränsar förmågan att bygga stabilitet. Vi med sig av sina erfarenheter till andra, säger har en tydlig operativ skyldighet att få sådant han. Bland annat håller de på att se över hur våld att upphöra, säger Karl. Nordic Battlegroup ska kunna rekrytera fler kvinnor, och utvärderar vilka fysiska krav DISKUSSIONER OM MÄNNISKO- som egentligen behövs för tjänsterna. De har HANDEL I KOSOVO rekryteringsmål på åtta procent kvinnor, vil- Människohandel var, och är, ett stort problem ket är dubbelt så högt som Försvarsmakten i i Kosovo. Under sin tid där visade Karl den övrigt. De har också som mål att båda könen svenska filmen Lilja Forever för förbandet. ska finnas representerade i varje grupp inom Efter filmen diskuterade de frågan om män- kontingenten. Om det vid en rekrytering står niskohandel och vilka attityder som kan fin- och väger mellan två sökanden med samma nas bland de internationellt utsända. För att meriter, och en av dem är en kvinna, ska de förhindra att internationell personal gick till välja henne. Karl ska också anställa en »Gender bordellerna höll Karls team reda på vilka som Field Advisor« som kan stötta honom i taktiska gick dit, de skrev upp alla namn och rapporte- bedömningar. Om chefen har tydliga mål får rade sedan vidare till respektive chef. På så vis det effekt, säger han. försvårade de för den internationella personalen att gå till bordeller och därigenom bidra till Karl berättar om en mer symbolisk handling människohandelsindustrin. i jämställdhetens namn. Inom gruppen har de gjort om sitt heraldiska tecken. Tidigare Karl nämner ett exempel på hur de skulle ha hade lejonet på vapnet en fallos, vilket den kunnat stärka kvinnors rättigheter i Kosovo inte längre har. Karl menar att det är en viktig om de kommit på idén. Det hände att de pedagogisk handling – när de presenterar sitt rekommenderade lokala ledare att offentligt heraldiska tecken är det viktigt att tänka på ta avstånd från övergrepp som begåtts och vad det symboliserar. att avsätta pengar till att lösa problemen som uppstått. För att nå resultat kunde de säga till ledaren att han var välkommen på deras mö- ten om han gjorde som de bad honom, annars

29. 29. DISKUSSIONSFRÅGOR • Vad kan det mer finnas för mätbara mål för resolution 1325? • För att skapa säkerhet skulle mer kraft läg- gas på att ge förutsättningar för ett fungerande vardagsliv. Hur skulle det kunna ske? • På vilket sätt bidrar resolution 1325 till att öka effektiviteten i en insats? • Hur kan man agera om man märker att ens överordnade besöker prostituerade?

30. 30. Militärpolis i Kosovo. The Kosovo Force (KFOR).

HETEROGENA GRUPPER ARBETAR BÄTTRE

ATT BYGGA SÄKERHET Han tror att det finns mycket att vinna långsik- Anders understryker vikten av att aldrig glöm- tigt på att också involvera kvinnor i säkerhets- Anders Brännström är ma att militärens huvuduppgift handlar om arbetet. Även om kvinnor i många fall har en chef för Armétaktiska säkerhet. De ska upprätthålla säkerheten för undanskymd position har de stort inflytande kommandot. Han var civila organisationer och lokalbefolkningen inom vissa områden. I Afghanistan, där kvin- kontingentschef inom The och det är inte deras uppgift att arbeta med nor knappt syns i den offentliga miljön, har de Kosovo Force (KFOR) i samhällsbyggande åtgärder. stort inflytande i hemmen och över uppfost- Kosovo 2000 och därefter I Kosovo kartlade man säkerhetshot som ran av den kommande generationen. Genom brigadchef 2003–2004. kom från kriminella grupper och från repre- att nå kvinnorna ökar därför chansen att skapa KFOR är en NATO-ledd sentanter för minoriteter, som kunde bli våld- långsiktig förändring. internationell styrka under samma mot andra etniska grupper. De bröt Anders menar också att det måste finnas FN-mandat. Det övergri- inte ner hoten för att undersöka om hotbilden kvinnor inom den egna insatsen om man ska pande uppdraget är att såg olika ut för män respektive kvinnor. Anders vara säker på att nå kvinnor i området. En man upprätta säkerhet och menar att de inte hade kommit dit ännu i sitt i uniform är förmodligen den som har sämst stabilitet i regionen. tankesätt men att det är något som de borde möjligheter att nå fram till kvinnor eftersom utveckla. det i krig ofta är just män i uniform som våldtar För att kunna skapa säkerhet måste man ha och begår folkrättsbrott. en dialog med dem som bor i området. Arbetet får inte ske över deras huvuden, säger Anders. UPPFÖRANDEKODER Militären är en mansdominerad kultur där det I sitt arbete träffade Anders och hans kollegor finns en dålig jargong, säger Anders. Han talar ledare och andra personer med framträdande alltid med dem som ska åka ut på uppdrag om positioner i samhället. En klar majoritet av hur de ska hantera detta. För att alla ska ta in dem var män. Han påpekar att det inte var det han säger försöker han konkretisera ämnet. många kvinnor som släpptes fram, vilket var Till exempel frågar han om soldaterna skulle problematiskt, men säger att det här finns sätta upp en pinup-bild hemma där deras fru stora utvecklingsmöjligheter vad gäller infor- och barn äter frukost eller berätta sexistiska mationsinhämtning och möjligheten att nå ut skämt för sin mamma. Detta är visserligen ett till större delar av befolkningen. Det kvinnliga förenklat resonemang men för en del är det övervakningsteamet i Afghanistan (MOT Juliet, lättare att ta till sig, menar han. se intervju s. 32) var ett första steg i detta och Vid rapporter om trakasserier gäller det att något som Försvarsmakten borde arbeta mer ta tag i både den som blivit utsatt och den som med, anser Anders. trakasserar. Det är både en juridisk fråga och

31. 31. en fråga om personalvård. Om trakasserier »stämpelligan«. Anders anmälde soldaterna förekommer av kvinnlig personal försvårar det som avskedades, skickades hem och åtalades. för framtida rekryteringar av kvinnor. TYDLIGA SIGNALER Han tror också att det är viktigt att inte bara Med exemplet ovan vill Anders också visa vik- relatera till jämställdhetslagen utan att också ten av att vara tydlig med vilka beteenden som prata om effektivitet – att jämställdhet och res- inte går att acceptera. På samma sätt är det om pekt för varandra handlar om stridsvärde. Om en kvinna inom Försvarsmakten kränks av en man vill klara av sin uppgift måste detta vara kollega. Även då är det viktigt att chefen reage- en kärnfråga. Anders menar att ett förband rar och är tydlig med att det inte är accepterat. arbetar bättre om det är en heterogen grupp, Annars finns det risk för att skalan för vad som med olika åldrar, kön, bakgrund med mera. är tillåtet och inte blir glidande. Dessutom måste alla bidra till att var och en i Under ett morgonmöte i Kosovo, där de förbandet känner sig trygg och accepterad för olika bataljonerna rapporterade till brigad- den han eller hon är. Att ifrågasätta någon på chefen, rapporterade en svensk kvinnlig soldat grund av dennes identitet är både farligt och att hennes bataljon inte hade något att tillföra. kontraproduktivt, säger han. «Come on, women always have something to say«, svarade brigadchefen och fortsatte sedan DÖMDA FÖR MÄNNISKOHANDEL i samma stil ett bra tag. Trots att situationen Människohandel är ett problem i Kosovo och blev väldigt pinsam var det ingen som bröt under den tid som Anders tjänstgjorde där in eller sade något. Senare pratade Anders blev tre av hans anställda hemskickade sedan med kvinnan om händelsen. Hon var mest de gått till prostituerade. Detta är inte bara ett besviken på att ingen från den svenska sidan brott – att de som kallats dit för att upprätthålla hade kommit fram till henne efteråt eller sagt befolkningens säkerhet samtidigt utnyttjar de åt brigadchefen att hans beteende inte var svagaste i samhället kan få förödande effekter acceptabelt. och ger helt fel signaler, säger han. Eftersom kvinnor i utlandstjänstgöring, Såväl före utresa till Kosovo som under liksom övriga soldater, är fast på campen och tiden på plats tog han vid flera tillfällen upp av säkerhetsskäl inte kan röra sig fritt kan deras frågan om människohandel och prostitution. situation vara svårare än vad den är för kvin- Det gick rykten om att internationell personal nor på andra poster inom Försvarsmakten, besökte bordeller och efter ett tag fick han även säger Anders. Om de trakasseras har de ing- höra talas om svenskar som hade köpt sex. Han enstans att ta vägen. Anders påpekar också att kontaktade då genast sin juridiska rådgivare det inte spelar någon roll att liknande problem och militärpolischef och beordrade dem att även finns på andra arbetsplatser. Sexuella utreda frågan. Det visade sig att ryktena talade trakasserier och liknande beteenden är alltid sanning och att tre personer utnyttjat prosti- oacceptabla. tuerade. De tre förövarna kom att kallas för

DISKUSSIONSFRÅGOR • Varför bör kvinnor involveras långsiktigt i • Vad är säkerhet för er? Vad tror ni säkerhet säkerhetsarbetet? På vilket sätt ökar det effek- är för civilbefolkningen i ett konfliktdrabbat tiviteten? område? • Påverkar en dålig jargong inom den egna • Militärens huvudsakliga uppdrag är att ga- missionen hur arbetet utförs och vilka attityder rantera säkerheten. Finns det någon motsätt- som finns gentemot lokalbefolkningen? ning mellan detta uppdrag och behovet av att stärka kvinnor?

32. 32. MOT Juliet, Afghanistan.

NAGEL I ÖGAT PÅ FÄNGELSECHEFEN

BÖRJA FRÅN BÖRJAN kamrater mest tid åt att kvinnorna skulle Uppdraget var vagt och Elisabeth och hennes lära känna dem och få förtroende för dem. Det Elisabeth gjorde sin första båda kvinnliga kollegor fick tolka fritt hur de kunde ta en eller ett par månader, säger Elisa- utlandstjänstgöring för skulle gå till väga för att lösa uppgiften. MOT beth. De flesta kvinnor hade inte haft kontakt Försvarsmakten i Mazar- Juliet var ett slags pilotprojekt och eftersom med militärer tidigare och många var nyfikna e-Sharif i Afghanistan mel- det aldrig tidigare funnits ett motsvarande på hur svenskorna bodde och levde och om de lan mars och oktober 2006. kvinnligt observationsteam fick de börja från själva exempelvis fick välja vem de ville gifta Tillsammans med två andra noll. sig med. kvinnor ingick hon i Military När de kom till Afghanistan var det ingen För Elisabeth och hennes kollegor blev det Observer Team (MOT) som kunde tala om för dem vad de skulle göra. uppenbart att kvinnor sitter inne med mycket Juliet, som var en del inom Eftersom kollegorna på plats själva hade myck- information, inte bara om »kvinnofrågor« utan fredsstyrkan ISAF:s et att göra fanns ingen energi eller ork att stötta om människorättsfrågor i allmänhet. Elisa- svenskledda Provincial Elisabeth och hennes kamrater. Det var tufft beth konstaterar också att hundra procent Reconstruction Team (PRT). att komma igång, berättar hon, men de fick av befolkningen nu plötsligt var engagerad i Uppdraget var att sam- stöd av kompanichefen som också hade tagit teamets arbete, istället för som tidigare bara verka och få kontakt med initiativet till att en kvinnlig MOT skulle sättas femtio procent. Den information som de sam- afghanska kvinnor, stärka upp. Attityderna förändrades efter hand, säger lade in om kvinnors situation i området spred kvinnors säkerhet i området hon, och mot slutet av deras tid i Afghanistan de sedan vidare via olika militära informa- och bygga upp ett nätverk fanns större förståelse inom bataljonen för tionskanaler. De hade också kunskap om hur för PRT. deras arbete. andra organisationer och aktörer arbetade, och kunde därför sammanföra olika parter för SKAPA KONTAKTER MED diskussion av vissa angelägna frågor. KVINNOR I OMRÅDET Elisabeth berättar att de började skapa kvinn- STÄRKA KVINNOR GENOM ATT SYNAS liga nätverk genom att kontakta de kvinnor För att stärka kvinnor kan det räcka med att som de kände till, antingen via kollegor eller köra runt och visa sig, säger Elisabeth. Visa ryktesvägen. De kontaktade även provinsrå- att man som kvinna har ett jobb, att man kan den, som i enlighet med landets kvoteringssys- vara chef över en man och att kvinnor och män tem bestod av 25 procent kvinnor. Allteftersom kan arbeta tillsammans. I början väckte deras växte deras kontaktyta. Dessutom inledde de närvaro stor uppmärksamhet. Eftersom kvin- samarbete med människorättsorganisationer nor i Afghanistan sällan kör bil var det några och kvinnoministeriet, som jobbar med att män som nästan körde i diket av förvåning när utbilda och öka stödet till kvinnor. de såg Elisabeth och hennes kamrater bakom Till en början ägnade Elisabeth och hennes ratten.

33. 33. En annan viktig funktion är att vara ett stöd bodde för att öka hennes säkerhet. När för kvinnor, att till exempel visa kvinnorätts- Elisabeth och hennes kollegor skulle åka hem aktivister att deras arbete är viktigt. blev kvinnan väldigt ledsen eftersom de var de Hon säger också att det är viktigt att det enda som hon litade på. finns kvinnor på alla enheter i missionen. Den internationella personalen måste visa i prak- LOKALANSTÄLLDA tisk handling att de är jämställda. Teamet hade både en manlig och en kvinnlig tolk vilket fungerade bra till en början. Sedan KVINNOFÄNGELSE fick de höra att den kvinnliga tolken utsattes för I samband med att de åkte runt för att övervaka trakasserier av den manliga kollegan. När hon säkerhetssituationen i regionen besökte MOT slutade kunde Elisabeth och hennes kollegor Juliet också kvinnofängelser. Där undersökte inte göra något eftersom kvinnan kunde för- de om barn fick utbildning, om det fanns till- sättas i fara om informationen kom ut. Senare gång till sjukvård och om kvinnorna användes i Sverige fick de höra att kvinnan hade blivit som sexslavar, vilket förekom i vissa fängelser. mördad. Elisabeth säger att det vore bättre att De kartlade också alla fångar, frågade dem vad anställa svenska tolkar och poängterar vikten de var straffade för och om de hade fått sina fall av att tänka på säkerhetsaspekterna om man rättsligt prövade. Denna information lämna- anställer lokal personal. des sedan vidare till olika informationskanaler inom PRT:n, bland annat till polisrådgivaren BRIST PÅ KONTINUITET och den juridiska rådgivaren som de försökte När MOT Juliet åkte hem fanns det ingen avlös- engagera i arbetet. Rättssystemet var kor- ning. Visserligen kom några andra kvinnor till rumperat och många kvinnor satt fängslade missionen men deras uppdrag såg annorlunda för handlingar som snarare hade med deras ut och de arbetade inte enbart med att öka försök att åtnjuta sina mänskliga rättigheter kvinnors säkerhet. att göra än med brottslig aktivitet. Elisabeth Istället för att dra ner på resuserna till detta och hennes kamrater blev en nagel i ögat på arbete borde Försvarsmakten öka dem, säger fängelsechefen, säger hon. Deras besök i fäng- Elisabeth, som anser att resurserna redan ti- elserna var också en viktig signal till kvinnorna digare var för begränsade. Till exempel var de att de var sedda. bara tre personer i teamet, till skillnad från sex personer som är det vanliga. Tre personer blir STÖD TILL ORGANISATIONER inte en autonom grupp. Eftersom de inte fick MOT Juliet hade kontakt med en kvinnlig åka ut på egen hand var de tvungna att be om ledare för en människorättsorganisation. Hon uppbackning från andra om någon ringde och var mordhotad för sitt arbete men eftersom ville att de skulle komma. Det var också olämp- hon inte hade några pengar och hennes familj ligt – och ibland till och med farligt – att be en var kvar i landet kunde hon inte lämna Afgha- kvinna komma till dem på campen, eftersom nistan. Många kvinnliga brottsoffer sökte upp det kunde sätta igång rykten och stämpla kvin- henne med berättelser om exempelvis våld- norna som »orena«. MOT Juliet skulle också täkter och misshandel och hon såg sedan till täcka ett betydligt större geografiskt område att de fick sina fall prövade i rätten. Elisabeth än de andra teamen. och hennes team – eller andra från det svenska PRT:t – patrullerade i området där kvinnan

DISKUSSIONSFRÅGOR • Finns det risker med att lyfta fram kvinnor • Finns det risker med att bygga upp relatio- och visa att man tycker att deras arbete är ner med lokalbefolkningen då man sedan ska viktigt? Hur avgör man om det stärker kvinnan lämna området? eller om det utsätter henne för fara?

34. 34. Utbildning av poliser, Afghanistan.

»INSATSERNA MÅSTE PRIORITERAS«

KONTAKTER MED dit de får bäst effekt. I det här fallet innebar LOKALBEFOLKNINGEN det den afghanska representativa nivån, inte Fredric Westerdahl ledde Fredric och hans kollegor, som kom från flera de enskilda invånarna. det första svenska trupp- olika länder, hade daglig kontakt med lokal- bidraget till den internatio- befolkningen. En stor del av dessa kontakter När det gäller kontakten med den kvinnliga nella fredsstyrkan ISAF:s bestod i möten och samverkan med civila befolkningen kunde de inte ha forcerat Provincial Reconstruction och militära representanter på regional, pro- utvecklingen mer än vad de gjorde, anser Team (PRT) i Mazar-e-Sharif vinsiell och distriktsnivå. Syftet var att stödja Fredric. Riskerna hade blivit för stora, och i Afghanistan, april till den afghanska övergångsregeringens arbete deras uppdrag var att etablera svensk närvaro. oktober 2004. Teamets med att stabilisera situationen i området. In- Han menar också att även om de hade haft uppdrag var att stödja den formation som teamet hämtade in bidrog till kvinnliga samverkansofficerare hade dessa afghanska övergångsreger- att skapa en gemensam lägesuppfattning och ägnat huvuddelen av sin tid åt att samverka ingens strävan att stabili- fungerade som underlag för fastställande av med afghanska män. För att fullgöra sin upp- sera säkerhetssituationen arbetets fortsatta inriktning. gift var PRT tvunget att samarbeta med polis- och minska inflytandet från chefer, miliskommendanter och guvernörer lokala makthavare. Det var mycket svårt för dem att nå kvinnor, – poster som enbart innehades av män. Han säger han och påpekar att det inte heller ingick tror inte heller att deras verklighetsbild hade i deras uppdrag att ha direkt kontakt med den blivit bättre om de ägnat mindre tid åt officiella kvinnliga delen av befolkningen. Däremot kontakter och mer tid åt att skaffa information hade de kontakt med och stödde lokala män- från befolkningen i stort, däribland från kvin- niskorättsorganisationer. Där arbetade även nor. kvinnor som obehindrat samverkade med Ett av de mest grundläggande intrycken de män, såväl inom PRT som med afghanska kan förmedla till befolkningen är att kvinnor myndighetspersoner. har lika värde som män, säger Fredric. Detta I teamet ingick två kvinnliga brittiska mili- kan förmedlas genom att kvinnor tjänstgör i tärer som hade viss kontakt med kvinnor i strikt deras förband på alla nivåer. kvinnliga miljöer. Eftersom dessa kvinnor inte hade någon större kontakt med omvärlden STÖD TILL DEN LOKALA POLISEN utan levde sina liv inom familjens murar var En av deras främsta uppgifter var att ge stöd dock mötena inte av någon större betydelse för till den afghanska polisen så att den i sin tur PRT:s arbete, ansåg brittiskorna. skulle kunna ta över ansvaret för säkerheten. Fredric understryker att en styrka på två- När teamet anlände var det fortfarande milis- hundra soldater – i ett område med fyra mil- grupper som hade kontrollen över området. joner invånare – måste prioritera sina insatser Stödet bestod främst av mentorskap och

35. 35. uppbackning vid genomförande av uppdrag. flesta ett väldigt lågt förtroende för polisen, De samordnade också biståndsprojekt som men efter det framgångsrikt genomförda valet gav nödvändigt materiel till polisen och ge- ökade förtroendet. Eftersom korruptionen var nomförde vissa riktade utbildningsinsatser, så utbredd gällde dock det ökade förtroendet till exempel hur upplopp kan hanteras med snarare vissa individer än poliskåren i allmän- icke-dödliga metoder. het.

Det fanns inga kvinnliga poliser i regionen. På Säkerhetshot mot kvinnor framfördes även grund av de många beväpnade milisgrupperna genom de officiella afghanska myndighets- i området var polisarbetet mycket riskfyllt. En kanalerna som tog hoten på allvar, säger afghansk polis hade med stor säkerhet blivit Fredric. Kidnappning och liknande övergrepp förolämpad om de hade frågat om en kvinna på kvinnor betraktades som allvarliga brott skulle kunna sköta hans jobb, tror Fredric. En och kunde utlösa större konflikter mellan olika manlig polis skulle kanske finna det lämpligt grupperingar och etniska grupper i området. med kvinnliga poliser om de höll sig till att Fredric bedömer också att eftersom säker- arbeta med kvinnliga brottsoffer och förhör av hetssituationen i regionen ökade generellt, kvinnor. Men eftersom kvinnors vittnesuppgif- lyckades de också skapa en säkrare miljö för ter inte väger lika tungt som mäns skulle detta kvinnor. arbete klassas som mindre viktigt. Samtidigt påminner Fredric om att de hade kontakt med ÖKAD STABILITET INFÖR VALET människorättsorganisationer och därigenom Den största samordnande insatsen under också med kvinnor. Fredrics tid i Afghanistan ägde rum inför de första demokratiska valen på hösten 2004. För Synen på brott och hur brott ska regleras skil- att valen skulle kunna genomföras behövdes jer sig från vad vi i Sverige är vana vid, säger en säkerhetsstruktur. Det var också nödvän- han. På landsbygden kan också traditionerna digt att de lokala maktspelarna gick med på ibland väga tyngre än lagstiftningen. Ett mord att söka politisk makt genom demokratiska eller en våldtäkt uppfattas kanske snarare val istället för att ta till våld. Genom att förmå som en kränkning av en klans heder än av dem att välja den demokratiska vägen bidrog den enskilda individen. Därför kan ett sådant Fredric och hans kollegor också till att för- brott komma att regleras med en förhandlad bättra säkerheten, vilket var nödvändigt för ekonomisk uppgörelse, istället för lagföring, att valen skulle kunna genomföras. förklarar han. Ett exempel på brott som teamet uppmärk- sammade var mord på kvinnor som kidnappats för att våldtas. Kvinnor fick också information, bland annat av afghanska människo- rättsaktivister, om att de kunde vända sig till polisen för att anmäla brott. I början hade de

DISKUSSIONSFRÅGOR • Om ni levde i ett konfliktdrabbat område, • Kan information från kvinnor som lever i ett vilka säkerhetshot kunde ni tänkas möta i er samhälle där hennes plats är i hemmet vara re- vardag? Ska fredsfrämjande styrkor motverka levant i bedömningen av situationen i landet? sådana hot? • Går det att skapa stabilitet och säkerhet som främjar hela befolkningen även om den kvinnliga delen av befolkningen inte deltar?

36. 36. SÄKERHET ÄR INTE BARA EN FRÅGA OM TANKS OCH FLYGPLAN

MILITÄRENS ANSIKTE UTÅT i uniform är det lätt att man glömmer kvinnor, En av CIMIC:s huvuduppgifter är att samla in barn och äldre människor. Många män pratar Görgen Karlehav arbetade information som sedan ska utgöra ett verktyg politik och erfarenheter från kriget med män- för Swedint:s räkning som för den militära chefen att lösa de militära nen i familjen, medan farmor och hustru sitter utbildningsansvarig för uppgifterna. CIMIC-teamen är ofta militärens i bakgrunden. De hålls ofta tillbaka och vågar svenska Civil-Military ansikte utåt och tanken är att civilpersoner och inte delta i samtalen. Detta leder till att CIMIC- Cooperation Team (civil- olika organisationer ska vända sig till dem med teamen bara når 50 procent av befolkningen militärt samverkansteam, information. CIMIC:s arbete handlar också om vilket inte är hållbart, säger han. I dag är det CIMIC) i Duboj, Bosnien och att skapa förutsättningar för att skydda den i huvudsak män i förbanden och det är därför Hercegovina, och i Kabul, egna truppen (så kallad force protection). viktigt att utbilda männen om vikten av att nå Afghanistan, 2001–2004. I Afghanistan såg Görgen tydligt behovet kvinnor – om nu detta överhuvudtaget är möj- CIMIC-teamets roll är att av att ha kvinnor med i det egna förbandet. ligt utan att försätta kvinnorna i fara. Team fungera som ett kitt mellan Kvinnlig närvaro var en nödvändighet för att där både kvinnor och män ingår är en bättre civila organisationer och nå ut till den kvinnliga delen av befolkningen lösning, menar han. militären. och ta del av deras behov och syn på framtiden. De strävade därför efter att ha lika många När man är ute för att samla in information är kvinnor som män i CIMIC-teamet, berättar det viktigt att vara noggrann med att uppge han. vilket syfte man har och att behandla alla med respekt, säger Görgen. Källskydd är också av SAMLA INFORMATION stor vikt. Om någon avslöjar vem som har sagt De hämtade information om situationen i vad kan det skada förtroendet för förbandet Afghanistan från exempelvis databaser och och inte minst skapa en allvarlig hotbild för internet. De tog reda på den allmänna histo- källan och/eller andra personer. Om kvinnor rien, bakgrunden till konflikten, de sociala öppnar sig och pratar om känsliga saker är det strukturerna i landet, den lokala politiska kar- oerhört viktigt att behandla informationen tan, infrastrukturen och olika kulturella varligt. grupperingar. De fick också information från organisationer med kunskap om landet, som Det är inte ovanligt att anställda inom CIMIC Svenska Afghanistankommittén, och från oli- får reda på förhållanden som ligger utanför ka förband. De åkte runt i Kabulområdet och deras mandat att åtgärda. Ett sådant exempel intervjuade/talade med människor på plats, är övergrepp mot kvinnor. Görgen påpekar att däribland vissa lokala ledare. Detta är ett idogt de kan dela med sig av information till andra arbete som tar tid, påpekar Görgen. Som man delar av militären och till exempelvis polisen

37. 37. eller andra relevanta aktörer som har mandat eller konkurrera med civila organisationers att agera i frågan. Han berättar som exempel att arbete? de på Balkan gav viktig information till organi- Görgen påpekar att som neutral part ska de sationer som arbetar mot människohandel. varken stödja den ena eller den andra sidan i en konflikt. Det är viktigt att tänka på hur man VAD ÄR SÄKERHET? själv agerar och vilka signaler det ger. På cam- Säkerhet diskuteras ofta utifrån militära be- pen hade de kvinnlig personal som solade i grepp men Görgen understryker vikten av att bikini. Lokalanställda såg det och ryktet spred ha ett bredare perspektiv. Säkerhet handlar sig att svenskarna hade prostituerade hos sig inte bara om tanks och flygplan utan också på campen, vilket skadade deras anseende om att bygga upp förtroende och respekt bland och gjorde att lokalbefolkningen förlorade en befolkningen. Det är viktigt att sätta männis- del av förtroendet för dem. I Afghanistan är kan i fokus, även om du är bilförare och inte de kvinnliga militärernas situation mer utsatt har direkt kontakt med befolkningen. Du får än de manligas, säger Görgen. Det går inte att aldrig glömma vad du är där för att göra, menar förändra samhällen och värderingar över en Görgen. Han inser också att hotbilder och de- natt. finitionen av säkerhet kan komma att ändras i och med att CIMIC nu satsar på att hämta information även från den kvinnliga delen av befolkningen. Samtidigt är militärens mandat begränsat, säger han, och det är viktigt att inte tappa huvuduppgiften ur fokus. Är det militä- rens roll att stärka kvinnors rättigheter eller ska någon annan göra det? Riskerar ansträngning- arna att främja kvinnors deltagande att krocka

DISKUSSIONSFRÅGOR • Kan en mission/insats ses som partisk i konflikten om den uttalat främjar kvinnors mänsk- liga rättigheter? Kan det utgöra ett hot mot den egna personalen? Hur kan man i så fall komma runt det? • Om en mission/insats inte uttalat och i handling står upp för och främjar kvinnors mänskliga rättigheter, kan det vara att ta ställning i konflikten? • Vilka nya hotbilder kan komma upp om den kvinnliga delen av befolkningen får vara med och definiera dessa?

38. 38. FÖR MYCKET »MORALKAKOR« INFÖR TJÄNSTGÖRINGEN

UTBILDNING kvinnliga militära observatörer i gruppen I Libanon arbetade Lars under FN-flagg som hade det säkert varit lättare, anser han. De Lars Wetterskog arbetar militär observatör i södra delen av landet där gånger de patrullerade med blandade team på Swedint som utbildar Hizbollah hade stort inflytande i allmänhet var det lättare att spontant komma i kontakt militärer inför tjänstgöring och dessutom kontrollerade gränsen mot med kvinnor i lokalbefolkningen. Det fanns i utlandet. Han får ofta i Israel. De patrullerade den »blå linjen« mellan dock ett ställe där även Lars och hans manliga uppdrag att hålla utbild- Israel och Libanon och kontrollerade att ingen kollegor kunde få kontakt med kvinnor. Den ningar om FN:s säkerhets- av parterna bröt det ingångna avtalet. Totalt franska komponenten i UNIFIL (FN:s fredsbe- råds resolution 1325 och om hade FN 153 observatörer på plats, varav sex varande styrka i Libanon) gav stöd till lokalbe- genusfrågor. Lars har även svenskar. folkningen i form av ett mobilt läkarteam som själv tjänstgjort utomlands, FN:s högkvarter i Beirut ordnade en ge- rutinmässigt besökte byarna i området. Dessa bland annat i Libanon och i nomgång om genus och resolution 1325 för besök skedde i samverkan med lokala läkare Kosovo. Lars och hans kollegor innan de skulle börja varav en del var kvinnor. Här, bakom stängd sin tjänstgöring. Men det blev för mycket »mo- dörr i byns samlingslokal, kunde de möta och ralkakor« om uppförandekoder och om hur prata med kvinnor, även om det bara blev ett FN-soldater hade begått övergrepp i andra flyktigt samtal i all hast. länder, anser Lars. Många kände sig anklagade och såg inte riktigt kopplingen till det egna Många av de människor som Lars och hans uppdraget. Det hade varit bättre om de istäl- kollegor talade med när de patrullerade var let hade blivit informerade om situationen för lokala ledare, och Lars anser att det hade kvinnor i missionsområdet och vad de konkret varit svårt att fråga dem var kvinnorna höll kunde göra. Utbildningsledaren hade kunnat hus. Hade observatörsgruppen insisterat på informera dem om vilka aktörer som arbe- att få tala med kvinnor hade männen hållit tade med kvinnors rättigheter i Libanon, vilka dem för obildade, säger han. Det är en svår kvinnliga nätverk som fanns och FN:s syn på balansgång – att spela med i kulturen och situationen, säger Lars. samtidigt föra in nya perspektiv. När han och hans kollegor skrapade på ytan upptäckte de PATRULLERING också att kristna byar var väldigt konservativa Observatörerna genomförde dagliga patruller och att de patriarkala strukturerna kunde vara i södra Libanon med uppdraget att övervaka starkare där än i de muslimska byarna. Detta situationen i området och sedan rapportera är viktigt att ha i åtanke eftersom det finns så direkt till FN. Han berättar att det var extremt många fördomar om kvinnors ställning i den svårt att nå kvinnor, med undantag av sådana muslimska världen, påpekar han. som hade en viss offentlig position. Med fler

39. 39. Utan politisk påtryckning på hela missionen tillsammans på samma villkor, och menar att att implementera resolution 1325 är det svårt det finns en stor förändringspotential i detta. att göra något underifrån. Lars rekommende- Chefen har ett stort ansvar eftersom det är han rar dock blivande observatörer att ha ögonen eller hon som sätter tonen. Lars påpekar dock öppna och att se och ta de möjligheter som ges att man själv också har ett individuellt ansvar. för att få information. Det är viktigt att synas När de patrullerade fanns det exempelvis en och röra sig ute, att handla på lokala markna- möjlighet att prata om vad de såg omkring sig. der, att äta på lokala ställen och sitta kvar länge Om han såg något som berörde kvinnors situa- så att människor har möjlighet att ta kontakt. tion tog han upp det med sina kollegor. Genom Första gången kanske inte någon tar kontakt att synliggöra och diskutera dessa frågor ökade men kanske andra gången eller tredje. han medvetenheten internt. Även om de sedan I sina rapporter till FN beskrev observatö- inte operativt kunde göra något åt situationen rerna även den humanitära situationen och var det ändå ett steg på vägen, påpekar Lars. hur civilsamhället fungerade. Lars menar att Han tycker också att det är viktigt att bemöta dessa rapporter måste ha ett genusperspektiv. fördomsfulla och sexistiska uttalanden och Även om de hade svårt att nå kvinnor i Liba- inte bara låta dem gå förbi obemärkt. Det är non kunde de observatörer som var medvetna de små envisa stegen som till slut gör skillnad, om genusfrågor ha ögonen med sig under säger han. patrulleringarna och notera att situationen och säkerhetshoten kunde se olika ut för män Ett militärt förband med utbildning i genus- respektive kvinnor. perspektiv och vilja att implementera resolution 1325 i det dagliga arbetet kan inte nå den Det är inte bara observatörer som kan dra för- framgång som önskas om det inte också finns delar av att operera i team med både män och en ambition på politisk nivå hos den högsta kvinnor. I Kosovo var till exempel sökande ef- ledningen för operationen. Det kan då snarare ter vapen en ofta återkommande verksamhet, skapa frustration hos den enskilde. Risken är berättar Lars. Utan kvinnor i teamen är denna också stor att såväl förbandet som medvetna verksamhet nästa omöjlig att genomföra. Om individer blir desillusionerade och till slut man exempelvis misstänker att vapen finns tappar den kunskap och ambition som fanns gömda i en by är det mycket lättare att gå in tidigare. i husen om insatsen består av både män och Om det inte sker en återkommande upp- kvinnor. De kvinnliga soldaterna kan då prata följning av hur arbetet med 1325 framskrider i med kvinnorna i hushållen, och eftersom missionen är risken stor att det glöms bort i den dessa ofta har större förtroende och tillit till operativa planeringen och i genomförandet, andra kvinnor minskar risken för en eventuell säger Lars. Helst bör alla missioner ha en egen eskalering. »Gender Field Advisor« på brigadnivå men om detta är omöjligt bör det upprättas en interna- DET GODA SAMTALET tionell pool av rådgivare som återkommande Lars berättar också om vikten av att jobba in- kan besöka missionen på bataljon- och bri- ternt med frågor om jämställdhet och kvinnors gadnivå, i syfte att konsultera och kontrollera rättigheter. Han tror på det »goda samtalet« som måluppfyllnad, anser han. oftare uppkommer då män och kvinnor arbetar Just nu finns det en medvind när det gäller

40. 40. att införa ett genusperspektiv, berättar Lars. Flera förband runt om i världen vittnar om behovet att nå alla invånare (män och kvin- nor) i syfte att inhämta information. När genusperspektivet bejakas utifrån ett operativt perspektiv – med syftet att nå målet med missionen – kan detta användas som en »bakväg« till demokrati och jämställdhet.

DISKUSSIONSFRÅGOR • Om ni som internationell militär eller civil observatör såg en man misshandla en kvinna utanför ett hus, hur skulle ni då handla och varför? • Hur kan man förhålla sig till och bemöta kulturella uppfattningar som säger att man är obildad om man exempelvis frågar efter kvinnor? • Ni ska rapportera om säkerhetsläget, den humanitära situationen och situationen för civil- samhället. Vad kan ingå i den rapporten, vad tittar ni efter? • Var och hur kan »det goda samtalet« föras? Vad kan »det goda samtalet« bestå av?

41. 41. APPENDIX

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000)

Kvinnor, fred och säkerhet

42. 42. 3 (8)

Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000

Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess 4213 möte den 31 oktober 2000

Säkerhetsrådet,

åberopar sina resolutioner 1261 (1999) av den 25 augusti 1999, 1265 (1999) av den 17 september 1999, 1296 (2000) av den 19 april 2000 och 1314 (2000) av den 11 augusti 2000 och uttalanden i denna fråga av säkerhetsrådets ordförande samt ordförandens uttalande inför massmedierna vid Förenta nationernas dag för kvinnors rättigheter och internationell fred (Internationella kvinnodagen) den 8 mars 2000 (SC/6816),

åberopar även åtagandena i Peking-deklarationen och handlingsplanen (A/52/231) och åtagandena i slutakten från Förenta nationernas generalförsamlings tjugotredje särskilda möte, kallat "Kvinna 2000: jämställdhet mellan könen, utveckling och fred för det 21 århundradet" (A/S-23/10/Rev.1), särskilt de åtaganden som gäller kvinnor och väpnade konflikter,

erinrar sig om syftena och principerna i Förenta nationernas stadga, där det anges att säkerhetsrådet bär huvudansvaret för bevarande av internationell fred och säkerhet,

uttrycker sin oro över att civilbefolkningen, särskilt kvinnor och barn, utgör det stora flertalet av dem som är mest utsatta vid väpnade konflikter, inte minst som flyktingar – både externa och internflyktingar – och att de i tilltagande utsträckning väljs ut som måltavlor för kombattanter och beväpnade element, och som är medvetna om de följdverkningar detta har på en varaktig fred och försoning,

43. 43. 4 (8)

bekräftar åter den viktiga roll som kvinnor spelar i fråga om konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande samt betonar betydelsen av deras lika deltagande och fulla medverkan i alla strävanden att bevara och främja fred och säkerhet och behovet av att öka deras roll vid beslutsfattandet med avseende på konfliktförebyggande och konfliktlösning,

bekräftar även åter behovet av att till fullo tillämpa internationell lagstiftning om humanitära och mänskliga rättigheter som värnar kvinnors och flickors rättigheter under och efter konflikter,

understryker behovet av att alla parter säkerställer att program för minröjning och medvetandegörande om minfaran beaktar kvinnors och flickors särskilda behov,

inser att det är ytterst angeläget att inkorporera jämställdhetsperspektivet i alla fredsbevarande insatser och beaktar härvidlag Windhoek-förklaringen och handlingsplanen från Namibia om inkorporering av ett jämställdhetsperspektiv i flerdimensionella fredsunderstödjande insatser (S/2000/693),

erkänner även betydelsen av rekommendationen i säkerhetsrådets ordförandes uttalande till massmedierna den 8 mars 2000 om särskild utbildning av all fredsbevarande personal om skydd, särskilda behov och mänskliga rättigheter för kvinnor och barn i konfliktsituationer,

erkänner att en förståelse av väpnade konflikters inverkan på kvinnor och flickor, effektiva institutionella arrangemang för att trygga skyddet av dem och deras fulla deltagande i fredsprocessen i hög grad tjänar till att upprätthålla och främja internationell fred och säkerhet, samt

noterar behovet av att sammanställa uppgifter om väpnade konflikters inverkan på kvinnor och flickor.

44. 44. 5 (8)

Säkerhetsrådet

1. uppmanar enträget medlemsstaterna att se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla beslutsnivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter,

2. uppmanar generalsekreteraren att genomföra sin strategiska handlingsplan (A/49/587), i vilken förespråkas en ökning av kvinnornas deltagande på beslutsfattarnivå vid konfliktlösning och i fredsprocesser,

3. uppmanar enträget generalsekreteraren att tillsätta flera kvinnor som särskilda ombud och utsända för att tjäna som medlare och uppmanar därför medlemsstaterna att anmäla kandidater till generalsekreteraren för att införas i en förteckning som skall aktualiseras fortlöpande,

4. uppmanar vidare generalsekreteraren att sträva efter att utveckla kvinnornas roll och bidrag till Förenta nationernas insatser på fältet, särskilt som militära observatörer, civil polis samt experter i fråga om mänskliga rättigheter och humanitära insatser,

5. uttrycker sin beredskap att inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i fredsbevarande insatser och uppmanar generalsekreteraren att trygga att, där så är lämpligt, jämställdhetsperspektivet tas i beaktande vid fältinsatser,

6. anmodar generalsekreteraren att lämna medlemsstaterna anvisningar och material för utbildning om kvinnors skydd, rättigheter och särskilda behov samt om betydelsen av att kvinnor medverkar i alla fredsbevarande och fredsuppbyggande insatser, inbjuder medlemsstaterna att inkorporera dessa aspekter och även utbildning i medvetande om hiv/aids i sina nationella utbildningsprogram för militär och civil polis vid förberedandet av insatser och uppmanar vidare generalsekreteraren att tillse

45. 45. 6 (8)

att civil personal som deltar i fredsbevarande insatser får genomgå liknande utbildning,

7. uppmanar enträget medlemsstaterna att öka sitt frivilliga ekonomiska, tekniska och logistiska stöd för genusanpassad utbildning, däribland utbildning som genomförs av berörda fonder och program, bland annat av Förenta nationernas kvinnofond och av Förenta nationernas barnfond samt av Förenta nationernas flyktingkommissarie och av andra berörda organ,

8. uppmanar alla de berörda att, när de förhandlar och genomför fredsavtal, anta ett jämställdhetsperspektiv som bland annat beaktar följande:

a) kvinnors och flickors särskilda behov vid repatriering och återflyttning för rehabilitering, återanpassning och återuppbyggande efter konflikt,

b) åtgärder för att stödja lokala kvinnogruppers fredsinitiativ och inhemska förfaranden för konfliktlösning och som innefattar kvinnors deltagande i alla mekanismerna för att genomföra fredsavtalen,

c) åtgärder som tillgodoser skydd och respekt för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, särskilt med avseende på författningen, valsystemet, polisväsendet och domstolsväsendet,

9. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att till fullo respektera den internationella rätt som är tillämplig på kvinnors och flickors rättigheter och skydd, särskilt såsom civilbefolkning och särskilt de åtaganden som gäller dem enligt 1949 års Genèvekonventioner med 1977 års tilläggsprotokoll, 1951 års flyktingkonvention med 1967 års protokoll, 1979 års konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor och dess fakultativa protokoll av år 1999 samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter av år 1989 och dess två fakultativa

46. 46. 7 (8)

protokoll av den 25 maj 2000 och att beakta de relevanta bestämmelserna i Romstadgan om Internationella brottmålsdomstolen,

10. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att vidta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor mot sexuellt våld, särskilt våldtäkt och andra former av sexuellt utnyttjande och alla andra former av våld i situationer av väpnad konflikt,

11. understryker att alla stater är skyldiga att avskaffa strafflöshet och att lagföra alla personer som anklagas för folkmord, brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser, däribland brott som sammanhänger med sexuellt och annat våld mot kvinnor och flickor, och betonar i detta hänseende nödvändigheten av att, där så är möjligt, undanta dessa brott från amnesti,

12. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att respektera flyktinglägrens och flyktinganläggningarnas civila och humanitära karaktär och att ta hänsyn till kvinnors och flickors särskilda behov, inte minst vid utformningen av dessa läger och anläggningar, och åberopar säkerhetsrådets resolutioner 1208 (1998) av den 19 november 1998 och 1296 (2000) av den 19 april 2000,

13. uppmanar alla som deltar i planering av avväpning, demobilisering och återanpassning att beakta de olika behov som kvinnliga och manliga ex-kombattanter har och att beakta deras anhörigas behov,

14. bekräftar åter att det är berett att, när rådet antar åtgärder med stöd av artikel 41 i Förenta nationernas stadga, beakta åtgärdernas möjliga inverkan på civilbefolkningen, med hänsyn till kvinnors och flickors särskilda behov, för att överväga lämpliga undantag av humanitära skäl,

15. uttrycker sin beredskap att trygga att säkerhetsrådets insatsgrupper beaktar könsrelaterade aspekter och kvinnors rättigheter, däribland genom samråd med lokala och internationella kvinnogrupper,

47. 47. 8 (8)

16. uppmanar generalsekreteraren att verkställa en undersökning av väpnade konflikters inverkan på kvinnor och flickor, kvinnornas roll i fredsuppbyggandet och genusaspekterna på fredsprocesser och konfliktlösning och uppmanar vidare generalsekreteraren att avge en rapport till säkerhetsrådet om resultatet av sin undersökning och att delge alla Förenta nationernas medlemsstater rapporten,

17. anmodar generalsekreteraren att, i förekommande fall, i sin rapport till säkerhetsrådet inkludera uppgifter om arbetet med jämställdhetsintegrering i alla fredsbevarande insatsgrupper och uppgifter om andra aspekter som berör kvinnor och flickor,

18. beslutar att fortsätta att aktivt ägna sig åt denna fråga.

KOMMENTAR En resolution är inte att likställa med en juridisk nationell lag, den skall snarare ses som en kraftfull rekommendation som parterna på förhand förbundit sig att följa. FN:s säkerhetsråds resolution 1325 finns att läsa eller hämta (engelska, pdf) hos bl.a. Peace Women på sidan http://www.peacewomen.org/un/sc/1325.html Resolution 1325 i svensk översättning (pdf) finns att hämta på sidan http://www.peacewomen.org/1325inTranslation/

48. 48.