Tema Framtid Nordic Battle Group

Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn Nr 4 • 2005

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet

Häfte 4 • 2005 Årgång 134

Carl-Ivar Pesula Minnesord, Rune Eriksson ...... 2 Lennart Gustafsson Vad innebär Nordic Battle Group? ...... 3 Krister Andrén Från invasionsförsvar till insatsförsvar, Nordic Battle Group ...... 7 Claes Silwerplatz Mot framtiden med Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola ...... 13 Per-Olof Barkås Ledning av nordiska snabbinsatsstyrkan Nordic Battle Group...... 19 Karin Franzén och Anders Berglund Teknisk tillämpningsövning, algoritm i en funktionsmodell för BONUS...... 21 Linus Ekqvist HM Konungens skjutpris 2005...... 25 Örjan Nilsson och Mats Klintäng Försvarsmaktens Tekniska Skola, en presentation ...... 29

Omslagsbild: Överste Karl Engelbrektson, här som kontingent- och bataljonschef för KS 09, har ansvaret för bildandet av Nordic Battle Group.

Form och layout: Marie Thelander ISSN 004 – 3788

1 Minnesord Översten och slottsfogden Rune Eriksson, Solna, har efter en tids sjukdom avlidit 78 år gammal. Hans närmaste är makan Mar- garet och dottern Cecilia med maken Patrik.

Rune Eriksson föddes i Vaxholm. Efter student- examen och senare officersexamen vid krigs- skolan Karlberg 1951 utnämndes han till fän- rik vid Bodens Artilleriregemente. Efter ett par års trupptjänst genomgick han Artilleri- och Ingenjörsofficersskolan, AIOS. Därefter följde trupptjänst vid A 8 varvad med FN-tjänst i Sinai.

Han var 1965 – 1967 elev vid Militärhögskol- ans tvååriga stabskurs. Under de följande åren tjänstgjorde han som detaljchef vid Artilleri- gad även efter avslutad fogdetjänstgöring. För- inspektionen, som förstelärare i teknik vid Krigs- eningen ”Garnisonsminnen i Huvudstaden” var skolan Karlberg och som lärare vid Artilleriets en av hans ögonstenar. Skjutskola. 1978 tilldelades han graden övers- telöjtnant med särskild tjänsteställning och pla- Rune Eriksson var också under en lång period cerades som chef för Arméstabens Artilleri- ordförande i Sveaartilleriföreningens Stockholms- avdelning. 1979 blev han bataljonschef vid Svea avdelning. Saknaden efter honom är stor i denna Artilleriregemente, A 1, i Linköping. krets. Som sektionschef för militär femkamp inom den militära idrottsverksamheten, SMI, 1982 utnämndes Rune Eriksson till överste och under en följd av år blev han erkänd och upp- chef för A 1 – ”Guds eget regemente”. Där ver- skattad som ledare. 1988 tog han över ansvaret kade han intill pensionen 1987. I krigsorgani- för föreningen ”Karteschen”, en förening som sationen var han från fänriksåren ända fram till sedan 60-talet verkat för utbyte mellan finska tiden vid A 1 krigsplacerad vid förband i övre och svenska artilleriet. Detta ordförandeskap Norrland vilket innebar flitigt deltagande i krigs- innehade han ända fram till år 2000. förbands- och befälsövningar. Rune Eriksson var en framstående ledargestalt Efter pensioneringen tillträdde Rune Eriksson med en träffande humor, snabbhet i repliken 1991 befattningen vid Hovförvaltningen som och ett ungdomligt sinne. Han hade mycket slottsfogde för Ulriksdals och Haga slott. Där- god kontakt med all personal och var alltid hem- med påbörjades en verksamhet inom ett helt tam i de mest skiftande situationer. Vi kommer nytt arbetsfält vilket han kom att syssla med att sakna hans omtanke, naturliga vänlighet och ända till sin bortgång. Han blev en auktoritet det engagemang som kom vänner och medar- inom Djurgårdsförvaltningen genom sina kun- betare till del. skaper och sin ledarstil och blev härför efterfrå-

2 Artilleri & Luftvärn Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör.

Vad innebär Nordic Battle Group?

Försvarsmaktens ominriktning är den utvärderade i slutet av 2003 om största förändring på många hundra år målsättningarna för HHG var uppfyllda och som vi står inför, istället för att försvara konstaterade att så var fallet, men avsevärda vårt territorium blir huvuduppgiften att brister i tillgängliga resurser kvarstod, hu- tillsammans med andra nationer skapa vudsakligen strategiska resurser som säkerhet i världen genom att dämpa lednings-, underrättelse- och transport- konflikter. I detta sammanhang spelar funktioner. EU:s stridsgrupper, EU Battle Group, en stor roll. 2003/2004 stod EU i begrepp att ta ett nytt beslut i frågan om det framtida säkerhets- Detta nummer av tidskriften har som tema och försvarspolitiska samarbetet. Det var i Nordic Battle Group, NBG. Alla läsare kan- detta sammanhang som förslag om strids- ske inte har möjlighet att via ”Försvarets grupper avsedda för snabba och korta insat- Forum”, ”Insats & Försvar”, ”Officers- ser presenterades. Efter invecklade och tur- tidningen” med flera tidskrifter inhämta alla bulenta politiska turer presenterades också kunskaper om NBG varför en inledande ett förslag till nya militära krishanterings- presentation kanske kan vara på sin plats. målsättningar där stridsgrupper fick en fram- trädande roll, Headline Goal 2010. Hur började det? I Helsingfors 1999 beslutade EU:s stats- och Frankrike presenterade ett förslag om strids- regeringschefer om militära kris-hanterings- grupper, EU Battle Group, vilket gillades av målsättningar, Helsinki Headline Goal Storbritannien och Tyskland. Snabbinsats- (HHG) vilket innebar att ett militärt sam- styrkan ska snabbt kunna vara på plats i arbete inom unionen kunde påbörjas. EU konfliktområden och bidra till att skapa

3 NBG innebörd stabilitet. En av de styrkor som EU sätter Uppgifter upp inom ramen för Headline Goal 2010 Styrkan ska kunna delta i EU:s kris- är Nordic Battle Group för vilken Sverige hanteringssituationer i den inledande och är så kallad ”framework nation”. Vårt land ofta mest komplexa fasen. Under begrän- kommer också att stå för huvuddelen av sad tid ska den kunna lösa uppgifter i hela personalen i styrkan som ska stå i bered- konfliktskalan, från humanitära insatser till skap under första halvåret 2008. väpnad strid.

Nordic Battle Group Beredskap Från den 1 januari 2008 ska den första Den 23 maj 2005, vid ett Nordic Battle Group stå klar för att inne- försvarsministermöte i Bryssel, under- hålla beredskap under sex månader. Den tecknade försvarsminister Leni Björk- ska kunna lösa sina uppgifter i konflikt- lund och försvarsministrarna från Fin- området inom tio dagar efter beslut om land, Norge och Estland en överens- kommelse om att Sverige ska leda en insats. En planeringsförutsättning är att nordisk snabbinsatsstyrka inom EU:s insatsradien ska kunna vara 600 mil från ram. Bryssel. Uthållighetstiden är 30 dagar, men den ska kunna utsträckas till 120 dagar. Planeringen är i full gång i Högkvarteret och ansvarig är överste Karl Engelbrektson som Organisation också måste samordna planeringen med Organisationen kännetecknas av flexibilitet, kollegorna i Norge, Finland och Estland. den kan anpassas beroende på uppdragets Produktionen av förbandet kommer att på art. Den hårda kärnan i stridsgruppen be- många sätt inverka på förbandens ordinarie står av en mekaniserad skyttebataljon för verksamhet. En annan viktig fråga är vilken Sverige har ansvaret. Finland kom- personaltjänsten, avtal för officerare, mer att bidra med granatkastarenheter, geo- anställningsförhållanden för soldaterna grafiskt stöd och NBC. Norges uppgifter blir mm. främst logistiska, Estland kommer att ha ansvar för bevaknings- och livvaktsfunktioner.

Totalt kommer styrkan att be- stå av cirka 1.500 soldater varav Sverige bidrar med 1.100, Finland med 200, Norge med 150 och Estland med 50 soldater.

Stridsfordon 9040 C, anpas- sad till internationella uppgif- ter, blir huvudfordon i NBG.

4 Artilleri & Luftvärn

Luftvärnskanonvagn 90 C Beroende på typ av uppdrag kan bataljonen stödjas av moduler som kan kugga in i per av sensorer och underrättelseenheter. kärnorganisationen, till exempel förband för Bland annat kommer en ISTAR-enhet att indirekt bekämpning, luftvärn och olika ty- ingå (se artikel sidan 13).

Artilleri och luftvärn? För artilleriets del är väl tanken att någon artilleriradardel ska ingå i ISTAR-enheten. För övrigt torde förmodligen, på sikt, ARCHER med ammunitionsportfölj an- passad till precisionsbekämpning, det vill säga BONUS och Excalibur, försvara sin plats vid internationella insatser. Hur är det med luftvärnsenheter? Här har jag begrän- ARCHER under eldgivning. sade kunskaper men någon enhet borde kunna delta internationellt, till exempel för- band utrustade med luftvärnskanonvagn 90 C, anpassad för internationella uppdrag. Vad säger luftvärnsskribenterna?

Källor: Göran Gronberg, övestelöjtnant och strategi- lärare vid FHS, artikel ”EU Battle Group”, Försvarsmaktens hemsida, Officerstidningen, Principuppbyggnad av Nordic Battle Group Insats o Försvar.

5 2"3 ODUCEDBYPERMISSION COPYRIGHT#OMMONWEALTHOF!USTRALIAREPR

"/,)$%

!LLTIDRËTTEFFEKT

3AAB"OFORS$YNAMICSUTVECKLARLUFTVËRNSSYSTEM SOMBEKËMPARHOTFRÍNHÚGHÚJDTILLMARKNIVÍIHELA HASTIGSHETSSPEKTRETOCHIALLAVËDER

$ENEGENERATIONENAV2"3ËRDETMODERNASTEPÍ MARKNADENINOMSINKLASS s-EDDENNYAROBOTEN"/,)$%HAR2"3FÍTTÚKAD RËCKVIDDOCHSMÍMÍLSFÚRMÍGA "!-3% s$ETNYACLIP ON SIKTET"/2#GERMÚRKERKAPACITET 3YSTEMETHAROCKSÍMODERNDIGITAL)&&

"!-3%ËRLUFTVËRNSSYSTEMETMEDMÚRKER OCH ALLMÍLSKAPACITET-EDENRËCKVIDDSOMGÚRDETKVALIlCERAT FÚRATTSKYDDAOMRÍDENAVSËRSKILDBETYDELSE

3AAB"OFORS$YNAMICSnENGAGEDINPRECISION

3 !!""/ & / 2 3 $9.!-)#3 3AAB"OFORS$YNAMICS!" +ARLSKOGA 4E L  &AX sWWWSAABSE 6 Artilleri & Luftvärn

Författare är Krister Andrén, Utdrag ur anförande av Sveriges ÖB Försvarspolitiske rådgivare. överbefälhavare, general Håkan Syrén, vid Jubileumskonferensen 2005 i Oslo den 29 oktober 2005

Från invasionsförsvar till insatsförsvar, Nordic Battle group

Från invasionsförsvar till insats- Det handlar om en genomgripande om- försvar strukturering. Mobiliseringsförsvaret som I det försvarsbeslut som fattades av riksda- för bara några år sedan omfattade 850.000 gen för ett knappt år sedan fastslås att man är nu avvecklat. Den insats- reformeringen av det svenska försvaret till organisation vi nu sätter upp omfattar sam- ett nationellt och internationellt använd- mantaget cirka 60.000 man, inklusive na- bart insatsförsvar skall fortsätta. Mer än ti- tionella skyddsstyrkor på ungefär 30.000 digare betonas att försvarets unika förmåga man. är väpnad strid. Internationella insatser är inom överskådlig tid en uppgift som också Inom armén handlar det om drygt ett tio- ställer dimensionerande krav. tal stridande bataljoner och ungefär lika många stödbataljoner, inom flygvapnet Samtidigt bör betonas att förmåga att hävda handlar det om ett drygt hundratal JAS- nationell integritet liksom att kunna möta flygplan och inom marinen om samman- framtida förändrade behov förblir centrala lagt ett tiotal kvalificerade ytstridsfartyg och uppgifter. Någon uppgift i försvaret mot ubåtar. Den tidigare stora regionala storskalig terrorism har Försvarsmakten ledningsorganisationen har ersatts av en ännu inte fått. En ny utredning har emel- samlad nationell ledningsstab. lertid nyligen lämnat förslag och det mesta talar för att Försvarsmakten nästa år kom- Insatsstrukturen är en sida av omvand- mer att få en tydlig uppgift att stödja sam- lingen och den kanske utåt mest synliga. hällets förmåga även på denna punkt. Lika viktig är den inre transformation som

7 ÖB anförande är nödvändig när vi går från ett i stora delar ettårig grundutbildning att anställas på tids- förrådsställt försvar till ett försvar där för- begränsade kontrakt. Kontraktstiden kom- banden som en normal del av sin verksam- mer att omfatta ett par år och inleds med het skall sättas in i internationella insatser. en påbyggnadsutbildning om ungefär fem Personalförsörjningen behöver reformeras. månader. Den fortsätter sedan med insats- Med förebilder inte minst i Norge förbere- beredskap och insats. der vi en reform som skall ge oss en personal- struktur, där en väsentligt större andel av Tillåt mig här en kort parantes: Det är slå- befälen har uppgifter i insatsförbanden. Det ende hur stora likheter vi kan se mellan den kommer att innebära stora förändringar för svenska och den norska försvarsreformer- innehållet i officerskarriären. ingen. Vid en första betraktelse kan det måhända synas lite överraskande eftersom våra säkerhetspolitiska ramvillkor varit så Officersyrket kommer inte längre att vara ett livstidsyrke för alla. Utbildnings- olika. Vi glömmer då lätt att det norska system och karriärvägar kommer att försvaret – Natomedlemskapet till trots – anpassas till de förändrade förutsätt- precis som det svenska hela tiden varit ett ningarna. En officer kommer i framtiden nationellt inriktat territorialförsvar. Nato som en normal del av sin karriär regel- har stött Norge med förstärkningar och in- bundet att tjänstgöra i uppgifter utom- frastruktur, men Norge har egentligen ald- lands. Sverige valde i motsats till Norge rig haft någon Nato-roll utöver försvaret att inte införa en retroaktiv internationell av Norge. Därför står vi i hög grad inför tjänsteplikt vilket gör att det tar ett antal likartade utmaningar när våra försvar nu år innan detta får fullt genomslag. reformeras för att vara lika användbara i multinationella insatser utanför territoriet Den allmänna värnplikten förändras också som på hemmaplan. och kommer alltmer att bygga på frivillig- het snarare än på plikt. Andelen av varje Nordic Battle Group manlig årskull som idag fullgör värnplikts- Omvandlingen av det svenska försvaret drivs utbildning ligger på omkring 20 %. Trots nu med prioritet åt omedelbara konkreta detta utbildar vi fortfarande fler än vad da- resultat. Den prioriteringen hänger nära gens insatsförsvar behöver. Med början nästa ihop med den snabbinsats-styrka som år kommer vi därför att övergå till ett sys- Sverige, med stöd av bl a Norge, åtagit sig tem där rekryteringen direkt knyts till vil- att ha sammanhållande ansvar för inom EU. ligheten att efter avslutad grundutbildning tjänstgöra i internationella förband. Däri- EU kommer, om alla planer infrias, att ha genom räknar vi med att väsentligt kunna omkring tolv snabbinsatsstyrkor, s.k strids- öka andelen som senare tjänstgör interna- grupper eller Battle Groups, till sitt förfo- tionellt. gande. Redan nu står det en insatsstyrka i ständig beredskap. Från 2007 utökas detta De som väljer att direkt gå vidare mot in- till att omfatta två insatsstyrkor i taget. ternationell tjänst kommer efter avslutad Beredskapstiden löper under sex månader.

8 Artilleri & Luftvärn

De insatsstyrkor som står i beredskap ska Sverige har ansvar för styrkans kärna; kunna börja lösa sina uppgifter i konflikt- ledning och en mekaniserad skyttebatal- området inom tio dagar efter beslut om jon. Som stöd till bataljonen skall där- insats. Planerad insatsradie är inlednings- utöver finnas en resursbas innehållande vis 600 mil från Bryssel. Uthållighetstiden exempelvis logistik, artilleri, luftvärn och vid insats är satt till 30 dagar, men den ska underrättelseenheter. De andra län- kunna förlängas upp till 120 dagar. derna bidrar främst med understöd och logistik, i Norges fall cirka 130 man med Utvecklingen av stridsgruppskonceptet har en sjukvårdsenhet som tyngsta del. gått fort. Då Försvarsmakten i maj förra Därutöver, beroende på uppdragets art, året överlämnade sitt underlag till reger- kan strategiska och operativa resurser ingen inför försvarsbeslutet hade knappt tillföras som flygstridskrafter, sjöstrids- någon hört talas om begreppet EU Battle krafter eller specialförband. Group. Idag är det alltså detta EU-koncept som direkt påverkar en stor del av försva- En förstärkt bataljon om 1500 man kan rets verksamhet de närmaste åren. synas vara en rätt måttlig insats. Större län- der som Storbritannien och Frankrike med Att så är fallet är ingen tillfällighet. Kon- stora stående styrkor har normalt inga pro- ceptet ligger i sin utformning mycket väl i blem att hantera de krav som ställs. För linje med den inriktning som givits för för- dem är det snarare bidragen till be- svaret. Man kan säga att det svenska Battle tydligt större snabbinsatsstyrkor som stäl- Group-åtagandet givit ett konkret närtids- ler dimensionerande krav. mål för reformarbetet. Det utgör nu en katalysator för ett reformarbete som tidi- För Sverige och andra mindre länder är si- gare för många tedde sig rätt abstrakt. tuationen annorlunda. Det framgår inte minst av att Sverige hittills är det enda min- Snabbinsatsstyrkan ska delta i EU:s kris- dre land som tagit på sig ett sammanhål- hanteringsoperationer i den inledande, och lande ansvar för en stridsgrupp. oftast svåraste fasen. Den ska med man- dat från FN i botten kunna lösa uppgifter Beredskapskraven på stridsgrupperna gör längs hela konfliktskalan. Från humanitär att traditionella modeller för att sätta upp hjälp till väpnad strid. Styrkans begränsade internationella förband inte längre kan till- storlek sätter naturligtvis rätt snäva ramar ämpas. För att kunna vara färdig för insats för uppgifternas omfattning. inom tio dagar måste förbandet vara färdig- övat och alla delar vara kontrakterade och Den svenskledda stridsgruppen – Nordic direkt gripbara. Battle Group – skall vara beredd för insats under det första halvåret 2008. Huvudde- För Försvarsmakten innebär uppbyggnaden len blir svensk, men den kommer också att av snabbinsatsstyrkan stora utmaningar och innehålla delar från Norge, Finland och arbetet driver i hög grad på Försvarsmakt- Estland. ens omställning till ett insatsförsvar. Att

9 ÖB anförande själva snabbinsatsstyrkan bara omfattar en Den nordiska stridsgruppens blir genom sin dryg bataljon innebär inte att åtagandet är sammansättning en viktig katalysator både begränsat till denna. Som sammanhållande för att stärka kopplingen mellan EU:s och land – ”framework nation” – har vi också Natos snabbinsatsstyrkor och för att vidare- ansvar för att säkerställa transporter, utveckla samarbetet mellan de nordiska län- logistikstöd och allt det övriga stöd som derna. Betydelsen av dessa dimensioner kan kan komma att erfordras. Det innebär i sin knappast överskattas. Genom Nordic Battle tur att stridsgruppsutvecklingen på olika Group lägger vi grunden för ett nordiskt sätt griper in i nästan all förbands-utveck- samarbets-mönster som i framtiden kan ut- ling som sker för insatsförsvaret. nyttjas för ett närmare samarbete inom näs- tan alla områden. Nya avtal för officerare måste skrivas. Anställningsförhållandet för soldater Det nordiska samarbete som nu tar form som kontrakteras, så kallade innebär att det mesta av de tidigare svenska beredskapssoldater måste lösas. De restriktionerna mot militärt samarbete är internationella inslagen i värnplikts- borta. Den militära alliansfriheten består, utbildningen måste bli starkare. Nya men innebär i dagens Europa egentligen bara övningar med inriktning på internationell det uppenbara, frånvaro av i förväg verksamhet måste genomföras. All formaliserade militära förpliktelser gentemot materiel måste finnas på plats då en andra länder och organisationer. insats inleds. Den innebär däremot inte någon strävan att Ovanpå detta kommer den roll som strids- undvika gemensamma militära insatser för gruppens flernationella sammansättning att möta gemensamma hot. Regeringens ställer på politisk koordinering och militärt företrädare har vid olika tillfällen tydliggjort samarbete mellan de berörda länderna. Sam- att det är svårt att föreställa sig situationer arbetet mellan våra länder har i detta fall där Sverige skulle ställa sig neutral om nå- underlättats av att det redan fanns en an- got EU-land ställs inför yttre hot mot sin vändbar politiskt-militär samarbets- säkerhet. mekanism på plats genom det så kallade 1 NORDCAPS -samarbetet. NORDCAPS Att Norge i det avseendet tillhör samma skapades ursprungligen som en samarbets- kategori behöver knappast framhållas. Man mekanism för att hantera förberedelser in- har också konstaterat att det bör vara rim- för FN-insatser, och då inte minst för en till- ligt att utgå från att Sverige i en eventuell tänkt nordisk brigadstruktur. NORDCAPS framtida situation där det självt ställs inför har efterhand utvecklats utifrån nya behov ett yttre hot skulle kunna påräkna stöd från och praktiska erfarenheter inte minst på Bal- övriga EU. kan. Den kommer nu väl till pass för de vid- gade uppgifterna i Battle Group arbetet.

1 Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support.

10 Artilleri & Luftvärn

Artilleriklubbens styrelse påminner härmed medlemmarna om att det nur dags att betala årsavgiften för år 2006

Avgiften sätts in på klubbens postgirokonto 5 47 31 - 5

Styrelsen vill också påminna om att kontaktman för Artilleriklubben vid Artilleriregementet är Henrik Andersson [email protected]

Ät Din lunch på Militärsällskapet! Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stock- holm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli med- lem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53

11 )+%'/ 5PPGRADERINGGERMER &("UPPGRADERASTILL .ËGRAEGENSKAPER &("$, 'ENOMUPP 3KOTTVIDDENÛRKMMEDDAGENSAM GRADERINGENLIVSTIDSFšRLÛNGS MUNITIONOCHKMMED-%XCALI PJÛSENTILLJÛMFšRTMED BUR#AMEDFšRDASKOTTVARAVCA STYCKENIHELAUTOMATISKAMAGASIN UTANUPPGRADERING0JÛ !LLPERSONALBElNNERSIGIPANSAR SENSTAKTISKAOCHTEKNISKA SKYDDISTRID"ESÛTTNINGENKANMINSKAS PRESTANDAKOMMERATTFšR FRËNMANTILL MANBEROENDEPË BÛTTRASISËSTOROMFATT AUTOMATISERINGENOCHFORDONSMONTE NINGATTDENBLIREN RINGEN 0JÛSENKANKšRASPËVÛGUPPTILL TOPPMODERNARTILLERI KMHOCHmYGTRANSPORTERASIDETNYA PJÛSVIDINFšRANDET !-mYGPLANET v%UROPAS(ERCULESv CA (UVUDDELENAV&("BElNTLIGA VAPENSYSTEMTILLVARATASVILKETREDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISETTILLCAAVVADEN NYMODERNBANDGËENDEPJÛSKOSTAR

ZZZERIRUVGHIHQFHFRP

12 Artilleri & Luftvärn Claes Silfwerplatz

Överstelöjtnant Claes Silfwerplatz är chef för sensor- avdelningen vid Artilleriets Stridsskola sedan september 2005. Han har en bakgrund som officer vid Lv 7. De tre sista åren har han varit sekreterare i studien ”Målbild Lv 2014” vilken avrapporteras i december 2005.

Mot framtiden med Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola

Att vintern närmar sig för var dag märks tiden torde vara väl så väsentlig i NBG. tydligt i Sveriges nordligaste garnison. Sam- Funktionen beskrivs närmare längre fram i tidigt som dagarna blir kortare och mor- denna artikel. Avdelningen har också ansvar narna kallare börjar bitarna falla på plats för för utveckling av ISTAR3 inom ramen för oss på Sensoravdelningen vid Artilleriets indirekt bekämpning. Även detta beskrivs Stridsskola i Boden. Mot bakgrund av som- längre fram i denna artikel. marens och höstens resultat är det med stor tillfredställelse vi på Sensoravdelningen går Under den nordiska artilleriövningen som mot en välförtjänt julledighet. Hårt arbete genomfördes i maj i Rovajärvi i Finland var tillsammans med en hög kompetens hos en av målsättningarna att öva användning personalen har givit resultat. Att Sensor- av sensorer ingående i ISTAR. En artilleri- avdelningen vid Artilleriets Stridsskola radarpluton, en viktig del i ISTAR, från levererar goda resultat från sin nya grupp- Artilleriregementet deltog i övningen till- eringsplats är det ingen tvekan om. sammans med radarenheter från Danmark och Finland. Underrättelser från de i öv- Sensoravdelningens roll vid ningen deltagande sensorerna sändes till en uppbyggnad av Nordic Battle Group, nordisk ISTAR-stab för bearbetning, delgiv- NBG ning och målbekämpning. Sensoravdelningen vid ArtSS har funktions- ansvar för Close Air Support1 / Forward Ett av de främsta syftena med övningen var Air Controller2 , en funktion som i fram- att utveckla metoder för ökad inter-

3 Intelligence, Surveillance, Target Aquisition and 1 CAS Reconnaisannce (Underrättelse, Övervakning, Målinvisning 2 FAC och Spaning).

13 Sensorer/FAC operabilitet för ISTAR-konceptets imple- mot de mål som markstridskrafterna vill mentering i Nordic Battle Group. I denna bekämpa. Till stöd för sin verksamhet dis- snabbinsatsstyrka ska det ingå en ISTAR- ponerar FAC en grupp benämnd Tactical enhet med ingående artillerradarenhet. Air Control Party, TACP, utrustad med splitterskyddat fordon, radioutrustning, Sensoravdelningens uppgifter laserpekare m.m. I Kristinehamn fanns en bra grund för CAS-funktionens utveckling. Med den föreslagna organisationen i Boden fick Sensoravdelningen till uppgift att upprätthålla funktionsansvar för Close Air Support/Forward Air Controller och vädertjänst för Arméns räkning.

Vidare fick sensoravdelningen, inom ramen för funktionsansvaret indirekt eld, ansvar för att • utveckla ISTAR inom NBG för artilleri- funktionen, • anpassa artillerifunktionen till NATO- standard, • vidmakthålla och utveckla ARTHUR4 , • införa EOI5 inom Försvarsmakten, • tillgodose artillerifunktionens krav inom UAV6 -projektet.

Sensoravdelningen tilldelades även ansvar Två svenska FAC i aktion i . för den tekniska tjänsten för artilleriets sensorer. En av de första åtgärderna blev att knyta Close Air Support och kontakt med Flygvapnets funktions- Forward Air Controller ansvariga förband. Det faktum att vårt grannförband, F 21 i Luleå, hade motsva- Funktionsansvaret CAS/FAC är bara det rande uppgift inom Flygvapnet underlättade en jätteutmaning. CAS är en internationell vår uppgift avsevärt. Vårt etablerade samar- term för principerna vid ett nära under- bete med F 21 visade sig ge resultat ganska stöd av markstridskrafter med flygstrids- snabbt. Ett av de stora problemen på vägen krafter. FAC är den person som handgrip- mot en förmåga är att få utbildningsplatser ligen via radio leder in flygstridskrafterna för FAC vid NATO-certifierade kurser ut- 4 Artillery Hunting Radar, radarstationen som ingår i artilleri- omlands. NATO har just nu ett mycket stort radarplutonerna. 5 Eldlednings- och observationsinstrument. behov av FAC med anledning av operatio- 6 Unmanned Aerial Vehicles nerna i Irak och Afghanistan. Vi i Sverige är

14 Artilleri & Luftvärn hänvisade till återbudsplatser med mycket and Reconnaisannce (Underrättelse, Över- kort förvarningstid. Till detta kommer en vakning, Målinvisning och Spaning). Sam- mycket hög kursavgift, i dagsläget en halv manhållande för utvecklingen är K 3 i Karls- miljon per deltagare. Men genom att F 21 borg. Ingående komponenter kommer dess- kunde erbjuda flygtid vid den danska CAS- utom från S 1, Artilleriregementet, I 19 och skolan kunde vi få sex till sju platser till en Livgardet. tredjedel av kostnaden. På detta sätt kan både svenska piloter och FAC övas till en förhållandevis låg kostnad.

Under hösten blev det klart att CAS/FAC blev ett av Försvarsmaktens accelera- tionsspår. Syftet med accelerations- spåren är att öka förändringstakten med utvalda, mindre delar av Försvarsmak- ten. Det etablerade samarbetet med Flygvapnet underlättade avsevärt framta- gandet av mål och metoder för att uppnå den efterfrågade förmågan. ARTHUR, artilleriradarstationen för lokalisering av fientigt artilleri.

Under hösten genomför Armén och Flyg- Huvudsyftet med funktionen är att sam- vapnet provskjutningar med samtliga JAS- manställa underrättelser från olika divisioner inom ramen för CAS. F 21 och underrättelsekällor och delge dessa till olika Artilleriregementet deltar även vid en brit- funktioner inom en sammansatt strids- tisk CAS-övning i Skottland. Under första grupp. Målet är att utveckla en fungerande delen av 2006 kommer funktionen att kraft- organisation för Nordic Battle Group 2008. samlas mot att ge 2. divisionen vid F 21 för- Vårt deltagande har till viss del påverkat måga att operera med den nya laserglid- utformningen av metoderna för ISTAR. bomben Paveway II. Vi har även förhopp- Genom ett väl etablerat samarbete mellan ning att kunna avsluta 2006 med ett delta- de länder som har anskaffat eller leasat gande vid en större flygövning på andra si- artillerilokaliseringsradarn ARTHUR har dan Atlanten. vi på sensoravdelningen tillgodogjort oss erfarenheter från Irak och Afghanistan. ISTAR och ARTHUR En stor del av sensoravdelningen resurser För de länder som deltar i Irak och Afgha- åtgår till att utveckla artilleriet inom ramen nistan är beskjutningen av camper med för ISTAR. Artillerilokaliseringsradar- granatkastare och raketer ett mycket stort enheten är en viktig del av detta internatio- problem. Små rörliga grupper avfyrar nella koncept. Utomlands är begreppet granater och raketer. Genom att nyttja AR- ISTAR välkänt. Förkortningen står för THUR har ett flertal länder byggt upp Intelligence, Surveillance, Target Aquisition förvarningssystem som gör att personalen i

15 Sensorer/FAC campen varnas om inkommande attacker. Boden med elever från Armén och Under övningsserien 05/06 har sensor- Amfibiekåren. Systemet var knappt levere- avdelningen för avsikt att pröva ett svenskt rat innan vi fick till uppgift att ta fram ”skyddskoncept” inom ramen för ISTAR. målsättningar för en ny laserutpekare för Vi har även för avsikt att analysera möjlig- laserglidbomber i det aktuella systemet. heterna att ge detta koncept en offensiv kom- ponent, dvs. vi skjuter tillbaka mot upp- Internationell anpassning täckta avfyringsplatser. Genom att integrera Under hösten har vi även påbörjat projek- CAS inom konceptet ökar förmågan att of- teringen för att implementera internatio- fensivt bekämpa upptäckta hot. nella skjutmetoder för artilleriet. Utöver metoderna så påverkas även materielen till Eldlednings- och observations- viss del. NATO har ett annat kart- instrumentet referenssystem än vad vi använt oss av i Sensoravdelningen leder implementeringen Sverige fram till nu. Det nya kart- av ett nytt eldlednings- och observations- referenssystem benämns WGS7 84. instrument (EOI). Det består av en laser- avståndsmätare med programvara för bland Unmanned Aerial Vehicles annat fältmätberäkningar, IR-kamera för att Artilleriregementet är även engagerat i nytt- öka eldledarens förmåga att verka i dåliga jandet och utvecklandet av Arméns UAV- ljusförhållanden, goniometer för noggrann system. Vår ambition är att kunna öka nytt- mätning av vinklar samt stativ för att möj- jandet av detta vid ledning av indirekt eld. liggöra mätningar mot mål på långa avstånd. Utöver detta inarbetas våra behov och krav Instrumentet levererar noggranna målko- i den pågående taktiska UAV-studien. ordinater på kort tid med hjälp av ett auto- matiserat kommunikationsgränssnitt till Vädertjänst PC-DART. Utöver detta får vi inte glömma det andra funktionsansvaret inom sensoravdelningen, vädertjänsten. Här jobbar sensoravdelningen tillsammans med Försvarsmaktens väder- centrum (METOC8 ) för att vidmakthålla och utveckla väderfunktionen. Det mest handgripliga vad avser utveckling inom väderfunktionen är införandet av den nya vädersonderingsutrustningen, VSU. Vi har Eldlednings-och för avsikt att genomföra införandekurser på observations- systemet till våren. Vid dessa utbildningar instrumentet kommer vi att bjuda in personal från andra förband i Försvarsmakten. Systemet överlämnades formellt av gene- ralen Espmark den 14 oktober. Under no- 7 World Geodetic System vember genomförs en instruktörskurs i 8 Meteorology and Oceanography.

16 Artilleri & Luftvärn

Farkosten i UAV- systemet ”Ugglan” startar.

Vädersonderings- utrustning

17 18 Artilleri & Luftvärn Per-Olov Barkås

Överstelöjtnant Per Olov Barkås tjänstgör i Högkvarteret som huvudman Internationell CIS1 . Under 2005 har han i huvud- sak arbetat med uppbyggandet av ledningen till Nordic Battle Group och har även varit ordförande i en EU-projektgrupp ISTAR2 , som har haft till mål att föreslå hur information som insamlas ifrån olika nationella sensorer, ställda till EU förfo- gande, kan överföras till EU ledningskedja.

Ledning av nordiska snabbinsatsstyrkan, Nordic Battle Group

Vad avses med OHQ eller FHQ? Sveriges nien, Tyskland, Frankrike, Italien och deltagande i EU snabbinsatsstyrka, EU Grekland erbjudit sig vara värdnation för Battlegroup, medför en rad nya förkortningar. var sitt EU-OHQ. Storbritannien, Tysk- land, Frankrike och Italien är också beredda EU normalorganisation att ställa upp med ett stort EU-FHQ. EU:s befälskedja börjar i Europeiska rådet i Bryssel. Rådet har ett utskott som sköter När ett EU-OHQ skall sättas upp är kon- säkerhetsfrågorna. De ger uppgifter till ord- ceptet att inom fem dagar vara uppe i en föranden i EU:s militärkommitté (CEUMC) styrka om cirka 90 stabsofficerare, vilket som i sin tur ställer uppdrag till en Opera- avses räcka för att påbörja ledning av en tion Commander (OpCdr), som vanligen mission. Inom tre veckor ska staben ha upp- är en av EU utsedd trestjärnig general eller nått fulltalig bemanning om c:a 220 stabs- amiral som leder EU-operationen. Bryssel officerare. Storbritanniens EU-OHQ är den utgör den politiska beslutsnivån i EU. enda stab som hittills genomgått hela ut- bildnings- och testserien. Frankrikes EU- EU Operation Headquarters (EU-OHQ) OHQ har slutövning under november 2005. utgör stab åt OpCdr och är en stab på militärstrategisk nivå, vilket närmast mot- Den styrka som sänds ut till en krishärd, svaras av Högkvarteret i den svenska mili- utanför Europa, leds av en Force Comman- tära ledningsstrukturen. Ett EU-OHQ är alltid lokaliserat till Europa och efter 2008 1 Communication and Information System. kommer EU att ha fem tänkbara staber till 2 Intelligence, Surveillance, Target Aquisition and Reconnaisannce (Underrättelse, övervakning, målinvisning och sitt förfogande. Inom EU har Storbritan- spaning).

19 NBG ledning der (FCdr). Force Commander, som kan nien att det bör vara tillräckligt med att be- vara en två- eller trestjärning general/ami- manna cirka hälften av befattningarna i EU- ral, beroende på storleken på styrkan, stöds OHQ. av ett Force Headquarters (FHQ). Ett FHQ är en stab på operativ nivå, som med svensk Ute i missionsområdet leds styrkan av en modell motsvaras av tidigare Operativa enstjärning general/amiral som FCdr och insatsledningen (OPIL). FCdr är EU:s hög- med stöd av ett mindre FHQ. Detta min- ste militära befattnings-havare i missionsom- dre Force Headquarters skrivs med paren- rådet. EU-OHQ och EU-FHQ skall kunna tes kring boksaven F, (F)HQ, och beroende leda en EU-styrka på upp till 50 000 man på typ av mission bedöms storleken f.n. att ifrån alla försvarsgrenar, upp till 10 000 km vara mellan 60 och 90 stabsofficerare. ifrån Bryssel. Sverige kommer att bemanna ett 20-tal be- Under EU-FHQ finns dessutom taktiska fattningar i EU-OHQ i Northwood, utan- staberna, som enligt internationell (NATO) för London, samt organisera ett (F)HQ till standard kallas för Component Command Nordic Battle Group. I det nordiska (F)HQ Headquarters (CCHQ). Dessa motsvar när- kommer Sverige att bemanna cirka 60 av mast av svenska ATK, MTK och FTK. 90 stabsbefattningar och Finland, Estland Under den taktiska nivån återfinns sedan samt Norge de övriga 30, vilket gör att förbanden; bataljoner, brigader, flygande och Nordic (F)HQ kommer att bli en multina- sjögående förband samt underhålls-/logistik- tionell stab på operativ nivå. enheter. Koordineringen av den slutliga fördelningen Organisation vid Battlegroup- av befattningar mellan Sverige och de andra mission tre länderna och andra samordningsfrågor Vid en Battlegroup-mission utgörs den hu- genomförs inom ramen för samarbetet i vudsakliga komponenten av en bataljons- Nordic Co-ordinated Arrangement for stridsgrupp om 1500 man. För att leda Military Peace Support, NORDCAPS. denna styrka anser Sverige och Storbritan-

20 Artilleri & Luftvärn Karin Franzén, Anders Berglund

Kaptenerna Karin Franzén och Anders Berglund genomförde Artilleriets Taktiska Program 2004/2005.

Teknisk tillämpningsövning (TTÖ), algoritm i en funktionsmodell för BONUS

Bakgrund beslutsstöd för att snabbt optimera amin- 155 mm BONUS är en måldetekterande sats och pjäsval i en stridsledningssituation. substridsdelsgranat som söker och Utarbeta funktionsmodell för digitalt utlöses mot varma pansrade mål. observationsplatskort (OPL-kort) avseende Granaten innehåller två substridsdelar BONUS avsett för ett beslutsstöd. där verkansdelen utgörs av RSV gene- ration IV där detektorn reagerar på Uppgiftens innebörd övertemperatur i förhållande till omgiv- Utifrån ett antal faktorer, efter identifiering, ningen. BONUS är under införande till ta fram en algoritm för optimerad amin- armén och därvidlag har Artilleri- sats. Studera tidigare TTÖ:s resultat för att regementet ansvar för framtagandet av kunna identifiera ytterligare simulerings- skjutregler samt bestämmelser för behov. Sök matematiska sammanhang skjutning med BONUS. mellan faktorerna och antalet skott utifrån simuleringar. Algoritmen inarbetas sedan i en funktionsmodell som skall kunna nytt- Uppgiften jas i ett beslutsstöd. Simuleringarna genom- Tag fram en algoritm som styr vilken förs i SIMBON som är ett EXCEL-base- ammunitionsinsats (aminsats) som krävs rat program enligt Monte Carlo-modell.1 för varierad verkan i olika mål med BO- 1 Monte Carlo simulering: upprepade simuleringar med samma NUS. Algoritmen ska vara användbar i ett indata för att skapa ett statistiskt säkert underlag.

21 Bonus Avgränsningar och förutsättningar fiskt i syfte att söka kopplingen mellan fak- Förutsättningar torn och antalet skott. Arbetet fortskred ge- • Underlag och data från TTÖ 03/04 är nom att utarbeta ekvationer som sedan in- fakta. Mål begränsas till de två typmål tegrerades och omvandlades något för att som nyttjas i tidigare TTÖ, dvs pansar- kunna verka i hela användningsområdet. skyttefordon (psk) och stridsvagn (strv). • Nedkämpa (nk) är enda elduppgiften för En funktionsmodell utarbetades i EXCEL BONUS och sker med säkert eldtekniskt och där infogades framtagna ekvationer för underlag. att slutligen få en algoritm som presente- • Normerat väder och klimatzon utifrån rar optimerad aminsats. SIMBON´s sex olika scenarion, vilka omfattar olika årstider, tid på dygnet och Vid verifiering testades olika fall i model- väderleksförhållanden nyttjas. len. Dessa kontrollerades gentemot genom- • SIMBON tar hänsyn till falskmål ex. förda simuleringar samt framtaget OPL- varma stenar inom målytan samt målens kort. inbördes placering inom densamma. • Uppgiftsställningen kräver inte att typ av Funktionsmodell. beslutsstöd analyseras. Utgångspunkt vid framtagandet av funktionsmodellen är att den skall nyttjas Avgränsningar av stridsledare/bekämpningsledare som har • Utvärdering sker enbart på skjutavstånd stöd i förvalda alternativ vad det gäller 4 - 35 km. verkansgrad, typ samt antal elementarmål. • Endast målyta 200 x 200m analyseras, Förvalen för verkansgraden (30% och vilket innebär samma resultat oavsett 50%) och typ av elementarmål är grundade skjutriktning. på tidigare TTÖ. Under arbetet framkom • Aminsats mot mål i bebyggelse eller rör- det ett behov av att vid nk av singelmål er- ligt mål utvärderas inte. hålla en högre verkansgrad än 50%, efter analys fastställdes denna till 80%. Genomförande Inledningsvis i arbetet togs faktorer fram Beräkning av 30% och 50% verkansgrad som påverkar aminsatsen. Därefter priori- genomförs med olika linjära ekvationer terades, definierades faktorerna och ett fåtal beroende på skjutavstånd. Ekvationen för avgränsades bort. Framtagna faktorer som 80% verkansgrad är ickelinjär. påverkar aminsatsen är skjutavstånd, varie- rad verkan och måltyper. Vidare bearbeta- Nästa faktor att ta hänsyn till är typ samt des varje faktor separat, fakta från redan ge- antal av elementarmål, default i funktions- nomförda simuleringar sammanställdes var- modellen är fem pansarskyttevagnar. vid behov av flertalet simuleringar kunde Simuleringar har visat att för att uppnå identifieras och genomföras. samma verkan mot motsvarande antal stridsvagn åtgår dubbel aminsats. Kombi- Resultaten presenterades sammanställt gra- nation av stridsvagn och pansarskyttevagn

22 Artilleri & Luftvärn är möjlig, 1 – 10 i antal. Procentuell be- Steg 3. Erhåller 30% verkansgrad genom räkning sker mellan fördelningen av att dividera aminsatsen för 50%. elementarmål. Antal skott presenteras som hela antal skott. Verkansgrad i % ;

Verkansgrad 50% = n50 = n50

Steg 1: Tar fram grundläggande aminsats Verkansgrad 30% = n30 = n50/2 (n) utifrån aktuellt skjutavstånd (A) och antal elementarmål (a). Flödesschema i algoritmen för singelmål 80%. Ekv < 12 km och antal elementarmål Steg 1. Tar fram grundläggande aminsats (1-10) = n (n) utifrån aktuellt skjutavstånd. n = 0,82a + 0,928 + 0,1A Ekv > 12 km och antal elementarmål Ekv för singelmål 6-35 km (1-10) = n n = - 0,00019A3 + 0,017A2 - 0,075A + 5,8 n = ( 0,00002*A + 0,58)a + 0,158A Steg 2. Räknar ut aminsats för 80% Steg 2. Räknar ut aminsats för 50% verkansgrad utifrån typ av elementarmål. verkansgrad utifrån andelen psk(apsk) Typ av elementarmål; resp. strv(astrv) i förhållande till totala antalet elementarmål(a). n80= n * apsk /a + 2n*astrv/a

Typ av elementarmål; Verifiering av funktionsmodell

n50= n * apsk /a + 2n*astrv/a Kontinuerlig kontroll av resultat har genom- förts och första kontrollen var att jämföra

Bilden utvisar amin- satsen för 50% verkansgrad för fem elementarmål på 200 x 200 m.

23 Bonus värden erhållna utifrån framtagna ekvationer Vid verifiering av skjutavstånd kontrolle- med resultat från grundsimuleringar. Senare rades beräkningen av ekvationen eftersom i arbetet påbörjades identifiering av verifi- den nyttjar olika konstanter på var sida om eringsbehov för att kunna kvalitetssäkra 12 km. Simuleringens medelvärde av 6 funktionsmodellen. Verifieringen indelades i skott gav 49% verkansgrad, vilket är för två olika typer; en typ där resultat saknades lågt. Algoritmen beräknar antalet skott till från grundsimuleringar, den andra typen där 7 st vilket ger en verkansgrad på 54 %. erhållna resultat identifierade olikheter mel- Följaktligen säkerställer algoritmen minst lan funktionsmodell och resultat från 50% verkansgrad då det förvalts i grundsimuleringar. Slutligen verifierades funktionsmodellen. funktionsmodellens resultat mot OPL-kor- tet i syfte finna eventuella avvikelser i antal Algoritmen möjliggör beräkningar för skjut- skott. Skjutavståndet i OPL-kortet är inde- avstånd upp till 35 km, dock är avstånd över- lat i tre intervaller; <12 km, 12-20 km och skridande 26 km beräknade utifrån ballis- >20 km vilket i jämförelsen resulterar i en tik för ett L39 eldrör. Detta innebär viss osä- avvikande aminsats på ett (1) skott vid kerhet i resultaten avseende skjutavstånd intervallgränserna. över 26 km eftersom spridningsbilden här- rör från L39 eldrörsballistik. Slutsatser och Sammanfattning Eldledaren bör nyttja målrapportering fram- Utifrån faktorerna tar algoritmen fram den för eldsignalering, vilket innebär att eld- exakta aminsatsen för angiven verkansgrad, ledaren beskriver målet i utbredning, typ och vilket ger det mest stridsekonomiska nytt- antal elementarmål. Funktionsmodellen bör jandet av BONUS. användas av stridsledare/bekämpningsledare där prioritering och verkansgrad fastställs. Fortsatta studier Stridsledaren har även direktkontakt med Under arbetets gång har följande områden högre chef vilket möjliggör snabba föränd- identifierats för fortsatta studier: ringar i målprioritet. • Införandet av Archer med nytt eldrör inne- bär ny ballistik som i sin tur medför ytter- Optimerad verkansgrad vid singelmål är 80%. ligare studier av framför allt skjutavstånd. Mellan 75% och 80% är förändringen i • Funktionsmodellen kan vidareutvecklas aminsats 1 skott på respektive skjutavstånd. genom att kunna välja koordinatsystem, Mellan 80% och 90% är förändringen i steglös gradering av verkan och pjäsval uti- aminsats 50%, vilket ej är stridsekonomiskt från skjutriktning och aminsats. försvarsbart. Skillnaden mellan 75% och 80% • Framtagning av optimalt riktmönster för är däremot en rimlig ökning av aminsatsen stora och oregelbundna mål. för att öka verkansgraden. • Algoritm med funktionsmodell för samt- liga ammunitionstyper. Antalet skott för 30% verkansgrad erhålls • Kontroll och eventuell uppdatering av al- genom att dividera aminsatsen för 50% goritm och funktionsmodell avseende in- verkansgrad med 2 oavsett typ av elementarmål. förande BONUS version 2.

24 Artilleri & Luftvärn Linus Ekqvist

Kapten Linus Ekqvist genomförde Artilleriets Taktiska Program 2004/2005 och tillhörde då I 5.

HM Konungens skjutpris 2005

Året är 2013 och vi befinner oss i det Finaldagen sedan länge av inbördeskrig härjade Efter en god (!) natts sömn stundade fina- Solland. I alla fall var läget sådant inför len och vi hade order att vara marschfärdiga årets pokalskjutning som för första klockan sju utanför artilleribataljonens ka- gången genomfördes på Bodens södra sern, där vi blev upphämtade med bil för skjutfält. vidare transport med bandvagn från band- kanonhallen. Robert och jag fick sitta i bak- Uttagningarna till årets final började redan vagnen (naturligtvis med traditionsenligt i februari med ett praktiskt kartmoment täckta rutor) där vi inledningsvis försökte samt skjutningar i eldledningssimulator följa med i svängarna och lista ut vart vi vilket kvalificerade fyra elever till semifi- var på väg. En uppgift som visade sig full- nal. Vårens truppföringar genomfördes och komligt omöjligt då vi tillbringade närmare den nordiska artilleriövningen, NAX 2005, två timmar åkandes kors och tvärs på Bo- närmade sig där elever ur taktiska program- den södra. Det var bara att luta sig tillbaka met tillsammans med lärare och YOP1 - och försöka samla sig. elever ur ArtSS skulle utgöra ett svensk 77B-batteri. Semifinalen genomfördes i Plötsligt stannade vagnen och bakdörren samband med förberedelserna på svensk slets upp. Där genomfördes lottning vilket sida under vecka 20 och renderade i att resulterade i att jag skulle börja. In i band- dåvarande löjtnanten Robert Andersson, vagnen igen för en kortare transport fram I 19/Artbat, och undertecknad togs ut till till målet där bakdörren återigen slets upp torsdagens finalskjutning. och jag kommenderades fram och tilldela- des ett papper med förutsättning och läge. 1 Yrkesofficersprogrammet Efter en kort genomläsning fick jag min

25 Konungens skjutpris

Rättliggande eld över det andra målet, en granatkastarpluton grupperad längs skogskanten. order och det kommenderades: ”Med samtidigt underlätta för fortsättningen, och språng, följ mig!”. Vi var vid foten av Hatt- bestämde mig för att skaffa möjligheten till berget och jag följde Forsberg, I19/ ett säkert eldtekniskt underlag. Snabbt in Artbat (som satte av i ett minst sagt rasande med en UP-registrering av det (framförallt tempo upp för berget!). Med hög puls uppe från FOK2 1997 på A 8) kända vägskälet på toppen möttes jag av publikens jubel och min egen position angiven utifrån den. och dirigerades fram till tävlingsplatsen där Till min hjälp hade jag en signalist (Kadett överstelöjtnant Hans Åhman agerade chef Ståhl från YOP). Alla skjutningar genom- för ett OP som hade varit utsatt för be- fördes nu enligt internationell metod med skjutning och behövde snabb assistans med angivning i UTM3, vilket bland annat ställde ledning av indirekt eld. Ett antal mål pe- krav på omräkningar och lite nytänkande i kades ut och jag fick sedan order att ned- angivningsmetoder. Jag valde zonbrisad och kämpa en pansarvärnsrobotgrupp gruppe- första eldöppnandet gick något kort i skjut- rad ute på Hattmyran. riktningen, men en eldreglering gav rätt- liggande eld. Publiken utbrast i ett högt ju- Jag försökte skaffa mig en bild av hur upp- bel vilket stärkte självförtroendet. Jag bok- giften på snabbaste sätt skulle lösas, men förde ändringen och meddelade OP-chefen att första målet var nedkämpat och fick ome- 2 Förberedande officerskurs. 3 Universal Transverse Mercator. delbart ett nytt mål tilldelat.

26 Artilleri & Luftvärn

Årets finalister inmundigandes en god kopp kaffe efter sina genomföranden i väntan på juryns överläggningar. Nedslagen på nästa mål tog också något kaffe av skoladjutanten. Väl där kunde jag kort varför jag bannade mig själv för att gå igenom mitt genomförande i lugn och jag inte var tillräckligt noggrann med mål- ro. Visst gjorde jag misstag men sammanta- uttaget. Samtidigt fick jag ett nytt mål an- get kände jag mig ändå nöjd. Jag hade för- givet. Eldregleringen var redan sänd och jag sta parkett på Roberts genomförande och chansade på att de granaterna skulle ta mitt i målet och tog mig an det nya målet.

Ungefär samtidigt som jag skickade in eld- signaleringen på det tredje målet kom granaterna mot det andra målet och tog mitt i prick! Perfekt, tänkte jag och fick senare se att elden även på det tredje målet låg rätt. Målet var dock inte till fullo ned- kämpat varför jag fick skjuta ytterligare en gång innan momentet bröts.

Jag blev förd åt sidan så jag inte skulle störa Minnestavlan spikas upp med viss hjälp av nästa finalist och fick en efterlängtad kopp övningsledaren major Andersson.

27 Konungens skjutpris kunde se att även han presterade bra och gratulationer tillsammans med övriga förstod att det skulle komma att bli jämt. kurskollegor, lärare samt den närvarande publiken. Avslutning Juryn överlade länge och väl och vi kalla- Jag vill i samband med denna artikel tacka kapten Robert Andersson för en des sedan fram för att höra vad juryns ord- god match och övningsledaren major förande, chefen för artilleriregementet Henrik Andersson för en välplanerad överste Göran Mårtensson, hade att säga. pokalskjutning. Ett tack också till juryn Efter en inledande beskrivning av de två och alla övriga närvarande som gjorde genomförandena förkunnandes det att jag denna dag mycket minnesvärd. var årets vinnare.

Jag tilldelades pokalen och fick även spika Jag kommer för alltid att ha den i minne upp segertavlan på trädet vid observations- och det är inte omöjligt att Hattbergets platsen. Därefter var det mingel och topp blir ett framtida semestermål.

Juryns ordförande, överste Göran Mårtensson gratulerar 2005 års pokalvinnare.

28 Artilleri & Luftvärn Örjan Nilsson Mats Klintäng

Överste Örjan Nilsson är Överste Mats Klintäng, chef för Försvarsmaktens tidigare chef för Arméns Tekniska Skola. Tekniska Skola, är ställföreträdande chef.

Försvarsmaktens Tekniska Skola, en presentation

Riksdagen fattade i december 2004 beslut teknisk utbildning inom Försvarsmakten om att Försvarsmaktens Tekniska Skola samt vara främste företrädare för Försvars- skall upprättas i Halmstad från och med maktens tekniska tjänst. 2005-01-01. Skolan är en sammanslagning och utveckling av delar av f d Arméns Tek- FMTS uppgifter avseende utbildning är niska Skola i Östersund, Berga Örlogs- följande: skolor samt Försvarsmaktens Halmstads- • Genomföra teknisk utbildning inom skolor. Under 2005 kommer arbetet att in- Försvarsmakten. riktas på att skapa den professionella och • Grundutbilda en Teknisk bataljon. högkvalitativa utbildningsenhet som • Upphandla teknisk utbildning av civila FMTS kommer att utgöra. Slutmålet för leverantörer. FMTS är en processorienterad och effek- • Leda den tekniska utbildningen inom tiv utbildningsorganisation som löser de hela Försvarsmakten d v s även den ut- krav som kunderna ställer. bildning som genomförs på förband, centra eller annan skola. Försvarsmaktens Tekniska Skola kommer att • Vara ämnesansvarig för den tekniska ut- ha det övergripande ansvaret för all praktisk bildningen.

29 FMTS Därutöver utbilda yrkesofficerare, civila • att leda utvecklingen av funktionstaktiken och värnpliktiga inom områdena: teknisk tjänst, teknikutveckling samt ut- • räddning, röjning och reparation för veckling av teknisk organisation. flygbasfunktionen, • försvarsmaktgemensam underhållstjänst, Försvarsmaktens Tekniska Skola företräder • säkerhetsförbandstjänst, även Försvarsmaktens tekniska officerare och • militär flygtrafikledningstjänst och civila tekniska personal bl a genom att: • militär vädertjänst. • följa upp och dokumentera bemannings- och kompetensläget, Skolan är dessutom främste företrädare för • delta i arbetet med antagning och utnäm- den tekniska tjänsten inom Försvarsmakt- ning av, samt bemanning med tekniska en. Uppgiften innebär bl a att FMTS stöd- officerare, jer Högkvarteret med: • representera den tekniska tjänsten och de • att följa utvecklingen inom teknisk tjänst tekniska officerarna gentemot motsva- samt utveckla och föreslå förändringar, rande aktörer i utlandet. • att stödja övriga delar av Försvarsmak- ten med teknisk kompetens, Personalen vid skolan består av 261 office- rare och 86 civila.

Tidskriftens redaktion meddelar att redaktörens e-postadress är ändrad till [email protected]

Om någon medlem efter 10-01 sänt material till redaktörens förutvarande hotmailadress ombedes denne vänligen att sända detta till ovanstående adress.

30

Artilleri & Luftvärn M00342

För Sveriges jägare sedan 1975.

Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com ¥ [email protected]

31 Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: [email protected] Biträdande redaktör och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: [email protected] Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel/fax: 0550–141 71. E-post: [email protected] Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, Bodens garnison, Box 9113, 961 19 BODEN tel 0921–34 80 00 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan. Artilleriklubben Kontaktman vid Artilleriregementet: Medlemsavgifter betalas till Major Henrik Andersson Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 henrik.p.andersson @ mil.se ©2005 Artilleri-Tidskrift Adress: Utdrag ur tidskriften får göras med angi- c/o Övlt Bo Arvidsson vande av källa. Bjurtjärnsgatan 7 681 33 KRISTINEHAMN Artilleri-Tidskrift Ordförande: bankgiro 833-4278 Överste Jan-Erik Jakobsson, Högkvarteret Prenumerationspriser: 107 85 STOCKHOLM Inom Europa 180 kr per år Tel: 08–788 75 00 Utom Europa 240 kr per år Sekreterare Överstelöjtnant Lars Mörrby, Lösnummerpriser: Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Enkelnummer 70 kr Tel: 08–788 75 00 vid köp av minst 10 ex 50 kr

Medlemsavgifter: Dubbel-/Temanummer 90 kr Årsavgift 125 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

Ständigt medlemskap 1 000 kr AB, SKÖVDE 2005 TRYCKERI ROLF

32 MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 3:E GENERATIONS IR

nder 2004 sker kvalificering och första leveranser av ett nytt Umörkersikte, BORC, till RBS 70 för Finland och Australien. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till det nya eldledningsinstrumentet. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. Den nya teknologin gör att BORC blir mindre och med endast halva vikten mot dess föregångare. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress

FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Celsius/Saab och Agema med mångårig erfarenhet av IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, helikoptermonterad spanings- utrustning och nu även militära IR-sikten.

FLIR Systems AB, Imaging Box 3 / Rinkebyvägen 19 SE-182 11 DANDERYD Tfn: +46 (0)8 753 25 00 Fax: +46 (0)8 731 05 30 e-mail: [email protected] www.flir.com Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN