40563 Artilleri Omslag
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Tema Framtid Nordic Battle Group Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Nr 4 • 2005 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 • 2005 Årgång 134 Carl-Ivar Pesula Minnesord, Rune Eriksson .................................................................................2 Lennart Gustafsson Vad innebär Nordic Battle Group? .....................................................................3 Krister Andrén Från invasionsförsvar till insatsförsvar, Nordic Battle Group .............................. 7 Claes Silwerplatz Mot framtiden med Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola ...................13 Per-Olof Barkås Ledning av nordiska snabbinsatsstyrkan Nordic Battle Group.......................... 19 Karin Franzén och Anders Berglund Teknisk tillämpningsövning, algoritm i en funktionsmodell för BONUS......... 21 Linus Ekqvist HM Konungens skjutpris 2005........................................................................ 25 Örjan Nilsson och Mats Klintäng Försvarsmaktens Tekniska Skola, en presentation ............................................ 29 Omslagsbild: Överste Karl Engelbrektson, här som kontingent- och bataljonschef för KS 09, har ansvaret för bildandet av Nordic Battle Group. Form och layout: Marie Thelander ISSN 004 – 3788 1 Minnesord Översten och slottsfogden Rune Eriksson, Solna, har efter en tids sjukdom avlidit 78 år gammal. Hans närmaste är makan Mar- garet och dottern Cecilia med maken Patrik. Rune Eriksson föddes i Vaxholm. Efter student- examen och senare officersexamen vid krigs- skolan Karlberg 1951 utnämndes han till fän- rik vid Bodens Artilleriregemente. Efter ett par års trupptjänst genomgick han Artilleri- och Ingenjörsofficersskolan, AIOS. Därefter följde trupptjänst vid A 8 varvad med FN-tjänst i Sinai. Han var 1965 – 1967 elev vid Militärhögskol- ans tvååriga stabskurs. Under de följande åren tjänstgjorde han som detaljchef vid Artilleri- gad även efter avslutad fogdetjänstgöring. För- inspektionen, som förstelärare i teknik vid Krigs- eningen ”Garnisonsminnen i Huvudstaden” var skolan Karlberg och som lärare vid Artilleriets en av hans ögonstenar. Skjutskola. 1978 tilldelades han graden övers- telöjtnant med särskild tjänsteställning och pla- Rune Eriksson var också under en lång period cerades som chef för Arméstabens Artilleri- ordförande i Sveaartilleriföreningens Stockholms- avdelning. 1979 blev han bataljonschef vid Svea avdelning. Saknaden efter honom är stor i denna Artilleriregemente, A 1, i Linköping. krets. Som sektionschef för militär femkamp inom den militära idrottsverksamheten, SMI, 1982 utnämndes Rune Eriksson till överste och under en följd av år blev han erkänd och upp- chef för A 1 – ”Guds eget regemente”. Där ver- skattad som ledare. 1988 tog han över ansvaret kade han intill pensionen 1987. I krigsorgani- för föreningen ”Karteschen”, en förening som sationen var han från fänriksåren ända fram till sedan 60-talet verkat för utbyte mellan finska tiden vid A 1 krigsplacerad vid förband i övre och svenska artilleriet. Detta ordförandeskap Norrland vilket innebar flitigt deltagande i krigs- innehade han ända fram till år 2000. förbands- och befälsövningar. Rune Eriksson var en framstående ledargestalt Efter pensioneringen tillträdde Rune Eriksson med en träffande humor, snabbhet i repliken 1991 befattningen vid Hovförvaltningen som och ett ungdomligt sinne. Han hade mycket slottsfogde för Ulriksdals och Haga slott. Där- god kontakt med all personal och var alltid hem- med påbörjades en verksamhet inom ett helt tam i de mest skiftande situationer. Vi kommer nytt arbetsfält vilket han kom att syssla med att sakna hans omtanke, naturliga vänlighet och ända till sin bortgång. Han blev en auktoritet det engagemang som kom vänner och medar- inom Djurgårdsförvaltningen genom sina kun- betare till del. skaper och sin ledarstil och blev härför efterfrå- 2 Artilleri & Luftvärn Lennart Gustafsson Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör. Vad innebär Nordic Battle Group? Försvarsmaktens ominriktning är den utvärderade i slutet av 2003 om största förändring på många hundra år målsättningarna för HHG var uppfyllda och som vi står inför, istället för att försvara konstaterade att så var fallet, men avsevärda vårt territorium blir huvuduppgiften att brister i tillgängliga resurser kvarstod, hu- tillsammans med andra nationer skapa vudsakligen strategiska resurser som säkerhet i världen genom att dämpa lednings-, underrättelse- och transport- konflikter. I detta sammanhang spelar funktioner. EU:s stridsgrupper, EU Battle Group, en stor roll. 2003/2004 stod EU i begrepp att ta ett nytt beslut i frågan om det framtida säkerhets- Detta nummer av tidskriften har som tema och försvarspolitiska samarbetet. Det var i Nordic Battle Group, NBG. Alla läsare kan- detta sammanhang som förslag om strids- ske inte har möjlighet att via ”Försvarets grupper avsedda för snabba och korta insat- Forum”, ”Insats & Försvar”, ”Officers- ser presenterades. Efter invecklade och tur- tidningen” med flera tidskrifter inhämta alla bulenta politiska turer presenterades också kunskaper om NBG varför en inledande ett förslag till nya militära krishanterings- presentation kanske kan vara på sin plats. målsättningar där stridsgrupper fick en fram- trädande roll, Headline Goal 2010. Hur började det? I Helsingfors 1999 beslutade EU:s stats- och Frankrike presenterade ett förslag om strids- regeringschefer om militära kris-hanterings- grupper, EU Battle Group, vilket gillades av målsättningar, Helsinki Headline Goal Storbritannien och Tyskland. Snabbinsats- (HHG) vilket innebar att ett militärt sam- styrkan ska snabbt kunna vara på plats i arbete inom unionen kunde påbörjas. EU konfliktområden och bidra till att skapa 3 NBG innebörd stabilitet. En av de styrkor som EU sätter Uppgifter upp inom ramen för Headline Goal 2010 Styrkan ska kunna delta i EU:s kris- är Nordic Battle Group för vilken Sverige hanteringssituationer i den inledande och är så kallad ”framework nation”. Vårt land ofta mest komplexa fasen. Under begrän- kommer också att stå för huvuddelen av sad tid ska den kunna lösa uppgifter i hela personalen i styrkan som ska stå i bered- konfliktskalan, från humanitära insatser till skap under första halvåret 2008. väpnad strid. Nordic Battle Group Beredskap Från den 1 januari 2008 ska den första Den 23 maj 2005, vid ett Nordic Battle Group stå klar för att inne- försvarsministermöte i Bryssel, under- hålla beredskap under sex månader. Den tecknade försvarsminister Leni Björk- ska kunna lösa sina uppgifter i konflikt- lund och försvarsministrarna från Fin- området inom tio dagar efter beslut om land, Norge och Estland en överens- kommelse om att Sverige ska leda en insats. En planeringsförutsättning är att nordisk snabbinsatsstyrka inom EU:s insatsradien ska kunna vara 600 mil från ram. Bryssel. Uthållighetstiden är 30 dagar, men den ska kunna utsträckas till 120 dagar. Planeringen är i full gång i Högkvarteret och ansvarig är överste Karl Engelbrektson som Organisation också måste samordna planeringen med Organisationen kännetecknas av flexibilitet, kollegorna i Norge, Finland och Estland. den kan anpassas beroende på uppdragets Produktionen av förbandet kommer att på art. Den hårda kärnan i stridsgruppen be- många sätt inverka på förbandens ordinarie står av en mekaniserad skyttebataljon för verksamhet. En annan viktig fråga är vilken Sverige har ansvaret. Finland kom- personaltjänsten, avtal för officerare, mer att bidra med granatkastarenheter, geo- anställningsförhållanden för soldaterna grafiskt stöd och NBC. Norges uppgifter blir mm. främst logistiska, Estland kommer att ha ansvar för bevaknings- och livvaktsfunktioner. Totalt kommer styrkan att be- stå av cirka 1.500 soldater varav Sverige bidrar med 1.100, Finland med 200, Norge med 150 och Estland med 50 soldater. Stridsfordon 9040 C, anpas- sad till internationella uppgif- ter, blir huvudfordon i NBG. 4 Artilleri & Luftvärn Luftvärnskanonvagn 90 C Beroende på typ av uppdrag kan bataljonen stödjas av moduler som kan kugga in i per av sensorer och underrättelseenheter. kärnorganisationen, till exempel förband för Bland annat kommer en ISTAR-enhet att indirekt bekämpning, luftvärn och olika ty- ingå (se artikel sidan 13). Artilleri och luftvärn? För artilleriets del är väl tanken att någon artilleriradardel ska ingå i ISTAR-enheten. För övrigt torde förmodligen, på sikt, ARCHER med ammunitionsportfölj an- passad till precisionsbekämpning, det vill säga BONUS och Excalibur, försvara sin plats vid internationella insatser. Hur är det med luftvärnsenheter? Här har jag begrän- ARCHER under eldgivning. sade kunskaper men någon enhet borde kunna delta internationellt, till exempel för- band utrustade med luftvärnskanonvagn 90 C, anpassad för internationella uppdrag. Vad säger luftvärnsskribenterna? Källor: Göran Gronberg, övestelöjtnant och strategi- lärare vid FHS, artikel ”EU Battle Group”, Försvarsmaktens hemsida, Officerstidningen, Principuppbyggnad av Nordic Battle Group Insats o Försvar. 5 2"3 ODUCEDBYPERMISSION COPYRIGHT#OMMONWEALTHOF!USTRALIAREPR "/,)$% !LLTIDRËTTEFFEKT 3AAB"OFORS$YNAMICSUTVECKLARLUFTVËRNSSYSTEM SOMBEKËMPARHOTFRÍNHÚGHÚJDTILLMARKNIVÍIHELA HASTIGSHETSSPEKTRETOCHIALLAVËDER $ENEGENERATIONENAV2"3ËRDETMODERNASTEPÍ MARKNADENINOMSINKLASS s-EDDENNYAROBOTEN"/,)$%HAR2"3FÍTTÚKAD RËCKVIDDOCHSMÍMÍLSFÚRMÍGA "!-3% s$ETNYACLIP ON SIKTET"/2#GERMÚRKERKAPACITET 3YSTEMETHAROCKSÍMODERNDIGITAL)&& "!-3%ËRLUFTVËRNSSYSTEMETMEDMÚRKER OCH ALLMÍLSKAPACITET-EDENRËCKVIDDSOMGÚRDETKVALIlCERAT FÚRATTSKYDDAOMRÍDENAVSËRSKILDBETYDELSE