Att Förflytta En Stridsgrupp Ut I Världen

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

HANDLINGAR

Att förﬂytta en stridsgrupp ut i världen

Kungl Krigsvetenskapsakademiens Vintersymposium ”Nationell strategisk transportförmåga”, i regi av akademiens avd II, den 21 februari 2007. Referat av redaktör Olof Santesson

en 1 januari 2008 gäller det. Från därtill problembilden litet väl diffus för den dagen ett halvår framåt skall många. Det gäller såväl snabbinsatsstyr- Dden nordiska stridsgruppen, NBG kans lydnadsförhållanden som vad den kan (Nordic Battlegroup), under svensk led- och förväntas uträtta militärt. ning stå insatsberedd för EU:s räkning. På En hel del akademiledamöter har uppen- tio dagar skall viktiga delar vara på plats bart inte satt sig in i hur NBG är organiserad i ett krisområde. Man planlägger för att runt en svensk lätt mekaniserad manöverba- förbandet skall kunna verka i 120 dagar taljon och hur denna i sin tur är sammansatt. 6 000 km från Bryssel. Men hur snabbt går Ett tillfälle till ökade insikter ges under det att sätta in 2 500 man med utrustning utflykten till Enköping den 24 maj. och sedan underhålla dem? Här behöver Men vad människor hittills har kunnat alltjämt mycket – bekymmersamt mycket skymta är en enorm planeringsinsats – så – klaras ut. genomtänkt som svenska militära yrkes- Det var nog det mest bestående intrycket män kan åstadkomma tillsammans med från Krigsvetenskapsakademiens vinter- norska och finska kolleger. symposium eftermiddagen den 21 februari I en mening har även rutinerade trupp- 2007, i Sverigesalen hos Försvarshögsko- utbildare fått uppfinna hjulet på nytt. För lan på campus invid Tekniska högskolan. den rent praktiska utformningen av strids- Blott alltför tydligt saknar alltjämt Sve- gruppen saknas nämligen varje förebild. rige som ”framework nation” transportsä- Tyskar och fransmän, som har varsin grupp kerhet, särskilt vad det gäller tillgång till i beredskap innevarande halvår, har inte stora flygplan med lång räckvidd. Att döma meddelat några intressanta erfarenheter av av frågorna från de närvarande – sextio förbandsuppbyggnad utan verkar ha tagit anmälda (men det kom något färre och vad de har haft i påsen. ytterligare färre var kvar till slutet) – är Avsikten med vintersymposiet var hel-

1-2007 3 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Hägrande resurs för utryckning i stor skala:C-17 Globemaster. På bilden ilastas en kanadensisk Leopardstridsvagn för transport till Afghanistan. Foto: U S Air Force photo/ Master Sgt Mitch Gettle ler inte att behandla snabbinsatsstyrkan ner/ledning. Mest underhållande var som som sådan. ofta Ulf Henricsson, som berättade om hur Akademien ville belysa transportsektorn det gick till den gången för snart fjorton utifrån en rad preciserade frågeställningar år sedan när han tog vår första bataljon till inbjudna föredragshållare. Resultatet till Bosnien. Där ﬁck det gå undan med av den ambitionen blev en mycket bred planeringen. genomgång av förutsättningarna för en insats av NBG i ljuset av hur internatio- Det är allvar med NBG nella fredsmissioner sedan 1990-talet har Stridsgruppen är ”en allvarlig historia”, utvecklats. fastslog Akademiens styresman Bo Huldt Mest fängslande för många var de två som inledare. Trots det sade han sig vilja hägringarna: tillgång till C-17 Globemaster ”börja litet lättsamt” och gick tillbaka till för snabbutryckningar i stor skala och ett Hugemarkserien av böcker om Sverige svenskt fartyg i minst 6000-tonsklassen för under andra världskriget. Där erinrade transporter och helst även kommunikatio- han om det kapitel i näst sista volymen,

1-2007 4 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Vårstormar, som gällde de svenska förbe- Den skall vara den minsta styrka som redelserna 1945 inom ramen för den rätt effektivt, trovärdigt och som ett allsidigt stort upplagda operationen RD (Rädda styrkepaket själv kan genomföra operatio- Danmark). Man tänkte besätta Bornholm, ner eller verka i inledningsfasen av större om inför krigsslutet dess tyska ockupanter operationer. inte visade tecken på att ge upp. Tidigare var det här något som ansågs Det var en väpnad insats som skulle kräva minst en brigad. Men EU:s strids- inledas med överfart på ett antal ångare grupp skall byggas upp som en bataljons- och närmare hundra motorfiskebåtar. På styrka, förstärkt med understöd (Combat marksidan omfattade den ett reducerat fält- Support) och underhållselement (Combat regemente och ett lokalförsvarsregemente Service Support). Den skall vara multi- om två bataljoner som de största enheterna. nationell. Det skall finnas ett högkvarter, Sedan chefen för det senare förbandet, en (F)HQ (Force Headquarters), och styrkan färgstark överstelöjtnant Karl Wärnberg, skall i förväg ha identifierat behov av ytter- hade tagit del av de tämligen detaljerade ligare operativa och strategisk stödresurser, planerna blev hans första kommentar ”hur enablers; ett krav på strategiska transporter skall vi komma iland?”. Under resten av och strategiskt underhåll. mötet kom han sedan med en rad invänd- Huvuduppgifterna är: ningar om företagets eldkraft, alla avslu- 1) stöd vid humanitära insatser (beräknat tade med denna fråga som ett mantra. behov 9 500 man); Med Nazitysklands kapitulation över 2) evakueringsoperationer (8 500); hela fältet de första dagarna av maj 1945 3) hindra konflikt (32 000); blev hur som helst företaget inaktuellt. Det var nog tur. Frågan nu är vad som skulle 4) Åtskiljande av stridande parter (56 200). vara tur för den nordiska stridsgruppen Order för insatser utarbetas av ett högkvar- – rimligtvis att man behövdes och gjorde ter utanför London, med generalmajoren en bra insats. Värst vore nog omvänt att Bengt Andersson som operativ ledare inte kunna lösa sin uppgift i tid, alternativt (Operational Commander, OpCdr). att känna sig kunna uträtta något och sedan Som synes lär även andra än stridsgrup- ändå inte bli kallad eller ens tillfrågad. pen komma att engageras i en mission. NBG har som planeringsförutsättning Med tyngdpunkt på logistik att komma först in i ett insatsområde och De dystra perspektiven var naturligt nog att ytterligare trupper tillförs i ett senare inget som NBG:s logistikchef, major skede. Vid ett framträdande i Akademien Magnus Heed, kände sig manad att beröra den 13 mars 2007 sade styrkans chef, i rollen av föredragande på temat ”Vad brigadgeneralen Karl Engelbrektson, att behöver transporteras över tiden?”. hans stab skulle kunna leda ytterligare Först definitionen på en EU Battlegroup. bataljoner utöver den egna svenska. I en

1-2007 5 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

större operation borde rimligtvis ledning livsmedel samt egen produktion av vatten. på platsen komma att utövas av en högre Mycket annat som Heed redovisade kan styrkestab, en FHQ (med F:et utan paren- av utrymmesskäl inte återges, men den tes); men det är det f n ingen i unionen sammantagna bilden antydde att nordiska som talar om. planerare har haft högtidsstunder under en Den nordiska snabbinsatsstyrkan skall hittills väl begagnad förberedelsetid. kunna operera i alla klimatområden utom arktiskt klimat. För detta krävs ny utrust- Första Bosnienbataljonen ning och nya rutiner, konstaterade Heed. Så väl förspänt var det inte 1993, när re- (Engelbrektson hade i sitt anförande nämnt geringen Bildt hastigt beslöt att Sverige bl a behovet av fem uniformer för varje skulle ställa upp med en bataljon i den man; djungel, öken etc) Som exempel blodiga krisens Bosnien, det framgick när framhöll talaren att fyra Gripenplan skall dåvarande bataljonschefen Henricsson kunna operera från två av stridsgruppen tog över under symposiet utifrån rubriken upprättade och betjänade flygplatser. Som ”Vilka erfarenheter har vi?”. sensorstöd på stridsfältet har stridsgruppen Tempot måste ha tilltalat hans kynne. en ISTAR-enhet (Intelligence, Surveil- Erbjudan om chefskap den 1 mars, erhöll lance, Target Acquisition, and Reconnais- jobbet den 24 april, fick sätta igång med sance). egen brigadstab ur krigsorganisationen. Huvuddelen av personalen har tillgång Inga pengar, inga kontrakt. ”Det var upp- till splitterskyddade fordon; vanligast dragstaktik det!” blir bandvagn 309 och den sydafrikanska I förråden fanns inte allt det som behöv- hjulgående RG 32; båda kan transporteras des. Industrin ställde upp med splitter nya i våra C-130, Herkules. lastbilar, hjullastare m m. Danmark bidrog I planeringsförutsättningarna enligt EU:s med ett kompani Leopard I, från Finland tidsplan utgår NBG från att man initialt fick man låna 25 SISU-vagnar. Det blev 11 kommer fram med flyg. Den tunga materi- km tåg för att få med utrustningen. Svårast elen förutsätts komma med båt, vilket kan var att få tag i specialister, bataljonen en- ta upp till tre veckor. Utrustningen utom sam behövde 6 procent av arméns alla fordon uppskattas till 880 ton, inräknat utbildade bandvagnsförare. Vatten måste fordon en 7,5 kilometers lång kolonn. man ha med sig, behållare fick improvi- Farligt gods måste transporteras på särskilt seras med hjälp av brandkåren och sjok sätt. Tre helikopter 10 är enbart avsedda för av rostfri plåt. Mat räknade man med att sjuktransporter (medevac), med Norge som köpa på orten. ansvarigt för sjukvården. Efter en slutövning i Danmark hade ba- Stridsgruppen planerar för totalt 30 taljonen tänkt sig ta sig med båt till Split dagars underhållssäkerhet, DOS (Days för vidare landsvägstransport in i landet. of Supply). Det är frågan om hållbara Nej, sade serberna. Det blev tåg. Det blev

1-2007 6 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

billigare, men ammunition fick inte föras Världsorganisationen skall sträva efter genom tunnlarna, SISU och hjullastarna att på flygningar ”ta med vår materiel”. I måste man delvis montera ned för att klara Sverige har man avtal med SAS Cargo. Vid lastprofilen. Ledningsmässigt kände sig internationella insatser går man ut med 14 Henricsson först mer än väl försedd med dagars underhållssäkerhet (DOS). två ställföreträdare och en stab på 50 man. Men det visade sig vara för litet för all Var, när och hur? samverkan, med bl a tre huvudstäder. Man ”Vart kan vi komma att vara och när kan hade f ö inte tillräckligt skydd. vi vara var?” Det var den knepiga rubrik som arrangörerna hade satt över det föl- Från räddningsverkets horisont jande blocket med fem föredragningar. Nästa föredrag, av den operativa chefen Först ut, med planeringsförutsättningar, i Statens Räddningsverk, Kjell Larsson, var överstelöjtnant Anders Enström från hade försetts med rubriken ”Civila behov”. högkvarterets insatsstab (andra delar är Vad han talade om var dock framför allt hur utvecklings- respektive produktionssta- räddningsverket fungerade, oftast i skydd ben). Han valde att pedagogiskt gå till av militära förband. Här befann man sig grunderna för hur beslut om internationella långt ifrån någon överplanering. (Från insatser fattas. tsunamikatastrofen har det berättats om hur Mandatet kan komma från FN men räddningsverkets folk hemtamt rörde sig i ”teoretiskt” även från andra som Organisa- kaos, men andra var starkt upptagna av att tionen för säkerhet och samarbete i Europa, först organisera upp verksamheten.) OSSE, och Afrikanska unionen, AU. Här Uppdragen kommer från FN, EU och kan skjutas in en iakttagelse från FHS re- NATO men även Sida. Efter larm skall de kognoseringsresa i Afrika under vintern, att första enheterna inom 24 timmar vara i AU helt säkert kommer att vilja ha ett ord luften, efter tsunamin är målet 6 timmars med i laget om den nordiska insatsstyrkan ”anspänningstid”. Personlig utrustning tar vore aktuell för en Afrikainsats, just det man med sig, avtal finns med Ericsson, som många räknar med som tänkbart för Volvo m fl, och även med t ex Hewlett att inte säga troligt. Packard, för leveranser på platsen när man I Sverige går det ordentligt till med reger- är ute. Tung materiel som finns i Göteborg ingsproposition och utskottsbehandling, i skall flyttas till Kristinehamn. Det för detta fall vanligtvis i ett sammanslaget utri- många kanske mest intresseväckande var kes- och försvarsutskott, och allt kan ta upp att SRV har materiel förhandslagrad på till sex veckor. Det är riksdagen som fattar flera platser: Dubai, Malaysia, Brindisi, beslut om en militär insats utomlands, Panama. som exempelvis skall ske under ledning Transportproblemen är stora. Rädd- av NATO. Under ideala omständigheter ningsverket har avtal med FN om hjälp. har den på ett riksdagsbeslutet följande

1-2007 7 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

ordern från ÖB eller insatschefen general- 1) ett Crisis Management Concept, egent- löjtnant Jan Jonsson föregåtts av en rad ligen ett antal handlingsoptioner, som förberedelser. Regeringskansliet har inlett efter EUMC:s militära rådgivning med en ”anmodan” till Försvarsmakten, passerar KUSP med sikte på en över- som efter sitt svar kan inleda verksamhet, enskommelse inom Rådet. en förberedande försvarsmaktsorder. ”Nu Sedan konceptet är godtaget hanteras i kan det börja kosta pengar.” samma tågordning Exkurs: hur EU kommer till skott 2) Military Strategic Options, MSO, där Det svenska igångsättandet är välkänt Rådet väntas följa den option som och relativt enkelt. Litet mer ovana är vi KUSP har föreslagit. med EU:s hantering av militära, civila och Därpå har man delegerat till KUSP att civilmilitära operationer inom ramen för vad som kallas EFSP, Europeiska För- 3) påbörja den operativa planeringen, IMD svars- och Säkerhetspolitiken. De närmaste (Initiating Military Directive). När den styckena, refererade ur Enströms föredrag- har passerat EUMC ger så KUSP upp- ning, kan med fördel hoppas över av den draget till den militärstrategiska chefen, som vet allt eller inte just vid läsningen OpCdr, i vårt fall Bengt Andersson, vill veta. att utveckla Concept of Operations, Hur som helst: beslut fattas mellanstat- CONOPS, och order till vår nordiska ligt i Rådet, som för sin beredning har en stridsgrupp. kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, KUSP (respektive ambassadörer). Denna Hela processen, här i referatets tappning, tar i sin tur råd av en civil och en militär kan kanske någon i lugn och ro ta till sig i kommitté, den senare hos oss känd under Gula Tidskriften. Det skulle ju kunna tän- sitt engelska namn EUMC (med varje land kas att inför 2008 många inom Akademien representerat av en general/amiral och en via massmedierna får tillfälle att följa en gång per sex månaders ordförandeskapspe- sådan här utveckling i ﬂera faser. riod av ländernas ÖB/motsvarande). Alla de här kommittéerna får stöd i råds- Planeringen, fortsättning sekretariatet under den höge representan- Vår beredskap framgår, påpekade Enström, ten, Javier Solana. Förutom direktoratet för av den senaste budgetpropositionen och utrikespolitik har han hos sig EU:s militära regleringsbrevet för Försvarsmakten. Da- stab, en policyenhet och en underrättelse- gens insatser är korvetten Gävle i UNMIL och övervakningsenhet. i Libanon, operation ALTEA i Bosnien, När EU planerar insatser sker det med stabiliseringsstyrkan ISAF i Afghanistan Enströms ord i tre ”distinkta” steg enligt en och KFOR i Kosovo. överenskommen krishanteringsprocedur, Regeringens inriktning är att Sverige CMP. Man utarbetar 2008 samtidigt skall delta i två större in-

1-2007 8 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

satser (bataljon) och tre mindre. NBG kan grupp (bataljon) är insatt. Om detta är rätt svara för en av bataljonsinsatserna. Vi skall uppfattat, skulle i så fall statsmakternas kunna göra nya insatser med kort förvarn- mål nås först efter nu pågående regering, kortvariga insatser och insatser med ingsperiod. längre uthållighet. Vi skall också med kort varsel kunna förstärka pågående insatser, Om strategisk luftmakt som nyligen i Afghanistan. Och vi skall Förband skall snabbt ta sig ut från Sverige. kunna understödja en evakuering. Som föredragande på nästa område, flyg- Försvarsmakten bedömer att förmågan transporter, begagnade Jan Reuterdahl till förstärkningsoperationer fram till 2011 tillfället till ett filosofiskt/historiskt grepp. i första hand finns hos specialförband. Han ville diskutera inte enbart strategiska Den nationella reserven kan nyttjas under flygtransporter utan även hur teorier om den tid som den står i beredskap. Idag är strategisk luftmakt har vuxit fram. ”Mo- denna reserv ett, säger ett, mekaniserat dern luftmakt slår direkt mot motstånda- kompani med anställda soldater vid P 7 i rens vilja att fortsätta kriget.” Revingehed. Det är i det ljuset som han vill se dagens Uppfattningen i högkvarteret är enligt diskussion om strategiska flygtransporter. Enströms redovisning att man efter sär- Räckvidden i sig är inte något strategiskt, skilt beslut också skulle kunna använda utan det är syftet och ambitionen som är förband som står i beredskap för NBG el- det avgörande. Rätt använda kan alla typer ler dess enablers. Men det kunde innebära av luftfarkoster genomföra strategiska att ett insättande av NBG försvåras eller transporter, hävdade talaren. att ”risknivån höjs”. Och frågan blir hur Försvårande för flygtransporter i låg- Engelbrektson då skulle känna sig inför intensiva konflikter – det för NBG mest sina norska och finska stabsmedlemmar. aktuella – är att väpnad motverkan aldrig Han uppfattar sig uppenbart som en nord- kan uteslutas. Vissa insatser kräver militära isk förbandschef, inte en svensk. transportmedel. Sverige förhandlar under Enligt den något svåröverskådliga be- 2007 om att köpa in sig med 6,5 procent skrivningen präglas år 2008 av satsningen i en europeisk C-17-pool om tre flygplan. på NBG, medan Försvarsmakten för 2009 Till det märkvärdiga med detta robusta, bl a laborerar med en insats av stridsflyg mångsidiga och snabbreagerande ameri- i ISAF. En ny uppgift skulle ges marin kanska flygplan hör att det med en räckvidd tyngdpunkt. 2010 kan man tänka sig en på 4 500 km inte behöver mer än ett 1 000 armétyngdpunkt med uppföljningsstyrka meter långt och 27 meter brett fält för start i Afrika (bataljon) med ”tung konfigura- och landning. tion”, och så samlar sig Försvarsmakten Med C-17 skulle våra beslutsfattare för 2011 kring nästa lätta EU-stridsgrupp enligt Reuterdahl inom loppet av timmar i beredskap samtidigt som en tyngre strids- kunna sätta kraft bekom orden. En sats-

1-2007 9 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

ning aktualiserar å andra sidan prislappar som svar på hans egen rubrik, ”Varför och försakelser av annan militär förmåga. sjötransporter?”. Överväganden borde inte ske som en tek- Fördragande redovisade hur fartyg med nisk debatt utan hellre utifrån vad som skall 18 knops fart från Sverige skulle kunna nå uppnås på den strategiska krigföringsni- kusten utanför Liberia på 10, Kongo på 14 vån, och varför, löd en maning. och Kapstaden på 18 dagar. Möjligheten att samverka med andra bedömde Selling Gott om fartyg som god ”om du har något att bidra med”. I nästa framträdande, om sjötransporter, Resten av sitt anförande ägnade han åt mi- pekade kommendörkapten Patrick Selling litära fartyg med påpekandet att ”billiga” på sitt ämnes fördelar: fartyg tar tung och konstruktioner baserade på civila koncept voluminös last, det finns gott om lämpligt ger kort leveranstid. kommersiellt tonnage, med många fartyg Storbritannien och Frankrike har amfi- blir det billigt och lätt att skriva kontrakt, biefartyg på ca 20 000 ton, i klassen under militär materiel är lättlastad, befolkning finns Nederländerna med ett på 13 000 och krishärd ligger ofta nära kuster. Detta ton. Danmark och Singapore har var sitt

Nederländskt amﬁbiefartyg. Foto: Försvarets Bildbyrå/Per Körnefeldt

1-2007 10 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

fartyg på ca 6 000 ton. Egen förmåga förbindelserna ned till kontinenten kan bli. till strategisk sjötransport kräver enligt Med 7 000 godsvagnar transporterar ett ra- Selling egen resurs. Sverige saknar idag tionaliserat SJ större mängder än förr med amfibietransportfartyg, det finns inga avtal 33 000. Men det är många transportörer, om beredskap, och troligtvis är det i närtid som kräver många avtal. mest realistiskt att leasa. Dock ser marinen Om man går längre ut och räknar med på en kostnadseffektiv lösning och nya omlastning till bredspåriga banor finns det förmågor åren 2012-2014. linjer till Asien: transsibiriska järnvägen Avsaknad av amfibiefartyg innebär, liksom längs sidenvägen. Och så planeras hette det bistert i talarens avslutning, svå- för en North East Trade Carrier ända till righet att inta en krishärd vid kust eller i Narvik (med omlastning i Haparanda). ort utan infrastruktur. Eventuellt skulle För NBG räknade Beijbom med ett marinen kunna vara ”på banan” till nästa behov av 5 tåg och 100 vagnar (vardera stridsgrupp 2011, men skyddsfrågan måste att hyra för 5-10 000 SEK, och så tillkom- belysas. mer kostnaden för lokdragning). Men det är mycket som skulle behöva fixas: stand Lars G Persson ville genast ställa en fråga. by, kapacitet, tågplan, tidtabell och hanter- Måste det vara ett ”fullfjädrat” örlogsfar- ingen av farligt gods. När det gällde det tyg eller kunde man tänka sig ett militärt sista saknade symposiet ett folkrättsligt ägt handelsfartyg? Han hade räknat på en inlägg av UD:s Marie Jacobsson; hon hade 20 000-tonnare och funnit att en sådan dessvärre måst lämna återbud på grund av kunde köpas för mindre än 245 miljoner sjukdom. SEK. Man skulle kunna få fartyget inrett som man vill med kranar, stäv och akter. Lastbilar finns det gott om Claës Skoglund påpekade att han som Kring landsvägstranssporter talade av- militärbefälhavare i väst hade kunnat öva slutande Göran Forssén, VD för Sveriges minutläggning med Fredrikshamnslinjens Åkeriföretag. Han gav bilden av en näring färjor. (11 000 företag, 40 000 lastbilar), som på kortare avstånd är nära nog perfekt när Europas täta nät det är frågan om snabba ryck för en in- Så över till ämnet järnvägstransporter, där satsstyrka. Mest vana vid internationella föredraganden, f d chefen för SJ Godstrans- transporter är åkeriföretag från Mälardalen porter Christer Beijbom, öppnade ett rätt och söderut, i synnerhet i Skåne med en positivt perspektiv med tanke på Europas tyngdpunkt i Helsingborgstrakten. täta nät. Det stora flertalet länder har nor- Utanför EES-området (EU, Island och malspår, men Spanien avviker (bredare) Norge) räcker det inte med gemenskaps- och Storbritannien har sina små lastprofi- tillstånd för körningar, utan det krävs ett ler. Exempel från IKEA visar hur snabba särskilt tillstånd. Med sin längd (25,25

1-2007 11 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

meter mot kontinentens 18,75) kan svenska Herkules. 1999 hade man på militärt håll långtradare inte utnyttjas internationellt tagit upp tankar om strategiskt transport- (utom i Finland). Vid beräkning bör man flyg till 2010. Men ”de åkte ur”, det fanns utgå från max 18,75 meter och 40 tons inga pengar. Studier fortsatte likafullt, och bruttovikt. fr o m försvarsbeslutet 2004 fanns det en Talaren trodde att 100 ekipage kunde förändrad vilja både inom försvaret och räcka för att transportera NBG. Men även politiskt. Den internationella ambitions- om behovet skulle uppgå till 150-200 eki- ökningen (inklusive EU:s stridsgrupper), page trodde han att resursen skulle kunna bristen på stora militära transportplan, samlas inom en vecka utan några särskilda katastrof-, räddnings- och humanitära förberedelser. Realistiskt är att tänka sig insatser (jordbävningar, tsunamin) – allt lastbilstransport till längst Turkiet på ca spelade in. 5 dygn. Iran, Irak och Syrien är gränsfall. Vintern 2005/2006 hade Sverige gått Två förare till varje lastbil är en fördel, in i samarbetsprojektet SALIS (Strategic och transporten kan vara svår att leda och Airlift Interim Solution). Där finns mycket ”hålla koll på”. stora plan, A 400-M (Ukraina), men det är många som konkurrerar om dem: NATO:s En ökad ambition två nya snabbinsatsstyrkor NRF (NATO ”Hur ser då Försvarsmakten på utmaning- Response Force) och årligen EU:s fyra arna?” Det var temat för eftermiddagens mindre och lättare stridsgrupper. Planen sista föredragning, av utvecklingschefen kräver långa banor och stora lastytor, de generalmajor Michael Moore. Han inledde är civila och klarar inte en hotmiljö. Upp- med att man har påbörjat arbetet på en enbart endast en övergångslösning. ny stridsgrupp 2011. Han upprepade vad Sverige är också med i samverkansorgan tidigare talare hade sagt om den ökade MCCE (Movement Coordination Centre ambitionen (2 stora plus 3 små insatser), Europé). I april förra året tog så Försvars- ”en stor utmaning” som skall ses mot makten ny sats och hemställde till reger- bakgrunden av att vi är en del av EU och ingen om inköp av två C-17. Men inget lever i en globaliserad värld. beslut togs, och efter valet i september Så till transporterna, där talaren instämde ligger frågan hos en ny regering. med vad som nyss hade sagts om att civila Förra sommaren tog dock NATO (med sjötransporter inte är något bristområde. USA som pådrivare) ett initiativ till den När det gäller militär sjöväg sågs transport- poolning av tre C-17, som Reuterdahl behovet gälla helst en (reducerad) bataljon, nämnde i sitt anförande. Efter ett reger- vartill kunde komma lednings-, logistik- ingsbeslut i oktober är Sverige med och och sjukvårdsresurser; studier pågår på förhandlar om frågor som ägande, finansier- både marin- och utvecklingssidan. ing, certifiering, registrering, besluts- och Flygtransporter? Ja, vi har våra åtta kommandostruktur, inflytande, personal

1-2007 12 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

m m. Moore dolde inte viss nedslagen- tiskt taget alla de frågor som föredragshål- het över att förhandlingarna tar tid, med larna hade tagit upp. somliga deltagare som endast är med för Moore reagerade på Falklandsexem- prestigens skull. plet och påpekade att NBG inte är någon Om förhandlingarna inte lyckas snabbt, ”krigföringsstyrka”, NATO:s Reaction var står vi då inför en insats med NBG Force är betydligt mera kraftfull. Det kan 2008 (Moore nämnde uttryckligen Afrika)? för den nordiska styrkan bli frågan om en Ja, då återstår sjötransport, egna och andras mindre ”äntring” och att stå ensam under C-130, MCCE och SALIS. Rätt besvärligt, begränsad tid. Jörn Beckmann ville veta med andra ord. hur Tyskland och Frankrike löser sin BG- Mot slutet av föredragningen betonade uppgifter. Han fick svaret att det rör sig om Moore att försvaret trots all tonvikt på 1 400 – 1 500 man i länder med globala NBG har två dimensioner – en internatio- intressen (åtminstone Frankrike!). nell och en nationell. Vi måste ha båda, Inom samma ämnesram – kalla den strid och huvuddelen av försvarsstrukturen bör och skydd – ville Kenneth Lindmark höra baseras på den nationella/regionala dimen- om hotet under flygtransporter och om t ex sionen. Dit hör den absoluta merparten av NATO kunde ta ansvar för eskort. Henrics- 100 JAS 39 Gripen. son påpekade att på marksidan släpper inget land igenom trupp med vapen. Reu- Till diskussionen terdahl fann att flygtransporter ”tveklöst” Föredragningarna var slut. Taktpinnen löpte den största risken. Flygbasområdet övertogs av Magnus Haglund, nybliven måste skyddas. Henricsson kände viss oro vice ordförande för arrangerande avdel- för vad som kunde vänta en insats, varpå ning II, nu som moderator för en avrun- Moore återkom till att man inte skall gå in dande paneldebatt. i ett regelrätt krigsområde. Likväl fick hot Han gav deltagarna några ord på vägen, inte avskräcka från ingripanden, göra att en bl a med en erinran om britternas högst operation avstannade. Det hot vi talar om betydande marina och maritima insats för är terrorism, inte hot mellan stater. att landsätta två brigader i Falklandsope- Reuterdahl insköt att i Bosnien hade rationen 1982. man blivit påskjuten t o m av kroaterna. Haglund nämnde också ur FHS:s arbete Haglund: det blir ännu svårare i Afrika. en C-uppsats (major Sven Hansson) från Swen Persson efterlyste möjligheter till våren 2005. Dess slutsats var att EU:s lufttankningar av NBG:s Gripenkvartett. stridsgrupper med nuvarande resurser inte Reuterdahl: det blir inga. kan hålla uppsatta tidskrav, men med bättre En annan grupp av meningsutbyten förberedelser kunde transporter påskyndas. avsåg NBG:s förberedelser, beredskap Den följande väl tilltagna diskussions- och mandat. Någon ville ta fasta på timmen bjöd på en rad inlägg kring prak- räddningsverkets utbasering av materiel

1-2007 13 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

så som också US Navy gör, men fick av 25 mils landsvägsmarsch, och de danska Enström beskedet att det inte var aktuellt; stridsvagnarna nödgades köra över Ung- vi satsar likt industrin på att ha materielen ern, Österrike och Trieste för att sjövägen ”just in time”. Frågeställaren gav sig inte: komma till hamnstaden Split. med förhandslagring kunde ju NBG öva För NBG:s del förklarade Heed att man i närområdet i förtid och i väntan på att följde upp läget via MUST och den egna politikerna gav klarsignal till operations- stabens J 2, underrättelsesidan, därtill kom chefen (OpCdr). Några sådana krav på vad som fanns på EU:s Watch List och hos beredskap ställs inte, replikerades det från den högre chefen, Operational Commander högkvartershåll. Vi försöker skapa resurser för worst case, Lars G Persson fann det ”sanslöst” att ansåg Moore. Det enda vi vet är att NBG riksdagen skulle behöva sex veckor för inte skall till Afghanistan. Men blir det en beslut, samtidigt som vi skulle inta en insats, så ”tar man med vad man har”. ”skyhög” beredskap. Moore svarade att Ett frågekomplex gällde mer specifikt det här såg man över, och beslut kunde tas relationerna med Bryssel. Vem förhand- på 48 timmar, för vilket han fick instäm- lar när det gäller NBG, undrade Herman manden ifrån tjänstemannahåll i riksdagen. Fältström. Här saknar vi folkrättsdoktorn, Ifråga om beredskapen byggs delar av våra insköt Haglund. I Henricssons fall var registerförband ihop till en mission först det Danmark som skötte förhandlingarna, om riksdagen så beslutar, underströk Sel- berättade han. Swen Persson kände en viss ling. Med erfarenheter från sin tjänstgöring ”disorder” i vad som har sagts. Om Sverige vid UD betonade Beckmann mandatets har ställt förband till EU:s förfogande, då betydelse. Tiden till insats måste minska, kan vi inte sedan säga nej till ett uppdrag sade Henricsson. eller fördröja det. Jo, vi kan använda svenska förband när och hur vi själva vill, Det värsta fallet? svarade Moore. Vad är det då man planerar för? I högkvar- Åkerman ifrågasatte beskedet. Om vi teret har man tittat på tre fall, berättade En- blir kallade att vara på plats inom 10 dagar ström. Kim Åkerman talade om alternativ: måste vi ju fylla upp förbanden. Enström långkonfliktplanering med risk för eskala- tyckte att man här tangerade frågan om tion respektive högkonfliktplanering med en unionens artikel V med ömsesidiga hopp om de-eskalation. Man borde planera ingripanden. Moore ansåg att det måste för ett worst case, det svåra fallet. finnas en balans mellan ansvaret hos en Henricsson menade att man måste vara ”framework nation” (i det aktuella fallet flexibel. Verkligheten blir i alla fall inte Sverige) och EU:s samlade ansvar. Ett som vi har tänkt oss. Och så berättade ensamt land kan inte ”bryta ryggen av han att i Bosnien hade 5 mil på grund sig”. Men det handlar om trovärdighet, av motpartens inställning förvandlats till och preciseringar är svåra.

1-2007 14 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Hade föredragningarna om järnväg sig iland med frågan om de ”vansinniga” och landsväg väckt några tankar? Det var köerna i Tyskland. De visade sig också, Ragnar Söderberg som frågade. Svaret från inte oväntat, bekymra åkeriägarnas man Beijbom var att här kunde Vitryssland vara Forssén. aktuellt, kanske som den första uppgiften Gladast i föredragarpanelen lät Enström vi får. när han kunde berätta om en fältövning för Med anledning av sjötrafikens betydelse militära chefer, där Jan Joel Andersson, frågade Lars G Persson om det fanns några forskare vid Utrikespolitiska Institutet, planer på ett Maritime Lift Command för hade deltagit. Denne hade nämligen sagt oss att delta i. Selling upprepade att man att den svenska försvarsmakten aldrig i så fall själv måste ha något att komma hade varit så bra rustad, insatt och tränad med. Enström tycktes vilja hävda att det som idag. Han avsåg nog soldater snarare inte fanns krav på egna bidrag när det gäl- än fåtalet förband. Men vi behöver för- ler maritim poolning. svarsmaktsövningar, tyckte ändå Enström. En åhörare reste frågan om standardi- Åkerman hade dessförinnan påpekat att sering på transportsidan. Mycket återstår vi inte övar större transporter. Var finns här att göra, det framgick av Beijboms kompetensen, hur når man en helhetslös- erfarenheter av fallet IKEA. Där hade i ning, frågade han. all fall efterhand antalet typgods på tåget Det är bra att vi har talat i strategiska sänkts från 75 till 15. termer och inte bara försvarsplanering, avrundade moderator Haglund. Själv ville Tar vi på oss för mycket? han peka på vattenförsörjningen vid en in- Det är för mycket kraftsplittring tyckte sats i Afrika. Det går åt tre liter om dagen, Skoglund, vi tar på oss sådant som t o m om man inte arbetar hårt. Och det blir hårt USA har svårigheter med. Opraktiskt, men arbete. Man kommer att möta människor inte kraftsplittring, svarade Moore. Ett i rörelse, flyktingar, förtvivlade, skadade. nytt stort fartyg då? Det är väl knappast Det spelar en stor roll för hela transport- för nationella behov, liksom inte heller planeringen. C-17? Jo, svarade Selling, vi behöver en 6 000-tonnare i Bottenhavet, och Guten Låt gå för snabbinsatsstyrka (den traditionshävdade förstärkningen av I sin avslutning noterade styresmannen att det gotländska försvar som Sverige har vi har blivit av med en del politiska be- avskaffat) är fortfarande aktuell. gränsningar. Han fortsatte med en reflexion Moore var på väg åt annat håll men valde över hur EU under de senaste åren har gått avväpnande snabbt att hålla med Selling från det gamla Headline Goal med en ar- om ett sjöstridsfartygs betydelse även för mékår på 60 000 man till mindre reaktions- det rent nationella försvaret. Skoglund styrkor, något han på det hela taget såg som kände sig inte övertygad, och så gav han en förbättring. Tidigare hade han varit emot

1-2007 15 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

politikers strävan att inte tala om något så Mindre elegant kunde det kanske ha krigiskt som en ”stridsgrupp” för att stället sagts att nio föredragningar under fyra och använda det mildare ”snabbinsatsstyrka”. en halv timme var i mesta laget, åtminstone Nu tyckte han att det senare nog inte var för gamla herrar. Mycken information så dumt med sin betoning av snabbhet i gavs. Men för NBG liksom för 1945 års en insats. Med en lätt stridsgrupp kan man presumtiva Bornholmsräddare saknas sva- reagera från ”Day one”. ret på den inte längre lättsamma frågan: Huldt avtackade slutligen dagens med- ”Hur skall vi komma iland?” Så är det, verkande och debattdeltagare med att som Skoglund brukar säga. konstatera att ”vi hade fått se rätt mycket av verkligheten”.

1-2007 16 1-2007 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Summary To Move a Battle Group Out into the World

From the symposium ”A National Strategic Transport Capacity”, held in Stockholm on 21st February 2007. A report by Senior Editor Olof Santesson

Alone among smaller or middle-sized EU other support units, the so-called enablers, member states Sweden has undertaken by rail or civilian shipping seems quite the role of framework nation for a battle possible, although to execute such an ope- group. ration within the ten-day limit is a rather This is one of the thirteen reaction for- difficult proposition. Not least as so many ces, lightly armed groups, each with one people seem to think that the most likely manoeuvre battalion as the core unit, the area of operations will be in Africa. And, Union is organising. During the first half of if so, how best to move the force out of 2008 the Swedish-led NBG (Nordic Battle Europe within a reasonable time? Group), composed of Norwegian, Finnish, During the symposium one thing stood Estonian and Swedish units and probably out as being embarrassingly clear. Alone, a small Irish specialist/rifle company, will Sweden lacks the strategic air facilities be one of two forces on stand-by, ready to to move out forces and their equipment operate in a crisis area within ten days after above company level. The immediate a decision by the EU. Framework nation problem can effectively only be solved by for the other one is Spain. ad hoc cooperation efforts and/or pooling Including Combat Support and Combat arrangements within the Union. Service Support the NBG has grown con- However, in the long run the Swedish siderably. Today it comprises some 2 500 Armed Forces will have to set their hopes soldiers. To quickly transport the whole on an agreed pooling system in the air and, force will take a great effort. How this for the navy, on a national amphibious ship could be done was the subject of a sym- for transport, communications, command posium organised by the Royal Swedish and control and hospital facilities. Possibly Academy of War Sciences, Naval Section, this will seem a more realistic idea by the at the Swedish National Defence College time a Swedish-led battle group will next in Stockholm last February. be called for, in 2011. To move the whole package, including

1-2007 17