Fartygslämningar I Stockholms Inre Vatten Arkeologisk Förstudie
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT NR 2017:8 Fartygslämningar i Stockholms inre vatten Arkeologisk förstudie Stockholm och Nacka kommuner Stockholms län Göran Ekberg Mikael Fredholm en del av STATENS MARITIMA MUSEER Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT 2017:8 Fartygslämningar i Stockholms inre vatten Arkeologisk förstudie Stockholm och Nacka kommuner Stockholms län Göran Ekberg Mikael Fredholm 1 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Sjöhistoriska museet en del av Statens maritima museer P.O. Box 27131 SE-102 52 Stockholm Tel 08 519 549 00 www.sjohistoriska.se www.maritima.se Sjöhistoriska museet är miljöcertifierat enligt ISO-14001. Den här rapporten är tryckt på miljövänligt, FSC-certifierat papper utan optiska vitmedel (OBA), tillverkat på ett koldioxidneutralt pappersbruk. © 2017 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 ISSN 1654-4927 Kart- och ritmaterial Författaren. Layout och grafisk form Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild. Omslagsbild Kollage med sonarbilder på fartygslämningar vid Alvik (vänster), Fredhäll (ovan) och Gröna Lund (höger). Tryck Arkitektkopia Stockholm 2017. Kartor CC BY Lantmäteriet 2 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Innehåll Innehåll 3 Sammanfattning och bakgrund 4 Kulturmiljö och historik 5 Geofysisk kartering 7 Klassificering av sonarobjekt 10 Antikvarisk bedömning 11 Undersökningar utförda i det aktuella vattenområdet 12 Utredningens syfte, metod och genomförande 23 Resultat 24 Slutsats 27 Referenser 28 Tekniska och administrativa uppgifter 30 Bilagor 1 Sonarbilder med beskrivningar Saltsjön (GO) 31 2 Sonarbilder med beskrivningar Mälaren (GOM) 83 3 FMIS-objekt i undersökningsområdet 152 4 Svindersviken 158 3 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Sammanfattning och bakgrund Sammanfattning utgöra mycket tydliga fartygslämningar och 107 Denna rapport innehåller en översikt och analys indikationer bedömdes utgöra troliga eller möj- av sonarindikationerna inom ett vattenområde liga fartygslämningar. De resterande 102 indika- omfattande Stockholms inre vatten från Block- tionerna utgjordes av antingen områden med flera husudden i öster till Stora Essingen i väster. Rap- indikationer eller indikationer som inte kunde be- porten är en uppdatering av den 2008 publice- dömas utan närmare besiktning. När utredningen rade rapporten ”100 nya vrak” (Hjulhammar, M. gjordes 2008 var endast ett tiotal fartygslämningar 2009). Kunskapsläget i det aktuella vattenområdet registrerade i Fornsök inom det aktuella vattenom- i Stockholm har sedan 2008 förbättrats avsevärt rådet och av dessa var endast två bedömda som vilket medfört att den information som presen- fast fornlämning enligt dåvarande lagstiftning, terades i ”100 nya vrak” har kunnat uppdateras RAÄ Stockholm 678 och RAÄ Stockholm 699. och utökats både vad gäller text och kartor. En ny Stockholm 678 utgörs av en fartygslämning som analys har resulterat i att antalet tydliga vrakläm- inte påträffades vid karteringen 2008 och Stock- ningar har korrigerats ner från 103 till 81. Sam- holm 699 utgörs av en fartygslämning som even- tidigt har den nya analysen genomförts med ny tuellt bärgades strax efter förlisningen 1890. Den skala för klassificering av sonarobjekt. Den tidi- sistnämnda lämningen är efter förändringen av gare tregradiga skalan har ersatts av en femgradig Kulturmiljölagen 2014 inte längre bedömd som skala. Dessutom har de flesta sonarbilder bytts ut fornlämning. och antalet kartor som presenterar spridningen på Resultatet av analysen presenterades i en rap- de karterade objekten har förbättrats och utökats port med titeln ”100 nya vrak” som sedan dess till antalet. har använts av myndigheter inom den maritima kulturarvssektorn. Det har dock under de år som gått sedan rapporten trycktes skett en utveckling Bakgrund inom flera områden vilket påverkat kunskapsläget inom det maritima Stockholm. 2008 gjorde Statens maritima museer på uppdrag Bland annat har ett stort antal arkeologiska ut- av Exploateringskontoret, Stockholms stad, en redningar och undersökningar genomförts inom analys av en geofysisk kartering utförd av Marin det aktuella vattenområdet vilket medfört att nya Miljöanalys AB. Det sonarkarterade området om- fartygslämningar har påträffats och ett stort antal fattade Stockholms inre vatten från Blockhusud- av de indikationer som togs fram 2008 har besik- den i öster till Stora Essingen i väster. Vid analysen tigats, dokumenterats och registrerats i Fornsök. identifierades totalt 312 indikationer som bedöm- Det har därför tydliggjorts under de senaste des kunna vara fast fornlämning enligt dåvarande åren att det finns ett stort behov av att uppdatera lagstiftning. Totalt bedömdes 103 indikationer rapporten ”100 nya vrak”. 4 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Kulturmiljö och historik Genom sitt gynnsamma läge vid vattnet har Stock- Under hela stadens historia har sjöfarten och de holm sedan länge varit en viktig sjöfarts-, hamn-, fartyg och båtar som trafikerat Stockholm lämnat varvs- och stapelstad. Staden har delvis präglats av spår efter sig som idag är synliga ovan och i syn- den import och export av varor som transporterats nerhet under vattenytan. Ett stort antal fartygs- till och från staden med sjöfarten. Sverige har un- lämningar har genom åren påträffats av sport- der perioder dominerat viss handel och som hu- dykare, marinarkeologer, sjömätare med flera. vudstad med monopol på handeln österut har sta- Vissa fartygslämningar har bärgats och vissa har den varit en viktig knutpunkt. Det militära inslaget identifierats men det stora flertalet är rester av har även det varit påtagligt genom århundradena stora och små fartyg och båtar som ännu inte är och spåren efter den svenska flottans fartyg och kända till sina namn eller sin historia. Dessutom verksamheter är tydliga än idag. Även den lokala finns det sannolikt ett antal fartyg och båtar som sjötrafiken har varit viktig för staden, bland annat ännu inte har påträffats inom de vattenområden har skärgårdsbefolkningen levererat stora mäng- som omger Stockholm, trots de många botten- der råvaror till stadens innevånare. karteringar som genomförts. Figur 1. Översiktskarta över det år 2008 sonarkarterade området. CC BY Lantmäteriet, bearbetad av Mikael Fredholm, Statens maritima museer. 5 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Figur 2. Ett exempel på hur sjunkna fartyg kan redovisas är de kartor som Carl Friedrich Hauswolf ritade över Skepps- och Kastell- holmen. På kartan finns ett stort antal vrak markerade. Hauswolfs karta 1736. © Krigsarkivet. Figur 3. Hauswolfs vrak 1736, FMIS objekt och sonarindikationer (GO). CC BY Lantmäteriet, bearbetad av Mikael Fredholm, Statens maritima museer. 6 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Geofysisk kartering Geofysisk kartering och en arkeologisk analys av pelvis dykande besiktningar och provgrävningar i dess resultat är ett vedertaget sätt att för större vat- sediment om en mera detaljerad bild är målet. tenområden ta fram indikationer på bland annat kulturhistoriska lämningar. Det är dock viktigt att påpeka att geofysisk kartering inte är en metod för Side scan sonar att med säkerhet identifiera den totala mängden förekommande kulturhistoriska lämningar i ett vat- Det instrument som oftast används vid geofysisk tenområde. Metoden ger indikationer på en över- kartering är en side scan sonar vilken kan liknas siktlig nivå men behöver kompletteras med exem- vid ett sidotittande ekolod. Sonaren, som är en me- Figur 4. Teckning föreställande en side scan sonar som släpas efter en båt. © Göran Ulrich, Statens sjöhistoriska museer 1994. 7 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2017:8 Figur 5 Till vänster en sonarbild på RAÄ Stockholm 995 (GO 300), ett nedbrutet 16–1700-talsvrak vid Skeppsholmen där man nätt och jämt kan urskilja skrovformen. 20 meter till höger om GO 300 ligger en sjökabel. Till höger en sonarbild från Fredhäll på fem tydliga, troligen moderna vrak. terlång torped som bogseras efter undersöknings- och helt eller delvis nedsjunkna i bottensedimen- fartyget, sänder ut och tar emot ljudsignaler. För ten (vänstra bilden i fig. 5). En äldre fartygsläm- varje ljudsignal ”ser” instrumentet en ny smal och ning behöver därför inte avteckna sig mer än som upp till några hundra meter bred remsa av botten. några timmer i ett område eller kanske bara som På en bildskärm visas en kontur av botten upp. en svag svacka i bottentopografin, eller inte alls. För att lokalisera till exempel äldre fartygsläm- Det kan således inte uteslutas att otydliga sonarin- ningar är metoden inte alltid framgångsrik, vilket dikationer utgör rester av fartygslämningar. Indi- kan bero på ett flertal olika faktorer. Det är fram- kationerna kan inte säkert bedömas som kultur- förallt bottenförhållandena som avgör hur bra en historiska lämningar annat än om de besiktigats sonarkartering blir. I bergig och blockrik terräng av dykande arkeologer alternativt filmats med en kan ett objekt vara svårupptäckt på grund av att fjärrstyrd undervattensfarkost, en ROV. I vissa fall även sten och berg ger tydliga hårda ekon och på krävs också datering med hjälp av till exempel en stenig botten kan det vara svårt att upptäcka dendrokronologi eller ¹⁴C. både små och stora objekt då de kan hamna i Vid en normal sonarkartering framförs un- skuggan av naturliga bottenformationer eller för- dersökningsfartyget med en fart av cirka tre–fyra svinna i ”bruset” av starka ekon. I områden med knop och sonaren kan se upp till 300 meter åt var- mjuka bottnar