DOCSLIB.ORG

En Filmen, Publicerad Vid Årsskiftet 1917/18, Handlade Om Svenska Bio Och Bolagets Verksamhet Ute På Lidingön

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
En Filmen, Publicerad Vid Årsskiftet 1917/18, Handlade Om Svenska Bio Och Bolagets Verksamhet Ute På Lidingön Välfärdsbilder : svensk film utanför biografen Hedling, Erik; Jönsson, Mats 2008 Link to publication Citation for published version (APA): Hedling, E., & Jönsson, M. (Red.) (2008). Välfärdsbilder : svensk film utanför biografen. (Mediehistoriskt arkiv; Vol. 5). Statens ljud- och bildarkiv. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen obs! tryckort info kommer från pelle STATENS/jens LJUD- OCH BILDARKIV Box 24124, 104 51 Stockholm © Författarna och SLBA 2008 Grafisk form: Jens Andersson / www.bokochform.se Tryckt i Lituaen, 2007 issn 1654-6601 isbn 91-88468-09-7 Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen Innehåll 7 förord 8 erik hedling och mats jönsson Inledning: välfärdstecken i tiden 30 åsa jernudd Före biografens tid: kringresande filmförevisares program 1904–1907 50 pelle snickars Julius Jaenzon som privatfilmare 74 ulrika holgersson Hjalmar Brantings jordafärd på film 100 anna meeuwisse och hans swärd En röst från Fattigvårdssverige 118 tommy gustafsson och erik hedling Studentikosa amatörer: den lundensiska karnevalsfilmen 1908–2006 142 mats jönsson Visuell fostran: Barnens Dag i Sverige under andra världskriget 166 marie cronqvist Vi går under jorden: kalla kriget möter folkhemmet i svensk civilförsvarsfilm 188 per vesterlund Förskingrat kulturarv: nedslag i HSB:s filmproduktion 204 bengt bengtsson Filmstudion och drömmen om den stora uppsalafilmen: Uppsala Studenters Filmstudio som filmproducent och plantskola 228 lars gustaf andersson och john sundholm Amatör och avantgarde: de mindre filmkulturerna i efterkrigstidens Sverige 246 max liljefors Videokonst: omtagningar 260 olof hedling ”Detta dåliga samvete”: om kortfilmen, regionerna och filmfestivalerna 282 carina sjöholm Smalfilm som semesterminne 302 ann-kristin wallengren På besök i det gamla hemlandet: amerikaemigranternas återvändarfilmer 320 ingrid esping Bland elaka jultomtar och hemstöpta ljus: nedslag i privata julfilmer från 1930-tal till 1980-tal 334 anders marklund John Nilsson visar film 350 cecilia mörner Sven Nilsson Film revisited: lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst 370 bo g. jansson Provinsiellt berättande på postmodernt vis: om dokumentärfilmserien Hembygdsalbum från Svärdsjö i Dalarna 386 mats björkin Videosajter: kollaboration och amatörism 400 mariah larsson ”Det förbjudnas cinéma vérité”: amatörpornografi på Internet 417 författarpresentationer 425 bibliografi 435 personregister Förord vi tackar alla våra vänner och kolleger för att de hjälpt till att skriva denna bok. Ett särskilt tack riktas till Tomas Ehrnborg för kvalificerad tek- nisk hjälp med all hantering av ett omfattande och komplext bildmaterial. Vi tackar Lauritzenska och Craafordska stiftelserna för att de stött genom- förandet av antologin, bland annat den seminarieverksamhet – på Marien- lyst i Helsingør – som föregått den slutgiltiga bearbetningen av texterna. Arbetet med Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen har genomförts inom ramen för det av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond understödda forsk- ningsprojektet ”Filmen och den svenska välfärdsstaten”. Vi hoppas att antologin skall kunna stimulera till fortsatt forskning om denna typ av i Sverige hittills outforskad film. Dessutom hoppas vi att ar- kiven – såväl film- som tv-arkiv – skall göras än mer tillgängliga och ma- terialet än mer lättåtkomligt genom kontinuerlig digitalisering. Självklart är det också vår förhoppning att den forskning vi här försökt föra ut ska leda till ett intresse också inom andra ämnen – till exempel bland socialan- tropologer, sociologer eller idéhistoriker – för vidare undersökningar av detta gigantiska material. Här finns till exempel Alva och Gunnar Myrdals privata filmsamling, sjukhusfilmer, långt mer material på något sätt kopp- lat till försvaret och neutralitetspolitiken, det oöverskådliga Internet och så vidare. Kan vi på något ha bidragit till denna forskning har vi nått de mål som föresvävat oss. Lund i oktober 2007 Erik Hedling och Mats Jönsson Erik Hedling och Mats Jönsson Inledning: välfärdstecken i tiden under senare år har allt fler internationella böcker publicerats om rörliga bilder utanför biografen.1 Med föreliggande antologi skri- ver tjugotre svenska forskare från sju olika ämnen – filmvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, historia, litteraturvetenskap, etnologi, konstvetenskap och socialt arbete – in sig i detta dynamiska fält. Källmaterialet utgörs av svenska filmer utan biografdistribution med en längd på maximalt en dryg timme. Beståndet omfattar bland annat amatörfilm, privatfilm, beställningsfilm, undervisningsfilm, experimentfilm, spelfilm, videokonst och digitala verk. Biografförevi- sade filmer kompletterar vissa analyser. Tack vare Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) och Svenska filminstitutet (SFI) har delar av det material vi studerat kunnat överföras till två medföljande DVD-ski- vor, vilka kan ses i samband med att man läser texterna.2 I de få fall det inte finns filmer till texterna beror det på rättighetsfrågor. Boken är indelad i fem tematiska avsnitt med fyra uppsatser vardera. Avsnitten har var sitt grundläggande perspektiv – i tur och ordning: tidiga, institutionella, konstnärliga, privata och nutida. Dessa avsnitt följer dessutom en löst sammansatt kronologi som sträcker sig från 1904 fram till idag. Detta upplägg motiveras med att vissa texter delar tema eller tidsperiod och att de fem grundper- spektiven visat sig utgöra konstruktiva infallsvinklar på materialet. 8 Samtidigt som skribenterna skiljer sig åt vad gäller frågeställ- ning och syfte, förenas vi alla i två gemensamma insikter. Dels det oöverblickbara utbudet av film, dels hur ”stumma” vissa bilder kan vara. Därmed inte sagt att verken saknar ljudspår, vilket förvisso är fallet i nästan hälften av filmerna. Det vi vill poängtera är snarare att skildringar av okända individer, perioder, sammanhang och mil- jöer är svårtolkade. Vilka var dessa människor? Varför agerade de så här? Var utspelade sig detta? Vem höll i kameran? Hur, var och för vem visades filmen? Existerar andra versioner eller är dessa bilder unika? Lever någon av individerna idag? Svaren på dessa frågor har utmynnat i uppgifter om filmernas tillkomst- och visningshistoria som kontinuerligt har vävts in i re- sonemangen. Men ju längre projektet har framskridit, desto mer har historiska, sociala, politiska och ekonomiska frågeställningar väglett oss i försöken att förstå delar av de senaste hundra årens svenska historia med hjälp av i huvudsak icke-kommersiell film, vi- deo och digital multimedia. I det följande testar och utvärderar vi alltså även den rörliga bildens potential som ett slags historiskt käll- material. Men filmerna betraktas inte som neutrala tidsspeglar som passivt reflekterat allting framför linsen. Tvärtom ligger tyngd- punkten på deras registrering, estetisering eller kritik av ett mo- dernt svenskt århundrade i förvandling. Med andra ord skapar vi historier av den visuella kulturens roll i Sveriges symboliska och faktiska samhällsbygge. Vår grundläggande tes är att svenska väl- färdsbilder har existerat både före, under och efter de klassiska väl- färdsåren 1945–1986.3 Bevis och förhandling Även om undersökningsmaterialet uteslutande är svenskt, har den internationella forskningen självfallet påverkat projektet på flera ni- våer.4 Bland inspirationskällorna vill vi nämna organisationen Vi- sible Evidence, ett globalt nätverk som sedan 1993 har hållit interna- tionella konferenser om det dokumentära och som kontinuerligt publicerar nya verk på området.5 I sitt förord till antologin Collecting Visible Evidence anger redak- tören Jane M. Gaines två avgörande skäl till bildandet av nätverket.6 9 Å ena sidan var ambitionen att försöka återskapa ett forskningsfält för dokumentärfilm som utmanade den förvirring som infunnit sig när filmmediets förutsättningar drastiskt hade förändrats genom den digitala tekniken. Enligt Gaines gällde det helt enkelt att för- söka återta ett territorium utifrån nya teoretiska, men även nya his- toriska horisonter. Denna hållning delar vi med våra internationel- la kolleger i så motto att vi huvudsakligen anlitar bilder och bildme- dier som historiskt källmaterial. Å andra sidan förelåg ett betydligt mer konkret skäl för bildan- det av Visible Evidence, kopplat till Los Angeles-polisens misshandel av afroamerikanen Rodney King. Främst gällde detta hur videoupp- tagningen av dådet användes av åklagarsidan under rättegången. Frågeställningen avsåg huruvida det överhuvudtaget gick att tala om bevis i detta sammanhang. Och vad var bilderna i så fall bevis på? Denna fråga blev särskilt
Load more

Recommended publications
  • Norrbro Och Strömparterren
    Norrbro och Strömparterren - - Stockholms Stadsmuseum augusti 2006 Samlingsavdelningen/Faktarumsenheten Framsidans målning: Klas Lundkvist Anna Palm: Utsikt över Strömmen mot Slottet från Södra Blasieholmshamnen, 1890-talet e-post: beskuren (originalets storlek 122 x 58 cm), [email protected] akvarell, INV NR SSM 0002325 (K 105) telefon: 508 31 712 - - Innehåll Uppdraget Stockholms Trafikkontor planerar för en omfattande Uppdraget ........................................................................................................ renovering av Norrbro. Åtgärderna innebär grundför- Sammanfattning .............................................................................................. 4 stärkning, tätning och fasadrenovering av delen över Platsens betydelse i staden och landet ............................................................ 4 Helgeandsholmen samt förnyelse av kör- och gångytor Norrbro idag .................................................................................................... 5 över hela Norrbro. I planeringen ingår även en översyn Gällande planer och lagstiftning ..................................................................... 7 av Strömparterrens parkyta. Stockholms stadsmuseum Kunskapsläget ................................................................................................. 7 har av Trafikkontoret genom Åsa Larsson, projektle- Kartor över Norrströms, Helgeandsholmens och broarnas utveckling ........... 8 dare Norrbro, och Bodil Hammarberg, projektledare Helgeandsholmen
    [Show full text]
  • 103:1 SS-SL LINJE 103 2016-08-29 Utg 6 ?95+98 1955-11-17 Trafiken
    103:1 SS-SL LINJE 103 2016-08-29 utg 6 ?95+98 1955-11-17 Trafiken på SS spårvägslinje 3 nedlagd nattetid och ersatt med busstrafik. Ny linje: NORRTULL – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget Östra Järnvägsgatan Gamla Brogatan – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Kanslikajen Rådhusgränd Riddarhusgränd – Riddarhustorget – Stora Nygatan Munkbron Munkbroleden – Kornhamnstorg – Västra Uppfarten (nuv Katarinavägen) – Södra Slingan Östra Uppfarten (nuv Skeppsbron) Västra Slussgatan – Södermalmstorg – Hornsgatan – slinga Hornsplan (nuv Hornstull) – Långholmsgatan – Heleneborgsgatan – Varvsgatan – Hornsgatan (HÖGALID). Trafik nattetid. Enmansbetjänad. 1956-06-11 Förlängd: SVEAPLAN – Sveavägen – Norrtull – Norrtullsgatan – osv. 1957-11-24 Ändrad destinationsbeteckning: Sveaplan (VANADISLUNDEN) – Sveavägen – osv. 1958-10-14 Gatuarbete i Vasabron, ändrad mot VANADISLUNDEN: som tidigare – Riddarhustorget – Myntgatan – Mynttorget – Stallbron – Riksgatan – Riksbron – Drottninggatan – Fredsgatan – Tegelbacken – osv. 1959-01-02 Gatuarbetet avslutat, ändrad mot VANADISLUNDEN: som tidigare Munkbroleden – väg på Riddarholmen (”Slingerbulten”) – Riddarhuskajen – Vasabron – Tegelbacken – osv. 1960-06-27 Avkortad: slinga Norrtullsgatan – Norra Stationsgatan – Dannemoragatan – Ynglingagatan (NORRTULL) – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan Västmannagatan – Norra Bantorget – osv. 1960-11-26 Ändrad: NORRTULL – osv – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Riddarhusgränd
    [Show full text]
  • 14 Bilaga 1.Pdf
    Pärlband A B E F H I J K L M PÄRLBAND (spegling i vattnet) 1 Klart eller pågår Befintlig Ej bra Huvud- man Kostnads- bedömn. Foto Tidplan Prioritet Övrigt 2 3 Barnhusviken till tornen klart Gfk klart klart (280m ) Komplettering i samb.m.democykelv.Klart Kungsbr-Polhg. Nu parkerade.bilar 4 Helgeandsholmen klart Riksdagen klart klart Belysning med fasadlyktor kommer upp längs nya Riksdagshuset 5 Kanslikajen Gfk Se Nattljus, projektsammanställning "5. Slottskajen och Kanslikajen" 6 Katarinavägen Gfk Se Nattljus, projektsammanställning "11. Stadsgården och Katarinavägen" 7 Klara Mälarstrand klart Gfk klart klart (250m) Hög stolpbelysning, ej bra. En mängd båtar vid kaj 8 Klara Sjö klart Gfk klart klart (250m ) Ev bara västra sidan 9 Munkbron, pärlband klart Gfk klart klart I samb. m.democykelstråk. När båtarna är borta - pollare? 10 Museikajen pågår Sthlm Hamn Se Nattljus, projektsammanställning "15. Blasieholmshamnen" 11 Norr Mälarstrand 1 pågår Gfk/Sthlm Hamn Se Nattljus, projektsammanställning "16. Övriga av andra pågående projekt" 12 Norr Mälarstrand 2 klart Gfk klart klart Kungsholms Torg-Rålambshov 13 Nybrokajen klart Gfk/Sthlm Hamn klart klart I samband med Raol Wallenbergs torg men inte mellan Dixi Queen o.Djurgårdsbron 14 Riddarholmen pågår Fastighetsverket Se Nattljus, projektsammanställning "16. Övriga av andra pågående projekt" 15 Serafimerstranden klart Gfk klart klart (200 m ) Kompletteras i samband med democykelstråk och Klara sjös upprustning. 16 Sjöbergsplan klart Gfk klart klart 17 Skeppsbron, kajen klart Gfk/Sthlm Hamn klart klart Väggkonsoler längs Skeppsbrohusen under hösten-99 18 Skeppsholmen Fastighetsverket Se Nattljus, projektsammanställning "13. Fastighetsverket" 19 Slottskajen Gfk Se Nattljus, projektsammanställning "5. Slottskajen och Kanslikajen" 20 Stadsgården Sthlm Hamn Se Nattljus, projektsammanställning "11.
    [Show full text]
  • Museums in Stockholm
    Museums in Stockholm PHOTO: OLA ERICSON FOR THE LATEST UPDATES ON STOCKHOLM, VISIT THE OFFICIAL WEBSITE VISITSTOCKHOLM.COM Museums in Stockholm BERGIANSKA TRÄDGÅRDEN BERGIUS BOTANIC GARDEN Discover Stockholm´s museums with their world-class collections, pioneering exhibitions and extraordinary historical objects. Botanical garden beautifully situated at Lake Brunnsviken. A paradise for plant enthusiasts with thousands of trees, shrubs and herbs from around the world. Exotic, heat-loving plants thrive in the Victoria House and Edvard Anderson Conservatory. AQUARIA VATTENMUSEUM Café, shop and restaurant. AQUARIA WATER MUSEUM Opening hours: The Park daily. Edvard Anderson Conservatory: Oct-Mar Mon- Fri 11am- 4pm, Sat- Sun Falkenbergsgatan 2. Djurgården 11am-5pm Apr-Sep daily 11am- 5pm. www.aquaria.se The Victoria House: May-Sep Mon- Fri 11am- 4pm, Sat-Sun 11am-5pm. ARKITEKTURMUSEUM Metro station: Universitetet, Bus:40 MUSEUM OF ARCHITECTURE Bergianska trädgården All you need to know about Swedish architecture and construction from +46 (0) 8 545 91 700 the 19th century until today. Exhibitions featuring drawings, models, design www.bergianska.se and examples of sustainable urban development. Take a tour and participate in creative activities for children on Sundays. Library, BIOLOGISKA MUSEET collections, book store and café. BIOLOGICAL MUSEUM Opening hours: Tues 10am- 8pm, Wed-Sun Lejonslätten, Djurgården 10am-6pm. www.biologiskamuseet.com Metro station: Kungsträdgården Bus: 2, 55, 62, 65, 76 Skeppsholmen BONNIERS KONSTHALL +46 (0) 8 587 270 00 BONNIERS CONTEMPORARY ART www.arkitekturmuseet.se Torsgatan 19. Norrmalm ARMÉMUSEUM www.bonnierskonsthall.se ARMY MUSEUM CARL ELDHS ATELJÉMUSEUM Riddargatan 13. Östermalm CARL ELDH’S STUDIO MUSEUM www.armemuseum.se Lögebodavägen 10.
    [Show full text]
  • 1. Eva Dahlbeck - “Pansarskeppet Kvinnligheten”
    “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Department of Media Studies Master’s Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master’s Programme in Cinema Studies 120 ECTS credits Spring 2018 Supervisor: Maaret Koskinen “Pansarskeppet kvinnligheten” deconstructed A study of Eva Dahlbeck’s stardom in the intersection between Swedish post-war popular film culture and the auteur Ingmar Bergman Saki Kobayashi Abstract Eva Dahlbeck was one of Sweden’s most respected and popular actresses from the 1940s to the 1960s and is now remembered for her work with Ingmar Bergman, who allegedly nicknamed her “Pansarskeppet kvinnligheten” (“H.M.S. Femininity”). However, Dahlbeck had already established herself as a star long before her collaborations with Bergman. The popularity of Bergman’s three comedies (Waiting Women (Kvinnors väntan, 1952), A Lesson in Love (En lektion i kärlek, 1954), and Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende, 1955)) suggests that they catered to the Swedish audience’s desire to see the star Dahlbeck. To explore the interrelation between Swedish post-war popular film culture and the auteur Bergman, this thesis examines the stardom of Dahlbeck, who can, as inter-texts between various films, bridge the gap between popular film and auteur film. Focusing on the decade from 1946 to 1956, the process whereby her star image was created, the aspects that constructed it, and its relation to her characters in three Bergman titles will be analysed. In doing so, this thesis will illustrate how the concept “Pansarskeppet kvinnligheten” was interactively constructed by Bergman’s films, the post-war Swedish film industry, and the media discourses which cultivated the star cult as a part of popular culture.
    [Show full text]
  • Listening to Technologically Mediated Music in Film Listening to Technologically Mediated Music in Film
    Listening to technologically mediated music in film Listening to technologically mediated music in film Representations of social and solitary listening in Swedish cinema 1930–70 Tobias Pontara About one-third of the way into Astrid Henning-Jensen’s 1969 film Mej och dej /‘Me and you’, there is a scene where the film’s main character Jan Asker (played by Sven-Bertil Taube) is seen aimlessly wandering about his apartment while eating an apple.1 Asker is not in the best of moods, having just received a note from his fiancée Mai saying that she is leaving him. Eventually he ends up in the living room where a large radio is visibly placed in one of the corners. As if by a sudden whim, Asker goes straight to the radio, and when he turns it on an Intermezzo by Johannes Brahms is heard (Winquist, 1990, p. 43). Asker then turns away from the radio and walks across the room to an old rock- ing chair. He sits down in the chair and at the same time crumples up the piece of paper on which Mai’s farewell note was written. He lights a cigarette and then a candle light, after which he gets up again and walks to the bookshelf where he lingers for a while staring absentmindedly at the books. Meanwhile the music halts and we now instead hear a radio voice presenting a rather sophisticated, and to our modern ears perhaps a bit pretentious, analysis of the music just played: ‘Brahms provoked a violent opposition among conservatives already with his earlier compositions in which the regular rhythmic schemes of classicism were modified in a way that has been of crucial importance […]’ By the time this piece of information is given, Asker has moved to the adjacent bedroom where he sits down on his bed.
    [Show full text]
  • 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital
    Title Completed Director Year Run time Digitization level "Mackan" 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital restoration Abba - the Movie 2016-11-21 Lasse Hallström 1977 96 Full digital restoration Agaton Sax och Byköpings gästabud 2015-03-31 Stig Lasseby 1976 78 Digital restoration Agnes Cecilia - en sällsam historia 2016-10-28 Anders Grönros 1991 133 Digital restoration Amorosa 2015-06-30 Mai Zetterling 1986 117 Digital restoration Ansikten i skugga 2016-06-29 Peter Weiss 1956 14 Digital copy Asta Nilssons sällskap 2016-12-02 Marie-Louise och Gösta Ekman 2005 81 Digital adaptation Ateljéinteriör 2016-06-03 Peter Weiss 1956 10 Digital restoration Att döda ett barn 2015-06-30 Gösta Werner 1953 10 Digital restoration Au cabaret 2016-12-31 Alice Guy 1899 < 5 Digitization Au pays des Moïs: exploration et chasse 2014-12-31 Le Duc de Montpensier 1908 25 Digital restoration Avenue de l'Opéra 2016-12-31 Alice Guy 1900 < 5 Digitization Balettprimadonnan 2016-10-19 Mauritz Stiller 1916 54 Digital restoration Bang! 2015-12-31 Jan Troell 1977 100 Digital restoration Bara en mor 2015-03-31 Alf Sjöberg 1949 101 Digital restoration Barnen från Frostmofjället 2013-10-03 Rolf Husberg 1945 102 Digital restoration Barnförbjudet 2013-10-31 Marie-Louise Ekman 1979 81 Digital restoration Barnvagnen 2016-04-22 Bo Widerberg 1963 95 Digital adaptation Bengbulan 2015-12-31 Suzanne Osten 1996 82 Digital restoration Berg-Ejvind och hans hustru 2015-12-31 Victor Sjöström 1918 110 Digital restoration Besöka sin son 2016-04-15 Roy Andersson 1967 9 Digital restoration
    [Show full text]
  • För Sverige I Tiden? En Studie Om Den Svenska Monarkins Relation Till Samhället Och Sekulariseringsprocessen Mellan 1858-2012
    Kandidatuppsats För Sverige i tiden? En studie om den svenska monarkins relation till samhället och sekulariseringsprocessen mellan 1858-2012 Författare: Joel Håkansson Examinator: Åsa Trulsson Handledare: Stefan Arvidsson Termin: HT12 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: GI1203 Abstract For Sweden – with the times? A study of the Swedish monarchy's relation to society and the secularization process 1858-2012. Christendom has under a long period of time in Swedish history been the central component in legitimating the monarchs' power, a continuous process than can be clearly observed through the customs of royal coronation and baptism rites. However, during the 20th century those close ties between the state and the church of Sweden have been dissolving at a steady rate, alongside a growing societal democratization and modernization process. Officially the monarch still had a clear constitutional power legitimated through the transcendent, but unofficially his power was in reality heavily reduced. How do the Swedish monarchy relate to a rapidly changing society and secularization process? This pilot study investigates this relation by analyzing the news reports of the royal coronation and baptism rites between 1858 and 2012 from two leading newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. Principally two sides of the monarchy could be identified, one slow changing external side with a close connection with the national identity through history, religion and tradition, and a more swift and growing internal side with a clear connection with the ordinary citizen, family values and social norms. In conclusion the Swedish monarchy seemed to have progressed from a clear sacral foundation to a more family oriented development.
    [Show full text]
  • Kom Till Byn Sex Och Sexualitet I Fyra Filmer Av Hasse Ekman
    Lunds universitet Charlie Berggren Språk- och litteraturcentrum FIVK01 Filmvetenskap Handledare: Erik Hedling 2019-01-17 När synden (i själva verket) kom till byn sex och sexualitet i fyra filmer av Hasse Ekman Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 1.1 Syfte och frågeställning s. 3 1.2. Material s. 4 1.3. Teori och metod s. 4 2. Ombyte av tåg s. 5 2.1. Kyss – konstpaus – kyss s. 6 2.2. En sexuell erövring s. 9 2.3. En kvinnlig sexualitet s. 10 3. Medan porten var stängd s. 11 3.1. Prostitution s. 12 3.2. Normbrytning som provokation – sexualitet som vapen s. 14 4. Banketten s. 16 4.1. Kritik av äktenskapet s. 17 4.2. Otrohet – ett legitimt alternativ? s. 19 4.3. Implicit och explicit sexuellt våld s. 21 5. Flicka och hyacinter s. 23 5.1. Gestaltning av homosexualitet s. 25 6. Sammanfattning s. 28 Källförteckning s. 29 2 1. Inledning Den svenska filmen har under en längre tid betraktats internationellt som en säregen filmkultur med verk som uttrycker en innehållsmässig och formmässig egenart, en egenart som definierar denna filmkultur. En av de vanligaste associationerna till svensk film är filmer som behandlar sex, alltifrån sex som en implicit tematik till fullständigt explicita framställningar av sexuella relationer. Denna gestaltningstradition kan delvis göra sig sedd redan vid den svenska filmens guldålder, där Mauritz Stillers Erotikon (1920) utgör det främsta exemplet. Det är dock onekligen under 50- och 60-talet som svensk film på allvar börjar betraktas som typiskt promiskuös och sexuellt frisinnad, med filmer som Arne Mattsons Hon dansade en sommar (1951) och Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953), som båda anses vara speciellt banbrytande.
    [Show full text]
  • Stockholm City Map 1 Preview
    A B C D E F G H J K L M N O P Q R S T U V D r 0200m D o N# a t K Siljaterminalen 00.1miles Sankt n t Lilla Hagagatan l Stockholm n Teknikringen a Tennis Eriksparken n Valhallavägen i Värtan n p Tennisstadion n e p Stadion e g k m Norra en Da j g n K n a ä ä o v T e kts Djurgården S L Sveavägen r ö eg lagat r g i k n ö a a Birge s i el d r c id u r g Vanadislunden t v L d r o i a d a a n ä s H en N B Fi v t Södr 1 Hälsinge an a g ä a a B 1 a g assä s ngkajen s e Tre r Jarlsgatan s e m äg T n S r n k n Norra Stationsgatan v o V m nv Liljor a ar m n g n ä u e ä Solnabron n t a g q t d g e t or e b ejgata s s Finlandsparken n o a Fr b Hangövägen g O ps d g Västeråsgatan a a a ck assä v t Tekniska v Tennis ä ks Kårhus an B g i n n ä s r tan e Högskolan gen Stadion ga n KTH e a E Tekniska g #sGärdet t F t ä s t v u an Ham s# Högskolan ts r Sa r burgsv Tosplan S Vanadisväge Ros r u äg ö en n Surbrunnsga po s ndha k u F en e as n m k Gäv 2# Stockholms Tr d nsga n lag ngatan s ta ä legatan VASASTAN Östra g n Lilla L sgata Ode a Tu ta Värtan ra n Enkehusparken Station n Malm r Norrtullsgatan atan le g väg o ejg Valha en Norra Länk Fr gatan ä #sGärdet T N Hagaga n m e Svea ll n Kampe ents g onsgata Vanadisplan avägen sV ta ga e a a l n Upplandsgatan i g R ta u s d e 2 Västmannagatan i 2 Ös Tekniska of t B n n d j vägen te n r d Stati n r n a m #s S a a ö s n g e v n K tan Brageväge al Högskolan g e n t a ä t g Rödabergsg m in g j i t g ä n a a Stadion n ä Norra n v ö e r D Odengata s t g K g ö Olaus s v n Falu gatan t L g d alag ar
    [Show full text]
  • Architectural Competition Brief Table of Contents
    2013-06-12 Architectural Competition Brief Table of Contents Table of Contents 2 6.3. Existing Buildings on and Around the Site . 21 8. Competition Rules ........................................ 38 1. Introduction 3 6.3.1. Nationalmuseum and Museiparken .............................. 23 8.1. Aim............................................................................ 38 6.3.2. Metro Transport Tunnel ..................................................... 23 2. Background 5 8.2. Promoter ................................................................. 38 7. Competition Assignment and Guidelines 25 3. Vision 8 8.3. Eligibility to compete .......................................... 38 7.1. The Building .......................................................... 25 8.4. Competition process ........................................... 38 4. Activities 10 7.1.1. Design ................................................................................... 25 8.4.1. Stage 1 ................................................................................ 38 4.1. Meetings and Events ........................................... 10 7.1.2. Entrance Areas and Open Space .................................. 25 8.4.2. Stage 2 ................................................................................ 38 4.1.1. The Nobel Prize Award Ceremony .................................10 7.1.3. Accessibility ......................................................................... 25 8.4.3. Publicity during the competition period ........................ 39 4.1.2.
    [Show full text]
  • Breddning Av Cykelbana Längs Med Riddarholmskanalen
    Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande Trafikplanering Dnr Dnr T2020 T2020--0084500845 Sida 1 (18) 2020-04-14 Handläggare Till Henrik Söderström Trafiknämnden 08-508 263 75 2020-05-28 Kristofer Rogers 08-508 260 22 . Breddning av cykelbana längs med Riddarholmskanalen. Inriktningsbeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner förslag till inriktning och ger trafikkontoret i uppdrag att fortsätta planering för projektet Breddning av cykelbana längs med Riddarholmskanalen upp till 4 mnkr, som underlag för ett kommande genomförandebeslut. Gunilla Glantz Förvaltningschef Mattias Lundberg Avdelningschef Jenny Carlsson Enhetschef Sammanfattning Det är viktigt för stadens fortsatta tillväxt och attraktivitet att skapa bättre tillgänglighet med alla färdmedel. Kopplingen mellan Slussen och Tegelbacken längs Gamla Stans västra sida Trafikkontoret utgör ett av regionens viktigaste cykelstråk. Upp emot 15 000 Trafikplanering cyklister passerar sträckan dagligen men trafikmiljön för cyklister Fleminggatan 4 har stora brister vad gäller säkerhet, komfort och framkomlighet. Box 8311 104 20 Stockholm Telefon 08-508 26 022 2017 redovisade trafikkontoret ett uppdrag från Växel 08-508 27 200 [email protected] kommunfullmäktige att förbättra cykelstråket mellan Gamla Stan [email protected] Org nr 212000-0142 och Tegelbacken. Trafiknämnden fattade beslut 2017-06-15 att start.stockholm Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Trafikplanering Dnr T2020-00845 Sida 2 (18) en breddning av det befintliga cykelstråket längs Riddarholmskanalen bör genomföras som en första etapp för att åtgärda den del av stråket som har störst brister. Då utredningsområdet är beläget i Stockholms historiska kärna med höga kulturvärden behöver cykelinfrastruktur placeras och utformas med ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljön. Norr och väster om Riddarhuset föreslås en breddning av cykelstråket och en förbättring av dagens snäva kurvor.
    [Show full text]