STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL 1954 Nr 110-119

Nr 110. Utlåtande angående förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Stora Essingen (Essingeleden).

Sedan länge har staden planerat en trafikled från Gröndalslandet på bro över segelleden till Stora Essingen och vidare över till Bromma. Vid stadsplaneläggningen på 1920-talet av Stora Essingen reserverades mark för denna trafikled i form av det s. k. Essingestråket mitt över ön; likaså ha reservationer i stadsplanen på södra sidan upptagits för fortsättningen av denna led till Aspudden och Midsommarkransen. Då Essingeleden för några år sedan började närmare planläggas, visade de trafikprognoser, som på grundval av trafikutvecklingen efter kriget uppgjorts — återgivna i generalplaneboken — att ledens betydelse för den genomgående trafiken mellan de norra och södra stadsdelarna icke blott kommer att gälla trafiken mellan Bromma och Brännkyrka, utan i minst lika mån trafiken över Essingeöarna mellan Brännkyrka och Kungs- holmen. Med hänsyn härtill befanns det tidigare planerade läget i Essinge- stråket icke så tillfredsställande. Gjorda utredningar visade även, att leden med denna planläggning delvis komme att framgå i redan bebyggda gator med stark lokaltrafik och att den därför knappast kunde ges önskvärd trafikkapacitet. Efter utredning av olika alternativ framlade stadsplanenämnden år 1951 förslag till en östligare sträckning av Essingeleden, varigenom friktionerna med befintlig bebyggelse och redan färdiga gator förminskades samt an- knytningen till Lilla Essingen och Kungsholmen väsentligt förbättrades. I sin helhet kunde trafikleden utformas med större oberoende av redan befintliga trafikleder och ges större kapacitet. Kostnaderna uppskattades sammanlagt till runt 45 miljoner kronor. Ett principförslag av denna innebörd godkändes av stadskollegiet den 24 januari 1952. Härvid förutsattes, att frågan om ledens anslutning på Brommasidan skulle ägnas fortsatt uppmärksamhet. Enligt det sålunda godkända principförslaget skall den planerade trafikleden gå från Alvik på bro över det norra Essingesundet och därifrån utefter Stora Essingens östra sida, där den får anknytning till bro mellan 940 Ut!. nr 110 år 195! Stora och Lilla Essingeöarna. Från Stora Essingen skall leden gå vidare över det södra Essingesundet till Gröndal, varefter den fortsätter genom Aspudden och vidare anslutes till Sockenvägen. Broarna över norra och södra Essingesunden beräknas bli cirka 28 m breda och utrustade med två körfiler, en cykelbana och en gångbana i vardera riktningen. I anslutning till principförslaget har stadsplanenämnden låtit upprätta och med skrivelse den 27 april 1953 till byggnadsnämnden överlämnat ett å kartor, märkta Pl. 3986 A, del I och II, åskådliggjort förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Stora Essingen (Essingeleden). Detta stadsplaneförslag utgör i vissa avseenden en revi- dering av ett tidigare upprättat förslag (Pl. 3986, del I och II), vilket på grund av under utställningstiden inkomna anmärkningar ansetts böra på nytt prövas. Till det nu föreliggande förslaget, Pl. 3986 A, del I och II, hör följande beskrivning. Förslaget avser ändring i den genom kungl. brev den 4 september 1931 (Pl. 800), den 18 mars 1938 (Pl. 1667A), den 11 november 1938 (Pl. 1818A), den 15 juni 1939 (Pl. 2172A), den 30 augusti 1940 (Pl. 2069), den 8 januari 1943 (Pl. 2784), den 3 augusti 1945 (Pl. 3015), den 8 mars 1946 (Pl. 3077B) och den 10 maj 1946 (Pl. 3189) samt överståthållarämbetets resolutioner den 8 november 1946 (Pl. 3354), den 4 januari 1947 (Pl. 3313) och den 31 december 1948 (Pl. 3557 A) fastställda stadsplanen för de nordöstra delarna av Stora Essingen. Vidare beröres det framlagda förslaget av en ändring av stadsplanen för Vän- skapsvägen (Pl. 3869 A), som antogs av stadsfullmäktige den 17 november 1952. Förslaget omfattar i huvudsak kvarter eller delar av kvarter belägna nordost om Norrskogsvägen och Huvudbryggan och norr om en östvästlig linje från Norrskogsvägens norra slutpunkt; dock beröras de längst i norr belägna kvarteren Tvålen och Ångtvätten endast i mindre omfattning. Förslaget avser att i stadsplanen intages ett reservat för en planerad trafikled från Brännkyrka till Bromma över Stora Essingen. Ett nytt principförslag till en sådan trafikled har framlagts. I gällande stadsplan finnas för närvarande sedan gammalt intagna vissa reservat för en sådan trafikled. Denna hade då planerats i ett västligare läge genom Aspudden och över Ekensberg. På Stora Essingen var avsikten att föra leden i Essingestråket, varifrån den skulle fort- sätta över sundet till Bromma till det s. k. Borgberget, för att vidare föras fram till Alviksvägen. Med de krav, som numera måste ställas på nya trafikleder av denna art, skulle en led i denna sträckning erhålla antingen en mycket varie- rande kapacitet och ojämn standard ur trafiksäkerhetssynpunkt eller medföra orimligt höga kostnader i sin sträckning genom redan bebyggda delar. Detta gäller framför allt områdena omkring Essingestråket. Det framlagda principförslaget till den s. k. Essingeleden innebär, att leden i sin helhet gives en betydligt östligare sträckning och på delen över Stora Essingen förlägges utefter öns östra sida. Den blivande huvudvägen har i sin hel- Utl. nr 110 år 1954 941 het kunnat dragas fram utanför bebyggda områden, så att konflikter mellan lokaltrafik och genomgångstrafik helt kunnat undvikas. Den planerade bron över Mälaren från Stora Essingen till Gröndal är avsedd att utformas som en balkbro med körbanans högsta del belägen på höjden + 34,85, vilket medger en fri höjd för fartygstrafik av 32 m. För bron över till Bromma förutsättes en fri höjd av 17 m. Bron över till Lilla Essingen är tidigare planerad för en fri höjd av 26 m. Trafikleden har i den nya sträckningen varit föremål för prövning av berörda förvaltningar inom staden och i princip godkänts av stadskollegiet den 24 januari 1952. Den del av trafikleden, som ingår i föreliggande stadsplaneförslag, omfattar sträckan från södra landfästet för bron över det södra Essingesundet till norra Essingesundet. Förslaget ansluter i öster till ett tidigare upprättat stadsplane- förslag, innefattande en ny broförbindelse till Lilla Essingen. Även i det nu föreslagna läget komma trafikleden och de för denna erforderliga skyddsområdena att innebära besvärande intrång på befintlig bebyggelse inom de berörda delarna av ön. Stadsplaneförslaget innebär bland annat, att de kvarter som äro belägna norr och nordost om Huvudbryggan och öster om Essingeringen fram till Broparken friläggas från bebyggelse. Inom dessa kvarter finnes förhållandevis ny bebyggelse, framför allt i kvarteret Snipan, samt i övrigt värdefull bebyggelse i södra delen av kvarteret Vänskapsudden. Vidare förutsätter förslaget, att byggnader inom sydöstra delen av kvarteret Torkhästen, nordöstra delen av kvarteren Tvättbaljan och Tvättbrädan liksom inom kvarteren Essingevarvet och Källberget måste spolieras. Det oaktat måste det anses, att trafikleden i det föreslagna läget medför det förhållandevis minsta ingreppet. Genom ledens läge i norr kommer den där befintliga industribebyggelsen att avskärmas från bostadsbebyggelsen söder därom och endast en mindre grupp befintliga bostadshus i sydvästra delen av kvarteret Ångtvätten att kvarligga norr om leden. Ett i gällande stadsplan som upplagsplats för småbåtar intaget område kommer till en del att vara beläget under den nya bron till Lilla Es- singen. Detta är ej lämpligt med hänsyn till brandriskerna. I stället har ett söder om bron beläget område för samma ändamål kunnat utökas något. För de kvar- tersdelar, som gränsa mot den planerade trafikleden eller till vissa av dess tillfarter, har intagits en stadsplanebestämmelse, som hindrar direkt utfart från tomtmarken. Av samma skäl ha vissa gator fått ändras till säckgator med för- bindelse till öns inre gatunät. För tomten nr 9 i kvarteret Tvättbrädan avses tillfarten lämpligen böra ske över endera tomterna 6 eller 7, som därför delvis angivits som område som icke får bebyggas. Hänsyn härtill bör tagas vid en framtida ändring av tomtindelningen för kvarteret. Norrskogsvägens och Eknäs- vägens anslutning i norr till Essingeringen har avskurits. Anslutningspunkten mellan Essingeleden och bron från Lilla Essingen har utformats som en trafikplats i två plan, vilken anordning medger tillfart till Badstrandsvägen och det centrala Essingen mot väster och Essingeringen åt söder utan att huvudtrafiken 942 Ull. nr 110 år 1954 störes. Genom att Essingeringen på sträckan mellan Segelbåtsvägen och Bad- strandsvägen helt utgår måste all tillfart till industriområdet i öns norra del från trafikplatsen vid bron till Lilla Essingen gå över Badstrandsvägen och Flott- brovägen. För att minska olägenheterna av den därav uppkommande omvägen har inlagts en gata utefter kvarteret Tvålens södra sida. Denna gata, som till största delen ligger på mark som nu är förgårdsmark, måste av trafikskäl för- utsättas enkelriktad österut. Inom östra delen av kvarteret Träkyrkan har tomten nr 11 reserverats som område för allmänt ändamål. Förslaget innebär en viss mindre minskning av industriområdena inom kvarteren Ångtvätten och Tvålen. Bestämmelserna ha i princip utformats i anslutning till det av kungl. maj :t den 15 juni 1939 fastställda förslaget till ändring av stadsplanen för del av Stora Essingen.

Fastighetsnämndens fastighetsdelegerade ha den 24 augusti 1953 å nämndens vägnar tillstyrkt godkännande av det föreliggande stadsplane- förslaget.

Byggnadsnämnden har låtit hålla förslaget i vederbörlig ordning ut- ställt. Under tiden härför ha inkommit 16 anmärkningsskrivelser, av vilka flertalet hänvisa till skrivelser beträffande det tidigare utställda förslaget Pl. 3986. Härutöver återgivas även vissa anmärkningsskrivelser beträffande Pl. 3986, ehuru vederbörande fastighetsägare icke återkommit rörande det nu föreliggande stadsplaneförslaget, Pl. 3986 A. De anmärkningsskrivelser, som åberopats beträffande det nu föreliggande stadsplaneförslaget, äro följande.

Ägarna av tomterna nris 1 och 2 i kvarteret Essingevarvet. Betr. Pl. 3986: Det är självfallet förenat med utomordentliga svårigheter för den enskilde markägaren att taga självständig ståndpunkt till huruvida ett stadsplaneförslag så omfattande och komplicerat som det utställda innebär sådan skälig hänsyn till enskildas intressen, varom stadgas i byggnadslagen och byggnadsstadgan. I fråga om bådas våra fastigheter kan man konstatera, att förslaget innebär förödande verkningar. Båda de befintliga byggnaderna komma att — praktiskt taget bli belägna på det område, som konsumeras av den föreslagna bron. Det kan icke begäras av oss, att vi skola medgiva, att den föreslagna stadsplanen må komma till stånd. För intagande av en dylik efterlåten ståndpunkt är saken alltför allvarlig. Då vi sålunda icke kunna godtaga förslaget, yrka vi, därest detsamma likväl skulle bli verklighet, att staden förpliktas utgiva full gottgörelse för all den skada, som kan komma att förorsakas oss genom fastigheternas ianspråktagande och planens genomförande i övrigt. Ut!. nr 110 år 1954 943 Ägaren av tomten nr 5 i kvarteret Essingevarvet. Betr. PI. 3986: Med den utformning av den för bebyggelse tillåtna delen av tomten, som för- slaget utvisar, skulle den nuvarande byggnaden komma att vara belägen å bygg- nadstillåten del av marken. I och för sig är detta tacknämligt. Allvarliga bekymmer väcker emellertid själva broprojektet. Såvitt jag kan finna, skulle den översta delen av den nuvarande byggnaden å tomten komma att bli belägen ungefär på samma nivå som brobanan. Redan detta förhållande inger mycket allvarliga bekymmer. Bron skulle komma att stå såsom en väldig koloss strax intill byggnaden och mer eller mindre utestänga solljuset. Olägenheterna härav äro så betydande, att man allvarligt måste söka komma förbi dem eller i varje fall lindra dem. Ett förslag till jämkning synes mig ligga i att bron i sin nordvästliga del rätas ut. Jag tänker mig då, att denna uträtning skulle börja ungefär vid det område, som motsvarar tomten nr 10 i kvarteret Tvättbrädan, och därefter fortsätta fram till korsningen med stranden. Genom en dylik uträtning skulle gatan och bron nordost om min byggnad förskjutas längre mot nordost. Härmed skulle vinnas, att brobanan komme på ett avstånd från norra hörnet å min byggnad, som kan uppskattas till omkring 30 m. Även andra nu befintliga byggnader i grannskapet skulle med en dylik förskjutning av brobanan komma att bli belägna på ett sådant avstånd från bron att de kunde räddas. Jag anhåller, att mitt här framförda förslag till uträtning av brobanan måtte tagas under övervägande. Till undvikande av framtida missförstånd anser jag mig böra redan här fram- hålla, att jag förbehåller mig att i den mån skada uppkommer på grund av den ifrågasatta stadsplaneringen framställa anspråk på full ersättning.

Betr. Pl. 3986A: I anledning av rubricerade stadsplaneförslag anhåller jag att få reservera mig med krav om betalning för intrång å tomten Essingevarvet nr 5, Stora Essingen.

Ägaren av tomten nr 3 i kvarteret Tvålen. Betr. principförslag för den s. k. Essingeleden: Nuvarande Essingeringen, som utgör den naturliga och bekvämaste tillfarten till våra tomter, föreslås i ovannämnda planer slopad å sträckan längs ifråga- varande kvarter. Detta kommer att försvåra utnyttjandet av marken. Tomterna äro djupa och höjdskillnaderna stora, vilket gör, att med enbart tillfart från Segelbåtsvägen de övre delarna av tomterna icke kunna rationellt utnyttjas. Be- fintlig byggnad å tomten nr 4 har även entré och lastkaj mot Essingeringen. Till- fartsvägen från staden ökar med 600-700 m vid omläggning av stadsplanen. För industrier, där stor del av personalen begagnar cykel till och från arbete, bli även de starka höjdskillnaderna å denna sträcka en betydande olägenhet. 944 Ut!. nr 110 år 1954 Det torde vara såväl stadens som befintlig och planerade industriers intresse, att de olägenheter och skador, som bli en följd av Essingeringens slopande, i möjligaste mån inskränkas. Det har i detta sammanhang föreslagits, att Essingeledens gångbana 3 m bred skulle framdragas i nuvarande Essingeringens plan. Härigenom skulle enbart gångtrafikfrågan bliva löst. Möjlighet att även framdraga körtrafik är väsentlig och bör undersökas. En körväg med gångbana skulle avsevärt minska olägen- heterna av Essingeringens slopande. Det synes möjligt att härför taga delar av förgårdsmarken i anspråk, men innebär detta en beskärning av tomterna. Beträffande tomt nr 4 bör körvägen längs Essingeringen förläggas så att nuvarande infarter och lastkaj, som äro väsentliga för byggnadens användning, kunna bibehållas och utnyttjas. Slutligen bör cykeltrafiken till och från tomterna ordnas på tillfredsställande sätt. Närmare utformning härav torde lämpligast utföras av stadsplanekontoret. Då nyttjandet av byggnader å tomt är i hög grad beroende av tillfartsmöjlig- heterna, äro vi tacksamma om utredningen kunde bedrivas skyndsamt. Undertecknade markägare få sålunda vördsamt anhålla, att stadsplanekontoret snarast ville upprätta förslag i ovan skisserad riktning, och emotse tacksamt meddelande härom. Betr. Pl. 3986A: Då det nya förslaget för oss, såsom ägare till tomten Tvålen nr 3, icke synes innebära någon förbättring gentemot tidigare förslag, få vi vidhålla de yrkanden och framställningar, som skett i ovan intagen skrivelse till stadsplanedirektör S. Markelius beträffande den genomgående trafikleden genom Stora Essingen. Minskningen av vår tillgängliga tomtmark genom förgårdens utläggning till gata bereder oss stora förluster och svårigheter med avseende på den byggnad, som är planerad att uppföras på tomten. Den tänkta gatan, endast trafikerbar i östlig riktning, fyller på intet sätt det trafikbehov, varmed vi räknade vid byggnadens planering. Även om våra byggnadsplaneringar helt skulle omgöras med infart från Segelbåtsvägen, är den spetsiga vinkel, som dessutom har mycket stora nivåskillnader mellan Segelbåtsvägen och den tänkta gatan utefter Tvålens södra sida, endast med svårighet trafikabel för personbilar och nästan omöjlig för att, i det skick som framgår av ritningarna, trafikeras med större lastbilar. Då det av oss planerade huset, avsett att uppföras å tomten, såväl färdigritats som konstruerats vid den tidpunkt då byggnadsförbud utfärdades för vår tomt ifråga, ha av oss stora kostnader redan nedlagts, vilka efter det nu planerade ändringsförslaget till stor del måste omarbetas. Vi förbehålla oss således, med anledning av det framlagda förslaget till ändring av stadsplanen, att av Stock- holms stad begära ersättning för de olägenheter vi komma att åsamkas, om dessa ändringar av stadsplanen komma till utförande, liksom även för den tidsutdräkt som vållats oss genom det utfärdade byggnadsförbudet. Ut!. nr 110 år 1955- 945

Ägaren av tomten nr 4 i kvarteret Tvålen. Betr. principförslag för den s. k. Essingeleden: Fastighetsägaren har åberopat den skrivelse beträffande principför- slaget för den s. k. Essingeleden, vilken ovan återgivits under ägaren av tomten nr 3 i kvarteret Tvålen.

Betr. Pl. 3 9 8 6 : Den å tomten nr 4 i kvarteret Tvålen uppförda byggnaden förhyres av Svenska Esso Aktiebolag, som där bedriver en omfattande och för bolaget synnerligen betydelsefull verksamhet. I byggnaden inrymmes centralförråd av pumpar, mätare och övrig utrustning för Essos anläggningar i hela landet. Stora lager av gummidäck, lampor, batterier, slangar m. m. finnas. Vidare har Esso en reparationsverkstad och en måleriverkstad för bilar och mätare i byggnaden. Då järnvägsspår icke finnas till byggnaden, är Esso för alla transporter, som till stor del äro tunga, helt och hållet beroende av biltrafik. För Esso — ävensom för eventuell ny hyresgäst i fastigheten — är således av utomordentligt stor betydelse hur vid en ändring av stadsplanen lastnings- och lossningsmöjligheterna för bilar bliva anordnade. Tomten är belägen i vinkeln mellan nuvarande Essingeringen och Segelbåts- vägen. De nedre våningarna betjänas nu vid lastning och lossning från Segel- båtsvägen och de övre våningarna från Essingeringen. Byggnaden är disponerad för ett sådant användningssätt och en ändring av byggnadens funktion skulle medföra betydande kostnader. Nu föreliggande förslag till ändring av stadsplanen har såsom detsamma angives å karta Pl. 3986 del I i viss mån modifierats i förhållande till tidigare för- slag. Således har inlagts en gata utefter kvarteret Tvålens södra sida såsom utfartsväg från industriområdet norr om nya Essingeleden, vilken gata förutsättes enkelriktad österut. Den föreslagna nya gatan synes få en bredd av endast 6-7 m och åtminstone en del av den till tomten nr 4 hörande förgårdsmarken tages i anspråk. Härigenom kan knappast bliva möjligt att utnyttja nuvarande infarter och lastkajer vid byggnaden. Med all sannolikhet kan lossning och lastning vid gatan överhuvudtaget icke ske. Skall den nya gatan endast kunna tjäna som utfartsväg från industriområdet, kvarstår olägenheten av Essingeringens slopande för vår del utan någon mera betydande förbättring. All lastning och lossning skulle då få ske vid Segelbåtsvägen och detta skulle kräva en mycket dyrbar omdisponering av byggnaden, som möjligen med fullgott resultat överhuvud- taget icke kan genomföras. Den kortare körvägen mot staden är dock givetvis en fördel gentemot det tidigare förslaget. Vad beträffar infarten till industriområdet norr om den föreslagna Essinge- leden kunna allvarliga anmärkningar riktas mot förslaget. I beskrivningen till detsamma heter det att genom Essingeledens läge i norr kommer den där befintliga industribebyggelsen att avskärmas från bostadsbebyggelsen söder därom. Denna avskärmning förefaller emellertid att förlora all sin praktiska betydelse, då 946 Ut!. nr 110 år 1954- tillfarten till industriområdet enligt förslaget ordnats så att den tunga trafiken ledes genom bostadsområdets tämligen smala gator; från trafikplatsen vid den nya bron till Lilla Essingen skulle trafiken gå via Badstrandsvägen och Flott- brovägen till Essingeringen. Dessa gator kunna med sina tvära korsningar icke vara lämpliga för dylik trafik och de äro uppenbarligen enligt den ursprungliga stadsplanen endast avsedda för den lokala trafiken till och från bostadsområdet. I och med att Eknäsvägen och Norrskogsvägen avstängas från Essingeleden kommer vidare lokaltrafiken söderut på gatorna inom bostadsområdet att öka. Vidare är industriområdet långt ifrån fullt utbyggt, varför en ansvällning av den redan nu starka trafiken till industriområdet kan väntas ske. För undertecknad tomtägare är av väsentlig betydelse att stadsplanen får en sådan utformning, att avsevärt hinder för utnyttjandet av den förefintliga in- dustribyggnaden icke uppkommer. Vi få anhålla att följande ändringar av det framlagda förslaget övervägas: Den svaga båge, som Essingeleden beskriver åt norr söder om kvarteret Tvålen, rätas ut något så att leden flyttas cirka 5 m söderut. Detta medför icke någon försvåring av kurvan från trafikplatsen vid bron. De båda byggnader i kvarteret Tvättbrädan, som bliva berörda av denna rätning, kunna eventuellt flyttas. Dessa byggnader kunna i varje fall icke vara på långt när så värdefulla som industribyggnaderna i kvarteret Tvålen. Det utrymme, som vinnes genom flyttningen av leden söderut, kan utnyttjas på så sätt att förgården framför tomten nr 4 bibehålles med resultat att lastning och lossning möjliggöres på samma sätt som nu. Om lastning och lossning icke hindras, kunde den nya gatan utmed kvarteret Tvålen möjligen göras dubbel- riktad. Kan så icke ske, torde åtgärd böra vidtagas för att förbättra tillfarten till industriområdet. Vårt förslag utgör att en ramp anordnas vid Essingeledens södra sida med början i höjd med Norrskogsvägen och med sträckning ned till Essingeringen. Förslaget har schematiskt inritats å kopia av kartan Pl. 3986 (ej tryckt). Rampen kunde eventuellt förläggas längre åt väster. Avsikten är att den tunga trafiken icke skall föras genom bostadsområdet. Körvägen till industriom- rådet förkortas även avsevärt. Slutligen synes enligt stadsplaneförslaget vara avsikten att den trafik, som från den nya gatan utmed kvarteret Tvålen ämnar sig söderut till Gröndal, skall följa rampen åt vänster genom Broparken och passera slingan för att sedan köra samma ramp i motsatt riktning och svänga in på Essingeleden. För att en korsning skall kunna undvikas får således en avsevärd omväg tagas och slingan belastas onödigtvis med trafik. Vi vilja ifrågasätta, om man icke skulle kunna låta trafiken från industriområdet föras direkt ut på Essingeleden, eller, alternativt, anordna en viadukt. Av de förslag vi härmed ha tillåtit oss att framföra är för oss mest väsentligt att tillräckligt utrymme söder om byggnaden å tomten nr 4 erhålles. Den skada, som uppkommer för fastigheten, om betjänande av densamma icke kan ske från den nya gatan utmed kvarteret Tvålen, blir betydande och överstiger såvitt man Ut!. nr 110 år 1954. 947 kan bedöma olägenheten för fastighetsägarna i kvarteret Tvättbrädan vid en söder- flyttning av leden. I ny skrivelse beträffande Pl. 3986 har fastighetsägaren ytterligare anfört följande. Med inlaga av gårdagen ha undertecknade framfört vissa erinringar emot det framlagda förslaget. I samband härmed önska vi ytterligare understryka att den tunga trafik, som enligt stadsplaneförslaget kommer att ledas genom bostads- området, till viss del kommer att utgöras av långtradare av den allra tyngsta typen, i vissa fall med släpvagn. I inlagan säges vidare att två byggnader i kvarteret Tvättbrädan möjligen skulle kunna flyttas. Efter vad som påpekats för oss är detta icke möjligt be- träffande den västra av de båda byggnaderna, men möjligen skulle denna byggnad kunna ändras. Slutligen skulle vi vilja framföra en synpunkt av mera principiell betydelse, som det måhända knappast tillkommer oss att yttra oss över. Med den snabba utbyggnad som, sedan planerna på Essingeleden först togo form, ägt rum särskilt i de södra och västra delarna av Stockholm kan ifrågasättas, om staden icke redan vuxit ur Essingeleden. Belastningen på Alviksvägen och Drottningholms- vägen torde redan nu vara mycket stor. En ny led, som skall ingå såsom en del av ett trafiksystem runt Stockholm, torde nog böra dragas betydligt längre västerut, från Mälarhöjden över Fågelön och Kärsön till Södra Ängby eller eventuellt från Botkyrka över Träkvista och Lovön till Hässelby. Betr. Pl. 3986A: Utöver vad vi tidigare anfört vilja vi framhålla följande. I västra delen av den på tomten nr 4 i kvarteret Tvålen uppförda byggnaden, som disponeras av Svenska Esso Aktiebolag, har Esso inrymd målarverkstad för bland annat sina tankbilar. Denna verkstad har infart från nuvarande Essingeringen och fastighetens förgårdsmark. Om den planerade lokalgatan utmed ifrågavarande kvarters södra sida och förgårdsmarken icke erhåller större bredd än som angivits i förslaget, torde det bliva omöjligt för större lastbilar att köra in i målarverk- staden. Då denna ligger i byggnadens fjärde plan, kan infart till målarverkstaden icke erhållas från Segelbåtsvägen, där infarten är belägen i första planet. Vi vilja även ännu en gång särskilt framhålla, att det enligt det framlagda för- slaget torde bliva omöjligt för större lastbilar, särskilt långtradare, att erhålla tillfart till lastbryggan vid byggnadens östra ända. Vi anhålla att de av oss framförda synpunkterna måtte ytterligare övervägas och beaktas vid ärendets fortsatta handläggning. Ägaren av tomterna nris 2, 10 och 11 i kvarteret Tvättbrädan samt nr 18 i kvarteret Ångtvätten. Betr. Pl. 3986 A : Redan den 8 maj 1952 ingåvo vi till byggnadsnämnden en skrivelse med erinringar mot då upprättat förslag, vilket förslag evad avser våra fastigheter sam- manföll med det nu utställda. 948 Ut!. nr 110 år 1954 Emot förslaget att över Stora Essingen anlägga en trafikled med stor kapacitet och visade anslutningar kunna i princip ej erinringar anföras. Vi förutsätta emellertid, att sådan ingående teknisk-ekonomisk granskning verk- ställts av planförslaget, att en i mark- och byggnadslösen sannolikt dyrare sträck- ning genom vidgning av Essingestråket har vägts mot den enligt planförslaget sannolikt avsevärt dyrare brokonstruktionen. Ett fastställande av planförslaget innebär, att ovan uppräknade oss tillhöriga fastigheter i kvarteret Tvättbrädan praktiskt taget helt spolieras för byggnads- ändamål. Visserligen synes förslaget avse att del av fastigheten kvarteret Tvätt- brädan nr 2 genom ändrad tomtindelning kunde bibehållas som byggnadsmark. Byggnadsbestämmelserna angående förhållande mellan tomternas bebyggda och obebyggda ytor ge emellertid anledning antaga att en ekonomiskt försvarlig byggnation å enligt planförslaget kvarblivande del av sistnämnda tomt icke låter sig göra. Badstrandsvägens sträckning framför tomten kommer dessutom sannolikt ge anledning till svårigheter att ordna tillfredsställande infart. Det får där- för beräknas som troligt, att staden vid planförslagets fastställande tvingas in- lösa samtliga oss tillhöriga fastigheter i kvarteret Tvättbrädan. Nu gällande sammanlagt taxeringsvärde å tomterna inklusive byggnadsvärde utgör 74,000 kro- nor. Med beaktande av erforderliga samtliga utredningar och inlösenförfarande torde inlösenbeloppet röra sig om avrundat 300,000 kronor. Å oss tillhöriga tomten nr 18 kvarteret Ångtvätten bedriva vi rörelsen Essinge Ångtvätt. För våra anställda ha vi avsett att uppföra personalbostäder å våra tomter i kvarteret Tvättbrädan. Vi ha därvid beräknat att ordna bostadsfrågan även för våra pensionärer. Bostadshyrorna avses beräknade med hänsyn till våra rimliga självkostnader. Ett fastställande av planförslaget gör en sådan lösning av vår personals bostadsfråga omöjlig. Det bör i sammanhanget beaktas att per- sonalbostäder principiellt böra ordnas nära arbetsplatsen, varigenom trafik- medlen jämnare belastas och personalens resekostnader avsevärt nedbringas. Av planritning bilaga A och skisser bilaga B 1-3 (ej tryckta) framgår, hur vi avsett lösa vår personals bostadsfråga. Vi önska dessutom kraftigt understryka, att en lösning av personalens bostadsfråga på ett tillfredsställande sätt är för vår rörelses fortsatta bedrivande en på sikt avgörande faktor. Vad angår tomten nr 18 kvarteret Ångtvätten medför planförslaget visserligen ej ändring i bestående byggnadsrätt, markområde m. m. men vilja vi framhålla, att genom förslagets fastställande avsevärt sämre kommunikationer dit erhållas, vilket måste verka nedsättande å fastighetsvärdet, och för oss betraktas som in- trång, för vilket ersättning rimligen kan begäras. Ett genomförande av planförslaget innebär för staden mycket stora kostnader i mark- och byggnadslösen. Enligt vår mening är det väsentligt, att dessa kostnader såvitt möjligt nedbringas och att alla möjligheter härtill beaktas. Vi vilja i det sammanhanget peka på ett alternativ, som också framgår av bifogad planritning bilaga A (ej tryckt), nämligen att å Källberget anlägga en måttlig punkt- husbebyggelse. Detta borde väl kunna genomföras ur stadsbildningssynpunkt och Ut!. nr 110 år 1954 949

även med hänsyn till rent arkitektoniska och andra sedvanligen beaktade för- hållanden vid stadsplaneläggning. Därest staden nu förvärvade området, borde där markbyte kunna ske med vår tomtmark i kvarteret Tvättbrädan, därvid givetvis bytet finge föregås av värdering med hänsyn till olika byggnadsrätt m. m. Vi ha därvid tagit för givet att vår rörelse som den äldsta och största å Essingen i sådant läge skulle beredas förtur till markbyten. Som vår mening om stadsplaneförslaget vilja vi sålunda sammanfattningsvis anföra, att därest annan sträckning av genomfartsleden av arkitektoniska, trafik- tekniska och ekonomiska skäl ej låter sig göra och därigenom staden tvingas till dyrbar inlösen bland annat av våra bostadstomter i kvarteret Tvättbrädan, sådan ändring av planförslaget dock vidtages, att byggnader må uppföras å Källberget i huvudsak enligt vår bifogade planritning A (ej tryckt) och att vi därmed genom staden beredas tillfälle förvärva bostadstomter genom markbyte och eventuell mellanskillnad. Vi önska jämväl åberopa vad ovan anförts angående värdeminskning å tomten kvarteret Ångtvätten nr 18, därest planförslaget genomföres. För vår rörelses bedrivande äro erforderliga och genom vår medverkan pris- billiga personalbostäder så avgörande att, därest någon av oss här skisserade lösningar ej kan godtagas eller staden icke nära industrien kan åt oss upp- låta erforderlig mark för bostadsbyggande av omförmäld art, vi i sådant fall se oss nödsakade för vår del avstyrka planförslagets fastställande med begäran om förnyad utredning angående annan sträckning av genomfartsleden, så att vår byggnadsrätt i kvarteret Tvättbrädan icke beskäres utan blir oförändrad.

Ägaren av tomten nr 8 i kvarteret Tvättbrädan. Betr. Pl. 3986A: Fastigheten har förvärvats med väsentlig inriktning på att erhålla trädgården, varför det i första hand yrkas sådan ändring av förslaget, att fastighetsägaren bibehålles vid sin trädgård utan intrång. I andra hand yrkas mindre intrång än enligt förslaget. Skulle intet av dessa yrkanden bifallas utan fastigheten för- lora den bästa biten av sin trädgård, följer härav dessutom, att infarten till de båda garagen omöjliggöres och att fastighetens järnstaket måste flyttas. Vid så- dant fall yrkas, att staden betalar kostnaden för sådan ombyggnad, som är nöd- vändig för att få garagen användbara för sitt ändamål, samt kostnaden för flyttning av staket och omplanering av tomten.

Ägaren av tomterna nris 7 och 9 i kvarteret Tvättbrädan. Betr. Pl. 3986: Tomt nr 9 som bebos av ägaren kommer enligt förslaget att nedskäras med minst hälften, varför gatulinjen enligt vad jag kan förstå kommer att gå cirka 3,5 m från bostadshuset och med ett stup av cirka 7 m mot vägbanan; vidare har ett område av omkring 5-6 m bredd utlagts, vilket ej får bebyggas i framtiden. 950 IM. nr 110 år 1954 Jag tillåter mig därför framställa en förfrågan, huruvida den nya leden ej kunde flyttas några meter ut på det obebyggda industriområdet i norr, så att platsen framför huset kunde utökas med motsvarande meter, vidare om ej det utlagda området som ej får bebyggas kunde minskas några eller någon meter. Å tomt nr 7, som är obebyggd, har ett område på 6 m, som ej får bebyggas, utlagts samt 6 m av grannens tomt (tomt nr 6) alltså 12 m sammanlagt, detta för att få tillfartsväg till ovanstående tomt nr 9. Nu undrar jag, om ej detta om- råde skulle kunna minskas till sammanlagt cirka 5 m så att området å tomt nr 7 som eventuellt skulle bebyggas skulle kunna utökas något. Då skönhetsvärdet och trivseln genom framförandet av denna led betydligt kommer att nedsättas, främst genom att allt vad träd och övrig vegetation kommer att försvinna och ersättas av stenmurar och cement, förutsätter jag, att staden på egen bekostnad återställer fastigheterna i så estetiskt tilltalande skick som omständigheterna medgiva, vilket jag senare, när saken blir mer aktuell, önskar diskutera. Väl medveten om att staden kommer att ersätta markägarna för förlorad tomtmark, hyser jag ändock den förhoppningen, att dessa mina synpunkter på det nu framlagda förslaget i görligaste mån komma att uppfyllas vid den slutliga behandlingen av ärendet ifråga. Betr. Pl. 3986A: Undertecknad får härmed avgiva min syn på förslaget om det nu utställda förslaget om ny Essingeled. För tomt nr 7. Varför skall den »säckvåg» som berör tomten ifråga behöva vara hela 10 ni bred, och hur ställer det sig med en eventuell bebyggelse, om förslaget blir antaget? För tomt nr 9. Då nuvarande huvudentrén kommer att förflyttas från Essinge- ringen till Norrskogsvägen, förbehåller jag mig rätt att utan någon som helst kostnad för ägaren få husets entré flyttad mot Norrskogsvägen, genom ombyggnad, som senare kommer att preciseras. För övrigt hänvisar jag till redan tidigare insänd skrivelse i ärendet (införd ovan). I ny skrivelse har ytterligare anförts följande. Efter ytterligare studium av förslaget till ny »Essingeled» finner jag att till- fartsled till Tvättbrädan nr 9 ej inlagts i stadsplaneförslaget, utan endast mark som ej får bebyggas, varför jag på det bestämdaste fordrar, att en väg förslags- vis 5 m bred inlägges i stadsplanen, och iordningställes utan någon som helst kostnad för markägaren.

Ägaren av tomten nr 20 (tidigare nr 1) i kvarteret Tvättbaljan. Betr. Pl. 3986: Enligt förslaget skulle en icke oväsentlig del av tomten utläggas till gata och, vad värre är, avskäras av Badstrandsvägen på sådant sätt, att byggnaden därefter Utl. nr 110 år 1954- 951 icke kunde användas. Självfallet kan jag icke godtaga en ändring av stadsplanen, som har sådan följd. Icke heller kan jag finna det nödvändigt, att gatan gives den sträckning, som förslaget utvisar. På sätt framgår av bilagda ritning (ej tryckt) skulle Badstrands- vägen utan olägenhet kunna givas en sådan sträckning, att den befintliga byggnaden å tomten lämnades orubbad. Det bör framhållas, att vid byggnadens norra hörn skulle, enligt mitt förslag, gatunivån komma att sammanfalla med tomtens nivå, nämligen på + 26,5 m. Den nu befintliga vinkelrätt mot gatufasaden anordnade trappan skulle då lämpligen kunna förläggas utefter gatufasaden med början i norra hörnet. Såsom framgår av skissen är utrymmet för sådant ändamål tillräckligt. Det bör vidare framhållas, att den nuvarande byggnaden har tillkommit så sent som år 1929 och befinner sig i ett utomordentligt gott skick. Redan denna omständighet gör, att man vid stadsplaneringen är skyldig framgå med särskild försiktighet och således icke i onödan spoliera ekonomiska värden. Om så likväl sker, har man kommit i konflikt med den grundläggande princip i stadsbyggnads- lagstiftningen, som innebär, att man vid planläggning skall tillbörligen beakta även enskilda intressen. Det legislativa uttrycket härför återfinnes icke blott i 26 § byggnadsstadgan utan även i själva byggnadslagen, nämligen i 4 §. Med åberopande av vad sålunda anförts bestrider jag, att det utställda för- slaget befordras till antagande, och yrkar, att detsamma omarbetas i överens- stämmelse med vad jag föreslagit.

Ägaren av tomten nr 25 (tidigare nr 1) i kvarteret Torkhästen.

Betr. Pl. 3986: Givetvis måste man opponera sig mot det uppgjorda förslaget till ny stadsplan för Stora Essingen, då det på ett så drastiskt sätt berör privata ägodelar, och då Stockholms stad har så mycket egen mark att använda. I staden Helsingör t. ex. ha de duktiga sparsamma danskarna byggt en under- bar väg vid Attelet, men låtit 100-åriga hus och smala gator få vara i fred. Genom bilkörning i sju av Eui opas länder har jag sett så pass av vägar, sam- hällen och trafik, att jag är övertygad om att det finnes en bättre lösning av problemet. Betr. Pl. 3986A: Vi som haft de första husen på Stora Essingen ha fått vidkännas många be- svärligheter, sen ha vi fått se på hur ön förstörts mer och mer av oskön bebyggelse och invasion av folk och nu ska vi förlora våra hem. Naturligtvis finnes en annan, humanare lösning av denna fråga. Pietet, tradition och ekonomi tycks inte ha någon marknad i Sverige. Den enskilda individen har ju ingen talan och i vårt välordnade samhälle råder olust vart man kommer. Moderniseringsraseriet har nått därhän, att det händer, att folk kommer till 952 Uti. nr 110 år 1954

sina välskötta gravar och finner dem förändrade av en modern dyrbar arkitekt, anställd av kommunen, och som naturligtvis skall betalas med skattebetalarnas pengar. Varför duger inte det, som är enkelt och billigt längre och vad blir slutet? Eftervärlden får väl se.

Ägaren av tomten nr 16 i kvarteret Torkhästen. Betr. Pl. 3986A: Såsom ägare av rubricerade tomt vill jag framföra min protest mot ifråga- varande ändringsförslag, evad det berör denna del av stadsdelen. För tomten nr 16 Torkhästen kommer det att innebära en stympning av det genom sin oregel- bundenhet redan förut svårbebyggda utrymmet till den grad att en bebyggelse ej kan ekonomiskt genomföras.

Ägaren av tomten nr 19 i kvarteret Torkhästen. Betr. Pl. 3986A: Såvida Stockholms stadsfullmäktige godkänna det förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Stora Essingen (Essingeleden), fordrar undertecknad i egenskap av ägare till fastigheten Flottbrovägen 8 att vid eventuell modernisering eller bebyggelse å tomten erforderliga ledningar såsom gas, vatten och avlopp framdragas till närmaste punkt från byggnaden och att staket uppsättes och eventuella arbeten, som äro förenade med stadsplaneänd- ringen, allt sker utan kostnad för ägaren samt att skälig ersättning lämnas för den tomtmark som behövs för framdragande av vägar.

Ägaren av tomterna nris 4 och 7 i kvarteret Träkyrkan. Betr. Pl. 3986A: År 1952 framlades det ursprungliga förslaget, betecknat 3986. Mot sistnämnda förslag, som väsentligen inkräktade på dispositionsrätten över de av mig ägda fastigheterna nris 4 och 7 kvarteret Träkyrkan, framfördes anmärkning från min sida. Ehuru ändringsförslaget synes i mindre omfattning inkräkta på mina fastigheter än vad fallet var i fråga om det ursprungliga, anser jag mig nödsakad att framställa anmärkning jämväl mot ändringsförslaget, då i detsamma icke angives, för vilket allmänt ändamål angränsande tomter nr 6 m. fl. i kvarteret Trä- kyrkan (de s. k. Rustigska tomterna) skola disponeras. Ej heller omfattar stads- planeförslaget någon precisering av bestämmelserna angående bebyggelse av fastigheterna, vilket allt kan komma att menligt inverka på av mig ägda fastigheter.

Ägaren av tomträtten till tomten nr 1 i kvarteret Snipan. Betr. Pl. 3986: Undertecknad, ordförande i Föreningen Essinge Gammelgård, får härmed Ut!. nr 110 år 1954 953 inlägga en bestämd protest emot den tilltänkta dragningen av en ny bro från Gröndal över Stora Essingen. Denna bro skulle förstöra det nyligen byggda hemmet för gamla (byggnadsår 1947). Den gången fingo vi tillstånd till en mindre stadsplaneändring, men det gick icke att få bygga ytterligare en våning. Nu något år efter är man redo att låta rasera större delen av bygget och förstöra hela ön med en högbro. Det borde kanske vara en bättre planering på lång sikt och samordning av olika förslag och planer. Vi förbehålla oss rätten, därest denna protest icke får någon verkan, att resa krav på icke blott nybygge utan också full övrig ersättning, som kan komma att uppstå. Det torde också böra påpekas, att staden bör tillvarataga befolkningens på Stora Essingen intressen, så att icke samma olyckliga byggnads- och trafikför- hållanden skall bli följden där som på Lilla Essingen, vars utformning även haft sociala missförhållanden till följd. Som lekman synes det mig vara bra mycket lämpligare att draga en ny bro över Kungshatt fram till Hässelbylandet, icke minst med tanke på den över- belastning som Drottningholmsvägen redan är utsatt för och blir än mer genom Blackebergs- och Spångaområdenas fulla bebyggelse.

Betr. Pl. 3986A: Sedan hos byggnadsnämnden utställts nytt förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Stora Essingen (Essingeleden), åskådlig- gjort å en av stadsplanekontoret uppgjord karta, betecknad 3986 A, får undertecknad förening härigenom anmäla, att föreningen såsom innehavare av tomträtten till tomten nr 1 kvarteret Snipan för sin del icke kan godkänna stadsplaneänd- ringen. Härvidlag åberopas de anmärkningar föreningen framfört gentemot det år 1952 framlagda ursprungliga förslaget enligt karta, betecknad 3986 (se ovan).

Ägaren av tomterna nris 11, 12, 13 och 14 i kvarteret Vänskapsudden. Betr. Pl. 3986: Om det i allmänt intresse är nödvändigt att göra den föreslagna ändringen, så har jag — under förutsättning att staden ersätter mig för tomter och byggnader till gällande dagspris, respektive återanskaffningspris — intet att invända. Jag har erfarit, att staden förut i liknande fall varit villig till byte av tomtmark, då lämpligt bytesobjekt funnits tillgängligt, och jag förutsätter, att ett så- dant förfaringssätt också nu kan tillämpas. I detta sammanhang tager jag mig friheten framföra mina synpunkter på broför- slaget. Den tilltänkta brons landsträckning mot söder följer ju i huvudsak strandlinjen. En vanlig väg, som mjukt smälter in i terrängen, kan väl förläggas på sådant sätt utan att skönhetsvärden fördärvas. En bro, som reser sig högt över marknivån, måste däremot ge intryck av att öns ena sida omgärdats med ett jättestaket. Om i stället för pelare uppfyllning med sten användes, kommer den

2-564 54 954 Ut!. nr 110 år 1954 nuvarande mjuka, leende naturen på strandremsan att förvandlas till något som liknar en hård och karg kajanläggning. Betraktar man Stora Essingens östra strand från sjösidan eller Lilla Essingen, kan man inte undgå att förskräckas vid tanken på att denna vackra, mjuka strandremsa eventuellt kommer att spolieras. Eftersom det uppenbarligen är nödvändigt med en bro mellan Essingebron och Söder, föreslår jag, att denna bro förlägges något västligare. Därigenom skulle bron komma på en högre marknivå och på så sätt göra ett mindre störande intryck i naturen och den vackra östra strandremsan skulle bevaras. En bro, som spänner över ett vatten, kan ofta bli ett vackert inslag i naturen. En av förutsättningarna för att så skall bli fallet är emellertid, enligt min mening, att brons sträckning ej för mycket avviker från rät vinkel till strandlinjen vid landfästena. Även denna synpunkt tillgodoses bättre vid en västligare förlägg- ning av den nya bron. Jag bifogar ett förslag till broförläggning, som endast något avviker från det utlagda förslaget, men som ändock i rätt betydande grad tillgodoser de synpunkter, som här ovan framförts. En trevlig bebyggelse på östra sidan om bron skulle nästan helt dölja land- delen av bron, utifrån sett. Naturligtvis skulle resultatet bli ännu bättre, om det vore möjligt att sänka bron ett par meter, men detta är ju helt en trafikteknisk fråga. Detta förslag bör också bli billigare i utförande, dels emedan Essingeringen till största delen kan bibehållas för den lokala trafiken, dels emedan tomterna på västra sidan av Essingeringen inte äro så värdefulla som sjötomterna på östra sidan och slutligen äro de byggnader, som måste rivas enligt detta förslag, huvudsakligen både gamla och omoderna.

Ägarna av tomterna nris 2 och 8, 3 samt 4 i kvarteret Huvudbryggan. Betr. P1. 3986A: Undertecknade markägare å Stora Essingen få härmed anmäla, att om stadsplanen för Essingeleden i föreslaget skick fastställes, skadeståndsanspråk mot staden kommer att framställas vid planens genomförande för den värdeminsk- ning av våra fastigheter, som uppstår genom att den nu fria utsikten mot Riddar- fjärden kommer att förstöras av bron mellan Gröndal och Essingen. Följande anmärkningsskrivelser avse det tidigare utställda stadsplane- förslaget Pl. 3986. De ha icke åberopats beträffande det nu föreliggande för- slaget med beteckningen Pl. 3986 A men torde likväl böra här återgivas.

Ägaren av tomten nr 4 i kvarteret Essingevarvet. Betr. Pl. 3986: Vår villafastighet -- Essingevarvet 4 — har min make, jag själv och vår son egenhändigt uppfört med mycken möda och under stora uppoffringar för att vi skulle få ett eget hem och därmed en någorlunda tryggad ålderdom. Ut!. nr 110 år 1954 955

Det är med förvåning och indignation vi nu fått kännedom om att den till- tänkta broförbindelsen planerats att gå alldeles över vår tomt och att vi således bli ställda inför hotet att avflytta och se våra händers verk raserat. Lämnar Stockholms stad motsvarande mark och bostad på fri och egen grund inom samma avstånd från den centrala staden i utbyte, eller hur har man tänkt sig? Sedan gammalt har man tänkt sig och hört talas om att en broförbindelse varit planerad genom Essingestråket med en bro från Borgberget vid Äppelviken över Södra Essingesundet till Ekensberg. Essingestråket breddades därför från bör- jan för att kunna upptaga den beräknade trafiken. Med de naturliga höjder som finnes såväl i bägge ändar på Essingestråket som på Borgberget och Ekensberg, förvånar det att man inte tänker använda sig av dem. Då dessutom dessa broar måste bli betydligt kortare och därigenom billigare och att man i ett sådant läge icke behöver göra intrång på några villa- eller bostadsfastigheter, anser jag att detta förslag vore riktigt och naturligt. Varför skall man för övrigt nu bestämma sig för ett förslag och ställa till oro och bekymmer för en hel del människor, när förslaget sannolikt icke kan realiseras inom de närmaste 10-15-20 åren? Under denna långa tid kommer måhända nya idéer och åsikter att växa fram bland herrar stadsplanerare, under det att vi själva nödgas känna oss som främlingar på vår egen mark, berövade all rätt och allt intresse för eventuella ändringar, förbättringar och dylikt. Hur vore det att redan nu planera för en broförbindelse — innan bebyggelsen lägger hinder i vägen — från Sätra varv till Lovölandet över Kungshattsön och en bro från Lovö till Blackeberg med anslutning i norr till Bergslagsvägen och Södertäljevägen i söder? Staden måste förmodligen förr eller senare exploa- tera och inkorporera marken för bebyggelse. Under alla förhållanden och med hänvisning till vad ovan anförts, protesterar jag på det bestämdaste mot det nu framlagda förslaget märkt Pl. 3986 del 1 och 2.

Ägarna av tomten nr 1 i kvarteret Källberget samt stadsägan nr 1791. Betr. Pl. 3986: Vi ha båda ägt våra nämnda fastigheter mer än 30 år. Vi ha haft stora per- sonliga uppoffringar för att förvärva och behålla fastigheterna samt ha nedlagt mycket arbete på dem. Vi och våra familjer trivas i våra villor och önska bo kvar i dem så länge vi leva. Enligt förslaget skola fastigheterna helt spolieras, ty det markområde som icke skulle tagas i anspråk för själva brobyggnaden skall enligt förslaget utläggas som park. Vi skulle alltså nu inför den stundande pen- sionsåldern nödgas söka andra bostäder. Detta skulle naturligtvis vara ytterst tråkigt även om det vore lätt att få jämförliga bostäder på annat håll. Nu skulle givetvis tråkigheten att lämna våra gamla villor ytterligare ökas genom svårig- heten att få andra lämpliga bostäder. Det nu sagda gäller ur vår och våra famil- jers synpunkt. Det är emellertid icke endast vi som skulle drabbas av svår olägen- 956 Uti. nr 110 år 1954 het genom förslaget utan även en mångfald andra villa- och fastighetsägare skulle bli lika hårt behandlade. Icke ens det helt nyligen uppförda pensionärshemmet skulle skonas. Men även ur andra allmänna synpunkter kan enligt vår åsikt allvarliga an- märkningar riktas mot det framställda förslaget. Om detta genomföres, måste långa tillfartsvägar och viadukter komma till utförande, såväl på Brommaleden som Stora Essingen, och bron mellan Stora Essingen och Gröndal kommer att få en avsevärd längd. Man måste fråga sig, om detta förslag verkligen, därest alla olägenheter tages i betraktande, kan anses ekonomiskt och välbetänkt. Ett tidigare förslag med bro från Borgberget på Äppelvikssidan över till Essingestråket på Stora Essingen samt vidare med en bro från Essingestråket över till Ekensberg synes innebära betydligt kortare distanser vad broar och tillfarter beträffar. Ett sådant utförande skulle praktiskt taget icke beröra en enda fastighet på hela Stora Essingen. Trottoarerna på Essingestråket sydost om Essingetorget kunna reduceras till de befintliga gräsplanteringarna, varefter gatubredden torde vara tillräcklig. Ingången till skolan kan helt förläggas till Vänskapsvägen, alternativt förläggas i gångtunnel under Essingestråket. För övrigt kan viss fartbegränsning föreskrivas för genomfart den korta vägen över Stora Essingen. På grund av vad som anförts bestrida vi bestämt, att förslaget enligt kartorna Pl. 3986 del I och II kommer till utförande. Vi hemställa därjämte, att förslaget till trafikled genom Essingestråket via Borgberget och Ekensberg upptages till förnyad allsidig prövning.

Ägaren av stadsägan nr 1792. Betr. Pl. 3986: Sedan jag tagit del av förslaget till ändring av stadsplan och trafikförbindelser, får jag beklaga att en eventuell förbättring av trafiken skall ödelägga bostadsbebyggelsen på mig tillhörig tomt. Under cirka 30 år har jag tålmodigt väntat på stadsplan, och nu är hela tomten spolierad av trafikväg och park. Detta är så mycket mer beklagligt, som jag jämväl äger rätt till strand och vatten. Givetvis hade jag önskat, att brohuvudet blivit förlagt till annan plats, och tomten fått bebyggas.

Ägaren av tomten nr 5 i kvarteret Tvålen. Betr. Pl. 3986: Stadsplaneförslaget berör i viktiga avseenden möjligheterna att utnyttja den för industriändamål avsedda tomten samt försvårar dess tillfartsmöjligheter. Tillfartsvägen från den inre staden till tomtens övre del mot Essingeringen ökar i längd med cirka 750 m och till den nedre delen vid Segelbåtsvägen med cirka 440 m. Genom den enkelriktade vägen, som följer kvarteret Tvålens södra sida, synes infartsvägen till staden från tomten icke bliva förlängd. Det förutsättes därvid, att anslutning till omnämnda enkelriktade väg kan Ut!. nr 110 år 1954 957 på för lastfordon framkomligt sätt ske till Segelbåtsvägen. Ä stadsplaneför- slaget redovisas icke, hur österifrån kommande fordon skola kunna vända in på den enkelriktade branta vägen. Undertecknad hemställer om en bearbetning av förslaget i denna punkt. Den enkelriktade vägens bredd angives mellan Essingeleden (sidomur) och tomternas byggnadslinje bliva endast 6,5m. Detta torde knappast räcka för en trottoar och en körbana med plats för ett stående fordon och möjlighet för ett annat fordon att komma förbi. Om vintertid ej alla snövallar omedelbart undan- skaffas, torde förbikörning å vägen kunna antagas bliva utesluten. All lastning från denna del av industritomten blir därför försvårad. Nuvarande vägförbindelser bliva sålunda försämrade och ägaren till fastigheten lider skada. Förgårdsmarken och de kostnader, som kunna komma att nedläggas på den, förutsättas komma att inlösas av staden. Det förutsättes ävenledes, att den enkelriktade gatan, utan kostnad för fastigheten, anlägges och bekostas av staden. Förlusten av förgården innebär bland annat, att planteringar, parkeringar m. m. gå förlorade för fastigheten och måste ordnas på annat sätt.

Ägaren av tomten nr 13 i kvarteret Tvättbrädan. Betr. Pl. 3986: De 2 m som enligt förslaget skulle tagas av tomten vid Badstrandsvägen nr 8 för gatubreddning komma att förstöra ingångstrappan till apoteket på så sätt, att trappan kommer alldeles för nära gatan. Eftersom fastigheten är så gott som nybyggd, är det ju underligt, att en sådan gatujustering skall behöva vidtagas redan nu med alla de olägenheter det kommer att förorsaka fastighetsägaren, varför härmed anhålles om att förslaget ändras så att detta intrång ej blir nöd- vändigt.

Ägaren av tomten nr 9 i kvarteret Strykjärnet. Betr. Pl. 3986: Undertecknad vill med anledning av föreslagen ändring av Norrskogsvägen anföra, att den föreslagna ändringen — om den kommer att genomföras — skulle försvåra utfarten från tomten till gatan. Tomt nr 9 sluttar redan nu ganska brant från gatunivån, och om Norrskogsvägen med oförändrad nivå kommer att breddas de föreslagna 1,5m in på tomten, kommer sluttningen att bli än brantare och nära nog omöjliggöra uppfart. Det förefaller undertecknad riktigare, att breddningen tages ut på nordostliga sidan av gatan mitt för tomt nr 9, om breddning är oundviklig. Därigenom kunde viss uträtning av gatan ske — i stället för föreslagna, att svängen mittför Sten- hällsvägen flyttas in på tomt nr 9. Undertecknad hemställer, att föreslagna gatubreddningen inte — på grund av påtalade olägenheter — skall beröra tomt nr 9 1 kvarteret Strykjärnet. 958 Ut!. nr 110 år 1954 Ägarna av tomterna nris 13, 14, 15, 16, 19 och 20 i kvarteret Torkhästen. Betr. Pl. 3986: Enligt nämndens förslag skall den nu ifrån Essingeringen gående avtagsvägen upp till tomterna nris 14, 15 m. fl. i kvarteret Torkhästen avstängas från tillfart från Essingeringen och kommer i stället denna avtagsväg att utdragas åt andra hållet i anknytning till Flottbrovägen. Denna dragning av vägen kommer enligt vad som framgår av den av oss granskade ritningen av förslaget att medföra en hel del olägenheter för de flesta vid denna väg boende villa- och tomtägarna, vilket här skall förtydligas. Beträffande tomterna 14, 15, 16, 17, 19 och 20 tillhöriga Hägerstrand, Lewer&i, Brunnhagen, Oldeberg och A. D. Berglunds sterbhus, komma dessa på ett otill- fredsställande sätt att stympas. Speciellt skulle vi vilja framhålla olägenheten av beskärningen av tomterna nris 19 och 20 tillhöriga A. D. Berglunds sterbhus. Ä tomt nr 19 finnes nämligen inrymda såväl garage som stallbyggnad, vilka hyras av herr Brunnhagen som är Stockholms stads entreprenör för renhållningen å Stora Essingen. Den nya vägens framdragning innebär att garaget måste rivas, vilket torde komma att medföra ett allvarligt avbräck för herr Brunnhagens rörelse på grund av svårigheter att uppbringa nya sådana utrymmen. Vidare finnes å tomt nr 19 en verkstadsrörelse till vilken även utrymmen å samma tomt äro uthyrda. Även dessa utrymmen komma att bortfalla, vilket torde medföra att nämnda verkstadsrörelse antingen måste nedläggas eller överflyttas till annan plats, som för rörelsens utövare torde komma att medföra en hel del svårigheter. Beträffande den obebyggda tomten nr 16 tillhörig Oldeberg kommer den nya vägen att klyva denna tomt så att en eventuell bebyggelse av den återstående delen kan komma att omöjliggöras. Då dessutom förbud för bebyggande av s. k. skyddsområde råder, reduceras denna tomt ytterligare till förfång för eventuell bebyggelse. Frånsett alltså att den nya vägens dragning för samtliga berörda villa- och tomtägare kommer att medföra de praktiska olägenheter som här ovan antytts, måste även, så vitt vi kunna förstå, även räknas med en kraftig värdeminskning å samtliga tomter och fastigheter såväl på grund av dessas beskärning som på grund av att i framtiden få en starkt trafikerad väg i omedelbar närhet av våra villor. För att om möjligt kunna undvika den konflikt med ovan berörda tomter, som är ofrånkomlig enligt byggnadsnämndens förslag, taga vi villa- och tomtägare oss friheten att för nämnden framlägga ett av oss själva uppgjort, och av samtliga godkänt förslag till nämndens prövning. Enligt de uppgifter som vi erhöllo vid granskningen av nämndens förslag framgick att fastigheterna nr 24 tillhörig fru Sjökvist och 25, tillhörig fru Ek, under alla förhållanden komma att rivas, varför dessa tomter följaktligen i framtiden komma att bli Stockholms stads egendom. Vårt förslag innebär att en väg drages genom dessa båda tomter efter tomt nr Ut!. nr 110 år 1954 959 17 på det tilltänkta parkområdet, vilket alltså innebär att en utfartsväg erhålles till Flottbrovägen. Vi hava samtliga noga undersökt möjligheten för en sådan lösning och anse att den borde vara tekniskt genomförbar. Vi anse även att vårt förslag för Stockholms stads vidkommande skulle ställa sig betydligt billigare som ju därigenom slipper inlösen av tomter och byggnader. Dessutom bortfaller olägen- heten av den långa omväg till Broparkens hållplats, som blir en given följd av nämndens förslag. Skulle byggnadsnämnden anse vårt förslag genomförbart, äro vi givetvis villiga att tillsammans med nämnden vidare diskutera detsamma.

Ägaren av tomten nr 2 i kvarteret Stadsutsikten. Betr. Pl. 3986: Förslaget avser i stort sett att öka förgården för tomterna mot Essingeringen och att bereda därav berörda tomter något ökad tomtmark på bekostnad av bakom- liggande mellantomter. Att det kan försvaras evad det gäller nris 7 och 8 med- ges, men absolut ej evad det gäller tomt nr 1, som dock har 22 m djup gård mot nr 2. Tomt nr 9 som ju är liten vinner dock skäligen litet av förslaget, osymme- trisk som den ju är. Ett förhållande som delvis kan avhjälpas om en spetsig triangel mark från min tomt lägges till nr 9 (se bifogad skiss; ej tryckt). Att minska bredden på min tomt från 36 till 33 m vore högst olyckligt, helst som den är 50 m djup.

Ägarna av tomten nr 9 i kvarteret Stadsutsikten. Betr. Pl. 3986: Därest den föreslagna ändringen kommer till stånd, yrkas ersättning för den värdeminskning som därigenom åsamkas tomten nr 9 i Stadsutsikten.

Ledamot av styrelsen för Stora Essingens fastighetsförening. Betr. Pl. 3986: Med anledning av ändring av stadsplanen för Stora Essingen, får undertecknad framföra klagomål från ett flertal Stora-Essingebor. Vi Essingebor voro synnerligen belåtna med alternativ 2, vilket ur estetisk synpunkt var värdigast för Stora Essingen; där kom bron mitt på Stora Essingen i Essingesundet och passerade vår s. k. Kungsklippa mitt över Stora Essingen på hög höjd till Alvik; den vägen minskar även trafikfarorna, och vad det stora ingreppet i bebyggelsen beträffar skulle bron passera Strykerskevägen på Essingen, där bebyggelsen är nästan bara enplansvillor. Bron kunde senare framföras med Stora Essingebron enligt alternativ 3. Vad alternativ 3 beträffar så kommer hela östra delen av Stora Essingen att bli totalt fördärvad. Först och främst kommer det att se anskrämligt ut från sjön och det förundrar oss verkligen om ej skönhetsrådet varit av samma åsikt. När vår nuvarande bro byggdes, fick skönhetsrådet ej yttra sig, vilket föran- ledde stort rabalder i tidningarna. 960 Ut!. nr 110 år 1954 Vad Essingeringen beträffar, vår nästan största gata blir på östra sidan helt otrafikabel och de bostäder som finnas på området totalt obrukbara, utav allt det damm som kommer från alla tusentals bilar som komma att trafikera bron. Vi yrka därför avslag på alternativ 3 och förorda i stället alternativ 2.

Hyresgäster i fastigheterna Essingeringen 37, 39, 40, 46 och 48 samt Flottbro- vägen 12. Betr. Pl. 3986: Undertecknade bedja härmed få framlägga en skarp protest mot den nu före- slagna stadsplanen å Stora Essingen, varvid en hel del familjer blir utan bostad i dessa bostadsbristens tider.

Vid behandlingen av det tidigare framförda stadsplaneförslaget med beteckningen Pl. 3986 anförde stadsarkitekten, att det vore till fördel för landskapsbilden, om förslaget kunde beskäras, och att detta även vore av värde för ledens fortsättning vid Alvik, där markutrymmet vore starkt be- gränsat. En sådan beskärning syntes stadsarkitekten heller icke vara omöj- lig, om man för framtiden kunde räkna med ytterligare en broförbindelse längre väster ut inom Stockholmsregionen. Frågan om Essingeledens utformning vore på detta sätt ett regionplaneproblem. Med hänsyn härtill har yttrande angående principplanen för den s. k. Essingeleden inhämtats från regionplanenämnden. Regionplanenämnden har den 21 mars 1953 beslutat att i ärendet över- lämna och åberopa ett av regionplan,ekontoret den 24 februari 1953 avgivet tjänsteutlåtande. Regionplanekontoret har däri helt givit sin anslutning till den principlösning, som ligger till grund för det föreliggande stadsplane- förslaget. Kontorets utlåtande har i huvudsak följande lydelse. Den föreslagna leden ligger helt inom Stockholms stad men har i likhet med alla för genomgångstrafiken ägnade leder inom staden stor betydelse ur regional synpunkt — och även i ett ännu vidare sammanhang. För närvarande finns ingen vägförbindelse över Mälaren väster om Väster- bron förrän vägen mellan Enköping och Strängnäs cirka 55 km fågelvägen västerut, och denna förbindelse är beroende av färjan vid Hjulsta. 1 Broförbin- delse över Mälaren når man först cirka 100 km väster om Västerbron vid Kvick- sund. Den mer långväga trafiken genom Stockholm utgör likväl endast en ringa del av den totala trafiken över Stockholms nordsydliga broförbindelser. För denna långväga trafik spelar icke den vägförkortning, som skulle kunna nås genom en ny led över Mälaren inom Stockholms gränser, någon större roll, och därmed torde det också ur utomregionala synpunkter vara relativt likgiltigt, var en sådan ny led kan komma att ligga. Däremot måste det givetvis för den långväga trafikens del vara en fördel, om framkomligheten överhuvudtaget kan

i Numera har färjan vid Hjulsta ersatts med en bro. Ut!. nr 110 år 1954 961 ökas på färdvägarna genom staden genom tillkomsten av en ny led, oavsett var den ligger. För den i detta sammanhang helt dominerande trafiken mellan de olika delarna av Stor-Stockholms mer tätt bebyggda område är det däremot av den största betydelse, att man finner ett läge för den nya leden, där dennas trafikattraherande förmåga och avlastande verkan för befintliga hårt ansträngda förbindelser blir den största möjliga och som samtidigt ger i förhållande till trafikbetydelsen rimliga anläggningskostnader. Det kan enligt regionplanekontorets mening icke råda någon tvekan om att den föreslagna Essingeleden ur dessa synpunkter är en riktig lösning av problemet. För att avlasta de hårt ansträngda brolederna in till stenstaden, i första hand Tranebergsbro och Liljeholmsbron — och detta är en av den nya ledens vik- tigaste funktioner — måste den ligga väster om dessa broar, men för att fånga upp så mycket som möjligt av den trafik, som eljest skulle ha valt vägen över de nämnda broarna, bör den ligga så nära dem som möjligt. Den föreslagna Essingeleden svarar mot dessa krav. I en av stadsplanekontoret i Stockholm upprättad »PM angående alternativa lägen för ny broförbindelse mellan Stockholms västra och södra förortsstads- delar» påvisas, att inom stadens gränser i princip tre alternativa lägen för en sådan broförbindelse äro möjliga, nämligen, förutom det över Stora Essingen, ett mellan Mälarhöjden och södra Ålsten och ett från Sätra i västligaste Bränn- kyrka över Mälaröarna mot västra Brommalandet, men att redan vid en så jäm- förelsevis ringa förskjutning västerut som från Essingen till ett läge mellan Mälarhöjden och Ålsten den trafik, för vilken leden skulle bli till nytta, skulle nedgå till en tredjedel. De båda västligare lägena skulle båda kräva broar av minst samma storleksordning som Essingeledens broar. Kostnaderna för de alternativa lösningarna kunna därför antagas bli betydande, även om de mindre trafikmängder, som dessa leder skulle få, kunde möjliggöra, att de byggdes med lägre trafikteknisk standard än Essingeleden. Därtill kommer givetvis, att de inre lederna måste förstärkas eller avlastas i annan ordning, eftersom den väst- ligare förbindelsen icke kan räknas få samma trafikbetydelse som den projek- terade Essingeleden skulle få, och att totalkostnaderna därför måste bli mycket stora. En lösning i konsekvens med det nyss sagda är den, som stadsarkitekten i Stockholm även antytt, att det byggs två leder, en över Essingen och en längre väster ut. Därvid skulle emellertid uppenbarligen den senare få mycket liten trafik, medan leden över Essingen alltjämt skulle ligga bäst till för så stora trafikmängder, att den borde utbyggas till samma höga klass som enligt för- slaget. Huruvida en västligare förbindelse över Mälaren helt utanför Stockholms stad och väl då närmast via Ekerö och Färingsö framdeles kan bli motiverad av ett ökat trafikbehov mellan de yttre delarna av regionen kan inte på region- planearbetets nuvarande stadium avgöras. Skall den komma till stånd, före- 962 Ut!. nr 110 år 1954 faller det dock sannolikt, att den kommer att få karaktären av en landsvägs- förbindelse med färjor eller öppningsbara lågbroar och att .den får ett läge, där den endast obetydligt påverkar trafikförhållandena i regionens inre delar. Valet av läge och utformning av en ny nordsydlig broförbindelse inom Stock- holms stad kan därför enligt regionplanekontorets mening träffas helt oberoende av spekulationerna kring en eventuell västligare förbindelse, och under sådana förhållanden är uppenbarligen den föreslagna leden över Stora Essingen den, som bäst betjänar trafiken inte bara ur Stockholms stads synpunkt utan också ur regionala aspekter. Att den ges en trafikteknisk standard, som svarar mot dess betydelsefulla funktion, måste likaså ses som ett regionalt intresse. Beträffande de anmärkningsskrivelser, som ingivits rörande det tidigare utställda förslaget Pl. 3986, har stadsplanekontoret i tjänsteutlåtande den 24 april 1953 anfört följande. Stadsplanekontoret har vid ett närmare studium av anmärkningarna kommit till den slutsatsen, att de framställda erinringarna endast i begränsad omfattning kunna föranleda ändring, för så vitt icke en mera väsentlig omläggning av leden skall ske. Stadsplanekontoret har alltjämt den uppfattningen, att en sådan omläggning icke lämpligen kan företagas, en uppfattning som delas av regionplane- nämnden. På vissa håll ha dock jämkningar av vissa detaljer av stadsplanen omkring leden kunnat göras. Sålunda har anmärkningen från ägaren av tomterna 4 och 5 i kvarteret Ångtvätten 1 föranlett, att kontoret något utvidgat den bebyggbara delen av kvarteret, dock utan att kvartersgränsen ändrats, då planens utformning i denna del av området inte bara bestäms av Essingeledens sträckning, utan även av en önskan att frilägga området omedelbart söder om bostadsbebyggelsen i kvarteret Ångtvättens sydvästra del. Ägarna till tomterna 3, 4 och 5 i kvarteret Tvålen önska sådana ändringar av leden, att den föreslagna lokalgatan utefter kvarterets södra sida blir mer möjlig att utnyttja för trafik till och från Stora Essingebron. Det visade försla- get är dock framkommet efter ingående diskussioner med representanter för markägarna, och några jämkningar torde med hänsyn till bebyggelsen och terrängförhållandena söder om Essingeleden inte vara möjliga. Med anledning av anmärkning från ägarna av tomterna 7 och 9 i kvarteret Tvättbrädet har det prickade områdets bredd minskats från 12 till 9 m. Ägarna till tomt nr 17 i kvarteret Tvättbaljan ha anmärkt mot det intrång den ändrade sträckningen av Badstrandsvägen skulle göra på tomten. 1 Med anledning härav har kontoret föreslagit en sådan jämkning av Badstrandsvägens sträckning, att byggnaden och huvuddelen av tomten kunna ligga kvar. Gatukontoret har härtill i skrivelse den 23 januari 1953 framhållit, att denna ändrade sträckning av Badstrands- vägen innebure en försämring av planlösningen. Stadsplanekontoret delar gatukontorets uppfattning men anser, att försämringen icke kan anses vara av

1 Denna anmärkningsskrivelse har med hänsyn till företagna ändringar genom för- slaget Pl. 3986 A icke återgivits i föreliggande utlåtande. Uti. nr 110 år 1954 963 sådan art, att den bör utgöra hinder för ett hänsynstagande till de ifrågavarande klagomålen. Den ändrade vägsträckningen innebär, att område för bensinsta- tion måste utgå ur planen, ett förhållande, som efter samråd med fastighetskontoret ansetts kunna godtagas. Ägarna av tomterna 14, 15, 16, 17, 19 och 20 i kvarteret Torkhästen önska en annan sträckning av den föreslagna säckgatan genom kvarteret. Den av mark- ägarna föreslagna sträckningen av säckgatan utefter kvarterets östra sida är icke möjlig med hänsyn till vare sig Flottbrovägens eller den nya gatans lut- ningar. Ägaren av tomterna 4 och 7 i kvarteret Träkyrkan har kraftigt anmärkt mot förslaget att utvidga det för barnstuga avsedda området på tomterna 5 och 6 även till nr 7. Med hänsyn till att fastighetskontoret i skrivelse den 20 februari 1953 meddelat, att frågan om barnstugans förläggning till kvarteret Träkyrkan inte längre är aktuell och det föreslagna A-områdets utvidgning inte är erforderlig, har kontoret låtit tomt nr 7 utgå ur förslaget. 1 De sålunda föreslagna ändringarna av stadsplaneförslaget redovisas på Pl. 3986 A del I och II.

Stadsarkitekten har förordat, att det föreliggande stadsplaneförslaget Pl. 3986 A vidarebefordras. Därvid har han i tjänsteutlåtande den 20 november 1953 anfört följande. När förslaget i sin tidigare form, Pl. 3986, hölls utställt, inkommo 25 anmärk- ningsskrivelser huvudsakligen från fastighetsägare i trakten, men även en del hyresgäster protesterade mot förslaget med hänsyn till de följder förslagets genomförande kunde medföra. Anmärkningarna i övrigt riktade sig i allmän- het mot de ingrepp, som förslaget ansågs innebära i fråga om fastighetsbestån- det samt bebyggelsen och dess utnyttjande. I några fall ifrågasattes, om icke Essingeleden kunde givas en helt annan sträckning. Med anledning av de framförda anmärkningarna beslöt byggnadsnämnden den 18 juli 1952 att återremittera ärendet till stadsplanenämnden. Stadsplanenämnden har härefter låtit överarbeta förslaget i avseende å en del detaljer, varjämte yttrande inhämtats från Stockholmstraktens regionplane- nämnd, som icke räknar med en längre väster ut belägen huvudled och som därför förordat den föreslagna leden över Stora Essingen. Förslaget är numera betecknat Pl. 3986 A. Vid den nya utställningen ha 16 anmärkningsskrivelser inkommit från be- rörda markägare. Härvid vidhålla dessa i allmänhet sina tidigare framställda anmärkningar. Till denna grupp måste även räknas de markägare, vilka tidigare framställt anmärkning, som icke föranlett ändring i förslaget. Endast två mark- ägare ha icke återkommit, där ändring företagits, nämligen ägarna till tomten nr 5 i kvarteret Ångtvätten och tomten nr 17 i kvarteret Tvättbaljan. Dessa få därför anses ha blivit tillfredsställda. Däremot ha ägarna till tomterna nr 2

Anmärkningsskrivelsen beträffande Pl. 3986 har med hänsyn till företagna änd- ringar genom Pl. 3986 A icke återgivits i föreliggande utlåtande. 964 Ut!. nr 110 år 1954 och 8 samt 3 jämte 4 i kvarteret Huvudbryggan, vilka tidigare icke låtit sig avhöra, nu framträtt och klagat på den minskade utsikt leden skulle medföra i fråga om dessa tomter. Den föreslagna Essingeleden är upplagd för att kunna tillgodose betydande trafikmängder. Det i stadsplaneändringen angivna läget medför emellertid att anläggningen på Stora Essingen blir mycket invecklad med långa tillfartsleder, vilka i sin tur medföra betydande intrång och ändringar i trafikföringen. Detta förklarar det motstånd som fastighetsägarna rest mot föreliggande förslag. En närmare undersökning av de framförda anmärkningarna ger vid handen, att ett tillmötesgående mot markägarna utöver vad som skett vid den företagna överarbetningen av förslaget icke kan påräknas. Man måste sålunda exempel- vis räkna med att den nyuppförda bostadsanläggningen för gamla på tomten nr 1 i kvarteret Snipan blir ödelagd. Essingeledens förläggning till nu angiven plats var under förberedande behandling hos byggnadsnämnden första gången den 16 mars 1949 i samband med att frågan om byggnadsförbud väcktes för trakten. Härvid uttalade stadsarkitekten farhågor för att den ifrågasatta leden skulle bli svår att nöjaktigt inpassa i landskapet. Den numera verkställda utredningen, som utmynnat i föreliggande förslag till stadsplaneändring, visar, att farhågorna voro befogade. Förslaget innebär nämligen i verkligheten, att hela den kant av Stora Essingen, som vän- der sig mot den inre staden så långt ut som mot Tranebergsbro, blir en vitt synlig bågformig trafikapparat, som förstör betydande naturvärden. Tidigare har avsikten varit att leden skulle förläggas till Essingestråket, där den helt säkert skulle anpassa sig bättre till topografien. År 1949 uppskattades att kostnaden för en sådan leds genomförande skulle ställa sig cirka 14 miljoner kronor lägre än för den som nu upptagits. Visserligen har det ansetts, att en led genom Essingestråket icke skulle bli lika trafikstark, men det synes icke uteslutet, att man vid en närmare utredning kunde ha bortarbetat denna olägenhet. Härtill förefaller det icke osannolikt, att en led i Essingestråket skulle kunna genomföras med mindre sammanlagt intrång på fastigheterna trakten än det framlagda förslaget. I varje fall hade det varit av värde, om ett förslag till stadsplaneändring hade förelegat även för denna alternativa sträck- ning, innan slutlig ställning tages till problemet. Som förhållandena föreligga torde dock det utställda förslaget böra vidarebefordras i föreliggande skick.

Byggnadsnämnden har med skrivelse den 24 november 1953 vidarebe- fordrat stadsplaneförslaget till stadsfullmäktige för den åtgärd, fullmäk- tige kunde finna skäl vidtaga. Skrivelsen har följande lydelse. I likhet med stadsarkitekten finner byggnadsnämnden stadsplaneförslaget lida av betänkliga svagheter, i första hand med hänsyn till de allvarliga ingrepp i landskapsbilden, som bli en följd av förslagets genomförande. Tillfarterna till genomgångsleden ha också måst göras långa och invecklade till påtagligt men för en smidig trafikföring. Enligt nämndens mening hade det därför varit önsk- Uti. nr 110 år 1954 965 värt med en närmare undersökning, om icke ett bättre alternativ till behövlig förbindelse mellan Brännkyrka och Bromma över Stora Essingen hade kunnat vinnas med trafikledens förläggande i Essingestråket på Stora Essingen. Sär- skilt vill nämnden framhålla, att enligt vad stadsarkitekten påpekat tidigare undersökningar visat, att en dylik förläggning kunde beräknas bliva ekonomiskt fördelaktigare. Vid nu föreliggande förhållanden har byggnadsnämnden emellertid icke velat påyrka en ytterligare utredning i ärendet utan vidarebefordrar det före- liggande stadsplaneförslaget, Pl. 3986 A del I och II, till stadsfullmäktige för den åtgärd, fullmäktige kunna finna skäl vidtaga.

Med överlämnande och åberopande av ett av kammarkontoret den 5 mars 1954 avgivet tjänsteutlåtande har drätselnämnden den 9 mars 1954 beslutat att tillstyrka det föreliggande stadsplaneförslaget. Kammarkontorets ut- låtande har i huvudsak följande lydelse. Stadsplaneförslaget avser ett reservat för en planerad trafikled från Bränn- kyrka till Bromma över Stora Essingen. Det omfattar den del av denna trafikled, som sträcker sig från södra landfästet för bron över det södra Essingesundet till norra Essingesundet, och ansluter i öster till ett tidigare upprättat stads- planeförslag, innefattande en broförbindelse över Lilla Essingen. Ett av stads- planenämnden framlagt preliminärt förslag till en på så sätt utformad huvudtrafikled har varit föremål för behandling av drätselnämnden den 10 oktober 1950. Till grund för kammarkontorets den 7 oktober 1950 dagtecknade utlåtande rörande detta preliminära förslag låg bland annat en inom stadsplanekontoret utarbetad promemoria angående Essingeledens beräknade framtida trafik och ledens betydelse för Stockholms huvudtrafiknät. Med utgångspunkt från de i nämnda promemoria redovisade siffrorna fann kammarkontoret styrkt, att an- läggandet av en huvudtrafikled mellan Brännkyrka och Bromma över Stora Essingen framdeles torde komma att bli nödvändig samt att den därvid på grund av den väntade belastningen måtte givas den av stadsplanekontoret förutsatta standarden. Drätselnämnden förklarade sig icke ha någon erinran mot att nämnda preliminära förslag lades till grund för ett definitivt sådant. Nämnden uttalade emellertid samtidigt, att sådant förslag icke borde framläggas, förrän frågan om Essingeleden i dess helhet varit föremål för stadskollegiets principiella prövning i ett sammanhang. Stadskollegiet har därefter, den 24 januari 1952, beslutat att för sin del i princip godkänna utformningen av trafikleden i enlighet med det av drätselnämnden tillstyrkta preliminära förslaget. Med hänsyn härtill och då det nu förevarande förslaget är i överensstämmelse med den preliminära lösning som förordades av drätselnämnden, föranleder förslaget icke någon erinran från kammarkontorets sida. Byggnadsnämnden uttalar, att det hade varit önskvärt med en närmare under- sökning, om icke ett bättre alternativ till behövlig förbindelse mellan Brännkyrka och Bromma hade kunnat vinnas med trafikledens förläggande i Essingestråket 966 Ut!. nr 110 år 1954 på Stora Essingen. Nämnden framhåller, att tidigare undersökningar visat, att en dylik förläggning kunnat bliva ekonomiskt fördelaktigare. Kammarkontoret vill erinra därom, att kontoret i sitt första, den 22 september 1950 dagtecknade, tjänsteutlåtande rörande det preliminära stadsplaneförslaget särskilt framhöll, att det östligaste alternativet till ledens framdragning på Stora Essingen ställde sig dyrare än de övriga. Sedan kontoret emellertid genom den ovannämnda inom stadsplanekontoret utarbetade promemorian om Essingeledens framtida trafik och dess betydelse för Stockholms huvudtrafiknät fått närmare belyst, att den framtida trafikbelastningen på leden komme att bliva av sådan omfattning att det knappast kunde anses försvarligt med en sådan huvudtrafikled dragen rätt igenom ett bostadsområde, ansåg sig emellertid kontoret icke böra avstyrka sträckningen i det östligaste läget å Stora Essingen, även om detta alternativ enligt dåvarande beräkningar ställde sig dyrare i utförande än det billigaste alternativet. Vad beträffar detaljutformningen av det nu föreliggande stadsplaneförslaget synes detsamma icke giva anledning till erinringar. Möjligen kunde ifrågasättas, om icke utformningen av anslutningspunkten mellan Essingeleden och bron från Lilla Essingen kunde lösas på ett mindre kostsamt sätt än som en trafikplats i två plan. Med hänsyn emellertid till den avsevärda trafikbelastning på leden, som enligt de inom stadsplanekontoret utförda beräkningarna blir sannolik, och till denna trafiks karaktär av genomfartstrafik finner kontoret i detta fall icke anledning till erinran mot den föreslagna utformningen. Detta innebär dock icke, att kontoret frångår sin i andra stadsplanesammanhang framförda principiella uppfattning, att planskilda korsningar icke böra tillgripas, när anslutning utan eftersättande av erforderlig trafikkapacitet och trafiksäkerhet kan ske på annat, mindre kostnadskrävande sätt.

Borgarrådsberedningen, har anfört följande. Vid byggnadsnämndens behandling av förevarande ärende har ifråga- satts en annan principlösning för Essingeleden än den föreliggande stads- planeförslag grundar sig på. Såsom alternativ har nämnts en förläggning av leden till Essingestråket i Stora Essingens centrum i stället för till det läge på öns östra sida, som föreliggande stadsplaneförslag förutsätter. Denna fråga har prövats i samband med behandlingen av principförslaget för hela Essingeleden. Då förelågo nämligen för Stora Essingens del just de två huvudalternativ, som här nämnts. Därvid fann man övervägande skäl tala för det alternativ, enligt vilket leden på Stora Essingen förlägges till den östra sidan av ön. Beredningen vill beträffande de två alternativen anföra följande. Leden mellan Bromma och Brännkyrka skall inte endast förbinda de södra och norra ytterområdena. En väsentlig uppgift för leden skall vara att föra trafik från Brännkyrka och Bromma in mot stadens centrala delar (Kungsholmen och Vasastaden m. m.). Den föreslagna sträckningen utefter Ut!. nr 110 år 1954 967 Stora Essingens östra sida ger ett kortare avstånd till centrum och blir alltså mera attraherande för trafik till och från stadens centrala delar. Därigenom kan den bättre tjäna uppgiften att avlasta lederna mot inner- staden. Den föreslagna sträckningen medför också mindre ingrepp i fastighets- beståndet därigenom att den i högre grad går utanför bebyggda områden. En led i Essingestråket skulle gå genom ett område med hyreshusbebyg- gelse, medan den föreslagna leden i större utsträckning går genom obebyggda områden. Vidare skulle en vägförbindelse mellan Essingestråket och Kungs- holmssidan föra med sig särskilda ingrepp, som man vid den östliga dragningen av leden kan undvika. Fastighetskostnaderna för ledens sträckning på Stora Essingen ha sålunda uppskattats till 4-5 miljoner kronor för en led i Essingestråket av någorlunda samma kapacitet som den nu föreslagna, medan fastighetskostnaderna för det föreliggande alternativet beräknats stanna vid omkring hälften av den angivna summan. Från trafiksäkerhetssynpunkt och med beaktande av de störningar trafiken i övrigt kan föra med sig har man ansett det vara betänkligt att draga en stor genomfartsled genom hyreshusbebyggelsen utefter Essinge- stråket. Förläggningen till den mera skyddade östliga delen av Stora Essingen har tett sig även i detta avseende fördelaktigare. Från byggnadsnämndens sida har anförts, att en förläggning av trafikleden till Essingestråket enligt uppskattningar år 1949 skulle ställa sig 14 miljoner kronor billigare än för leden enligt den principlösning före- liggande stadsplaneförslag förutsätter. Det kan härvid framhållas, att drätselnämnden fann sig böra förorda det sistnämnda alternativet även vid en så betydande kostnadsskillnad som sålunda redovisades. Senare utförda beräkningar visa på en betydligt mindre differens. Vid en beräk- ning av de båda alternativen utförda med någorlunda jämförbar trafik- standard utjämnas kostnadsskillnaden helt utan att dock Essingestråks- alternativet medger en fullgod trafiklösning. De här omnämnda kostnads- beräkningarna redovisades vid behandlingen av principplanen. Den av byggnadsnämnden ifrågasatta prövningen av olika alternativa principlösningar för trafikleden har alltså skett. Samtliga de hörda nämn- derna liksom borgarrådsberedningen och stadskollegiet ha därvid funnit övervägande skäl tala för den principplan, på vilken förevarande stads- planeförslag grundar sig. Beredningen har inte funnit några skäl att frångå sin sålunda tidigare intagna ståndpunkt. Då det föreliggande stadsplaneförslaget ansluter till den antagna principplanen, tillstyrker beredningen förslaget. Stadskollegiet biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hem- ställer alltså, att stadsfullmäktige måtte antaga och kungl. maj :ts pröv- ning och fastställelse underställa det förslag till ändring och 968 Ut!. nr 110 år 1954 utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Stora Essingen (Essingeleden), som angives å två av stadsplanekontoret upp- rättade, Pl. 3986 A, del I och II, betecknade kartor jämte därtill hörande stadsplanebestämmelser. Stockholm den 18 mars 1954.

Å stadskollegiets vägnar:

YNGVE LARSSON

HELGE BERGLUND Tor Löfquist

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Jo- hansson, Twengström, Ljung, Knut Anderson, fru Hagström, herr C. W. Carlsson, fru Söderström och herr Huss ävensom herrar Verner Karlsson och Sundström (de båda sistnämnda ersättare). Borgarråden: Herrar Bergvall, Frank, Wennström, Agrenius, Hörlkn och Mårtens.