ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR: Reinvestering av Getingmidjan kommun, Stockholms län

Ansökan 2016-05-11

Yta för bild eller mönster

Dokumenttitel: Tillståndsansökan Skapat av: Christina Odén Dokumentdatum: 2016-05-11 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2014/72877 Projektnummer: 139547 Fastställt av: Maria Wååg, ombud Innehållsförteckning

1 Sökande 6 2 Saken 6 3 Yrkanden 6 4 Förslag till villkor 7 5 Rådighet 9 6 Orientering om företaget 9 7 Nyttan av verksamheten 10 8 Nuvarande förhållanden, tillstånd mm 10 8.1 Befintlig anläggning 10 8.1.1 Norrströmsbron 10 8.1.2 Tråg och tunnel vid 11 8.1.3 Munkbrohamnen 11 8.1.4 Järnvägsbro över Södermalm 11 8.1.5 Gång- och cykelbro, Norrström 11 8.1.6 Gång- och cykelbro, Söderström 11 8.2 Tillstånd för befintliga anläggningar 11 8.3 Andra vattenrättsliga tillstånd i området 13 9 Fysiska planer 14 9.1 Översikts- och detaljplaner 14 9.2 Riksintressen och områdesskydd 15 9.3 Strandskydd 15 10 Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet 16 10.1 Höjd- och koordinatsystem 16 10.2 Hydrologiska uppgifter 16 10.2.1 Mälarens nuvarande reglering 16 10.2.2 Mälarens kommande reglering 18 10.3 Geotekniska förhållanden 19 10.4 Reinvesteringsåtgärder som innebär vattenverksamhet 20 10.5 Järnvägsbro över Norrström 20 10.5.1 Förstärkning av grundläggning samt underhållsarbeten 20 10.5.2 Utbyte av överbyggnad 21 10.6 Munkbrohamnen 21 10.7 Järnvägsbro över Söderström 21 10.7.1 Underhållsarbeten 21 10.7.2 Utbyte av överbyggnader 21 10.8 Gång- och cykelbro över Norrström och Söderström 22 10.9 Tillfälliga konstruktioner 22 10.9.1 Pontoner, pråmar och ramper 22 10.9.2 Pålbrygga vid bro över Norrström 23 10.9.3 Arbetsbryggor vid Norrström och Söderström 23 10.9.4 Tillfällig brygga för passagerarfartyg 23 10.9.5 Anordningar för sjötrafiken 23 10.10 Övriga anläggningsarbeten för projektet 24 11 Miljökonsekvenser 24 11.1 Kulturmiljö 25 11.2 Stadsbild 25 11.3 Framkomlighet 25 11.4 Vattenmiljö och hydrologi 26 11.5 Buller och vibrationer 27 11.6 Luft 27 12 De allmänna hänsynsreglerna 28 12.1 Allmänna hänsynsregler 28 12.2 Kunskapskravet 28 12.3 Försiktighetsprincipen 28 12.4 Produktvalsprincipen 28 12.5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 28 12.6 Lokaliseringsprincipen 28 12.7 Rimlighetsavvägning 28 13 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål 29 14 Övervakning och kontroll 29 14.1 Miljö 29 14.2 Kulturmiljö 29 14.3 Stadsbild 30 14.4 Väg- och tågtrafik 30 14.5 Gång- och cykeltrafik 31 14.6 Sjötrafiken 31 14.7 Hydrologi 31 15 Samråd 31 15.1 Genomförda samråd 31 15.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 32 16 Berörda fastigheter och sakägarförteckning 32 17 Ersättningsanspråk 32 18 Arbetstid 32 19 Oförutsedd skada 33 20 Skäl för verkställighetsförordnande 33 21 Underlag för prövningsavgift 33 22 Aktförvarare 33 23 Sammanträdeslokal 33 24 Övrigt 33 1 Sökande Sökande: Staten genom Trafikverket Postadress: 172 90 SUNDBYBERG Besöksadress: Solna Strandväg 98 Telefon: 0771-921 921 Org.nr: 202100-6297

Ombud: Verksjurist Maria Wååg Trafikverket Tel: 070-724 58 05 E-post: [email protected] enligt bifogade fullmakt, bilaga G.

2 Saken Ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för åtgärder vid reinvestering av järnvägssträckan mellan södra och Stockholm central, även benämnd Getingmidjan.

3 Yrkanden Trafikverket yrkar att mark- och miljödomstolen medger tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till att inom fastigheterna Norrmalm 4:62, Riddarholmen 1:30, 1:31, 1:32 samt 1:30 och 1:34 utföra reinvesteringsåtgärder för att bibehålla järnvägssträckans nuvarande funktion, vilket bl.a. innefattar tillstånd att

a) utföra förstärkningsåtgärder för samtliga brostöd för Norrströmsbron respektive Söderströmsbron med härtill hörande anläggningar och arbeten, b) utföra spontning vid befintliga brostöd för Norrströmsbron respektive Söderströmsbron med härtill hörande anläggningar och arbeten, c) utföra schaktning ner till berg vid stöd grundlagda på berg i Norrström, bedömd schaktvolym 1500 m3 d) utföra schakt för att skapa möjlighet för pontoner och arbetsbåtar att angöra stöden i Norrström, bedömd schaktvolym är 200 m3, e) anlägga ny spont längs Munkbrohamnen, med härtill hörande arbeten, f) etablera pråmar, flytbryggor, temporära pålade bryggor eller motsvarande i vattenområdet markerat på karta bilagd i B1, för att möjliggöra underhåll av befintlig bro samt byte av broöverbyggnad inom etableringsområdet, g) anlägga temporär pålbrygga i Norrström h) anlägga tillfälliga bryggor för passagerarfartyg

Trafikverket hemställer vidare att mark- och miljödomstolen förordnar att

i) arbetstiden för verksamheten bestäms till fem (5) år från det att dom i målet vunnit laga kraft, j) tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till fem (5) år, räknat från arbetstidens utgång, samt l) tillståndet, enligt 22 kap. 28 § 1 st miljöbalken, får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Trafikverket hemställer avslutningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

4 Förslag till villkor Trafikverket föreslår att tillståndet förenas med följande villkor för vattenverksamheten:

Allmänt villkor

1. Vattenverksamheten ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i denna ansökan med tillhörande teknisk beskrivning och övriga handlingar, såvitt avser frågor som är av betydelse för att begränsa påverkan på människors hälsa eller miljön.

Buller

2. Buller från byggverksamheten under byggtiden ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överskrider: - 45 dB(A) i bostäder och arbetslokaler samt 40 dB(A) i skolor helgfri måndag-fredag kl. 07.00–19.00 - 35 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag kl. 19.00–22.00 - 35 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 07.00–19.00 - 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 19.00–22.00 - 30 dB(A) i bostäder alla dagar kl. 22.00–07.00. 3. Utanför planerade tågavstängningsperioder får arbeten som genererar luftburet buller endast utföras helgfri måndag-fredag kl. 07.00 – 19.00 och arbeten i berg som genererar stomljud får endast utföras helgfri måndag- fredag kl. 07.00–22.00. 4. a) I samråd med tillsynsmyndigheten får arbeten som medför luftburet buller och överskridande av värdena i punkten 2 ske helgfri måndag-fredag kl. 07.00–19.00. b) I samråd med tillsynsmyndigheten får arbeten som medför stomljud och överskridande av värdena i punkten 2 ske helgfri måndag-fredag kl. 07.00– 22.00.

7

c) Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske endast efter tillsynsmyndighetens godkännande. 5. Arbeten med pålning och spontning ska huvudsakligen utföras med borrning respektive vibrering. 6. Riskeras överskridande av bullernivåerna inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdena inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, t.ex. till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna.

Grumlande arbeten

7. Grumlande arbeten i vatten ska utföras med försiktighet och på ett sådant sätt att störande grumling begränsas i möjligaste mån. Utanför fastställda arbetsområden i vatten ska halterna suspenderade ämnen i vattenmassan mätas och jämföras med motsvarande halter i respektive referenspunkt. Vid mätningen får bidraget från den tillståndsgivna verksamheten inte överstiga 25 mg/l som dygnsmedelvärde. Skulle dygnsmedelvärdet överskridas ska Trafikverket underrätta tillsynsmyndigheten och vidta åtgärder så att bidraget från den tillståndsgivna vattenverksamheten inte överskrider 10 mg/l som veckomedelvärde. Halterna av suspenderade ämnen får kontrolleras genom turbiditetsmätningar.

Kontroll

8. Trafikverket ska inge ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheterna senast tre (3) månader innan den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas. Kontrollprogrammet ska upprättas med utgångspunkt från vattenmiljön (grumling, erosion, föroreningsspridning), masshantering, buller och stomljud, vibrationer, påverkan på luft. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får efter samråd med berörd tillsynsmyndighet justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

Övriga villkor

9. Etableringarna inom projektet arbetsområde måste ske på ett sätt som säkerställer att ingen påverkan på Mälarens avbördning kommer att uppstå. 10. Farleden i Söderström måste hållas öppen för byggtrafik under arbetstiden och framkomligheten i farleden får inte begränsas annat än under tiden då brobanan rivs och den nya brobanan lyfts på plats då vattenområdet behöver avlysas av säkerhetsskäl. 11. Möjligheten till underhåll av anläggningar i Norrström måste säkerställas varför tillgänglighet för mindre båtar i Norrström måste säkras.

8

12. Påträffas arkeologiska fynd i Norrström vid schaktarbetena ska hanteringen av dessa stämmas av med länsstyrelsen och entreprenaden utformas så att negativ påverkan minimeras.

5 Rådighet Trafikverket har enligt 2 kap 4§ p. 6 i lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet erforderlig rådighet.

Åtkomsten till de mark- och vattenområden som krävs för genomförandet av entreprenaden kommer att erhållas via avtal med Stockholm stad som är under framtagande.

6 Orientering om företaget Järnvägssträckan mellan Stockholms Central och Stockholms södra, den s.k. Getingmidjan, har nått sin tekniska livslängd och är i behov av upprustning. Den nu planerade reinvesteringen syftar till att vidmakthålla och restaurera den befintliga anläggningens funktion och standard och är en förutsättning för att säkerställa trafikeringen på anläggningen. Som en av landets mest trafikerade sträckor innebär ett stopp här konsekvenser för hela Sveriges järnvägstrafik. Då anläggningens tekniska livslängd är passerad är behovet av upprustning brådskande. Efter att Citybanan är färdigställd kommer samtliga pendeltåg att gå i tunnel mellan Stockholm södra och Tomteboda. Detta innebär att en stor andel av trafiken förbi Riddarholmen försvinner och en reell möjlighet att renovera järnvägssträckan framträder.

För att genomföra de planerade reinvesteringsåtgärderna kommer Trafikverket behöva genomföra ett flertal arbeten i området kring järnvägen. Detta innebär moment som byte av överbyggnaderna på bro över Norrström och Söderström, åtgärder vid brostöd, åtgärder vid Munkbrohamnen, justering av kajer samt upprustning av tunnel och tråg vid Riddarholmen samt upprustning av tunnel vid Södermalm. Under arbetenas genomförande kommer det att behövas tillfälliga konstruktioner i vatten och på land såsom pontoner, pråmar, pålbryggor, arbetsbryggor samt en tillfällig brygga för turbåtar. En del av dessa arbeten innebär tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel, då vissa av de planerade arbetena behöver utföras i ytvatten.

Anläggningens överbyggnad ska bytas ut men befintlig grundläggning bibehållas och förstärkas. Omfattningen av de förstärkningsåtgärder som krävs var inte känt vid framtagandet av underlag till denna ansökningshandling. Miljökonsekvensbeskrivningen med underliggande handlingar utgår därför från ett värsta scenario med maximal omfattning av åtgärdsbehovet. Reinvesteringsåtgärderna planeras att pågå under perioden 2017-2021. För att alla åtgärder som ingår i reinvesteringen ska kunna genomföras behöver tågtrafiken på Getingmidjan stängas av under olika perioder. Olika alternativ för genomförandet av

9

reinvesteringen har utretts. Trafikverket har valt att gå vidare med ett genomförande som avser totalavstängningar av tågtrafiken under åtta veckor på sommaren åren 2018-2020. Utöver dessa perioder kommer trafiken planeras även för helg- och nattavstängningar.

7 Nyttan av verksamheten Anläggningarna som omfattas av Getingmidjanprojektet har nått sin tekniska livslängd. Om inga reinvesteringsåtgärder genomförs på sträckan kommer tågtrafiken att stoppas.

Som en av landets mest trafikerade sträckor innebär ett stopp här konsekvenser för hela Sveriges järnvägstrafik med stora samhällskostnader och som följd. Totalkostnaden för detta scenario är svårt att kvantifiera men antas med god marginal överstiga kostnaden för sökt verksamhet.

8 Nuvarande förhållanden, tillstånd mm 8.1 Befintlig anläggning Järnvägsanläggningen mellan Södermalm och Stockholms Central anlades mellan åren 1952 till 1966. Anläggningen består av järnvägsbro över Norrström, tråg vid Riddarholmen, kajkonstruktion vid Munkbrohamnen, järnvägsbro över Södermälarstrand samt gång- och cykelbroar över Norrström och Söderström. Anläggningarna finns redovisade i den tekniska beskrivningen i bilaga B1 och B2.

8.1.1 Norrströmsbron Järnvägsbron över Norrström uppfördes 1955 med en justering av delar av överbyggnaden 1966. Bron är 245 m lång och är grundlagd på 12 st mellanstöd samt två landfästen. Av dessa stöd har åtta stycken bottenplattan grundlagd direkt på berg eller fast botten. Stöd 3, har senare förstärkts med stålkärnepålar. Stöd 1 och 2 är grundlagda med bottenplatta på betongpålar slagna till berg. Stöd 11 och 12 intill Riddarholmen är ursprungligen grundlagda med plattor på friktionsjord och har vid ett senare tillfälle förstärks med pålar till berg. Norra landfästet är grundlagt på plintar och betongpålar på berg. Södra landfästet är grundlagd med grävpålar till berg. Vid Norrström finns norra Riddarholmskajen som är träpålad.

2006 breddades viadukten över Tegelbacken samt delar av Norrströmsbron med en stålöverbyggnad med den bredare delen mot Stockholm Centralstation och ett avsmalnande som sluter an till Norrströmsbron i fack 5-6, se ritning B2. Breddningen är kilformad och sträcker sig totalt ca 165 m.

10

8.1.2 Tråg och tunnel vid Riddarholmen Konstruktionerna för Getingmidjan på Riddarholmen utgörs av fyllningar och stödmurar, öppna trågkonstruktioner och en kort tunnelkonstruktion i mitten. Norra tråget är cirka 50 meter långt. Grundläggningen består huvudsakligen av rälspålar som är slagna till berg. På en kortare sträcka vid anslutningen till tunneln är tråget grundlagt på berg. Södra tråget är cirka 70 meter långt och är grundlagd på berg.

Trågkonstruktionerna, som delvis ligger under Mälarens medelvattennivå, är anlagda med ett tätskikt i trågets underkant.

8.1.3 Munkbrohamnen Munkbrohamnen är anlagd med en slagen spont med en krönbalk av armerad betong.

Krönbalken är anlagd så att spontstålet vid normala vattenstånd inte syns. Stålsponten övergår till en stödmur av betong närmare bro över Söderström. Stödmuren fortsätter runt bron fram till tunnelbanebron.

8.1.4 Järnvägsbro över Södermalm Järnvägsbron över Södermalm uppfördes runt år 1952. Bron är 189 m lång och vilar på fem stöd och två landfästen. Brons stöd är numrerade från 4 till 10, med utgångspunkt från Munkbrohamnen, där 4 respektive 10 är ändstöd och stöd 10 är gemensamt med bro över Söder Mälarstrand. Brons stöd och landfästen är grundlagd på betongfyllda stålrörspålar, längden är ca 25-50 m. Södra landfästet (stöd 10) är förstärkt med grävpålar.

Mellan stöd 8 och 9 under bron över Söderström finns en farled. Inga uppgifter finns om antal passager under bron men genom Slussen passerar idag cirka 22 000 fritidsbåtar och 3 000 yrkesbåtar under sommarhalvåret.

8.1.5 Gång- och cykelbro, Norrström Gång- och cykelbron över Norrström är en 3 m bred bro som går parallellt med järnvägsbron och är 245 m lång. Bron uppfördes runt år 1961 och är fristående från järnvägsbron och grundlagd på 12 st mellanstöd samt två landfästen, se bilaga B1. Delen mellan stöd 0 och 6 parallellt järnvägsbron revs och återuppfördes i nytt läge vid breddningen av järnvägsbron 2006.

8.1.6 Gång- och cykelbro, Söderström Gång- och cykelbron över Söderström är ingen fristående bro utan är påhängd på järnvägsbron och delar järnvägsbrons grundläggning.

8.2 Tillstånd för befintliga anläggningar Tabell 1. Tillstånd för befintliga anläggningar Datum Mål nr Syfte med tillståndet Sökande 1950-03-18 Ans D 8/1950 Broar över Söderström och Norrström, Kungliga utfyllnad av Riddarholmskanalen. Mindre Järnvägsstyrelsen och Stockholm stad. inflyttning av strandlinjen.

11

1952-02-02 Ans D 8/1950 Tillstånd att anlägga broar över Norrström Kungliga mellan Tegelbacken och Riddarholmen- två Järnvägsstyrelsen och nya broar och utfyllningsarbeten. Deldom Stockholm stad. samt vissa ändringar av föregående tillstånd. Uppföljning från 1950-03-18 (8/1950). 1961-12-08 Ans.D. Anstånd av att utföra en fast bro för Stockholms stad 85/1961 gatutrafik över Norrström mellan Tegelbacken och Riddarholmen. Uppföljning från 1952-02-02 (8/1950). 1996-10-28 VA 62-96 Tillstånd att reparera två brostöd under Banverket, Östra järnvägsbron över Norrström regionen 2004-04-01 M220-03 Tillstånd att tillfälligt bredda befintlig Banverket järnvägsbro över Norrström i Mälaren och senare återställa bron i ursprungligt skick m.m.

12

8.3 Andra vattenrättsliga tillstånd i området Det finns flera vattenanläggningar för olika ändamål i det område som berörs av Getingmidjans arbetsområde eller finns i direkt anslutning till berört område, se tabell 2.

Tabell 2. Befintliga tillstånd i eller i direkt anslutning till berört område för projekt Getingmidjan. Datum Mål nr Syfte med tillståndet Sökande 1941-01-13 AD 68-1939 Reglering av vattenavrinning ur Mälaren och Stockholm stads anläggandet av rörlig damm under Hamnstyrelse och över Stallkanalen samt utföra rensningar. 1951-12-14 AD 33-1931 Tillstånd att för reglering av området kring Stockholm stad Slussen vid Karl Johans torg vidta vissa förändringar med avseende på Slussen. 1959-04-18 Ans.D. Utfyllnad av Riddarfjärden vid Tegelbacken - 111/1958 mellan och järnvägsbron och vid Klara Mälarstrand mellan järnvägsbron och Klara Sjö. Verkställande av utfyllnader. 1964-11-12 Ans.D. Tillstånd att lägga ned en teleledning från Televerket 70/1964 Televerket. Ledningen ska gå mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen. 1967-02-20 AD 95-1966 Ansökan om viss utflyttning av kajlinjen vid Stockholm stad söder Mälarstrand. 1972-10-26 VA 73/71 Anstånd att flytta kajlinje i Riddarfjärden och Stockholm stad Norrström vid Tegelbacken. Förlängning i tid för tillstånd med domnummer AD 111-58. 1992-08-21 VA 75/91 Tillstånd för AP-fastigheter att bortleda vatten AP-fastigheter för kyländamål samt att anlägga uttagsanord- ningar inom fastigheter på Riddarholmen, Riddarfjärden. 1998-09-22 VA 47/98 Tillstånd för NCC Fastigheter AB att till NCC Fastigheter Södermalm lägga ned intagsledning och AB utloppsledning samt att från Riddarfjärden leda bort vatten till kylning av Munchenbryggeriet. 1996-11-28 VA 64/96 Bortleda vatten från Mälaren till en mängd av Stiftelsen Skansen 60 l/s samt anlägga ledningar från Mälaren (Stallkanalen) till Skansen. 2002-02-18 M 244-00 Tillstånd för Birka Värme att anlägga Birka Värme ledningar med intag och utsläppsanordning i (numera Fortum) Norrström för energiändamål. 2002-12-10 M99-02 Tillstånd att lägga ned två sjöledningar för Fortum fjärrkyla från Södra Mälarstrand till Tegelbacken genom Riddarfjärden.

13

2003-10-08 M 78-03 Överfallsdamm, Höjning avgrundvattennivån Riksdagsförvaltni under riksbyggnaderna i Helgeandsholmen. ngen Ny överfallsdamm och tätskärm i Stallkanalen. 2006-03-17 M9003-05 Tillstånd att uppföra en betongtunnel i Banverket Söderström på fastigheterna Riddarholmen 1:31, Gamla Stan 1:34 och Södermalm 4:39 m.m. 2006-04-28 M30784-05 Anlägga en vattenledning i Norrström och Stockholm Vatten Riddarfjärden. AB 2006-04-28 M31250-05 Tillstånd att lägga ned fjärrvärmeledning. Fortum Värme 2007-03-08 M 16477-06 Tillstånd för skärmbassänger i anslutning till Stockholms . Söderström och Norrström. kommun 2009-04-15 M 1659-07 Tillstånd till bortledande av grundvatten från Banverket M 2301-07 spårtunnel vid Norra Station för Citybanan. M 4128-08 2012-08-31 M 2301-07 Tillstånd till bortledande av grundvatten från Trafikverket M 1659-07 spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen. M 4128-08 2014-02-13 M 1425-12 Anläggande av en ny sluss och ny Stockholms stad vattenreglering för Mälaren samt grundvattenbortledning i Stockholms kommun 2015-01-21 M 2008-14 Tillstånd till anläggande av en ny sluss och ny Stockholm stad vattenreglering för Mälaren samt grundvattenbortledning med mera i Stockholms kommun.

9 Fysiska planer 9.1 Översikts- och detaljplaner

För järnvägssträckan Getingmidjan finns ingen beslutad järnvägsplan, eftersom järnvägen byggdes innan lagen om byggande av järnväg antogs. Den ursprungliga stadsplanen som reglerar området är från år 1865 därefter har ett flertal ändringar skett som reglerar järnvägen.

Reinvesteringen innebär att vidmakthålla och återskapa järnvägens funktion och standard och den kommer inte att ta någon ny mark i anspråk. Trafikverket har i samråd med länsstyrelsen därför gjort bedömningen att projektet inte innebär byggande av ny järnväg vilket innebär att ingen järnvägsplan kommer upprättas för projektet.

I Tabell 3 redovisas de planer som berör det aktuella för projektet Getingmidjan.

14

Tabell 3: Sammanställning av de planer som gäller i området. Område Stadsplanenummer Stadsplanens datum Tegelbacken 5200 29 april 1958 Tegelbacken + Bro över Norrström 2631 30 juni 1942 Bro över Norrström 4500 12 maj 1956 Tråg och tunnel Riddarholmen 2596A 7 maj 1942 Bro över Söderström 4500 12 maj 1956 Bro över Södermälarstrand 7508 februari 1976

9.2 Riksintressen och områdesskydd I det berörda området finns flera riksintressen enligt 3 kap. i miljöbalken, de är utpekade områden för kulturmiljö, hamn, järnväg, väg, sjöfart och flyg. Det finns även beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenkvaliteten enligt 5 kap. miljöbalken. Projektområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, 3 kap 6 § miljöbalken; Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. Samråd med Länsstyrelsen i Stockholm görs för att minimera risk för påtaglig skada på riksintresset. Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. Projektområdet ligger dessutom inom område för fornlämning stadslager (RAÄ Stockholm 103:1). Fornlämningen består av komplexa kulturlager avsatta både i vatten och på land. Det innebär krav på arkeologiska samråd och arkeologiska tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholm enligt 2 kap kulturmiljölagen i samband med markingrepp. Hela Riddarholmen, med undantag för Norstedts fastighet, är statligt byggnadsminne enligt förordning om statliga byggnadsminnen (2013:558) och kulturmiljölagen. Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet och Statens fastighetsverk har ansvar för förvaltningen.

Samråd med syfte att undvika och minimera påverkan på kulturmiljö sker därför med flera olika myndigheter och Stockholm stad. Dessutom ska åtgärder i området prövas i flera olika tillståndsprocesser.

Riksantikvarieämbetet anger i sina skyddsbestämmelser på vilket sätt de statliga byggnadsminnena ska vårdas och underhållas, samt i vilka avseenden det inte får ändras. Riksantikvarieämbetet prövar frågor om tillstånd för åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. Vid tillståndsprövningen vägs behovet av ändringen mot den eventuella minskning av det kulturhistoriska värdet som ändringen kan medföra. Riksantikvarieämbetets beslut kan inte överklagas.

9.3 Strandskydd Enligt Länsstyrelsen planeringsunderlag gäller inte strandskydd eller något annat områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken i området.

15

10 Teknisk beskrivning av ansökt verksamhet 10.1 Höjd- och koordinatsystem Alla höjder i denna ansökan är angivna i RH2000. Konnektionen mellan RH00 och RH2000 är 52,5 cm där RH 2000 ligger högre. Koordinatsystem som används är Sweref 99 18 00. I projektet används total 9 fixar, ägda av Stockholm stad från ’Centralen 303249’ till ’Stockholm södra 304218’.

10.2 Hydrologiska uppgifter Vid framtagandet av denna ansökningshandling har hydrologiska utredningar genomförts i form av strömningsberäkningar och sedimentspridningsberäkningar. Syftet med dessa utredningar är att åskådliggöra strömnings och sedimentspridningsförhållanden kring Centralbron (över Norr- respektive Söderström), vilket senare ska utgöra underlag för t.ex. produktionsplanering, erosionsskyddsdimensionering samt utvärdering av miljökonsekvenser.

I och med att även Slussen står inför omfattande ombyggnationer (M2008-14) studeras inom ramen för dessa utredningar strömningsförhållandena vid två olika geometrier och flödesscenarier; nuvarande Slussen samt nya Slussen. För den tidsperiod då Slussen är under ombyggnad får avbördning enligt vattendomen ske i andra utlopp. I och med detta har inte byggskedet studerats som ett separat scenario, utan antas motsvara de förhållanden som gäller för nuvarande Slussen. Nedan följer en kort sammanställning av de hydrologiska uppgifterna, se bifogade handlingar i bilaga C1 och C2 för mer utförlig information.

10.2.1 Mälarens nuvarande reglering Mälaren har reglerats sedan 1943 baserat på en dom från 1941. Syftet var att minska antalet höga vattenstånd, dock ledde detta till för låga vattenstånd och därför omarbetades domen 1966. Ytterligare justering av vattenhushållningsbestämmelserna har därefter skett genom en vattendom från 1989, denna dom medförde dock enbart marginella skillnader. Nuvarande vattendom redovisas i Tabell 4. Mälarens vattenstånd regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström (Riksbron och Stallkanalen), Söderström (avtappningskanalen och Karl Johans-slussen) samt Hammarby sluss i Stockholm. Reglering kan även ske i Södertälje, genom Södertälje sluss och genom en kulvert från slusskanalen till Maren.

16

Tabell 4. Karakteristiska vattenstånd i Mälaren (med nuvarande reglering) i fyra olika höjdsystem. Observera att MHW och MLW är beräknade i en hydrologisk modell av SMHI, medan övriga nivåer är uppmätta värden. Vattenstånd Mälaren [m] Åtgärd/tappning RH2000 [m] Mälarens höjdsystem [m] 0,69 – 0,74 4,00 – 4,05 Tätning <0,79 <4,10 Samtliga dammluckor och övriga tappställen i Södertälje och Stockholm stängda (Maren dock alltid öppen) 0,79 – 0,89 4,10 – 4,20 Tappning sker genom Norrström (Riksbron och Stallkanalsdammarna) för att eftersträva vattenståndet 4,15 m >0,89 >4,20 Riksbron och Stallkanalen hålls fullt öppna. Totalt ca 370 m3/s >0,94 >4,25 Avtappningskanalen vid Karl Johans torg och kulvert vid Skanstull öppna. Totalt ca 510 m3/s >1,19 >4,50 Karl-Johansslussen helt öppen. Totalt ca 650 m3/s >1,29 >4,60 Avtappning vid slussarna i Hammarby och Södertälje (70+70 m3/s). Totalt ca 800 m3/s

17

10.2.2 Mälarens kommande reglering Översvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora, vilket beror på att avbördningskapaciteten är för liten. Högflödet i december år 2000 orsakade betydande problem i Mälaren vilket tydliggjorde behovet av ökad tappningskapacitet. Säkerhetsproblem till följd av höga vattennivåer kan uppstå t.ex. i Stockholms tunnelsystem och i tunnelbanan. Därför planeras en ombyggnation av avbördningsanordningarna vid Slussen (avtappningskanalen och Karl-Johan slussen) samt en ökning av kapaciteten i Hammarbykanalen.

Vid ombyggnationen kommer Karl Johansslussen att rivas och ersättas med en ny ca 12 m bred slusskanal med konstant bottennivå ca -4,3 m strax söder om den nuvarande. På norra sidan om slusskanalen byggs en ca 35 m bred avtappningskanal och på södra sidan en ca 33 m bred avtappningskanal.

I och med ombyggnationen kommer Mälarens reglering att behöva modifieras. Syftet med regleringen är att minska riskerna för översvämningar runt Mälaren, minska risker för låga vattennivåer samt förhindra saltvatteninträngning. Detta arbete ingår i Stockholm stads Projekt Slussen, en mycket omfattande ombyggnation där hela den nuvarande konstruktionen måste ersättas i och med att den nått sin tekniska livslängd. SMHI har på uppdrag av Stockholms stad föreslagit en ny regleringsstrategi.

Enligt dom M2008-14 i Mark- och miljööverdomstolen (2015-01-21) har Stockholm Stad fått tillstånd för ombyggnationen samt ny reglering av Mälaren. Domen har vunnit laga kraft.

I tabell 5 nedan redovisas den beräknade framtida avtappningskapaciteten för varje utlopp.

18

Tabell 5. Beräknad framtida avtappningskapacitet per utlopp vid fullt öppen lucka och vattenståndet +1,39 m i Mälaren och +0,17 i Saltsjön. För slussarna i Hammarby och Södertälje avses maximalt tillåtet flöde enligt vattendom

Flöde Flödesfördelning Utlopp [m3/s] Norr/Söderström Riksbron 244 Norrström: 367 m3/s Stallkanalen 123 Slussen, norra och södra 1222 avtappningskanalen Söderström: 1431 m3/s Slussen, slusskanalen 209 Hammarbyslussen 140 Kulvert Skanstull 7 (stängningsbar) Södertäljeslussen 70 Kulvert Maren, Södertälje 6 (ej stängningsbar) Totalt 2021

10.3 Geotekniska förhållanden Botten i Norrström består ytligt av sand, stenar och block. Bottens jordlagerföljd utgörs översiktligt av fyllning av lera, på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar längs bron och är som mest 10 m. Cirka 20 meter söder om Tegelbacken finns en omkring 60 meter bred sänka i berget med upptill cirka 4,5 meter lera på friktionsjord. Under leran finns 1 till 2 meter friktionsjord på berg. Närmast Riddarholmen överlagras berget av cirka 5 till 8 meter friktionsjord. Bergets överyta i Norrström har nivån cirka +0 till -12. Området vid Munkbrohamnen utgörs av utfylld mark i Mälaren med ställvis riklig förekomst av block och organiskt material. Fyllningens mäktighet ökar söderut och underlagras av lera och gyttja på åsmaterial på berg. Bergnivån faller från Hebbes bro i norr på nivå cirka -5 till södra delen av Munkbrohamnen (Söderströmsbron norra landfäste, stöd 4) till nivå cirka -25. I området väster och söder utanför Munkbrohamnen har en grav muddrats i sjöbotten, som återfyllts med sprängsten i samband med arbetena med järnvägen på 1950-talet. En tryckbank har lagts ovanpå den återfyllda graven och in mot Munkbrohamnen. Lösare material och äldre fyllning kapslades in. Under den norra delen av Söderströmsbron, Munkbrohamnen, finns en fyllning av varierande mäktighet som vilar på av växellagrat grus, sand, lera, gyttja och dy ovan berg. I övriga delar finns gyttja och lösa bottensediment som överlagrar lera ovan friktionsmaterial, sand och grus, som överlagrar berggrunden. Botten har muddrats ställvis och ersatts med friktionsmaterial för ökad stabilitet. Marken vid Södermälarstrand består av fyllnadsmaterial som ligger i en undervattensslänt ut i

19

Söderström. Bergets överyta i Söderström förmodas ha nivån cirka -30 till -60 meter där det djupast belägna bergöverytan finns under Södermälarstrand.

10.4 Reinvesteringsåtgärder som innebär vattenverksamhet För att genomföra de planerade reinvesteringsåtgärderna kommer Trafikverket behöva genomföra ett flertal arbeten i området kring järnvägen. Detta innebär moment som byte av överbyggnaderna på bro över Norrström och Söderström, åtgärder vid brostöd, åtgärder vid Munkbrohamnen, samt justering av kajer. Under arbetenas genomförande kommer det att behövas tillfälliga konstruktioner i vatten och på land såsom pontoner, pråmar, pålbryggor, arbetsbryggor samt en tillfällig brygga för turbåtar. En del av dessa arbeten innebär tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel, då vissa av de planerade arbetena behöver utföras i ytvatten.

10.5 Järnvägsbro över Norrström

10.5.1 Förstärkning av grundläggning samt underhållsarbeten Det pålade mellanstödet 1 förstärks med dragstag som borras genom bottenplattan ned i undergrunden

Förutom kompletteringspålning vid stöd 1 krävs förstärkningsåtgärder och underhållsarbeten vid samtliga stöd. De arbeten som måste utföras i torrhet medför att täta avskärmningar runt stöden måste anläggas samt länspumpning av berört område.

Bedömd omfattning av arbetena är:

 Där brostödens bottenplatta ligger nära sjöbotten, sker vid behov urschaktning kring respektive bottenplatta,  Förstärkning av stöd 1, 6 och 7. Förstärkningen sker med dragstag ned i berget antingen genom befintlig bottenplatta eller i en breddad del av bottenplattan,  Avskärmning runt bottenplattorna med tätkassun eller tät spont som innebär länspumpning av området runt bottenplattan,  Pågjutning av berggrundlagda bottenplattor i Norrström vilket medför schakt ned till berg. Störst schakt behövs vid mellanstöden 8, 9 och 10 som har djupa berggrundläggningar. Schakterna utförs som frischakt eller inom spont. Vid brons västra sida (uppströms) faller berget undan och täcks med bottenmaterial. Uppskattad schaktvolym är 1500 m3,  Mellan stöd 8 och 11 behöver botten schaktas ned till nivå cirka 1,5 – 2 meter under vattenytan för att skapa möjlighet för pontoner och arbetsbåtar att angöra stöden. Bedömd schaktvolym är 200 m3  Alla bottenplattor och skivstöd upp till nivå 0,5 meter ovan MW förses med en 0,25 meter tjock pågjutning. Runt skivstöden används kvarsittande rostfri form,

Ett utförande med pågjutning vid ett berggrundlagt stöd visas på ritning 5474-21-420- 5_015, bilaga B2.

20

10.5.2 Utbyte av överbyggnad Befintlig överbyggnaden skärs upp i hanterbara delar och lyfts bort. Balkarna transporteras med bogserad ponton eller pråm till en hamn.

Översta delen av mellanstöden bilas ned och nya lagerpallar gjuts. Arbetet sker inom tät avskärmning som är fäst på mellanstödet.

En ny prefabricerad överbyggnad lyfts slutligen på plats.

10.6 Munkbrohamnen Befintlig kaj behöver förstärkas. En ny stödkonstruktion, sannolikt spont, planeras att utföras utanför den befintliga sponten längs hela eller delar av Munkbrohamnen, från Riddarholmskanalen till bro över Söderström.

Befintlig krönbalk i betong rivs och ny gjuts när spontningsarbetena är klara. Betongarbetena sker i tät form för att förhindra att rivningsrester och annat spill når Mälaren. Arbetena sker från Mälaren på ponton och/eller från land.

Bedömd omfattning av arbetena är:

 Rensning och eventuellt förschaktning av sjöbottnen i nya kajlinjen  Installation av stålspånt för ny kaj,  Formsättning, armering och gjutning av betongkrönbalk på nya kajsponten. Gjutningen kan utföras i vattenfylld eller länsad form,  Fyllning i vattenområde mellan befintlig kaj och ny spontkaj,

10.7 Järnvägsbro över Söderström

10.7.1 Underhållsarbeten Inga förstärkningsåtgärder av grundläggningen som innebär vattenverksamhet planeras för Söderströmsbron, men däremot underhållsarbeten vid samtliga stöd. De arbeten som måste utföras i torrhet medför att täta avskärmningar runt stöden måste anläggas samt länspumpning av berört område.

Bedömd omfattning av arbetena är:

 Montering av tätkassun kring brons bottenplattor med länspumpning av området innanför tätkassunen,  Armering och betonggjutning av ny bottenplatta, samt eventuell sugmuddring av sediment på bottenplattor samt urschaktning vid stöd 5.  Alla bottenplattor och skivstöd förses med en 0,25 meter tjock pågjutning. Runt skivstöden används kvarsittande rostfri form.

10.7.2 Utbyte av överbyggnader Befintlig överbyggnaden skärs upp i hanterbara delar och lyfts bort. Balkarna transporteras till en tillfällig hamn med bogserad ponton eller pråm.

21

Översta delen av mellanstöden bilas ned och nya lagerpallar gjuts. Arbetet sker inom tät avskärmning som är fäst på mellanstödet.

En ny prefabricerad överbyggnad lyfts slutligen på plats.

10.8 Gång- och cykelbro över Norrström och Söderström Befintliga överbyggnader skärs upp i hanterbara delar och lyfts bort. Balkarna transporteras till en tillfällig hamn med bogserad ponton eller pråm.

För Norrströmsbron kapas mellanstöden ner till en nivå som inte stör transporter av gammal och ny överbyggnad till och från järnvägsbron. När arbetena med järnvägen är klara byggs mellanstöden i Norrström upp igen, arbetet sker inom tät avskärmning som är fäst på mellanstöden.

Nya prefabricerade överbyggnader lyfts slutligen på plats. Gång- och cykelbron över Söderström kommer även efter reinvesteringen dela grundläggning med järnvägsbron.

10.9 Tillfälliga konstruktioner

10.9.1 Pontoner, pråmar och ramper En stor del av arbetena vid broarna kommer att utföras från pontoner. Ett flertal pontoner kommer att användas samtidigt vid arbeten i Norrström respektive Söderström. Pontoner kommer också att förtöjas mot kaj för att användas som etableringsområden samt som färjelägen och kajplatser för sjötransporter. Pontonerna kommer att förflyttas mellan arbetsplatserna efter behov.

Tillfälliga anordningar under byggtiden, såsom pontoner, sponter med mera, begränsas så att Mälarens avbördning inte påverkas. Se bilaga C1 och C2 för närmare beskrivning.

Entreprenören kommer att ha begränsat arbetsutrymme på land varför en stor del av arbetsområdena kommer att vara förlagda på pontoner. På pontonerna kommer att finnas bodar för kontor, personal, förråd med mera. Pontonerna nyttjas även för materialupplag.

Pråmar, färjor och arbetsbåtar kommer att användas för transporter av byggnadsmaterial, maskiner och manskap och för tillfälliga upplag. Flytande pontonkranar, kommer att användas för lyft av broelement vid broarna.

Pontonerna och pråmar förankras i sjöbottnen med ankare eller stödben eller förtöjs i brostöd eller andra anläggningsdelar som är lämpliga.

Av- och påfartsramper mellan land och transportbåtar, pontoner och dylikt kommer att behövas inom arbetsområdet. Förutom vid Klara Mälarstrand och Söder Mälarstrand kommer ramper att behövas dels vid Arkivgatan och dels vid Hebbes bro på Riddarholmen.

22

10.9.2 Pålbrygga vid bro över Norrström Mitt i Norrström finns ett grundare parti där nyttjandet av arbetspontoner och flytande lyftkran kan innebära svårigheter. En arbetsyta, typ pålbrygga, kan därför behöva utföras inom området. Pålbryggan förankras med stag i berg. Uppskattad längd där pålbrygga planeras är 80 – 100 meter. Pålbryggans bredd längs Norrström är beroende av bottennivåerna och uppskattas till cirka 5– 20 meter.

På pålbryggan kommer det att förekomma maskiner och materialupplag. Pålbryggan kan även komma att användas för sidolansering av broelement där en flytande lyftkran inte kommer åt.

10.9.3 Arbetsbryggor vid Norrström och Söderström Arbetsbryggor längs broarna planeras att utföras för att få åtkomst till stöden. Dessa arbetsbryggor kan läggas upp med stöd på pontoner eller fästas in i stöden. Vid bro över Söderström kan arbetsbryggan komma att utföras längs hela bron med öppning för båttrafik då farleden trafikeras.

10.9.4 Tillfällig brygga för passagerarfartyg En tillfällig flytande brygga för angöring av passagerarfartyg utförs vid Klara Mälarstrand. Bryggan förankras mot botten. Båtarna vid Klara Mälarstrand är dels rundtursbåtar för sightseeing och dels passagerarfartyg bland annat till Drottningholm och Mariefred/Gripsholm.

10.9.5 Anordningar för sjötrafiken Tillfälliga anordningar för att markera arbetsområdena i sjön kommer att erfordras för samtliga arbeten. Markeringarna utförs med bojar som förankras i sjöbottnen.

Farleden under Söderströmsbron hålls öppen så långt möjligt för att minimera påverkan av byggtrafik genom området. Farleden bojas ut under bron över Söderström. Arbets- och etableringsområdena på sjön utprickas och avlyses för obehörig sjötrafik.

Typer, antal och lägen för bojarna bestäms i samråd med Sjöfartsverket/ Transportstyrelsen. Ändrad utprickning och ändrade förhållanden ska anmälas till Sjöfartsverket för publicering i Underrättelser för sjöfarande (Ufs).

Tillstånd om hastighetsrestriktion för båtar och fartyg intill arbets- och etableringsområdena söks hos Länsstyrelsen.

23

10.10 Övriga anläggningsarbeten för projektet Längs Getingmidjan planeras arbeten även för konstruktioner som inte medför tillståndspliktig vattenverksamhet. Nedan följer en kort redogörelse av dessa arbeten.

1. Skärmbassänger. Vid Riddarholmen har Stockholms stad skärmbassänger i Norrström respektive Söderström för insamling och rening av dagvatten. Skärmbassängerna är reglerade via dom M 16477-06. Bassängerna är delvis anlagda på Trafikverkets mark och en förutsättning för upplåtelse av marken var att de inte skulle försvåra underhållet av järnvägsanläggningen. Skärmbassängerna kommer enligt avtal mellan Trafikverket och Stockholm Stad att vara bortflyttade innan de ansökta arbetena påbörjas och återställas efter reinvesteringen är genomförd. 2. Järnvägsbro över Tegelbacken. Underhålls- och reparationsarbeten kan komma att utföras. Ingen vattenverksamhet identifierad. 3. Stödmurar och tunnel för järnväg på Riddarholmen. Underhålls- och reparationsarbeten kan komma att utföras. Ingen vattenverksamhet identifierad 4. Hebbes bro. Inga åtgärder planeras. 5. Kulvert Riddarholmskanalen. Inga åtgärder planeras. 6. Gångtunnel till tunnelbanan vid Munkbrohamnen. Inga åtgärder planeras. 7. Uppfartsramp för järnväg, norr om bro över Söderström. Underhålls- och reparationsarbeten kan komma att utföras. Ingen vattenverksamhet identifierad. 8. Järnvägsbro över Söder Mälarstrand. Underhålls- och reparationsarbeten kan komma att utföras. Ingen vattenverksamhet identifierad. 9. Järnvägsbro söder om Söder Mälarstrand. Bron ansluter till Södertunneln. Underhålls- och reparationsarbeten kan komma att utföras. Ingen vattenverksamhet identifierad. 10. Södertunneln. Ett större antal underhålls och reparationsåtgärder planeras längs hela tunneln och den södra mynningen. Förekommande grundvatten påverkas inte. Ingen vattenverksamhet identifierad.

11 Miljökonsekvenser

Det aktuella området har höga värden för stadsbild, kulturmiljö och infrastruktur. Känsliga miljöer som berörs är Riddarholmen, Gamla Stan och de äldre delarna på Södermalm. I området finns boende och pågående verksamheter av olika slag.

För att minimera de negativa miljökonsekvenserna vid genomförandet är det viktigt att beakta områdets förutsättningar samt att genomförandet samordnas med de andra anläggningsarbeten som planeras i området, till exempel ombyggnaden av Slussen.

Den i ansökan bifogade MKB:n, bilaga D, togs fram under våren 2015 med de projekteringsförutsättningar som då rådde. Under hösten 2015 har den fortsatta projekteringen medfört att förstärkningsåtgärderna har begränsats jämfört med vad som gällde våren 2015. MKB:n förutsätter därför en större omfattning av åtgärder jämfört med vad denna ansökan omfattar.

24

11.1 Kulturmiljö

Spårsträckan går genom ett område med mycket höga kulturmiljövärden. Särskilt betydande värden finns utmed passagen av Riddarholmen med intilliggande och Gamla Stan och Södermalm. På Riddarholmen finns bebyggelse av nationell betydelse som är historiska landmärken och kärnan i Stockholms karakteristiska stadsbild.

I området samspelar en rad olika lagskydd och bestämmelser för kulturmiljö som är centrala för att tillvarata och skydda befintliga värden. Samråd och prövning inom ramen för kulturmiljölagen (KLM) och förordningen om statliga byggnadsminnen är viktiga delar av tillståndsprocessen. För att skydda och undvika skada på kulturmiljön ska ett åtgärdsprogram för tillvaratagande av kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö tas fram. Åtgärdsprogrammet ska redovisa risk för negativ påverkan på kulturmiljö, samt hur denna risk undviks och minimeras.

11.2 Stadsbild Under entreprenadskedet kommer vattenområdena väster om broarna att användas som arbetsytor för pråmar, pontoner och dylikt. Hur stor del av arbetsytorna som kommer att användas kan inte definieras innan upphandling av entreprenaden är gjord. Utifrån de mest konservativa antaganden kommer betydande effekter uppstå på stadsbilden med stora konsekvenser för utblicken över Södermalm, Stadshuset och Riddarholmen. Det är dock rimligt att anta att entreprenören vill använda så få pontoner och pråmar som möjligt eftersom det också innebär en kostnad. Troligen behöver därför inte hela arbetsområdet tas i anspråk samtidigt. I driftskedet bedöms inga negativa konsekvenser uppstå jämfört med dagens situation. Gestaltningen av järnvägsanläggningen och broarna samt omgivande områden kommer inte att omfattas av denna tillståndsansökan utan hanteras i en separat process och tillhörande gestaltningsprogram.

11.3 Framkomlighet Området är utpekat som riksintresse för samtliga transportslag. I området finns även en omfattande gång- och cykeltrafik. En förutsättning för att projektet Getingmidjan ska kunna genomföras är att pendeltågstrafiken i Citybanan är i bruk. Ytterligare en förutsättning för genomförandet är att framkomligheten till Riddarholmen via bibehålls.

Det är främst framkomligheten för tågtrafiken, utöver pendeltågstrafiken, som kommer att påverkas under tre sommarperioder då tågtrafiken via Getingmidjan kommer att vara helt avstängd. Resenärer kommer då att behöva byta till pendeltågstrafiken i Citybanan, vilket innebär längre restid och en mer omständlig resa. Godstrafiken kommer att ledas om under sommaravstängningarna.

Den främsta påverkan för vägtrafiken bedöms vara de perioder då ett av körfälten på Centralbron behöver stängas av. Det behöver ske av säkerhetsskäl då brolyften sker, och när de brostöd som är gemensamma för Centralbron och Getingmidjan åtgärdas.

25

Avstängningen kommer vara tillfällig och ske under sommarperioden då trafiken kan antas vara mindre omfattande än normalt.

Gång- och cykeltrafiken kommer att påverkas av arbetena både vid Getingmidjan och Slussen i form av avstängningar och omledn ingar. Gång- och cykeltrafik kommer av säkerhetsskäl inte tillåtas inom arbetsområden. I den fortsatta projekteringen utreds det vidare hur tillgängligheten kan förbättras för att underlätta för fotgängare och cyklister att förflytta sig mellan Södermalm, Riddarholmen och City. Samordning kommer även att ske med Projekt Slussen.

Arbets- och etableringsområdena på sjön kommer att prickas ut och fritidsbåtstrafik kommer att avlysas. Farleden genom Slussen mellan Riddarfjärden och Saltsjön kommer att hållas öppen så långt som det är möjligt under fritidsbåtssäsongen. Passagen måste dock hållas öppen för byggtrafik till och från Slussen vilket tas med i produktionsplaneringen. Under tiden då brobanan rivs och den nya brobanan lyfts på plats kommer vattenområdet behöva avlysas av säkerhetsskäl. I samband med detta kommer även ett körfält på Centralbron att stängas av.

Passagerarbåtar vid Stadshuskajen kommer att få en tillfällig flytande brygga till följd av entreprenörens behov av arbetsområden vid Klara Mälarstrand.

Vid Munkbrohamnen finns en flygplats för samhällsnyttig skärgårdstrafik. Flygtrafiken bedöms inte påverkas då flygtrafiken alltid kommer kunna landa inom området under hela byggtiden.

11.4 Vattenmiljö och hydrologi I Stockholm stads översiktsplan beskrivs Stockholms ström som ett ekologiskt särskilt känsligt område på grund av dess betydelse för fiskars vandring och lek samt dess känslighet för ökade variationer i vattenflödet. Vandringsplatser finns i huvudsak vid Riddarholmens nordöstra sida. Riddarfjärden har inget unikt växt- och djurliv och det förekommer inte några uppgifter om sällsynta eller hotade arter.

Vattenföringen i Norrström och Söderström styrs av vattennivån i Mälaren och avtappningen regleras i en vattendom. Tills ombyggnationen av Slussen är klar gäller nuvarande tillstånd med den avtappningsregim som regleras befintlig dom.

Arbetena med Getingmidjan kommer inte att påverka avbördningen av Mälaren. Detta är en förutsättning för projektet och ett krav vid upphandling av entreprenör. Som helhet kommer anläggningen att byggas så att det inte föreligger någon översvämningsrisk, varken vid nuvarande vattennivåer eller vid nivåer som kan förväntas i framtiden.

De planerade vattenarbetena innebär en risk för att sediment virvlas upp och därmed skapar en temporär grumling av vattnet. Entreprenaden kommer att styras så att erforderliga åtgärder vidtas så att grumlingen inte överstiger föreslagna villkorsvärden.

26

Inga åtgärder kommer att vidtas som sänker grundvattnet under medellågvattenstånd i Mälaren. Kravet på lägsta grundvattennivå utgår från att kulturskyddade byggnader på Riddarholmen inte får riskeras att skadas. Planering av åtgärder görs i samråd med Statens fastighetsverk.

Under järnvägsbroarna över Norrström samt Söderström, finns skärmbassänger för att rena det dagvatten som avleds från vägbroarna. Under byggtiden för Getingmidjan kommer delar av skärmbassängerna att tas bort. Enligt Stockholms Stads åtagande i mål M 16477-06 kommer hanteringen av skärmbassängerna under byggtiden hanteras av staden. Hanteringen av skärmbassängerna sker i samråd med Trafikplanekontoret och Stockholm Vatten AB och kommer inte att ingå i denna tillståndsansökan. Befintliga försedimenteringskammare kan bibehållas under genomförandet av anläggsarbetena men skärmbassängerna i vattnet måste avlägsnas.

11.5 Buller och vibrationer Flera av de planerade vattenverksamheterna kommer att generera buller och vibrationer. Exempel på det är pålning, spontning, schaktning, packning och bilning. Bakgrundsnivån av buller i området är mycket hög och genereras främst från de befintliga infrastrukturanläggningarna.

Riktvärdet för ekvivalent nivå utomhus dagtid kommer att vara svårt att klara under byggskedet för ett betydande antal byggnader som ligger i anslutning till Getingmidjan samt utmed Riddarfjärden. Även riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus dagtid för arbetslokaler kommer att överskridas för byggnader som ligger nära Getingmidjan. Riktvärde inomhus dagtid bör kunna klaras om åtgärder vidtas. Nattetid kan riktvärdet utomhus överskridas vid bostäder som befinner sig nära ljudkällan, men riktvärde inomhus klaras för samtliga bostäder förutom någon byggnad vid Söder Mälarstrand.

Områdets kulturhistoriska byggnader och miljöer är mycket känsliga för vibrationer. Det kommer att hanteras inom ramen för projektets Åtgärdsprogram för tillvaratagande av kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö. Inom ramen för denna process tas en riskanalys fram.

11.6 Luft I området påverkas luftkvaliteten huvudsakligen av den omgivande vägtrafiken. I samband med planerade byggnadsarbeten vid Getingmidjan kommer arbetsmaskiner och bogserbåtar att användas. Detta kommer att leda till ökade utsläpp av kväveoxider och partiklar. Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer tillämpas inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxidhalterna inom arbetsplatsområdet och spridningsberäkningarna visar att bidraget av kvävedioxidhalterna utanför arbetsplatsområdena innehålls inom miljökvalitetsnormerna. Kumulativa effekter i samband med Slussen-projektet kan förekomma.

27

12 De allmänna hänsynsreglerna 12.1 Allmänna hänsynsregler Sökanden anser att vattenverksamheten inte motverkar miljöbalkens mål och att dess hänsynsregler är uppfyllda och nyttan med vattenverksamheten överstiger kostnaden varför sökanden därför anser att vattenverksamheten bör tillåtas.

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB beaktas enligt nedan.

12.2 Kunskapskravet Sökanden besitter tillsammans med sina rådgivare den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet som skulle kunna uppstå med anledning av arbetena. För utförandet kommer lämplig entreprenör med erforderliga kunskaper att anlitas.

12.3 Försiktighetsprincipen Den skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön som skulle kunna uppstå av vattenverksamheten är buller och vibrationer under byggtiden, temporär grumling samt påverkan på framkomligheten. För att denna påverkan ska minimeras har villkor som begränsar påverkan föreslagits.

12.4 Produktvalsprincipen Användningen av kemiska produkter eller biotekniska organismer, som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, ska minimeras.

12.5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållnings- och kretsloppsprinciperna är tillämpbara främst vid val av material till berörda anläggningar. Utformning, teknik och material ska väljas med tanke på god bärighet och lång livslängd. Därigenom kan ett resurssnålt byggande åstadkommas.

12.6 Lokaliseringsprincipen Lokaliseringen styrs av anläggningarnas belägenhet och några alternativa lokaliseringar är inte aktuella.

12.7 Rimlighetsavvägning Med den föreslagna tekniken och de föreslagna skyddsåtgärderna bedöms hänsynsreglerna vara uppfyllda i skälig omfattning.

28

13 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN), miljökvalitetsmål samt transportpolitiska mål finns beskrivet i MKB:n, kapitel 4.5–4.7, bilaga D.

14 Övervakning och kontroll

Kontrollprogram kommer att tas fram i samarbete med tillsynsmyndigheten för reinvesteringen av Getingmidjan.

Kontrollprogram kommer att upprättas för: 1) de arbeten som omfattas av ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, 2) de arbeten som ingår i reinvesteringen men som inte omfattas av ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, 3) kulturmiljö,

Kontrollprogrammet ska reglera anläggningarbeten så att eventuella skador från anläggningsarbeten minimeras.

Det kontrollprogram som avser åtgärder som omfattas av ansökan om tillstånd för vattenverksamhet kommer att beakta arbeten under byggtiden, såväl på vatten som på land. Mer specifikt kommer följande aspekter att omfattas som berörs av olika arbetsmoment: vattenmiljö (grumling, erosion, föroreningsspridning), masshantering, buller och stomljud, vibrationer och luft.

Även åtgärder som ingår i reinvesteringen, men inte omfattas av ansökan om tillstånd, kan medföra en omgivningspåverkan och kommer att behandlas i ett kontrollprogram. Exempel på sådana åtgärder är de anläggningsarbeten på de delar av järnvägsanläggningen som är belägna på land, till exempel bullrande arbeten vid Södertunneln. När det gäller åtgärder och krav för påverkan från landbaserad verksamhet så regleras det genom avtal och tillsyn för miljöfarlig verksamhet. Kontrollprogram kommer att tas fram i god tid innan det att entreprenaden påbörjas. Samordning kring kontrollprogram kommer att ske med närliggande projekt. Krav kommer även att ställas på entreprenören så att arbetena inte ska påverka Citybanan.

14.1 Miljö Utformning av skyddsåtgärderna kommer tas fram i det kontrollprogram som ska inges till tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kommer att upprättas med utgångspunkt från vattenmiljön (grumling, erosion, föroreningsspridning), masshantering, buller och stomljud, vibrationer samt påverkan på luft.

14.2 Kulturmiljö Då det berörda området har höga kulturmiljövärden ställs stora krav på noggrann planering för att minimera risken för skador, samtidigt som möjlighet till förbättring av kulturmiljön ska undersökas. Därför upprättas ett Åtgärdsprogram för tillvaratagande av kulturhistoriska byggnader och kulturmiljö, med syfte att

29

systematiskt och proaktivt se till att den projekterade och byggda lösningen genomförs så att kulturmiljöns värden tas tillvara och att skydd av kulturhistorisk bebyggelse och kulturmiljöer säkerställs.

Åtgärdsprogrammet kommer ligga till grund för hur de tekniska arbetena i projektet ska bedrivas. Projekteringen ska följa programmet och tillse att de tekniska lösningar som projekteras är förenliga med åtgärdsförslagen i programmet. I åtgärdsprogrammet ingår en riskanalys för påverkan på kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer. Syftet med riskanalysen är att identifiera omfattning av påverkan och fastställa det influensområde/inventeringsområde som arbetet ger upphov till.

I åtgärdsprogrammet samlas åtgärder och löpande rutiner för kontroll av kulturmiljövärden för såväl enskilda byggnader som miljöer. Dessa hanteras i kontrollprogram för att säkerställa att tillståndskrav och lagkrav följs i bygg- och driftskedet. Kontrollprogrammen har två syften. Det ena är för att Trafikverket som verksamhetsutövare ska kunna kontrollera att förutsättningarna i åtgärdsprogrammet följs, samt att tillståndsvillkor och andra myndighetsbeslut uppfylls. Det andra är för att tillsynsmyndigheterna ska kunna följa om Trafikverket uppfyller uppställda krav. Kontrollprogrammen påbörjas under projekteringen och följer sedan projektet till driftskedet, då efterkontroller och uppföljning sker med återställningsarbeten.

Trafikverket har genomfört samråd med både Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet inför tillståndsprövning av åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna för statligt byggnadsminne Riddarholmen. I samband med att tillståndsprövning av statligt byggnadsminne görs kommer villkor för entreprenadens genomförande att ställas. Troliga villkor i den prövningen är buller och vibrationer i olika fastigheter, krav på skyddsåtgärder samt uppföljnings- och kontrollprogram för mätning av vibrationspåverkan. 14.3 Stadsbild I samverkan med åtgärdsprogrammet för kulturmiljö har ett gestaltningsprogram tagits fram med syfte att utreda olika tänkbara åtgärder som skulle kunna genomföras för att förbättra mötet mellan järnvägen och de känsliga kulturmiljöerna. Detta arbete sker i samarbete med Statens Fastighetsverk, Stockholmshamnar, Trafikförvaltningen och Stockholm stad.

14.4 Väg- och tågtrafik För att minimera påverkan på vägtrafiken kommer krav ställas på entreprenören att arbetena inte ska påverka Centralbron i annat fall än när brolyft sker och när stöd som är gemensamma för Centralbron och Getingmidjan åtgärdas. Av säkerhetsskäl kommer då ett körfält tas i anspråk. Avstängningen är tillfällig och sker mitt i sommaren då trafiken bör vara mindre omfattande än normalt.

För att minska påverkan på tågresenärerna kommer reinvesteringsarbetena påbörjas efter att Citybanan öppnat för trafik. Framkomligheten för pendeltågstrafiken kommer därför inte påverkas.

30

14.5 Gång- och cykeltrafik För att säkerställa framkomligheten för gång- och cykeltrafik under entreprenaden kommer trafiken omledas alternativt kommer en temporär gång- och cykelväg anordnas. För att minska påverkan på tillgängligheten för gångtrafikanter kommer pendelbåtstrafiken utökas under arbetstiden för Getingmidjan.

14.6 Sjötrafiken För att minimera påverkan på sjötrafiken kommer krav ställas på entreprenaden att farleden i Söderström måste hållas öppen under arbetstiden för byggtrafik. Framkomligheten i farleden i Söderström får inte begränsas för transporter och att möjligheten till underhåll av anläggningar i Norrström måste säkerställas varför tillgänglighet för mindre båtar i Norrström ska säkras.

14.7 Hydrologi För att säkerställa att avbördningen av Mälaren enligt gällande tillstånd kan innehållas kommer krav ställas på entreprenaden avseende användandet av pråmar, pontoner samt utformning av tillfälliga arbetsbryggor mm.

15 Samråd 15.1 Genomförda samråd Ett samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad den 23 oktober 2014. Ytterligare ett samrådsmöte hölls den 4 december 2014 med projekt Getingmidjans samverkanspartners. Ett kompletterande samråd hölls med Stiftelsen Skansen den 18 mars 2015. Kompletterande samråd har även hållits med Stockholm Vatten AB under hösten 2015. På grund av förändringar i projektets i omfattning hölls kompletterande samråd med länsstyrelsen och Stiftelsen Skansen under april och maj 2016.

Ett skriftligt samrådsutskick har sänts ut till direkt berörda, intresseorganisationer och statliga myndigheter enligt sändlistan som återfinns i bilaga E2. I utskicket ingick informationsdokumentet ”Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, Getingmidjan” samt ett följebrev med inbjudan till öppet hus. Samrådsunderlaget har även funnits tillgänglig på Trafikverkets hemsida via länken www.trafikverket.se/getingmidjan samt hos Trafikverket på adress Solna Strandväg 98, Solna.

Information om projektet och inbjudan till det öppna huset har kungjorts i tidningarna Svenska Dagbladet, Metro och Dagens Nyheter den 12 december 2014, samt på Trafikverkets hemsida.

Det öppna huset anordnades på Hotell Hilton Stockholm Slussen den 26 november 2014 mellan klockan 17.00–21.00. Under det öppna huset hölls en presentation om projektet och delgavs information på uppsatta planscher samt att besökare gavs möjlighet till att ställa frågor. Minnesanteckningar från det öppna huset och presentationsmaterial återfinns i bilaga E2. Sammanlagt närvarade 21 personer vid det öppna huset, varav 10 kvinnor och 11 män. Den frivilliga närvarolistan återfinns i bilaga E2.

31

Samrådstiden pågick mellan den 10 november-17 december 2014. Stockholms stad begärde och fick förlängd yttrandetid till den 31 januari år 2015. Synpunkter har kunnat sändas in via brev till Trafikverkets ärendemottagning eller lämnats via e-post samt via blanketter på det öppna huset. Sammanlagt har 24 stycken yttranden inkommit, varav fyra av dessa har valt att inte yttra sig i ärendet.

Svar på remissen har inkommit från Statens fastighetsverk, SGU, SMHI, Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting, Stockholm Vatten AB, Stockholms Hamn AB, Föreningen Bevara Slussen, Föreningen Gamla stan Sällskapet, Projektgruppen Ny syn på Slussen, Fortum Distribution AB, Fortum Nätplanering AB, Fortum Partners AB, Hyresgästföreningen kv. Tofflan, Samfundet S:t Erik, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Miljö- och hälsoskyddsnämnden vid Stockholms stad, Stadsledningskontoret vid Stockholms stad, Trafikkontoret vid Stockholms stad samt från privatperson Martin Zetherström.

Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i ärendet.

Minnesanteckningar, samrådsunderlag, sändlista och yttranden finns diarieförda hos Trafikverket under diarienummer: TRV 2014/72877.

Samrådshandlingar, inkomna yttranden samt Trafikverkets bemötande finns bilagda under bilaga E1 och E2.

15.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har 2015-05-18 i enlighet med 6 kap 4 § miljöbalken meddelat att vattenverksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se bilaga E3.

16 Berörda fastigheter och sakägarförteckning Sakägare i målet är enligt sökanden de fastighetsägare som har fastigheter i direkt anslutning till broläget samt de verksamhetsutövare som berörs direkt av planerade vattenverksamheter, se bilaga F.

17 Ersättningsanspråk Trafikverket bedömer att den planerade vattenverksamheten inte kommer att föranleda några ersättningsgilla skador för omgivningen. Skulle sådana skador mot förmodan ändå uppkomma föreslås att reglering sker i den ordning som gäller för oförutsedda skador. 18 Arbetstid Trafikverket föreslår att den tid inom vilken arbetena ska vara färdigställda fastställs till fem (5) år från det att domen vunnit laga kraft.

32

19 Oförutsedd skada Trafikverket föreslår att tid för förutsedd skada fastställs till fem (5) år efter arbetstidens utgång. 20 Skäl för verkställighetsförordnande Skälet till att Trafikverket hemställer om ett verkställighetsförordnande är det trängande behovet att rusta upp järnvägsanläggningarna på berörd sträcka. Som framgår av avsnitt 7 har anläggningen nått sin tekniska livslängd. En försening av projektet skulle innebära stora samhälleliga kostnader till följd av att reinvesteringsarbetena förskjuts. Med hänsyn till att järnvägstrafiken för hela Sverige påverkas om tågtrafiken inte kan passera över Getingmidjan bör Trafikverkets intresse för kunna ta tillståndet i anspråk anses väga tyngre än motstående intressen.

21 Underlag för prövningsavgift Anläggningskostnaden för de vattenverksamheter som omfattas av denna ansökan beräknas uppgå till 90 miljoner kronor. Det innebär att avgiften ska sättas till 240 000 kr enligt 3 kap. 4 § i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

22 Aktförvarare Som aktförvarare föreslås: Lina Moberg Sabeghi Trafikverket, Receptionen Solna strandväg 98 171 54 Solna Telefon: 010-123 17 00 Öppettider: Måndag – fredag, kl. 08:00 – 16.00.

23 Sammanträdeslokal Trafikverket föreslår att huvudförhandling i ärendet hålls i mark- och miljödomstolens lokaler i Nacka. 24 Övrigt Ansökan översänds i 15 exemplar. Ansökningshandlingarna bifogas även digitalt på cd- skiva/USB-minne

Ombud Maria Wååg

33

Bilagor: A Översikt A1. Orienteringskarta A2. Fastighetskarta

B Teknisk beskrivning B1. Teknisk beskrivning B2. Ritnings bilagor

C Hydroteknisk utredning C1 Hydrologirapport strömningsberäkningar C2 Hydrologirapport sedimentspridningsberäkningar

D Miljökonsekvensbeskrivning D1. Miljökonsekvensbeskrivning D2. Miljöutredning byggbuller D3. Miljöutredning vibration D4. Miljöutredning stomljud D5. Miljöutredning luft D6. Miljöutredning sediment

E Samrådsredogörelser E1. Samrådsredogörelse E2. Samrådsunderlag E3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

F Sakägarförteckning

G Fullmakt

34