Stadens Puls En Tidsgeografisk Studie Av Hushåll Och Vardagsliv I Stockholm, 1760–1830
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Stadens puls En tidsgeografisk studie av hushåll och vardagsliv i Stockholm, 1760–1830 Stadens puls EN TIDSGEOGRAFISK STUDIE AV HUSHÅLL OCH VARDAGSLIV I STOCKHOLM, 1760–1830 Mats Hayen Studier I stads- och kommunhistoria 30 omslagsbild: Carl August Ehrensvärd (1745–1800), »I är i alla hus och i alla våningar endast för att kunna skynda mig hädan«, teckning ur illustrerat brev till Jeanette von Törne daterat den 9 januari 1799. Ingår i Tosterupsamlingen, äldre arkivet, avd. II, Ehrensvärds papper, RA. Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Stockholms universitet 2007. Historiska institutionen, 106 91 Stockholm. Boken har tryckts med bidrag från Stiftelsen Riksarkivarien Ingvar Anderssons fond. Studier i stads- och kommunhistoria 30. Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm. www.urbanhistory.su.se © Mats Hayen och Stads- och kommunhistoriska institutet 2007. grafisk form och omslag av författaren. boken är tryckt på lessebo linné och satt med adobe garamond pro och abobe jenson pro. tryck: katarina tryck ab i stockholm isbn: 91-88882-27-6 INNEHÅLL Förord ...................................................................................................................................9 KAPITEL 1. Spelet börjar. Mantalsskrivaren ...................................................13 KAPITEL 2. Spelets regler. Teoretiska utgångspunkter .................................19 Brian Eno ........................................................................................20 Anthony Giddens .........................................................................23 Torsten Hägerstrand ....................................................................28 Allan Pred ........................................................................................37 Tidsgeografi och hermeneutik......................................... .........41 KAPITEL 3. Spelplanen. Bakgrund och karta .................................................45 Att rekonstruera en stad ..............................................................46 Tidigare forskning om Stockholm, 1760–1830 .....................48 Databas och undersökningsområde ........................................52 Arton trakter .................................................................................. 56 Hisco. Ett system för att klassificera titlar .............................59 Källkritik ..........................................................................................65 KAPITEL 4. Spelpjäserna. Stadens hushåll .......................................................75 En inledande utblick från Kungsklippan ...............................77 In i Klara ..........................................................................................80 Vid Hötorget och längs med Drottninggatan ......................87 Över till Stadsholmen ..................................................................95 I stadens mitt ...............................................................................102 Nedanför Katarina kyrka ..........................................................106 Mot Katarinas hjärta ..................................................................114 Tillbakablick från Fåfängan .....................................................123 KAPITEL 5. Spelets gång. Vardagslivets projekt ...........................................127 En närbild från ett hus på Stadsholmen ..............................128 Det dagliga livet. En tidsgeografisk projektanalys............ 130 Ett vardagsliv med äldre och nyare inslag ...........................141 KAPITEL 6. Mellanspel. Vardagslivets domäner ...........................................149 Krisen i textilindustrin ..............................................................150 Hantverkets renässans ...............................................................155 Den interna handelns utveckling ...........................................159 Från borgargårdar till hyreshus ...............................................166 Ett intensifierat gatuliv bortom husbondens blick........... 170 KAPITEL 7. Vem vinner? Vardagslivets maktrelationer ............................173 Allan Pred och det svenska skiftet, 1750–1850 ....................174 Maktförhållanden i Stockholm i mitten av 1700-talet ....178 Maktförhållanden i Stockholm i början av 1800-talet .....184 Vertikal kontra horisontell samhällsstruktur ......................198 KAPITEL 8. Spelets själ. Slutsatser ....................................................................201 Stadens puls ..................................................................................202 KAPITEL 9. Efterspel. Struktureringens brännpunkter ..............................211 KAPITEL 10. City Beat. English Summary ....................................................227 The Rules of the Game: Theory............................................. 228 The Gameboard: Background................................................. 230 The Pieces: The Households in the City... ...........................232 The Course of the Game: The Projects of Daily Life...... 234 A Game in-Between: The Domains of Daily Life ............236 Who Wins? The Power Relations of Daily Life ................238 The Soul of the Game: Conclusions.... .................................240 Förkortningar..............................................................................................................244 Noter.................................................................................................................................245 Källor.................................................................................................................................261 Bilaga. Ramdata för databasen MLDB 1760/1830...............................................275 Min första uppgift är att beskriva vad det är för slags problemområde som tidsgeografin försöker ge sig på. Det är inte alldeles lätt att göra det. Skälen är flera. En svårighet är, att en åhörarkrets, som kommer från växlande ämnen och erfarenheter, befinner sig på olika avstånd från det perspektiv som anläggs. En annan svårighet är, att den grundläggande begreppsapparaten inte är verbal till sin natur och egentligen inte heller numerisk eller matematisk. Den inspireras av en notation, som är besläktad både med det kemiska formelspråket och med musikalisk notskrift. Notationen betonar bindningar mel- lan grundelement liksom det kemiska formelspråket, och den söker avbilda konfiguration i rummet och succession i tiden på ett sätt, som svarar mot musiknotationens avbildning av en strömmande ljudmassa. Men notationen har sina gränser. Processer blir snart för komplicerade för att kunna avbildas på papper. Men för den skull får inte notationens grundprinciper överges. De måste hänga med i medvetandet. De bör ses som tankefrön, som sedan i den inre föreställningsvärlden kan utvecklas till växter och växtsamhällen. Torsten Hägerstrand, ur Om tidens vidd och tingens ordning Den här boken tillägnas Katharina Förord Ute i Biscayabukten rullar fartygen ofta kraftigt fast det inte blåser någon vind. Det har någonting med kontinentalsockeln mellan det europeiska fastlandet och bottnen under Atlanten att göra. En höstdag 1992 lämnade jag La Coruña i nordvästra Spanien ombord på lastfar- tyget »Bammen«. Vi hade knappt hunnit gira runt den imponerande fyren utanför hamnen innan dyningen gjorde sig känd och benen vek sig under mig. Jag minns att jag stod på backen och rullade ihop förtöj- ningstrossarna när det hände. En bidragande orsak var nog också den baksmälla som jag hade vaknat med. Kvällen före hade vår kapten vägrat att muta den spanske basen som skötte lossningen av det svenska papper som vi hade i lastrummet, och arbetarna lade därför ned arbetet exakt klockan sex på eftermiddagen. Då stod två pappersrullar kvar och vänt- ade på att bli förda i land. Besättningen fick en extra kväll i hamn och jag hade vaknat med en baksmälla. Vi var nu på väg till Cardiff i Wales och saknade last vilket gjorde att rullningarna blev ännu kraftigare. Ett långt stycke av resan låg jag i min koj och tänkte på Katharina hemma i Stockholm, och på alternativa försörjningssätt. Några månader tidig- are hade jag blivit antagen till en sjökaptensutbildning vid Chalmers i Göteborg. I kojen ändrade jag mina planer. Jag skulle bo kvar i Stock- holm och jag skulle bli lärare i historia. Vårterminen 1993 påbörjade jag därför min utbildning i historia och där någonstans började också den väg som idag lett fram till den här boken. Dagen före min första tent- amen i historia inträffade dessutom något som förstärkte min känsla av att ha hoppat av i tid. Ett av de fartyg som jag hade tjänstgjort på hade fått motorproblem och förlist under en storm i Engelska kanalen. Många människor har på olika sätt underlättat och förhindrat fär- digställandet av den här boken, men jag tänker inte nämna alla här. • • Den viktigaste har naturligtvis min handledare varit, professor Lars Nilsson vid Stockholms universitets historiska institution. Han har bil- dat den trygga bakgrund mot vilken mitt långsamma framåtsträvande alltid kunnat luta sig. Jag har även fått många och viktiga insikter från deltagandet i det under 1990-talet livaktiga stads- och lokalhistoriska seminariet under Lars ledning. Men mitt akademiska liv har under större delen av avhandlingsarbetet inte varit så förankrat i universitetsmiljön. Genom ett samarbete med en person som med tiden dessutom blivit en mycket stor vän och inspirationskälla