Demokratins Drivkrafter
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Demokratins drivkrafter Demokratins drivkrafter Kontext och särdrag i Finlands och Sveriges demokratier 1890–2020 Red. Henrik Meinander, Petri Karonen & Kjell Östberg Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2018 Denna bok är nummer 819 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I inom Svenska litteratursällskapet i Finland. © Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland Sophie Kawecki har översatt kapitlen ”Politiska kulturer 1430–1930” (s. 65–97) och ”Geopolitik och identitet 1890–1930” (s. 99–150) från finskan. Daniela Silén har översatt kapitlen ”Tillväxt och demokrati” (s. 151–188) och ”Demokratins framgångshistoria?” (s. 189–224) från finskan. Omslag och grafisk form: Antti Pokela Ombrytning: Margita Lindgren, Ekenäs TypoGrafi Omslagsbilder: Mikhail Starodubov/Shutterstock.com, i mitten studentdemonstration på 1970-talet, tidningen Tiedonantaja (Folkets Arkiv, Helsingfors) Typsnitt: Wagner Round, Myriad, Minion Detta verk är licensierat enligt Creative Commons-licensen Erkännande-Ickekommersiell- IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). URN:NBN:fi:sls-978-951-583-438-6 ISBN 978-951-583-438-6 (pdf) ISBN 978-951-583-422-5 (tryckt utgåva, Finland) www.sls.fi ISBN 978-91-984064-1-2 (tryckt utgåva, Sverige) www.appellforlag.se ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) UDK 321.7 Innehåll Förord 7 HENRIK MEINANDER Inledning 9 HENRIK MEINANDER Det långa 1900-talet 25 PETRI KARONEN, MATTI ROITTO & JARI OJALA Politiska kulturer 1430–1930 65 MATTI ROITTO, PETRI KARONEN & JARI OJALA Geopolitik och identitet 1890–1930 99 JARI OJALA, MATTI ROITTO & PETRI KARONEN Tillväxt och demokrati Om ekonomins politiska långtidseffekter 151 OULA SILVENNOINEN Demokratins framgångshistoria? Skogsindustrin, arbetsmarknaden och en fascistisk samhällssyn 1918–1940 189 AINUR ELMGREN Medborgerliga rättigheter? De intellektuella och 1930-talets statsmakt 225 JANNE HOLMÉN Den demokratiska skolan Om likvärdighet och delaktighet 1960–2020 257 HENRIK MEINANDER Inrikes utrikespolitik? Dubbelspel, finlandisering och demokratins gränser 295 EVA BLOMBERG Att söka rättvisa Könsdiskriminering och jämställdhet i Finland och Sverige 325 ANU KOIVUNEN Bortom nationella medieoffentligheter? Mediepolitik och demokratins framtid 359 KJELL ÖSTBERG När ingen längre kokar kaffe – eller vad har hänt folkrörelsepartierna? 391 PETRI KARONEN & KJELL ÖSTBERG Avslutning 423 Källor och litteratur 437 Medverkande 494 Personregister 496 Förord Denna bok har kommit till inom ramen för ett finsk-svenskt forsk- ningsprogram med samma namn som bokens titel, det vill säga Demokratins drivkrafter. Kontext och särdrag i Finland och Sveri- ges demokratier 1890–2020. Tanken på ett dylikt forskningsprogram växte fram hösten 2013 inom direktionen för Hanaholmens kultur- centrum för Sverige och Finland. Direktionen önskade initiera ett forskningsprogram inför det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 som på något sätt belyste bägge ländernas historia. Som över- gripande tema valdes därför inte de händelser som ledde till Fin- lands statliga suveränitet, utan i stället hur ländernas demokratier har vuxit fram och delvis formats i växelverkan med varandra under de senaste 130 åren. Med ekonomiskt stöd från Kulturfonden för Sverige och Finland sammanstrålade en forskargrupp till ett antal planeringsmöten som utmynnade i en ansökan om finansiering för ett forskningsprogram. Hösten 2014 erhöll programmet finansiering från Jane och Aatos Erkkos stiftelse i Finland (1,7 miljoner euro) och den i Sverige ver- kande Östersjöstiftelsen (980 000 euro). Med hjälp av denna resurs (totalt 2,7 miljoner euro) kunde forskningsprogrammet åren 2015– 2017 anställa elva forskare knutna till tre parallella projekt ledda av professor Petri Karonen vid Jyväskylä universitet, professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet och professor Kjell Östberg vid Södertörns högskola i Stockholm. Forskningsprogrammets övergripande målsättning har varit tre- delad: att fördjupa och bredda kunskapen om våra länders demokra- tiska utveckling sedan slutet av 1800-talet, att aktivt förmedla de nya forskningsrönen både till vetenskapssamfundet och till en bredare allmänhet, och slutligen, att stöda forskarsamarbetet mellan de två länderna. De enskilda forskarna har åren 2015–2017 publicerat ett 7 betydande antal vetenskapliga artiklar, antologier och monografier, av vilka många utkommer också under åren 2018–2019. Därtill har projektdeltagarna uppträtt flitigt på olika seminarier, konferenser och publika tillställningar samt som sakkunniga i medier för att ge större spridning åt sina tolkningar om demokratins drivkrafter. Syftet med föreliggande verk är att belysa och sammanfatta de centrala resultaten av forskargruppens undersökningar. Det utkom- mer både som tryckt bok och fritt tillgängligt digitalt. Finska Littera- tursällskapet publicerar verket på finska. För att få en mer komplett uppfattning om forskargruppens vetenskapliga rön är det dock skäl att bekanta sig också med den forskning som tidigare publicerats av forskarna i gruppen och med deras kommande forskning med anknytning till tematiken. Som så mycket annat inom vetenskapen har detta verk således karaktären av ett work in progress. Det bör upp- fattas som en energisk mellanrapport av våra insikter om kontexten och särdragen i våra länders demokratiska utveckling. Som ledare för forskningsprogrammet vill jag tacka alla dem som på olika sätt har bidragit till dess verksamhet och välgång. Först och främst tackar jag våra huvudfinansiärer Jane och AatosErkkos stiftelse och Östersjöstiftelsen, vars ekonomiska stöd och flexibla administrationer har varit av största betydelse för programmet under dess tre verksamhetsår. För det andra är jag tacksam gent- emot Svenska litteratursällskapet i Finland, som efter en extern eva- luering av manuskriptet åtog sig att redigera och publicera det. En särskild eloge går till förlagsredaktörerna Malin Bredbacka-Grahn, Nora Ervalahti och Hedvig Rask för deras minutiösa och lyhörda redigering av både de enskilda textavsnitten och helheten. För det tredje riktar jag ett varmt tack till alla mina kolleger inom forsk- ningsprogrammet för den stimulerande arbetsgemenskap och sanna vänskap vi upplevde tillsammans! Henrik Meinander Helsingfors på Zacharias Topelius 200:e födelsedag den 14 januari 2018 8 HENRIK MEINANDER Inledning Den västerländska civilisationens mest hyllade och omdebatterade, men därför också mest ifrågasatta, politiska institution är utan tve- kan demokratin – både som styrelseform och ideal. Följaktligen har det under seklens lopp uppstått en hel flora av vitt skilda definitio- ner av begreppet demokrati. Definitionerna har ofta varit så olika att de i realiteten varit varandras direkta motsatser. Som Jan-Werner Müller har påpekat blev demokrati-begreppets symbolvärde på 1900- talet rent av så stort att även en diktatorisk regim som Tredje rikets Tyskland kunde beteckna sig som en german demokrati och de av Sovjetunionen kontrollerade östblocksländerna gick under namnet folkdemokratier, vilket sannerligen innebar totala förskjutningar av begreppets liberala betydelse.1 Fram till mitten av 1700-talet tolkades de folkliga proteströrel- sernas och upprorsmakarnas krav på en breddning av den politiska representationen i beslutande organ vanligtvis bland makthavarna och de lärda som ett hot om kaos och förstörelse. Upplysnings tidens filosofer invände energiskt mot denna hållning och blev därigenom den stora inspirationskällan för både Nordamerikas frihetskämpar och franska revolutionens banerförare. Men efter att de franska demokratisträvandena hade kvästs av en ny autokratisk regim, som drev hela Europa in i en rad blodiga krig, slog pendeln åter i mot- satt riktning. Löftet om frihet, jämlikhet och broderskap var fagert men förrädiskt, folket visste inte sitt eget bästa utan måste styras med fast hand. Man kunde säga att dialogen om folkväldets natur och nödvän- dighet sedan dess ständigt har rört sig mellan dessa poler. Varje gång en revolutionsvåg eller någon annan form av social mobilisering har 9 svept över Europa har frågan om vem som kan och bör representera folket dykt upp. 1830 års europeiska revolution och motreaktioner utkämpades med explicita hänvisningar till lärdomarna från fran- ska revolutionen, och samma mönster gick igen 1848, 1917 och 1989. Frågan är om inte också de proteströrelser och sociala mobiliseringar som under 2010-talet har uppstått på olika håll i Europa bör tolkas som ett uttryck för den senaste vändningen i denna metadebatt. Än en gång gör alla parter som deltar i debatten gällande att de är sanna representanterna för folkviljan. Ett annat återkommande drag i dessa demokratiska konvulsio- ner har varit att de har gett upphov till föreställningar om att man hållit på att glida in i ett mer avancerat och lyckligt skede i mänsklig- hetens historia. Så skedde åren 1917–1918 och så skedde på nytt vid ingången till 1990-talet, då många lät sig övertygas av den amerikan- ske statsvetaren Francis Fukuyama, som gjorde gällande att Sovjet- imperiets kollaps slutgiltigt satte punkt för den ideologiska kampen om demokratins sanna väsen. Framtidens värld skulle domineras av liberala demokratier och den kapitalistiska marknadsekonomin, men redan några år efter terrorattacken i New York 2001 fick denna självgodhet ge vika. Nya