Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 3 KORT KORT

JOAKIM HANSSON • KJELL HERBERTS • BO LÖNNQVIST • DAN WEISSENBERG KARIN BERGLUND • STIG-BJÖRN NYBERG •GUSTAF WIDÉN SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN

Nummer 3/2013 • Pris 2 e

Monika Fagerholm Byggnadsapoteket Konstfabriken På djupet: Mona Leo SFV på Bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober LEDARE SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN Nr 3 Oktober 2013 92 årgången UTGIVARE Svenska folkskolans vänner www.sfv.fi Svenskbygden utkommer med De finlandssvenska ödesfrågorna Ibland förvånas jag över att vuxnas Catharina fyra nummer år 2013: tycks se ganska likadana ut, från år kvalitetskrav på barnprogrammen 21.2 (Materialdag 31.1) till år. Men de är inte oviktiga. På SFV verkar vara att de ska vara så tryg- GRIPENBERG 11.4 (Materialdag 19.3) kommer vi att ha mycket nytta av ga som möjligt, så att man kan läm- 17.10 (Materialdag 26.9) Biträdande kanslichef, chefredaktör resultaten från vår brainstorming, na barnen ensamma framför tv:n el- 12.12 (Materialdag 20.11) Svenska folkskolans vänner berättar kanslichef JOHAN AURA. Si- ler radion. KARIN BERGLUND var årets REDAKTION dan 13. Lillholmsstipendiat. Sidan 6. SFV, Annegatan 12, 00120 Helsingfors, tel. 09-684 4570 «I biografiska verk dras ofta en gräns upp mellan fakta [email protected] • Vi finns på och fiktion. Alma Söderhjelm var och förblev en gräns- Faceboook, Twitter och YouTube. människa, en konstnär i livsvirveln. Att skriva om henne Balansgång Chefredaktör innebär också att ifrågasätta rationaliteten som metod, & ansvarig utgivare: Catharina Gripenberg och att acceptera och poängtera det osammanhängande, i det finlandssvenska rummet [email protected] det ofullbordade, det motsägelsefulla, det irrationella.» 040-7780 351 BO LÖNNQVIST, SIDAN 42 Redaktör & layout: Kultur tillhör de begrepp vars innehåll i någon mån Finlandssvenskarna är ett osökt exempel. Triv- Rabbe Sandelin är beroende av vem talaren är. Det finns flera defi- selfaktorn är ofta hög i finlandssvenska samman- [email protected] Karin Berglund, årets Lillholmen-stipendiat...... 6 0400-453 953 nitioner, men ingen är ensam heltäckande. Det vä- hang, men det hela kan lika väl upplevas som pre- Vårens SFV- enkät: Stort engagemang för skola, sentliga hos begreppet är dock att det ger ett sam- cis det motsatta. Merete Mazzarella har träffande kultur och bildning i Svenskfinland...... 8 lande uttryck för allt som människan har skapat i talat om ”det trånga rummet”. Det trånga rum- Pärm: motsats till vad naturen frambringar. Människan met kan ges två dimensioner: i) hur stor avvikelse Joakim hansson • kJell herberts • bo lönnqvist • dan weissenberg SFV:s nätbaserade brainstorming: Största utmaning karin berglund • stig-bJörn nyberg •gustaF widén har skapat pyramiderna men kan inte skapa en sol- är möjlig inom rummet och ii) hur öppet är rum- SVENSK i framtiden är en livskraftig svenska...... 10 medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN uppgång. Kulturbegreppet omfattar både immate- met för omvärlden? Nummer 3/2013 • Pris 2 e Monika Fagerholm om sina platser, språk och stilar...... 11 riella saker, exempelvis värderingar och idéer samt Byggnadsapoteket värnar om traditionellt husbygge...... 14 föremål som härstammar från det immateriella. Frågorna är svåra i och med att finlandssvenskhe- Monika Fagerholm Språköar i fokus: ten med säkerhet försvinner utan ett ”gemensamt Byggnadsapoteket Konstfabriken Kultur är samtidigt både gemenskap och åtskillnad. rum”. Samtidigt får rummet inte vara stängt. Det- På djupet: Mona Leo Kotka svenska barnträdgård och Kotka svenska samskola...... 20 SFV på Bokmässan i Helsingfors 24–27 De som är delaktiga i en kultur har på ett grundläg- ta är en konkret balansgång som alla finlandssven- oktober Årets Solveig von Schoultz-vinnare...... 24 gande plan något gemensamt. Samtidigt kan kul- ska institutioner måste hantera och som kommer Eldsjälen, restaureringsexperten turen fungera avskiljande från de som inte är del- att bli viktigare under kommande år. Författaren Monika Joakim Hansson på Gotland...... 26 Fagerholm är inter- aktiga i den. Detta gäller familjer, nätverk, formel- 3 vjuad på sidan 11. Hälsa har lyft fram arbetshälsan...... 32 la organisationer och hela samhällen. Konstfabriken i Borgå: Ett pussel av konst och kommers...... 34 Mona Leos osynliga hand...... 37 SFV på bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober...... 42 Ny biografi i SFV:s biografiserie: Alma Söderhjelm...... 42 Bokmässan har Tyskland som tema...... 44 Kolumn: Måste vi ge upp dagstidningen?...... 46 Tryckeri Om en skeppstimmerman och hans kista...... 48 OY FRAM AB, Vasa ISSN: 0356-1755 Postrodd över Kvarken i ny tappning...... 53 Web-ISSN: 2243-0261 Läsbiten...... 60 2 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 3 KORT KORT

Anne Salovaara-Kero Sveps fick synlighet Förnyade Fyrk.fi tipsar om Nya utgåvor från Zacharias årets Fredrika så in i Norden stipendier och understöd Topelius Skrifter OMMITTÉN NGDOMSVERKSTADEN SVEPS fick fin Brev. Zacharias Topelius korrespondens med Albert KFÖR Fredrika Usynlighet under det samnordiska seminariet Bonniers förlag – Zacharias Topelius Skrifter XX Runebergs stipen- för att förebygga ungas utanförskap. Den första brevutgåvan inom Zacharias Topeli- diefond valde Anne Sverige, som 2013 är ordförande vid Nordiska us Skrifter innehåller korrespondensen mellan To- Salovaara-Kero till ministerrådet, var i maj värdland för det nordiska pelius och Albert Bonniers förlag. Brevväxlingen årets Fredrikasti- arbetsmarknadsmötet i Stockholm, där nordiska omfattar 523 brev och spänner över 43 år (1855– pendiat. statsministrar och nordiska arbetsministrar deltog. 1898). Den ger en fängslande inblick i samarbetet Årets Fredrika är – Under dagen pågick också ett jobbforum som mellan en uppburen författare och en framgångrik enligt kommittén visade på goda nordiska exempel och erfarenheter förläggare under den svenska bokbranschens ex- en person med ett av hur verksamheter, politik och projekt kan un- pansiva årtionden. Breven belyser också Topelius stort samhällsmo- derlätta ungas etablering på arbetsmarknaden, be- förhållande till sitt författarskap och åskådliggör derligt hjärta. Hen- rättar Sveps verksamhetsledare Peter Rolin. Sveps EN ÄR nästan retro”, sade någon för en tid hur samtidens materiella och kulturella villkor på- nes satsning på arbe- lyftes fram som ett av de framgångsrika nordiska Dsedan om fyrk.fi, webbtjänsten som presen- verkade utgivning och avsättning. Utgivare är Ca- te för marginalisera- exemplen. terar information om stipendier och understöd, rola Herberts, som också har författat inledningen de grupper och personer med specialbehov och Också det svenskspråkiga verkstadsnätverket hänvisandes till 90-talsutseendet på sidan. till utgåvan och kommenterat den. Utgåvan är fritt hennes driv att stöda och dela med sig av sina er- ULA (www.ula.fi) presenterades vid seminariet. Nu har tioåringen uppdaterats både visuellt och i tillgänglig och sökbar. Breven utkommer i septem- farenheter visar på ett gediget engagemang. Hon – Sveps fick alltså besök av de nordiska arbets- fråga om teknik. Fyrk.fi har kanske visuellt sett för- ber på adressen www.topelius.fi/brev verkar genom frivilligarbete, föreläsningar, förfat- marknadsministrarna, och vi hade cirka tre minu- åldrad ut, men databasen har under alla år kontinu- tarskap och sociala medier samt inom politiken. ter på oss att presentera oss, berättar Rolin. erligt uppdaterats av tjänstens upprätthållare, infor- Hertiginnan af Finland och andra historiska no- I förvärvslivet arbetar hon för en drogförebyg- – Det gällde alltså att ganska koncentrerat be- mations- och kulturcentret Luckan i Helsingfors. veller – Zacharias Topelius Skrifter V gande organisation och hennes engagemang sträck- rätta om metoderna, målgruppen, resultaten och Sidan har under alla år haft höga besökarantal. Hertiginnan af Finland ses numera som den för- er sig utöver det professionella planet också till vo- framgångsfaktorerna. Stipendier och understöd berör många människ- sta historiska romanen i finländsk litteratur. Den lontärarbete i frågor som rör missbrukare och de- ULA-nätverket och Sveps praktiska arbete pre- or. Det finns många bidragskällor, men det gäller utkom 1850 och innehåller den första sammanfat- ras anhöriga. senterades också vid Arbets -och näringsminis- att hitta dem. Och det är här Fyrk.fi kommer in i tande framställningen av hattarnas krig 1741–1743. Hon har som målsättning att förändra samhällets teriets Unga på kanten-seminarium i Helsingfors bilden, med info om ansökningstider och beskriv- I tre andra noveller förlägger Topelius handlingen syn på funktionshindrade och i bloggen Mamma den i mars. ningar av privata fonder och stiftelser, statlig och till Gustav III:s krig 1788–1790. De trycktes först Annorlunda delar hon med sig av livet i en annor- regional finansiering, bilaterala och nordiska stöd- som följetonger i Helsingfors Tidningar 1846 och lunda verklighet. Bloggen fungerar också som ett former samt EU-finansiering. 1856. Pia Forssell har utgivit och kommenterat no- stöd för andra familjer med barn med specialbehov. För att öka spridningen av informationen använ- vellerna; Matti Klinge medverkar i inledningen. Anne Salovaara-Kero är bosatt i Vasa och jobbar der sig den förnyade fyrk.fi av protokoll för öppen Variantförteckningar och ordförklaringar har ut- som regionkoordinator för organisationen Fri Från och länkad data. Fyrk.fi utarbetades år 2003 med arbetats av Anna Movall. Narkotika r.f. Hon är även ledamot i Vasa stadsfull- understöd från Svenska kulturfonden, som också Utkommer digitalt och i tryck i oktober (i Fin- mäktige. Hennes blogg finns på adressen www. stöder den senaste uppdateringen. land SLS förlag, i Sverige Atlantis). mammaannorlunda.blogspot.com.

Fredrika Runebergs stipendie- Kulturskatter ur Svenska litteratursällskapets arkiv på Flickr fond inom ramen för Svenska kul- LS DELTAR nu som första finländska kul- ning och spridning av arkivmaterial över hela värl- turfonden grundades 1986 på Sturarvsinstitution i Flickr Commons, en grupp den. Vem som helst kan också tagga bilderna och initiativ av fil.dr Karin Allardt- på 69 kulturarvsorganisationer som gör sitt mate- skriva kommentarer och på så sätt bidra med in- Ekelund. Fondens syfte är att ”hugfästa minnet av Fredrika Ru- rial öppet tillgängligt för allmänheten. formation till arkiven. nebergs gärning och stimulera – SLS vill bjuda på det finlandssvenska kulturar- – Flickr är ett enkelt redskap för att dela med sig till den speciella ’samhällsmoder- vet och Flickr Commons är den portal där kultur- av de fantastiska bilder som gömmer sig i arkiven. lighet’ som var utmärkande för arv presenteras och det är roligt att vi kan vara med Genom att koncentrera sig på material som inte henne”. där, säger Mikael Korhonen, arkivchef vid SLS. skyddas av upphovsrätter kan man vara vara ge- Utdelningen handhas av Fredrika Flickr Commons strävar efter att synliggöra de nerös och publicera dem direkt i hög upplösning, Runeberg-kommittén, som består av representan- ter för Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans stora mängder material som finns hos kulturarvsin- säger Tove Ørsted som är koordinator vid digita- vänner, Svenska Kvinnoförbundet och Finlands PETER ROLIN berättar om Sveps för de nordiska ar- stitutioner genom att tillsammans publicera deras liseringstjänster på SLS. Bildsamlingarna hittas på svenska Marthaförbund. betsmarknadsministrarna. fritt tillgängliga bilder under attributet ”no known adressen www.flickr.com/slsarkiva. copyright restrictions”. Det här underlättar använd-

4 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 5 Med lite hjälp av Vännerna

Lillholmen ligger i Västanfjärd, Kimito, och donerades till SFV via justitierådmannen Walter Backmans testamente år 1971.

barnprogram. Av vilka andra kul- got som inte alla andra gör. Vi har bibliotek, och gjorde även ett in- turupplevelser kräver vi att bar- mycket idéer, bl.a. vill vi göra ny- slag för Buu-klubben från Folk- nen efteråt ensamma skall kunna skrivna, platsspecifika uppsätt- hälsans simstrand invid. Karin Berglund, årets Lillholmen-stipendiat: ta hand om alla intryck och tan- ningar utanför de traditionella – Lillholmen blev i själva verket kar som uppstår? scenerna och salongerna. mitt enda hem under den vack- Karin Berglund hoppas tvärt- Karin Berglund skall också ra sommaren. Det berodde på att Intressera er mer för om att de barnprogram hon gör framöver arbeta med förening- vistelsen inföll precis mellan min kan inspirera till fortsatt diskus- en CulturaMobila i Fiskars, som återkomst från Stockholm, och barnprogrammen! sion och lek, både barn och vux- gör uppsökande samhällskonst i flytten till Åbo. Jag badade bas- na emellan. byskolor. tu varje dag. SFV:s Lillholmsstipendium, en sommarvistelse på Lillholmen – Vill man se något positivt i – Det är fråga om mer än bara Åbo är en ny visteleseort för i Västanfjärd, Kimito, kan enligt statuterna sökas av en kul- att många vuxna är förvånansvärt föreställningar. Vi bygger byge- Karin Berglund, men hon har turperson, som aktivt och fortgående arbetar på det finlands- ointresserade av barnkultur är det menskap genom att efter före- mycket fort gjort sig hemma- svenska kulturfältet. Årets stipendiat var Karin Berglund, kanske prestigelösheten det med- ställningen arrangera workshops stadd. Åtminstone den första ti- som arbetat med barnkultur i etermedia, och som nu plane- för. Man får jobba på “i fred”, och och hämta in den äldre befolk- den har varit problemfri. Med rar att starta en egen fristående teatergrupp. göra sitt bästa utan att det är så ningens perspektiv kring temat sin inspirerande miljö har Åbo många som bryr sig om ens pre- värderingar i lokalsamhället. Det stadsbibliotek mitt i centrum ock- VENSKBYGDEN TRÄF- men också geografiskt. Viktigt vad barn stationer. hela utmynnar alltid i en slutpro- så fort blivit en bra arbets- och SFAR Karin Berglund på Åbo Gnistan för att jobba med barn- ser på tv duktion. mötesplats. stadsbiblioteks kafé Sirius i hen- kultur uppstod redan under stu- – Ibland förvånas jag över att Egen fri teatergrupp Konceptet körs år 2014 med – Åbo blir högkvarter för över- nes nya hemstad Åbo. Hon är dietiden och kunde förverkligas vuxnas kvalitetskrav på barn- Ett av Karin Berglunds mål är samarbetspartners i hela södra skådlig tid. När folk påstår att det hemma från Ekenäs, har stude- i och med ett jobb på svenska programmen verkar vara att de alltså att göra inspirerande doku- Finland och Åland. är svårt att komma in i åbokret- rat scenkonst vid Novia i Vasa, YLE:s barnredaktion i Vasa, där ska vara så trygga som möjligt, mentärprogram för barn. I til�- sarna, så har åtminstone inte jag och gått ett magistersprogram i Busfredag producerades. För till- det vill säga att man kan lämna lägg lockar teatervärlden igen, Lillholmen en lyckad stött på det, tvärtom. Inte är nå- Stockholm, med temat barnet i fället gäller frilansjobb för sam- barnen ensamma framför tv:n el- hon planerar att sätta upp en egen sommarvistelse gon här mer inåtvänd än annan- dokumentären. ma organisation, nu är det fråga ler radion för att titta eller lyss- fri teatergrupp. Vistelsen på Lillholmen i Västan- stans i Svenskfinland. – Kanske det är tidens melo- om en inslagsserie för Buu-klub- na. Jag skulle i stället önska att – Tillsammans med Hanna fjärd, Kimito, blev enligt Karin di: att röra sig på olika områden, ben, där målgruppen är barn mel- folk engagerar sig i en diskussion Åkerfelt har vi en idé om att för- Berglund trevlig. Hon uppträd- både yrkes- och studiemässigt, lan 3 och 6 år. om innehållsmässigt utmanande söka fylla ett hålrum, att göra nå- de på en tillställning i Västanfjärd

6 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 7 Vårens SFV-enkät: Stort engagemang för skola, kultur och bildning i Yngre svarare intresserar sig för samma finlandssvenska frågor som alla andra. Utmaningen för SFV blir att attrahera en yngre generation för medlemskap och insatser för SFV, och för de viktiga satsningar som Svenskfinland behöver nu och i framtiden, Svenskfinland säger forksare KJELL HERBERTS.

I samband med SFV:s nät- tiviteten flöda fritt, speciellt i ti- hålla en språklig gemenskap mel- ser detta. tydligt oftare av annan åsikt än av finlandssvenska studerande baserade brainstorming der då svenska språkets ställning i lan olika delar av Svenskfinland. – Ungefär hälften av svararna icke-medlemmar. (70 procent). Minst uppbackning, (se nästa uppslag) förra Finland ifrågasätts, och nya stra- – En något mer kluven inställ- anser att SFV borde ha mera ak- Borde man då som SFV-med- men inte någon liten, får svensk våren ställdes även ett an- tegier krävs. ning har man till om finlands- tiviteter och förmåner för medlem ha större möjligheter än nu dagvård (54 procent) och biblio- tal frågor kring finlands- – De öppna svaren i själva svenska satsningar skall riktas till lemmarna. Av medlemmarna sä- att få stipendier och understöd? tekssektorn (53 procent). svenskheten i allmänhet brainstormingen talar sitt tydli- regioner där svenskan är utsatt el- ger nästan 6 av 10: ”Ja, tack!” Att En av tre (32 procent) tycker att – Det intressanta är att priori- och SFV:s roll i synner- ga språk. Det finns ett genuint och ler inte. De flesta vill här försva- det trots allt inte är fler som väl- så borde vara fallet, medan nå- teringarna är så gott som iden- het. Det finns ett genuint seriöst intresse, och ett engage- ra sin egen region; är svenskan komnar medlemsprivilegier är got färre (26 procent) motsätter tiska bland medlemmar och icke intresse för finlandssven- mang för de här frågorna. Att fin- stark vill man inte gå miste om kanske mera intressant. sig tanken. Här är det medlem- medlemmar, berättar Herberts. ska framtidsfrågor, och landssvenska framtidsfrågor in- en uppbackning, och är svensk- Enkätens påstående att ”SFV marna som har en större benä- nya sätt att se på dem, be- tresserar kan man inte ta miste an utsatt anser man naturligtvis är en modern medlemsorganisa- genhet (40 procent) att välkom- Vilka lärdomar rättar enkätens skapare, på. Egentligen vore väl allt an- att satsningar är nödvändiga, be- tion” får medhåll av en knapp mina en ”gräddfil” för medlemmar, kan SFV dra? forskare Kjell Herberts vid nat anmärkningsvärt. rättar Herberts. noritet (42 procent). Nästan lika men 31 procent av medlemmar- Även om enkäten enligt Herberts Åbo Akademi. Antalet enskilda svarare upp- En kluvenhet finns även till många vill eller kan inte uttala sig na motsätter sig dock en sådan. har sina metodologiska begräns- gick till 373. Den demografiska det som har kallats ”den taxell- och 18 procent håller inte med i ningar och generaliserbarheten är profilen på svararna är god i frå- ska paradoxen”. Att tvåspråkiga påståendet. Vad borde SFV satsa på? begränsad kan man klart fastslå VAREN PÅ de frågor som ga om kön och ålder. Även den lösningar leder till enspråkighet – Unga och icke-medlemmar Vad borde då SFV speciellt satsa att det finns ett stort engagemang Sställdes i samband med vå- regionala balansen är god, förut- anser en majoritet, men ungefär har den största benägenheten att på? Här räknades i enkäten upp för finlandssvenskheten. rens nätbaserade SFV-brain- om att Åland är underrepresen- en tredjedel sväljer inte tanken inte ta ställning till frågan, för- de fem sektorer som SFV redan – SFV upplevs som tämligen storming har nu analyserats och terat. Ungefär hälften av svarar- helt och hållet. modligen för att man inte anser nu målmedvetet satsar på. Efter- okända, men ger ändå tydliga po- jämförts med de postenkäter som na är SFV-medlemmar, och hälf- – Frågorna, som tidigare även sig känna till SFV tillräckligt som svaren inte är uteslutande får sitiva vibbar. Den uttalade foku- med jämna mellanrum gjorts ten inte. ställts i den finlandssvenska Ba- väl. Däremot förefaller äldre och frågebatteriet ytterst få negativa seringen får ett brett stöd; sko- bland finlandssvenskar. – Noterbart är att icke SFV- rometern uppvisar samma svars- medlemmar (och i synnerhet äld- laddningar. la, kultur och bildning. Det mest – Fast frågorna är jämförbara, medlemmar har en betydligt läg- mönster som i den nu aktuella en- re medlemmar!) att anse att SFV – Prioriteringarna är också så intressanta är att yngre svarare, är det skäl att påpeka, att SFV:s re medelålder än SFV-medlem- käten, varför man kan utgå att hänger med sin tid. gott som identiska bland såväl som inte är medlemmar, intresse- nätbaserade enkät inte uppfyller marna, trots att man kan förvänta svararna här långt speglar det Det likaså ledande påståendet medlemmar som icke-medlem- rar sig för dessa frågor. Utmaning- alla vetenskapliga kriterier. Men sig att de äldre SFV-medlemmar- finlandssvenska fältet i stort. att ”SFV som folkrörelse levt ut mar. Alla sektorer är viktiga och en förblir att attrahera en yngre det var heller inte meningen. Av- na inte tar så mycket del i nätba- sin tid” sväljer inte många (endast de utesluter inte varandra, men generation för medlemskap och sikten med ett sådant här öppet serade enkäter. Hur bra känner folk 13 procent), medan en klar majo- vissa prioriteras dock något mera insatser för SFV, och för de breda forum är att få in olika idéer och till SFV? ritet (57 procent) inte accepterar än andra. och viktiga satsningar Svenskfin- uppfattningar utan att förutsät- Regional sammanhållning En majoritet av alla svarare an- påståendet. Satsningar på den finlandssven- land behöver nu och i framtiden. ta representativitet, berättar Her- Det råder enligt resultaten stor ser att SFV är ”alltför okänt” i – Ju äldre man är desto större ska skolan anses viktigast (83 pro- berts. samstämmighet bland både SFV- Svenskfinland (62 procent delar sannolikhet är att man oppone- cent helt eller delvis). På andra Herberts anser att det kan vara medlemmer och icke-medlem- åsikten helt eller delvis). Speci- rar sig mot påståendet, säger Her- plats kommer finlandssvensk kul- till fördel att emellanåt låta krea- mar att det är viktigt att upprätt- ellt unga svarare, under 30 år, an- berts. Även medlemmarna är be- tur och bildning (74 procent), följt

8 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 9 SFV:s nätbaserade brainstorming: Monika Fagerholm om sina Finlandssvenskarnas största utmaning i framtiden är en platser, språk och stilar: livskraftig svenska

En livskraftig svenska, – De finlandssven- som kan användas så ska ödesfrågorna Två romaner mycket som möjligt i var- tycks se ganska likadana ut från år till år. dagliga situationer och Men de är inte ovik- i betjäningssituationer. tiga. På SFV kommer kan inte ha Där har vi nyckeln till att vi att ha mycket nytta upprätthålla en finlands- av resultaten från vår svensk kultur och identi- brainstorming, berät- tar kanslichef JOHAN tet, enligt den nätbasera- AURA. samma språk de brainstorming som SFV arrangerade tillsammans med Fountain Park förra våren.

IKTIGAST ÄR att språ- Vket används i skolor, läro- sig i sin vardag fram till år 2020. grunduppgifterna som skett inom inrättningar och i vården av de Sammanlagt 1029 personer del- SFV de senaste åren, delvis ock- så framtvingad av ett kärvt eko- svenskspråkiga seniorerna. Ser- tog i brainstormingen i april 2013. TEXT: BARBRO ENCKELL-GRIMM nomiskt läge. – Jag jobbar mycket. I det första vice på svenska betonas speciellt FOTO: RABBE SANDELIN skedet skriver jag in mig i berät- i den äldre befolkningens ställ- Viktiga insikter för SFV – Vi är såtillvida lyckligt lot- Vi kör försiktigt in på en telsen och känner ett sug in i tex- ningstaganden. – Brainstormingen hade gläd- tade inför framtiden, att precis gård med ett rött hus, ten. Min första roman Underba- I brainstormingen kom fram jande många deltagare, vilka gav de saker som hör till de viktigas- ra kvinnor vid vatten planerade många värdefulla insikter i vad te för finlandssvenskarna, bild- grön gräsmatta och ett att svenskspråkiga skolor, hob- jag lite intuitivt. Jag går in i den finlandssvenskarna upplever att ning, kunskap och kultur, råkar blått parasoll. Det är ett byklubbar och fritidslokaler är ordlösa rytmen och låter texten viktiga för språkets livskraft och är viktigt med tanke på framti- vara våra tre kärnvärden. Nu blir alldeles vanligt hus i Te- bli en surrande gåta. I det här för- – Det spelar ingen roll hur lång den, säger SFV:s kanslichef Jo- det ännu lättare att strömlinjefor- nala, och ut genom dörren utveckling, men samtidigt anser sta skedet arbetar jag mig till sår- arbetsprocessen är. Jag tyck- han Aura. ma vår verksamhet så att vi så bra kliver Monika Fagerholm. man att den allmänna uppskatt- punkterna och putsar bort allt det er mycket om att jobba och jag Enligt Johan Aura ser ”de fin- som möjligt kan stöda strävande- brukar i alla skeden plåga andra ningen och respekten för språ- Det finns en märklig spän- rationella. Det är inte så att jag landssvenska ödesfrågorna” gan- na att förbättra denna del av fin- med att läsa vad jag skrivit. ket inte gynnas av att svensk- och ning mellan Fagerholm börjar med att planera. ska likadana ut, från år till år. landssvenskarna vardag. finskspråkiga isoleras från varan- som person och som för- – Småningom kan man se nån- blir synligt. Ungefär där börjar jag – Men det gör dem inte därför dra. Deltagarna i brainstorming- fattare, och jag funderar sorts struktur. Nästa steg skriver plocka in saker utifrån. Alla ro- oviktiga. På SFV kommer vi att RABBE SANDELIN en debatterade ivrigt om det över- på vad den beror på. Per- jag på, fem-sex sidor varje dag. Då maner är olika och en egen värld. ha mycket nytta av resultatet då huvudtaget är viktigt att hålla fast sonen är pratsam, lättill- känns det som om romanen ar- Den världens inre logik kan se ut vi nu gör upp planer för framti- vid en finlandssvensk identitet, gänglig och gör ett myck- betade med mig, mittpunkt och hursomhelst. och även om hur bra finska fin- dens verksamhet. Alldeles tydligt et sympatiskt intryck. vändpunkter kommer liksom av Monika tittar lite klurigt på mig landssvenskarna borde kunna. är att vi de senaste åren redan va- Hennes romaner har ett sig själva. När jag väl kommit så och påpekar att författare arbe- Brainstormingen bad delta- rit inne på rätt linje, säger Aura. språk som känns alldeles långt återstår allt ännu att göra, tar i motsatt riktning jämfört garna beskriva vilka utmaning- Johan Aura avser den konso- eget. Jag frågar Monika jag märker att det jag lämnat bort med journalister, inifrån och på ar finlandssvenskarna kan vänta lidering och koncentration till hur hon gör när hon skri- egentligen är det viktiga och bör- känsla. Hon säger sig ha märkt att ver. jar se hela romanen som en or- många unga författare verkar utgå ganism där ramverket efterhand från att en bra, rutinerad författa-

10 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 11 re levererar en så färdig text som vi hade – min syster och jag har ser om Holden Caulfield iRäd - möjligt snabbt, liksom sådärbara. fortfarande – ett sommarställe i daren i nöden är det ingen som – Men så är det inte, förfat- Kyrkslätt. tänker på att han är en ung man. tarskapet förutsätter hängiven- – När jag kom till Ekenäs trod- Både pojkar och flickor, män och het. Det är också tråkigt att för- de jag att jag visste allt om små- kvinnor kan identifiera sig med fattarrrollen blivit så viktig, för stan, hemligheterna och pratet. honom. Jag valde medvetet att jag tror att den kan bli ett hin- Men jag var inte alls förberedd skriva om flickor, berättar Mo- der. Författandet måste komma på de enorma klasskillnaderna. nika. från dig själv. I själva verket visste jag ju ingen- – Det är inte bara det att flickor – Det spelar ingen roll hur lång ting. Småstaden är som en färdig sällan är huvudpersoner i böck- arbetsprocessen är. Jag tycker bild. Dramaturgin finns inbyggd er. De är inte ens huvudpersoner mycket om att jobba och jag bru- och rollerna är givna. Det är inte i sina egna liv. De får inte axla en kar plåga andra med att läsa vad bara svårt utan omöjligt att änd- existentiell problematik, istället jag skrivit i alla skeden. Utom min ra på dem. Samtidigt är samvaron läser man in psykologi, sexualitet man, han har inte läst mina böck- här mycket mer innerlig än i en och sociala roller i dem. Det blir er. Och det är också ganska skönt. storstad. Jag har både avskildhet lätt väldigt banalt och tillrätta- här hemma i Tenala och sen det lagt. Flickans plats i världen, det Trakten, träsket sociala livet, som försiggår inne är den jag har försökt rita in på och Flatnäs i Ekenäs. den litterära kartan. Flickan kan I Den amerikanska flickan (2005) Där finns arbetsrummet och vara ganska gränsöverskridande. och Glitterscenen (2009) finns amatörteatern Lost Primadon- Kvinnor kan också vara intressan- Trakten och Bule träsk, platser nas, Monikas hobby. ta men flickor är det ännu mera, för försvinnanden och gruvlighe- – Det börja med en grupp kvin- de har liksom inte ännu blivit nå- ter med mytologiska mått. I Lola nor, vi gör improvisationsövning- got utan är på väg... uppochner, utkommen för ett år ar och vi skulle alla hitta på en sen finns småstaden Flatnäs med egen rollgestalt. Det är väldigt När vi ger oss iväg funderar jag sina hemligheter och brott. Vad spännande och roligt med alla över vad det var jag tycker var betyder platsen för dig? olika öden. Nu försöker jag skri- motsägelsefullt med Monika som – Den betyder massor. I det här va ihop något, ett manus. person och hennes böcker? Hon huset har vi bott sedan 2005. Före pratar som hon skriver: ordrikt, det var jag vistelsestipendiat på Flickroller nyanserat och i många olika rikt- Villa Snäcksund i Ekenäs, där min Och sen har vi alla dehär flickor- ningar men samtidigt målmed- man Hilding var fastighetssköta- na, konstaterar jag. vetet. Allt har en mening. Ljuset re. Jag är uppvuxen i Botby och – Jo, jag tänkte att när man lä- kan komma från olika håll.

12 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 13 Byggnadsapoteket värnar om traditionellt husbygge

TEXT & BILD: RABBE SANDELIN

Byggnadsapoteket i Karis startades av Anette Ring- bom och Jari Ahlqvist nästan av en slump i samband med en egen husrenovering. Idag är fö- retaget ett av de största i byggnadsvårdsbranschen, och tillhandahåller inte bara traditionella, äkta material och inrednings- detaljer, utan även utbildning. Byggnadsapotekets huvudbutik finns på Billnäs bruksområde nära Karis i Raseborg. Butikerna i Billnäs och Helsingfors (Högbergsgatan) utgör den synligaste delen av verksamheten, men till utbudet hör myck- ET VAR i mitten av et annat, berättar ANETTE RINGBOM. Byggnadsapoteket renoverar gamla föremål som hittas på loppmark- D1990-talet som Anette Ring- nader eller vid husrivningar – eller som kunderna hämtar in. Så här 1800-talsmönster, om man vill ligen konstaterade vi att nävern förstås renoveras som förr, men bom och Jari Ahlqvist satte igång fint kan ett gammalt lås bli, och det fungerar. renovera sitt 1800-talshus. Myck- som använts som vattenisole- minsta nybygge eller tillbygge blir med att renovera det gamla trä- et viktigare är att man tapetserar ring hållit perfekt i över hundra allt svårare att göra med traditio- hus de köpt i Karis. Från början av plast. Det var också svårt att kontakterna skapades bland an- med tapeter av det rätta materi- år. Man kan bara konstatera att nella metoder. hade de beslutat att göra renove- till exempel få tag på fönster el- nat till de företag vars produkter vi alet. Det säger sig självt att man när det gäller plast, finns det ing- – De nya reglerna och normer- ringen på husets egna villkor, och ler olika beslag i rätt stil. nu säljer, till museiverket, och till gör ett ganska radikalt ingrepp till en tillverkare som ger hundra års na har i och för sig fina och hög- att använda traditionella materi- – Som vanligt hade Sverige ett olika kunder, som arkitektbyråer, exempel i husets luft- och fuktut- garanti för den isoleringen. travande mål, som att minska al och metoder. Men det uppstod tjugo års försprång på området, byggfirmor och museiverket. byte om man plötsligt tapetserar Enligt Ringbom är det ju lo- energianvändningen. Men det är problem. och det hela ledde till att vi år 1995 Marknadsföringen skedde via med plasttapeter, säger Ringbom. giskt sett ytterst dumt att för- alltid skäl att minnas att de nya –Det visade sig att vi just då be- arrangerade en restaurerings- och Habitare- och Finnbuildmässor- En stor del av filosofin bakom kasta det som man flera gång- normerna är ett resultat av kraf- fann oss i en ganska avgörande byggnadsmässa på Billnäs bruks- na, men också djungeltrumman riktig byggnadsvård är att erkän- er konstaterat att fungerar. Men tigt lobbande från industrin, som brytningspunkt i historien, be- område, med över hundra utstäl- var viktig – ryktet spreds snabbt na att de gamla byggarna oftast ändå skall företagens produkt vill sälja nya material. rättar Anette Ringbom. lare från Sverige och Finland. om företagarparet som lagt ner visste vad de gjorde, och att de an- utveckling ständigt hitta på nya Enligt Anette Ringbom finns Samtidigt som många gam- Att det fanns ett uppdämt in- sin själ i byggnadsvård. vände beprövade material som de och ”bättre” saker. det ingen chans att bygga om la hantverkare och många gam- tresse och en missnöje med de av generationers erfarenhet (el- gamla hus enligt de nya regelver- la yrkeskunskaper höll på att dö stora kedjornas likriktade utbud Man kunde förr ler prövningar och misstag) visste Nya byggnormer ställer till ken. Gamla hus fungerar så att ut, gjorde de stora byggvaruked- framgick av att mässan blev en stor – Det finns kanske några miss- att fungerar och håller. Annette med problem all fukt som människorna gene- jorna intrång på marknaden, och succé, och att den därefter ordna- uppfattningar om vad det hela Ringbom slår fast att trähus hål- Byggnadsvårdare hamnar den rerar leds ut genom väggar och konkurrerade ut gamla material des årligen fem år till. gäller. Det handlar inte om yta, ler hur länge som helst, bara ta- närmaste tiden i en allt svårare tak. Börjar man isolera enligt med moderna, massproducerade – Mässan lade grunden till vår även om det är synligast. Man ket och sockeln är i skick. sits på grund av nya byggnads- normerna stannar fukten inne i produkter, ofta med stort inslag affärsverksamhet, det var då som måste inte köpa tapeter med – I ett renoveringsobjekt ny- regler och normer. Gamla hus får byggnaden eller dess konstruk-

14 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 15 Byggnadsapotekets reservdelsbank har ett stort utbud genuina byggnads- och husdetaljer. Om inte nå- I snickeriverkstaden (ovan) och provrummen (nedan) kan man få utbildning, eller se hur tidsäkta inred- got lämpligt hittas, kan delarna tillverkas. ningsmaterial, beslag och detaljer skall användas. Behovet av utbildning är enormt, berättar Ringbom.

Enligt Ringbom skulle en för- betstagare i större helheter. från 1700-talet fram till 1950. som i själva verket är baserade på sta lösning vara att åtminstone de – De utbildningarna har varit – Vi beskriver och visar beslag akrylat eller plast. offentliga upphandlingssystemen kostsamma och arbetsdryga att som tillverkas enligt gamla mo- – Också på det här området lig- skrivs om, så att byggnadernas ordna, så just nu är tar vi en li- deller använda i Finland: arma- ger vi många år efter Sverige. Vi helhetseffektivitet och ekologis- ten paus. År 2014 är det troligen turer och eluttag, tapeter, dör- är ganska okritiska när det gäller – Av alla kakelugnsdelar som vi räddat och tagit tillvara kommer kan- ka avtryck beaktas. Då kan tra- dags igen. rar, fönster och lister samt golv- kvalitet och ursprung – för oss ske en tiondel att användas. Men det skulle skära i hjärtat för mycket ditionella metoder användas vid Byggnadsapoteket ordnar ock- plank, köksinredningar, taktegel räcker det oftast att ser lite gam- att kasta bort något, berättar ANETTE RINGBOM. sidan av nymodigheterna. så olika kortkurser och veckoslut- och massor annat. maldags ut. Märkväl att det inte skurser för den som t.ex. vill lära Att bläddra i boken, som kan ens alltid handlar om pris, också tioner, vilket leder till att man är ler och bång ett så kallat passiv- Massivt behov sig att skrapa och måla fönster, el- beställas för 25 euro, är ett nöje. det som är oäkta och tillverkat i tvungen att installera maskinell hus. Är det framtidens melodi i av utbildning ler grunderna i möbelrenovering. Även efter en snabb bläddring får Kina kan vara dyrt. ventilation, som inte kan funge- ett land som mest består av skog? Det finns idag ett enormt behov En bra ”grundkurs” kan man ock- man som renoverare betydligt ra optimalt, eller ens hör hemma Husets stomme var styroxplast, av mera utbildning på området. så gå genom att läsa Byggnadsa- svårare att för sitt renoverings- Nordens största sortiment i ett trähus. Dålig innerluft, mö- vilket gör det hela till en nästan Alla fyrtiotvå fönsterrenoverare potekets prisbelönta handbok, en objekt acceptera plastbestrukna Byggnadsapoteket tillhandahål- gel, och röta blir oftast resultatet. vansinnig idé – vad i all sin dar som Byggnadsapoteket utbildat bastant volym på 620 sidor, för tapeter med syntetiska färger, ler idag Nordens största sortiment – På den senaste bostadsmäs- har det med hållbarhet eller eko- har jobb idag, antingen som själv- den som vill fördjupa sig i bygg- beslag i gammal stil tillverkade i när det gäller produkter i tradi- san presenterades även med bul- logiskt leverne att göra? ständiga företagare, eller som ar- nads- och inredningsmaterial Kina, eller ”traditionella” färger tionell stil.

16 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 17 ANETTE RINGBOM inreder själv genom att friskt blanda stilar till en hemtrevlig helhet. Pelarna kom från ett Kök skall enligt ANETTE RINGBOM både vara funktionella och trivsamma. Resultatet i hennes hem i rivet kyrkaltare i Sverige. Innerväggen är utförd som traditionell lerklining. Hangö ligger kanske så långt från bostadsmässornas sterila vithet man bara kan komma.

– Vi är också själva en stor be- terialen, utan även arbetet. rar, och kakelugnar. och roligt sätt. I sin inrednings- ställare, vi tar fram nya produk- – Och kan vi inte göra något – Vi lyckas ändå rädda en hel stil visar hon med eget exempel, ter, och beställer pressformar och själva, förmedlar vi jobbet till del prylar, som sedan går vida- att byggnadsvård och traditionel- gjutverktyg för lite större serier, samarbetspartners, som vi vet att re till andra hus. Men man borde la metoder inte betyder att hem- då till exempel ett restaurerings- kan sin sak. Kunderna har ock- kanske inte utan tillstånd få för- met blir musealt. objekt behöver hundra fönsterbe- så glädjande hittat Byggnadsapo- störa strukturer eller ändra rums- – När det gäller färgsättning slag i rätt stil. tekets butik på Högbergsgatan i indelning i husen. Det respekte- och inredning går det bra att för- Allt tillverkning som Byggnads Helsingfors – den frekventeras rar inte vår byggnadstradition. verkliga sig själv även med tradi- apoteket beställer sker så lokalt mycket av byggföretag och byg- Anette Ringbom säger också – tionella metoder. Jag brukar säga: som möjligt, eller Europa. Ingen- gare som renoverar i Helsingfors- med den aktuella planeringen av har under flera år renoverats sätt vad du vill, men låt materia- ting kommer från Kina. kvarteren. Folk som inte hinner Billnäs bruksområde i tankarna – som en sorts experimentverk- len och konstruktionerna beja- – Ibland blir det fråga om intill Karis kan också plocka upp att det är viktigt att inte bara re- stad för gamla material och me- ka husets karaktär och historia. ternationellt samarbete. Till en sina inköp där. novera enskilda byggnader tra- toder. Bland annat har vardags- Anette Ringbom gillar också fönsterstängare vi tillverkat kom Arbetet som byggnadsvårdare ditionsenligt, utan även att be- rummets innerväggar gjorts med att i inredningen friskt återan- de olika delarna från Polen, Sve- är enligt Anette Ringbom tack- vara helheter. lerklining, en sort inomhusrapp- vända olika material. rige och England. samt, eftersom det är en växande – Till exempel i Östra Böle i ning på en bas av ribbor eller vass- – Jag brukar också använda så- Tillverkning och beställning rie först, och sakta bygga upp en trend att spara gammalt och re- Helsingfors har man sparat den matta. dant som inte egentligen är inred- har för Ringbom avslöjat en in- stark kundrelation. novera. Samtidigt utför man ett gamla Böle station i trä mitt mel- – Det blir en tät vägg med en ningsmaterial, som till exempel tressant skillnad i företagskultu- kulturuppdrag, då man beva- lan betongkolosserna, lite som ett snygg yta som kan målas. Vi har gamla postsäckar. Jag springer på ren mellan Finland och Sverige. Arbetsplats för både rar kulturhistoria och kunskap plåster på såret. Men det är näs- sedan prövat olika traditionella loppisar och samlar på mig allt – I Finland skall du vifta med business och kultur om gammalt hantverk. Tyvärr tan en meningslös åtgärd, bygg- färger och ytmaterial, och utnytt- möjligt, som kanske någon vack- en potentiell beställning på tusen Idag sysselsätter Byggnadsapo- syns idag också några mottren- naden ser bara malplacerad ut. jar erfarenheterna och kunskapen er dag blir en del av en inredning. eller tiotusen exemplar innan fö- teket sju heltidanställda, och ett der, som t.ex. att invånarna i äld- i Byggnadsapoteket. retagen ens är villiga att sätta sig tiotal personer utöver det i olika re våningshus eftersträvar ”mo- Egna hemmet Anette Ringbom egen inred- ner och diskutera. I Sverige kan kringliggande projekt och arbe- derna” öppna planlösningar och experimentverkstad ningssmak går ut på att kombi- man bra börja med en mindre se- ten. Apoteket säljer inte bara ma- river ut mellanväggar, innerdör- Anettes och Jaris hem i Hangö nera olika saker på intressant

18 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 19 Med lite hjälp av Vännerna

Språköarna i fokus: Kotka svenska barnträdgård och Kotka svenska samskola

TEXT & BILD: RABBE SANDELIN Kotka Svenska Barnträdgård är inhyst i en skyddad byggnad från 1800-talet. Skyddet begränsar använd- ningen, men det trivsamma huset är också en konkurrensfördel. Till SFV:s fokusområden hör sedan länge att stö- Många utmaningar – Så man kan säga att dagiset i Lyckade resultat da svensk verksamhet i Utmaningarna är ändå ganska praktiken fungerar som ett kon- Kotka Svenska Barnträdgård språköarna, d.v.s. finsk- många, säger Päivi Voima. tinuerligt språkbad. tycks ändå med alla mått mätt nå språkiga orter med en – Det finns utmaningar när det Susanne Kuosmanen önskar språkligt lyckade resultat – och mycket liten svensk- gäller lokalen, som är lite trång att det faktumet kunde beaktas dessutom fina resultat för hela språkig minoritet. Kotka och inte i alla lägen så praktisk. lite mer i utbildning och kurser. svenskheten. Garantiförening- Svenska Barnträdgård och Sedan är finansieringen, demo- – Vi arbetar alla här med en ens ordförande Päivi Voima bör- Kotka Svenska Samskola grafin och ”rekryteringen” av nya vanlig dagisutbildning, och vår jade i tiderna i dagiset med hel- drivs av en och samma ga- barn en större utmaning. personal på sju personer har inte finsk bakgrund. Efter studenten i rantiförening, vilket ger – Förr fanns det industrier på avlagt någon speciell pedagogisk Kotka Svenska Samskola gick hon en unik möjlighet att vär- orten som hade många svensk- kompetens för språkbad. Vi kan Handelshögskolan i Helsingfors na om det svenska på or- språkiga anställda, men sedan bara för föräldrarna poängtera att (doktorsexamen), och är idag en ten. 1990-talet har de flesta försvun- dagisets språk är svenska, och att så tvättäkta finlandssvensk som nit, och antalet svenskspråkiga vi stöder barnets språkutveckling man bara kan bli. På Kotka Svenska Barnträdgård blivit mindre. Samtidigt måste så gott det går. Med understöds- – Jag tror att min egen historia SFV:s VIVEKA ÅBERG, garantiföreningens ekonom MÄRTA LINDROOS, tar dagisföreståndare Susanne vi vara nöjda med att föräldrar pengar gör vi även till exempel starkt talar för att man även som ordförande PÄIVI VOIMA och dagisföreståndare SUSANNE KUOSMANEN Kuosmanen, garantiförening- på Kotka Svenska Barnträdgård. med barn i tvåspråkiga familjer teaterresor till Helsingfors, så att ursprungligen finskspråkig kan ens ordförande Päivi Voima och och till och med helfinska famil- barnen får uppleva språket i lite uppleva, och bli en genuin del av föreningens ekonomichef Mär- jer väljer vårt dagis, säger Päivi större sammanhang. den finlandssvenska gemenska- ta Lindroos emot. Dagiset är in- det vore vettigare att inhysa både rekt fortsättning i den svensk- Voima. En del pedagogiska hjälpmedel pen, berättar Voima. hyst i ett ev de äldre trähusen i dagis och skola i samma fastighet, språkiga samskolan är en helhet Det finska inslaget bland bar- har man fått. Kuosmanen berättar Kotka, byggt på 1880-talet. Det men dagiset har arbetat fram ett som fungerar bra. nen är markant. Enligt Kuosma- att Folkhälsans Sagolådan-pro- Från dagis till skola trivsamma huset och den trevli- alldeles eget varumärke med sitt – Vår verksamhet är förstås be- nen utgör barn med tvåspråkig jekt varit till stor nytta. Susanne Kuosmanen säger att da- ga gården vid en lugn gata är en läge och sin byggnad. roende av att det finns föräldrar bakgrund idag den största delen, – Sagolådan är ett bra exempel giset idag i princip har full belägg- av konkurrensfördelarna, berät- Susanne Kuosmanen säger att som är villiga att sätta sin barn i cirka 70 procent. Tjugo procent på praktisk hjälp som har stor in- ning, fast några barn till kunde tar Märta Lindroos. den mysiga byggnaden, det svens- vårt dagis, så det är mycket vik- kommer från helt finska förhål- verkan, men språkaspekten bor- rymmas med. – Ur krass ekonomisk synvinkel ka språket, verksamhetens olika tigt att vi kan skilja oss positivt landen, och endast tio procent de bli lite mer pedagogiskt syste- – Någon speciell marknads- kunde man kanske tänka sig att teman samt möjligheten till di- bland mängden. från enspråkigt svenska familjer. matiserad. föring behövs inte. Dagisets re-

20 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 21 Rektor OVE LINDSTRÖM demonstrerar biologisalen. Alla klassrummen är ämnesrum, förutom på de lägsta nommé gör att vetskapen om oss nistration utgör hela det svenska klasserna. sprids via djungeltrumman. Vi är skolväsendet i Kotka, berättar med andra ord svårt att göra lång- man även strävar till att möta ut- stadens beslutsfattare och tjäns- mindre än många andra, och en Lindström. siktiga planer, både när det gäller maningarna med nytänkande. temän är förståelsen för det svens- bra indikation på trivseln är ock- Kotka Svenska Samskola kan innehållet i undervisningen och – De svenskspråkiga gymna- ka inslaget enligt Lindström och så att personalen har liten omsätt- med fog karakteriseras som en en- fastigheten. sierna i Sibbo, Borgå, Lovisa och Lindroos helt problemfri – snara- ning; många har varit anställda hetsskola; i skolan ges grundläg- Samtidigt minskar inte kostna- Kotka har sedan 2006 samarbetat re är man från stadens sida myck- här över tio år, några till och med gande utbildning för årskurserna derna, tvärtom. Skolhuset från inom Nätteam Öst med gemen- et nöjd med att det finns en pri- 30 år. 1–9 (med eftis) samt gymnasieut- 1970-talet renoverades grundligt samma nätbaserade gymnasie- vat upprätthållare på den svens- Ekonomin är emellertid en bildning. Språkligt liknar elever- kring millenieskiftet och är i hyf- kurser. De två senaste åren har ka dagis- och skolsidan. ständig utmaning. Trots att det Kotka Svenska Samskolas hus är nas bakgrund den som man ser i sat skick, men så småningom blir gymnasierna i Björneborg, Tam- – Att vi är privata är positivt på är möjligt vågar garantifören- byggt år 1971. barnträdgården. det åter aktuellt med reparatio- merfors och Vanda, samt Gran- många sätt, framför allt för att det ingen inte ta mer betalt för da- – Tvåspråkiga, även där det an- ner. Nya läroplaner och digitali- kulla, Kyrkslätt och Ålands gym- finns att utforma verksamheten gisplatserna än för de kommu- rum där dagiset verkar, sällar sig dra språket är ryska, utgör 65 pro- seringen av studentexamen inne- nasium kommit med i nätverket. som vi anser bäst. Samtidigt är nala dagisplatserna, av rädsla för rektor Ove Lindström till grup- cent, finskspråkiga cirka 30 pro- bär också nya investeringar och Bland det nätbaserade kursut- finansieringen en extra stor ut- att föräldrarna börjar rösta med pen. Han berättar om det svenska cent och helt svenskspråkiga en- kostnader de allra närmaste åren. budet återfinns bl.a. livsåskåd- maning då den är så känslig för plånboken. Och att ha fullt hus skolväsendet i trakten, som räk- dast fem procent. I klasserna ett ning, EU-kunskap, kulturmö- demografin, intresset hos föräld- är ett positivt självändamål: det nar sina anor ända till 1650-talet. till nio går sammanlagt cirka 140 SFV:s stöd extra välkommet ten och olika repetitionskurser rarna, eller godtyckliga årliga för- är även ett sätt att slussa potenti- Kotka Svenska Samskola grunda- elever, och i det årskurslösa gym- Päivi Voima och Märta Lindroos för standardämnena, men ock- ändringar när det gäller statliga ella elever till samskolan, när det des 1885, och är därmed den älds- nasiet cirka 40 elever. säger att SFV:s stöd, både till dag- så företagsamhet. och kommunala bidrag. Garan- bli aktuellt för föräldrarna att väl- ta skolan i staden som verkat un- Skolan samlar elever från Kot- hemmet och till samskolan, är – Vi satsar också nu på ökat tiföreningen har inga egna in- ja skola. der samma namn. Likaså är ga- ka, med cirka 570 svenskspråkiga, speciellt välkommet i ekonomiskt samarbete och kontakter till nä- täktsskapande egendomskällor, – Så det är en ständig balans- rantiföreningen, grundad 1897, och från Pyttis och hela Kymme- trängda tider, eftersom stödet inte ringslivet i trakten. Klustertän- så vi välkomnar med tacksamhet gång, berättar ekonomichef Mär- den äldsta föreningen i Kotka nedalen, med cirka 1200 svensk- är öronmärkt för vissa projekt el- kande är här ett honnörsord. den finlandssvenska fondvärldens ta Lindroos. som sedan starten fungerat un- språkiga sammanlagt. ler verksamheter. stöd även i framtiden. der samma namn. – Det lilla demografiska under- – Det är fint att SFV:s stöd är Svenska rum avgörande Långa traditioner – Idag är vi också det allra öst- laget är förstås en utmaning. Det ett allmänt stöd som vi fritt kan Kotka Svenska Samskola ut- i samskolan ligaste svenska gymnasiet i värl- är stora variationer i årskullarnas disponera, då gör pengarna mest gör tillsammans med barnträd- På Kotka Svenska Samskola, någ- den. Vi är en privatskola, och där- storlek vilket direkt påverkar vår nytta. gården ett riktigt svensk rum i ra kilometer norr om Kotka cent för kan man säga att vår skoladmi- finansiering från år till år. Det är Rektor Lindström berättar att språkön Kotka. När det gäller

22 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 23

Solveig von Schoultz-tävlingen 2013 Solveig von Schoultz-tävlingen 2013 Schoultz-tävlingen von Solveig Årets Solveig von Schoultz-vinnare: Syftet med SFV:s litterära tävlingar är att främja intresset för att skriva skönlitteratur. Det finns två tävlingar: Arvid Mörne-tävlingen (för under 30-åringar) som instiftades 1986, och Solveig von Schoultz-täv- ter och minnenlingen för (för deett som fyllt ögonblick 30) som instiftades 2004. Vartannat år gäller tävlingarna dikter, vartannat år noveller. År 2013 gällde Solveig von Schoultz-tävlingen noveller, och sammanlagt 90 bidrag deltog i täv- lingen. I denna bok presenteras de tre prisvinnande bidragen samt Språklig briljans, realism och raffinemang upplöser gränsende två bidrag mellan som erhöll ett hedersomnämnande. levande och döda. Den realistiska tex- tens vemod skruvas ibland upp i frän satir. Hedersomnämnande fickIris

Backlund (f. 1962), Esbo, för sin Vinnarbidragen täta novell "Insekternas planet" i Solveig von Schoultz- Boken med de belö- om ett avgörande möte mellan tävlingen nade bidragen kan två män som förlorat sig själva man beställa gra- och varandra i sorg över att ha tis från sfv:s kansli, mist sina närmaste. Skuld och snabbast på epost- adressen Solveig-v-Schoultz_2013 PÄRM.indd 1 saknad vibrerar mellan raderna [email protected] för att kulminera i ett dundrande Då upplagan är slut åskväder och ett ozonstickande 21.8.2013 14:12 kommer boken att blixtnedslag som antyder en tre- kunna laddas ner vande försoning mellan de två. elektroniskt. Hedersomnämnande fick ock- så Christa Nordlund-Hiltunen fattare kan ta itu med. Att kon- – Så länge kvaliteten är så här (f.1980), Åbo, för ”Mia min Mia”, centrera texten utan att göra den jämn är det inget problem. Språk- en vardagsautentisk skildring av obegriplig är en utmaning som ligt sett är de flesta deltagare dubbellivets destruktiva lockel- fordrar en konstnärlig behärsk- snälla och välartade. Man mär- se. Läsaren tvingas bemöta no- ning som är få förunnad. ker att många läst mycket, att de vellens implicita frågor om otro- Widén påminner om att Solveig bygger upp sina noveller enligt het, svek och frihetslängtan – inte von Schoultz utvecklade det kor- ett väloljat dramaturgiskt kon- minst tack vare det stringenta be- ta skrivsättet till mästerskap i sina cept. Men här finns också plats rättargreppet och de raffinerade noveller. Hon var en av den fin- för överraskningar, inte sällan

Pristagarna i årets Solveig von Schoultz-tävling: ANN-SOFI CARLSSON (I pris), SOLVEIG ERIKSSON (II pris), personporträtten. landssvenska litteraturens störs- förenade med en torr humor som ANN-CHRISTINE SNICKARS (III pris), IRIS BACKLUND (hedersomnämnande), CHRISTA NORDLUND-HILTUNEN ta prosaister, men hon skrev ald- lockar fram ett leende mitt i kaos. (hedersomnämnande). Novellen mot renässans? rig någon roman. Widén berättar att då Solveig Prisjuryns ordförande Gustaf Wi- – Det vore underligt om inte von Schoultz blickade tillbaka som bottensats. Årets Solveig von Syftet med SFV:s litterä- dén konstaterar att novellen tro- novellen småningom får en verk- på sitt författarskap konstatera- Schoultz-tävling gällde no- Andra pris, 3000 euro, tillde- ligen går mot en renässans. lig renässans. Här har vi ju den de hon att orden blivit allt färre. lades Solveig Eriksson (f.1942), ra tävlingar är att främ- veller. Sammanlagt 90 täv- ja intresset för att skriva – Att läsa en volym på 500-600 ideala litterära texten för dagens – Där utförliga beskrivningar lingsbidrag skickades in. Helsingfors, för ”Doft av smält- sidor tar tid, och just tid är tyd- stressade människa. En kvart om av upplevelser och sinnestillstånd snö”. Novellens osentimentala skönlitteratur. Det finns I prisjuryn satt Gustaf Wi- två tävlingar: Arvid Mör- ligen bristvara i vårt så kallade dagen kan alla offra för att suga fyllde hennes tidiga prosaböcker dén (ordf.), Eva Kuhlefelt sammanfattning av en kvinnas dynamiska samhälle. Människ- upp näring ur ordens mylla. ägnade hon sig i sin sena produk- återhämtningsprocess efter ett ne-tävlingen (för under och Maria Lassén-Seger. 30-åringar) som instifta- or mitt uppe i karriär och famil- Och då kan man enligt Widén tion åt antydningar, fångade åt- självmordsförsök kompletteras av jeliv kan knappast hinna med så lämpligen börja med att läsa de börder i koncisa språkliga bilder. språkets subtila, lyriska effekter. des 1986, och Solveig von Schoultz-tävlingen (för de många romaner per år. belönade bidragen i Solveig von – Jag undrar om det inte är så Första pris, 5000 euro, tillföll I texten blir det till synes triviala Enligt Widén ger förlagen kan- Schoultz-tävlingen 2013. för de flesta konstnärligt med- Ann-Sofi Carlsson (f. 1975), Vasa, magiskt och vägen tillbaka till li- som fyllt 30) som instiftades 2004. Vartannat år gäl- ske pliktskyldigast ut någon no- – I år är det kvinnornas arena, vetna författare. En dag blir man för novellen "Jag springer längs vet står plötsligt öppen. vellsamling då och då, men hellre kanske en sorts kulturell mot- trött på ordsvallet, längtar efter ån". Med precision och språklig Tredje pris, 2000 euro, gick till ler tävlingarna dikter, vartannat år noveller. är man på spaning efter de stora vikt till politikens och närings- det enkla och uttrycksfulla. Det briljans låter hon en realistiskt Ann-Christine Snickars (f. 1953), romanerna, som ska bli bästsäl- livets maskulina dominans. finns så oerhört mycket man kan fångad Åbomiljö övergå i ett inre Åbo, för den skickligt strukture- jare. Antalet insända texter är fär- säga inom novellens eller den lit- landskap, där individen försöker rade novellen "Psalm 499". Med – Det är egentligen ganska re än förra gången, men den lilla terära skissens ram. se ett mönster i sin existens. Tex- skeendet kring en begravning egendomligt. Att skriva en bra nedgången säger Widén att inte ten är tät och pulserande, inte säl- som fond gestaltas återkomsten novell hör till det svåraste en för- är alarmerande. RABBE SANDELIN lan med en halsbrytande humor till en landsbygdsmiljö, där dof-

24 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 25 TEXT: BENITA AHLNÄS BENITA AHLNÄS Eldsjälen, restaureringsexperten Joakim Hansson på Gotland Stressad av att ha för litet att göra

Vem är Joakim Hansson, Nils Erik Wickberg, en av vårt ären vid Nylands Nation kröntes och varför känns det an- lands mest framstående restaure- med att han 1990-1993 var natio- geläget att berätta om ho- ringsarkitekter, var hans gudfar nens kurator och 1991-93 ordfö- nom för Svenskbygdens och det fanns gott om arkitekter rande för Nationens samdelega- läsare? inom släkten och i den närmaste tion (Curator Curatorum). umgängeskretsen. Joakim förde Mitt i allt detta hann Joakim N GÅNG för länge sedan i släkttraditionerna vidare. Efter avverka värnplikten vid Nylands Eslutet av 1980-talet var han studentexamen år 1979 vid Lönn- Brigad i Ekenäs, där han var ord- intendent för makarna Rune- beckska gymnasiet i Helsingfors förande för Beväringskommit- bergs hem och Walter Runebergs blev det studier vid Helsingfors téen. skulptursamling i Borgå. ”Topp- universitet. Den ena arbetsuppgiften gav sevärdheter i Finland”, som Joa- Svenska arkitekters verksam- den andra. I början av 1990-talet kim Hansson uttrycker sig. Ar- het Finland 1870-1920 - en del av var Joakim konsult för Helsing- betet innebar att han organisera- utbildningsutbytet inom det tek- fors stads generalplanekontor och de visningar med därtill hörande niska området mellan Sverige och forskningsassistent vid Finlands föredrag och kulturhistoriska de- Finland är titeln på Joakim Hans- Akademi. Hans ledare, för att inte monstrationer. Intendentskapet sons doktorsavhandling från 1998. säga mentor var Göran Schildt. hade han ärvt av Lars Nyström Vid samma tid var han forskare I Joakims arbetspalett ingick som i sin tur hade ärvt uppgif- vid Alvar Aalto stiftelsen i Hel- också att ”till hundra procent” ten av Karin Allardt Ekelund och singfors. vara redaktör tillsammans med hennes moster Ida Strömborg. Folke Landgrén för Nylands Na- Den sistnämnda var fem år när Kombinerat studier tions 350-års bok. Johan Ludvig Runeberg dog 1877. med arbete Efter att Joakim hade betat (Alla eldsjälar som ingår i titeln Joakim hör till dem som har lyck- av ett forskningsstipendium vid på min nyutkomna bok om Ka- ats förena studierna med för- Uppsala Universitet flyttade han rin Allardt Ekelund). värvsarbete. I tre perioder un- till Gotland där han år 1995 ut- Även Joakim Hansson vore der åren 1978 och 1982–1984 var nämndes till byggnadsantikva- värd en biografi. Efter Joakim han assistent för uppordnandet rie vid Länsstyrelsen samtidigt Hansson beslöt stadsstyrelsen i av professor Hilding Ekelunds som han undervisade vid Hög- Borgå att det inte längre behöv- arkiv i Helsingfors. 1980-talet skolan på Gotland (numera en del des någon intendent. var ett synnerligen intensivt de- av Uppsala Universitet). Mellan Innan Borgåsejouren hade Joa- cennium då Joakim inte bara var verserna hann Joakim bilda fa- kim Hansson hunnit med en hel forskare vid Alvar Aalto-stiftel- milj. Han gifte sig med läkaren del av det som fyller hans tretton- sen och Finlands Akademi utan Kristina Fritz och de fyra dött- sidiga curriculum vitae. Han är också sekreterare för de svensk- rarna föddes i rask takt. född och uppvuxen i Helsingfors. och tvåspråkiga studentkårerna Från 2001 har Joakim varit lek- Bägge föräldrarna Ethel och Ola vid Finlands studentkårers för- tor vid Högskolan på Gotland. År Hansson var arkitekter. Professor bund i Helsingfors. Studentkarri- 2008 öppnades sig ett erbjudan-

26 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 27 RABBE SANDELIN RABBE SANDELIN

de som gästprofessor vid Estlands tande alla fastigheter innanför konstakademi närmare bestämt murarna, sammanlagt cirka 800 vid konserveringsavdelningen i fastigheter med över 1 900 bygg- Reval. Joakim har fortsatt med nader. Mycket ny kunskap kom gästprofessuren som innebär fö- fram, bland annat att Visbys be- reläsningar under två till tre veck- byggelse till en tredjedel bestod or per termin. Han har även aktivt talt drygt 23 000 kulturhistoris- av trähus. Databasen var Sveriges tagit del i Nordplus-samarbetet ka föremål i kyrkorna på Gotland. första datoriserade byggnadsin- mellan Yrkeshögskolan Novia (ti- Cirka 14 procent av föremålen är ventering, men gavs även ut i bok- digare Sydväst) i Ekenäs och Est- medeltida. Visby stift är fortfaran- form i två digra volymer. niska konstakademin, nu senast de det enda stift som kan uppvisa i september i Tignitz (på estnis- en fullständig databas med pro- Mötet ka Woltvelti) i Estland där man fessionella fotografier över hela Joakim Hansson är en person restaurerar stuckaturer. det kulturhistoriska föremålsbe- som jag har vetat om länge men ståndet. Inventeringen är ett vik- som samtidigt är en ”doldis”. Den Kyrkoinventering tigt preventivt skydd för stöld och egentliga aha-upplevelsen blev på Gotland ett redskap för tillsyn och vård. sommaren 2012 då han var guide Gotland har med fog kallats för Joakim ansvarade också för under en resa på Gotland. Hans ”de hundra kyrkornas ö”. Helge- prästgårdsinventeringen på enorma kunskaper och breda all- domarna är till största delen upp- Gotland. Den gjordes för att få mänbildning förde osökt tankar- förda under perioden 1100–1350 en uppfattning av byggnadsbe- na till Carl Jacob Gardberg och då välståndet var högt på Got- ståndet innan pastoratet börja- Valdemar Nyman. Följande resa land. Att kyrkorna har bevarats de avyttra fastigheterna. Även innebar en träff med Joakim i en till våra dagar beror på sinande en kyrkogårdsinventering av de hotellträdgård som inkluderande ekonomiska resurser. Därför har kulturhistoriskt värdefulla grav- en av Visbys många ruiner. kyrkorna undgått rivning och för- vårdarna har genomförts. Joakim Hansson är allt annat än störelse. Då Visby blev världsarv i de- en knastertorr bokmal. Vid vårt I sitt arbete på Länsstyrelsen cember 1995 genomfördes ett om- samtal ser jag i andanom den le- ansvarade Joakim för Gotlands fattande arbete för att skydda be- gendariska författaren och tid- kyrkor i över 15 år. Då låg hela det byggelsen genom byggnadsmin- ningsmannen Gustaf ”Guss” antikvariska ansvaret på Länssty- nesförklaringar. För att få mera Matsson, som beskrivits så här: relsen eftersom Visby stift sakna- kunskaper om innerstadens be- ”En originell flanör som man de antikvarisk kompetens. Joa- byggelse tog Joakim initiativ till gärna slår följe med. Han har en kim har på ett initiativrikt sätt en byggnadsinventering omfat- förvånansvärt frisk talförhet och Mångsysslaren JOA- deltagit i över hundra stora kyr- konversatörens lätthet att obe- KIM HANSSON är korestaureringar och handlagt RABBE SANDELIN svärat associera sig fram från ett också en eminent guide. Det han inte över tretusen kyrkliga restaure- ämne till ett annat.” vet om Gotland är ringsärenden. inte värt att veta. I arbetet ingick även att skaf- Badande vänner Foto Benita Ahlnäs fa fram medel till restaurerings- De badande vännerna är ett an- och konserveringsarbetena. Ett rikt sällskap, grundat 1814. Under snabbt överslag ger vid handen att tio år var Joakim biträdande se- man under denna period använt kreterare men numera är han en cirka 600-700 miljoner svens- aktiv medlem som mera än gär- ka kronor till dessa projekt, va- na deltar i det som är den stora rav de statliga medlen utgjorde händelsen ivrigt emotsedd både merparten. av sällskapet och gotlänningarna Till de viktiga områden, som och de många turisterna. Dagen kartlades var Kyrkoinventarie- D är den första tisdagen i juli då renoveringen som genomför- herrarna (endast män kan vara le- des 1995–2000, omfattande to- damöter) i röda baddräkter med

28 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 29 RABBE SANDELIN RABBE SANDELIN

Sällskapets logo i vitt samt matri- så detta restaureringsarbete har kelnumret på benet, modell tidigt Joakim Hansson skrivit om i olika 1900-tal, tar sig ett dopp i Visby facktidskrifter och iStefan Haa- havsbad. ses och Göran Ströms bok om Sällskapet har mycket annat på gotländska inventeringar. agendan. Det handlar om kulturell verksamhet och välgörenhet. Brucebo Nämnas kan också att de badan- Den tredje fastigheten är Bruce- de herrarna äger och huvudsakli- bo där Joakim har lett restaure- gen står för skötseln av Botaniska ringsarbetet för Stiftelsen Bruce- trädgården i Visby, en oas för sjä- bo stipendiefond för konstnärer lens ro och vederkvickelse. där han är ordförande sedan ett tiotal år. Förutom stipendier för Kristianstad med en välbevarad tiotal kakelugnar. De antika möb- Hem med anor svenska och kanadensiska konst- interiör från början av 1600-talet. lerna har han ingen räkning på, från 1200-talet närer äger stiftelsen samlingarna I somras har han inlett restau- inte heller böckerna. Vad möb- Joakim Hansson har med sitt ido- efter den kanadensiska konstnä- reringen av Nordiska Cirkelns lo- lerna beträffar så har han gjort en ga arbete tillskansat sig tre bo- ren William Blair Bruce och hans gesalar i Svenska Frimurarordens hel del antika fynd till slumpris på platser på Gotland. Den älds- hustru skulptrisen Carolina Ben- stamhus från 1600-talet i Bååt- Gotland. I Gotlandstidningarna ta är fastigheten i Visbys hjär- nediks-Bruce. Huvudbyggnaden hska palatset på Blasieholmen i kan man bokstavligen konstatera ta med anor från 1200-talet, det från tidigt 1900-tal är ett jugend- Stockholm. Restaureringsarbe- att antikviteter säljs för en spott- Reinickeska huset, som också hus med tidstypiska inventarier. tet är ett samprojekt mellan olika styver. Vad sägs om en antik pig- går under namnet apotekare Ada Också denhär fastigheten var i då- konservatorer inom måleri, sten, tittare med originalglas för 200 Blocks hus. År 1996 köpte Joakim ligt skick när Joakim tog sig an metall och textil. kronor eller ett skrivbord från Hansson fastigheten av dåvaran- den, som i likhet med hans övri- Joakim Hansson har en restau- 1880-talet för 500 kronor? (Got- de ägaren Föreningen Gotlands ga åtaganden var ett sisyfuspro- reringsideologi som utgår ifrån lands Allehanda 29.6.2013). fornvänner. Enligt kulturminnes- jekt som han lyckades ro i land. från förutsättningarna för de I Joakims ägo ingår också en lagen från 1966 är byggnaderna – Hela bottenvåningen beståen- enskilda objekten, utan att man omfattande samling av gamla ar- skyddade som byggnadsminnen. de av ateljé, salong, matsal, veran- våldför sig på byggnadernas kul- kitekturritningar, och hans för- Joakim har grundligt dokumente- da och hall har restaurerats med turhistoriska värden. Det är dock äldrars arkiv. Bevarandet av möb- rat restaureringen i ord och bild i bevarande av så mycket av ori- viktigt att det finns en eller flera lerna, böckerna och ritningarna Byggnadshyttan 2001–2002. ginalytorna som möjligt för att linjer i en restaurering där man är ett ansvarsfullt uppdrag. Ett parallellt boende är ock- sedan inredas med de ursprung- poängterar och förstärker de vik- så en anrik fastighet omfattan- liga möblerna, berättar Joakim. tigaste faserna i byggnadens his- Försök inte fånga mig de över 65 hektar skog och åk- toria. Den blå skymningen faller över rar. Gården Siger i Eksta har Joa- Fagerska gården i Ekenäs – Vid inledningen av planering- Visbys kyrkoruiner. Dags att bry- kim i likhet med det Reinickska Joakim fortsätter sin inspirerande en av en restaurering gäller det att ta upp! huset restaurerat för eget bruk. monolog med att berätta om att vara öppen för det som kan kom- En märklig man, Joakim Hans- Joakim köpte gården år 2004. han för närvarande håller på med ma fram, och att man har bered- son, samtidigt som en aura av gåt- Huvudbyggnaden med de älds- att restaurera bottenvåningen av skap att ta vara på dolda värden. fullhet vilar över honom. ”Försök ta delarna uppförda i mitten av Fagerska gården i Ekenäs uppförd Många gånger är restaureringar inte fånga mig, jag är ju en fjäril”, 1700-talet var i miserabelt skick. på 1700-talet. Antikhandlaren en aktiv diskussion mellan bestäl- sade Valdemar Nyman en gång. Till fastigheten hör också brygg- Arthur Aminoff köpte den för- lare, beslutande myndigheter och Är det en dröm eller hör jag Joa- hus, källare och boningsrum. fallna fastigheten år 2011. Joakim finansiärer, vilket kan leda till att kim avrunda vårt samtal med just Även de har Joakim restaure- berättar att bottenvåningen res- frågorna blir synnerligen kom- den besvärjelsen. rat under åren 2010–2012 i lik- taureras med lerklining med scha- plexa och utmanande. het med tillhörande sädesmaga- blonmåleri. Huset skall användas sin, väderkvarnar, mindre uthus som bostad. Kakelugnar, möbler och en ladugård. Här finns också Andra aktuella restaurerings- och böcker Joakim Hanssons enorma biblio- projekt för Joakim är Svenska Fri- Kakelugnar och antika möbler tek som torde vara det största pri- murarordens stamhus i Stock- och böcker är Joakims särintres- vata biblioteket på Gotland. Ock- holm och Treenighetskyrkan i sen. I hans samlingar finns ett sex-

30 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 31 TEXT: MARI PENNANEN FOTO: BJÖRN WALLÉN

Hälsa3 har lyft fram arbetshälsan studiecentralen Idag är det många företag som satsar på arbetshäl- san. Men hur är det or- Vi finns nu i G18! Visa nyttan med din ganisationsanställda i Svenskfinland? För att fyl- Svenska studiecentralens centralkansli har i augus- förening eller ditt förbund la det tomrummet kör- ti flyttat till kultur- och bildningshuset G18 på Ge- Svenska studiecentralen tillsammans med Studie- de Svenska studiecentra- orgsgatan 18 i centrala Helsingfors. I och med att förbundet Vuxenskolan och Svenska kyrkan i Sve- len och Folkhälsan igång vi har nya utrymmen kommer verksamheten att rige har tagit fram en utvärderingsmetod, vars syf- projektet Hälsa3 år 2010. utvecklas och vi hoppas kunna hämta in grupper te är att visa på nyttan med föreningen. VisVardi är I höst avslutas det tred- och ordna program som gynnar byggnadens profil en hållbarhetsredovisning av organisationens mål je projektet, Hälsa3 i Åbo- som kultur- och bildningshus, bland annat en foto- och aktiviteter utgående från dess värdegrund. Re- land. utställning, studiecirklar och öppna föreläsningar. sultatet av VisVardi riktar sig främst till intressenter I samband med flytten har en del telefonnum- utanför organisationen, föreningen eller byalaget. Hälsa3 har fokuserat på arbetshäl- mer ändrat. Du når oss nu på 050-441 0670. Du Genom att visa på nyttan med föreningen för finan- san inom tredje sektorn. Projek- kan också ringa direkt till den du söker, allas kon- siärer, beslutsfattare och allmänheten får man en tet pågick i Österbotten år 2010, i taktuppgifter finns på studiecentralen.fi. grund att stå på och kan utveckla verksamheten. Nyland 2011–2012 och i Åboland VisVardi-metoden är nätbaserad och lämpar sig 2012-2013. Närmare tjugo orga- Projektet Hälsa3 håller på att avslutas i Åboland. Avslutningssemina- KURRE 2.0 är nu online för organisationer, förbund, föreningar och byalag. nisationsanställda per region har riet hölls i Kasnäs i september och deltagarna var nöjda. Ännu åter- Svenska studiecentralen förmedlar årligen stats- Om du vill veta mer kan du kontakta verksamhets- deltagit. Projektets namn Hälsa3 står arbetsplatsbesök i de organisationer som haft deltagare i projek- ombud Beatrice Östman: beatrice.ostman@studie- tet. bidrag till närmare tusen kurser som ordnas av syftar dels på hälsans tre dimen- centralen.fi, 040-502 6026 sioner (fysisk, psykisk och soci- med projektet. Sen har det kan- föreningar och organisationer runt om i Svensk- al), och dels på att projektet ge- ske inte ännu hänt så mycket i or- finland. Webbtjänsten KURRE där du enkelt och nomförs som ett utbildningspro- ganisationerna gällande arbets- snabbt kan sköta både anmälan och redovisning Vem är värd en medalj? jekt inom tredje sektorn. En träff hälsan, men vi har åtminstone av kurser elektroniskt har förnyats. KURRE har Inom de flesta föreningar och organisationer finns för alla deltagare från de tre oli- sått ett frö och fått igång de för- fått ett nytt utseende, men det som för användar- det eldsjälar som driver verksamheten. Denna höst ka Hälsa3-projekten planeras för sta tankarna, säger Anna-Lena na är mest väsentligt är att KURRE nu gjorts ännu kommer föreningar och privatpersoner åter att ha våren 2014. Hälsa3 är samarbetsprojekt mel- Blusi, friskvårdspedagog på Folk- enklare att använda, utgående från den respons vi möjlighet att nominera kandidater till SFV:s med- – Hälsa3 har gett en kick, både lan Svenska studiecentralen och hälsan förbund. kontinuerligt får. aljer. Folkbildningsmedaljen delas ut till en eldsjäl för deltagarna och för deras or- Folkhälsan med fokus på arbets- – Vi tycker det är väldigt viktigt som spridit kunskap och bildning genom ett ideellt hälsa inom tredje sektorn. ganisationer. Kicken behövs för att satsa på arbetshälsan. Många engagemang på svenska. Hagforsmedaljen delas ut att man ska komma igång med organisationsanställda jobbar väl- som erkänsla för förtjänstfull gärning till förmån att tänka på arbetshälsan i orga- och kultur och hälsa. Deltagarna digt ensamt och gör allt själva. En för den svenska kulturen och det svenska språket i nisationerna. En del är helt i bör- har fått verktyg för att själv ak- viktig del av projektet har också Finland. Fundera redan nu vem du vill nominera! jan av arbetet och andra har re- tivt påverka sin fysiska, psykis- varit att deltagarna fått träffa an- dan kommit långt, men kicken ka och sociala arbetsförmåga och dra i motsvarande situation, sä- Överlag kan man säga att användarvänligheten att komma vidare behövs, säger sin arbetsmiljö. För organisatio- ger Anna-Lena Blusi. setts över: det är mindre att fylla i, vissa saker har Björn Wallén, rektor på Svens- nerna har projektet gett en möj- – Vi har märkt att det är mer ut- förenklats och visuellt är det tydligare med hjälp- ka studiecentralen. lighet att satsa på arbetshälsa för manande att jobba med organi- rutor, felmeddelanden och filuppladdning. Om Inom projektet har man jobbat sina anställda. De deltagande or- sationens hälsa än med den indi- det uppstår problem så ta kontakt med oss på Stu- med arbetshälsan ur perspektivet ganisationerna har också under viduella arbetshälsan. Också or- diecentralen. Lycka till med användningen av nya förebyggande friskvård. Både ut- projektets gång påbörjat arbetet ganisationer har en hälsa som KURRE 2.0! bildning och rekreation har ingått med att skapa en struktur för det påverkar arbetsklimatet och kre- och temat för träffarna har varit hälsofrämjande arbetet i organi- ativiteten, allt är beroende av hur Aktuell information om föreläsningar och kur- bland annat välbefinnande i arbe- sationen. organisationen mår, säger Björn ser hittar du på www.studiecentralen.fi. tet, stresshantering, arbetsglädje – Deltagarna har varit nöjda Wallén. Mari Pennanen

32 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 33 TEXT: CAMILLA GRANBACKA Ett pussel av konst och kommers CAMILLA GRANBACKA CAMILLA GRANBACKA Konstfabriken i Borgå har verkat i över ett år. Gam- malt rött fabrikstegel blandas med ny arkitek- tur. Likaså möter konst och kommers varandra. Men på vems villkor?

TYRELSEN FÖR Konst- Konstfabriken i Borgå sträcker sig Sfabriken yrkar på positiva sy- över ett helt kvarter. I förgrunden ANSSI PULKKINENS trädskulptur. nergieffekter och denna månad

samsas bland annat bildkonstnä- MIMOSA KAITALA ren Petri Hytönens målningar i tre stiftelser bakom Konstfabri- fabriken med en Griegkonsert, en ken, som öppnades för allmän- teaterverkstad, breakdanslektio- heten i maj förra året. Hur har då ner, kurser i lappteknik, biofil- det omfattande nybygget, samt affärsverksamheten sist och slut- Skådespelare MARKO RUOTSALAINEN och KATJA KAULANEN gör egna avtryck utanför konstnärernas ar- mer, företagskunder, klädshop- betsrum i Konstfabriken. pare och kaffedrickare. Kultur- ligen påverkat kulturutbudet? och kongresscentret, på över 16 – Konst och kommers är två nya arbetsmöjligheter för konst- arna. Kvantitet och publiksiffror Eftersom Borgå står i total av- 000 kvadratmeter, sträcker sig motpoler, men sist och slutligen närerna. Maikku Huovila arbetar får inte äta upp kvalitetsaspekten. saknad av ett konstmuseum finns över ett helt kvarter invid Borgås utesluter de inte varandra, sä- Bildkonstnär MAIKKU HUOVILA aktivt med att föra in bildkonst Borgå konsthall har sina utrym- det stort behov för Borgå konst- ger Konstfabrikens vd Susanne får företagsgrupper att måla och västra åstrand. På området finns dansa när de sammanträder i i företagens pausprogram under men i fabrikens andra våning. I hall som utställningsrum. Men också auditorier, butiker, arbets- Dahlqvist. Konstfabriken. möten eller seminarier. Huovilas första våningen ordnas också ut- för tillfället saknas en mera lång- rum för konstnärer och restau- – Det är komplicerad byråkra- konstuttryck lämpar sig väl för omstående utställningar. siktig utställningsplanering. Både ranger. ti när så många instanser är in- så kallad social konst, där varje – Utställningsverksamheten Holländer och Huovila är ense om blandade. Men publikmässigt har Borgå. människa kan vara en konstnär. både i första och andra våning- att Borgå konsthall är i stort be- Från hästskor till konst Konstfabriken varit en framgång; Bildkonstnärerna Ylva Hol- –Förra veckan gjorde till exem- en är ännu i ett utvecklingsske- hov av en professionell, utomstå- Byggandet av Konstfabriken 200 000 besökare under det för- länder och Maikku Huovila har pel en grupp på sextio personer de, säger Holländer. ende kurator, som skulle tillföra har varit ett omdebatterat ämne sta verksamhetsåret är högre än båda arbetsutrymmen i Konstfa- från ett läkemedelsföretag till- Konstfabriken ägs av Suomen kontakter och en starkare profil. i Borgå. Många ville riva den förväntat. briken. De anser att Konstfabri- sammans ett flertal stora mål- Kulttuurirahasto, Alfred Korde- –Efter att byggbolaget Hartela gamla tegelbyggnaden som har Dahlqvist berättar att de har ak- ken har förbättrat konstnärernas ningar. De fick jobba med färg lins stiftelse och Emil Aaltonens sålde de splitternya utrymmena innefattat olika fabriksverksam- tiverat Borgåbor som annars inte tillgång till arbetsrum och delvis och musik och sedan i grupper stiftelse. Men för själva konst- och till de stiftelser som nu upprätt- heter, bland annat hästsko- och besöker kulturevenemang. Hon gett Borgå stad ett ansiktslyft när planera och forma verk. utställningsplaneringen krävs ut- håller Konstfabriken befann vi oss ramtillverkning, sedan början av menar att det är lättare att gå över det gäller kulturlivet. –Konstutövandet bryter på ett omstående pengar, främst från plötsligt i en enorm tidspress att 1900-talet. Fiskars tog över bygg- tröskeln till mera seriösa kulture- –Det är givande att få arbe- uppfriskande sätt deras vardag, Borgå stad. snabbt bygga upp verksamheten naden på 1960-talet med tillverk- venemang i denna mångfacettera- ta under samma tak med andra stimulerar arbetsgemenskapen – Budjeten för konstverksam- och innehållet i Konstfabriken, ning av traktorer, grävmaskiner de byggnad. Dahlqvist styr Event konstnärer. Här finns nu ett tretti- och tillför rekreation. heten är för tillfället så gott som säger Dahlqvist. och skogsmaskiner. Sedan slutet Factory som hyr ut lokaler till fö- otal konstutövare, allt från skåde- nollställd, fastän det finns split- –Nu gäller det att spräcka bubb- av åttiotalet har konstnärer haft retag och evenemang och är en spelare, skribenter och bildkonst- Kunskap kostar pengar ternya utrymmen, kunskap och lan och skapa en egen profil. Det arbetsrum i fabrikslokalerna och betydande del av Konstfabrikens närer, berättar Holländer. Både Holländer och Huovila an- intresse på plats och ställe, säger räcker inte bara med fina väggar, man har också då ordnat konstut- verksamhet. – Det är också positivt att pu- ser att Konstfabriken står in- Dahlqvist. vi måste ha ett gediget innehåll, ställningar och konserter. Bygg- – Vi skiljer oss från andra mö- bliken och konstnärer finns un- för att skapa sin egen innehålls- –Det verkar som om man tror en grupp som planerar själva bolaget Hartela rev, totalrenove- teslokaler i och med att vi samti- der samma tak. mässiga profil. Det måste tillfo- att kvalitativ konst ska falla gra- konstverksamheten. Men för det rade och byggde sedan till på om- digt kan erbjuda konstupplevelser Företagsvärldens intrång i ut- gas djup och långsiktig planering tis ned från skyn till kunderna, krävs pengar. rådet. Helheten såldes sedan till och stora auditorier i centrum av rymmena har till och med skapat i programutbudet och utställning- säger Huovila.

34 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 35 36 •Svenskbygden 3-2013

konstnärer på djupet osynliga hand Leos Mona FAGERHOLM TOVE som en mörkklädd gestalt, det är är det gestalt, mörkklädd en som bara jag teater. minns Henne dock sin med skolan besökte Mona Leo bleknar. ne inte som min ett mig med jag bär skola Pajpis folk iSödra år mina Från handen osynliga Den ne dockteater. med hen förknippar av allt mest ske kan henne minns ännu som De het som paralleller Jag tror på sagodikt och verklig av sagor. veta ville inte som lighet en verk från sagorna in i flydde som barn sagans ett Hon var verk. livs hennes för förutsättning en men också bära att tung var som lott en var Det bakåt. och framåt hon både var Otidsenlig mar. dröm sina förverkliga att för liv hela sitt hon kämpade och vyer egna sina välja verkligen gade Hon vå livsmotto. hennes varit ovan dikt Martinsons ur derna i memoarboken livshistoria hennes följt och hon skrivit erna böck läsa åt att mig ägnat har Jag födelse. Mona Leos konstnären tusen sedan förflutit har år 110 leva sitt liv som ett barn. Var otidsenlig framåt och bakåt Dröm gärna och helst vad tiden inte vill. mera än att låta sig tvingas att välja sin verklighet. Att verkligen leva är att våga välja sina vyer Det förefaller mig som om ra som mig förefaller Det , skriver hon. hon. skriver , Att ------mande, den undersköna prin undersköna den mande, skräm men inte aristokratisk, djupt allvarsam, Döden, ansikte, lilla nyfikna och hårtofs ostyriga sin med Janne syn: inre min för dem se kan Jag mun. trycksfull ut känslig, ögon och len: stora sjä speglar som ansikten har na Dockor konstverk. utom utsökta dess är dockor aven Mona Leos Var och alla. oss tillhör som skatt en Hon förmedlade tillhörighet. delaktighet, känna och värld gans sa in i gå att Honpubliken fick innerligt. och lyhört folksagor la urgam tolkade Hon upplevelse. konst stor verkligt en publik Hon gav sin gåva. unik ständigt full en var bjöd på Monadet Leo underbart. så var det för övervar reflektera att utan hjärta hela sitt med föreställningen rade absorbe och grät och skrattade sinnen, sina njötjag med alla var som Skolflickan nesavtryck? ställningar ett outplånligt min själ. imin avtryck stående be ett gett har dockteaterscenen lilla den på rum ägde som Undret minns. jag handen” osynliga ”den I efterhand har jag förstått att att förstått jag har I efterhand före Leos Mona gjorde Varför Harry Martinson Harry Svenskbygden 3-2013 •37 ------…Mona Leo

sessan, bräcklig och oskuldsfull … denna omvandlingslag och gav ett perspektiviskt djup- te hon med jämna mellanrum. Jag har hört en svensk dock- lekande lätt och snabbt. intryck. Hon gjorde tre veckor långa tur- teaterexpert hävda att dockorna Bortom det sunda förnuf- néer i Stockholms-skolorna med helst ska ha tomma ansiktsova- tet avspeglas sanningen. Hennes första sagospel var den minst två föreställningar om da- ler så att barnen själva får före- Barn är ett eget folkslag. gamla folksagan Fiskaren och gen. Hon fick också göra en fil- ställa sig dockornas minspel. Det Ett folkslag av individer hans hustru. men De odödligas ö för Sveriges är, tycker jag, en elitistiskt utsaga som behöver sin fria gläd- Dockteaterns älskade maskot, television och kunde gläda sig åt från en som nog inte sett Mona je, som blir obalanserade Janne, kom till under hösten. En strålande kritik i pressen. Leos dockor. Barnens fantasi be- om de inte får uppmunt- blind gammal man erbjöd sig att I mars 1962 reste Mona Leo höver näring. Barn behöver kom- ran och ömhet. De skall få med sina starka händer knåda till Göteborg och ställde upp sin ma i kontakt med äkta konst. Det använda sin fantasi på sitt pappersmassan som Janne for- dockscen i 25 skolor och 12 barn- var nog en av Mona Leos hem- eget plan. Barnen behöver mades av. trädgårdar. ligheter att hon förmådde skapa frihet i fantasins verklighet. År 1952 började Mona Leo spela Mona Leo besökte vänner i Zü- dockor som var besjälade. i skolor och barnträdgårdar. Ho- rich med dockorna i bagaget. Hon Under sina turnéer mötte Mona Dockteatern blir till noraren var låga, men hon knagg- spelade i en ölstuga, i folkskolor Leo ofta en publik som inte var I sin memoarbok berättar Mona lade sig fram. Så kom ”olympia och barnträdgårdar, i privathem, van vid sagor, som inte hade sett Leo hur hennes dockteater kom sommaren” och Mona fick en- men framför allt i Teaterhögsko- äkta konst. Hon blev den som till. Sommaren 1951 började hon gagemang för fyra månader på ”Huvudet”. En av Mona Leos fa- lan. Därefter engagerades hon att bjöd på den första sanna konst- Mona Leos första docka ”Döden - forma dockhuvuden. Det första Borgbacken. Det var stökigt voritsagor handlade om en mor spela in fem televisionsprogram upplevelsen. För många efter- Ahasverus”, från 1951. huvudet hon skapade föreställde och dåligt betalt, men tidning- som fått en son som enbart be- med sin dockteater i Géneve. krigsbarn låg fantasins värld i Döden eller Ahasverus, alls inte arna skrev fina recensioner om stod av ett huvud. Han blir ändå Den sista utlandsturnén gick till sagans hjälte, övervinner en rad träda. De barnen skulle inte ha Sagan står nära vårt eget en docka för barn. Hennes avsikt de besjälade dockorna. motgångar, och får i slutet prin- Oslo vintern 1967. Hon fick göra kunnat uppfatta den blanka an- livs saga – det är nödvän- var att göra dockor till försäljning, Under hösten gjorde Janne sitt sessan och halva kungariket. TV-inspelningar och uppträdde siktsovalens själ. Jag vet att många digt att klargöra. Jag tror men det blev bara inte det slags segertåg i svenska folkskolor och i skolor och möttes av stor entu- av barnen i min skola inte hade att vi alla, var för sig, är dockor som man säljer åt barn att det blev turné till Karhula, Kotka av stor glädje under spelets gång. siasm och värme. sett John Bauers sagoillustratio- hjältar och hjältinnor i li- leka med. Hennes konstnärshän- och Lovisa. Dockteatern uppträd- ner. De hade ingen bokhylla fylld vets saga, i denna illu- der modellerade till hennes förvå- de också på välgörenhetstillställ- Internationell framgång Motvindar av barnböcker. De hade inte en sionsvärld som vi föds till. ning levande sagogestalter. Hon ningar arrangerade av societets- Internationell erkänsla vann Hemma i Finland kämpade Mona mamma som läst H.C. Andersens Sagans symbolik är otro- visste inte ens att hon kunde mo- damer. För vuxenpublik gjorde Mona Leo under sin första turné Leo oftast i motvind. Folkskol- sagor om kvällarna. Ändå fylldes ligt mångfacetterad. Som dellera! Vad skulle hon ta sig till Mona Leo en Hamletparodi som i Tyskand och kanske hon därför inspektören i Helsingfors reser- också deras hjärtan till brädden en åttkantig kristall kan med dessa häpnadsväckande ska- rönte stor uppskattning. fick en inbjudan till de internatio- verade pengar för bättre saker av Janne-dockans upplevelser. man hålla en sinnebild i pelser? Drömmen om en fast teater- nella dockteaterföreställningar- än dockteater. Mona Leo skulle Mona Leos osynliga hand lät handen och se det som En fransk konstnär såg hennes scen kunde aldrig uppfyllas efter- na som anordnades i Liége i sam- inte ”pracka sig på skolorna”. Hon dockorna röra sig på det sätt de- just i det ögonblicket har arbeten och påpekade att det var som stadsstyrelsen vägrade bud- band med Världsutställningen i fortsatte att besöka folkskolor på ras karaktär krävde. Hennes röst en väsentlig sak att med- dockor skapade för teaterroller. getera ett understöd. Endast de Belgien 1958. Trots svårigheter landsbygden, där man gärna tog skiftade färg, varje docka hade sin dela. Hon borde starta en dockteater. föga inkomstbringande och otro- att finansiera resan kunde hon emot henne. egen stämma. Hela hennes sätt Så var jag en tid sagobe- Mona Leo lydde impulsivt. Hon ligt ansträngande turnéerna stod åka iväg med sina dockor. Dot- År 1962 förverkligades äntligen att gestalta sagan ägde en äkthet rätterska med mina sa- lät bygga en tung och opraktisk li- till buds. tern Veronica hade designat affi- drömmen att få göra färgfilmen som gjorde sagan sann så som all gogestalter och upplev- ten träskärm och satte igång med Hur orkade hon med denna scher som fanns upphängda över- Den osynliga handen med dot- stor konst är sann. de att sagan som är så att komponera sagospel. Fonder osäkra och slitsamma tillvaro? allt i staden. Premiären blev en tern Veronica som regissör. Fil- fjärran från vår verklighet gjorde hon av textil. Hon hade Det var barnens glädje som bar veritabel succé. I recensioner- men fick strålande recensioner: Sagans språk är titeln på en ändå finns mitt ibland oss. utvecklat en särskild teknik när henne. Själv skulle hon alltid hål- na förliknas fonderna vid dikter bok Mona Leo gav ut 1965. Hon Vi kan aldrig vänta oss an- hon framställde sina små tavlor, la barnet inom sig levande. Där- i färg. Deras nyanser och raffine- Den osynliga handen är skriver: nat än det oväntade i sa- så kallade ”chiffonmanierer”. Hon för hade hon en enastående för- rade textur gör föreställningen till en av årets stora filmöver- gan. gjorde landskap på sidenbotten måga att finna barnens våglängd. en uppenbarelse. Mona Leo fick raskningar. Filmens färg- När jag ägnar mig åt sagor skala är sällsynt rik och Sagan talar på ett enkelt med olika lager av chiffon, vilket Janne-dockan var allas älskling. höra att hennes teater var den bäs- är det för att jag tror, att vacker. De olika skiftning- språk om det som är oer- gav ett akvarellaktigt intryck. Nu Det hände att barnen följde hen- ta av alla internationella teatrar, just här i denna fantastis- arna har liksom ett inre hört väsentligt. Form som använde hon samma teknik i stör- ne ute på skolgården och ropade som uppträdde i Liége! Hon fick ka symbolvärld, som är ur- liv och harmonierar väl finns men förvandlas. Na- ”Janne, Janne!” I självbiografin dubbelt gage. åldrig, kan man upptäcka re format för fonderna. Ibland an- med skildringens stäm- turen skapar evigt på nytt. formens och människans vände hon också plast. Resulta- skriver hon: Den osynliga handen I Stockholm hade Mona Leo ning. Den osynliga han- I sagans värld tillämpas väsen. tet blev häpnadsväckande vackert var med mig. Jag fick en känsla goda kontakter och dit res- den inrymmer enstaka bil-

38 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 39 Mona Leo (Monica Ehrström) f. 26.4.1903 i Helsingfors d. 5.8.1986 i Ekenäs der som är dikter i färg Gift med 1) Olof Enckell, son: Kristofer Enckell vars nyanser och raffinerade komposition skän- 2) Paul Heinrich Leo, dotter: Veronica Leo ker åskådarna en este- Mona Leo verkade som författare, sidenmålare, möbel- tisk njutning. Den lugna konstnär, smyckeskonstnär och dockteaterskonstnär rytmen befriar vår fantasi och understryker den känsla av vemod som är Bibliografi: filmens stämningsläge. Sagan om Sing-Sang, Ru-Tuki och Månungen, berättad Mona Leos dockor har och illustrerad av Monica Ehrström 1920 karaktär. Dekoren är me- ningsfull. Sibelius IV sym- Marcus och hans katt, barnbok, berättad och illustrerad foni är en välvald musik… av Monica Ehrström, 1923 Barnens rimbok. Gamla goda barnkammarrim med bilder Sommarens sagovärld av Monica Ehrström-Enckell 1927 När Porkalaområdet återbörda- des kunde Mona Leo återvända Troll. Miknoons sånger, lyrik, 1935 till sin barndoms sagoskog. På en um. Först ställdes de ut på Amos Livet älskar dig, prosa, 1940, 1970 udde i Pickalaviken lät hon bygga Anderson-museet, sedan på Sta- Resan till Måndurgistan, barnbok med 37 illustrationer av sig en liten stuga, hennes högt äls- tens Historiska Museum i Stock- författaren, 1942 kade Silverhus. Här skapade hon holm. År 1983 skänkte hon hela Resan till Måndurgistan, illustrerad av Veronica Leo 1983 en sagovärld för sig och dockorna. sin docksamling till Teatermuseet Här fick hon nya krafter och kre- där de har sitt stadigvarande hem. Fireli och Mireli, barnbok illustrerad av Veronica Leo 1955 ativiteten flödade. Många dock- Sagans språk, faktabok 1975 or kom till under somrarna i Sil- Det förefaller mig märkligt att verhus. Här hade hon ro att skri- Mona Leo rönte så mycket stör- Att leva sitt liv som ett barn (Ur dagböcker 1911–1971), me- va och måla. re uppskattning utomlands än moarer1983 Under några lyckliga somrar hemma i Finland. Vad var det arrangerade hon sommarfester för en Jantelag som lade krok- Dockfilmer: för pickalabarnen. De inbjöds ben för hennes drömmar om en till äventyrsvandring, och dock- fast scen? Varför måste Mona Den osynliga handen 1962 orna, isynnerhet Janne, bjöd på Leo förbli en engångsföreteelse Den gyllene grenen 1964 oväntade och spännande över- istället för att få erkänsla och möj- raskningar. lighet att inspirera till en rik och Till sommarens höjdpunk- besjälad docktradition hos oss? ter hörde också dockteater på Det är min övertygelse att med Borgviks ungdomslokal i Picka- en ekonomisk satsning på Mona la. Det var oerhört populära till- Leos dockteater skulle Helsing- ställningar. Byns barn hade ett fors stad ha kunnat ståta med en Från filmen Den osynliga handen, 1962. alldeles speciellt förhållande till av de absolut främsta dockteatrar- Mona Leo. Hon var deras egen scen i ett tomt garage på gården, den, alltid varit otidsenlig, men na i Europa. sagotant. Fortfarande lever min- men märkte att krafterna inte hon hade trott på sina drömmar En sådan satsning skulle ha net av Mona Leo kvar i bygden. räckte till. Janne-dockan fort- med en barnslig oskuldsfullhet gett mångfalt igen. Nu tvingades satte likväl att uppträda på hen- som var mer otidsenlig nu än nå- Mona Leo istället leva i ständig Från scen till museum nes födelsedagsfester. Mona Leo gonsin. Djupt inom sig visste hon ekonomisk osäkerhet och slita ut Turnélivet slet hårt på Mona Leos kände att hon levt för länge i sa- att sagan aldrig tar slut. För sa- sig på långa landsortsturnéer – krafter. 1968 köpte hon ett front- gans värld. En ny generation kräv- gan finns alltid en framtid, men visserligen till stor glädje för tu- mannahus i Snappertuna. Det de realistisk underhållning. Det själv orkade hon inte längre ges sentals barn och en liten flicka i blev hennes nya Silverhus, där fanns inte plats för henne läng- talta sagorna. Södra Pajpis folkskola som aldrig hon bodde året om. Hon dröm- re, tyckte hon. Hon hade alltid Mona Leos dockor lämnade kommer att glömma den osynli- de om att bygga en dockteater- känt sig som en främling i värl- scenen och flyttade in på muse- ga handens magi.

40 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 41 Med lite hjälp av Vännerna

SFV på bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober Ny biografi i SFV:s biografiserie: Alma Söderhjelm – Ett litteraturantropologiskt porträtt

Bo Lönnqvists porträtt av Alma Söderhjelm (1870–1949) På Bokmässan i Helsing- Bo Lönnqvistsär en existentiell biografi över enbok kalejdoskopisk författare och historisk forskare. Genom en litteraturantropologisk målaranalys aväven hennes sätt att upp skriva och skapa en sina verk samt Lönnqvist Bo

fors lanserar SFV Foto Rabbe Sandelinden fem- genom närläsning av dagböcker och brev ger Lönnqvist inblickar i Alma Söderhjelm som kulturell varelse och av Bo Lönnqvist bildhur av de olika Alma elementen i hennes Sö intellekt- intar skiftande te boken i SFV:s biografi- konstellationer. Boken förmedlar också en bild av en derhjelmssamtida intellektuell kultur.samtida Alma Söderhjelm serie över finlandssvenska Boken är tematisk uppbyggd kring Människan i gränslandet, intellektuellaBerätterskan – Stilmänniskan – Historieregissören, kul -I vetenskapens karga utmarker, Den psykologiska blicken, Vänskap – Kärlek – Lycka. Ett litteraturantropologiskt porträtt personligheterBo Lönnqvist är fil.dr och ochprofessor profi- tur. Alma Söder- emeritus. Han har publicerat ett

trettiotal böcker och cirka 500

ler som artiklarriskerar i folklivsforskning och att glöm- hjelm är historiker, Söderhjelm Alma kulturhistoria i vid bemärkelse. Han har varit gästprofessor i politisk aktivist, mas bort.Norge och NuTyskland och står är den ka- hedersdoktor vid universitetet kåsör, poet, teater- i Szeged, Ungern. Han har mottagit lejdoskopiskaFinska Vetenskaps-Societetens författaren E.J. Nyströms pris. och filmrecensent, och historikern Alma Sö- memoar-, roman- MARJA-LIISA VÄISÄNEN MARJA-LIISA Denna bok är nummer fem i SFV:s biografiserie derhjelm i tur. ochom finlandssvenska skådespelsför kulturpersoner. Avsikten är- att ge ut två eller tre volymer årligen, där både – En kronologiskt uppställd, klassisk biografi hade blivit ”en värdefull tråkighet”, som Alma själv skulle fattare,kända och bortglömda professor, kulturpersonligheter – diktare, konstnärer, akademiker, hembygds- hade sagt det. BO LÖNNQVISTS biografi över Alma Söderhjelm är tematiskt uppbygd. samtforskare, folkbildare vårdare eller äventyrare –av lyfts fram.

vänskaps- och säll- SFV protokoll. IOGRAFIN ÖVER Alma SFV skapskultur. Lönnqvist bok målar tack vare SFV:s program under BSöderhjelm har skrivits av Biografi ISBN 978-951-9087-18-4 sitt grepp upp även en bild av Sö-

LITTERATUR bokmässan i Helsingfors: professorALMASÖDERHJELM.indd emeritus 1 Bo Lönnqvist, LITTERATUR derhjelms samtida intellektuella som haft Alma Söderhjelm som *9789519087184* Människan i gränslandet, Berätterskan – Stilmänniskan – Edith Södergran-scenen torsdag 24.10 kl 13 Historieregissören, I vetenskapens karga utmarker, kultur. Alma Söderhjelm är his- Biografi forskningsobjekt och intresse i Den psykologiska blicken, Vänskap – Kärlek – Lycka. toriker, politisk aktivist, kåsör, Författaren Pia Heikkilä intervjuas av Wivan Nygård-Fage- snart femtio år. poet, teater- och filmrecensent, rudd om biografinAnna Bondestam – det röda Svensk- – Tanken på att närmare tränga memoar-, roman- och skådespels- finlands röst. in i Alma Söderhjelms liv grep författare, professor, vårdare av Totti-scenen torsdag 24.10 kl 14.30 mig redan 1967 genom att jag 27.9.2013 11.34 vänskaps- och sällskapskultur. Professor emeritus Bo Lönnqvist intervjuas av Peik Hen- fann hennes bok Kulturförhål- efterlämnade både historia och le hade sagt det. En sådan kröni- Förutom det litterära har Lönn- richson om biografin överAlma Söderhjelm – Ett littera- landen under franska revolutio- historier. I denna bok förväntas ka, med anspråk på fullständig- qvist även tillmätt texterna ett turantropologiskt porträtt. officiell boklansering. nen i ett antikvariat i Helsingfors. läsaren vrida det hemlighetsfulla het, skulle ha blivit alltför ytlig narrativt värde. Det väsentliga Boken fängslade genom sitt kul- kalejdoskopet, leksaken – med- och rationalistisk, när man står DEN FINLANDSSVENSKA BOKEN är inte alltid vad som sägs, utan SFV:s monter finns på området turbegrepp, som vid den tiden sols eller motsols – och fängslas av inför en så sällsynt person som även hur det sägs. starkt fördes fram inom etnolo- det mångskiftande i människans Alma Söderhjelm. – I biografiska verk dras ofta en tigt blev hon beskylld för att inte Lönnqvist analyserat i detalj, och gin. Söderhjelm var i min barn- väsen som kulturvarelse. Det här är ett generellt problem gräns upp mellan fakta och fik- klart och tydligt skriva för fors- utöver detta har han sökt en nyck- dom fortfarande mycket levande, Enligt Lönnqvist hade det va- inom biografigenren, anser Lönn- tion. Alma Söderhjelm var och karsamfundet, samtidigt som hon el till personligheten i de tio dag- hon nämndes och citerades. Hon rit bekvämt och enkelt att skildra qvist; biografiobjektet, männis- förblev en gränsmänniska, en anklagades för att skriva för svårt böckerna, främst de fem första är värd att minnas, säger Lönn- Alma Söderhjelm i någon av hen- kan, presenteras oftast som ett konstnär i livsvirveln. Att skriva för ”vanliga läsare”. som handlar om åren 1917–1927. qvist. nes förväntade eller föreskrivna helgjutet resultat av livet. om henne innebär också att ifrå- De främsta källorna till Lönn- När det gäller Söderhjelms sto- Lönnqvist har valt att bygga roller. Men då han inte är historie- – Det blir ett ”livsverk”, ett gasätta rationaliteten som metod, qvists bok är Alma Söderhjelms ra korrespondens har urvalet be- upp sin biografi tematiskt och eller litteraturforskare, utan kul- åskådnings- och forskningsobjekt och att acceptera och poängtera egna verk. De utgörs av 23 veten- gränsats till sådant som belyser inte kronologiskt. Det är enligt turantropologiskt inriktad etno- som skall utredas och förklaras. det osammanhängande, det ofull- skapliga arbeten, fem romaner, hennes personlighet. Nittiosex Lönnqvist det enda ärliga sättet log, hade det inte för honom varit Målet, den slutliga kanon, nås ge- bordade, det motsägelsefulla, det en diktsamling, ett skådespel och av Alma skrivna brev till vänin- att närma sig Alma Söderhjelm. försvarbart att skriva en kronolo- nom att först dissekera objektet irrationella. Hon behärskade kon- ett filmmanus, tre memoarböck- nan Thyra Klinckowström åren – Alma Söderhjelm levde his- giskt uppställd, klassisk biografi. under olika skeden av levnads- sten att röra sig i gränsmarker- er, samt åtta samlingar av kåse- 1913–1948 har däremot analyse- toria, hon skrev om människan i – Det hade blivit ”en värdefull banan. Resultatet kan väl när- na på ett inspirerande, utmanan- rier ur dagstidningar. Alma Sö- rats ingående. historien, hon blev historia. Hon tråkighet”, som Alma själv skul- mast liknas vid ett obduktions- de och fruktbart sätt. Orättmä- derhjelms tre självbiografier har RABBE SANDELIN

42 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 43 24–27 oktober, Mässcentrum, Helsingfors Bokmässan har Tyskland som tema Finlands största litterära evenemang, Bokmässan i Helsingfors, sker i det för- nyade Mässcentrum i Hel- singfors den 24 till den 27 oktober. Programutbudet är stort, bara i de svensk- språkiga programpunkterna på Edith Södergran- och Tottiscenerna upp- träder i år 220 författare, redaktörer, forskare, illus- tratörer, skådespelare, kul- turarbetare, journalister och andra experter.

ÄSSANS ÖVERGRI- Programchef STIG-BJÖRN NYBERG presenterar årets Bokmässa, nyhe- Det förnyade Mässcentrum väntar i år minst lika många PANDE tema är i år M terna och programmen. SFV är utställare för tredje gången. besökare till Bokmässan som i fjol: 72 000. Tyskland. Över tjugo författa- re och experter har bjudits in Donner. Tyskland representeras Även ungdomssidan har förny- förlagen och övriga medverkan- på sidan 42 om SFV:s program), men uppträder också på svens- till mässan av Goethe-institutet av Goethe-institutets president ats rätt så radikalt. de organisationer. Programchef som också var professor i historia, ka. Herman Lindqvist samtalar i Helsingfors, berättar Bokmäs- Klaus-Dieter Lehman, Frank- – I stället för att gamla gubbar Agneta Rahikainen utlovar spe- har sin plats i programmet, lika- om det svenska i Finlands histo- sans programchef Stig-Björn Ny- furtmässans direktör Jürgen som jag skulle intervjua ungdo- ciellt mycket debatt i år. så Fabergékonstnären Alma Pihl ria. Och Svenska Akademien del- berg, som i år axlar programan- Boos och Tysklands ambassa- marna på de ungas scen, har elev- – Samtal förs om varför Fin- och fotografen och mångsyssla- tar i år både som utställare och svaret för tredje gången. dör Thomas Götz. erna vid Kallion ilmaisutaidon lu- lands svenska historia väcker så ren i nöjesbranschen, K. E. Ståhl- programarrangör. Ledamöterna – Tyskland och Goethe-insti- Helt nya programpunkter för kio fått ansvar för hela helheten: starka känslor, om rättvis handel, berg. Jörn Donners Mammuten Tomas Riad, Sture Allén och Bo tutet som samarbetspartner pas- i år är bokcirklarna, vetenskaps- bokvalen, teman och diskussions- Ryssland och feminism, om livet är en självklarhet på mässan, men Ralph möter forskare från Fin- sar mycket bra. Goetheinstitutet torget och berättelsedalen. programmen. i förort och fattigdom, om reli- också Robert Åsbackas självbio- land och diskuterar det svenska i Finland fyller femtio år i år, och – Barnsidan har förnyats helt. –Vetenskapstorget igen är en gionens roll i samhället, kropps- grafiska bok om kampkonst och språket i möte med det finska och Finland kommer å sin sida att vara Vi kunde under tidigare år kon- ny satsning som vi modellerat fixering och vampyrism, om ar- litteratur och Merete Mazzarel- det finlandssvenska. temaland under den tyska bok- statera att det inte var någon stör- enligt förlagan på Bokmässan i betsmarknaden och ungas möj- las handbok i att skriva självbi- mässan i Frankfurt nästa år, vilket re idé att intervjua barnboksför- Göteborg. Programpunkterna ligheter att få anställning, och om ografiskt. Poesin glöms inte bort är en stor framgång, och chans fattare enligt det traditionella där arrangeras av Vetenskapliga små cirklar och jäv, berättar Ra- På fiktionssidan lyfts bl.a. fram Litteraturåret har varit ovanligt för den finländska litteraturen. scenkonceptet. Ingen kom för samfundens delegation och de- hikainen. författare som Philip Teir, Erik rikt på poesisidan. Tyskland deltar i mässan med att lyssna på dem, framför allt ras samarbetspartners. Den här Dessutom kommer Edith Sö- Wahlström, Zinaida Lindén, To- – Poesiåret uppmärksammas i tre specialteman: hållbar energi- inte barn, som borde inspireras sortens program har varit oerhört dergran- och Totti-scenen att bli mas Jansson, Kjell Westö, Johan- form av både samtal och uppläs- hushållning, de europeiska ro- till mer läsning, säger Nyberg. populära i Göteborg. scen för flera diskussioner om det na Holmström, Sanna Tahvanai- ning. Bland poesiförfattarna kan merna, och sexualitet i högre ål- I stället kommer barnboksför- svenska språket, dialekter, språk- nen, Henrik Jansson, Malin Ki- noteras bl.a. Martin Enckell, Elsa der. Över sextio diskussioner och fattarna denna gång att läsa sina Den finlandssvenska boken utveckling, ortnamn och språk- velä, Agneta Ara och Anders Boström, Ralf Andtbacka, Bosse författarintervjuer sker kring te- alster för sin riktiga målgrupp, De finlandssvenska arrangemang- vård. Larsson. Hellsten, Henrika Ringbom, Bo malandets programpunkter. d.v.s. barnen. I närheten finns en, den svenska avdelningen och – Också biografier är lika popu- – Även svenska författare med Carpelan, Gösta Ågren och Pe- Mässan öppnas torsdagen den också en barnvaktstjänst för barn alla program har även detta år lära som förr. Biografier om för- rötter i Finland gästar mässan. ter Sandelin. 24 oktober av författaren, film- över fem år, som drivs av Leiri- producerats av Svenska littera- fattarna Anna Bondestam och Susanna Alakoski och Eija Hete- regissören och politikern Jörn kesä r.y. tursällskapet i samarbete med Alma Söderhjelm (se separat info kivi Olsson utkommer på finska, RABBE SANDELIN

44 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 45 KOLUMN KOLUMN

Gustaf WIDÉN Journalisten och författaren Gustaf Widén är medlem av SFV:s styrelse.

Måste vi ge upp dagstidningen?

INNS DET över huvud taget goda tidnings- – och det är fler än teknokraterna tror! – kommer tes ha en tanke på att man samtidigt grävde sin egen fulla artiklarna, kommentarerna och kolumnerna Fägare? framtiden att bjuda på många prövningar. Ibland grav. Pengarna kom ju från annonsflödet i den sta- får med all säkerhet färre läsare. Och det betyder Frågan har sysselsatt mig hela mitt medvetna har jag faktiskt lust att ropa: stanna tåget, jag vill bila papperstidningen och alla de trogna prenume- förstås att den sammanlagda mängden av vetande liv, eftersom dagstidningen som begrepp har va- hoppa av! Eller åtminstone kunde väl den osynli- ranterna. Visst hördes varnande röster, men ingen och insikter minskar. Yta i stället för djup, mång- rit det i särklass viktigaste elementet i min ”bild- ge lokföraren bromsa in emellanåt? tog dem på allvar. fald ersätts i värsta fall av enfald. ningsväg”. Jag har jobbat både på privatägda och En sak är klar: jag gillar inte läget. Men en en- Man behöver inte vara mycket till kapitalist för stiftelseägda tidningar; min erfarenhet är att de skild journalists eller mediekonsuments åsikt lär att inse att nyheter och kvalificerat journalistiskt ETT finlandssvenskt perspektiv är det svårt att privata ger mycket större spelrum för egna initi- inte ha stor vikt i det här sammanhanget. Förmod- material som distribueras gratis inte kan vara nå- Iskönja någon hållbar strategi, utom att de anställ- ativ, förutsatt att ägarna hyllar i ordets sanna me- ligen är vi tvungna att acceptera att dagstidning- gon lysande affär. Motdraget blir att välja kommer- da tvingas leva under ständigt permitteringshot. ning liberala ideal. Men jag erkänner att min tid en som pappersutgåva försvinner, eller förvand- sialism och underhållning, ”studiodebatter”, av den Ekonomerna inom den ledande mediekoncernen på redaktionsgolvet avspeglar en förfluten lyckli- las till en produkt för en liten upplyst elit, som är typ som Aftonbladet i Sverige så framgångsrikt pro- KSF Media har länge in absurdum hävdat att var- gare verklighet, fjärran från dagens tumultuaris- redo att betala för analys och fördjupning – och ducerar. Men vem vill att hela medievärlden ska je tidning ska bära sig själv. Nu har sanningen up- ka medielandskap. för löner och arvoden till kvalificerade skribenter. styras av ett kvällstidningskoncept? penbarat sig också för dem. Det är en omöjlig tan- På ett internationellt plan kan den lösningen kan- ke att en tidning som Hufvudstadsbladet – med en AG VÄXTE upp i en familj präglad av eko- ske fungera. Men i den lilla värld som är Norden EN VANE och medvetne tidningskonsu- upplaga i fritt fall – någonsin skulle klara sig utan Jnomiskt tänkande, men tidningar och böck- och den ännu mindre värld som kallas Svenskfin- Dmenten finner alltid sin väg i jakten på kun- stora kapitalinsatser från ägaren. Hbl har inte gi- er gavs det aldrig avkall på. Ända från mina för- land ter sig den massmediala framtiden oviss, för skap, oberoende av om den distribueras virtuellt vit vinst i modern tid – och lär aldrig göra det om sta läsande år har det tryckta ordet varit mitt hem. att inte säga mörk. eller på papper. Men risken är stor att tidningen man håller fast vid någon sorts kvalitetskrav. Så- Ett liv utan tidningar är för mig en otänkbar tanke som förmedlare av grundläggande demokratiska dana är finlandssvenskhetens villkor. – och jag avskyr medieekonomernas nya mantra ET VILAR något yrvaket över tidningshu- värden monteras ned. Inte ens med Konstsamfundets miljoner kan man som går ut på att papperstidningen snart är död. Dsens agerande. På många håll har den ekono- Faktum är att det finns en stor skillnad i hur vi lä- köpa sig en framtid, där medier på svenska är en Ändå inser jag att den så kallade utvecklingen ac- miska ledningen reagerat på ett väldigt kortsynt ser på papper och på nätet. Vid datorn eller läsplat- självklarhet i Finland. celererar med en fart som ingen kunnat förutspå. sätt, något som började redan i internets barndom. tan gäller de snabba rycken, de korta nyheternas Vi är teknikens fångar, på gott och ont. För oss som Styrda av en eufori som närmar sig naivitet öste tid- flöde. Några enstaka klickar och man är informe- inte är särskilt tekniskt begåvade eller intresserade ningarna ut gratismaterial på webben; ingen tyck- rad om det viktigaste i nyhetsväg. De långa, insikts-

46 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 47 DAN WEISSENBERG Om en skeppstimmerman och hans kista

I arvet efter min far ingick mito sjömanshus förekom ännu en sjömanskista. Den hade rester av den skutsjöfart som kal�- vid det laget gjort god lats allmogeseglation kring kus- tjänst i väl hundra år, se- terna. Begreppet betydde att en nast som en malsäker för- by byggde sig en gemensam sku- varingslåda för vantar och ta och seglade med egna handels- STUDIO STAGGE storlek, cirka 300 ton. De gamla idag endast ett enda fraktfartyg vintermössor. Min dotter varor eller betald last. Transport- skutorna blev bryggor och våg- – just precis: Eugenia av Väst- ville återbruka kistan som behovet var stort: Malm från Utö brytare, men nya skepp dök upp anfjärd. Oskars Eugenia är åter- förvaringslåda för barn- Dan Weissenberg. till bruken i Finland, sockerbe- i horisonterna. På akterdäck stod uppstånden. Om inte till gagnet, barnens stövlar och regn- tor från och kalk till gårdsbryg- unga men behöriga sjökaptener så åtminstone till namnet. Hon ställ, hinkar och spadar. blåskimrande Magellanska mol- gorna, brännved till köksspisar med sextant i näven och guldmär- har chansen att segla om den äre- Det skulle gå för sig. Först nen. Kanske kunde kistan rentav och tegelbruk. Sten till Stock- ke i Vegakepsen. vördiga damen Sigyn, som ännu fick jag bara torka av och lära oss något? holms gator. Sågat virke, ribb, Av skepparna krävdes nu sjö- fåfängt kråmar sig i Aura å, och spika ihop den vittberesta Det visade sig förvånansvärt ved, gruvprops, spannmål, te- tid, examen och behörighet för suktar efter Karibiens passader. sjöfartsmöbeln. lätt att ta reda på den anspråks- gel, gädda, torrströmming, salt, Olivia. lösa lådans historia. Proveniensen socker och sirap, foderkakor med allt större hav. Av Anton och hans STUDIO STAGGE Så var det en gång kring hela YVÄRR ÄR kistan inte helt är rak och intygad av ägarna själ- mera, i allt vidare cirklar, eller så skeppskamrater krävdes lyd- kusten, med lilla Västanfjärd som Tkomplett längre – det finns va. En sentida innehavare var sjö- långt skutskepparnas obefintli- nad. Alternativ gavs inte. Tolv- bäst i klassen. Och rätt mången inte några kärleksbrev kvar i kis- mannen Anton Törnqvist, född ga behörigheter räckte. Just ing- åriga pojkar kunde inte rymma fyrk till bygden drogs, skriver Al- telärkan, utan endast en psalm- på Kimito mot slutet av 1880-ta- en skeppare hade kaptens- eller eller emigrera. Men de dög som lan Gustafsson i Åboländsk byg- bok från 1849, som har bytt äga- let och senare timmerman i åbo- styrmansbrev. Kompetens sakna- soppkockar och rostknackare. desjöfart 1970. re minst fyra gånger. Själv har jag länska och åländska segelfartyg. des däremot inte. Gubbarna nere Skutorna växte. Östersjö- och varit medveten om kistans exis- Skolskeppet Fawell var ett av i akterkajutan hittade till Stock- Nordsjöhamnar blev nya desti- Antons kista tens i några och sjuttio år. Åt- dessa. Den gubben hade jag lyss- holm med förbundna ögon – råd- nationer. Några skeppare note- Delfin. I skutans besättning in- Antons sjömanskista hade levt minstone sedan jag som tvååring nat till som pojke, för länge se- de sedan ärtsoppsfåk och horkan rade att Nordatlanten bestod av gick Anton Törnkvist, timmer- ett hårt liv. Den var som sig bör gömde mig i kistan och somnade dan, efter krigsåren och fram till eller åska och drivis. Fåk är eng- vanligt vatten. Några åter gick man. Båda skutorna är goda re- tillverkad av en tidig ägare själv, till spanska saliner med byggva- presentanter för den åbolänska och efter beprövad fason: Knä- under locket med bilden av bar- freden. Lådans dofter väckte min elska och betyder fog. bygdesjöfarten. ken Fawell av Helsingfors må- nyfikenhet. Kistans liv och Anton Under Antons tid var allmoge- ror och fraktade hem salt i retur. hög, meterlång och lite smalare lad på lockets undersida. Törnkvists liv sammanföll med seglationen redan stadd i tydlig Svarta havet och norra Stilla ha- att segla världen runt. Någon skall upptill. Den skulle vara av röd Eftersom jag antog att såväl den relativt okända allmogesegla- minskning. Redare bakom alla vet var lönsamma destinationer ju vara först. Och någon sist. Och furu, och in- och utvändigt grön, kistan som jag själv redan seglat tionens sista årtionden, en epok hundrade galeaser, briggar, jakter för något dussin större skonert- någon skall vara sjöman också: därför att den gröna färgen inne- färdigt, bestämde jag mig för att som snart höljs i dimma, dis, tåka och hermafroditbriggar var inte skepp med Rysslands flagga i me- – Det kommer aldrig någon höll arsenik mot löss och pankor. överlåta den i dotterns vård med och fåk. Därför kan det vara mo- längre kusternas seglarbönder, sangaffeln. motor i Eugenia sa Storö-Os- Handtagen i gavlarna krävde ett nytt, självtillverkat kistebrev. tiverat att väva samman kistans utan stadsbor, redare och han- Minst två barkar utrustades av kar om sitt fartyg. Han förde Fin- skicklighet i sjömaning. Det var Kistans ande, kanske Klabauter- berättelse, Antons liv och bon- delsmän. Omsider togs merpar- John Jacob Julin i Åbo för val- lands sista seglande fraktjakt från besvärligt att tillverka snygga fall- man själv, mumlade om att den deseglationens sista tid. ten av frakterna omhand av gross- fångst i Stilla havet. Ett enstaka 1879 till 1953. Gran ruttnar, järn repsknopar på korta stumpar av gamla lådans historia ännu inte handlare och redare i städerna ut- skepp, Strömmabygget Primus, rostar. Furu brinner upp. Oskar tjärhampa. Det hände att skan- var slut. Kistans ande var ännu Bondeseglationen med kusten. Man behövde större Finlands stoltaste fartyg, var på fick bevittna allmogeseglationens sen blev överspolad. Då kunde inte på väg att flyta iväg mot den När Anton Törnkvist i unga år fartyg, och lät bygga eller köpte hela 1 148 ton, jämfört med van- långsamma sotdöd. 160 år efter kistorna segla omkring i två-tre kosmiska glömskan bortom de sökte hyra och anmälde sig på Ki- skonare eller barkar av Sigyns liga 300 ton. Hon var först med första kölsträckningen seglar fots vatten. Därför skulle de vara

48 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 49 PEKKA TURUNEN

Målningen ”Wijks tro- Ägarnas inskrifter berättar tjänare” hänger i kom- tydligt om psalmbokens histo- munfullmäktiges ple- ria och provinens. nisal på Kimito. Per- sonerna är fr.v. Daniel Melander, trädgårds- mästare, Karl Holm- berg, snickare ooch träkarl, Johan Eriks- son, ladugårdskarl, och "Heikko", Henrik Henriksson, postbä- rare. Tavlan är målad av Axel Hartman, möj- ligen i nära samarbete med dåtida ägaren till Wijks gård, Kasper Wrede.

vattentäta med sinkade hörn och Anton och hans lilla lilla gum- gelbären att mogna redan i juni. stelnad gelatin. Limmet luktade baret på vår köksbänk kunde på vek från verktygslådans. Bland ha adekvat barlast. Locket täck- ma och hennes lilla lilla katt som Sannolikt fanns där också nå- fisk och löstes upp i en kastrull i morgonen ha ett fingertjockt is- de mera udda hjälpmedel som te Anton med nollans hampduk, jag glömt namnen på bodde i en got äppleträd med mossig stam. vattenbad. Antons främsta upp- lock. Blev det kallt länge blev hela Anton förvarade i lärkan fanns helst från Arbroath i Skottland. liten liten stuga ett par kilometer De vita syrenerna från Sveaborg gift var att hålla gårdens alla åk- livet som att elda med is. ett förråd av soda mot halsbrän- Duken målade han med svart ol- från gården. Stugan med jordgolv blommar där än. don i användbart skick: Kärror, Vid större arbeten såsom upp- na, salisylpulver av märket HOTA jefärg. Höjden var bestämd: De och ett enda rum låg i sluttningen Sina arbetsdagar på Wijk till- slädar, seldon. Sådant som farit sättning av ett nytt träkar kunde för värk, rostad cikoria för kaf- skulle vara lagom höga att sitta över Långträsk, en smärre mört- bringade Anton i sin snickar- illa i arbetet på fälten och i sko- pappa tilldela honom en snick- fepannan, en burk sakarinpiller till bords på. Kistorna drogs fram göl utan anspråk på att tävla med verkstad i en stenbyggnad vid garna. Även vattenkälkar, skidor ardräng som tunnbindarlärling, och – Psalmboken. Länge hade vid skaffningsdags och sköts ef- strändernas svall och sirenernas stallbacken – en mörk och dys- och allt annat som vi pojkar haft men hyvlandet lämnade Anton bokens läderpärmar kvar en bit- ter avslutad måltid in under de sång bortom horisonterna. ter arbetsplats med grådammi- sönder i kälkbackarna. aldrig ifrån sig till någon gesäll. ter doft av rysk mahorka, råto- nedre kojerna. Resultatet: En För Antons del var suset i gårds- ga fönster. Inredningen bestod Ordet ”omöjligt” ingick inte Sina verktyg tillverkade han själv, bak med ludna blad som Anton låda i trä, inget speciellt. För- björkens krona på den tiden nog. av hyvelbänk, slipsten, svarv, i Antons språk. Allting gick att med hjälp av smeden. Även weg- själv odlade bakom avträdet. Dä- varingsplats för landgångskos- Antons lilla gumma lyssnade hel- öppen eldstad och en samling laga. I hans vokabulär ingick ram- garna (kilklämma för bordlägg- remot innehöll inte kistelärkan tym, underkläder, snus, Bibeln ler inte på vindarnas budskap. bräder och plank på tork, upp- san ”Gör det bra, gör det fort, och ning av båtar, på originalspråket några kärleksbrev längre. Även och psalmboken. Och kistebre- Hon hade fullt upp med att häm- hängda i taket eller i en dammig gör det vackert också.” Det kunde wedge) och den långa rubanken mahorkan var utbytt mot fabriks- ven – bränslet till längtans låga. ta vatten till landen från en grop virkeshög på golvet. Därbakom hända att han åtog sig att få igång var hemmagjorda. Möjligen var märken som Arbetaren eller Sai- i en skogssänka där Anton grävt hade Anton också sin pisspot- ett väggur. För större arbeten be- hans bila – en skrämmande stor, men från Jakobstad. Snickare på Wijks gård ner en tunna. Han hade också till- ta. Plankorna bar Anton på sne- hövde han kanske hjälp, såsom svart och tung bödelsyxa – im- Svarven var en historia för sig. Mot slutet av 1940-talet var An- verkat oket och de två träpytsar- da axlar och krumma ben från vid reparationer av en lada som porterad från Fiskars eller Tykö. I Det stora drivhjulet av trä hängde ton snickare på Wijks gård på Ki- na för vatten. gårdens sågverk bortom många vintersnön knäckt ryggåsen på, Antons verktygskista fanns bland i en konsoll i taket och drevs med mito, som då ägdes av min mor- Gumman odlade kejsarliljor, hundra tunga steg till sin univer- eller vid hopsättningen av stora hemmasmidda borr och navare rem från tramporna – som på en far, forstmästare Ragnar Reini- kungsljus, potatis och grönsaker. salverkstad. Först några år efter vattentinor av precisionshyvlad för timmerbyggen även en troll- stor spinnrock. Från hjulet i taket us. Mina egna minnen om Anton Många vattenvandringar om da- krigsslutet drogs elektrisk ström björk. Tunnorna eller faten rym- packa för avritning och mall- ledde en rem till docken och ar- härstammar från sena 1940-talets gen. Intill stugdörren växte ett till gården, varför Anton under de en eller två kubikmeter fint ning av spant och bottenstock- betsstycket som vi pojkar trampa- pojkår. Han var då en nerkrympt krikonträd, i sluttningen fågelbär vintermånaderna mest arbeta- hushållsvatten, och läckte ald- ar till småbåtar. Skruvknektar- de till hissnande hastigheter. An- och knotig gubbstubbe som san- och syren. Alldeles säkert även de i skenet av en oljelampa. Kar- rig. Vattnet kördes upp till man- na för limning hade en svarvad ton svarvade på ögonmått, kanske nolikt led av diverse krämpor, så- rabarber. Hon hade vita rosor för bidljus gillade han inte. Eldsta- gårdsbyggnadens köksdörr och gänggång i trä, med motsvarande på styret till en sparkstötting el- som reumatism, tandlossning och blommornas skull och vresrosor den matade han med hyvelspån hem till oss i förvaltarbostaden i gängor i spännblocken. Var An- ler benet till en pinnstol. Och det gubbsjuka – åkommor som tidens för nyponens. Torpets soliga sö- och spillbitar, men den hårt håll- hästdragen trätunna. Men korna ton på gott humör kunde han visa ville så gärna bli bra. Alla kan all- läkarkonst inte ansåg värda att åt- derläge gav tidiga blåbär och sol- na elden rådde inte på stenväg- hade vattenledning. Under kalla oss en äkta diamant, stor som ett ting. Någon kan bättre. gärda. Blev reumatisten alldeles varma smultron för oss barn på garnas rimfrost. Spisvärmen be- vintrar frös allting. Såväl kornas sparvöga, infälld i glasmästarskä- outhärdlig gick det an att sätta sig väg till och från skolan. De varma hövdes för att lösa upp dagens be- rostbruna kranvatten som bättre rans spets. Psalmboken i en myrstack om våren. högtrycken från Ryssland fick få- hov av lim – röda skivor som av folks hästdragna finvatten. Äm- Sjömanskistans innehåll av- Psalmboken i kistan var inget

50 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 51 Tack till Katarina Kimitoöns arkiv Li Näse, Sagalund, och Kasper Wester- lund, Sjöhistoriska institutionen vid Åbo Akademi TEXT: RABBE SANDELIN

nyförvärv. Den trycktes i Stock- De hade sina villomeningar, vi bi- holm 1849 och köptes av Leander drar med våra, en mansålder i ta- Törnqvist samma år. Pärmens inget. Men med vad? Postrodd över Kvarken i ny tappning

sida har fyra ägartexter. Den för- PETTER LINGONBLAD sta lyder: EANDER, KARL och An- Å 1600-TALET ålades Denna Psalm Tillhör Leander Lton Törnkvist och deras tu- PBjörköborna uppdraget att Törnqvist 21 Oktober 1849. Han sende skeppskamrater under sköta posttrafiken över Kvar- förtydligar: Leander Törnqvist 1800-talet stretade envar med sitt ken. Som lön för mödan bevil- är rätta ägaren till denna Psalm lilla, men åstadkom tillsammans jades de skattelättnader och be- Bok den 1 oktober 1849. Denna något stort: En framtid. Vår tid. frielse från krigstjänst av Gustav bok Kostar 50 kopek silf 1889 den De pojkar och unga män som i II Adolf. Postrodden pågick ända första Mars. Nästa notering är: brist på annat tog hyra på kustens till år 1809. Från år 1982 är Post- Köpt år 1936 på Karl Törnqvist´s små lastdragare – havens gråspar- rodden en årligen återkommande auktion av D.v.Weissenberg vil- var – möjliggjorde existensen av folkfest första lördagen efter mid- Start från Svedjehamn på Björkö (Korsholm). ken nu är rätta ägaren till den- människoliv utmed kusterna. Det sommar. Man ror och seglar mellan Björkö (Korsholm) på finländ- na bok. var inte kungarna i Stockholm, RABBE SANDELIN Karl var född 1870, och äldre inte tsarerna i Petersburg som ska sidan och Holmön på svenska sidan med gamla båtar eller bror till Anton som föddes 1877. byggde Finland. Det var inte ge- Vindögas besättning: fr.v. Rabbe Sandelin, Magnus Molander, Johan Karl höll till i Lillvik Östergård, neralguvernörerna som grundade nytillverkade i gammal stil. Vart- Granlund, Petter Lingonblad (följebåt), Jens Granlund, Mattias Koske- ett torp som inte existerar längre, våra samhällen, utan pojkar med annat år går postrodden i mot- la och Mikael Molander. Tage Neuman syns på bilden nedan, sista roddarraden närmast kameran. och Anton i Lövås som var en ut- yxa eller spade i sega nävar, unga satt riktning. PETTER LINGONBLAD gård till Wijk. Själv har jag tillagt: män vid roder och skot. Tjugoår- Sommaren 2013 var vädergu- 5 – Vid D.v.Weissenbergs frånfäl- ingar med skepparmössa, gråna- darna äntligen på postroddarnas le tillföll denna bok sonen Dan de gubbar med såg och plog. Tu- sida. De tre föregående åren kun- Weissenberg, som för tillfället är sende kvinnor som höll män och de postrodden inte genomföras Både vid start och på slutrakan kan det bli trångt. rätta ägaren. Göteborg 1998. barn med mat, kläder och snut- på grund av hård vind. Den svenska psalmboken tryck- na näsor. Skribenten hade nöjet att i år tes av Beckman i Stockholm un- Det var och är det kollektiva ar- delta i båtlaget som förde Vind- årorna. Slitaget är hårt. Bakbän- der en tid då man inte kastade betets gemensamma behållning öga till en sjunde placering (av 35 ken har också länge varit ett hu- någonting, utan sparade på allt: som är samhället. Det vardagli- startande). vudbry, nu är det trångt att styra Man vet aldrig. En hundrafem- ga livets långsamma slit och stän- – Fast egentligen är det inte och man är i vägen för roddarna, tio år gammal psalmbok kan vara diga ansvar som inte syns, är ba- fråga om en tävling. Deltagande berättar Magnus. särskilt bra att ha om man skall sen till allt. Vardagslevernet ska- i rodden är en helhet, som star- En annan del av charmen är att reda ut om Karl Törnqvist var Le- par inte dramatiska öden, men är tar med att hålla båten i skick, ut- ingen postrodd är likadan som anders son och möjligen Antons grunden även till kommande tid. rusta den, och förstås sedan en Vindöga mitt på Kvarken. I år var vinden obefintlig, så det blev rodd, den andra. farfar. Denna utredning pågår för Leanders psalmbok är en obe- chans för upptagna människor att 36 sjömil (cirka 60 kilometer), i åtta timmar. –Alltid är det något nytt som närvarande. Källorna är Kimito- tydlig liten skärva av något stort. mötas och göra något trevligt till- RABBE SANDELIN händer. Havet, gemenskapen, täv- öns samlade kyrkböcker. Själv förvarar jag mina opublice- sammans, säger Vindögas ägare lingsmomentet, där har du det. rade manuskript i Antons sjökis- Magnus Molander. Och så har vi ju förstås ”efter- NTONS KISTA blir ald- ta. Där får de i barnstövlars säll- Magnus deltog i år för tionde dyningarna”. Att man kommit i Arig helt tom. Den innehåller skap långsamt fermentera i den gången. Vindöga blev hans egen land efter den cirka 60 kilometer ännu inte skrivna, ännu inte be- gröna, vittbefarna sjömöbelns båt efter att han några år suttit långa rodden firas av båtlagen of- rättade och kanske oupplevda be- mahorkadoftande gröna dunkel. på båtens bänkar som besättning. tast både med bastu, god mat och rättelser om händelser som kan- Samtidigt blir de oskrivna berät- Hela vintern funderar han på vad goda drycker. ske aldrig inträffar. Det centrala telserna respektfullt arsenikma- som kunde förbättras till nästa år, – Det är trevligt att vara med – men osagda – i dessa berättel- rinerade även mot bokmal. Där och om placeringarna kunde för- och upprätthålla en tradition, vår ser är Tiden, den irreversibla, och får de ännu inte berättade berät- bättras – tävlingsinstinkten går skärgard är ju fantastisk, så var- människorna som levde i den, i telserna långsamt vänta på att bli inte ur. för inte hedra den med en post- sin normalitet, i sitt dåtida nu, i hittade och kanske återberättade, – Nästa sommar måste rodret rodd varje år, konstaterar Mag- med fastsättningar förnyas, mas- vårt historiska nu, utan att veta vilket kan ske när som helst inom Väl framme på Holmöns postkontor erhåller MAGNUS MOLANDER nus Molander. mer om den än vi gör om vår tid. de närmsta hundra åren. terna förnyas, och kanske även medalj för deltagande i tio postroddar.

52 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 53 Himlen har varit Erik Liljeström: Till Amerika vi gå Är du SFV:are och har gett ut en egen bok? nära – Päivikki Aho- Drömmen – vägen Arvet efter Ida Lill- Nu startar vi en ny tjänst för SFV-medlemmarna. I denna spalt anmäler vi böcker som SFV-medlemmarna gett nen: mitt liv som –målet broända, finländsk ut på eget förlag, på mindre förlag, eller via andra självständiga utgivare. Den enda förutsättningen är att boken kan köpas eller beställas av allmänheten. Gör så här: Skicka in en kort synopsis på boken och skribenten samt präst emigrant 1893 en pärmbild till [email protected]. Beskriv gärna bokens utformning och sidantal. Och viktigast: meddela var intresserade kan köpa eller beställa boken.

Eldsjälen – Karin Tonbarnen och Min- Toningefamiljen Allardt Ekelund na på höstäventyr och Lilla Valen på havsäventyr

Instrumentfamiljen i Toningeby Instrumentfamiljen är ute på är ute på äventyr i den nya bokse- nya äventyr. I den här boken åker Prosten Päivikki Ahonen hör- rien. I KRISTIINA NUMELINS böck- familjen iväg på Trum Flickans de till de första kvinnorna i Fin- ERIK LILJESTRÖMS memoarer om- I ”Till Amerika vi gå” berättar er bekantar vi oss med Fiol Mam- bröllop ut till havs. På Onkel Valt- land som prästvigdes den 6 mars spänner hans barndom och ung- ARLENE SUNDQUIST EMPIE om hur ma, Tuba Pappa, Cello Mormor, horns Segeljakt förbereder man 1988. BENITA AHLNÄS bok hand- domstid i Purmo, hans långa yr- hon lyckas spåra sina släktrötter Bas Morfar, Klarinett Farmor och sig för bröllopsceremonin. Den lar om hennes barndom och up- keskarriär och många förtroende- i Kronoby och Nykarleby. Arbe- Saxofon Farfar samt barnen Do, Lilla Valen, som kommit bort från växt i Kemi, studietiden, och den uppdrag i det kommunala, samt tet utvecklades till författarens Re, Mi och Fa. Med hjälp av mu- sin mamma blir utsatt för storm- trettioåriga yrkeskarriären i Jo- aktiviteten och hans ekumenis- personliga sökande för att hitta Karin Allardt Ekelund (1895– siken kan barnen förflytta sig från krigarens ilska. Men instrument- hannes församling. I boken in- ka och kyrkliga engagemang ef- sina finska rötter och sitt kultu- 1990) var en mångfacetterad per- en plats till en annan. I första bo- folket på Segeljakten kan med sin går även predikningar av Päivik- ter pensioneringen. rella arv, och gav henne en djup son. Bl.a. instiftade hon Fredrika ken för Tant Tamburins förtrolla- starka musik rädda den Lilla Va- ki Ahonen. Boken, som baserar sig på hans vördnad för landet Finland. runeberg-priset (se sidan 4). BE- de skallra barnen på äventyr söde- len. Boken kan köpas i Akademis- eget arkiv och skriftväxling, kan Livet på bondgården i Skagit NITA AHLNÄS bok är baserad på rut. Hem igen från äventyret kom- Inbunden, hårda pärmar, färg- ka bokhandeln och i luckorna i enklast beställas genom inbetal- Valley under de första decennier- samtal och brev, och fokuserar på mer barnen med hjälp av Farbror grannt illustrerad, 56 sidor, 265 x Helsingfors och Borgå. Utgivare: ning av 25 e på FI86 4971 1020 na av 1900-talet beskrivs livfullt. Karin Allardt Ekelund som peda- Trumpets solomusik. 195 mm. Planerad utgivning no- Tore och Herdis Modeens stiftel- 0379 38 och uppgift om vart bo- Gamla traditioner och värdering- gog och författare. Inbunden, hårda pärmar, färg- vember 2013. se. ISBN 978-952-67977-3-1. När- ken skall sändas. Då erhåller man ar förenas med nya insikter som Boken kan köpas i Akademis- grannt illustrerad, 48 sidor, 265 Svenska upplagan ISBN 978- mare uppgifter: herdis.modeen@ den portofritt. Den kan också formar en värdefull del av den ka Bokhandeln, Luckorna i Hel- x 195 mm. 952-67470-3-3, finska upplagan gmail.com köpas i Groos bokhandel i Vasa, nordiska emigrantberättelsen. singfors och Borgå samt i Ida-bo- Svenska upplagan ISBN 978- ISBN 978-952-67470-2-6. Toms shop i Vörå, Jakobstads Arlene Sundquist Empie, FK den i Borgå. 952-67470-1-9, finska upplagan Böckerna kan köpas på www. bokhandel, Herlers bokhandel från The Evergreen State Colle- Utgivare: Tore och Herdis Mo- ISBN 978-952-67470-0-2. toningeby.fi. Bokhandlar kan i Nykarleby och från När-Bok i ge. The Legacy of Ida Lillbroän- deens stiftelse. ISBN 978-952- vända sig till Kirjavälitys Oy. Närpes samt från All-kristet Cen- da, som publicerades på engelska 67973-0-4. Mer information: be- ter i Vasa och Jakobstad. i USA år 2010, prisbelönades med [email protected] Kristiina Numelin, f. 1949 i Helsingfors, har tidigare jobbat inom reklam- Eget förlag, ISBN 978-952-93- guldmedalj vid Independent Pu- branschen och barndagvården. Hon har alltid önskat skapa en annan 2055-4 blishers Group 2011. värld för barnen där musikinstrumenten får sin egen form. Hon skriver på modersmålet finska, men då familjen är tvåspråkig översätts de också till Scriptum. ISBN: 978-952-7005- svenska. Bilderna har gjorts av Annemari Lehtonen i Björneborg. 02-6. Cirkapris: 25,-

54 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 55 Bokhösten är här! 21,75 € 21 €

Annika Luther Fredrik Lång Ulla-Lena Lundberg LÄRARRUMMET FLICKORNA PÅ NAPPARI SIBIRIEN En herrgårdsroman Ett självporträtt med vingar Efterlängtat nytryck av Finlandiavinnaren! »Lycklig den som inte ännu läst Sibirienboken« – Tidningen Åland

22,50 €

18 € 21,75 €

Kom och fira Robert Åsbacka Erik Wahlström boken med oss på BARA MAN HÅLLER PÅ SÅ BLIR DET VACKRASTE PÅ DEN Helsingfors bokmässa. DET HYFSAT BRA TILL SLUT SVARTA JORDEN Vi finns i monter 7h59 En bok om kampkonst och litteratur och vårt digra program på www.sets.fi

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] www.sets.fi 28,50 € 15,75 € 19,50 € 17,25 €

Tuva Korsström Bo Carpelan Mikaela Sonck Merete Mazzarella FRÅN LEXÅ TILL GLITTERSCENEN MOT NATTEN NAKEN ATT BERÄTTA SIG SJÄLV Finlandssvenska tidsbilder, läsningar, En antologi om sorg Inspirationsbok för den som författarporträtt 1960–2013 vill skriva om sitt liv

14,25 € 15,75 € 19,50 € 18,75 €

Robin Valtiala Henrika Ringbom Charlotta Buxton Anna-Lena Laurén BARNVAGN I ÖVERHASTIGHET ÖAR I ETT HAV SOM STRÖMMAR DET FINNS INGA BRITTER FRIHETENS PRIS ÄR OKÄNT Spaningsfärder och möten Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan

Som SFV-medlem får du 30% rabatt i Schildts & Söderströms Schildts & Söderströms bokhandel Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 Välkommen! [email protected] www.sets.fi Läsbiten

Läsbiten är denna gång avsnittet ”Att återuppväcka liv: historieforskningens Läsbiten: mål” ur kapitlet Berätterskan, som ingår i Bo Lönnqvists biografi över Alma Sö- derhjelm (se sidan 42). Bo Lönnqvist är fil.dr och professor emeritus. Han har publicerat ett trettiotal böcker och cirka 500 artiklar i folklivsforskning och kulturhistoria i vid bemär-

MARJA-LIISA VÄISÄNEN MARJA-LIISA kelse. Hans senaste bok ”Dödens ansikte” (Scriptum,Vasa) lyfter fram ett unikt material om ritualer och trosföreställ- ningar kring döden i det förindustriella samhället. Han har varit gästprofessor i Norge och Tyskland och är hedersdoktor vid universitetet i Szeged, Ungern. I april fick han motta ett av Finska Vetenskaps- Societetens E.J. Nyströms pris.

ENTIDA HISTORIKER ha konstaterat att ken vi färdas alla i våra små eller större, ge- SAlma Söderhjelm är en livfull skildrare, men mensamma eller ensamma simpla ekor eller att hon ”ibland låtit ingivelse och inspiration gå före lyx- och motorbåtar. Alla skola vi en gång bli källorna”. Detta betraktas som en brist. Kritiken har historia, inte bara de som veckotidningarna Alma Södehjelms dagböcker 1917–1938, en sida ur dagboken 13.12.1929. därigenom – med orätt – ifrågasatt hennes förmå- utmärka som ”bra karl” eller ”vacker flicka ga att läsa källorna. Hon har själv gått i svaromål. var dag”, utan även den minsta av oss, och I ett kåseri, som är en kritik av förvrängda tolk- kanske minst uppmärksammade, ty våra his- ningar och rykten, med titeln ”Kan ni läsa innan- toriebildande väsensegenskaper äro så för- till? ” diskuterar hon skillnaden mellan att å ena borgade, att ingen kan därom spå i förväg. sidan bara lära sig orden och å andra sidan den Det är ett lotteri, där ödets osynliga hand i intelligenta innanläsning som betyder att fördju- hugskottets tecken fördelar nitar och vinster. pa sig i vad man läser, uttyda den skrivandes tanke och verkliga avsikt. ”Liksom inom den historis- Denna vishet borde vara nog för litet mer god ka forskningen, så ligger innanläsningen till grund fostran ”när det gäller tillämpandet av de lagar och för livsforskningen”, samfärdseln mellan människ- krav, som fordras för att förbereda vårt historiebli- or. Innanläsningen är avgörande för hur referatet vande. Livet är så kort – en dröm, en syn, en epi- göres, i historisk vetenskap liksom i sällskapslivet. sod...” (1939). ”Vi glömma alltid att vi skola bli his- I vidsträckt mening omfattar denna läsning även toria och att framtiden skall bedöma oss som ex- den muntliga traditionen, de rykten som berättas. ponenter för vår tids bildningsförhållanden och ”Det finns ingenting så intressant som att identi- tankeliv.” (1940). fiera rykten, att söka efter sanningen både i gam- En fackhistoriker kan kanske inte värja sig för in- la dokument och bland sina samtida. Det senare trycket att Söderhjelms bildspråk och medryckan- är betydligt svårare än det förra.” Hon fortsätter: de stilistiska spänst ger också hennes vetenskapliga text drag av essä eller journalistiskt reportage. Äro vi underkastade fysiska lagar eller andli- Men hur såg hon själv på sin förmåga att uppväcka ga strömningar – det är den ständiga tviste- och forma det förgångna och föra det in i nutiden? frågan. Ingen tänker mycket på att vi äro un- Redan i inledningen till utgåvan av M:me Rolands derkastade historiens lagar. Genom världs- brev 1905 tog Söderhjelm på sätt och vis ställning alltet flyter och har alltid flutit en bred flod, till sin livsuppgift. Det är ett digert urval från tiden som ibland brusar fram med yrande skum 1780–1793 som hon översatt och presenterat med och ibland verkar så lugn att man skulle tro en inledande bakgrund till en ledande kvinnas roll den vara ett stillastående vatten, och på vil- under revolutionen, ”en framstående politisk per-

Svenskbygden 3-2013 • 61 Läsbiten Läsbiten

sonlighet och en frihetskämpe med sällsynt kraft fascinerande, präglade av ett dramatiskt grepp – och sällsynt eldande entusiasm”. Madame Roland t.ex. förberedelserna för kungafamiljens flykt till är också en av de kvinnor Söderhjelm lyfter fram Varennes – och de skulle komma att gå igen i de i sin stora revolutionshistoria. Hon hade planer på större arbetena kring revolutionen. Ett smakprov att skriva en biografi över denna kvinna, men vann skall här ges, det gäller emigranthovet i Koblenz: inget gehör. Utgåvan inleds med följande tvivel: Liksom när i ett timglas sandkornen ett efter Historieforskningens hägrande mål är att ett glida ned i sin nya kupa, tills den första är återuppväcka lif. Den sträfvar att med för- tom, så överflyttades sakta och säkert den stående pietet leta reda på det förgångna, gamla tidens Frankrike med alla dess typer draga fram det och göra det lefvande. Men och personligheter, dess levnadssätt och um- för att kunna framställa det lif som lefvats och gängesvanor från Versailles och Paris några icke allenast de tomma konturerna däraf, för tiotal mil österut, till andra sidan gränsen. att kunna gifva personligheten och icke allenast en diktgestalt, måste man äga hela det Men till detta nya och lockande resande, till en bör- material, ur hvilket sanningsbilderna danas. jan präglat som nöjesresa och äventyr (inte upp- Huru ofta kan detta ske? Huru ofta kan man fattat som ”emigration”), finner hon en parallell i säga ens om den mest minutiösa, s.k. histo- sin samtids Frankrike, där man fortfarande triv- riskt trogna skildring att den är återuppväckt des så bra i eget land och egen krets, att det upp- lif? Och huru ofta kan man om en personlig- fattades som en originell lyx att uppsöka främman- het, som man biografiskt och psykologiskt de folk och länder. skildrar, veta att det icke är en fantasigestalt, I boken om Napoleons sju syskon, som Hyltén- som man själf skapat?” Cavallius hjälpte henne med då det gällde språk och stil, hade Alma goda förutsättningar att renod- Som en biprodukt till det pågående arbetet om Sve- la personporträttet. ”Genom att i en följd presen- rige och den franska revolutionen utgav Söderhjelm tera för oss Napoleons bröder och systrar har hon 1916 och 1918 essäsamlingarna Napoleons syskon och satt läsaren i tillfälle att studera de gemensamma Revolutionärer och emigranter. I förordet till den och de individuella dragen hos dessa, och genom senare gör hon förbehållet att essäerna är av ”varie- att framställa dem i deras förhållande såväl till var- rande vetenskapligt värde, så till vida att ett par av andra som till familjens överhuvud har hon knutit dem i huvudsak äro byggda på andrahandskällor, ett band som sammanhåller de enskilda i och för medan andra åter äro grundade på svårpåträffbart sig fristående essayerna”, skrev historieläraren Max förstahandsmaterial”. Källorna var bl.a. tidning- von Bonsdorff i en positiv anmälan. Stilen, ”den lit- ar, flygblad, memoarer, brev och samtida vittnes- terära utformningen”, och uppbyggnaden av stof- börd, inte minst Axel von Fersens dagböcker. För fet renodlades ytterligare genom åren. En helt ny materialets ojämnhet och för att göra boken njut- version av boken utkom 1935 under titeln Prinsar bar även för den utomvetenskapliga världen, har och prinsessor av Corsika. Hon glömde dock inte hon givit de sex studierna essäns lättare form och att poängtera källornas varierande kvalitet, i ett ”berövat dem hela den tunga yttre lärdomsappa- fall några brev vilkas ”passager äro gripande just raten”. Hon garderar sig ytterligare mot fackmän- därför att vi veta att de äro oförvanskat äkta, mitt nens kritik genom att säga, att hon vågat göra det- i allt det kaos av oäkthet och otillförlitlighet, som ta, ”övertygad […] om att det för de idkare av his- alltjämt vidlåder källorna till familjen Bonapartes torisk forskning, till vilka jag även vill vända mig, historia”. Till historien i essäform återkom Söder- trots den lättare formen ej skall erbjuda någon svå- hjelm ännu på 1940-talet i samlingen Spel och verk- righet att värdera stoffets beskaffenhet samt den lighet, där ”Napoleon i närbild” och ”Napoleons vetenskapliga metod jag velat följa”. sista intåg i Paris” utgör finslipande karaktärspor- Den första essän, om symbolerna och ritualer- trätt. Men också förmågan att fånga stämningen ALMA SÖDERHJELM med pincenéen. Ca 1928. Ateljé Wilma Björling, Stockholm. – ÅAB. na vid Voltaires begravning 1791, liksom studier- i en geografisk och kulturell miljö exponeras i in- na av revolutionsemigranternas världsbild, utveck- ledningen ”Den sjätte världsdelen – Paris”. Orden taf III:s syskon 1945, har undertiteln ”Några spad- I essäsamlingen Kärlek och politik 1933, som till lar det mentalitetstema som hon analyserat redan i ”förtrollning” och ”ledmotiv” är här det bärande, tag i tidens lösa sand”. Här varieras plats-, person-, en del sammanfattar några tidigare teman, men som boken om Kulturförhållandena. Också personka- även om Söderhjelm inte explicit framhäver dem släkt-, politik- och kärleksmotiven applicerade på framförallt kan ses som en ”metodlära” inleder hon rakteristikerna och stämningsbilderna är stilistiskt som sina verktyg. Hennes sista essäsamling Gus- svenskt 1700-tal. texten om Döbeln, ”krigaren med det sentimenta-

62 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 63 Läsbiten Läsbiten

la hjärtat”, med ett memento som speglar erfaren- fastän historien ligger så väl till för deras in- heten av trettio års intensiv forskning: tellektuella mentalitet, det nästan inte finns några biografiska arbeten, några karaktärs- Vad känna vi om våra hjältar? Vad veta vi om teckningar, några de intima relationernas his- Sandels, Adlercreutz, om Gregori Tigerstedt? toria, diplomatiens, hjärtats eller andens – Äro de inte bara porträtt för oss, rester från för att inte tala om att det inte finns några ett fordom, döda bilder, som äro en gång som behandla kvinnor och deras relationer för alla på vår vägg eller i vårt medvetande med män. Det lönar sig inte att skriva och inslagna på sina respektive platser och i vil- att ge ut sådana: svenskarna skulle inte läsa ka vi inte kunna och aldrig ens försökt att in- dem. […] blåsa en levande ande. Alla böcker som behandlade kvinnor kategorise- I boken om Döbeln som kom ut 1937 finns ett för- rades som ”struntlektyr”. ”Hela den svenska histo- behåll redan i förordet: rieskrivningen är arkitektonisk och plastisk, är en När jag företog mig att skriva denna biografi utredning av händelseförlopp och icke av de inre över Döbeln, var det min tanke, att på psyko- sammanhangen”. Även där en biografi skrevs syss- logisk väg och med beaktande av den mo- lade författaren mest med de yttre händelserna. derna vetenskapens stränga fordringar, utan Svensken ägde mer intellektualitet än intuition. romantiskt känslotänkande, skildra honom Kvinnans värld existerade inte för den svenske som den mångsidiga person han var, och mannen. med det bestämda uppsåtet att förvandla Denna lucka i svensk historieskrivning hade Alma honom från begrepp till människa. Söderhjelm strävat efter och även lyckats fylla i rikt mått. Men till en viss grad resignerad tvingas Alma I en intervju 1934 i anledning av hennes på fran- dock konstatera: ska utgivna bok om Marie Antoinettes hemliga kor- MAURITZ STILLER, RAGNAR HYLTÉN-CAVALLIUS och SIGRID CALAMNIUS-MALMBERG, bekanta till Alma från 1912. – ÅAB. ”När jag nu framlägger det samlade resul- respondens med de moderata revolutionsledarna tatet av min forskning, inser jag, att jag icke med Barnave i spetsen – ett av hennes mest kända kunnat förändra den givna bilden därför att verk, poängterar hon sin ”historieskrivning på an- varje hans tanke och uppsåt, varje hans steg nat sätt”. ”Jag har en dröm att kunna genomföra på och handling, ha varit ägnade att fullständi- svenska den franska metoden att skriva trevligt utan ga den hjältebild vi haft av honom. ” att förvanska sanningen, det vill säga den relativa sanning, som historien kan nå till, utan romantik, Vad hon däremot inte gav avkall på var ambitionen åtminstone ingen annan än den själva ämnet ger att skriva historia på ett elegant och levande sätt. och som det liv man skildrar, rymmer”. I så måtto Den svenska litteraturen, inte minst histo- skulle den svenska versionen bli ett ”experiment”. rieforskningen, utdömde hon i kåserisamling- Hon går vidare: en Fem droppar i aftongroggen 1940. Det svenska samhället var ”ordnat” endast för herrar. Ett Här i Norden har man en fördom mot att be- manssamhälle,”andligen homosexuellt”, inte som handla vetenskapen ’på annat sätt’ för att medelhavsfolken där kvinnan var det centrala spörs- tala kokboksspråk (vilket ju alltid anstår en målet. Svenska romaner handlade alla om män, det kvinna!). Man är så protestantiskt inställd på att tråkigheten i alla former är värdefull, att starka och goda inkarnerades i manliga gestalter. man till och med, när det gäller vetenska- Det ”karlaktiga” var förhärskande i svensk littera- pen, tror att ju flera tråkiga noter, som ing- tur. De manliga konsterna, det tekniska, såsom mö- en läser, än mindre begriper, tynger ett verk belkonst och nya byggnadsstilar hade romanerna och ju mindre man kan n j u t a av det, desto sinne för, men inte för de feminina, poesi och mu- värdefullare är det. sik. Orsaken låg i avsaknad av psykologi: svensken saknade intresse för kvinnans värld. Mellan svens- Experimentet Marie Antoinettes stora hemlig- ken och andra fanns det alltid ett avstånd. het (1934), kan utan överdrift betraktas som Alma En sits på Operakällaren. Alma Söderhjelm i mitten. - ÅAB. Söderhjelms mest renodlade stilprov på historie- Det är också betecknande för svenskarna, skrivning som kulturform. att fastän de äga så utmärkta historiker och

64 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 65 Svenskbygdens Kryss 3/2013 Svenskbygdens Sudoku (lösningarna nederst på sidan) Enkel Expert 3 6 9 2 4 8 3 6 4 2 8 5 9 3 9 4 1 3 8 9 1 7 8 9 5 2 5 6 3 4 9 2 5 3 4 8 7 3 8 7 2 7 6 9 3 2 8 9 4 1 6 1 2 9 5 6 7 6 1 5 7 Krysslösning 2/2013 116 svar skickades in. Bland de rätta svaren drogs vinnaren: Merit Förars, Helsingfors. Vinstboken torde redan vara framme.

Sudokulösningar Enkel 3 5 1 6 4 9 7 8 2 6 4 2 8 7 5 9 3 1 8 9 7 1 2 3 6 5 4 1 8 9 4 6 7 5 2 3 2 7 6 3 5 8 4 1 9 5 3 4 2 9 1 8 7 6 4 6 5 7 1 2 3 9 8 7 2 8 9 3 4 1 6 5 9 1 3 5 8 6 2 4 7 Expert 7 4 2 8 5 3 9 6 1 5 9 1 2 6 7 8 4 3 6 3 8 9 4 1 7 5 2 9 8 4 5 1 6 2 3 7

Vinstbok för krysset 3/2013 är Alma Söderhjelm 1 7 3 4 9 2 5 8 6 – Ett litteraturantropologiskt porträtt av Bo 2 5 6 3 7 8 1 9 4 Namn: ______Lönnqvist (se sidan 42). Skicka in lösningarna 4 2 7 6 8 9 3 1 5 före 20.11.2013 till Svenskbygden, PB 198, 00121 Adress: ______Helsingfors. Märk kuvertet ”Kryss”. Du kan också 8 1 5 7 3 4 6 2 9 skanna eller fota din lösning och eposta den på 3 6 9 1 2 5 4 7 8 [email protected]. Kom ihåg namn och adress. 66 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 67 ARVID MÖRNE-tävlingen 2014 – skönlitterär tävling för finlandssvensk ungdom

Svenska folkskolans vänner utlyser Arvid Pappersmanuskripten sänds till Svenska Mörne-tävlingen 2014. Syftet med tävling- folkskolans vänner, PB 198, 00121 Helsing- en är att främja intresset för skönlitterärt fors. Märk kuvertet ”Arvid Mörne-tävling- författarskap. Denna gång gäller tävling- en”. Manuskripten skall vara försedda med en dikter. presudonym och födelseår. Bifoga ett slu- Tävlingen står öppen för personer som vid tet kuvert med pseudonym, namn, person- tävlingstidens utgång inte fyllt 30 år. Ett för- beteckning, adress, telefonnummer och e- sta pris om 5 000 euro, ett andra pris om 3 000 postadress. euro och ett tredje pris om 2 000 euro de- Du kan också välja att skicka in ditt bidrag las ut. SFV förbehåller sig den första publi- per epost på [email protected]. En betrodd ceringsrätten till de prisbelönade tävlings- person på SFV:s kansli separerar då din bidragen. pseudonym från ditt riktiga namn, och för- Instruktion för deltagande: Ämnesvalet är medlar tävlingsbidraget anonymt till juryn. fritt, och varje deltagare skall sända in minst Tävlingstiden utgår den 15 januari 2014 fem men högst tio dikter. En förutsättning (poststämpel godkänns). Prisutdelning för deltagande är att dikterna är skrivna på sker i maj 2014. svenska, och att bidragsgivaren inte tidiga- På SFV:s webbsida finns mer information re har publicerat sig i skönlitterär bokform om tävlingens syfte och hur den går till. på förlag. Man får inte heller delta i tävling- Närmare uppgifter om tävlingen ger ock- en om man tidigare erhållit ett penningpris så ledningens assistent Camilla Nordblad, i SFV:s litterära tävlingar. Manuskripten re- tel. 045-1210 864, [email protected]. turneras inte, varför författarna för egen del bör ta en kopia av insända bidrag.