DOCSLIB.ORG

Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 3 KORT KORT

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 3 KORT KORT JOAKIM HANSSON • KJELL HERBERTS • BO LÖNNQVIST • DAN WEISSENBERG KARIN BERGLUND • STIG-BJÖRN NYBERG •GUSTAF WIDÉN SVENSK MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER BYGDEN Nummer 3/2013 • Pris 2 e Monika Fagerholm Byggnadsapoteket Konstfabriken På djupet: Mona Leo SFV på Bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober LEDARE SVENSK MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER BYGDEN Nr 3 Oktober 2013 92 årgången UTGIVARE Svenska folkskolans vänner www.sfv.fi Svenskbygden utkommer med De finlandssvenska ödesfrågorna Ibland förvånas jag över att vuxnas Catharina fyra nummer år 2013: tycks se ganska likadana ut, från år kvalitetskrav på barnprogrammen 21.2 (Materialdag 31.1) till år. Men de är inte oviktiga. På SFV verkar vara att de ska vara så tryg- GRIPENBERG 11.4 (Materialdag 19.3) kommer vi att ha mycket nytta av ga som möjligt, så att man kan läm- 17.10 (Materialdag 26.9) Biträdande kanslichef, chefredaktör resultaten från vår brainstorming, na barnen ensamma framför tv:n el- 12.12 (Materialdag 20.11) Svenska folkskolans vänner berättar kanslichef JOHAN AURA. Si- ler radion. KARIN BERGLUND var årets REDAKTION dan 13. Lillholmsstipendiat. Sidan 6. SFV, Annegatan 12, 00120 Helsingfors, tel. 09-684 4570 «I biografiska verk dras ofta en gräns upp mellan fakta [email protected] • Vi finns på och fiktion. Alma Söderhjelm var och förblev en gräns- Faceboook, Twitter och YouTube. människa, en konstnär i livsvirveln. Att skriva om henne Balansgång Chefredaktör innebär också att ifrågasätta rationaliteten som metod, & ansvarig utgivare: Catharina Gripenberg och att acceptera och poängtera det osammanhängande, i det finlandssvenska rummet [email protected] det ofullbordade, det motsägelsefulla, det irrationella.» 040-7780 351 BO LÖNNQVIST, SIDAN 42 Redaktör & layout: Kultur tillhör de begrepp vars innehåll i någon mån Finlandssvenskarna är ett osökt exempel. Triv- Rabbe Sandelin är beroende av vem talaren är. Det finns flera defi- selfaktorn är ofta hög i finlandssvenska samman- [email protected] Karin Berglund, årets Lillholmen-stipendiat ........................................6 0400-453 953 nitioner, men ingen är ensam heltäckande. Det vä- hang, men det hela kan lika väl upplevas som pre- Vårens SFV- enkät: Stort engagemang för skola, sentliga hos begreppet är dock att det ger ett sam- cis det motsatta. Merete Mazzarella har träffande kultur och bildning i Svenskfinland .......................................................8 lande uttryck för allt som människan har skapat i talat om ”det trånga rummet”. Det trånga rum- Pärm: motsats till vad naturen frambringar. Människan met kan ges två dimensioner: i) hur stor avvikelse Joakim hansson • KJell herberts • Bo lönnqvist • dan weissenberg SFV:s nätbaserade brainstorming: Största utmaning karin berglund • STIG-BJÖRN nyberg •GUSTAF WIDÉN har skapat pyramiderna men kan inte skapa en sol- är möjlig inom rummet och ii) hur öppet är rum- SVENSK i framtiden är en livskraftig svenska....................................................10 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER BYGDEN uppgång. Kulturbegreppet omfattar både immate- met för omvärlden? Nummer 3/2013 • Pris 2 e Monika Fagerholm om sina platser, språk och stilar ......................11 riella saker, exempelvis värderingar och idéer samt Byggnadsapoteket värnar om traditionellt husbygge ....................14 föremål som härstammar från det immateriella. Frågorna är svåra i och med att finlandssvenskhe- Monika Fagerholm Språköar i fokus: ten med säkerhet försvinner utan ett ”gemensamt Byggnadsapoteket Konstfabriken Kultur är samtidigt både gemenskap och åtskillnad. rum”. Samtidigt får rummet inte vara stängt. Det- På djupet: Mona Leo Kotka svenska barnträdgård och Kotka svenska samskola .........20 SFV på Bokmässan i Helsingfors 24–27 De som är delaktiga i en kultur har på ett grundläg- ta är en konkret balansgång som alla finlandssven- oktober Årets Solveig von Schoultz-vinnare ......................................................24 gande plan något gemensamt. Samtidigt kan kul- ska institutioner måste hantera och som kommer Eldsjälen, restaureringsexperten turen fungera avskiljande från de som inte är del- att bli viktigare under kommande år. Författaren Monika Joakim Hansson på Gotland...................................................................26 Fagerholm är inter- aktiga i den. Detta gäller familjer, nätverk, formel- 3 vjuad på sidan 11. Hälsa har lyft fram arbetshälsan ........................................................32 la organisationer och hela samhällen. Konstfabriken i Borgå: Ett pussel av konst och kommers ............ 34 Mona Leos osynliga hand ........................................................................37 SFV på bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober ............................. 42 Ny biografi i SFV:s biografiserie: Alma Söderhjelm ........................ 42 Bokmässan har Tyskland som tema ................................................... 44 Kolumn: Måste vi ge upp dagstidningen? ......................................... 46 Tryckeri Om en skeppstimmerman och hans kista ........................................ 48 OY FRAM AB, Vasa ISSN: 0356-1755 Postrodd över Kvarken i ny tappning ...................................................53 Web-ISSN: 2243-0261 Läsbiten ......................................................................................................... 60 2 • Svenskbygden 3-2013 Svenskbygden 3-2013 • 3 KORT KORT Anne Salovaara-Kero Sveps fick synlighet Förnyade Fyrk.fi tipsar om Nya utgåvor från Zacharias årets Fredrika så in i Norden stipendier och understöd Topelius Skrifter OMMITTÉN NGDOMSVERKSTADEN SVEPS fick fin Brev. Zacharias Topelius korrespondens med Albert KFÖR Fredrika Usynlighet under det samnordiska seminariet Bonniers förlag – Zacharias Topelius Skrifter XX Runebergs stipen- för att förebygga ungas utanförskap. Den första brevutgåvan inom Zacharias Topeli- diefond valde Anne Sverige, som 2013 är ordförande vid Nordiska us Skrifter innehåller korrespondensen mellan To- Salovaara-Kero till ministerrådet, var i maj värdland för det nordiska pelius och Albert Bonniers förlag. Brevväxlingen årets Fredrikasti- arbetsmarknadsmötet i Stockholm, där nordiska omfattar 523 brev och spänner över 43 år (1855– pendiat. statsministrar och nordiska arbetsministrar deltog. 1898). Den ger en fängslande inblick i samarbetet Årets Fredrika är – Under dagen pågick också ett jobbforum som mellan en uppburen författare och en framgångrik enligt kommittén visade på goda nordiska exempel och erfarenheter förläggare under den svenska bokbranschens ex- en person med ett av hur verksamheter, politik och projekt kan un- pansiva årtionden. Breven belyser också Topelius stort samhällsmo- derlätta ungas etablering på arbetsmarknaden, be- förhållande till sitt författarskap och åskådliggör derligt hjärta. Hen- rättar Sveps verksamhetsledare Peter Rolin. Sveps EN ÄR nästan retro”, sade någon för en tid hur samtidens materiella och kulturella villkor på- nes satsning på arbe- lyftes fram som ett av de framgångsrika nordiska Dsedan om fyrk.fi, webbtjänsten som presen- verkade utgivning och avsättning. Utgivare är Ca- te för marginalisera- exemplen. terar information om stipendier och understöd, rola Herberts, som också har författat inledningen de grupper och personer med specialbehov och Också det svenskspråkiga verkstadsnätverket hänvisandes till 90-talsutseendet på sidan. till utgåvan och kommenterat den. Utgåvan är fritt hennes driv att stöda och dela med sig av sina er- ULA (www.ula.fi) presenterades vid seminariet. Nu har tioåringen uppdaterats både visuellt och i tillgänglig och sökbar. Breven utkommer i septem- farenheter visar på ett gediget engagemang. Hon – Sveps fick alltså besök av de nordiska arbets- fråga om teknik. Fyrk.fi har kanske visuellt sett för- ber på adressen www.topelius.fi/brev verkar genom frivilligarbete, föreläsningar, förfat- marknadsministrarna, och vi hade cirka tre minu- åldrad ut, men databasen har under alla år kontinu- tarskap och sociala medier samt inom politiken. ter på oss att presentera oss, berättar Rolin. erligt uppdaterats av tjänstens upprätthållare, infor- Hertiginnan af Finland och andra historiska no- I förvärvslivet arbetar hon för en drogförebyg- – Det gällde alltså att ganska koncentrerat be- mations- och kulturcentret Luckan i Helsingfors. veller – Zacharias Topelius Skrifter V gande organisation och hennes engagemang sträck- rätta om metoderna, målgruppen, resultaten och Sidan har under alla år haft höga besökarantal. Hertiginnan af Finland ses numera som den för- er sig utöver det professionella planet också till vo- framgångsfaktorerna. Stipendier och understöd berör många människ- sta historiska romanen i finländsk litteratur. Den lontärarbete i frågor som rör missbrukare och de- ULA-nätverket och Sveps praktiska arbete pre- or. Det finns många bidragskällor, men det gäller utkom 1850 och innehåller den första sammanfat- ras anhöriga. senterades också vid Arbets -och näringsminis- att hitta dem. Och det är här Fyrk.fi kommer in i tande framställningen av hattarnas krig 1741–1743. Hon har som målsättning att förändra samhällets teriets Unga på kanten-seminarium i Helsingfors bilden, med info om ansökningstider och beskriv- I tre andra noveller förlägger Topelius handlingen syn på funktionshindrade och i bloggen Mamma den i mars. ningar av privata fonder och stiftelser, statlig och till Gustav III:s krig 1788–1790. De trycktes först Annorlunda delar hon med sig av livet i en annor- regional finansiering, bilaterala och nordiska
Load more

Recommended publications
  • Finnish University Intelligentsia and Its German Idealism Tradition
    1 INTELLECTUALS AND THE STATE: FINNISH UNIVERSITY INTELLIGENTSIA AND ITS GERMAN IDEALISM TRADITION Jukka Kortti, Adjunct Professor (Docent) University of Helsinki, Department of Political and Economic Studies, Section of Social Science History [email protected] Article (Accepted version) Post-print (ie final draft post-refereeing) Original citation: JUKKA KORTTI (2014). INTELLECTUALS AND THE STATE: THE FINNISH UNIVERSITY INTELLIGENTSIA AND THE GERMAN IDEALIST TRADITION Modern Intellectual History, 11, pp 359-384 doi:10.1017/S1479244314000055 2 Abstract INTELLECTUALS AND THE STATE: FINNISH UNIVERSITY INTELLIGENTSIA AND ITS GERMAN IDEALISM TRADITION The article examines the making of the Finnish intelligentsia and its relation to the state and the nation. The problem is analysed primarily from the perspective of student activism in the twentieth century. The development is viewed in the context of nationalism, (cultural) modernism, and radicalism in the development of the public sphere. The main source consists of the research findings of the student magazine Ylioppilaslehti (Student Magazine), which is not just “any student paper,” but a Finnish institution that has seen most of Finland’s cultural and political elite pass through its editorial staff in the twentieth century. The article demonstrates the importance of German idealism, as theorised by the Finnish statesman and philosopher J.W. Snellman, and its vital role in the activities of the Finnish university intelligentsia well into the 21st century. 3 INTELLECTUALS AND THE STATE: FINNISH UNIVERSITY INTELLIGENTSIA AND ITS GERMAN IDEALISM TRADITION INTRODUCTION In 2013, there has been quite a fuss around Finnish philosopher Pekka Himanen in the Finnish public sphere. Himanen is internationally known as the researcher of the information age – together with Spanish sociologist Manuel Castells, for instance.
    [Show full text]
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 3 • 2006 Deln 348 285 332 342 245 320 336 354 359 363 368 Han
    Historisk Tidskrift för Finland 3 • 2006 Historisk Tidskrift Innehåll C h r i s t o f f e r S u n d m a n: Den korta historien om C. J. Wikbergs förlag ................................ 245 HistoriskTidskrift U l f M ö r k e n s t a m: ”Önskvärda och icke önskvärda folkelement.” Den normativa argumentationen i svensk invandringspolitik 1900–1950 ................................................................ 285 FÖR FINLAND 3 • 2006 Översikter och meddelanden HTF M a r t e n S e p p e l: Den stora hungersnöden i Livland 1695–1697 och svenska kronans ansvar .. 320 Granskningar Jan Brunius (ed.), Medieval Book Fragments in Sweden. An International Seminar in Stockholm 13–16 November 2003. Av J a a k k o Ta h k o k a l l i o ................................................................. 332 Karl Erik Gustafsson & Per Rydén (red.), Världens äldsta Post- & Inrikes Tidningar under 1600-, 1700-, 1800-, 1900- och 2000-talet. Av L a r s - F o l k e L a n d g r é n .......................................... 336 Anna Nurmio-Lahdenmäki (toim.), S:t Mikael 1747. Av C h r i s t o f f e r H . E r i c s s o n ......... 342 Björn Forsén & Erkki Sironen (red.), Det svunna Grekland. Finska reseskildringar från tiden fore massturismen. Av P e t e r S t a d i u s ............................................................................................. 348 Jens Rydström, Sinners and Citizens: Bestiality and Homosexuality in Sweden, 1880–1950. Av Teemu Keskisarja ................................................................................................................ 354 Jari Hanski, Juutalaisviha Suomessa 1918–1944. Av S v a n t e L u n d g r e n ................................
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Festskrift 18.10.1995 Johan Wrede
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 116 1995 Svenska Litteratursällskapet Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Per Rydén, Margareta Wirmark Stockholm: Anders Cullhed, Ulf Boethius, Ingemar Algulin Umeå: Anders Pettersson Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktör. Docent Ulf Wittrock Distribution: Svenska Litteratursällskapet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. AO, 752 37 UPPSALA Utgiven med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren skall lämnas dels på diskett (företrädesvis i ordbehandlingsprogrammen Word för Windows, Word för DOS eller Word Perfect), dels i form av utskrift på papper. Bidrag insänds till: Svenska Litteratursällskapet, Litt.vet. inst., Slottet, ing. AO, 752 37 UPPSALA. Bidrag lämnade senare än 30 juni 1996 kan ej publiceras i Samlaren 117 1996. ISBN 91-87666-10-3 ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Gotab, Stockholm 1996 286 Övriga recensioner deström till »likmaskarna», ett tillmäle hon annrs gäma la Gratulatoria; denna recension vill söka gottgöra tillgrep gentemot litteraturhistorikerna! Roger Holm­ försummelsen. Jag minns Johan Wrede som Harry ström sammanfattr klokt: »Hennes skepsis mot littera­ Martinson-forskare i Uppsala i början av 1960-talet. turforskarna-likmaskarna förföljer henne livet ut, men Hans doktorsavhandling, Sången om Aniara. Studier i Tideström lyckas steg för steg bygga upp en förtroen­ Harry Martinsons tankevärld (1965), anmäldes i Samla­ defull samtalsgemenskap som får henne att vidröra de ren av Sven Delblanc, fakultetsopponenten, som gjorde smärtsammaste punkterna i hennes innersta.» full rättvisa åt Johan Wredes analytiska skärpa.
    [Show full text]
  • Socialvetenskaperna Möter Historie Forskningen
    382 ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN RISTO ALAPURO Socialvetenskaperna möter historie­ forskningen Historia och samhällsvetenskap När man försöker reda ut samhällsvetenskapernas inverkan på historie­ forskningen i Finland under 1960­talet och de följande decennierna, är det som att samtidigt försöka träffa två rörliga mål. Lika litet som man kan fästa samhällsvetenskaperna som en fast jämförelsepunkt i förhållande till historien kan man göra det motsatta. Det finns ingen historieforskning som skulle ha förblivit likadan och tagit emot im­ pulser från samhällsvetenskaperna och i synnerhet finns det ingen monolitisk sociologi, för att inte tala om en klart avgränsad samhälls­ vetenskap, som skulle ha befruktat historieforskningen. Receptionen av sociologiska element berodde på hurdan sociologi som fanns att tillgå vid olika tidpunkter och på mottagarens egen uppfattning av historie­ forskningen. Utgångspunkten var inte heller nödvändigtvis att med­ vetet låna, eller att tillägna sig drag direkt från sociologin. Det var fråga om en sådan indirekt påverkan, när historien definierades som en av samhällsvetenskaperna. Perspektivet på historieforskningen förändra­ des, men förändringen kunde stanna på en synnerligen allmän nivå. Det förelåg också skillnader i fråga om lånens intensitet; den varierade från principiella ställningstaganden till forskningspraxis. Författaren till denna översikt, Risto Alapuro (f. 1944), är Finlands ledande historiska sociolog. Han verkade som professor vid Jyväskylä universitet 1987–1991, som professor i sociologi vid Helsingfors universitet 1991–2010 och som akademiprofessor vid Finlands Akademi 2005–2009. Han har skrivit ett stort antal vetenskapliga böcker och artiklar. Bland dessa kan nämnas monografierna Suomen älymystö Venäjän varjossa [Finländska intellektuella i Rysslands skugga] (1997), Suomen synty paikallisena ilmiönä 1890–1933 [Finlands födelse som lokal företeelse] (1994), State and Revolution in Finland (1988) samt Akateeminen Karjala-Seura.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2 • 2007 Årg 92 €
    Historisk Tidskrift för Finland 2 • 2007 årg 92 Historisk Tidskrift Innehåll John Strömberg: Den högre utbildningens expansion och studenterna från de svenskspråkiga skolorna i Finland ca 1880–1920 .................................................................................................... 229 HistoriskTidskrift Laura Kolbe: De nordiska huvudstadsmötena åren 1923–2005. Kommunal utrikespolitik och urban nordism ................................................................................................................................. 259 FÖR FINLANDHTF 2 • 2007 Granskningar Henrik Meinander, Suomen historia. Linjat, rakenteet, käännekohdat. Av Petri Karonen ................ 286 Herman Schück, Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280–1480. Av Marko Lamberg .. 288 Rolf Hobson, Krig og strategisk tenkning i Europa 1500–1945. Samfunnsendring – statssystem – militærteori. Av Lars Ericson Wolke ................................................................................................ 290 Charlotta Wolff, Vänskap och makt. Den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike. Av Maria Cavallin Aijmer ................................................................................................................ 294 Sakari Ollitervo & Kari Immonen (toim.), Herder, Suomi, Eurooppa. Av Łukasz Sommer ............. 298 Lars Zilliacus, Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter – en källa för forskningen I–VI. Av Jani Marjanen............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Två Tidskrifter, Två Kriser
    400 MAX ENGMAN Två tidskrifter, två kriser Facktidskrifter är ofta språkrör för en generation, forskargrupp eller forskningsinriktning med ett budskap. Sedan Historische Zeitschrift grundades 1859 och fick en form som blev något av ett standardformat har historiska facktidskrifter också varit arbetsredskap. En klassisk his­ torisk facktidskrift skulle innehålla väl dokumenterade vetenskapliga uppsatser, recensioner, forskningsöversikter och nyheter ”från fältet”. Tidskriften blev ett oundgängligt hjälpmedel för att hålla sig à jour. Tidskriften kunde skapa och krossa karriärer och recensionerna var maktredskap. Makten utövades av respektive redaktion. Eftersom det hör till maktens väsen att den är i ständig rörelse, hemsöks tidskrifter ofta av kriser, bojkotter och strider om tidskriftens linje.1 Den gamla tiden I slutet av 1960­talet råkade Finlands båda historiska tidskrifter ut för var sin kris. Kriserna var emellertid väsensskilda. Historiallinen Aika- kauskirja (HAik, grundad 1903) tappade styrfarten och riktningen efter decennier av rutin. Historisk Tidskrift för Finland (HTF, grundad 1916) hade däremot tappat återväxten i det medeltida mörker där den styrt på samma kurs i flera decennier under en seglats där både roddarna och provianten började ta slut. Kriserna var sammankopplade på ett intrikat sätt: HAik ville inte ge plats för yngre forskare, HTF hade inga. HAik var en bastion för en auktoritetsbunden och hierarkisk akade­ misk miljö där många ämnesområden ännu präglades av kategoriska sanningar och deltagarperspektiv. Det var en miljö där professorer opponerade sina elevers doktorsavhandlingar och recenserade dem i HAik utan en tanke på att någon kunde betrakta det som grovt jäv. 1. Om HTF:s grundande och första decennium, se Max Engman, ’En Törnestig. HTF:s första år’, HTF 76 (1991:2), s.
    [Show full text]
  • Finland and the Finns : a Selective Bibliography
    F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography FINLAND AND THE FINNS tttucrcDus in aim pater \ Dn0*Dn0 itonraDus ww> ui tt apfite feois gra pful tccfit %totnf UttrnDtns in fua oioctfi Ubzos miCRiUu pauntat! i£o:unoc# tozrup no ; no moDica* £tt$ tjor qruDem facrrDptn teletnStiu töfurg^ turbatfc it inotwotionf • B50 liteos mtCTales ftöm oerii mDinadu Cue ((tfie g eftrntu oiru kantelein tt egt?(rialme omufitatm parifien rant thtologie jpfef* fO2e infigne/optime tO2t(tto$^( inmalit t j inCpirattöe Oma t> tjonorabilem oiru QartttobmtO (?t|Otan # giä ctiSH ibefu iru fuma Diligftia ?n imlita tiuitate lube teit imp2eITO0^uftO2ttatc oiDinaria atP2Obauit 1 cöfir tnauit tt fsngulis faterDoribj Tut Diort? e? ciToe Ub2ts miffas legrrcib; (t cclttoddte toticnfifticns 16( omipote tt0 on iniTröia «ft autte bttoe \bttntt i^ault td£f(u0« quaD2agtnta Dies inoulgetiafi pc intuttts fibj pemtctqs ituTrtiroiDit relatauit ^nno Dm PH«UcfimoqD2tngctefi mooctuagtftmooctauoiDit mm, Colored woodcut in the Missale Aboense, the first book printed for Finland by printer Bartholomäus Ghotan in Lubeck, Germany, in 1488 (see entry no. 623) F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography By Dr. Elemer Bako Former Finno-Ugrian Area Specialist European Division Library of Congress Washington 1993 The symbolic device on the cover and the title page is widely recognized by the Finns as representing the clasped hands of two Kalevala singers. The version used here is the logo of the Finlandia Foundation, Inc., a national cultural organization of Finns in the United States. This work is dedicated to the Finnish people on the seventy-fifth anniversary of their independence.
    [Show full text]
  • Sosiologian Ja Historian Välisistä Suhteista
    Aino Sinnemäki Ainutkertaisia yksilöitä ja toistuvia argumentteja - sosiologian ja historian välisistä suhteista Historiantutkimus oli ollut ennen sotaa ’’tieteenala kansakunnan kaapin päällä, keskeinen suomalaisuuden määrittämisen väline”. Sodan jälkeen oli toisin: ”(s)e sai konservatiivisen, taaksepäin katsovan leiman. Historian aseman val- tasivat yhteiskuntatieteet, erityisesti sosiologia.”* ”Sen aseman kansakunnan perusteiden lujittajana, mikä historialla oli ennen sotia ollut, perivät sotien jäl­ keen yhteiskuntatieteet, etenkin sosiologia.”^ Näin tulkitsevat historioitsijat kahden tieteenalan suhteita. Samanhenkisiä ovat sosiologien jälkikäteiskom- mentit. Emeritusprofessori, akateemikko Erik Allardt kirjoittaa muistelmissaan: ’’Kuten monet sukupolveni sosiologit olin pitänyt välimatkaa historialliseen tut­ kimukseen. Olimme kilpailijoita tietyillä yhteisillä alueilla.”^ Risto Alapuro tul­ kitsee tilannetta: ’’Sosiologeista tuli huomattavia yhteiskunnallisia vaikuttajia. Heidän kielensä ja ongelmanasettelunsa pääsivät vallitseviksi: he määrittelivät paljolti sen, mistä ja miten puhuttiin.”^ Historian ja sosiologian kilpailu on siis ollut suhteellisen avointa ja argu­ mentoitua, ja sitä on käyty monella tasolla. Kapeasta akateemisesta näkökul­ masta asetelmaa voidaan tulkita tieteellisenä kiistana^, mutta kuten edellä lai­ natut ilmaisut ’’keskeinen suomalaisuuden määrittämisen väline”, ’’kansakun­ nan perusteiden lujittaja” ja sosiologien määrittäminen huomattaviksi yhteis­ kunnallisiksi vaikuttajiksi osoittavat, kysymys oli jostakin
    [Show full text]
  • Translating Modernity: Visions and Uses of Europe in Finland
    MWP 2013/07 Max Weber Programme Translating Modernity: Visions and Uses of Europe in Finland AuthorStefan Nygård Author and Author Author European University Institute Max Weber Programme Translating Modernity: Visions and Uses of Europe in Finland Stefan Nygård EUI Working Paper MWP 2013/07 This text may be downloaded for personal research purposes only. Any additional reproduction for other purposes, whether in hard copy or electronically, requires the consent of the author(s), editor(s). If cited or quoted, reference should be made to the full name of the author(s), editor(s), the title, the working paper or other series, the year, and the publisher. ISSN 1830-7728 © Stefan Nygård, 2013 Printed in Italy European University Institute Badia Fiesolana I – 50014 San Domenico di Fiesole (FI) Italy www.eui.eu cadmus.eui.eu Abstract Translating modernity to the periphery is a recurring theme in the discussions on Europe at its geo- cultural margins. In small and young countries such as Finland, “Europe” has been mobilized for nation-building in terms of accumulating cultural capital and, conversely, for challenging the strong national imperative in these countries; seeing things “from a European perspective” has often meant claiming to have a detached bird’s eye view on national questions. This article looks at some expressions of these dynamics in late nineteenth and early twentieth century Finland, notably within the cultural field, where identification with Europe has been articulated at the intersection of external pressures and internal debates, and in relation to other regional concepts such as Scandinavia. Keywords Europe, Finland, modernity, nineteenth and twentieth century, peripheries, cultural transfers.
    [Show full text]