Levels of Organochlorine Pesticides and Polychlorinated Biphenyls in Fish Caught in Swedish Water Areas Or Kept for Sale in Sweden, 1967 - 1970

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Levels of Organochlorine Pesticides and Polychlorinated Biphenyls in Fish Caught in Swedish Water Areas Or Kept for Sale in Sweden, 1967 - 1970 • FISHERIES RESEARCH BOARD OF CANADA Translation Series No. 1934 Levels of organochlorine pesticides and polychlorinated biphenyls in fish caught in Swedish water areas or kept for sale in Sweden, 1967 - 1970 by Gunnel Westoo and Koidu Noren Original title: Klorpesticid-och polyklorbifenylhalter i fisk fangad i. svenska vatten eller saluford i Sverige 1967 - 1970 From: Var foda (Our Food), (9-10): 94-146 1970 Translated by the Translation Bureau( EJH) Foreign Languages Division Department of the Secretary of State of Canada Fisheries Research Board of Canada Pacific Environmnent Institute West Vancouver, B. C. 1971 39 pages typescript J • pEPARTMENT OF THE SECRETARY OF STATE SECRÉTARIAT D'ÉTAT TRANSLATION BUREAU BUREAU DES TRADUCTIONS ' FOREIGN LANGUAGES DIVISION DES LANGUES DIVISION "7:7" ÉTRANGÈRES TRANSLATED FROM - TRADUCTION DE INTO - EN -Swedish EnFlish AUTHOR - AUTEUR West18.8, Gunnel and Nerén, TITL E IN ENGLISH - TITRE ANGLAIS LEVELS OF ORGANOCHLORINE PESTICIDES AND POLYCHLORINATED BIPHENYLS . IN FISH CAUGHT IN SWEDISH WATERS OR KEPT FOR SALE IN SWEDEN 1967-70 .Title in . foreign language (transliterate foreign characters) Ylorpesticid- och nolyklorbifenyitslter j fisk fangnd svenska vatten eller saluferd i Sverige 1967-1970 RVFÇRENCE IN FOREIGN 1„ANGUA9E (NAME OF BOOK OR PUBLICATION) IN FULL. TRANSLITERATE FOREIGN CHAIRACTERS. REFERENCE EN LANGUE ETRANGERE (NOM DU LIVRE OU PUBLICATION), AU COMPLET. TRANSCRIRE EN•CARACTERES PHONÉTIQUES. Vgr fee l Fôdamneshygieniska Wdelnin7en, Vitaminavdelningen,.. • Staténs Institut for - FolkbMisnn. hEFERENCE IN ENGLISH RÉFÉRENCE EN ANGLAIS Food Hygiene Dept./Vitamin Dent. Our Food 3-bate Institute for Public Ilealth PUBLISH ER EDITEUR PAGE,NUMIIIERS IN ORIGINAL DATE OF PUBLICATION NUMEROS DES PAGES DANS DATE DE PUBLICATION L'ORIGINAL 93 - 146 YE(IIR ISSUE NO. VOLUME ANNEE NUMÉrto PLACE OF PUBLICATION• NUMBER OF TYPED PAGES LIEU DE PUBLICATION HOMBRE DE PAGES DACTY LOGRAPHIEES. Stockholm . 1970 9 - lq 39 REQUEeTING DEPARTMENT Inviron‘surnt TRANSLATION BUREAU NO. 0970 MIN ISTERE•CLIENT NOTRE DOSSIER N9 FAH BRANCH OR DIVISION %sine Inviranaent Institute TRANSLATOR (INITIALS) DIRECTION OU DIVISION TRADUCTEUR (INITIALESI PERSON pm:NESTING; D. I.A.J. Thospson DATE COMPLETED DEMANDE PAR ACHEVÉ. LE NOv .1 8 19 71 --lanceuvrri YOUR NUMBER 760-Z8-14 VOT R E DOSSI ER N 9 • rcr DATE OF REQUEST Oct. 14, 1971 TI-ZAZ.);C* i•ICN R v ; DATE DE L A DEMANDE • _44 501.200-10.6 (NEV. 2/118) •• , 41•10,011L,, , F•lee .‘e" r,,Cre,'"S",..grartiet1 DEPARTMENT OF THE SECRETARY OF STATE SECRÉTARIAT D'ÉTAT t TRANSLATION BUREAU BUREAU DES TRADUCTIONS FOREIGN LANGUAGES DIVISION DIVISION DES LANGUES ÉTRANGÈRES CANADA CLIENTS NO. DEPARTMENT DI VISI ON/BRANCH CITY N° DU CLIENT MINISTERE DIVISION/DIRECTION VILLE 769-18-14 Environment Pacific Environment Vancouver, B. Institute BUREAU NO. LANGUAGE TRANSLATOR (INITIALS) DATE N° DU BUREAU LANGUE TRADUCTEUR (INITIALES) 0970 Swedish EJH NOV 1 3 1971 „Levels of organochlorine pesticides and polychlorinated biphenyls. in fish caught in Swedish water areas or kept for sale in Sweden, 1967-197 0 by Gunite! Wester and Koidu Norén The levels of organochlorine pesticides and polychlorinated biphenyls (PCB) were determined in about 1 000 fish from lakes, rivers and seas. Lean fish usus. 11; showed low levels of these con- taminants. Fat fish had higher levels of PCB, dieldrirk, and DDT, including the metabolites DDE and DDD, than other foods of animal origin. Cod liver can -have very high levels of these Com- pounds. In Sweden the use of organochlorine pesticides has been reduced to a minimum. It is 1 desirable that the other Baltic countries should follow suit and that also the pollution with PCB 1 should be restrained. 1 Fish caught st different places in Sweden and alào fish bought in Stockholm stores were tested for their levels of chlorinated pesticides and polychlori- nated biphenyls (PCB) with the aid of thin-layer chroma- tography and also employing gas chromatograPhy using the electron capture detector. The method has been described in Acta Chemica Scandinavida (1, 2) and in Vgr Fbcla (3). The gas chromatograph column was filled,with a mixture of equal parts of 10% DC 200 and 15% QF 1 deposited on 80- 100 mesh. Chromosorb W or Gas-Chrom Q. I o In the p es chroffiatogram of polychlorinated bi- , C11 phenyls each peak represents several isoMers as well as 0 - e mixture of compounds having different chlorine• contents. Various tests of .these compounds may show different pro- 1-- r.: 0 portions which may differ from the ratios'present in the C3 io standard used. The electron capture detector may show :71 0 tJ tà... C.) b 70(1-10-31 2. variable sensitivity for tbe different compounds in a peak. This rèsults in some • .uncertainty in PCB analyses. The question of sample'selection. is discussed in Vbr Ftida 21 (1969) p. 20. Sampling W8S based on a homo- Fenate of the fish meat. In the case of small fish such as Baltic herring à whole filet including skin was bomb- genized; in the case of large fish such as cod,10. grams of the fish meat wes removed from the back of each fish. When deepfrozen filets were tested the Whole package was- homogenized. in sil cases 10 grams of the hOmogenate was• subjected to analysis. The lévels . of chlorinated pesticides and PCB found are s-rown in Tables 1 - 9 as well es in Figures 1 - 4. In Table 1 the places of catch have been arranged around the coast of Sweden starting . at Haparanda and ending in northern Bobuslbn. In Table 2 tes e- have been ordered according to province from south to north and within each province in alphabetical order according to the place of catch. The catching places are indicated in Maps 1 and 2. In Table 3 > tests on fish bought in Stockholm general stores have been collected and arranFed alphabetically according to species. Table 4 shows the dieldrin levels in fish from Viskan Hgggan - Store Hglsen - Klosterfjord. In Table 5 are given the chlorinated pesticide and PCB levels of cod liver and cod roe. Tables 6 - 9 show the chlorinated pesticide and PCB distributions at different levels. .1n addition to chlorinated pesticide contents also tests for É?.-3HC I nentachlorbenzene, hexachlorbenzene and pentachlornibrobenzene have been carried out. Yellow eel from the Göta River estuary and from Rlvsborgsfjord and whitefish:from the Kattfjord were found to contain hexa- and pentachlorbenzene. • Chlorinated pesticides and polychlorinated bi- phenyls are ft solilble but lack reactive groups to bond • 3. them to proteins. They therefore accumulate in the fat- producin pert (of the fis). The tables show that fat fish such es eel, salon end herring (including "altic 1. 2) herrin g ) havin 25, 15, 1 0 and 7 1 fnt respectivel con— tain higher lewil.s. of these contaminants thon in low fat fish such n53 salmon—trout and whitefish (about 3 fat). Leen fish such as pike, perch, cod and haddock , (<fl% f? -0 7enera11y- have much lower levels of chlorinated pesticides and PCP 2 The FAO/WHO Committee .on pesticides bas suFFested (6) the followinF maximum acceptable intake of chlorinated -Pesticides .(16.12.1968). Peticide. r117./kG_body weibt per day. • Dieldrin 0.0601 DDT, DDE and DDD (together) 0,01 Lindane 0.0125 The 1i7ure 0,01 for the DDT Froup will probably be lowered to 0.005. In the -following calculations this lower level has been usec'.. A 70 kg Person'accordingly hns a maximum. allowable intake cf 0.007 mF dieldrin, 0.35 mg, DDT±DDE+ DDD and 0.87 mg lindane. In the consumption of 150 gr. fish per dey (a rether high consumption average for I) Accordirp; to His En;lesty's .roclamation 17.6.48 (SFS. 312/148) only hein F caught in the Baltic or the , Botbnian Gulf end then taken ashore at the coast can be called "str8mminF".(Foi. herring taken ashore on the S'Ane coast the name "str8mming" is unusual; on the other hand north of Kalmar the name "sill" is rarely used). 2) The fat levels indicated are taken from Ernst Abram- son's Cdst Table (4) with exception of Baltic herring whose fat level is quoted from Vr F8de 1968 No. 10 (5) The variation in fat content within , a species can be quite 1ar, 7e. Fat levels less than hall or more then double the afcrementioned men levels have been recorded in some cases. LL ;3weden is about 30 7/day) it should contain at the most 0.05 mg dildrin/k., 2.3. m7 DDTA-DDE+DDD/kE nnd 5.8 mg lindnne per k7 in order not to exceed the daily allowable intake of chlorinnted Pesicides If we compare thé chlorinated nesticide levels in fish given in the tables we.see that for most fish thè pet'cide levels are conside- rably'lowr than the nbove limits. Fat fish however can show . high levels. It,is of interest to note that most of the • other foods basic to sustainin7 life contribute usually only slightly to the daily intake of chlorinnted pesticides and PCE (3,8). • in respect to individual pesticides it iS observed that lindnne and -BHC cntents nre very low in both fat and lean fish. The lindnne level is *less than 0.04 mg/kg rish meat •which is less than one hundredth part of the . 'hypothetical limit .L 5.8 miP7 lindane per kg. Lindane is used only in limited amounts in Sweden as a Pesticide. Dieldrin contents especially in fat fish are some- times hi7her than theglypothetical permissible limit of 0.05 mF dieldrin per kir. The use of dieldrdn and aldrin . (which lalPr is transformed by living or7anisms to dieldrin). has been •banned in Sweden by the Pollution Board since jan.
Recommended publications
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun
    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Byggplats 2-2018
    Byggplatsn n n 2-2018 SUNDSVALL SUNDSVALL VÄXER Mer än 30 projekt byggstartar Stor satsning Guide: Ta dig Så blir nya på fjärrvärme fram under resecentrum i Njurunda byggtiden vid järnvägen www.sundsvallväxer.se Sundsvall växer Antal personer Innan 2021 har befolkningen 108 000 i Sundsvall passerat 106 000 100 000 invånare 104 000 102 000 100 000 98 000 96 000 92 000 90 000 88 000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År Vi blir allt fler Sundsvallsbor och nu ställer vi om för att anpassa kostymen. När näringslivet växer, fler studenter flyttar in och nya små sundsvallsbor är på väg behöver vi skapa mer plats för oss alla. Vi behöver bygga fler bostäder, skapa bättre trafiklösningar, bygga nya vattenledningar och mycket mer. www.sundsvallväxer.se Volvo L60H HJULLASTARE med lock-up DEN BÄSTA BLEV PRECIS Sundsvall ÄNNU BÄTTRE växer Låt uppgraderade L60H sköta de allra tyngsta uppgifterna – den är konstruerad för att få mer gjort med lägre bränsleförbrukning. Med en ny viktoptimerad lastenhet, omarbetad motvikt och ökad topphastighet på 50 km/h, tack vare den valbara lock-up-funktionen, har nästa generations hjullastare upp till 20 % högre bränsleeffektivitet. Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Mer information: Leif-Åke Strömstedt, Swecon i Sundsvall på 070 - 398 63 13. Swecon Anläggningsmaskiner AB Antal personer Innan 2021 har befolkningen Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se 108 000 i Sundsvall passerat 106 000 100 000 invånare 104 000 102 000 100 000 98 000 96 000 92 000 90 000 Smygstarta 88 000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År din bostadsdröm Drömmar förändras med tiden.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Resvanor I Sundsvall
    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
    [Show full text]
  • Part 11 My Own Journey – Part a Compiled by Carl Ohlen Carl.Ohlen
    Part 11 My own journey – Part A Compiled by Carl Ohlen When you have gone through this history please send your feedback to: [email protected] All photos copyright Carl Ohlen but complete pdf document with text may be copied and/or forwarded to others All other material posted by source on Internet according to reference Content • The crisis! • The surprise? • Gaia – our living planet • Our common history – and future • The facts • The real terrorists • The American dream • My Home Countries • The globalization nightmare • So where do we go from here? • My own journey My own journey I was born in Sweden 1949. My ancestors had for all known generations lived in the Sweden California same village. I belonged to the first Iraq generation that had more than 6 years of China school, went to high school & university and traveled the world. Brazil I visited America for the first time 1969 – the Woodstock summer. My first foreign job assignment was in Iraq 1979. Ten What we call civilization was born 5000 years later I lived and worked in California years ago in Mesopotamia, today’s Iraq. and another ten years later in Brazil. This started a “westbound journey” through what we today call Middle East carrying the Ever since I worked in Iraq I have been basic template and raw model for the way fascinated by history. In my work I have we live, including our religion. It evolved been privileged to follow in the foot step of through the Greece and Roman Empires our civilization from Mesopotamia to and was reborn as the Spanish & British California – today's centre of civilization.
    [Show full text]
  • 5 Vilka Bodde Där Sundsvall Grundades?
    INNEHÅLL FÖRORD ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������9 DET ÄLDRE MEDELPAD ����������������������������������������������������������������������������� 12 Mammutar i Medelpad? �������������������������������������������������������������������� 12 Hällristningar i Viforsen? ����������������������������������������������������������������� 14 När kom människor till Lunde? ���������������������������������������������������� 16 Guldfynd i Timrå? �������������������������������������������������������������������������������� 17 Var går Medelpads gräns i väster? ���������������������������������������������� 21 Vilka bodde där Sundsvall grundades? ����������������������������������� 24 Fanns väderkvarnar i Medelpad? ������������������������������������������������ 26 Hade kronan en såg i Sallyhill? ����������������������������������������������������� 28 Hur levde en gästgivare? ������������������������������������������������������������������ 30 Fanns det adel i Medelpad? ������������������������������������������������������������� 31 Vad gjorde en båtsman? �������������������������������������������������������������������� 34 Gruvor i Medelpad? ���������������������������������������������������������������������������� 36 PLATSER ������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 39 Historien om tegelbruken i Granlo? ������������������������������������������� 39 Historien om Norafors bruk? ���������������������������������������������������������
    [Show full text]
  • Sundsvall! Open Times: 1 Sep
    Sundsvall Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Sundsvall Sundsvalls Museum Takvandring (Roof Hiking) Mjösunds Cemetary Kulturmagasinet (Culture Warehouse) Municipality Facts 01 Population 94 000 Area 3 205 km² Regional Center Sundsvall County Västernorrland More Information 02 Internet www.sundsvall.se www.sundsvallturism.com Newspapers Sundsvalls Tidning www.st.nu Photo: Shutterstock Sundsvalls Tourist Bureau Stora Torget, 852 30 Sundsvall 060-658 58 00, Fax 060-12 72 72 www.visitsundsvall.se Welcome to Sundsvall! Open Times: 1 Sep. -31 May, Mon. - Fri. The city between the mountains - in the Norrland. Hotel Södra Berget, Casino 10-17, Sat. 10-14, Sun. and holidays - middle of the northern landscape and center Cosmopol, the City Hall and Tonhallen are closed. for events. Start with a visit to one of the just a few venues that always has something 1 Jun. - 31 Aug., Mon. - Fri. 10-18, Sat. most beautiful cities in the country, with long exciting to offer. 10-16, Sun. and holidays - closed. boulevards and richly decorated buildings in Neo-Renaissance style. Our beautiful stone Being close to nature makes Sundsvall houses were built as the town rose from the unique. We have oceans, rivers, lakes, ashes of a devastating fire in 1888. forests and mountains. Come and unwind. Notes 03 Pick mushrooms and berries, hike, paddle Sundsvall has always been a trading center, and fish - or get an adrenaline kick by a and today the shopping sector is growing challenging climb. Cycling, canoeing, horse Emergency 112 rapidly in both the city central, as well as in riding, and trails are available for all skill Police 114 14 Birsta Köpstad.
    [Show full text]
  • Working for the Man a Cross-Sectional Study of Single Industry Towns’ Effect on Entrepreneurship
    STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS Department of Economics Bachelor´s Thesis – Course 659 Spring 2013 Working for the Man A cross-sectional study of single industry towns’ effect on entrepreneurship Malin Adeborgф and Martin Siltbergψ Abstract Over the last decades, the once prominent single industry towns have gained an unfortunate status as myopic and conformist communities with an adverse entrepreneurial climate. Although the rich history and the economic transitions of single industry towns are well documented in research, limited effort has been made to empirically establish the towns’ assumed negative relationship with entrepreneurship. Building upon this notion, we use econometric methods to investigate if this perception is applicable to single industry towns in modern Sweden. By using data on a municipal level, we find a significant and negative relationship between single industry towns and entrepreneurship. The results are supported through an instrumental variable approach. Even though the risk of omitted variables prevents us from inferring a causal relationship, we conclude that single industry towns have a systematic and negative relationship with entrepreneurship. Key words: Single industry towns, entrepreneurship, regional growth, geographical economics JEL codes: R11, L11, L26, O14 Tutor: Erik Meyersson Examiner: Yoichi Sugita Discussants: Linn Sjöblom and Katarina Sandberg Presentation: June 7, 2013 ф [email protected] ψ [email protected] 1 Acknowledgment We would like to thank out tutor Erik Meyersson, at the Stockholm Institute of Transition Economics at the Stockholm School of Economics, for valuable support. We also thank Örjan Sjöberg, Professor at the Department of Economics at the Stockholm School of Economics, for inspiration and guidance.
    [Show full text]
  • Arkeologisk Undersökning Av En Mesolitisk Jakt- /Fångststation
    Arkeologisk undersökning av en mesolitisk jakt- /fångststation TUN 001, Klingsta 3:10, Tuna sn, Medelpad Rapport 2008:2 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar F 1, en handtagskärna av porfyr. Murberget - Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen / Arkeologi Box 34, 871 21 Härnösand Magnus Holmqvist Januari 2008 2 SAMMANFATTNING I samband med matjordsavbaning inför nybyggnation av ett bostadshus, påträffades avslag av kvarts på fastigheten Klingsta 3:10, Tuna sn. På uppdrag av Länsstyrelsen gjordes en besiktning, vilken utökades till schaktkontroll, av fyndplatsen. Fyndmaterialet utgörs av olika redskap (bl a en handtagskärna av porfyr och två kölskrapor), avslag och brända ben. De bestämbara benen tillhör uteslutande landlevande djur. Lokalens topografiska belägenhet och fyndmaterialets sammansättning ger anledning till att datera den till ca 6000 f Kr. Denna datering styrks också av en 14C-datering. Den förhållandevis ringa mängden skärvsten/skörbränd sten i kombination med fyndområdets relativa litenhet, gör att lokalen närmast bör klassificeras som jakt-/fångststation. 3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sida 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5 2. IDENTIFIKATIONS- OCH LÄGESUPPGIFTER 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNDERSÖKNINGEN 3.1 Målsättning 6 3.2 Topografi och naturgeografiska förutsättningar 6 4. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN 4.1 Utförande och dokumentation 8 4.2 Fyndmaterial, -lista 10 5. DATERING OCH UTVÄRDERING 15 6. TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR 16 BILAGOR I. Osteologisk analysrapport II. 14C-diagram 4 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Inför planerad nybyggnation på fastigheten, gjordes först en matjordsavbaning. Det fanns ingen registrerad fornlämning på platsen, eller i närområdet, därför gjordes heller ingen föranmälan till Länsstyrelsen.
    [Show full text]
  • 2 Kulturguide Nolby.Indd
    Kartritare: Nils-Göran Olsson Upphovsrätt: Njurunda OK Spridning: LMV 2005-04-07 3 3 Orientera dig 2 om Nolby med omnejd 12 4 1 5 6 8 7 10 9 11 13 Flygbild över Nolby med omnejd. (ur fotodatabasen, Länsmuseet Västernorrland) Kulturguide till orienterings- kartan Nolby med omnejd Vår närmiljö innehåller många spännande spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, an- dra svårare. I den här skriften berättar vi om några ”sevärdheter” som finns i landskapet som omsla- gets orienteringskarta över Nolby beskriver, några ligger dock i anslutning till kartbladet. Vår förhopp- Kyrkstallarna vid Njurunda kyrka. ning är att materialet ska fungera som en enkel Foto: Peter Persson guide till områdets kulturhistoria. Vill ni söka mer information, välkomna till ABM – arkiv, bibliotek och museer i samverkan. Bakom denna skrift står kan sträcka sig tillbaka till äldsta järnåldern, eller Föreningsarkivet Västernorrland, Länsbiblioteket kanske till och med till slutet av bronsåldern? – und Västernorrland, Länsmuseet Västernorrland, visar att platsen liknar något, kanske är det namnet Njurunda medeltidsförening och Norra Bergets på en fjärd? Namnet har tolkats som den avsmal- Kulturhistoriska verksamhet. nande eller hopklämda fjärden. Namnformen Niurundr har kommit att åsyfta hela bygden. Njurunda socken Njurunda var egen kommun mellan 1863 – 1973 Njurunda ligger i Sundsvalls kommun och är och sedan 1973 är Njurunda en del av Sundsvalls Medelpads sydligaste socken, belägen i kust- kommun. Njurundas centrum med affärer, skolor landskapet vid Ljungans mynning. Ljungan är en och annan samhällsservice är Kvissleby. Övriga mäktig älv, nära 40 mil lång från sina källflöden i centralorter är Nolby samt Njurundabommen. Helagsfjällen till Bottenhavet.
    [Show full text]
  • CONSTRUCTING COMMUNITIES the Establishment and Demographic Development of Sawmill Communities in the Sundsvall District, 1850-1890
    CONSTRUCTING COMMUNITIES The establishment and demographic development of sawmill communities in the Sundsvall district, 1850-1890 Maria Bergman Institutionen för idé och samhällsstudier 901 87 Umeå Umeå 2009 1 Report no. 31 from the Demographic Data Base, Umeå university Copyright©Maria Bergman ISBN: 978-91-7459-034-0 ISSN: 0349-5132 Cover illustration: Family, Gustafsberg sawmill 1922, SCA Bildarkiv Print: Print & Media, Umeå University Compositor: Berit Eriksson, Demographic Data Base, Umeå University Umeå, Sweden 2010 2 Till minne av min farfar Frans Bergman 3 Table of contents Acknowledgements 10 Chapter 1 INTRODUCTION 12 1:1 Aim 13 1:2 Structure and questions 13 1:3 Previous research 16 The Swedish sawmills 17 - The sawmill communities 17 - Settlement and residency 18 - Husbands and wives 19 - Friends and neighbours 21 Migration 22 - Migration during 19th century Sweden 22 - Recruitment and migration 25 - Migrant types 27 - The sawmills and local agricultural populations 28 Family and kinship 30 - A weakened family? 30 - Family and kin 31 - Kinship networks 32 - Kinship and migration 35 1:4 Theoretical framework and defi nitions 36 Defi ning community 36 Defi ning the sawmill community 37 Defi ning the sawmill population 41 Relationship between employees and employers 43 Defi ning area, site and community 45 1:5 Geographic defi nitions and parishes 45 1:6 Sources and methods 47 The digitised church registers 49 Methodological concerns regarding the data 49 The 1879 lists and the sawmill strike 53 The origin of the 1879 lists 55 Methodological concerns regarding the 1879 lists 57 4 - Criteria of inclusion and exclusion 58 - The issue of names 58 - Inconsistencies with dates and actual presence 60 Chapter 2 THE DEVELOPMENT OF THE SAWMILL INDUSTRY 62 2:1 The emergence of the sawmill industry 64 Sweden at the beginning of the 19th century 64 Industrial prerequisites 64 Geographical prerequisites for the sawmill industry 67 2:2 Steam power vs.
    [Show full text]