ILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING M till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. del av
Kristianstad, Kristianstads kommun
GRANSKNINGSHANDLING
2013-10-16, Dnr 07-0032:12
TITEL: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. DATUM: 2012-10-17, reviderad 2013-09-17 STATUS: MKB - tillhörande detaljplanens granskningshandling
MEDVERKANDE KONSULTER, SWECO Uppdragsledare: Anna Svensson MKB-samordnare: Cecilia Lindgard, revideringar Rebecca Martinsson Oberoende granskare: Lovisa Bjarting Teknikområdesansvariga: Trafik, Buller, Luft; Malin Zetterqvist Geoteknik; Håkan Lindgren Dagvatten/VA; Lovisa Larsson. Dagvatten/Landskap: Anna Svensson.
KRISTIANSTAD KOMMUN Ansvarig Kristianstad kommun: Lars Carlsson Stadsbyggnadskontoret: Marie Nilsson-Shehata, Kerstin Mossberg
Förord
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplanen för Hammar 9:151, del av Hammarshus m.fl. och upprättas som ett led i att bedöma hur en utbyggnad i enlighet med föreslagen detaljplan påverkar miljön utifrån ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter.
Detaljplanearbetet för Hammarshus påbörjades under hösten år 2011 med utgångspunkt att möjliggöra för ett nytt handelsområde, en ny infart till Kristianstad stad och förtäta stadsdelen Hammar med ytterligare bostadsbebyggelse. De bakomliggande intentionerna till detaljplanen finns presenterade sedan tidigare i den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad.
Miljökonsekvensbeskrivningen är ett fristående dokument men bör dock läsas tillsammans med de övriga planhandlingarna för att få helhetsförståelse för projektets omfattning.
Sweco har på uppdrag av den privata initiativtagaren till detaljplanen samt Kristianstad kommun upprättat aktuellt dokument. Uppdragsledare inom Swecos organisation är Anna Svensson. Ansvarig för samordning av MKB-dokumentet är Cecilia Lindgard. Revideringen av miljökonsekvensbeskrivingen inför granskningen av detaljplanen är gjorda av Rebecca Martinsson.
Växjö, 2013-10-16 Sweco Infrastructure Södra Regionen
Rebecca Martinsson Anna Svensson
Sammanfattning ambitionsnivå på områdets gestaltning har Bakgrund och syfte varit utgångspunkt. Detaljplanen för Hammarshus är initierad av ett När de idag öppna jordbruksmarkerna bebyggs konsortium som har för avsikt att etablera ett bedöms planförslaget medföra negativa handelsområde i Kristianstad kommun. konsekvenser för den befintliga landskaps- Planområdet är beläget i anslutning till de bilden och för karaktärsdragen av odlings- centrala delarna av Kristianstad, ca 3 km öster landskapet. Planförslaget bedöms dock om stadskärnan, i stadsdelen Hammar. medföra positiva effekter för stadsbilden i Marken ägs till största del av kommunen, Hammar, med möjlighet att förstärka ett första fastigheten Hammar 9:186 är i enskild ägo och intryck av Kristianstad stad. i norr finns samfälld mark. De nya byggnader som föreslås i detaljplanen Planförslaget för Hammarshus har bedömts bedöms medföra negativa konsekvenser för innebära betydande miljöpåverkan. Till grund kulturmiljön då de förtar intrycket av gården för beslutet finns Kristianstad kommuns Hammarshus. Samtidigt innebär planförslaget handelsstrategi från år 2006, som anger att att kulturarvet tillgängliggörs och att nya alla handelsområden som omfattar mer än upplevelsevärden av kulturmiljön tillskapas, 2000 m2 handelsyta skall konsekvens- vilket bedöms vara positiva effekter. beskrivas. Planförslaget innebär intrång i fornlämnings- Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten till områden, vilket riskerar att förstöra eventuella lokalisering av ett nytt handels- och bostads- arkeologiska fynd som ännu inte har upptäckts. område samt en ny infart till Kristianstad stad Då arkeologiska undersökningar har gjorts för från öster. Syftet med miljökonsekvensbeskriv- tre av fem områden bedöms den samman- ningen att uppmärksamma och beskriva de vägda negativa miljöpåverkan dock bli liten. miljökonsekvenser som kan uppstå för människor och miljön till följd av ett genom- Trafikstrukturerna som föreslås i detaljplanen förande av detaljplanen, samt att ge förslag på bedöms medföra positiva konsekvenser för åtgärder som minimerar konsekvenserna. möjligheten till att fördela trafikmängder och avlasta det befintliga nätet. Negativa effekter Fokus bedöms dock uppstå för trafikplats Hammar/ MKB:n fokuserar på ett antal sakområden så E22 där planförslagets trafikmängder riskerar som Landskapsbild/Stadsbild, Kulturmiljö, att förhindra framkomligheten och påverka Trafik, Buller, Luft, Mark, Vatten, Hälsa och trafiksäkerheten negativt. Med de åtgärder säkerhet och handelsstrategier. som föreslås bedöms de negativa konsekvenserna kunna motverkas och negativ Alternativ påverkan på riksintresset undvikas. Nollalternativet skall alltid finnas med i en Planförslagets trafikmängder beräknas inte miljökonsekvensbeskrivning och skildrar den medföra negativa konsekvenser till följd av sannolika utvecklingen av miljön om detalj- buller. planen inte genomförs. Alternativet skiljer sig från nuläget då det är en framskrivning av den Planförslaget bedöms ge upphov till måttligt kommande utvecklingen och inte en negativa effekter till följd av markradon och redovisning för befintliga förhållanden. sättningar. Med de åtgärder som föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen kan eventuella, Under planprocessen har flertalet olika utform- negativa konsekvenser dock motverkas. ningsförslag av planområdet diskuterats och Planförslaget bedöms inte ge upphov till analyserats. Områdets lokalisering vid den negativa konsekvenser till följd av mark- östra infarten till Kristianstad och dess vibrationer. skyltläge intill E22, medför att en hög
Planförslaget bedöms inte ha negativ inverkan De nya handelsverksamheter bedöms även på grundvattnet eller motverka medföra positiva effekter för möjligheten att miljökvalitetsnormerna för kemisk och möta den regionala konkurrensen inom kvantitativ status. handeln och ge positiva synergieffekter för arbetsmarknaden i den egna kommunen samt i De hårdgjorda ytor som uppstår till följd av ett intilliggande orter och kommuner. genomförande av planen motverkar infiltrering Inköpsresorna med bil till sydvästra Skåne av nederbörd/ytvatten och leder till snabbare bedöms med ett genomfört planförslag att avrinning. För att hantera dagvattensituationen minska vilket ger positiva konsekvenser för innebär planförslaget att fördröjningssystem miljön. upprättas i form av dagvattendammar, kanaler och parkområden. I fördröjningssystemen sker Tillstånd och dispenser naturlig infiltrering, partikelavskiljning och De grundvattensänkningar som planeras i rening, innan vattenmassorna når recipienten. samband med byggnationer inom området Den dagvattenhantering som implementeras bedöms som mycket begränsade och faller bedöms säkerställa att inga indirekta effekter således under 11 kap 12 § i miljöbalken. påverkar Hammarsjöns skyddade natur- och vattenområden negativt. Planområdet omfattas idag av dikningsföretag, vilket är en form av samfällighet, bestående av Planområdets västra delar hotas av översväm- flera fastighetsägare, med syfte att avvattna ningsrisker vid ett eventuellt vallbrott. Med den mark. Planförslagets dagvattenhantering dagvattenhantering och höjdsättning av innebär att dikningsföretaget bör upphävas området som föreslås, samt med de inom det detaljplanerade området. byggtekniska bestämmelser som planförslaget medger, bedöms måttligt negativa konsek- För markdränering inom detaljplanerat område, venser uppstå. såvida det inte sker för vissa enstaka fastigheters räkning, krävs inte tillstånd enligt Planförslaget bedöms inte medföra negativa 11 kap. Miljöbalken. konsekvenser till följd av transporter för farligt gods. Ny bebyggelse uppförs med hänsyn För beviljande av nya eller förändrade till- och tagen till riskavståndet för sådana transport- utfartsvägar, tillfälliga eller permanenta, som leder. berör allmän väg där staten är väghållare krävs anslutningstillstånd enligt Väglagen §39. Bländningsrisker förekommer till följd av sträckningen av den nya Hammarleden och Inom planområdet förekommer den nya lokalgata som föreslås mellan stenmurar/odlingsrösen som gränsdragning volymhandelsområdena. Med de åtgärder som mellan det som utgör tomtmarken för föreslås bedöms dock inga negativa Hammarshus och Hammarshusvägen. konsekvenser uppkomma. Stenmurarna/odlingsrösena bedöms ha koppling till jordbrukslandskapet. Ur ett trygghetsperspektiv bedöms planen medföra stora positiva konsekvenser då den En alléliknande trädplantering av lövträd finns möjliggör funktionsblandning, nya förbindelser, vid Hammarshus norra tomtgräns, intill minskade barriäreffekter, ljussättning osv. Hammarshusvägen.
Etablering av handel i Hammar bedöms Dessa områden bedöms överensstämma med medföra ökad konkurrens för de etablerade områden av biotopskydd, enligt bilaga 1 till butikerna för volymvaror och för shopping i förordningen (1998:1252) om områdesskydd stadskärnan. Negativa konsekvenser i form av enligt miljöbalken m.m. Dispens från de minskad omsättning och neddragningar generella biotopskyddsbestämmelserna kan bedöms uppstå. Den befintliga marknaden för därmed bli aktuellt. dagligvaruhandel beräknas inte påverkas. Samråd gällande ingrepp i områden med fast fornlämningar ska, enligt 2 kap. 10§ lagen om
Kulturminnen, ske med länsstyrelsen. Områdets arkeologi har varit föremål för samråd med länsstyrelsen och delar av området har genomgått arkeologisk särskild undersökning.
Innehåll 1. INLEDNING ...... 1
1.1 BAKGRUND ...... 1 1.2 MILJÖBEDÖMNING ...... 1 1.4 AVGRÄNSNING ...... 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR ...... 5
2.1 GÄLLANDE PLANER OCH PROGRAM ...... 5 2.2 RIKSINTRESSEN ...... 6 2.3 MILJÖKVALITETSNORMER ...... 6 3. PLANFÖRSLAG OCH ALTERNATIV ...... 8
3.1 NOLLALTERNATIVET ...... 8 3.2 ALTERNATIVA LÄGEN ...... 8 3.3 ALTERNATIVA UTFORMNINGAR ...... 9 3.3 PLANFÖRSLAGET ...... 10 4. MILJÖKONSEKVENSER ...... 12
4.1 LANDSKAPS- OCH STADSBILD ...... 12 4.2 KULTURMILJÖ ...... 16 4.2.1 NULÄGESBESKRIVNING OCH UTGÅNGSPUNKTER ...... 16 4.3 TRAFIK ...... 23 4.4 BULLER ...... 33 4.5 LUFT ...... 37 4.6 MARK ...... 43 4.7 VATTEN ...... 51 4.8 KLIMATPÅVERKAN ...... 58 4.9 HÄLSA OCH SÄKERHET ...... 62 4.10 HANDELSSTRATEGIER ...... 68 5. MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGTID ...... 73
5.1 TRANSPORTER OCH FRAMKOMLIGHET ...... 73 5.2 BULLER ...... 74 5.3 MARKVIBRATIONER ...... 76 5.4 LUFTEMISSIONER ...... 76 5.5 HAMMARSJÖN ...... 77 5.6 GRUNDVATTEN ...... 77 6. MILJÖKVALITETSMÅL ...... 79
6.1 NATIONELLA OCH LOKALA MILJÖKVALITETSMÅL ...... 79 6.2 PLANFÖRSLAGETS BEAKTANDE AV MILJÖKVALITETSMÅLEN...... 79 6.3 SLUTSATSER ...... 86 7. SAMLAD BEDÖMNING ...... 87 8. UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING ...... 89 9. TILLSTÅND OCH DISPENSER ...... 90 10. REFERENSER ...... 91
BILAGOR
Bilaga 1 Trafikutredning 2012-09-07
Bilaga 2 PM Trafikkonsekvenser 2012-08-24
Bilaga 3 PM Buller 2012-09-27
Bilaga 4 PM Utsläpp till luft 2012-09-07
Bilaga 5 Grundläggningsförutsättningar Hammarshus detaljplan 2012-07-06
Bilaga 6 Markteknisk undersökning Hammarshus detaljplan 2012-07-06
Bilaga 7 Översiktlig teknisk PM Geoteknik Kompl vägsträckning 2012-06-25
Bilaga 8 Markteknisk undersökning Hammarshus detaljplan Kompl vägsträckning 2012-06-25
Bilaga 9 PM Byggtrafik 2012-08-24
Bilaga 10 PM Bländning 2012-08-24
Bilaga 11 Arkeologisk särskild undersökning 2012
Bilaga 12 Riskhänsyn i planeringen 2013-01-22
Bilaga 13 Rapport Dagvattenutredning - Hammarshus Kristianstad kommun 2013-07-05
Bilaga 14 Gång- och cykeltunnel under Hammarleden 2013-06-14
Bilaga 15 Tillägg till trafikutredningen Hammarshusområdet 2013-06-14
Bilaga 16 Handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge år 2011, 2017, 2022 - 2013-07-12
Bilaga 17 PM Bullerberäkningar Blekingevägen, Hammar 2013-09-13
där detaljplanens miljöpåverkan analyseras 1. Inledning och bedöms för att sedan redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. 1.1 Bakgrund Miljökonsekvensbeskrivningen tillhör detalj- Detaljplanen för Hammarshus är initierad av ett planehandlingarna för Hammar 9:151, del av konsortium som har för avsikt att etablera ett Hammarshus m.fl. och följer detaljplane- handelsområde i Kristianstad kommun. processen för normalt planförfarande. Planområdet är beläget i anslutning till de Detaljplanen är just nu i skedet för granskning centrala delarna av Kristianstad, ca 3 km öster (se bild nedan). om stadskärnan, i stadsdelen Hammar. Marken ägs till största del av kommunen, 1.1.1 Betydande miljöpåverkan fastigheten Hammar 9:186 är i enskild ägo och Enligt 4 kap. 34§ Plan och Bygglagen i norr finns samfälld mark. (2010:900) ska en miljöbedömning göras av de Fastigheten Hammar 9:151 har sedan 1980 planer som kan antas medföra betydande och 1990-talen varit föremål för diskussion miljöpåverkan. Med betydande miljöpåverkan kring etablering av företag och handel/ avser att planen har bedömts medföra sådana försäljning. I planprogrammet till den konsekvenser vid ett genomförande att de fördjupade översiktsplanen för Kristianstad avsevärt påverkar de befintliga förhållandena stad, som antogs 2005-10-11, pekas delar av på platsen. Miljöbedömningen ska följa kraven planområdet ut för verksamheter och handel. enligt 6 kap.12 och 13 §§ Miljöbalken (1988:808). Marken för Hammarhus förvärvades under år 2006 av Kristianstad kommun med syfte att Planförslaget för Hammarshus har bedömts detaljplanelägga området för handelsändamål. innebära betydande miljöpåverkan. Till grund Under år 2007 var området föremål för för beslutet finns Kristianstad kommuns diskussion kring etablering av ett större handelsstrategi från år 2006, som anger att möbelvaruhus. De tidigare planerna på att alla handelsområden som omfattar mer än etablera övrig handel vid Hammarshus, 2000 m2 handelsyta skall konsekvens- flyttades då till markområden väster om Otto beskrivas. Planförslaget bedöms även Lindenows väg. överensstämma med de kriterier som beskrivs i bilaga 3 till Förordning (1998:905) om I senare skeden drog möbelvaruhuset tillbaka miljökonsekvensbeskrivningar, avseende sina planer på att etablera i Kristianstad och projekt för tätortsbebyggelse, shoppingcentrum Hammarshusområdet blev än en gång aktuellt och parkeringsplatser. för andra handelsetableringar.
Beslutet att upprätta detaljplan över 1.3 Syfte Hammarshusområdet togs av kommun- Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten till styrelsens arbetsutskott 2007-06-20. lokalisering av ett nytt handels- och bostads- område samt en ny infart till Kristianstad stad 1.2 Miljöbedömning från öster. För att främja en långsiktigt hållbar utveckling Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen att vid stads- och landsbyggnadsprocesser är det uppmärksamma och beskriva de miljö- viktigt att integrera miljöaspekter i en konsekvenser som kan uppstå för människor detaljplan. En miljöbedömning är den process och miljö till följd av ett genomförande av
Plansamråd Granskning Antagande Laga kraft Genomförande
Bild 1. Bilden visar detaljplanens olika skeden.
1 Inledning
detaljplanen, samt att ge förslag på åtgärder området får en stadsmässig karaktär. Ny som minimerar konsekvenserna. bebyggelse som uppförs inom området kommer att bli ett väl synligt och betydande 1.4 Avgränsning inslag för landskaps och stadsbilden i Hammar.
1.4.1 Geografisk avgränsning Kulturmiljö Planområdet avgränsas i norr av Inom planområdet finns sedan tidigare kända Blekingevägen och befintliga bostäder, i söder fornlämningar och gården Hammarshus, med av E22, i väster av naturområden intill Otto anor sedan 1400-talet, är belägen i dess mitt. Lindenows väg och i öster av väg 118/ Påverkan på kulturmiljö och arkeologi bedöms Åhusvägen. som ofrånkomligt vid en detaljplaneläggning.
Bild 2 Flygfoto som visar gränsen för detaljplane-området. Källa: Kristianstad kommun
1.4.2 Ämnesavgränsning Trafik Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats Trafik ger upphov till effekter och till att beskriva ett antal specifika ämnen vars konsekvenser som påverkar omgivningen så konsekvenser bedöms innebära betydande som buller och utsläpp till luft. påverkan för planområdet och dess omgivning. Inom detta ämne beskrivs bl.a. de Avgränsningen är gjord i samråd med trafikmängder som beräknas uppstå av Länsstyrelsen i Skåne län, daterad 2011-12- planförslaget och konsekvenserna av det nya 22. trafiknätet. Nedan beskrivs de ämnen som kommer att Buller behandlas i dokumentet och de motiv som De trafikmängder som uppkommer av plan- legat till grund för beslutet att de medför förslagets verksamheter medför förändrade betydande miljöpåverkan. ljudnivåer. Buller har därmed bedömts som Landskapsbild/Stadsbild viktigt att belysa, såväl ur ett perspektiv för den Planförslaget innebär stor förändrad befintliga bostadsbebyggelsen, som för de nya markanvändning. De nuvarande öppna bostäder som planeras. odlings- och betesmarker bebyggs och
2 Inledning
Luft från arbetsmaskiner, fordon och last- Även påverkan på luftkvalitén bedöms uppstå transporter. Inledningsvis beskrivs därmed till följd av de trafikmängder som genereras av påverkan från transporter och framkomlighet planförslaget. Även aspekter av luktemissioner på det befintliga vägnätet. De konsekvenser uppmärksammas då de västra delarna av som transporterna medför beskrivs vidare planområdet ligger ca 500 meter från det under kapitlen buller, luftemissioner och befintliga reningsverket för Kristianstad, CRV. markvibrationer. Ett byggskede beräknas även medföra påverkan på grundvattnet och på Mark Hammarsjön, till följd av de markingrepp som Planområdets nuvarande jordarter består kommer att uppstå. övervägande av lerjordar, vilket medför konsekvenser för byggnationer. Ämnet är även aktuellt då kommunen sedan tidigare mottagit uppgifter om störningar från markvibrationer inom planområdet. Förekomst av radon som kan komma att beröra befintliga och nya bostäder belyses.
Vatten Konsekvenser för vatten är aktuellt då planförslaget innebär förändrade förutsättningar för dagvattnet och grund- vattennivåerna, vilket kan ge indirekta effekter för Hammarsjöns vatten- och naturområden, ca 1-2 km sydväst om planområdet.
Hälsa och säkerhet I kapitlet hälsa och säkerhet belyses transporter för farligt gods som ett resultat av planområdets lokalisering intill E22, även risker för bländning har bedömts som aktuella att belysa på grund av närheten till E22. Trygghetsaspekter analyseras då planförslaget bl.a. innebär att en nuvarande privat miljö omvandlas till en offentlig plats.
Handelsstrategier Detta ämne syftar till att redogöra de samhällsekonomiska miljökonsekvenser som kan uppstå för den befintliga handeln i Kristianstad, när nya handelsverksamheter etableras vid Hammarshus.
Klimatpåverkan Planförslaget bedöms ur ett klimatperspektiv med beaktning av översvämningsrisker, till följd av planområdets lokalisering i det flacka landskapet kring Helge å, samt utifrån trafikens medverkan till koldioxidutsläpp.
Miljökonsekvenser under byggskedet Avgränsningen för de miljökonsekvenser som uppkommer under byggtiden är gjord utifrån bedömningen att miljöpåverkan främst uppstår
3 Inledning
1.4.3 Bedömningsgrunder Konsekvenserna har bedömts utifrån nedan- stående tabell. Bedömningen avgörs av värdets storlek och omfattningen av förändringen.
I bedömningen ingår även om hänsyns- åtgärder kan minska negativa konsekvensers omfattning. Tänkbar påverkan jämförs också med gällande gränsvärden eller riktvärden från bland annat riksdagens proposition för buller från vägtrafik.
Tabellen ska läsas så att det vita fältet beskriver storleken av konsekvensen, som kan vara positiv (+) eller negativ (-). Om vägen medför en stor förändring (t ex trafik och föroreningar flyttas bort) för ett stort miljövärde bedöms den positiva konsekvensen som stor och om en liten förändring sker för ett litet miljövärde blir konsekvensen liten.
Tabell 1. De ljusblå fälten beskriver storleken av konsekvensen, som antingen är positiv (+) eller negativ (-). Om planförslaget medför stor förändring för ett stort miljövärde bedöms den positiva konsekvensen som stor. Om en liten förändring sker för ett litet miljövärde blir konsekvensen liten.
Stor +/- Måttlig +/-
Liten+/-förändring förändring förändring
Stor Måttlig – stor Måttlig Stort miljövärde
Måttlig – stor Måttlig Liten – Måttlig Måttligt miljövärde
Måttlig Liten – måttlig Liten Litet miljövärde
4 Inledning
2. Förutsättningar
2.1 Gällande planer och program
2.1.2 Översiktsplan 2013 En kommunövergripande översiktsplan, Staden som regionalt centrum ”Översiktsplan 2013 – Kristinastads kommun” antogs av kommunfullmäktige 2013-03-12.
Den kommunövergripande översiktsplanen anger generella ställningstagande för handel: Butik Skola För kommunens handelsutveckling gäller strategidokumentet Handeln i Kristianstad – Den täta och blandade staden nuläge, framtid, strategier, antaget av Kommunfullmäktige 2006. En uppdatering av dokumentet gjordes under våren 2011.
Ny dagligvaruhandel ska lokaliseras nära bostadsområden och med gångavstånd till Den energi- och resurseffektiva staden kollektivtrafik.
Konsekvensanalys ska göras för nyetableringar/utbyggnader av handel överstigande 2000 kvm.
2.1.3 Fördjupad översiktsplan Den vackra staden Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Kristianstad stad, benämnd Kristianstad växer – En stad i balans, antogs 2009-06-09. I denna beskrivs att området Hammar har potential att utvecklas till ett handelsområde, bland annat på grund av goda förbindelser och skyltläge intill E22. Förutom handel beskrivs området Staden och vattenriket i symbios även vara lämpligt för bostäder med blandade upplåtelseformer och storlekar. Bild 3. Illustrationerna symboliserar de fem stadsbyggandsmålen. Källa: Kristianstad kommun Den fördjupade översiktsplanen belyser särskilt vikten av stadens entréer och dess funktion i att förmedla stadens identitet. Områden som utgör entréer ska representera staden och utformas på ett vackert och tillt- alande sätt som tar tillvara på karaktärsdrag.
I den fördjupade översiktsplanen har fem stadsbyggnadsmål tagits fram, som anger inriktningen för Kristianstads utveckling och ska vara vägledande vid planering;
5 Förutsättningar
2.1.4 Detaljplan Miljökonsekvenser inom respektive ämnesområde. Planområdet är, med undantag av några mindre områden i anslutning till Hammarshus och Blekingevägen, tidigare inte detaljplane- 2.3 Miljökvalitetsnormer lagt. För området gäller hela eller delar av Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt detaljplaner från 2001-07-18, 1989-04-14, bindande styrmedel som infördes med 1979-07-13, 1974-06-14, 1964-01-30 och Miljöbalken år 1999. Miljökvalitetsnormer 1947-10-06. I gällande planer är marken utlagd innefattar föroreningsnivåer och störnings- som allmän platsmark, med parkmark och nivåer som människor och naturen/miljön kan gatumark respektive kvartersmark för utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. bostäder. De uppsatta nivåerna får inte understigas eller överskridas. Normerna syftar till att uppfylla de Inom detaljplaneområdet ersätter planförslaget gemensamma kraven inom EU och omfattar de nuvarande detaljplanerna. utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. 2.1.4 Handelsutredning Då planförslaget medger ett nytt handels- Detaljplaneförslaget för Hammar berör område i Kristianstad, berörs projektet av miljökvalitetsnormerna för luft och omgivnings- Kristianstads kommun handelsutredning och buller till följd av de trafikmängder som detalj- strategi som antogs år 2006. En uppdaterad planens verksamheter bedöms ge upphov till. version antogs i maj år 2011. Miljökvalitetsnormer för grundvatten berörs då planområdet ingår i grundvattentäkten. Handelsutredningen syftar till att möta den positiva utvecklingen av handeln i Kristianstad Kristianstadsslätten och Hammarsjön som och den allt större regionala konkurrensen. ligger inom detaljplanens påverkansområde Strategin utmynnar i flera mål och visioner för omfattas av MKN för ytvatten. Planförslagets den kommande handelsutvecklingen. Bland påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft, annat poängteras att fyra lokaliseringsprinciper buller och vatten beskrivs vidare i bör gälla för nya och tillbyggda handels- kap. 4 Miljökonsekvenser under respektive etableringar; ämnesområde.
- Inga nya externa Tabell 2 visar de miljökvalitetsnormer som handelslokaliseringar. finns upprättade och om de har relevans för - Nya etableringar skall lokaliseras inom projektet. område med god kollektivtrafik och med anslutning till det övergripande gång- och cykelnätet. - Nya etableringar bör samlokaliseras med befintliga handelsområden. - Handel bör lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse (bostäder, arbetsplatser etc.). 2.2 Riksintressen Planområdet omfattas inte av riksintresse. I direkt anslutning till planområdet löper E22 som utgör riksintresse för kommunikationer och ca 1 km söder om planområdet ligger Hammarsjön som omfattas av riksintresse för naturvård. Planförslagets påverkan på riksintressena beskrivs vidare i kapitel 4
6 Förutsättningar
Tabell 2. Miljökvalitetsnormernas relevans för planförslaget beskrivs i tabellen.
Miljökvalitetsnormer Relevans Kommentar (löpnummer och benämning)
1. SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordning (med JA De trafikmängder som beräknas uppstå till följd av planförslagets tillhörande föreskrift NFS 2010:8 Naturvårdsverkets föreskrifter verksamheter beräknas ge upphov om kontroll av luftkvalitet) till luftemissioner. Beräkningar av luftutsläpp redovisas i kapitel 4.5.
2. SFS 2008:218 Badvattenförordning (med tillhörande föreskrift NEJ Inga badvatten berörs av NFS 2008:8 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om planförslaget badvatten)
3. SFS 2004:675 Förordning om omgivningsbuller NEJ Bullerberäkningar av planförslaget (Gäller städer och dess bedömda påverkan till mer än omgivningen redovisas i kap. 4.4. 100 000 inv)
4. SFS 2004:660 Förordning om förvaltning av kvaliteten på JA Vattenförekomsterna i planområdets vattenmiljön (med tillhörande föreskrifter a) NFS 2008:18 närhet bedöms inte påverkas vid ett Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten, genomförande av planen b) NFS 2008:1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (se kap. 4.7). om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, c) NFS 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen
(2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, d) NFS 2006:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning, av kvaliteten på vattenmiljön, e) NFS 2006:1 Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön). f) SGUs föreskrifter (SGU-FS 2006:1) om kartläggning och analys av grundvatten enligt förordning 2004:660 om förvaltning av vattenmiljön. g) SGUs föreskrifter (SGU-FS 2006:2) om övervakning av grundvatten enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660)
5. SFS 2003:65 Förordning om nationella utsläppstak för luft- NEJ Förordningen berörs inte av den föroreningar enskilda planen.
6. SFS 2001:554 Förordning om miljökvalitetsnormer NEJ Inga fisk eller musselvatten finns i planområdets närhet. för fisk- och musselvatten (med tillhörande förordningar a) NFS
2005:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder och redovisning av mätresultat m.m. avseende fiskevatten, b) NFS 2002:6 Naturvårdsverkets förteckning över de fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten).
7. SFS 2010:1341 Havsmiljöförordning. NEJ Planområdet omfattar inga havsvattenområden. Denna förordning gäller förvaltningen av kvaliteten på havsmiljön. Förordningen syftar till att upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön.
7 Förutsättningar
Blekingevägen fortsatt inte 3. Planförslag och detaljplanelagt. - Marken inom planområdet är till alternativ största del fortsatt ianspråktaget Som ett led i miljöbedömningen skall detalj- för jordbruksändamål samt en planeförslaget analyseras och bedömas i mindre del för bostäder, gator och förhållande till minst ett nollalternativ och park. eventuellt till andra rimliga alternativ. - 30-40 nya bostäder tillkommer i stadsdelen Hammar, norr om 3.1 Nollalternativet aktuellt planområde. Nollalternativet skall alltid finnas med i en - Direkt norr om Hammar tillkommer miljökonsekvensbeskrivning och skildrar den ca 140 nya bostäder. Sammanlagt sannolika utvecklingen av miljön om detalj- 400 nya bostäder tillkommer i planen inte genomförs. Alternativet skiljer sig Hammarslund och Skånes Viby, från nuläget då det är en framskrivning av den söder om Hammar. kommande utvecklingen och inte en redo- - Ett verksamhetsområde byggs ut visning för befintliga förhållanden. sydöst om planområdet, i direkt anslutning till E22. Nollalternativet innebär att gällande planer och program ligger till grund för kommande 3.2 Alternativa lägen utveckling/utbyggnad av planområdet. Under tidigare planeringsprocesser har olika Utbyggnad av intilliggande områden norr och alternativa lägen till att etablera ytterligare söder om Hammarshus ingår även i noll- handel och bostäder i Kristianstad diskuterats alternativet, eftersom dessa påverkar bl.a. och analyserats. trafikflöden i och i anslutning till planområdet. Med detta som utgångspunkt innebär således I den fördjupade översiktsplanen för Kristian- nollalternativet att; stad stad, pekas stadsdelarna Hammar, söder om Björkhem, Härlöv och Vilan ut som - Planområdet är med undantag av lämpliga handelsområden. några mindre områden i anslutning till Hammarshus och Björkhem ligger direkt väster om det aktuella
Bild 4. Alternativa lägen för handel. Kartbild från FÖP som visar utvecklingsområden för handel i Kristianstad tätort. Planområdet markerat med svart. Källa: Kristianstad kommun
8 Planförslag och alternativ
planområdet och har tidigare pekats ut av planförslag som konsekvensbedöms i denna kommunen som ett alternativ till att etablera MKB. handel i Hammar. Alternativet utgick dock i senare skeden av planeringsprocessen på grund av otillräckliga markförhållanden, behovet av mark för ett nytt reningsverk och då ett viktigt grönstråk ner mot Hammarsjön löper genom området.
Ytterligare ett alternativ som varit uppe för diskussion för handelsetablering, är en utbyggnad av det befintliga handelsområdet Härlöv, beläget ca 3 km väster om Kristianstad centrum. Kommunen bedömde alternativet som fördelaktigt då handelsverksamheter redan finns etablerade. Ytterligare detaljplane- läggning i Härlöv innebär dock att trafik- situationen i området behöver ses över och därmed omprövar kommunen just nu områdets Bild 5. I ett inledande skede av detaljplanearbetet togs ovan förslag fram. lämplighet för förtätning. Om trafiksituationen i området inte utvecklas bedöms Härlöv inte utgöra ett rimligt alternativ till planförslaget.
Kommunen bedöms ha utrett rimliga alternativ till det aktuella planförslaget. Ställnings- tagandet görs att det inte anses som behövligt att konsekvensbedöma något ytterligare geografiskt alternativ i förhållande till planförslaget. 3.3 Alternativa utformningar Under planprocessen har flertalet olika utformningsförslag av planområdet diskuterats och analyserats. Områdets lokalisering vid den
östra infarten till Kristianstad och dess skylt- Bild 6. Alternativ 2 som presenterades i april 2012. läge intill E22, medför att en hög ambitionsnivå på områdets gestaltning har varit utgångs- punkt.
Bebyggelsen inom planområdet har i samtliga utformningsalternativ styrts av områdets rika förekomst av fornlämningsområden och arkeologi. Den historiska Hammarshus gård, som utgör ett landmärke på den öppna Kristianstadsslätten, är ytterligare en parameter som varit styrande för områdets utformning och gestaltning. Planområdets geografiska begränsningar i form av väg 118 i öster, E22 i söder och befintlig bebyggelse i norr, har varit styrande för den nya Bild 7. I april 2012 arbetades ytterligare två alternativa bebyggelsens utbredning. Följande olika utformningar fram. Bilden ovan visar alternativ 1. alternativ har slutligen mynnat ut i det
9 Planförslag och alternativ
3.3 Planförslaget
Bild 8. Hösten 2013 arbetades ett nytt förslag fram. Källa:Tengbom/Kristianstads kommun
Som avgränsning mellan bostadsbebyggelsen Planförslaget möjliggör för tillskapandet av 2 och shoppingcentret planeras ett stråk med sammanlagt ca 76 000 m handelsyta med parkmark. Parken syftar till möjligheten att tillhörande ca 2 400 parkeringsplatser. skapa en gemensam grönyta som kan nyttjas Handelsverksamheterna fördelas över fyra av såväl boende som besökare. delområden. I öster förläggs ett shopping- center i en våning på sammanlagt ca 38 500 m2 för detaljhandel (butiker, caféer, restauranger osv.) och dagligvarubutik (livsmedel).En mindre handelsyta på 4000 m2, ej sammankopplat med shoppingcentret, föreslås i det nord-östra hörnet i nära anslutning till Blekingevägen. I den södra och västra delen av planområdet tillskapas två Bild 9. Entréstråket mellan bostadskvarter och områden för volymhandel (hemelektronik, handelsbyggnaden Källa:Tengbom/Kristianstads kommun byggvaror osv.) i en till två våningar fördelat på 2 2 Parkmarken löper i ett sammanhängande stråk två områden 10 000 m respektive 25 000 m . från planområdets nordöstra delar, förbi Bostadsbebyggelse föreslås i den norra delen Hammarshus, vidare väster ut mot Kristianstad av planområdet, intill Blekingevägen, för att stad. I parkmarken förläggs ett huvudstråk för binda samman de befintliga bostäderna i gång- och cykelförbindelser. Hammar med det nya handelsområdet. En ny infart till Kristianstad, Hammarleden, Sammanlagt föreslås mellan 200-400 nya tillskapas i planområdets södra del och bostäder tillskapas med blandade planläggs som huvudgata. Den nya gatan upplåtelseformer och i varierande storlekar; löper parallellt med E22 och viker sedan av från parhus, radhus och kedjehus till fler- mot norr och ersätter delar av den befintliga familjshus i upp till sex våningar. Otto Lindenows väg. Hammarleden ansluter till Hammarshus har en central placering i korsning mellan Blekingevägen – området och omges av stråk med parkmark. Sjöhemsvägen – Gustaf Hellströms väg.
10 Planförslag och alternativ
Handelsområdena avser att försörjas med biltrafik från Hammarleden (söder ifrån) och bostadsområdet avser att försörjas från Blekingevägen (norr ifrån). Gatorna avses inte att kopplas samman utan skiljas åt genom ett grönstråk.
11 Planförslag och alternativ
I anslutning till planområdets södra delar ligger 4. Miljökonsekvenser vägområdet för E22/Trafikplats Hammar. E22 I detta kapitel beskrivs de befintliga utgör ett tydligt inslag i landskapsbilden och miljöförhållandena inom planområdet och bildar såväl en visuell som en fysisk barriär. miljökonsekvenserna av planförslaget samt Norr om planområdet ligger väg 2057/ nollalternativet ställs i relation till varandra. Blekingevägen, i öster väg 118/ Såväl positiv som negativ miljöpåverkan av de Åhusvägen och i väster Otto Lindenows väg. avgränsade ämnesområdena analyseras och bedöms. Åtgärder för att minimera negativ Bebyggelsestrukturen i Hammar består miljöpåverkan beskrivs avslutningsvis. övervägande av småhusbebyggelse med inslag av flerfamiljshus. Väster och norr om 4.1 Landskaps- och stadsbild planområdet finns småhus/villor som successivt tillkommit under 1900-talet. Ännu längre västerut skymtas Kristianstad stad och 4.1.1 Nulägesbeskrivning och öster om väg 118/Åhusvägen ligger ett utgångspunkter verksamhetsområde med koppling till Planområdet ligger i utkanten av Kristianstad bilsektorn. Den befintliga bebyggelsestrukturen stad, i stadsdelen Hammar och utgör zonen i Hammar skiljer sig vad gäller såväl ålder som mellan stadsbygd och landsbygd. Landskapet skala och funktion. utgörs av öppna åker- och betesmarker, med Området kring Hammar är en del av land- inslag av träddungar med större skapskaraktären ”Kristianstadslättens åker- skogsbrynsträd så som ask, ek och alm. landskap”. Åkermarkerna inom planområdet (se Bild 10. ) har klassificerats som en åtta på en tiogradig skala, vilket innebär att jorden är mycket bördig.
I planområdets mitt ligger gården Hammars-
Bild 10. Den övre bilden visar de befintliga jordbruksmarkerna präglar planområdets landskapsbild.
Bild 12. Häradskartan från 1928 visar Hammarshus storhet i bygden med långa alléer som förstärkte vägarna in mot gården. hus, med anor från 1400-talet, som präglar det nuvarande intrycket av landskapsbilden. Hammarshus vittnar om Kristianstads historia och att stadsdelen Hammar varit en plats för bebyggelse under lång tid. Gården med omgivning utgör ett starkt karaktärselement i området. De jordbruksmarker som en gång tillhörde gården utgör delar av Kristianstads Bild 11. Den nedre bilden visar ekonomibyggnaden tillhörande Hammarshus. Foton: Sweco
12 Miljökonsekvenser
slätten som karaktäriserar Kristianstads landskapsbild.
Större delarna av de tidigare tillhörande gårdsbyggnaderna, djurstallar och ekonomibyggnader är idag rivna. Två komplementbyggnader finns kvar, varav en består av ett mindre korsvirkeshus med tegelfasad och det andra utgörs av ett större magasin med stenfasad (se ).
Tomtmarken kring mangårdsbyggnaden består av klungor av större lövträd där ask och ek dominerar den befintliga vegetationen. På Bild 13. Den västra infarten till Hammarshus, Hammars- husvägen. Till vänster skymtar hjorthägnet. gårdens ägor, väster om mangårdsbyggnaden, Källa: Sweco finns ett hjorthägn. Parallellt med en av gårdens infarter, Hammarshusvägen, löper en stenmur, alternativt ett före detta odlingsröse (se Bild ).
Det öppna jordbrukslandskapet innebär fria siktlinjer ut över landskapet, från samtliga väderstreck. Söder ifrån, för passerande på E22, syns mangårdsbyggnaden vid Hammarshus tydligt (se Bild ).
Kvarstående större askträd, av det som troligtvis tidigare utgjort en allé, återfinns längs med Hammarshusvägens norra del. Asken finns bland de rödlistade arterna med Bild 14. Stenmuren/odlingsröset utgör gräns mellan anledning av att den är påverkad av tomtmarken för Hammarshus och Hammarshusvägen. Källa: Sweco askskottsjuka och därmed är asken en sårbar art. En rödlistad art innebär inte ett automatiskt skydd som för fridlysta arter med det finns stora skäl att spara askar som är friska. De kan medverka till att vi får fram askar med större motståndskraft mot askskottsjukan. Inom planområdet finns inga andra kända rödlistade växt- eller djurarter, eller andra särdrag i naturen som klassificerats som värdefulla.
4.1.2 Nollalternativ Effekterna av nollalternativet bedöms vara att landskapet fortsatt utgörs av jordbruks- och åkermarker då området inte planläggs. Gården Hammarshus utgör i nollalternativet fortsatt ett Bild 15. Siktlinje från E22, Hammarshus syns tydligt för tydligt landmärke och en historisk påminnelse i resenärer på vägen. Källa: Sweco landskapet.
Detta bedöms medföra positiva konsekvenser för den befintliga landskapskaraktären av ”Kristianstadslättens åkerlandskap”. Att jordbruksmarkerna bevaras obebyggda bedöms även ge positiva konsekvenser för
13 Miljökonsekvenser
förutsättningarna för livsmedelsproduktion, medelsproduktion och lokala försörjnings- samt för den biologiska mångfalden för växter resurser går förlorade. Detta bedöms medföra och djur. negativa konsekvenser för möjligheten till ett mer klimatanpassat samhälle med minskad De negativa konsekvenserna av nollalter- import och transporter av livsmedel. nativet bedöms bli att vägområdet för E22 fortsatt är väl synligt i landskapet. Negativ Ur ett perspektiv för samhällsutveckling miljöpåverkan med visuella och fysiska bedöms planområdet dock utgöra en viktig barriäreffekter bedöms uppstå och tillgänglig- resurs för Kristianstad stad. Planförslaget heten mellan områden söder och norr om E22 innebär förtätning av en befintlig stadsdel med är fortsatt begränsad. möjlighet att komplettera den befintliga bebyggelsen (bostäder och verksamheter) Nollalternativet medverkar inte till att förstärka med handel och fler bostäder. stadsbilden då ingen ny bebyggelse uppförs eller att ingen förtätning av befintlig bebyggelse När ny bebyggelse uppförs inom planområdet utförs. Effekterna av alternativet bedöms försvinner delar av de idag fria siktlinjerna. istället vara att dagens öppna och lantliga Detta bedöms påverka trafikanters och karaktär, med gles bebyggelse, fortsatt boendes upplevelser av landskapet och dominerar intrycket av planområdet. Negativa medföra negativa konsekvenser för det visuella konsekvenser för tätortsutvecklingen bedöms intrycket av landskapet. uppstå när en centrumnära och attraktiv del av Kristianstad lämnas obebyggd. Planförslagets handelsbyggnader med tillhörande parkeringsytor bedöms, med sin 4.1.3 Planförslag skala och utbredning, vara mest påtagliga i landskapet. Då handelsbyggnaderna medvetet Planförslaget bedöms medföra stora förläggs i den södra delen av planområdet och förändringar av den befintliga landskapsbilden i riktas ut mot skyltläget intill E22, bedöms området. Effekterna av förslaget är att de därmed de största visuella konsekvenserna för öppna jordbruksmarkerna omvandlas till ett landskapsbilden att uppstå från söder. stadsrum med bebyggelse, gatustrukturer och parkområden. Handelsbyggnaderna bedöms dock medföra positiva konsekvenser för den nya bostads- Negativa konsekvenser bedöms uppstå för bebyggelsen, då de utgör en buffert mellan värdet av den befintliga landskapskaraktären vägområdena för E22/ väg 118 och av ”Kristianstadslättens åkerlandskap” när bostäderna. jordbruksmarker tas i anspråk för bebyggelse. Att bebygga jordbruksmarken bedöms även De föreslagna nya bostäderna bedöms endast medföra att viktiga naturresurser för livs- ha måttlig påverkan på landskapsbilden
Bild 16. Det östra volymhandelsområdet från söder. Hammarshus ligger i fonden bakom trädridån (Källa: Tengbom/Kristianstads kommun)
14 Miljökonsekvenser
eftersom de uppförs i anslutning till den Åtgärder befintliga bebyggelsen. För att säkerställa att planområdet får en god bebyggd och yttre miljö har Kristianstad Planförslaget bedöms bidra med positiva kommun upprättat ett kvalitets- och konsekvenser för stadsbilden i Hammar. När gestaltningsprogram. Programmet definierar de idag obebyggda markerna bebyggs, får den kvalitetsnivå som krävs för byggande av Hammar en stadsmässig karaktär i be- såväl bostäder som handelslokaler som gator, märkelsen tätare bebyggelsestruktur, nya gc-vägar, torg, vatten- och grönområden. stadsrum, funktionsblandning, samt genom nya uttryck för kultur och arkitektur. För att bevara en del av områdets befintliga landskapsbild och karaktärsskapande element, Positiva konsekvenser bedöms även uppstå bör befintliga stenmurar och odlingsrösen för landskaps- och stadsbilden längs med bevaras och ny bebyggelse bör uppföras så att Blekingevägen; planförslaget möjliggör för att den fortsatt medger fria siktlinjer till gården omvandla vägen från en trafikerad genom- Hammarshus. fartsled till en stadsmässig och kringbyggd gata. Friska askar inom området ska skyddas så långt som det är möjligt. De visuella och fysiska barriäreffekterna av E22 bedöms minska när ny bebyggelse För att kompensera för de siktlinjer som bryts uppförs och när nya kommunikationsstråk vid en exploatering kan förstärkning av nya tillskapas. När Hammarleden byggs ut kan den siktlinjer göras inom planområdet i form av nya vägen dock bilda barriär i landskapet. trädrader eller placering av byggnader, se bild 16. De nya förbindelser (kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, lokalgator etc.) som ingår i planförslaget bedöms verka som kompensationsåtgärder för den fysiska barriäreffekten som uppstår av Hammarleden. De visuella barriäreffekterna kvarstår dock. Totalt sett bedöms Hammarleden medföra måttligt negativa konsekvenser.
Slutsatser En exploatering av jordbruksmark ska alltid övervägas om det är lämpligt eller ej. I detta fall bedöms dock hänsynen till den strategiska samhällsutvecklingen vara av vikt då det finns en nytta med att etablera handel i anslutning till befintlig bebyggelse vilket medför möjligheter att minska transportbehovet för närboende och satsa på ett mer utbyggt kollektivtrafiknät. Planområdet är sedan tidigare nyttjat som boplats och har hamnat inklämt mellan det ständigt växande vägnätet. Detta bedöms medföra att exploateringen är lämplig på aktuell plats.
Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser för landskapsbilden i och med en stor exploatering av ett obebyggt område. Konsekvenserna för stadsbilden bedöms bli positiva genom förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse.
15 Miljökonsekvenser
4.2 Kulturmiljö Den 22 maj år 1614 skrevs fundationsbrevet under av Christian IV på Hammarshus och Kristianstad blev därmed befäst som stad. 4.2.1 Nulägesbeskrivning och Hammars gård, nuvarande Hammarshus, utgångspunkter ägdes under denna period av Christian IV och Planområdets kulturmiljö präglas av intrycket marken som Kristianstad grundades på var i av Hammarshus och den jordbruksmark som gårdens ägo. Hammarshus blev därmed en tidigare har tillhört gården. I Hammar har kungsgård och Christian IV använde gården bebyggelsen tillkommit successivt under 1900- som säte för landshövding i det nybildade talet. Nordväst om Hammarshus ligger ett Kristianstad län. Under den tid då Skåne villaområde från 1960-talet och runt regerades av Danmark hade Hammarshus Blekingevägen finns egnahemsområden från funktionen som bostad för landshövdingar. 1930-talet. Bebyggelsestrukturen består övervägande av friliggande enplanshus med inslag av flerfamiljshus i upp till tre våningar.
Hammarshus Hammarshus med tillhörande ägor har anor sedan 1400-talet, mangårdsbyggnadens nuvarande exteriöra utseende tillkom under 1780-talet av Carl Benzelstierna. Gården har en lång historia och utgör en viktig del för grundandet av Kristianstad stad.
Bild 17. Det nuvarande exteriöra utseendet av mangårdsbyggnaden på gården Hammarshus tillkom under 1780-talet. Källa: Sweco
16 Miljökonsekvenser
Bild 18. Utsnitten från Skånska rekogniceringskartan från 1822 visar de stora förändringar och dikningsarbeten som har gjort i Kristianstad. Hammarsjön sträckte sig då förbi Hammarshus och täckte hela ytan där centrala Kristianstad idag är beläget. Planområdets kulturmiljö består således dels av det medeltida arvet från Hammarshus samt gårdens tillhörande jordbruksmarker dels av efterkrigstidens mer storskaliga bebyggelseområden i stadsdelen Hammar.
17 Miljökonsekvenser
Arkeologi och fornlämningar den västra infarten till Hammarshusvägen, intill Planområdet, där framför allt Hammarshus och Otto Lindenows väg och den andra vid den dess föregångare präglar historien, består norra infarten till gården längs med Hammars- sedan tidigare av kända fornlämningsområden husvägen. Stenarnas ursprungliga placering är (se Bild). I samband med detaljplaneläggning okänd. har vidare arkeologiska utredningar gjorts och ytterligare fornlämningar har påträffats. Regionmuseet i Kristianstad, genomförde under mars-april år 2008 en arkeologisk En arkeologisk slutrapport för området har utredning som är steg 1 av 3 i den godkänts av Länsstyrelsen i Skåne och arkeologiska arbetsprocessen. Vid slutundersökning av boplatslämningar och utredningstillfället identifierades fem olika gravar är genomförd. fornlämningsområden och fynd påträffades. Område tre var känt sedan tidigare och Enligt riksantikvarieämbetets fornminnes- registrerat som fornlämning 90 i Nosaby register, FMIS, finns vid planområdets socken. De övriga fyra är registrerade som sydvästra kant, intill Otto Lindenows väg, fornlämning 156 (område 1), 157 (område 2), lämningar av det som en gång utgjort en 158 (område 4) och 159 (område 5) i Nosaby fästning/skans och en grav markerad av socken. sten/block. RAÄ - beteckning Nosaby 36:1 respektive 36:2. Skansen utgörs förmodligen Fornlämningsområdena ansågs vara av sådan av en äldre befästningsanläggning uppförd omfattning och karaktär att vidare arkeologiska under nyare tid (ca 1520 e.kr. eller senare). På insatser i form av en arkeologisk förunder- vallen, som utgör resterna av skansen, finns sökning, rekommenderades inför fortsatt flertalet resta stenar och området kallas för planarbete. Förundersökningen (steg 2) Velams hög. utfördes under september-oktober år 2008.
Inom planområdet finns två vägmärken (se Bild För fortsatt dokumentation och utgrävning av ), troligtvis uppförda under nyare tid, med de arkeologiska fynden, gjordes under år skriften Hammarshus. Den ena är belägen vid 2010-2011 arkeologisk särskild undersökning
1 2
4 3 5
Bild.19 De nuvarande kända fornlämningsområdena inom planområdet är markerade i blått. Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, FMIS
18 Miljökonsekvenser
(steg 3) av område 2 och 3. er. Fynd som bl.a. flintaavslag, ben, keramik- skärvor, ett borgarkrigsmynt och en pilspets De arkeologiska undersökningarna visar att hittades inom området. fornlämningarna främst är lokaliserade till de En 14C- datering av ett av de fynd på som höjder i landskapet vars jordmån domineras av påträffades visar på datering kring 420-560 sand eller morän. Tvärs genom området, i e.kr. den så kallade Folkvandringstiden. nord-sydlig riktning, löper en höjdrygg som Dateringen gäller troligtvis inte för alla troligtvis utgör en historisk strandlinje för den fornlämningar då annat fyndmaterial tyder på utdikade Nosabysjön. Längs med denna en datering till perioden bronsålder/järnålder höjdrygg, norr, söder och väster om och vikingatid/ tidig medeltid. Hammarshus, påträffades flertalet boplats- lämningar som tyder på att den dåtida Vid den arkeologiska utredningen påträffades
Bild 20. Vägmärkena markerar de nuvarande infarterna till gården Hammarshus. Källa: Sweco bebyggelsen låg strandnära. Nedan ges en tre långhus, en gravmiljö med bl.a. skepps- kortfattad beskrivning av de fynd som sättning, ett verkstadsområde och fynd så som påträffats och deras ungefärliga datering. t.ex. keramikskärvor, flintaavslag, brända ben, järnföremål och silvermynt. Inom Inom fornlämningsområde 1, i den nordvästra verkstadsområdet har brons, järn och troligen delen av planområdet, påträffades under den även guld samt granater bearbetats. arkeologiska förundersökningen spån från Senonflinta och obrända ben. Detta tyder på Fynden kan härledas från yngre stenåldern (ca att aktiviteter i området kan ha förekommit 4000 – 1800 f.kr.) då Kristianstadsslätten redan under stenåldern. Vid förundersökningen delades av en omfattande havsvik som påträffades inga ytterligare fynd. sträckte sig in över dagens landskap, till modern tid med tyngdpunkt i yngre järnålder. Vid undersökningarna av fornlämningsområde 2, i den norra delen av planområdet, I den östra delen av planområdet ligger påträffades boplatslämningar som kulturlager, område 3. Enligt den arkeologiska gropar, stolphål, härdar och stenkonstruktion- förundersökningen har detta område mycket
19 Miljökonsekvenser
omfattande fornlämningar i form av tjocka Effekterna av alternativet är att Hammarshus kulturlager, gropar, stolphål och härdar. Inom fortsatt utgör ett väl synligt inslag i landskapet form av flintavslag, pilspetsar, ben och bränd och ett karaktärskapande element för lera. Fyndmaterialen antyder en datering till stadsdelen Hammar. Detta bedöms medföra främst yngre bronsålder – äldre järnålder, men positiva konsekvenser för kulturarvet av även äldre bronsålder- yngre järnålder och Hammarshus. historisk tid. Nollalternativet bedöms inte medföra I den centrala delen av planområdet i direkt möjligheten att förbättra upplevelsepotentialen anslutning till Hammarshus, ligger delområde och/eller tillgängligheten till kulturmiljön inom 4. Vid de arkeologiska undersökningarna planområdet. Ställningstagandet görs då påträffades omfattande fornlämningar i form av nollalternativet inte medger utbyggnad av tjocka kulturlager. Fynd som keramik, ett ytterligare gång- och cykelförbindelser, utökat bokspänne, flintaföremål som lövknivar samt kollektivtrafiknät eller nya verksamheter som skärvor av rödgods och svartgods påträffades kan tillskapa positiva synergieffekter för inom området. Föremålen antyder en datering kulturmiljön. till yngre bronsålder/äldre järnålder, men det finns även indikationer på aktiviteter kring Slutsatser vikingatid/ tidig medeltid /högmedeltid och Nollalternativet bedöms sammanfattnings inte historisk tid. Fynden har med största medföra negativa konsekvenser för kultur- sannolikhet koppling till Hammarshus och dess miljön. föregångare. Arkeologi och fornlämningar Inom område 5, i den sydvästra delen av Nollalternativet medger ingen byggnation eller planområdet, påträffades boplatslämningar verksamheter som kan komma att påverka som utgjordes av kulturlager, gropar, härdar områdets arkeologi. Riskerna för att eventuella och stolphål. Fynden bestod av en fibula, ben, fynd som ännu inte har påträffats, ska skadas flinta, keramik så som svartgods och rödgods, eller förvanskas på grund av byggnationer eller tegel samt rester av lergolv. Fynden är markarbeten, minskar därav. Nollalternativet daterade till yngre järnålder och högmedeltid, anses därmed innebära positiva konsekvenser vissa av föremålen tyder dock på en senare för områdets arkeologiska fyndigheter. datering till perioden 1500 – 1800-talen. Effekterna av att inte bebygga området innebär Lämningarna har med stor sannolikhet dock även att den mark som har slutunder- kopplingar till Hammarshus och dess sökts och därmed inte längre anses vara av föregångare. arkeologiskt intresse, inte nyttjas för Slutsatser stadsutvecklingen av Kristianstad. Av de arkeologiska undersökningarna framgår att bebyggelselämningarna närmast 4.2.3 Planförslag Hammarshus anses ha störst bevarandevärde, av alla de påträffade fornlämningarna inom Hammarshus området. Område 2 och 3 är slutundersökta, Hammarshus kulturmiljö bedöms vara de fynd som påträffades har bevarats, förknippat med det jordbrukslandskap som beskrivits och daterats. För område 4 och 5 omger gården. När jordbruksmarkerna återstår en stor andel fynd som ännu inte bebyggs bedöms delar av kulturmiljön att grävts ut. förtas och negativa effekter uppstår. Stora kontraster bedöms uppstå när mangårds- 4.2.2 Nollalternativ byggnadens 1700-tals arkitektur möter den moderna arkitekturen i handels- och Hammarshus bostadsbebyggelsen. De negativa effekterna Nollalternativet medger ingen ny bebyggelse av planförslaget bedöms även vara att inom planområdet som kan komma att intrycket av Hammarshus som ett karaktärs- förvanska kulturmiljön kring Hammarshus. skapande element i landskapet och för kulturmiljön försvinner.
20 Miljökonsekvenser
Planförslaget bedöms dock tillgängliggöra det För de områden som genomgått arkeologisk som blir kvar av kulturarvet vid Hammarshus särskild undersökning bedöms planförslaget med nya förbindelser så som gator, gång- och inte medföra negativa konsekvenser för cykelstråk samt kollektivtrafik. Gården kulturmiljön. Ställningstagandet görs då den offentliggörs när nya allmänna platser så som särskilda undersökningen medför att de parker och torg tillskapas samt då handels- fornlämningsfynd som fanns på platsen har verksamheter etableras. undersökts och dokumenterats. Risken för att ytterligare fynd skall finnas på de platser som Planförslaget bedöms endast medföra måttligt undersökts och därmed för de områden som negativa konsekvenser för kulturmiljön i bebyggs, bedöms som mycket liten. stadsdelen Hammar. Då den befintliga bebyggelsestrukturen är varierande i ålder, Intrång i fornlämningsområde 5 bedöms skala och utformningen bedöms den vara medföra stora negativa effekter för de mindre känslig mot nytillskott. arkeologiska fyndigheterna. Området beskrivs ha mycket omfattande fynd, varav dess Slutsatser arkeologiska värde bedöms som stort. De Planförslaget bedöms sammantaget ge måttligt markarbeten och byggnationer som negativa konsekvenser för kulturmiljön vid planförslaget medger, riskerar att förstöra de Hammarshus. fornlämningsfynd som ännu inte undersökts och dokumenterats. Åtgärder För att Hammarhus fortsatt ska utgöra ett För fornlämningsområde 4 bedöms plan- karaktärsskapande och synligt element inom förslaget inte medföra negativa effekter då inga planområdet, bör området i Hammarshus byggnationer föreslås inom detta område. direkta närhet lämnas fritt från bebyggelse. Dock görs bedömningen att intrång i anslutning Området bör även utformas så att fria siktlinjer till fornlämningsområdet innebär större risk för finns till Hammarshus gård. att skada kända och ännu okända fornlämningar. Avdelande skärmar kan upprättas mellan Hammarshus och lastgårdarna som tillhör Planförslaget bedöms samtidigt kunna bidra handelsverksamheterna för att minska negativ med bevarandet av de fornlämningsområden visuell påverkan på kulturmiljön. som inte genomgått arkeologisk särskild undersökning, i form av skydd i detaljplan. Att anpassa den nya bebyggelsen till den äldre, bedöms vara en hänsynsåtgärd för den negativa miljöpåverkan som bedöms uppstå på kulturmiljön när området bebyggs. Slutsatser Sammanfattningsvis bedöms ett genom- Arkeologi och fornlämningar förande av planen att medföra måttligt negativa Planförslaget innebär att markarbeten så som konsekvenser för områdets arkeologi och grävning, schaktning och pålning kommer att fornlämningar då planen delvis anpassas till de utföras. Konsekvenserna av de arbeten som kvarvarande fornlämningsområdena. planeras är att de eventuella fornlämningsfynd som ännu inte har upptäckts, riskerar att Åtgärder skadas eller förvanskas. De fornlämningsområden som inte genomgått arkeologisk särskild undersökning, bör tydligt Planförslagets markanvändning medger avgränsas för att inte riskera markingrepp på byggnation inom de fornlämningsområden platsen. Vid eventuell exploatering som berör som varit föremål för slutundersökning område 4 eller 5 bör ytterligare arkeologiska (område 2 och 3), inom det område där det undersökningar genomföras. För att kunna inte påträffades fynd vid den arkeologiska anlägga en gång- och cykelväg längs med den förundersökningen (område 1) samt i den norra sidan av den större skyddade området södra utkanten av område 5. föreslås att gång- och cykelvägen anläggs på en geotextil för att undvika schakt i marken.
21 Miljökonsekvenser
Områden som inte genomgår ytterligare arkeologiska undersökningar, bör skyddas i detaljplanen som fornlämningsområde enligt 2 kap. Lag om Kulturminnen. Ingrepp eller byggnationer inom dessa områden kräver länsstyrelsens tillstånd.
Bild 21. Svartmarkerade områden har restriktioner i planen som möjliggör bevarande av fornlämningar på plats
22 Miljökonsekvenser
4.3 Trafik De skyltade hastighetsgränserna på det primära vägnätet i anslutning till planområdet, är generellt 50 km/h för kommunala 4.3.1 Nulägesbeskrivning och huvudgator och 30 km/h för lokalgator i utgångspunkter bostadsområden. Blekingevägen och Otto Lindenows väg har därmed hastighetsgräns 50 Vägnät km/h. Väg 118 har skyltad hastighet 50 km/h Det primära vägnätet i planområdets närhet vid korsningen med Blekingevägen, 70 km/h utgörs av E22/Sölvesborgsvägen, väg vid trafikplats Hammar och 90 km/h söderut 2057/Blekingevägen och väg 118 mot Åhus. På E22 gäller 110 km/h. På /Åhusvägen. E22 är av riksintresse för Hammarslundsvägen och Byholmsvägen kommunikationer och ingår i det nationella söder om E22 är skyltad hastighetsgräns 70 samt det transeuropeiska transportnätet, TEN. km/h. E22 utgör även ett nationellt stråk i det På uppdrag av Kristianstad kommun, har värnade vägnätet och är en primär transport- Tyréns upprättat en trafikutredning som visar väg för farligt gods. Ett utökat byggnadsfritt och analyserar den trafiksituation som avstånd på 50 meter gäller intill E22. Väg uppkommer till följd av den föreslagna 118/Åhusvägen utgör en viktig transportväg i detaljplanen och i ett nollalternativ (Bilaga 1). det regionala trafiknätet. På sträckan söder om Kommande trafikmängder har beräknats och E22 och vidare mot sydöst, är väg 118 ett simuleringar har utförts för att bedöma utpekat stråk för farligt gods. Den del av vägen kapaciteten på trafiknätet i anslutning till som tangerar planområdets östra gräns ingår planområdet. Tyréns har gjort ett tillägg till dock inte i det rekommenderade vägnätet för utredningen, daterad 2013-06-04, som syftar farligt gods. Blekingevägen och Otto till att studera alternativa möjligheter till Lindenows väg är kommunala gator. Bild 22. trafiksystem utan anslutning till visar större delen av det befintliga vägnätet handelsområdet längst i öster från kring planområdet med kollektivtrafikstråk samt Blekingevägen/Åhusvägen. gång- och cykelvägar.
Bild 22. Bilden visar det primära väg- och gatunätet i planområdets närhet. Källa: Sweco
23 Miljökonsekvenser
Bild 23. Figuren illustrerar befintliga trafiknät. Biltrafik, gång- och cykel samt kollektivtrafik.
Planområde
Bild 24. De senaste uppmätta trafikmängderna på det primära vägnätet runt planområdet: Källa: Tyréns
24 Miljökonsekvenser
Samtliga trafikmängder redovisas i årsdygns- 118. Kapacitetsmässigt bedöms korsningen trafik, ÅDT, som är det genomsnittliga inte utgöra några problem, men på grund av de trafikflödet per dygn, mätt i fordon per dygn stora ytorna med dubbla körfält och höga under ett år. En sammanfattning av resultaten hastigheter på väg 118 finns det dock brister i från utredningen ligger till grund för trafiksäkerheten. konsekvensbedömningen av planförslaget och nollalternativet.
Bild 23 visar de senaste uppmätta trafikmängderna på vägnätet i planområdets närhet.
Gång- och cykelnät Utbyggt övergripande gång- och cykelvägnät finns idag utmed Blekingevägen och Otto Lindenows väg. Centralt i Hammar finns också flera gång- och cykelvägar med förbindelse österut mot Hammars skola, samt västerut mot Kristianstads centrum. Utbyggd separerad gång- och cykelväg finns också utmed Gamla Fjälkingevägen med förbindelse mot Fjälkinge. Våren 2012 byggdes en separerad gång- och cykelväg längs väg 118/Åhusvägen mellan Hammar och Viby.
Kollektivtrafiknät Regionbussar färdas idag på Blekingevägen, väg 118/Åhusvägen och Gamla Fjälkinge- vägen. Hållplatser för dessa finns utmed Blekingevägen och Gamla Fjälkingevägen. Stadsbussar trafikerar idag Otto Lindenows väg, Hammarslundsvägen och Byholmsvägen.
E22 –Trafikplats Hammar Trafikplats Hammar ligger i anslutning till den sydöstra delen av planområdet och utgörs av de norra samt södra på- och avfarterna till E22. Trafikplatsen omfattas inte av planförslaget, men ingår i planens påverkansområde.
Den södra delen av trafikplats Hammar, byggdes om vid korsningen på väg 118 under våren år 2012. Ombyggnationen innebar att delar av det ena södergående körfältet på väg 118/Åhusvägen togs i anspråk för en gång- och cykelväg, samt att avfartsrampen västerifrån fick ny utformning. En gång- och cykelpassage med farthinder anlades över ramperna och direktrampen söderut mot Åhus fick ny linjeföring för att få ner hastigheterna och anpassas till passagen.
Nära den södra delen av trafikplatsen finns korsningen mellan Byholmsvägen och väg
25 Miljökonsekvenser
4.3.2 Nollalternativ olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Boende intill vägen, vilket gäller Vägnät speciellt för fastigheter i den sydvästra delen I ett nollalternativ beräknas nya vägar av Hammar som även berörs av trafiken på tillkomma söder om planområdet i Otto Lindenows väg, kan komma att påverkas Hammarslund och i Viby. Dessa bedöms negativt av t.ex. buller och hälsoskadliga endast påverka trafikströmmarna lokalt i utsläpp. närområdet. Nollalternativet möjliggör inte för Gång- och cykelnät en ny infart till Kristianstad och väg Nollalternativet medger, enligt gällande planer 118/Åhusvägen, Blekingevägen samt Otto och program, att nya gång- och cykelvägar Lindenows väg utgör fortsatt de primära tillkommer i planområdets angränsande transportlederna för den regionala och lokala områden. Inom planområdet beräknas inga trafiken.
Bild 25. Trafikmängderna för det primära vägnätet i planområdets närhet i ett nollalternativ år 2030. Källa: Tyréns.
Av trafikutredningen framgår att de befintliga nya gång- och cykelvägar uppkomma. trafikströmmarna bedöms öka med 1 000 – 2 000 fordon per dygn (se Bild ) på I samband med att intilliggande områden i norr Blekingevägen, Otto Lindenows väg och väg och söder byggs ut, antas behovet av gena 118/Åhusvägen i ett nollalternativ. Ökningen samt säkra gång- och cykelvägar att öka. beror på de omkringliggande exploateringarna Nollalternativet bedöms medföra sämre i Hammarslund, Viby och i den norra delen av förutsättningar för ett utbyggt gång- och Hammar, samt den allmänna trafikökningen. cykelnät och för möjligheten att reducera andelen motordriven trafik, i förhållande till Trafikmängderna i nollalternativet bedöms ha planförslaget. Ett nollalternativ medför även att störst negativ påverkan på livsmiljön för de gång- och cykelavstånden från större boende i Hammar. När fler fordon trafikerar bostadsområden till dagligvaruhandel och vägarna ökar barriäreffekterna. Den ökande annan handel är fortsatt långa. trafiken bedöms även medföra risker för
26 Miljökonsekvenser
Kollektivtrafiknät Regionbusslinjerna till Åhus (551) och Bromölla (558) antas i ett nollalternativ att fortsatt trafikera de vägar de löper på idag. Nollalternativet medger inga nya kollektiva förbindelser till Hammar eller till planområdet. I samband med utbyggnad av Hammarslund och Viby föreslås nya sträckningar av kollektivtrafiknätet till dessa områden.
Effekterna av de ökade trafikmängderna bedöms bli att kollektivtrafiken blir fördröjd vid hållplatser och korsningar. Negativa konsekvenser så som försvårade förut- sättningar för kollektivt resande och minskad attraktivitet att välja kollektiva färdsätt bedöms uppstå. Längre restider kan resultera i åtgärder som främjar framkomligheten för de kollektiva förbindelserna, dock på bekostnad av framkomligheten för övrig trafik.
E22 –Trafikplats Hammar De ökade trafikmängderna i nollalternativet bedöms inte ge några märkbara negativa konsekvenser för framkomligheten eller trafiksäkerheten på E22 och bedöms därmed inte påverka riksintresset för kommunikation negativt.
27 Miljökonsekvenser
4.3.3 Planförslag befintliga vägnätet. Tillskapandet av Hammarleden bedöms ge positiva Vägnät konsekvenser för Hammar och kringliggande Planförslaget möjliggör för en ny infart till stadsdelar då infarten beräknas avlasta Kristianstad, Hammarleden, som även utgör Blekingevägen från trafik. När trafikmängderna huvudgata inom planområdet. Hammarleden minskar ökar framkomligheten och tillgäng- ersätter delar av Otto Lindenows väg. ligheten för boende i Hammar. Minskade Handelsområdena avser att försörjas med trafikmängder bedöms även ge förutsättningar biltrafik från Hammarleden (söder ifrån) och att överbygga barriäreffekter och tillskapa en bostadsområdet avser att försörjas från mer sammanhängande stadsdel. Blekingevägen (norr ifrån). Gatorna avses inte Hammarledens sträckning innebär också att kopplas samman utan skiljas åt genom ett ökade avstånd mellan vägområde och grönstråk. Öster om infarterna till bostadsbebyggelsen i nordväst. Detta bedöms bostadsområdet föreslås Blekingevägen medföra positiva konsekvenser så som stängas för genomfartstrafik, endast bussen minskade störningar och förbättrad livsmiljö för föreslås kunna köra igenom. Ingen in- eller de boende i Hammar.
utfart till/från handelsområdet mot korsningen Genom att inte koppla ihop bostadsområdet Åhusvägen/Blekingevägen planeras. och handelsområdet med biltrafik samt att genomfartstrafik lyfts från Blekingevägen så De nya Hammarsleden bedöms generellt åstadkoms ytterligare en begränsning av medverka till ett effektivt trafiknät med biltrafikflödena. Både befintligt och nytt möjlighet att fördela trafikflödet och avlasta det bostadsområde längs Blekingevägen bedöms
28 Miljökonsekvenser
få en trafiksäkrare och mindre bullerstörd miljö, planförslaget att mängden trafik minskar något vilket kan ge positiva konsekvenser för de på väg 118/Åhusvägen och ännu mer på boendes hälsa. Genom att kopplingen med Blekingevägen. bostäder och handel tas bort för bilar så minskar tillgängligheten till servicen inom Gång- och cykelnät handelsområdet. Bilvägen till dagligvaruhandel Planförslaget möjliggör för utbyggnad av ett blir lång i förhållande till det verkliga avståndet gent stråk av gång- och cykelvägar som vilket kan ge negativa konsekvenser för miljön kopplar Hammar med Kristianstad centrum om bilen används. samt med intilliggande områden. En separat gång- och cykelväg löper i tvärgående riktning Genom att bara ansluta handelområdet söder genom området, förbi Hammarshus med ifrån och med bara en infart till riktning mot shoppingcentret. Den öst-västliga parkeringsområdet finns risk att köbildning gång- och cykelvägen föreslås passera norr tidvis kan uppstå inne i området. om shoppingcentret upp mot korsningen Handelsområdet bör utformas med flera Blekingevägen/Tidlösavägen. Från den södra anslutningsvägar till parkeringsområdet för att delen av bebyggelsen i Hammar föreslås en minimera risk för köbildning. gång- och cykelväg söder ut. Gång- och cykelvägen föreslås gå i tunnel under Hastighetsbegränsningarna inom planområdet Hammarleden och vidare söder ut mot planeras till 60 km/h för Hammarleden och 40 Hammarslund. km/h för nya lokalgator inom planområdet. Övriga gators hastighetsbegränsningar Planförslagets gång- och cykelvägar bedöms beräknas inte förändras till följd av ge goda förutsättningar att minska andelen planförslaget. motordriven trafik och minska de negativa konsekvenser som trafiken ger upphov till, så De trafikmängder som beräknas uppstå till följd som utsläpp och buller. av planförslaget presenteras i Bild . Trafikmängder i svart avser allmän körtrafik Kollektivtrafiknät exklusive exploatering enligt planförslaget och Planförslaget innebär att busstrafiken som trafiksiffror i rött avser total trafik inklusive försörjer planområdet främst går på exploateringar enligt planförslaget. I Blekingevägen. Busshållplatserna föreslås förhållande till nollalternativet innebär ligga kvar som idag på Blekingevägen. En ren
Bild 27. Trafikmängder 2030 utan anslutning österut och med Blekingevägen avstängd för genomfart. Källa: Tyréns. 29 Miljökonsekvenser
bussgata föreslås öster om infarterna till det störningar tidiga morgnar eller sena kvällar. nya bostadsområdet och utgör en förlängning Det bedöms finnas en risk för att lastzoner av Kristianstadslänken som genomförs i används som uppställningsytor för lastbilar centrum. Busstråket blir starkt och ger nattetid. förutsättningar för en god turtäthet vilket ger goda möjligheter för en stor andel resande Trafikplats Hammar - E22 med kollektivtrafik. Utökade kollektiva I Tyréns trafikanalys har simuleringar gjorts för förbindelser bedöms medföra positiva en maxtimmesituation år 2030. Beräkningarna synergieffekter för de intilliggande, befintliga är gjorda utifrån en full utbyggnad av plan- verksamheterna öster om planområdet, för området och kringliggande områden samt efter stadsdel Hammar och för kringliggande den allmänna trafikökningen på vägnätet. stadsdelar. Hållplatserna på Blekingevägen Under en sådan situation framgår att det finns håller acceptabla avstånd till framtida bostäder stora kapacitetsanspråk på trafikplats Hammar. och till en av shoppingcentrets entréer. Simuleringarna visar att den norra delen av Avstånden mellan busshållplats och områdena trafikplats Hammar har kapacitet för som föreslås för volymhandel och kommande trafikmängder. Det föreligger dock dagligvaruhandel blir långa. Dess besökare är viss risk för att köbildning kan uppstå och till stor del bilburna men konsekvenser kan bli tillfälligt skapa köer söderut ner mot den södra att de som inte har bil blir uteslutna från dessa cirkulationsplatsen dock utan att andra tillfarter områden. blockeras eller att låsningar uppstår. Detta Kollektivtrafikstråken bedöms medföra ett gent bedöms ge små negativa konsekvenser för kollektivtrafiknät. Planförslaget beräknas kunna framkomligheten och trafiksäkerheten på medverka till förbättrad kollektiv tillgänglighet E22/väg 118. Förslag på åtgärder för att och utökad turtäthet när en ny målpunkt avhjälpa och minska konsekvenserna finns. tillskapas vid handelsområdet. Simuleringarna visar att den södra delen av Godshantering trafikplats Hammar inte har tillräcklig kapacitet Beräkningar av de godstransporter som med det befintliga vägnätet; förutom köerna handelsområdet generar har tagits fram. från den norra delen är trafikflödet med Siffrorna är ungefärliga då andelen transporter vänstersvängande fordon från väg E22 stort är beroende av den typ av handelsverksam- och fordonen får tidvis inte tillräckliga tidsluckor heter som etableras. Generellt beräknas för att ta sig norrut på väg 118. Om inte volymhandelsområde 1, med ca 23 600 m2 åtgärder vidtas finns risk att stora negativa handelsyta, medföra 10-15 lasttransporter per konsekvenser med köer på avfartsrampen som dag, volymhandelsområde 2, där det även växer upp mot motorvägen uppstår. Förslag på planeras dagligvarubutik, med ca 9 600 m2 åtgärder för att avhjälpa och minska handelsyta, beräknas medföra ca 15 konsekvenserna finns. leveranser per dag. Lasttransporterna till Slutsatser shoppingcentret beräknas till ca 10-12 stycken Bedömningen görs att planförslagets per dag, varav den största andelen utgörs av trafikstrukturer överlag ger positiva lättare lastbilar. Leveranserna beräknas till konsekvenser för framkomligheten av tidpunkter innan handelsverksamheternas kollektivtrafik samt för gång- och cykelnätet. öppning och samlastning mellan flera butiker De nya vägar/gator som tillskapas bedöms beräknas att ske. kunna avlasta det befintliga nätet och Utifrån ovanstående görs bedömningen att medverka till förbättrad framkomlighet. För distributionstrafiken endast medför mindre boende i anslutning till planområdet beräknas negativa konsekvenser för den övriga trafikens förändringarna främst ge positiva flöde och för trafiksäkerheten. Måttligt konsekvenser. Ställningstagandet görs då negativa konsekvenser bedöms uppstå för de trafikmängderna minskar på Blekingevägen boende i planområdets närhet, då och då trafiken flyttas längre bort från leveranserna kan komma att medföra bostadsområden i samband med att Hammarleden ersätter delar av Otto
30 Miljökonsekvenser
Lindenows väg. Planen bör sträva mot att Trots en sådan åtgärd och med två körfält i minska antalet parkeringsplatser vilket i sin tur cirkulationsplatsen, kan dock köer uppstå. kan uppmuntra till minskad bilanvändning och nyttjande av befintligt kollektivtrafiknät samt det Köerna riskerar att tillfälligt växa ner mot gång- och cykelnät som finns. (Bilaga 2) rampanslutningen i den södra delen av trafik- platsen och därmed påverka kapaciteten även Då leveranser skall styras till 06.00-10.00, där dock utan att andra tillfarter blockeras eller innan öppningstiderna av köpcentra, och en att låsningar uppstår. större andel av samlastning mellan flera butiker görs bedömningen att distributions- I den södra delen av trafikplatsen trafiken inte påverkar den övriga trafiken, och rekommenderas en lösning med god kapacitet, att den inte sammanfaller med peaktider för en tvåfältig cirkulationsplats (se Bild 28.) handeln. För att få tillräcklig kapacitet och inte riskera De trafikmängder som planområdet generar köbildning, bör två körfält finnas i tillfarten från bedöms ge negativa konsekvenser för E22 och genom cirkulationsplatsen, med trafikplats Hammar/E22 och hindra möjlighet till färd norrut på väg 118 mot framkomligheten samt trafiksäkerheten. För att handelsområdet. undvika negativa konsekvenser måste Denna trafiklösning möjliggör även för åtgärder i trafikplatsen vidtas och finnas Byholmsvägen att få en anslutning direkt till färdigställda vid ett öppnande av cirkulationsplatsen, vilket gör att den shoppingcentret. nuvarande korsningen, med bristande trafik- Åtgärder säkerhetsstandard, kan stängas. En anslutning Möjliga åtgärder för att säkerställa till cirkulationsplatsen bedöms också ge trafiksäkerhet och framkomlighet vid förbättrad tillgänglighet till framtida områden trafikplatsen presenteras i Tyréns trafik- utredning enligt följande;
Den norra delen av trafikplatsen kan utformas som en cirkulationsplats med två körfält (se Bild ). Samtliga tillfarter föreslås också få två körfält, liksom samtliga utfarter, med undantag av påfartsrampen mot E22. En fri högersväng utanför cirkulationsplatsen (troligtvis befintlig direktramp) föreslås för trafik från väg 118 mot E22.
Bild 29. Föreslagen utbyggnad av den södra delen av trafikplatsen. Källa: Tyréns
söder om E22.
De positiva konsekvenser som bedöms uppstå av att bygga om den södra delen av trafikplatsen enligt ovanstående förslag, är att en säkrare trafikmiljö för trafikanter som idag korsar vägen för att ta sig till eller från Byholmsvägen uppstår. Tillskapandet av den tvåfältiga cirkulationsplatsen bedöms även ge förbättrad framkomlighet generellt i området. Detta beror på att kapacitetsökningen bedöms Bild 28. Föreslagen utbyggnad av den norradelen av trafikplatsen. Källa: Tyréns 31 Miljökonsekvenser
minska köerna som annars beräknas uppstå i ett framtida scenario.
Vid anläggandet av cirkulationsplats och anslutning till Byholmsvägen, beräknas den nyligen byggda gång- och cykelvägen justeras. De korsningspunkter mellan motorfordon och oskyddade trafikanter som då uppstår bör ägnas särskild omtanke för att erhålla god trafiksäkerhet.
Den föreslagna cirkulationsplatsen på väg 118, norra sidan om E22, förutsätts kunna byggas utan fastställd arbetsplan. Cirkulationsplatsen ingår i den upprättade förstudien för gång- och cykelvägen Hammar-Viby. Den föreslagna cirkulationsplatsen på väg 118, södra sidan om E22, planeras att formellt kunna hanteras som den norra. Trafikverket och Kristianstads kommun ska teckna en överenskommelse angående utbyggnad av de nya cirkulationsplatserna på väg 118. De nya trafiklösningarna ska stå färdiga till ett öppnande av shoppingcentret.
32 Miljökonsekvenser
4.4 Buller specifika åtgärdsprogrammen omfattar inte Kristianstad eftersom det omfattar städer över 100 000 inånare. 4.4.1 Nulägesbeskrivning och utgångspunkter Riktvärden för buller Det är framför allt buller från väg- och Miljökvalitetsnormen för buller spårtrafik som utsätter flest människor för Buller är den miljöstörning som berör flest störningar. Riksdagen har angett riktvärden för människor i Sverige och som kan ge trafikbuller som normalt inte bör överskridas omfattande skador samt försämrad hälsa. vid nybyggnation av bostäder eller vid Under år 2004 trädde förordningen om nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av omgivningsbuller i kraft. Syftet med direktivet transportleder. Ekvivalent ljudnivå avser är att samordna bullerarbetet inom EU med medelljudnivån under en given tidsperiod gemensamma bullermått, kartläggnings- och (vanligast är beräkningar under ett dygn) för bedömningsgrunder, information samt trafikbuller. Maximal ljudnivå avser den högsta handlingsplaner. Inte minst är direktivet en ljudnivån under en viss tidsperiod. grund för att upprätta åtgärder för att förhindra Riktvärdena vid nybyggnation av buller. Miljökvalitetsnormen för buller är inte bostadsbebyggelse eller väsentlig ombyggnad utformad som riktlinjer utan som en av infrastruktur är; målsättningsnorm som skall eftersträvas; genom kartläggning av omgivningsbuller samt - 30 dBA ekvivalentnivå inomhus. upprättande och fastställande av - 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid. åtgärdsprogram skall det eftersträvas att - 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid omgivningsbuller inte medför skadliga effekter fasad. på människors hälsa. Med omgivningsbuller - 70 dBA maximalnivå vid uteplats i avses i förordningen: buller från vägar, järnvä- anslutning till bostad. gar, flygplatser och industriell verksamhet. De
Bild 30 Bilden visar bullerutbredningen utifrån dagens situation, ekvivalent ljudnivå.(Bilaga 3)
33 Miljökonsekvenser
Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för Blekingevägen, Otto Lindenows väg och buller på arbetsplatser, friluftsområden, parker, Hammarleden. Såväl ekvivalent som maximal samt andra rekreationsytor inom ljudnivå i dB(A) har beräknats och husens tätortsbebyggelse. Vilka föreslås enligt egenreflektion har medräknats för att visa följande; ljudnivåer vid bostädernas uteplatser.
- 40 dBA ekvivalentnivå inomhus under Beräkningarna av nulägets trafikmängder visar dagtid (kl. 06-18) för arbetslokaler för att den befintliga bostadsbebyggelsen närmast tyst verksamhet. Blekingevägen, har ekvivalenta ljudnivåer som - 45-50 dBA ekvivalentnivå utomhus överstiger 55 dB(A) vid ytterfasad, se Bild . (dag- och kvällstid kl. 06-22.00) vid Större delen av bostäderna har ekvivalenta parker och andra rekreationsytor i ljudnivåer på 60 dB(A). De maximala tätorter. ljudnivåerna uppgår till 75-80 dB(A) för större - 40 dBA ekvivalentnivå utomhus (dag- delen av bebyggelsen. och kvällstid kl. 06-22.00) inom friluftsområden. Bostadsbebyggelsen intill Otto Lindenows väg har ekvivalenta ljudnivåer på 50-55 dB(A). De Då planområdet inte omfattar arbetsplatser för maximala ljudnivåerna uppgår till 70-75 dB(A) tyst verksamhet bedöms endast vid ytterfasad. bullerriktvärden för bostadsbebyggelse som relevant att belysa i denna MKB. 4.4.2 Nollalternativ Det är samma vägar i det här scenariot som i Bullernivåer nuläget men trafiken har ökat. Hastigheten är En utredning för trafikbuller har tagits fram 60 km/h istället för 50 km/h på Otto Lindenows (Bilaga 3) som visar bullerutbredningen för väg och 40 km/h istället för 50 km/h på nuläget och för de olika alternativen med Blekingevägen. trafikmängder för år 2030 (se kap. 4.3) på
Bild 31 Bilden visar bullerutbredningen beräknat efter nollalternativets förutsättningar, ekvivalent ljudnivå.(Bilaga 3)
34 Miljökonsekvenser
Nollalternativets trafikmängder beräknas Nollalternativet bedöms därmed medföra stor medföra ekvivalenta ljudnivåer som uppgår till negativ miljöpåverkan för de boende i området. 60-65 dB(A) vid Blekingevägen (se Bild ). De maximala ljudnivåerna uppgår till 75-80 dB(A) 4.4.3 Planförslag för större delen av fastigheterna, i enstaka fall Planförslagets trafikstrukturer och de överstigs 80 dB(A). trafikmängder som beräknas uppstå enligt detaljplanens samrådshandling, innebär att För bostadsbebyggelsen längs med Otto bostadsbebyggelsen längs med Blekingevägen Lindenows väg har de ekvivalenta ljudnivåerna får ekvivalenta ljudnivåer mellan 55-60 dB(A) ökat i förhållande till nuläget och uppgår till ca (se Bild ). De maximala ljudnivåerna uppgår till 60 dB(A). De maximala ljudnivåerna beräknas 75-80 dB(A). Sträckningen av den nya uppgå till 70-75 dB(A). Hammarleden medför ekvivalenta ljudnivåer Nollalternativet medför att det rekommen- som understiger 55 dB(A) och maximal derade värdet för ekvivalent ljudnivå utomhus ljudnivå runt 60 dB(A) för den befintliga vid fasad (55 dB(A)) överstigs för samtliga bebyggelsen. Enligt granskningshandlingens bostadsfastigheter i direkt anslutning till förslag bedöms ljudnivåerna på Blekingevägen vägarna. Negativa konsekvenser i form av att bli ännu bättre än i samrådshandlingen, störningar som kan leda till försämrad livsmiljö flöden blir ännu mindre då vägen stängs av för och ohälsa, riskerar att uppstå till följd av genomfartstrafik och lokalgatan till bostäderna alternativet. kopplas inte ihop med handelsområdet.
Effekterna av planförslaget är att Nollalternativet bedöms inte medverka till bostadsbebyggelsen längs med den f.d. Otto åtgärder som kan minska andelen motordriven Lindenows väg, i planförslaget Hammarleden, trafik (ytterligare kollektiva förbindelser eller får lägre ljudnivåer i förhållande till nuläget. utbyggt gång- och cykelvägnät) och därmed Detta bedöms medföra positiva konsekvenser minska bullret. för bostäderna i form av mindre störningar och
Bild 32. Bilden visar bullerutbredningen beräknat efter planförslagets förutsättningar, ekvivalent ljudnivå. 35 Miljökonsekvenser
förbättrad livsmiljö. De maximala bullernivåerna intill Blekingevägen bedöms dock medföra vissa störningar för den befintliga bebyggelsen intill vägen.
Gällande riktvärden avseende trafikbuller vid bostadsbebyggelse, beräknas kunna uppnås för fasader som är vända bort från Blekingevägen.
Utifrån ovanstående uppgifter görs en sammanvägd bedömning, att planförslaget inte medför stora negativa konsekvenser till följd av trafikbuller. Planförslaget bedöms beakta riktvärden för buller och miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller.
De generella trafikbullernivåerna för det tänkta bostadsområdet söder om Blekingenvägen har beräknats av Tyréns i en kompletterande bullerberäkning (bilaga 16). Beräkningarna utgår från att Blekingevägen är stängd för genomfartstrafik i den östra delen av Hammar. Trafikmängden på sträckan antas år 2030 vara 1200 f/d, varav 420 tunga fordon (bussar). 26 tunga fordon antas passera nattetid (22-06). Hastigheten på Blekingevägen har antagits vara 50 km/h. För att klara ekvivalentvärdet 55 dBA behövs ett minsta avstånd till vägkanten för 1-våning 17,5 meter, 2-våningar 19,1 meter, 3-våningar 18,4 meter och 4 våningar 17,4. För att klara maxvärdet 70 dBA behövs ett minsta avstånd till vägkanten för 1-våning 30,2 meter, 2-våningar 34,1 meter, 3-våningar 33,7meter och 4 våningar 33,0.
Slutsatser Resultaten av bullerberäkningarna visar att skillnaderna mellan de olika scenarierna är små. Trots marginella skillnader uppmäter planförslaget de lägsta ekvivalenta ljud- nivåerna. De högsta ekvivalenta nivåerna beräknas nollalternativet medföra. De maximala ljudnivåerna är relativt höga för samtliga förslag för bebyggelsen längs med Blekingevägen. I förhållande till nollalternativet bedöms planförslaget medföra minskade risker för att befintliga och nya bostäder ska utsättas för trafikbuller. (Bilaga 3)
Åtgärder Då planförslaget inte bedöms medföra negativa konsekvenser till följd av buller, upprättas inga åtgärder.
36 Miljökonsekvenser
4.5 Luft år 2012. Riktvärdena för ozon skall efter- strävas till år 2019 och för partiklar (PM2,5) får riktvärdena inte överskridas från år 2015. 4.5.1 Nulägesbeskrivning och utgångspunkter Enligt luftkvalitetsförordningen, finns s.k. övre och undre utvärderingströsklar vid kontrollen Miljökvalitetsnormer för luft av luftföroreningar. Om halten i omgivningen För att förhindra att vissa hälsoskadliga överstiger den övre utvärderingströskeln skall ämnen sprids i utomhusluften har regeringen kommunen kontrollera miljökvalitetsnormen utfärdat en luftkvalitetsförordning med mätningar i omgivningen, som kan (SFS 2010:477) som innefattar kompletteras med beräkningar. Om den undre miljökvalitetsnormer. utvärderingströskeln överskrids får kontrollen ske med en kombination av mätningar och Miljökvalitetsnormerna baseras på krav i EU- beräkningar. Om den undre utvärderings- direktiv och avser riktvärden som inte får tröskeln underskrids kan bedömningen ske överskridas eller som skall eftersträvas. med enbart beräkningar eller objektiv Kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, uppskattning. bensen, kolmonoxid och partiklar (PM10) omfattas av krav att de inte får överskridas. De luftföroreningar som bedöms beröras av Riktvärdena för arsenik, kadmium, nickel och planförslagets vägtrafik är utsläpp av bens(a)pyren ska eftersträvas till 31 december kvävedioxid och partiklar. Tröskelvärdena för
Tabell 3. Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för kvävedioxid samt partiklar PM10 och PM2,5.
Års- Dygns- Timme- medelhalt medelvärdeµg/ delvärde µg/m3 m3 µg/m3
Kvävedioxid (NO2)
Norm 40 60 90
Övre tröskel 32 48 72
Undre tröskel 26 36 54
Partiklar (PM10)
Norm 40 50 -
Övre tröskel 28 35 -
Undre tröskel 20 25 -
Partiklar (PM2,5)
Norm* 25* - -
Övre tröskel 17 - -
Undre tröskel 12 - -
*PM2,5 är ett riktvärde fram till den 1 januari år 2015, varefter det blir ett gränsvärde.
37 Miljökonsekvenser
dessa redovisas i Tabell 3, i enheten av svaveldioxid kan vid förhöjda halter påverka mikrometer/kubikmeter (µg/m3). För hälsan, främst genom irritation av luftvägarna. kvävedioxid anges dygnsmedelvärdet och timmedelvärdet som 98-percentil, för partiklar I tätorter innebär partikelburna föroreningar i anges dygnsmedelvärdet som 90-percentil. luftens innehåll stora hälsorisker. Om partiklarna är tillräckligt små följer de med Luftföroreningar inandningsluften ned i lungorna och kan Luftföroreningar kan inverka negativt på därigenom orsaka andningsbesvär hos människors hälsa och bidra med miljöproblem känsliga personer. Partiklarna som omfattas av som klimatförändringar, försurning, miljökvalitetsnormer (PM10 och PM2,5) är max övergödning och uttunning av ozonskiktet. 10 respektive 2,5 mikrometer stora. Spridning av luftföroreningar styrs främst av de meteorologiska faktorerna, vind och Spridningsberäkningar temperaturskiktning. Föroreningarnas Spridningsberäkningar från utsläpp av omfattning är till stor del beroende av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10) har dygnsrytmen för människan, dvs. de ökar tagits fram (Bilaga 4) utifrån trafikmängderna under dagtid och minskar under natten. på det primära transportnätet i planområdets närhet (se kap. 4.3). Uppskattade Luftföroreningar orsakas till största del av den metereologiska förhållanden och klimatdata ökande vägtrafiken. Bilarnas andel av de totala ligger till grund för beräkningarna. I föroreningsutsläppen i städerna är helt beräkningarna har 50 % av de uppmätta dominerande när det gäller kolväten, kväveoxiderna antagits vara kvävedioxider. kolmonoxid och kväveoxider. Förbränning av bränslen i motorfordon ger även upphov till För att visa på de tillskott av halter som de partiklar. olika alternativen innebär, redovisas tillskott för sig och bakgrundshalter för sig. Bakgrunds- Kväveoxider bidrar till försurning och halterna är inhämtade och uppräknade från övergödning av mark, skog och vatten. mätdata från Svenska Miljöinstitutet, IVL, från Kvävedioxider bildas vid förbränning eller år 2011. Tillskotts- och bakgrundshalterna oxidering av kväveoxid. Ämnet har negativ sammanställs sedan i en total halt. inverkan på luftvägarna och ger upphov till Beräkningarna avser årsmedelvärden och irritation och nedsatt lungfunktion. Astmatiker föroreningsnivåer (90- eller 98-percentiler) för är särskilt känsliga för kvävedioxider. Utsläpp dygnsmedelvärden samt timmedelvärden.
Tabell 4. Nuläge; Sammanställning av beräkningar från utsläpp av kvävedioxider och partiklar.
Nuläge 2013 Tillskott Bakgrund Total Miljökva
shalt halt litetsnor 3 3 (µg/m ) (µg/m ) m (µg/m3) (µg/m3) Kvävedioxider Årsmedelvärd 8 4,4 6,4 40 (NO2) e 98-percentil 40 - 60 dygnsmedelv ärde
98-percentil 30 10 40 90 timmedelvärd e
Partiklar PM10 Årsmedelvärd 0,2 16,2 16,4 40 e 90-percentil 0,4 27,6 28 50 dygnsmedel värde
38 Miljökonsekvenser
Resultaten av beräkningarna för nuläget och 1619, 1984) dock tagit fram rekommendationer nollalternativet avser en sammanställning av för omfattningen av luktemissioner. Rapporten de halter som finns närmast bostadsområdet i pekar på att om lukt förekommer under 2-3 % den nordöstra delen av planområdet. Området av tiden under året så finns det risk för har valts ut för att visa på de halter som olägenheter, 2 % av tiden motsvarar 175 förekommer där människor med största timmar under året. sannolikhet vistas. På uppdrag av Kristianstad kommun Nulägets trafikmängder ger upphov till upprättade Sweco år 2008 (reviderad i augusti föroreningshalter enligt tabell 4. För kartor som år 2009) en utredning gällande luktemissioner visar spridningsberäkningarna se bilaga 4. och spridningsberäkningar från reningsverket. Utredningen syftade till att undersöka om en De uppmätta värdena visar att dagens utsläpp förtätning av kringliggande områden är möjligt, av luftföroreningar inte bidrar till att samt att ge förslag på olika åtgärdsalternativ miljökvalitetsnormen överstigs. för att minska luktemissionerna. Naturvårdsverkets rekommendationer låg till Luktemissioner grund för de utförda analyserna. Direkt väster om det aktuella planområdet, i västra Björkhemsområdet, ligger Kristianstads Av utredningen framgår att planområdets reningsverk, CRV. Verksamheten innefattar västra delar ingår i området för luktpåverkan hantering av avloppsvatten vilket innebär risk från reningsverket. De beräkningar som för luktspridning. gjordes år 2008 visar dock att luktspridning ligger under Naturvårdsverkets rekommen- Luktemissioner kan generellt sägas uppkomma dationer, dvs. under 175 timmar/år (se Bild 11). i förbehandlingen av det råa avloppsvattnet, Om åtgärder upprättas som förhindrar dvs. i inloppspumpstationer, sandfång och luktspridningen från reningsverket kan försedimentering, samt från slamhantering luktpåverkan till planområdet minskas såsom behandling, förvaring och transporter. ytterligare. För luktemissioner finns inga riktlinjer I de slutsatser som presenteras i utredningen tillämpbara. Naturvårdsverket har i en rapport har en förtätning av Hammar, med från 1984 ”Lukt och luktmätning” (SNV PM
Bild 10. Bilden visar luktspridning från reningsverket, utan att åtgärder upprättas. Planområdet är markerat med rött. Källa: Sweco
39 Miljökonsekvenser
tillskapandet av handelsbyggnader och bostäder (i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad) bedömts som möjligt. Ytterligare åtgärder vid reningsverket för att minska luftspridning ingår i arbetet med ny detaljplan och tillståndsprövning för reningsverkets verksamhet.
Bild 34. Bilden visar att om åtgärder upprättas så kan luktspridningen minskas. Planområdet markerat med rött. Källa: Sweco
Bild 35. Bilden visar att om åtgärder upprättas så kan luktspridningen minskas ytterligare. Planområdet markerat med rött. Källa: Sweco
40 Miljökonsekvenser
4.5.2 Nollalternativ Beräkningarna av luftföroreningar i nollalternativet visar att inga miljökvalitets- Spridningsberäkningar av luftföroreningar normer överskrids. Nollalternativet bedöms Spridningsberäkningarna för de därmed inte medföra negativa konsekvenser föroreningshalter som uppkommer av för omgivningen. nollalternativets trafikmängder (se kap. 4.3.2) Ett nollalternativ bedöms medföra sämre visas i bilaga 4. En sammanställning av de förutsättningar att reducera andelen biltrafik uppmätta värdena redovisas i Tabell 5. och därmed sänka föroreningshalterna Nollalternativets trafikmängder är lägre än de ytterligare, i förhållande till planförslaget. Inga som beräknas uppstå i planförslaget. Detta positiva konsekvenser så som utbyggnad av medför även att sammanställningen av de gång- och cykelvägnätet eller utökade beräknade luftföroreningshalterna blir lägre i kollektiva förbindelser bedöms uppstå i ett nollalternativet, än i planförslaget. nollalternativ.
De högsta föroreningshalterna i nollalternativet Slutsatser beräknas uppkomma intill vägområdet för E22. Sammanfattningsvis görs bedömningen att I dessa lägen riskerar föroreningshalterna att nollalternativ medför måttligt positiva vara så pass höga att de överskrider tröskel- konsekvenser till följd av luftföroreningar. värdena och medför negativa konsekvenser för Luktemissioner omgivningen. Nollalternativet bedöms inte medföra negativa Sammanställningen av de kvävedioxider halter konsekvenser till följd av luktemissioner från som beräknas uppkomma inom bostads- reningsverket. området som angränsar till planområdet i nordväst, visar att halterna ligger under det undre tröskelvärdet för kvävedioxider.
Avseende partikelhalten är bakgrundshalten redan så hög att ett överskridande av det undre tröskelvärdet görs, trots att tillskotten är låga (se tabell 5). Beräkningar har endast gjorts av PM10, dock kan det konstateras att ifall hela det beräknade tillskottet av partiklar skulle vara PM2,5 så innebär det inte ett överskridande av miljökvalitetsnormen.
Tabell 5. Beräkningar från utsläpp av kvävedioxider och partiklar, nollalternativ.
Nollalternativ Tillskott Bakgrundshalt Total Miljökvalitetsnorm halt 2030 3 3 3 3 (µg/m ) (µg/m ) (µg/m ) (µg/m ) Kvävedioxider Årsmedelvärde 2 4,4 6,4 40 (NO2) 98-percentil 10 - - 60 dygnsmedelvärde 98-percentil 10 10 20 90 timmedelvärde
Partiklar PM10 Årsmedelvärde 0,1 16,2 16,3 40 90-percentil 0,2 27,6 27,8 50 dygnsmedelvärde
41 Miljökonsekvenser
4.5.3 Planförslag förbindelser, bedöms medföra möjligheter att minska andelen biltrafik i närområdet. Spridningsberäkningar av luftföroreningar Åtgärder Sammanställningen av de utsläppshalter från Kontinuerliga mätningar av luftkvalitén inom kväveoxider och partiklar, som uppstår till följd och i anslutning till planområdet, bör göras av planförslagets trafikmängder, redovisas i kontinuerligt för att säkerställa att gällande Tabell 6. normer och riktvärden inte överskrids. De högsta halterna av föroreningarna återfinns Luktemissioner intill E22. Halterna av kväveoxider ligger under Utifrån ovanstående utredning gällande det undre tröskelvärdet för kvävedioxider. För luktpåverkan från centrala reningsverket, görs partikelhalten görs bedömningen att bedömningen att planområdet inte riskerar att bakgrundshalterna är så pass höga att ett utsättas luktstörningar. överskridande av det undre tröskelvärdet görs, trots att tillskotten är låga. Den markanvändning som föreslås inom de delar av planområdet som eventuellt omfattas Gällande halter av PM2,5 har inga beräkningar av luktspridning, bedöms inte riskera att utsätta gjorts. Dock kan det konstateras att om hela människor för olägenheter från lukt under det beräknade tillskottet av partiklar (PM10) längre tidsperioder. skulle vara PM2,5, så innebär det inte ett överskridande av miljökvalitetsnormen. Åtgärder Planförslaget bedöms inte medföra negativa Inga åtgärder upprättas. konsekvenser till följd av luftföroreningar från vägtrafiken. Planförslaget beräknas inte att innebära överskridande av miljökvalitets- normen för kväveoxider.
Planförslaget bedöms medföra negativa effekter för luftkvalitén inom området då förslaget innebär att biltrafiken ökar och därmed dess utsläpp; Dock medför de verksamheter som planeras i inom planområdet funktionsblandning i Hammar. Detta bedöms i sin tur leda till minskat transportbehov för inköpsärenden, arbetspendling etc i närområdet. De nya gång- och cykelvägar som tillkommer inom planområdet och utökade kollektiva
Tabell 6. Beräkningar från utsläpp av kvävedioxider och partiklar, planförslaget.
Planförslag Tillskott Bakgrund Total halt Miljökvalitetsnorm shalt (µg/m3) 2030 3 3 (µg/m ) (µg/m ) (µg/m3) Kvävedioxider Årsmedelvärde 3 4,4 7,4 40 (NO2) 98-percentil 15 - - 60 dygnsmedelvärde 98-percentil 20 10 30 90 timmedelvärde Partiklar PM10 Årsmedelvärde 0,1 16,2 16,3 40 90-percentil 0,2 27,6 27,8 50 dygnsmedelvärd e
42 Miljökonsekvenser
Bild 11. I de olika beräkningsalternativen finns de högsta halterna av luftföroreningar inom beräkningsområdet närmast E22. Det område som har valts (röd punkt) för att jämföra de olika alternativen är i 2030 utbyggnadsalternativet beläget på parkeringen i söder som ligger närmast E22. Det innebär att detta är det område där det kommer att vistas människor närmast de högsta tillskotten. I nollalternativet ligger området ute på åkermark.
43 Miljökonsekvenser
4.6 Mark lerjorden helt saknas. Under lerjorden återfinns normalt sedimentära bildningar av sand och silt samt ställvis av morän. De södra delarna av 4.6.1 Nulägesbeskrivning och området bedöms ur geoteknisk synpunkt som utgångspunkter sämst lämpade för byggnationer. Bild 28 visar planområdets ytligt förekommande jordarter. Allmänna geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har utförts inom Sättningsrisker planområdet för att översiktligt undersöka Då de geotekniska förhållandena inom markens beskaffenhet och möjligheterna att planområdet övervägande består av lerjordar, uppföra ny bebyggelse (Bilaga 5). Området ökar riskerna för sättningar i samband med innehåller höjdskillnader av storleksordningen byggnationer. När marknivåerna höjs, ökar 10 m. Den högsta nivå, +9 möh återfinns kring risken för att sättningar utvecklas, då Hammarshus gård. I övrigt är området i sin markhöjningen innebär ett lasttillskott. östra kant ca +6 möh och i den västliga ca ± 0. Sättningar i lerjordar sker normalt under längre Utmed den södra kanten av området, längs tidsperioder och medför ökade risker för väg E22, varierar höjden från +1 möh i väster skador så som sprickor, på de byggnader som till ca +7 möh i öster. uppförs. (Bilaga 6)
Den dominerande jordarten inom området utgörs av en varvig lerjord som ofta har inslag av organisk jord (bestående av torv, gyttja, lerig gyttja etc.) Lerans mäktighet varierar från nära noll till 15 m. De största mäktigheterna återfinns utmed områdets västra rand. De minsta mäktigheterna inom området återfinns runt Hammarshus där
Bild 12. Redovisade jordarter är tolkade från SGU:s jordartskartor AE nr 88 och nr 106. Underlaget visar de ytligt förekommande jordarterna. Källa: Sweco
44 Miljökonsekvenser
C-C
A-A B-B
Bild 13. Den ungefärliga avgränsningen för de tre platsspecifika geotekniska undersökningarna illustreras med grå fält. Streckade linjer markerar sektioner enligt bild 38-40 . Källa: Sweco
Platsspecifika geotekniska förhållanden finsand och silt vilande på morän. Moränen Tre platsspecifika geotekniska undersökningar återfinns på djup mellan 3-5 m. Längs den har gjorts inom planområdet (Bilaga 6). De tre östra kanten är lermäktigheten endast 2-3 m undersökningsområdena, 1A, 1B och 2, varav den övre metern utgörs av en torrskorpa. baseras på de områden som föreslås tas i Torrskorpelera bildas normalt i de övre delarna anspråk för handelsverksamheter. av leror genom uttorkning, tjälning och vittring. Torrskorpan kan vara fastare än under- Område 1A lagrande lera samt även vara något mer I de västra och nordvästra delarna av genomsläpplig för vatten då vid uttorkning kan delområde 1A utgörs jordlagren av i huvudsak utveckla spricksystem där t ex rötter från
Bild 14. Sektion A-A i område 1A som visar jordarter i genomskärning för lokalisering se Bild 16. Källa: Sweco
45 Miljökonsekvenser
vegetation kan etablera sig. I de södra delarna växellagring finns sand på ca 3 m djup. av området består jordlagren av lera med en mäktighet som varierar mellan 0-7 m. Område 2 Inom hela område 2 består jordlagren generellt Område 1B av lerjord med en mäktighet mellan 3-6 meter. De västra delarna av område 1B utgörs av Leran innehåller organiska inslag i vissa partier jordlager bestående av i huvudsak sand och i delområdets västra, mellersta och östra del. siltig sand. Vissa lerlager förekommer men Sand underlagrar leran på nivåer varierande dessa har liten mäktighet. Längs den södra mellan -1 och +2 inom delområde 2. kanten av område 1B utgörs jordlagren av en Markvibrationer varvig lera med en mäktighet mellan 2-3 m. Markvibrationer är en störningskälla i form av Leran är något överkonsoliderad, vilket innebär en vågrörelse som sprids via jorden och att den genom tidigare lastökningar från fortplantas i byggnader genom inlandsis etc tåler svaga lasttillskott innan grundläggningen. Vibrationerna sprids främst sättningar utvecklas. av trafik och ökar i samband med högre Den övre delen utgörs av en svag hastigheter samt tyngre fordon. Även vägars torrskorpebildning. Under leran finns sand och jämnhet påverkar spridningen av vibrationer, siltig sand i växellagring. I öster är en jämnare vägyta är mer gynnsam för att lermäktigheten endast 3-4 m, varav den övre minska vibrationer. metern är en torrskorpa. Leran innehåller Vibrationernas vågrörelse dämpas naturligt i inslag av organisk jord, mellan 1,5 och 3,5 m samband med att de möter motstånd i marken, djup. Under leran finns sand och silt. I de norra men de kan även reflekteras samt refrakteras delarna av område 1B utgörs jordprofilen av mot olika material med skilda egenskaper. siltig lera, växellagrad med lera. Under denna Vibrationer dämpas minst och sprids således
Bild 37. Sektion B-B i område 1B som visar jordarter i genomskärning för lokalisering se Bild 16. Källa: Sweco
Bild 38. Sektion C-C i område 2 som visar jordarter i genomskärning för lokalisering se Bild 16. Källa: Sweco
46 Miljökonsekvenser
Tabell 8. Klassificering av radon i jordluft. längst i jord med högt vatteninnehåll och i löst lagrade jordar. För att förhindra olägenheter i form av vibrationer anges ofta överslags- Gräns Klassificering 3 mässiga ”riskavstånd” mellan väg och byggnad < 10 kBq/m lågradonmark 3 normalradonmark för olika jordar och hastigheter; 10 – 50 kBq/m > 50 kBq/m3 högradonmark
Tabell 7. Riskavstånd för markvibrationer. Gränsvärden för radon finns bl.a. i Boverkets byggregler, BBR, som anger att årsmedel- Jordart 50 km/h 70 km/h 90 värdet av den joniserande strålningen från km/h radongas inte får överstiga 200 kBq/m3. Lös lera <80 m <100 m <10 m Gränsvärdet gäller för nya byggnader samt för befintliga bostäder och lokaler för allmänt ändamål. Sand <8 m <10 m <10 m Rekommenderat radonskydd för nybyggnad Morän <5 m <5 m <6 m beskrivs av Statens Planverk (rapport 59:1982) som inga för lågradonmark, radonskyddande för normalradonmark samt radonsäkert för högradonmark. Planområdets förhärskande jordart, organisk lerjord, har relativt sett ett mycket högt Radonhalterna inom planområdet är uppmätt i fem olika punkter, i fyra av fem fall understiger vatteninnehåll och vibrationer kan således 3 förväntas spridas långt. I de nordöstra delarna halterna 10 kBq/m och klassas därmed som av planområdet angränsar ett bostadsområde lågradonmark. Vid en punkt i den nordöstra delen av planområdet uppmättes radonhalten där markvibrationer för närvarande är ett 3 upplevt problem för de boende. Vibrationer till 28 kBq/m vilket medför normalradonmark. riskerar att ge hälsoskadliga effekter för boende i planområdets närhet och ge upphov till negativa konsekvenser t.ex. komfort- störningar och obehag.
De nuvarande markvibrationerna bedöms främst spridas från trafik på Otto Lindenows väg.
Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när grundämnet radium faller sönder. Ämnet är hälsoskadligt och kan ge upphov till lungcancer om man utsätts för höga halter under en längre tid.
Radonhalten anges i enheten kBq/m3, kiloBecquerel/kubikmeter och gränsvärdena klassificeras enligt Tabell 8.
47 Miljökonsekvenser
Bild 15. Uppmätta markradonhalter inom planområdet. Källa: Sweco
4.6.2 Nollalternativ mer omfattande i nollalternativet eftersom avståndet mellan vägområdet och Geotekniska förhållanden – sättningsrisker bebyggelsen inte utökas. Då nollalternativet inte medför några Radon byggnationer inom området bedöms inga Då ingen ny bebyggelse uppförs i negativa konsekvenser, föranledda av de nollalternativet bedöms inga negativa geotekniska förhållandena, att uppstå. Inga konsekvenser från förhöjda markradonvärden risker för sättningar bedöms uppstå. att uppstå. Markvibrationer Nollalternativet bedöms inte medföra några 4.6.3 Planförslag förändringar från den nuvarande markanvändningen. Effekterna av alternativet Geotekniska förhållanden – sättningsrisker är att Otto Lindenows väg ha kvar sitt Effekterna av planförslaget är att marken inom nuvarande läge och att trafikmängderna på planområdet kommer att terrasseras och fyllas vägen ökar (se kap. 4.3.2). upp för att möjliggöra exploatering. Detta bedöms medverka till konsekvenser i form av Alternativet bedöms därav medföra fortsatt risk sättningsproblem. Marksättningarna bedöms för markvibrationer för bostadsbebyggelsen i främst påverka de nya byggnader som uppförs planområdets nordvästra del. inom området. De negativa konsekvenser som Markvibrationerna riskerar att medföra kan uppstå till följd av sättningar är t.ex. skador negativa konsekvenser i form av försämrad på husgrunder och sprickbildningar i fasader. livsmiljö och störningar för de boende i området. Jordarterna inom område 1A bedöms utifrån geotekniska undersökningar att medföra störst Åtgärder för att hantera negativa konsekvenser risk för olägenheter från sättningar. Sättningar i från markvibrationer bedöms bli storlek 0,02-0,05 m beräknas uppstå inom område 1A.
48 Miljökonsekvenser
Sättningsrisken inom område 2 är beroende av leder bort överflödigt vatten vid förbelastningen om marknivån måste höjas eller sänkas. Om och sänker portrycken (spänningarna) i leran, marknivån sänks från den nuvarande, vilket kortar av tidsförloppet genom att beräknas ingen sättning att ske. Om marknivå sättningarna kan utvecklas snabbare. istället höjs med ca 0,5 m, bedöms sättningar av storleken 0,05 meter att uppstå. Förbelastning är normalt en relativt kostnads- effektiv förstärkningsåtgärd, nackdelen är att Bättre förutsättningar och därmed minskade den tar lång tid och kräver mycket schakt- sättningsproblem, bedöms förekomma inom massor. Normalt erfordras 3 – 4 m jord samt område 1B. en liggtid mellan 3 – 12 månader, beroende på de geotekniska förutsättningarna, för att erhålla Slutsatser önskade resultat. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser till De befintliga jordmassorna kan schaktas ut följd av sättningar vid byggnation och helt eller delvis och ersättas med lätt fyllning. belastning av marken. På detta sätt kan belastningsökningen hållas nere. En urschaktning av 0,5 m jord som Åtgärder ersätts med markskiva medför en belastnings- För att hantera den sättningsproblematik som minskning som är runt 8 kPa. Alternativt kan lerjordarna inom planområdet medför, bör de sättningsreducerande pålning användas. planerade gatorna inom planområdet, där det är möjligt, förläggas så nära markytan som Stommarna för de byggnader som uppförs möjligt. Förstärkningsåtgärder kan vidtas för de inom område 1A kan grundläggas på delar där det inte är möjligt att förlägga betongpålar, med plattor eller alternativt med vägarna nära markytan. borrpålar. Byggnaderna inom område 1B kan grundläggas med stommar av borrpålar på ett Inom de delar av området som utgörs av djup mellan 3 och 4 m, alternativt med pålade lerjord är en möjlig förstärkningsåtgärd att grundplattor. Grundläggning av byggnaderna blanda in kalk och cement i jorden i syfte att inom område 2 kan ske med pålgrundläggning. öka hållfastheten. Denna metod är framför allt avsedd för t.ex. parkeringsytor i syfte att Markvibrationer minimera differenssättningar och på så vis Planförslaget innebär att Otto Lindenows väg minimera driftskostnaderna för hårdgjorda ytor. ersätts med Hammarleden, som får en ny Metoden går även att tillämpa på lednings- sträckning längre västerut. bäddar i syfte att minimera risken för sättningar på ledningarna så att bakfall undviks. Effekterna av den nya sträckningen är att avståndet till den befintliga bostads- Hårdgjorda ytor och ledningsbäddar kan bebyggelsen utökas till över 100 meter. Detta förstärkas med geonät, vars syfte är att sprida bedöms minska riskerna för att markvibrationer last från tex överbyggnader. Geonäten kan ska uppstå. Samtidigt ger planförslagets även användas i kombination med andra verksamheter upphov till ökade trafikmängder förstärkningsåtgärder. och ökad andel tung trafik, vilket kan leda till ökade risker för vibrationer. Förstärkning av lera och organisk jord kan även ske med förbelastning. Genom att Den sammanvägda bedömningen görs att överlasta befintlig jord genom att påföra extra planförslaget inte medför negativa jord, normalt 3-4 m, kan de primära konsekvenser till följd av markvibrationer. sättningarna utvecklas. När jorden tas bort och Ställningstagandet görs då planförslaget konstruktionen eller överbyggnaden påförs uppfyller det rekommenderade skydds- kvarstår normalt sättningar som är avståndet med goda marginaler. Jordarterna tidsberoende och sker över lång tid (år). För inom planområdet utgörs inte av lös lera och belastning av lera kan förstärkas genom en exploatering innebär att stora delar av installation av vertikala banddräner, som kan jordmassorna i området att byts ut mot mer vara tillverkade av papp eller plast. Dränerna fasta fyllnadsmassor. Den planerade
49 Miljökonsekvenser
hastigheten på Hammarleden understiger 70 km/h (se kap. 4.3.3).
De förstärkningsåtgärder som erfordras för att kunna bygga Hammarleden och framför allt byggnaderna inom området, minskar spridning av vibrationer. KC-pelare och pålgrund- läggningar fungerar efter installation som barriärer som dämpar spridningen av vibrationer.
Slutsatser Riskerna för att boende i området ska utsättas för störningar eller olägenheter från mark- vibrationer bedöms slutligen som mycket små.
Åtgärder Planförslagets omfattning bedöms utgöra åtgärder för att minska negativa konsekvenser till följd av markvibrationer.
Ifall störningar från markvibrationer trots allt blir ett upplevt problem kan vibrationsavskärande skärmar, t.ex. sponter eller slitsmurar, uppföras mellan vägområdet och bebyggelse, som hindrar vibrationernas spridning i marken.
Radon Planförslaget innebär att bostäder planeras inom område som klassificeras som normal- radonmark. Då sådan mark har bedömts medföra viss risk för hälsoskadliga effekter, bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser.
Åtgärder För att hantera de förhöjda radonhalterna inom område för bostäder, bör detaljplanen reglera att radonsäkra byggnationer ska uppföras i det utsatta läget.
50 Miljökonsekvenser
4.7 Vatten Kristianstadsslättens maximala uttagskapacitet är komplex då systemet är dynamiskt och det är inte möjligt att relatera kapaciteten till 4.7.1 Nulägesbeskrivning och dagens grundvattenbildning. Ökade uttag ger utgångspunkter direkta konsekvenser för ythydrologin samt påverkar fördelningen mellan in- och Miljökvalitetsnormer för vatten utströmningsområden. Dessa områden För att säkra en god kvalitet av Sveriges påverkar i sin tur riskerna för transport av vattenförekomster finns miljökvalitetsnormer oönskade ämnen till berggrunden. enligt Vattenförvaltningsförordningen. Förordningen omfattar alla förekomster av Under förutsättning att man hushåller med ytvatten, grundvatten och kustvatten. grundvattenresurserna, minskar andelen Miljökvalitetsnormerna baseras på vattnets föroreningar från jordbruket och aktivt arbetar nuvarande tillstånd och bedöms efter för dagvattenhantering i samband med parametrar såsom ekologisk, kemisk och exploatering, gör kommunen ställnings- kvantitativ status. tagandet att Kristianstadslätten har fortsatt god kapacitet som grundvattentäkt. Sverige är sedan år 2004 uppdelat i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje Enligt Länsstyrelsens karttjänst VISS distrikt, som ansvarar för att EU:s ramdirektiv (Vatteninformationssystem Sverige) omfattas för vatten genomförs. Kristianstads kommun Kristianstadslättens grundvatten av tillhör vattendistriktet Södra Östersjön där miljökvalitetsnormer för kvantitativ och kemisk länsstyrelsen i Kalmar län utgör vatten- status. Grundvattnets nuvarande status har myndighet. bedömts som god och normerna innebär att denna status ska upprätthållas till år 2015. Grundvatten Grundvattenytan återfinns i planområdets Länsstyrelsen fastställde, enligt beslut daterat västra delar i markytan, vid nivå ca ± 0 möh. I 2009-12-22, att det finns risk för att de östra delarna av planområdet, som är högre grundvattenförekomsten inte uppnår god belägna, finns uppmätta grundvattennivåer vid kemisk status till år 2015. Ett stort antal tätorter ca +3 m. Planområdets övervägande lerjordar där Kristianstad är den största, stora vägar, med högt vatteninnehåll, innebär att området enskilda avlopp, jordbruk och användandet av inte tillåter någon större grundvattenbildning i bekämpningsmedel m.m. föranleder risk för dagsläget. negativ påverkan på grundvattenkvaliteten.
Planområdet ingår i området för den norra För att uppnå god kvantitativ status anger delen av grundvattenförekomsten Vattendirektivet, att uttaget ur en Kristianstadslätten. Kristianstadslätten utgör grundvattentäkt inte ska vara större än vad Sveriges största sammanhängande som kan kompenseras genom nybildning av grundvattenmagasin och försörjer vatten. Det finns inga nuvarande registrerade kommunerna Kristianstad, Hässleholm, risker för grundvattnets kvantitativa status. Bromölla samt Östra Göinge. Hammarsjön På uppdrag av Kristianstad kommun har DHI Den intilliggande Hammarsjön, sydväst om Sverige AB undersökt vattenbalansen för aktuellt planområde, är en del av Helge åns Kristianstadsslätten. Beräkningarna visar att nedre lopp och ingår i biosfärområde från 1940-talet, då det första uttaget Kristianstad Vattenrike. Sjön med intilliggande påbörjades från den sedimentära berggrunden, våtmarksområden utgör riksintresse för har grundvattenuttagen stadigt ökat. Detta har naturvården och skyddas genom naturreservat påverkat slättens vattenbalans och förändrat samt Natura 2000-områden enligt in- och utströmningsmönstren. Sedan 1980- Fågeldirektivet respektive Art- och talet fram till år 2010 har de kommunala och habitatdirektivet (se Bild 21). industriella uttagen från den norra slätten ökat med ca 5 %.
51 Miljökonsekvenser
Riksintresse häckande och rastande våtmarksfåglar. Sjön Riksintresset för Hammarsjön är beskrivet som omfattas av bevarandemål som bl.a. innebär ett representativt odlingslandskap med lång att Hammarsjöns allmänt höga biologiska hävdkontinuitet och rik förekomst av mångfald inte får påverkas negativt, att dess naturbetesmarker. vattenkvalitet inte får försämras samt att livsmiljön för sjöns fågelarter ska bibehållas. På sötvattenstrandängar och öppen hagmark återfinns art- och individrika växtsamhällen och De största riskerna för områdets naturtyp och området är en mycket viktig fågellokal. N2000-arter är bl.a. tillförsel av färgat material Hammarsjön har ett stort, långsträckt som oxiderade metaller, t.ex. järn, som ett våtmarkskomplex med värdefulla mader längs resultat av extrema vattenståndsfluktuationer i sjöstränderna som tidvis är översvämmade. uppströms mark- och grundvatten. Ytterligare Vid sjön finns högt värderad sumpskog och en risk är påverkan på Hammarsjöns naturliga markerna har höga botaniska samt vattenståndsfluktuation. För områdets N2000- ornitologiska värden. fågelarter är de största riskerna igenväxning eller minskning av sjöytan och försämrad eller Natura 2000 upphävd hävd av betes- och slåtterängar. Natura 2000-områden ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett Naturreservat långsiktigt bevarande. Syftet med Intill Hammarsjön finns naturreservat som Hammarsjöns N2000-områden är att upprättats med syfte att bl.a. bevara upprätthålla sjöns naturtyper och arter i områdenas biologiska mångfald, vårda och gynnsam bevarandestatus. bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av område för friluftslivet. Natura 2000-området är framför allt viktigt för
Bild 40. Bild från FÖP. Hammarsjöns skyddade naturområden. Planområdet är markerat med svart. Källa: Kristianstad kommun.
52 Miljökonsekvenser
Miljökvalitetsnormer 4.7.2 Nollalternativ Hammarsjön omfattas, enligt VISS, av miljökvalitetsnormer för ekologisk status och Miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus. Sjöns nuvarande Nollalternativet innebär att planområdet fortsatt ekologiska och kemiska status har är ianspråktaget för jordbruksändamål och att klassificerats som god. Miljökvalitetsnormerna marken inte hårdgörs. Ett nollalternativ reglerar att Hammarsjön ska behålla sin bedöms i förhållande till planförslaget, att nuvarande goda status till tidsfristen 2015. bättre medverka till möjligheten för grundvattenbildning, då naturmarken tillåter Länsstyrelsen gjorde i en riskbedömning, infiltration av nederbörd (under förutsättning att daterad 2009-12-22, ställningstagandet att det underliggande jordarter möjliggör infiltration), finns risk för att miljökvalitetsnormerna, för se Bild 15. Nollalternativet bedöms inte kemisk och ekologisk status i Hammarsjön, påverka miljökvalitetsnormerna för inte uppnås till 2015. Vattenförekomsten grundvattnets kvantitativa status negativt. riskerar att lokalt vara negativt påverkad av miljögifter. Fortsatt nyttjande av jordbruksmarkerna och med det även användandet av Dagvattenhantering bekämpningsmedel och kemisk gödning, Hammarshus med tillhörande gård avvattnas bedöms dock medföra ökade risker för att med hjälp av en dagvattenservis i Hammars- påverka grundvattnets kemiska status negativt husvägen. Avvattning av befintliga vägar och och därmed motverka miljökvalitetsnormen. gator i anslutning till planområdet sker via diken och ledningssystem. Från väg 118/ Dagvattenhantering Åhusvägen kommer en dagvattenledning som Nollalternativet innebär ingen ytterligare löper genom området, parallellt med dagvattenhantering inom planområdet. I Blekingevägen. Den befintliga ledningen har samband med att områden norr om kapacitet på 1000 liter/sekund och avvattnar planområdet byggs ut kommer behovet av områden längre öster och norr ut, bestående omhändertagande av dagvatten att öka. av handels- och industrifastigheter samt Nollalternativet bedöms medföra risk för bostäder. kapacitetsbrist i det befintliga dagvattennätet. Ökad andel trafik på det primära vägnätet i Dagvattenledningen angör gatan i planområdets närhet, riskerar även att medföra bostadsområdet nordväst om Hammarshus, negativa konsekvenser på recipienten Holjersvägen, för att sedan korsa Otto Hammarsjön. Om dagvattnet fortsatt inte renas Lindenows väg och mynna i ett dikessystem i kan miljökvalitetsnormerna för sjöns kemiska jordbruksmark, sydväst om planområdet. och ekologiska status motverkas. Dikessystemet är en del av ett större dikningsföretag. Dikessystemet mynnar ut i 4.7.3 Planförslag stordiket och vidare ut i Hammarsjön. Det finns inget åkerdräneringssystem inom planområdet. Grundvatten Påverkan av planförslaget är att de hårdgjorda Den naturliga avrinningen från området ytorna ökar när bl.a. byggnader uppförs och beräknas idag till ca 100 liter/sekund (l/s). parkeringsytor anläggs. De hårdgjorda ytorna Enligt akten för dikningsföretaget ligger den minskar möjligheten till infiltrering och naturliga avrinningen på 0,84 liter/sekund och nybildning av grundvatten. Områdets hektar, vilket ger en avrinning från planområdet övervägande lerjordar med högt vatteninnehåll, på 41l/s. Ingen artificiell rening av dagvattnet tillåter dock inte någon större sker idag. Vattnet infiltreras genom markytan grundvattenbildning i dagsläget. Jordlager som och renas till viss del av den växtlighet som tillåter infiltration och grundvattenbildning, t.ex. finns i dikesområdena genom sedimentation, sand, siltig sand och morän, återfinns runt filtrering, växtupptag, osv. Hammarshus, samt i planområdets norra, sydvästra och södra utkant. Enligt tidigare modelleringar återfinns ett infiltrationsområde
53 Miljökonsekvenser
inom den södra delen av planområdet med och spillvattennät. Modellen tar inte hänsyn till hög infiltrationsstorlek, medan det övriga ovidkommande vatten vid kraftig nederbörd området har låg infiltrationsstorlek. eller höga grundvattennivåer. C4 Teknik gjorde bedömningen vid utredningens tidpunkt att Grundvattenbildning inom planområdet ovidkommande vatten var marginell och att möjliggörs med parker, gröna stråk och öppna datormodellen därmed var tillförlitlig. dagvattenlösningar, under förutsättning att underliggande jordlager tillåter infiltration. Utifrån ovanstående bedöms planförslaget inte Planförslaget innebär att grönområden och motverka miljökvalitetsnormerna för parkmark möjliggörs i planområdets norra och grundvattnets kvantitativa status. sydvästra del. Infiltrationsområden möjliggörs även i den södra delen av området längs Effekterna av planförslaget är även att marken Hammarleden och E22. Planförslaget bedöms inte kan nyttjas för jordbruksändamål. Detta sammantaget marginellt minska möjligheterna bedöms minska riskerna för att bekämpnings till grundvattenbildning inom planområdet enligt och gödselmedel ska spridas i grundvattnet ovan beskrivning. och påverka dess kemiska status negativt. Den dagvattenhantering som implementeras, Planförslaget innebär kontinuerliga bedöms säkerställa att eventuella föroreningar grundvattensänkningar såsom dränering av från dagvattnet inte sprids till grundvattnet då husgrunder. De föreslagna dagvatten- allt dagvatten från planområdet sedimenteras dammarna inom området förläggs under och renas genom naturlig infiltration innan det grundvattennivån. De planerade grundvatten- når recipienten. Sammanfattningsvis bedöms sänkningarna är lokala, till följd av områdets planförslaget inte motverka miljökvalitets- geologiska förhållanden och därmed bedöms normerna för grundvattnets kemiska status. påverkansområdet vara begränsat. Avståndet till den befintliga bebyggelsen från de åtgärder Slutsatser som planeras är som närmast ca 60 m. Detta Planförslaget bedöms sammanfattningsvis inte bedöms vara så pass långt att inga negativa medföra negativa konsekvenser för konsekvenser riskerar att drabba den befintliga grundvattnet med tanke på ovan resonemang bebyggelsen. och på grund av de lokala lösningar som föreslås i aktuell detaljplan. Sammanfattningsvis görs bedömningen att inga negativa konsekvenser som kan komma Åtgärder att skada allmänna eller enskilda intressen, Bebyggelsen inom planområdet bör kopplas till uppstår till följd av grundvattensänkningar. det kommunala vatten- och avloppsystemet för att säkerställa att grundvattenresursen inte Tillskapandet av 200 nya bostäder och påverkas. För att säkerställa att befintligt handelsbyggnader medför ökade krav på spillvattennät klarar den ökade belastningen vatten- och avloppshanteringen. Inför som exploateringen innebär bör en djupare planläggningen av Hammarshus har WSP, analys över det förväntade spillvattenflödet gjort kapacitetsberäkningar av det kommunala göras, samt en utredning över befintlig vatten- och avloppsnätet. Beräkningarna visar kapacitet i ledningarna. En omläggning av att det befintliga systemet har tillfredställande befintliga ledningar utanför planområdet kan kapacitet för den föreslagna utbyggnaden. visa sig vara nödvändigt om kapaciteten i Även ökad förbrukning av grundvattenresursen befintliga ledningar är för låg. beräknas uppstå vid en exploatering. De beräkningar som gjorts visar att kapacitet finns Dagvattenhantering för ökat kommunalt uttag. Större andel hårdgjorda ytor medför även behov av hantering av nederbörd och ytvatten, Undersökningen är gjord med hjälp av som annars kan infiltreras i naturmark. Ett datormodeller och resultatet säger att en större dagvattenmagasin behöver planeras in exploatering på 200 lägenheter i nordost och längs med planområdets nordvästra del. Till service- och handelsområden på 17 ha kan denna leds allt dagvatten från området. Vattnet utföras utan några åtgärder på befintligt vatten- från dagvattendammarna planeras sedan att
54 Miljökonsekvenser
vara kopplat till det befintliga dikesystemet i ytan för omhändertagande av dagvatten från jordbruksmarken sydväst om planområdet, för bostadsområdet finns längs med den västra att sedan ledas till stordiket. Vattenflödet från kanten av bostadsområdet. Här finns plats för planområdet till dikessystemet regleras till den att placera ett fördröjningsmagasin samt även naturliga avrinningen från området. en översvämningsyta för mer extrema regn. Ett regn med 50 års återkomsttid innebär att Vid ett 20-års regn ska volymer mellan 8400- ytterligare ca 1000 m3 behöver tas omhand. 3 10 400 m från handelområdet kunna Detta kan med fördel göras i en fördröjas. De största tillgängliga ytorna finns översvämningsyta dit dagvatten tillåts bredda längs infartsvägen till shoppingcentret och över vid extrem nederbörd. längs med Hammarleden där fördröjningsmagasin föreslås. Svackdike, Vid ett 100-årsregn med varaktighet upp till 6 kanal/dike samt magasin har förmågan att timmar kommer dagvattensystemet klara att fördröja stora volymer dagvatten. Även andra fördröja dagvattenvolymerna om dagvattnet i ytor behöver vara tillgängliga för den stora dammen tillåts nå upp till vallkrönet. dagvattenhantering. För att undvika att den stora dammen svämmar över föreslås ett breddavlopp vid Ett mer extremt regn med 50-års återkomsttid lämplig nivå. Breddavloppet leds till det ger upphov till volymer mellan 14 350-17 150 omlagda diket och flödet bestäms till det 3 m från handelområdet, vilket det bör finnas beräknade flöde som förväntas vid ett 100- planering för. Volymerna kan tas omhand årsregn på oexploaterat område. Vid kraftig genom att fördröjningsåtgärderna utnyttjas nederbörd med kort varaktighet kan maximalt samt att låglänta ytor, t.ex. rätt översvämning tillfälligt uppstå vid de lägre höjdsatta parkeringsytor, tillåts svämma över delarna av parkeringarna. Volymen i under en kortare tid. svackdiken och fördröjningar är dock tillräcklig för att ta hand om dagvattnet. Dagvattnet Bostadsområdet behöver kunna fördröja 1550 ytledes mot fördröjningarna som snabbt att tar m3 från ett 20-års regn. Den största tillgängliga
Bild 41. Principer för planförslagets dagvattenhantering. 55 Miljökonsekvenser
hand om överskottsvattnet. Dagvattnet inom planområdet bedöms vara förorenat av utsläpp från trafiken, t.ex. av olja, Huvudledningen för dagvattenhanteringen fosfor, bly, zink, kadmium och koppar. inom området förläggs längs Hammarleden. Föroreningarna kan medföra negativa För att avlasta huvudledningen och avvattna konsekvenser så som förändrade livsvillkor för Hammarleden, väg 118 samt E22, planeras växt- och djurlivet samt minskad biologisk även flera mindre öppna dagvattenmagasin i mångfald. De specifika växt- och djurarter som planområdets södra del. Dessa magasin återfinns vid Hammarsjön, riskerar att utsättas förläggs inom de delar av planområdet som för negativa konsekvenser ifall förorenat bedöms ha bäst förutsättningar för infiltration dagvatten leds till Hammarsjön via befintliga enligt den dagvattenutredning som tagits fram dikessystem. Även sjöns miljökvalitetsnormer och medföljer detaljplanen. bedöms motverkas av föroreningar.
I planområdets norra del förläggs en ny dag- För att förhindra att föroreningar sprids till vattenledning, som ersätter befintlig ledning Hammarsjön och ger negativa konsekvenser, från väg 118/Åhusvägen. Ledningen planeras innebär planförslaget att så stor del som att ledas till dikessystemet. Dagvattnet från det möjligt av dagvattnet leds ytligt via stråk av nya bostadsområdet planeras att ledas till den naturmark samt genom öppna dagvatten- befintliga dagvattenledningen i Holjersvägen. magasin. Även här planeras en dagvattenfördröjning för att endast naturlig avrinning ska avledas. Planförslagets öppna dagvattenlösningar i form av t.ex. dammar, svackdiken, kanaler osv. gör Beräkningar visar att det befintliga lednings- det möjligt för dagvattnet att röra sig långsamt systemet i Holjersvägen har kapacitet för att och att naturligt omhändertagande av avvattna det nya bostadsområdet. För att ändå föroreningar genom sedimentering, växtupptag avlasta ledningen planeras mindre öppna och avskiljning av partiklar sker. Då dagvattnet dagvattensystem inne i bostadsområdet. tillåts infiltrera i marken istället för att avledas ytligt kommer föroreningar att avskiljas. Genom
att leda allt dagvatten inom området till ett större magasin, kan utloppet från dammen kontrolleras och föroreningar tas omhand innan vattnet leds vidare. En större dagvattendamm gör det även möjligt för dagvattnet att stanna upp under en längre tid och att avskiljning då möjliggörs.
Bild 43. Förslag på utformning av avvattning vid hårdgjorda ytor och trädplanteringar
Bild 42. Exempel på utformning av ett svackdike. Källa Eventuella föroreningar som trots allt når Sweco dikessystemet, bedöms ha goda förut- sättningar att vidhäftas i växter innan de når
56 Miljökonsekvenser
Hammarsjön, belägen ca 1,5 km nedströms. Riskerna för att föroreningar ska spridas till Hammarsjön och därmed medföra negativa konsekvenser för sjöns växt- och djurliv, bedöms därmed som små.
Planförslagets öppna dagvattensystem med exempelvis dammar, diken och kanaler, bedöms stärka de visuella upplevelserna av planområdet och ge upphov till att flertalet nya rekreationsvärden uppstår. Detta bedöms ge positiva konsekvenser i form av förbättrad livsmiljö för de boende i omgivningen samt förstärkta upplevelsevärden för besökare till handelsområdet.
Slutsatser Dagvattenhanteringen inom planområdet bedöms sammanfattningsvis inte medföra negativa konsekvenser för omgivningen eller för Hammarsjöns natur- och vattenområden på grund av att allt dagvatten fördröjs och renas med hjälp av sedimentation innan det når recipienten.
Åtgärder För att förhindra inträngande grundvatten i fördröjningsdammar och/eller för att motverka infiltration av dagvatten till grundvattnet, kan dagvattendammar vid behov tätas.
57 Miljökonsekvenser
4.8 Klimatpåverkan Sedan 2002 pågår arbete med att bygga vallar och pumpstationer för att skydda staden från översvämningar. Planområdet ligger inom 4.8.1 Nulägesbeskrivning och invallat område. Skyddsvallarna utformas för utgångspunkter att klara ett av SMHI beräknat högsta flöde i Helge å med maximala mängder av nederbörd, Översvämningsrisker snösmältning och markvattenförhållande. Det Kristianstads lokalisering i det flacka land- finns även marginaler för att klara en hög- skapet intill Helge å, som till stora delar utgör vattensituation i havet på +2 m över nuvarande tidigare sjöbotten, innebär att staden är utsatt medelvattennivå. för översvämningsrisker. Planområdet ligger delvis inom området för den f.d. Nosabysjön, Riskerna för vallbrott, dvs. att de skyddsvallar som tidigare utgjorde den norra delen av som byggts brister eller svämmas över, Hammarsjön. bedöms som mycket små, men ska dock alltid beaktas när ny bebyggelse ska uppföras i Under senare delen av 1800-talet torrlades Kristianstad. Som försiktighetsåtgärd anger Nosabysjön till förmån för jordbruksmark. kommunen att områden som ligger under 3 Resultatet är att planområdet ligger under, eller möh, ska vidta särskilda åtgärder för att endast ett fåtal meter över havets medelvatten- hantera ett eventuellt vallbrott och stigande nivå. Vid exceptionella väderleksförhållanden vattennivå. och höga vattenstånd i Helge å och Hammar- sjön, riskerar de västra delarna av planområdet att översvämmas.
Bild 16. Bild från FÖP som visar de befintliga vallarna för Kristianstad stad och planområdet är markerat med svart. Källa: Kristianstad kommun.
58 Miljökonsekvenser
Bild 45. Bild från FÖP, vid ett eventuellt vallbrott riskerar de västra delarna av planområdet att översvämmas. Planområdet är markerat med svart. Källa: Kristianstad kommun.
Koldioxidutsläpp Trivector Traffic har på uppdrag av Region Koldioxid uppstår vid förbränning av fossila Skåne upprättat rapporten ”Hållbara bränslen så som olja, kol, naturgas och är en besöksresor till köpcentra – förslag på s.k. växthusgas som bidrar till klimat- strategier i Skåne”. Av rapporten framgår att förändringar, höjning av havsytan, över- persontransporter för inköp står för ca 10% av svämningsrisker och förändrade förutsättningar transportsektorns koldioxidutsläpp. I rapporten för jord- och skogsbruk. I ett globalt perspektiv beskrivs vidare att genom att lokalisera handel är förändrad markanvändning, fram för allt nära boendetäta områden och i lägen med god avskogning, en faktor som bidrar till att tillgänglighet till kollektivtrafikalternativ, kan halterna av koldioxid i atmosfären ökar. Växter belastningen från besöksresorna bli mindre. har naturlig upptagningsförmåga av koldioxid Generella ställningstaganden i samhälls- och när växtligheten minskar ökar halterna av planeringen så som hög densitet, blandad koldioxider. markanvändning, tillgängligheten och närheten till alternativa färdmedel till bilen anses Enligt länsstyrelsen i Skåne län står trafiken för generellt minska resbehovet och bilresorna. nästan hälften av de skånska koldioxid- utsläppen, en fjärdedel kommer från energi- Beräkningar av de koldioxidutsläpp som sektorn och en fjärdedel från industrier. Enligt nulägets trafikmängder ger upphov till (se kap. miljöbarometern för Kristianstad kommun stod 4.3.1) har gjorts. Resultaten visar att 3109 ton transporterna för 58 % av koldioxidutsläppen i koldioxid/år släpps ut. kommunen år 2009 och vägtrafiken var den dominerande utsläppskällan. Ytterligare en av 4.8.2 Nollalternativ de större bidragande faktorerna till direkta utsläpp av växthusgaser år 2009, var Översvämningsrisker energiförbrukningen hos byggnader. Nollalternativet bedöms inte medföra några förändringar från den nuvarande markanvändningen och ingen bebyggelse
59 Miljökonsekvenser
antas uppstå. De befintliga jordbruksmarkerna av +1,5-2 m medan den östliga byggnaden inom området bedöms inte vara över- inom samma kvarter kan nås av vatten upp till svämningskänsliga. +1-1,5 m. Efter en vecka har vattennivåerna innanför och utanför vallen jämnats ut och Effekterna av nollalternativet är att Otto reparationsarbetena kan påbörjas följt av Lindenows väg har kvar sin nuvarande utpumpning av vattnet. sträckning. I nollalternativet bedöms vägen vara en förbindelselänk mellan de nya Planbestämmelserna anger att lägsta nivå för områden som byggs ut i Hammarslund och färdigt golv i det västra handelskvarteret är +2 Viby, söder om planområdet. De uppskattade m, vilket innebär att det inte är någon fara för trafikmängderna i kap. 4.3.2 visar på ökad liv. Efter ett eventuellt vallbrott finns trafik på Otto Lindenows väg i nollalternativet. förhållandevis gott om tid för människor att ta sig till andra delar av staden, söka skydd högre Vid ett eventuellt vallbrott riskerar vägen att upp i byggnaderna eller ta sig till närbelägna översvämmas, vilket bedöms ge stora negativa höjder som finns inom planområdet. Tekniska konsekvenser för allmänna och enskilda installationer ska förläggas på en höjd av minst intressen. Eventuella översvämningar bedöms +3 m vilket begränsar de materiella skadorna. påverka ett stort antal människor negativt. Planområdet beräknas kunna fördröja ett 100- Nollalternativet bedöms inte medföra några årsregn med upp till 6 timmars varaktighet. Ett förändrade förutsättningar för att skydda breddavlopp kan avleda dagvattenflödet åt befintlig, angränsande bostadsbebyggelse från dikessystemet vid mycket extrem nederbörd översvämningar. Alternativet medger inga för att dagvattendammen inte ska svämma åtgärder så som förbättrad dagvattenhantering över och drabba omgivande mark. Av- eller förändrad höjdsättning som kan undvika ledningen till det befintliga dikessystemet kan översvämningar. enligt planförslaget vara detsamma som den Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet naturliga avrinningen även vid extrem medföra negativa konsekvenser vid eventuella nederbörd. översvämningar. Slutsatser Koldioxidutsläpp Planförslaget bedöms sammantaget ge måttligt Nollalternativets trafikmängder (se kap. 4.3.2) till inga negativa konsekvenser ur över- beräknas ge upphov till ca 2500 ton svämningssynpunkt. koldioxid/år. Åtgärder Utgångspunkten för projektets genomförande 4.8.3 Planförslag är att de befintliga vallprojekten ska innebära skydd mot översvämningar. Åtgärderna ska Översvämningsrisker skydda stora delen av staden. Hammarslundsvallen skyddar en stor del av Kristianstad från översvämning och Lägsta nivå för färdigt golv föreslås i det konsekvenserna av ett vallbrott skulle vara föreslagna västra handelskvarteret till +2 m, mycket stora ur ett totalt samhällsperspektiv. vilket innebär att det inte är någon fara för liv. Tekniska installationer ska förläggas på en Planområdet är i sina lägsta delar utmed Otto höjd av minst +3 m vilket begränsar de Lindenows väg beläget på höjden +-0 m. Vad materiella skadorna. gäller planområdets utsatthet vid ett eventuellt vallbrott har beräkningen för ”värsta scenariot” Koldioxidutsläpp utgått från ett 1000-årsflöde med en vattennivå De koldioxidutsläpp som beräknas uppstå till 3 på +3,3 m i Hammarsjön (ca 500 m /s i Helgeå följd av planförslagets trafikmängder (se kap. vid Torsebro). Slutsatsen av simuleringarna är 4.3.3) är 3100 ton/år. att planområdet efter 1 dygn berörs av vatten i det västra handelskvarteret. Byggnaden mot Otto Lindenows väg nås av vatten till en höjd
60 Miljökonsekvenser
Planförslaget medför större utsläpp av koldioxid än nollalternativet och har därmed en något större negativ inverkan på klimatet.
Planförslaget bedöms dock även innebära åtgärder som kan leda till minskade koldioxidutsläpp enligt den utredning som gjorts (Bilaga 4). Förslaget möjliggör för funktionsblandning i Hammar där befintliga bostäder finns, vilket bedöms bättre medverka till minskade transportbehov. Utbyggnad av gång- och cykelvägar samt kollektiva förbindelser, ger möjlighet att nyttja alternativa färdsätt till biltrafiken.
Planförslaget bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenser till följd av koldioxidutsläpp.
Åtgärder Inga åtgärder föreslås utöver planförslagets aktuella utformning med utförda utredningar som grund.
61 Miljökonsekvenser
4.9 Hälsa och säkerhet igenom tillhöra olika zoner. För allmän mark gäller att områden intill riskkällan (dvs. intill leder med farligt gods) ska utformas så att de 4.9.1 Nulägesbeskrivning och inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. utgångspunkter Enligt RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i Farligt gods samhällsplaneringen); E22 ingår i det rekommenderade vägnätet för Parkering, trafik, odling, friluftsområden och farligt gods. Väg 118/Åhusvägen är på tekniska anläggningar kan lokaliseras på ett sträckan söder om E22 och vidare mot sydöst, avstånd av 0 meter från transportleden utan ett utpekat stråk för farligt gods. Den del av vidare utredning. vägen som tangerar planområdets östra gräns, Handel (sällavaruhandel), industri, bilservice, ingår inte i det rekommenderade vägnätet för lager, tekniska anläggningar, parkering kan farligt gods. lokaliseras 30 meter från transportleden vidare Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län utan utredning. och Västra Götalands län tog år 2006 fram Handel, bostäder (småhus), kontor (i ett plan), skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen – centrumfunktioner, idrotts- och riskpolicy för markanvändning intill transport- sportanläggningar kan lokaliseras 70 meter leder för farligt gods. I denna har en riskpolicy från transportleden utan vidare utredning. tagits fram som ska fungera som en vägledning i hur markanvändning, avstånd och Bostäder (flerfamiljshus), kontor/hotell (flera riskhantering bör beaktas i samband med plan), vård, skola kan lokaliseras 150 m från planprocessen. Riskhanteringsområdet intill transportleden utan vidare utredning. leder för farligt gods är enligt riskpolicyn 150 meter. Bensinstation Det finns två bensinstationer, Din X på Zonindelningen representerar möjlig Blekingevägen samt OKQ8 vid korsningen markanvändning av kvartersmark, i förhållande Blekingevägen/Nejmans vägen, i närheten av till transportled för farligt gods på väg och planområdet. För ny bostadsbebyggelse järnväg. Indelningarna har inga fasta gränser, rekommenderar Boverket 100 meter som utan riskbilden för det aktuella planområdet är erfarenhetsmässigt bekymmersfritt avstånd avgörande för markanvändningens placering. från bensinstationer. En och samma markanvändning kan där-
Bostäder Bilservice Centrum Industri Vård Kontor Övrig handel Lager Kultur Odling Friluftsområde Skola Parkering Parkering Hotell Trafik Sällanköps- Idrotts- och Friluftsområde handel sportanläggnin
62 Miljökonsekvenser
Bländning bidra till ökad trygghet och trafiksäkerhet, samt Planområdets lokalisering intill E22 innebär att till att höja en plats upplevelsevärden. Ljus- det föreligger risk för bländning intill vägområd- satta platser upplevs som betydligt tryggare, et. Bländningsrisker kan uppstå såväl vid vilket i sin tur kan leda till att fler människor användandet av helljus som av halvljus. vistas där efter mörkrets inbrott. Faktorer som avstånd, nivåskillnad och vinkel mellan ljuskälla och mottagare, påverkar Planområdet bedöms idag inte vara anpassat bländningsrisken. Se bilaga 10. för en upplevd trygg miljö i enlighet med de aspekter som beskrivs ovan. Området är till Trygghetsaspekter största del obebyggt, landskapet består av Trygghet är inte ett synonymt ord med endast utbredda öppna ytor som ramas in av en betydelse, det är beroende av människors vägområdena för E22, Blekingevägen, väg olika upplevelser och känslor. Aspekter så som 118/Åhusvägen och Otto Lindenows väg. ålder samt genus spelar en stor roll i vad som Vägarna och dess trafik bildar barriärer i upplevs som en trygg miljö respektive inte. landskapet som förhindrar annan rörelse än biltrafik och medför risker för olyckor. Boverket har tagit fram publikationen Plats för Planområdets nuvarande markanvändning trygghet: inspiration för stadsutveckling, som innebär att det idag inte finns förbindelser eller syftar till att stärka trygghetsaspekterna i den belysning genom området. Stadsdelen fysiska planeringen. Av denna framgår att det Hammar är idag till största del ett homogent dock finns vissa gemensamma kännetecken bostadsområde där få människor är i omlopp för de platser som upplevs som trygga; de går under olika tider på dygnet. De mest frekvent att överblicka, de ger kontakt med omgivning- nyttjade rörelsestråken finns idag längs med en, de är befolkade, de går att orientera sig i, Blekingevägen och i bostadskvarteren som de blandar vägar och bebyggelse och de är ligger norr och väster om planområdet. välskötta. Hammarshusvägen nyttjas idag som ett promenadstråk. Av publikationen framgår att en stadsbyggnad med funktionsindelade områden ger sämre Olycksrisker orsakade av transporter av farligt förutsättningar för att uppleva trygghet. Detta gods på väg samt närheten till brandstation beror främst på att avstånden till arbete, vilket redovisas i rapporten har studerats i service samt bostäder ökar och att problem ”Riskhänsyn i planering” (bilaga 12). ofta uppkommer i samband med förflyttningar mellan dessa. Det kan t.ex. bli tidskrävande 4.9.2 Nollalternativ och komplicerat att kombinera flera olika ärenden. Istället anges kort restid, god Farligt gods tillgänglighet och få byten som viktiga aspekter Nollalternativet bedöms inte medföra sådan ur ett trygghetsperspektiv. markanvändning att det föreligger risk för negativa konsekvenser till följd av farligt Andra delar som beskrivs som problematiska godstransporter. ur trygghetssynpunkt är barriärer i form av järnvägsspår, större vägar eller vattendrag. Bländning Parkeringsmiljöer är ytterligare platser som Nollalternativets markanvändning bedöms vara ofta förknippas med otrygghet och då dessa tar samma som i nuläget, varav inga stor plats i staden/tätorten får det bländningsrisker bedöms uppstå i alternativet. konsekvenser för många människor. Trygghetsaspekter För att öka trygghetskänslan beskrivs i Plats Ur ett trygghetsperspektiv bedöms för trygghet att stor vikt bör läggas vid hur nollalternativet inte medverka till förbättrade entréer placeras i förhållande till busshåll- åtgärder för en upplevd trygg miljö inom eller i platser, parkeringar och platser för hämtning/ anslutning till planområdet. lämning. Befolkade platser upplevs som mer trygga än platser som är öde. God ljussättning Alternativet möjliggör inte för en tillsammans med god gestaltning i övrigt, kan funktionsblandning i Hammar vilket leder till ett
63 Miljökonsekvenser
ökat resbehov på individnivå. Detta bedöms, enligt Boverkets publikation, inte som gynnsamt ur ett trygghetsperspektiv. Nollalternativet innebär även att bostäder fortsatt dominerar i Hammar, vilket bedöms ge sämre förutsättningar för att stadsrummen ska vara befolkade under olika tider på dygnet, då det inte finns olika funktioner att tillgå.
Områdets befintliga karaktär av stora och öppna marker består och då marken fortsatt nyttjas för jordbruksändamål, är större delen av planområdet är mörkbelagt. Trygghetsförbättrande åtgärder så som utbyggnad av förbindelsestråk för kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken, möjliggörs inte. Barriäreffekterna av vägområdena vid E22, Blekingevägen, väg 118/Åhusvägen och Otto Lindenows väg bedöms kvarstå och intensifieras i samband med att trafiken på det befintliga vägnätet ökar.
De negativa konsekvenserna av nollalternativet bedöms främst uppstå på individnivå i form av inskränkt och begränsad rörelsefrihet, oroskänslor osv.
64 Miljökonsekvenser
4.9.3 Planförslag ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga. Avstängningsbar ventilation är en lämplig Farligt gods riskreducerande åtgärd för köpcentret och De verksamheterna som planeras inom livsmedelsbutiken närmast E22. Andledningen området kommer inte att medföra hantering av är att många personer vistas i dessa lokaler farligt gods. samtidigt som en stor andel farligt gods De närmsta byggnader som uppförs i passerar E22. anslutning till E22 utgörs av handelsverk- Vid ett utsläpp av brandfarlig vätska eller andra samheter. Byggnaderna förläggs ca 60-70 farliga ämnen behöver dagvattenhantering i meter från vägen och marken mellan handels- direkt anslutning till E22 utformas så att risken verksamheterna och E22 planläggs som för vidare spridning av vattnet hanteras på naturmark samt gata (Hammarleden). Den effektivt vis. föreslagna markanvändningen intill E22 bedöms inte uppmuntra till stadigvarande Bensinstation vistelse. Föreslagen ny bebyggelse ligger på längre avstånd än 100 m från befintliga Planförslaget bedöms därmed beakta risk- bensinstationer. policyn för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Inga negativa konsekvenser till Bländning följd av hantering av farligt gods bedöms Effekterna av tillskapandet av Hammarleden uppstå. intill vägområdet för E22, är att bländnings- risker uppstår mellan fordon som färdas på Åtgärder E22 och Hammarleden (se det markerade Planförslaget upprättas med beaktning av de blå området i Bild 47). gällande föreskrifterna för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Inga
Bild 17. Riskavstånd från E22. Röd linje är 50 m, gul är 100 m och den gröna linjen visar var gränsen för 150 m går.
65 Miljökonsekvenser
Bild 47. Bländningsrisk
Hammarleden bedöms även medföra vegetation planteras (buskar, mindre träd vars bländningsrisker mellan fordon som färdas på stam understiger 100 mm i diameter, etc.). lokalgatan, mellan de två volymhandels- områdena, och Hammarleden (se Bild 47, Trygghetsaspekter orangemarkerat område). Effekterna av ett genomförande av planen bedöms ge positiva konsekvenser för Bländningsrisker beräknas i båda fall möjligheten att uppnå en trygg miljö enligt de uppkomma i båda körriktningarna och bedöms aspekter som beskrivs i Boverkets publikation, därmed medföra stora negativa konsekvenser Plats för trygghet. Ställningstagandet görs för trafiksäkerheten med risk för olyckor. utifrån de förändringar som planförslaget medger; Åtgärder För att förhindra negativa konsekvenser till Planförslaget innebär att området övergår från följd av bländning, bör bländningsskydd ett obebyggt naturlandskap till en stadsmiljö upprättas inom riskområdena. Skydden bör med ny bebyggelse, vägar och grönområden. placeras utifrån hänsyn tagen till vägarnas Möjliggörandet för funktionsblandning innebär säkerhetszoner. Säkerhetszonerna varierar kortare avstånd för persontransporter och mellan de olika vägtyperna och är beräknat till bättre förutsättningar för att stadsrummen ska 7-9 meter för Hammarleden, 11 meter för E22 nyttjas under olika tider på dygnet. och 4 meter för lokalgatan mellan volymhandelsområdena. Planförslaget innebär att utformningen av stadsmiljön sker utifrån gestaltningsprinciper Ifall avståndet från säkerhetszonerna inte går för ljussättning av såväl gator, handels- att uppfylla, kan bländningsskyddet delas upp i byggnader och parkeringsytor. två delar, alternativt kan någon av vägarna förses med sidoräcke för att minska Utbyggnad av kollektivtrafik samt gång- och säkerhetszonen. Som komplement till cykelvägar, bedöms ge upphov till ett effektivt bländningsskydden kan även eftergivlig
66 Miljökonsekvenser
transportnät som gynnar alternativa färdmedel till biltrafiken.
Barriäreffekterna av vägområdena intill E22 väg 118/Åhusvägen och Blekingevägen bedöms minska när ny bebyggelse uppförs och när nya gator uppkommer som fördelar trafikflödena.
En blandning av olika verksamheter och bostäder skapar möjlighet att befolka delar av planområdet stora delar av dygnet. Dock är planen uppdelad så att den södra delen kommer att vara tom då shoppingcentret är stängt vilket kan ge intrycket av ödslighet. Den södra delen används inte heller för någon genomfart då den angränsar till E22 vilket innebär att området inte spontanbesöks efter stängningsdags. Detta kan medföra till att tryggheten upplevs som sämre i verksamhets- delen inom planområdet. Planförslaget medger inte funktionsblandning inom planområdet.
Åtgärder Planförslaget i sig utgör åtgärder för att uppnå trygghet inom planområdet. Det finns flera förutsättningar för att kunna skapa en trygg offentlig miljö. Överblickbarhet, skötsel, ljussättning är några aspekter att ta hänsyn till. I planen är det viktigt att grönytor inte utformas med stora skymmande buskage som gör att överblickbarheten försämras. Att ha en god jämn belysning i området är viktigt. Ljus- käglorna ska överlappa för att inte skapa mörka ytor. Belysningen ska heller inte blända. Genom att regelbundet sköta området genom att tömma papperskorgar ta bort klotter sköta grönytor mm upplevs området som befolkat vilket skapar en trygghet. Det är viktigt att undvika trånga passager och återvänds- gränder. En god placering och utformning av byggnader kan skapa en trygghetskänsla.
67 Miljökonsekvenser
4.10 Handelsstrategier och Vilan. Den typ av handel som inte finns representerad i Kristianstad idag är familje- shoppingcenter, vilket motsvarar ett större 4.10.1 Nulägesbeskrivning och handelsområde med olika typer av handels- utgångspunkter etableringar i ett halvexternt läge. Konsekvensbedömningen för handelsstrategier Det pågår en snabb utbyggnad av handeln i belyser detaljplanens miljöpåverkan ur ett kringliggande regioner, främst i Skåne i städer samhällsekonomiskt perspektiv. så som Helsingborg, Malmö, Lund, men även i Konsekvenserna avser påverkan för den Köpenhamn, Växjö och Kalmar. Utbyggnaden befintliga handeln i Kristianstad med omnejd. gäller framför allt sällanköpsvaror och de Inom handel talas om två typer av huvud- köpcenter som etableras har stora influens- kategorier av varor; Dagligvaror, som utgörs av områden. När närliggande köpcenter växter livsmedel samt kemiska och tekniska varor för ökar konkurrensen om den lokala köpkraften. hushållet. Sällanköp, vilka motsvarar Utvecklingen pekar mot att större handels- volymvaror (vitvaror, möbler och hem- noder växer på bekostnad av de mindre. Då elektronik) och shopping (kläder, skor, Kristianstad är en relativt liten stad är den, i smycken, böcker osv.). förhållande till de västskånska städerna, beroende av ett stort omland för att bibehålla Vid etablering av handelsområden brukar tre och utveckla sällanköpshandeln. olika lokaliseringsprinciper gälla; externt läge, vilket motsvarar lokalisering helt utanför en Dagligvaruhandeln är generellt mer de- tätort, halvexternt läge som innebär lokali- centraliserad vilket ger mindre influens- sering inom tätort, men i ett perifert läge, samt områden. Utbyggnad av dagligvarubutiker i det centralt läge vilket motsvarar lokalisering inom regionala omlandet får därmed mindre en tätort, i ett centralt läge. betydelse för utvecklingen i nordöstra Skåne och Kristianstads kommun. I kommunens handelsstrategi (se kap. 2.1.4) beskrivs Kristianstad som en relativt liten stad i NIRAS Sverige AB har, på uppdrag av ett stort omland. Fram till 1970-talet var Kristianstad kommun, upprättat en handels- handeln koncentrerad till centrum där såväl konsekvensbeskrivning i samband med sällanköpsvaror som dagligvaror såldes. detaljplaneläggning av Hammarhus. NIRAS Efterhand har sällanköpshandeln, liksom gör bedömningen att det primära upptagnings- storskalig dagligvaruhandel, flyttat ut från området för Hammarshus kundunderlag, centrum. Idag är dagligvarubutikerna i utgörs av Kristianstad, Sölvesborg, Östra Kristianstad kommun decentraliserade med Göinge och Bromölla. Det sekundära upp- större butiker i basorterna och i de flesta tagningsområdet utgörs av kunder från Hörby, stadsdelarna. Kristianstad stad har idag sju Hässleholm, Karlshamn, Olofström och Osby. områden där den mest betydande handeln Av NIRAS utredning framgår att konsumtionen finns; Centrum, Söder, Södra Näsby, Vilan, i kommunen år 2010 av dagligvaror uppgick till Charlottsborg och Härlöv. Sällanköpsvaror 2 442 miljoner kronor (Mkr), shoppingkonsum- finns i halvexterna lägen, främst i Härlöv och tionen uppgick till 2 178 Mkr i primärområdet Vilan. Dagens utbud av shopping finns endast i och 2 171 Mkr i sekundärområdet och volym- centrum och en ny shoppinggalleria i handelskonsumtionen uppgick till 1 452 Mkr i stadskärnan, Galleria Boulevard, beräknas stå primärområdet samt 1 447 Mkr i sekundär- klar år 2014. området. Det befintliga handelsutbudet i Kristianstad Inom perioden år 2011-2020 beräknas en kommun motsvara tre typer av handel; tillväxt på ca 548 Mkr för dagligvaror. För stadskärnehandel dvs. handel i centrum samt shoppinghandeln i primär- och sekundär- stormarknader och volymhandel, vilket området beräknas en tillväxt på totalt 1000 motsvarar större dagligvarubutiker och Mkr. Tillväxten inom volymhandeln beräknas butikskedjor i halvexterna lägen så som Härlöv
68 Miljökonsekvenser
totalt inom primär- och sekundärområdet till ca lokalisering av handelsverksamheter bedöms 700 Mkr. även medföra minskat resbehov på individnivå då flera olika inköpsärenden kan göras inom Gällande konkurrensen inom handelssektorn, samma område, vilket bidrar till positiv menar NIRAS att stora butiker generellt har miljöpåverkan. Ett nollalternativ bedöms även bättre förutsättningar att försvara sig mot den medföra positiva konsekvenser för handels- konkurrens som uppstår och att de lättare kan verksamheterna i stadskärnan, då ingen ny ta igen förlorad marknad. Små butiker beskrivs shopping tillkommer vid Hammarshus som generellt ha mindre resurser och därmed på utsätter centrumhandeln för konkurrens. sikt även svårare att ta igen omsättnings- minskningar. Med vissa anpassningar brukar Möjligheterna att etablera en ny typ av handel i mindre butiker, klara omsättningsminskningar Kristianstad, s.k. familjeshoppingcenter, runt 5 %. Förluster med ca 10 % innebär i bedöms inte uppstå i nollalternativet. Detta regel neddragningar av personal, flertalet bedöms medföra större risk för att shopping- butiker klarar dock även en sådan omställning. handeln istället sker utanför Kristianstad, i Som en av de primära faktorerna för mindre närliggande större orter med större utbud. butikers överlevnad, anger NIRAS som Detta bedöms i sin tur leda till sämre befolkningsutvecklingen i närområdet. förutsättningar att möta den regionala konkurrensen och utveckla Kristianstad som Upptagningsområdet för dagligvaruhandel handelsstad. Negativa konsekvenser för den bedöms av NIRAS motsvara 15-20 min. resväg samhällsekonomiska utvecklingen av med bil. Inom upptagningsområdet beräknas kommunen bedöms uppstå. en ny större dagligvarubutik hämta ca 80-90% av sin omsättning. Konkurrensen inom De negativa effekter som bedöms uppstå av dagligvaror innebär i regel att nya större att samlokalisera handelsverksamheter, är att butiker tar största delen av sin försäljning från utbyggnadsmöjligheterna begränsas av den liknande enheter. befintliga bebyggelsen. Även vägnätet i befintliga områden bedöms ha begränsade NIRAS har under 2013 kompletterat sin möjligheter för utbyggnad, vilket kan komma konsekvensbedömning med en beskrivning av att försvåra nyetableringar av handel i de handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge befintliga områdena. När handeln sam- (bilaga 15). Med handelsbalans avses lokaliseras minskar även möjligheterna att skillnaden mellan in-och utflödet av köpkraft i fördela stadens utbud över större geografiska området. Dagens flöden har studerats och områden och resbehoven för att nå handels- därefter har sällanköpsvaruhandel i verksamheter kvarstår. Nollalternativet Hammarshus lagts till och förändringarna möjliggör inte för funktionsblandning på bedömts. stadsdelsnivå, dvs. i Hammar, vilket bedöms ge negativa konsekvenser för möjligheten till 4.10.2 Nollalternativ stadsdelsnära service. Effekterna av nollalternativet bedöms vara att inget nytt större handelsområde tillkommer i ett NIRAS bedömer att om inte Kristianstad satsar halvexternt läge i Kristianstad. Istället beräknas i city och i Hammarshus kommer flera mindre handelsetableringar att ske vid de sällanköpsvaruutflödet från nordöstra Skåne befintliga handelsområdena i staden. Detta att öka. Utflödet bedöms öka från ca 2013 Mkr bedöms medföra positiva konsekvenser för år 2011 till ca 2400 Mkr år 2017 och 2800 Mkr möjligheten att nyttja befintligt vägnät och år 2022. Då har ändå NIRAS räknat med att förbindelser för kollektivtrafiken samt gång- det kommer andra handelsetableringar i och cykelvägnätet. Att samlokalisera handeln Kristianstad om inte Galleria Boulevard och till några utvalda områden inom staden Hammarshus skulle bli av. bedöms även medföra positiva synergieffekter Ett nollalternativ, utan satsningar på Gallerian för de befintliga handelsverksamheterna i form Boulevard och Hammarshus, ger ökad av ökad attraktivitet och kundunderlag när nya reslängd med bil till västra Skåne. Reslängden handelsverksamheter tillkommer. Sam- bedöms öka till ca 85 miljoner km år 2017 och
69 Miljökonsekvenser
110 miljoner år 2022. Planförslaget bedöms dock vara av så pass stor storlek, att de inom ligga på 63 miljoner km fram till år 2022 och några år kan återta sin gamla omsättning. därefter 73 miljoner km. Resandet medför därmed större negativa konsekvenser för Stora dagligvaruenheter, i t.ex. Bromölla, miljön än planförslaget. Hässleholm, Broby och Osby bedöms minska sin omsättning med ca 5 %, i enstaka fall något Nollalternativet bedöms sammantaget medföra mer. måttligt negativa konsekvenser ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv samt och även negativa Till år 2015 gör NIRAS bedömningen att konsekvenser för miljön. marknaden i Kristianstad inte är tillräcklig för etablering av två stora dagligvarubutiker i olika 4.10.3 Planförslag lägen inom Kristianstad tätort. Planförslaget innebär att ett halvexternt Shopping i primärområdet familjeshoppingcenter etableras inom Kristian- I en god marknad skulle omsättningen på stad stad, ca 3 km från centrum. Handels- 2 2 28 000 m shopping kunna bli 600 Mkr. Med området möjliggör för 8 000 m handelsyta för den konkurrens som kommer att råda, då dagligvaror, 28 000 m2 handelsyta för shopping 2 Galleria Boullervard, har tillkommit i och 35 000 m handelsyta för volymhandel. stadskärnan, bedöms dock shopping vid Hammarshus handelsverksamheter beräknas Hammarshus att nå ca 400 Mkr det första året. stå klart år 2014/2015 och shoppingcentret Av detta beräknas 75-80% att tas av beräknas ha sitt första hela försäljningsår primärområdet. 2016. NIRAS gör bedömningen att detta leder till 12- Konsekvenserna av planförslagets handels- 13 % genomsnittlig minskad omsättning år verksamheter beskrivs nedan efter kategori av 2016, för den befintliga shoppinghandeln i varor. primärområdet.
Dagligvaruhandeln Den ökade konkurrensen inom shopping- Etablering av dagligvaruhandel vid handeln bedöms leda till minskad omsättning Hammarshus beräknas i första hand för butikerna inne i stadskärnan. Ställnings- konkurrera med de befintliga butikerna i tagandet görs utifrån resultat från städer i Kristianstad, Bromölla och Östra Göinge och i storleken av Borlänge, Trollhättan och andra hand med butiker i Hässleholm, Uddevalla (med invånarantal mellan 50 000 – Karlshamn och Olofström. 55 000) som visar att stadskärnorna har drabbats hårt av externa shoppingetableringar. Mindre dagligvarubutiker (s.k. närbutiker) i t.ex. I förhållande till dessa städer bedöms dock Degeberga, Fjälkinge och Arkelstorp, som idag Kristianstad (ca 80 000 invånare) ha ett mer utgör kompletteringsbutiker till stormarknader, fördelaktigt utgångläge, dvs. en starkare bedöms redan ha utsatts för konkurrens från stadskärna. större dagligvarubutiker. De nya butiker som tillkommer vid Hammarshus beräknas därmed Shopping i sekundärområdet medföra ca 5 % omsättningsminskning, eller I sekundärområdet beräknas den mindre, för de befintliga närbutikerna. genomsnittliga påverkan för shoppinghandeln att bli mindre än 10 %. I städer som De större dagligvarubutikerna bedöms förlora i Hässleholm och Karlshamn (som bedöms ha snitt ca 11 % och konkurrensen mellan de shoppinghandel av betydelse) kan påverkan stora butikerna i Kristianstad bedöms bli hård. på 5-10 %, trots allt bli märkbar. För de städer ICA Maxi, Ica Kvantum i Åhus och ICA och samhällen som ligger utanför Kvantum i Kristianstad riskerar att minska sin sekundärområdet beräknas påverkan bli omsättning med 5-10% vardera. Willys mindre, under 5 % i genomsnitt. bedöms klara sig med en minskning på ca 5 %, om inte någon av de nya butikerna får direkt lågprisprofil. Alla dessa butiker bedöms
70 Miljökonsekvenser
Volymhandeln kommunen som intilliggande orter och Volymhandeln inom Hammarshus väntas, grannkommuner. Ur ett regionalt perspektiv vilket nämnts tidigare, få en yta på ca bedöms planförslaget därmed ge positiva 35 000 m2. Med en ”normal” omsättning på konsekvenser. 20 000 kr/ m2 bedöms detta ge en total omsättning på ca 700 Mkr. Då volymhandel De nya handelsverksamheterna gör det möjligt redan finns representerat i Kristianstad sedan att möta den regionala konkurrensen inom tidigare, bl.a. i Härlöv, gör NIRAS bedömn- handeln och förstärka Kristianstad som ingen att konkurrensen blir hård och handelsstad i förhållande till närliggande städer omsättningen för Hammarshusområdet i samma storlek. beräknas till ca 400 Mkr. Galleria Boulevard och Hammarshus kommer Hur de redan etablerade volymbutikerna att stärka Kristianstad som handelsnod i påverkas, beror på vilka volymkoncept som nordöstra Skåne och västra Blekinge. Detta är etableras vid Hammarshus. Överlag bedöms i grunden positivt för nordöstra Skåne. påverkan för volymhandeln i Kristianstad vara Regionen har nytta av ett strakt centrum som svår att bedöma. Detta beror dels på att förblir ett alternativ till de större städerna i volymhandeln i Kristianstad delas upp och dels västra Skåne. Inköpsresorna med bil till på grund av svårigheterna att förutse hur de sydvästra Skåne bedöms med ett genomfört olika områdena kommer att utvecklas. NIRAS planförslag att minska vilket ger positiva gör bedömningen att ett redan etablerat konsekvenser för miljön. volymhandelsområde kan ha bättre förut- Åtgärder sättningar att klara sig, utvecklingen är dock Arbete och åtgärder för utvecklingen av vara starkt beroende av den typ av handeln i stadskärnan görs kontinuerligt i volymhandelsetableringar som görs vid kommunens arbete i samarbete med Hammarshus. föreningen för Handelsstaden Kristianstad och Kristianstad hade år 2011 en fastighetsägarföreningen. Inom detaljplane- sällanvaruomsättning på ca 2750 Mkr. Med en förslagets ramar upprättas inga direkta etablering av Galleria Boulevard och åtgärder för stadskärnehandeln. Hammarshus bedömer NIRAS att kommunen Familjeshoppingcentret bedöms inte ha en år 2017 har ökar sin omsättning till 3650 Mkr motsvarighet i Kristianstad idag, vilket kan ge och år 2022 till 4100 Mkr. förståelse för dess etablering och bedöms Med satsningar på Galleria Boulevard och även attrahera andra kundkategorier i Hammarshus ligger utflödet still i Mkr från förhållande till handeln i stadskärnan. Den nordöstra Skåne till år 2017 men det minskar kompletterande handelskategorin har bedömts som andel av förväntad försäljning. År 2017 till som viktig för att stå mot ökad regional 2022 ökar utflödet igen från nordöstra Skåne. konkurrens.
Slutsatser Planförslaget upprättas i enlighet med den Effekterna av planförslaget är ökad konkurrens fördjupade översiktsplanen och i enlighet med för de etablerade butikerna för volymvaror och de lokaliseringsprinciper som presenteras i för shoppinghandeln i stadskärnan. Negativa kommunens handelsstrategi (se kap. 2.1.4). konsekvenser i form av minskad omsättning Befintliga bostäder och handelsverksamheter och neddragningar bedöms uppstå. Den ligger i direkt anslutning till planområdet och befintliga marknaden för dagligvaruhandel kollektivtrafiken samt gång- och cykelnätet är beräknas inte påverkas. utbyggt. Ytterligare kollektiva förbindelser och gång- och cykelvägar möjliggörs vid ett Handelsetableringen vid Hammarhus bedöms genomförande av planen. ge upphov till positiva effekter och synergi- effekter för den samhällsekonomiska All de omgivande kommunerna är tillräckligt utvecklingen. Nya arbetstillfällen möjliggörs, stora för att ha en riktigt bra dagligvaruhandel. vilket bedöms gynna såväl den egna Ett par av kommunerna är dessutom så stora
71 Miljökonsekvenser
att de kan ha en bra sällanköpsvaruhandel (särskilt Hässleholm). Hur utvecklingen blir i de olika stads- och ortskärnorna beror på hur väl man utvecklar både ny och befintlig handel efter ortens förutsättningar.
72 Miljökonsekvenser
byggtrafikens inverkan presenterad inom 5. Miljökonsekvenser parentes. under byggtid Samtliga antagna infarter till planområdet Miljökonsekvenserna som uppkommer under innebär vänstersvängar för de lastbilar som byggtid presenteras i ett eget kapitel då de är kommer från E22, vilket bedöms ge negativa tidsbegränsade och miljöpåverkan är konsekvenser trafiksäkerheten och framkom- övergående. Den påverkan som uppstår under ligheten. byggtiden och som riskerar att medföra Tillskottet av byggtrafiken på E22 samt väg störningar för omgivningen, bedöms främst att 118 (+ 600 fordon) bedöms inte orsaka uppstå från de arbetsmaskiner, transporter och störningar eller olägenheter för omgivningen, fordon som genereras av utförandet. då ingen bostadsbebyggelse finns i vägarnas direkta närhet. Trafikökningen på Blekinge- 5.1 Transporter och vägen (+200 fordon) och Otto Lindenows väg framkomlighet (+100 fordon) bedöms däremot bli märkbar för omgivningen och framför allt för boende intill De schakt- och fyllnadsmassor samt material vägarna. som behöver transporteras till planområdet ger upphov till trafik under byggskedet. De Åtgärder beräkningar som gjorts visar att omkring 300 De planerade byggtransporterna styrs av lastbilar per dygn kommer att köra med respektive entreprenör och bestäms i ett material till planområdet, om utbyggnaden sker projekteringsskede. I entreprenörernas under ett år. Byggtransporter till och från arbetsplaner beskrivs åtgärder för att hantera området beräknas därmed medföra ett tillskott eventuella störningar. De åtgärder som till årsdygnstrafiken (ÅDT) med totalt 600 presenteras nedan ska därmed ses som fordon per dygn i genomsnitt. förslag till hur olägenheter för omgivningen kan Byggtrafiken antas köra via E22 samt väg 118 undvikas; och antas kunna nå planområdet direkt från För att inte riskera trafiksäkerheten eller väg 118, Blekingevägen och Otto Lindenows framkomligheten på det primära transportnätet väg. i planområdets närhet, bör byggtransporter ske En anslutning till väg 118 bedöms vara viktig under andra tider än rusningstid. för att undvika negativa konsekvenser i form av För att minska störningar för de boende intill störningar för boende intill Blekingevägen och vägarna bör transporter under kvällar och Otto Lindenows väg. Med byggtrafiken helger undvikas. inräknad ökar trafiken på de berörda gatorna till de nivåer som visas i Tabell 9. I tabellen anges de totala trafikmängderna med
Tabell 9. De transporter som beräknas uppkomma under ett byggskede, utöver de allmänna trafikmängderna, presenteras ovan inom parentes. Källa: Sweco.
Väg/gata Trafik år 2013, inklusive byggtrafik, ÅDT
Antal fordon Antal lastbilar Andel tunga lastbilar
E22 22 000 (+600) 3 000 (+600) 14 % (+3)
Väg 118/Åhusvägen 8 300 (+600) 1 300 (+600) 15 % (+7)
Blekingevägen 6 500 (+200) 600 (+200) 10 % (+3)
Otto Lindenows väg 1 800 (+100) 200 (+100) 9 % (+5)
73 Miljökonsekvenser under byggtid
5.2 Buller timme, bör upp till 10 dBA högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- Buller från arbetsplatser är beroende på de och nattetid. I de fall verksamheten är av maskiner samt fordon som används och begränsad art och även innehåller kortvariga varierar mellan byggnationens olika skeden. händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå För att hantera bullernivåer i samband med till sammanlagt högst 10 dBA. byggnation har Naturvårdsverket tagit fram speciella riktvärden för byggplatsbaserat buller Om riktvärdena för buller utomhus inte kan (NFS 2004:15). uppfyllas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder, bör mål- Riktvärdena i Tabell 10 avser ekvivalent sättningen vara att åtminstone uppfylla ljudnivå, om inget annat anges. I de fall riktvärdena för buller inomhus. I det fall verksamhet pågår endast del av period bör riktvärden för buller utomhus uppfylls behöver den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid man normalt inte kontrollera riktvärdena för under vilken verksamheten pågår. För buller inomhus, normal fasadisolering bör verksamhet med begränsad varaktighet, högst innebära att dessa bullerriktvärden kan två månader, t.ex. spontning, pålning, bör 5 uppnås. dBA högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per
Tabell 10. * Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat, t.ex. kontor. Område Helgfri Kväll kl.19-22 samt Natt kl. 22-07 samt kväll lördag, lördag, söndag och söndag, helgdag måndag-fredag helgdag kl.19-22 kl.07-19 (dag)
Bostäder för permanent boende och fritidshus
Utomhus (vid fasad) 60 dBA 50 dBA 45 dBA samt max 70 dBA
ljudnivå kl.22-07.
Inomhus (bostadsrum) 45 dBA 35 dBA 30 dBA samt max 45 dBA ljudnivå kl.22-07.
Vårdlokaler
Utomhus (vid fasad) 60 dBA 50 dBA 45 dBA
Inomhus 45 dBA 35 dBA 30 dBA samt max 45 dBA ljudnivå kl.22-07.
Undervisningslokaler
Utomhus (vid fasad) 60 dBA - - - - Inomhus 40 dBA
Arbetslokaler för tyst - verksamhet* 70 dBA - - Utomhus (vid fasad) 45 dBA -
Inomhus
74 Miljökonsekvenser under byggtid
Buller som uppstår från trafik till och från De maximala ljudnivåerna (se Bild 31) under byggplatsen, bör bedömas efter de riktvärden byggskedet beräknas uppgå till 75-80 dB(A) som gäller för trafikbuller. Trafik inom längs med Blekingevägen och upp till 70-75 byggplatsen bör bedömas som byggbuller. dB(A) intill Otto Lindenows väg.
Bullernivåerna under byggskedet bedöms Byggskedets ekvivalenta och maximala uppkomma från arbetsmaskiner, fordon samt ljudnivåer kan jämföras med nulägets ljud- byggtransporter och är starkt kopplade till val nivåer i kap. 4.4.1, som visar att ljudnivåerna av grundläggningsmetoder, byggmaterial, de är likartad. Skillnaden mellan nuläget och mängder av schakt- och fyllnadsmassor som byggskedet, bedöms dock vara att större förflyttas, ersätts osv. Under en detaljprojekt- andelen tung trafik kommer att trafikera ering bestäms de metoder som anses bäst vägnätet under ett byggskede. lämpade för byggnationens genomförande. Beräkningarna visar att de rekommenderade De ljudnivåer som har beräknats avser buller värdena för trafikbuller (55 dB(A) ekvivalent från byggtransporter till och från området. nivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå) överstigs Byggtrafikmängderna som presenteras i kap. för samtliga fasader ut mot Blekingevägen. 5.1 ligger till grund för bullerberäkningar längs Vissa störningar kan förekomma i dessa lägen. med Blekingevägen och Otto Lindenows väg. Dock visar beräkningarna att gällande rikt- värden uppnås för fasader vända bort från Beräkningarna av ekvivalent ljudnivå (se Bild Blekingevägen. Bullernivåerna längs med Otto 30) visar att bullernivåerna längs med Lindenows väg överskrider inte gällande Blekingevägen uppgår till 60-65 dB(A) och upp riktvärden. Byggtransporterna beräknas i detta till 55 dB(A) längs med Otto Lindenows väg. läge endast trafikera vägarna under dagtid.
Bild 20. Bullerberäkningar för ekvivalent ljudnivå längs med Blekingevägen och Otto Lindenows väg under ett byggskede. Källa: Sweco
75 Miljökonsekvenser under byggtid
Bild 49. Bullerberäkningar för maximal ljudnivå längs med Blekingevägen och Otto Lindenows väg under ett byggskede. Källa: Sweco
Sammanfattningsvis görs bedömningen att sättningar, sprickbildningar i fasader/grunder buller under byggskedet endast medför måttligt etc. negativa konsekvenser, för de befintliga bostäderna. Åtgärder Vibrationer till följd av pålning som Åtgärder grundläggningsåtgärd, bedöms inte uppstå i de För att begränsa eventuella bullerstörningar fall avståndet från bostadsbebyggelse till bör arbeten nära bostadsbebyggelsen pålkran överstiger 100 meter. Vid ett genomföras under dagtid. projekteringsskede säkerställs att hänsyn tas till de fastigheter som riskerar att utsättas för Bulleråtgärder för att hantera förhöjda markvibrationer. bullernivåer under byggskedet kan det bli aktuellt. Lämpliga åtgärder regleras och 5.4 Luftemissioner upprättas i entreprenörernas arbetsplaner. Under byggskedet riskerar byggtransporter och arbetsmaskiner att ge upphov till luftförorening-
5.3 Markvibrationer ar, damm och partiklar. Omfattande mark- Planområdets befintliga jordarter med högt arbeten kommer att utföras vilket bedöms vatteninnehåll bedöms medföra ökade risker medföra störningar för de närliggande bostäd- för markvibrationer under byggskedet. erna. Liksom bullernivåerna är luftemissioner- Markvibrationerna bedöms uppstå från nas utbredning och sort beroende av de byggtransporter, markarbeten så som t.ex. maskiner som används och de transporter som schaktning och grävning, samt av grund- uppkommer. läggningsåtgärder så som t.ex. slagning av pålar. Risk finns för att negativa konsekvens- Beräkningar från utsläpp av kvävedioxider och erna ska uppstå för närliggande bostäder, dels partiklar, som uppkommer till följd av trafik- som upplevda komfortstörningar och dels mängderna under byggskedet (se kap. 5.1), genom fysiska konsekvenser så som redovisas i Tabell 11.
76 Miljökonsekvenser under byggtid
Tabell 11. Beräkningar från utsläpp av kvävedioxider och partiklar, som uppkommer till följd av trafikmängderna under byggskedet Källa: Sweco.
Byggskede Tillskott Bakgrundshalt Total halt Miljökvalitetsnorm (µg/m3) 2013 3 3 3 (µg/m ) (µg/m ) (µg/m ) Kvävedioxider Årsmedelvärde 2 4,4 6,4 40 (NO2) 98-percentil 15 - - 60 dygnsmedelvärde 98-percentil 20 10 30 90 timmedelvärde Partiklar PM10 Årsmedelvärde 0,1 16,2 16,3 40 90-percentil 0,2 27,6 27,8 50 dygnsmedelvärde
Åtgärder Effekterna av byggskedet är temporära och Under byggskedet kan fortlöpande påverkan bedöms som övergående. luftberäkningar göras för att säkerställa att utsläpp av luftföroreningar inte överstiger Utifrån ovanstående resonemang görs rekommenderade värden. slutligen ställningstagandet att byggskedet medför små negativa konsekvenser för Hammarsjön. 5.5 Hammarsjön Effekterna av byggskedet är att markarbeten Åtgärder som t.ex. schaktning och grävning, ger upphov Kontinuerliga kontroller/mätningar av vattnet i till grumling av det ytligt liggande grundvattnet planområdet bör utföras under byggskedet för och av ytvatten. Grumlade vattenmassor att säkerställa vattenkvalitén. Vid behov kan riskerar att medföra tillförsel av organiskt sedimentationsanläggningar uppföras inom material, t.ex. humus, till stordiket och vidare området för att omhänderta eventuella till recipient Hammarsjön. Tillförsel av organiskt grumlade vattenmassor. material till Hammarsjön riskerar i sin tur att medföra negativa konsekvenser så som I samband med byggnationer och igenväxning, förändrade vattennivåer och masshantering kan även mynningen till förändrade livsvillkor för sjöns växt- och djurliv. stordiket förses med t.ex. geotextil, för att förhindra att partiklar i vattenmassorna förs Byggskedets arbetsfordon och maskiner vidare till Hammarsjön. bedöms även ge upphov till utsläpp av föroreningar och kemikalier som via 5.6 Grundvatten dikesystemen dagvattenhanteringen, riskerar Då grundvattennivån återfinns nära markytan att spridas till vidare till Hammarsjön. Negativa inom planområdet medför detta ett behov av konsekvenser riskerar att uppstå för sjöns att under byggskedet temporärt sänka natur- och vattenområden med påverkan på grundvattennivån och avleda grundvattnet växt- och djurlivet. inom vissa delområden för att möjliggöra Vattenmassorna ska dock transporteras via utbyggnad av infrastruktur, byggnader och det ca 1,5 km långa stordiket innan de når framdragning av ledningar. Huvuddelen av Hammarsjön. Avståndet är så pass långt att dessa åtgärder bedöms ej vara nödvändiga vid riskerna för att påverkat vatten ska nå sjön, en övergång från bygg- till driftskede. I den bedöms som mycket små. Sedimentering och västra delen av området ligger grundvattenytan växtupptag av partiklar samt föroreningar sker mycket nära markytan och här bedöms det kontinuerligt i dikessystemet för stordiket (VA finnas ett behov av grundvattensänkning under Utredning för Hammarshus, 2012-10-17). byggtiden. Under byggskedet kommer marken
77 Miljökonsekvenser under byggtid
att höjas inom den västra delen av området, vilket i sig minskar behovet av fortsatt grundvattensänkning under driftskedet.
Negativa konsekvenser för djur- eller naturvärden inom området på grund av grundvattensänkningar bedöms inte uppstå, då området i dagsläget ej uppvisar särskilda värden inom denna kategori. Det bedöms ej heller uppstå negativa konsekvenser för befintlig bebyggelse i form av risk för sättningsskador, då den befintliga bebyggelsen ligger på ett tillräckligt avstånd från de planerade åtgärderna.
Åtgärder För att kontrollera att inga negativa effekter uppstår på grund av grundvattensänkning under byggskedet föreslås kontinuerliga mätningar av grundvattennivåerna.
78 Miljökonsekvenser under byggtid
6. Miljökvalitetsmål I en miljökonsekvensbeskrivning ska planförslagets beaktande av miljökvalitetsmål beskrivas. Nedan presenteras de nationella miljökvalitetsmålen och dess lokala motsvarigheter för Kristianstad kommun.
6.1 Nationella och lokala Källa: Miljömålsportalen miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Sverige har antagit 16 nationella Totala utsläppet av växthusgaser ska minska I Kristianstads kommun ska utsläppen av miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i växthusgaser minska med 40 % till år 2020 jämfört miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen med 1990. skall nås inom en generation till år 2020 och år 2050 när det gäller klimatmålet. Energin ska användas effektivt Energianvändningen ska minska med 15 % per De lokala miljökvalitetsmålen för Kristianstad invånare till 2020 jämfört med 2008. kommun antogs 2007-05-08. Miljömålen är en vidareutveckling av de nationella Fossilbränslefrikommun miljökvalitetsmålen som har brutits ned, Kristianstads kommuns egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020. preciserats ytterligare och anpassats till de Andelen förnybar energi i kommunens geografiska lokala förutsättningarna i Kristianstad. De område ska öka från 34 % 2007 till 50 % 2020. syftar till att skapa en bättre miljö i kommunen och till att minska utsläpp av global betydelse. Främjande av fjärr- och kraftvärme År 2012 ska fjärrvärmen ha byggts ut motsvarande 6.2 Planförslagets beaktande en fjärrvärmeförsäljning på 330 GWh. Fjärrvärmeproduktionen i Kristianstad ska till minst av miljökvalitetsmålen 99 % baseras på förnyelsebara bränslen. Beskrivning av varför och hur miljömålen (Produktionen av förnybar el ska öka) aktualiseras för planförslaget finns angivet Biogas under respektive miljömål. De nationella År 2012 ska fordonsgasförsäljningen ha ökat till 30 miljökvalitetsmålen presenteras nedan i fet stil GWh. och de kommunala målen i kursiv stil. År 2020 ska minst 200 GWh biogas produceras i Kristianstads kommun. De miljökvalitetsmål som inte bedöms vara Energiutvinningen ur organiskt avfall och gödsel ska relevanta för miljöbedömningen av öka. planförslaget är följande; Transporternas klimatpåverkan ska minska Giftfri miljö Den ökande trenden för koldioxidutsläpp från transportsektorn i Kristianstads kommun ska vändas Skyddande ozonskikt till en minskning och utsläppen ska år 2015 vara Hav i balans samt levande kust och minst 10 % procent lägre än 2007. skärgård I Kristianstads kommun ska antalet Levande skogar kollektivtrafikresor öka med minst 40 % procent till Storslagen fjällmiljö år 2020 jämfört med 2005.
(Jordbrukets klimatpåverkan ska minska) Klimatanpassning Senast 2012 ska alla kommunala nämnder och bolag ta hänsyn till framtida klimatförändringar i sin verksamhet och planering. Anpassningen avser både att minska riskerna i befintlig verksamhet/ bebyggelse och åtgärder vid nyanläggningar/ny planering.
79 Miljökvalitetsmål
De trafikmängder som beräknas uppstå till följd bensen ska i huvudsak underskridas år 2015. av planförslagets verksamheter, ger upphov till koldioxidutsläpp som bedöms motverka Halter av partiklar miljömålen för begränsad klimatpåverkan. Halterna 35 μg/m³ som dygnsmedelvärde och 20 μg/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska I planförslaget medges dock åtgärder som underskridas år 2015. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. bedöms kunna bidra till att minska klimatpåverkan; Genom att ge förutsättningar Minskat transportarbete för nya kollektiva förbindelser och ett gent År 2020 ska vägtrafikens omfattning i kommunen ha gång- och cykelvägnät möjliggörs alternativa stabiliserats så att den inte ökar från år till år. färdsätt till biltrafiken. Planförslagets nya förbindelser bedöms även innebära att Beräkningar av luftföroreningar till följd av de kopplingarna till Kristianstad centrum och trafikmängder planförslaget ger upphov till, kringliggande stadsdelar stärks. visar att miljömålen inte motverkas.
Funktionsblandning bedöms bidra till kortare Planförslaget bedöms även innebära åtgärder transportsträckor mellan bostäder, som kan komma att minska föroreningarna service/handel, arbetstillfällen etc. I det ytterligare; Bostäderna föreslås vara kopplade kvalitetsprogram som tillhör planhandlingarna, till det kommunala fjärrvärmesystemet och beskrivs intentioner för den nya bebyggelsens handelsområdet planeras att värmas av energiförbrukning och uppvärmningsalternativ. geoenergi. De kollektiva förbindelserna till planområdet och Hammar stärks, flertalet nya gång- och cykelvägar byggs ut och kopplingarna till Kristianstad centrum ökar.
Funktionsblandning möjliggör för kortare
transportsträckor och minskad andel persontrafik.
Källa: Miljömålsportalen
Frisk luft Halter av svaveldioxid Halten 5 μg/m³ av svaveldioxid som vinterhalvårsmedelvärde ska inte överskridas inom Källa: Miljömålsportalen Kristianstads kommun.
Halter av kväveoxid Bara naturlig försurning Halten 25 μg/m³ av kvävedioxid som årsmedelvärde Begränsa försurningen av vattenmiljöer och ska inte överskridas inom Kristianstads kommun. skogsmark År 2025 skall alla sjöar och alla rinnande vatten ha Halter av marknära ozon pH som inte underskrider 6.0. Halten av marknära ozon ska inte överstiga 50 Kommunala landområden skall brukas utifrån de μg/m³ som sommarhalvårsmedelvärde år 2010. naturliga förutsättningarna vilket på lång sikt motverkar försurning av marken. Halter flyktiga organiska ämnen och bensen Utsläppet av VOC exklusive metan i Kristianstads Minskade utsläpp av försurande ämnen kommun ska ha minskat till högst 1800 ton år 2010 År 2015 skall utsläppen av svaveldioxid till luft ha från 2200 ton år 2003. minskat med 30 %, från 145 ton år 2003 till År 2010 sker minst 90 % av den småskaliga 101 ton per år. eldningen av biobränslen i kommunen i År 2015 skall utsläppen av kväveoxider till luft ha miljögodkända pannor räknat på antalet pannor. minskat med 20 %, från 1900 ton år 2003 till Halten av bensen 2,5 μg/m³ som årsmedelvärde för 1520 ton per år. (Minskade utsläpp av ammoniak från lantbruk)
80 Miljökvalitetsmål
Miljömålet bedöms motverkas av de trafikmängder som beräknas uppstå till följd av planförslaget. Trafiken bedöms öka luftföroreningar som genom nederbörd bidrar till försurning.
Planförslagets dagvattenhantering, och den utbyggnad av kollektivtrafiken samt gång- och cykelnätet som planeras, bedöms dock kunna Källa: Miljömålsportalen medverka till att miljöpåverkan begränsas och att miljömålen för försurning beaktas. Ingen övergödning Minskade utsläpp av fosfor till vatten Utsläppen av fosforföroreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ska minska. Sjöar och vattendrag uppfyller när det gäller närsaltshalter kraven för ”God ekologisk status” enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten. För sjöar i odlingslandskapet innebär det att halten av totalfosfor inte bör överskrida 25 μg/l. Antalet lantbrukare anslutna till projektet ”Greppa Källa: Miljömålsportalen näringen” ska öka kontinuerligt.
Säker strålmiljö Minskade utsläpp av kväve till vatten (Hudcancerfallen ska minska) De vattenburna utsläppen av kväveföreningar från (Riskerna med elektromagnetiska fält ska minska) mänsklig verksamhet ska minska. Svenska kustvatten ska när det gäller närsaltshalter Radon ska inte påverka hälsan negativt uppfylla kraven på God ekologisk status enligt År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten. påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas Utsläppen av näringsämnen från avlopp ska att: minimeras a) radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är År 2010 är alla enskilda avlopp med direktutsläpp lägre än 200 Bq/m³ luft. åtgärdade. b) radonhalten i alla bostadsfastigheter är senast år Fosfor- och kväveutsläppen från de mindre 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. avloppsreningsverken ska minska. c) risken för höga radonhalter i inomhusluften alltid beaktas vid nyproduktion. De trafikmängder som beräknas uppstå till följd Planförslaget bedöms inte motverka miljömålet av planförslaget bedöms motverka miljömålet. för säker strålmiljö. För det områden där Bostadsbebyggelsen inom planområdet markradon överskrider de rekommenderade föreslås vara kopplade till det kommunala värdena ska radonsäkra byggnationer vatten- och avloppsystemet, vilket bedöms uppföras. bidra till att uppnå miljömålen.
81 Miljökvalitetsmål
till närliggande sjöar och vattendag. Ingen negativ miljöpåverkan bedöms uppstå för Hammarsjöns vatten- och naturområden.
Källa: Miljömålsportalen Levande sjöar och vattendrag Sjöarnas och vattendragens biologiska mångfald ska säkerställas och vid behov återskapas Kunskapen om förekomst av rödlistade arter knutna Källa: Miljömålsportalen till sjöar och vattendrag i Kristianstads kommun ska öka, liksom kunskapen om de specifika arternas Grundvatten av god kvalitet miljökrav. Grundvatten fritt från naturfrämmande ämnen De värdefulla sjöar och vattendrag (klass 1- Markanvändningen i inströmningsområdena ska inte områden) som finns med i Kristianstad kommuns påverka kvalitén på grundvattnet negativt naturvärdessammanställning ska senast år 2015 (framförallt vid Linderödsåsens och Nävlingeåsens ges långsiktigt skydd. norra sluttningar och vid de stråk av Värdena inom Helgeåns avrinningsområde ska isälvsavlagringar som löper i nord-sydlig riktning bevaras genom fortsatt arbete inom ramen för över slätten). Kristianstads Vattenrike Grundvattnet ska inte påverkas negativt av dagvatten eller olyckor. Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med Grundvattnet ska inte påverkas negativ av avseende på artsammansättning och kemiska och förorenade områden. fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för Senast år 2010 ska nyanlagda borror inte innebära vatten risk för att grundvattnet förorenas. Senast år 2010 ska det finnas ett Senast år 2012 ska det finnas en strategi för hur övervakningsprogram för sjöar och vattendrag grundvattnets skyddande marklager bevaras. baserat på ”Kvalitetsfaktorer för ekologisk status i Senast år 2010 ska en inventering av grundvattnets ytvatten”, enligt EG:s ramdirektiv för vatten. skyddande marklager ske. Vid planering av nya bostadsområden samt vid ombyggnation av befintliga områden ska Grundvatten som klarar gränsvärden för möjligheterna till lokalt omhändertagande av dricksvatten dagvatten utredas. Grundvattnet ska år 2020 så långt det är möjligt vara fritt från förhöjda nitrathalter och Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för bekämpningsmedelsrester. natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt Stränderna utmed sjöar och vattendrag ska skyddas Uttaget av grundvattnet ska inte vara större än mot exploatering i form av byggnation av bostäder, nybildandet i respektive vattentillgång uppförande av anläggningar samt etablering av Senast år 2015 ska Kristianstads kommun ha en verksam heter. fastställd vattenbudget där uttagen för bevattning Kristianstads vattenrike ska fortsätta sprida inte äventyrar en långsiktigt hållbar information om sjöarnas och vatten dragens värde vattenförsörjning. ur ekologisk och rekreationsmässig synvinkel. Senast år 2010 ska en kartläggning av befintliga uttag av grundvatten ha genomförts. Antalet Blå Flagg-certifierade badplatser ska öka. Senast år 2010 ska Kristianstads kommun ha en Vattendragen ska skyddas mot stora vattenuttag fungerande övervakning av kvalitet och nivå av och ha ett ekologiskt hållbart flöde grundvattnet. Senast år 2015 ska inga bevattningsuttag ske under lågvattenföring. En övergång till att inte nyttja vatten av bättre kvalitet än ändamålet kräver ska ske. Planförslaget bedöms inte motverka miljömålet för levande sjöar och vattendrag. Uttaget av grundvatten ska inte påverka rådande Ställningstagandet görs då den tryckförhållanden negativt dagvattenhantering som implementeras De våtmarksområden som redovisas i bedöms säkerställa att föroreningar inte sprids naturvärdessammanställningen ska inte påverkas
82 Miljökvalitetsmål
negativt av grundvattenuttag. Planförslaget bedöms inte medföra direkta Områden där det finns misstanke om förorenad eller indirekta konsekvenser för Hammarsjöns mark ska inte omvandlas till inströmningsområden. våtmarksområden. Ingen exploatering föreslås inom våtmarksområde. Miljömålen för Ett genomförande av planen bedöms inte myllrande våtmarker bedöms därmed inte motverka miljömålen för grundvatten. Den motverkas. dagvattenhantering som implementeras bedöms minska riskerna för att föroreningar ska nå grundvattnet. De nya bostäderna inom planområdet beräknas vara kopplade till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Kapacitet finns för ytterligare abonnenter. Påkoppling till det kommunala dricksvattensystemet bedöms även säkerställa ett reglerat uttag av grundvattnet.
Källa: Miljömålsportalen
Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets biologiska mångfald ska värnas genom att hotade arter skyddas och naturtyper och bevaras Senast år 2008 ska det finnas ett väletablerat nätverk där myndigheter, företag och ideella föreningar träffas för att diskutera en hållbar utveckling av odlingslandskapet i Kristianstads Källa: Miljömålsportalen kommun. Myllrande våtmarker År 2015 ska de ängs- och betesmarker som Våtmarkernas biologiska mångfald ska säkerställas klassats med naturvärde 1 i Kristianstads kommuns Kunskapen om förekomst av rödlistade arter knutna naturvärdessammanställning ha ett långsiktigt till våtmarker i Kristianstads kommun ska öka skydd. kontinuerligt, liksom kunskapen om de specifika Senast år 2015 ska särskilt värdefulla arternas miljökrav. vegetationstyper i Kristianstads kommun så som Våtmarkerna inom Helgeåns avrinningsområde ska sandstäppsområden och rikkärr skötas på ett sätt fortsätta utvecklas och bevaras inom ramen för som säkerställer deras värden. Kristianstads vattenrike. Arealen sandstäpp ska vara konstant eller öka. Antalet skyddade våtmarksområden ska öka kontinuerligt. Inslaget av vattenmiljöer och småbiotoper ska öka i I det långsiktiga arbetet med att säkerställa odlingslandskapet. värdefulla våtmarker i Kristianstadskommun ska Mängden gamla och grova träd i odlingslandskapet tonvikten ligga på att så många olika våtmarkstyper ska öka. som möjligt representeras. Senast år 2015 ska det finnas ett handlingsprogram för hur mängden kantzoner utmed vattendrag i Våtmarkernas naturliga hydrologi och struktur ska bevaras Våtmarkerna ska skyddas mot dränering, torvtäkt, odlingslandskapet ska öka. vägbygge och annan exploatering. Antalet genbanksanslutna lantrasbesättningar ska öka med 10 % till år 2010 från år 2004. Våtmarkernas värde för det rörliga friluftslivet ska värnas) Längden vandringsleder och tillgängligheten till Värdefull odlingsmark ska inte tas i anspråk för besöksplatser i biosfärområde Kristianstads vattenrike ska exploateringsändamål. öka årligen. Kunskapen om våtmarkernas värde för natur och friluftsliv Planförslaget innebär att högt klassad ska öka kontinuerligt hos kommuninvånarna. jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse, Nyanläggande av våtmarker vilket bedöms motverka miljömålen för ett rikt Vid nyanläggande av våtmarker ska typen av våtmark odlingslandskap. En exploatering på bestämmas utifrån de naturgivna förutsättningarna. jordbruksmark i detta läget anses Nyanläggande av våtmarker i odlingslandskapet ska tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. uteslutande ske på de platser behovet är som störst ur naturvårds- och näringsretentionssynpunkt.
83 Miljökvalitetsmål
göras. Andelen äldre träd i offentliga miljöer inom tätbebyggda områden ska inte minska. Ny bebyggelse lokaliseras på ett sätt som medger begränsning av energikonsumtion och gärna där anslutning till fjärrvärme bedöms vara möjlig.
Minskade bullernivåer Bullernivån i bostäder ska inte vara högre än högst 30 dBA inomhus och 55 dBA utomhus i ekvivalent ljudnivå. Källa: Miljömålsportalen a) Bostäder vid kommunala vägnät där ekvivalenta God bebyggd miljö ljudnivåer överskrider 40 dBA inomhus och/eller 65 Planeringsunderlag för hållbar utveckling dBA utomhus ska åtgärdas senast år 2010. Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar b) Vid planering av nya grönområden eller åtgärder för miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god som påverkar närparker och stadsdelsparker ska kvalitet och säker gång- och cykeltrafik. Den fysiska kommunen verka för att bullernivån inte överstiger planeringen ska främja ett varierat utbud av 55 dBA. bostäder, arbetsplatser, service och kultur för att c) ”Tysta områden” i landskapet ska så långt möjligt minska bilanvändningen och förbättra bevaras och skyddas från exploatering. förutsättningarna för miljöanpassade och Minskat uttag av naturgrus resurssnåla transporter. Uttaget och förbrukningen av naturgrus ska minska för att Den fysiska planeringen ska värna kulturhistoriska på sikt upphöra. miljöer. Dess kvalitéer skall respekteras, tillvaratas, Naturgrusavlagringar ska bevaras som långsiktigt hållbara utvecklas och brukas ur ett hållbarhetsperspektiv. grundvattenmagasin. Dessutom ska deras betydelse för Samverkan, tillståndsgivning, kunskapsuppbyggnad natur- och kulturlandskapet tas tillvara. och utåtriktad verksamhet är centrala instrument för Minskade avfallsmängder och förbättrat nyttjade av avfall kulturmiljöarbetet. I samband med fysiska planeringen ska möjligheterna till att skydda Den totala mängden avfall och dess farlighet ska minska. Senast 2008 ska en rutin för att beakta avfallsminimering kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom eller i vid kommunens upphandlingar upprättas. anslutning till planområdet tas tillvara. Kunskapen hos allmänhet, näringsliv samt personal i den Den fysiska planeringen ska värna tätortsnära kommunala verksamheten kring avfallshantering och kretsloppsfrågor ska öka. natur- och grönområden så att de utvecklas och kan År 2007 ska samtliga hushåll och verksamheter med erbjuda goda rekreationsmöjligheter. Det innebär hushållsliknande avfall ha tillgång till källsorteringssystem bl.a. att följande principer ska eftersträvas: för avfall i följande fraktioner: matavfall och brännbart a) vid nyplanering av bostäder bör utformningen av avfall. Det organiska avfallet från hushåll, restauranger, butiker tomten ge utrymme för en rekreativ närmiljö av god och storkök som källsorteras skall i första hand behandlas kvalitet med plats för t.ex. lek, möten och vila. genom rötning omvandlas till energi och en restprodukt b) inom kommunens tätbebyggda områden bör som kan återföras i kretsloppet. År 2010 ska allt organiskt avfall från livsmedelsindustrierna park- eller naturområde av god kvalitet finnas inom i kommunen som ur smittskyddssynpunkt kan rötas 200 m från bostaden och stadsdelspark inom 500 m omvandlas till energi och en restprodukt som kan återföras från bostaden. i kretsloppet. c) ett större närströvområde med vild natur och rikt Senast år 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i djurliv som har höga natur- och kulturvärden bör avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör finnas inom 3 km från bostaden. återföras till åkermark. d) Gång- och cykelstråk bör vara inbjudande, trygga Förbättrad inomhusmiljö och upplevelserika för att kunna fungera som År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att rekreativa länkar mellan stadens park- och a) samtliga byggnader där människor vistas ofta eller naturområden. under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat e) vid nybyggnation ska grönområden som fungerande ventilation. försvinner i möjligaste mån kompenseras. Planförslaget bedöms bidra till möjligheten att f) dagvatten inom tätorterna bör tas omhand genom uppnå miljömålen för god bebyggd miljö; lokal dagvattenhantering på ett sätt som berikar Funktionsblandning av bostäder och handel ortens boende och parkmiljöer. möjliggör för kortare resvägar och därmed I samband med fysisk planering som omfattar planer för exploatering av känsliga naturtyper eller minskad andel persontransporter. Utbyggnad områden där rödlistade växter eller djurarter av kollektivtrafiknätet samt gång- och förekommer ska en miljökonsekvensbedömning cykelvägar gynnar resurssnåla transporter och
84 Miljökvalitetsmål
skapar möjligheter till alternativa färdmedel. De Planförslaget bedöms motverka miljömålen för parkområden som tillskapas ger förutsättningar ett rikt växt- och djurliv. Då jordbruksmarker tas för stadsdelsnära natur och i anspråk för bebyggelse och hårdgjorda ytor rekreationsmöjligheter för boende och minskar livsplatserna för växter och djur. Den besökare. trafikalstring som planförslaget innebär, bedöms påverkar förutsättningarna för de djur I det kvalitets- och gestaltningsprogram som och växter som finns inom och i planområdets tillhör detaljplanehandlingarna föreslås närhet. åtgärder för anpassa ny bebyggelse till de befintliga kulturhistoriska värdena av Hammarshus. Detaljplanen upprättas även skyddsbestämmelse för Hammarshus.
Tillgängligheten för allmänheten till kulturarvet ökar i form av nya gång-och cykelförbindelser samt kollektiva förbindelser.
Kvalitets- och gestaltningsprogrammet beskriver även intentionerna för områdets yttre miljö och gestaltning av området. Detta bedöms medverka till att en god bebyggd miljö uppfylls.
Bullerberäkningar visar att planförslaget inte medför negativa konsekvenser för befintlig eller ny bebyggelse.
Källa: Miljömålsportalen
Ett rikt växt och djurliv Rödlistade arters spridning och utbredning Senast år 2015 ska rödlistade arter i Kristianstads kommun ha möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
Gynnsam bevarandestatus Kristianstads kommun ska bedriva ett aktivt arbete för att uppnå gynnsam bevarandestatus för de rödlistade arter som förekommer inom kommunen.
Landskapsperspektiv Kristianstad kommuns insatser för att bevara den biologiska mångfalden ska bedrivas med ett tydligt landskapsperspektiv.
Kunskap hos kommunens invånare Kristianstad kommuns invånare ska ha god kunskap om den värdefulla natur som finns i kommunen ur såväl ekologisk som rekreationsmässig synvinkel.
85 Miljökvalitetsmål
6.3 Slutsatser En sammanställning av planförslagets Uppnår påverkan på miljökvalitetsmålen görs i tabellen nedan. Bedömningen av planförslagets Motverkar påverkan illustreras med följande figurer och betydelser: Neutral
Miljömål Kommentar Bedömning
Begränsad klimatpåverkan Planförslagets verksamheter ger upphov till trafikmängder som bedöms motverka miljömålet.
Utbyggnad av kollektiva förbindelser samt gång- och cykelvägar bedöms dock ge möjligheter att minska andelen biltrafik. Frisk luft De trafikmängder som uppstå till följd av plan-förslaget medför utsläpp av föroreningar.
De beräknade halterna underskrider dock miljömålens riktvärden. Inga MKN beräknas bli överskridna. Bara naturlig försurning Planförslagets trafikmängder motverkar miljömålet.
Giftfri miljö Inte relevant för planförslaget. - Skyddande ozonskikt Inte relevant för planförslaget. - Säker strålmiljö Detaljplanen reglerar att ny bebyggelse uppförs radonskyddande.
Ingen övergödning Ökade trafikmängder medför ökad risk för övergödning.
Planområdet beräknas dock att vara kopplat till det kommunala VA-systemet. Levande sjöar och Planförslagets dagvattenhantering bedöms säkerställa att vattendrag miljömålen inte motverkas.
Grundvatten av god kvalité Påverkan på grundvattnet sker i form av sänkningar, ökat grundvattenuttag och minskad grundvattenbildning.
Dagvattenhanteringen möjliggör viss grundvattenbildning och omhändertagande av föroreningar. Kapacitet finns för ökat grundvattenuttag. Hav i balans samt levande Inte relevant för planförslaget. - kust och skärgård Myllrande våtmarker Planförslagets dagvattenhantering bedöms säkerställa att miljömålen inte motverkas.
Levande skogar Inte relevant för planförslaget. - Ett rikt odlingslandskap Förslaget innebär att högt klassad jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse.
Storslagen fjällmiljö Inte relevant för planförslaget. - God bebyggd miljö Funktionsblandning, utökade kollektiva förbindelser, nya gång- och cykelvägar bedöms bidra till att uppnå miljömålet. Ingen bostadsbebyggelse utsätts för bullerpåverkan. Ett rikt växt- och djurliv När jordbruksmarker tas i anspråk för bebyggelse och trafiken ökar bedöms miljömålet motverkas.
86 Miljökvalitetsmål
Planförslaget bedöms inte ha negativ inverkan 7. Samlad bedömning på grundvattnet eller motverka miljökvalitets- När de idag öppna jordbruksmarkerna bebyggs normerna för kemisk och kvantitativ status. bedöms planförslaget medföra negativa konsekvenser för den befintliga landskaps- De hårdgjorda ytor som uppstår till följd av ett bilden och för karaktärsdragen av odlings- genomförande av planen motverkar infiltrering landskapet. Planförslaget bedöms dock av nederbörd/ytvatten och leder till snabbare medföra positiva effekter för stadsbilden i avrinning. För att hantera dagvattensituationen Hammar, med möjlighet att förstärka ett första innebär planförslaget att fördröjningssystem intryck av Kristianstad stad. upprättas i form av dagvattendammar, kanaler och parkområden. I fördröjningssystemen sker De nya byggnader som föreslås i detaljplanen naturlig infiltrering, partikelavskiljning och bedöms medföra negativa konsekvenser för rening, innan vattenmassorna når recipienten. kulturmiljön då de förtar intrycket av gården Den dagvattenhantering som implementeras Hammarshus. Samtidigt innebär planförslaget bedöms säkerställa att inga indirekta effekter att kulturarvet tillgängliggörs och att nya påverkar Hammarsjöns skyddade natur- och upplevelsevärden av kulturmiljön tillskapas, vattenområden negativt. vilket bedöms vara positiva effekter. Planområdets västra delar hotas av över- Planförslaget innebär intrång i fornlämnings- svämningsrisker vid ett eventuellt vallbrott. områden, vilket riskerar att förstöra eventuella Med den dagvattenhantering och höjdsättning arkeologiska fynd som ännu inte har upptäckts. av området som föreslås, samt med de Då arkeologiska undersökningar har gjorts för byggtekniska bestämmelser som planförslaget tre av fem områden bedöms den medger, bedöms måttligt negativa konsek- sammanvägda negativa miljöpåverkan dock bli venser uppstå. liten. Planförslaget bedöms inte medföra negativa Trafikstrukturerna som föreslås i detaljplanen konsekvenser till följd av transporter för farligt bedöms medföra positiva konsekvenser för gods. Ny bebyggelse uppförs med hänsyn möjligheten till fördela trafikmängder och tagen till riskavståndet för sådana transport- avlasta det befintliga nätet. Negativa effekter leder. bedöms dock uppstå för trafikplats Hammar/ E22 där planförslagets trafikmängder riskerar Bländningsrisker förekommer till följd av att förhindra framkomligheten och påverka sträckningen av den nya Hammarleden och trafiksäkerheten negativt. Med de åtgärder den nya lokalgata som föreslås mellan som föreslås bedöms de negativa volymhandelsområdena. Med de åtgärder som konsekvenserna kunna motverkas och negativ föreslås bedöms dock inga negativa påverkan på riksintresset undvikas. konsekvenser uppkomma.
Planförslagets trafikmängder beräknas inte Ur ett trygghetsperspektiv bedöms planen medföra negativa konsekvenser till följd av medföra stora positiva konsekvenser då den buller. möjliggör funktionsblandning, nya förbindelser, minskade barriäreffekter, ljussättning osv. Planförslaget bedöms ge upphov till måttligt negativa effekter till följd av markradon och Etablering av handel i Hammar bedöms sättningar. Med de åtgärder som föreslås i medföra ökad konkurrens för de etablerade miljökonsekvensbeskrivningen kan eventuella, butikerna för volymvaror och för shopping i negativa konsekvenser dock motverkas. stadskärnan. Negativa konsekvenser i form av Planförslaget bedöms inte ge upphov till minskad omsättning och neddragningar negativa konsekvenser till följd av bedöms uppstå. Den befintliga marknaden för markvibrationer. dagligvaruhandel beräknas inte påverkas.
De nya handelsverksamheter bedöms även medföra positiva effekter för möjligheten att
87 Samlad bedömning
möta den regionala konkurrensen inom handeln och ge positiva synergieffekter för arbetsmarknaden i den egna kommunen samt i intilliggande orter och kommuner. Inköpsresorna med bil till sydvästra Skåne bedöms med ett genomfört planförslag att minska vilket ger positiva konsekvenser för miljön.
88
kontroller och mätningar av luftemissioner, 8. Uppföljning och buller, markvibrationer, sättningar och vattenkvalité bör göras under byggskedet för övervakning att kontrollera att gällande regler/riktlinjer följs. En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla redogörelse för de åtgärder som planeras för Uppföljning och övervakning av eventuell uppföljning/övervakning av den betydande utbyggnad av trafikplats Hammar/E22 styrs miljöpåverkan som planförslaget medför (6 och regleras genom Trafikverkets kap.12§ Miljöbalken). arbetsplaner.
I kapitlet för miljökonsekvenser har åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan beskrivits i samband med aktuellt ämnesområde. Åtgärderna skall ses som förslag till komm- ande hantering av planens miljökonsekvenser, som kan komma att förändras under plan- processens eller byggskedets gång.
Uppföljning och övervakning av de åtgärder som tidigare presenterats, föreslås enligt nedan;
I det kvalitet- och gestaltningsprogram som tillhör detaljplanehandlingarna beskrivs de gestaltningsprinciper och den kvalité som planområdet ska utformas efter samt uppnå. Programmet är en vägledning för att uppnå en god bebyggd miljö och de lokala miljömålen för Kristianstad.
I programmet finns krav på den yttre miljön formulerade som kommer att följas upp vid bygglovsansökan/tekniskt samråd. kvalitet- och gestaltningsprogram intentioner kommer även att ligga till grund för de exploateringsavtal, markupplåtelseavtal eller försäljningskontrakt som tecknas i samband med detaljplanen.
För ytterligare preciseringar av kvalitet- och gestaltningsprogram omfattning hänvisas till originaldokumentet som bifogas detaljplanehandlingarna.
Kristianstad kommun genomför kontinuerliga mätningar av trafikmängder inom stadsmiljöer. Om trafikmängderna vid planområdet bedöms vara av sådan omfattning att de kan medföra störningar, bör mätningar av t.ex. bullernivåer och luftemissioner utföras.
De åtgärder som blir aktuella under ett byggskede regleras och beskrivs vidare i entreprenörernas arbetsplaner. Kontinuerliga
89
Inom planområdet förekommer stenmurar 9. Tillstånd och /odlingsrösen som gränsdragning mellan det som utgör tomtmarken för Hammarshus och dispenser Hammarshusvägen. Stenmurarna/odlings- För att genomföra en utbyggnad i enlighet med rösena bedöms ha koppling till jordbruks- planförslaget kan ansökan om speciella landskapet. En alléliknande trädplantering av tillstånd och dispenser vara aktuella. Att utföra lövträd finns vid Hammarshus norra tomtgräns, anmälan och ansökningar för tillstånd samt intill Hammarshusvägen. dispenser, bör göras senast i samband med upprättande av bygghandlingar för Dessa områden bedöms överensstämma med entreprenadarbeten och med beaktande av områden av biotopskydd, enligt bilaga 1 till handläggningstiden hos berörd myndighet. förordningen (1998:1252) om områdesskydd Handläggningstiden kan vara avsevärd enligt miljöbalken m.m. Dispens från de beroende på ansökans art- och omfattning och generella biotopskyddsbestämmelserna kan påverkar därmed den övergripande tidsplanen. därmed bli aktuellt. Nedan presenteras de tillstånd och dispenser Ansökan om dispens för ingrepp i biotop- som bedöms vara aktuella att uppmärksamma skyddsområden ska ställas till Länsstyrelsen, till följd av planförslaget. enligt 7 kap. 11§ andra stycket miljöbalken. 9.2 Vattenverksamhet 9.4 Arkeologi De grundvattensänkningar som planeras i Samråd gällande ingrepp i områden med fast samband med byggnationer inom området fornlämningar ska, enligt 2 kap. 10§ lagen om bedöms som mycket begränsade och faller Kulturminnen, ske med länsstyrelsen. således under 11 kap 12 § i miljöbalken. För att avlägsna, gräva ut, täcka över, eller Planområdet omfattas idag av dikningsföretag, genom bebyggelse/plantering ändra eller vilket är en form av samfällighet, bestående av skada fast fornlämning krävs tillstånd, enligt 2 flera fastighetsägare, med syfte att avvattna kap. 6§ lagen om Kulturminnen. Om forn- mark. Planförslagets dagvattenhantering lämningar påträffas under grävning eller annat innebär att dikningsföretaget bör upphävas arbetet, ska detta omedelbart avbrytas och inom det detaljplanerade området. Uppströms anmälan göras till länsstyrelsen. Områdets och nedströms planområdet finns diknings- arkeologi har varit föremål för samråd med företaget då kvar. Vattenmängden från länsstyrelsen och delar av området har området som släpps i det nedströms liggande genomgått arkeologisk särskild undersökning. dikningsföretaget får då inte överstiga den Samråd om behov av ytterligare vattenmängd som tidigare kom från området. undersökningar av områdets arkeologi sker för För markdränering inom detaljplanerat område, tillfället med länsstyrelsen. såvida det inte sker för vissa enstaka fastig- heters räkning, krävs inte tillstånd enligt 11 kap. Miljöbalken. 9.3 Biotopskydds- bestämmelser Biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11§ miljöbalken, omfattar mark- eller vatten- områden som på grund av särskilda egenskap- er är värdefulla livsmiljöer för hotade växt- och djurarter, eller som är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön.
90
10. Referenser Rapporter och skrifter Boverket (2010). Plats för trygghet: Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona, 2010.
Christian Johnsson (2010). Arkitektonisk studie av 1700-talets Hammarshus: ny gestaltning av entrétrapphuset. Lund, Lunds universitet, 2010.
Kristianstad kommun, Stadsbyggnadskontoret (2011). Handeln i Kristianstad: Nuläge Framtid Strategier. Kristianstad, 2011-05-10.
Kristianstad kommun (1990). Kristianstads kommun översiktsplan. Kristianstad, 1990-10-09.
Kristianstad kommun (2007). Lokala miljömål för Kristianstad kommun. Kristianstad, 2007-05-08).
Kristianstad kommun (2012). Översiktsplan 2012 Kristianstad kommun. Utställningshandling. Kristianstad, 2012-04-18.
Kristianstad kommun, Stadsbyggnadskontoret (2009). Kristianstad växer – en stad i balans. Fördjupad översiktsplan för Kristianstad tätort. Kristianstad, 2009-06-09.
Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen – riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods.
Naturvårdsverket (2009). Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19§ miljöbalken]. NSF 2004:15. 2009-12-09.
Naturvårdsverket (2011). Luftguiden: handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Rapport 2011:1. Stockholm, 2011.
NIRAS Sweden AB (2012). Hammarshus – Konsekvensbedömning. Stockholm, 2012-03-28.
Ramböll Sverige AB (2008). Geotekniskt utlåtande, Hammar 9:21 Kristianstad. Malmö, 2008-09-10.
Ramböll Sverige AB (2008). Dagvattenutredning, Hammar 9:21 Kristianstad. Malmö, 2008-09-10.
Ramböll Sverige AB (2008). Geotekniskt utlåtande vibrationer, Hammar 9:21 Kristianstad. Malmö, 2008-09-10.
Ramböll Sverige AB (2008). Projekterings PM, Hammar 9:21 Kristianstad. Malmö, 2008-09-10.
Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne (2009). Åter på Hammar 9:21 – Arkeologisk förundersökning, 2008. Rapport 2009:7. Kristianstad, 2009.
Sweco Environment AB (2012). VA-utredning Hammarshus. Kristianstad, 2012-09-28.
Sweco Environment AB (2012). PM - Luft. Malmö, 2012-09-07
Sweco Infrastructure AB (2012). Markteknisk Undersökningsrapport. Malmö, 2012-07-06.
Sweco Infrastructure AB (2012). PM-Bländning. Malmö, 2012-07-05.
Sweco Infrastructure AB (2012). PM – Bullerutredning Hammarshus. Karlskrona, 2012-09-27.
Sweco Infrastructure AB (2012). PM-Trafikkonsekvenser. Malmö, 2012-08-10.
91
Sweco Infrastructure AB (2012). Projekteringsunderlag för grundläggning av byggnader inom Hammarshus. Malmö, 2012-07-06.
Trivector Traffic AB (2012). Hållbara besöksresor till köpcentra: förslag på strategier för Skåne. Rapport 2011:111. Lund, 2012-02-29.
Tyréns AB (2012). Trafikutredning Hammarshusområdet – En kapacitetsanalys. Kristianstad, 2012-09-07.
Vägverket Region Skåne (2006). Vägverket Region Skånes underlagsmaterial för samhällsplaneringen. Publikation 2006:1. Malmö, 2006-01-09.
WSP Samhällsbyggnad (2006). Rapport Kristianstad kommun, Exploateringsplan Kristianstad-Åhus: Effekter på VA-system. Karlskrona, 2006-09-27. Lagar och förordningar Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Miljöbalk (1988:808)
Plan- och bygglag (2010:900)
Boverkets byggregler, BBR 18, BFS 2011:6 (2011). Elektroniska källor Boverket http://www.radonguiden.se (2012-08-24)
Digital pdf, för riksintresse N64, Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön), (2000-02- 07, Naturvårdsverket). http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/pluskatalogen/N64.pdf (2012-06-12)
Digital pdf för Natura-2000 klassificering Hammarsjön (2005-12-16, Länsstyrelsen i Skåne län). http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura- 2000/kristianstad/hamsjo.pdf (2012-06-12)
Digital pdf för Natura-2000 klassificering Hammarsjöområdet. (2005-12-16, Länsstyrelsen i Skåne län). http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura- 2000/kristianstad/hamsjoom.pdf (2012-06-12).
Miljömålsportalen. http://www.miljomal.nu/ (2012-07-04) http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det- egentligen/ (2012-07-04)
Naturvårdsverkets hemsida. www.naturvardsverket.se (2012-01-03)
Riksantikvarieämbetet; Fornsök, digital kartdatabas. http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html (2012- 01-02)
92
Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Radon/Rikt-- och-gransvarden-for-radon/ (2012-08-30)
Vatteninformationssystem Sverige, digital kartdatabas. http://www.viss.lst.se/ (2012-01-03)
93
BILAGOR
BILAGOR
Bilaga 1 Trafikutredning 2012-09-07
Bilaga 2 PM Trafikkonsekvenser 2012-08-24
Bilaga 3 PM Buller 2012-09-27
Bilaga 4 PM Utsläpp till luft 2012-09-07
Bilaga 5 Grundläggningsförutsättningar Hammarshus detaljplan 2012-07-06
Bilaga 6 Markteknisk undersökning Hammarshus detaljplan 2012-07-06
Bilaga 7 Översiktlig teknisk PM Geoteknik Kompl vägsträckning 2012-06-25
Bilaga 8 Markteknisk undersökning Hammarshus detaljplan Kompl vägsträckning 2012-06-25
Bilaga 9 PM Byggtrafik 2012-08-24
Bilaga 10 PM Bländning 2012-08-24
Bilaga 11 Arkeologisk särskild undersökning 2012
Bilaga 12 Riskhänsyn i planeringen 2013-01-22
Bilaga 13 Rapport Dagvattenutredning - Hammarshus Kristianstad kommun 2013-07-05
Bilaga 14 Gång- och cykeltunnel under Hammarleden 2013-06-14
Bilaga 15 Tillägg till trafikutredningen Hammarshusområdet 2013-06-14
Bilaga 16 Handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge år 2011, 2017, 2022 - 2013-07-12
Bilaga 17 PM Bullerberäkningar Blekingevägen, Hammar 2013-09-13