Bridging the Floods – the Role of Social Learning for Resilience Building in Urban Water Services 2017

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Bridging the Floods – the Role of Social Learning for Resilience Building in Urban Water Services 2017 ÅSE JOHANNESSENÅSE Bridging the floods of socialrole – The learningfor resilience building in urban water services 2017 Bridging the floods The role of social learning for resilience building Sustainable urban development depends on urban “resilience” to cope with, in urban water services and adapt to an increasing global water crisis created by multiple pressures that ÅSE JOHANNESSEN include flooding, scarcity and pollution. However, these pressures are managed FACULTY OF ENGINEERING | LUND UNIVERSITY by different working areas divided by institutional structures and applying different approaches and practices. This thesis investigates the role of social learning in improving urban resilience, and understanding what this means in the context of urban water services (drinking water, sanitation and drainage). Lund University Faculty of Engineering Division of Risk Management and Societal Safety 533511 ISBN 978-91-7753-351-1 ISRN LUTVDG/TVRH - 1003 - SE 789177 9 Bridging the floods The role of social learning for resilience building in urban water services Åse Johannessen DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculty Of Engineering, Lund University, Sweden. To be defended at Division of Risk Management and Societal Safety Lecture hall V:D, Friday 8th September 2017, at 09.00 hr. Faculty opponent Hrund Ó. Andradóttir Organization Document name LUND UNIVERSITY DOCTORAL DISSERTATION Faculty of Engineering, Division of Risk Date of issue Management and Societal Safety 2017–08-15 Author: Åse Johannessen Title and subtitle: Bridging the floods - The role of social learning for resilience building in urban water services Abstract The development of cities is increasingly threatened by a worldwide water crisis. Urban water services (including drinking water, sanitation and drainage) are facing complex and multiple pressures, which are becoming increasingly frequent and severe. These pressures include floods, and the depletion, pollution and degradation of water resources and their associated ecosystems. These diverse pressures fall mainly within the domains of flood risk and water resources management: two working fields that are divided by different institutional structures, approaches and practices. Social learning is becoming increasingly popular as an approach that has the potential to “bridge” these silos, and ultimately, contribute to building resilience in urban water services. However, empirical analyses on this issue are rare and fragmented. Against this background, this thesis investigates the role of social learning for resilience building in urban water services. It is based on single and multiple case studies from the urban areas of Cali (Colombia), Cebu (The Philippines), Durban (South Africa), Gorakhpur (India) and Kristianstad (Sweden). The results identify challenges to the integration of the identified silos, what resilience means for urban water services, and the key elements of social learning that can support or inhibit urban water resilience. The results provide important input for new theory, policy and practice related to the United Nations’ Sustainable Development Goals (SDGs), the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction and national policies on sustainable water management, risk reduction and climate change adaptation. Key words: flood risk management; water resources management; disaster risk reduction; resilience; climate change; resilient cities; urban water services; transition; urban transformation; adaptation; climate change Classification system and/or index terms (if any) Supplementary bibliographical information Language: English Report 1003 ISRN: LUTVDG/TVRH – 1003 – SE ISBN 978-91-7753-351-1 (print) 978-91-7753-352-8 (digital) Recipient’s notes Number of pages 226 Price Security classification I, the undersigned, being the copyright owner of the abstract of the above-mentioned dissertation, hereby grant to all reference sources permission to publish and disseminate the abstract of the above-mentioned dissertation. Signature Date 3 July 2017 Bridging the floods The role of social learning for resilience building in urban water services Åse Johannessen Supervisors Associate Professor Per Becker, Division of Risk Management and Societal Safety, Faculty of Engineering, Lund University Professor Christine Wamsler, Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), Lund University Faculty of Engineering Division of Risk Management and Societal Safety, Lund University Lund University Centre of Risk Assessment and Management (LUCRAM) Centre for Societal Resilience P.O. Box 118, SE-221 00 Lund, Sweden Report 1003 ISRN LUTVDG/TVRH – 1003 – SE ISBN 978-91-7753-351-1 (print) ISBN 978-91-7753-352-8 (digital) Cover and other illustrations: Åse Johannessen Copyright ©Åse Johannessen and the Division of Risk Management and Societal Safety, Lund University, 2017 Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University Lund 2017 To Stef, Sophie and Kajsa “Enter into the world. Observe and wonder. Experience and reflect. To understand a world you must become part of that world while at the same time remaining separate, a part of and apart from” – Halcolm’s Methodological Chronicle, in Patton, 2015: 327 Summary The development of cities is increasingly threatened by a worldwide water crisis, linked to the intensification of land use, which emerged at the end of the 18th century, and accelerated at the end of the 20th century. This provides several underlying risks to urban water services (including drinking water, sanitation and drainage). These include floods, and the long term depletion, pollution and degradation of water resources and their associated ecosystems. At the same time, impacts are exacerbated by current and future climate change. This situation, combined with anticipated, ongoing growth in urban areas has made the water crisis a priority area for many decision-makers and leaders worldwide. Despite a shared understanding of the importance of addressing the water crisis, there is still no comprehensive approach that links the working fields of flood risk and water resource management, which remain separated by institutional structures, and different approaches and practices. Social learning may help to overcome this problem. Embedded in social relationships, it is seen as central to achieving the collective understanding, commitment and capacity that is needed to tackle increasingly complex problems with innovative and creative solutions. Thus, social learning is increasingly said to be a potential key for addressing the urban water crisis. However, despite wide support, related studies are often based on vague, general assumptions with little practical application, and empirical analyses are lacking. Against this background, the overall aim of this thesis is to investigate the role of social learning for resilient urban water services. First, it investigates the challenges for integration of flood risk and water resources management. Second, the meaning of resilience in this context is unclear; therefore the concept of resilience is systematically “translated” into urban water services. Third, this thesis also identifies the key elements of social learning that can support or inhibit more resilient urban water services. The research is based on single and multiple case studies, mainly from the urban areas of Cali (Colombia), Cebu (The Philippines), Durban (South Africa), Gorakhpur (India) and Kristianstad (Sweden). The case studies confirm low levels of integration between flood risk and water resources management. A key challenge is found to be governance arrangements, 9 notably in relation to river basin management. This was found to confine flood risk management to local and structural approaches, which in the long run may paradoxically lead to an increase in floods. Practitioners were found to apply an interpretation of the resilience concept at the level of the larger social-ecological system. However, practitioners were also found to refer to two other levels, identified as socio-economic and hazard resilience, but without making a distinction between any of them. This finding therefore suggests that the resilience concept could introduce confusion and imbalances if all three levels are not considered. Considerations to all three resilience levels can contribute to sustainable change while building resilience in urban water services. This thesis identifies several factors and strategies that can support such change, linked to social learning. Applying the resilience concept to urban water services offers a novel perspective on transitions in urban water services, which highlights the role of actors and non- linear change. This is in contrast to a dominant focus on technologies in existing linear transition models. Instead, “key competencies” are proposed, which identifies, for example strategic agency as a fundamental element, which can take the form of visionary individuals who are effective communicators and build trust. Non-linearity is linked to thresholds where two types are identified: risk awareness/ perception and individual and collective action capacity (i.e. a capacity to act on a perceived risk). Action capacity was found to be difficult to achieve, especially in relation to slow disturbances, which relates to the problem of moving from knowledge to action. Although this may reflect implementation difficulties and time lags, it was also found to be influenced by working cultures and power structures, potentially creating barriers to learning and action. Various measures
Recommended publications
  • Sammanställning Av Kommunens Grönytor, Rapport 2
    Innehåll Sociotopinventering 2015 Inledning 3 21 Fjälkinge 72 Kristianstads kommun Metodik 4 22 Bäckaskog 76 Sociotopinventeringen utgör ett kunskaps- Utvärdering 9 23 Möllebacken 78 underlag till Grönplan 2017 som Teknisk Resultat 10 24 Österäng 80 nämnd beslutat genomföra 2015-02-05. 25 Björkhem, Stafre 84 1 Maglehem 12 Arbetet leds av C4 Teknik, Offentliga 2 Degeberga 16 26 Söder 86 rummet. 3 Huaröd 18 27 Helgedal, Hedentorp 90 Sociotopinventeringen har samordnats av 4 Vitskövle 20 28 Charlottesborg, Vilan 94 utvecklingsstrateg Per Blomberg. 5 Furuboda 22 29 Centrum 99 6 Yngsjö 24 30 Östermalm 105 För inventeringsarbetet har Landskapsarki- 7 Östra Sönnarslöv 26 31 Parkstaden, Egna hem 106 tekt Anna Sunding och Landskapsvetare 8 Everöd 28 32 Norra staden 110 Charlotta Bjurvald projektanställts 10 9 Åhus 30 33 Kulltorp 112 veckor under sommaren 2015. 10 Gärds Köpinge 36 34 Näsby 116 11 Tollarp 38 35 Nosaby 122 Framtagande av kartunderlag har karttek- 12 Linderöd 42 36 Önnestad 124 niker Linda Nilsson vid Stadsbyggnads- 13 Ovesholm 44 37 Vinnö 128 kontoret ansvarat för. 14 Vä/Öllsjö 46 38 Färlöv 130 Applikation har tagits fram och datahante- 15 Norra Åsum 52 39 Balsby 134 ring har skötts av företaget ikoncept. 16 Rinkaby 56 40 Österslöv 136 17 Vanneberga 58 41 Torsebro 140 18 Viby 60 42 Arkelstorp 142 Grön plan 2017 Rapport 2 19 Hammarslund 64 43 Vånga 144 20 Hammar 68 1 Grönplan 2017 Rapport 2 Kunskapsunderlag Sociotopinventering 2 Inledning Kristianstad kommun håller på att ta fram en grönstrategi och en grön- plan för kommunen 2014-2017. Grönplanen fokuserar på de markom- råden och verksamhet som kommunen har rådighet över.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v2 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Kristianstad - SWEDEN Flooded Area Consequences within the AOI la n R iver Highwa y Unit of measurement Affected Total in AOI Vastsverige (25/02/2020 05:14 UT C) Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 25/02/2020 Flooded area ha 4563.1 la n General Information S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Estimated population Number of inhabitants 109398 Sea Sweden Kattegat oarna Area of Interest Transportation Helipad ha 0.0 0.0 Finla nd Delinea tion - Overview ma p 01 L a ke S econda ry R oa d Norwa y Airfield runways km 11.0 12.2 Gulf of Administrative boundaries 07 Bothnia L ong-dista nce ra ilwa y Highways km 0.0 31.7 Blekinge la n S tockholm R egion Primary Road km 0.7 275.2 ! ^ Estonia Cartographic Information Airfield runwa y Secondary Road km 2.6 144.3 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Province Long-distance railways km 1.9 256.8 S ka ne Baltic Sea Helipa d la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Placenames Baltic Sea L ithua nia North Øresund Sydsverige ! Sea 0 3,5 7 14 Pla cena me Germa ny Pola nd Bela rus km Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000 470000 480000 13°20'0"E 13°25'0"E 13°30'0"E 13°35'0"E 13°40'0"E 13°45'0"E
    [Show full text]
  • Integrating Flood Risk Reduction, River Basin and Resilience Management in Planning: a Case Study of Kristianstad, Sweden
    Stockholm Environment Institute, Working Paper 2015-01 Integrating flood risk reduction, river basin and resilience management in planning: A case study of Kristianstad, Sweden Åse Johannessen Stockholm Environment Institute Linnégatan 87D 104 51 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 Fax: +46 8 674 7020 Web: www.sei-international.org Author contact: Åse Johannessen [email protected] Director of Communications: Robert Watt Editors: Marion Davis, Elaine Beebe and Tom Gill Cover photo: Biking and walking on a bridge to the Naturum, in Kristianstad, a flood- proof building on stilts that embodies the concept of living with the water. © Kristianstads kommun/Claes Sandén This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educa- tional or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). About SEI Working Papers: The SEI working paper series aims to expand and accelerate the availability of our research, stimulate discussion, and elicit feedback. SEI working papers are work in progress and typically contain preliminary research, analysis, findings, and recom- mendations. Many SEI working papers are drafts that will be subsequently revised for a refereed journal or book. Other papers share timely and innovative knowledge that we consider valuable and policy-relevant, but which may not be intended for later publication. Acknowledgements The author is grateful for the support of the Swedish Board of Agriculture (SJV), which provided funding for this report and associated workshop.
    [Show full text]
  • Kristianstads Vapen Med Christian 4.S Monogram (Wikipedia Commons)
    VFTF01 2009-09-21 Kommunanalys Figur 1. Kristianstads vapen med Christian 4.s monogram (Wikipedia commons) Karl Falck, Joakim Ohlsson, Gustav Svebring, Jesper Wern (Grupp 3) VFTF01 2009-09-21 Innehållsförteckning Kommuninfo ................................................................................................................................................. 1 Arbete och inkomst ................................................................................................................................... 1 Arbetslöshet .............................................................................................................................................. 1 Högskolan .................................................................................................................................................. 2 Kommunalskatt ......................................................................................................................................... 2 Pendling .................................................................................................................................................... 2 Tobins Q .................................................................................................................................................... 2 Förbindelser .............................................................................................................................................. 2 Planer ...........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Trafikplan Kristianstads Kommun Har Haft Stöd Av Teknikkonsulten 29 Trafikplan Tas Fram Med Handlingsplaner För Olika Åtgärderna Äskas I Budgetprocessen
    ORGANISATION Projektledare: Ledningsgrupp: Åsa Hammarstedt, Miljö- och Christel Jönsson, kommundirektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Arbetsgrupp: Anders Magnusson, utvecklingsledare, Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Wetteström, chef Biosfärenheten, Åsa Hammarstedt, strategisk trafikplanerare, Miljö- Kommunledningskontoret Linda Nilsson, gis-ingenjör, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Danielsson, förvaltningchef, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Risberg, infrastukturstrateg, Kommunledningskontoret (tom juni 2017) Bengt Olsson, förvaltningschef, C4 Teknik Ulrika Åkesson, enhetschef, C4 Teknik Politisk styrgrupp: 2016) Carl Almström, trafikingengör, C4 Teknik (tom dec Kommunstyrelsens presidium Byggnadsnämndens presidium Emelie Nyman, trafikingenjör C4 Teknik Tekniska nämndens presidium Egzon Ferati, trafikingenjör C4 Teknik Foto:Per Blomberg och Cecilia Sandén, Kristianstads Konsultstöd: Ramböll Sverige AB kommun, om inget annat anges. Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 4 Förutsättningar 7 ÖVERGRIPANDE INSATSER 9 Mobilitet och beteendepåverkan 10 Utredningar och styrdokument 12 STADEN 13 Sammanfattning av åtgärder i staden 14 Stadens förutsättningar 16 Trafiksäkerhet 17 Gång 23 Cykel 26 Kollektivtrafik 33 Biltrafik 38 Bilparkering 45 Cykelparkering 49 KOMMUNEN 51 Resor mellan orterna 52 Basorterna 60 Tätorterna 70 KONSEKVENSEROCHUPPFÖLJNING 89 Konsekvenser 90 Uppföljning 91 INLEDNING 3 Bakgrund SYFTE OCH PROCESS TRAFIKPLANENS UPPLÄGG finns med i trafikplanen tar
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v1 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Flooded Area la n Kristianstad - SWEDEN R iver Highwa y Vastsverige (28/02/2020 16:52 UT C) Consequences within the AOI Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 28/02/2020 Unit of measurement Affected Total in AOI la n Previous Flooded Area S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Sweden (25/02/2020 05:14 UT C) Sea Flooded area ha 1711.8 Kattegat oarna Delinea tion MONIT 01 - Overview ma p 01 Finla nd L a ke S econda ry R oa d Estimated population Number of inhabitants 109398 Norwa y General Information Gulf of Transportation Helipad ha 0.0 0.0 07 Bothnia Area of Interest L ong-dista nce ra ilwa y Blekinge la n Airfield runways km 0.0 12.2 S tockholm ! ^ Estonia Cartographic Information Ima ge Footprint Airfield runwa y Highways km 0.0 31.7 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Primary Road km 0.0 275.2 S ka ne Baltic Sea Administrative boundaries Helipa d Secondary Road km 0.0 144.3 la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Baltic Sea L ithua nia R egion Long-distance railways km 0.0 256.8 North Øresund Sydsverige Sea 0 3.5 7 14 Germa ny Pola nd Bela rus km Province Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Placenames Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± ! Pla cena me km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000
    [Show full text]
  • Välkommen Till Kristianstads BOKBUSS
    Välkommen till Kristianstads BOKBUSS Sommar- tidtabell 26 juni - 17 aug 2017 Det mobila biblioteket välkommen till BOKBUSSEN! Du lånar precis som på ett vanligt bibliotek. Kristianstads bokbuss har drygt 3 000 böcker som efterhand byts mot nya. Här finns böcker för barn, ungdomar och vuxna. Hittar du inte den bok du söker, försöker vi självklart få tag på den åt dig. Vi står gärna till tjänst med tips om bra läsning. Du har genom bokbussen tillgång till hela Skåne Nordosts mediebestånd. Du kan också låna tidskrifter, ljudböcker och CD-skivor. För den som är synskadad eller har svårt att läsa går det att beställa böcker med stor stil och talböcker. Kom som du är — det kostar inget att låna. Kontakta oss i god tid om du vill beställa något särskilt. Tel. 044 - 13 67 16 E-post: [email protected] SOMMARHÅLLPLATSER Balsby ons udda Norra Strö tors udda Barum ons udda Norra Åsum ons jämn Bjärlöv tor udda Nyehusen: Furubodav. mån Bäckaskog ons udda Olseröds sommarby tis Finlandshusen ons jämn Olseröd gamla skolan tis jämn Fjälkestad tors udda Oppmanna tors udda Furuboda mån Rinkaby tis udda Fårabäck ons udda Skeppsvägen mån Gringelstad ons jämn Skärsnäs tors udda Gärds Köpinge ons jämn Tosteberga ons udda Hammarslund tis udda Torsebro tor udda Helgedal tors jämn Ullstorp tors udda Holmavägen tis Vanneberga ons udda Horna tis udda Viby tis udda Hovby ons jämn Vilans skola tors jämn Huaröd tors jämn Vittskövle tors jämn Härnestad ons jämn Vånga kiosken tors udda Ivö ons udda Yngsjö affären mån udda Juleboda tis Yngsjö Havsbad mån Kiaby ons udda Yngsjö Strand mån Kärrfästorna tis udda Åhuskärr mån jämn Landön ons udda Åsum ons jämn Lillehem tors jämn Åsumtorp ons jämn Maglehem mån Österlia tis jämn Mittelvägen tis Österslöv ons udda Mjönäs tors udda Östra Sönnarslöv tors jämn MÅNDAG varje vecka 26 juni - 14 augusti Yngsjö Havsbad : tennisbanan 12.45 - 13.15 Yngsjö Strand: Ålv./Rönnowsv.
    [Show full text]
  • Scenarioanalys Marknadshyror För Hyreslägenheter I Kristianstad
    Avsedd för Hyresgästföreningen Datum Juni, 2018 SCENARIOANALYS MARKNADSHYROR FÖR HYRESLÄGENHETER I KRISTIANSTAD Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad Rapporten är framtagen på uppdrag av Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 1 2. Inledning - vad är en marknadsmässig nivå på hyror i Kristianstad? 2 2.1 Marknadsmässiga hyror 3 3. Metod 5 3.1 Data 5 3.1.1 Hyresbeståndet 5 3.1.2 Sålda bostadsrätter 6 3.1.3 Hushållens inkomster 6 3.2 Skattningsmetod för marknadshyror 7 3.3 Skattningsmetod för hushållens inkomster 9 3.4 Geografisk indelning 9 4. Nulägesanalys – dagens hyresnivåer 11 5. Resultat: Effekter för hyresnivåer 14 5.1 Hyreshöjning med 11 procent 14 5.2 Skillnader mellan stadsdelar 14 5.3 Skillnader mellan lägenhetstyper 18 6. Resultat: Effekter för hushållens konsumtionsutrymme 20 7. Diskussion 22 7.1 Direkta och indirekta effekter 22 7.2 Skattning av marknadsmässiga hyror och inkomster 22 Referenser Bilaga 1 – Metod Bilaga 2 – Ytterligare figurer och tabeller Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad 1. SAMMANFATTNING Rapporten presenterar en analys av vilka hyresnivåer som skulle bli resultatet av att gå över från dagens hyressättningssystem med hyror baserat på bruksvärde till ett radikalt föränd- rat scenario med fri hyressättning. Uppskattningsvis skulle en sådan övergång öka hyrorna i Kristianstad kommun med 11 procent. Hyreshöjningen skulle minska hushållens konsumt- ionsutrymme med cirka 3 procent. Hyror i Sverige bestäms i dag utifrån en bostads bruksvärde, vilket brukar definieras som lägen- hetens praktiska värde för hyresgästerna. Bruksvärdet avgörs i kollektiva förhandlingar mellan hyresmarknadens parter, med möjlighet till prövning. Under åren har röster hörts för att ändra bruksvärdesystemet.
    [Show full text]
  • Miljökonsekvensbeskrivn
    ILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING M till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. del av Kristianstad, Kristianstads kommun GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-16, Dnr 07-0032:12 TITEL: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. DATUM: 2012-10-17, reviderad 2013-09-17 STATUS: MKB - tillhörande detaljplanens granskningshandling MEDVERKANDE KONSULTER, SWECO Uppdragsledare: Anna Svensson MKB-samordnare: Cecilia Lindgard, revideringar Rebecca Martinsson Oberoende granskare: Lovisa Bjarting Teknikområdesansvariga: Trafik, Buller, Luft; Malin Zetterqvist Geoteknik; Håkan Lindgren Dagvatten/VA; Lovisa Larsson. Dagvatten/Landskap: Anna Svensson. KRISTIANSTAD KOMMUN Ansvarig Kristianstad kommun: Lars Carlsson Stadsbyggnadskontoret: Marie Nilsson-Shehata, Kerstin Mossberg Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplanen för Hammar 9:151, del av Hammarshus m.fl. och upprättas som ett led i att bedöma hur en utbyggnad i enlighet med föreslagen detaljplan påverkar miljön utifrån ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Detaljplanearbetet för Hammarshus påbörjades under hösten år 2011 med utgångspunkt att möjliggöra för ett nytt handelsområde, en ny infart till Kristianstad stad och förtäta stadsdelen Hammar med ytterligare bostadsbebyggelse. De bakomliggande intentionerna till detaljplanen finns presenterade sedan tidigare i den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett fristående dokument men bör dock läsas tillsammans med de övriga planhandlingarna för att få helhetsförståelse
    [Show full text]
  • Bostäder För Alla (Pdf)
    Så söker du bostad eller bilplats + FÖRTECKNING ÖVER ABK:S BOSTÄDER kallat ”etapp”). Speciellt för nyproduktion är också att Så söker du du måste rangordna dina val. Har du högst köpoäng på flera av de bostäder du sökt, blir du erbjuden den som du rangordnat högst. När du blir erbjuden en bostad i ett 1. Ställ dig i kö nyproduktionsprojekt kommer dina övriga ansökningar i just den etappen att hamna sist i kön, oavsett om du väljer Alla kan stå i ABKs kö. Det är kostnadsfritt, men för att att tacka ja eller nej. skriva kontrakt måste du vara myndig. Är du registrerad men saknar egen internetuppkoppling Registrera dig på Mina sidor på www.abk.se. Behöver du kan du söka genom att besöka eller ringa Kundcenter. hjälp är du välkommen att kontakta Kundcenter (se sista sidan). Är du ABK-hyresgäst anger du vid registrering ditt lägen- 4. Gå på visning hetsnummer (finns på ditt kontrakt eller din hyresavi). De sökande som har högst köpoäng när ansökningstiden Från och med den dag du registrerar dig räknas varje dag gått ut bjuds in på visning och måste därefter tacka ja i kön som ett köpoäng, hur många poäng du har ser du på eller nej inom utsatt tid. Mina sidor. Om flera tackar ja går objektet till den med högst kö poäng. Om du tackat ja till objektet behöver vi få kontakt med dig 2. Uppdatera din så fort som möjligt efter sista svarsdatum. Vi söker dig med de uppgifter du själv registrerat. Om vi inte kan nå registrering i kön dig går vi vidare till andra intressenter.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Viktiga Händelser I Kristianstads Kommuns Historia Den 22 Maj 2014 Var Det 400 År Sedan Staden Grundades
    1 Viktiga händelser i Kristianstads kommuns historia Den 22 maj 2014 var det 400 år sedan staden grundades. Om inget annat nämns gäller händelsen staden Kristianstad. Använd gärna sökfunktionen [Ctrl + F] – det kanske finns mer intressant här än du tror. Sist finns en sammanställning av gamla kartor över Kristianstad, samt länkar till andra sajter med viktiga ”saker”. Obs: Jag har valt att skriva de danska kungarna med namnet Kristian på danskt sätt, inte svenskt, ex. Christian 4. Det finns också en stor litteraturlista och uppgifter om kändisar. De flesta uppgifter slutar med en ”kod” som är en hänvisning till källan/boken och består av en förkortning av dess titel, ex. BOF = Boken om Fjälkinge. Rådhuset från 1891 i Kristianstad, tillbyggt 1939. [Helt ombyggt inuti inför 400 års-jubiléet 2014]. Foto: Kjell Åberg 2008 Kristianstads storkommun bildades genom ”trestegsraketen” 1967, 1971 och 1974. Genom denna förenades totalt 10 äldre storkommuner med 35 socknar: Degeberga, Djurröd, Everöd, Fjälkestad, Fjälkinge, Färlöv. Gustav Adolf (Viby), Huaröd, Hörröd, Ivö, Kiaby, Kristianstad, Köpinge, Linderöd, Lyngsjö, Maglehem, Norra Strö, Norra Åsum, Nosaby, Nymö, Oppmanna, Rinkaby, Skepparslöv, Trolle Ljungby, Träne, Vittskövle, Vånga, Vä, Västra Vram, Åhus [Åhus i årtal ÅOYH s. 291-304, samt om eldsvådor s. 263-268], Äsphult, Önnestad, Österlöv, Östra Sönnarslöv, Östra Vram. Från äldsta tid c:a 8300-4200 f Kr hjorthornsyxa från äldre stenåldern, Norra Åsums sn. c:a 5000 f. Kr. graven med Barumskvinnan i Kiaby. 400 år KO s. 172; GWSH_1 s. 40-42. Megalitgravar/storstensgravar i Skåne, karta. GWSH_1 s. 54. c:a 3000 f. Kr megalitgrav från vid Ängadal i Östra Vram.
    [Show full text]