ORGANISATION Projektledare: Ledningsgrupp: Åsa Hammarstedt, Miljö- och Christel Jönsson, kommundirektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Arbetsgrupp: Anders Magnusson, utvecklingsledare, Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Wetteström, chef Biosfärenheten, Åsa Hammarstedt, strategisk trafikplanerare, Miljö- Kommunledningskontoret Linda Nilsson, gis-ingenjör, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Danielsson, förvaltningchef, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Risberg, infrastukturstrateg, Kommunledningskontoret (tom juni 2017) Bengt Olsson, förvaltningschef, C4 Teknik Ulrika Åkesson, enhetschef, C4 Teknik Politisk styrgrupp:

2016) Carl Almström, trafikingengör, C4 Teknik (tom dec Kommunstyrelsens presidium Byggnadsnämndens presidium Emelie Nyman, trafikingenjör C4 Teknik Tekniska nämndens presidium Egzon Ferati, trafikingenjör C4 Teknik Foto:Per Blomberg och Cecilia Sandén, Kristianstads Konsultstöd: Ramböll Sverige AB kommun, om inget annat anges. Innehåll

INLEDNING 3 Bakgrund 4 Förutsättningar 7

ÖVERGRIPANDE INSATSER 9 Mobilitet och beteendepåverkan 10 Utredningar och styrdokument 12

STADEN 13 Sammanfattning av åtgärder i staden 14 Stadens förutsättningar 16 Trafiksäkerhet 17 Gång 23 Cykel 26 Kollektivtrafik 33 Biltrafik 38 Bilparkering 45 Cykelparkering 49

KOMMUNEN 51 Resor mellan orterna 52 Basorterna 60 Tätorterna 70

KONSEKVENSER OCH UPPFÖLJNING 89 Konsekvenser 90 Uppföljning 91

INLEDNING

3 Bakgrund

SYFTE OCH PROCESS TRAFIKPLANENS UPPLÄGG finns med i trafikplanen tar dels hänsyn till tidigare Kommunfullmäktige beslutade 21 juni 2016 att kommunala prioriteringar och dels till helt nya faktorer

som analyserats under trafikplanens framtagande. Trafikplanen behandlar hela kommunen med en mål, riktlinjer och ramar mellan orterna. Bristanalys och åtgärdsförslag är uppdelning på stad, basorter, tätorter samt resor anta Trafikstrategi för Kristianstad kommun. I - anger vad som ska uppnås trafikstrategin behandlas inriktning och prioritering • nationella t ex miljömål anpassade efter de lokala förutsättningarna för ochmellan strategier. olika trafikslag, grundläggande förutsättningar • regionala t ex regional utvecklingsstrategi respektive typ av ort eller landsbygd. Inledningsvis för transportsystemet, vision, ambitioner, utmaningar • kommunala t ex vision, riktlinjer för bostadsförsörjning, klimatstrategi beskriver trafikplanen även övergripande insatser som gäller hela kommunen. Trafikplanen avslutas med Nästa steg efter trafikstrategin är att ta fram konsekvenser samt hur trafikplanen ska följas upp. ändring av ÖP KOMMUALA MÅL, STRATEGIER OCH en handlingsplan för hur Kristianstad klarar av staden attutmaningarna, möta de utmaningar en så kallad och strategiertrafikplan. som Syftet beskrivs med översiktsplan PLANER trafikplanen är att fastställa åtgärder och insatser för - anger hur den fysiska mark- och vattenanvädningen Relevanta kommunala mål och strategier för tillgodoser ovanstående ändring av ÖP i trafikstrategin. Utöver konkreta åtgärder pekar kust och • avvägning allmänna intressen, prövning enligt PBL miljömål, kommunens klimat och energistrategi och trafikplanen även ut behov av fördjupade utredningar. hav • Kommunfullmäktige antar trafikplanen är Strategisk färdplan, kommunens ÅtgärderTrafikplanen i skadet användas regionala, som planeringsunderlagstatliga vägnätet av kommunen i planeringen av den egna infrastrukturen. trafikstrategin.

grönstrategi trafikstrategi I Strategisk färdplan 2020 (KF 2015-09-15) berörs finansieras helt eller delvis genom Skånes regionala stadsutveckling.Trafikplanen av målet ”Klimatanpassade boendemiljöer transportinfrastrukturplan, trafikplanen avses underlag till ÖP underlag till ÖP och infrastruktur” under målområdet Boendemiljö och användas som planeringsunderlag i dialogen med interna processer interna processer underlagRegion Skåne för dialog som prioriterarenskilda väghållare. och Trafikverket Den är också som KF godkänner KF godkänner I Klimat- och energistrategi (KF 2018-01-16) berörs ettutför verktyg åtgärderna. för att Trafikplanen förmedla till ska kommunens också användas invånare som åtgärder är åtgärd 14 Mobility management/hållbart Trafikplanen av flera mål och åtgärder. Exempel på vilka åtgärder kommunen ser behov av. Medel för resande för invånare och verksamheter och åtgärd

grönplan trafikplan Kristianstads kommun har haft stöd av teknikkonsulten 29 Trafikplan tas fram med handlingsplaner för olika åtgärderna äskas i budgetprocessen. för staden & för staden & kommunen kommunen transportmedel kopplade till trafikstrategi. utgått från en bristanalys för att landa i de åtgärder som interna interna I kommunens miljömål som antogs av behövsRamböll för vid att framtagandet utvecklingen av trafikplanen.ska gå i önskad Ramböll riktning. har processer processer miljö.kommunfullmäktige Några av åtgärderna 2016 är berörs åtgärd trafikplanen21 Framtagande av Underlag som använts vid denna bristanalys är bland TN godkänner KS godkänner flera åtgärder under målområdet Hållbar bebyggd dokumentation från dialogmöten med byasstämmor, av en fördjupad trafikplan för staden Kristianstad, kommunalaannat trafikmätningar, inventeringar olycksstatistik, mm. Åtgärderna tidtabeller, som Den översiktliga planeringen i förhållande till olika underlag och utveckling av kommunala cykelvägar, åtgärd 22 Ta fram en cykelplan för nyutbyggnad

4 rekreationscykling till rekreationsområden och TRAFIKSTRATEGIN SOM VÄGVISARE för cykeltrafik till viktiga samhällsfunktioner kommunikationsinsatser om cykling. Cykelplan ska och besöksmål ska öka. Cyklisternas anspråk ska kartläggningklargöra prioriteringsordningen av cykelvägnätets kvalitet för cykelvägar och åtgärder inom I trafikstrategin framgår vilka mål och handlingsplaner KOLLEKTIVTRAFIKprioriteras framför bilisternas. och emellan tätorter. I arbetet med cykelplanen ingår som är styrande för trafikens utveckling. Baserat på dessa har trafikstrategin mynnat ut i vision, utmaningar • Kollektivtrafiken ska samspela/knyta an till stadens för att anpassa efter användare. Barn,arbetspendlares och strategier. En löpande tråd i strategin är att arbeta och orternas gång- och cykelnät och äldres behov av cykelvägars placering, bredd, med påverkansåtgärder för att styra resandet i önskad • Få fler att välja kollektivtrafiken som transportsätt tillgänglighet och säkerhet är viktiga utgångspunkter. riktning. Nedan anges strategins utpekade utmaningar • Öka framkomligheten för busstrafiken belysning,Åtgärder kan åtgärd tillexempel 23 Utbyggnad vara separerade av nya sträckor gång- med och GÅNGTRAFIKoch strategier för respektive trafikslag. cykelstråk, upphöjning av passager för cykelstråk och • • Öka gångvänligheten i både staden och i tätorterna Öka möjligheten för kollektivt resande på landbygden • kommunala cykelvägar enligt cykelplanen, åtgärd • Öka andelen gående Öka regional tillgänglighet 25 Samverka med Skånetrafiken för att utveckla • regionbusstrafiken. Görs inom ramen för existerande Alla gångvägar ska upplevas som trygga trepartssamarbete, och åtgärd 26 Vidareutveckla • Minska antalet olyckor där fotgängare är inblandade Fokus ligger på att förbättra gångstråk och cykelstråk parkeringsstrategi, parkeringsnorm vid nybyggnation till hållplatser och stationer, att öka service och och parkeringsavgifter för att aktivt gynna cykel och tillgänglighet kring dessa, samt att planera för sammanhängande, gent, tillgängligt, tryggt, kollektivtrafik i centrala Kristianstad.” Strategin är att skapa ett gångnät som är pendelparkering i tidigt skede. Kommunen ska fortsätta arbetet med Skånetrafiken inom projektet SamKoll, Trafikstrategin, som beskrivs nedan, ger riktningen idéer som gynnar landsbygdens kollektiva resor. verka för utvecklad tågtrafik, samt stödja alternativa för hur kommunen vill se trafikutvecklingen och trafiksäkert och attraktivt. Tillgängligheten för trafikfördelningen i kommunen gångtrafiken ska öka till viktiga samhällsfunktioner BILTRAFIK långsiktiga strategi när det gäller användningen av mestoch arbetet centrala med delarna att avskapa kommunens hög gångvänlighet tätorter. ska • Tillgänglighet för bilisten samtidigt som biltrafiken mark-Översiktsplanen och vattenområden är kommunens samt viktigaste hur den bebyggda och mest därmed prioriteras till för- och grundskolor och i de ska minska miljön ska utvecklas och bevaras. CYKELTRAFIK • Nå upp till Boverkets etappmål - minska biltrafiken i • Öka cykelvänligheten både i staden och tätorterna tätorter med 10 % till år 2020, jämfört med år 2014 aktuellKommunfullmäktige förutom för kusten beslutade och havet 2016-04-19 samt för staden att • Få fler att använda cykeln som färdmedel vid korta • Minska biltrafiken vid skolor översiktsplanen för Kristianstads kommun är resor • Parkering ska ha ett optimalt kapacitetsutnyttjande, • Cykelvägar till skolor ska vara trygga och säkra söktrafiken ska minimeras och blockerande Kristianstad. Byggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram en ändring av översiktsplanen för staden • Alla cykelvägar ska upplevas som trygga, även efter långtidsparkering ska undvikas mörkrets inbrott är stadsförtätning, behov av bostadsbebyggelse, behov Generella utmaningar i den översiktliga planeringen av att värna jordbruksmark, stadens geotekniska Strategin är främst kopplad till parkering där fokus förutsättningar, ekosystemtjänster i urbana miljöer sammanhängande, gent, tillgängligt, tryggt, Strategin är att skapa ett cykelvägnät som är ligger på att skapa yteffektiva parkeringsplatser, hållbaraatt minska resor. söktrafik Kommunen till parkering, ska arbeta och för att att införa minska en bebyggda miljön. parkeringsnorm och parkeringsavgifter som stödjer och på landsbygden samt klimatanpassning i den trafiksäkert och attraktivt. Trafiksäkerhet och trygghet för skolvägen är särskilt prioriterad. Kopplingen mellan ha minst ett alternativ till bil. cykelnät och kollektivtrafik ska ökas med hänsyn till behovet av bil i centrum. I tätorterna bör invånarna parkering, standard och service. Tillgängligheten

5 FLYG TILLGÄNGLIGHET hastighetssäkrade kan inge en många gånger falsk trygghet som gör att fotgängare inte riktar tillräcklig • Få fler att välja Kristianstad Österlen airport när de ska resa med flyg själva för fara. Otrygghet kan leda till begränsningar somEtt ledord den lätthet för trafikplanen med vilken är medborgare, tillgänglighet, näringsliv vilket av • uppmärksamhet på trafiken och därmed utsätter sig Möjliggöra för fler att åka kollektivtrafik till ochHandboken offentliga TRAST organisationer (SKL & Trafikverket) kan nå det utbuddefinieras och situationer. flygplatsen de aktiviteter som de har behov av. Tillgängligheten i en persons liv genom att man undviker platser och • Minska miljöpåverkan från flygtrafiken Sammanfattningsvis ska invånare och besökare i kommunens tätorter med lätthet kunna färdas till fots Strategin är att öka utbudet av resor och tjänster, att skapas av bebyggelse och trafiksystem i samverkan. och med cykel utan att i för stor utsträckning begränsas Planeringen måste utgå från den enskilda trafikantens minskad bränsleförbrukning och miljövänligt bränsle i förmåga och ur ett socialt perspektiv där man inser att förbättra kollektivtrafiken till flygplatsen, att verka för gång- och cykelnät med genomtänkta lösningar där förutsättningarna att ta sig fram i trafiken skiljer sig av motortrafiken. Det ställer krav på väl utbyggda mellan olika personer och för olika typer av trafikanter. flygplanen samt verka för minskat flygbuller. GODS Inriktningen i trafikplanen är att kommunens invånare effekteroskyddade avseende trafikanter trygghet, behöver då de passera som går en och gata. cyklar Ett • Minska godstrafiken i de centrala delarna av staden ska kunna ta sig till lokala servicepunkter och till tillgängligt och trafiksäkert system ger i sig goda och tätorterna basorterstaden Kristianstad som övriga tätortermed fungerande ska invånare kollektivtrafik, kunna välja väljer att gå och cykla i större utsträckning. attoch gå där och avstånden cykla, till medger förmån även för enmed hållbar cykel. utveckling.Inom såväl upplever trafiksystemet som tryggare och därmed • Minska andelen gods på lastbil Strategin är att stödja en utökning av samordningen TRAFIKSÄKERHETFör att uppnå det är tillgänglighet en grundsten.

mellanav godstrafik, vägnätet att och möliggöra järnväg/hamn. för fler transporter på järnväg och till sjöss samt att utveckla kopplingen aldrigTrafiksäkerhet vara helt handlar säkert, menom möjligheten åtgärder kan att vidtas förflytta för TRAFIKPLANENS INRIKTNING attsig minimerautan att skadasrisker för i trafiken. olyckor och Trafiksystemet för att mildra desskan

HÅLLBAR UTVECKLING konsekvenser om de ändå uppstår. I trafikplanen läggs särskilt fokus på trafiksäkerheten för gående och Ett genomgående tema i Kristianstads trafikstrategi cyklister, så kallade oskyddade trafikanter, i tätorterna. är att minska andelen biltrafik till förmån för ökat Inte minst är trafiksäkerheten en central fråga när det resande till fots, med cykel och med kollektivtrafik. gäller skolvägar och andra platser där barn färdas på Trafikplanen fokuserar därför särskilt på åtgärder egen hand. Trafiksäkerheten är en stöttepelare för att som skapar förbättringar för gående, cyklister och TRYGGHETuppnå ökad tillgänglighet. resenärer med kollektivtrafik. Genom att fokusera Trygghet är en avgörande faktor för valet av färdsätt. på dessa trafikslag skapas bättre förutsättningar att Man kan vara orolig för att råka ut för en olycka även om minska miljöpåverkan och förbättra den lokala miljön. blirMinskad trevligare biltrafik att vistas ger ocksåi. mervärden för social hållbarhet då allmänna platser och andra utemiljöer det inte alltid finns ett samband mellan oron och den ärfaktiska övergångsställen. risken att utsättas Övergångsställen för en olycka. somEtt exempel inte är på konflikten mellan trygghet och trafiksäkerhet

6 Förutsättningar

BESLUTADE ÅTGÄRDER • med oss. VÄGHÅLLNINGSANSVARFärlöv - Önnestad period 2027 - 2029 ska verka för att Trafikverket genomför, själva eller KOMMUNALA GATOR förDen infrastruktur gällande nationella mellan infrastrukturplanenstatliga järnvägar, statliga avser vägar, kommunala gator och enskilda vägar. Dessa perioden 2018-2029. I planen fördelas de statliga medlen Vägnätet i Sverige kan huvudsakligen delas in i allmänna ansvarar för drift och underhåll samt för utvecklingen Generellt är kommunen väghållare inom områden som vägar och till allmän utveckling av transportsystemet. är: avolika vägen. typer Det av samma vägar har gäller olika gång- väghållare. och cykelvägar Väghållaren eller omfattas av detaljplan. I det kommunala nätet finns De namngivna objekt som finns i den nationella planen • anlagtsbåde gator utmed och gamla gång- banvallar, och cykelvägar. vilket innebärI Kristianstad att det kommunalafinns ett välutbyggt väghållningsansvaret nät av gång- och sträcker cykelvägar sig utanför som • E22 Sätaröd - Vä pågår 2018 Dettajärnvägar. beskrivs Kommunen mer ingående har olika nedan. mandat att påverka tätorterna. Kommunen har även ansvar för en del gång- infrastrukturen beroende på vem som är väghållare. och cykelbanor som går längs statliga vägar. E22 Fjälkinge - Gualöv byggstart 2021-2023 ALLMÄNNA VÄGAR För den kommunala infrastrukturen har kommunen Den gällande regionala infrastrukturplanen för För majoriteten av allmänna vägar är staten, genom Skåne gäller samma period som den nationella planen och bygger på statlig finansiering för den full rådighet. De åtgärder i trafikplanen som pekas ut allmänna infrastrukturen samt medfinansiering till ärTrafikverket, det vanligt väghållare. att huvudvägnätet Allmänna utgörs vägar avfinns allmänna främst på det kommunala vägnätet har kommunen därmed regionalakommunernas vägar som insatser binder för samman bättre Kristianstad kollektivtrafik, med utanför staden och de större tätorterna. I mindre orter ENSKILDAsjälv rådighet VÄGAR att planera, finansiera och utföra. trafiksäkerhet och för cykelvägar. Planen hanterar de och cykelvägar, oftast i anslutning till en statlig väg. namngivet objekt med inom Kristianstads kommun, vägar. Trafikverket kan också vara väghållare för gång- Enskilda vägar underhålls av vägföreningar, grannkommunerna och övriga Skåne. I planen finns ett till mötesfri landsväg 2+1 med hastighetsstandard 100 Även järnvägar ingår i Trafikverkets ansvar. km/hvilket är att bygga om väg 19 mellan Bjärlöv och Broby direkt med den samfälligheter, enskilda personer eller av andra typer invånareMindre insatser som önskat på allmän åtgärden. väg behöver Större insatseri regel inte utreds ingå utsträckningav sammanslutningar. ju mindre tätorten Enskilda är. vägar Enskilda finns väghållare framför oftai någon i en planåtgärdsvalsstudie. och kommuniceras ofta kanallt på söka landsbygden om bidrag men från också staten i tätorter, och kommunen.ofta i större Bidraget är ett stöd för att underhålla vägen. I Skånes regionala cykelvägsplan redovisas planerade cykelvägar som ska medfinansieras av kommunen. karaktär fastställs inom ramen för de nationella För att en enskild väg ska få bidrag krävs bland annat kommunObjekten är:delas in i olika listor beroende på tid för Genomförande av insatser av regional eller nationell utförande. De objekt som finns med inom Kristianstads ska hållas i ett farbart skick. • och regionala infrastrukturplaner som tas fram av att vägen ska hållas öppen för allmänheten och att den • önskemål.Trafikverket respektive Region Skåne. I framtagandet Bäckaskog - Fjälkinge år 2019 av dessa planer får kommunen komma med inspel och beslutas normalt av kommunen eller av länsstyrelsen. • Trafikregler på enskilda vägar, t ex om hastighet, Kristianstad - Ovesholm period 2024-2026 vägar, även om vi inte har mandat att själva åtgärda • Bjärlöv - Torsebro period 2024 - 2026 demKristianstads (med få undantag). trafikplan Delyfter åtgärder brister vi på föreslår allmänna för självaEnskilda reglera vägar vägen. utan bidrag, Ägaren som till enskildalltså inte väg har har krav också på allmänna vägar är sådana som vi i olika sammanhang att hållas öppna för allmänheten, har större frihet att • Hanaskog - Torsebro period 2024 - 2026 Färlöv - Kristianstad period 2027 - 2029 möjlighet att utforma vägen med exempelvis farthinder.

7 4. Bygg nytt Om behovet inte kan tillgodoses genom de tre mandatLiksom för att statliga själva åtgärda vägar lyfter dem. Kristianstads De åtgärder vitrafikplan föreslår som uppstår och redan har uppstått mellan olika tidigare stegen behövs nyinvesteringar eller större förbrister enskilda på det vägar enskilda kommer vägnätet, att kommuniceras även om vi inte med har cyklister och mellan cyklister och gående. Separering ombyggnadsåtgärder. mellan dessa två trafikslag blir allt viktigare. och rimligt kan kommunen bidra till att åtgärderna Betydelsen och påverkan av självkörande bilar är genomförs.de enskilda väghållarna och där vi finner det möjligt SAMVERKAN MED BEBYGGELSE olikabetydligt nivåer svårare av självkörning. att definiera. Självkörande Som nämndes bilar tidigare kan kommagår utvecklingen att möjliggöra fort fram, mer detsamåkning finns olika och tekniker bildelning, och FYRSTEGSPRINCIPEN ska kunna röra sig inom och till nya områden i att man använder elfordonet mer som en tjänst. Det är staden.Traditionellt Bebyggelsens brukar stor struktur vikt läggas har vidofta hur i första biltrafiken hand Hantering av brister och behov kan inte ske hur som helst. Utbyggnader och åtgärder måste följa innebär att bebyggelsen istället bör struktureras och just nu svårt att förutspå på vilket sätt självkörande samordnats med bilnätet. Trafikstrategins inriktning bilar kommer påverka dagens trafiksystem. trafikstrategins intentioner, vilket betyder att gång, byggas upp efter hur cykel och buss kan nå området och harNär hanteratsdet gäller genom påverkan åren. av Nät självkörande för sådana system bilar kanhar cykel och kollektivtrafik ska prioriteras framför få de gena kopplingarna. Gemensamma parkeringar man i viss mån associera till hur fenomenet ”spårtaxi” biltrafiken. Arbetet med att hitta åtgärder ska bilen. Denna inriktning innebär inte att bilen ska tänkas betyder att arbetet utförs genom en stegvis analys av kan gärna läggas så att man får gå ”utåt” för att hämta dessutom genomföras enligt fyrstegsprincipen, vilket skisserats i flera mellanstora svenska städer. Näten har ungefär samma omfattning som biltrafikens 1. Tänk om FRAMTIDSFRÅGORbort, bara att den får en lägre prioritering i planeringen. en åtgärdsgrupp i taget, enligt följande steg. självkörandehuvudnät. Den bilar. stora skillnaden för spårtaxin är att Steg 1 handlar om att hitta åtgärder som kan den går planskilt och så tänker man nog inte vad gäller Elvägar är något som också utreds och testas nu, det är förändringar som ligger utanför kommunens direkta Trafikplanen måste ha viss robusthet inför framtida påverka behovet av transporter och resor samt speciellt intressant för tung trafik som ska klara långa valet avav färdsätttransportsätt. och även I detta förutsättningarna steg inryms förMobility detta planering. Det pågår en förändring av cyklandet under resans gång. Detta kräver dock investeringar tunga transporter och då har ett behov att att få el tillfört Management, dvs. ett aktivt arbete med att påverka framför allt genom elcyklarnas intåg som påtagligt som är både kostsamma och tidskrävande. cyklar,underlättar alltifrån för långpendlare, snabba motionärscyklar besvärlig topografi till trehjuliga eller val, exempelvis vårt sätt att planera för bebyggelsen svaga ben. Allt oftare ser man också andra typer av 2. Optimera och trafiksystemet. utveckling av fossibränslefria motorfordon och frågan ärDrivmedelsfrågan biogas sedan längeär högst ett aktuell alternativt med tanke drivmedel på att Steg 2 handlar om åtgärder som ger effektivare lastcyklar med eller utan el. Andra exempel är bådevi framtiden till bussar ska varaoch tillfossilbränslefria. bilar. Biogas kommerI Kristianstad även sig i en intensiv utvecklingsfas. En tredje fråga av stor i fortsättningen vara ett alternatit drivmedel, betydelseom autonoma, är hur självkörande, vårt förhållningssätt bilar, som till just resandet nu befinner som utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. Här sådant kommer att utvecklas. det ett alternativt drivmedel och möjlighet att ladda sin likabör manmycket tänka i bilnätet. trafiksystemet Det handlar i sin omhelhet. både Lyckas stärkande man Kristianstad har en lokal biogasproduktion. El är även Enklast är att hantera utvecklingen inom cykelområdet. få fler att cykla så behöver man kanske inte bygga ut behöver utvecklas mer. elbil finns på några ställen i Kristianstad, men detta och3. Bygg styrande om åtgärder i trafiksystemet. struktureras och hur man bör utforma de olika delarna Steg 3 innebär att man genomför begränsade (nivåerna)I trafikplanen i nätet, diskuteras dvs. vilka både kvaliteter hur cykelnätet de ska erbjuda. ska ombyggnadsåtgärder.

liggerI aktuella dock handböcker inte där, snarare finns måtti de hastighetsskillnader som visar hur stora utrymmen som nya typer av cyklar behöver. Problemet

8 ÖVERGRIPANDE INSATSER

9 Mobilitet och beteendepåverkan

FÖRUTSÄTTNINGAR åtgärder. Åtgärderna bör samverka med varandra så tävlingar och utmaningar som syftar till ökat i kollektivtrafik eller tidsbegränsat lån av elcykel, attDet synergieffekter är ofta en fördel uppnås. att så långt möjligt försöka rikta Ett begrepp som används inom mobilitet och • resandeInformation med cykeloch utbildning eller kollektivtrafik och dylikt. beteendepåverkansarbetet är begreppet Mobility äroch ett målgruppsanpassa av de mått man kan åtgärderna, använda förexempelvis att beskriva där Management. Åtgärderna som omfattas är typiska steg- medborgarna att välja hållbara färdsätt kan kommunen potentialen för cykelpendling är stor. Restidskvoterna Informationsåtgärder kan vara särskilt intressanta 1-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Genom att påverka också viktigt att mobilitetsarbete sker långsiktigt då i samband med att kommunen genomför projekt nybyggnationer vilket också är av stor vinst för miljö detförutsättningarna kan ta tid att förändra att använda beteenden. olika trafikslag. Det är som påverkar enskilda individer eller företag, undvika att behöva investera pengar på dyra om- och och ekonomi. Kristianstads kommun arbetar i nuläget t ex vid ombyggnationer i trafiksystemet. inte uttalat med Mobility Management. lärInformation ut vikten avkan att då resa riktas hållbart till de kan som riktas berörs till bådemed genomföras: tips på färdsätt under byggtiden. Utbildning som Nedan ges förslag på mobilitetsinsatser som kan • Resplaner i allmänhet dåligt informerad om det goda utbud Det finns många olika åtgärder som kan påverka Tillsammans med ledningen i ett företag utreda allmänhet och till privata aktörer. Medborgaren är människors beteende och få fler att välja hållbara hur resvanorna ser ut hos de anställda och sedan särskilt informationskontor, som både kan vara en färdsätt. Olika åtgärder kan riktas till olika geografiska som finns. Det finns stora vinster i att driva ett områden, för olika målgrupper eller för olika typer hållbara. Åtgärderna kan handla om cykelservice, dem som enbart arbetar med mobilitetsåtgärder. av resor. Ett viktigt inslag är att skapa förståelse för utarbeta ett program för hur resorna kan bli mer serviceplats till resenären och ett projektkontor för sammade samband behov. som Åtgärderna faktiskt finns kan mellan ske som den incitament enskildes aktörer. Det är ett bra sätt att utåt visa resenärerna behov och de problem som uppkommer då många har duschmöjligheter, cykelparkering med tak och Ett sådant kontor kan vara samfinansierat av flera lås, möjlighet att låsa in cykelhjälm, sponsring goda förutsättningar för hållbart resande. genom förmånliga villkor, erbjudanden och plattformar, osv.av cykel/lånecykelDet kan också vara osv att företaget eller sponsring i sin tur har till att det är flera aktörer som gemensamt vill skapa

genom marknadsföring mm. I Kristianstads kommuns pendlarkort, öppenhet inför att jobba mer flexibelt • Cykelfaciliteter parkeringsnormer finns möjlighet till reduktion av vill arbeta när de reser kollektivt, genom tekniska att cykla utan också för att visa att kommunen och parkeringstal om fastighetsägaren vidtar åtgärder för en långsiktig plan för att stötta medarbetare som av mobilitetsarbete. Cykelåtgärder är viktiga, inte enbart för att få fler att minska fastighetens behov av bil, vilket är en typ för arbetssättet. Till detta kan med fördel fossil lösningar såsom bärbara datorer och en öppenhet andra aktörer ”bryr sig om” cyklisten och vill skapa ekonomiska vinster beräknas för att lyfta fram Allt fler kommuner arbetar aktivt med Mobility förutsättningar för god cykelstandard. Exempel ett ökat hållbart resande och färre bilresor. Arbetet kan koldioxidbesparingar kalkyleras, hälsonytta och Management i syfte att skapa bättre förutsättningar för på åtgärder är cykelkartor, cykelvägvisning, fastlåsningsmöjligheter,cykelpumpar utmed uthyrning högtrafikerade av lådcyklar medolika början fördelar hos för kommunen. företagen. Åtgärden är lämplig anpassas efter ambitionsnivå och utrymme i budget. cykelstråk, väderskyddad cykelparkering, goda att genomföra på större arbetsplatser i kommunen, Det kan ske löpande i den kommunala verksamheten • Kampanjer mobilitetsåtgärdereller punktvis i särskilda ska hanteras projekt. i kommunen. För att arbetet Ett batteri ska attmm. cykla. I kombination med ett välfungerande cykelnät bli framgångsrikt bör det oavsett finnas en plan för hur ger sådana åtgärder större möjligheter att få fler Kampanjer kan riktas till olika målgrupper och av flera åtgärder kan ge stor påverkan tillsammans och med olika syften. Exempel på kampanjer är har bättre potential att påverka beteendet än enskilda ”prova på”-aktiviteter som t ex testresenär gratis

10 • Bilpool/samåkning –– Utbildning och erfarenhetsinsamling • M2 Resvaneundersökning Utbildning och insamling av erfarenheter från Fortsätta att regelbundet genomföra till en bil när den behövs utan att behöva äga en kommuner som arbetar aktivt med Mobility resvaneundersökningar. Den senaste utfördes Bilpooler innebär att medborgaren har tillgång Management. –– Samverkansmöten bilinnehavet,bil själv. Att teckna vilket avtal i sin med tur bilpoolsföretagger förutsättningar eller delashösten in 2018 i, desto och bättre redovisas underlag sommaren får kommunen 2019. Ju mer att Samverkansmöte med aktörer som kan förverka minskat för samåkningsplattformar bilresande. ger effekt på data som samlas in och ju fler områden den kan olika områden. • Trafiksäkerhetsriktade åtgärder rikta åtgärder till olika målgrupper och boende i samarbeta med kommunen, t ex Skånetrafiken, med lärare, elever och föräldrar inblandade byggföretag,skolor, polis Region och räddningstjänst, Skåne och närliggande större harArbete visat med sig Mobilityvara framgångsrika Management för på att skolor öka kommunerarbetsplatser, mm. Syftet större med fastighetsägare dessa möten bör , vara att hitta former för samarbeten.

medvetenheten och utveckla ett trafiksäkert –– Medborgarkampanj sombeteende många kring kommuner skolorna. har Synbarhetskampanjer valt att använda sig och hjälmanvändningskampanjer är också något Inledande kampanj i kommunen där den kommunala organisationen och med andra medborgarna ges möjlighet att svara på vad av i trafiksäkerhetsarbetet. Ett samarbete inom som skulle kunna påverka deras färdmedelsval. forskningsorganisationer ger möjlighet att arbeta En sådan kampanj kan med fördel utföras aktörer, som exempelvis räddningstjänst, polis och på kommunens hemsida. Medborgarna bör informeras om kampanjen på bred front, t ex med trafiksäkert beteende på en bredare front och genom postutskick och ”reklam” på platser nå fler människor. Det är dock viktigt att kampanjer en god förutsättning för att de åtgärder som från att gå och cykla. där många vistas. Resultatet av kampanjen är för trafiksäkert beteende inte verkar avskräckande fördel som en tävling där ett antal av deltagarna ÅTGÄRDER sedan genomförs får effekt. Kampanjen sker med Eftersom Kristianstads kommun inte kommit igång får vinster som t ex en cykel, presentkort på med mobilitetsarbetet krävs att tid och budget avsätts –– Åtgärdsplan för detta ändamål. matleverans eller månadskort hos Skånetrafiken • M1 Mobilitet och beteendepåverkan En förutsättning för att arbetet ska komma igång Framtagning av femårsplan med åtgärder. Vad kan göras under perioden och vem ska ansvara beteenden.för vad? Utgångspunkten Planen bör dels bör innehålla vara att utveckling ett batteri på bred front är att det ges mandat att arbeta med av åtgärder verkar tillsammans för att påverka frågan. Det finns olika sätt att arbeta med åtgärder antingen med inrättande av en ny tjänst, hjälp av faciliteter (t ex cykelpumpar och bilpool) och annan kommun. Nedan anges åtgärder som bör –– Uppföljningsdokument genomförasvia konsulter inledningsvis eller någon inomtyp av kommunen. samarbete med dels kampanj- och informationsinsatser.

åtgärderUpprättande har fått av årsvis.dokument som utgör grund för uppföljning av vilken effekt genomförda

11 Utredningar och styrdokument

UPPGRADERING AV behöver tas fram för kommunen som helhet, staden, kan samordnas. Planarbetet bör föregås av en basorternaNedan presenteras och tätorterna. utredningar Syftet och styrdokument med dessa är som att BUSSHÅLLPLATSER (U4) inventeringhänsyn till andra inom planeradekommunens åtgärder väghållningsansvar. så att arbetet Kommunen har vid inventering av orter sett behov tillgängligheten i kommunen och att få ett underlag att få en bättre bild av trafiksäkerheten, tryggheten och VÄGVISNINGSPLANBeläggningsplanen är redan (U7)påbörjad i kommunen. funktionshindradeav förbättringar vid ochbusshållplatser. cykelställ. Kommunen Det kan handla bör TRAFIKSÄKERHETSPROGRAMplanera utifrån. (U1) om väderskydd, sittmöjlighet, anpassning för Planerna ska omfattaArbetet både med bil- att och ta cykelvägvisning. fram vägvisningsplaner för i samarbete med Skånetrafiken sammanställa en tätorterna Kristianstad och Åhus pågår. Ett trafiksäkerhetsprogram anger principer som bör inventering för busshållplatserna i samtliga orter, ÅTGÄRDSPLAN CYKEL (U8) eftersträvas för att uppnå god trafiksäkerhet. Det kan göras.varpå en åtgärdsplan för uppdradering av hållplatserna gälla såväl punktinsatser som stråkinsatser. Baserat på i enligthet med Skånetrafikens hållplatshandbok kan principerna bör trafiksäkerhetsprogrammet omfatta ÖVERSYN AV HINDER (U5) inte detaljstuderade utan behovet och möjligheterna en djupare inventering av de kommunala nätet i I trafikplanen är de utpekade åtgärderna för cykel TRYGGHETSVANDRINGARrespektive basort, följt av förslag på åtgärder. (U2) - anslutandePå många platservägar. Sådana i kommunen åtgärder finns kan vara grindar befogade, som kenhar endastska utformas analyserats och regleras. ur ett stråkperspektiv. Detta kan göras Nästa med hindrar cyklister från att köra ut i korsningar och på steg är att studera i detalj hur de utpekade cykelstrå Som nämnts i trafikplanens inledande kapitel handlar hjälp av en åtgärdsplan för cykeltrafiken. trygghet om känslan av att vistas i trafiken snarare än it exonödan i anslutning då det tillförsämrar skolor eller cyklisternas andra platser tillgänglighet där barns om faktisk trafiksäkerhet. Åtgärder som leder till ökad hastighet behöver dämpas. Hinder bör dock inte finnas också ta fram en utformningshandbok som visar hur trygghet, och vice versa. Trygghet är också en subjektiv Som underlag för åtgärdsplanen bör kommunen trafiksäkerhet skapar inte nödvändigtvis alltid ökad kommunens cykelinfrastruktur ska utformas genom och det signalerar att motortrafiken är prioriterad. upplevelse som skiljer sig mellan olika individer och Flera grindar kan sannolikt avlägsnas, på vissa platser t.ex. krav på separering, bredder och hur cyklister grupper, beroende på t ex ålder, kön, funktionshinder kan grindarna ersättas med hinder som dämpar och underhåll och användning av bilhinder och fållor ska prioriteras i korsningar. Även riktlinjer för drift etc. I en trygghetsvandring går kommunen tillsammans hastigheten för motortrafikanter i stället eller pollare för ingå i utformningshandboken. som hindrar obehörig motorfordonstrafik från att ledamed tillen gruppökad förståelsemänniskor samt och diskuterarföranleda åtgärdergruppens i upplevda trygghet av olika platser. Vandringarna kan använda gång- och cykelvägar. En översyn av befintliga BELÄGGNINGSPLANhinder på gång- och cykelvägar (U6) behöver genomföras. ÖVERSYNtrafiksystemet. AV BELYSNING (U3) kommunens gator, trottoarer och cykelvägar ska få nyKommunen eller förbättrad behöver enbeläggning. plan som anger Den iska vilken även ordning ange Kommunen har tagit fram ett belysningsprogram som vilka gång- eller cykelvägar som idag är grusade men anger var det ska finnas belysning. Programmet bör följas upp av en översyn av belysningen i kommunen med en plan för åtgärder där belysning saknas. som planeras få asfalt och tidpunkt för detta. För att effektivisera kommunens arbete bör planen ta

12 STADEN

13 Sammanfattning av åtgärder i staden

GÅNG • C11 Slättängsvägen • • C 16 Söder till Hammarshusområdet • • B5 Ny avfartsramp från E22 vid trafikplats Härlöv • C32 Åsumsvägen Helgedal • G1 Mät gångtrafiken B6 Fortsatt utredning av förbifart Hedentorp- • • GC2 Utredning gångtrafik och cykeltrafik –– • • B7 Utred kopplingen Härlövsängaleden - Barbacka Åtgärden finns även med under cykelkapitlet. C35 Mansdalavägen Södra Boulevarden –– Skolvägsanalys gång Korsningar B8 Ombyggnad av korsningen Snapphanevägen/ Definiera ett gångnät C49 Färlöv - Kristianstad • –– • C12 Kanalgatan-Östra Kaserngatan • B9 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för trafikplats Vilan –– InventeringSkolvägsanalys cykelnätet cykel • Åhus och E22 • B10 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för kopplingen mellan • C13 Snapphanevägen-Hönedalsvägen • åtgärder • Slättängsvägen G3 Inventering av hinder och riskobjekt följt av C14 Snapphanevägen-Kanalgatan B11Ombyggnad cirkulationsplats Långebrogatan/ • • C15 Passagen framför p-hus Galleria Boulevard • KOLLEKTIVTRAFIK Herluf Trolles väg G5 Behovsbedömning passager följt av åtgärder B12 Ombyggnad cirkulatinsplats Långebrogatan/ • K 1 Revidera linjenätutredningen CYKELStrada-analyser fokus gångtrafik PARKERING • K2 Kristianstadslänken • • • • Utredning gångtrafik och cykeltrafik (GC2) P1 Redovisning parkeringsanläggningar • • K3 Regional superbuss Åtgärden finns med under gångkapitlet. P2 Beläggningsstudier och parkeringsbokslut • • CykelvägarTa fram åtgärdsplan för cykeltrafik K4 Kantstenshållplatser på Långebrogatan bilparkering • • C1 Nosabyvägen Plan för upprustning av hållplatser • P4 Vägvisning • C3 Stridsvagnsvägen BILK5 Utredning Kristianstad C • P5 Digitalt parkeringsledningssystem • • • P6 Taxor • • P7 Utredning av boendeparkering C4 Vilanvägen B1 Väg 19 - Östligt alternativ Kristianstad- • B2 Förlängning av Kung Knuts väg över väg 21 till • C5C6 ByholmsvägenÅhusbanan Karpalund P8 Utredning av möjlighet till omvandling av Ringelikorsvägen • • C7 Förlängning Kung Knuts väg parkeringsytor • P9 Redovisning cykelparkering • • Intressant på längre sikt • P10 Beläggningsstudier cykelparkering • C8 Kung Knuts väg • B4 Ombyggnad av Långebrogatan till stadsgata B3 Vilanleden, kan komma att byggas ut i etapper • P11 Åtgärdsplan för cykelparkering • C9 Annedalsvägen P12 Funktionskrav för cykelparkering C10 Banvallen genom Hedentorp 14 15 Stadens förutsättningar

Trafikplanen för staden har samma geografiska avgränsning som den fördjupade översiktsplanen för staden Kristianstad från 2009. Stadens geografi har formats mycket av de Helgeåomgivande med vattendragen omgivande somnaturområden också skapar skiljer speciella de förutsättningar för trafiknätet och dess struktur.

västra delarna från de östra. Inom de centrala delarna medfinns dålig mindre bärighet vattendrag eller ochsom kanaler av andra som skäl också inte får är åtskiljande effekter. Till detta finns det också områden mellan vägnät och bebyggelse. byggbar, vilket ytterligare kan försvåra samspelet Järnvägen med tillhörande bangårds- och

vägsystemet. Även E22 är en barriär mellan de norra ochstationsområde södra delarna skaparav staden svårforcerade samtidigt som vägen hinder är för en

tillgång för trafiksystemet.

Stadens cykelväg- och vägnät idag samt barriärer

16 Trafiksäkerhet

En analys av trafiksäkerhetsläget i staden har gjorts genom att studera registrerade trafikolyckor. Analysen av olycksdata avser trafikolyckor som rapporterats till STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) iunder gällande perioden FÖP för 2007-2016. Kristianstad Uttaget och avser från STRADAsamtliga är avgränsat till den tätortsdefinition som används

FÖRDELNINGolyckor som inrapporterats ÖVER av TID polisen och sjukvården.

Totalt har 2924 olyckor rapporterats under perioden. Varje år har det registrerats mellan 240 och 320 trafikolyckor per år i staden, i genomsnitt ca 290 olyckor per år. Det finns ingen tydlig trend i antalet rapporterade olyckor från år till år. Olyckornas fördelning över året visar främst en topp under december. Minst olyckor rapporteras i februari, mars, OLYCKSTYPapril och juli. Antal olyckor per olyckstyp, 2007-2016. fallolyckor (fotgängare singel) eller cyklister som cyklat omkullNästan (cykelhälften singel). av de Kollisionerinrapporterade mellan olyckorna oskyddade är DÖDSOLYCKOR Mellan 2007 och 2016 inträffade fem stycken vanligastetrafikanter fordonsolyckorna. och motorfordon svarar för 384 av de inrapporterade olyckorna. Upphinnandeolyckor är de dödsolyckonadödsolyckor enlig är, den officiella statistiken. Olyckorna är geografiskt spridda i kommunen. Olyckstypen för • Två singelolyckor med bil. • Två kollisionsolyckor, en mellan fotgängare och bil samt en mellan cyklist och bil. • En avsvängningsolycka där motorcyklist krockat med bil

17 OLYCKOR MED SVÅRT SKADADE

inträffat, som resulterat i att någon av de inblandade Under den studerade tioårsperioden har 92 st olyckor Olyckstyper Cykel i koll med motorfordon blivit svårt skadade. I 68 av dessa olyckor har oskyddade trafikanter varit inblandade, varav 21 avser olyckor Gående i koll med motorfordon mellan oskyddad trafikant och motorfordon. Fallolycka (gående) Cykel singel Moped singel Cykel - Gående Korsningsolycka Mötesolycka Singelolycka Upphinnandeolycka Övrigt/okänt

Olyckor med svårt skadade under perioden 2007-2016.

18 KORSNINGSOLYCKOR MED MOTOR- FORDON menUnder tre perioden korsningar har sticker 112 stycken ut, korsningsolyckor mellan motorfordon inträffat. Olyckorna är utspridda • Långebrogatan – Allégatan, 11 olyckor. •

Avfartsramp från väg 21 västerifrån i korsning med • väg 19, 11 olyckor. olyckor. Korsningen är ombyggd, inga olyckor har Blekingevägen – Gustaf Hellströms väg, 9

rapporterats in efter år 2014

Korsningsolyckor mellan motorfordon

19 OLYCKOR MED FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER

Av de totalt 2 924 inrapporterade olyckorna involverar 1975 st oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklist eller mopedist). De allra flesta, 1506 st, av olyckorna med bristeroskyddade vad trafikantergäller drift ochär singelolyckor. underhåll. Det är rimligt att anta att en stor del av singelolyckorna beror på En sammanställning av alla 272 st kollisionslyckor mellan cyklister och motorfordon visar att de inträffar längs stråk utmed huvudgatorna samt i de centrala delarna av Kristianstad.

Genom att studera kollisionsolyckorna för cyklister med hjälp av punktdensitet åskådliggörs platser där det inträffar många olyckor. I kartan kan utläsas att följande• Nya platserBoulevarden har många utanför olyckor, gallerian, cirka 10 olyckor. •

• Snapphanevägen – Kanalgatan, 9 olyckor. • SnapphanevägenKanalgatan – Östra – Hönedalsvägen, Kaserngatan, 6 olyckor.8 olyckor Ur kartan bredvid kan även utläsas att kollisionsolyckorna inträffar utmed de större vägarna

cyklister är stort. där man kan förvänta sig att både bilflödet och antalet En sammanställning av alla 112 st kollisionslyckor mellan fotgängare och motorfordon visar att de främst inträffar i centrum. Det går inte att utläsa att olyckorna sker utmed några stråk. Även kollisionsolyckorna för fotgängare åskådliggörs

Flestpå kartan olyckor på nästahar inträffat sida, med kring hjälp centralstationen av punktdensitet samt för i områdetatt identifiera kring, platser Östra Boulevarden, där det inträffar Södra många Kaserngatan olyckor. och Kanalgatan. Kollisionsolyckor mellan cyklister och motorfordon, platser med många olyckor.

20 Kollisionsolyckor mellan fotgängare och motorfordon, platser med många olyckor.

21 UPPHINNANDEOLYCKOR

vanligast med totalt 317 stycken. Olyckorna sker främstFör motorfordonstrafiken utmed de större huvudgatorna är upphinnandeolyckorna inom tätorten.

sker utmed Långebrogatan/Södra Boulevarden, I figuren nedan kan ses hur olyckorna främst

Allégatan/Härlövsängaleden och Snapphanevägen. I figuren kan också ses hur olyckorna koncentreras i korsningspunkterna.

Upphinnandeolyckor, olyckornas placering och koncentration.

22 Gång

FÖRUTSÄTTNINGAR av trottoarer längs gatorna. På vissa sträckor delar I tätorten Kristianstad består gångnätet till stor del igående centrala yta Kristianstad med cyklister är och det på idag andra gågator är färdsätten för att uppdelade med en målad linje. Kring handelsstråken tätorternas bostadsområden och leder till skolor, skapa en attraktiv stadskärna. Gångnätet binder ihop tillgänglighetvårdcentraler året och om. affärer. Gång- och cykelvägar är prioriterade vid snöröjning för att erbjuda god

Till skillnad från andra trafikslag sker sällan mätningar av gångtrafiken vilket innebär att det saknas kunskap om vilka starka gångstråk som finns i staden. Det är därför svårt att bygga upp ett gångnät som motsvarar stråkende behov sannolikt som finns. är starkastEtt starkt i centrumstråk definieras där många av antalet gående som trafikerar det, vilket innebär att ochmålpunkter från stationen finns. Ett vidare tydligt in gångstråkmot centrum. har identifieratsKommunen från infartsparkeringen vid Naturum till stationen staden, vägen mellan dessa och centrum är också avser vägvisa biltrafik till fem parkeringsplatser i troliga gångstråk. Passagen vid stationen och Västra saknasBoulevarden tydliga är stråk. svår och olycksdrabbad. I centrum finns ett nät av gator där gående är prioriterade, i övrigt ANALYS

ärTrafikslaget känslig för gång omvägar skiljer sigoch till hinder stora avdelar olika från slag. övriga En attraktivtrafikslag. miljö Räckvidden kan förändra är mindre, vägvalet, och likaså den somotrygga går eller osäkra miljöer. Troliga gångvägar till prioriterade parkeringsanläggningar och övriga identifierade gångstråk.

23 de gående samma nät som cyklisterna, dvs. byggt gång- ochTraditionellt cykelvägar. har Det man är i planeringenofta inte tillräckligt i huvudsak för erbjudit de som går.

Ett tungt skäl till att satsa särskilt på gångtrafiken är att de flesta resor som görs delvis sker till fots och att man genom att planera för fotgängare gynnar alla. Det rörelsehindradefinns grupper som med är särskiltbegränsad utsatta framkomlighet i gångtrafiken, och t ex äldre vilket framgår av olycksrapporteringen,

barn som inte har full trafikmognad. Det som fungerar säkerställasför dessa grupper är att är man normalt eliminerar en bra utgångspunkthöga kanter och att planera utifrån. Exempel på förutsättningar som bör

ojämn beläggning samt halkbekämpar för att undvika övergångsställen,fallolyckor, att man byggeroch att bort man oklara håller trafiksituationer trottoarer och gångbanorsom är svårtolkade (även kombinerade för barn, med t cykel) ex obevakade fria från

hinder så som skyltstolpar, gatupratare och dylikt. Ett annat hinder för gångtrafikanter är barriärer i form av bilgator med höga flöden. Där kan det vara svårt att passera och passage kan ibland ske med viss risk. På platser där man vill främja folkliv och möten kan högtrafikerade gator även ha en negativ effekt då miljön kan upplevas som otrevlig på grund av trafiken. Kommunen bör inrikta sitt arbete på att minska sådana barriärer och på att öka trafiksäkerheten för de som går. I figuren nedan visas exempel på gator med höga trafikmängder. gående får egna banor med undantag för de minsta lokalgatorna,I planeringen att för lokala ny bebyggelse gångmöjligheter är det viktigtknyts till att mer de

förståelsenövergripande för stråk de gåendes samt att vägvallånga, ogenomträngligaär det en fördel kvarter eller byggnadskroppar undviks. För att öka

om kommunen börjar mäta och följa upp stråk för Trafikmängder på högt belastade gator. gångtrafiken.

24 ÅTGÄRDER –– Skolvägsanalys cykel var barnen i staden rör sig mellan förskola, samtliga ska utföras av Kristianstads kommun om inte skola,Gör en bostad analys och av barnsaktiviteter. skolvägar Analysen för att görs se annatBaserat anges: på analysen föreslås följande åtgärder, varav med fördel tillsammans med skolan där barnen själva får visa var de rör sig med cykel. • G1 Mät gångtrafiken Analysen ligger till grund för åtgärder längs

iMät staden. gångtrafiken Mätningarna för att bör skapa göras ett underlagunder olika för planering. Börja med centrum och arbeta utåt gator och i korsningspunkter med biltrafiken • G3där Inventering trafikmiljön av måste hinder vara och anpassad riskobjekt efter barn. följt av åtgärder Mobilitytider på Management). dygnet och veckan. Mätningarna kan Se över tillgängligheten för gående i staden, kompletteras med en resvaneundersökning (se • GC2 Utredning gångtrafik och cykeltrafik trottoarkantermed utgångspunkt eller ojämnheter) i centrum. Enligger inventering till grund Åtgärden–– Definiera finns ett även gångnät med under cykelkapitlet. av hinder och fysiska riskobjekt (t ex höga genomföras tillsammans med organisationer för åtgärder. Inventeringar kan med fördel Definiera ett gångnät i staden baserat på genomförda mätningarna. Det utpekade nätet så som De handikappades riksförbund eller sigbör i gestill fotssärskild . prioritet vad gäller att skapa • pensionärsorganisationer.G5 Behovsbedömning passager följt av åtgärder trygga, trafiksäkra och trevliga stråk att röra –– Skolvägsanalys gång Se över de gator som har högst biltrafikmängd barnen i staden rör sig mellan förskola, skola, och bedöm behov av kompletterande passager, bostadGör en analys och aktiviteter. av barns skolvägar Analysen för görs att se med var • exempelvisStrada-analyser genom fokus mittrefuger gångtrafik och fartdämpning. fördel tillsammans med skolan där barnen själva får visa var de rör sig till fots. Analysen gångolyckor sker och hur detta utvecklas i samband Gör regelbundna Strada-analyser för att se var ligger till grund för åtgärder längs gator med att åtgärder vidtas. Detta ryms inom ett

trafiksäkerhetsprogram vilket rekommenderas Motsvarandeoch i korsningspunkter analys görs ävenmed förbiltrafiken cykel. där trafikmiljön måste vara anpassad efter barn. som en generell utredning i trafikplanen (U1). –– Inventering cykelnätet

Genomför en inventering av det befintliga cykelnätet för att identifiera platser med buskage,bristande smalastandard. sektioner, Brister somojämn bör beläggning, identifieras dåligär till exempelbelysning, saknade brister länkar, i skyltning skymmande och vägmarkering och onödiga hinder eller fållor.

25 Cykel

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS

GEOGRAFI

137 kilometer cykelväg. Ett bekvämt cykelavstånd I Kristianstad tätort finns det idag sammanlagt cirka är avstånden relativt korta och nästan hela tätorten anses ofta vara upp till 5 kilometer. I Kristianstad tätort

ryms inom en radie på 5 kilometer från centrum, undantaget delar av Vä, och Viby som ligger strax över 5 kilometer fågelavstånd från centrum. Många liggerav målpunkterna även i ytterområdena. i Kristianstad Det ligger är därmed i eller generelltkring de Färdmedelsfördelning uppdelat på reseavstånd för Kristianstads kommun ettcentrala bra cykelavstånd delarna av staden,för resor men till ochvissa från målpunkter centrum, men från ytterområde till ytterområde kan avstånden

RESVANORuppfattas som för långa att cykla.

Enligt RVU (Resvaneundersökning) Skåne (2013) genomförs 25% av de korta resorna (1-5 km) i Färdmedelsfördelning Kristianstads kommun JuKristianstads längre avståndet kommun för resanmed cykel, är desto medan mindre 59% andel åker bil. För resor kortare än 1 km utgör cykeltrafiken 32%. CYKELSTRÅK • Ringelikorsvägen väster om Härlöv från Önnestad, med cykel cyklar. I kommunen i stort genomförs 14 % av resorna utanför tätorten, domineras av mestadels kommunala • Färlöv,Snälltågsvägen m.fl. väster om Öllsjö från Ovesholm, KVALITET OCH UTFORMNING PÅ CYKELVÄGARNA Det övergripande cykelnätet i Kristianstads kommun,

cykelvägar på tidigare banvallar, och dessa har • Tollarp,Banvall/Åsumsvägen m.fl. söder om Norra Åsum från I Kristianstad tätort finns både friliggande cykelvägar cykelstråkenkompletterats går med delvis separerade in i centralorten gång- och Kristianstad cykelvägar genom grönområden samt på gamla banvallar, liksom därutmed de generellt vissa andra övergår vägar. till De att friliggande förläggas invid övergripande de större • Gärds Köpinge, Everöd, m.fl. separerade cykelvägar utmed vägar och gator i tätorten. Detta separerade cykelnät kompletteras med cykling i annat: Utmed banvall/Byholmsvägen söder om Viby från • avseendeblandtrafik både på de bredder, lågtrafikerade beläggning, gatorna. belysning Standarden och infartsgatorna. Dessa övergripande cykelstråk är bland Åhus m.fl. på de separerade cykelvägarna är mycket blandad Fjälkinge Gamla Fjälkingevägen öster om Hammar från separering från gående och motorfordonstrafik.

26 cykelräkningar gjorda, dessa visas i kartan bredvid. Cykelvägeneller målpunkter längs utanför Kanalgatan centrum. är Detett finnsväl använt några

cykelstråk med 810 cyklar per dygn, övriga ligger runt 200-300 cyklar per dygn. cykelleder för rekreation, däribland den nationella Sydostleden,I Kristianstads den kommun regionala finns Fjärilsleden, även ett flertal av utpekade Svenska

kommunala cykelleder för rekreation. Dessa leder kan cykelsällskapet utpekade Sverigeleden samt diverse

Kristianstadsbåde gå på egen centrum. bana eller i blandtrafik, främst på det lågtrafikerade vägnätet. Många av dessa går genom KONKURRENSKRAFT

Genhets-/restidskvoten för cykel talar om hur mycket 1längre betyder (eller att kortare) det tar likatid respektivelång tid att sträcka cykla som det taratt att cykla jämfört med att köra bil. En restidskvot på

resa med bil, en kvot på 2 att det tar dubbelt så lång nedanståendetid, osv. Medan tabell en genhetskvot från TRAST gespå 2rekommendation betyder att det förär dubbelt vilken restidskvot så långt att och cykla genhetskvot jämfört med som attinnebär åka bil. god I

detta fall kvoten mellan cykelavstånd och fågelavstånd. attraktivitet för cykeln. Genhetskvoten i tabellen avser i

Befintligt cykelnät samt cykelräkningar.. •

Banvall utmed Arkelstorpsvägen norr om Kulltorp ärI nuläget dock i finnsstora detdelar fem dåligt stycken sammanhängande utpekade stråk ellersom • från Balsby, Österslöv, Arkelstorp m.fl. vägvisas i olika färger, se karta till höger. Vägvisningen Fredriksdalsvägen nordväst om Gamlagården från helt obefintlig. Parallellt med framtagandet av denna BristerTorsebro med m.fl.ovanstående stråk är att de inte är trafikplan pågår en översyn av vägvisningen för både Kristianstad. innebärbil- och cykeltrafikatt det blir inom svårare Kristianstads för cyklisten tätort. att Detförstå är samordnade med stråken som är utpekade för tätorten även varierad kvalitet på de utpekade stråken vilket Kvalitetsbedömning av restidskvot och genhetskvot i cykelnätet (Källa:TRAST) nätet. Alla utpekade stråk leder in mot centrum och det kan finnas vissa brister att resa mellan stadsdelar

27 En enkel studie har gjorts av restidskvoter och Restid Restid Restids- Avstånd Avstånd Genhets- Målpunkt genhetskvoter mellan Kristianstad centralstation cykel bil kvot cykel fågelvägen kvot Högskolan i Kristianstad 6 0,7 2,1 1,1 För att bedöma restid med både bil och cykel samt Österäng (gymnasiet) 7 1,3 1,4 och stadsdelscentrum samt andra målpunkter. 9 1,86 Tingsrätten 2 2 1,0 0,6 (1,3) 9 2,8 1,94 Kulturkvarteret 2 3 0,7 0,7 (1,3) cykel.avstånd Restiden med cykel och haravståndet Google för Maps cykel använts. inkluderar Restiden även 0,48 Milnergymnasiet 7 1,1 2,4 1,3 inkluderar inte gångavstånd/tid till parkerad bil eller 0,54 Centralsjukhuset CSK 7 1,37 1,4 8 1,81 7 1,1 2,6 1,77 cykling i blandtrafik och respektive kvot blir högre om 8 0,9 1,9 1,7 4,2 3,33 1,3 enbart de utpekade och separerade cykelvägarna är Trafikverket, Skatteverket 8 1,5 med. Resultatet presenteras i tabellen på nästa sida. Länsstyrelsen 3 4 1 C4 Shopping 15 9 3 4 1 1,3 Utifrån ovanstående studie har cykeltrafiken generellt 0,8 0,68 1,5 Sämst restidskvot och bland de längsta restiderna med 2 3 0,7 0,74 1,0 en god standard avseende restiden gentemot biltrafiken. Christian IV gymnasium 0,8 0,78 cykel är mellan Kristianstads Centrum och Skånes Långebro industriområde 7 1,4 2,3 Söderportsgymnasiet 0,75 Härlöv handelsområde 10 1,3 3,2 2,36 1,4 5 1,58 1,5 Kristianstad Arena 4 1,3 1,1 Viby där restidskvoten är 2,3 vilket innebär dålig 8 11 10 1,1 3,07 1,2 Möllebacken,standard. Acceptabel Norra Åsum standard och Hammarslund.avseende restidskvoten Det som 5 0,8 1,19 11 2,3 1,3 kännetecknarär det mellan Centrumdessa stråk och är C4 att Shopping, de är längre Väskolan, och att Gamlegårdsbadet 3,8 26 1,7 1,4 bilen då har större konkurrenskraft gentemot korta Skånes Viby Kyrkan 25 8,2 6,38 Möllebacken 11 1,6 1,3 resor. Väskolan 15 8 5,64 Norra Åsum (Wendesgym- 20 11 4,64 1,2 Avseende genhetskvoten är det främst de korta resorna nasiet) 18 5,1 3,86 som sticker ut som mindre attraktiva. Korta resor Hammarslund 1,71,8 4,35,5 3,1 1,4 11 1,2 3 2,21 1,4 15 9 Nosaby 17 12 1,4 3,63 1,3 med cykel (under ca 500 meter) är dock inte aktuellt Hedentorp (Sibyllevägen) 9 Kristianstads ishall 7 6 1,2 2,2 1,76 1,3 att analysera på detta sätt då osäkerheten avseende 4,9 mätmetod och målpunktens exakta placering, dessa är Genhetskvot och restidskvot för cykel mellan Kristianstads centralstation och målpunkter i staden. imarkerade centrum och med enkelriktning parantes. De av sämre vägar genhetskvoterna etc. De relationer i somcentrum har kan god dock genhetskvot tyda på brister är iframförallt nätets finmaskighet mellan förutsättningar för invånarna att välja cykeln för resor SAMMANFATTNING NULÄGE centralstationen och Högskolan, Kristianstads Arena, in mot centrum. Undersökningen ovan tar endast hänsyn från Kristianstad har ett relativt finmaskigt cykelnät idag attGamlegårdsbadet öka genheten ytterligare. och Norra Åsum. Övriga målpunkter men nätet saknar en aktuell klassificering. Standarden har en acceptabel genhetskvot där det finns potential på cykelnätet är därför varierande avseende bredder, Cykelrelationerna mellan Kristianstads centrum och C4 restid och avstånd mellan centrum och respektive målpunkt och inkluderar således inte gångavstånd separering, beläggning och belysning. Nätets restiden.till parkerad bil eller cykel och inte heller betalande SWOTANALYSuppbyggnad och standard är fokus i trafikplanen. ellerShopping, genhetskvot. Skånes Viby Detta Kyrkan, innebär Väskolan, att dessa Möllebacken relationer av parkeringsavgifter. Detta är faktorer som påverkar och Hammarslund uppnår varken bra restidskvot svagheter, möjligheter och hot. Analysen behandlar I SWOT-analysen nedan summeras cykelnätets styrkor, har sämst geografiska och infrastrukturmässiga

28 främst cykelnätets struktur inom staden, men • Huvudnätet utgör ryggraden i systemet och ställer stora orter hanteras också. Mer järnvägstrafik innebär större barriäreffekter • kopplingen till befintliga stråk mot omkringliggande för cykeltrafiken ochkrav fotgängare på utformning i så ochstor underhåll. utsträckning Utmed som huvudstråken möjligt. Cykelnätets styrkor ska cykeln ha prioritet och vara separerad från biltrafik Mer biltrafik innebär större barriäreffekter för • CYKELNÄTcykeltrafiken de olika stadsdelarna Utgångspunkten är att länkarna i huvudnätet ska Finmaskigt separerat cykelnät mellan centrum och • Sammanhängande nät utformas som dubbelriktade cykelbanor separerade innerstadenfrån både biltrafik innanför och Boulevarderna fotgängare. Blandtrafik och längs ellerlågt • Ett huvudnät för cykel har tagits fram baserat på cykelfält kan dock accepteras i undantagsfall, t.ex. i befintliga trafiknät, restidskvoter och målpunkter • Generellt bra restidskvoter då avgöras enligt tabellen nedan som utgår från godasamt stadensförutsättningar utformning att användai sin helhet, cykeln se kartasom ettpå trafikerade lokalgator. Val av separeringsform ska Cykelnätets svagheter Generellt acceptabla genhetskvoter konkurrenskraftigtnästa uppslag. Syftet alternativ med huvudnätet till bilen. Det är framtagna att skapa det måste säkerställas att gator där cyklister rör sig i • huvudnätet innebär en utökning av det nät som rekommendationerna i GCM-handboken. Observera att nätet sätt att den skyltade hastigheten inte överskrids. För Inga principutformningar och varierad kvalitet på länkar i huvudcykelnätet är förlängningar av de cykelfält eller i blandtrafik är utformade på ett sådant • kommunen tidigare pekat ut för vägvisning. Vissa kan ses som infartsvägar till staden. länkarna på landsbygd kan val av separeringsform utgå • Dålig separering av cykelvägar i centrum övergripande stråk mellan kommunens olika delar och från de trafiksäkerhetskriterier som presenteras på • Huvudcykelnätet behöver förtydligas Utmed länkarna i huvudcykelnätetnätet för cykling Vägvisning saknas på delar av nätet inte detaljstuderade utan behovet och möjligheterna sidan 50. • I denna trafikplan är de utpekade länkarna i huvudnätet gäller framförallt hastighetssäkrade övergångsställen/ ska trafiksäkerhet och trygghet extra beaktas. Detta Kopplingar främst mot centrum och inte mellan har endast analyserats övergripande. I en kommande Möjligheterstadsdelar och målpunkter utanför centrum cykelbanorna. åtgärdsplan bör detaljeringsgraden öka för att tydligare cykelöverfarter samt ökad sikt och belysning på • inriktningge svar på hurom vilkaett inrättande sträckor avsom ett i huvudcykelnätframtiden bör Skyltad hastighet Separeringsform centrum och stadsdelscentrum skulle fungera. Det utpekade stråken ger således en Cykelbana avskild med räcke Skapa högkvalitativa huvudcykelstråk mellan eller bred skiljeremsa. • För huvudnätet gäller att infrastrukturens standard ska prioriteras för om- eller utbyggnad. 60 km/h Cykelbana regionala cykelstråken från kommunens basorter möjliggöra att cyklister som färdas i olika hastigheter ≥70 km/h Cykelbana inTydligare mot centrum koppla de övergripande kommunala och och med olika förutsättningar ska kunna ta sig fram och Cykelfält kan övervägas vid • Bryta barriärer (järnväg, motorväg, vatten) samtidigt känna sig trygga och säkra. Huvudstråken ska utformas med hög komfort och framkomlighet • Öka cykelandel genom förbättrad infrastruktur för cyklisten. Det ska vara möjligt att mötas bekvämt biltrafikflöden under 600 40/50 km/h - • och att köra om. De ska även tydligt signalera att fordon per dimensionerande cykelnätet timme och där i princip en Skapa mer enhetlighet och orienterbarhet i dast vuxna cyklar. Hot cyklisten är prioriterad, både på sträcka och genom Lämplig≤30 km/h separeringsform mellan cykel-Blandtrafik och biltrafik. • korsningar. Detta skapar en tydlighet för både cyklister arbetstagare och besökare i centrum och andra trafikanter. Det sammanhållna konceptet att möjliggöra utbyggnad av huvudstråken och Bilberoendet och prioriteringen av bilburna för huvudstråken skapar en profil som i sin tur lockar En prioritering mellan ytor kommer att krävas för fler att låta bilen stå till förmån för cykeln. kompletterande nät för cykling i Kristianstad. Det är

29 –– Inventering cykelnätet fotgängare och cyklister. Cykelbanor i staden bör alltid därför viktigt att det finns tydliga planeringsprinciper varat.ex. belysta.nerförsbackar, bör alltid ha separering mellan utbyggnaddär cykel prioriteras. av cykelbanor Speciellt med i högde centrala standard delarna står i Genomför en inventering av det befintliga av tätorten kan det komma att uppstå situationer där cykelnätet för att identifiera platser med bristande standard. Brister som bör identifieras Vid detaljplanering av gång- och cykelvägar ska buskage, smala sektioner, ojämn beläggning, konflikt med exempelvis körfält eller gatuparkering är till exempel saknade länkar, skymmande Vägars och gators utformning, VGU (Trafikverket dålig belysning, brister i skyltning och för bilar. I dessa fall ska utbyggnad av cykelbanor bedömas utifrån mängden cyklister samt var i staden och SKL, 2015) användas som utgångspunkt. Även vägmarkering och onödiga hinder eller fållor. prioriteras. Avsteg från cykeltrafikens anspråk måste GCM-handboken (SKL och Trafikverket, 2010) kan ge –– Analys av prioriterade korsningar för cykel värdefullt stöd i planeringen och utformningen. man befinner sig. ÅTGÄRDER Som stöd till huvudnätet finns ett lokalnät. Lokalnätet En översyn över möjligheterna att prioritera mångaknyter ihopcykelresor huvudnätet börjar med eller alla slutar de målpunkter längs detta somnät. cykeltrafiken i korsningspunkter med finns i staden och är en viktig del i nätet eftersom I detta avsnitt presenteras åtgärder för förbättringar biltrafik bör göras. Utgångspunkten bör vara av cykelinfrastrukturen. I avsnittet om mobility att framkomligheten för cykeltrafiken bör lokalgator.Lokalnätet är därför mer finmaskigt och kan förutom management ovan presenteras åtgärder inom prioriteras längs huvudcykelnätet. Sätt att cykelbanor och -vägar även innehålla lågtrafikerade beteendepåverkan med mål att få fler att välja cykeln prioritera cykeltrafiken kan vara införande av Cykelbanornas bredder och standard ska möjliggöra att användaoch cykla cykeln säkert. som Syftet ett konkurrenskraftigt med de utpekade åtgärderna alternativ cykelbanorcykelöverfarter, genom tidig korsningar. detektering i trafiksignaler cyklister som färdas i olika hastigheter och med olika tillför bilen.cykelnätet är att skapa goda förutsättningar att och signalprioritering eller upphöjning av förutsättningar ska kunna ta sig fram och samtidigt –– Skolvägsanalys cykel känna sig trygga och säkra. ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER var barnen i staden rör sig mellan förskola, Nätet ska utformas med hög komfort och framkomlighet • Utredning gångtrafik och cykeltrafik (GC2) skola,Gör en bostad analys och av barnsaktiviteter. skolvägar Analysen för att görs se för cyklisten och även tydligt signalera att cyklisten med fördel tillsammans med skolan där barnen själva får visa var de rör sig med cykel. Åtgärden–– Definiera finns ett även gångnät med under gångkapitlet. är prioriterad utan att det inverkar negativt på Analysen ligger till grund för åtgärder längs trafiksäkerheten. Definiera ett gångnät i staden baserat på cyklister.I staden därDär ärflödet dubbelriktade av fotgängare cykelbanor och cyklister med tydlig är genomförda mätningarna. Det utpekade nätet gator och i korsningspunkter med biltrafiken • Ta fram åtgärdsplan för cykeltrafik avgränsningstörre är det mot viktigt fotgängare att separera att föredra. fotgängare Minsta bredd och sigbör i gestill fotssärskild . prioritet vad gäller att skapa där trafikmiljön måste vara anpassad efter barn. trygga, trafiksäkra och trevliga stråk att röra –– Skolvägsanalys gång utformningshandbok och riktlinjer för drift Som underlag till åtgärdsplanen bör en på dubbelriktade cykelbanor bör enligt VGU vara 2,4 meter och minsta bredd på gångbanor bör vara 2,0 barnen i staden rör sig mellan förskola, skola, och underhåll tas fram. Fokus i åtgärdsplanen meter. I stråk med mycket cyklister eller många gående bostadGör en analys och aktiviteter. av barns skolvägar Analysen för görs att se med var bör därefter vara att uppgradera de delar av så kan det finnas behov av ännu bredare cykelbanor fördel tillsammans med skolan där barnen huvudcykelnätet som i nuläget inte lever upp till och bredare gångbanor. I vissa stråk och på vissa själva får visa var de rör sig till fots. Analysen aktuellt att ha kombinerade gång- och cykelvägar. kraven på framkomlighet, trafiksäkerhet och platser kan det dock under rätt förutsättningar vara ligger till grund för åtgärder längs gator trygghet. Åtgärdsplanen bör även innehålla andra det rör sig mycket barn och äldre eller där man med typer av förbättringsåtgärder såsom utplacering Dessa bör då vara minst 3,5 meter breda. Stråk där Motsvarandeoch i korsningspunkter analys görs ävenmed förbiltrafiken cykel. där av pumpar, cykelparkering, utökad vägvisning och kartor. Se åtgärd U8. lätthet kan nå hastigheter upp mot 30 km/h på cykel, trafikmiljön måste vara anpassad efter barn.

30 NYA LÄNKAR bör byggas ut för att knyta samman huvudcykelnätet Kartan här bredvid visar på viktiga framtida länkar, som kommerpå ett attraktivt att göras i sätt. kommande Möjlig åtgärdsvalsstudier utformning av de ellerutpekade motsvarande. länkarna En är delinte av utredd länkarna i detta är beroende skede utan av sistnämnda länkar är det viktigt att cykellänken när motsvaranade koppling för bil byggs. För dessa bilvägen. färdigställs och öppnas för trafik senast samtidigt som Förutom de tillkommande länkar i huvudcykelnätet utbyggnadsom visas av i kartan nya cykelbanor kan det ocksåvid ombyggnad finnas behov och av kompletteringar i det lokala cykelnätet och hastighetsanpassning av gator. är: Viktiga länkar i huvudcykelnätet som bör prioriteras • C1 Nosabyvägen

förbättrade möjligheter till cykling mellan de Saknad länk i det övergripande nätet. Ger även

Nosabyvägen.norra stadsdelarna. Inkluderar även förlängning av cykelbanan längs Industrigatan fram till • C3 Stridsvagnsvägen

StridsvagnsvägenOm superbusstrafik byggs införs ut på efterhand Stridsvagnsvägen som det bör cykeltrafiken separeras. Cykelvägnätet längs

• C4 Vilanleden exploateras i områdena längs gatan. Indelning av cykelnätet samt åtgärder. • C6 Åhusbanan • C8 Kung Knuts väg som byggs ut i samband med att gatan anläggs. Ny gen koppling mot centralstationen och centrum • C5 Byholmsvägen mellan Åhus och Kristianstad. Öllsjö och vidare mot Långebro och centrum. Innebär en genare länk i det övergripande nätet Förbättrade förutsättningar för cykling inom Vä/ • C7 Förlängning Kung Knuts väg • C9 Annedalsvägen Hammarshus. Saknad länk för cykling mellan Viby och Härlöv. Byggs tillsammans med motsvarande länk Åhus. Bygdeväg (väg med breda väggrenar och en Förbättrad tillgänglighet från Vä och Öllsjö till Förbättrade möjligheter till cykling Vä-Norra Åsum-

för biltrafiken (åtgärd B3).

31 • C15 Passagen framför p-hus Galleria Boulevard cykelbana. körbana) kan vara ett alternativ till separerad bilister vid vissa tillfälle svårt att ta sig ut från • C10 Banvallen genom Hedentorp Detta är en olycksdrabbad plats, samtidigt har

p-huset. Gen och snabb förlängning på de övergripande stråken mot Åhus och Gärds Köpinge. Hör samman med vilken åtgärd som görs för att minska trafiken • påC11 Åsumsvägen. Slättängsvägen Slättängsvägen och Åsumsvägen. Saknad länk längs Slättängsvägen mellan Gamla • C16 Söder till Hammarshusområdet Ny länk som förbinder Hammarshusområdet med bland annat Arenan och idrottsområde söder. • C32 Åsumsvägen Förbättrade möjligheter till cykling mellan Åhus och de västra delarna av staden (se åtgärd C32 i

• kapitelC35 Mansdalavägen Resor mellan orterna).

Del i det övergripande nätet Ovesholm-Vä (se åtgärd • C35C49 i Färlöv kapitel - Resor Kristianstad mellan orterna)

ÅTGÄRDER I KORSNINGAR

överI kartan hur de påkan föregående förbättras för sida cyklister ges eftersom förslag påde korsningspunkter som bör ges en djupare analys kring

är olycksdrabbade idag. Trafiksäkerhetsåtgärder i de olycksdrabbade korsningspunkterna bör ges hög prioritet• C12 Kanalgatan-Östra och åtgärdas omgående. Kaserngatan

• IngårC13 Snapphanevägen-Hönedalsvägen i ett pågående projekt för Kanalgatan. • C14 Snapphanevägen-Kanalgatan

I projektet för Kanalgatan utreds möjlig lösning för att förbättra trafiksäkerheten.

32 Kollektivtrafik

FÖRUTSÄTTNINGAR

År 2015 gjordes en linjenätsanalys för Kristianstad. Trivector utförde analysen på uppdrag av Kristianstads ikommun, staden. TransdevLinjenätsanalysen och Skånetrafiken. var ett förslagI det arbetet som togs ett förslag fram på utveckling av stadbusstrafiken accepterades av ingående parter. Nulägesanalysen fokuserar på resandet inom staden, kopplingar till omlandet hanterats i kapitlet för kommunen. Analysen inkluderar stadstrafikens linjedragningar, utbud och LINJENÄTlokalisering av busshållplatser. linjer: Stadsbusstrafiken i Kristianstad består idag av fyra •

• Linje 1: Gamlegården-Centralen-CSK-Skånes Viby • Linje 2:3: Möllebacken-Centralen-SöderÖsteräng-Centralen-Vä/Öllsjö • Linje 4: Högskolan-Centralen-Norra Åsum

Utöver stadsbussarna finns regionbusslinjer som trafikerar vissa hållplatser i staden. SkåneExpresserna 1, 3 och 4 ger särskilt god komplettering av stadsbusstrafiken mellan centralen och östra delen avTIDSMÄSSIG Vä. KONKURRENSKRAFT längre (eller kortare) tid det tar att resa kollektivt Restidskvoten för kollektivtrafik talar om hur mycket tar lika lång tid att åka kollektivt som att resa med jämfört med att köra bil. En kvot på 1 betyder att det Nuvarande stadsbusslinjenät bil, en kvot på 2 att det tar dubbelt så lång tid, osv. En

33 snabbt man tar sig fram med buss jämfört med bil och varandra, d.v.s. att många områden har mindre än 400

restidskvot på 1,5 och lägre definieras ofta som god attraktivitetFör att bedöma för kollektivtrafiken.restidskvoten behöver man utöver hur god framkomligheten för busstrafiken är. meters fågelväg till mer än en hållplats. själva restiden räkna in tid för att ta sig till och från UTBUD Samtliga busslinjer kör från tidig morgon till sen kväll Ur ett tillgänglighetsperspektiv är detta positivt, studie har inte gjorts i detta skede, dock har själva men det visar att det finns potential att snabba upp åktidenparkeringsplats (resan med och bil ellerhållplats. buss) analyserats.En sådan fördjupad Analysen busslinjerna genom att anpassa antalet hållplatser. I med extra natturer på helger. Linje 1 har högst turtäthet centrum är en överlappning naturlig eftersom det finns och Kristianstad centralstation. För att bedöma helgernaav stadsbusslinjerna är turtätheten med god. upp Majoriteten till femminuterstrafik av bussarna går ANALYSflera olika linjer att välja mellan. har gjorts mellan stadsbussarnas ändhållplatser i högtrafik och tiominuterstrafik övrig tid. Även på SWOT-analysen nedan utgår styrkor och innebär att utbudet är sämre mellan Björkhemsvägen åktiden med kollektivtrafiken har tidtabeller från endast mellan Gamlegården och Björkhemsvägen vilket Skånetrafiken använts. För att bedöma åktiden med linjenätsutredningen hanteras under möjligheter och svagheter från dagens trafik, medan förslaget från bil har Google Maps använts (förmiddag tisdag den 7 och Skånes Viby. hot. Åktid mars). Resultatet presenteras nedan. Åktid Åktids- Kollektivtrafikens styrkor kollek- Linje 2 och 4 har tiominuterstrafik i högtrafik och bil kvot tivtrafik femtonminuterstrafik övrig tid. Linje 3 har den sämsta • turtätheten med två turer per timme. Linje 1 7 2,1 • Samarbetet med Skånetrafiken (Tvedegårdsvägen) SkåneExpresserna 1, 3 och 4 ger särskilt god Gamlegården - • Avgångar från tidig morgon till sen kväll samt Linje 1 1521 12 frånkomplettering tidig morgon av stadsbusstrafikentill sen kväll. mellan centralen God yttäckning. kan och östra delen av Vä. De har tät turtäthet och avgångar SkånesÖsteräng Viby (Öster Kyr- Linje 2 11 1,81,4 AVSTÅND TILL BUSSHÅLLPLATSER • Konkurrenskraftig restid i förhållande till bilen för ängsskolan) nattrafik fredag och lördag. Linje 2 24 816 2 och 3. Linje 3 Möllebacken 13 linje 4, samt acceptabel konkurrenskraft för linje Väskolan 1,5 Linje 3 Söder (Yllan) 6 1,2 Acceptabelt avstånd till närmaste busshållplats brukar • 19 1,5 störrebedömas delen till avca tätorten400 meter täckas fågelvägen. in inom Baseratramen för på 400var Linje 4 Högskolan 1 • 5 hållplatserna i stadsbussnätet finns idag bedöms Bra turtäthet på linje 1, 2 och 4. Norra Åsum (Wen- Linje 4 13 11 1,2 inom 400 meters fågelväg. desgymnasiet) 8 8 Stora delar av bebyggelsen når en busshållplats meter. Norr om Lasarettsboulevarden, t ex gatorna • Åktidskvot mellan Kristianstads centralstation och stadsbussarnas ändhållplatser Brunnsvägen och Parkvägen, finns ett område med längre gångavstånd. Luckor finns också i området SkåneExpresserna 1, 3 och 4 stärker utbudet väster om Gustaf Hellströmsvägen och söder om Kollektivtrafikensmellan centrum ochsvagheter Vä. Även norra delen av Hammar och västra sidan av järnvägen vid Kulltorp. • Undersökningen visar att kollektivtrafiken utifrån ett Helgedal har områden med längre avstånd än 400 Undantaget är linje 1 där det tar mer än dubbelt så lång bilen för linje 1. tidrestidsperspektiv att resa med buss är konkurrenskraftig jämfört med bil mellan gentemot centralen bilen. Icke konkurrenskraftig restid i förhållande till • meterNågot tillsom närmaste kan analyseras hållplats. vidare är lokalisering av och Gamlegårdens ändhållplats. Gångavstånd till Linje 1 har färre turer till och från Skånes Viby än • resterandeNågra delar hållplatser av bebyggelsen utmed linjen. når inte en hållplats och parkering är en faktor som påverkar den busshållplatser. Som bilden till höger visar har många totala restiden och som svarar på hur hög restidskvoten hållplatser ett upptagningsområde som överlappar är. Åktidskvoten kan dock ge en bra indikation på hur busshållplats inom 400 meters fågelväg, t ex

34 Teckenförklaring

Hållplatser Regionbuss Stadsbuss Regionbuss och stadsbuss Bostad Avstånd från hållplats < 0.5 km 0.5 - 1 km 1 - 1.5 km 1.5 - 2 km > 2 km Hållplatser, 400 m buffert

Kartan visar stads- ochregionbussarnas befintliga lägen samt deras täckningsområde med 400 m buffer. Kartan visar även avstånd från busshållplatserna via cykel- och vägnätet (ej motorled). Källa: NVDB mars 2018, busshållplatser Region Skåne © Lantmäteriet © Kristianstads kommun

Hållplatstäthet nuläge, både stadsbuss och regionbuss

35 • K3 Regional superbuss Hellströmsvägen/söder om järnvägen, norra delen Kommunen ska medverka till att avnorr Hammar om Lasarettsboulevarden, och västra sidan av Helgedal.väster om Gustaf genomföra framkomlighetsåtgärder • enligt det regionala superbusskonceptet Trafiksituationen kring den största på de utpekade SkåneExpressenlinjerna kollektivtrafiknoden, Kristianstad C. Kristianstad gående och cyklister är otydliga , de har liten (1, 3 och 4) och på linje 545 inom staden. C har många funktioner på liten yta, stråken för dra denna linje via Högskolan och väster omEn lösningNäsby somvia studerasStridsvagnsvägen, för linje 545 samma är att yta att röra sig på, vilket i sin tur även påverkar väg som är föreslagen för ny sträckning av Möjligheterbusstrafiken negativt. stadsbusslinje 4 i förslaget från linjenätsanalysen. • Effektiviserat linjenät med restidsförkortningar. • Ökad turtäthet. Framkomlighetsåtgärder för SkåneExpressen behövs bland annat i cirkulationsplatsen • Ökat resande. • Snapphanevägen-SödraK4 Kantstenshållplatser Boulevarden, på Långebrogatan • Dagens hållplatser är utformade som Koppla samman utvecklingsområden med fickhållplatser vilket innebär försämrad komfort Hotkollektivtrafik. Odalkyrkan och Långebro bör därför byggas om och framkomlighet för busstrafiken. Hållplatserna • Förändringar kan leda till att människor byter inkörning. Åtgärderna gör i samband med att till kantstenshållplatser där bussarna har rak • färdmedel från kollektivtrafik till bil. • ansträngd. LångebrogatanPlan för upprustning byggs om av till hållplatser stadsgata (Åtgärd B5). Trafiksituationen kring Kristianstad C fortsatt ÅTGÄRDER En plan för att uppgradera samtliga hållplatser i • K 1 Revidera linjenätutredningen åtgärdenenlighet med U4. Skånetrafikens hållplatshandbok bör tas fram. Detta ingår som en del i den övergripande • K5 Utredning Kristianstad C där föreslagna linjesträckningar inte gör att Eftersom det fortfarande finns områden Kristianstad C. Ta fram åtgärder för att få ett gentemot bilen, behöver linjenätsutredningen ses Identifiera den samlade problembilden på kollektivtrafiken blir tillräckligt konkurrenskraftig över. minimeras. • K2 Kristianstadslänken fungerande resecentrum där konfliktsituationer

C till Näsby. Få en genare och snabbare Etapp 3 av Kristianstadslänken, från Kristianstad och det nya badhuset . kollektivtrafikförbindelse till bl a Näsby, Högskolan

36 Åtgärder kollektivtrafik.

37 Biltrafik

FÖRUTSÄTTNINGAR Flera korsningar i stråket längs Långebrogatan och Södra Boulevarden har hög belastning, bland annat och hastighet, men påverkas även av hur nära vägen då detta är det enda lokala stråket för rörelser i väst- i bilden till höger. Som beskrivits i det inledande bebyggelsen ligger. Som exempel kan nämnas att vid Huvudvägnätet för biltrafik i staden presenteras hastigheten 40 km/tim och flödet 8000 bilar per dygn gatoruppgår som bullernivån kan utgöra till barriärerstrax över och 60 genereradBA om husen höga öst. Med hänsyn till samspelet mellan väg E22 och kapitlet för staden finns barriärer i form av bland annat ligger ca 10 m från vägkant. Exempel på högtrafikerade stadens bilnät är det viktigt att trafikplatserna kan vattendrag och järnväg. I den östra delen av staden erbjuda tillräcklig kapacitet. Nuvarande avfart från olyckor.finns fem Dessa plankorsningar korsningar mellanframgår väg av och bilden järnväg nedan. som FRAMKOMLIGHETbullernivåer visas i kartan på sidan 22. öster i trafikplats Härlöv och från öster och väster i skapar tidsmässiga fördröjningar och ökad risk för ANALYStrafikplats Vilan är exempel på bristande kapacitet. noder som har höga belastningar redan i nuläget. BelastningarnaBilden som följer visaranges på som korsningar belastningsgrad, och strategiska dvs SWOTANALYS

svagheter, möjligheter och hot. förhållandet mellan aktuell trafikbelastning I SWOT-analysen nedan summeras bilnätets styrkor, (trafikflöde) och vad korsningen i sin nuvarande Bilnätets styrkor utformning maximalt kan klara av. Värden över 0,8 • Juindikerar närmare att köbildningarvärdet 1,0 desto börjar längre uppkomma köer. under Med stadsområdet högtrafik, normalt eftermiddagens maxtimme. Tillgången till E22 med 4 trafikplatser inom • strategiska noder menas knutpunkter i det samlade orter har god tillgänglighet till staden Förbindelser finns till regionala vägar. Omgivande Härlövsängaledentrafiksystemet, alltså och punkter Långebrogatan (korsningar) är ett där sådant alla • trafikslag förekommer. Korsningen mellan Allégatan- Järnvägen genom Kristianstad med plankorsningarna i nordöstra • StörreRimlig delenmaskvidd av bilnätet (täthet) är öster redan om på Helgeå plats delen av staden markerade. exempel. • särskilt öster om Helgeå FLÖDEN MED BARRIÄR- OCH BULLERPÅVERKAN Rörelserna i nord-syd fördelas på flera stråk, • Lättorienterat Huvudnätet omges i stor utsträckning av bebyggelse, särskilt i de centrala delarna. Risken är då stor att Bilnätets svagheter • andra trafikslag som gående och cyklister drabbas av övriga staden Få kopplingar mellan områden i väst/nordväst och svårigheter att korsa avsnitt med höga flöden. Normalt • Rörelser väst-öst koncentreras till det enda Korsningar med höga belastningsgrader. ochuppkommer 40 km/tim, sådana men problem betydligt vid biltrafikmängder lägre för barn somoch lokala stråket längs Långebrogatan och Södra ligger över 8000 bilar per dygn för vuxna trafikanter

äldre. Bullernivån beror också på bilflödets storlek

38 Boulevarden. Till detta två faktorer som ökar Länk 1

redovisas handlar mest om parkering vilket är naturligt i bilden på nästa sida redovisar en alternativ trycket• på Långebrostråket: eftersom parkeringen är ett viktigt och effektivt sträckning av väg 19 mellan Karpalund och en ny Slättängsvägen till Långebrogatan styrmedel. Parkering behandlas i ett eget kapitel. I trafikplats på väg 21. Länken har funnits med i Norra delen av Öllsjö kopplas mot staden via • detta avsnitt ligger fokus på hur biltrafiken ska röra vägutredning för väg 19 från 1994 som Trafikverket Långebrogatan sig i de centrala delarna och på vilket sätt det påverkar (Vägverket på den tiden) gjort. Länk 1 är inte den Väg 19 ansluts till stadens bilnät via parkeringen. prioriteradeLänk 2 sträckningen för väg 19 enligt kommunen. • Starka barriärer i form av vatten och järnväg På en övergripande nivå kan man konstatera att redovisar en ny koppling från Öllsjö/Vä mot • Motorvägen E22 bryter sambanden mellan nätverket för biltrafiken är förhållandevis svagt fårväg en 21 egen och bedömningväg 19 vid Karpalund. eftersom det Länken nu främst är en handlar del av områden i norr och söder utvecklat, vilket bland annat beror på att Helgeå samt omden enkoppling lokal funktion som behandlats för bebyggelsen för länk inom 1 ovan. Öllsjö Länk och 2 • Härlövsängaleden har karaktär av förbifart med järnvägen och bangården skapar svårigheter att knyta begränsad kontakt med omgivande bebyggelse. avihop stadsbebyggelsen. Härlövsängaleden Funktionen med Västra blir Boulevarden. närmast Därmed också försämrad funktion i bilnätet som I öster ligger Gustav Hellströms väg i utkanten Vä. Enligt tidigare utredningar får länk 2 ett flöde på ca helhet väster,3000 bilar samt per sannolikt dygn. Varifrån ett mindre dessa antal kommer regionalt framgår från enkelsidig. Av detta följer att Västra Boulevarden och söder.inte tydligt, men minst 25 % är regional trafik från • Delar av bilnätet är dåligt utnyttjat genom Snapphanevägen får en tyngre roll i bilnätet och mer trafik att hantera. Mellan dessa två huvudstråk löper väg Råbelövskanalen som mynnar ut i Helge å strax söder bebyggelse i norra delen av området. Länken medför enkelsidig bebyggelse, t ex längs Gustav Hellströms En stor del av den lokala trafiken kommer från ny • Strategiska noder i bilnätet är högt belastade, vilket om Långebrogatan. Inom centrala staden, mellan de två stråken, finns det 7 broar på en sträcka av ca 2 km. förhållandevis små omfördelningar i nätet. Grundfrågan Via båda dessa stråk kan man i dagsläget nå den i är dock vad länk 2 tillför i stadens trafiknät. Frågan Möjligheterpåverkar alla trafikslag knytersärklass i söder största an till enskilda Långebrogatan-Södra parkeringstillgången Boulevarden, inom mark.sammanhänger Bedömningen med är vad att detde ärandra inte längsttrafikslagen ute i väster kan • somcity, ärGalleria det enda Boulevard huvudstråket med 1100inom bilplatser.staden i väst-östlig Stråken manerbjuda ska och bygga vad nätverk länken somkostar huvudsakligen i form av pengar inriktar och Förändrad fördelning på färdmedel med stöd av riktning. Båda dessa korsningar är högt belastade. • fyrstegsprincipen motsvara kostnaderna. Båda är strategiska eftersom de inte bara hanterar sig på lokal biltrafik. Flödet (nyttan) torde inte heller Strategiska kompletteringar i form av förbättrade Länk 3 Hotkorsningspunkter och utvalda länkar cykel och buss. biltrafik, utan även de prioriterade trafikslagen gång, redovisar en alternativ sträckning för väg 19 • Högt belastade strategiska noder TIDIGARE UTPEKADE STRÅK mellan Härlöv och Karpalund. Länken har funnits med • i vägutredning för väg 19 från 1994 som Trafikverket inte hantera en stark stadsutveckling (Vägverket på den tiden) gjort. Länk 3 är fortfarande De inledande stegen i fyrstegsprincipen förmår aktuellLänk 4 som sträckning för väg 19. • Det kan alltså finnas skäl att pröva om nya länkar bilberoende i bilnätet ska till för att hantera stadens tillväxt. redovisar en ny koppling från den nya God tillgänglighet från omgivande orter kan skapa Analysen görs med utgångspunkt från de förslag till aktuellsträckningan om länk för 1 byggs.väg 19 (länk 1) till dess befintliga BILNÄTET nya länkar som redovisats i den tidigare fördjupade sträckning (Karpalundsvägen). Länk 4 är endast översiktsplanen för staden, se figur på nästa sida. I Länk 5 redovisar en förlängning av Kung Knuts väg över väg 21 till Ringelikorsvägen. Förbindelsen ger en färg.analysen ingår också resultatet av den kompletterande som ska åstadkommas i bilnätet. De strategier som utredningen för Västra Kristianstad 2016-09-19, blå Trafikstrategin formulerar flera utmaningar för vad direkt koppling mot handels- och verksamhetsområden

39 i norra Härlöv, som kan användas av i princip alla trafikslag. Den ger också bra kontakt med trafikplats Härlöv och mot väg 19 norrut via länk 4. god avlastning av Slättängsvägen och korsningen vid Långebrogatan.Trafikutredningen från 2008 visar att förbindelsen ger

En detaljplan för bron samt ombyggnad av trafikplats Härlöv togs fram 1996. Bron skulle kunna användas Förbindelsenäven för busstrafiken innebär att på nätverken linje 2 vilket kan utvecklas skulle ge bättre kollektivtrafik till Härlövs handelsområde.

för flera trafikslag och den gör alltså god nytta i det samladeLänk 6 trafiksystemet. och verksamheter. i den fördjupade För översiktsplanenatt stödja denna för utveckling Kristianstad har pekas Härlöv ut för omfattande utbyggnad av handel

Långebrogatandet framtida trafiknätet till en stadsgata på Vilan och och hur Härlöv avlastningen utretts i flera omgångar. En central fråga är omvandlingen av

av denna ska ske. En utpekad åtgärd är en ny väg norr om Vilan parallellt med Långebrogatan, de så kallade Vilanleden. omgångar,Länk 6 motsvarar senast hösten Vilanleden 2016. Slutsatsen och dess i den planerade senaste utveckling. Behovet av Vilanleden har utretts i olika

utredningen är att Vilanleden som helhet inte behövs utan att det räcker med den östra delen, Vilanleden etapp 1 (se länk 8). Vilanleden etapp 1 har en utformning sättsom attgör den det fullständiga möjligt att byggalänken ut behövs. hela trafikleden Markreservat om förverksamheterna länk 6 bör behållas och biltrafiken även om utvecklas åtgärden påinte ett bedöms sådant som aktuell nu. Förslag på insatser i FÖP Staden samt kompletterande utredning för Västra Kristianstad 2016-09-19. Länk 7 För att

redovisar förbindelser till Vilanleden. Vilanleden ska fungera krävs lokala kopplingar, ett lokalt nätverk, som förmedlar utbytet mellan Vilanleden och målpunkterna i omgivande områden samt övriga delar av bilnätet. Om Vilanleden inte behövs så behövs

40 heller inte dessa förbindelser. Länken mellan Sävvägen och Rörvägen är ett undantag. Den får inte byggas ut på grund av alla verksamheter längs dessa två gator försom länk gör 7att bör det behållas. finns många in- och utfarter, vilket gör det olämpligt med ett högt trafikflöde. Markreservat Länk 8

redovisar Vilanleden etapp 1, sträckning och principiell utformning framgår av bilden till höger. Vägens främsta uppgift är att avlasta Långebrogatan och att förbereda en framtida omvandling av befintliga attraktivområden förbindelselängs Långebrogatan. till stationen Längs och centralavägen löper staden. nya länkar i cykelnätet, som siktar på att skapa en gen och Länk 9 redovisar en ombyggnad av Långebrogatan till stadsgata. Ombyggnaden syftar till att förbättra Principskiss på Vilanleden etapp 1 (länk 8)

Långebrogatan och områden norr om gatan. Samtidigt tonarkontakten förändringen mellan till befintlig stadsgata bebyggelse ner gatans nuvarande söder om Idag går avfartsrampen i klöverbladsform upp på Åsumsvägen bör fortsatt exploatering söder om mot Malmövägen. Flödet är högt på Malmövägen Hedentorp undvikas. Målet i genomförd utredning funktion, vilket får en styrande effekt på trafikens och kommer att växa framöver. Redan idag kan var att finna en lösning som minskar framför allt den det vara svårt att svänga vänster från rampen och tunga trafiken, minskar barriäreffekten och gör att Härlövsängavägen.fördelning. Fler väljer Vilanleden etapp 1, särskilt på väg mot infartsparkeringen och norrut längs den nya rampen ökar framkomligheten avsevärt. bullernivåerna hålls under riktvärdena. Vid tillfället Länk 10 ärNuvarande att ytterligare avfartsramp ombyggnader används inte i framtiden behöver enbartgöras, bullernivåerför utredningen över var 60 trafikmängdendBA. 9000 fordon per vilketför högersvängande skiljer sig från tidigare trafik längsutredningar E22. Bedömningen där man även dygn och skyltad hastighet 50 km/tim, vilket gav redovisar en ny avfartsramp från E22 öster vid trafikplats Härlöv. Nuvarande principutformning Åtgärden utreds i samband med åtgärdsvalsstudie för Genomförd utredning redovisar inget alternativ till en och läget för den kompletterande avfartsrampen har föreslagit en ny, separat påfartsramp mot öster. använder banan för den numera nedlagda järnvägen. framgår av figuren nedan. Eftersomhelt ny förbifart, en ny förbifart exempelvis räknas vad som som kan en görassteg 4-åtgärd om man trafikplatsLänk 11 redovisar Härlöv som Ängamöllans Trafikverket görväg, under en nyår 2019.gata utbyggnad. Den utgår i norr från Linjevägen- högerenligt innebär fyrstegsprincipen att korsningen finns mellan skäl Åsumvägen att undersöka och vid framtida verksamhetsområde. Gatan är under alternativa lösningar. Principskissen i bilden till att Åsumvägen därefter går in i skilda banor, där den Annedalsvägen.Kabelvägen, passerar det nya verksamhetsområdet på Hedentorpsvägen byggs om till cirkulationsplats, och utsidan och ansluter i söder till Klabbarpsvägen och Länk 12 södergående banan flyttas till östra delen av nuvarande väg och nordgående bana nyanläggs på gamla banvallen redovisar en förbifart mellan Hedentorp och år 2014 och slutsatserna var att den behövs för att få en tillsammans med en mittremsa på 3 meter. Öster om Helgedal. Förbifarten har studerats i en trafikutredning viagatan den anläggs gamla järnvägsbron. på norra delen en ny cykelbana som Principskiss ny ramp från E22 tillsammans med busstrafiken fortsätter mot centrum långsiktigt acceptabel bullermiljö och trafiksäkerhet kring Åsumvägen. Utan åtgärder som minskar trafiken

41 Den nya sektionen innebär tillsammans med hastigheten 40 km/tim att bullernivåerna beräknas natur- och vattenområden. Bussförbindelsen är en sjunka till ca 60 dBA. Mittremsan gör att det också möjlighetriskerar att som påverka är beroende skyddsvallen av hur linjenätetsamt skyddsvärda kommer ca 1000 bilar per dygn. A3-nord medför att trafik mot att se ut i framtiden. Om bullernivåerna långsiktigt både E22 och Tollarp väljer det norra alternativet och ska sänkas så kan man välja mellan fönsterbyten eller att avlastningen på Åsumvägen halveras till ca 500 bilar Bedömningen är att genomförda analyser inte hastighetssäkrasblir lättare att passera till 30 vägen km/tim. i den norra delen och vid per dygn. cirkulationsplatsen. Längs hela sträckan bör passager ger tillräckliga motiv för en helt ny väg mellan bullerplank på sträckan söder om Hedentorpsvägen. Åsumvägen och E22. Även i detta fall bör man enligt

fyrstegsprincipen först undersöka möjligheterna till behövsbegränsade en kontroll åtgärder, av exempelvis bärighet. Eventuella förbifart vid åtgärder Gärds måsteKöpinge oavsett och rakare föregås koppling av en åtgärdsvalsstudie. vid Ugerup. Utöver detta Länk 15

förstärker redovisar nätverket en upprustningnågot i väst- och östlig förlängning riktning. av EffektenRingvägen. är dockDess liten.främsta Förbindelsen egenskap ärfår att huvudsakligen förbindelsen Möjlig sektion för Åsumsvägen genom Hedentorp huvudnätet för bil. Länk 13 ses som en exploateringsgata och inte en del av Länk 16 redovisar Fundationsvägen som är under Principskiss på alternativ till förbifart Hedentorp-Helgedal redovisar en ny väg vid Åsumtorp. Förbindelsen är en del av ny exploatering och tillför inget till det i skissad lösning medför att körbanorna delas i norr, utbyggnad. Viktigast är den föreslagna kopplingen övergripandeLänk 14 (A3-leden) huvudnätet redovisar inom tätorten.två sträckningar för om Hammar. Blekingevägen avlastas och den nya I dagsläget finns ett befintligt hus i norra delen som bebyggelsenfrån trafikplats får Hammar bra tillgänglighet till Blekingevägen med direktväster

vilket i sin tur också medför att busstrafiken delas. en ny koppling mellan Åhus/Åhus hamn och E22. hänger samman med utvecklingen av Hammar. Delningen påverkar dock inte hållplatsernas läge. anslutaBefintlig till koppling den nya sträckningenhar brister i avform E22 av mellan låg standard Sätaröd Nätverksfunktionenkoppling till E22 via är trafikplats begränsad. Hammar. Länkarna och ställvisa passager av bebyggelse. Kopplingen ska Skiljeremsan är en ”multiyta”, som kan användas för Länk 17 redovisar en ny förbindelse mellan träd, lågt bullerskydd, hållplatser med väderskydd, Byholmsvägen och Otto Lindenows väg. Förbindelsen angöring med bil, cykelparkering. utbyggnadenoch Vä. En översiktlig av E22 är färdig.trafikanalys har gjorts för de två alternativen, nord respektive syd, förutsatt att är en del i utvecklingen av ett nytt bostadsområde Det vore önskvärt att styra biltrafik mot centrum underlättavia Hedentorpsvägen något i kombination för att avlasta med korsningen ökad trängsel vid går centralt genom det nya området och knyter an till Långebrogatan/Allégatan. Cirkulationsplatsen kan Trafikmängden på de nuvarande länsvägarna uppgår mellan Viby och Hammarslund. Den nya förbindelsen till 1100-1200 bilar per dygn. Den nya sträckningen av Allégatan och Långebrogatan. Åhus väljer Annedalsvägen mot E22 och länsvägarna vid trafikplats Vilan respektive korsningen mellan E22 innebär enligt modellberäkningarna att trafik från Otto Lindenows väg strax söder om E22. Mycket genare eftersomkan det inte det bli är för gång, biltrafiken. cykel och Föreslagen buss som sträckning ska ha de i söder mot Tollarp. Flödet på länsvägarna minskar då strider dock mot trafikstrategins prioriteringar En elliptisk utformning av cirkulationen riktad mot imed övrigt ca sker450 ingafordon större per förändringar.dygn. Om A3-syd Mer intressantbyggs så tar är Hedentorpsvägen kan också bidra, se bilden ovan. den i princip över trafiken mot E22 från Annedalsvägen, en ny förbifart, som förutom hög anläggningskostnad Det kan alltså finnas skäl att studera andra alternativ än att A3-syd tycks minska flödet längs Åsumvägen med

42 genare sträckningarna. Bedömningen är därför att det skisserade stråket enbart ska användas av gående, cyklister och busstrafik. Bebyggelsen bör struktureras efter detta stråk. Biltrafiken får gå via det befintliga vägnätet med de restriktioner som kan uppkomma som följd av det prioriterade stråket och bebyggelsens struktur, exempelvis där biltrafiken på Hammarslundsvägen ska korsa stråket. Här ska gående,Länk 18 cyklister och bussar prioriteras. Sträckningen saknar intresse för tätortens huvudnät redovisar en ny sträckning för väg 118. som redan har tillräckliga anslutningar till väg 118 för trafik både från norr och söder. Övriga brister i bilnätet

Korsningen Snapphanevägen/Södra Boulevarden har en hög trafikbelastning, korsningen behöver byggas om för att öka kapaciteten. om Kristianstad C, Barbacka området. Eftersom Det finns ett intresse av att utveckla området väster trafiksituationen är ansträngd på Kristianstad C och BarbackaområdetTivolibadsgatan, är till det Härlövsängaleden olämpligt att öka börtrafikflödet utredas till området via Tivolibadsgatan. Koppling från som möjlig trafikmatning till området. Trafikplats Vilan har periodvis problem att hantera de trafikmänger som kommer in i trafikplatsen, vilket resulterar i köer ut på E22:an. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för trafikplatsen bör göras för att komma fram till lämplig åtgärd.

43 ÅTGÄRDER

Baserat på den analys som gjorts föreslås följande åtgärder• B1 för biltrafiken: Väg 19 - Östligt alternativ Kristianstad- • KarpalundB2 Förlängning av Kung Knuts väg över väg 21 till Ringelikorsvägen

• IntressantB3 på längre sikt • B4 Vilanleden,Ombyggnad kan av kommaLångebrogatan att byggas till ut stadsgata i etapper i samband med omvandling av områden kring Långebrogatan • B5 Härlöv, utreds i samband med åtgärdsvalsstudie Ny avfartsramp från E22 vid trafikplats

för trafikplats Härlöv som Trafikverket tar fram • underB6 2019. Helgedal Fortsatt utredning av förbifart Hedentorp- • B7

• B8 Utred kopplingen Härlövsängaleden - Barbacka Södra Boulevarden Ombyggnad av korsningen Snapphanevägen/ • B9

• B10 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för trafikplats Vilan Åhus och E22 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för kopplingen mellan • B11 Slättängsvägen Ombyggnad cirkulationsplats Långebrogatan/ • B12 Herluf Trolles väg Ombyggnad cirkulatinsplats Långebrogatan/

Prioriterade åtgärder i bilnätet.

44 Bilparkering

FÖRUTSÄTTNINGAR

PARKERINGSANLÄGGNINGAR

I Kristianstad finns ett flertal större Parkeringsanläggningarnaparkeringsanläggningar. Kartan som visas till i kartanhöger visarrymmer de största anläggningarna, varav tre är privatägda. totalt ca 3 765 bilar, av dessa finns ca 1 600 bilplatser inom en radie av 500 meter från Stora torg. De privata parkeringarna motsvarar ca 35 % av den utpekade tillgången på bilparkering. Kommunen har planer på att bygga ett parkeringshus på Norra Kasern. utmedUtöver stadensde utpekade gator. parkeringsanläggningarna finns mindre anläggningar samt parkeringsmöjligheter BELÄGGNING

Beläggningsgraden på parkeringsplatser i Kristianstad har räknats vid flera tillfällen. Vid en undersökning hösten 2016 var beläggningen i centrum som högst 89 mättillfällen% och som lägst medan 44 andra %, med hade en mycket beläggning låg beläggning. på 75 % Enpå annanhelgen. undersökning Vissa anläggningar under en var lönehelg fulla vid 2011 de visade flesta att det var full beläggning på platserna i centrum men att det fanns mycket ledig parkering väster och norr om stationen samt på Söder. Sannolikt finns det kapacitetsproblem på enstaka anläggningar i centrum Utpekade parkeringsanläggningar i staden REGLERINGmedan andra OCH har TAXORöverkapacitet.

Taxor och tidsbestämmelser varierar på parkeringsplatserna i centrum. På kommunens gratisparkeringar är tidsbegränsningen i regel 24

45 timmar. Det totala utbudet av gratisparkering på de större parkeringsanläggningarna är ca 1 730 bilplatser, vilket motsvarar drygt 45 % av all utpekad bilparkering. Det största utbudet av gratisparkering anläggningarerbjuds vid Naturum är att de inte (300 ligger bpl), mitt Arenan i centrum. (340 bpl) och Gasverkstomten (600 bpl). Gemensamt för dessa

De avgiftsbelagda parkeringsplatserna har en taxa på 4, 6, 10 eller 12 kronor per timme. På några av anläggningarna, t ex i närheten av Kristianstads C, finns möjlighet att betala dygnstaxa för långtidsparkering. nyttotillståndPå vissa gator ii kommunen.staden finns möjlighet att få särskilt tillstånd för boendeparkering och det finns också ANALYS

BELÄGGNING De beläggningsstudier som genomförts i staden vittnar om att vissa anläggningar är högt belastade medan

andra anläggningar används ineffektivt. En optimal beläggningsnivå är omkring 85 % vilket innebär att anläggningaranläggningen används när det effektivtär fullt. samtidigtLösningen som är det inte finns att kapacitet så att biltrafik inte behöver cirkulera mellan utan att hitta sätt att styra över besökarna till de bygga ut de mest attraktiva parkeringsanläggningarna skäl att regelbundet göra beläggningsmätningar föranläggningar att se hur som sådana används styrningsåtgärder ineffektivt idag. fallerDet finns ut. Utpekade parkeringsanläggningar för vägvisning. Parkeringsanläggningarna i Kristianstad är spridda i PARKERINGSLEDNING staden och det finns inget parkeringsledningssystem föreslås det att vägvisning ska finnas till anläggningarna som fördelar bilisterna på ett önskvärt sätt. Sannolikt Naturum (se karta, ovan). Om vägvisningen får önskad Galleria Boulevard, Yllan, Lokstallet, Norra Kasern och fylls de mest attraktiva anläggningarna på först, iStyrning stadens avcentrum. biltrafik Med till parkeringen tydlig styrning är en central kan mandel i t.ex. de som ligger mest centralt. Kommunens att skapa ett välbalanserat trafiksystem, i synnerhet att koncentreras till de gator som avses. som har ett centralt läge och rymmer många bilar, hade effekt kommer söktrafiken till bilparkering i centrum relativtbeläggningsstudie låg beläggning. visade Det dock kan att vittna Galleria om Boulevard, att man i För Lokstallet och Norra Kasern innebär det i huvudsak avlasta gator som är känsliga för stora trafikflöden och leda trafiken via gator som är bättre anpassade för första hand väljer markparkeringar på attraktiva lägen. detta. I kommunens vägvisningsplan för Kristianstad att trafiken koncentreras till Vattentornsvägen, för

46 Galleria Boulevard koncentrerad trafik på Götgatan koncentreras till centrum och dels då det ofta finns Det kan t ex vara önskvärt att samla upp biltrafiken och Kanalgatan, och för Yllan koncentrerad trafik på bra alternativ till att köra bil till centrala målpunkter. i ett område i ett parkeringshus för att undvika att Västra Storgatan, Helgegatan, Widellsgatan, Uddevägen Gratisparkering i centrum är något som ofta efterfrågas biltrafik sipprar in på lokalgator i området. När Härlövsängaleden.och Ringvägen.Till Naturum finns inga alternativa av handelsaktörer. Studier har visat att gratisparkering exploatering sker i ett sådant område kan det vara färdvägar utan trafiken kommer fortsatt att gå via troligen har låg effekt på handeln, ju längre man bättre att parkeringsköp sker i parkeringshuset än kan stå gratis desto sämre blir omsättningen på att markägaren ska anordna parkeringsplatser på parkeringsplatser vilket kan innebära färre kunder. den egna fastigheten. Om parkeringshuset hanterar För att skapa yteffektiva parkeringsplatser är möjligheten till samnyttjande vilket innebär att färre Exempel på när gratisparkering är ett bra incitament parkering för både bostäder och verksamheter ökar parkeringshus ett bra alternativ. Idag har Kristianstad är när det gäller pendlingsparkeringar i anslutning ett parkeringshus i Galleria Boulevard. I samband med kollektivt delar av resan. mer effektiv markanvändning i staden. Kommunen har till kollektivtrafiknära lägen då det möjliggör att resa parkeringsplatser behöver anordnas och att det blir en områden.pågående detaljplanering i söder samt bangårdsområdet så bör kommunen titta på placering av p-hus i dessa därigenom möjlighet att påverka trafikutvecklingen i I Kristianstad finns flera anläggningar med gratis staden och samtidigt gynna exploatörerna. parkering, i regel ligger dessa utanför stadens centrum. ÅTGÄRDER Vägvisningsplanen föreslår endast att vägvisning till Långtidsparkering erbjuds nära Kristianstads C. angivna parkeringsanläggningar sker med skylt som Pendlarparkeringar längre ut i staden, t.ex. vid Vä, visar parkeringens namn, ingen information om antal samtliga ska utföras av Kristianstads kommun om inte bör vara gratis för att uppmuntra fler att ta buss en Baserat på analysen föreslås följande åtgärder, varav platser eller avgift kommer att finnas på skyltarna. Det annat anges: del av resan. Taxorna bör vara konsekventa och enkla föreslås inte något digitalt parkeringsledningssystem att förstå, samt ha en tydlig koppling till respektive • P1 Redovisning parkeringsanläggningar som visar aktuell information om hur många platser parkeringszon i staden. Inom respektive parkeringszon som finns tillgängliga just nu. Erfarenheter från andra Sammanställ en redovisning av samtliga bör taxan vara enhetlig. håll visar att sådana system uppskattas av brukarna och att det leder till mindre söktrafik. En viktig skillnad mellan kommunal och privat TAXOR parkeringsplatser (samlade anläggningar samt parkering är att privata ägare kan välja att reglera har sämre möjlighet att använda styrmedel för att gatuparkering) i staden med uppgift om antal bilplatser, sin parkering som de vill och att kommunen därmed befolkningsstorlek som Kristianstad (Karlstad, ägare/förvaltare samt huvudsaklig målgrupp för I jämförelse med kommuner som är av likvärdig parkering.• P2 Beläggningsstudier och parkeringsbokslut påverka sådan parkering. Det kan till exempel innebära bilparkering svårigheter att skapa ett sammanhållet system för Växjö, Kungsbacka, Solna och Luleå) varierar de nämnda jämförelsekommunerna är det endast taxor och tidsbegränsningar. parkeringsavgifterna från 0 kr/h till 18 kr/h. Av PARKERINGSNORM Parkeringsnormer för Kristianstads kommun, Genomför regelbundet (t.ex. årsvis) beläggningsstudier övrigtKungsbacka har de centrala samt de delarna yttre parkeringszonerna av nämnda kommuner av krävspå samtliga samordning bilplatser så att i studierna staden. På sker de likartat. privata Karlstad och Växjö som har en taxa under 6 kr/h. I parkeringsanläggningar som är öppna för allmänheten Parkeringsnormernaantagen av Kommunfullmäktige styr mot 2018-10-09,samma mål är som ett en parkeringsavgift på ca 12-18 kr/h. I jämförelse viktigt steg i att skapa ett hållbart parkeringssystem. beläggningsstudiernaMätningarna bör spegla med nummerskrivningsräkning olika tider på dygnet kan parkeringsavgiften i Kristianstads centrala delar och veckan. Med jämna mellanrum kompletteras upplevas som låg. trafikstrategin och trafikplanen. Det kan också finnas skäl att ta fram en särskild parkeringsplan som av de parkerade bilarna. Taxor för parkering är ett styrmedel som bör användas fördjupning av trafikstrategin. Som en del i ett flexibelt genomförda beläggningsstudier. Följ och redovisa den på ett medvetet sätt för att styra trafiken till olika Ta fram ett årligt parkeringsbokslut baserat på parkeringssystem bör även samnyttjande av parkering förändring som kan ha skett. De år nummerskrivning anläggningar. I centrum finns skäl att ha högre taxor (att olika brukare använder samma parkeringsplats vid än längre ut i staden, dels då mycket biltrafik lätt olika tider på dygnet) och parkeringsköp möjliggöras.

47 har gjorts görs en särskild analys av vilken målgrupp (baserat på var fordonets ägare är bosatt) som attraheras• P4 Vägvisning av stadens olika parkeringsanläggningar.

Verk• P5 sDigitalt t ä l l v ä g v parkeringsledningssystem i s n i n g t i l l ut v a ld ap a rker i n g s a n l ä g g n i n g a r.

Utveckla på sikt ett parkeringsledningssystem som visar• P6 Taxor beläggning på utvalda anläggningar i realtid.

Gör en översyn av parkeringstaxor i staden. Utgå från de parkeringszoner som finns och skapa eventuellt områden inom zonerna. Parkeringstaxorna ska samspela med den nya parkeringsnorm som tas fram. Det finns skäl att höja avgiften på parkering i stadens centrala delar, gratisparkering i centrum bör strukturinte finnas. inom Arbetet varje zon.bör ske samordnat med privata parkeringsaktörer för att försöka uppnå en jämn • P7 Utredning av boendeparkering

avUtred staden. hur befintligUtredningen boendeparkering bör inkludera nyttjasen inventering idag samt av vilket behov av boendeparkering som finns i olika delar hur städdagarna är fördelade och hur beläggningen serantalet ut. platser som omfattas av boendeparkering idag, • P8 Utredning av möjlighet till omvandling av parkeringsytor

Ta fram en plan för hur vi kan ersätta dagens är att frigöra attraktiv mark för bebyggelse. markparkering med exempelvis parkeringshus. Syftet

48 Cykelparkering

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS under en hel dag eller längre. En god beläggning för cykelparkeringar som behöver utökas och i vilken cykelparkering är enligt funktionskraven högst 80 omfattning. Utgångspunkten bör vara starka Ofta analyseras och utvärderas cykelparkering inte andra%. Till anläggningar, skillnad från utan bilparkering konsekvensen innebär blir inteistället en cykelstråk och målpunkter som lockar besökare, t ex i samma utsträckning som bilparkering. Ett skäl till fullbelagd cykelparkering att det skapas söktrafik till kollektivtrafiknoder• P12 Funktionskrav och för offentliga cykelparkering mötesplatser. det kan vara att cykeltrafik inte skapar lika stora vänderproblem sig för till städer allmänheten, som biltrafik. i synnerhet Det i finnsanslutning dock att parkering sker utanför avsedda cykelställ. Det kan skäl att inventera och redovisa de cykelplatser som skapa röriga situationer och utgöra hinder på gång- och tabellenFastställ till funktionskrav höger. Funktionskraven för cykelparkering, ska användas t ex enligt som cykelbanor, framför entréer och på andra platser där det förslag på riktlinjer för cykelparkering som anges i till viktiga målpunkter. Någon sådan redovisning ÅTGÄRDERdet är olämpligt. finns inte hos Kristianstads kommun. Vid lokalisering utgångspunkt när ny cykelparkering anordnas eller när av cykelparkering är det viktigt att utgå från var det befintlig cykelparkering rustas upp/utökas. finns starka cykelstråk och var det finns målpunkter. samtliga ska utföras av Kristianstads kommun om inte Kommunen har låtit mäta cykeltrafiken på utvalda annatBaserat anges: på analysen föreslås följande åtgärder, varav stråk i staden vilket kan utgöra en utgångspunkt • P9 Redovisning cykelparkering för var de starka stråken finns, liksom de stråk som pekas ut som viktiga cykelvägar i denna trafikplan. Vid Sammanställ en redovisning av samtliga resecentrum, större bytespunkter med kollektivtrafik, ochtorg av och god andra kvalitet. mötesplatser i centrum är det av stor vikt att det finns cykelparkering i tillräcklig omfattning cykelparkeringar på allmän platsmark i staden samt eventuella cykelparkeringar som finns på kvartersmark men vänder sig till allmänheten, med uppgift om antal börCykelparkering vara utformad av god och kvalitet lokaliserad är en viktig skiljer faktor sig för dels att cykelplatser, ägare/förvaltare, skick/utformning, samt fler ska välja att cykla. Kraven för hur cykelparkeringen huvudsaklig• P10 Beläggningsstudier målgrupp för parkering. cykelparkering beroende på cyklistens ärende, dels beroende på hur länge cykeln ska stå parkerad och dels beroende på typ (somGenomför vänder regelbundet sig till allmänheten). (t ex vart På tredjeeventuella år) av cykel. Att kunna parkera sin cykel säkert är väldigt beläggningsstudier på samtliga cykelplatser i staden viktigt, speciellt nu när det blir fler och fler elcyklar så är allmänheten krävs samordning så att studierna sker det viktigt att folk kan känna sig tygga när de parkerar cykelparkeringar som är privata men tillgängliga för cykeln. För att säkerställa att cykelparkering utformas och veckan. och lokaliseras på ett optimalt sätt är det av vikt att likartat. Mätningarna bör spegla olika tider på dygnet kommunen har principer för detta. Nedan ges ett förslag • P11 Åtgärdsplan för cykelparkering till funktionskrav för cykelparkering i Kristianstad. butikerRiktlinjerna eller förallmänna korttidsparkering serviceinrättningar. avser platser Långtids- som används för kortare ärenden, t.ex. i anslutning till Ta fram en åtgärdsplan för cykelparkering baserat på inventeringarna ovan där det framgår vilka och nattparkering avser platser där cykeln parkeras

49 RIKTLINJER FÖR CYKELPARKERING Korttidsparkering Långtids-/nattparkering Högsta beläggningsgrad

Lokalisering Högst 80 % Högst 80 % Trygghet Inom 25 m från målpunkt Inom 100 m från målpunkt delenCykelparkeringen av dygnet. ska vara upplyst och Cykelparkeringen ska vara upplyst och placerad där det är rörelse under större attplacerad låsa in där cykeln det är eller rörelse övervakning. under större delen av dygnet. Det bör finnas möjlighet Säkerhet Det ska vara möjligt att låsa fast cykeln Det ska vara möjligt att låsa fast cykeln i i ramen. in cykeln alternativt övervakning. ramen. Det bör finnas möjlighet att låsa Service -

Inget krav Cykelpump och möjlighet att ladda elcy kel ska finnas. Förvarings- och enklare Väderskydd reparationsmöjligheter bör erbjudas. Parkeringen ska vara utformad så att det Parkeringen ska vara utformad så att det Utformning Inget krav Ska finnas

sigfinns med tillräckligt andra cyklar. med utrymmeAvståndet för mellan att sigfinns med tillräckligt andra cyklar. med utrymmeAvståndet för mellan att hjulhållandecykeln inte ska cykelställ riskera attbör trassla vara 0,6 ihop hjulhållandecykeln inte ska cykelställ riskera attbör trassla vara 0,6 ihop meter och avstånfet mellan ramställ bör meter och avståndet mellan ramställ bör

Platser även för större cyklar såsom last- vara 0,9 meter. vara0,9 meter.

cyklar eller trehjulingar ska finnas.

50 KOMMUNEN

51 Resor mellan orterna

Sydostleden, den regionala Fjärilsleden, av Svenska

basorter,I detta kapitel centralort beskrivs och och angränsande analyseras kommuner. möjligheter Till att kommunala cykelleder för rekreation. Dessa leder kan rapport ”Cykelleder för rekreation och turism” använts. resa med olika trafikslag mellan kommunens tätorter, cykelsällskapet utpekade Sverigeleden samt diverse Denna anger nedanstående krav för separering av cykeltrafik för turism och rekreation där grönt är god viss del har även kopplingar för småorter behandlats både gå på egen bana eller i blandtrafik, främst på det standard, gult acceptabelt, röd låg samt lila mycket Trafiksäkerhetsklassning enligt ”Cykelleder för rekreation och på en översiktlig nivå. Fokus har varit att identifiera lågtrafikerade vägnätet. trafikfarlig. Hastighet i SDT (antal reserelationer där ett väl utbyggt trafiknät som främjar Förutsättningar I Region Skånes Cykelvägsplan för 2018-2029 nämns km/tim för motorfordon/dygn och bedömning av hållbara färdsätt med cykel- och kollektivtrafik 1. Alternativ saknas aktuell på sommaren) för följande fem prioriteringsgrunder: trafiksäkerhet hållbartsaknas. mellanDet är docksitt boende viktigt i kommunensatt ha fokus tätorterpå ett ”hela och sträcka aktuell sträcka 2. Potential för många cyklister Cykelbana, cykelfält, Kristianstadsresan”-perspektiv centralort, och att det alternativt ska vara möjligt den närmsta att resa <500 basorten. 3. Barn och ungas cyklande blandtrafik Cykelbana, c ykelfält 500-2000 4. Binda samman stråk 60 Blandtrafik CYKEL Cykelbana >2000 Cykelfält Blandtrafik Cykelbana, cykelfält, domineras av mestadels kommunala cykelvägar BRISTANALYS5. Trafiksäkerhet <500 Det övergripande cykelnätet i Kristianstads kommun blandtrafik Cykelbana 500-2000 Cykelfält på tidigare banvallar som har kompletterats med 70 Som grund för denna övergripande bristanalys för Blandtrafik separerade gång- och cykelvägar utmed vissa Cykelbana banvallarnaandra vägar. Ibelagda övrigt hänvisas med asfalt cykeltrafiken och i andra till falldet cykling mellan kommunens orter har fokus legat på >2000 Cykelfält lågtrafikerade vägnätet. I vissa fall är de tidigare ovanstående parametrar. Blandtrafik Cykelbana <250 cykelstråken är: mellanI ett första kommunens skede tätorter har analysen ser ut idag, baserats närheten på mellan hur Cykelfält, blandtrafik är underlaget grus. De separerade övergripande • separeringsgraden för cykeltrafik i reserelationer Cykelbana 80 250-1000 Cykelfält och Ovesholm cykling.orter och Detta kollektivtrafikutbud, har resulterat i en storleken bruttolista på med orten brister samt Blandtrafik Banvall Kristianstad-Hörby, via Linderöd, Tollarp Cykelbana • >1000 andra närliggande målpunkter och rekreativa stråk för Cykelfält, blandtrafik Cykelbana ≥90 - Banvall Kristianstad-Immeln via Balsby-Österslöv underlagsom främst om har brister beaktat inhämtats tillgänglighetsaspekten. från dialogmöten Utöver med Cykelfält, blandtrafik • ochBanvall Arkelstorp Kristianstad-Maglehem via Norra Åsum, den övergripande tillgänglighetsanalysen för cykel har turism (Trafikverket) av kommunens orter. • Gärds Köpinge, Everöd och Degeberga byastämmorna som kommunen genomfört i flertalet Rinkaby och Yngsjö. Stråk Kristianstad-Åhus-Nyehusen via Viby, I ett andra skede har ovanstående bruttolista Bristerna eller det framtida behovet i tabellen på sidan cykelleder för rekreation, däribland den nationella utvärderats utifrån trafiksäkerhet som till stor 52 är uppdelad i olika kategorier. I Kristianstads kommun finns även ett flertal utpekade del beror på vägens egenskaper, dvs. hastighet och trafikflöden. Som bedömningsgrund har Trafikverkets

52 ÅTGÄRDER

Bristanalysen har lett fram till de åtgärder som Utmed vägar med lägre trafikmängd och Vid detaljplanering av gång- och cykelvägar ska hastighetsgräns 80 km/h eller lägre kan cykelfält vara Vägars och gators utformning, VGU (Trafikverket en möjlig åtgärd. Cykelfält ska normalt vara 1,75 meter och SKL, 2015) användas som utgångspunkt. Även presenteras i tabellen på nästa sida. Eftersom breda. Vid flöden under 150 cyklister/dimensionerande GCM-handboken (SKL och Trafikverket, 2010) kan ge det är Trafikverket som är väghållare för en stor timme kan bredden minskas till 1,5 meter. värdefullt stöd i planeringen och utformningen. ochdel samordningav det vägnät med där Region det finnsSkåne behov som har av ansvar utbyggd för cykelinfrastruktur är det också Trafikverket i samsyn dock att arbeta för en utbyggnad av cykelvägnätet planeringen av nya cykelbanor. Kommunen kommer på landsbygden enligt figur och tabell nedan. De attcykelvägar cykelväg kommunen Torsebro - prioriterarBjärlöv och ärFärlöv de som - Önnestad lyfts in tidigareläggsi den regionala samt cykelvägsplanen, att cykelväg dockNorra ser Åsum kommunen - Åhus prioriteras in även av Region Skåne. öka tillgängligheten i stråken mellan kommunens Ambitionen för den kommunala cykeltrafiken är att är tillgängligheten till centralortens och basorternas småorter, tätorter, basorter och centralort. Viktigt service och skola samt till kollektivtrafik. Andra åtgärder kan syfta till att koppla ihop ett rekreativt cykelnät på ett tydligare sätt. cykelbanor och -vägar. Cykelbanornas bredder och standardCykelvägnätet ska möjliggöraska i första att hand cyklister bestå av som separerade färdas i olika hastigheter och med olika förutsättningar ska kunna ta sig fram och samtidigt känna sig trygga och säkra. Nätet ska utformas med hög komfort och framkomlighet för cyklisten och även tydligt signalera att cyklisten är prioriterad utan att det inverkar negativt på trafiksäkerheten. utformas som kombinerade gång- och cykelbanor Generellt kan separerade cykelbanor på landsbygd med en minsta bredd på 2,5 meter vid låga gång- och cykelflöden. Om cykelvägen är avsedd för pendling eller ingår i det utpekade regionala cykelnätet bör bredden vara 3-4 meter. Vid höga flöden bör fotgängare och Cykelåtgärder för cykling mellan orterna cyklister separeras även på landsbygden.

53 Nr Sträcka Väg- Separrings- Väg- Längd Arbets- Snabba Trafik- Kollek- Rekre- Åtgärds- Objekt i Regio- nummer grad hållare (km) och skol- cykel- säkerhet tivtrafik ation förslag nala cykel- pendling stråk planen (Region Skånes priori- tering) C23 Färlöv – Bjärlöv – kommungräns (Hana- statlig 6,7 Banvall skog) banvall 19 blandtrafik/ x x x x C24 2073 statlig 11,0

Fjälkinge – Kiaby – Barum (Ivö-färjan blandtrafik x x x Separering Kiaby – Bäckaskog 2066 statlig samt Oppmannavägen) C26 Yngsjö – Nyehusen – Furuboda enskild C25 blandtrafik 1,9 x x x x Separering C27 1624 statlig (118) blandtrafik 4,5 x x x Separering Östra Sönnarslöv – Everöd 1631 statlig Östra Sönnarslöv – Tollarp blandtrafik 5,5 x x x Separering Huaröd – Östra Sönnarslöv statlig C28 blandtrafik 3,9 x x Separering C30 Fjälkestad – Torsebro statlig 2,1 Åtgärd oklar C29 1619 blandtrafik 4,9 x x Separering C31 Torsebro – Bjärlöv statlig år 2024-2026 2052 blandtrafik x x x C32 Norra Åsum – Hovby – Kavrö – Åhus statlig 10,7 118 blandtrafik 1,8 x x x Separering C33 1646 statlig 2,4 1648 blandtrafik x x x Separering Gärds Köpinge – Hovby (vidare mot Åhus blandtrafik x x Separering C34 1626 statlig 3,7 längs 1648) 2000 statlig 1,7 år 2024-2026 Vittskövle – Degeberga blandtrafik x x x x Separering C36 2000 statlig 14,0 C35 Vä – Ovesholm blandtrafik x x Separering Ovesholm Rickarum – Djurröd – Venestad – Träne – blandtrafik x x x Separering C37 banvall 4,2 Banvall Hörby) Linderöd – kommungräns (Satserup, x x 1667 statlig 6,0 Åtgärd oklar 1631 statlig C38 Vanneberga – Nymö – Bäckaskog blandtrafik x x C40 statlig C39 Ripa – Åhus blandtrafik 2,9 x x x Separering Tings Nöbbelöv Stärkan) Lyngsjö – Knalltorpsvägen (hållplats 19 blandtrafik 0,5 x x Separering C41 Nyehusen – Olseröd statlig 6,2 C42 2070 statlig 2,3 118 blandtrafik x x Separering C43 statlig Oppmanna – Arkelstorp blandtrafik x x x Separering C44 enskild Vånga – Arkelstorp 2051 blandtrafik 4,9 x x x x Separering Everöd – Yngsjö 1631 statlig (Degeberga) – Vittskövle – Furuboda blandtrafik 5,1 x Separering C45 blandtrafik 8,9 x Separering

54 Nr Sträcka Separrings- Väg- Längd Arbets- Snabba Trafik- Kollek- Rekre- Åtgärds- Objekt i Regio- grad hållare (km) och skol- cykel- säkerhet tivtrafik ation förslag nala cykel- pendling stråk planen (Region Skånes priori- tering C46 enskild 3,3 Åtgärd oklar C47 Fjälkestad - Fredriksdal enskild Åtgärd oklar Tollarp – Hommentorp (Marietorpsv.) blandtrafik x x Färlöv - Önnestad 2013 statlig 3,6 3,5 Färlöv - Kristianstad statlig Åtgärd oklar C48 blandtrafik x x Separering år 2027-2029 Fjälkinge - Bäckaskog samt Kiabyvägen - 2062, 2073 statlig 2 C49 19 4-5 x år 2027-2029 Kumlevägen C50 blandtrafik x x x x Separering 2019 Torsebro - Färlöv 2041 statlig 3

C51 blandtrafik x x Separering

55 KOLLEKTIVTRAFIK

Kristianstads kommun är framförallt fokuserad till Kollektivtrafiken för långväga och regionala resor i

Skånebanan och Blekinge Kustbana. Väg E22, riksväg 19 söderut från centralorten Kristianstad samt rikväg 118 och 19 norrut utgör även de viktiga regionala förbindelser för kollektivtrafiken. Utöver dessa stråk är även väg 118 mellan Kristanstads tätort och Åhus en kommunensviktig länk för alla kollektivtrafiken. basorter. Se karta Som och komplement tabell till höger till de övergripande stråken går även regionbusslinjer till i dessa relationer. över viktiga relationer och nuvarande kollektivtrafik Region Skåne utvecklar tillsammans med

Trafikverket och berörda kommuner ett nytt regionalt Försuperbusskoncept Kristianstads del för har kollektivtrafiken det bland annat diskuteratsi utpekade pendlingsrelationer där det idag saknas god tågtrafik.

regional superbuss på Skåneexpresslinjerna mot Hörby/Lund/Malmö, Ystad och Simrishamn samt på linje 545 mot Osby. Kristianstads kommun ska verka förhöjdför regional attraktion superbuss i förhållande i relationer till restiddär pendlingen och utbud. är viktig och där superbusskonceptet kan innebära en Skånebanan

Skånebanan är en enkelspårig järnvägslinje som trafikerar Helsingborg – Kristianstad med person- och godstrafik. Skånebanan är klassad som riksintresse ansträngdoch förbinder och Västkustbanan,sträckan Hässleholm Södra – StambananKristianstad och är Blekinge Kustbana. Kapaciteten på Skånebanan är Hässleholm och Kristianstads kommun anser att det en av de mest belastade enkelspårsträckorna i Sverige.

är väldigt viktigt att sträckan byggs ut till dubbelspår och är med och samfinansierar detta. Sträckan finns Kollektivtrafik inom kommunen dock inte med i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029.

56 Linje Stråk Antal turer per Antal turer per Antal Antal turer Sista tur Sista tur Restid till Kristianstad timme i högtrafik timme i lågtrafik turer per per timme vardag fredag C (vardag 07.30-08.30) (vardag 13-14) timme söndag (från Kris- och lördag lördag tianstad (från Kris- C) tianstad C) Tåg 4B (Öre- - - 00.03/ 00.03/ 02.14 sundståg) Helsingör via Kristianstad ning ning 02.14 Karlskrona-Malmö-Köpenhamn- 1 per riktning 1 per riktning 1 per rikt 1 per rikt Tåg 4B (Påga- Karlshamn-Malmö via Fjälkinge, - - 00.03 00.03 Fjälkinge 10 min, Önnestad tåg) Kristianstad och Önnestad ning ning 6 min 1 per riktning 1 per riktning 0,5 per rikt 0,5 per rikt Kristianstad-Helsingborg via Ön- - 22.43 Önnestad 6 min nestad dag dag Tåg 5 (pågatåg) 1 per riktning 4 turer per 4 turer per 21.38 SkE 1 - - 23.10 02.10 Linderöd ning ning Kristianstad-Malmö via Tollarp och 4 per riktning 2 per riktning 1-2 per rikt 1 per rikt Tollarp 25 min, Linderöd SkE 3 Kristianstad-Simrishamn via Everöd, - - 22.07 02.07 Everöd 26 min, Degeberga 35 min Degeberga och Maglehem ning ning 34 min, Maglehem 42 min 1 per riktning 1 per riktning 1 per rikt 1 per rikt SkE 4 Kristianstad-Ystad via Everöd, Dege- - - - Everöd 26 min, Degeberga berga och Maglehem 34 min, Maglehem 42 min 1 per riktning 1 per riktning 22.25 - - - - - och riktning) Regionbuss 543 Arkelstorp-Knislinge 1 Knislinge-Arkelstorp Ingen (5 turer per dag Fjälkestad - Kristianstad - - - - 17 min Kristianstad-Osby via Bjärlöv - - 03.00 Regionbuss 544 Anropsstyrd Anropsstyrd ning ning Regionbuss 545 6 per riktning 2 per riktning 1 per rikt 1 per rikt 23.35 Bjärlöv 15 min - - 22.37 ning ning min Regionbuss 549 Kristianstad-Färlöv via Vinnö 2 per riktning 1 per riktning 1 per rikt 1 per rikt 02.15 Vinnö 16 min, Färlöv 20 - 2 1 1 22.40 01.30 Balsby 10 min, Österslöv

Regionbuss 550 Vånga-Kristianstad via Balsby, Öster 0,5 Kristianstad-Furuboda via Rinkaby, - - 23.11 02.41 löv och Arkelstorp 15 min, Arkelstorp 24 min Åhus och Yngsjö ning ning min, Yngsjö 44 min, Furu- Regionbuss 551 5-6 per riktning 2-4 per riktning 1-2 per rikt 1-2 per rikt Rinkaby 16 min, Åhus 29 - - boda 51 min ning Regionbuss 553 Kristianstad-Vittskövle via Gärds 1 per riktning 1 per riktning 0,5 per rikt 19.42 16.25 Gärds Köpinge 18 min, Köpinge och Everöd Everöd 32 min, Vittskövle - 0 (2-3 timmar mellan 0 (2-3 timmar mellan - - - - 39 min löv, Ovesholm och Djurröd avgång) avgång) Ovesholm 22 min, Djurröd Regionbuss 554 Äsphult-Kristianstad via Skeppars 30Skepparslöv min 14 min, Kristianstad-Huaröd via Ö Sönnars- - - 16.20 - -

Regionbuss 556 1 per riktning (endast vardag)0,5 per riktning (endast Tollarp 32 min, Ö Sönnars löv och Tollarp Kristianstad-Tollarp) 7 turer per riktning och löv 42 min, Huaröd 51 min - 1 0 (endast senare em.) - - - - - skog Regionbuss 557 Vånga-Fjälkinge via Kiaby och Bäcka Kristianstad-Bromölla via Fjälkinge, - - 22.10 - Fjälkinge 20 min, Bäcka-

Regionbuss 558 1 per riktning 0,5 per riktning min Bäckaskog och Gualöv skog 28 min, Gualöv 34 57 Blekinge kustbana •

Vissa av kommunens småorter (50-199 invånare) Trafikverket kommer bygga om E22 till motorväg har inte någon ordinarie eller anropsstyrd österuti befintlig mot sträckning gränsen till mellan Blekinge Fjälkinge är sträckan och Gualöv, Fjäl- Blekinge kustbana är en enkelspårig järnväg mellan 2007. • kollektivtrafiklinje. Exempelvis Nymö, Vanneberga. byggstart är planerad till år 2020. Från Kristianstad Kristianstad och Karlskrona. Banan elektrifierades år saknas. Kopplingen mellan Åhus och kommunerna söderut • kinge-Gualöv en mötesfri väg, en så kallad 2+1-väg. En bristanalys för kollektivtrafik i kommunen har ökaTrafikverket säkerheten planerar och förbättra att bygga framkomligheten ut sträckan Fjälkinge för genomförts. Bristerna är främst definierade utifrån Kapacitetbrist på Skånebanan vilket påverkar och Gualöv till en 21,5 meter bred motorväg för att tillgänglighetsaspekten, men det är viktigt med dagens tågtrafik negativt men begränsar även hållplatsstandard och möjligheten att gå, cykla och i möjligheten att utöka tågtrafiken enligt Region trafiken på sträckan. vissa fall även kunna köra bil till hållplatslägena. På BILTRAFIKSkånes planerade tågtrafik år 2035. Väg 19 föregående sidan finns en sammanfattande tabell över ÅTGÄRDERnuläget för kollektivtrafiken i kommunen. stommen i vägsystemet i Kristianstads kommun och OmbyggnadTrafikverket avhar sträckan som avsikt Bjärlöv att på - Broby, sikt bygga till mötesfri om väg Väg E22, riksvägarna 19 och 21 samt väg 118 utgör landsväg19 mellan 2+1Ystad med och hastighetsstandardBroby till en mötesfri 100 landsväg. km/h med varandra och med centralorten Kristianstad. Nedan listas brister som identifierats för knyter ihop många av kommunens basorter och tätorter kollektivtrafiken. Kristianstads kommun ska arbeta för• att åtgärda dessa brister i kollektivtrafiksystemet för förbättrad tillgänglighet, trafiksäkerhet och Kristianstad saknas. Brister och åtgärder för vägsystemet är främst kopplat sträckningarframkomlighet, studerats är planerad i olika med byggstartskeden. Sträckan år 2019. Busstrafik från Ullstorp till Önnestad och till genomfartstrafik i tätorter och berörs därmed På sträckan Kristianstad-Bjärlöv har flera olika • under analysen för respektive bas- och tätort. tidtabellskiftet december 2016. boende och verksamheter i kommunen, avseende såväl remissversionen,är med som ett prioriteratäven sträckan stråk Kristianstad att utreda - Ystad i den Vittskövle-Degeberga saknar kollektivtrafik efter Det finmaskiga vägnätet är en viktig tillgång både för • liggerregionala som infrastrukturplanen objekt att utreda. för perioden 2018-2029,

Busslinje 556 Huaröd-Tollarp (via Ö Sönnarslöv) har beläggningmotorfordon och som underhåll. cykeltrafik. Därför är det även viktigt enbart fem avgångar i respektive riktning under att det finmaskiga vägnätet har god standard avseende Väg 21 • morgon och eftermiddag. Enbart vardagstrafik. E22 • Ingen busstrafik genom Bäckaskog under helgen. ochPå sträckan Kristianstad mellan rör Vankiva sig mycket och vilt.Önnestad För att planerar minska attraktiv.För lång restid jämfört med bil för busslinje 551 Trafikverket viltåtgärder. På väg 21 mellan Hässleholm mellan Åhus och Kristianstad. Går att göra mer Trafikverket kommer bygga om E22 till motorväg • i ny sträckning mellan Sätaröd och Vä, byggstart är viltsäkringsåtgärdervägens negativa påverkan i form påav viltstängseldjurlivet och och risken färister. för planerad till år 2018. Mellan Spångarp och den så viltolyckor planerar Trafikverket en viltpassage samt Boende i Oppmanna och längs Oppmannavägen kallade ”Folkvagnskurvan” innan Sätaröd byggs saknar idag kollektivtrafikförbindelse både till motorvägen direkt söder om befintlig E22. Befintlig • Arkelstorp och Kristianstads tätort. Byggstart är planerad till år 2019. E22 blir kvar. Vid ”Folkvagnskurvan” går motorvägen Väg 118 Fjälkestad har enbart anropsstyrd trafik och ner för åsen, passerar Vramsån och ut på slätten. • enbartEnbart påen vardagar.tågavgång tåg i timman från Fjälkinge Motorvägen passerar ca 2 km norr om Tollarps tätort. SigridslundsvägenSöder om Vä i höjd med(väster Nöbbelöv om fängelset) byggs en trafikplats mellan Kristianstad och Horna. Det löste vissa som kopplar på gamla väg E22, väg 19 från Ystad samt År 2005 mötesseparerades väg 118 delvis till Kristianstad respektive Bromölla. trafiksäkerhetsproblem, men orsakade samtidigt andra

58 antal anslutningar och korsningar som inte åtgärdades. har stor betydelse och där miljöeffekterna och problem eftersom det längs sträckan finns ett större de stråk där gods- och hamntrafikens tillgänglighet Flygplatsen har gratisparkering för bilar, bokningsbar flygbusslinje samt SkåneExpressen 3 och 4 som har en trafiksäkerhetskonsekvenserna är stora. Förutom hållplats på väg 19 ca 500 meter från flygplatsen. Utmed Trafikverket har tagit fram en åtgärdsvalsstudie på E22 och väg 21 som båda anses ha eller planeras den statliga vägen 1633, som leder från hållplatserna sträckan mellan Åhus Täppetleden och trafikplats byggas ut till god standard för godstrafiken så bedöms vid väg 19, finns en kombinerad gång- och cykelbana Hammar. Studiens syfte är att ta ett helhetsgrepp framförallt väg 19 och 118 ha ett stort anspråk för som kopplar flygplatsen till hållplatsen. över trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. ÅTGÄRDER den tunga trafiken. Andra väglänkar som idag har Vägen utgör ett starkt regionalt busstråk som betydande mängd godstrafik, men som inte är helt • Ökad tillgänglighet trafikeras av Skånetrafiken och det finns ett antal lämpade för det, är bland annat väg 1648 mellan Åhus busshållplatser inom utredningsområdet som inte är och Norra Åsum samt väg 1662 över Vanneberga lämpligt utformade. De åtgärder som föreslås innebär Genom samarbete mellan Skånetrafiken, som båda utgör kopplingar mellan Åhus och E22 i förbättrad framkomlighet och bättre trafiksäkerhet för flygplatsen och kommunen, verka för bättre västlig och östlig riktning. I övrigt finns idag finns kollektivtrafiken och resenärerna men även för övriga tillgänglighet för kollektivtrafikresenärer till och inga större övergripande brister avseende gods- och GODS-trafikanter OCH i samband HAMNTRAFIK med korsningsåtgärder. från flygplatsen. ÅTGÄRDERhamntransporterna i kommunen

Järnväg • Påverkansarbete för ökad andel godstrafik på järnväg och till sjöss För att minska effekterna för tätorter utmed de Blekinge kustbana och Åhusbanan de viktigaste Avsseende gods- och hamntrafiken är Skånebanan, stora transportstråken så bör en så stor del av kopplingarnaÅhusbanan går på mellan järnväg. Kristianstad och Åhus hamn. godstransporterna om möjligt ske på järnväg och(Åhusbanan) dialog med och dessavia sjötransport verksamheter istället bör för ske på väg. för Stora alstrare av godstransporter bör identifieras banan,Enligt Tågstrategiskt det krävs dock underlag viss ombyggnad. Skåne 2050, som Region Skåne tagit fram, så går det att köra persontrafik på att påverka dem till mer hållbara transporter på • Tågstrategi Väg järnväg och via sjöfart. Ingår i åtgärd (M 1) uteslutande viktigaste vägen som har nationell och tillFör ochatt leda från över Åhus mer hamn. godstrafik Detta till utreds Åhusbanan vidare krävs i en För godstrafikens vägtransporter är E22 den åtgärder både på järnvägen och på vägsystemet Region Skåne. internationell betydelse. Riksvägarna 19 och 21 är tågstrategi tillsammans med Trafikverket och viktiga regionala vägar för gods och väg 118 mellan FLYGTRAFIK Kristianstad och Åhus är en kompletterande regionalt viktig väg för godstrafik. För Kristianstads kommuns hamntrafik är väg 118 mellan Kristianstad och Åhus Flygtrafik går idag från Everöd flygplats (Kristianstad hamn den viktigaste kopplingen. Airport) som ligger dryga milen söder om centralorten Avseende gods- och hamntrafiken finns främst lokala charterresmålKristianstad och i Kroatienstrax norr under om tätorten sommarhalvåret. Everöd. Everöd problem som främst avser genomfartstrafik av tung flygplats har idag direktflyg till Stockholm samt diverse trafik i flertalet tätorter. Det är därför viktigt att studera

59 Basorterna

gång- och cykelnät. Skolvägar har särskilt analyserats. ett särskilt utbud av lokal service och verka som en I kommunen finns sex utpekade basorter som ska ha för bristanalys och åtgärdsförslag är tillgänglighet, Busshållplatser i orterna är också prioriterade. Ledord lokal servicepunkt för mindre orter i dess omland. grundskola, vilket innebär att barn i omgivande Eftersom basorter är servicenoder med många Gemensamt för basorterna är att det finns fullständig trafiksäkerhet och trygghet.

invånareområden ihar någon basorten av basorterna. som skolupptagningsområde. målpunkter och fullständiga grundskolor ställs stora Sammanlagt bor ca en fjärdedel av kommunens krav på att de ska vara gångvänliga. Tryggheten för ochoskyddade cykelbanor. trafikanter Där sådana påverkas saknas i stor blirutsträckning tryggheten av Basorterna i kommunen är Åhus, Tollarp, Fjälkinge, möjligheten att ta sig fram på separerade gångbanor Önnestad, Degeberga och Arkelstorp. av åtgärder för basorterna. För varje basort beskrivs särskilt begränsad för personer som upplever I detta kapitel redovisas förutsättningar och behov ävenosäkerhet korta isträckor trafiken, inom t ex basorten. barn, äldre eller personer huvudvägnät, väghållningansvar, och utbud av gång- med funktionshinder. Det kan påverka viljan att gå ochinledande cykelvägar. det Därefter övergripande beskrivs trafiknätet vilka åtgärder utifrån som Där det anges behov av gång-, cykelbana, cykelväg

inte är inom kommunalt väghållningsansvar ska ses sombehöver brister vidtas där av kommuen respektive behöver väghållare. ha en Åtgärder dialog medsom eller annan gång- och cykellösning ska detaljplanering väghållaren om hur detta ska hanteras. ske utifrån Vägars och Gators utformning (SKL och Trafikverket, 2015) samt med stöd i GCM-handboken (SKL och Trafikverket, 2010). gator samt kommunala gång- och cykelvägar. Det innebärI basorterna att kommunen finns generellt har goda en stor möjligheter andel kommunala att styra För att trafikplanen ska vara hanterbar går den inte in över utvecklingen i basorterna. Ju mindre basorten är, på alla detaljer som finns i en basort. Med ledorden som desto mindre blir generellt kommunens mandat. Det utgångspunkt är den övergripande tillgängligheten i orterna i centrum för trafikplanen.

är därför skillnad på exempelvis Åhus och Arkelstorp. enGemensamt del av huvudvägnätet. för alla orter På utanför dessa stadenvägar har är dockkommunen att det finns någon allmän väg med statlig väghållning som är

mindre mandat att påverka utvecklingen. Huvudprincipen, som angetts i inledningskapitlet, är att det ska finnas alternativ till bil i alla orter vilket iställer regel, stortvilket fokus innebär på störreinfrastruktur behov av för ett gående välutbyggt och cyklister. Ju större orten är, desto fler målpunkter finns

60 ARKELSTORP Huvudvägnätet i orten består av de statliga vägarna

2060 Allarpsvägen och 2070 Oppmannavägen. Väg 2060 ansluter i norr till den statliga vägen 2051 TillVärestorpsvägen/Näsumsvägen. väg 2060 ansluter den statliga Väg 2060 vägen trafikeras 2060.3 av ca 1800 fordon per dygn och väg 2070 av ca 900.

Torparebacken som är lågtrafikerad. enskilda vägar. Hastighetsgränsen inom tättbebyggt områdeI övrigt består är 40 vägnätetkm/tim, i medorten undantag av kommunala för en gator 30-zon och cykelfält utmed huvudvägnätet i ortens centrala delar samtkring ett skolan.Gång- antal kommunala och cykelnätet gång- och i ortencykelvägar består som av förbinder gator. Det går även en gång- och cykelväg, delvis statlig och delvis kommunal, i syd-nordlig riktning genom orten.

ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät/privat markägare • Affären. (3) Anordna en cykelparkering vid hållplatsen •

(4) Se över behov av utökad bilparkering i • anslutning(6) Se över utformningentill hållplatsen av Affären. gång- och cykelvägen

som går över livsmedelsbutikens parkeringsplats Behovdå dagensav åtgärder utformning på statligt kan upplevas vägnät som otrygg. • huvudvägnätet. (1, 2, 9) Anordna gång- och cykelväg utmed • Åtgärder Arkelstorp cykelvägen utmed väg 2060 från vägen så att • • gående(5) Skapa och öppningar cyklister imed gräsremsan jämna mellanrum som avskiljer kan gående och cyklister över väg 2070 då det är en (7) Vidta åtgärder i korsningen mellan väg del(8) av Anordna barns skolväg hastighetssäkrade passager för 2060/2106 och väg 2051 utifrån inriktning i passera. genomförd ÅVS.

61 DEGEBERGA

Degeberga delas av väg 19 som är en riksväg, vilket innebär att det ställs stora krav på framkomlighet för motortrafiken. Vägen trafikeras av ca 3900-5600 fordon per dygn. Många av ortens målpunkter ligger utmed vägen som med hänsyn till trafikmängden kan ses som en barriär 1626för oskyddade Skaddevägen, trafikanter 1616 som Forsakarsvägen vill passera den. och Till 1617 väg 19 ansluter de statliga vägarna 1624 Domarringsvägen,

caLökarödsväg. 300. Väg 1624 och 1626 trafikeras av ca 700 fordon per dygn, väg 1616 av ca 1500 och väg 1617 av

Till väg 19 ansluter även flera kommunala gator som ärbildar 40 km/tim. ett finmaskigt nät i enklaver på båda sidor om väg 19. Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område

somUtmed binder en del samman av väg bostadsgator.19, mitt i orten, finns gång- och cykelväg. I övrigt finns kortare gång- och cykelvägar

gårDet finnsen kommunal inget komplett gång- gång-och cykelväg och cykelnät som fortsättersom leder norrfram ochtill ortenssöder omskola. orten. I den Den västra korsar utkanten väg 1617, av orten1616 och 1624.

ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (4) Bygg ut nätet av gång- och cykelvägar inom orten.

Behov av åtgärder på statligt vägnät Åtgärder Degeberga • Samverkan kommunen och Trafikverket

• (2, 3, 5, 6) Bygg ut gång- och cykelnätet inom orten. • anslutning till väg 1624, en trevägskorsning med (7, 8, 9, 10, 11) Anordna hastighetssäkrade passager (1) Utred utformningen av Vändskivevägens för gående och cyklister över väg 19, dels för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och plats för gång- och cykelbana vore önskvärt. dels för att lugna trafiken. 62 FJÄLKINGE Orten ligger utmed järnvägen och har sedan några

Huvudvägnätet i Fjälkinge utgörs av de statliga vägarna år tillbaka en tågstation som trafikeras av Pågatåg.

2062 Gamla Vägen, 2073 Kumlevägen, 2073 Kiabyvägen, 2064 Österslövsvägen och 2061 Lisetorpsvägen. Väg 2062 och 2073 trafikeras av mellan 1500 och 3000 ortenfordon av per kommunala dygn medan gator. övriga statliga vägar är lägre trafikerade. I övrigt utgörs större delen av vägnätet i

Söder om Fjälkinge går E22, Trafikverket planerar att år 2021 påbörja ombyggnaden av E22 mellan Fjälkinge- GualövHastighetsgränsen till motorväg. inom tättbebyggt område är generellt 40 km/tim utmed huvudvägnätet och 30 km/ tim i det mer finmaskiga kommunala vägnätet. orten som går mellan de kommunala gatorna inne Det finns flera kommunala gång- och cykelvägar i medi bostadsområden några mindre undantag,samt i en nord-sydliggång- och cykelväg. axel mellan skolan och Gamla vägen. Utmed huvudvägnätet saknas, ochEnligt dels dialogmöten förbi skolan. i Fjälkinge finns det problem med att tung trafik kör genom orten, dels utmed huvudvägnätet ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • huvudvägnät. Åtgärder Fjälkinge (6, 8) Bygg ut gång- och cykelnätet utmed ortens • • Behov av åtgärder på statligt vägnät gående och cyklister. Reglering och utformning • (1, 2, 3) Anordna gång- och cykelvägar utmed (14) Anordna hastighetssäkrade passager för Stationsområdet behöver anpassas bättre för ortens huvudvägnät. • oskyddadeKommunen trafikanter bör vidare initieravid korsningar en åtgärdsvalsstudie utmed gatan. av trafiknäten kring stationen bör ses över så att • dessa får färre konflikter med bilister. Se över eller annan utredning som fokuserar på hur tung behoven av pendlarparkering. med(4, 5, huvudvägnätet. 7, 9, 10, 11) Anordna hastighetssäkrade trafik ska hanteras i orten. passager för oskyddade trafikanter vid korsningar

63 • (12) Utred möjligheten att göra järnvägskorsningen TOLLARP • (2, 6, 7, 8) Bygg ut gång- och cykelnätet i orten, då det där väg 2073 passerar järnvägen bättre anpassad generellt finns avsaknad av gång- och cykelvägar. • för oskyddade trafikanter. Tollarp ligger utmed E22 som är under utredning för otrygghetPå stora delar för både av huvudvägnätet cyklister och för finns gående. trottoarer skaen ny vid sträckning behov kunna förbi användas orten. Enligt som plan omledningsväg. kommer E22 men det saknas banor för cyklister, vilket skapar (13) Utred trafiksäkerheten i korsningen mellan genom Tollarp fortfarande att vara en statlig väg och • väg 2061, 2062 och 2064 då det har rapporterats • och har hastighetsgräns 60 km/tim genom orten. flera trafikolyckor i kornsingen. E22 trafikeras av ca 9700-10700 fordon per dygn (4, 5) Anordna hastighetssäkrade passager för oskyddade trafikanter utmed väg 1990 Borgargatan (15) Ombyggnad av E22 till motorväg mellan röra sig inom olika delar av tätorten, större delen av Fjälkinge och Gualöv Vägen utgör en barriär som påverkar möjligheten att samt säkrare passagemöjlighet i korsningen mellan väg 1990 Borgargatan och Marieholmsvägen för att öka trafiksäkerheten för skolbarn. Anordna utmedortens målpunktervägen. finns dock norr om vägen. E22 kan passeras planskilt av gående och cyklister på tre platser hastighetsgränsenäven hastighetsdämpande sänks till åtgärder,30 km/tim. eventuellt i samband med passage, i samband med att enskilda vägar. Behov av åtgärder på statligt vägnät I övrigt finns främst kommunala gator samt några Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område är • (3) Bygg ut gång- och cykelnätet i orten, då det

generellt 50 km/tim med undantag för 30-zoner generellt finns avsaknad av gång- och cykelvägar. utanför skolan och över Vramsån. otrygghetPå stora delar för både av huvudvägnätet cyklister och för finns gående. trottoarer genom orten i väst-östlig riktning och huvudsakligen men det saknas banor för cyklister, vilket skapar tvåDet finnskommunala ett kommunalt gång- och gång- cykelvägar och cykelstråk som ansluter som går • till det väst-östliga nätet och leder norrut. Däremellan (9) Anordna passager i plan över E22 i samband med hållplatserna. Ur trygghetssynpunkt finns finns flera mindre kommunala gång- och cykelvägar otrygghet.risk att folk undviker tunnlar. Vid hållplatsen Önos som förbinder gator. Det finns kommunala gång- och finns även ett avskärmande plank som bidrar till cykelvägar som går planskilt under E22 och sluter an ÅTGÄRDERtill vägnätet på båda sidorna.

är statliga, förutom E22, räknas till kommunens väghållningsansvarGenomförandet av då åtgärder detta inom på vägarkort framtid som idag ska övergå från staten till kommunen. Behov av åtgärder på kommunalt vägnät •

(1) Översyn av bron där väg 1998 går över Vramsån öster om skolan. Bron är smal, det finns inget utrymme för oskyddade trafikanter och bron kan inte breddas på grund av kulturskydd. Utredning pågår för att se på möjliga lösningar.

64 Åtgärder i Tollarp

65 ÅHUS Det finns dock saknade länkar och bristande kopplingar blir en del av trafikutredningen till den fördjupade • ÅTGÄRDERtill exempelvis ortens skolor och idrottsplatser. översiktplanen för Åhus ökarI Åhus befolkningen, bor ca 9 850 invånareliksom antalet vilket tillrestamotsvarar besökare. mer än 10 % av kommunens totala befolkning. På sommaren Behov av åtgärder på kommunalt vägnät Det finns också behov av att kartlägga utbudet av cykelparkering i orten och att utreda behov • Till följd av Åhus dragningskraft sommartid uppstår av mer parkering, t ex vid besöksplatser, utmed eller gång- och cykelvägar där det saknas länkar i havet och vid busshållplatser. Åtgärden blir en hamnvissa trafikala som är levande problem, och främst viktig att för söktrafiken kommunen. efter Det (2, 3, 7, 8, 10, 11,14) Bygg ut gång- och cykelbanor gång- och cykelnätet. del av trafikutredningen till den fördjupade parkeringsplatser blir omfattande. Åhus har en verksam • • översiktplanen för Åhus. ställer krav på fungerade infrastruktur till och från Trafiksituationen i Åhus bör utredas mer fördjupat (12,13) Ordna hastighetssäkrade passager för orten. hamnen. Landtransporterna idag går främst utmed i den fördjupade översiktsplan som ska tas fram eller andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder ÅhusHamnleden och Kristianstad och Täppetleden, används varav en Hamnledengång i veckan är välför Behov av åtgärder på statligt vägnät för oskyddade trafikanter på platser med attanpassad frakta förgods. anspråket. Den gamla järnvägen mellan särskilt behov. Detta bör utredas djupare i ett • • trafiksäkerhetsprogram.(6) Utred möjligheten att Ingår reglera i åtgärd förbud (U 1). mot infart av andra än de som bor eller ska besöka (4) Ordna hastighetssäkrade passager eller andra Den blandade strukturen med bostäder, serviceplatser Rönnowsgatan. Det är en del av många barns trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter på platser med särskilt behov. Detta och arbetstillfällen i Åhus ställer krav på ett samspelt Samverkan kommunen och Trafikverket trafiknät där gående och cyklister kan ta sig fram på samband till skolan. bör utredas djupare i ett trafiksäkerhetsprogram. skolväg och det råder problem med biltrafik i • ett gent och tryggt sätt tillsammans eller separerat • från övrig motortrafik. Eftersom många boende i Åhus Flera(5) aktörer Anordna gång- och cykelbana utmed väg 118. bostadpendlar är till en Kristianstad viktig del av har hela busshållplatserna resan. utmed (9) Omgestalta Köpmannagatan så att den blir • (1) Fastställ järnvägens framtid väg 118 stor betydelse, och vägen mellan hållplats och somvänligare många för går oskyddade och cyklar trafikanter. utmed den. Gatan Det är saknas öppen för biltrafik och används för parkering, samtidigt Den statliga vägen 118 går genom Åhus från norr till söder och delar orten i en västlig och en östlig del. Vägen idag utrymmen för cyklister. Gatan bör omgestaltas trafikeras av ca 7700-8700 fordon per dygn och kan körbanaså att bilarna som kanparkerar användas längs för med att trottoaren anordna en istället gång- med den stora trafikmängden upplevas som en barriär. för snedställt, vilket frigör ytor från befintlig Utöver väg 118 består större delen av trafiknätet i orten och cykelbana utmed gatans norra sida. Gatan bör mängdav kommunala enskilda gator. vägar. I den östra delen av orten, på båda sidor om Fädriften samt i Täppet finns även en större fortsatt vara enkelriktad för motorfordonstrafik. Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område är 40 Åtgärden blir en del av trafikutredningen till den km/tim utmed huvudvägnätet och 30 km/tim i det • fördjupadeParkeringssituationen översiktplanen för för bilar Åhus. blir ansträngd

av tättbebyggt område och har hastighetsbegränsning sommartid. En parkeringsutredning för Åhus tätort 40,mer 60 finmaskiga eller 70km/tim nätet. Vägmed 118 högre omfattas hastighet endast ju längre delvis bör genomföras med fokus på sommartrafiken för norrut i orten man kommer. kommunen kan hantera den. Utredningen bör även att klargöra vilken efterfrågan som finns och hur

cykelvägar. hantera det ökade behovet av pendelparkering för I Åhus finns ett välutbyggt nät av kommunala gång- och bil i anslutning till ortens busshållplatser. Åtgärden

66 Åtgärder i Åhus

67 ÖNNESTAD ÅTGÄRDER Önnestad har två tydliga barriärer, järnvägen i norr Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (1) Anordna gång- och cykelväg utmed rörelser i nordlig och sydlig riktning. Sedan några huvudvägnätet samt i anslutning till tågstationen. och riksväg 21 i söder. Dessa två trafikelement styr • år tillbaka trafikeras Önnestads station av Pågatåg. välutbyggd infrastruktur för bussar, med en relativt En djupare studie kring reglering och utformning Innan Pågatågen kom till Önnestad hade orten en cyklister.av trafiknätet i anslutning till stationsområdet bör genomföras, primärt med hänsyn till gående och ny pendlarparkering i ortens södra del utmed väg 21. • järnvägsstationen.Trafikstrukturen i orten, inte minst cykelvägarna, har en tydlig koppling till just väg 21, snarare än till ochOm utveckling.Önnestad ska växa norr om järnvägen krävs fördjupade studier kring trafiknätens utbyggnad Behov av åtgärder på statligt vägnät områdetBarriäreffekten är lokaliserat av väg norr 21 om är orten. mest påtaglig för de som bor strax utanför Önnestad, då det tättbebyggda • (2, 4) Anordna gång- och cykelväg utmed huvudvägnätet samt i anslutning till tågstationen. • denVäg stora21 trafikeras infarten avtill ca orten. 12000 Huvudvägnätet fordon per dygn i Önnestad och det finns en planskild gång- och cykelväg under vägen vid utgörs av de statliga vägarna 2041 Bockebäcksvägen, (3) Bredda befintliga gångbanor utmed väg 2035 • för att skapa utrymme även för cyklister. och 2013 Focks väg. 2013 Byagatan, 2035 Skolgatan, 2035 Skoglösavägen blir(5) Hastighetssäkranaturlig att hålla. sträckan förbi skolan utmed väg 2035 Skolgatan så att hastigheten 30 km/tim 2013 Levins väg en huvudväg. De statliga vägarna • Om orten växer norr om järnvägen blir även väg gående och cyklister. undantag för vägarna kring järnvägsstationen som (6, 7, 8) Anordna hastighetssäkrade passager för trafikeras av ca 900-1500 fordon per dygn, med

vägar.är lägre Hastighetsgränsen trafikerade. Utöver inom tättbebyggt huvudvägnätet område finns är generellten stor andel 40 km/tim kommunala utmed huvudvägnätetgator samt flera och enskilda 30 km/

tim utmed det mer finmaskiga kommunala vägnätet. ochI ortens cykelvägar södra mellandel finns kommunens gång- och gator, cykelväg i synnerhet utmed i huvudvägnätet. I övrigt finns främst kommunala gång-

gång-ortens och västra cykelnätet delar. Gång- är undermåligt och cykelnätets i området uppbyggnad kring bär tydliga kopplingar mot väg 21 i söder medan cykelvägar. tågstationen. Norr om järnvägen finns inga gång- och

68 Åtgärder i Önnestad

69 Tätorterna

Tätorterna bör generellt vara gångvänliga. Tryggheten

I kommunen finns utöver staden och basorterna 18 finns även kortare kommunala gång- och cykelvägar tätorter. Bland de större tätorterna, med ca 750-1000 för oskyddade trafikanter påverkas i stor utsträckning ÅTGÄRDERpå några platser inne i orten. invånare finns Färlöv, Everöd, Gärds Köpinge och saknarav möjligheten trottoarer att ochgå på gång- en trottoar och cykelvägar eller gångbana, utmed Behov av åtgärder på statligt vägnät avRinkaby. tätorterna Övriga har tätorter 200-300 med invånare fler än och 400 är invånare Bäckaskog, är huvudvägnäteteller om man är är hänvisad tryggheten till ensärskilt vägren. begränsad I orter som för Ovesholm,Yngsjö, Vinnö, Nyehusen Linderöd, och Österslöv Furuboda, och Torsebro, Balsby. Hälften Östra • det kommunala cykelstråket korsar väg 2060, personer som upplever osäkerhet i trafiken, t ex barn, (2) Synliggörande av gång- och cykelpassage där Sönnarslöv, Huaröd, Vånga, Vittskövle och Bjärlöv. äldre eller personer med funktionshinder. Det kan utmed vägen. av åtgärder för tätorterna. För varje tätort beskrivs påverkaDär det viljananges attbehov gå även av gång-, korta sträckorcykelbana, inom cykelväg orten. då den framträder otydligt för motortrafikanter I detta kapitel redovisas förutsättningar och behov • (3) Anordnande av gångbana hela vägen fram till huvudvägnät, väghållningansvar, och utbud av gång- ochinledande cykelvägar. det Därefter övergripande beskrivs trafiknätet vilka åtgärder utifrån som eller annan gång- och cykellösning ska detaljplanering ske utifrån Vägars och Gators utformning (SKL och tillhållplatsen väg 2060. Brommagårdsvägen så att oskyddade Trafikverket, 2015) samt med stöd i GCM-handboken trafikanter inte behöver gå och cykla i vägrenen behöverJu mindre vidtas en av tätort respektive är, desto väghållare. mindre mandat (SKL och Trafikverket, 2010). Samverkan kommunen och trafikverket har kommunen att styra över utvecklingen då • (1) Anordnande av gångbana hela vägen fram huvudvägnätet främst består av statliga och enskilda För att trafikplanen ska vara hanterbar går den inte in vägar. Bristanalysen, och därmed även åtgärderna, utgår på alla detaljer som finns i en tätort. Med ledorden som utgångspunkt är den övergripande tillgängligheten i från huvudvägnätet då dessa vägar är av betydelse för till hållplatsen Moltareliden så att oskyddade orterna i centrum för trafikplanen. till väg 2060. alla invånare i orten. Det är också utmed huvudvägnätet BALSBY trafikanter inte behöver gå och cykla i vägrenen •

gatorsom eventuellasom ansluter målpunkter till huvudvägnätet och hållplatserhar i många fall till (4) Översyn av trafiksäkerheten i korsningen mellan kollektivtrafiken finns i störst utsträckning. Mindre Balsby avgränsas av sjöstranden på ena sidan och Moltareliden och väg 2060, då det rapporterats av den statliga vägen 2060, Arkelstorpsvägen, på är enskilda vägar har väghållaren möjlighet att ordna flera trafikolyckor i korsningen. inte analyserats i trafikplanen. Eftersom dessa främst andra sidan. Väg 2060 trafikeras av ca 2900 fordon någraper dygn. enstaka Den fastigheteringår inte isöder tättbebyggt om vägen område vilket ochgör punktåtgärder själv vid behov, t ex farthinder. barriäreffektenhar hastighetsgräns begränsad. 70-80 km/tim. Det finns endast Huvudprincipen, som angetts i inledningskapitlet, är att det ska finnas alternativ till bil i alla orter vilket enstaka enskilda vägar. Hastighetsgränsen inom ställer stort fokus på infrastruktur för gående och Inom orten finns främst kommunala gator och några cyklister. Där det finns skolor har vägarna till dessa kommunal gång- och cykelväg utmed sjöstranden som särskilt analyserats. Busshållplatser i orterna är också tättbebyggt område är 40 km/tim. Det finns en prioriterade. Ledord för bristanalys och åtgärdsförslag korsar väg 2060 vid västra infarten till orten. Det är tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet. sträcker sig vidare ut från orten på båda sidor. Denna

70 Åtgärder i Balsby

71 BJÄRLÖV

ingår inte i det tättbebyggda området men är ändå av Väg 19 utgör en östlig barriär utanför Bjärlöv. Vägen

betydelse för boende i orten då busshållplatser som förser orten med kollektivtrafik är lokaliserade utmed vägen och fotbollsplanen ligger öster om vägen.Vägen huvudväg,är statlig, reglerad väg 2042 med Norra 80 Bjärlövsvägen. km/tim och trafikeras av ca 6 700 fordon per dygn. Genom Bjärlöv går en statlig Norr om orten går även den statliga vägen 2044

Övarpsvägen som matar trafik till väg 2042 och 19. ettDe statligamindre vägarnaantal enskilda är lågtrafikerade vägar. Kommunen med ca 200- har inget300 fordon väghållningsansvar. per dygn. Till de Hastighetsgränsenstatliga vägarna ansluter inom

gång- och cykelvägar i orten. tättbebyggt område är 30-40 km/tim. Det finns inga ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät •

(1, 2) Anordnande av passage för oskyddade trafikanter över väg 19 i anslutning till korsningen med väg 2044 Övarpsvägen samt gångbanor till åtgärderbusshållplatserna genomföras. från korsningen utmed väg 19. Väg 19 är planerad att byggas om och då bör dessa

Åtgärder i Bjärlöv

72 BÄCKASKOG Bäckaskog ligger utmed E22 vilket utgör en sydlig barriär, dock med begränsad effekt eftersom tätorten förbihelt ligger Bäckaskog. norr om vägen. E22 trafikeras av ca 14800 fordon per dygn och har hastighetsgräns 90 km/tim Huvudvägnätet inom orten utgörs av de statliga vägarna 2066 Maglestensvägen och 2066 Bäckaskogsvägen. huvudvägnätet ansluter kommunala gator, främst västerDessa trafikerasom väg 2066 av ca Bäckaskogsvägen, 700-1000 fordon samt per dygn. enskilda Till vägar. Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område är 40 km/tim med undantag för de kommunala gatorna där den är 30 km/tim.

Bäckaskog från väster och en som fortsätter från orten Det finns en statlig gång- och cykelväg som ansluter till ochi öster. cykelvägar Dessa leder som till förbinder Fjälkinge de i västerkommunala och till gatorna. Gualöv i öster. Det finns även några kortare kommunala gång-

Utmed huvudvägnätet i orten finns ingen gång- och cykelväg. Busshållplatsen i orten ligger utmed E22. ombyggnaden av E22 till motorväg mellan Fjälkinge Trafikverket planerar att år 2021 påbörja

Maglestensvägen,och Gualöv. Förändringar det kommer som byggas bl a kommer en gång- ske och i cykelvägoch kring längsBäckaskog Maglestensvägen är att bussen ochkommer det kommer gå in på

ÅTGÄRDERbyggas en planskild gång- och cykelväg över E22. Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Anordnande av gång- och cykelväg utmed väg 2066 Maglestensvägen och Bäckaskogsvägen.

Åtgärder i Bäckaskog

73 EVERÖD Huvudvägen genom Everöd är väg 1631 Stora vägen.

Den trafikeras av ca 1 900 fordon per dygn och är tillgenerellt den statliga främst vägen disponerad 1632. Utöver för motortrafiken. de statliga vägarna Väster om orten ansluter väg 1631 till riksväg 19 och i öster gator. Hastighetsgränsen i tättbebyggt område är 40 finns främst enskilda vägar samt ett antal kommunala cykelväg som fortsätter utanför orten åt både norr km/tim. Genom orten går en kommunal gång- och aldrig utmed huvudvägnätet. och söder. Den korsar väg 1631 på ett ställe men löper ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • Scoutgården. (4) Gång- och cykelväg mellan Stockvägen och Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Breddning av trottoarer utmed väg 1631 med tillhörande bana för cyklister, då vägen är bred men har dåligt utrymme för gående och cyklister. • mellanrum utmed väg 1631, dels för att öka (2) Hastighetssäkrade passager med jämna

trafiksäkerheten för gående och cyklister som ska passera, dels för att minska biltrafikens Samverkanbarriäreffekt kommunen och lugna och trafiken. Trafikverket • korsande cykelstråk) över väg 1631 då det idag är svårt(3) Synliggörande för bilister att av se cykelpassagen den. (kommunens

Åtgärder i Everöd

74 FÄRLÖV

I den västra delen av orten går väg 19 som är en statlig riksväg. Det ställer stora krav på framkomlighet för kommunalbilar och tunga gång- transporter. och cykelväg Trafikmängden som sträcker utmed på vägen den uppgår till ca 3 600 fordon per dygn. Det finns en norra delen av vägen genom orten. Väg 19 separerar huvuddelen av orten från kyrka och busshållplats som finns väster om vägen. Det finns inga planskilda passagerHuvudvägnätet över vägen. inom Färlöv utgörs av den statliga vägen 2041 Hamiltons väg/Torsebrovägen samt av fortsättningen av Hamiltons väg som är i kommunal dygn utmed huvudvägnätet. De gator som ansluter tillregi. huvudvägarna Trafikmängden är uppgår i stor utsträckning till ca 700-900 kommunala, fordon per

Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område är 40 det finns även ett mindre antal enskilda vägar. km/tim men det finns också 30-zoner. utmed huvudvägnätet och även som förbindelse mellan mindreDet finns kommunala flera gång- gator. och cykelvägar i orten, delvis

ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (1) Anordnande av gång- och cykelbana utmed den kommunala delen av Hamiltons väg där det

idag saknas separerat utrymme för oskyddade • trafikanter.(4) Anordnande av gång- och cykelväg längs med banvallen för att öka gång- och cykelvänligheten i

Åtgärder i Färlöv Behovortens av åtgärder södra del på och statligt vidare vägnätmot Vinnö. • • (6) Utökat utrymme för gång- och cykelbanan i • cyklist(5) Vägvisning förstår föratt cykelstråketcykelvägen fortsätter som går från in i väg orten 19 är trångt för gående och cyklister, särskilt i hörnet (2, 3) Hastighetssäkrade passager för gående och och fortsätter in på Hamiltons väg, så att man som vidkorsningen bensinstationen. med väg 19 och väg 2041 där det i dag väg.cyklister där det finns särskilt stort behov av att passera, dels över väg 19 och dels över Hamiltons och inte utmed vägren till väg 19.

75 GÄRDS KÖPINGE Huvudväg genom orten är det statliga vägen 1640 Fredrika Bremers väg, samt i norr de statliga vägarna 1646 Säterivägen och 1646 Hovbyvägen.

dygn. Till huvudvägnätet ansluter främst kommunala gator,Huvudvägnätet samt några trafikeras enskilda av ca vägar 1200-1400 och de fordon statliga per vägarna 1640 Tyska Strädet, 1640 Böklins väg, 1643

Ryttmästarevägen, 1645 Brännmästarevägen, 1645 RiddareHastighetsgränsen Urups väg. inom tättbebyggt område är 40 km/ tim utmed huvudvägnätet och delar av övriga gator, samt 30 km/tim utmed stora delar av det kommunala vägnätet. Utmed ortens västra sida går en kommunal gång- och cykelväg som fortsätter utanför orten åt både norr och

också en kommunal gång- och cykelväg som förbinder söder. Den korsar väg 1646 och väg 1640. Det finns gång- och cykelväg utmed huvudvägnätet i orten. de mindre gatorna i ortens östra sida. Det finns ingen ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • huvudvägnätet. (2, 4, 5) Anordnande av gång- och cykelväg utmed •

(3) Hastighetssäkrade passager för oskyddade Samverkantrafikanter kommunen vid ortens och busshållplatser. Trafikverket •

(1) Hastighetssäkrade passager där det kommunala cykelstråket passerar väg 1640 och 1646, dessa passager är idag otydliga för motortrafikanter.

Åtgärder i Gärds Köpinge

76 HUARÖD Huvudvägnätet i orten består av de statliga vägarna 1619 Mjövägen och 1610 Karlins väg. Väg 1619 trafikeras av ca 700 fordon per dygn och väg 1610 av ca 300 fordon per dygn. Väg 1610 är ur ett ortsperspektiv av överordnad betydelse då målpunkter ingetoch hållplatser väghållningsansvar. finns utmed vägen.Hastighetsgränsen Förutom de statliga inom tättbebyggtvägarna finns område ett fåtal är enskilda 40 km/tim vägar. med Kommunen undantag harför cykelvägar i orten. väg 1619 där den är 60 km/tim. Det finns inga gång- och ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • gående kan ta sig fram utmed väg 1610 Karlins väg. (1) Anordnad trottoar eller plats i vägren där • (2) Anordnad gång- och cykelbana-/fält utmed väg

• 1619 Mjövägen. Mjövägen i höjd med Skönabäcksvägen för ökad tillgänglighet(3) Anordnad till passage friluftsbadet. för gående över väg 1619

Åtgärder i Huaröd

77 LINDERÖD E22:an byggdes om till motorväg, klar dec 2017, och går

nu söder om Linderöd vilket minskat trafiken genom orten väsentligt. Bedömningen Trafikverket gjort är att E22 trafikeras av ca 10 000 fordon per dygn och väg 1980 Hörbyvägen/Tollarpsvägen av ca 800 fordon per dygn, inga trafikmätningar finns registrerade på Trafikverket hemsida än. Andra huvudvägar i orten är väg 1982 Äsphultsvägen och väg 1092 Svenköpsvägen, Hastighetsgränsenbåda är statliga och inom trafikeras tättbebyggt av ca område 100-350 är 40fordon km/ tim.per dygn. Övriga gator i orten har enskild väghållare.

tillDet varandra. finns gång- Denna och cykelväg kommunala med gång- planskild och cykelväg passage lederunder till väg skolan 1980 som i söder. knyter Från ortens ortens norra nordöstra och södra del delar går en kommunal gång- och cykelväg som leder vidare mot

ÅTGÄRDERTollarp i öster. Behov av åtgärder på kommunalt vägnät/privat markägare • (1) Förtydliga skyltning mellan den kommunala gång- och cykelvägen som ansluter i nordost och

gång- och cykelnät i orten. väg 1982 Äsphultsvägen för att skapa ett enhetligt

Åtgärder i Linderöd

78 NYEHUSEN OCH FURUBODA Nyehusen och Furuboda är två delområden som hänger samman som en tätort. Orten ligger utmed kusten befolkningenoch har badplats ökar som sommartid. lockar besökare sommartid, det finns också många semesterhus i orten som gör att

Vägnätet inom orten består av enskilda vägar som Furubodavägen.ansluter till väg Hastighetsgränsen 118 i väster. Huvudvägen, inom tättbebyggt som matar trafik mellan Nyehusen och Furuboda, är gång- och cykelvägar i ortens norra del. område är 40 km/tim. Det finns två kortare kommunala ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på enskilt vägnät • (1) Anordnande av gång- och cykelväg utmed

ortens huvudväg. Ingår i åtgärd C26.

Åtgärder i Nyehusen och Furuboda

79 OVESHOLM Huvuddelen av bebyggelsen är koncentrerad norr om den statliga vägen 2000 Mansdalavägen som utgör en

gatorhuvudväg och ienskilda orten. Vägen vägar. trafikeras Hastighetsgränsen av ca 1400 fordon inom tättbebyggtper dygn. I område orten finns är 40 ikm/tim. övrigt både kommunala Söder om orten ansluter en kommunal gång- och

cykelväg. Efter ett uppehåll utmed Tueängsvägen fortsätter gång- och cykelvägen norrut från orten. Inne i orten finns även en kommunal gång- och cykelväg liggersom förbinder utmed väg mindre 2000. gator. Det finns ingen gång- och cykelväg utmed huvudvägnätet. Busshållplatsen i orten ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (4) Anordnande av gång- och cykelväg utmed den sträcka av Tueängsvägen som idag saknar gång- och cykelväg. Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Anordnande av gång- och cykelväg utmed väg 2000 Mansdalavägen. •

Samverkan(2) Gångbana kommunen till busshållplatsen och Trafikverket Ovesholm. • Mansdalavägen där det kommunala cykelstråket korsar(3) Hastighetssäkrad vägen. passage över väg 2000

Åtgärder i Ovesholm

80 RINKABY

Den statliga vägen 118 Åhusvägen är huvudväg genom orten. Den är utpekad som primär länsväg av Trafikverket vilket ställer krav på god framkomlighet för motortrafiken. Vägen trafikeras av ca 8700 fordon per dygn. Till väg 118 ansluter två andra statliga vägar, dygn.väg 1665 Till Hallingavägende statliga vägarna och väg ansluter 1662 främstGälltoftavägen. enskilda Dessa trafikeras av ca 900 respektive 1900 fordon per gator i ortens södra del. Hastighetsgränsen inom tättbebyggtvägar, det finns område också är ett 40 litet km/tim. område med kommunala

kommunalaEn statlig gång- gång- och och cykelväg cykelvägar löper somlängs förbinder med väg bostadsgator118 genom hela till orten.varandra. Det Utmed finns också ortens några östra kortaresida går av ett tåg i veckan. järnvägen mellan Kristianstad och Åhus som trafikeras ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät •

(1) Hastighetssäkrade passager över väg 118 i anslutning till ortens busshållplatser, dels för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och • dels för att lugna trafiken utmed väg 118. kommunen har tidigare utrett möjligheten att dra (2) Fortsatt utredning av väg 1662 Gälltoftavägen,

om vägen då det finns problem att köra ut på den från anslutande vägar och det finns lite utrymme • för(3) oskyddade Siktförbättrande trafikanter. åtgärder samt med järnvägen (beroende hur järnvägens framtid utvecklarsäkerhetsanordningar sig) vid ortens plankornsingar

Åtgärder i Rinkaby

81 TORSEBRO

Torsebro ligger direkt norr om väg 118. Trafikverket har pekat ut vägen som en primär länsväg vilket ställer krav på god framkomlighet för motortrafik. Den trafikeras av ca 5100 fordon per dygn och har hastighetsgräns 90 km/tim. Utmed vägen finns de två hållplatser som förserHuvudvägnätet boende i inneTorsebro i orten med består kollektivtrafik. av de statliga vägarna

2052 Torsebro Byväg och 2052 Björnekullavägen. De ingettrafikeras väghållningsansvar.Hastighetsgränsen av ca 300-400 fordon per dygn. I övrigt inom finns ett antal enskilda vägar i orten. Kommunen har en kort 30-sträcka. tättbebyggt område är 50 km/tim med undantag för

ingaUtmed gång- väg och118 cykelvägarfinns en statlig i orten. gång- och cykelväg som sträcker sig fram till ortens östra infart. I övrigt finns ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1, 4) Anordnande av gångväg utmed huvudvägarna

i orten samt gång- och cykelväg utmed väg 118 • mellan ortens två hållplatser. (2) Utredning av trafiksäkerheten i korsningen mellan väg 118 och 2052, ortens västra infart, då det • har rapporterats flera trafikolyckor i korsningen. (3) Anordnade passager för gående över väg 118 i anslutning till ortens två hållplatser.

Åtgärder i Torsebro

82 VINNÖ

Vinnö ligger öster om riksväg 19 som inte ingår i det tättbebyggda området. Utmed vägen finns dock de hållplatser som förser orten med kollektivtrafik. Väg 19 trafikeras av ca 5200 fordon per dygn och har tätortenhastighetsgräns består till 70 största km/tim. delen Det finnsav kommunala varken trottoar gator. eller gång- och cykelväg utmed vägen. Trafiknätet inom

Trafiken till dessa matas framför allt av Araslövsvägen, gatoroch Starvägen. med 40 km/tim. Inom tättbebyggt område är hastigheten till större delen 30 km/tim, det finns några enstaka Starvägen från Orrvägen och vidare till Färlöv i norr. En kommunal gång- och cykelväg finns utmed ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (2) Breddning av de delar av gång- och cykelbanan utmed Starvägen som är smala. Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Anordnande av gång- och cykelväg utmed den

östra sidan av väg 19, för att skapa en trafiksäkrare väg för oskyddade trafikaner till och från ortens busshållplatser.

Åtgärder i Vinnö

83 VITTSKÖVLE Huvudvägnätet i orten utgörs av två statliga vägar, väg

1626/1628 Vittskövlevägen och väg 1626 Egesidevägen. statligaVäg 1626/1628 vägarna trafikeras ansluter enskilda av ca 600-800 vägar. Kommunen fordon per hardygn inget och väg väghållningsansvar. 1626 av ca 300 fordon Hastighetsgränsen per dygn. Till de inom tättbebyggt område är 40 km/tim med en

cykelvägar i orten. kortare 30-zon i södra delen. Det finns inga gång- och ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • i form av gångbana eller gång- och cykelväg (1) Ökad säkerhet för oskyddade trafikanter

utmed huvudvägnätet. Idag hänvisas oskyddade trafikanter till en smal vägren.

Åtgärder i Vittskövle

84 VÅNGA

Väg 2051 Näsumsvägen är en statlig huvudväg genom orten. Den trafikeras av ca 1300 fordon per dygn. Till väg 2051 ansluter de statliga vägarna statliga2199 Skärsnäsvägen vägarna ansluter och enskilda2073 Furustadsvägen. vägar. Kommunen De hartrafikeras inget väghållningsansvar. av ca 200-400 fordon Hastighetsgränsen per dygn. Till inom de och cykelvägar i orten. tättbebyggt område är 40 km/tim. Det finns inga gång- ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Utbyggnad till gång- och cykelbana utmed väg

• 2051 Näsumsvägen. Befintliga trottoarer är smala. (2) Hastighetssäkrad passage för oskyddade trafikanter vid busshållplatsen Kyrkogården.

Åtgärder i Vånga

85 YNGSJÖ

Yngsjö ligger öster om väg 118 Åhusvägen. Till väg 118 ansluter den statliga vägen 1630 Gamla Byvägen på två ställen. Vägen är en del av huvudvägnätet genom Yngsjö. Trafikmängden på vägen är upp till ca 700 enskildafordon per vägar, dygn, som troligtvisvidare ansluter med tillstora mindre variationer ensklida vägar.beroende Kommunen på säsong. har ingaTill vägkommunala 1630 ansluter gator i orten.större Hastighetsgränsen inom tättbebyggt område är till stor

gång-del 30 km/tim,och cykelväg men det som finns fortsätter även sträckor mot Åhus med 40i norr. och 50 km/tim. Från ortens norra del går en kommunal cykelvägar som förbinder gator med varandra. Det finns också ett fåtal kortare kommunala gång- och ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • cykelvägen mot Åhus. Detta ingår som en del i de Se över beläggningen och belysningen på gång- och

Behovövergripande av åtgärder åtgärderna på statligt U3 vägnät och U6. • (1) Anordnande av gång- och cykelväg utmed

väg 1630. Vägen är generellt mycket bred men Behovutrymmet av åtgärder för oskyddade på enskilt trafikanter vägnät är smalt. • (2) Anordnande av gång- och cykelväg mellan centrum och havet (utmed enskild väg). Samverkan kommunen och enskild väghållare

Det finns behov av både cykelparkering och bilparkering i anslutning till ortens badplatser.

Åtgärder i Yngsjö

86 ÖSTERSLÖV Orten ligger intill Råbelövssjöns strand och avgränsas på andra sidan av den statliga vägen 2060 Arkelstorpsvägen. Vägen trafikeras av ca 2900 fordon ortenper dygn och och till dennahar viss ansluter barriäreffekt främst för kommunala den bebyggelse gator. som finns öster om vägen. Väg 2060 är huvudväg i

DetHastighetsgränsen finns även några inom enskilda tättbebyggt vägar. område är 40 30-zon. km/tim, kring skolan i ortens norra del finns även en Utmed sjöstranden sträcker sig en kommunal gång- och cykelväg som leder vidare ut från orten i norr och cykelvägar som binder samman gator och vid området kringsöder. skolan. Det finns även kortare kommunala gång- och

ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på kommunalt vägnät • (3) Bygg ut den kommunala gång- och cykelvägen,

vägenca 110 fram meter till utmed skolan. Lövens väg och ca 150 meter utmed Kämpasträdet, så att den blir komplett hela Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1) Breddning av trottoar utmed väg 2060 så att

• det även finns plats för cyklister. för gående och cyklister över väg 2060, dels för att (2) Se över behov av hastighetssäkrade passager

öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och dels för att lugna trafiken.

Åtgärder i Österslöv

87 ÖSTRA SÖNNARSLÖV Huvudvägnätet i orten består av de statliga

vägarna 1624 Ramels Väg, 1624 Söndrebrovägen, 1619 Huarödsvägen, 1638 Nunnevägen och 1631 Everödsvägen. Väg 1624 är mest trafikerad med ca 1100 fordon per dygn. Väg 1619 och 1631 trafikeras vägarav ca 700-900 och några fordon kommunala per dygn gator. och Hastighetsgränsenväg 1638 av ca 250 fordon per dygn. Till huvudvägnätet ansluter enskilda gång- och cykelnät i orten. inom tättbebyggt område är 40 km/tim. Det finns inget ÅTGÄRDER Behov av åtgärder på statligt vägnät • (1, 2, 4) Anordnande av gång- och cykelväg utmed

väg väg 1624 Ramels Väg samt utmed delar av väg 1619 Huarödsvägen. Karaktären skiljer sig utmed väg 1624 där det på vissa sträckor finns trottoar • och på andra sträckor endast vägren. Östra Sönnarslöv bör förbättras så att alla kan (3) Förbättrad tillgänglighet till busshållplatsen resenärer mycket begränsat. nyttja den. Idag är utrymmet för väntande

Åtgärder i Östra Sönnarslöv

88 KONSEKVENSER OCH UPPFÖLJNING

89 Konsekvenser

TRAFIKSTRATEGINS MÅL viktigt att kommunnen fortsätter med regelbundna Parkering, både för bil och cykel, sätter på många sätt ramarna för hur trafikens utveckling kan ske, särskilt i TRAFIKPLANENStrafikräkningarna samt resvaneundersökningarna. UTMANINGAR somTrafikstrategin går, cyklar och innehåller åker kollektivt utmaningar ska öka och och strategier andelen stadens centrala delar. Utbud och reglering av parkering Då kommunen har ett stort antal tätorter att hantera somom vad kör som bil ska ska minska. uppnås. Huvudbudskapet är att andel påverkar invånares och besökares val av färdmedel användsoch är ett som viktigt styrmedel styrmedel. för samhällsutveckling De åtgärder i trafikplanen i större utsträckningsom rör parkering än det gör bedöms idag. leda till att parkering tid att genomföra alla de åtgärder som föreslås och att utvecklingenkan en konsekvens sker förav trafikplanenlångsamt. Prioritering bli att det tar mellan lång Trafikplanen fokuserar på tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet för de som färdas till fots, med cykel och åker kollektivt. I staden såväl som i varje tätort åtgärderMobilitet genomförs. och beteendepåverkan Det är svårt äratt en bedöma annan effekternakärnfråga stad, mindre tätorter och landsbygd är en komplicerad utanför staden finns föreslagna åtgärder som främjar avsom dessa kan åtgärder,bidra med många positiva gånger effekter sker inte utan en attförändring fysiska fråga att hantera. Trafikplanen tar upp många åtgärder hållbara resor. Förutsatt att trafikplanens åtgärder Skåne.där Trafikverket är väghållare, här krävs det att genomförs finns god potential att bryta biltrafikens ändra sitt beteende. Erfarenheter från Malmö Stad och kommunen har en dialog med Trafikverket och Region dominans till förmån för hållbara trafikslag i enlighet Lundsdirekt kommunutan mottagaren visar att effekternabehöver ofta av tidMobilitet på sig ochatt med kommunens trafikstrategi. åtgärder som gör stor nytta, i stället för att invänta TRAFIKPLANENS MÖJLIGHETER Där det är möjligt bör fokus läggas på att göra små beteendepåverkans åtgärder kommer först efter många kommunen får en tydlig inriktning att arbeta utifrån. avår ochelfordon, att paketåtgärder nya former av måste cyklar genomföras mm. kan bidra för tillatt utrymmefinansiering för för gående större och projekt. cyklister Det utmed gäller huvudvägar exempelvis En övergripande konsekvens av trafikplanen är att beteendeförändringar.påverka resenärerna på många olika sätt. Utveckling iåtgärder de mindre i trafikplanen tätorterna. somOm detsyftar är svårttill att att skapa få till mer en

När det är tydligt utpekat vad som ska prioriteras är ett första steg vara att måla ett cykelfält. det lättare för kommunens tjänstemän och politiker nybyggnad av en gång- och cykelbana enligt VGU kan Åtgärderna som fokuserar på biltrafik kan till viss del att planera den fortsatta utvecklingen. miljöer för gående och cyklister innebär varje anses strida mot trafikstrategins inriktning eftersom Vad gäller satsningar på trygga, säkra och attraktiva de ger bättre förutsättningar att resa med bil. Det finns sådock att en staden gräns kan för hurfungera. mycket De trafik åtgärder en gata som kan föreslagits hantera enskild åtgärd ett steg i rätt riktning. Trafikplanen och ibland behövs förbättringsåtgärder för biltrafiken Åtgärdernafokuserar både bidrar på de därmed resor somtill en sker god inom utveckling staden ochför blir som störst och där undermåliga bilgator kan bli respektive tätort samt behovet av resor mellan orterna. för bilnätet fokuserar på staden då det är där trängseln

hela kommunen. Invånare som inte har tillgång till ett problem även för andra trafikanter. Utanför staden bil ges större rörelsefrihet genom satsningar på gång, bedöms det inte finnas behov av att utveckla bilnäten. cykel och kollektivtrafik. Därigenom är satsningar Satsning på framförallt gående och cyklister som på hållbara trafikslag inte endast hållbara ur ett omnämns i trafikplanen tillsammans med en del miljömässigt perspektiv, utan även ur ett socialt. Då åtgärder för biltrafiken ger förutsättningar för att kostnadseffektivttrafikplanen utgår sätt. från fyrstegsprincipen finns också minska biltrafiken utan att tillgängligheten för goda möjligheter att utveckla trafiksystemet på ett bilisten försvinner. För att följa upp detta är det

90 Uppföljning

Trafikplanen bör i sin helhet uppdateras vart fjärde nulägesredovisning. Räkning av cykeltrafik bör i till femte år, däremellan bör uppföljningar göras. huvudsak ske utmed cyklisternas huvudnät och på ett Uppföljning av trafikplanen bör ske regelbundet, helst sådant sätt att trafikutvecklingen kan följas. Detsamma varje år. Vid årlig uppföljning är det lämpligt att göra gäller mätningar av gångtrafik, när ett gångnät har underett ”trafikbokslut” året och hur utvecklingensom tydligt redovisar sett ut kan utvecklingen kommunen definierats. Räkningar i kollektivtrafiken bör utföras under året som gått. Baserat på vad som har genomförts i samarbete med Skånetrafiken. Samtliga räkningar, är möjligt att genomföra då. Prioriteringsordningen oavsett trafikslag, bör göras i ”kontrollsnitt” som förvända åtgärder blicken bör mot regelbundet nästa år och aktualiserasgöra en plan för så vad att somrätt börväljs även ut så ske att av bådeolycksutveckling, trafikutveckling vilket och är en eventuella del av det åtgärder genomförs. förändringar mellan trafikslagen kan följas. Uppföljning

trafiksäkerhetsprogram som finns med som åtgärd. frågor: Uppföljningsarbetet med inriktning mot olyckor bör Uppföljning bör genomföras med fokus på följande fyra tillbud enligt medborgare som kontaktat kommunen, samthantera genom rapporterade hastighetsmätningar. olyckor i STRADA, brister och 1. Vad är genomfört? Sammanställ de åtgärder som genomförts, notera 4. Har medborgarnas syn på trafiken förändrats? eventuella avvikelser och åtgärdernas kostnader.

2. Har resvanorna förändrats? Slutligen är det viktigt att följa upp hur förändringarna i trafiksystemet uppfattas av medborgarna, samt hur de påverkar näringslivets förutsättningar och stadens En viktig uppgift för kommunen är att skapa ett utveckling i stort. Medborgardialog kan ske på flera trendbrott för biltrafikens utveckling. Staden måste sätt, bland annat genom rundringning, enkäter, öppet kunna växa utan att biltrafiken växer i samma takt. hus på kommunen mm. Kontakt med näringslivet kan Förändrade resvanor är svårt att följa upp genom enexempelvis viktig del skei kommunens genom kontinuerliga arbete med mobilitet diskussioner och Dettavanliga är räkningar huvudskälet ute tillpå gatan.att genomföra Man måste återkommande gå till källan, om stadens utveckling. Denna uppföljningspunkt är resvaneundersökningar.dvs. människorna, för att få svar på vad som skett. beteendepåverkan. 3. Har trafikflödena förändrats? Kommunen bör genomföra kontinuerliga, årliga trafikmätningar som ger möjlighet att följa fråntrafikslagens nuvarande utveckling mätsystem, ochmen marknadsandelar.bör ses över så att olikaTrafikmätningar räkningar kan för sammanställas biltrafiken bör till kunna en tydlig utgå

91 Kristianstads kommun | www.kristianstad.se/trafikplan