Riksintresse För Vindbruk Innebär Att Energimyn- Digheten Bedömer Området Som Särskilt Lämpligt För Elproduktion Från Vindkraft
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR VVINDBRUKINDBRUK Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för beslut om områden av riksintresse för energiproduktion. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att Energimyn- digheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Syftet med riksintresse för vindbruk är att riksdagens och regeringens anspråk, via Energimyndigheten, ska kanaliseras till och få genomslag i den kommunala planeringen. Under 2008 beslutade Energimyndigheten om nya reviderade riksintresseområden för vindbruk. Totalt är 423 områden i 20 län utpekade som riksintresse för vindbruk. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges yta. Angivna områden har primärt ett värde i form av en hög energipotential. Det som skiljer beslutade områden från andra områden med hög vindenergi- potential är att viss lämplighetsbedömning redan är genomförd för dessa områden. Områdena är därmed särskilt lämpade för vindbruk. I Kristianstads kommun finns två områden av riks- intresse för vindbruk. Det är området kring Mal- tesholm på Linderödsåsen och Taggengrundet i Östersjön. Det sistnämnda sträcker sig även i in i Söl- vesborgs kommun. Inom de båda riksintresseområ- dena pågår för närvarande miljötillståndsprövning för etablering av större vindkraftparker. Ställningstagande I samband med remissförfarandet vid framtagandet av riksintresseområdena hade kommunen inget att erinra mot de aktuella områdena. Kommunen godtar därmed riksintressets avgränsning och avser und- vika sådana åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt skadas. Områden för riksintresse för vinbruk. 148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR VVÄRDEFULLAÄRDEFULLA ÄMNENÄMNEN OOCHCH MMATERIALATERIAL VÅNGA Blockstensfyndigheten Vånga är Kristianstads kom- muns enda riksintresse avseende ämnen och mate- rial enligt miljöbalkens 3 kapitel 7§. Ställningstagande Kommunen godtar riksintresset och avser att und- vika sådana åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt kan skadas. Antagandehandling 149 NATURA 2000-OMRÅDEN I Kristianstads kommun finns ett femtiotal områ- den utpekade som Natura 2000-områden enligt EU:s habitats- eller fågeldirektiv. Natura 2000 är ett nät- verk av EU:s mest skyddsvärda naturområden som skapats för att hejda utrotningen av växt- och djur- arter och för att skydda deras livsmiljöer. Habitats- direktivet behandlar bevarande av livsmiljöer för ARKELSTORP vilda djur och växter medan fågeldirektivet gäller skydd för bevarande av vilda fåglar. Alla Natura 2000-områden är utpekade som riksintressen enligt miljöbalken (MB) 4 kap. 1 och 8 §§. För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur åtgärderna ska genomföras. 1 1 8 ÖNNESTAD R v Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma 1 KRISTIANSTAD 9 FJÄLKINGE R v sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. 21 Andra områden behöver mindre förändringar. Beho- E 22 vet av åtgärder bestäms av vad som ska skyddas, hur känsligt området är och vilket skydd som redan finns. 1 Åtgärder som på ett betydande sätt påverkar miljön 2 1 2 8 E i ett Natura 2000-område kräver tillstånd. Det är TOLLARP länsstyrelsen som prövar om en åtgärd har bety- 2 dande påverkan. Åtgärder kan tillåtas om områdets E 2 ÅHUS naturvärden även i fortsättningen har en gynnsam bevarandestatus. R v 1 9 DEGEBERGA NATURA2000-område Kommunens bildarkiv 150 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun NATURRESERVAT BIOTOPSKYDD Enligt miljöbalkens 7 kapitel 4-8§§ får naturreser- Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmil- vat bildas för att bevara biologisk mångfald, för att jöer för hotade djur- och växtarter, eller som annars vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, för att är särskilt skyddsvärda, får förklaras som biotop- tillgodose behov av områden för friluftslivet, för att skyddsområde. Biotopskyddet kan vara generellt skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmil- eller särskilt och innebär ett förbud mot att bedriva jöer samt för att skydda, återställa eller nyskapa livs- verksamheter eller utföra åtgärder som kan komma miljöer för skyddsvärda arter. att skada naturmiljön. Naturreservaten utgör idag den största andelen Miljöer i jordbrukslandskapet som omfattas av gene- skyddad mark i Sverige. Naturreservat bildas av rellt biotopskydd är alléer, källor med omgivande länsstyrelsen och kommunen med stöd av miljöbal- våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och ken. Även natur med särskilt värde för friluftslivet våtmarker, stenmurar och åkerholmar kan skyddas genom naturreservat. Vramsån vid Gärds Köpinge. Särskilt biotopskydd beslutas av Länsstyrelsen, I Kristianstads kommun finns i skrivande strund föl- Skogsstyrelsen eller kommunen om ett specifikt jande naturreservat: område. Exempel på naturmiljöer som kan få detta skydd är små skogsmarksområden, rikkärr, natur- • Balsberget • Friseboda betesmarker eller naturliga bäckfåror. • Fredriksdalsviken • Gropahålet Kristianstads kommun är rikt på skogliga nyckelbio- • Näsby fält • Äspet toper som har medfört biotopskydd. Biotopskydds- områden bildade med särskilt beslut är i allmänhet • Fjälkinge backe • Degeberga backar mindre än fem hektar och är alltid markerade i ter- • Isternäset • Brotorpet rängen. • Hercules • Skärsnäs Rätten att färdas och vistas kan regleras i områdena, • Tosteberga ängar • Hovby ängar men i övrigt formuleras inga föreskrifter eller förbud för varje särskilt område. • Håslövs ängar • Egeside Allé i Skepparslöv • Rinkaby och • Pulken-Yngsjön NATURVÅRDSAVTAL Horna ängar • Björkerödsbäcken Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som • Boarps hed tecknas mellan Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen • Horna Sjömark och naturvårdsintresserade markägare. Syftet är att • Bjära • Olarp bevara och utveckla områden med höga naturvär- • Maltesholm den. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för • Åbjär de begränsningar i brukandet som avtalet medför. • Fjällmossen • Åby ängar I Kristianstads kommun har Länsstyrelsen i Skåne • Forsakar • Åsums ängar och län upprättat två naturvårdsavtal på Ripa Sandar. • Dunderbäcken Åsumallet Skogsstyrelsen har upprättat 16 naturvårdsavtal på totalt ca 120 ha. • Kumlan • Vramsåns mynning Lövskog vid Ivösjön Antagandehandling 151 LANDSKAPSBILDSSKYDD Landskapsbildsskyddet infördes på 1970-talet för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Även om begreppet inte finns i nu gällande miljö- balk gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena (lag 1998:811 om införande av miljöbal- ARKELSTORP ken). Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. I Kristianstads kommun finns 4 områden som omfat- 9 tas av landskapsbildsskydd: 1 v R 1. Bjära 3 2. Kusten söder om Åhus 4 ÖNNESTAD 3. Kjugekull KRISTIANSTAD FJÄLKINGE Rvv2 4. Färlövs allé 21 E22 2 2 5. Tostebergakusten E 5 22 E E TOLLARP 22 ÅHUS 22 1 E 9 1 v R DEGEBERGA 2 Landskapsbildsskyddat Landskapsbildsskyddat område vid Nyehusen, längs kusten. område 152 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun FORNMINNEN OCH BYGGNADSMINNEN Kommunen har många fornlämningar, vilka skyddas av kulturminneslagen 2 kap. De består både av läm- ningar som är dolda under mark, exempelvis rester av boplatser, och av synliga objekt såsom milstenar och speciella byggnader. Byggnader och anläggningar som har ett högt kul- turhistoriskt värde kan enligt kulturminneslagens ARKELSTORP tredje kapitel byggnadsminnesförklaras av läns- styrelsen. Lagen har tillkommit för att ge varaktigt skydd åt bebyggelse av nationell betydelse. I Kristi- anstads kommun finns 20 byggnadsminnen: • Cedergrenska gården (Gladan 18) • Ekestads Folkets Park (Flackarp 1:9) • Everöds prästgård (Everöd 5:76) ÖNNESTAD • Folkestorps bränneri (Folkestorp 6:5) KRISTIANSTAD FJÄLKINGE • Fornstugan i Tivoliparken (Kristianstad 4:21) • Kristianstads station (Kristianstad 5:59 ) • Norra kasern, Norreport och Fyrkappan (Bastio- nen 6) • Oretorp (Oretorp 6:1) • Oppmanna, Perstorps kapell (Oppmanna 4:16) TOLLARP ÅHUS • Posthuset och f.d. Riksbanken (Tyggården 2) • Ryttmästarbostället (Köpinge 101:1) • Skogstorpet (Skärsnäs 9:37) • Stora Kronohuset (Hovrätten 20) • Södra kasern (Södra kasern 2) DEGEBERGA • Torsebro krutbruk (Biskopsmöllan 1:1, 2:1) Fornminnen och bygg- nadsminnen • Tyghuset (Tyggården 2) Fornminne • Vittskövle slott (Vittskövle 95:1) Byggnadsminne Antagandehandling 153.