FÖRORD Anstads Kommun! Åren Som Har Gått Har Innebu- Och Har Goda Förutsättningar För Att Göra Så Även I Rit Många Samtal, Möten Och Diskussioner Om Hur Framtiden

Välkomna att ta del av översiktsplanen för Kristi- Kristianstads kommun utvecklas på ett positiv sätt FÖRORD anstads kommun! Åren som har gått har innebu- och har goda förutsättningar för att göra så även i rit många samtal, möten och diskussioner om hur framtiden. En stark och attraktiv stadskärna, många Kristianstads stad och landsbygd ska växa på ett mindre tätorter med god tillgång till service, en balanserat sätt in i framtiden. En mängd intressanta tätortsnära landsbygd med unika boendekvalitéer. synpunkter och idéer har kommit upp från enskilda Kommunen har ett differentierat näringsliv med medborgare, föreningar, företagare och andra myn- goda förutsättningar för tillväxt inom olika bran- digheter. Vi tackar för allt det engagemang som vi scher. En utbyggd infrastruktur ger allt bättre möj- har mötts av! Den öppna dialogen har bäddat för en ligheter till ytterligare integration med övriga delar väl genomarbetad översiktsplan som Kommunfull- av Öresundsregionen, Blekinge och södra Småland. mäktige nu har antagit. Kristianstads roll som en stark kärna och ett delre- gionalt centrum i Skåne innebär också ett särskilt Översiktsplanen ger det långsiktiga perspektivet för ansvar för tillväxt och utveckling. kommunens utveckling. Den är en arena för diskussion om kommunens framtid, en plattform för stra- Här sätter vi de övergripande principerna för fram- tegiska beslut men också ett verktyg som stöd för tida utveckling av bebyggelse och markanvändning det dagliga arbetet i kommunen – från skolplanering i Kristianstads kommun. Denna utveckling vill vi till äldreomsorg. Översiktsplanen är långsiktig och alla ska ske med framgång och det kan vi uppnå med ger stabilitet inför beslut om offentliga och privata gemensamma krafter och genom samarbete. investeringar. Översiktsplanen skall också vara ett levande dokument där nya vägval kan göras när verkligheten förändras. Mycket har hänt sedan den nu gällande översiktsplanen antogs 1990. Genom arbetet med denna översiktsplan har vi blickat Pierre Månsson (FP) Peter Johansson (M) framåt och skaffat oss en beredskap för de kom- ordf. Kommunstyrelsen ordf. Byggnadsnämnden mande årens utveckling.

Antagandehandling 3

4. RIKSINTRESSEN & S. 129 6. MELLANKOMMUNALA S. 165 FÖRORDNANDEN FRÅGOR

RIKSINTRESSEN I KRISTIANSTADS KOMMUN S. 130 REGIONALA SAMARBETEN S. 166

RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD S. 131 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR S. 166

KUSTZON AV RIKSINTRESSE S.138

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET S.138

RIKSINTRESSE FÖR TURISM & RÖRLIGT FRILUFTSLIV S. 138

S RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD S. 139 7. KONSEKVENSER . 169

RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET S. 144 MILJÖKONSEKVENSER S.170 R I K S I N T R E S S E F Ö R V Ä G , J Ä R N V Ä G , S J Ö F A R T O C H L U F T F A R T S. 146 SOCIALA KONSEKVENSER S. 182

RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK S. 148 EKONOMISKA KONSEKVENSER S. 186

RIKSINTRESSE FÖR VÄRDEFULLA ÄMNEN & MATERIAL S. 149

NATURA 2000-OMRÅDEN S.150

NATURRESERVAT S.151

BIOTOPSKYDD S.151 8. FORTSATT ARBETE S. 189

NATURVÅRDSAVTAL S. 151 PLANENS GENOMFÖRANDE S. 190 LANDSKAPSBILDSSKYDD S.152 FRAMTIDA PLANARBETE, KUNSKAPSBEHOV OCH FORNMINNEN OCH BYGGNADSMINNEN S.153 BESLUTSUNDERLAG S.194

5. MILJÖ- OCH S. 155

RISKFAKTORER

RISKER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA S. 156

STÖRANDE VERKSAMHETER S. 159

MILJÖKVALITETSNORMER S. 160 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE S.196

Antagandehandling 5 Begrepp som helikopterperspektiv och ett strategiskt förhållningssätt är bra att ha i åtanke vid läsning av dokumentet. En översiktsplan är ett helhetsdokument där de övergripande planeringsfrågorna behandlas. Utifrån detta väljer kommunen att fokusera, prioritera och lyfta fram de just nu viktigaste frågeställning- arna för den framtida utvecklingen. Det ﬁ nns många frågor som inte behandlas och områden som inte behandlas. Det innebär inte att de frågorna är mindre viktiga eller av mindre betydelse. Helheten är i fokus och översiktlig planering är en ständigt pågående process. Fördjupningar i särskilda frågor eller områden görs som underlag för nästa uppdatering av översiktsplanen, vilket avses göras varje mandatperiod.

6 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

PLANENS KONSEKVENSER Det finns en tydlig intressekonflikt mellan å ena sidan behovet av att minska biltrafiken (Klimatstra- tegin) och å andra sidan målsättningen om levande småorter och landsbygd (Strategiplan Växande landsbygd). Ny bebyggelse på landsbygden kan också innebära merkostnader för att erbjuda kommunal service. En strategi för att förebygga en alltför spridd bebyggelse på landsbygden, är att skapa förutsättningar för bostads- och verksamhetsutveckling i basorterna. På så sätt skapas underlag för att bibehålla och utveckla den kommunal service, men även till exempel kollektivtrafik. En minskad befolkning på landsbygden skulle få negativa konsekvenser både socialt och ekonomiskt. Miljöer i småorterna och på landsbygden innebär många kvaliteter och möjligheter som inte tätor- terna kan erbjuda. Planförslaget är därför en kompromiss mellan å ena sidan målsättningen om goda förutsättningar att bo och verka i alla kommundelar, en levande landsbygd, och å andra sidan målsättningen om minimerad biltrafik, klimatstrategin, samt att kunna erbjuda kommunal service på ett kostnadseffektivt sätt.

Antagandehandling 11 EN NY ÖVERSIKTSPLAN

Upprättandet av en översiktsplan är en process VAD ÄR EN Minst en gång varje mandatperiod ska kommun- som ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska fullmäktige ta ställning till planens aktualitet. Den finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvå- ÖVERSIKTSPLAN? kommunövergripande översiktsplanen är ett vik- nare och andra berörda att lämna synpunkter Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest tigt strategiskt dokument. Planen medverkar till under arbetets gång. Målet är att översiktspla- långsiktiga instrument för användningen av marken gemensam inriktning för kommunens planering nen ska användas aktivt av de förtroendevalda och vattenområden samt för hur den bebyggda genom att den är: och kommunens tjänstemän och vara vägledande miljön ska utvecklas och bevaras. Dokumentet ska • ett uttryck för kommunens långsiktiga visioner vid politiska beslut. vara strategiskt och formulera mål och visioner som och ett verktyg för att styra mot uppsatta mål, berör hela kommunens verksamhet och ge praktiskt • en sammanvägning av allmänna intressen, vägledning för beslut i konkreta planerings- och byggfrågor. • ett vägledande beslutsunderlag, Kommunen ansvarar för att det finns en aktuell över- • en redovisning av lämplig markanvändning, siktsplan. Målet med arbetet med översiktsplanen är • en överenskommelse med staten om riksintres- att nå en politiskt framtagen strategi som är brett sen, förankrad hos kommunens alla förvaltningar och all- mänhet. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande • en förutsättning för långsiktighet och stabilitet i och garanterar därför inte genomförande. Däremot offentliga och privata investeringar, är processen kring översiktlig planering ständigt • ett verktyg för regional samordning. pågående, tidshorisonten är hela tiden 10-15 år framåt. Det innebär att den ständiga utvecklingen av Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 3:e kunskap, behov och önskemål skapar en dynamisk kapitlet Plan- och bygglagen (PBL) samt i Miljöbalken översiktsplan, det vill säga en levande diskussion (MB). Översiktsplanens innebörd och konsekvenser om framtiden. Själva planen i sig ska ses som en vil- ska kunna utläsas utan svårighet. jeinriktning, ett avstamp, för kommunens vision och avvägningar idag.

12 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

Översiktsplanen ger riktning och vägledning för den kommunala planeringen, såväl den fysiska planeringen som verksamhetsplaneringen. Här sammanställs de viktigaste utgångspunkterna i kommunens förutsättningarförutsättningar och politiskt antagna målsättningar och visioner. Här skapas gemensamma värdegrunder.

14 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Alla Kristianstads kommuns visioner och mål för VIKTIGA KOMMUNALA utveckling genomsyras av idén om hållbarhet. Vida horisonter: vi är stolta över öppenheten för nya Hållbarhetsmålet har varit en förutsättning vid MÅLDOKUMENT idéer, människor och företeelser. utarbetandet av översiktsplanens förslag. Kom- Människan i centrum: Kristianstad är en trygg plats Kristianstads kommun är unik genom ett centralt munen ska växa balanserat såväl på landet som i där människovärde och humanism är grundpelare för läge i en dynamisk region, en stor yta, en stark lands- orterna och i staden. allt som görs. bygd samt en tydlig karaktär och särprägel. De unika förutsättningarna har präglat arbetet med över- Kreativitet, framåtanda och puls: vi bidrar till en Hållbarhetsbegreppet är ledstjärna för kommu- siktsplanen. rik fritid för alla invånare och stimulerande klimat för nens utvecklingsarbete som ska präglas av en företagande, entreprenörer och nytänkande. helhetssyn på människors och samhällets behov, En styrgrupp med representanter för politiken och förutsättningar och problem. Hållbar utveckling kommunledningskontoret har arbetat med planens Livsbejakande och naturskön miljö: Kristianstad definieras här utifrån tre aspekter: ekologisk, strategiska delar, som är baserade på tydliga värde- är handelsstaden mitt i historien, renässansstaden i social och ekonomisk hållbarhet. Om inte alla grunder och med en långsiktig tidshorisont. vattenriket. Natur- och kulturvärdena är en av våra aspekterna finns med är det svårt att uppnå en viktigaste tillgångar. Miljötänkandet har en framträ- Två kommunala måldokument har särskilt präglat långsiktigt hållbar utveckling. dande roll i våra olika verksamheter. styrgruppens diskussioner: Kokbok för Kristianstad och Växande landsbygd. Sveriges centrum för livsmedel, mat & dryck: här finns de bästa matupplevelserna och den största kom- petensen i Sverige vad gäller livsmedel, mat och dryck Kokbok för Kristianstad - Attraktivitet och profil Strategiplan Växande landsbygd Kokboken utarbetades 2005 och innehåller Kristian- Strategiplanen Växande landsbygd antogs av Kom- stads strategi och verksamhetsplan. Visionerna som munstyrelsen 2008. Kommunen har med sin stora formulerats är i korthet: yta och flera mindre tätorter en annorlunda struk- Kristianstad växer. Kristianstads kommun behöver tur än de flesta andra skånska kommuner. Kommu- växa för att kunna erbjuda en god arbetsmarknad och nens övergripande mål är en växande landsbygd bred samhällsservice. Befolkningstillväxt är nödvän- med goda förutsättningar för boende, arbetande och digt för en kommun som vill hävda sig regionalt och besökare. En levande landsbygd är en förutsättning erbjuda god service till sina invånare. för social hållbarhet. Begreppet levande landsbygd innehåller mål som en positiv befolkningsutveck- Kristianstads kommun har goda möjligheter till ökad ling, goda möjligheter till bostad och kommunal tillväxt, med en växande befolkning grundläggs en service, kollektivtrafik samt möjlighet att utveckla positiv utveckling. Utifrån visionen Kristianstad näringslivet. Ett balanserat utbud kräver ett befolk- växer! arbetar kommunen med ett befolkningsmål på ningsunderlag som möjliggör servicenoder i kommu- 90 000 invånare till år 2025, varav 40 000 i staden nens olika delar. Kristianstad, 6900 nya bostäder och 3100 nya jobb.

16 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

SOCIAL HÅLLBARHET egenskap hos sociala miljöer snarare än en egenskap Barns och ungas uppväxtvillkor hos individer. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxt- Begreppet social hållbarhet innehåller många aspek- villkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet, ter och är nära förbundet med ekonomisk hållbarhet. Det är angeläget att själva genomförandearbetet med delaktighet och inflytande i samhället. De viktigaste Ett exempel är hur hälsan under de senaste decen- översiktsplanen genomsyras av ett hälsofrämjande bestämningsfaktorerna för barns hälsa är familje- nierna har förbättrats för befolkningen som helhet, tillvägagångssätt så att målet Delaktighet och infly- förhållanden, förskole-, skol- och fritidsförhållanden. medan de relativa sociala skillnaderna i hälsa har tande genomsyrar genomförandet och att alla med- Andra betydelsefulla faktorer är barnets relationer förblivit oförändrat stora. De systematiska skill- borgare ges möjlighet att vara delaktiga och påverka till vänner och till andra i barnets omgivning, miljön naderna i hälsa beror på skillnader i livsvillkor och kommunens framtid. Det är ett demokratiarbete som i bostadsområdet, utformningen av lokalsamhället strukturellt betingade levnadsvanor som delvis kan kan minska befolkningens känsla av utanförskap. Av och dess utbud av kulturverksamhet. Genom insat- påverkas av politiska beslut. Översiktsplanen för den Skånska folkhälsoenkäten framgår att 33 % av ser inom dessa områden kan barns och ungas hälsa Kristianstads kommun är en möjlighet till diskussion befolkningen i Kristianstads kommun inte anser att främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. om och påverkan av dessa strukturella samband. de kan påverka den egna hälsoutvecklingen. Känslan av att inte kunna påverka sin situation och att känna Vuxna har ett ansvar för att barns behov beaktas i utanförskap i samhället hänger samman. Folkhälsa och fysisk planering planeringen och barn och ungdomar behöver få möj- lighet att vara delaktiga i samhällsplaneringen. Ett En god hälsa för alla är en viktig del i en hållbar Ekonomiska och sociala förutsättningar äkta barn- och ungdomsinflytande i samhällsplane- samhällsutveckling. Elva nationella folkhälsomål De ekonomiska villkor befolkningen lever under har ringen ställer utökade krav på samrådsprocesserna. finns formulerade utifrån en bred syn på folkhälsa stor betydelse för hälsan. Valmöjligheter för eko- och frågor om integration, jämställdhet och barn- nomiskt svaga hushåll, upplevelse av trygghet i sin Miljöer och produkter perspektiv. För den översiktliga fysiska planeringen närmiljö samt möjlighet för personer med funktions- Luftföroreningar förorsakar flest dödsfall, därefter anser kommunen att följande nationella mål är sär- nedsättningar att nyttja trafiksystemet är angelägna kommer skador till följd av olycksfall. Störst negativa skilt viktiga: faktorer i samhällsplaneringen. effekter har partiklar och marknära ozon. I centrala Delaktighet och inflytande i samhället Boendet är en grundläggande faktor för god hälsa. Kristianstad finns lokalt höga halter av partiklar i Med det avses ett boendeutbud som kan tillgodose luften. Ökade trafikmängder innebär lokalt risk för Detta är en av de mest grundläggande faktorerna för människors olika behov när det gäller bostadens att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. en god folkhälsa. Offentliga mötesplatser och stöd- kostnad, storlek, tillgänglighet, och läge. Detta är jande miljöer behöver finnas där människor i alla Buller och höga ljudnivåer orsakar besvärs- och svårt att tillgodose i nyproduktion. åldrar och befolkningsgrupper kan mötas på jäm- störningseffekter som ger negativ påverkan på lika villkor. Detta är viktigt inte minst för att minska Möjligheten att klara vardagen utan bil berör en livskvalitet och hälsa till exempel sömnproblem, ensamhet, utanförskap och för att motverka fördo- stor del av befolkningen. Tillgång till kommersiell stressrelaterade symtom, koncentrations- och inlär- mar och främlingsfientlighet. och social service på den egna orten och tillgång till ningssvårigheter. Utomhus är trafikbuller en vanlig kollektivtrafik blir en avgörande förutsättning för bullerkälla. Naturvårdsverkets riktvärden för buller Kulturen har stor betydelse, och det gäller att skapa dessa grupper för att nå arbete, kultur och sociala i bostäder och på arbetsplatser tillämpas i kommu- reella förutsättningar för alla att använda kultur- aktiviteter. nens planering. upplevelser. I orterna kan allmänt tillgängliga park- och torgytor, affären, kommundelsbibliotek eller Upplevelse av trygghet i närmiljön har stor betydelse Transporter av farligt gods på väg och järnväg och liknande fylla sådana funktioner. Kommunen är för hur människor använder den offentliga miljön. verksamheter som hanterar farliga ämnen innebär den aktör som tydligast har ansvaret för att arbeta Planering och utformning av stråk där många män- risker om de lokaliseras nära platser där många med utveckling av mötesplatser. Att utveckla sociala niskor rör sig är en fråga för den fysiska planeringen. människor är samlade. Störningar och risker beak- mötesplatser har stor betydelse för att stärka det Även kultur och kulturmiljövärden har stor bety- tas i den fysiska planeringen vid lokalisering av nya sociala kapitalet i samhället. Socialt kapital är en delse för känsla av identitet och samhörighet. bebyggelseområden och av nya verksamheter med krav på skyddsavstånd.

18 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Fysisk aktivitet EKONOMISK HÅLLBARHET Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god fysisk, I Kristianstads kommun är befolkningen spridd på mental och social hälsoutveckling. Den byggda många orter. Fokus måste därför sättas på sam- miljön kan innehålla hinder för att barn och vuxna banden mellan fysisk planering, kommunal verk- ska kunna vara fysiskt aktiva. samhetsplanering och kommunal ekonomi. Många Att planera och bygga stödjande miljöer för fysisk faktorer som är viktiga för en ekonomisk hållbarhet aktivitet och aktiv transport gör det enkelt och är samtidigt svåra att påverka för den enskilda kom- naturligt att vara fysiskt aktiv i det vardagliga livet. munen. Det innebär tillgång till säkra gång- och cykelbanor För att uppnå hållbar utveckling måste den ekono- och allmänna kommunikationer som gör att man rör miska tillväxten ske med sociala och miljömässiga sig mer än då man tar bilen. hänsyn. En hållbar social utveckling beror bland För att göra det lockande att gå eller cykla istället för annat på en hög sysselsättningsgrad, vilken också att ta bilen är det viktigt att miljöerna upplevs trygga har stor betydelse för en långsiktigt hållbar ekono- och säkra och att målet finns inom rimliga avstånd. misk situation. En positiv hälsoutveckling hos befolkningen ger också en hållbar ekonomi. En befolkning Upplevelser och skönhetsvärden i de gemen- med ohälsa ger negativa samhällskostnader. samma rummen Genom att exempelvis uppmärksamma närings- Värden som estetik och etik finns på olika sätt livsutveckling som inte ökar uttaget av ändliga inbyggt i det som människor skapat och är viktiga resurser, kan kommunen bidra till att verka för håll- för upplevelsen av livskvalitet och attraktivitet. bara konsumtions- och produktionsmönster. Riksdagen beslutade 1998 om ett antal mål för arki- I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att tektur, form och design, bland annat: omsättningen av material effektiviseras. Nya resurs- • Arkitektur, formgivning och design ska ges goda effektiva och miljöanpassade innovationssystem och förutsättningar för sin utveckling. ny teknik kan vara viktiga motorer för att driva på utvecklingen och minimera negativa effekter på eko- • Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte understäl- systemet. las kortsiktiga ekonomiska överväganden. Den fysiska planeringen bör inrikta sig på en nybygg- • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga nad av bostäder och etablering av verksamheter så miljöer ska tas till vara och förstärkas. att genomtänkta kommunala investeringar avse- • Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, form- ende service och infrastruktur kan göras. givning, design och offentlig miljö ska stärkas och Att underlätta nyetableringar av verksamheter på breddas. mark som är lämpad ur ett regionalt markanvänd- Kommunen är den aktör som kan agera för en medve- ningsperspektiv är ett annat viktigt mål. ten gestaltning av helheter. Genom sina tjänstemän, politiker och de kommunala bolagen har kommunen ett ansvar att förvalta värdena i våra gemensamma miljöer: stadens torg, parker, den mindre ortens centrum och mötesplatser.

Antagandehandling 19

STÄRKT POSITION I av Blekinge, vilket de till viss del redan är. Var och men också frågor som samverkan kring högre utbild- en utgör städerna viktiga regionala kärnor men ning kan vara intressanta att utveckla. REGIONENS UTVECKLING genom att utvecklas så att olikheterna stärks skapas en mer komplett och stark tillväxtmotor som ingen Regionalt perspektiv på Tillhörighet till flera regioner av dem ensam kan axla. Det viktiga för framtiden är att finna formerna för ett samarbete där städerna/ markanvändning Skåne kommunerna kompletterar, framhäver och nyttjar Skåne är en tillväxtregion där tätortsexpansion på Skåne kan betraktas som en flerkärnig region med varandras styrkor och fördelar. Läs mer i kapitlet åkermark av såväl bostads- som verksamhetsom- Malmö- Lund, Helsingborg och Kristianstad som de Mellankommunala frågor. råden pågår kontinuerligt. Samtidigt är den skån- tyngsta noderna för beslutsfattande, produktion, ska jordbruksmarken av hög klass och en nationellt Öresundsregionen handel och service. Flerkärnigheten innebär att det viktig resurs. finns flera samverkande och specialiserade orter i En ökad tillhörighet till Öresundsregionen är ett Olika typer av exploatering kräver olika lägesfak- en region. Detta är en styrka och innebär möjligheter viktigt mål för att kommunen ska kunna agera fram- torer för att en utbyggnad ska komma till stånd. Så att fortsätta bygga ett hållbart och konkurrenskraf- gångsrikt i att locka till sig näringslivsetableringar är till exempel logistikläget, avstånd till marknaden tigt Skåne. I en flerkärnig regional struktur kan även och nya kommuninnevånare. Viktiga frågor är en och tillgång till utbildad arbetskraft avgörande för mindre orter bli viktiga aktörer, den traditionella god standard på kollektivtrafik och restider samt industrietableringar. För bostäder gäller å andra ortshierarkin som bygger på storlek försvagas. att arbeta med att utveckla de specifika styrkor som sidan tillgång till arbete eller goda pendlingsmöj- Kristianstad har sett ur ett Öresundsperspektiv. Skåne blir alltmer en enda funktionell region, vilket ligheter till arbete, kommunal service (skola och påverkar människors och företags dagliga verksam- förskola) och närhet till rekreation och natur som het. Planering och beslut måste anpassas till detta Lokala arbetsmarknaden och region- viktiga lägesfaktorer. faktum för att vi ska nå den utveckling vi eftersträ- förstoring var. Trots spårbunden kollektivtrafik till Kristianstad tillhör endast delar av kommunen Malmö-Lunds Skåne nordost och grannkommunerna lokala arbetsmarknad beroende på att restiden över- K r ist ianst ad g ränsar t ill inte mindre än nio kommuner. stiger en timme. Under 2008 pendlade ca 7.700 per- Under arbetet med översiktsplanen har diskussioner soner/dygn till kommunen och ca 7.400 personer/ förts med tjänstemän i grannkommunerna. Förslag dygn ut från kommunen. på utökad samverkan som definierades i dessa samtal Kristianstads lokala arbetsmarknad omfattar sex var bland annat inom följande områden: kommuner och drygt 175.000 personer. Utbyggnad • attraktivitet och profilering av regionen, av infrastrukturen i Skåne har inneburit en region- • kommunikationer, förstoring. Det har haft stor betydelse för Kristian- stads kommuns attraktionskraft. Många kommuner • samverkan i den översiktliga planeringen, är idag attraktiva boendekommuner och företagen • lokalisering och inriktning på handel, har tillgång till en större marknad och större utbud av kompetent arbetskraft. • lokalisering av vindkraftverk med mera. Som en av huvudorterna i nordöstra Skåne har Kris- Under det senaste året har det tydligt utkristallise- tianstad ett viktigt utbyte med såväl Blekinge som rats att Hässleholm och Kristianstad tillsammans Småland avseende arbetskraft, boende och utbild- kan utgöra en viktig tillväxtmotor i Skåne och delar ning. Även här är strävan en stärkt kollektivtrafik,

Antagandehandling 21

FRÄMJA STAD OCH ATTRAHERA FLER BOENDE LANDSBYGD I BALANS OCH VERKSAMHETER Kristianstads kommun har en stor landsbygd med De måldokument som tidigare nämnts har som många mindre orter och ett småskaligt näringsliv. gemensam nämnare att Kristianstad ska kunna Som definition på landsbygd används här orter med erbjuda en mångfald av attraktiva möjligheter för de mindre än 200 invånare som ligger utanför samman- som vill bosätta sig, bedriva verksamhet eller söka hållen bebyggelse. upplevelser i kommunen. I den kommunala planeringen, såväl fysisk planering Både boende och verksamheter söker sin lokalisering som verksamhetsplanering, gäller det att hitta en utifrån lägesfaktorer. Exempel på lägesfaktorer vid hållbar struktur med ett utbud där stad och lands- val av bostadsort kan vara arbetstillfällen, närhet bygd kan komplettera varandra. till centrum och service, utbyggd kollektivtrafik, attraktivitet hos omgivande bebyggelse, närhet till Demografiska frågor såsom åldersstrukturer, för- skolor och förskolor, närhet till natur, kommunens delning av flyttnetto och segregation är avgörande status, delområdets status. faktorer för balans i staden och på landsbygden. Människor värderar lägesfaktorerna olika och därför Dagsläget är det intressant att känna till vilka faktorer som är viktiga för de tilltänkta målgrupperna. Möjligheter att bosätta sig på landsbygden efter- frågas i Skåne som helhet och även i Kristianstads På samma sätt väljer företag ur olika branschkatego- kommun. I Kristianstad pågår samtidigt avflyttning rier att etablera sig utifrån lägesfaktorer. En faktor och landsbygdens befolkningsökning är därför rela- som är starkt förbunden med lokalisering av en stor tivt svag. Även vissa basorter visar en svagt nedåt- mängd branscher är närhet till kollektivtrafik och gående trend. lokalisering i centrum. Det finns också branschkate- gorier som är bundna till närhet till europavägsan- Översiktsplanen som medel slutning eller tillgång till hamn. Översiktsplanen kan ange inriktningen för en lämp- lig utveckling på landsbygden för såväl boende som En mångfald av lägen näringsliv, turism, service, rekreation, åkermark, I den fysiska planeringen och genom det kommu- och kollektivtrafik. Genom planframförhållning och nala markinnehavet finns det möjligheter att ha en strategier för landsbygden kan kommunen stötta ini- framförhållning med ett utbud som lockar de kate- tiativ för landsbygdsutveckling. gorier kommunen vill attrahera. En av Kristianstads kommun styrkor är att här finns en mångfald av Kommunen vill med planförslaget verka för att ge lägen! kommunens invånare ett utbud av fritidsaktiviteter, kommunal service, skola, förskola, omsorg, arbets- Förutom att bidra till attraktivitet och till god platser, dagligvaruhandel och kollektivtrafik. För att livskvalitet för kommuninnevånarna blir besöks- uppnå detta på ett rimligt sätt måste ett tillräckligt näringen en allt viktigare del av näringslivet. Kom- befolkningsunderlag finnas i de olika orterna och munen kan också erbjuda en mångfald av upplevelser inte minst genom sitt utbud av naturmiljöer. den kommunala servicen samordnas och optimeras. Badbodar vid Revhaken.

Antagandehandling 23 Utifrån ett helikopterperspektiv och utifrån viktiga allmänna intressen belyses här mark- och vattenan- vändningen i Kristianstads kommun de närmaste 10 - 15 åren. Särskild fokus tillägnas basorterna genom fördjupade studier och förslag på utveckling.

24 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun 3. KRISTIANSTADS KOMMUN 2025

Antagandehandling 25 SSTADTAD - TÄTORTTÄTORT - LANDSBYGDLANDSBYGD

Kommunen är stor till ytan och omfattar många NNULÄGEULÄGE Även landsbygden ökar orter i varierande storlek men även ren lands- Utöver tillväxten i Kristianstad och Åhus sker en bygd. Här behandlas de olika kommundelarna Ortsstruktur och befolkning spridd befolkningsökning främst inom småorter och med hierarkin från stad till tätort och den rena övrig landsbygd. För flertalet större tätorter ligger Kristianstad är Skånes till landytan näst största landsbygden. Kapitlet sammanfattar de olika befolkningen stilla eller minskar något över tiden. delarnas attraktivitet för boende, företagande kommun. Speciellt för Kristianstad är det stora anta- och besökare och hur de fungerar tillsammans let orter utanför centralorten. Kommunen har ett Totalt rör det sig om en befolkningstillväxt på cirka och kompletterar varandra. 20-tal tätorter och uppåt 30 småorter. Som tätort 200 personer inom tätorterna och 500 personer räknas orter med 200 invånare eller mer och som inom småort och övrig landsbygd under perioden småort räknas orter med 50-199 invånare enligt 2005 till 2011. SCB:s definition. Möjligheter att bosätta sig på landsbygden efter- Cirka 30% av befolkningen bor inom kommunens frågas i Skåne som helhet och även i Kristianstads tätorter, förutom Kristianstad, och ungefär 20% bor kommun. Inom kommunen pågår dock samtidigt i småorter och inom övrig landsbygd. (Se diagram avflyttning och landsbygdens befolkningsökning är Befolkningsfördelning i procent 2011). därför ganska svag. Staden Kristianstad har efterhand vuxit ihop med kringliggande byar och samhällen som Vä, Nosaby, Befolkningsfördelning i procent 2011 Hammar och Skånes Viby. Totalt har hela Kristian- stads tätortsområde cirka 40.000 invånare (år 2011) Småorter vilket motsvarar 51 % av kommunens befolkning. och övrig 18% landsbygd Kristianstad 18 % Befolkningsutveckling stad 51 % Kristianstad och Åhus dominerar

Kommunens befolkning ökade mellan 2005 och 2011 Övriga 51% tätorter med i genomsnitt 700 personer per år. Cirka 80 %, 20% 20 % av denna ökning skedde inom Kristianstad stad och Åhus tätort. (Se diagram Befolkningstillväxt 2005- 2011).

Åhus 11 %11%

A-livs, närbutik i Fjälkinge

26 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Utmed Åhuskusten finns en viss befolkningsökning genom omvandling av fritidshus till permanentboende. Inom mindre orter och på landsbygden är det tvärtom vanligt att permanenthus blir fritidsbostä- der eller delårsbostäder.

Staden Staden Kristianstad är kommunens centrum och står för en stor del av kommunens utbud av både arbete, bostäder, utbildning, handel, service samt kultur- och fritidsliv. Staden utgör också en viktig knutpunkt för regional buss- och tågtrafik. För att kunna erbjuda allt detta är staden till stor del beroende av besökare och inpendlande både från det närliggande omlandet och regionalt. Stadens attraktionskraft ligger till stor del i närheten till ett brett utbud, till mångfald och valmöjligheter. Som boende i staden finns också goda möjligheter att snabbt pendla eller resa till någon annan ort eller stad i regionen.

Ortsstruktur

Kristianstads stad Befolkningstillväxt i procent under perioden Basort enligt kommu- 2005-2011 nens definition. Tätort som förser omlandet 80 med ett basutbud av kommunal service 70 Symbol för tätort 60 (exklusive basorterna) enligt SCB:s definition. 50 Bebyggelse med minst

40 200 invånare.

30 Symbol för småort enligt SCB:s definition. 20 Bebyggelse med 50-199 invånare. 10 Åhuskustens bebyg- 0 gelse söder om Åhus Kristianstad Åhus Övriga Småorter tätort. Huvudsakligen tätorter och övrig fritidsbebyggelse. landsbygd

Antagandehandling 27 Basorterna Tillgången till bra bredband kan också vara begrän- De sex tätorter som har det mest kompletta utbudet sad, vilket kan vara avgörande för om det är möjligt av kommunal service benämns inom kommunen som att arbete eller bedriva studier hemifrån. basorter. Dessa är Arkelstorp, Önnestad, Fjälkinge, Kommunens landsbygd är en arena för flera vik- Åhus, Degeberga och Tollarp. Basorterna ligger tiga samhällsintressen. Jordbruket är en stark och spridda i kommunen och spelar en viktig roll genom levande näring och utgör basen för kommunens att de förser omlandet med service. Samtliga basor- profil Sveriges centrum för livsmedel, mat & dryck. ter har skola 0-9 och annan kommunal service som Även et och den ökande produktionen av energig- bibliotek, fritidsgård och vård- och omsorgsboende. rödor är viktigt. Det sistnämnda är ett starkt sam- Samtliga större tätorter har goda bussförbindelser hällsintresse, det vill säga landsbygdens möjlighet med staden. Resandeutbyte sker i hög grad även i att bidra till fossilbränselfri energiproduktion via andra riktningar och med närliggande omland. till exempel vindkraftverk. Att bo eller verka i en av basorterna innebär att ett Landsbygden hyser natur- och kulturvärden och basutbud av kommunal service finns, ofta inom gång- möjligheter till friluftsliv och rekreation. Att förvalta eller cykelavstånd. Jämfört med staden kan basor- och utveckla dessa värden är till stor del ett kommu- tens småskalighet och sociala sammanhang kännas nalt ansvar, det är en möjlighet att öka kommunens positivt. Arbete på orten kan finnas för åtminstone attraktivitet för boende och besöksnäring. en person i familjen. Många av orterna har nära till Särskilt värdefulla är också de landsbygdsområden naturen. där man fortfarande kan uppleva bullerfrihet från till exempel bilar, järnväg, flyg. Denna kvalitet kan Övriga orter och landsbygd väntas bli alltmer efterfrågad i takt med att befolkningen ökar inom Öresundsregionens stadsområ- Övriga tätorter har ett skiftande utbud av service den. och arbetstillfällen beroende på orternas storlek och geografiska läge. Utöver basorterna finns ytterligare fyra större tätorter i kommunen; Färlöv, Rinkaby, Åhuskusten Gärds Köpinge och Everöd. Åhuskusten, det vill säga kustområdet mellan Åhus Kommunens landsbygdsområden upptar större tätort i norr och Juleboda i söder, består till övervä- delen av kommunens yta. Boende i småorter och inom gande del av ett tallskogsbevuxet dynlandskap med övrig landsbygd kan innebära stora kvaliteter som stora grupper av fritidshusbebyggelse. Mellan bebyg- närhet till vacker natur och rekreation och möjligheter gelsegrupperna finns obebyggda områden med höga att ägna sig åt djurhållning, odling eller andra intres- naturvärden. Särskilt inom Yngsjö- och Furuboda- sen som kräver större ytor. området, som ligger 6-11 km från Åhus, sker en suc- cessiv ökning av andelen permanentboende. Andelen En nackdel är att handel, service och annat utbud är för närvarande cirka 15 % i Yngsjöområdet och sällan finns i närheten vilket medför ett stort bilbe- 10% i Furubodaområdet. Service finns i första hand i roende. Bäst kollektivtrafik har småorter som ligger Åhus men även Yngsjö by har ett visst serviceutbud. utmed busstrafikstråken mellan staden och större Kollektivtrafik finns utbyggd med timmestrafik till tätorter. I övrigt kan bussförbindelser finnas med Yngsjö och Furuboda. några turer per dag eller saknas helt. Köpmannagatan i Åhus.

28 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Orter som avses studeras vidare avseende övergripande Stad och landsbygd i balans utvecklingsriktlinjer Med utmaningen att främja stad och landsbygd i balans avses att alla kommunens delar ska utvecklas Linderöd Särskilt intressant utvecklingspotential ur ett regionalt utifrån sina specifika förutsättningar. Tillsammans perspektiv med närhet till kompletterar kommundelarna varandra och skapar västra Skåne. I översiktspla- en mångfald av miljöer att bo, uppleva och verka i. Ett nens samrådsskede gjordes en ortsstudie följd av ett finmaskigt nät bildas av staden, basorterna, mindre utvecklingsförslag. Viktiga orter och enskild bebyggelse på landsbygd. Kommu- frågeställningar väcktes; nen ser basorterna som viktiga servicenoder för den 1. Vilka riktlinjer bör finnas för Linderöd med omnejd? In- omkringliggande landsbygden och staden Kristian- tegrerade funktioner? Vilken stad som kärnan i närregionens utveckling. är avgränsningen för orten och omgivningarna som bör Kommunen är positiv till att nya bostäder och före- undersökas vidare? tag tillkommer inom kommunens alla orter och på 2. Vilka är målgruppen? Vilka landsbygden. För att främja en hållbar samhällsut- är de framtida Linderöds- borna? veckling är det dock angeläget att ny bebyggelse i 3. Vad händer med orten när första hand tillkommer i lägen med ett bra utbud av E22 dras om? Hur kan vi defi- service och kollektivtrafik. Därigenom kan bilbero- niera och lyfta centrala delen av orten? endet begränsas och befintligt serviceutbud stöds och förbättras. Skepparslöv Särskilt intressant utvecklingspotential med närhet Utöver detta ser kommunen behovet av att stra- till Kristianstad. tegiskt arbeta med utvecklingsförutsättningar på Färlöv/ Närhet till Kristianstad olika platser. Inom översiktsplanens tidshorisont Vinnö och Önnestad, mitt i har staden, basorterna, Linderöd, Färlöv, Vinnö, riksintresse för kultur- miljövård. Balsby, Österslöv, Rinkaby och Skepparslöv pekats ut som strategiskt viktiga platser för kommunen att Balsby/ Orter med jämn bostadsutveckling och arbeta vidare med. Linderöd ses som en potentiell Österslöv närhet till Kristianstad. utvecklingsort ur ett regionalt perspektiv med dess lokalisering längs med E22 och närheten till västra Rinkaby Närhet till Åhus och Skåne. Färlöv, Vinnö, Balsby, Österslöv och Skeppars- Kristianstad. löv, stadsnära orter längs starka kollektivtrafikstråk samt Rinkaby, lokaliserad mellan Åhus och staden, är orter med särskilt intressanta utvecklingsförut- sättningar. För basorternas utveckling se kapitlet Fördjupningar Kommunens ställningstagande basorter. • I kommunens alla delar ska det finnas goda för- utsättningar för att bo, uppleva och verka - i by, på slätt, vid kust, i skog, vid sjö och i stad.

Antagandehandling 29 • Potentialen för utveckling ska tas till vara inom Basorterna hela kommunen. Basorterna ska fortsätta fungera som serviceorter • Fördjupade studier ska göras avseende över- till omlandet. För att upprätthålla även det kommer- gripande utvecklingsriktlinjer för orterna siella serviceutbudet är kommunens målsättning att Linderöd, Färlöv, Vinnö, Balsby, Österslöv, Skep- basorternas befolkningsutveckling ska vara positiv. parslöv och Rinkaby. Kommunen ska verka för och stödja en sådan utveckling, bland annat genom hög standard på kommunal • Inom basorterna och orter som kommunen service och offentlig miljö. avser studera vidare ska kommunen agera drivande genom exempelvis markinnehav, plan- Kommunens ställningstagande läggning och marknadsföring av attraktiva • Basorterna ska även fortsättningsvis vara de lägen. närmaste serviceorterna för kommunens olika • Bostäder ska tillkomma i lägen med utbyggd landsbygdsdelar. För de orter som ligger nära service och kollektivtrafik. Detta uppfylls kommungränsen ska kommunen verka för sär- i varierande grad i kommunens olika orter. skilt goda mellankommunala samarbeten. Utbyggnaderna ska vara störst där tillgången • Inom samtliga basorter ska standarden på till service och kollektivtrafik är god och endast kommunal service, kollektivtrafik och offent- i undantagsfall ske i lägen där tillgången är lig miljö vara hög. Varierade boendeformer ska mindre god. finnas för olika inkomstnivåer och storlekar på • Verksamheter ska i första hand tillkomma i hushåll. Se vidare i följande avsnitt, bland annat lägen med god tillgång till kollektivtrafik och Bostäder, Skola, omsorg, Kultur & fritid och för- cykelvägnät. Undantag kan göras för etablering djupningsavsnitten om basorterna. av små verksamheter med få anställda och få kundbesök. Övriga orter och landsbygd Även i småorter och på ren landsbygd är det intres- Staden sant att tillåta viss ny bebyggelse, trots avsaknad av En stark och växande stad med en positiv utveckling service och kollektivtrafik. Det är då viktigt att till- av arbete, bostäder, utbildning, handel, service och skottet är litet och att det endast sker i undantags- kultur- och fritidsliv är en grundförutsättning för att fall, med hänsyn till den klimatpåverkan en sådan kommunen ska vara attraktiv att bo och verka i som bebyggelse kan väntas medföra. helhet. Ny bebyggelse på landsbygden kan bidra till att: Kommunens ställningstagande 1) gynna befintlig och ny företagsamhet inom lant- • Staden Kristianstad ska fortsätta att växa bruk, besöksnäring och andra verksamheter, enligt Fördjupad översiktsplan för Kristianstad 2) förvalta och utveckla landskapets och bebyggelsens stad, antagen av kommunfullmäktige 2009-06- kulturella värden. Detta blir allt viktigare efterhand 09. För att hålla planen aktuell ska en översyn som jordbruket blir mer storskaligt. Intressanta verk- göras varje mandatperiod. samheter är fritidsjordbruk, djurhållning och hobby- odling, landsbygdsturism och kulturverksamhet. Äppelskörd i norra kommundelen.

30 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun 3) Motverka en befolkningsminskning till följd av inom skogs- och sjölandskapet i norr och på • Kommunen ser mycket restriktivt på förtätning den avflyttning som pågår från landsbygden, där åsarna. Bullerfria friluftsområden ska värnas i med nya bostadstomter inom fritidshusom- permanenthus övergår till fritidsboende. En befolk- kommunens norra och södra delar. Se vidare i rådena. Huvudprincipen är att samtliga plan- ningsminskning riskerar att skapa en negativ spiral avsnittet Turism och rekreation. lagda naturmarksområden ska bevaras. Se även där allt färre väljer att bo på landet. avsnittet Bostäder. • De areella näringarna är en viktig del av kommunens näringsliv och identitet. Möjligheterna • Inom de stora naturområdena mellan fritids- Kommunens ställningstagande att bedriva rationell verksamhet ska värnas. husbebyggelsen bedöms nya bostadstomter • Även i småorter och på övrig landsbygd ska nya Den mest värdefulla jordbruksmarken undan- som olämpligt på grund av höga natur- och bostäder och verksamheter i första hand till- tas från exploatering. Se avsnittet Näringsliv. rekreationsvärden. komma i lägen där service och kollektivtrafik finns och endast i undantagsfall i lägen där till- • Kommunen ska verka för utbyggnad av bred- gången är mindre god. band av hög kvalitet även på landsbygden. Se även avsnittet Kommunikationer. • Nya bostäder kan utgöras av enstaka etableringar utan närhet till service och kollektiv- • Alternativa eller lokala lösningar för kollektivtrafik så länge det totala tillskottet är litet. trafik och service ska uppmuntras. Ett exempel Tillskottets storlek ska bedömas med hänsyn är det pågående projektet Servicepunkter på till den klimatpåverkan en sådan bebyggelse landsbygden där målsättningen är att verksam- kan väntas få samt inverkan på rationellt bru- heter samlokaliseras för att stödja varandra. kande av marken. • Verksamheter med få anställda och få kundbe- Åhuskusten sök samt verksamheter för turism och frilufts- Längs Åhuskustens finns ett behov av att bevara liv kan tillkomma i lägen utan kollektivtrafik och utveckla områdets höga natur- och rekreations- och cykelvägnät. värden samtidigt som efterfrågan ökar på kustnära boende och en ökad besöksnäring. Att förena dessa • Ny bebyggelse ska utformas med god anpass- intressen kräver avvägningar. ning till befintlig bebyggelse och landskapsbild. Det är viktigt att de kvaliteter som är specifika Kommunens ställningstagande för landsbygden inte byggs bort. • Åhuskustens bostadsbebyggelse ska utvecklas i • Kommunen har en positiv syn på bostadshus i samklang med områdets natur-, kultur- och fri- vattennära lägen under förutsättning att detta luftsvärden och utan att störa utvecklingsmöj- inte hindrar strandskyddets intentioner. ligheterna för besöks- och fritidsnäringen. • En ny samlad naturvårdsstrategi och ett nytt • Utvecklingen av Åhuskustens bostadsbebyg- kulturmiljöprogram ska tas fram som behand- gelse består i första hand av ökade byggrätter lar bevarande och utveckling av landskap och inom områden med fritidshusbebyggelse för att bebyggelse. Se vidare i avsnittet Natur- och kul- tillmötesgå efterfrågan på ett mera bekvämt turlandskapet. fritids- och permanentboende längs kusten. • Kommunen ska uppmuntra olika typer av lands- • I begränsad omfattning kan även nya bostads- bygdsturism utanför Kristianstad och Åhus. tomter tillkomma, bland annat i anslutning till Bäst potential bedöms finnas utmed kusten, Yngsjö by och väster om Furubodavägen. Café i Degeberga

Antagandehandling 31 BBOSTÄDEROSTÄDER

Kristianstad ska vara en attraktiv kommun att NNULÄGEULÄGE inom Kristianstad stad, där Vä, Hammar, Viby med flytta till och bo kvar i. En av kommunens mål- flera delar ingår. Endast ett fåtal ansökningar per år sättningar är 90 000 invånare år 2025, en befolk- berör basorterna, Arkelstorp, Degeberga, Fjälkinge, ningstillväxt på i genomsnitt 700 nya invånare Vad byggs? Önnestad och Tollarp. per år. En befolkningsökning innebär ett ökat Under den senaste tioårsperioden har bristen på bostäder i Skåne blivit alltmer påtaglig. I länsstyrel- behov av bostäder i kommunen. Kapitlet sam- Efterfrågan och behov manfattar kommunens strategier för bostads- sens bostadsmarknadsanalys från 2010 redovisade utveckling, både generellt och inom strategiskt 25 av länets 33 kommuner brist på bostäder. Störst Bostäder i attraktiva lägen är bristen på hyresrätter. intressanta områden. När det gäller bostadens läge prioriterar männis- Kristianstads kommun har för närvarande brist kor olika. Efterfrågan är stark på ett boende nära på både hyresrätter och bostadsrätter och bristsi- service och med goda pendlingsmöjligheter. Andra tuationen omfattar samtliga kommundelar. Nypro- värdesätter ett naturnära landsbygdsboende. Havet duktion av bostadslägenheter sker huvudsakligen i har en särskild dragningskraft vilket efterfrågan på Kristianstad och Åhus. tomter utmed Åhuskusten vittnar om. Att kunna bo Totalt i Kristianstads kommun producerades under i sin hembygd eller nära släkt och vänner värderas åren 2007-2010 omkring 200 nya bostäder per år. Av också högt av många. dessa var cirka hälften lägenheter och hälften villor. För att uppnå befolkningsmålet 90 000 invånare år 2025 är det kommunens målsättning att 300 nya bostäder produceras per år. Diagrammet Bygglovsansökningar för enbostadshus under 2005-2009 visar hur ansökningarna om enfa- miljshus, inklusive fritidshus, fördelade sig geografiskt i kommunen under den aktuella perioden. Även om inte alla ansökningar leder till ett beviljat bygglov ger redovisningen en bild av var i kommunen det byggs nya småhus. Av diagrammet kan man se att kustområdet från Åhus och söderut har flest ansökningar. Även i små- orterna och på den rena landsbygden är antalet Grupphusbebyggelse i Tollarp bygglovsansökningar många, till och med fler än Bild från Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010.

32 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Tillgång till service och kollektivtrafik Antal bygglov Källa: SBK För en hållbar samhällsutveckling är det angeläget att större delen av bostadsbyggandet sker i lägen 80 med god tillgång till service och kollektivtrafik. Med goda bussförbindelser är det möjligt att pendla 70 till arbete eller utbildning utan bil. Närhet till skola, dagligvarubutik och annan service innebär också att 60 bilen kan undvaras till förmån för gång- eller cykeltrafik. 50 Genom att fler bostäder tillkommer i lägen med service och kollektivtrafik stärks också underlaget för befintligt utbud vilket ökar förutsättningarna för att 40 utbudet kan finnas kvar eller förbättras. 30 Regionala pendlingsmöjligheter Särskilt intressant är att bostäder tillkommer i sta- 20 tionsnära lägen. Möjligheten att snabbt och bekvämt kunna pendla med tåg till utbildning eller arbete i exempelvis Lund eller Malmö är i många fall avgö- 10 rande för var man väljer att bo. Med goda pend- lingsmöjligheter blir också kommunen som helhet 0 mindre känslig för variationer i arbetsmarknad och Kristianstad Degeberga Arkelstorp Fjälkinge Önnestad Tollarp Åhus/Yngsjö Linderöd Övriga orter konjunktur. tätortsområde samt kusten och landsbygd söderut Småorter och landsbygd 2005 2006 2007 2008 2009 Även i småorter och på ren landsbygd är det viktigt att viss ny bostadsbebyggelse kan tillkomma. Detta kan Bygglovsansökningar för enbostadshus (inklusive fritidshus) under 2005-2009. Källa: Stadsbyggnadskontorets bygglovavdelning. stötta den lokala service som finns i form av exempelvis lanthandel och även kompensera för att många befintliga bostadshus övergår till fritidsboende. Det rationella jordbruket blir alltmer storskaligt, vilket ökar behovet av att hålla det småskaliga kulturlandskapet levande. Fritidsjordbruk och djurhållning med exempelvis får eller hästar spelar en stor roll för att hålla landskapet öppet. Möjligheter finns också att kombinera boende på landsbygden med till exempel företagande inom besöksnäring och kulturliv.

Äldre villor i Everöd Nybyggd villa i Tollarp

Antagandehandling 33 Bristen på bostadslägenheter FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Att det för närvarande råder brist på bostadslägen- heter och framför allt hyresrätter i kommunen får Övergripande riktlinjer negativa konsekvenser för många. Kommunens ställningstagande För de som flyttar till kommunen fungerar hyres- rätten ofta som en viktig första bostad och kan vara • Kristianstad kommun ska erbjuda ett brett avgörande för om man tackar ja till ett jobb inom utbud av boendemöjligheter där hela kommu- kommunen. Ungdomar eller ekonomiskt svaga hus- nens potential tas till vara. håll är ofta hänvisade till hyresrättsmarknaden. Pen- • Inom basorterna och övriga tätorter av särskilt sionärer och medelålders personer som vill flytta till intresse för bostadsutbyggnad ska kommunen en mindre lägenhet är ytterligare en grupp som kan agera drivande genom exempelvis markinne- få svårt att hitta en bostad. hav, planläggning och marknadsföring av att- Småhus vid Oppmannasjön Alla nyproducerade bostäder måste uppfylla vissa raktiva lägen. tillgänglighetskrav och är ur den aspekten ofta mer • Ny bostadsbebyggelse ska i första hand till- lämpliga för personer med funktionsnedsättning än komma i lägen med utbyggd service och kollek- det äldre bostadsbeståndet. Att bygga nya lägenhe- tivtrafik. Utbyggnaderna ska vara störst i lägen ter i centrala lägen kan därför förbättra utbudet för där tillgången till service och kollektivtrafik är denna befolkningsgrupp. Nackdelen är att boende- god och endast i undantagsfall i lägen där till- kostnaden blir relativt hög i nyproducerade lägen- gången är mindre god. heter. • Särskilt lägenhetsbebyggelse ska företrädesvis Ett generellt problem är att det inte finns ett till- tillkomma i centrum- och kollektivtrafiknära räckligt stort marknadsintresse för att bygga lägen. bostadslägenheter. Orsaken är framför allt höga produktionskostnader och hårda lånevillkor. Konse- • Nya bostäder kan utgöras av enstaka etable- kvensen blir att nya lägenheter endast tillkommer i ringar utan närhet till service och kollektiv- Nybyggda villor i Hammarslund särskilt attraktiva lägen. trafik så länge det totala tillskottet är litet. Tillskottets storlek ska bedömas med hänsyn Planberedskap för bostadstomter till den ökade klimatpåverkan en sådan bebyggelse kan väntas få. Önnestad och Fjälkinge bedöms, med hänsyn till kommande pågatågsstationer, vara de basorter som • Vid planering av bostadsområden ska en bland- har störst behov av ny tomtmark för småhus och ning av bostadstyper eftersträvas för att åstad- marklägenheter. Här behöver planläggning av nya komma varierade områden och en blandad områden prioriteras. befolkningssammansättning som främjar för- ståelse och gemenskap mellan människor. I övrigt finns det gott om planlagda ännu ej utnytt- jade tomter i alla kommunens basorter samt i ett flertal av de övriga orterna. Bedömningen är dock att många av tomterna dåligt motsvarar marknadens efterfrågan. Byggarbetsplats i Tollarp

34 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Kristianstad stad En stor andel av kommunens framtida tillskott av både lägenheter och villor ska även fortsättnings- vis lokaliseras till Kristianstad stad. Den närhet till arbete, utbildning, goda pendlingsmöjligheter, service och kultur- och fritidsliv som staden erbjuder möjliggör ett minskat bilberoende och är en boen- dekvalitet som många efterfrågar.

Kommunens ställningstagande • Staden Kristianstad ska fortsätta att växa med ny bostadsbebyggelse enligt Fördjupad över- siktsplan för Kristianstad stad (2009).

Basorterna Kommunens sex basorter har det mest kompletta utbudet av kommunal service i form av skola, omsorg, kultur och fritid. Basorterna spelar en viktig roll genom att de förser omlandet, mindre orter och landsbygd med både kommunal och kommersiell service.

Önnestad och Fjälkinge Orter av särskilt Önnestad med cirka 1350 invånare och Fjälkinge intresse för bostads- med cirka 1700 invånare har likartade förutsätt- utbyggnad ningar genom att de både ligger nära Kristianstad Orter med hög efterfrågan på stad och har bra kollektivtrafikförbindelser. Genom bostäder i lägen längs med eller att orterna får stationslägen för pågatågstrafik från i anslutning till starka rörelse- stråk. och med 2013 skapas direkta pendlingsmöjligheter med tåg väster- eller österut. Detta kan väntas öka efterfrågan på nya bostäder i orterna. Kristianstad stad

Åhus Åhus är kommunens näst största ort med drygt Basort 9000 invånare. Antalet invånare växer stadigt. Åhus största attraktionskraft finns i läget vid havet med sandstränderna och det tallskogsbevuxna dynland- tätort/småort skapet. Utbudet av service och arbetstillfällen motsvarar det hos en liten kommun. Åhuskusten

Antagandehandling 35 Åhus har mycket goda bussförbindelser med Kristi- Andra orter av särskilt intresse anstad, ett 50-tal turer per dag. Restiden från centrala Åhus till Kristianstad C, cirka 20 minuter, kan Balsby förhoppningsvis minskas i framtiden genom åtgär- Balsby ligger vackert vid Råbelövssjön utmed kollek- der som ger busstrafiken prioritet framför biltrafik. tivtrafikstråket Kristianstad - Arkelstorp - Vånga. Restiden med buss är cirka 10 minuter in till Kris- Arkelstorp och Degeberga tianstad C. Som basorter för den norra respektive den södra Även om orten med sina cirka 450 invånare i prin- delen av kommunen har Arkelstorp och Degeberga cip saknar eget serviceutbud, förutom förskola, är flera likheter. Båda orterna har mycket natursköna efterfrågan på villatomter stor. Fortsatt utbyggnad omgivningar med ett kuperat och omväxlande natur- är möjlig i Balsbys norra del enligt ett planprogram och kulturlandskap. från 2007. Etapp 1 av 2 med cirka 40-50 möjliga nya Båda orterna har också relativt stora omland med bostäder har nyligen planlagts. mindre orter och ren landsbygd. Bäst serviceutbud har Degeberga som är den större av orterna med Österslöv cirka 1300 invånare jämfört med Arkelstorps cirka Österslöv med knappt 400 invånare ligger liksom 750 invånare. Tyvärr har befolkningsutvecklingen Balsby vackert vid Råbelövssjön och utmed kollek- varit svagt negativ över tiden. Restiden med buss till tivtrafikstråket Kristianstad - Arkelstorp - Vånga. Kristianstad är cirka 25-30 minuter. Restiden med buss till Kristianstad C är cirka 15 minuter. Förskola och skola till årskurs 2 finns. Tollarp Tollarp är en relativt stor tätort med cirka 3200 Rinkaby invånare och ett antal större privata företag. Orten Rinkaby med cirka 750 invånare ligger strategiskt har också ett större serviceutbud än övriga basor- utmed kollektivtrafikstråket mellan Kristianstad ter om man bortser från Åhus. Restiden med buss till och Åhus. Restiden är cirka 10 minuter i vardera Kristianstad är cirka 20 minuter. riktningen. Utvecklingsmöjligheterna för bostäder är begränsade till ortens västra del på grund av För- Restid med regionbuss till Kristianstad Kommunens ställningstagande svarsmaktens verksamhet på Rinkaby skjutfält. • I basorterna ska finnas goda möjligheter till Restiderna är ungefärliga och avser förhållandena under 2011. Kart- bilden finns i större skala i avsnittet "Kommunikationer". inflyttning och kvarboende. Boendeformerna Färlöv/Vinnö ska vara varierade för att attrahera människor Färlöv och Vinnö ligger så nära varandra att de 0-10 min med olika inkomstnivåer och storlekar på hus- nästan kan räknas som en tätort. Tillsammans har 10-20 min håll. de cirka 1550 invånare. Avståndet till Kristianstad stad är inte långt och en viss efterfrågan finns på nya 20-30 min • Alternativa utbyggnadsområden för olika typer av bostäder som svarar mot marknadens efter- bostadstomter. Restiden med buss till Kristianstad C 30-40 min frågan ska finnas, se vidare i fördjupningsav- är cirka 15-20 minuter. När pågatågstation öppnas i Linje med mycket få snitt om basorterna. Önnestad 2013 kan detta bli ett pendlingsalternativ turer, ingen redovisning även för boende i Färlöv/Vinnö. av restiden.

36 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Planlagt för småindustri, ej fullt Planlagt för V1 utbyggt småindustri och handel.

V1 GC-stråk med en ny ev framtida ng. koppling till kusten ör B1 Riksintresse: et. Bibliotek Planlagt för bostäder, Vägreservat för B3 eventuell framtida ej fullt utbyggt B5 förbifart för väg 19. Planlagt för C1 B2 B1 bostäder, ca 20 Koppling till tomter C1 naturområden lagt för bostäder Naturvård/ Planlagt för bostäder, B3 ca 20 tomter B2 rekreation B4 Planlagt för småindust U1 och handel (ej livsmed Planlagt för 20-25 C2 marklägenheter

C1 Lek Planlagt för bostäder, fem tomter B4 Flora- B6 parken Promenad-/ Planlagt för verksamheter B5 grönstråk B7 B6 Vattenverk Renings- U1 B8 verk B9

B3 0 100 200 300 400 500 U2 0 100 200 300 400 500 Meters Planlagt för bostäder, ca 100150 200 300 400 450 500 600 750 meter 30 tomter Befintlig båtbrygga meter Meters Förslagskarta Arkelstorp, se fördjupningsavsnitt om Arkelstorp. Förslagskarta Degeberga, se fördjupningsavsnitt om Degeberga. Förslagskarta Tollarp, se fördjupningsavsnitt om Tollarp.

Rinkaby skjutfält Rekreation Förstärk kopplingen till Rekreation Fjälkinge backe B7 C2

B2 Pallers Östra Sand Vanneberga- Möjligt område för tätortsut- B2 veckling ur ett längre området tidsperspektivU1 (30-50 år) U3 Naturvård Vattentorns- området B3 Täppet U3 U2 U2 B6 C3 C2 B1 B1 U1 V1 B1 C1 Prov- B1 odlingar F1 Golfbanan U2 B2 C1 U2 Transval B2 Naturvård, V1 Naturvård G1 Möjligt område för tät B3 rekreation U2 veckling ur ett längre U1 Framtida stationsläge tidsperspektiv (30-50 U4 idrotts- B4 plats B4 Äspet V1 G1 Riksintresse Kulturlandskapet Vägreservat Planerad avfart i samband med U1 bevaras öppet framtida strä B5 ombyggnad/omdragning av E22 av E22. 0 100 200 300 400 500

meter 100 200 300 400 500 Planlagt för industri, hantverk och Naturvård, rekreation 100 200Meter 300 400 500 kontor Meter Förslagskarta Fjälkinge, se fördjupningsavsnitt om Fjälkinge. Förslagskarta Åhus, se fördjupningsavsnitt om Åhus. Förslagskarta Önnestad, se fördjupningsavsnitt om Önnestad.

Antagandehandling 37 Linderöd godtagbart sätt. Frågan kommer att behandlas Linderöd med cirka 400 invånare är den ort i kom- i samband med upprättandet av en kommunal munen med bäst förbindelse till västra Skåne utmed VA-plan. E22. Västra Skåne har en stark utveckling som inom kort kommer att förstärkas ytterligare genom eta- Åhuskusten bleringen av forskningsanläggningen ESS och MAX IV. Detta tillsammans med ett naturskönt läge på Generella riktlinjer Linderödsåsen kan successivt öka boendeintresset För kuststräckan mellan Åhus och Juleboda finns för- för Linderöd. djupade utredningar i programmet Det växer längs kusten! som antogs av Kommunfullmäktige 2009. Skepparslöv I korthet redogör programmet för hur bevarande Skepparslövs by med cirka 150 invånare ligger och utveckling av områdets höga natur- och rekrea- Äldre bygata i Rinkaby 1-1,5 km väster om Öllsjö. Nävlingeåsens nordslutt- tionsvärden kan ske samtidigt med ett ökat kustnära ning söder om Skepparslövs by är efterfrågad för boende och en ökad besöksnäring. bostadstomter på grund av det natursköna läget och möjligheterna till vackra utblickar över Kristian- Kuststräckan söder om Åhus omfattas av riksintres- stadsslätten. Cykelavståndet till Öllsjö skola är 2-3 sen både för naturvård, friluftsliv, rörligt frilufts- km. Kollektivtrafik finns men endast med fem turer/ liv, kustzon samt för totalförsvaret. Detta innebär dag. Byn saknar kommunalt vatten och avlopp och att kommunen inte får vidta åtgärder som påtagligt har bedömts vara i behov av detta. kan skada områdenas natur- och kulturmiljövärden och den attraktivitet området har för friluftsliv och Området har studerats för bostadsbebyggelse, senast rekreation. Delar av kuststräckans obebyggda områ- i Planprogram för bebyggelse i Skepparslövs by och den är även naturreservat och Natura 2000-områden området utmed Uddarpsvägen från 2010. Förutsätt- vilket är mycket starka skydd av områdenas natur- ningarna för programmet var en stor exploatering värden. med sammanlagt cirka 150 enbostadshus utöver de Andra viktiga frågor för Åhuskustens utveckling är Nybyggnad av villa i Tollarp cirka 60 tomter som finns i byn idag. Detta för att begränsa kostnaden per tomt för utbyggt kommu- den pågående utbyggnaden av kommunalt avlopp och nalt vatten och avlopp. I samband med programmet i vissa fall även att säkra dricksvattenförsörjningen gjordes också en kostnadsberäkning för kommunalt till områden där detta saknas. vatten och avlopp till den studerade exploateringen. Hänsyn måste också tas till en framtida höjd havs- nivå och de risker för översvämning, erosion och höjd Kommunens ställningstagande grundvattennivå som detta kan medföra. • Tätorter av särskilt intresse för bostadsutbyggnad är Balsby, Österslöv, Rinkaby, Färlöv/Vinnö Kommunens ställningstagande och Linderöd. • Åhuskustens bostadsbebyggelse ska utvecklas i • Skepparslövs by och sluttningsområdet söder samklang med områdets natur-, kultur- och fri- om byn är intressant för komplettering eller luftsvärden och utan att störa utvecklingsmöj- utveckling med ny bostadsbebyggelse under ligheterna för besöks- och fritidsnäringen. förutsättning att vatten- och avloppsförsörjning • Utvecklingen av bostadsbebyggelse består i Lägenheter i Fjälkinge kan ske på ett hälsomässigt och miljömässigt första hand av ökade byggrätter inom fritids-

38 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun husbebyggelsen för att tillmötesgå efterfrågan på ett mera bekvämt fritidsboende och perma- ÅHUS nentboende längs kusten. N1 • I begränsad omfattning kan även nya bostadstomter tillkomma, bland annat i anslutning till N2 Yngsjö by och väster om Furubodavägen. Äspet • Bullerstörningar från Ravlunda och Rinkaby skjutfält medför att inga ökade byggrätter eller förtätningar föreslås inom Olseröds sommarby, Degeberga sommarby, Juleboda och Östra Sand. N1 Dessa bebyggelsegrupper kan dock bli intressanta att utveckla i framtiden, om bullerstör- F2 Stora Eken ningarna minskar • Kommunen ska arbeta vidare med att ta fram strategier för att bemöta en stigande havsnivå/ Yngsjö havsbad översvämning samt risken för erosion. F1 N2 Yngsjö by Ökade byggrätter Yngsjöstrand Kommunens ställningstagande Nya bostadstomter • Pågående arbete med att ändra gällande detalj- utmed Åhuskusten planer så att byggrätten 70+30 m2 bruttoarea N1 2 utökas till 140+40 m byggnadsarea ska slutfö- N1 Olämpligt med nya Väg 118 bostadstomter. ras. Nya bostadstomter • Ändringarna omfattar fritidshusbebyggelsen N2 kan tillkomma endast i Nyehusen inom Äspet, Yngsjöområdet, Nyehusen och undantagsfall. Furuboda. F1 Bebyggelsen kan N2 N1 förtätas enligt särskilt programmaterial. Förtätning ska föregås Furuboda av detaljplan.

Bebyggelsen kan F2 förtätas med enstaka spridda tomter enligt F1 särskilt underlagsmaterial. Förtätning ska föregås av detaljplan.

Föreslagen bostadsbebyggelse inom Åhus tätort, se fördjupnings- avsnittet Basort Åhus.

Antagandehandling 39 Förtätning inom fritidshusområdena Väster om Furubodavägen Möjligheterna att förtäta med nya bostadstomter på Till förtätningen av kustområdet kan även räknas en park- eller naturmark inom kustområdets fritidsbe- utveckling av bebyggelsen söder om Furubodaområ- byggelse har senast behandlats i ett planeringsunder- det utmed Furubodavägens västra sida. Ett separat lag, Kustnära, tätortsnära, från 2010. program för detta har tagits fram med 20-25 tänk- bara bostadstomter. Kommunens ställningstagande Frågor som behöver hanteras vid kommande detalj- • Kommunen ser mycket restriktivt på förtätning planeläggning och lovgivning är bland annat anpass- med nya bostadstomter inom fritidshusområ- ningen till den öppna landskapsbilden, att området dena. Huvudprincipen är att samtliga planlagda saknar kommunalt vatten- och avlopp och att marken naturmarksområden ska bevaras. västerut från Furubodavägen är ett utdikat område • I undantagsfall kan förtätning med nya bostads- med dåliga grundläggningsförhållanden och risk för tomter ske inom fritidshusområdena i Äspet, översvämning. Yngsjöområdet och inom området närmast Furubodavägen, se områden markerade N2 på Kommunens ställningstagande kartbilden Nya bostadstomter utmed Åhuskus- • Bebyggelsen söder om Furuboda utmed Furu- ten på s.39. Detta under förutsättning att: bodavägens västra sida är intressant att för- 1. markområdet inte hyser trädvegetation som täta med ytterligare bostadstomter, se området är av betydelse för bevarandet av fritidshus- markerat med F1 på kartbilden på s.39 Nya områdenas naturprägel med hus i tallskog bostadstomter utmed Åhuskusten. Detta under förutsättning att vatten- och avloppsförsörj- 2. markområdet inte hyser höga naturvärden, ning kan ske på ett hälsomässigt och miljömäs- 3. markområdet inte utgör en betydelsefull del sigt godtagbart sätt. i ett sammanhängande stråk av naturmark, • Som underlag för bedömning av ny bostadsbe- 4. markområdet inte är lämpligt som en eventu- byggelse gäller programmet Kompletterings- ell framtida yta för anlagd lekplats och/eller bebyggelse utmed Furubodavägen, godkänt av bollplan. Byggnadsnämnden 2011. • Inom de stora naturområdena mellan fritidshusbebyggelsen bedöms nya bostadstomter Yngsjö by som olämpligt på grund av höga natur- och Särskilt goda förutsättningar för nya bostadstom- rekreationsvärden, se markerade områden på ter finns i anslutning till Yngsjö by, bland annat med kartbilden Nya bostadstomter utmed Åhuskus- hänsyn till att byn har ett visst utbud av service i ten, s.39. form av skola, förskola och kollektivtrafik. • Som underlag för bedömning av nya bostadstomter gäller planeringsunderlaget Kustnära, Kommunens ställningstagande tätortsnära, godkänt av Byggnadsnämnden • Kommunen är positiv till att ny bostadsbebyg- 2010. gelse tillkommer i anslutning till Yngsjö by, se område markerat F! område på kartbilden Nya bostadstomter utmed Åhuskusten, s.39. Strandområde och fritidshus utmed Åhuskusten.

40 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun • Som underlag för bedömning av nya bostads- För Maglehems tätort har bedömningen gjorts tomter gäller Fördel Yngsjö! Program för Yngsjö att inga nya bostadstomter kan tillkomma innan bys framtida utveckling antaget av Kommun- problemet med överbelastning av Maglehems styrelsen 2005 samt planeringsunderlaget avloppsreningsverk har åtgärdats. Dock kan de tio Kustnära, tätortsnära, godkänt av Byggnads- lucktomter som redan finns inom tätorten bebyg- nämnden 2010. gas. För Olseröds bykärna gäller att inga eller endast något enstaka hus kan tillkomma så länge bebyggel- Mellan väg 118 och Helge å sen saknar spillvattennät. För området mellan väg 118 och Helge å från Ratke- gården i norr till Härnestadsvägen i söder gjordes Kommunens ställningstagande en sammanställning av förutsättningarna för bland • Som underlag för bedömning av ny bostadsbe- annat hästgårdsetablering under 2006. byggelse i Maglehem och Olseröd gäller Pro- gram för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda Vid exploatering behöver särskild hänsyn tas till skjutfält, godkänt av Byggnadsnämnden 2010. bland annat den öppna landskapsbilden och till naturvärdena inom den sandiga odlingsmarken. • I samband med upprättandet av en kommunal VA-plan kommer beslut att fattas om Olseröd Kommunens ställningstagande ska anslutas till det kommunala spillvattennä- • Området mellan väg 118 och Helge å är intres- tet och om kommunen ska investera i Magle- sant att komplettera med enstaka spridd hems verksamhetsområde för spillvatten så att bostadsbebyggelse, till exempel hästgårdar, se nya bostadstomter kan tillkomma. område markerat F2 på kartbilden Nya bostadstomter utmed Åhuskusten, s.39. Bostadstomter i strandnära lägen • Som underlag för bedömning av ny bostadsbe- Som ett led i att utveckla attraktiva boendemöjlighe- byggelse gäller ”Sammanställning av förutsätt- ter vill kommunen verka för ny bostadsbebyggelse i ningarna för utveckling av området mellan väg strandnära lägen där detta är lämpligt. En förutsätt- 118 och Helge å från Ratkegården i norr till Här- ning är att dispens kan ges från strandskyddsbe- nestadsvägen i söder med enstaka bostadsbe- stämmelserna. byggelse”, godkänt av Byggnadsnämnden 2006. Sedan 2010 finns en möjlighet till en utökad dispens Maglehem och Olseröd från miljöbalkens strandskyddsbestämmelser under förutsättning att kommunen i samråd med läns- Byggnadsnämnden godkände 2010 ett program som styrelsen kan peka ut särskilda områden för lands- behandlar tillkomsten av ny bostadsbebyggelse nära bygdsutveckling i sin översiktsplan. Ravlunda skjutfält. Programmets huvudsakliga syfte var att beskriva vad Försvarsmakten medger när det Länsstyrelsen i Skåne har i samband med översikts- gäller ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält. planearbetet bedömt att Kristianstads kommun inte Försvarsmakten medger en viss utveckling av Mag- har denna typ av landsbygdsutvecklingsområden. lehems tätort och Olseröds bystruktur. Utbyggnads- För samtliga delar av kommunen gäller därför de möjligheterna är dock begränsade av andra skäl, vanliga reglerna om strandskyddsdispens. Enligt främst kraven på kommunal avloppslösning. miljöbalken syftar strandskyddet till att långsiktigt trygga allemansrättslig tillgång till strandområden Bostadshus vid vatten.

Antagandehandling 41 och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Det enskilda bostadskvarterets på land och i vatten. utformning För att dispens ska kunna beviljas behövs särskilda En bostads attraktivitet handlar inte bara om läget skäl. När det gäller bostadsbebyggelse finns det två och boendeformen utan också om utformning och sådana skäl: gestaltning på kvartersnivå. Ett område som har 1. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt utmärkta förutsättningar i grunden kan tappa i att- som gör att det saknar betydelse för strandskyd- raktivitet genom en dålig utformning. Omvänt kan dets syften, ett område som saknar särskilda kvaliteter som vacker utsikt eller centrumnära läge bli eftertraktat 2. Området är väl avskilt från området närmast genom att omsorg läggs på utformningen av den nära strandlinjen genom en väg, järnväg, bebyggelse, boendemiljön. verksamhet eller annan exploatering, Även om det finns särskilda skäl för dispens kan Kommunens ställningstagande en planerad åtgärd nekas dispens om de negativa • Nya bostadsmiljöer ska utformas med god arki- effekterna för allmänheten eller växt- och djurlivet tektur och kvalitet. bedöms bli för stora. • Områdets natur- och kulturmiljövärden ska användas som en tillgång i planeringen av Bostäder för alla bostadsmiljön. Enligt bostadsförsörjningslagen ska riktlinjer som • Tillräckliga grönytor och andra utemiljöer beskriver hur kommunen skapar förutsättningar för ska finnas för att främja hälsa, trivsel, lek och alla invånare att leva i goda bostäder antas av kom- möten mellan människor. munfullmäktige varje mandatperiod. Senast kommunen tog fram riktlinjer för bostadsförsörjningen • Bostadsområden ska utformas så att de är till- var 2004. gängliga för alla och upplevs som trygga att vistas i även under den mörka delen av dygnet. Kommunens ställningstagande • Vägar och körbara ytor för biltrafik ska utfor- • Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen mas för att minska hastigheten. ska arbetas fram och hållas aktuella. • Kommunen ska erbjuda ett brett bostadsutbud av upplåtelseformer, storlekar och lägen som svarar mot hela befolkningens behov. • Kommunen ska verka för tillkomsten av nya bostadslägenheter, särskilt i basorterna.

Studentbostäder i Kristianstad

42 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Energiförsörjning av bostäder Följande anges i kommunens klimatstrategi och energiplan: • Lokalisering och utformning av nya bebyggel- seområden ska ske så att energianvändningen kan begränsas, bland annat genom gynnsamma sol- och vindförhållanden. • Möjlighet ska normalt finnas att välja en tak- vinkel och en orientering av huskroppen som är lämplig vid installation av solvärme. Även ett ökat behov av kylning ska beaktas. Äldre villabebyggelse i Linderöd • Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas.

Förtydliganden: • Vid planläggning inom vindutsatta områden ska hänsyn tas till behovet av läplanteringar för att skapa en trivsam utemiljö och minskad energiförbrukning för uppvärmning. • Lämplig orientering av villabebyggelse för att ta tillvara solenergi och att installera solfång- are på taket är i första hand med långsidan mot Villaboende söder, i andra hand mot sydväst och i tredje hand mot sydöst.

Grupphusbebyggelse i Fjälkinge

Antagandehandling 43 KKOMMUNIKATIONEROMMUNIKATIONER

För att kommunen ska kunna ingå i en funge- NNULÄGEULÄGE gen har fokus på korta restider mellan större orter. rande arbets-, boende- och utbildningsmarknad Pågatågen stannar även vid mindre stationer och måste det finnas goda möjligheter för transport, Regional trafikutveckling lämpar sig bäst för kortare resor. både för personer och för gods. Tågresande är det Trafikutvecklingen i Skåne har varit mycket stark färdsätt som idag ökar mest och har god konkur- sedan mitten av 1990-talet, såväl för biltrafik som Pågatåg Nordost och Krösatåg renskraft gentemot bilen. Sett ur detta perspek- för tågtrafik. Förklarande faktorer är flera, bland Genom projekten Pågatåg Nordost och Krösatåg tiv fyller även bredband en viktig funktion som annat flera år med stark konjunktur, men främst kommer 16 nya stationer att byggas under 2011- kommunikationsmedel. kanske att Skåne utvecklats från flera mindre 2014 för att förbättra kommunikationerna i norra arbetsmarknadsregioner till att vara på väg mot att Skåne, södra Småland och västra Blekinge. Utbyggnad av cykelvägar mellan orter behandlas bli en gemensam arbetsmarknadsregion. Även inte- I Kristianstads kommun berörs orterna Önnestad i avsnittet Turism och rekreation. Riksintressen greringen inom Öresundsregionen har inneburit för kommunikationer behandlas i avsnittet Riks- och Fjälkinge, där stationerna byggs och börjar tra- kraftigt ökat resande. Stora investeringar i utbyggd fikeras under 2013. intressen och förordnanden. infrastruktur pågår och kommer att behövas framö- ver, bland annat i ökad spårkapacitet. Arbetspendling mellan Kristianstads kommun I jämförelse med andra storstadsregioner har Skåne och övriga kommuner i landet 2008 en låg marknadsandel för kollektivtrafiken, ca 15%. Inpendling från Antal Utpendling till Antal Enligt Skånetrafikens bedömning i Tågstrategi 2037 annan kommun annan kommun behöver kollektivtrafikens marknadsandel i Skåne 1. Hässleholm 1581 1. Hässleholm 1643 öka till 30% för att Skåne ska kunna räkna sig som en region som styr mot gällande miljömål och ett håll- 2. Östra Göinge 1285 2. Malmö 817 bart transportsystem. 3. Bromölla 930 3. Bromölla 711 4. Sölvesborg 589 4. Östra Göinge 624 Spårtrafik 5. Malmö 419 5. Lund 563 Kristianstad har järnvägsförbindelser för person- 6. Lund 347 6. Sölvesborg 304 och godstrafik österut på Blekinge Kustbana och västerut på Skånebanan till Helsingborg via Häss- 7. Hörby 231 7. Stockholm 235 leholm där banan korsar Södra Stambanan mellan 8. Osby 191 8. Hörby 157 Malmö och Stockholm. Järnvägen mellan Kristian- 9. Simrishamn 173 9. Olofström 153 stad - Åhus används enbart för godstrafik. 10. Karlshamn 172 9. Helsingborg 153 Kristianstad C trafikeras av regional persontågtra- 10. Osby 123 fik i form av Öresundståg och Pågatåg. Öresundstå- Övriga kommuner 1758 Övriga kommuner 1958

44 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Hässleholm Nord Planeringen av Hässleholm Nord pågår. Utbyggnaden blir södra Sveriges största industri- och logistikpark med kombiterminal, en knutpunkt för överlastning av gods mellan bil och tåg. Vägtrafik Viktiga regionala vägförbindelser för kommunen är E22, Väg 19, Väg 21 och Väg 118. Inom kommunen i övrigt finns ett stort nätverk av statliga, kommunala och enskilda vägar. De viktigaste vägförbindelserna mellan olika kommundelar redovisas på kartbilden Trafikinfrastruktur, s.47.

Busstrafik Kommunens busstrafik består av regionbuss och stadsbuss. Stadsbusstrafiken omfattar Kristianstads tätortsområde. Regionbusstrafiken kompletterar tågtrafiken regionalt och utgör viktiga förbindelser mellan Kristianstad och de olika kommundelarna. Bäst förbindelser med Kristianstad har basorterna och en del andra större orter. Se kartbilden Restid med regionbuss till Kristianstad. En stor andel av befolkningen bor i mindre orter eller på landsbygden där tillgången till kollektivtrafik är begränsad eller saknas helt. Kristianstad utgör den samlade knutpunkten för Restid med region- kommunens kollektivtrafik. Med det nya resecen- buss till Kristianstad trum som planeras stå klart vid Kristianstads C Restiderna är ungefärliga och under 2013 kommer all tåg- och busstrafik att sam- avser förhållandena under 2011. manstråla i en punkt. 0-10 min

Gång- och cykeltrafik 10-20 min Gång- och cykeltrafiken spelar en viktig roll för transporter mellan bostad, arbete, service, skola och 20-30 min fritid eller som transportmedel till och från hållplat- 30-40 min ser. Cykelvägar är också viktiga länkar mellan orter Linje med mycket få och till målpunkter för turism och friluftsliv. turer, ingen redovisning av restiden.

45 Växjö Utbyggnader och förbättringar av cykelvägnätet Godstrafik till och från hamnen sker både via järn- Vislanda sker kontinuerligt utifrån det kommunövergripande väg och väg. En brist är att järnvägen inte är elektri- Diö dokumentet Säkrare cykelvägar 2005 där brister och fierad. Älmhult saknade länkar i systemet beskrivs och prioriteras. Killeberg Markaryd Osby Vittsjö Bredband FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Bjärnum Hästveda Hässleholm KlippanPerstorp Ett snabbt bredband är idag lika viktigt som väg- Åstorp Tyringe Ballingslöv Karlshamn och elnät för företag och privatpersoner. Att kunna Hållbart resande Vinslöv Önnestad Bromölla Sölvesborg arbeta eller sköta ett företag hemifrån är ett själv- Sösdala En fortsatt utveckling av gång-, cykel- och kollek- Helsingborg Tjörnarp Fjälkinge klart krav för många och hushållens användning av Kristianstad tivtrafikens attraktivitet i förhållande till bilen är Höör digitala tjänster ökar snabbt. Region Skåne håller på nödvändigt av flera skäl. Lokalt orsakar biltrafiken att ta fram en Bredbandsstrategi för Skåne, en sats- Eslöv problem i form av buller, barriäreffekter, luftförore- ning på en ny generation bredbandsnät som medger ningar och ytkrävande parkeringslösningar. Globalt Lund betydligt högre kapacitet än dagens. Målsättningen är biltrafiken en starkt bidragande orsak till pro- Malmö till år 2020 är att minst 95 procent av Skånes hushåll blem som global uppvärmning och övergödning. och arbetsplatser ska kunna ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s. Bredbands- Många människor har av olika skäl inte tillgång till strategin bidrar till ett Skåne där det är möjligt att bil eller har det bara delvis. Till denna grupp hör Planerade hållplatser i projektet Pågatåg Nordost och Tågstopp bo och verka överallt. barn och många ungdomar, ekonomiskt svaga, äldre Södra Stambanan och funktionshindrade. För dessa grupper är möjlig- I Kristianstad kommun finns optiskt fibernät utbyggt heten att istället kunna gå, cykla eller åka kollektivt till alla tätorter och till ytterligare några småorter särskilt viktig. inom ramen för projektet Bredband för alla i Skåne (BAS). Nätet är byggt fram till varje orts telestation, En fråga som uppmärksammats mycket på senare år vilket ger invånarna tillgång till ADSL-anslutning. är bristen på fysisk aktivitet som ett av de största Inom Kristianstad finns stadsnät med optokabel. hoten mot befolkningens hälsa. Att gå eller cykla till vardagens målpunkter kan räcka för att en person ska uppnå rekommendationen om minsta nivå på Flygtrafik fysisk aktivitet. Kristianstad flygplats har direktflyg till och från Stockholm - Arlanda. Verksamheten är viktig för Kommunens ställningstagande nordöstra Skånes näringsliv som ett alternativ • Kommunen ska ha effektiva nätverk av kom- till Sturups och Kastrups flygplatser. Flygplatsen munikationer för lokala transporter och regio- bedöms som riksintressant av Trafikverket. nala pendlingsmöjligheter. I största rimliga utsträckning ska gång-, cykel- och kollektivtra- Åhus hamn fik finnas som ett attraktivt alternativ till bil- Åhus hamn är östra Skånes största hamn och av trafik. regional betydelse som bulk- och containerhamn • Bostäder, arbetsplatser, service, kultur och med linjer till Tyskland och England. För import- fritid ska lokaliseras så att behovet av trans- och exportberoende företag i nordöstra Skåne har porter och biltrafik minimeras och så att gång-, Öresundståg genom Vattenriket hamnen fått en ökad betydelse. cykel- och kollektivtrafik gynnas.

46 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun • En trafikslagsövergripande strategisk plan som behandlar trafik, gång och cykelvägar och transporter ska tas fram för Kristianstads kommun och staden. Planen ska även omfatta mellankommunala och regionala stråk.

Fyrstegsprincipen Vid ställningstaganden till utbyggnad av infrastruktur tillämpas ofta Fyrstegsprincipen som arbetsmo- dell. Denna innebär att kapacitetsproblem i väg- och järnvägsnätet ska åtgärdas enligt följande steg: 1) Kan frågan lösas genom åtgärder som påverkar transportbehovet eller val av transportsätt? 2) Kan frågan lösas genom effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur eller fordon? 3) Kan frågan lösas genom begränsade ombyggnads- åtgärder? 4) Måste frågan lösas genom större ombyggnadsåt- gärder eller nyinvesteringar? Traﬁ kinfrastruktur Kommunens ställningstagande Alternativ för framtida • I utvecklingen av infrastruktur ska kommunen vägdragning tillämpa fyrstegsprincipen. Alternativ för framtida järnvägsdragning Diagona- len, kan krävas att fler al- Trafikverkets och Region Skånes ternativa spårsträckningar planer för väg och järnväg studeras Trafikverket och Region Skåne upprättar regelbun- Alternativ för framtida ny det investeringsplaner för den långsiktiga infra- järnvägsdragning mellan Kristianstad-Åhus, kan strukturutvecklingen. Framtagandet av dessa planer krävas att fler alternativa är en process där kommunerna har möjlighet att spårsträckningar studeras yttra sig som remissinstanser. Järnvägar och Euro- Planerade stationslägen pavägar finansieras via en nationell plan, medan de regionala planerna bekostas av Region Skåne och Resecentrum vid kommunen. Kristianstad C Följande nationella och regionala planer och måldo- Åhus hamn kument styr för närvarande utbyggnaderna av stat- Farled liga vägar och järnvägar: Kristianstads flygplats

Antagandehandling 47 • Nationell plan 2010-2021, som omfattar järnvägar E22 och Europavägar. Trafikverket. Region Skåne anser att en utbyggnad av E22 till • Regional transportinfrastrukturplan för Skåne motorväg mellan Malmö och Kristianstad är en av de 2010-2021, som bland annat omfattar kommunala viktigaste infrastruktursatsningarna för att främja och enskilda vägar. Region Skåne. sysselsättning och tillväxt i regionen. • Trafikförsörjningsprogram som beslutas av En utbyggnad av samtliga delsträckor till motorvägs- den regionala kollektivtrafikmyndigheten inom standard, förutom delen förbi Hörby och Fjälkinge - Region Skåne. Denna baseras bland annat på Tåg- Gualöv, finns med i gällande långsiktiga planer för strategi Skåne 2037. investeringar i transportsystemet. För sträckningen Fjälkinge-Gualöv pågår en vägutredning som ska Förbättrad kapacitet i järnvägsnätet leda till ett ställningstagande om framtida sträck- Enligt Skånetrafikens bedömning i Tågstrategi Skåne ning. Etappen finns inte med i den nuvarande natio- 2037 kommer tågresandet att fortsätta öka kraftigt. nella trafikplanen. Omfattande åtgärder i järnvägsnätet krävs både på kort och lång sikt för att möta efterfrågan på ökad Kommunens ställningstagande turtäthet och minskade restider. • E22 mellan Fjälkinge- Gualöv behöver byggas ut till motorvägsstandard. Kommunen ska verka Kristianstad berörs närmast av trafiken på Skåneba- för att den ska finnas med i den nationella tra- nan och Blekinge kustbana. Skånebanan på sträckan fikplanen. Kristianstad – Hässleholm är en av Sveriges mest trafikerade enkelspårssträckor. I Trafikverkets Väg 19 kapacitatsutredning från 2012 har en utbyggnad Väg 19 mellan Broby och Ystad är en regionalt viktig med partiellt dubbelspår föreslagits som åtgärd för förbindelse mellan södra Småland, nordöstra Skåne att öka kapaciteten på sträckan. och Österlen. Den är ett viktigt pendlingsstråk för Kommunens ställningstagande arbete och utbildning och nyttjas för långväga godstransporter till Polen via Ystad. Den trafikförsörjer • Åtgärder behöver vidtas inom en nära framtid även Kristianstad flygplats. Vägen är på stora delar för att väsentligt öka kapaciteten på sträckan smal med många anslutningar från andra vägar och Kristianstad - Hässleholm. fastigheter. Den är också relativt tätt trafikerad av • På längre sikt behöver sträckan Kristianstad- lastbilar och traktorer. Godstrafiken genom Dege- Sölvesborg och hela Blekinge Kustbana förbätt- berga är särskilt problematisk. Förbifart Degeberga ras för att möta framtida kapacitetsbehov. finns ej med i den regionala transportinfrastrukturplanen, men blev ett riksintresse november 2011. • I utbyggnadsorter längs järnväg ska kommu- Även passagen genom Färlöv - Vinnö innebär stör- nen beakta behov av utrymme för kapacitets- ningar. höjande åtgärder som till exempel mötesspår i orter längs järnvägen. En förnyad vägutredning pågår för en ny vägsträck- ning väster om befintlig väg 19 mellan Bjärlöv och Karpalund.

Hållplats i Degeberga

48 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun En förnyad vägutredning pågår även för en ny väg- för en sådan ny järnväg utpekat öster om Nosaby sträckning öster om nuvarande väg 19 mellan Karpa- och Hammar. Befintligt spår till Åhus genom staden lund och Trafikplats Härlöv. På kommunens initiativ och Skånes Viby används bara för godstrafik med få finns en alternativ sträckning där väg 19 ansluter till turer per dag och är inte lämplig till att byggas om en ny trafikplats på väg 21 vid Isgrannatorp. för snabb persontågstrafik. I Tågstrategi 2037 tar Skånetrafiken upp en ny Kommunens ställningstagande järnvägsförbindelse mellan Kristianstad och Åhus • Väg 19 behöver byggas ut så att målstandarden som ett tänkbart behov på lång sikt, efter år 2030. 100 km/h uppnås på hela sträckan. Sträckan finns inte med i den nationella trafikpla- • Förbifarter behöver byggas vid Degeberga och nen. Färlöv - Vinnö för att undvika besvärande och riskfylld genomfartstrafik. Kommunen ska Kommunens ställningstagande verka för att den ska finnas med i den regionala • Kommunen anser att en ny järnväg för person transportinfrastrukturplanen. - och godstrafik mellan Kristianstad och Åhus är intressant på längre sikt. Superbusskoncep- Väg 21 tet ska dock prövas i första hand, se avsnittet Väg 21 mellan Kristianstad-Hässleholm-Helsingborg Kollektivtrafik. är det viktigaste östvästliga vägstråket genom norra Skåne. Vägen har på delar av sträckan dålig fram- Väg 118 komlighet och säkerhet. Vägsträckningen finns med Väg 118 förbinder Bjärlöv - Kristianstad - Åhus med Blandade trafikslag i den regionala transportinfrastrukturplanen. Väg 19 söder om Degeberga. Sträckan mellan Kris- tianstad och Åhus är en av östra Skånes mest trafi- Kommunens ställningstagande kerade med upp till 10.000 fordon/md sommartid. • Väg 21 behöver byggas ut så att målstandarden På sträckan går också tunga transporter till Åhus 100 km/h uppnås på hela sträckan Vanneberga hamn- och industriverksamhet vilket gör den regio- - Önnestad. nalt viktig. Passagen genom Rinkaby är problematisk med besvärande bullernivåer och trafiksäkerhets- problem. Dåvarande Vägverket påbörjade en utred- Infrastruktursatsningar på längre sikt ning av en förbifart 1993 men denna finns inte med i Ny järnväg Kristianstad-Åhus den regionala transportinfrastrukturplanen. Möjligheten att bygga en ny järnvägsförbindelse för Med en ny förbifart på plats i Rinkaby kan möjlig- persontågstrafik mellan Kristianstad och Åhus har heten att stänga Åsumsvägen för tung trafik genom diskuterats under många år. Stråket Åhus-Kristian- Hedentorp/Helgedal övervägas. stad är östra Skånes största pendlingsrelation med buss samtidigt som stor pendling sker med bil. Med Kommunens ställningstagande Pågatågförbindelser skulle Åhus goda utvecklings- • Med hänsyn till den höga trafikbelastningen förutsättningar förbättras ytterligare. på Väg 118, sträckan Kristianstad-Åhus, anser I Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad, anta- kommunen att en förbifart behöver byggas gen av Kommunfullmäktige 2009, finns ett reservat förbi Rinkaby. Kommunen ska verka för att den Centralstationen i Kristianstad

Antagandehandling 49 ska finnas med i den regionala transportinfra- Gång- och cykeltrafik strukturplanen. Kommunens ställningstagande Diagonalen • Gång- och cykelvägnät ska utformas trygga, En utbyggnad av en ny genare järnvägsförbindelse trafiksäkra, tillgängliga för personer med funk- mellan Kristianstad-Hörby-Lund, den så kallade Dia- tionsnedsättning, snabba, bekväma, intressanta gonalen, skulle ge person- och godstrafik från Nord- och trivsamma. Ofta går inte alla kvaliteter att östra Skåne och Blekinge en betydligt genare väg till uppfylla samtidigt. Vid behov ska alternativa Malmö-Lund samtidigt som Södra Stambanan avlas- stråk finnas för olika syften. tas. Ett alternativ till en sträckning via Hörby kan • Tryggheten påverkas av hur överblickbart, vara att järnvägen ansluter till Södra Stambanan vid belyst och befolkat stråket är och hur angräns- Höör. ande områden uppfattas. Lastbilstrafik genom Degeberga Kommunens ställningstagande • Trafiksäkerheten påverkas främst av hur kors- • Kommunen anser att en ny järnväg för person- ningspunkter utformas. och godstrafik mellan Kristianstad-Hörby/ • Tillgängligheten för personer med funktions- Höör-Lund, via flygplatsen, är intressant på nedsättning påverkas av bland annat mark- längre sikt. beläggning, hantering av nivåskillnader och orienterbarhet. Kollektivtrafik • Snabbhet och bekvämlighet påverkas av genhet, En fortsatt utveckling och förbättring av busstrafik- framkomlighet och möjligt att hålla hög hastig- förbindelserna är angelägen. Som ett alternativ till het. Tillräckliga ytor för parkering ska finnas spårbunden trafik har Kristianstad och Östra Göinge vid målpunkten. kommuner tillsammans med Skånetrafiken studerat • Stråk genom parker och trevlig stadsmiljö sträckan Åhus - Kristianstad - Älmhult för trafike- har goda förutsättningar att vara intressanta Bilfärjan till Ivö ring enligt superbusskonceptet. Superbussar kräver och trivsamma medan stråk utmed baksidor hög framkomlighet med relativt få hållplatser och av bebyggelseområden eller hårt trafikerade har hög komfort enligt principen tänk tåg, kör buss. vägar lätt upplevs som tråkiga och otrivsamma. Kommunens ställningstagande • Generellt gäller att gång- och cykelbana bör • Regionbusstrafiken ska kontinuerligt utvecklas skiljas åt. för att på ett effektivt sätt förbinda kommunens • För förslag till utbyggnad av cykelvägar mellan orter med centralorten Kristianstad, med var- orter se avsnittet Turism och rekreation. andra och med andra orter regionalt. • En trafikslagsövergripande strategisk plan • Prioriterade kollektivtrafikstråk med så kallad som behandlar trafik, gång och cykelvägar superbuss är intressant att utveckla. och transporter ska tas fram för Kristianstads kommun och staden. Planen ska även omfatta mellankommunala och regionala stråk.

Cykelparkering

50 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Hamn och flygplats • En ny bredbandsstrategi ska tas fram. Denna ska bland annat behandla hur utbyggnad av Kommunens ställningstagande bredband kan stödjas i de kommundelar där • Kommunen ska verka för att Kristianstad flyg- marknaden inte kommer att göra de investe- plats även fortsättningsvis kan fylla en viktig ringar som behövs. funktion som regional flygplats. • Kommunen ska verka för att Åhus hamn utvecklas som regional hamn. En förbättring av järn- vägskopplingen behöver ske för att överföra godstransporter till hamnen från väg till järn- väg.

Bredband Enligt det nationella målet för bredbandsutbyggnad ska minst 90 procent av alla hushåll och företag i landet ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020. För att nå detta mål krävs stora satsningar på utbyggt fibernät. Trådlösa tekniker kan få stor bety- Regionbuss ”Pendeln” mellan Kristianstad-Åhus delse för uppkopplingsmöjligheterna på landsbygd eller i mindre orter där utbyggnadskostnaderna för fiber ända till hemmet blir mycket stora. På landsbygden är det minst troligt att marknaden kommer att göra de investeringar som behövs. Där kommer det att bli viktigt att arbeta med ekonomiska bidrag och samverkan med föreningar och byalag för att åstadkomma en utbyggnad. Även andra områden, exempelvis villaområden inom såväl mindre som större tätorter, kan kräva ett speciellt fokus eller riktade insatser i brist på investeringar från marknadens sida.

Kommunens ställningstagande • Kommunen arbetar med att ta fram en kommunal bredbandsstrategi. Målsättningen är att minst 95 procent av kommunens hushåll samt arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020. E22 vid Kristianstad

Antagandehandling 51 SSKOLA,KOLA, OOMSORG,MSORG, KULTURKULTUR OCHOCH FRITIDFRITID

Detta kapitel behandlar kommunens utbud av NNULÄGEULÄGE Förskola finns som regel överallt där det finns skola. skola, omsorg, kultur och fritid. Till kultur- och Några orter har bara förskola. Fritidshem finns där fritidsutbudet räknas här även offentliga mil- skola finns. jöer i form av torg, grönområden och lekplatser. Utbudet i olika orter Kommunen har en stor organisation för skolskjuts Tätortsnära strövområden behandlas i avsnittet Kristianstads kommun är stor till ytan och en stor eftersom en stor andel av befolkningen bor i mindre Turism och rekreation. andel av befolkningen bor i mindre orter och på landsbygden. Detta innebär förhållandevis stora orter och på landsbygden. kostnader för att erbjuda kommunal service. Utöver Kristianstad är det basorterna samt Färlöv Vård och omsorg och Everöd som har det bästa utbudet av skola, Vårdcentraler som finansieras av Region Skånes omsorg, kultur och fritid. finns, förutom inom Kristianstad stad, även i Åhus, Tollarp och Degeberga. Dagens utbud har formats utifrån befolkningsun- derlaget, behovet av geografisk spridning till kom- Kommunens omsorgsverksamhet omfattar vård och munens olika delar och även utifrån hur den tidigare omsorg om äldre och personer med funktionsned- kommunindelningen såg ut. Huvudprincipen är att sättning. De stödinsatser som kommunen erbjuder utbudet koncentrerats till vissa orter som servar ett äldre bygger på att man ska kunna bo kvar hemma omland. även om man behöver mycket hjälp. Omsorgsverksamheten erbjuder också mötesplatser Förskola och skola för äldre och personer med funktionsnedsättning, Till den kommunala barn- och utbildningsverk- tidigare kallade områdescentraler, där möjlighet samheten räknas förskola, grundskola, särskola, finns att äta och delta i gemensamma aktiviteter. fritidshem, gymnasieskola och olika typer av vuxen- Mötesplatserna finns i basorterna och i ytterligare utbildning. Den övervägande delen drivs i kommunal några av de största orterna. regi, men det finns också fristående förskolor och Plats på vård- och omsorgsboende beviljas endast skolor som drivs med bidrag från kommunen. om man har ett omfattande behov av vård, omsorg, Problem med bristande underlag finns för vissa kom- trygghet och service. Flertalet äldre väljer att flytta munala skolor. Under 2009 och 2010 har skolorna i till ett vård- och omsorgsboende nära sin hemort Trolle Ljungby, Träne och Rickarum avvecklats på och sitt sociala kontaktnät, men många som flyttar grund av bristande underlag. längre bort, ofta till en ort där barn eller andra nära släktingar bor.

Degeberga skola.

52 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Yngre personer med funktionsnedsättning kan I kommunen finns ett stort antal föreningar vars ide- beviljas plats i gruppbostad eller i egen bostad med ella arbete är avgörande för det utbud av kultur- och särskild service. fritidsverksamheter som finns att ta del av. I många fall samverkar också kommunens förvaltningar och Trygghetsbostäder är en ny boendeform för perso- ideella föreningar om drift och evenemang. ner över 70 år som inte behöver så mycket hjälp, men som vill bo tillsammans med andra i samma situation och där det finns ett visst utbud av service och Torg, parker och grönområden aktiviteter. Tillräckligt underlag för trygghetsbostä- der kan väntas finnas inom Kristianstad stad och i Offentliga miljöer basorterna. Kommunen har även huvudansvaret för att det finns offentliga platser i form av parker, grönområden, gator och torg. Offentliga mötesplatser är en arena Kultur och fritid för samhällsdebatt och kultur- och fritidsaktivite- Kommunens kultur- och fritidsverksamhet består av ter. Ytor för fysisk aktivitet, lek, spel och idrott är en en mängd olika aktiviteter, exempelvis: viktig del av den offentliga gröna miljön. • Stadsbiblioteket med filialer i basorterna samt Välfungerande offentliga mötesplatser behövs för att Everöd, Färlöv, Linderöd och Äsphult. människor ska kunna mötas spontant och på jämlika • Evenemang under året, till exempel Kristianstads villkor. Detta skapar i sin tur förutsättningar för bokfestival, konserter, föreläsningar, utomhus- delaktighet, socialt engagemang och förståelse för konserter på Tivoliscenen. andra människor. • Kulturhuset Barbacka, Kristianstads Teater, Grönskans positiva hälsoeffekter Konsthallen och Konserthuset. Samstämmig forskning visar att grönska som träd- • Fritidsgårdar i basorterna och i Kristianstad. planteringar, parker och naturområden ger god effekt på återhämtning av stress och förbättring av • Idrottshallar i anslutning till skolor, allt ifrån små koncentrationsnivån. Den som har goda rekreations- skolgymnastiksalar till större skolidrottshallar. möjligheter nära bostaden är också mer benägen att • Kommunala idrottsplatser. röra på sig och motionera. • Badplatser vid insjö och kust. Pågående forskning visar att människor som bor mindre än 50 meter från grönområden besöker dem i • Motions- och hälsospår, varav en del sköts av för- genomsnitt tre till fyra gånger i veckan. Har man mer eningar. än 300 meter från bostaden till grönområde minskar • Tivolibadet, ishall och arena i Kristianstad. användningen av området i hög utsträckning. Enligt Boverkets planeringsunderlag Bostadsnära natur • Åtta tempererade friluftsbad jämnt geografiskt från 2007 bör bostadnära natur finnas inom 300 fördelade i kommunen. Fem drivs i kommunal regi meter från bostaden. och tre drivs av i föreningar. • Båtplatser i Åhus hamn.

Antagandehandling 53 FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Vård och omsorg Behovet av vård- och omsorgsboende väntas öka Utbudet i basorter och övriga orter kraftigt efter 2020. Utbyggnader kan även visa sig behövas inom den närmaste 10-årsperioden. Kommunens ställningstagande Utbyggnaderna planeras i första hand lokaliseras • Kommunens basorter ska vara de orter utanför till Kristianstad och Åhus eftersom dessa orter har Kristianstad stad som erbjuder det bredaste minst antal platser i vård- och omsorgsboende i för- utbudet av skola, omsorg, kultur och fritid. hållande till folkmängd. • Övriga orter kan ha ett mer eller mindre utbyggt Behov finns av nya gruppbostäder för yngre perso- utbud beroende på befolkningsunderlag och ner inom Kristianstads stad. På längre sikt kan fler avstånd till närmaste basort eller Kristianstad utbyggnader behövas i andra delar av kommunen. stad. Kommunens ställningstagande Förskola och skola • Vård- och omsorgsboenden ska lokaliseras med god kollektivtrafikförsörjning men behöver Utanför Kristianstad stad kan ny mark eventuellt inte ligga centralt. behöva tas i anspråk för skola i Åhus. I övriga basorter bedöms utbyggnadsbehovet för skola kunna till- • Kommunen ska verka för att så kallade trygg- godoses genom tillbyggnader av befintliga lokaler. hetsbostäder för äldre tillkommer i Kristian- stad och i basorterna. Utbyggnad av nya förskolor kan framför allt behövas i Åhus, Önnestad, Fjälkinge och Tollarp. • Trygghetsbostäder bör lokaliseras nära service, kollektivtrafik och mötesplatser för äldre. Kommunens ställningstagande • Skola och förskola ska lokaliseras bostadsnära Bostadsnära grönstruktur och så att goda förutsättningar skapas för en trygg skolväg till fots eller med cykel. Kommunens ställningstagande • Skola och förskola bör om möjligt lokaliseras • Tillgång till så kallad bostadsnära natur bör inom gångavstånd till naturmark, så att denna finnas inom 300 meter från bostaden. Området kan användas enkelt i undervisning och aktivi- ska vara en plats som lämpar sig för fysisk akti- teter. vitet, lek, avkoppling, spontana möten och sam- varo och kan vara till exempel en bostadsgård, planlagd parkmark eller tätortsnära skog eller öppen mark. Området ska uppfylla tillräcklig kvalitet och tillgänglighet för de olika åldrar och befolkningsgrupper som ska använda det. • Större sammanhängande grönstruktur för pro- menader eller annan motion bör finnas inom 500 meter från bostaden. Hit kan räknas både planlagd park- och naturmark och tätortsnära

54 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun skog eller öppen mark som uppfyller tillräcklig Lekplatser kvalitet och tillgänglighet. Kommunens ställningstagande • I det öppna jordbrukslandskapet bör gränsom- rådet mellan bostadsbebyggelse och odlad mark • I basorterna ska det finnas minst en så kallad nyttjas som skyddszoner mot vind, gödselsprid- områdeslekplats som med fördel samordnas ning och användning av bekämpningsmedel. med tätortsparken. Områdeslekplatsen ska Området ska ha skyddande träd- och buskvege- rymma både lugna och aktiva lekar för barn tation och möjlighet till promenadstigar. mellan 0-15 år. Antalet områdeslekplatser avgörs med hänsyn till bland annat ortens storlek och barriärer i form av större vägar eller Mötesplatser på ortsnivå liknande. Resterande lekplatser klassas som närlekplatser. Kommunens ställningstagande • I basorterna ska det finnas minst en så kallad • I basorterna ska det finnas en områdeslekplats tätortspark. Tätortsparken är en mötesplats som är anpassad för barn med funktionshinder. för invånarna i basorten med omland och ska • För övriga tätorter bedöms behoven av lekplat- rymma möjligheter till aktiviteter för alla ser från fall till fall. Kristianstads stadsdelar åldrar. Den ska vara tillgänglig för alla och gå behandlas i Fördjupad översiktsplan för Kristi- att nå på ett trafiksäkert sätt till fots eller med anstads stad. cykel. Övriga parker klassas som lokalparker. • I basorterna ska det finnas minst en offentlig mötesplats som främjar möten mellan männis- kor av alla kategorier och som kan användas för framträdanden och kultur- och fritidsaktiviteter. Tätortsparken kan få rollen som en sådan offentlig mötesplats. Platsen ska ha en utformning som är representativ för orten och som bidrar till en positiv identitet. • För övriga tätorter bedöms behoven av tät- ortspark och annan offentlig mötesplats från fall till fall. Kristianstads stadsdelar behandlas i Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad.

Antagandehandling 55 VVATTEN-ATTEN- OCHOCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGAVLOPPSFÖRSÖRJNING

Planering av vatten- och avloppsförsörjning är NNULÄGEULÄGE Många orter och bebyggelsegrupper, bland annat viktig för att säkerställa människors hälsa, mini- Önnestad, Fjälkinge och Åhus, är anslutna till det De senaste åren har regelverket kring enskilda avlopp mera miljöbelastningen och för att åstadkomma centrala avloppsreningsverket i Kristianstad. och allmänna vattentjänster skärpts. Samtidigt har en god hushållning med naturresurser. kraven på att uppnå eller bibehålla en god status för Andra orter har egna kommunala avloppslednings- nät och reningsanläggningar. Flera har begränsad Detta avsnitt handlar om vatten- och avloppsför- alla yt- och grundvattenresurser ökat genom infö- eller m y cket begränsad kapacitet för att ansluta fler sörjning i form av dricksvatten, spillvatten och randet av miljökvalitetsnormer för vatten. fastigheter. Till dessa hör bland annat Maglehem och dagvatten. Det behandlar också områden med Detta har inneburit och kommer att leda till fler Linderöd. I båda dessa orter är avloppsreningsver- särskilt sårbart grundvatten och skydd av vat- och mer komplicerade ärenden rörande vatten- och ken dimensionerade för fler personer än vad som är tentäkter. avloppsfrågor för kommunen, både i avloppsärenden anslutna. Här beror kapacitetsproblemen främst på och vid förhandsbesked och planläggning. stort inläckage av ovidkommande vatten. Enligt det åtgärdsprogram som kommunerna ska I samrådsförslaget till kommunal VA-plan finns en följa för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för redovisning av de kommunala reningsverken s kapa- vatten ska kommunerna i samverkan med länssty- citet och behov av åtgärder. relserna utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god Behov av utbyggt kommunalt vatten kemisk status eller god kvantitativ status. och/eller avlopp Arbete pågår för närvarande med en VA-plan för Enligt vattentjänstlagen ska kommunen besluta om Kristianstads kommun 2014-2025. Planen planeras verksamhetsområden för vatten och/eller avlopp skickas ut för samråd under våren 2013 och antas och snarast anordna en allmän VA-anläggning i föl- senare under 2013. jande fall: • om det behövs i ett större sammanhang för en viss Orter med kommunalt vatten befintlig eller blivande bebyggelse, och och avlopp • om det behövs med hänsyn till skyddet för män- Vilka orter som har kommunalt avloppsnät framgår niskors hälsa eller miljön. av kartbilden Orter utanför Kristianstads stad med Med allmän VA-anläggning menas en VA-anläggning kommunalt avlopp. Kommunalt vatten finns gene- över vilken kommunen har ett rättsligt inflytande rellt utbyggt där kommunalt avlopp finns. Därutöver och som har ordnats och används för att uppfylla finns områden med bara kommunalt vatten, bland kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen. Avloppsreningsverk i Gärds Köpinge. annat i kustområdet söder om Åhus.

56 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Med första punkten avses en relativt samlad bebyg- gelsegrupp på minst 20-30 fastigheter. Ligger bebyggelsen i närheten av ett befintligt verksam- hetsområde kan ett mindre antal fastigheter komma ifråga. Med skydd av hälsa avses exempelvis att enskilda avlopp hotar kvaliteten i enskilda vattentäkter eller riskerar att sprida smitta via ytvatten. Med skydd av miljön avses påverkan på yt- och grundvatten genom På väg att föroreningar. nsautal s til CRV För mindre bebyggelsegrupper än så och för den spridda bebyggelsen på landsbygden har kommunen normalt inget ansvar för att ordna vatten och avlopp. Uppskattningsvis finns det ca 8-9000 fastigheter med enskild vatten och avloppsförsörjning i kommunen. Som ett underlag för utbyggnad av kommunalt avlopp har en behovsbedömning gjorts för ett 50-tal befintliga bebyggelsegrupper i kommunen. Av dessa för- slås flertalet på sikt anslutas till kommunalt avlopp enligt samrådsförslaget till kommunal VA-plan, se kartbilden Stråk för utbyggnad av kommunalt avlopp inom befintlig bebyggelse under rubriken Framtida utveckling. Där kommunen väljer att bygga ut kommunalt avlopp är avsikten att även vatten ska byggas ut om detta saknas i området.

Dagvattenhantering Kommunen har det övergripande ansvaret för att Orter utanför dagvattenhanteringen fungerar tillfredsställande Kristianstad stad- inom tätorter och större bebyggelsegrupper. Omhän- med kommunalt dertagandet av dagvatten ska uppfylla kraven på avlopp skydd av människors hälsa och miljön och helst Avloppsnät som är fungera som en resurs i vattnets kretslopp. anslutet till Centrala reningsverket i Kristi- Kraven på dagvattnets kvalitet när det når yt- och anstad grundvatten har skärpts genom införandet av mil- Lokalt avloppsnät med jökvalitetsnormer för vatten. Dessa innebär att alla egen reningsanlägg- vattenförekomster inom kommunen ska ha god eko- ning. logisk och kemisk status år 2015.

Antagandehandling 57 En utmaning är att bättre nyttja dagvattenhanteringen som ett positivt inslag i den byggda miljön genom estetiskt tilltalande ytor och stråk med meandrande vatten och grönska. Vid planering i vattennära utbyggnadsförslag kan en medveten utformning inte bara lösa exploateringens dagvattenhantering utan också hjälpa till att förbättra miljöförhållandena i recipienten. En ny utmaning är också att skapa beredskap för kraftig nederbörd och skyfall. Denna typ av väder- situationer kan väntas bli vanligare i framtiden och riskerar att orsaka översvämningar med skador på bebyggelse och infrastruktur. Det lokala miljömålet att bevara våtmarkerna inom Biosfärområde Kristi- anstads Vattenrike, bidrar till att ta hand om vatten vid översvämningar eftersom de fungerar som vat- tenmagasin. Vattentäkter Kommunala vattentäkter redovisas på kartbilden Skydd av grundvatten. Arbete pågår med att se över omkringliggande vattenskyddsområden och nya moderna skyddsföreskrifter kommer att införas för de olika områdena. Det finns också ett antal större enskilda vattentäkter i kommunen, bland annat för livsmedelsindustrin, som är i behov av skydd. På grund av risken för förorening från den närbe- lägna Härlövstippen måste kommunen inom de när- maste åren lämna vattentäktsområdet i centrala Kristianstad. Förhoppningen är att Kristianstad kommer att kunna försörjas med dricksvatten från Skydd av grundvatten Näsby fält där nya vattentäkter planeras. Provborr- ning har även gjorts vid Yngsjö men eftersom resul- Område med sårbart tatet ej var tillfredsställande har projektet skjutits grundvatten på framtiden. Område med mycket sårbart grundvatten

Kommunal vattentäkt

Utredningsområde för eventuell framtida vat- tentäkt

58 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Kommunal VA-plan Kommunens ställningstagande • En kommunomfattande VA-plan beräknas antas av Kommunfullmäktige under 2013. Planen ska behandla både dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvattenförsörjningen samt omvärlds- faktorer och förutsättningar som påverkar VA-försörjningen de närmaste 20 åren. Dag- och dränvatten samt dricksvattenförsörjningen behandlas dock endast översiktligt. • Kommunen har för avsikt att arbeta vidare med dricksvattenförsörjningen i en särskild vattenförsörjningsplan. Avsikten är också att arbeta vidare med dagvattenhanteringen som en uppföljning av gällande dagvattenpolicy för Kristianstads kommun, antagen av Kommun- Stråk för utbyggnad fullmäktige 2010-03-10. av kommunalt avlopp • VA-planen bör liksom den kommunala över- inom beﬁ ntlig bebyg- siktsplanen aktualitetsförklaras en gång per gelse mandatperiod. OBS, preliminär bedömning enligt samrådsversion för VA-plan för • Innehållet i dokumenten ska vara samstäm- Kristianstads kommun 2014-2025. migt. Utbyggnadsstråk med hög prioritet, inom 5 år.

Exempel på VA-planens innehåll Utbyggnadsstråk med medelhög prioritet, inom Avlopp 10 år. • VA-planen beskriver var det kommunala avlop- Utbyggnadsstråk med låg pet ska byggas ut inom befintlig bebyggelse i prioritet, om mer än 10 år. form av nya eller utökade verksamhetsområde Behovsbedömd bebyg- och med vilken prioriteringsordning detta ska gelsegrupp som planeras göras. Se preliminär bedömning på kartbilden anslutas till ett utbygg- nadsstråk. Stråk för utbyggnad av kommunalt avlopp inom befintlig bebyggelse. Behovsbedömd bebyggel- segrupp som tills vidare • VA-planen anger var kapacitetshöjande åtgär- inte planeras anslutas till der ska göras inom befintligt ledningsnät och kommunalt avlopp.

Antagandehandling 59 befintliga reningsverk för att skydda män- 03-10, ska följas upp med ett fortsatt arbete niskors hälsa och miljön och/eller möjliggöra kring rening av dagvatten, skötsel, kostnader ytterligare abonnenter. med mera. • VA-planen redogör för utbyggnadernas finan- Följande gäller i enlighet med Dagvattenpolicy siering och dess konsekvenser för VA-taxan. för Kristianstads kommun: • VA-planen innehåller principer för handlägg- • I första hand ska dagvattnet helt tas om hand ning av enskilda avlopp i väntan på VA-utbygg- på den egna fastigheten genom infiltration eller nad. avdunstning. I andra hand ska dagvattnet för- • Planen anger principer för handläggning av dröjas på tomtmark och sedan ledas bort via enskilda avlopp inom områden där utbyggnad öppna diken eller andra ytor. Detta sker genom av kommunalt vatten och avlopp inte planeras att området höjdsätts så att vattnet kan ledas, ske. samlas eller spridas ut utifrån behov. • Om det finns särskilda behov av att rena vatt- Dricksvatten net, till exempel genom sedimentation, ska även • Förnyelseplanen för kommunens vattenled- detta ske på den egna fastigheten. ningsnät uppdateras och intensifieras för att • Det är markägaren/verksamhetsutövaren som säkerställa kvalitet och ökat kapacitetsbehov. har ansvaret för att finansiera och finna lös- • En vattenförsörjningsplan tas fram med ningar för sitt dagvatten. Vid detaljplanelägg- strategier och riskanalys för den framtida ning ska en beskrivning finnas av den tänkta vattenförsörjningen i kommunen. Reservvat- dagvattenhanteringen. tenförsörjning ska planeras för kommunens • Dagvattenhanteringen ska anpassas till att större orter. vädersituationer med kraftig nederbörd och • Det pågående arbetet med att upprätta och skyfall kan väntas bli vanligare i framtiden. fastställa nya vattenskyddsområden fortsätter. Både befintliga och framtida vattentäkter ska långsiktigt skyddas. Detta gäller även enskilda vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller levererar mer än 10 m3 dricksvatten per dygn.

Dagvatten • Eventuella kapacitetsbrister i dagvattennätet utreds, liksom behovet av ett utbyggt system i form av i första hand fördröjnings- och avdunst- ningsytor och ytlig avrinning, i andra hand utbyggt ledningsnät. • Gällande Dagvattenpolicy för Kristianstads Dagvattendammar på Österäng i Kristianstad. Bilder från Dag- vattenpolicy för Kristianstads kommun. kommun antagen av Kommunfullmäktige 2010-

60 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Antagandehandling 61 NNÄRINGSLIVÄRINGSLIV

Kristianstad har en tydlig roll som centrum för NNULÄGEULÄGE Förbindelserna med det expansiva västra Skåne är handel och tillväxt i nordöstra Skåne. Kristian- särskilt viktiga för näringslivets utveckling. Det är stad ingår också som en viktig del i den expansiva också värdefullt att kommunen kan behålla Kristi- Öresundsregionen och är en del av Blekinge- och Näringslivsstruktur anstads flygplats med trafik till Stockholm Arlanda. Smålandsregionen. Näringslivet i Kristianstads kommun har en stor Lokalt anknuten forskning och utveckling vid Hög- bredd med närmare 7000 registrerade företag. Av skolan Kristianstad och Krinova är en viktig tillgång Detta kapitel handlar om näringslivets olika sek- dessa är en stor andel, cirka två tredjedelar, egna som kan utvecklas mer. torer i form av handel, service, kontor, industri, företagare. Tillverkningssektorn, speciellt livs- hantverk, jord- och samt fiske. Ett undantag är medel, är den största näringsgrenen, men även turism som behandlas i avsnittet Turism och fri- tjänstesektorn, speciellt handel, sysselsätter många Dagligvaruhandel luftsliv. människor. Jordbrukssektorn är fortfarande relativt Utbudet av dagligvaror, mat, blommor, hygienartik- stor jämfört med riksgenomsnittet. Besöksnäringen lar med mera, finns huvudsakligen i Kristianstad. Riksintresse för fiske behandlas i kapitlet Riksin- växer starkt vilket innebär positiva ekonomiska och Tillväxt inom dagligvaruhandeln sker i Kristianstad tressen och förordnanden. sysselsättningsmässiga effekter. och i Åhus. Därutöver finns dagligvarubutiker i olika grad i kommunens större orter. Många av dessa buti- De största näringsgrenarna bland nyregistrerade ker har svårt att behålla sitt sortiment och att över- företag är hushålls- och företagsinriktade tjänster leva. samt byggbranschen och jordbruk tillsammans med tillverkningssektorn och besöksnäringen. I småorter och på landsbygden är utbudet av dagligvaruhandel närmast obefintligt med undantag för små gårdsbutiker. Gårdsbutikerna kan å andra sidan Lokalisering och tillgänglighet ha ett attraktivt men mera begränsat sortiment av Olika typer av företagsamhet har mycket skiftande närproducerad mat. behov när det gäller till exempel godstransporter, pendlingsmöjligheter, tjänsteresor, skyltläge, närhet Många med tillgång till bil väljer att köra en längre till kunder, kostnader för mark och lokaler och sär- sträcka till en butik eller handla på vägen till och skilda kvaliteter i närmiljön. Många av behoven har från jobb eller fritidsintressen. Problem uppstår för koppling till goda kommunikationer. till exempel äldre på landsbygden som inte har till- gång till bil. Vid sidan om företagens egna önskemål om tillgäng- lighet är det viktigt att tillgodose sociala och mil- jömässiga behov. God tillgänglighet ska finnas till Sällanköpshandel service och större arbetsplatser och negativ miljöpå- Utbudet av shoppingvaror, kläder, skor, ur med mera verkan från exempelvis transporter ska begränsas. är till övervägande delen koncentrerad till Kristian- Gågata i Kristianstad stads stadskärna. Utbud och tillväxt av volymhandel,

62 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun hemelektronik, möbler, byggvaror med mera sker Jordbruksföretagandet i kommunen ser annor- främst i utkanterna av Kristianstad och Åhus. lunda ut på slätten jämfört med i skogsbygden och på åsarna. Medan slättens jordbruksenheter slås Kristianstads utbud av sällanköpshandel vänder sig samman och blir alltmer storskaliga drivs jordbru- till kunder inom hela nordöstra Skåne och delar av ken på åsarna ofta som mindre fritids- eller del- Blekinge, Österlen och södra Småland. För stads- tidsjordbruk. I Kristianstad, liksom i stora delar av kärnans shopping är tillgängligheten både med Sverige, pågår en strukturomvandling bland jord- kollektivtrafik, gång, cykel och bil viktig medan bruksföretagen där små enheter försvinner eller går volymhandelns kunder till stor del är bilburna. Den upp i större enheter. Detta innebär färre människor största konkurrenten till Kristianstads handelsut- i arbete inom traditionellt jordbruk men öppnar för bud är utbudet i Malmö-Lund. andra typer av småskalig odling, djurhållning och Även om orter utanför Kristianstad stad har få buti- aktiviteter för besöksnäring. ker för kläder och dylikt har det utbud som finns en Konf likter uppstår lätt mellan planering av ny bebyg- viktig funktion lokalt och kan tillsammans med en gelse och jordbrukets intressen. Kristianstad stad dagligvarubutik och någon småskalig serviceverk- och flera av kommunens större orter är till stor del samhet vara det som utgör ortens lilla centrum. omgivna av högklassig jordbruksmark. Det gör det svårt att utveckla orterna med ny bebyggelse utan Industri och hantverk att ta i anspråk ytterligare värdefull mark. Ett annat Större industriföretag finns i första hand i anslut- problem är behoven av skyddsavstånd till gårdar ning till Kristianstad, Åhus hamn, Tollarp, Önnestad med djurhållning för att undvika olägenheter på och Fjälkinge samt i ytterligare några lägen med grund av lukt, buller och allergener. nära anslutning till E22. Tillväxt sker huvudsakligen i Kristianstad och Åhus. I övrigt finns företag inom industri och hantverk spridda både till tätorter och ren landsbygd beroende på inriktning och behov.

Jordbruk Jordbruket är en stark näring i Kristianstads kommun med goda förutsättningar för både odling och djurhållning. På slätten finns bitvis mycket bördig mark av klass 7-9 på den 10-gradiga skalan. Även jordbruksmark avlägre klassning är viktig för jordbruket och dess produktion. Djurhållningen omfattar stora bestånd av främst svin och fågel men även mjölkkor och andra nötbo- skap.

63 Kommunen har stora och för skogsproduktionen • I centrumnära lägen ska detaljplaner utformas värdefulla bestånd av barr- och lövskog. En dryg för en blandning av bostäder och verksamheter tredjedel av kommunens yta är skogsmark. i den grad som prövas lämpligt. • Kommunen är positiv till att bostadsbebyggelse Fiske blandas med småskalig boendeservice. Inom I kommunen finns fiskehamnar i Åhus och Yngsjö. planlagda områden för bostadsändamål kan Åhus fiskehamn är av riksintresse på grund av ham- boendeservice prövas som mindre avvikelse nens relativt stora betydelse som lastningshamn. från detaljplan så länge verksamheterna är av Sammantaget finns ett 20-tal licensierade yrkes- ringa omfattning och att inte kundtrafik och fiskare samt ett antal ålbottengarnsfiskare utmed transporter stör de boende. Åhuskusten. Antalet fiskare minskar till följd av ett minskat fiskbestånd. Handel Kommunens kuststräcka innehåller viktiga grund- områden för fisk. Kommunens ställningstagande • För kommunens handelsutveckling gäller stra- tegidokumentet Handeln i Kristianstad – nuläge, framtid, strategier, antaget av Kommunfullmäk- FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING tige 2006. En uppdatering av dokumentet gjordes under våren 2011. Övergripande riktlinjer • Ny dagligvaruhandel ska lokaliseras nära Kommunens ställningstagande bostadsområden och med gångavstånd till kol- • Kristianstad kommun ska kunna erbjuda ett lektivtrafik. brett utbud av lokaliseringslägen för olika typer • Konsekvensanalys ska göras för nyetable- Jordbruk i norra delen av kommunen. av verksamheter där hela kommunens potential ringar/utbyggnader av handel överstigande tas till vara. 2000 kvm. • Inom framför allt Kristianstad stad och basorterna ska kommunen agera drivande för före- Utformning tagsetablering genom exempelvis markinnehav, planläggning och marknadsföring av attraktiva Kommunens ställningstagande lägen. • Verksamheter invid större trafikleder och • Verksamheter ska i första hand tillkomma i entréer till tätorter ska bidra till att förmedla lägen med god tillgång till kollektivtrafik och ett positivt intryck av platsen. Högre krav ska cykelvägnät. Undantag kan göras för etablering ställas på placering, utformning och skyltning av små verksamheter med få anställda och få i dessa lägen. kundbesök. • Ny enstaka bebyggelse får ej störa rationellt brukande av marken.

Fiskeutrustning vid Julaboden

64 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Energiförsörjning för verksamheter Kommunens ställningstagande enligt klimatstrategin • Lokalisering och utformning av nya bebyggel- seområden ska ske så att energianvändningen kan begränsas, bland annat genom gynnsamma sol- och vindförhållanden. • Möjlighet ska normalt finnas att välja en tak- vinkel och en orientering av huskroppen som är lämplig vid installation av solvärme. Även ökat behov av kylning ska beaktas. • Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas.

Areella näringar Kommunens ställningstagande • De areella näringarna är en viktig del av kommunens näringsliv och identitet. Möjligheterna att bedriva rationell verksamhet ska värnas. • Vid förändrad markanvändning är det viktigt att eventuella konsekvenser för jord- och et beskrivs. Negativa konsekvenser kan vara att möjligheterna till djurhållning begränsas eller att ny bebyggelse förhindrar möjligheterna Orter av särskilt till ett rationellt nyttjande av jordbruks- eller intresse för verksam- skogsmark. hetsutveckling • På odlingsmark av klass 8 eller högre på den Orter av särskilt in- 10-gradiga skalan bör ny bebyggelse utanför tresse för verksamhets- översiktsplanens utpekade bebyggelseområ- utveckling den inte medges. Åkermark klass 9 på • Kuststräckans viktiga grundområden för fisk den 10-gradiga skalan ska skyddas. Åkermark klass 8 på den 10-gradiga skalan

Antagandehandling 65 NNATUR-ATUR- OCHOCH KULTURLANDSKAPETKULTURLANDSKAPET

En viktig del av kommunens identitet är land- NNULÄGEULÄGE skapets skiftande karaktär. Detta avsnitt handlar om kommunens natur- och kulturmiljöer och om arbetet med att bevara och utveckla dessa Det skånska landsbygdsprogrammet värden. Den beskrivning av landskapet som presenteras i föl- 3. jande avsnitt är hämtad från Det skånska landsbygds- Riksintressen och förordnanden behandlas i programmet, Länsstyrelsen i Skåne 2007. Enligt kapitlet Riksintressen och förordnanden. Där detta har Skåne delats in i ett antal landskapska- finns även korta beskrivningar av dessa områ- raktärer varav Kristianstads kommun omfattas av 4. dens specifika värden. Miljökvalitetsnormer för kategorierna låglänt odlingslandskap, Kristianstads- vatten behandlas huvudsakligen i kapitlet Miljö- slätten, dynlandskap Åhus dynområde, mosaikartat och riskfaktorer. skogsklätt åslandskap, Linderödsåsen och Nävlinge- åsen, Skånes sprick- och sjölandskap, norra kommundelen och Göinge mellanbygd trakten kring Övarp/ 2. Bjärlöv/Toresbro. 1. Kristianstadsslätten 5. Kristianstadsslättens flacka odlingslandskap upptar en stor del av kommunens yta. Helge å med biflöden och de omväxlande jordarterna skapar ett mosaikartat landskap där det storskaliga, rationella jordbruket blandas med betydande inslag av gräs- och skogsmark. 2. Höga naturvärden finns inom Helgeåns våtmarks- landskap, utmed Helgeåns biflöden, inom de torra och sandiga markerna och längs den långgrunda Tostebergakusten med strandängar och skärgård. Många värdefulla småbiotoper finns också i form av exempelvis kalkrikkärr och solitära träd. Landskapskaraktärer

På slätten finns, förutom Kristianstad stad, många 1) Låglänt odlingslandskap 2) Mosaiklandskap 3) Sprick och sjö- större och mindre tätorter och byar. Ett stort antal landskapet, 4) Göinge mellanbygd, 5) Dynlandskap.

Kristianstadsslätten.

66 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun godsmiljöer finns i området, främst nära gränsom- Området är ett storskaligt restbergs- och sprick- rådena till slätten mot Linderödsåsen och i nordost. dalslandskap med stora sjösystem i de nord-sydliga sprickorna. Den norra delen domineras av skog med Traditionella jordbruksanknutna byggnader skapar bok och gran medan den södra delen är ett ganska en lokal karaktär i landskapet, men storskaliga indu- öppet småskaligt odlingslandskap. Inslaget av frukt- striella anläggningar för djurproduktion blir allt odlingar i Vånga, Arkelstorp och längs Råbelövssjön vanligare och visar på det nya lantbrukets skala. Allt är en stor visuell kvalitet för området. fler vindkraftverk präglar också de öppna vyerna. Områdets naturvärden finns främst i de stora bok- Mosaiklandskapet skogsområdena, branterna och ravinerna samt i de Linderödsåsen och Nävlingeåsen i öster är ett mosai- många sjöarna och vattendragen. Lokalt finns vik- kartat åslandskap med en tydlig gräns mot den tiga våtmarker på flera platser. öppna Kristianstadsslätten. Sambandet mellan topografi och det äldre bebyggel- Linderödsåsens nordöstra sida mot Kristianstads- semönstret är tydligt. Större byar och tätorter ligger slätten har brant topografi med små raviner, vatten- antingen vid sjöarna eller i ådalarna. De små byar drag och tät lövskog. Uppe på åsen finns en variation eller ensamgårdar som avviker från detta mönster av skog och öppna ytor. Bokskogen är karakteristisk har tillkommit relativt sent. för området. Göinge mellanbygd Samtliga vattendrag med omkringliggande miljöer Trakten kring Övarp/Bjärlöv/Toresbro ingår i Göinge har höga naturvärden. Linderödsåsen har också en Sprick- och sjölandskapet, vy över Arkelstorp. mellanbygd som är ett mosaikartat skogsbackland- stor areal värdefull naturbetesmark. skap med omväxlande skog och öppen mark. Inslaget Bebyggelsen karakteriseras av små glest liggande av betesmark är stort. byar omgivna av många fritt liggande gårdar. Lant- bruket är småskaligt och det finns många kulturbä- Åhus dynområde rande landskapselement. Åhus dynområde sträcker sig från Landön i norr till Även Nävlingeåsen är till större delen skogsbevuxen Juleboda i söder. Det avgränsas av Kristianstads- med en variation av skog och öppna ytor. Ädel- och slättens jordbruksmarker i norr och väster och av blandlövskog dominerar i området men planterad Österlens backlandskap i söder. Karakteristiskt för gran är vanligt uppe på platån. området är de långa sandstränderna med tallskogsbevuxna dynområden innanför. Höga naturvärden finns framförallt i de lövskogsbe- vuxna ravinerna på den branta nordsidan. Söder om Åhus är dynlandskapet innanför strand- remsan mer eller mindre kuperat. Genom tall- Bebyggelsen består av små byar och ensamgårdar. planteringar på 1800-talet har dynerna fixerats i Odlingslandskapet är småskaligt och ålderdomligt. nuvarande läge. I de öppna partierna finns sanddy- nernas speciella flora och fauna. Tallskogen är fort- Sprick- och sjölandskapet farande mycket viktig som skydd mot sandflykt. Norra delen av Kristianstads kommun ingår i Skånes Bebyggelsen består av tätorterna Åhus och Yngsjö by sprick- och sjölandskap som sträcker sig långt in i och den omfattande fritidshusbebyggelsen i tallsko- angränsande kommuner. gen mellan Åhus och Juleboda. De första fritidshus- Mosaiklandskapet, vy över Degeberga.

Antagandehandling 67 områdena uppstod under tidigt 1900-tal. Ett viktigt jordmånen och ett soligt och torrt klimat har gett kulturhistoriskt inslag är de många ålabodarna mycket speciella livsbetingelser för djur och växtliv. utmed kuststräckan, vilka är unika för Skåne. Området berörs av 13 nationella åtgärdsprogram för ARKELSTORP hotade arter och naturtyper. Delar av de värdefulla Biosfärområde Kristianstads markerna ägs av kommunen. Vattenrike Åsumfältet söder om Åsums fure har unika kvaliteter och utmärker sig framför allt vad gäller insekts- Inom ramen för Biosfärområde Kristianstads Vat- faunan. Mosaikstrukturen och en rik variation av 1 1 1 8 tenrike arbetar kommunen aktivt med bevarande ÖÖNNESTADNNNNESESTAD

RvR

v biotoper skapar förutsättningar för ett stort antal

1 KRISTIANSTADKRISTIANSTAD 9 FJÄLKINGEFJÄLKING och utveckling av natur- och kulturmiljöerna inom R v 21 hotade arter. Området domineras av öppna, sandiga 2 Helgeåns nedre avrinningsområde. Området omfat- E 2 marker och förhållandevis grov tallskog. Marken har tar en stor del av kommunen från skogen i norr och varit extensivt brukad med långa trädesperioder. väster till Hanöbukten i öster via Helgeåns våt-

1 Området ägs av kommunen och av militären. 2 1 2 8 marksområde och staden Kristianstad. E

TTOLLARPOLLARP Ett biosfärområde är ett slags modellområde för 2 E 2 ÅHUSÅHUS Kommunal naturvårdsfond hållbar utveckling, där man visar upp goda exempel på hur bevarande av höga värden och ekosystem- I Kristianstad har ett 30-tal områden med höga

rekreations- och naturvärden förts över från den 1

9 tjänster kan gå hand i hand med samhällsbyggande kommunala markreserven till en kommunal natur- DDEGEBERGAEGEBEEBBERGA och olika näringar. Biosfärområden finns i hela värl- den och utses av UNESCO. vårdsfond. Områdena ska skötas på ett sätt som bevarar och utvecklar naturvärdena och tillgodoser Inom biosfärområdet har tio temaområden identifie- det rörliga friluftslivet. Exempel på områden som rats som skall synliggöra olika landskapstyper med ingår i den kommunala naturvårdsfonden är Moss- höga naturvärden. Se lista i anslutning till kartbil- lunda och Klackabacken. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. den Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Ett tju- gotal besöksplatser har valts ut för att visa på och Biosfärområdets tio temaområden tillgängliggöra biosfärområdets värden. Arbetet med EU:s vattendirektiv • Våtmarksområdet längs Helge å Miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten Sandiga odlingsmarker infördes i december 2009 enligt EU:s ramdirektiv • Vattendrag från Linderödsåsen Ett av biosfärområdets tio temaområden är San- för vatten. Det europeiska ramdirektivet för vatten, • Sluttningsskogar på Linderödsåsen diga odlingsmarker. Denna naturtyp har tidigare som benämns Vattendirektivet, syftar till att skapa fått liten uppmärksamhet inom kommunens naturen långsiktigt god vattenkvalitet för inlandsvatten, • Dynlandskapet längs kusten vårdsarbete, men ett omfattande inventeringsarbete kustvatten och grundvatten och till att fastställa • Kustnära delar av Hanöbukten har visat att markerna bitvis hyser naturvärden av miljömål för detta. I Sverige utformas miljömålens nationell och i vissa fall internationell klass. gränsvärden, för de halter av föroreningar som • Sandiga odlingsmarker måste uppnås för att skydda människors hälsa och Ripa och Horna sandar ligger väster om Åhus och miljön, som miljökvalitetsnormer. • Balsberget och Råbelövssjön sträcker sig från Ripa till Horna, se kartbilden Ripa • Värdefulla trädmiljöer i odlingslandskapet och Horna sandar och Åsums fure. Området har varit Vattendirektivet och det nationella miljömålsarbetet brukat med vandrande åkerbruk, bete och långa stärks av vartannat, bland annat genom arbetet med • Tätortsnära natur trädesperioder från åtminstone bronsåldern till att tillgodose nationella, regionala och lokala miljö- • Grundvattnet 1900-talets mitt. Bruket av markerna, den magra kvalitetsmål. Vatten omfattas av flera av miljökvali-

68 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun tetsmål, bland annat. Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. Vattendirektivet ställer krav på att alla medlemslän- der ska skydda och vårda sitt vatten. Det medför att vattnet inte får försämras ytterligare och att vattnets status i ekosystem i vatten, och ekosystem som är direkt beroende av vatten, ska förbättras. Vidare ska utsläpp av farliga ämnen bli mindre och effekterna av torka och översvämning minskas. Kommu- nerna har återrapporteringskrav för att särskilda åtgärdspunkter genomförs. Se mer om Vattendirek- tivet och miljökvalitetsnormer i kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Återskapande av våtmarker En viktig del i arbetet med vattenkvaliteten är förekomsten av våtmarker i landskapet. Många rödlistade arter är knutna just till olika slags våt- marksmiljöer. Våtmarkerna har en viktig hydrolo- gisk funktion i landskapet genom att motverka både översvämningar och att vattendrag helt torkar ut. Våtmarkerna fungerar också som naturliga reningsverk och sänker halterna av kväve och fosfor i vattnet som passerar igenom. Sist men inte minst bidrar våtmarkerna till en varierad landskapsbild med estetiska och rekreativa värden. Våtmarkerna har, trots sin betydelse i landskapet, länge setts som lågavkastande områden utan större värde. Troligen har mer än 95 % av våtmarkerna på Kristianstadsslätten torrlagts genom uträtade och fördjupade bäckar, dränerings- och täckdikning. I Kristianstads kommun är övergödningen av sjöar, vattendrag och kustvatten en av de största miljöut- maningarna. Med anledning av detta pågår mycket arbete med att öka antalet våtmarker som kan bidra Kommunala underlag till att fånga upp näringsämnen som läcker ut från Kommunal naturvårds- den brukade marken. Ett exempel är Vinnö å-projek- sammanställning tet där man arbetar med Vinnö å, ett av kommunens mest näringsbelastade vattendrag. Kulturmiljöprogram för Kristianstads kommun

Antagandehandling 69 Dessa, med flera projekt, bidrar till att uppnå miljö- FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING målet Myllrande våtmarker. Övergripande riktlinjer Underlagsmaterial Kommunens ställningstagande Kommunal naturvårdssammanställning • De stora och varierande värden som finns i En sammanställning över värdefulla naturområden kommunens natur- och kulturlandskap är en i kommunen togs fram 2001. Underlaget har delvis värdefull tillgång för kommunens attraktivitet hunnit bli inaktuellt och i materialet saknas också och utveckling och ska förvaltas väl. strategier för hur naturvårdsarbetet ska bedrivas. • Vid planläggning och bygglov ska möjligheter Ett arbete har påbörjats för att upprätta en ny att bevara och utveckla natur- och kulturmiljö- samlad naturvårdsstrategi som ska ligga till grund värden tas till vara. för skötsel av naturområden och utgöra underlag för samhällsplanering. • Ett nytt kommuntäckande kulturmiljöprogram ska tas fram. Detta ska omfatta landskapska- Kulturmiljöprogram för Kristianstads kommun raktärerna och ge riktlinjer för utveckling av Vy mot Ripafältet över sandiga odlingsmarker väster om Åhus. I kommunens kulturmiljöprogram, som togs fram både bebyggelse och landskap. 1995, beskrivs 221 värdefulla kulturmiljöer i kommunen i form av hävdad mark, bebyggelsemiljöer och Skydd av särskilt värdefulla natur- och Norra Åsum fornlämningar. Programmet ger dålig vägledning för olika typer av beslut. Ett nytt kulturmiljöprogram kulturmiljöer kommer att arbetas fram i ett kommande projekt. Kommunens ställningstagande För Kristianstads och Åhus äldre delar finns ett för- • Kommunen skall aktivt och i samarbete med 2. djupat inventeringsmaterial framtaget under perio- andra aktörer i samhället verka för att säker- den 1998-2003. ställa de mest värdefulla natur- och kulturmil- Hovby jöer för framtiden genom förordnande enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram miljöbalken. ÅHUS Den del av Länsstyrelsen i Skåne läns naturvårds- • Utvecklingen av områdenas värden ska följas Gärds program som omfattar gamla Kristianstads län heter upp och förändringar av skötseln ska föreslås Köpinge Från Bjäre till Österlen och upprättades strax innan vid behov. 1. bildandet av Skåne län 1997. Programmet behandlar även kulturmiljöer. • De marker som ingår i den kommunala natur- vårdsfonden skall även fortsättningsvis förval- Kulturmiljöprogram för Skåne tas utifrån sina natur- och rekreationsvärden Ripa by Länsstyrelsen i Skåne upprättade Kulturmiljöpro- och därmed undantas från exploatering. gram för Skåne 2006. Länsstyrelsens material skiljer • Skyddet av de sandiga odlingsmarkerna på Ripa sig mycket från det kommunala genom att det pekar och Horna sandar samt på Åsumfältet ska stär- ut och beskriver större områden, stråk och samman- kas. hang i kulturlandskap och tätorter. 1) Ripa och Horna sandar och 2) Åsums fure.

70 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun • Möjligheten att göra de sandiga odlingsmar- • De vattenförekomster som har dålig eller mått- kerna på Ripa och Horna sandar och på Åsum- lig status avseende näringsämnen enligt Vat- fältet mera tillgängliga bör studeras. Detta kan tenmyndighetens statusklassning kommer att ske genom markerade gång-, cykel- och ridstråk prioriteras i arbetet. liksom genom exempelvis hästaktiviteter och terrängcykling. Dessa aktiviteter får dock inte komma i konflikt med områdets jordbruksnä- Underlagsmaterial ring eller skyddade områden. Kommunens ställningstagande • En ny samlad naturvårdsstrategi ska färdig- Arbetet med EU:s vattendirektiv ställas som ersätter gällande policy och natur- Återskapande av våtmarker är en viktig del i arbetet vårdssammanställning. med att uppfylla MKN för vatten enligt EU:s vatten- • Ett nytt kulturmiljöprogram ska tas fram som direktiv och flera av de nationella miljömålen. Möj- ger riktlinjer för både bebyggelsen och landska- lighet finns för markägare att få ersättning för att pet. återskapa och nyanlägga våtmarker. Arbetet med att följa upp Vattendirektivet sker bland annat genom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Södra Öst- ersjöns Vattendistrikt 2009-2015, som medför att kommunen har återrapporteringskrav genom ett antal åtgärdspunkter. Som ett led i det arbetat, utarbetas för närvarande en VA-plan som är direkt kopplad till Vattendirekti- vet genom ett åtgärdsprogram. Kommunen kommer också att ta fram en Vattenförsörjningsplan som syftar till att säkerställa kommunens framtida dricksvattenförsörjning.

Kommunens ställningstagande • Kommunen ska fortsätta arbeta med att för- bättra vattenkvaliteten och stärka den bio- logiska mångfalden i kommunens sjöar, vattendrag, våtmarker och kustvatten. Detta arbete kommer att vara en viktig del i kommunens naturvårdsstrategi. • Kommunens ska fortsätta arbetet med att sti- mulera nyanläggning och restaurering av våt- marker kring sjöar och vattendrag med fokus på att fånga upp näringsämnen.

Vattenmiljöer i landskapet.

Antagandehandling 71 TTURISMURISM OCHOCH REKREATIONREKREATION

Inom kommunen finns ett stort utbud av att- NNULÄGEULÄGE Turism och rekreation i kommunens raktioner och aktiviteter som lockar besökare, olika delar i stadsmiljö såväl som på landbygden. Kort Besöks- och turistnäringen avstånd och bra tågförbindelser gör Kristianstad Kustområdet Turismens roll i Sverige och Skåne ökar för varje relativt lättillgängligt och därmed också lätt att Åhus och Åhuskusten är den del av kommunen som år. Även i Kristianstad är besöksnäringen på stark kombinera med ett besök i övriga regionen. lockar flest besökare. De långa sandstränderna framväxt. Turismrelaterad ekonomi berör många lämpar sig väl för sol, bad och strandaktiviteter. aktörer i samhället. Utöver de direkta inkomsterna Detta avsnitt handlar om turism och möjlighe- Inom de delar av det tallskogsbeklädda dynland- till bland annat hotell- och restaurangbranschen till- terna till friluftsliv och rekreation både för de skapet som inte omfattas av fritidsbebyggelse finns kommer indirekta inkomster i form av ökad handel som bor i och besöker kommunen. Riksintressen höga natur- och rekreationsvärden. för friluftslivet behandlas i kapitlet Riksintressen och ökat utnyttjande av kollektivtrafik och kultur- och förordnanden. och nöjesutbud. Traditionerna kring ålafisket med Åhuskustens åla- bodar och ålagillen är en tillgång för besöksnäringen En stor andel av besöksmålen finns fortfarande i även om ålafisket minskat betydligt i omfattning. städerna, men det är landsbygdsturismen som växer snabbast. Besök på landsbygden och i naturen, möj- Åhus tätort lockar många med sin medeltida stads- ligheter att koppla av från oljud och stress i staden miljö, hamnen, Täppetstranden och Åhus Beach- eller att aktivera sig blir allt mer eftertraktat som handbollsfestival. kontrast till vardagen. Tostebergakusten norr om Åhus har en helt annan V-karaktär med steniga stränder, strandängar och niskor kommunen. Tillresta besökare kommer fram- skärgård. Området är till stora delar oexploaterat för allt från södra Sverige, Danmark och Tyskland. med höga naturvärden och ett rikt fågelliv. Korta avstånd och bra tågförbindelser gör Kristian- stad relativt lättillgängligt och enkelt att kombinera med ett besök i övriga Öresundsregionen. Utmed kusten är en stor andel av bebyggelsen fritidshus. Även på landsbygden i övrigt finns många fritidshus, ofta äldre hus som är bebodda delar av året.

Åhus Beachhandboll Festival

72 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Kristianstad och slättområdet Kristianstads stad utgör med sitt omfattande shop- pingutbud och sina kulturupplevelser i en historiskt intressant miljö ett populärt besöksmål. Många av de evenemang som erbjuds äger också rum i staden. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike har vuxit som besöksmål de senaste åren tack vare ett nätverk av besöksplatser som anpassats för att underlätta människans möte med naturen. Det senaste tillskottet är naturum, Kristianstad Vattenrikes besökscen- trum vid Helge å i centrala Kristianstad. Biosfärområdet omfattar hela Helgeåns avrinnings- område inom Kristianstads kommun. Utöver våt- markslandskapet längs Helge å har ytterligare nio temaområden identifierats som skall synliggöra olika landskapstyper med höga naturvärden, se vidare i avsnittet Natur- och kulturlandskapet. I övrigt utgör godsmiljöerna kulturhistoriskt intressanta besöksmål inom slättområdet.

Linderödsåsen och Nävlingeåsen Linderödsåsen och Nävlingeåsen är till större delen skogsbevuxna med en variation av skog och öppna ytor. Området är naturskönt med ett stort inslag av ädellövskog. Kulturlandskapet är ålderdomligt och rofyllt. På Nävlingeåsen finns Bockeboda strövområde. På Rekreationsvärden Linderödsåsen är särskilt det skogsbeklädda slutt- Skogs- och parkmark ningsområdet mot slättlandskapet av intresse för rekreation. I gränsbygden mellan Kristianstad och Naturreservat Tomelilla kommun passerar Skåneleden Ås till Ås. Riksintresse för friluftsliv och/eller rörligt Skog och sjöar i norr friluftsliv eller kustzon av riksintresse. Norra delen av Kristianstads kommun är ett stor- Regionalt viktiga skaligt restbergs- och sprickdalslandskap med flera områden för frilufts- stora sjösystem. Den nordligaste delen domineras livet enligt underlaget av skog medan den södra delen är ett ganska öppet ”Grönstruktur i Skåne - Strategier för en ut- småskaligt odlingslandskap. vecklad grönstruktur”.

Antagandehandling 73 Inslaget av fruktodlingar i Vånga, Arkelstorp och Bullerfria friluftsområden längs Råbelövssjön är en stor visuell kvalitet. Kommunen vill värna vissa friluftsområden från I området finns samtliga av kommunens åtta insjö- buller då detta har en negativ påverkan på männis- badplatser. kors hälsa och välbefinnande. Genom att peka ut bullerfria områden framhålls betydelsen av detta, vilket En särskild kvalitet för området är också naturupp- kan gynna och utveckla friluftsliv och landsbygds- levelser utan störande inslag. Den nordligaste delen turism på ett positivt sätt. Bullerfrihet är ett värde vid sjösystemet Immeln, Raslången och Halen kallas som kan värnas och utvecklas ytterligare. för Sydsveriges sista vildmark. Sjöarnas rofyllda atmosfär ger mycket goda förutsättningar för kanot- Två större områden med höga friluftslivsvärden har paddling och sportfiske. Skåneleden Kust till kust valts utifrån kriterierna att de i dag inte omfattas passerar genom området. av störande buller från exempelvis bilar, tåg, flyg, eller störande verksamheter. Dels den nordligaste Vägstråket kring Ivösjön, kallad Humleslingan, delen av kommunen i trakten Mjönäs, Skärsnäs och erbjuder många vackra vyer och kulturhistoriska Bökestad, dels ett område söder om Degeberga och upplevelser på vägen. Populära besöksmål inom Huaröd. Områdenas avgränsning har vägts mot Kristianstads kommun är exempelvis Bäckaskogs andra allmänna intressen som lämplighet för vind- slott, Kjugekull och Ivön. kraft, större bilvägar, skjutfält och täktverksamhet. Tillgång till strövområden Grönområden och stråk med stora re- Region Skåne har tillsammans med Skånes kommu- kreations- och naturvärden FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING ner, färdigställt ett uppdaterat planeringsunderlag Biologiskt stråk med utvecklingspoten- för Skånes grönstruktur Grönstruktur i Skåne - Stra- tial tegier för en utvecklad grönstruktur. På kartbilden Övergripande riktlinjer Rekreationsvärden på föregående sida redovisas de Strategiskt läge för nytt grönsstråk Kommunens ställningstagande regionalt och kommunalt viktiga områden för fri- • Kristianstad kommun ska kunna erbjuda ett ”Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur”, luftslivet som beskrivs i Region Skånes underlag. region Skåne, 2012-03-19. Dessa sammanfaller till stor del med naturreservat brett utbud av aktiviteter och besöksmål för och olika riksintressen för friluftslivet. turism och rekreation där hela kommunens potential tas till vara. Kristianstads kommun har överlag god tillgång till större strövområden och allemansrättsligt tillgäng- • Kommunens arbete med natur- och kulturmil- lig mark vilket är en tillgång både för besöksnä- jövård är en viktig förutsättning för rekreation ringen och de som bor i kommunen. och besöksnäring. Utvecklingen inom dessa områden ska ske samordnat och hållbart så att När det gäller strövområden i direkt anslutning till resurserna kan brukas utan att förbrukas. tätorterna är tillgången skiftande. Orter med sämre tillgång till närströvområden är generellt de inom • Behovet av förbättrad skyltning och service slättlandskapet, se kartbilden Rekreationsvärden. i form av rastplatser, toaletter med mera ska följas upp.

74 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun • Kommunen ska arbeta aktivt för att göra utbudet av rekreation och andra besöksmål tillgäng- ligt även för funktionshindrade. • Det övergripande cykelvägnätet ska komplet- teras med sträckor som binder samman större orter och populära besöksmål inom kommunen eller regionen, se kartbilden Utvecklad turism och rekreation.

Utvecklad landsbygdsturism Kommunens ställningstagande • Kommunen ska uppmuntra olika typer av landsbygdsturism utanför Kristianstad och Åhus. Bäst potential bedöms finnas utmed kusten, inom skogs- och sjölandskapet i norr och på Lin- deröds- och Nävlingeåsen. Utvecklad turism och • Exempel på landsbygdsturism som kan utveck- rekreation las generellt är: Turism i stadsmiljö • boende på lantgård, Bed & Breakfast eller Områden med särskild vandrarhem, gärna i gammal kulturmiljö, utvecklingspotential för • lokalproducerad mat och dryck med försälj- landsbygdsturism ning och/eller servering med koppling till Föreslagna bullerfria kommunens profil som livsmedelskommun, friluftsområden • avskilda anläggningar för konferens eller spa, Befintlig cykelväg utanför staden och • lokala natur- och kulturpromenader eller eve- basorterna nemang, exempelvis i anslutning till utom- husmuseum och hembygdsgårdar, Föreslagen cykelväg utanför staden och • stråk för cykling, vandring och andra aktivi- basorterna enligt teter i intressant natur- och kulturmiljö, underlaget ”Säkrare cykelvägar 2005” • ökat sportfiske genom ett större utbud av bokningsbara produkter och samarbete Föreslagen cykel- och/ eller vandringsled mellan kommersiella aktörer och föreningar. Befintlig camping • En trafikslagsövergripande strategisk plan som behandlar trafik, gång och cykelvägar Befintliga besöksplatser i Biosfärområde Kristi- och transporter ska tas fram för Kristianstads anstads Vattenrike kommun och staden. Planen ska även omfatta mellankommunala och regionala stråk. Befintliga vandrarhem

Antagandehandling 75 Åhuskusten Tostebergakusten Kommunens ställningstagande Kommunens ställningstagande • Åhuskustens natur- och kulturmiljöer utgör • En strandnära cykelväg eller enbart en vand- grunden för dess höga rekreationsvärden och ringsled mellan Åhus och Tosteberga är intres- ska värnas. Karaktären av tallskog ska bibe- sant under förutsättning att man kan lösa hålls och exploatering med ny bebyggelse och passagen över skjutfältet. Området saknar helt anläggningar begränsas. en sådan kommunikationsmöjlighet idag. • En spridning av aktiviteter längs Åhuskusten • Potentialen för ökat sportfiske ska tas till vara. bör ske för att undvika stort slitage på enskilda områden. Kristianstad och slättområdet • Området väster om väg 118 ingår i kustzonens utvecklingsmöjligheter för turism. Kommunens ställningstagande • Behovet av anlagda ridstigar inom och i anslut- • Stadsturismen ska utvecklas vidare med fokus ning Åhuskusten ska följas upp. på läget mitt i Vattenriket och renässansstaden med sitt breda utbud av kultur, evenemang och • Potentialen för ökat sportfiske ska tas till vara. shopping. • Behovet av förbättrade möjligheter till angöring • Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes olika för fritidsbåtar och vinteruppläggningsplatser temaområden ska bli ännu mer tillgängliga och ska följas upp. lockande genom utveckling av områden, stråk • Förbättrade cykelmöjligheter föreslås mellan och besökspunkter. Åhus och Juleboda. Sträckan som helhet är en länk i den planerade Sydostleden mellan Växjö Skog och sjöar i norr och Simrishamn. Sträckan Åhus-Yngsjö asfalte- ras och en ny cykelled anläggs i ett strandnära Kommunens ställningstagande läge på resterande del söderut. • Potentialen för ökad fisketurism bör tas till vara • Ålabodarnas kulturhistoriska värden ska i anslutning till sjöarna. Området tål ett ökat bevaras och synliggöras. När dessa inte längre antal besökande utan att känslan av enskildhet används för ålafisket kan lämpliga använd- störs. ningsområden vara inom besöksnäring eller • Kommunen ska verka för att de äldre fruktod- kultur. lingarna sköts och bevaras. De stora, vackra äldre träden är ett viktigt inslag i landskapets identitet och attraktionskraft. • Separat cykelväg föreslås utmed befintlig bilväg från Fjälkinge till Kiaby och vidare runt Ivösjön. • En sammanhängande cykelväg föreslås byggas ut mellan Fjälkinge och Gualöv för att möjlig-

76 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun göra satsningen på den planerade Sydostleden mellan Växjö och Simrishamn.

Linderödsåsen och Nävlingeåsen Kommunens ställningstagande • Fortsatt utveckling av landsbygdsturism ska uppmuntras. Särskilda kvaliteter finns i det ålderdomliga och rofyllda kulturlandskapet, ädellövskogen och den kuperade terrängen med fina vyer och utsiktspunkter.

Bullerfria friluftsområden Kommunens ställningstagande • Turism och rekreation i bullerfri och rofylld miljö ska särskilt gynnas inom utpekade bullerfria friluftsområden, se kartbilden Utvecklad turism och rekreation. • Nya bullrande verksamheter, till exempel vindkraftverk, täkter, skjutbanor, stora tra- fikgenomfarter och industrier ska undvikas i anslutning till dessa områden. Buller från boende och areella näringar är en naturlig del av områdena och måste få förekomma. • En bullerkartering av kommunen ska tas fram där bullernivåer från störande verksamheter, flyg, bil och tåg ska synliggöras.

Närströvområden Kommunens ställningstagande • För tätortsnära strövområden i det öppna odlingslandskapet ska tydliga ställningstagan- den finnas gällande dessa områdens utveckling och bevarande. Behovet av närrekreation riskerar annars att komma i konflikt med annan markanvändning då områdena aktualiseras för exploatering.

Antagandehandling 77 EENERGIFÖRSÖRJNINGNERGIFÖRSÖRJNING

Detta kapitel handlar om lokal produktion av NNULÄGEULÄGE OCHOCH FRAMTIDAFRAMTIDA andra framtida kommunövergripande strategier, energi, främst vindkraft, samt utbyggnad av planer och program, kommer att ligga till grund för fjärrvärme. UUTVECKLINGTVECKLING bedömningen av ett vindkraftärendes lämplighet. I vindbruksplanen har kommunens yta indelats i För riktlinjer om lokalisering och utformning av Lokal energiproduktion A-, B- och C-områden som utifrån de övergripande bebyggelse se kapitlen Bostäder och Näringsliv. Viktiga anläggningar för energiproduktion i kom- landskapliga förutsättningarna betraktas som lämp- Samlade målsättningar för kommunens energi- munen är kommunens kraftvärmeverk Allöverket liga, tänkbara respektive olämpliga för etablering försörjning finns i kommunens Klimatstrategi i Kristianstad, vattenkraftverket i Torsebro och ett av vindkraft. I planen redovisas var det förekommer och energiplan som behandlas i delen Mål och växande antal vindkraftverk ute i landskapet. Stora motstående intressen till vindkraft och vilka res- utmaningar. anläggningar för biogasproduktion finns vid Karpa- triktioner som måste beaktas. I planen anges också lund och vid avloppsreningsverket i Kristianstad. riktlinjer för hur vindkraftverk bör placeras och utformas. Vindkraft, tematiskt tillägg till över- Vid etablering av vindkraft krävs omfattande siktsplanen samråd. Det gäller både med enskilda sakägare och En vindbrukspolicy för Kristianstads kommun andra berörda. Samråd ska också ske med berörd antogs av Kommunfullmäktige redan 2008. Den flygplats för alla byggnadsverk som överstiger 20 har sedan revideras och genomgått ytterligare två meter och som avses etableras inom flygplatsens utställningar, bland annat med hänsyn till föränd- MSA-yta. rade politiska ställningstagande och de många syn- Kommunens ställningstagande punkter som inkommit från allmänheten. • För vindkraftsutbyggnad i kommunen gäller Vindbruksplanen i sin nuvarande form antogs av Vindbruksplan för Kristianstad, antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-13 som ett tematiskt Kommunfullmäktige 2011-09-13 som ett tema- tillägg till kommunens översiktsplan från 1990. Vind- tiskt tillägg till kommunens översiktsplan från bruksplanen ersätter därmed de ställningstaganden 1990. Några förnyade ställningstaganden till som gjordes avseende vindkraft i översiktsplanen vindkraft görs inte genom antagandet av denna från 1990. översiktsplan. Vindbruksplanen utgör ett viktigt underlag för bedömningen av vindkraftärenden, men ansök- ningar prövas också alltid mot gällande lagstiftning och riktvärden samt en mängd andra planeringsför- utsättningar. Även nu aktuell översiktsplan, liksom

78 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Fjärrvärmenät Kommunalt fjärrvärmenät finns utbyggt inom större delen av Kristianstad och i delar av Åhus och Fjäl- kinge. En fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet planeras i första hand inom dessa orter. Enligt kommunens Klimatstrategi och energiplan ska gemensamma uppvärmningssätt med fjärrvärme eller mera småskalig närvärme, där så är möjligt, etableras genom kommunal utbyggnad i basorterna. Bäst förutsättningar för detta bedöms Tollarp och Önnestad ha. Genom privata initiativ kan småskaliga gemensamma uppvärmningsformer tillkomma även i andra orter.

Kommunens ställningstagande • En fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet ska ske i Kristianstad, Åhus och Fjälkinge. Gemen- samma uppvärmningssätt med fjärrvärme eller mera småskalig närvärme ska, där så är möjligt, etableras även i övriga basorter.

Områden för vindkraft från Vindbruksplan för Kristianstads kommun (KF 2011-09-13)

Område av riksintresse för vindbruk

A-områden (prioriteras för större etableringar)

B-områden (tänkbara för mindre etableringar)

C-områden (olämpliga för vindkraftetableringar)

Försvaret och/eller luftfarten har motstående intressen.

Farled Åhus hamn. Vindkraftutbyggnad inom området kommer att avstyrkas.

Antagandehandling 79 FFRAMTIDARAMTIDA VATTENNIVÅERVATTENNIVÅER OCHOCH EROSIONEROSION

Detta kapitel behandlar risken för översväm- NNULÄGEULÄGE Utgångspunkter för riskbedömning ning, erosion och höjd grundvattennivå med De riskbedömningar som gjorts utgår ifrån ett nuvarande förhållanden och med framtida kli- Kusten från Åhus till Juleboda värsta scenario inom tidsperspektivet 100 år som matförändringar och en höjd havsnivå. togs fram av SMHI 2007. Enligt detta scenario kan Kuststräckan från Åhus till Juleboda består huvud- medelvattenytan vid Åhuskusten, som en effekt av sakligen av vindtransporterad sand. Området är i Hanteringen av dagvatten och skydd av grund- pågående klimatförändringar, ligga 0,8 meter över grunden flackt och låglänt men vinden har skapat en vatten behandlas i kapitlet Vatten och avlopp. nuvarande medelvattenyta år 2100. Inom samma omväxlande och kuperad terräng med bitvis mycket tidsperiod kan tillfälliga högvatten stiga till som höga sanddyner. Sanden är mycket erosionsbenägen mest 2,0 meter över nuvarande medelvattenyta. men hittills har problem relaterade till erosion varit små. Genom pågående klimatförändringar riskerar Enligt en sammanställning från SMHI över den delar av kuststräckan att få betydande problem med senaste forskningen på området kan höjningen av både erosion, översvämning och höjd grundvatten- vattennivåerna i världshaven bli större och ske snab- nivå. bare än man tidigare befarat. De utgångspunkter som kommunen valt att arbeta efter bedöms fort- Befintligt underlagsmaterial farande som tillräckliga, men behovet av att på sikt Risken för översvämning, erosion och höjd grund- revidera nivåerna behöver följas upp. vattennivå utmed Åhuskusten har tidigare behandlats i Program för kustens utveckling – från Åhus till Risk för högre grundvatten Juleboda från 2009. En höjd medelvattennivå i havet innebär att även grundvattennivåerna utmed Åhuskusten höjs. Pro- Som underlag för riktlinjerna i programmet och blem som kan uppstå är att marken blir vattenmät- pågående detaljplanearbete i området gäller två tad och att risken för fuktskadade byggnader och dokument. Det ena är Konsekvenser för Åhuskustens ökat läckage från enskilda avloppsanläggningar till bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå - översväm- havet ökar. ning - högt grundvatten - erosion, en sammanställning av planeringsförutsättningar som Stadsbyggnads- Problemen bedöms generellt kunna uppstå inom kontoret och C4 Teknik tog fram 2007. Det andra områden under +3 meter. Detta gäller både inom är Hållbar utveckling av kuststräckan i Kristianstads lågt liggande flacka områden och när svackor före- kommun - erosion, skred/ras och översvämning, en kommer inom högre terräng. Grundvattennivån kan kompletterande utredning av risken för erosion, ibland variera inom korta avstånd, det är därför översvämning och sked/ras i de strandnära dynerna viktigt att klargöra vilka förhållanden som råder på som utfördes på uppdrag av Kristianstads kommun varje enskild plats innan projektering påbörjas. Södra Äspet januari 2007. under 2008.

80 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Översvämning Höjd medelvattennivå i havet innebär att högsta Östra Sand högvattennivån flyttas uppåt och att idag extrema och Täppet högvattennivåer kan bli vanligt förekommande i Erosion, översväm- framtiden. Tillfälliga översvämningssituationer kan ning och höjd uppstå när havet eller Helge å breder ut sig över låg- grundvattennivå länta områden. Problem som kan uppstå är fuktskadade byggnader, skador på infrastruktur som vägar, el-, tele- och Äspet avloppsförsörjning samt att värden för rekreation Erosion, översvämning och turism kan hotas när stranden blir smalare. och höjd grundvattennivå Problemen bedöms generellt kunna uppstå inom markområden under +2,5 meter under förutsättning att området är beläget så att vatten från havet kan nå in. För områden nära Helge å i Yngsjö by och vid Yngsjö by Översvämning och eventuellt Nyehusen är risknivån högre, +3,3 meter. höjd grundvattennivå Erosion Med framtida högre och kanske tätare högvatten- Nyehusen stånd kommer havet att påverka ett område längre Översvämning och höjd inåt land. I de djupare studier som gjorts för de grundvattennivå bebyggda delarna av kusten konstateras att strand- planet och dynerna är utsatta för viss erosion redan med dagens förhållanden och att denna successivt kommer att öka under de närmaste 100 åren. Stran- dens bredd kommer då att minska och i samband med Större bebyggelse- högt vattenstånd och/eller stormar kan de strand- grupper utmed Åhus- nära dynerna rasa, omformas eller helt försvinna. kusten med risk för Problem som kan uppstå är raserad grundläggning problem vid en höjd för strandnära bebyggelse och anläggningar, att de havsnivå strandnära dynerna försvinner eller omformas så Utöver inringade områden finns att de ger ett sämre skydd mot översvämning samt enstaka strandnära bostadshus att värden för rekreation och turism hotas när stran- som riskerar att få problem den blir smalare. med översvämning och erosion. Risken för problem med höjd För samtliga bebyggda områden har den översiktliga grundvattennivå behöver uppmärksammas inom alla bedömningen i utredningen gjorts att ett cirka 50 områden under +3 m. meter brett område från strandlinjen och inåt land kan komma att påverkas av erosion inom 100 år om Under +2 meter inga åtgärder vidtas. Mellan +2 och +3 meter

Antagandehandling 81 a

e n Skydd av befintlig bebyggelse Kusten från Åhus till Tosteberga

n Det största problemet vid framtida höjda vattenni- e Norr om Rinkaby skjutfält övergår sandkusten till g 4 ä v våer i havet kan bli skyddet av befintlig bebyggelse n stenig moränkust. Markerna består huvudsakligen

v s - n i tar a te e- if n 5 n r r d o o Fä l H o

K vägen som tillkommit innan hänsyn började tas till pågå- av låglänta ängs- och betesmarker. Området är inte Flöt övägen ende klimatförändringar. särskilt erosionskänsligt men risk finns för över- ÅHUS För att förhindra översvämning av låglänta områ- svämning och höjd grundvattennivå vid en framtida havsnivåhöjning. Inslaget av bebyggelse är litet och A lle t den kan de strandnära dynerna användas som skydd ä p p e v det intresse för ny bebyggelse som finns söder om

n e eller kan konstgjorda invallningar skapas. Dessa g ä v Å Åhus saknas nästan helt utmed denna kuststräcka. Glansabo- vägen 4 skyddar dock inte mot en höjd grundvattennivå. För

n e g att undvika fukt i grunden kan befintliga byggnader ä Samma risknivåer som för kuststräckan söder om n v e a g p ä i öv R sj ng Y 3 behöva flyttas eller höjas upp. Åhus bedöms som lämpliga, det vill säga risk för

8 11 3 översvämning behöver generellt uppmärksammas Härn estadsv 3 ägen När det gäller skydd mot erosion är påfyllnad med Havsba dsvägen inom markområden som ligger under ca +2,5 m, där n e YNGSJÖ g ä ny sand den metod som är mest realistisk. Sådana v Salts e jöba d dsv i äge s n e g vatten från havet kan nå in. Risk för höjd grundvat- E 3 åtgärder skulle kunna bli lönsamma utmed sträckor

g ä v

ö j s tennivå behöver generellt uppmärksammas inom e l l i L med höga bebyggelsevärden. I värsta fall kan bygg-

n e områden under +3 meter. g ä v jö nader behöva flyttas. s g n Y 2 Bebyggelse som ligger under +3 meter finns inom

K apt enen s v Skydd av strandområden äg delar av Fårabäck, på Landön och i Tosteberga hamn.

S lättne s väg Åhuskustens strandområden har ett stort värde för Ho mm evä gen Hille-

v turism och rekreation. Både en höjd medelvattenyta ä

e n 2 Kristianstad M on sun väg i havet och ökad erosion kan väntas innebära att en Skep ps- v ä För Kristianstads stad är höga flöden i Helge å ett g e n strandområdet påverkas. påtagligt hot eftersom staden till stora delar är Enklast är om man kan acceptera att strandområdet byggd på tidigare våtmark och sjöbotten. Sedan flyttas uppåt på land. På sträckor med högt bevaran- 2002 pågår det praktiska arbetet med att permanent devärde kan nuvarande strandområde bibehållas skydda staden genom att ersätta och komplettera de 1 genom påfyllnad med sand. gamla invallningarna och pumpstationerna. Utan systemet av vallar och pumpar skulle stora delar av Värdering av kustområdet staden kunna översvämmas. I samband med utredningen 2008 gjordes även en Vallarna utformas för att klara ett av SMHI beräknat översiktlig värdering av kustområdet utifrån dess högsta flöde i Helge å med maximalt ogynnsamma värde i form av bebyggelse och rekreation/turism. förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmält- Se kartbilden Värdering av Åhuskusten. En värdering ning och markvattenförhållanden. av denna typ är ett viktigt underlag inför ett fram- Värdering av Åhuskusten tida beslut om att satsa pengar på olika typer av Hänsyn har också tagits till effekterna av pågående Bebyggd kuststräcka skyddsåtgärder. klimatförändringar. Marginaler finns för att klara en samtidig högvattensituation i havet på +2,0 meter Obebyggd kuststräcka över nuvarande medelvattennivå. När det gäller flödet i Helge å har beräkningar hittills visat att 1-5 Inbördes rangordning inom respektive kategori av kuststräcka, varav 5 är mest värdefullt det högsta flödet inte kommer att öka. Däremot kan

82 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun mera ”normala” höga flöden och högvatten bli vanligare i framtiden. För en närmare beskrivning av problemen och de riktlinjer som tagits fram för bebyggelse och dagvattenhantering inom Kristianstads stad hänvisas till Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad (2009).

Övriga områden utmed Helge å Bortsett ifrån Kristianstad stad och området vid Yngsjö by och Gropahålet består de låglänta markerna kring Helge å, Araslövssjön, Hammarsjön och Vramsån nästan uteslutande av jordbruksmark och Ofullständig våtmark. Med undantag av Vramsåns passage genom redovisning Tollarp och Gärds Köpinge är inslaget av bebyggelse förVinneå litet. För de låglänta våtmarkerna mellan Yngsjö vid kusten och upp till Torsebro i norr kommer stigande havsnivåer och eventuellt ökande flöden att inne- bära en minskad areal strandängar när dessa ställs under vatten, krav på fler skyddsvallar i landskapet och risk för utlakning av näringsämnen från låglänta Översvämningsytor angränsande åkermarker. kring Helgeå vid Det finns flera mindre biflöden till Helge å, bland beräknat högsta annat Mjöån och Vittskövleån, som saknar bedöm- vattenﬂ öde i ån och ning av översvämningsrisk. + 2,0 m i havet Underlagsmaterial Kartan visar situationen utan vallsystemet kring Kristianstad Bedömningar Liksom för Kristianstads stad och Yngsjö by/Gro- stad och grundar sig på rappor- saknasför Bedömningsaknas pahålet är utgångspunkten för riskbedömningar ten Översvämningsytor utmed förHelgeåns Helge å vid beräknat högsta flöde mindre ett beräknat högsta flöde i Helge å med en samtidig med havsnivåerna +2,0 meter och biflödensom utloppviaÅhus havsnivå på +2,0 meter. En ungefärlig bild av vilka +2,5 meter, C4 Teknik december Mjöånoch ytor som skulle kunna översvämmas framgår av rap- 2005. Vittskövleån Ofullständigoch porten Översvämningsytor utmed Helge å vid beräk- Observera att en förbättrad delvisfelaktig nat högsta flöde med havsnivåerna +2,0 meter och kartering finns för sträckningen bedömningvid +2,5 meter, C4 Teknik december 2005. från Hammarsjön och söderut, se vidare på kartbild Översväm- Nyehusenoch ningsutbredning enligt ny natio- Yngsjökärr nell höjdmodell, DHI 2011”.

Antagandehandling 83 Denna har senare kompletterats med rapporten Andra mindre vattendrag Översvämningskartering i Kristianstad med ny natio- Ett framtida förändrat klimat med större och mer nell höjdmodell, DHI på uppdrag av Lantmäteriet intensiv nederbörd liksom förändrade grundvatten- januari 2011, vilken utgår från en ny mera detaljerad nivåer kan öka benägenheten för ras, erosion och höjdmodell från Araslövssjön och söderut. Skillna- översvämning utmed vissa vattendrag och diknings- derna mellan översvämningsutbredningen i den nya företag. Risken för utveckling av raviner i samband höjdmodellen och den som användes 2005 är mycket med kraftig nederbörd bedöms öka på Linderöds- liten kring Kristianstad stad. Från Hammarsjön åsens nordsluttning, men även övriga åsar kan vara och söderut finns däremot stora skillnader. Viktigt i riskzonen. att notera är den ökade översvämningsytan kring Yngsjö by och söderut, se kartbilden Översvämnings- utbredning enligt ny nationell höjdmodell, DHI 2011. FFRAMTIDARAMTIDA UTVECKLINGUTVECKLING Observera att översvämningsutbredningen från 2005 grundar sig på högsta beräknat flöde i Helge å och + 2,0 meter i havet, medan översvämningsut- Övergripande riktlinjer bredningen från 2011 grundar sig på enbart beräk- Kommunens ställningstagande nat högsta flöde i Helge å. • Inom områden som kan komma att påverkas av Högsta beräknade vattennivåer vid olika punkter höjd grundvattennivå, översvämning eller ero- utmed Helgeåns sträckning framgår av tabellen sion ska ny bebyggelse och infrastruktur undvi- nedan. För att skydda ny bebyggelse mot översväm- kas eller anpassas till gällande risknivåer. ning behöver färdigt golv ligga ytterligare 0,5 meter • Vid planering och projektering i ett område med över dessa nivåer (detta gäller den vanligaste grund- högt grundvatten, krävs normalt en dagvatten- läggningen med platta på mark). För att undvika utredning och eller en grundvattenutredning, fuktskador på byggnader får vatten aldrig nå högre för att klargöra förutsättningarna på den aktu- än till grundläggningens underkant. ella platsen. Nivåer i meter över havets medelvattenstånd i Helge • Behovet av reviderade risknivåer för höjd å vid beräknat högsta flöde och +2,0 meter i havet. grundvattennivå, översvämning och erosion • Uppströms järnvägsbroarna till Hässleholm +4,02 ska kontinuerligt följas upp. Översvämningsutbredning enligt ny nationell • Barbacka +4,21 höjdmodell, DHI 2011. • Behovet av förändrade eller preciserade rikt- • Pynten i Hammarsjön +3,8 linjer för skydd av bebyggelse och andra värden Rastrerat område, Fall A, redovisar översvämningsutbredning med ska följas upp. Detta ska även innefatta natur beräknat högsta flöde enligt översiktlig höjdmodell från 2005. • Uppströms Kavrö bro +3,25 och rekreationsområden. Blå område, Fall D, redovisar översvämningsutbredning med beräk- • Nedströms Kavrö bro +3,22 nat högsta flöde enligt ny nationell höjdmodell med högre detaljnivå. • Vidare strategier för att bemöta en stigande • Uppströms Härnestadsbron +3,13 havsnivå/översvämning ska arbetas fram. Källa: Rapport "Översvämningskartering i Kristianstad med ny nationell höjdmodell", DHI på uppdrag av Lantmäteriet januari 2011. • Nedströms Härnestadsbron +2,97 • Uppströms Yngsjövägen (väg 118) +2,95 • Nedströms Yngsjövägen (väg 118) +2,78

84 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Kustområdet från Tosteberga Helge ås vattensystem till Juleboda Kommunens ställningstagande Kommunens ställningstagande • För riktlinjer gällande bebyggelse och dag- • Vid nybyggnation ska färdigt golv ligga på vattenhantering inom staden Kristianstad minst +3,0 meter för att skydda byggnadens hänvisas till Fördjupad översiktsplan för Kristi- grundläggning mot både höjd grundvattennivå anstad stad (2009). och eventuell översvämningsrisk. För områden • Färdigt golv i ny bebyggelse ska ligga minst 0,5 nära Helge å i Yngsjö by och vid Nyehusen ska meter över högsta beräknade vattennivå. färdigt golv ligga på minst +3,3 meter. • Avsteg från dessa krav kan göras om grundlägg- • Avsteg från dessa krav kan göras om grund- ningen har en godtagbar teknisk lösning med läggningen har en godtagbar teknisk lösning avseende på risken för översvämning. Avsteg med avseende på risk för översvämning och kan även göras för enklare tillbyggnader på 15 höjd grundvattennivå. Avsteg kan även göras m2 eller mindre. för enklare tillbyggnader på 15 m2 eller mindre. • Behoven av att skydda befintlig bebyggelse och • Inom områden som kan komma att påverkas infrastruktur mot översvämning och erosion av erosion ska ny bebyggelse och infrastruktur ska följas upp. Yngsjö by vid högvatten i Helge å februari 2007. undvikas så länge skyddet av området inte är säkerställt. Med nuvarande kunskapsunderlag kan ett ca 50 meter brett område från strand- Övriga mindre vattendrag linjen och inåt land komma att påverkas av ero- Kommunens ställningstagande sion inom 100 år om inga åtgärder vidtas. • Vid nybyggnation nära mindre vattendrag och • Behoven av att skydda befintlig bebyggelse, dikningsföretag behöver eventuell risk för infrastruktur och strandområden mot över- framtida ras, erosion eller översvämning bedö- svämning och erosion ska följas upp. mas i samband med planläggning och bygglov. • Som underlag för bedömning av riskhänsyn och skyddsåtgärder utmed Åhuskusten gäller Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå - översvämning - högt grundvatten - erosion, Stadsbyggnadskontoret och C4 Teknik 2007 samt Hållbar utveckling av kuststräckan i Kristianstads kommun - erosion, skred/ras och översvämning SGI 2008.

Vattendrag på Linderödsåsen vid Degeberga.

Antagandehandling 85