FÖRORD Anstads Kommun! Åren Som Har Gått Har Innebu- Och Har Goda Förutsättningar För Att Göra Så Även I Rit Många Samtal, Möten Och Diskussioner Om Hur Framtiden

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

FÖRORD Anstads Kommun! Åren Som Har Gått Har Innebu- Och Har Goda Förutsättningar För Att Göra Så Även I Rit Många Samtal, Möten Och Diskussioner Om Hur Framtiden Välkomna att ta del av översiktsplanen för Kristi- Kristianstads kommun utvecklas på ett positiv sätt FÖRORD anstads kommun! Åren som har gått har innebu- och har goda förutsättningar för att göra så även i rit många samtal, möten och diskussioner om hur framtiden. En stark och attraktiv stadskärna, många Kristianstads stad och landsbygd ska växa på ett mindre tätorter med god tillgång till service, en balanserat sätt in i framtiden. En mängd intressanta tätortsnära landsbygd med unika boendekvalitéer. synpunkter och idéer har kommit upp från enskilda Kommunen har ett differentierat näringsliv med medborgare, föreningar, företagare och andra myn- goda förutsättningar för tillväxt inom olika bran- digheter. Vi tackar för allt det engagemang som vi scher. En utbyggd infrastruktur ger allt bättre möj- har mötts av! Den öppna dialogen har bäddat för en ligheter till ytterligare integration med övriga delar väl genomarbetad översiktsplan som Kommunfull- av Öresundsregionen, Blekinge och södra Småland. mäktige nu har antagit. Kristianstads roll som en stark kärna och ett delre- gionalt centrum i Skåne innebär också ett särskilt Översiktsplanen ger det långsiktiga perspektivet för ansvar för tillväxt och utveckling. kommunens utveckling. Den är en arena för diskus- sion om kommunens framtid, en plattform för stra- Här sätter vi de övergripande principerna för fram- tegiska beslut men också ett verktyg som stöd för tida utveckling av bebyggelse och markanvändning det dagliga arbetet i kommunen – från skolplanering i Kristianstads kommun. Denna utveckling vill vi till äldreomsorg. Översiktsplanen är långsiktig och alla ska ske med framgång och det kan vi uppnå med ger stabilitet inför beslut om offentliga och privata gemensamma krafter och genom samarbete. investeringar. Översiktsplanen skall också vara ett levande dokument där nya vägval kan göras när verkligheten förändras. Mycket har hänt sedan den nu gällande översiktsplanen antogs 1990. Genom arbetet med denna översiktsplan har vi blickat Pierre Månsson (FP) Peter Johansson (M) framåt och skaffat oss en beredskap för de kom- ordf. Kommunstyrelsen ordf. Byggnadsnämnden mande årens utveckling. Antagandehandling 3 4. RIKSINTRESSEN & S. 129 6. MELLANKOMMUNALA S. 165 FÖRORDNANDEN FRÅGOR RIKSINTRESSEN I KRISTIANSTADS KOMMUN S. 130 REGIONALA SAMARBETEN S. 166 RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD S. 131 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR S. 166 KUSTZON AV RIKSINTRESSE S.138 RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET S.138 RIKSINTRESSE FÖR TURISM & RÖRLIGT FRILUFTSLIV S. 138 S RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD S. 139 7. KONSEKVENSER . 169 RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET S. 144 MILJÖKONSEKVENSER S.170 R I K S I N T R E S S E F Ö R V Ä G , J Ä R N V Ä G , S J Ö F A R T O C H L U F T F A R T S. 146 SOCIALA KONSEKVENSER S. 182 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK S. 148 EKONOMISKA KONSEKVENSER S. 186 RIKSINTRESSE FÖR VÄRDEFULLA ÄMNEN & MATERIAL S. 149 NATURA 2000-OMRÅDEN S.150 NATURRESERVAT S.151 BIOTOPSKYDD S.151 8. FORTSATT ARBETE S. 189 NATURVÅRDSAVTAL S. 151 PLANENS GENOMFÖRANDE S. 190 LANDSKAPSBILDSSKYDD S.152 FRAMTIDA PLANARBETE, KUNSKAPSBEHOV OCH FORNMINNEN OCH BYGGNADSMINNEN S.153 BESLUTSUNDERLAG S.194 5. MILJÖ- OCH S. 155 RISKFAKTORER RISKER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA S. 156 STÖRANDE VERKSAMHETER S. 159 MILJÖKVALITETSNORMER S. 160 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE S.196 Antagandehandling 5 Begrepp som helikopterperspektiv och ett strategiskt förhållningssätt är bra att ha i åtanke vid läsning av dokumentet. En översiktsplan är ett helhetsdokument där de övergripande planeringsfrågorna behandlas. Utifrån detta väljer kommunen att fokusera, prioritera och lyfta fram de just nu viktigaste frågeställning- arna för den framtida utvecklingen. Det fi nns många frågor som inte behandlas och områden som inte behandlas. Det innebär inte att de frågorna är mindre viktiga eller av mindre betydelse. Helheten är i fokus och översiktlig planering är en ständigt pågående process. Fördjupningar i särskilda frågor eller områden görs som underlag för nästa uppdatering av översiktsplanen, vilket avses göras varje mandatperiod. 6 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun PLANENS KONSEKVENSER Det finns en tydlig intressekonflikt mellan å ena sidan behovet av att minska biltrafiken (Klimatstra- tegin) och å andra sidan målsättningen om levande småorter och landsbygd (Strategiplan Växande lands- bygd). Ny bebyggelse på landsbygden kan också innebära merkostnader för att erbjuda kommunal service. En strategi för att förebygga en alltför spridd bebyg- gelse på landsbygden, är att skapa förutsättningar för bostads- och verksamhetsutveckling i basor- terna. På så sätt skapas underlag för att bibehålla och utveckla den kommunal service, men även till exem- pel kollektivtrafik. En minskad befolkning på landsbygden skulle få negativa konsekvenser både socialt och ekonomiskt. Miljöer i småorterna och på landsbygden innebär många kvaliteter och möjligheter som inte tätor- terna kan erbjuda. Planförslaget är därför en kompromiss mellan å ena sidan målsättningen om goda förutsättningar att bo och verka i alla kommundelar, en levande landsbygd, och å andra sidan målsättningen om minimerad bil- trafik, klimatstrategin, samt att kunna erbjuda kom- munal service på ett kostnadseffektivt sätt. Antagandehandling 11 EN NY ÖVERSIKTSPLAN Upprättandet av en översiktsplan är en process VAD ÄR EN Minst en gång varje mandatperiod ska kommun- som ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska fullmäktige ta ställning till planens aktualitet. Den finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvå- ÖVERSIKTSPLAN? kommunövergripande översiktsplanen är ett vik- nare och andra berörda att lämna synpunkter Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest tigt strategiskt dokument. Planen medverkar till under arbetets gång. Målet är att översiktspla- långsiktiga instrument för användningen av mark- en gemensam inriktning för kommunens planering nen ska användas aktivt av de förtroendevalda och vattenområden samt för hur den bebyggda genom att den är: och kommunens tjänstemän och vara vägledande miljön ska utvecklas och bevaras. Dokumentet ska • ett uttryck för kommunens långsiktiga visioner vid politiska beslut. vara strategiskt och formulera mål och visioner som och ett verktyg för att styra mot uppsatta mål, berör hela kommunens verksamhet och ge praktiskt • en sammanvägning av allmänna intressen, vägledning för beslut i konkreta planerings- och byggfrågor. • ett vägledande beslutsunderlag, Kommunen ansvarar för att det finns en aktuell över- • en redovisning av lämplig markanvändning, siktsplan. Målet med arbetet med översiktsplanen är • en överenskommelse med staten om riksintres- att nå en politiskt framtagen strategi som är brett sen, förankrad hos kommunens alla förvaltningar och all- mänhet. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande • en förutsättning för långsiktighet och stabilitet i och garanterar därför inte genomförande. Däremot offentliga och privata investeringar, är processen kring översiktlig planering ständigt • ett verktyg för regional samordning. pågående, tidshorisonten är hela tiden 10-15 år framåt. Det innebär att den ständiga utvecklingen av Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 3:e kunskap, behov och önskemål skapar en dynamisk kapitlet Plan- och bygglagen (PBL) samt i Miljöbalken översiktsplan, det vill säga en levande diskussion (MB). Översiktsplanens innebörd och konsekvenser om framtiden. Själva planen i sig ska ses som en vil- ska kunna utläsas utan svårighet. jeinriktning, ett avstamp, för kommunens vision och avvägningar idag. 12 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Översiktsplanen ger riktning och vägledning för den kommunala planeringen, såväl den fysiska planeringen som verksamhetsplaneringen. Här sammanställs de viktigaste utgångspunkterna i kommunens förutsättningarförutsättningar och politiskt antagna målsättningar och visioner. Här skapas gemensamma värdegrunder. 14 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Alla Kristianstads kommuns visioner och mål för VIKTIGA KOMMUNALA utveckling genomsyras av idén om hållbarhet. Vida horisonter: vi är stolta över öppenheten för nya Hållbarhetsmålet har varit en förutsättning vid MÅLDOKUMENT idéer, människor och företeelser. utarbetandet av översiktsplanens förslag. Kom- Människan i centrum: Kristianstad är en trygg plats Kristianstads kommun är unik genom ett centralt munen ska växa balanserat såväl på landet som i där människovärde och humanism är grundpelare för läge i en dynamisk region, en stor yta, en stark lands- orterna och i staden. allt som görs. bygd samt en tydlig karaktär och särprägel. De unika förutsättningarna har präglat arbetet med över- Kreativitet, framåtanda och puls: vi bidrar till en Hållbarhetsbegreppet är ledstjärna för kommu- siktsplanen. rik fritid för alla invånare och stimulerande klimat för nens utvecklingsarbete som ska präglas av en företagande, entreprenörer och nytänkande. helhetssyn på människors och samhällets behov, En styrgrupp med representanter för politiken och förutsättningar och problem. Hållbar utveckling kommunledningskontoret har arbetat med planens Livsbejakande och naturskön miljö: Kristianstad definieras här utifrån tre aspekter: ekologisk, strategiska delar, som är baserade på tydliga värde- är handelsstaden mitt i historien, renässansstaden i social och ekonomisk hållbarhet. Om inte alla grunder och med en långsiktig tidshorisont. vattenriket. Natur- och kulturvärdena är en av våra aspekterna finns med är det svårt att uppnå en viktigaste tillgångar. Miljötänkandet har en framträ- Två kommunala måldokument har särskilt präglat
Recommended publications
  • Roadmap for the Model Site Degeberga Wastewater Treatment Plant Project MORPHEUS 2017 - 2019
    Advanced pharmaceuticals removal from wastewater - Roadmap for the model site Degeberga wastewater treatment plant Project MORPHEUS 2017 - 2019 Lead Authors: Björklund, E., Svahn, O., Kristianstad University, Sweden (Lead partner) Luczkiewicz A., Fudala-Ksiazek S., Jankowska K., Szopinska M. Gdansk University of Technology, Poland Co-authors: Tränckner J., Kaiser A., University of Rostock, Germany Garnaga-Budrė G., Lithuanian EPA; Langas V., Klaipeda University, Lithuania Contact information: [email protected] [email protected] [email protected] Cover photo WWTP Degeberga. Photo: Erland Björklund Key facts of the MORPHEUS project MORPHEUS (Model Areas for Removal of Pharmaceutical Substances in the South Baltic) is a project financed by the European Union Interreg South Baltic Programme. The project duration is January 2017 – December 2019, with a total budget of EUR 1.6 million with a contribution from the European Regional Development Fund of EUR 1.3 million. The project has a total of 7 partners from four countries; Sweden, Germany, Poland and Lithuania: Kristianstad University (Lead Partner) – Sweden, EUCC – The Coastal Union Germany – Germany, University of Rostock – Germany, Gdansk Water Foundation – Poland, Gdansk University of Technology – Poland, Environmental Protection Agency – Lithuania and Klaipeda University – Lithuania. The project also has a total of 11 associated partners from these countries. For additional information on the project and activities please visit the MORPHEUS homepage at: www.morpheus-project.eu The contents of this report are the sole responsibility of the authors and can in no way be taken to reflect the views of the European Union, the Managing Authority or the Joint Secretariat of the South Baltic Cross-border Cooperation Programme 2014-2020.
    [Show full text]
  • Sammanställning Av Kommunens Grönytor, Rapport 2
    Innehåll Sociotopinventering 2015 Inledning 3 21 Fjälkinge 72 Kristianstads kommun Metodik 4 22 Bäckaskog 76 Sociotopinventeringen utgör ett kunskaps- Utvärdering 9 23 Möllebacken 78 underlag till Grönplan 2017 som Teknisk Resultat 10 24 Österäng 80 nämnd beslutat genomföra 2015-02-05. 25 Björkhem, Stafre 84 1 Maglehem 12 Arbetet leds av C4 Teknik, Offentliga 2 Degeberga 16 26 Söder 86 rummet. 3 Huaröd 18 27 Helgedal, Hedentorp 90 Sociotopinventeringen har samordnats av 4 Vitskövle 20 28 Charlottesborg, Vilan 94 utvecklingsstrateg Per Blomberg. 5 Furuboda 22 29 Centrum 99 6 Yngsjö 24 30 Östermalm 105 För inventeringsarbetet har Landskapsarki- 7 Östra Sönnarslöv 26 31 Parkstaden, Egna hem 106 tekt Anna Sunding och Landskapsvetare 8 Everöd 28 32 Norra staden 110 Charlotta Bjurvald projektanställts 10 9 Åhus 30 33 Kulltorp 112 veckor under sommaren 2015. 10 Gärds Köpinge 36 34 Näsby 116 11 Tollarp 38 35 Nosaby 122 Framtagande av kartunderlag har karttek- 12 Linderöd 42 36 Önnestad 124 niker Linda Nilsson vid Stadsbyggnads- 13 Ovesholm 44 37 Vinnö 128 kontoret ansvarat för. 14 Vä/Öllsjö 46 38 Färlöv 130 Applikation har tagits fram och datahante- 15 Norra Åsum 52 39 Balsby 134 ring har skötts av företaget ikoncept. 16 Rinkaby 56 40 Österslöv 136 17 Vanneberga 58 41 Torsebro 140 18 Viby 60 42 Arkelstorp 142 Grön plan 2017 Rapport 2 19 Hammarslund 64 43 Vånga 144 20 Hammar 68 1 Grönplan 2017 Rapport 2 Kunskapsunderlag Sociotopinventering 2 Inledning Kristianstad kommun håller på att ta fram en grönstrategi och en grön- plan för kommunen 2014-2017. Grönplanen fokuserar på de markom- råden och verksamhet som kommunen har rådighet över.
    [Show full text]
  • Riksintresse För Kulturmiljövård
    RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR KKULTURMILJÖVÅRDULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riks- intressen för kulturmiljövård. Områdena omfattar såväl olika former av stads- och bymiljöer som kul- turhistoriskt intressanta landskapssammanhang. ARKELSTORP Här följer en översiktlig beskrivning av och kommu- nens ställningstagande till dessa riksintressen. HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8) L:K 25 Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strand- ängar, ålabodar och förhistoriska gravar. Endast en L:K 18 liten del av detta riksintresse ligger inom Kristian- 1 1 L:K 17 8 stads kommun. ÖNNESTAD L:K 20 Rv 1 KRISTIANSTAD 9 FJÄLKINGE R v Ställningstagande 21 Kommunen godtar riksintressets avgränsning och L:K 15 E 22 L:K 19 avser att undvika åtgärder som innebär att riksin- tresset påtagligt skadas. Ny bebyggelse kan i vissa fall, om det utförs på rätt sätt, främja riksintressets L:K 16 L:K 211 värden. 2 1 2 8 E TOLLARP 2 E 2 ÅHUS L:K 14 L:K 22 R v 1 9 L:K 23 DEGEBERGA Riksintresse för kultur- L:K 8 miljövård Antagandehandling 139 ÅHUS (L:K 14) der. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Motivering Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmäs- Småskalig stadsmiljö med bibehållen medeltida sig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora karaktär som visar lundabiskopens inflytande under Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På medeltiden. typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präg- lad av parkanläggningar och offentliga byggnader Uttryck befästningarna efter 1800-talets mitt. Staden låg under ärkebiskopen i Lund, stadsprivi- Ställningstagande legierna avskaffades 1617, men levde vidare som ort och hamnstad till Kristianstad.
    [Show full text]
  • Turistmål I Kristianstad Kommun Sida 1 Av 4
    Turistmål i Kristianstad kommun Sida 1 av 4 Bo, sova och stanna Bykrogen Österslöv Degeberga Stugby Hotell Vandrarhem Telefon: 044-226000 Telefon: 044-350060 Ivö Camping Rigeleje Camping Campingplatser Campingplatser Telefon: 044-52188 Telefon: 044-351279 Stuga i Arkelstorp Stuga i Arkelstorp/Immeln Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Immeln Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stuga i Biskopsgården/Lönsboda Stugor Stugor Stuga i Brösarp Stuga i Degeberga Stugor Stugor Stuga i Degeberga Stuga i Degeberga Stugor Stugor Stuga i Friseboda/Olseröd Stuga i Furuboda/Yngsjö Stugor Stugor Stuga i Furuboda/Yngsjö Stuga i Gärds Köpinge Stugor Stugor Stuga i Hörröd/Brösarp Stuga i Ivö/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Ivö/kristianstad Stuga i Ivö/Kristianstad Stugor Stugor turistmål.se Ledande på svenska turistmål och aktiviteter - turistmal.se Turistmål i Kristianstad kommun Sida 2 av 4 Stuga i Ivö/Kristianstad Stuga i Ivön/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Ivösjön/Kristianstad Stuga i Juleboda/Degeberga Stugor Stugor Stuga i Juleboda/Maglehem Stuga i Kristanstad/Österslöv Stugor Stugor Stuga i Kristianstad Stuga i Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Kristianstad Stuga i Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Kristianstad/Arkelstorp Stuga i Kristianstad/Färlöv Stugor Stugor Stuga i Kristianstad/Ivösjön Stuga i Kristianstad/Linderödsåsen Stugor Stugor Stuga i Landön Stuga i Lönshult/Brösarp Stugor Stugor Stuga i Nyehusen/Yngsjö Stuga i
    [Show full text]
  • Rapport Vecka 13 (Publicerad 2021-04-07) COVID Symptom Study
    Rapport vecka 13 (publicerad 2021-04-07) COVID Symptom Study Innehåll Bakgrund 2 Metod 2 Etiskt godkännande 4 Aktuell status 4 10 postnummerområden med högst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 31 mars . .6 10 postnummerområden med lägst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 31 mars . .8 Störst ökning senaste 7 dagarna . 10 Störst minskning senaste 7 dagarna . 12 Kartor 14 Områden med minst 200 aktiva deltagare . 14 Karta över 2-ställiga postnummerområden . 15 Kontaktuppgifter 16 1 Bakgrund Appen COVID Symptom Study utvecklades av forskare och läkare på King’s College London och Guy’s och St Thomas’ sjukhus i London i samarbete med utvecklare på hälsoföretaget Zoe Global Ltd. Appen lanserades i Sverige den 29 april 2020 via ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Lunds universitet ingick den 20 juli ett samarbetsavtal med Uppsala universitet vilket innebär att studien nu drivs av båda dessa universitet. COVID Symptom Study samlar data från för närvarande 205 537 studiedeltagare i Sverige via appen. Förra veckan rapporterade 37 397 personer totalt 165 900 dagsrapporter. Metod Varje dag ombeds studiedeltagarna att via appen rapportera om de känner sig friska eller om de har några sjukdomssymtom. Deltagarna ombeds även ange om de har testats för covid-19 och eventuell relevant behandling de genomgått vid eventuell sjukdom. Baserat på symtomdata har vi tagit fram en sannolikhet för varje person att få positivt PCR-test för covid-19 om personen skulle testas. Beräkningen baseras på de personer som självrapporterat testresultat och symtom i appen från maj till oktober. I varje område beräknas medelvärdet av sannolikheten för covid-19 för aktiva deltagare i området med en modell som är kalibrerad efter Folkhälsomyndighetens PCR-screeningsstudier.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v2 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Kristianstad - SWEDEN Flooded Area Consequences within the AOI la n R iver Highwa y Unit of measurement Affected Total in AOI Vastsverige (25/02/2020 05:14 UT C) Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 25/02/2020 Flooded area ha 4563.1 la n General Information S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Estimated population Number of inhabitants 109398 Sea Sweden Kattegat oarna Area of Interest Transportation Helipad ha 0.0 0.0 Finla nd Delinea tion - Overview ma p 01 L a ke S econda ry R oa d Norwa y Airfield runways km 11.0 12.2 Gulf of Administrative boundaries 07 Bothnia L ong-dista nce ra ilwa y Highways km 0.0 31.7 Blekinge la n S tockholm R egion Primary Road km 0.7 275.2 ! ^ Estonia Cartographic Information Airfield runwa y Secondary Road km 2.6 144.3 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Province Long-distance railways km 1.9 256.8 S ka ne Baltic Sea Helipa d la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Placenames Baltic Sea L ithua nia North Øresund Sydsverige ! Sea 0 3,5 7 14 Pla cena me Germa ny Pola nd Bela rus km Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000 470000 480000 13°20'0"E 13°25'0"E 13°30'0"E 13°35'0"E 13°40'0"E 13°45'0"E
    [Show full text]
  • Arkivbildare Våren 2020 Kristianstad
    Arkivbildare våren 2020 Kristianstad Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllm Förtecknat Bildnings- och Studieorganisationer ABF:s lokalavdelning 1448 i Fjälkinge kommun 1949 1964 - Ja ABF:s lokalavdelning i Kristianstad 1930 1952 - Ja ABF:s lokalavdelning i Tollarp 1946 1947 - Ja Frikyrkliga Studieförbundet i Skåne-Blekinge Nej Studiecirkeln 1824 Vapnet Östra Sönnarslöv Nej Studieförbundet Vuxenskolan avd. 03 Kristianstad Nej Ullstorps Ungdomsförenings bibliotek 1939 1957 - - Ja Önnestads lokalavdelning av SLS Nej Ekonomiska föreningar AB Folkets Hus i Kristianstad 1903 1936 Nej Broby handelsförening Nej Broby konsumtionsförening/Konsum Broby Nej Degeberga byggnadsförening Nej Degeberga konsumtionsförening 1950 1962 2 0,14 Ja EFS-gården Åhus Nej Everöds Arbetares Byggnadsförening u p a 1908 1908 Nej Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllm Förtecknat Folkets Park u p a Kristianstad 1903 1903 Nej Gärds köpinge handelsförening 1920 1931 4 0,2 Ja Kooperativa Föreningen Framtid, Immeln Nej Kooperativa Handelsföreningen Enighet, Torsebro 1909 1909 1 0,03 Ja Kristianstad konsumtionsförening Nej Kristianstad kooperativa handelsförening Nej Kristianstad tryckeriförening u p a 1927 1932 1 0,03 Ja Kulltorps konsumtionsförening Nej Linderöds kooperativa byggnadsförening Nej Missionshemmet Kristianstad Nej Mödraföreningen "Arbetsbiet" AB, Kristianstad 1903 1926 - - Ja Sjuk- och Begravningskassan Syskonringen, Kristianstad 1894 1967 1 0,1 Ja Sjukkassa vid Christianstads boktryckeri aktiebolags tryckeri i 1888 1 0,1 Ja Christianstad
    [Show full text]
  • Integrating Flood Risk Reduction, River Basin and Resilience Management in Planning: a Case Study of Kristianstad, Sweden
    Stockholm Environment Institute, Working Paper 2015-01 Integrating flood risk reduction, river basin and resilience management in planning: A case study of Kristianstad, Sweden Åse Johannessen Stockholm Environment Institute Linnégatan 87D 104 51 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 Fax: +46 8 674 7020 Web: www.sei-international.org Author contact: Åse Johannessen [email protected] Director of Communications: Robert Watt Editors: Marion Davis, Elaine Beebe and Tom Gill Cover photo: Biking and walking on a bridge to the Naturum, in Kristianstad, a flood- proof building on stilts that embodies the concept of living with the water. © Kristianstads kommun/Claes Sandén This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educa- tional or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). About SEI Working Papers: The SEI working paper series aims to expand and accelerate the availability of our research, stimulate discussion, and elicit feedback. SEI working papers are work in progress and typically contain preliminary research, analysis, findings, and recom- mendations. Many SEI working papers are drafts that will be subsequently revised for a refereed journal or book. Other papers share timely and innovative knowledge that we consider valuable and policy-relevant, but which may not be intended for later publication. Acknowledgements The author is grateful for the support of the Swedish Board of Agriculture (SJV), which provided funding for this report and associated workshop.
    [Show full text]
  • Kristianstads Vapen Med Christian 4.S Monogram (Wikipedia Commons)
    VFTF01 2009-09-21 Kommunanalys Figur 1. Kristianstads vapen med Christian 4.s monogram (Wikipedia commons) Karl Falck, Joakim Ohlsson, Gustav Svebring, Jesper Wern (Grupp 3) VFTF01 2009-09-21 Innehållsförteckning Kommuninfo ................................................................................................................................................. 1 Arbete och inkomst ................................................................................................................................... 1 Arbetslöshet .............................................................................................................................................. 1 Högskolan .................................................................................................................................................. 2 Kommunalskatt ......................................................................................................................................... 2 Pendling .................................................................................................................................................... 2 Tobins Q .................................................................................................................................................... 2 Förbindelser .............................................................................................................................................. 2 Planer ...........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Trafikplan Kristianstads Kommun Har Haft Stöd Av Teknikkonsulten 29 Trafikplan Tas Fram Med Handlingsplaner För Olika Åtgärderna Äskas I Budgetprocessen
    ORGANISATION Projektledare: Ledningsgrupp: Åsa Hammarstedt, Miljö- och Christel Jönsson, kommundirektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Arbetsgrupp: Anders Magnusson, utvecklingsledare, Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Wetteström, chef Biosfärenheten, Åsa Hammarstedt, strategisk trafikplanerare, Miljö- Kommunledningskontoret Linda Nilsson, gis-ingenjör, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Danielsson, förvaltningchef, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Risberg, infrastukturstrateg, Kommunledningskontoret (tom juni 2017) Bengt Olsson, förvaltningschef, C4 Teknik Ulrika Åkesson, enhetschef, C4 Teknik Politisk styrgrupp: 2016) Carl Almström, trafikingengör, C4 Teknik (tom dec Kommunstyrelsens presidium Byggnadsnämndens presidium Emelie Nyman, trafikingenjör C4 Teknik Tekniska nämndens presidium Egzon Ferati, trafikingenjör C4 Teknik Foto:Per Blomberg och Cecilia Sandén, Kristianstads Konsultstöd: Ramböll Sverige AB kommun, om inget annat anges. Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 4 Förutsättningar 7 ÖVERGRIPANDE INSATSER 9 Mobilitet och beteendepåverkan 10 Utredningar och styrdokument 12 STADEN 13 Sammanfattning av åtgärder i staden 14 Stadens förutsättningar 16 Trafiksäkerhet 17 Gång 23 Cykel 26 Kollektivtrafik 33 Biltrafik 38 Bilparkering 45 Cykelparkering 49 KOMMUNEN 51 Resor mellan orterna 52 Basorterna 60 Tätorterna 70 KONSEKVENSEROCHUPPFÖLJNING 89 Konsekvenser 90 Uppföljning 91 INLEDNING 3 Bakgrund SYFTE OCH PROCESS TRAFIKPLANENS UPPLÄGG finns med i trafikplanen tar
    [Show full text]
  • Sweden Kristianstad Vattenrikke.Pub
    Sweden Kristianstad Vattenrikke Ecological characteristics: The Biosphere Reserve is in Skåne, BR KristianstadVattenrikke © the southernmost of Sweden´s pro- vinces. The area includes the lower drainage basin of the River Helge å in the Municipality of Kristianstad and the coastal waters of Hanöbuk- ten Bay, which forms part of the Baltic Sea. It covers 100 000 ha and contains within its boundaries land- scapes and biological values of re- gional, national and international importance. At the heart of the entire area, extending north © Kristianstad Vattenrikke BR to south, is an expanse of rich wetlands of international importance (The Helgeån Ramsar Site). Other examples of Declaration date: 29 June 2005 biotopes that are classified as possessing high biological Surface area: 104,375 ha values of international and national importance include Administrative division: The Municipality of Kristianstad stretches of running water, broadleaf forests and the sandy grasslands formerly managed under a rotational system of cultivation and falllow. Within all of these landscapes and Human activities: ecosystems there are areas af varying extent wich possess such high values that they form a part of the European To make more acess for visitors we have created more than Union´s Natura 2000 network. There are also about 15 20 visitor sites in the reserve. Some have birdwatching nature reserves here. towers, other have boardwalks or outdoor museums. Arkelstorp Bjärlöv Österslöv Färlöv Balsby Önnestad Bäckaskog Fjälkinge Kristianstad Viby Vä Ov esholm Norra Åsum Rinkaby Gärds Köpinge Linderöd Tollarp Åhus Ev eröd Östra Sönnarslöv Y ngsjö Vittsköv le Huaröd Degeberga © Kristianstad Vattenrikke BR KristianstadVattenrikke © Contact information: www.vattenriket.kristianstad.se Address: Biosphere office Kristianstads Vattenrike Kristianstads kommun S-291 80 Kristianstad SWEDEN tel.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v1 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Flooded Area la n Kristianstad - SWEDEN R iver Highwa y Vastsverige (28/02/2020 16:52 UT C) Consequences within the AOI Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 28/02/2020 Unit of measurement Affected Total in AOI la n Previous Flooded Area S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Sweden (25/02/2020 05:14 UT C) Sea Flooded area ha 1711.8 Kattegat oarna Delinea tion MONIT 01 - Overview ma p 01 Finla nd L a ke S econda ry R oa d Estimated population Number of inhabitants 109398 Norwa y General Information Gulf of Transportation Helipad ha 0.0 0.0 07 Bothnia Area of Interest L ong-dista nce ra ilwa y Blekinge la n Airfield runways km 0.0 12.2 S tockholm ! ^ Estonia Cartographic Information Ima ge Footprint Airfield runwa y Highways km 0.0 31.7 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Primary Road km 0.0 275.2 S ka ne Baltic Sea Administrative boundaries Helipa d Secondary Road km 0.0 144.3 la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Baltic Sea L ithua nia R egion Long-distance railways km 0.0 256.8 North Øresund Sydsverige Sea 0 3.5 7 14 Germa ny Pola nd Bela rus km Province Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Placenames Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± ! Pla cena me km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000
    [Show full text]