RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR KKULTURMILJÖVÅRDULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riks- intressen för kulturmiljövård. Områdena omfattar såväl olika former av stads- och bymiljöer som kul- turhistoriskt intressanta landskapssammanhang. Här följer en översiktlig beskrivning av och kommu- nens ställningstagande till dessa riksintressen.

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8) L:K 25 Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strand- ängar, ålabodar och förhistoriska gravar. Endast en L:K 18 liten del av detta riksintresse ligger inom Kristian- 1 1 L:K 17 8 stads kommun. ÖNNESTAD L:K 20

Rv

1 9 FJÄLKINGE R v Ställningstagande 21 Kommunen godtar riksintressets avgränsning och L:K 15 E 22 L:K 19 avser att undvika åtgärder som innebär att riksin- tresset påtagligt skadas. Ny bebyggelse kan i vissa fall, om det utförs på rätt sätt, främja riksintressets L:K 16

L:K 211 värden. 2 1 2 8 E

TOLLARP

2 E 2 ÅHUS L:K 14 L:K 22

R

v

1

9 L:K 23

Riksintresse för kultur- L:K 8 miljövård

Antagandehandling 139 ÅHUS (L:K 14) der. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Motivering Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmäs- Småskalig stadsmiljö med bibehållen medeltida sig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora karaktär som visar lundabiskopens inflytande under Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På medeltiden. typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präg- lad av parkanläggningar och offentliga byggnader Uttryck befästningarna efter 1800-talets mitt. Staden låg under ärkebiskopen i Lund, stadsprivi- Ställningstagande legierna avskaffades 1617, men levde vidare som ort och hamnstad till Kristianstad. Låg bebyggelse, Kommunen skall vidareutveckla och definiera vär- delvis bevarad stadsmur, oregelbundet gatunät av dena i riksintresset enligt de tre viktiga delarna medeltida ursprung, Mariakyrkan från 1100-talet ”renässansstaden”, ”stadens årsringar” och ”staden och lämningar av andra medeltida byggnader, bland vid vattnet”. Vid bygglovgivning och fortsatt plan- annat ruinerna av dominikanklostret, kapellet till S:t arbete skall hänsyn tas till dessa värden. Se vidare Annas hospital samt minnen av biskopsborgen från i ”Kristianstad växer - Fördjupad översiktsplan för mitten av 1100-talet vid Helge ås mynning. Kristianstads stad”. Ställningstagande VÄ KYRKBY (L:K 16) Medeltidsstaden Åhus har stora kulturhistoriska Motivering värden, nationellt och lokalt, och är en viktig del i Åhus attraktivitet. Bebyggelse och struktur skall Kyrkby med bevarade spår av den medeltida stads- skyddas i särskilda bevarandeplaner. I kommunens bildningen. bevarandeplan för Åhus och kulturmiljöprogram läggs riktlinjer för bevarande och utveckling fast. Uttryck Runt kvaderstenskyrkan från 1100-talet finns CENTRALA KRISTIANSTAD (L:K 15) vissa medeltida gatusträckningar, förhistoriska och medeltida lämningar under mark samt kapell- och Motivering helgeandshusruiner. Staden förlorade sina stadspri- Befästnings- och residensstad med rutnätsplan och vilegier i början av 1600-talet. arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de främsta exemplen på den danske kungen Chris- Ställningstagande tian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd som gränsfäst- Kommunen godtar riksintressets avgränsning och ning mot Sverige. avser undvika åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt skadas. Se även ”Kristianstad växer Uttryck - Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad”. Stadsplan som genom sin långsträckta, rektangu- lära form är unik bland landets befästningsstäder. Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, beva- Trefaldighetskyrkan, Kristianstad rade befästningsanläggningar och militära byggna-

140 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun ARASLÖVS FARMER (L:K 17) satta planeringen. Här sammanfattas värdena och ger indikationer på vilka värden som är viktiga att Motivering bevara. Området har en identitet som ett bruksland- Harastorp Odlingslandskap präglat av stora dikningsföretag skap och värdet ligger mycket i att det fortsätter Adinal i samband med enskiftet 1780 och de då bildade så att brukas, men att man tar fasta på en rad viktiga Sofiedal kallade farmerna med ståndsmässiga byggnader, karaktärsdrag i området. Hamiltonhill som gav området ett högt såväl landskaps- som Kommunen bedömer att det förutom ovan nämnda Ulriksdal byggnadshistoriskt värde. fördjupning av riksintressets värdebeskrivning görs Wrangelsberg följande utredningar och kompletteringar av riksin- Uttryck tresset Araslövs farmer: Kristineberg Farmerna har huvudbyggnader i klassiserande arki- • Riksintressets avgränsning bör ses över för att Skottlandshus tektur och gårdsmönster med mangårdsbyggnad FÄRLÖV bättre överensstämma med de faktiska intresse- Gustavsfält och trädgård skild från ekonomibyggnaderna. Allé- områdena. erna är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Sofieberg • Områdesbestämmelser kan vara ett sätt att Wrangelsdal Ställningstagande bevara områdets värden genom att exempelvis VINNÖ reglera återplantering av träd, uppförande av nya Många ingrepp har gjorts i området som har inne- byggnader och användning av marken. Detta i burit skada på riksintresset, exempelvis golfbanor syfte att bevara områdets värden. Bygglovsplikt och avlägsnande av alléer utan återplantering. Här för lantbrukets ekonomibyggnader kan vara ett har skyddet av riksintresset varit bristfälligt. För att sätt att undvika inplacering av byggnader som kunna skydda området krävs en tydligare tolkning skadar riksintresset. av riksintressets värden än den som erbjuds i regis- terbladet. Vidare anser kommunen att en revidering • I beskrivningen av uttrycket för riksintresset bör av riksintressets värden och avgränsning vore moti- betoningen på de landskapliga värdena förstär- Lillö kungsgård verat så att det bättre överensstämmer med de fak- kas. Dels handlar det om det storskaliga samman- L:K 17 Araslövs farmer tiska värdena. hanget, dels om den variation i landskapstyp som finns inom området. Brukandet av området är en förutsättning för riks- intressets karaktär. Kommunen ser ett behov av att • Värdebeskrivningen avseende bebyggelsen bör få tydligare riktlinjer för områdets värden för att definieras tydligare. Vidare bör riktlinjer för exempelvis kunna vägleda eventuella bebyggelsein- orterna Färlöv och Vinnö inkluderas. tressen i området. Vidare vore riktlinjer för orternas roll och värden för riksintressets värden värdefull för kommunens hantering av riksintresset. Länsstyrelsen har i syfte att fördjupa och förtydliga de värden som finns i området tagit fram en rapport, Araslövs farmer - En fördjupning av kulturmiljövår- dens riksintresse. Här görs en fördjupad analys av riksintressets värdebeskrivningar och de särdrag i området som är viktiga att ta tillvara i den fort- Harastorp, en av Araslövs farmer

Antagandehandling 141 KRUTBRUK (L:K 18) BÄCKASKOG-KJUGEKULL (L:K 20) Motivering Motivering Bruksmiljö anlagd 1682. Småbrutet odlingslandskap med fornlämningar och slottsmiljö. Uttryck Herrgård med tillhörande ekonomibyggnader, krut- Uttryck magasin och andra industribyggnader från främst Fäladsmarker, storhögar samt Bäckaskogs slott och 1800-talet. Arbetarbostäder samt lämningar av Kiaby 1200-talskyrka. Delar av klosteranläggning skyddsmur, krutmöllor och kvarnränna. Stenvalvs- ingår i det nuvarande slottet. I slottsmiljön ingår bro i fyra spann. också en engelsk parkanläggning samt ett orangeri. Ställningstagande Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. riksintresset påtagligt skadas. TROLLE LJUNGBY (L:K 19) RINKABY (L:K 21) Motivering Motivering Slottsmiljö med huvudbyggnad i Christian IV-renäs- Odlingslandskap med 1800-talsprägel och spår av sans omgiven av vallgrav. tobaksodling. Uttryck Uttryck Vidsträckta odlingsfält, alléer och en till huvudgår- Radby med brädfodrade och rödfärgade mindre den koncentrerad bebyggelse. Engelsk och fransk gårdar. Långsmala sanka odlingsfält, tobakslador park. Kyrka från 1200-talet ombyggd på 1850-talet. och betesmarker. Rinkaby kyrka med kalkmålningar från 1400-talet. Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och Ställningstagande avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att Kommunen godtar riksintressets avgränsning och riksintresset påtagligt skadas avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas.

Trolle Ljungby

142 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun MALTESHOLM (L:K 22) BALLINGSTORP (L:K 25) Motivering Motivering Herrgårdsmiljö med huvudbyggnad från 1630-talet Två ensamgårdar som är typiska för Skånes skogs- som efter ombyggnad på 1780-talet präglas av upp- bygder i äldre tid. svenska stilideal. Ovanligt komplett fornlämnings- miljö från bronsåldern och järnåldern. Uttryck Den bäst bevarade gården är fyrlängad med hög- Uttryck loftstuga. Angränsande åker- och betesmark med Medveten landskapsgestaltning med engelsk park, odlingsrösen och stengärdesgårdar är viktiga ele- ett lusthus ritat av Carl Hårleman, orangeri samt ment i kulturlandskapet. alléer. Uppfartsvägen ”Höge väg” är ursprungligen byggd i slutet av 1700-talet men delvis ombyggd Ställningstagande under 1990-talet. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och I området finns gravar, gravfält, skålgrops förekom- avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att ster, skärvstenshögar samt stora arealer med fossil riksintresset påtagligt skadas. åkermark i form av röjningsröseområden. Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. VITTSKÖVLE (L:K 23) Motivering Slottsmiljö med en av Nordens största tegelborgar från 1500-talet omgiven av vallgrav. Uttryck Medeltidsinspirerade ekonomibyggnader från 1840-talet och tjänstebostäder i nära anslutning till slottet. Vidsträckta odlingsfält, bokskogar och lång- sträckta alléer. Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas.

Antagandehandling 143 RRIKSINTRESSENIKSINTRESSEN FFÖRÖR bundet förekommande skjutverksamheten kan särskilt motiverade fall. Sådana fall kan vara förväntas upplevas som mindre påtaglig. vid generationsskifte inom jordbruket, det vill TTOTALFÖRSVARETOTALFÖRSVARET säga byte av driftsansvar. Den nya bostaden ska RIKSINTRESSET RAVLUNDA då lokaliseras i direkt anslutning till befintlig ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT MED SKJUTFÄLT bostad/gårdscentrum. BULLERUTBREDNINGSOMRÅDEN Omgivningspåverkan kring riksintresset Ravlunda • Inom området för omgivningspåverkan ska samråd ske med Försvarsmakten i varje enskilt Ravlunda och Rinkaby skjutfält är av riksintresse för skjutfält utgörs av bullerkurvan 90 dBC Lx som är det plan- och bygglovärende, dock inte när det gäller totalförsvaret. Riksintressen för totalförsvaret reg- av regeringen fastställda riktvärdet, för inom vilket bygglov enligt gällande detaljplan. leras enligt 3 kap 9 § miljöbalken; ”Områden som är område ny bostadsbebyggelse ej bör tillkomma. En av riksintresse på grund av att de behövs för total- ny beräkning av bullrets utbredning gjordes 2008 För fritidshusbebyggelsen i Olseröds sommarby, försvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder där man även tog hänsyn till topografin. Detta med- Degeberga sommarby, Holmen och Juleboda anger som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt- förde att gränsen för det bullerpåverkade området programmet ”Det växer längs kusten - Program för jandet av anläggningarna”. Risk för påtaglig skada flyttades söderut. Se kartbilden ”Omgivningspåver- kustens utveckling från Åhus till Juleboda” (2009), finns bland annat vid tillkomst av ny bostadsbe- kan kring Ravlunda skjutfält”. en ökning av gällande byggrätter från 70 m2 brut- 2 byggelse. Det beror på att möjligheterna att nyttja Byggnadsnämnden godkände i augusti 2010 ”Pro- toarea till 70 m byggnadsarea. Förändringen skulle 2 skjutfälten kan begränsas när hänsyn måste tas till gram för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjut- innebära att det blir möjligt att ha 70 m i byggna- att störningar och andra olägenheter drabbar de fält” som underlag för den kommunövergripande dens bottenplan och ändå inreda vinden för bostads- boende. Ny bostadsbebyggelse bedöms därför uti- översiktsplanen. Det huvudsakliga syftet med pro- ändamål. Försvarsmakten har senare i sitt yttrande från de krav som kan komma att riktas mot den stö- grammet har varit att beskriva vad Försvarsmakten över ”Program för ny bostadsbebyggelse nära Rav- rande skjutverksamheten. medger när det gäller ny bostadsbebyggelse nära lunda skjutfält” sagt nej till en sådan planändring med motiveringen att det skulle kunna öka antalet Försvarsmakten har sedan några år tillbaka en Ravlunda skjutfält. permanentboende i området. Kommunens bedöm- mindre restriktiv syn när det gäller ny bostadsbe- Programmets innehåll kan sammanfattas enligt föl- ning är att ökningen av byggrätten är så marginell byggelse nära skjutfälten. Denna innebär att möj- jande: att den inte kommer att få en sådan effekt. ligheter ges till förtätningar och även till begränsad expansion av vissa tätorter och byar. • Inom Maglehems tätort medger Försvarsmakten en utveckling med ny bostadsbebyggelse inom ett Ställningstagande För att Försvarsmakten ska medge en sådan utveck- område väster om Sockenvägen/Maglevägen. För Kommunen godtar Försvarsmaktens redovisade ling är följande tre förutsättningar avgörande: närvarande skulle det medföra en överbelastning omgivningspåverkan kring riksintresset och avser • Ett tillräckligt avstånd måste finnas till bullerkäl- av Maglehems avloppsreningsverk. Dessutom att undvika sådana åtgärder som kan innebära att lan. Störst möjligheter till ny bostadsbebyggelse utgör ett skyddsavstånd till djurhållning inne i riksintresset påtagligt skadas. finns inom den yttre delen av det bullerpåverkade byn ett hinder för nya bostadstomter. Som underlag för planläggning och bygglov i områ- området. • Inom Olseröds bystruktur medger Försvarsmak- det gäller ”Program för ny bostadsbebyggelse nära • Det är befintliga orter och byar som kan komma ten kompletteringar med ny bostadsbebyggelse i Ravlunda skjutfält”. En sammanfattning av pro- ifråga för utveckling. Hur stort behovet är av anslutning till befintligt huvudvägnät. Nya tomter grammets innehåll finns i ovanstående textavsnitt, i utveckling vägs in i Försvarsmaktens ställnings- inom Olseröds bystruktur och särskilt i anslut- övrigt hänvisas till programhandlingen. tagande. ning till bykärnan kan innebära att krav ställs på utbyggt kommunalt avlopp i Olseröd. • Inom tätbebyggda områden och utmed vägar finns ett bakgrundsbuller från lokaltrafik och andra • Utanför Maglehem och Olseröds bystruktur kan boende och verksamheter som gör att den oregel- Försvarsmakten tillåta nya bostäder endast i

144 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun RIKSINTRESSET RINKABY att undvika sådana åtgärder som kan innebära att • Inom området för omgivningspåverkan ska SKJUTFÄLT riksintresset påtagligt skadas. samråd ske med Försvarsmakten i varje enskilt För påverkansområdet kring Rinkaby skjutfält gäller plan- och bygglovärende, dock inte när det gäller Omgivningspåverkan kring riksintresset Rinkaby bygglov enligt gällande detaljplan. skjutfält utgörs av en anpassad gräns för olika bul- följande: lerkällor, säkerhet och annan aspekt, se kartbilden • En viss utveckling av bostadsbebyggelse inom Inom Olseröds sommarby, Degeberga sommarby, ”Omgivningspåverkan kring Rinkaby skjutfält”. Som Rinkaby tätort kan tillåtas. Störst möjligheter Juleboda och Östra Sand föreslås inga ökade bygg- en följd av att verksamheten på Rinkabyfältet har finns i utkanten av påverkansområdet, det vill rätter eller förtätning på grund av bullerstörningar förändrats under senare år har gränsen för omgiv- säga i tätortens västra del. från Ravlunda och Rinkaby skjutfält. Dock är även ningspåverkan nyligen reviderats. Detta har bland dessa bebyggelsegrupper intressanta att utveckla annat medfört att Viby, Nymö, Vanneberga och ytor • Inom Åhus kan ny bostadsbebyggelse tillkomma om bullerstörningarna i framtiden minskar. vid Åhus inte längre ligger inom påverkansområdet. inom påverkansområdet söder om den fullt utbyggda Täppetleden. Området norr om denna Övriga försvarsintressen gräns kan däremot inte komma i fråga för ny Ställningstagande Höga master, vindkraftverk och byggnader kan bostadsbebyggelse. Kommunen godtar Försvarsmaktens redovisade inverka störande på Försvarsmaktens radiolänk-, omgivningspåverkan kring riksintresset och avser radar- och signalspaningssystem. Vid tillstånds- prövning av höga objekt, 20 m och högre utanför tätort och över 50 m inom tätort, ska samråd alltid Nymö ske med Försvarsmakten. Furuboda

Vanneberga

Rinkaby Åhuskärr

Rinkaby skjutfält

Olseröd Fårabäck

Åhus Maglehem Juleboda

Ravlunda skjutfält

Omgivningspåverkan kring Ravlunda skjutfält Omgivningspåverkan kring Rinkaby skjutfält

Antagandehandling 145 RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR VVÄG,ÄG, respektive sida och 1500 m i banans förlängning åt båda hållen. I riksintresset ingår också influens- JJÄRNVÄG,ÄRNVÄG, SJÖFARTSJÖFART OCHOCH området för flyghinder där endast luftfartsanknu- ten verksamhet bör finnas och där det finns olika LLUFTFARTUFTFART grader av krav på hinderfrihet. Ett större område, med ca 55 km radie från landningsbanan, omfattas Väg av speciella restriktioner avseende hinder (så kallad Riksintresse för vägar inom Kristianstads kommun MSA-yta, redovisas ej i kartan). Till riksintresset är väg E22, riksväg 21 och riksväg 19. hör även bullerkurvor. De redovisas i karta men kommer troligen att ändras när preciseringen är E22: när nya dragningar för E22 är genomförda norr gjord. En precisering av riksintresset bör omfatta om och söder om Linderöd behöver de gamla påverkan på berörda orter och dess möjligheter till vägarnas gaturum och riksintressen för dessa ses utveckling, till exempel Everöd, Lyngsjö, Eskilstorp över. och Gringelstad. Enligt Trafikverket finns för riksintres- set riksväg 19, förbifart öster om Degeberga, Kommunens ställningstagande ingen aktuell vägutredning. Därför redovisas inte en • För att kommunen ska redovisa hur riksintressena vägkorridor, utan förbifarten är markerad på kartan för sjöfart, luftfart, järnväg Åhus - Kristianstad i form av en pil. Kommunen tolkar detta som om de samt riksväg 19 förbifart öster om Degeberga, tidigare gjorda (under 80- och 90-talet) utredning- avses tillgodoses kräver kommunen att beskriv- arna som kommunen lämnade synpunkter på inte ningar, preciseringar och avgränsningar för dessa längre är aktuella. Objektet finns inte med i Regional ska göras. De uppräknade riksintressena är idag transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021. så otydligt beskrivna att de fungerar dåligt som För riksintresset saknas precisering. planerings- och beslutsunderlag. • Vid precisering av riksintresset för luftfart är det Järnväg viktigt att förhålla sig till bland annat Everöds Blekinge kustbana, Skånebanan och Åhusbanan är utvecklingsmöjligheter och luftfartens påverkan järnvägar av riksintresse. på orten. Sjöfart • Kommunen avser kontakta Länsstyrelsen, berörd myndighet och/eller berörd verksamhet (till Riksintresse sjöfart omfattar Åhus hamn samt far- exempel Åhus hamn, Kristianstads Airport) vid leder och järnvägsspåret Åhus - Kristianstad. Fis- eventuella förändringar i närheten av de ovan kehamnen i Åhus utgör riksintresse baserat på uppräknade riksintressena för dialog, i väntan på hamnens relativt stora betydelse som landnings- precisering av dessa. hamn. • Kommunen godtar i övrigt redovisade riksintres- Luftfart sen och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintressena påtagligt kan skadas. För detta riksintresse saknas precisering. Kom- munen redovisar det som generellt tillhör avgräns- ningen; ett område kring landningsbanan 500 m på

146 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Riksintresse, järn- vägsplats Riksintresse, järn- vägsstation Riksintresse, farled Riksintresse, flygrull- bana Riksintresse, järnväg, Riksintresse, vägnät, Befintligt flygbuller framtida flygbuller Riksintresse, farled Riksintresse, flygplats Riksintresse, framtida vägnät Riksintresse, hamn Hinderfri yta till Ever- öds flygplats

Antagandehandling 147 RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR VVINDBRUKINDBRUK Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för beslut om områden av riksintresse för energiproduktion. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att Energimyn- digheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Syftet med riksintresse för vindbruk är att riksdagens och regeringens anspråk, via Energimyndigheten, ska kanaliseras till och få genomslag i den kommunala planeringen. Under 2008 beslutade Energimyndigheten om nya reviderade riksintresseområden för vindbruk. Totalt är 423 områden i 20 län utpekade som riksintresse för vindbruk. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges yta. Angivna områden har primärt ett värde i form av en hög energipotential. Det som skiljer beslutade områden från andra områden med hög vindenergi- potential är att viss lämplighetsbedömning redan är genomförd för dessa områden. Områdena är därmed särskilt lämpade för vindbruk. I Kristianstads kommun finns två områden av riks- intresse för vindbruk. Det är området kring Mal- tesholm på Linderödsåsen och Taggengrundet i Östersjön. Det sistnämnda sträcker sig även i in i Söl- vesborgs kommun. Inom de båda riksintresseområ- dena pågår för närvarande miljötillståndsprövning för etablering av större vindkraftparker. Ställningstagande I samband med remissförfarandet vid framtagandet av riksintresseområdena hade kommunen inget att erinra mot de aktuella områdena. Kommunen godtar därmed riksintressets avgränsning och avser und- vika sådana åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt skadas.

Områden för riksintresse för vinbruk.

148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR VVÄRDEFULLAÄRDEFULLA ÄMNENÄMNEN OOCHCH MMATERIALATERIAL VÅNGA Blockstensfyndigheten Vånga är Kristianstads kom- muns enda riksintresse avseende ämnen och mate- rial enligt miljöbalkens 3 kapitel 7§. Ställningstagande Kommunen godtar riksintresset och avser att und- vika sådana åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt kan skadas.

Antagandehandling 149 NATURA 2000-OMRÅDEN I Kristianstads kommun finns ett femtiotal områ- den utpekade som Natura 2000-områden enligt EU:s habitats- eller fågeldirektiv. Natura 2000 är ett nät- verk av EU:s mest skyddsvärda naturområden som skapats för att hejda utrotningen av växt- och djur- arter och för att skydda deras livsmiljöer. Habitats- direktivet behandlar bevarande av livsmiljöer för ARKELSTORP vilda djur och växter medan fågeldirektivet gäller skydd för bevarande av vilda fåglar. Alla Natura 2000-områden är utpekade som riksintressen enligt miljöbalken (MB) 4 kap. 1 och 8 §§. För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur åtgärderna ska genomföras. 1 1 8 ÖNNESTAD

R

v Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma

1 KRISTIANSTAD 9 FJÄLKINGE R v sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. 21 Andra områden behöver mindre förändringar. Beho- E 22 vet av åtgärder bestäms av vad som ska skyddas, hur känsligt området är och vilket skydd som redan finns.

1 Åtgärder som på ett betydande sätt påverkar miljön 2 1 2 8 E i ett Natura 2000-område kräver tillstånd. Det är TOLLARP länsstyrelsen som prövar om en åtgärd har bety-

2 dande påverkan. Åtgärder kan tillåtas om områdets E 2 ÅHUS naturvärden även i fortsättningen har en gynnsam bevarandestatus.

R

v

1

9

DEGEBERGA

NATURA2000-område Kommunens bildarkiv

150 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun NATURRESERVAT BIOTOPSKYDD Enligt miljöbalkens 7 kapitel 4-8§§ får naturreser- Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmil- vat bildas för att bevara biologisk mångfald, för att jöer för hotade djur- och växtarter, eller som annars vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, för att är särskilt skyddsvärda, får förklaras som biotop- tillgodose behov av områden för friluftslivet, för att skyddsområde. Biotopskyddet kan vara generellt skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmil- eller särskilt och innebär ett förbud mot att bedriva jöer samt för att skydda, återställa eller nyskapa livs- verksamheter eller utföra åtgärder som kan komma miljöer för skyddsvärda arter. att skada naturmiljön. Naturreservaten utgör idag den största andelen Miljöer i jordbrukslandskapet som omfattas av gene- skyddad mark i Sverige. Naturreservat bildas av rellt biotopskydd är alléer, källor med omgivande länsstyrelsen och kommunen med stöd av miljöbal- våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och ken. Även natur med särskilt värde för friluftslivet våtmarker, stenmurar och åkerholmar kan skyddas genom naturreservat. Vramsån vid Gärds Köpinge. Särskilt biotopskydd beslutas av Länsstyrelsen, I Kristianstads kommun finns i skrivande strund föl- Skogsstyrelsen eller kommunen om ett specifikt jande naturreservat: område. Exempel på naturmiljöer som kan få detta skydd är små skogsmarksområden, rikkärr, natur- • Balsberget • Friseboda betesmarker eller naturliga bäckfåror. • Fredriksdalsviken • Gropahålet Kristianstads kommun är rikt på skogliga nyckelbio- • Näsby fält • Äspet toper som har medfört biotopskydd. Biotopskydds- områden bildade med särskilt beslut är i allmänhet • Fjälkinge backe • Degeberga backar mindre än fem hektar och är alltid markerade i ter- • Isternäset • Brotorpet rängen. • Hercules • Skärsnäs Rätten att färdas och vistas kan regleras i områdena, • Tosteberga ängar • Hovby ängar men i övrigt formuleras inga föreskrifter eller förbud för varje särskilt område. • Håslövs ängar • Egeside Allé i Skepparslöv • Rinkaby och • Pulken-Yngsjön NATURVÅRDSAVTAL Horna ängar • Björkerödsbäcken Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som • Boarps hed tecknas mellan Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen • Horna Sjömark och naturvårdsintresserade markägare. Syftet är att • Bjära • Olarp bevara och utveckla områden med höga naturvär- • Maltesholm den. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för • Åbjär de begränsningar i brukandet som avtalet medför. • Fjällmossen • Åby ängar I Kristianstads kommun har Länsstyrelsen i Skåne • Forsakar • Åsums ängar och län upprättat två naturvårdsavtal på Ripa Sandar. • Dunderbäcken Åsumallet Skogsstyrelsen har upprättat 16 naturvårdsavtal på totalt ca 120 ha. • Kumlan • Vramsåns mynning Lövskog vid Ivösjön

Antagandehandling 151 LANDSKAPSBILDSSKYDD Landskapsbildsskyddet infördes på 1970-talet för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Även om begreppet inte finns i nu gällande miljö- balk gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena (lag 1998:811 om införande av miljöbal- ARKELSTORP ken). Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. I Kristianstads kommun finns 4 områden som omfat-

9 tas av landskapsbildsskydd: 1

v

R 1. Bjära 3 2. Kusten söder om Åhus 4 ÖNNESTAD 3. Kjugekull KRISTIANSTAD FJÄLKINGE

Rvv2 4. Färlövs allé 21 E22

2 2 5. Tostebergakusten E 5

22 E E TOLLARP 22

ÅHUS

22 1

E

9

1

v R

DEGEBERGA 2

Landskapsbildsskyddat Landskapsbildsskyddat område vid Nyehusen, längs kusten. område

152 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun FORNMINNEN OCH BYGGNADSMINNEN Kommunen har många fornlämningar, vilka skyddas av kulturminneslagen 2 kap. De består både av läm- ningar som är dolda under mark, exempelvis rester av boplatser, och av synliga objekt såsom milstenar och speciella byggnader. Byggnader och anläggningar som har ett högt kul- turhistoriskt värde kan enligt kulturminneslagens ARKELSTORP tredje kapitel byggnadsminnesförklaras av läns- styrelsen. Lagen har tillkommit för att ge varaktigt skydd åt bebyggelse av nationell betydelse. I Kristi- anstads kommun finns 20 byggnadsminnen: • Cedergrenska gården (Gladan 18) • Ekestads Folkets Park (Flackarp 1:9) • Everöds prästgård (Everöd 5:76) ÖNNESTAD • Folkestorps bränneri (Folkestorp 6:5) KRISTIANSTAD FJÄLKINGE • Fornstugan i Tivoliparken (Kristianstad 4:21) • Kristianstads station (Kristianstad 5:59 ) • Norra kasern, Norreport och Fyrkappan (Bastio- nen 6) • Oretorp (Oretorp 6:1) • Oppmanna, Perstorps kapell (Oppmanna 4:16) TOLLARP ÅHUS • Posthuset och f.d. Riksbanken (Tyggården 2) • Ryttmästarbostället (Köpinge 101:1) • Skogstorpet (Skärsnäs 9:37) • Stora Kronohuset (Hovrätten 20)

• Södra kasern (Södra kasern 2) DEGEBERGA • Torsebro krutbruk (Biskopsmöllan 1:1, 2:1) Fornminnen och bygg- nadsminnen • Tyghuset (Tyggården 2) Fornminne • Vittskövle slott (Vittskövle 95:1) Byggnadsminne

Antagandehandling 153