RRIKSINTRESSEIKSINTRESSE FFÖRÖR KKULTURMILJÖVÅRDULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riks- intressen för kulturmiljövård. Områdena omfattar såväl olika former av stads- och bymiljöer som kul- turhistoriskt intressanta landskapssammanhang. ARKELSTORP Här följer en översiktlig beskrivning av och kommu- nens ställningstagande till dessa riksintressen. HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8) L:K 25 Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strand- ängar, ålabodar och förhistoriska gravar. Endast en L:K 18 liten del av detta riksintresse ligger inom Kristian- 1 1 L:K 17 8 stads kommun. ÖNNESTAD L:K 20 Rv 1 KRISTIANSTAD 9 FJÄLKINGE R v Ställningstagande 21 Kommunen godtar riksintressets avgränsning och L:K 15 E 22 L:K 19 avser att undvika åtgärder som innebär att riksin- tresset påtagligt skadas. Ny bebyggelse kan i vissa fall, om det utförs på rätt sätt, främja riksintressets L:K 16 L:K 211 värden. 2 1 2 8 E TOLLARP 2 E 2 ÅHUS L:K 14 L:K 22 R v 1 9 L:K 23 DEGEBERGA Riksintresse för kultur- L:K 8 miljövård Antagandehandling 139 ÅHUS (L:K 14) der. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Motivering Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmäs- Småskalig stadsmiljö med bibehållen medeltida sig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora karaktär som visar lundabiskopens inflytande under Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På medeltiden. typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präg- lad av parkanläggningar och offentliga byggnader Uttryck befästningarna efter 1800-talets mitt. Staden låg under ärkebiskopen i Lund, stadsprivi- Ställningstagande legierna avskaffades 1617, men levde vidare som ort och hamnstad till Kristianstad. Låg bebyggelse, Kommunen skall vidareutveckla och definiera vär- delvis bevarad stadsmur, oregelbundet gatunät av dena i riksintresset enligt de tre viktiga delarna medeltida ursprung, Mariakyrkan från 1100-talet ”renässansstaden”, ”stadens årsringar” och ”staden och lämningar av andra medeltida byggnader, bland vid vattnet”. Vid bygglovgivning och fortsatt plan- annat ruinerna av dominikanklostret, kapellet till S:t arbete skall hänsyn tas till dessa värden. Se vidare Annas hospital samt minnen av biskopsborgen från i ”Kristianstad växer - Fördjupad översiktsplan för mitten av 1100-talet vid Helge ås mynning. Kristianstads stad”. Ställningstagande VÄ KYRKBY (L:K 16) Medeltidsstaden Åhus har stora kulturhistoriska Motivering värden, nationellt och lokalt, och är en viktig del i Åhus attraktivitet. Bebyggelse och struktur skall Kyrkby med bevarade spår av den medeltida stads- skyddas i särskilda bevarandeplaner. I kommunens bildningen. bevarandeplan för Åhus och kulturmiljöprogram läggs riktlinjer för bevarande och utveckling fast. Uttryck Runt kvaderstenskyrkan från 1100-talet finns CENTRALA KRISTIANSTAD (L:K 15) vissa medeltida gatusträckningar, förhistoriska och medeltida lämningar under mark samt kapell- och Motivering helgeandshusruiner. Staden förlorade sina stadspri- Befästnings- och residensstad med rutnätsplan och vilegier i början av 1600-talet. arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de främsta exemplen på den danske kungen Chris- Ställningstagande tian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd som gränsfäst- Kommunen godtar riksintressets avgränsning och ning mot Sverige. avser undvika åtgärder som kan innebära att riksin- tresset påtagligt skadas. Se även ”Kristianstad växer Uttryck - Fördjupad översiktsplan för Kristianstads stad”. Stadsplan som genom sin långsträckta, rektangu- lära form är unik bland landets befästningsstäder. Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, beva- Trefaldighetskyrkan, Kristianstad rade befästningsanläggningar och militära byggna- 140 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun ARASLÖVS FARMER (L:K 17) satta planeringen. Här sammanfattas värdena och ger indikationer på vilka värden som är viktiga att Motivering bevara. Området har en identitet som ett bruksland- skap och värdet ligger mycket i att det fortsätter Harastorp Odlingslandskap präglat av stora dikningsföretag Adinal i samband med enskiftet 1780 och de då bildade så att brukas, men att man tar fasta på en rad viktiga Sofiedal karaktärsdrag i området. kallade farmerna med ståndsmässiga byggnader, Hamiltonhill som gav området ett högt såväl landskaps- som Kommunen bedömer att det förutom ovan nämnda Ulriksdal byggnadshistoriskt värde. fördjupning av riksintressets värdebeskrivning görs Wrangelsberg följande utredningar och kompletteringar av riksin- Uttryck tresset Araslövs farmer: Kristineberg Farmerna har huvudbyggnader i klassiserande arki- • Riksintressets avgränsning bör ses över för att Skottlandshus tektur och gårdsmönster med mangårdsbyggnad FÄRLÖV bättre överensstämma med de faktiska intresse- Gustavsfält och trädgård skild från ekonomibyggnaderna. Allé- områdena. erna är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Sofieberg • Områdesbestämmelser kan vara ett sätt att Wrangelsdal Ställningstagande bevara områdets värden genom att exempelvis VINNÖ reglera återplantering av träd, uppförande av nya Många ingrepp har gjorts i området som har inne- byggnader och användning av marken. Detta i burit skada på riksintresset, exempelvis golfbanor syfte att bevara områdets värden. Bygglovsplikt och avlägsnande av alléer utan återplantering. Här för lantbrukets ekonomibyggnader kan vara ett har skyddet av riksintresset varit bristfälligt. För att sätt att undvika inplacering av byggnader som kunna skydda området krävs en tydligare tolkning skadar riksintresset. av riksintressets värden än den som erbjuds i regis- terbladet. Vidare anser kommunen att en revidering • I beskrivningen av uttrycket för riksintresset bör av riksintressets värden och avgränsning vore moti- betoningen på de landskapliga värdena förstär- Lillö kungsgård verat så att det bättre överensstämmer med de fak- kas. Dels handlar det om det storskaliga samman- L:K 17 Araslövs farmer tiska värdena. hanget, dels om den variation i landskapstyp som finns inom området. Brukandet av området är en förutsättning för riks- intressets karaktär. Kommunen ser ett behov av att • Värdebeskrivningen avseende bebyggelsen bör få tydligare riktlinjer för områdets värden för att definieras tydligare. Vidare bör riktlinjer för exempelvis kunna vägleda eventuella bebyggelsein- orterna Färlöv och Vinnö inkluderas. tressen i området. Vidare vore riktlinjer för orternas roll och värden för riksintressets värden värdefull för kommunens hantering av riksintresset. Länsstyrelsen har i syfte att fördjupa och förtydliga de värden som finns i området tagit fram en rapport, Araslövs farmer - En fördjupning av kulturmiljövår- dens riksintresse. Här görs en fördjupad analys av riksintressets värdebeskrivningar och de särdrag i området som är viktiga att ta tillvara i den fort- Harastorp, en av Araslövs farmer Antagandehandling 141 TORSEBRO KRUTBRUK (L:K 18) BÄCKASKOG-KJUGEKULL (L:K 20) Motivering Motivering Bruksmiljö anlagd 1682. Småbrutet odlingslandskap med fornlämningar och slottsmiljö. Uttryck Herrgård med tillhörande ekonomibyggnader, krut- Uttryck magasin och andra industribyggnader från främst Fäladsmarker, storhögar samt Bäckaskogs slott och 1800-talet. Arbetarbostäder samt lämningar av Kiaby 1200-talskyrka. Delar av klosteranläggning skyddsmur, krutmöllor och kvarnränna. Stenvalvs- ingår i det nuvarande slottet. I slottsmiljön ingår bro i fyra spann. också en engelsk parkanläggning samt ett orangeri. Ställningstagande Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. riksintresset påtagligt skadas. TROLLE LJUNGBY (L:K 19) RINKABY (L:K 21) Motivering Motivering Slottsmiljö med huvudbyggnad i Christian IV-renäs- Odlingslandskap med 1800-talsprägel och spår av sans omgiven av vallgrav. tobaksodling. Uttryck Uttryck Vidsträckta odlingsfält, alléer och en till huvudgår- Radby med brädfodrade och rödfärgade mindre den koncentrerad bebyggelse. Engelsk och fransk gårdar. Långsmala sanka odlingsfält, tobakslador park. Kyrka från 1200-talet ombyggd på 1850-talet. och betesmarker. Rinkaby kyrka med kalkmålningar från 1400-talet. Ställningstagande Kommunen godtar riksintressets avgränsning och Ställningstagande avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att Kommunen godtar riksintressets avgränsning och riksintresset påtagligt skadas avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. Trolle Ljungby 142 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun MALTESHOLM (L:K 22) BALLINGSTORP (L:K 25) Motivering Motivering Herrgårdsmiljö med huvudbyggnad från 1630-talet Två ensamgårdar som är typiska för Skånes skogs- som efter ombyggnad på 1780-talet präglas av upp- bygder i äldre tid. svenska stilideal. Ovanligt komplett fornlämnings- miljö från bronsåldern och järnåldern. Uttryck Den bäst bevarade gården är fyrlängad med hög- Uttryck loftstuga. Angränsande åker- och betesmark med Medveten landskapsgestaltning med engelsk park, odlingsrösen och stengärdesgårdar är viktiga ele- ett lusthus ritat av Carl Hårleman, orangeri samt ment i kulturlandskapet. alléer. Uppfartsvägen ”Höge väg” är ursprungligen byggd i slutet av 1700-talet men delvis ombyggd Ställningstagande under 1990-talet. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och I området finns gravar, gravfält, skålgrops förekom- avser