Kristianstad Kristianstads Kommun
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
KRISTIANSTAD KRISTIANSTADS KOMMUN W / RADON %m &^O.£>, <s ö»O MARKRADONUNDERSOKNING Lunds Universitet och Miljö- och hälsoskyddskontoret ' i Kristianstad UNDER original contains color illustrations RISTIA G Jönsson Lunds Tekniska Högskola K A Kornfält Sveriges Geologiska Undersökning, Lund B Ringberg Sveriges Geologiska Undersökning, Lund I Tell Institutionen för Yrkesmedicin, Lund Miljö - och hälsoskyddsförvaltningen, Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret, Kristianstads kommun Parkförvaltningen, Kristianstads kommun MAJ Ookumi.ntut9iwar« Lunds Tekniska Högskola Dokumentnamn OokumantbaaKknmo Fysiska Institutionen Intern rapport LUTFD2/(TFKF - 3061) Handläggarn ' Utgivningadatum Af ndabatackntng Maj 1990 Författare Gilbert Jönsson, Fysiska Institutionen, Lunds Tekniska Högskola , Box 118, 22100 Lund Karl Axel Kornfält och Bertil Ringberg, Sveriges geologiska undersökning Kiliansgatan 10, 22350 Lund Inge Tell, Institutionen för Yrkesmedicin , Lunds Lasarett, 22185 Lund Miljö-och h?.lsoskyddsförvaltningen,Stadsbyggnadskontoret och Parkförvaltningen Kristianstads kommun, Rådhuset, 29132 Kristianstad Dokumannital och undartital RADON. MARKRADONUNDERSÖKNING I KRISTIANSTAD Rafarat (sammandrag) På uppdrag av Kristianstads kommun har LTH, SGU och IYM, Lund, i samarbete med Miljö- och hälsoskyddskontoret och Stads- byggnadskontoret utfört en översiktlig undersökning av riskområden med markradon inom kommunen. Mätningarna utgör ett underlag för prioritering av insatser vid såväl spårning av befintliga hus med hög radonhalt som vid planläggning och nybyggnad. Undersökningen grundar sig på ca 300 mätningar av radonhalten på djupet 0,7 m under markytan. Undersökningens bakgrund, utförande och resultat redovisas i denna rapport. I rapporten finns det geologiska underlaget och mätvärden översiktligt redovisat i figurer. Rafarat tkrivat av Författarna Fdnlag till yitarligara nyckalord Radon, markradon KlaMitiMtionwvttam och -klan(ar) Indaxtarmar (angå kall*) g Omfång Övrig* bibliograf iik* uppgifur M 42 sidor | Spr.k O SakratatwppgifMr ISSN ISBN O Jj Ookum*nt*t kan *rhåM«« fr* : Mott*g*r*m uppglf tar o Fysiska Institutionen | LTH, Box 118, 221 00 Lund s.s- I OB1 O Blankett LU 11:25 1976-07 INNEHALLSFÖRTECKNING Kapitel Sidan Förord 2 1 Sammanfattning 3 2 Allmänt om radon 2.1 Radon 4 2.2 Hälsoeffekter 5 2.3 Gränsvärden 7 2.4 Förekomst i mark och byggnader 7 3 Geologiska förutsättningar 1 Kristianstads kommun Undersökningens uppläggning 3.1 Berggrunden 9 3.2 Jordarterna 10 3.3 Undersökningens uppläggning 11 4 Radonmätning. Metodik och resultat 4.1 Metodik 13 4.2 Resultat av mätningarna 13 4.3 Resultat av mätningar i kommunens tätorter 15 4.4 Indelning i riskområden 18 5 Förslag till byggnadstekniska åtgärder 19 Figur 1 Berggrundskarta 21 2 Jordartskarta 22 3 Uranhalt i bäcktorv 23 4 Karta med uppmätta radonhalter över 25 kBq/m 24 5 Radonriskområden i Kristanstads kommun 25 6a Medelvärden i olika jordarter 26 6b Medelvärden i kommunen indelad i fyra delområden 28 7 Radonhalter tätortsvis 30 8 Radonhalter tätortsvis sammanlagt 42 FÖRORD Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Miljö- och hälso- skyddsnämnden i Kristanstads kommun. Syftet är att översiktligt redovisa områden med förhöjd markradonrisk i Kristianstads kommun. Radonmatningarna har utförts av Gilbert Jönsson, Fysiska Institutionen, Lunds Tekniska Högskola (LTH). Det geologiska underlagsmaterialet har framtagits och redovisats av Bertil Ringberg och Karl-Axel Kornfält, Sveriges geologiska undersökning i Lund (SGU). De medicinska aspekterna har redovisats av Inge Tell, Institu- tionen för Yrkesmedicin, Lund (IYM). Fältarbetet med markäEarkontakter. framtagning av kartmaterial ram har utförts av Miljö- och hälsoskyddskontoret tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Parkförvaltningen i Kristianstad. Arbetet har utförts i nära samarbete mellan alla inblandade. 1. SAMMANFATTNING På uppdrag av Kristianstads kommun har LTH, SGU och IYM, Lund, i samarbete med Miljö- och hälsoskyddskontoret och Stads- byggnadskontoret utfört en översiktlig undersökning av riskområden med markradon inom kommunen. Mätningarna utgör ett underlag för prioritering av insatser vid såväl spårning av befintliga hus med hög radonhalt som vid planläggning och nybyggnad. Undersökningen grundar sig på ca 300 mätningar av radonhalten på djupet 0,7 m under markytan. Undersökningens bakgrund, utförande och resultat redovisas i denna rapport. 1 rapporten finns det geologiska underlaget och mätvärden översiktligt redovisat i figurer. Separat (ingår ej i rapporten) finns karta 1:50 000 med det geo- logiska underlaget, kartor 1:10 000 (motsv.) med placeringen av punkterna för markradonmätningarna samt en tabell över mät- resultaten i samtliga mätpunkter. De högsta radonvärdena har uppmätts inom områden med glacial lera på Kristianstadsslätten. Höga värden har även uppmätts söder- sydväst om och i närheten av områden där uranförande graniter går i dagen inom kommunens norra del samt på Linderödsåsen och Nävlingeåsen. Dessutom har förhöjda värden uppmätts i anslutning till sprickzoner i berggrunden vid Torsebro, Vä, Önnestad och Degeberga. Genomgående låga värden förekommer på sanden vid Åhus och Yngsjö. I följande tätorter inom kommunen har ett eller flera värden med 3 3 radonhalter överstigande 25 kBq/m (kilo Bequerel per m ) upp- mätts: Balsby, Bjärlöv, Degeberga, Fjälkinge, Hammar, Ivö, Kristianstads centrala och södra del, Köpinge, Ovesholm, Rinkaby, Torsebro, Tosteberga, Träne, Vä och österslöv. Det förefaller finnas ett samband mellan uppmätt hög radonhalt och höga uranhalter enligt SGU:s gammastrålningskartor. 2. ALLMÄNT OM RADON 2.1 Radon Radon (Rn) är en färg- och luktlös radioaktiv adelgas som bildas när radium sönderfaller. Radium är i sin tur en sönderfalls- produkt av uran som förekommer naturligt i vår omgivning. Då radon sönderfaller bildas radondöttrar som delvis binds på dammpartiklar i luften. En del av radongasen och radondöttrarna följer med inandningsluften ned i lungorna. Ned radon avses vanligtvis isotopen radon-222 med halveringstiden 3,8 dygn och som förekommer inomhus. 1 marken förekommer också isotopen radon-220, s.k.toron. Denna isotop finns där grundämnet torium förekommer. Radon-220 har så kort halveringstid, 54 sek., att den inte kan transporteras lång väg innan den sönderfaller. Den finns därför inte i inomhusluften i nämnvärd grad. Halten av radongasen mäts i enheten Becquerel/m (Bq/m ). (1000 Bq/m skrivs som 1 kBq/m3). Radon avgår från berggrund och jordarter som innehåller uran. Bergarter i Sverige med förhöjda halter av uran är framför allt alunskiffer, pegmatit och vissa typer av graniter. I anslutning till hällar av de nämnda bergarterna förekommer dessa som större eller mindre fragment i jordarterna. Radonavgången från mark styrs av en mängd faktorer vilka är såväl geologiska som klimatologiska. Till de berggrundsgeologiska faktorerna hör bergarternas mineralinnehåll, sprickighet, porositet, vittringsgrad och vatteninnehåll. Till de jordartsgeo- logiska hör jordarternas mineral- och bergartssammansättning, kornstorleksfördelning, permeabilitet, porositet och fuktighets- grad. Dessutom påverkas radonavgången av grundvattenförhållandena i marken. Till de klimatologiska faktorerna som styr radon- avgången hör lufttryck, temperatur och nederbörd. Det råder delade meningar om hur transporten av radongasen sker från större eller mindre djup. Transporten anses ske genom både diffusion och strömning. Diffusion ger endast möjlighet för radongas från djup mindre ån 5 m att komina upp till markytan. Det blir då främst jordarten som avger radongasen. Då strömning av radongasen sker kan gasen "pumpas" eller "ledas" via sprickor i berggrunden eller längs gränsen mellan olika jordartsskikt upp till markytan från flera 100 meters djup. Eftersom radongasen är vattenlöslig i viss mening kan även grundvatten föra gasen med sig till exempel i sidled. Förutom god kännedom om berggrundsgeologiska och jordartsgeolo- giska förhållanden är även de geokemiska kartorna och ganuna- strålningskartorna värdefulla vid översiktlig bedömning av uran- förekomster och den med dessa sammanhängande radonavgången från mark. De geokemiska kartorna ger bl.a en uppfattning om mängden uran i bäckvattenväxter. De senares sammansättning kan via grundvattnet härledas till den kemiska sammansättningen hos omgivningens berg- och jordarter. Ganunastrålningskartorna för uran och torium grundar sig på flygmätningar från 30 meters höjd. Kartorna visar hur mycket gammastrålning som avges av markens ytskikt. 2.2 Hälsoeffekter Vid radioaktiva ämnens sönderfall i människokroppen sker en energiöverföring från det sönderfallande ämnet till de levande cellerna. Denna energiöverföring kan innebära skador på delar av enskilda celler, vilket kan leda till kvarstående cellförändring- ar. Detta kan i sin tur leda till utveckling av cancer. Radongas i luften kommer ned i lungor och luftvägar när vi andas. Till allra största delen beter den sig där inte annorlunda än luftens huvudbeståndsdelar syre och kväve. Radonatomerna ventileras vid andningen in och ut genom luftvägarna. En liten andel av radonatomerna sönderfaller i lungorna. Endast en mycket liten andel av de radonatomer som avger strålning där är tillräckligt nära levande vävnad för att kunna ge en skadlig stråldos på cellerna. Radonets sönderfallsprodukter - radondöttrarna - ar elektriskt laddade partiklar. De fastnar lätt på dammpartiklar, rök och andra luftföroreningar. Många av dessa har sådan storlek att de kan nå de nedre luftvägarna vid andningen. Sådana partiklar - med vidhängande