NÄRMARE TILL NATUREN I SKÅNE
Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård
Miljöenheten Rapportserien Skåne i utveckling 2003:60
ISSN 1402-3393
Titel: Närmare till naturen i Skåne – skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård Projektgrupp: Anita Olsson (projektledare), Agneta Sallhed Canneroth (biträdande projektledare), Eerika Olausson (projektsekreterare), Jeanette Persson (karttekniker), Josefin Lundström (GIS-samordnare), Thomas Andersson (teknisk support). Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Beställningsaddress: Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten, 205 15 Malmö Tel: 040/042-25 20 00. Se även Länsstyrelsen hemsida: www.m.lst.se Copyright: Texter: Länsstyrelsen i Skåne län. Bilder – se vid varje bild. ISSN: 1402-3393 Rapportserie: Skåne i utveckling 2003:60 Upplaga: 500 ex Tryckeri: City-tryckeriet i Malmö Omslagsbild: Kortels huvud Friluftsfrämjandet i Skåne 2003. Kartor: Grundkartor ur Översiktskartan Lantmäteriet Gävle 2003 , Medgivande M2003/6117 samt © Kort- og Matrikelstyrelsen (A.111-03)
Förord
1. Sammanfattning
Regeringen uppdrog sommaren 2002 åt Länsstyrelsen i Skåne län att ta fram ett program för varaktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och friluftsliv mest värdefulla tätortsnära områdena. Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län fick motsvarande uppdrag. Enligt uppdraget skulle programmet tas fram i samarbete med kommunerna och tillfälle ges till företrädare för miljöorganisationer och andra berörda att delta i arbetet. Programmet skulle ange vilka områden som omfattas av programmet, ansvarsfördelning mellan stat och kommun beträffande säkerställande och förvaltning av respektive område samt tidsplan för genomförande. Programmet redovisades till regeringen i början av november 2003.
Länsstyrelsen har arbetat fram programmet tillsammans med kommunerna och Region Skåne. Representanter för markägarorganisationer, miljö- och friluftsorganisationer, hembygdsföreningar samt Hovedstadens Utviklingsråd har följt arbetet och kommit med värdefulla synpunkter och förslag.
Programmet, som omfattar hela Skåne, avser en tidsperiod på 10 år. Genomförandet av skyddet föreslås att ske antingen i den första eller i den andra femårsperioden. Skåne har indelats i tre zoner där den västra zon 1 är den mest urbana, följt av zon 2 mellersta Skåne och zon 3 östra Skåne. I zon 1 föreslås 56 områden skyddas med en areal av ca 24 000 ha, i zon 2 föreslås 39 områden med en areal av ca 34 000 ha och i zon 3 föreslås 35 områden med en areal av ca 24 000 ha. Sammanlagt innehåller programmet 132 områden med en areal av ca 82 000 ha som föreslås erhålla skydd som antingen natur- eller kulturreservat.
De föreslagna områdena är schablonmässigt avgränsade och det gäller särskilt stråken utmed vattendragen som markerats i den omfattning strandskydd gäller. En rimlig bedömning är att de arealer som anges är större än vad som kommer att genomföras skydd för. Den slutliga avgränsningen av ett område som skall skyddas sker först i genomförandeskedet.
Ett antal områden av regional betydelse med stora värden för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård redovisas som utredningsområden. Dessa bör dock utredas vidare för att avgöra vilka insatser som krävs och vilka delområden som behöver starkare skydd för att bevara de stora värdena.
Ansvarsfördelningen för genomförande av skydd anges ibland som gemensam för kommun och stat, ibland åtskild mellan stat och kommun. Förvaltare anges inte separat, utan ansvaret för förvaltning och dess finansiering anses ligga hos den som bildar ett reservat utom i de fall Stiftelsen för fritidsområden i Skåne eller någon annan landstingsstiftelse är markägare, då Region Skåne kommer att vara förvaltare.
5 Programmet täcker inte samtliga värdefulla naturområden i Skåne. Områdesförslag som inte är lämpade för friluftsliv har inte tagits med. Dessutom har vissa förslag uteslutits p g a att de är för små, redan skyddade, för känsliga eller inte hotade. Förankringen av programmet är ofullständig vad gäller markägare. Den tid som funnits till förfogande för uppdraget har inte medgett att markägarna kunnat informeras. Förankring hos markägare ska ske under genomförandeskedet.
De flesta föreslagna områdena finns upptagna i kommunernas översiktsplaner för friluftsliv eller naturvård i någon form. Många områden finns även upptagna i kommunala och/eller regionala natur- och kulturmiljövårdsprogram. I naturvårdsprogrammen är dock en övervägande del av områdena utpekade p g a hög biologisk mångfald och inte p g a friluftslivets intressen. Med detta program kommer friluftslivets intressen att lyftas fram och ges möjlighet till skydd.
Översiktkartan på nästa sida visar skyddade områden i Skåne, programmets föreslagna områden och utredningsområden tillsammans med zonindelningen som använts under arbetet.
6 Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ...... 5
Översiktskarta över tätortsnära rekreationsområden...... 9
2. Inledning ...... 10
3. Uppdragets bakgrund ...... 11
3.1 Vad är friluftsliv? ...... 11
3.2 Miljömålen ...... 11
3.3 Folkhälsan ...... 13
3.3.1 Buller i Skåne...... 13
3.4 Karta över buller i Skåne ...... 14
3.5 En samlad naturvårdspolitik...... 15
3.6 Den fysiska planeringsprocessen ...... 16
3.7 Allemansrätten...... 16
4. Genomförandet av uppdraget ...... 18
4.1 Hur uppdraget tolkats för Skåne län ...... 18
4.1.1 Skåne ingår i Öresundsregionen...... 18
4.1.2 Naturgeografin ...... 18
Karta över skogsområden i Öresundsregionen...... 19
4.1.3 Brister och behov ...... 20
Karta över allemansrättslig mark...... 21
Karta över allemansrättslig mark...... 22
4.1.4 Zonindelningen av Skåne och tätortsnära naturområden ...... 23
4.1.5 Stråk i landskapet ...... 24
4.1.6 Skydd av områden ...... 25
4.2 Hur programmet tagits fram...... 27
4.2.1 Arbetsmetoden...... 27
4.2.2 Urvalskriterier och prioriteringsordningen...... 27
4.2.3 Remissvaren ...... 29
4.2.4 Markägare...... 31
5. Några Öresundsperspektiv...... 32
5.1 Dansk synvinkel...... 32
7 5.2 Malmöperspektiv...... 34
5.3 Barnperspektiv...... 36
5.4 Invandrarnas syn på rekreationsområden ...... 37
5.5 Föreningar och allmänhet: ...... 38
5.6 Pågående säkerställandearbete inom länet...... 39
5.6.1 Länsstyrelsen...... 39
5.6.2 Region Skåne ...... 39
5.6.3 Exempel på mellankommunalt naturvårdsarbete...... 40
6. Program för skydd av tätortsnära natur för friluftsliv ...... 41
6.1 Syftet ...... 41
6.2 Begränsningar ...... 41
6.3 Programmets områden ...... 42
6.3.1 Översiktskarta över bladindelningen ...... 42
6.3.2 Detaljkartor 1-17 ...... 43
6.3.3 Tabell över programmets föreslagna områden ...... 60
6.3.4 Tabell över utredningsområden ...... 68
6.4 Områdesbeskrivningar...... 69
6.4.1 Föreslagna områden...... 69
6.4.2 Utredningsområden ...... 145
6.5 Genomförande...... 149
7. Referenser...... 150
8. Bilagor...... 151
8.1 Projektorganisation ...... 151
8.2 Översiktskarta: skyddade områden i Skåne ...... 153
8.3 Tabell över skyddade områden i Skåne...... 154
8.4 Regeringsuppdraget ...... 159
8
2. Inledning
Regeringen gav den 27 juni 2002 länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län i uppdrag att, utifrån befintlig kunskap och i samarbete med berörda kommuner, ta fram var sitt program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård kan ges varaktigt skydd och förvaltning. I uppdraget angavs att Länsstyrelserna skall samråda med berörda myndigheter och ge företrädare för miljöorganisationer och andra berörda möjlighet att delta i arbetet. Ordet ”tätortsnära” har inte definierats i uppdraget utan lämnats för tolkning.
Syftet med programmet är att vara underlag för genomförandet av skydd, förvaltning och utveckling av de utpekade områden, vilket är Länsstyrelsens och kommunernas uppgift. Vidare är syftet att stimulera kommunerna till ytterligare naturvårdsinsatser. Målet med detta arbete är att långsiktigt skydda de mest värdefulla tätortsnära naturområdena till nytta för friluftslivet och rekreation och härigenom bidra till att b l a miljömålet ”God bebyggd miljö” uppfylls.
Regeringen anför vidare att den integrering av naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård som kommer till uttryck i skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik” (regeringens skrivelse 2001/02:173) skall, liksom vikten av att stimulera till ytterligare kommunala naturvårdsinsatser, utgöra en utgångspunkt för genomförandet av uppdragen. Programmen skall vara förankrade hos berörda kommuner.
Uppdraget har i Skåne län inneburit att kommunerna, Region Skåne, Länsstyrelsen, föreningar och allmänheten föreslagit områden som bör skyddas som reservat enligt miljöbalkens bestämmelser. Områdesskydd är emellertid bara ett, dock det mest långsiktiga, av möjliga verktyg för att tillgodose behovet av tätortsnära natur och grönstruktur. Detta program är därmed endast en del av arbetet med att beakta och bevara grönstrukturen i storstadsregionen. Grönstrukturfrågorna måste självfallet ha sin tydliga plats i övrig planering också i fortsättningen, både på kommunal och regional nivå.
10 3. Uppdragets bakgrund
3.1 Vad är friluftsliv?
Friluftsliv är enligt Naturvårdsverkets definition aktiviteter i naturen som inte är i behov av större anläggningar. Friluftsfrämjandets definition av friluftsliv är ”vistelse i naturen som ger naturupplevelse, rekreation och motion och ska bedrivas i samklang med naturen enligt allemansrättens grundprinciper om ansvar och hänsyn”.
Begreppen ”friluftsliv”, ”rörligt friluftsliv” och ”rekreation” syftar på i stort sett samma sak, och det är svårt att dra strikta gränser mellan friluftsliv, motion, sport, idrott, turism, naturvård och kulturmiljövård. Områden med storslagen eller tilltalande natur och historiska anknytningar ökar värdet för friluftsliv. Goda möjligheter till friluftsliv i en kommun kan vara av stor vikt för turism och regional utveckling.
I paraplyorganisationen FRISAM ingår 17 olika organisationer inom friluftsområdet. Alla dessa gör värdefulla insatser för att informera om, inspirera till och organisera friluftsliv i naturen.
3.2 Miljömålen
Områden som ska skyddas inom detta program bör ha koppling till miljömålen. De regionala miljömålen för Skåne är under arbete, och arbetet med de lokala miljömålen på kommunal nivå har kommit olika långt i olika kommuner.
Riksdagen fastställde i april 1999 femton miljökvalitetsmål. Enligt miljömålet ”God bebyggd miljö” skall städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet skall värnas så att behovet av lek och rekreation, lokal odling och ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Närheten till parker och naturområden är av stor betydelse för livskvalitén i städer och tätorter.
I november 2001 fastställde Riksdagen vissa delmål för miljömålen. Enligt delmål 1 för ”God bebyggd miljö” skall senast 2010 fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur bl.a. grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas.
Arbetet med att ta fram detta program är en del i arbetet med att nå delmålet, och programmets genomförande blir ett viktigt steg att nå målet God bebyggd miljö.
Även andra miljömål har betydelse för uppdraget. Miljömålet ”Levande skogar” anger att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Det innebär bl a att skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. För Skåne föreslås som delmål att senast år 2005 ska samtliga kommuner som äger skog ha antagit en
11 policy för sitt skogsbruk på egna marker där det bl a framgår hur skogarna ska skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen. Förslagsområdena i detta program bör ge kommunerna anvisning för lämplig framtida skötsel.
Miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” anger att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden är viktiga upplevelsevärden för friluftslivet och ska värnas. Detta program bidrar till att uppfylla miljömålet i den mån odlingslandskapets kulturvärden och naturvärden blir skyddade och får fortsatt hävd genom säkerställande av områden för friluftsliv.
Miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” innebär bl a att näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Skydd av områden för friluftsliv och naturvård kan sammanfalla med dessa intressen, men det kan också vara så att friluftslivet innebär störning för havets miljöer. Kanalisering av besökare till mindre känsliga områden är viktigt och kan åstadkommas bl a genom att lämpliga områden görs mer tillgängliga.
Miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” är av centralt värde för friluftsliv och naturvård, inte minst i Skåne. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftslivet värnas. I Skånes tätbefolkade västra del är stråk mycket viktiga för friluftslivet, och grönstråk utmed åar och stränder ger möjlighet till naturupplevelser i ett landskap som i övrigt domineras av produktion och bebyggelse. Att restaurera kanaliserade åar och kulverterade bäckar förbättrar möjligheter till både naturvård och friluftsliv och bidrar till att uppfylla detta miljömål.
12 3.3 Folkhälsan
Fysisk inaktivitet anses idag vara en av de största hälsoriskerna för befolkningen och stressrelaterade sjukdomar ökar. Eftersom människan under miljontals år har utvecklats i samspel med naturen, är det föga förvånande att man inom forskningen slagit fast att vistelse i naturen har klart positiva effekter för människornas hälsa och välbefinnande. Människor som har nära till en skog eller naturpark är friskare och hämtar sig snabbare efter en sjukdom än de som har längre avstånd till natur. Pulsen sänks och stresshormonerna minskar även efter en kort promenad i en skog.
Närhet till naturområden är speciellt viktigt för de äldre och för barn, som inte kan ta sig längre sträckor på egen hand. Hos förskolebarn som har möjlighet att dagligen leka i en skog utvecklas motoriken och koncentrationsförmågan bättre jämfört med barn som enbart har tillgång till en traditionell lekplats, och det blir färre konflikter under dagen mellan barnen och personalen och med barnen sinsemellan.
Friluftsliv är en av de viktigaste formerna för fysisk aktivitet. Tillgängligheten är dock helt avgörande för hur många som använder grönområden. Många människor, framför allt de som bor i stora städer eller i jordbruksdominerade områden, önskar kortare avstånd till närmaste friluftsområden - helst gångavstånd. Enligt Boverkets rekommendationer bör inte avståndet mellan bostäder och parker eller större rekreationsområden överstiga 200 respektive 500 meter. Ett kort avstånd kan dock motverkas av olika typer av barriärer såsom vägar och järnvägar, stängsel eller åkermark. Ett område med hög bullernivå kan också fungera som barriär, eftersom människor har en motvilja att vistas i buller.
3.3.1 Buller i Skåne
Bullerfria områden är en bristvara i dagens samhälle. Länsstyrelsen i Skåne län har under 2001 tillsammans med Vägverket och Banverket gjort en översiktlig studie av flyg- järnväg- och vägtrafikbuller i Skåne. Terrängformer och vegetation beaktades inte och inte heller effekten av Öresundsbron.
Resultatet av studien som visas på kartan på nästa sida ger en bild av Skåne som ett landskap påverkad av buller i hög grad. Bristen på bullerfria områden är stor i hela västra Skåne, och potentiellt bullerfria områden återfinns främst i nordöstra och östra Skåne.
Det är viktigt att frilufts- och naturvårdsområden får förbli så bullerfria som möjligt. Det bör vidtas åtgärder för att begränsa buller i grönområden av hälsoskäl, men också för att besökaren ska kunna uppleva naturen och dess egna ljud.
13
3.5 En samlad naturvårdspolitik
I regeringens skrivelse 2001/02:173 ”En samlad naturvårdspolitik” förklaras att inom naturvården är hållbarhetsperspektivet vägledande. Det handlar om att skapa ett samhälle där dagens behov tillgodoses samtidigt som man upprätthåller reella möjligheter för framtida generationer till utveckling, till liv under sunda ekologiska förhållanden och till val efter de värderingar som kommer att råda i framtiden.
Naturvårdens ursprungliga uppgift - att skydda värdefulla områden och arter – har utvidgats efterhand. Under det senaste decenniet har bevarandet av biologisk mångfald fått en framträdande roll. Nu är det dags att åter tänka på friluftsliv som en del av naturvården. Den tätortsnära naturen måste bli ett prioriterat område då större delen av befolkningen bor i städer och tätorter.
Naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården har ibland svårt att hävda sina intressen när trycket blir för starkt från exploateringsintressen. Att långsiktigt reservera mark och vatten för friluftsliv och biologisk mångfald är dock lika viktigt och självklart som att reservera mark för t.ex. vägar och järnvägar, bostäder och arbetsplatser.
Av tradition har naturvården huvudsakligen varit inriktad på landmiljö, men det är nu dags att stärka insatserna i hav, kustområden, sjöar och vattendrag. Det är också viktigt att utveckla en helhetssyn på landskapet där natur och kultur är två sammanvävda aspekter. De särskilt viktiga områden som väljs ut för skydd måste ses i sitt landskaps- och kulturella sammanhang.
Naturvård hör ihop med regional utveckling. Naturvården är beroende av lokala aktörer som kan förvalta och utveckla naturområden, men naturvården kan även bidra till regional utveckling och landsbygdsutveckling. En attraktiv miljö lockar till sig boende och företagande, och det finns i Sverige stora möjligheter att utveckla naturturismen samt lokala näringar baserade på naturresurser.
För att nå naturvårdens målsättningar och miljökvalitetsmålen räcker inte insatserna från stat och kommun, även om kommunerna har en ytterst viktig roll när det gäller bland annat områdesskydd och fysisk planering. Ett gemensamt ansvar måste dessutom tas av markägare, brukare, företag, idéella organisationer och enskilda individer. Enbart områdesskydd räcker inte för att uppnå målen, utan naturvården ska omfatta hela landskapet.
Att föra ut naturvårdens budskap kräver en utvecklad dialog med medborgarna: när naturvårdsåtgärder planeras måste lokal förankring och delaktighet bli en ledstjärna.
15 3.6 Den fysiska planeringsprocessen
Plan- och bygglagen anger hur den fysiska planeringen skall bedrivas. Huvudansvaret för planeringsfrågor har kommunerna. Länsstyrelsen bevakar statliga intressen, främst riksintressen, men är också samrådspart och framför då synpunkter på områden för t ex naturvård och friluftsliv. Länsstyrelsen har också en samordnande roll för frågor som berör flera kommuner, vilket ofta är fallet med grönområden.
Frågor om grönstruktur och tätortsnära natur beaktas i översiktsplaneringen. I planeringsarbetet pekas värdefulla naturområden ut, liksom områden för exploatering, och avvägning sker sedan mellan olika intressen. I översiktsplanen anger kommunen sina framtida avsikter när det gäller användning av mark och vatten, både för exploatering och bevarande. Varje kommun skall ha en aktuell översiktplan. Översiktsplanen har ingen rättsverkan, men kommunen kan genom sitt planmonopol styra bort exploatering från värdefulla områden för friluftsliv och naturvård.
Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 och 4 kap) behandlar riksintressen för olika ändamål, vilka även skall beaktas i planering och prövning enligt plan- och bygglagen. 3 kap 6 § anger att värdefulla natur- och kulturområden och områden av betydelse för friluftslivet så långt möjligt ska skyddas. Det sägs också att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskilt skall beaktas. Områden av riksintresse har särskilt stort värde.
Länsstyrelsen bevakar riksintressen, som kan avse både bevarandeintressen – naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv - och exploateringsintressen – vägar, järnvägar och hamnar mm. Olika riksintressens anspråk kan ibland gälla samma område och då får en vägning mellan de olika intressena ske.
I detaljplan, som har rättsverkan, kan värdefulla grönområden och parker ges ett tydligare och starkare skydd under den tid då detaljplanen gäller. Det är främst för tätbebyggelse och sammanhållen bebyggelse som naturområden tas in i detaljplan. Detaljplanen kan styra att området förblir allmänt tillgängligt. Planbestämmelser kan bl a reglera schaktning, utfyllnad, trädfällning och skogsplantering samt skydd av växtlighet.
Områdesbestämmelser kan inte användas för att ge natur- och friluftsområden adekvat skydd.
3.7 Allemansrätten
Natur- och friluftsområden som är skyddade på olika sätt kommer att vara mycket viktiga för friluftsliv i framtiden. Områden som är tillgängliga enligt allemansrätten kommer dock att vara väl så viktiga. När allemansrätten utövas under ansvar på naturens villkor och med respekt för ägare och brukare är den friluftslivets viktigaste förutsättning för vistelse i naturen. I anslutning till mindre tätorter kommer förmodligen det allemansrättsliga nyttjandet av naturområden att överväga, men även i områden med mer intensivt nyttjande av naturområden, t ex i anslutning till större tätorter, kommer områden att användas på allemansrättslig grund.
16 Det finns olika typer av friluftsliv som utövas utanför skyddade områden. Oftast fungerar det utmärkt under förutsättning att samråd sker med markägare eller annan nyttjanderättshavare innan mer omfattande eller ofta återkommande användningar äger rum. I skogsområden kan friluftsliv fungera väl tillsammans med skogsproduktion.
Miljöbalken (7 kap 1 §) anger att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. Även i balkens inledande kapitel betonas aktsamhet och hänsyn mot miljön. Länsstyrelsen och kommunen har möjlighet att begränsa allemansrättslig användning av ett område om det leder till skada på naturen. Detta sker bl a genom bestämmelserna som är kopplade till varje natur- eller kulturreservat och som är utformade i enlighet med syftet till reservatbildningen.
Bild 1 visar andelen allemansrättsligt mark i Skåne respektive hela Sverige. Källa CSB 2003.
17
4. Genomförandet av uppdraget
4.1 Hur uppdraget tolkats för Skåne län
4.1.1 Skåne ingår i Öresundsregionen
Vid all fysisk planering måste hänsyn tas till de faktiska förhållandena i området. Hela Skåne ingår i Öresundsregionen, och det är ett förhållande som är relevant avseende både områden för friluftsliv och för naturvård. Den sammanlagda folkmängden i hela Öresundsregionen (Själland och Skåne) uppgår år 2003 till ca tre miljoner och förväntas öka. Befolkningstätheten i Skåne är 101 personer/km2 och på Själland 615 personer/km2, och regionen är därmed den mest tätbefolkade i hela Skandinavien.
På den danska sidan av Öresundsregionen råder inte allemansrätten såsom i Sverige. Tätortsområdena är större än på den svenska sidan, med tätare bebyggelse och infrastruktur och större behov av områden för friluftsliv och naturvård. Våra danska grannar kommer snabbt över till Skåne på Öresundsbron eller med färjorna till Helsingborg, och de söker sig gärna till den skånska naturen. Hela Skåne ligger på ett avstånd från Själland som lämpar sig för dagsutflykter eller helgutflykter.
Kartan på nästa sida visar andelen öppen mark och skogsområden i Skåne och i Själland.
4.1.2 Naturgeografin
Förhållandena i Skåne är speciella och skiljer sig från förhållandena i Stockholmsregionen respektive Göteborgsregionen. De naturgeografiska förhållandena innebär att marken är lätt att bebygga och särskilt västra Skåne är mycket tätbebyggt. Eftersom de största tätorterna i Skåne dessutom är belägna i landets mest produktiva jordbruksområden innebär det stora krav på hushållning med mark.
Ytterligare en faktor, som påverkar tillgången till tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård, är att Skåne är ett kustlän, på tre av fyra sidor omgivet av hav. De största städerna är hamnstäder, vilket begränsar de tätortsnära landområdena, men å andra sidan innebär det tillgång till stränder för bad och friluftsliv samt naturvård.
18
4.1.3 Brister och behov
Tillgången på naturområden är försvinnande liten särskilt i sydvästra och västra Skåne. Bebyggelsen har inte utvecklats i naturområden utan på åkermark, och därför är tillgången på områden för friluftsliv mycket liten i det skånska storstadsområdet, som innefattar hela västkusten.
Det finns ett stort behov av grönområden för friluftsliv inne i de största städerna, särskilt Malmö. Naturområden nära bebyggelse hotas ofta av exploateringsplaner.
Områden för det nära, vardagliga friluftslivet bör vara inom promenad- eller cykelavstånd från bostaden. Frånsett några åar i slättlandskapet finns det dock inte någon natur att utveckla i västra och sydvästra Skåne utan det måste ”byggas natur” för friluftslivet. Förhållandena på Österlen är delvis likadana, och exploateringstrycket från fritidsbebyggelse är stor.
Det behövs stråk i jordbrukslandskapet som möjliggör för befolkningen att ta sig ut i landskapet genom åkermark där allemansrätten inte gäller. Genom att utveckla och anlägga stråk och områden för friluftslivet kommer också de biologiska värdena att gynnas.
Det finns också ett stort behov av naturområden för dagsutflykter och helgutflykter. Naturområden av regional betydelse finns i Mellanskåne och i Norra Skåne, och dessa behöver utvecklas för att kunna ta emot besökare från hela Öresundsregionen. Befintlig natur behöver skyddas så att den inte styckas sönder av vägar och bebyggelse.
Kartorna på nästa sidor visar tillgången till allemansrättsligt tillgänglig mark i närheten av Skånes tätorter.
20
4.1.4 Zonindelningen av Skåne och tätortsnära naturområden
Ordet ”tätortsnära” har inte definierats i regeringsuppdraget utan lämnats till tolkning. De områden som i regeringsskrivelsen ”Samlad naturvårdspolitik” nämns som framgångsrika exempel på långsiktigt bevarande av värdefulla områden är Skrylle, Järavallen och Häckeberga, som ligger på ett avstånd av 20-30 km från Malmö. Länsstyrelsen har därför dragit slutsatsen att uppdraget inte enbart avsåg naturområden som ligger på promenadavstånd från bostäderna, utan även större naturområden på längre avstånd, som lämpar sig för dags- och helgutflykter.
Länsstyrelsen har tolkat ordet ”tätortsnära” genom att relatera det till de olika typer av områden som behövs för friluftsliv i Skåne: områden för det nära, vardagliga friluftslivet, områden för dagsutflykter och områden för helgutflykter. Hänsyn har tagits även till det faktum att det stora besökstrycket måste spridas för att undvika slitage och störningar för djur- och växtlivet.
Med hänsyn till de faktiska förhållandena, brister och behov, anser Länsstyrelsen i Skåne län att programmet ska omfatta hela Skåne. Länet, programområdet, har indelats i tre zoner.
Zon 1 omfattar sydvästra och västra Skåne med gränsen ca 2 mil från Malmös respektive Helsingborgs tätortsbebyggelse. Denna zon innefattar de största städerna Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg.
I Malmö – Lundområdet har en rad tätorter vuxit samman till en miljö med starkt urban prägel. Utmed kusten övergår detta område norrut i Landskronaområdet, som i sin tur övergår i Helsingborgsområdet. Söder om Malmö kommer Skanör-Falsterbo- och Trelleborgsområdet.
Området har ett omfattande nät av vägar och järnvägar med bl a södra stambanan och flera europavägar. Trelleborg, Malmö och Helsingborg är landets främsta kontaktpunkter mot Danmark och Tyskland och vidare mot kontinenten
Det ska noteras att Söderåsen och Skrylle – Häckebergaområdet ligger på gränsen mellan zon 1 och 2.
Zon 2 omfattar områden belägna öster om zon 1 på ett avstånd mellan 2 och 5 mil från Malmös respektive Helsingborgs tätortsbebyggelse.
Det centrala området i zon 2 är av stor betydelse för skåningarnas friluftsliv. Ringsjöområdet med Fulltofta- och Frostavallsområdena nås på 45 minuter från Malmö och 30 minuter från Lund. Områdena har god tillgänglighet med kollektivtrafik.
Zon 3 omfattar östra Skåne. Österlen och Hanöbuktens kustområde liksom sjöområdet i nordost har stor betydelse för friluftslivet. Områden inom denna zon utnyttjas för både dags- och helgutflykter av t ex Malmöbor. Avståndet från Lund till ostkusten är bara 6 mil. Våra danska och tyska grannar är flitiga besökare i områdena inom denna zon.
23 Denna zonindelning av Skåne har sedan använts under arbetet med programmet för att göra urval mellan lämpliga områden.
Zonindelningen visas på översiktskartan i kapitel 1.
4.1.5 Stråk i landskapet
Stora delar av sydvästra Skåne, Österlen och Kristianstadsslätten präglas av storskaligt jordbrukslandskap med monokulturer med ytterst få inslag av naturområden eller allemansrättsligt tillgänglig mark. Det har varit möjligt att odla upp nästan all mark, och mat har behövts för att försörja befolkningen. Terrängen är också lätt att bebygga och att bebygga tätt. Av tradition är grönområden liksom skyddade områden i Skåne till övervägande del små. Behovet är därför stort av att återskapa natur och stråk i detta landskap.
Det behövs olika typer av stråk i Skåne: stigar som möjliggör för befolkningen att ta sig ut i landskapet genom åkerområden där allemansrätten inte gäller, och bredare grönstråk som kan både erbjuda naturupplevelser och fungera som ekologiska korridorer i landskapet.
Smala stråk Särskilt i slättlandskapet i västra och sydvästra Skåne samt på Österlen finns det behov av stigar, cykelvägar och ridleder. Denna typ av smala stråk kan inrymmas i åkerkanten och anläggas i ägogränser och dikeskanter, längs vattendrag, gamla vägar och järnvägsbankar. Flexibilitet behövs i samarbetet med markägarna, och en metod behöver utvecklas för att arbeta med dylika stråk.
Begreppet ”beträdor” har myntats för smala stråk i åkerkanterna som möjliggör för befolkningen i tätorterna på slätten att ta sig ut till de få allemansrättsligt tillgängliga naturområden som finns. I Staffanstorps kommun finns beträdor som anlagts på privat initiativ. De har blivit mycket betydelsefulla för lokalbefolkningen, men konceptet är inte spritt i andra områden p g a svårigheten att kombinera med EU-bidragen för jordbruket. Ytterligare arbete behövs för att klargöra metod och medel för att utveckla beträdor i landskapet.
Region Skåne och kommunerna arbetar med vandringsleder i Skåne. Skåneleden, som är ett helt system, består av lederna från kust till kust, från ås till ås, från sjö till sjö, Österlenleden m fl. Den är 93 mil lång och är en mycket betydelsefull vandringsled i regionen. Skåneleden passerar genom många värdefulla naturområden och innehåller rastplatser med möjlighet till övernattning.
Vägverket och länets kommuner bidrar till att utveckla stråk för cykel- och gångtrafik. Exempel på stråk som når ut i landskapet är de leder som de nedlagda järnvägarna utgör.
Smala stråk som kan användas för promenad, cykling och ridning har inte tagits med i detta program. De bedöms inte lämpliga att säkerställa genom områdesskydd.
24 Grönstråk Den andra typen av stråk kan benämnas ”grönstråk”. De är bredare, innehåller naturelement och är ofta städernas gröna kilar. Flera kommuner i Skåne arbetar med sådana grönstråk, bl a Malmö och Helsingborg. Funktionen är delvis densamma som för beträdor, men grönstråk kan dessutom erbjuda naturupplevelser inom sina gränser. Grönstråken har en funktion som ekologiska korridorer, där djur kan röra sig och växter sprida sig i landskapet. Grönstråk utmed vattendrag kan få dubbel funktion, dels som led för människor, djur och växter och dels som miljöskyddszon, som ger minskad belastning av närsalter på vattendrag och bidrar till minskning av övergödningen av t ex Öresund.
Många grönstråk har tagits med i programmet, och Länsstyrelsen bedömer att de lämpar sig väl för att skyddas och utvecklas inom ramen för programmet. I vissa fall betyder utvecklingen av grönstråk att natur måste byggas på åkermark och vattendrag restaureras, men det är åtgärder som är nödvändiga utifrån de skånska förhållandena.
Stråken utmed åarna är schablonmässigt utlagda, oftast motsvarande strandskyddsområdena som är 100 m på ömse sidor om vattendraget. Det innebär med största sannolikhet att de arealer som anges i programmet är mycket större än vad som kommer att genomföras som naturreservat.
4.1.6 Skydd av områden
I uppdraget anges att det starka tryck som finns från olika exploateringsintressen, särskilt i storstadsområdena, gör att de områden som bäst lämpar sig för friluftsliv och naturvård bör ges ett långsiktigt skydd enligt miljöbalkens 7 kapitel.
Det sjunde kapitlet i miljöbalken inleds med allemansrätten och skyldigheten för var och en som vistas i naturen att visa hänsyn och varsamhet. Allemansrätten räcker dock inte för att skydda naturområden där det finns starka exploateringsintressen.
I uppdraget hänvisas även till balkens 3 kapitel, som också är kopplad till bl a plan- och bygglagen, med grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- och vattenområden och i 6 § skyldighet för länsstyrelser och kommuner att särskilt beakta behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter. Det pekas också på att kommunerna bör använda andra verktyg som översiktsplanering, detaljplaner och områdesbestämmelser för att aktivt förhindra att man hamnar i en situation där det handlar om att ”skydda det som blir kvar”.
Regeringens uppfattning är att kommunerna är ägare till merparten av den allemansrättsligt tillgängliga tätortsnära marken. Det förhållandet är knappast giltigt i Skåne. Kommunerna skulle därmed ha stora möjligheter att genom fysisk planering säkerställa behovet av värdefull tätortsnära mark för friluftslivet. Det erinras också om länsstyrelsens skyldighet att samordna mellankommunala frågor.
25 Den skyddsform som Skåne läns länsstyrelse bedömer vara den mest lämpliga för långsiktigt skydd av de utpekade områdena är naturreservat eller kulturreservat som kan bildas av länsstyrelse eller kommun. Kommunernas arbete med fysisk planering och reglering enligt PBL utgör givetvis också ett verktyg för skydd av områden för friluftsliv och naturvård.
I ett beslut om bildande av reservat skall syftet med skyddet anges och det kan vara både att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Bestämmelser för reservatet skall utformas så att syftet med skyddet uppfylls. För reservatet skall finnas en fastställd skötselplan. Naturreservat kan bildas antingen på mark som köpts in av stat eller kommun för ändamålet, eller på privat mark för vilken ersättning erläggs till markägare för det intrång skyddsbestämmelserna innebär.
För att skydda områden för friluftsliv eller naturvård finns det även möjlighet att teckna naturvårdsavtal, civiljuridiska avtal på frivillig grund mellan staten/kommunen och markägare. Avtalen utformas så att markägaren får en ekonomisk ersättning för att skydda och vårda ett område och dess natur-, kultur- eller friluftslivsvärden. Avtalen får ingen rättsverkan mot tredje person. Områdena får inte formellt skydd enligt miljöbalken. De är alltså inte skyddade i en exploateringssituation, t ex om vägverket vill dra fram en ny väg över området. Skogsvårdsstyrelsen har tecknat 50-åriga naturvårdsavtal för skogsmark.
Det har diskuterats om fler stråk skulle kunna bli tillgängliga genom EU:s miljöstöd till lantbruket. EU:s miljöstöd till lantbruket har hittills gällt i femårsperioder och med regelförändringar mellan perioderna. Stöd till våtmarksrestaurering har giltighet under en 20 årsperiod. Möjligtvis kommer EU:s miljöstöd i framtiden att också inriktas mot naturvårdande insatser. Dessa stöd har ingen rättsverkan mot tredje person. De utgör inget skydd av ett stråk vid exploatering för t ex vägar eller bebyggelse.
26 4.2 Hur programmet tagits fram
4.2.1 Arbetsmetoden
Länsstyrelsen har genomfört uppdraget som ett tvärsektoriellt projekt med start i december 2002. I projektet har ingått olika experter från Länsstyrelsen och representanter från sektorsmyndigheter, markägarorganisationer och olika idéella föreningar samt en representant från Hovedstadsrådet i Köpenhamn. (Se bilaga 8.1 för projektorganisation.)
Under vårvintern 2002 inleddes dialogen med kommunerna indelade i fem grupper. Länsstyrelsen informerade om tolkningen av regeringsuppdraget, och därefter diskuterades arbetssätt, områdesförslag, förankringsprocess mm.
Kommunerna har därefter lämnat förslag på områden som kan ingå i programmet till Länsstyrelsen. Föreslagna områden är hämtade från översiktsplan, grönstrukturplan, naturvårdsprogram eller motsvarande. Några kommuner har hänvisat till områden i Region Skånes ”Strategi för grön struktur i Skåne”, och några önskade att Länsstyrelsen skulle föreslå områden utan deras aktiva deltagande.
Under april 2003 arrangerade Länsstyrelsen två kvällsseminarier för idéella föreningar med anknytning till friluftsliv och naturvård samt allmänheten. Över femhundra inbjudningar skickades till lokala föreningar, studieförbund och bibliotek. Under två kvällar diskuterades uppdraget och förslag på områden med ett 50-tal representanter från främst det skånska föreningslivet. Föreningarna uppmanades även att lämna förslag på områden som är betydelsefulla för tätortsnära friluftsliv och naturvård. De inlämnade förslagen återfanns ibland inte bland kommunernas planer och förslag.
Efter sammanställning och bearbetning av alla förslag enligt vissa urvalskriterier (se 4.2.2) formulerades ett programförslag med lämpliga områden. Programförslaget remitterades till de skånska kommunerna, myndigheter samt olika organisationer i mitten av juni. Sedan remissyttrandena (se 4.2.3) inkommit har Länsstyrelsen bearbetat programförslaget ytterligare till det slutliga programmet som redovisades till regeringen i början av november 2003.
4.2.2 Urvalskriterier och prioriteringsordningen
Det kom in ett mycket stort antal förslag på områden till programmet. Inga restriktioner hade angetts för områden, utan kommuner, föreningar och allmänheten uppmanades lämna förslag på naturområden som är betydelsefulla för friluftslivet i form av dagliga promenader, dagsutflykter eller längre utflykter under veckoslut.
Programmet bygger på befintlig kunskap. Region Skånes pågående arbete med ”Strategi för en grön struktur i Skåne” har en analys av behovet av grönområden i Öresundsregionen, som utnyttjats som grund även för detta program.
27 Föreslagna områden har jämförts med kommunernas översiktsplaner och natur- och kulturmiljöprogram samt länsstyrelsens samlade kunskaper om natur- och kulturmiljön i länet, såsom det framgår av länsprogrammen. Föreslagna områden från föreningar och allmänhet har inte alltid återfunnits inom detta material. Det lokala förankringsarbetet har gett nya uppslag.
Många områden har stort värde för både friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård, vilket innebär att Skånes varierande och rika natur- och kulturlandskap blir en del av programmet. Områden med fauna eller flora som är känslig för störning och slitage har dock inte tagits med i detta program. En del föreslagna områden har ansetts för små, för känsliga, inte hotade eller redan säkerställda på annat sätt.
Grundläggande kriterier Utgångspunkten för samtliga områden har varit att de skall vara värdefulla eller kunna bli värdefulla för rekreation och friluftsliv.
Områdets upplevelsevärde, dvs egenskaper som tysthet, förekomst av rent vatten, raritet, höga naturvärden och kulturvärden, har bedömts för alla områden.
Områdets utvecklingsbarhet har också betydelse i sammanhanget. Utveckling av ett område är t ex utmärkning av spår och leder eller anläggning av ”basstation” för friluftsliv eller restaurering av naturelement, t ex en kulverterad bäck som kan tas fram och höja områdets natur- och upplevelsevärden. Områden som i sin helhet måste ”restaureras” dvs områden där natur måste ”anläggas”, har endast tagits med i zon 1 i anslutning till de stora städerna på slätterna.
Områdenas tillgänglighet hänger samman med dels områdets läge och hur det kan nås med cykel, kollektivtrafik eller bil, och dels hur man kan röra sig i området. Det finns alltså ett samband med områdets utvecklingsbarhet. Ju flera grupper som kan nå området, desto viktigare är området för friluftsliv och naturvård.
Koppling till miljömålen är också ett grundläggande kriterium. Samtliga av de föreslagna områdena bidrar till att uppfylla miljömål.
Huvudkriterier Val mellan områden som fyller de grundläggande kraven har gjorts med hjälp av följande urvalskriterier:
Känslighet och slitagetålighet hos områdena, särskilt flora och fauna, har bedömts. Ju mindre slitagetåligt och mer störningskänsligt ett område är, desto mindre lämpligt är det för friluftsliv. Möjligheter till kanalisering av besökare och aktiviteter har beaktats. De stora områdena i zon 3 har betydelse för programmet, dels pga sina naturvärden och egen dragningskraft på besökare, dels för att besökstrycket från befolkningen i storstäderna Malmö och Köpenhamn bör kanaliseras och spridas från det skånska storstadsområdets närhet ut i landskapet.
28 Samband i landskapet är viktiga. Områden som kan fungera som stråk och binda samman olika naturområden och tätorter med naturområden har särskilt stor betydelse i jordbruksområdena. De skånska åsarna med stor andel av skogsmark har inte samma brist på stråk och ekologiska korridorer i landskapet. Förslag som avser smala stigar och cykel- eller ridleder har inte tagits med i detta program.
Hotbilden och storlek på områden har beaktats främst i relation till de olika zonerna (se 4.1.5). Exploateringstrycket och därmed hotbilden mot naturområden är störst i zon 1, och därför har storleksmässigt mindre områden tagits med i denna zon. I zon 2 finns mer tillgänglig natur, t ex skogs- och hagmarker, samtidigt som exploateringstrycket generellt är lägre. Allvarliga hot föreligger dock i vissa delar från t ex stora vägprojekt. Allemansrätten och befintliga naturreservat innebär här en bättre tillgång till naturområden för friluftsliv. Både mindre områden som är betydelsefulla främst för närmaste tätorten och större områden av regional betydelse har tagits med i zon 2. I zon 3 finns främst större naturområden av regional betydelse. De har naturligtvis även stor betydelse för befolkningen i tätorterna inom zon 3, som också innehåller brist på områden för friluftsliv inom jordbruksdistrikten.
Prioriteringsordning Områdena har fördelats på två prioriteringklasser: 1 som avser genomförandet inom den första 5-årsperioden, och 2 som avser genomförandet inom den andra 5-årsperioden. Prioriteringsordningen återspeglar dels kommunens ambitioner och dels hotbilden. Områden, där antingen kommunen eller Länsstyrelsen redan påbörjat arbete för att bilda natur- eller kulturreservat har prioriterats för tidigt genomförande.
4.2.3 Remissvaren
Under sommar 2003 och tidig höst var programförslaget ute på remiss, och remissvaren har beaktats avseende val av områden, områdenas omfattning och prioritet för genomförande. I princip ansåg kommunerna att områdena var väl valda och lämpade sig bra för friluftsliv och naturvård och bör säkerställas. Eftersom förutsättningarna för finansieringen av programmet var oklara ännu under remisstiden, ville de flesta kommuner dock inte åta sig ansvaret för genomförandet av skydd nu eller åta sig ansvaret för framtida naturvårdsförvaltning.
Tiden för genomförandet av programmet ansåg de flesta lämplig, men några kommuner tyckte att tiden var för kort i förhållande till antal områden som föreslogs skyddas. Några kommuner ville att länsstyrelsens skall ta större ansvar för genomförandet. Det framfördes många preciseringar av områdesgränser och synpunkter på prioritetsordningen för de föreslagna områdena. Flera kommuner önskade kompletteringar av programmet, och speciellt beklagade många att de smala stråken typ ”beträdor” inte har tagits med i programmet.
Friluftsföreningar och naturskyddsföreningar ställde sig positiva till programmet. De poängterade behovet av mycket bostadsnära områden för friluftsliv och de önskade vidareutveckling av arbetet med stråk i Skåne. Det ansågs vidare viktigt att tåliga marker
29 lämpade för friluftsliv också får ett skydd i framtiden. Den särskilda hänsyn som känsligt djurliv behöver poängterades också.
Markägarorganisationerna var i princip positiva till områdesförslag i zon 1, men önskade att föreslagna områden i zon 2 skall begränsas till offentligt ägda marker. De ansåg att föreslagna områden i zon 3 ska utgå helt, då allemansrätten är tillräcklig för att skog och vatten där ska kunna användas för friluftsliv.
Naturvårdsverket ansåg att programförslaget omfattade för stort område och att 3 – 6 mil runt storstaden är tätortsnära. De föreslog att Länsstyrelsen i Skåne län skulle fortsätta arbetet med en särskild studie av sydvästra och västra Skåne.
Boverket framförde att programförslaget låg helt i linje med nationella intentioner och borde kunna utgöra ett utmärkt underlag för det fortsatta arbetet med tätortsnära rekreationsområden i länet. Det ansågs positivt att tillgången till rekreationsområden inte bara ses ur ett Malmöperspektiv utan ur ett större regionalt Öresundsperspektiv.
Riksantikvarieämbetet tillstyrkte i stort programmet för skydd av tätortnära natur med en integrering av naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård och en helhetssyn. Det historiska perspektivet borde dock vara en tydligare prioriteringsgrund. En samordning ansågs behövlig för det statliga kulturarvets egendomar. Ämbetet önskade en precisering av vilka områden som skall skyddas som kulturreservat.
Banverket framförde att några områden är belägna intill järnväg och ett skydd får inte innebära att järnvägens utvecklingsmöjligheter beskärs.
Vägverket påpekar vägnätets betydelse för utvecklingen av områden för naturvård och friluftsliv, dels genom miljöpåverkan som kan minska områdenas värden, dels för områdens tillgänglighet som kan påverkas både positivt och negativt. Vägverkets bedömning var att programförslaget främst är ett planeringsunderlag och inte något som kommer att driva på utvecklingen.
Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland anser det viktigt att tätortsnära naturområden och strandområden skyddas för friluftsliv och att hela Skåne beaktas. Skogsvårdsstyrelsen har iakttagit hur bebyggelse mm inneburit ökad fragmentering med minskat värde för friluftslivet som följd. Särskilt hotade ansågs de tätortsnära sjöområdena i norra Skåne vara av bebyggelseexpansion.
Region Skåne påtalade vikten av en statlig satsning på tätortsnära rekreationsområden. Region Skåne delar Länsstyrelsens syn på förutsättningarna för friluftslivet i Öresundsregionen. Möjligheten till statsbidrag för säkerställande av områden för naturvård och friluftsliv ansåg Region Skåne mycket viktig. Det av Region Skåne i samarbete med kommunerna framtagna planeringsunderlaget Strategi för en grön struktur i Skåne föreslås bifogas programmet.
30 Försvarsmakten har motsatt sig att Ravlunda skjutfält, Kabusa skjutfält, Robotskjutfältet i Malmö och Krankesjön medtagits i programförslaget. Länsstyrelsen har tillmötesgått Försvarsmakten och områdena finns inte med i det slutliga programmet.
Länsstyrelsen har beaktat de synpunkter som framförts i remissvaren. Markägarorganisationernas krav för zon 2 och 3 har dock fått vika för kommunernas synpunkter. Den ytterligare bearbetning som skett av zon 1 anser Länsstyrelsen uppfyller Naturvårdsverkets synpunkter.
4.2.4 Markägare
Fyra markägarkategorier förekommer i förteckningen över föreslagna områden. Uppgift om ägare har lämnats med områdesförslagen. Kommun som ägare kan innebära annan ägarkommun än den inom vilken området är beläget. I sådana fall anges Länsstyrelsen som genomförare. Stiftelse som markägare, syftar på Stiftelsen för fritidsområden i Skåne och andra stiftelser med ändamål som är förenliga med naturvård och friluftsliv och som förvaltas av t ex Region Skåne. Staten som markägare, innebär oftast att det är Naturvårdsverket som är ägare. När kyrkan anges som markägare åsyftas Svenska kyrkan. I övrigt anges Enskilda som ägare. I den gruppen kan finnas bolag och stiftelser med andra ändamål än ovan angivna.
Det har, inom tiden för framtagning av programmet, inte varit möjligt att ta fram de fastigheter som ingår i de föreslagna områdena och heller inte ägarna till dem. Det är ett arbete som normalt tillhör genomförandeskedet, då också de slutliga gränserna för skydd av varje område fastläggs. Information om programmet har därför inte kunnat lämnas till markägarna.
31 5. Några Öresundsperspektiv
5.1 Dansk synvinkel
Landskapsarkitekt Lone Jansson från HUR (Hovedstadens Utviklingsråd) har skrivit följande bidrag till programförslaget, som upplyser om hur danskarna ser på och nyttjar naturområdena i Skåne.
Regionplanen for den danske hovedstadsregion fastlægger en grøn struktur, som hænger tæt sammen med regionens bystruktur. Den grønne struktur består af det daglige fritidslandskab, der ligger tæt på boligområderne og det øvrige landskab, som i højere grad skal ses som et udflugtslandskab. På lige fod med det øvrige Sjælland indgår Skåne som en del af Hovedstadsregionens udflugtslandskab.
Da hovedstadsregionen ikke tilbyder mange store naturområder og tilgængeligheden til friluftsområder i Skåne er bedre for beboerne i det centrale København end til det øvrige Sjælland, må det formodes, at mange besøger de skånske naturområder efter broens åbning. Der findes ingen opgørelser over hvor mange der rent faktisk gør det. I de trafikundersøgelser, der er udført i år 2000 og år 2001 er formålet udflugter og naturbesøg ikke specificeret særskilt. De indgår i en gruppe der omfatter kultur, sport, udflugter og fornøjelse og en anden gruppe der omfatter ferie. Det giver derfor ikke et billede af hvor stort omfanget af besøg i naturområderne i Skåne reelt er.
Det må forventes, at Hovedstadsregionens beboere vil besøge de skånske naturområder stadig mere efterhånden som danskerne lærer områderne at kende. Mange naturområder i Skåne indeholder mange af de værdier, der er efterspurgt og mangel på i Hovedstadsregionen, f.eks. stilhed, uberørthed og variationen mellem det åbne og lukkede landskab.
Ud fra almindelig erfaring beskrives i det følgende, hvad det er for områder, som danskerne foretrækker at besøge, men dokumentation herfor findes ikke. Højklassede naturområder for familieudflugter er f.eks. Frostavallen, Söderåsen, Ven, Kullaberget, Skärelid og Skåneleden. Mange danske spejdere besøger og har hytter på Söderåsen. Danske klatrere øver sig i bjergklatring på Kullaberget. Ornitologer tager på mange ture i Skåne, især Falsterbo, Fyledalen og de store søer er målet. Sejlerne besøger havnene på Ven og i øvrigt langs de skånske kyster.
Oplysning om tilgængelighed og indhold i de mange attraktive naturområder i Skåne vil uden tvivl medføre flere danske besøgende. Skånetrafikens fine pjece ”Upptäck naturen i Skåne” viser f.eks. hvor fine naturområder, der er i Skåne, og hvor nemt de kan besøges. Både den danske og svenske elektroniske rejseplan er ligeledes gode redskaber for danskerne til at finde frem til den skånske natur.
32 Bild 2 visar tillgången till naturområden i Själland. Källa Hovedstadsrådet, 1989.
33
5.2 Malmöperspektiv
Landkapsarkitekt Katarina Borg från Malmö kommun har skrivit följande avsnitt som beskriver situationen i kommunen och arbetet med en ny grönstrukturplan. Förhållandena i Malmöområdet äger giltighet för Helsingborg och Landskrona när det gäller tillgång till grönområden jämfört med uttalade behov och önskningar.
Malmö har under de senaste åren arbetat med att ta fram en ny grönplan. Grönplanen är ett kommunomfattande planeringsunderlag som med utgångspunkt i inventeringar och analyser presenterar utvecklingsförslag för Malmös gröna miljöer. Under maj 2003 godkändes grönplanen av kommunfullmäktige.
Brist på mark tillgänglig för rekreation I grönplanen konstateras att Malmö har mycket begränsad mängd allemansrättslig mark jämfört med landets övriga större tätorter. Andelen grönyta av total areal inom 5 km från staden ligger i Malmö på 2%, vilket kan jämföras med Stockholms ca 45% och Göteborgs drygt 50%. Andelen grönyta per invånare i tätorten är i Malmö 33 m2. Motsvarande medelvärde för Sveriges största tätorter ligger på 100 m2. Malmös brist på grön mark som är tillgänglig för rekreation beror förstås på att staden ligger i ett slättlandskap, omgiven av högproduktiv åkermark. All grön mark i kommunen är på ett eller annat sätt människoskapad.
Ett grönt nätverk Det är naturligtvis viktigt att de gröna miljöer som finns inom kommunen bevaras och får ett långsiktigt skydd. Nödvändigt för att reducera bristerna och tillgodose malmöbornas behov är dessutom att nya parker och naturområden anläggs och att rekreationsmöjligheterna i och nära tätorten förbättras. I grönplanen föreslås ett grönt nätverk med flera nya gröna områden och stråk. Stråk på landsbygden kan utvecklas längs vattendrag som öppnas upp eller i åkerkanter (beträdor). Genom stråken blir jordbrukslandskapet mer tillgängligt för den som går, joggar, cyklar eller rider, samtidigt som den biologiska rikedomen gynnas. För att åstadkomma det gröna nätverket krävs medel för inlösen av mark, för iordningställande samt för skötsel. Det är förstås angeläget att stråk och områden får ett långsiktigt skydd så att naturvärden hinner utvecklas.
Det storslagna slättlandskapet söder om Malmö är idag relativt svårtillgängligt för rekreation och dessutom fattigt på naturmiljöer. Genom att skapa ett grönt nätverk – ett system av tillgängliga stråk av områden och stråk – kan landskapet göras tillgängligt för de stora befolkningskoncentrationer som finns i södra Malmö samt i de byar och samhällen som idag ligger som isolerade öar i slättlandskapet.
34 Karaktärsområden I grönplanen är kommunen indelad i ett antal karaktärsområden, där vart och ett föreslås utveckla en specifik sammansättning av naturtyper. Förslaget bygger på att utveckla och förstärka de olika karaktärer som finns idag. I de stråk och områden som föreslås i landskapet runt Malmö handlar det främst om att omvandla delar av åkermarken till ängs- och betesmark samt våtmark med inslag av småbiotoper som träd- och buskdungar samt dammar.
Tätortsnära rekreation Forskning har visat att tillgängligheten är en avgörande faktor för hur mycket gröna miljöer används. För det vardagliga nyttjandet bör det inte vara mer än 5-10 minuters promenad (ca 300 m) till en park eller ett naturområde. I grönplanen har tillgången till olika typer av grönytor (av olika storlekar och på olika avstånd från bostaden) analyserats och särskilda bristområden definierats. Det är mycket angeläget att mark avsätts för den riktigt tätortsnära rekreationen, inte minst med tanke på de effekter den dagliga utevistelsen har ur ett folkhälsoperspektiv.
Utflykter För helgens utflykter är människor beredda att ta sig längre sträckor. Av stor betydelse för malmöbornas rekreationsutbud är förstås många natur- och rekreationsområden som ligger utanför Malmös kommungräns. Det är av stor vikt att dessa bevaras, sköts och hålls tillgängliga för rekreation. Särskilt intressanta är de områden som kan nås med buss och tåg.
Tabell 1 : Andel grönyta i de 11 största städerna i Sverige. Källa SCB 2003.
35
5.3 Barnperspektiv
Det är ett erkänt faktum att vistelsen i naturen har en mycket stor inverkan på barnens fysiska hälsa och utveckling. I den ökande urbaniseringen blir den tätortsnära naturen särskilt betydelsefull, inte minst för barnen, som i hög grad växer upp i städer.
Ur ett barnperspektiv bör urvalet av naturområden ske så att tillgängligheten för barn och unga ökar genom att skapa naturområden i och/eller i närheten av skol- och boendemiljöer. Detta är en långsiktig investering eftersom studier visar att institutioner med egna naturområden såsom skolgårdar och förskolegårdar utnyttjar parker och naturområden betydligt oftare än institutioner som saknar egna naturområden. Studier visar att har man egna naturområden utnyttjar man parker och naturområden i omgivningen 44 procent oftare än de som saknar sådana områden.
Speciellt utsatta grupper av barn är funktionshindrade barn och barn med invandrarbakgrund. Funktionshindrade barn har särskilt svårt att njuta av naturområden på grund av fysiska hinder i form av långa avstånd och brist på adekvat transport och dåliga kunskaper om var handikappanpassade naturområden finns. Många invandrare tillhör gruppen som sällan utövar ett aktivt friluftsliv i naturen.
Avseende utvecklingsbarheten och möjligheten till upplevelsevärde bör man beakta möjligheten till handikappanpassning och möjlighet till lek, till exempel bygga kojor och leka kurragömma i naturområdet. Bestämmelserna för skyddade naturområden för friluftsliv bör utformas med detta i åtanke.
Vad gäller utformning och skötsel av naturreservat kan nämnas att Länsstyrelsen i Skåne nyligen har startat ett utvecklingsarbete att anpassa informationen om naturreservaten för skolbarn.
36 5.4 Invandrarnas syn på rekreationsområden
Invandrare används som ett begrepp för att beteckna människor av olika etnisk och kulturell bakgrund som är födda utanför Sverige. Att beskriva ”invandrarnas” förhållande till naturen är omöjligt, eftersom olika grupper har olika förhållande till naturen precis som majoritetsbefolkningen.
Vissa grupper av flyktingar kommer från storstadsmiljöer, där kampen för överlevnad överskuggar allt, vilket är en orsak till att man inte har någon relation till naturen och inte ser något värde i att företa utflykter för att uppleva naturen. Andra grupper som kommer från agrara miljöer ser på naturen framför allt som en produktionskälla och naturen förknippas huvudsakligen med hårt kroppsarbete. Samtidigt finns det etniska grupper som från hemlandet har med sig vanan att bege sig ut i naturen för att umgås och njuta av stillheten utanför storstädernas stenöken och larm.
Kunskapen om den svenska naturen och om den svenska allemansrätten är bristfällig bland stora grupper bland invandrarna. Det krävs stora utbildningsinsatser för att sprida kunskaper om detta bland människor av utländsk bakgrund för att öka intresset för naturen och naturupplevelser.
En viktig fråga ur ett invandrarperspektiv är tillgängligheten till tätortsnära naturområden framför allt när det gäller kollektivtrafik, eftersom stora grupper invandrare är resurssvaga och saknar tillgång till egen bil.
Stora grupper av invandrarkvinnor sitter fast i sina lägenheter med en stor barnskara och i många fall saknar dessa kvinnor möjligheter att ta sig ut även till bostadsnära och lätt tillgängliga naturområden. Att öka förståelsen för värdet av att uppleva naturen och möjligheten att göra det är därför också en jämställdhetsfråga för dessa grupper av kvinnor.
Länsstyrelsen i Skåne län arbetar tillsammans med Malmö Stad, Region Skåne och Centrum för biologisk mångfald med att marknadsföra naturen och friluftsaktiviteter bland människor med utländsk bakgrund. Seminarier, utställningar och skogsvandringar arrangeras i syfte att nå ut med information och samtidigt göra friluftsföreningar samt planerare för miljö- och naturvård uppmärksammade om denna grupp människor.
37 5.5 Föreningar och allmänhet:
Under våren 2003 inkom ett antal skrivelser till Länsstyrelsen angående skydd av tätortsnära naturområden. Åsikter och synpunkter inhämtades även under två seminarier för föreningar och allmänhet, som anordnades under april 2003. Seminariedeltagarna representerade ett brett urval av föreningar, dock saknades invandrarföreningar.
Bidrag från föreningar och allmänhet kan sammanfattas enligt följande:
• Många grönområden är idag bortglömda i den kommunala planeringen. • Skötseln bör utformas så att både rekreation och naturvårdsintressen gynnas. • Ca 5000 personer i Skåne ägnar sig åt långfärdsskidskoåkning, och intresset är på stark uppgång. • Långfärdsskridskoåkare åker ofta på flera sjöar under samma dag och behöver förflytta sig så nära sjöarna som möjligt. Tillgängligheten till de skånska sjöarna försvåras av privata vägar och förbjudna militära vägar. • I Skåne finns få vertikala naturområden som lämpar sig för klippklättring. De lämpliga är Kullaberg, Kjugekull, Torsebro, Hultastenen och Norra strö-stenen samt Kvärkklippan. • Orientering är en populär form av friluftsliv för alla åldrar. Orienterare behöver tillgång till stora skogsområden som tål besökare. Former för samarbete mellan orienterare, markägare och Länsstyrelsen i Skåne är genomarbetat och fungerar oftast bra. • Hela den skånska naturen är tätortsnära. De allra flesta kan nå naturområdena inom en timme med egen bil eller med allmänna kommunikationer. • Alla nyttjare av naturen utan undantag kan vistas i samma marker om alla visar hänsyn mot varandra. • Det är svårt att hävda friluftslivets rätt i konkurrensen om de sparsamma grönområden som finns. Nyttjandegraden är hög både inom tätorterna (parker, dammar mm) och i hela Skåne för aktiviteter i skogar, berg och dalar; vid och på vatten. • Tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik samt brist på parkeringsplatser vid naturområden är ett stort problem. Möjligheten att nå vissa stränder är starkt begränsad. • Flera områden för friluftsaktiviteter önskas – arbetet med att skapa gröna stråk med direktkontakt till de större naturområdena uppmuntras! • Vissa fritidsaktiviteter kan orsaka stor skada på natur och fågelliv. Kanalisering och hänsyn behövs. • Det är brist på stråk för att komma ut i landskapet till fots, med cykel och häst. • En jämnårig produktionsskog saknar naturvärden och är inte attraktiv som rekreationsområde. • Det kostar att ta sig ut i naturen med bil eller buss. Det behövs naturområden på nära håll. • Barn kan inte åka ut till naturen själva. De små bostadsnära naturområdena är därför oerhört viktiga.
38 5.6 Pågående säkerställandearbete inom länet
5.6.1 Länsstyrelsen
Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att säkerställa områden för naturvård och friluftsliv som naturreservat.
Säkerställandearbete för de av regeringen till EU anmälda Natura 2000-områdena är en prioriterad arbetsuppgift. Vidare är säkerställande av skogar, särskilt ädellövskogar, med värden för den biologiska mångfalden, prioriterat. Kustområdena har länge varit starkt hotade av exploatering och mycken kraft har lagts på reservatsbildning och andra skyddsformer. Kustområdens säkerställande prioriteras alltjämt vilket är av stor betydelse för friluftslivet. Odlingslandskapets värden har fått förbättrade förhållanden genom EU:s miljöstöd, men även säkerställandearbete pågår och då oftast i samband med Natura 2000 arbete.
I Skåne finns redan ca 170 skyddade områden, naturreservat och nationalparker. Kullabergs naturreservat, Söderåsens och Stenshuvuds nationalparker är mycket välbesökta områden av stor betydelse för friluftsliv i många former. (För karta och förteckning över befintliga naturreservat se bilaga 8.2.)
5.6.2 Region Skåne
Region Skåne, som är förvaltare av mark ägd av Stiftelsen för fritidsområden i Skåne m fl stiftelser med ändamål förenliga med naturvård och friluftsliv, är sedan länge en viktig aktör för naturvård och friluftsliv i Skåne. De båda landstingen som föregick Region Skåne deltog aktivt i arbetet kring Skåneleden som en friskvårdssatsning. Idag är Region Skåne huvudman för skötseln av hela Skåneledssystemet.
Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne, bildad av de tidigare landstingen och Malmö stad, har förvärvat mark för naturvårds- och friluftslivsändamål. Även andra stiftelser knutna till Region Skåne innehar mark, som ingår i flera av de områden som upptas i detta program. Flera områden är redan utvecklade till strövområden och några är naturreservat. Region Skåne är också aktiv förvaltare av naturreservat och samarbetar med flera kommuner kring strövområden och deras skötsel.
Skånetrafiken, som har Region Skåne som huvudman, har gett ut en tidtabell för tåg och buss ”Till naturen i Skåne”. Detta är en av Region Skånes tre satsningar för att Skånes befolkning ska nå ut i naturen. De andra två är Skåneleden och Skånes fritidsområden.
Region Skåne har tillsammans med kommunerna utarbetat ett planeringsunderlag "Strategi för en grön struktur i Skåne" för vidare arbete (bifogas). Arbetet sker i dialog med olika aktörer, främst kommunerna, och syftet är att verka för en samsyn kring en sammanhängande regional grön struktur. Ett regionalt planeringsunderlag om den gröna strukturen kan ge bättre underlag för avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen, visa på samband över
39 kommungränser och möjligheter att utveckla den gröna strukturen samt bidra till ett helhetsperspektiv på natur- och kulturvärden, rekreation och turism.
5.6.3 Exempel på mellankommunalt naturvårdsarbete
Söderåsen ett exempel Arbetet med fördjupad översiktsplan för Söderåsen började 1997. Bakgrunden var att man ville bibehålla och utveckla den varierande naturen på Söderåsen. De fyra Söderåskommunerna Svalöv, Åstorp, Klippan och Bjuv valde att samarbeta om gemensam plan över området.
De boende bjöds in att deltaga i planeringsprocessen från början. De fick också deltaga i en utbildning om Söderåsens naturförhållanden. Det material som de boende tog fram låg sedan till grund för politikernas och tjänstemännens arbete med den fördjupade översiktsplanen, som antogs år 2002.
Arbetet har drivits vidare i olika projekt. År 2002 informerades om ekoturism. Idag finns det nätverk av företagare och markägare för att utveckla ekoturism på åsen. Vidare finns det nätverk för att utveckla ridled, utveckla hållbart skogsbruk och hitta lösningar för bibehållandet av öppet landskap. Kommunerna avsätter medel för att genomföra åtgärder enligt planen.
40 6. Program för skydd av tätortsnära natur för friluftsliv
6.1 Syftet
I programmet föreslås områden som bör skyddas för naturvård och friluftsliv i Skåne. Syftet med programmet är att skydda de utpekade områden mot exploatering, t ex för vägar och bebyggelse samt ge möjlighet till ändamålsenlig skötsel och förvaltning av områdena. Exploateringstrycket i Öresundsregionen är hårt och därför måste friluftsområden skyddas för att finnas kvar för framtida generationer.
Programmet är avsett att användas som underlag för genomförandet av skyddet och bör kunna vara ett underlag vid fördelning av statsbidrag. En särskild satsning på statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt regleras genom förordningen SFS 2003:598.
6.2 Begränsningar
Programmet bör ses som en del av det kommunala och regionala arbetet för naturvård och friluftsliv. Avgränsningen av föreslagna områden är översiktlig och justeringar kommer att ske i genomförandeskedet. Arealerna kommer då att med största sannolikhet minska. Jämför kapitel 4.1.5 Stråk i landskapet.
Av remissvaren framgår tydligt att statsbidrag till bl a genomförande är en förutsättning för att kommunerna skall åta sig ansvaret. Pågående arbete med naturvårdsprogram i kommuner, som nu saknar naturvårdsprogram, kan komma att ge nya förslag på områden efter hand, har det påpekats från några kommuner.
Information till markägare har inte kunnat ske. Skåne har många och små fastigheter och de har inte kunnat kartläggas under den korta tiden för uppdraget.
Det anges inte i programmet vilken form av skydd som är lämpligast för respektive område. Det måste avgöras i genomförandeskedet. Huvudinriktningen för programarbetet har följt uppdraget med skydd som reservat enligt miljöbalken. Det anges inte heller vem som skall vara naturvårdsförvaltare. Det får avgöras i genomförandeskedet. Principen är dock att den som bildar ett reservat har ansvar för naturvårdsförvaltningen och dess finansiering.
41
6.3.3 Tabell över programmets föreslagna områden
Nr Områdesnummer, se områdeskartor.
Genomförs av Ansvarig för genomförande som naturreservat (beslutsmyndighet) Kommun eller Länsstyrelse (Lst).
Markägare Markägarkategori i huvudsak. Enskilda = privatpersoner, bolag och liknande Stiftelse = Stiftelse med syfte för friluftsliv, naturvård och andra allmänna ändamål Kommun Kyrka = svenska kyrkan
Genomförs period Period 1 = 2004 – 2008, Period 2 = 2009 – 2013
Zon Zonindelning, se översiktskarta i kapitel 1
Områdena är schablonmässigt avgränsade. Stråken utmed vattendragen har angetts i den omfattning strandskydd gäller. Det innebär att angivna arealer är större än vad som bör och kommer att skyddas.
Förvaltare har inte angetts. Se vidare under 6.5 Genomförande.
Nr Områdesnamn Genomförs Markägare Areal ha Genomförs Kommun Zon nr av period 1 Kusten öster om Lst Enskilda 81 1 Båstad 1 Hovs hallar 2 Lyadalen/ Lst Enskilda/ Stat 859 1 Båstad 1 Axeltorp och Hallandsåsens platå 3 Magnarp Kommun Kommun 44 2 Ängelholm 1 4 Ängelholms Kommun/ Enskilda/ 816 1 Ängelholm 1 strandskogar Lst Stiftelse/ Kommun 5 Valhalla skogen Kommun Kommun 34 2 Ängelholm 1 6 Djurholmen Lst Enskilda/ 307 2 Ängelholm 2 Stiftelse 7 Hålshult Lst Stiftelse 32 2 Ängelholm 2 8 Grytåsa området Lst Stiftelse 415 1 Örkelljunga 2
9 Lärkesholm Lst Stiftelse 499 2 Örkelljunga 2
60
10 Pinnåområdet Kommun Enskilda/ 27 1 Örkelljunga 2 Kommun 11 Rönneåns nedre Kommun/ Enskilda 342 1 Ängelholm 1 dalgång Lst 12 Bäljaneåns Kommun Enskilda 400 2 Klippan 2 dalgång 13 Vedby/ Bjersgård Lst Enskilda 642 2 Klippan 2
14 Skogarna vid Kommun/ Stiftelse 217 2 Perstorp 2 Örahult Lst 15 Varshults myr Kommun/ Stiftelse 144 2 Perstorp 2 Lst 16 Toarp Kommun/ Stiftelse 120 2 Perstorp 2 Lst 17 Harholma Kommun/ Stiftelse 86 2 Perstorp 2 Lst 18 Skog norr om Kommun Enskilda 293 2 Perstorp 2 Uggleskogen 19 Gustavsborgs- Kommun Enskilda 2436 2 Hässleholm/Pe 2 området rstorp/ Klippan 20 Vedema hall Kommun/ Stiftelse 380 2 Hässleholm 2 och 3 Lst 21 Vittsjöarna med Kommun/ Enskilda 1190 2 Hässleholm 3 omgivningar Lst 22 Skeingesjön med Kommun/ Enskilda 2286 2 Osby/ 3 omgivningar Lst Hässleholm
23 Bosarpassjön Kommun/ Enskilda 707 2 Hässleholm 2 Lst 24 Liarumsdalen Lst Enskilda 361 2 Kristianstad 2 och 3 25 Stackedala Kommun/ Enskilda/ 191 2 Kristianstad 3 Lst Staten/ Kyrkan 26 Uddarp/ Kommun Enskilda/ 161 1 Kristianstad 3 Bockeboda Kommun 27 Ballingstorp Kommun/ Kommun 20 2 Östra Göinge 3 Lst 28 Vanås med Lst Enskilda 2477 2 Östra Göinge 3 omgivningar 29 Immelns Kommun/ Enskilda/ 11269 2 Osby/ Östra 3 sjösystem med Lst Stiftelse Göinge/ Kullaskogen Kristianstad 30 Lillesjö området Kommun/ Enskilda 87 2 Bromölla 3
61 Lst
31 Djupadal Lst Enskilda 15 1 Bromölla 3 32 Garnanäs Lst Enskilda 88 2 Bromölla 3 33 Siesjöområdet Lst Enskilda 149 1 Bromölla 3 34 Brantahallar Lst Enskilda 377 1 Bromölla 3 35 Kjugekull/ Lst Enskilda/ 430 1 Kristianstad 3 Bäckaskog Staten/ Kyrkan 36 Ivö Klack Lst Staten 257 2 Kristianstad 3 37 Tosteberga kusten Kommun/ Enskilda 940 2 Kristianstad/ 3 Lst Bromölla 38 Torsebro Lst Enskilda 49 1 Kristianstad 3 39 Ekenabben Kommun Kommun 65 1 Kristianstad 3 40 Åsums ängar Kommun Kommun 15 2 Kristianstad 3 41 Yngsjökusten Kommun/ Enskilda 429 2 Kristianstad 3 Lst 42 Segesholmsåns Kommun Enskilda 111 2 Kristianstad 3 dalgång 43 Forsakar och Kommun/ Enskilda/ 95 1 Kristianstad 3 Borråkra Lst Staten/ Kommun 44 Mjöåns dalgång Kommun/ Enskilda/ 104 2 Kristianstad 3 Lst Staten 45 Hörbyån med Kommun Enskilda/ 268 2 Hörby 2 Råby hällor Kommun 46 Fulltofta Lst Enskilda/ 2092 1 Hörby 2 Stiftelse 47 Tjörnarpssjön Kommun Enskilda 259 2 Höör 2 med omgivningar
48 Frostavallen med Kommun/ Enskilda/ 3858 1 Höör 2 omgivningar Lst Stiftelse
49 Ringsjöområdet Kommun Enskilda 6898 2 Höör/ Eslöv/ 2 Hörby 50 Allarps berg med Kommun Enskilda 154 2 Höör 2 omgivningar
51 Rönneåns övre Kommun/ Enskilda 3252 2 Eslöv/Höör/ 2 dalgång Lst Klippan/ Åstorp 52 Klåveröd Lst Stiftelse/ 819 1 Svalöv/ 2 Staten Klippan 53 Blinkarp Kommun Stiftelse 156 2 Svalöv 2
62 54 Klövahallar med Lst Staten 526 1 Svalöv/ 2 omgivningar Klippan/ Åstorp 55 Eningebäcken Kommun Enskilda 15 2 Svalöv 2 med Körslätta- bäcken 56 Hallabäckens Lst Enskilda/ 272 1 Svalöv/Bjuv 1 dalgång Stiftelse 57 Smedjebacken Kommun Stiftelse 91 2 Svalöv 1 58 Finnstorp Kommun Stiftelse 126 2 Svalöv 1 59 Prästafäladen Kommun Enskilda 154 2 Svalöv 1 60 Vegeåns dalgång Kommun Enskilda 1161 2 Svalöv/Bjuv/ 1 Åstorp/ Ängelholm/ Helsingborg 61 Jonstorp/ Farhult Lst Enskilda 111 2 Höganäs 1
62 Krapperup Lst Enskilda 348 2 Höganäs 1 63 Viken/ Kommun Enskilda 42 2 Höganäs 1 Svanebäck/ Lerberget 64 Allerum och Kommun/ Enskilda/ 1456 1 Helsingborg 1 Landborgen Stat Kommun 65 Väla skogs Kommun/ Enskilda/ 176 2 Helsingborg 1 omgivningar Lst kommun 66 Vasatorps- stråket Kommun Enskilda/ 715 2 Helsingborg 1 Kommun 67 Ramlösa med Kommun/ Enskilda 251 2 Helsingborg 1 omgivning stat 68 Rååns nedre Kommun/ Enskilda/ 1096 2 Helsingborg/ 1 dalgång Lst Kommun/ Landskrona Stat 69 Rååns övre Lst Enskilda 411 2 Helsingborg/ 1 dalgång Svalöv/ Landskrona 70 Borstahusen Kommun/ Kommun 73 2 Landskrona 1 Lst 71 Excercisfältet Kommun Enskilda 26 1 Landskrona 1 72 Saxåns dalgång Kommun Enskilda 1267 2 Eslöv/ 1 /Lst Kävlinge/ Landskrona/ Svalöv 73 Braåns dalgång Kommun Enskilda 595 2 Landskrona/ 1 Svalöv
63 74 Saxtorps- skogen Kommun Enskilda 182 1 Landskrona 1
75 Gyabjär Kommun Kommun 86 2 Eslöv 2 76 Stavröds mosse Kommun Enskilda 751 1 Eslöv 2 och Snärjet
77 Strandstråk söder Kommun Enskilda - 2 Kävlinge 1 Järavallen 78 Salviken /Lödde Kommun Enskilda 849 2 Kävlinge 1 sandskog 79 Löddeåns och Kommun/ Kommun/ 1319 2 Kävlinge/ 1 och 2 Kävlingeåns Lst Enskilda Lomma dalgång /Lund/Eslöv 80 Brååns dalgång Kommun/ Enskilda 860 2 Höör/ Eslöv 1 och 2 Lst 81 Frueräften Kommun Enskilda 28 2 Lund 1 /Lst 82 Lommabuktens Kommun Kommun/ - 1 Lomma 1 strandstråk 83 Alnarps ängar Kommun Staten 72 1 Lomma 1 84 Höjeåns dalgång Kommun Enskilda 874 2 Lomma/Lund/ 1 Staffanstorp
85 Dalby plantskola Kommun/ Enskilda 11 2 Lund 1 Lst 86 Skytteskogen Kommun Enskilda 28 2 Lund 1 87 Dalby fälad Kommun/ Enskilda 398 2 Lund 1 Lst 88 Önneslövs fälad Lst Enskilda 96 2 Lund 1 89 Vombs fure Lst Kommun 1208 2 Lund 2 90 Björkaåns Kommun/ Staten/ 1046 2 Sjöbo 2 dalgång Lst Enskilda 91 Klammers- bäck Lst Stiftelse 101 2 Simrishamn 3
92 Kiviks Lst Enskilda 34 2 Simrishamn 3 marknadsplats 93 Kivikskusten Kommun Enskilda - 2 Simrishamn 3 94 Kusten Kommun Enskilda/ - 2 Simrishamn 3 Stenshuvud - Vik Stiftelse
95 Kusten Vik - Kommun/ Enskilda 162 1 Simrishamn 3 Tobisvik Lst 96 Sträntemölla och Lst Enskilda/ 178 2 Simrishamn 3 Rörums backar Staten
97 Gyllebo Kommun Enskilda 111 2 Simrishamn 3 /Stiftelse
64 98 Onslunda sten Lst Enskilda/ 266 1 Tomelilla 3 Staten 99 Tommarpsåns Kommun Enskilda 365 2 Simrishamn 3 dalgång 100 Kusten vid Simris Kommun Kommun 59 1 Simrishamn 3
101 Kusten vid Gislöv Kommun/ Enskilda 71 1 Simrishamn 3 Lst 102 Kusten mellan Kommun/ Enskilda 465 2 Simrishamn 3 Skillinge och Lst Mälarhusen 103 Kusten mellan Kommun/ Enskilda/ 830 1 Ystad 3 Hammar och Lst Staten Sandhammaren
104 Ystads Sandskog Kommun Kommun 261 1 Ystad 2
105 Ringledsparken Kommun Kommun 76 1 Ystad 2
106 Svarteåns dalgång Kommun Enskilda - 2 Ystad 2
107 Charlottenlunds- Kommun Enskilda/ - 2 Ystad 2 bäckens dalgång Kommun
108 Kronoskogen och Kommun Kommun 123 2 Tomelilla 2 Trydeåns dalgång
109 Snogeholms- Kommun/ Stiftelse 2806 2 Sjöbo 2 området Lst 110 Sjöbo Ora Kommun Enskilda/ 919 2 Sjöbo 2 Kommun 111 Idala och Kommun/ Enskilda/ 432 2 Lund 2 Humlemaden Lst Staten 112 Romelåsen Kommun/ Enskilda 2337 2 Lund 1 Lst 113 Svaneholm Lst Enskilda 515 2 Skurup 2 114 Dybäck Kommun/ Enskilda 266 2 Skurup 2 Lst 115 Toppladugård Kommun Enskilda 142 2 Lund 1 116 Torreberga ängar Kommun Enskilda 418 2 Staffanstorp/ 1 och Torreberga- Svedala bäcken
117 Gullåkra och Kommun Enskilda 60 1 Staffanstorp 1 Vesums mosse 118 Kolböra mosse Kommun Enskilda 19 2 Staffanstorp 1
65 119 Segeåns dalgång Kommun Enskilda 476 2 Burlöv/ 1 Malmö/ Staffanstorp/ Svedala 120 Almåsa Kommun Enskilda/ 121 2 Malmö 1 Kommun 121 Torups bokskog Lst Kommun 3398 1 Svedala 1 m m 122 Börringesjön med Kommun Enskilda 1033 2 Trelleborg/ 1 omgivningar Svedala
123 Havgård Kommun Enskilda 454 2 Trelleborg/ 1 och 2 Svedala 124 Törringe Kommun Enskilda 29 2 Svedala 1 125 Arrie täkt med Kommun Enskilda 185 2 Malmö/ 1 omgivningar Svedala/ Vellinge 126 Husie Mosse och Kommun Enskilda/ 93 1 Malmö 1 Östra Fältet Kommun
127 Skumparps- Kommun Enskilda 120 2 Malmö 1 stråket och Tygelsjöstigen 128 Limhamns Kommun Enskilda 99 1 Malmö 1 kalkbrott 129 Pildamms- Kommun Enskilda 130 1 Malmö 1 stråkets förlängning 130 Tygelsjöstråket Kommun Enskilda/ 230 1 Malmö 1 Kommun 131 Strandängarna Kommun Enskilda/ 134 1 Malmö 1 norr om Kommun Klagshamn 132 Strandängarna Lst Enskilda/ 350 1 Malmö 1 söder om Kommun Klagshamn
66
Total areal ha 82 391
Period 1 areal ha 18 698
Period 2 areal ha 63 693
Zon 1 areal ha ca 24 000
Zon 2 areal ha ca 34 000
Zon 3 areal ha ca 23 000
67 6.3.4 Tabell över utredningsområden
Dessa områden med stora värden för naturvård och friluftsliv skall utredas vidare för att klargöra i vilken omfattning och i vilken form skydd bör genomföras
Nr Namn Kommun Utreds av Markägare Zon nr U 1 Sinarpsdalsstråket Båstad Kommun Enskilda 1 U 2 Hallandsåsens platå och Ängelholm Staten Enskilda/ 2 nordsluttning Stiftelse U 3 Stråket från Perstorp till Perstorp Kommun/ Enskilda/ 2 Bällingesjön Staten Stiftelse U 4 Område sydväst Tyringe Hässleholm Kommun/ Enskilda/ 2 Staten Stiftelse U 5 Göingeåsen, Hovdalaområdet Hässleholm Kommun Enskilda/ 2 och 3 Kommuna U 6 Nävlingeåsens nordsluttning Hässleholm/ Kommun Enskilda/ 3 Kristianstad Kommun U 7 Råbelövssjön och Balsberget Kristianstad Kommun/ Enskilda 3 Staten U 8 Oppmannasjöområdet Kristianstad Kommun/ Enskilda/ Staten 3 Staten U 9 Ivösjöområdet Kristianstad Kommun/ Enskilda/ 3 Staten Kommun/ Staten
U 10 Ryssberget Bromölla Kommun/ Enskilda 3 Staten U 11 Söderåsen Svalöv Kommun/ Stiftelse/ Staten/ 1 och 2 Staten Enskilda
U 12 Övedskloster Sjöbo Kommun/ Enskilda/ Staten 2 Staten U 13 Verkeåområdet Tomelilla/ Staten Enskilda/ Staten 2 och 3 Simrishamn/ Kristianstad U 14 Området sydväst S:t Olof Tomelilla/ Kommun Enskilda 3 Simrishamn U 15 Fyledalen Sjöbo/ Kommun/ Kommun/ 2 Tomelilla/ Ystad Staten Enskilda
U 16 Ellestads- och Ystad Kommun/ Enskilda 2 Krageholmsområdet Staten
68
6.4 Områdesbeskrivningar
6.4.1 Föreslagna områden
Bjuvs kommun
56. Hallabäckens dalgång
Storlek: 272 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Svalöv och Bjuv
Planeringsförhållanden: Hallabäcken är i sin helhet av riksintresse för naturvård samt riksintresse för friluftsliv. I det regionala naturvårdsprogrammet har den tilldelats högsta naturvärde. I de kommunala översiktsplanerna är den upptagen opåverkat naturområde, och stora delar av det föreslagna området utgörs av ett Natura 2000 -område.
Beskrivning: Hallabäckens dalgång löper längs Söderåsens branta förkastningslinje mot sydväst. Inom dalgången dominerar lövskog med bok och avenbok. Hallabäcken ansluter till Vegeån söder om Billesholm. Vattnet i Hallabäcken är rent, fågellivet är rikt och det är ett omtyckt strövområde. Området kan nås via Billesholm och riksväg 109.
60. Vegeåns dalgång
Storlek: 1160 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svalöv, Bjuv, Åstorp, Ängelholm och Helsingborg
Planeringsförhållanden: Ungefär hälften av det föreslagna området, Vegeåns övre dalgång är av riksintresse för naturvård. En sträcka vid Billesholm ingår i riksintresse för rörligt friluftsliv. Vissa sträckor är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. I de kommunala översiktsplanerna är delar av Vegeåns dalgång upptagna som områden för rekreation och naturvärden. Söder om Billesholm finns ett mindre Natura 2000 -område.
Beskrivning: Vegeån är en av de större nordvästskånska åarna. Den har sin början i bokskogarna uppe på Söderåsen, och efter att ha passerat genom fem kommuner rinner den ut i Skälderviken söder om Ängelholm. Ån och dalgången har en viktig landskapsekologisk funktion och stor potential för friluftsliv. Längs dalgången finns ålderdomliga
69 odlingslandskap, kulturbeten samt hävdade naturbetesmarker och lövskogsdungar. Delar av dalgången används redan för friluftsliv och rekreation, men speciellt i de nedre delarna av dalgången på slätten behöver framkomligheten förbättras. Tätorterna Kågeröd, Billesholm, Bjuv, Hyllinge och Strövelstorp ligger intill dalgången. Riksväg 109 och 107 passerar i närheten.
70 Bromölla kommun
30. Lillesjö-området
Storlek: 87 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla
Planeringsförhållanden: Hela Lillesjö-området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Lillesjö är en typisk näringsfattig sjö på den norra delen av Ryssberget. Sjön är omgiven av magra hedbokskogar och marken domineras av tjocka boklövsmattor. Marken är blockrik och stengärden vittnar om tidigare betesbruk. Närmaste tätorten är Näsum, men hela Ryssberget är ett viktigt friluftsområde både lokalt och regionalt. Området kan nås via riksväg 116.
31. Djupadal
Storlek: 15 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla
Planeringsförhållanden: Djupadal-området är av riksintresse för friluftsliv och för naturvård. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet och utgörs av ett Natura 2000 -område. Området fortsätter i Blekinge län med ett naturreservat.
Beskrivning: Området ligger i en sprickdalgång med en brant sluttning på den norra delen av Ryssberget. Sluttningen består till stor del av blockrikt rasmaterial. I nedre delen av sluttningen är hedbokskogen högstammig, och i den övre delen är den krokig och lågstammig. Djupadal ligger i närheten av tätorten Näsum mellan riksvägarna 116 och 121.
71 32. Garnanäs
Storlek: 88 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv. Stor del av området är av riksintresse för naturvård. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet.
Beskrivning: Garnanäs söder om Näsums tätort på norra delen av Ryssberget ligger på sluttningen mot Ivösjön. Där finns värdefulla hedbokskogar på blockrik mark, och området är omväxlande med inslag av odlingsgläntor, fuktpartier och ungskog. Tillsammans med resten av Ryssberget är området värdefullt för friluftsliv och rekreation både lokalt och regionalt. Riksväg 116 passerar området.
33. Siesjöområdet
Storlek: 149 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla
Planeringsförhållanden: En stor del av detta område är av riksintresse för friluftsliv. Nästan hela området år av riksintresse för naturvård. Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet, och det ingår ett Natura 2000 -område.
Beskrivning: Siesjö-området ligger nedanför Ryssberget norr om Valje tätort och inte långt från Bromölla. Sjön har täta vassbälten och ett mycket artrikt fågelliv. Marken är kalkrik och kring sjön finns en artrik flora och fauna. Norr om sjön finns gammal slåttermark, enstaka skogsdungar och varierat buskskikt. Området är betydelsefullt för friluftsliv både lokalt och regionalt.
34. Branta hallar
Storlek: 377 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla
72
Planeringsförhållanden: Största delen av det föreslagna området är av riksintresse för naturvård. I det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet erhåller stora delar av området det högsta naturvärdet. Kommunens översiktsplan beskriver delar av området som viktiga för grönstruktur och rekreation
Beskrivning: Området har botaniska och kulturella värden och är socialt viktigt för rörligt friluftsliv. Branta hallar utgör ett tydligt exempel på ogödslad betesmark. Betet har lång kontinuitet, delvis beroende på ganska magra och steniga markförhållanden som är olämpliga för uppodling. Lokalens namn syftar på de mjukt eroderade berghällar av kustgnejs som här och där sticker upp. Floran är rik och biotoperna varierar alltifrån hasseldungar med lundflora till örtrika torrängar. Över hela lokalen bildar rundhagtorn, slån och nyponrosor täta busksnår. Förutom att vara en för jordbruksbygder förr vanlig företeelse har Branta hallar sitt främsta värde som strövområde i Bromöllas närområde samt som ströv- och undervisningslokal för skolorna. Den ligger mellan Bromölla och Valje tätorter och kan nås både via bil och tåg från Bromölla.
37. Tostebergakusten
Storlek: 940 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Bromölla och Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. I det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet erhåller området det högsta naturvärdet. I kommunens översiktsplan är större delen upptagen som ett område för grönstruktur och rekreation. Det ingår Natura 2000 -områden, och på öarna utanför det föreslagna området finns det fågelskyddsområden.
Beskrivning: Sandkusten vid Åhus övergår mot norr i moränkust med en lite skärgård. Fågellivet är mycket rikt liksom friluftslivet. I Bromölla kommun är kustlinjen en flack, långgrund moränkust med frispolade block och mindre öar. Stränderna är främst betesmarker. Vegetationen är varierande och rik och fågellivet är mycket värdefullt. Detta område mellan tätorterna Valje och Åhus, inte långt från Bromölla, har stor betydelse för friluftsliv, särskilt bad och båtsport, både lokalt och regionalt.
73 Burlövs kommun
119. Segeåns dalgång
Storlek: 476 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Burlöv, Malmö, Svedala och Staffanstorp
Planeringsförhållanden: Den övre halvan av dalgången är av riksintresse för naturvård. Delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Stora delar är upptagna i de kommunala översiktsplanerna som områden för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Segeå avvattnar det sydvästskånska sjölandskapet och rinner främst i ett öppet jordbrukslandskap. Dalgången är idag till stora delar svårtillgänglig eller otillgänglig för rekreation. För att förverkliga idén om en regional vandringsled behövs Sege å tillgängliggöras längs hela sin sträckning, med odlingsfria zoner, gångstigar, broar, spänger osv.
Sedan 2000 pågår Segeåprojektet, ett samverkansprojekt för vatten- och landskapsvårdande åtgärder i Sege å. Projektet drivs av Sege ås vattendragsförbund med de ingående kommunerna Malmö, Svedala, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Trelleborg och Vellinge med hjälp av kommunala medel och LIP-anslag. Genom Segeåprojektet har ett antal angelägna naturvårdsprojekt kommit till stånd, såsom ett tiotal nyanlagda dammar och ett par våtmarker.
Dalgången passerar förbi flera tätorter och städer: Oxie, Bara, Staffanstorp, Arlöv och Malmö.
74 Båstads kommun
1. Kusten öster om Hovs hallar.
Storlek: 81 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Båstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Området är även av riksintresse för naturvård, och det är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet.
Beskrivning: Föreslaget område från Hovs hallar österut mot Norrviken är en utvidgning av befintliga naturreservat som finns utmed kusten runt nästan hela Bjärehalvön. Skyddet av detta område kompletterar därmed skyddet av kustområdet, som idag utnyttjas intensivt för olika former av rekreation av hela regionen. Området ligger nära väg 15.
2. Lyadalen, Axeltorp och Hallandsåsens platå
Storlek: 859 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Båstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv, rörligt friluftsliv samt naturvård. Delar av området är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet med högsta naturvärde. Natura 2000 -områden ingår.
Beskrivning: Lyadalen strax söder om Båstad består av en tvärgående sprickdal med varierande typer av lövskog. Lyabäcken forsar fram genom dalen i ett naturligt lopp, och i branterna finns småbäckar och fuktstråk med al. Hallandsåsens höjdplatå har ett mångskiftande, unikt landskap med en mångfald av naturtyper. Det föreslagna området ligger öster om Båstads tätort på Hallandsåsens sluttning och platå med bl a Korup, Lya ljunghed och Alemossen. Området genomkorsas av Skåneleden och har i övrigt god tillgänglighet. Markerna är till största delen tåliga för slitage och lämpliga för rekreation.
75 Eslövs kommun
49. Ringsjöområdet – se under Höörs kommun
51. Rönneåns övre dalgång.
Storlek: 3250 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Eslöv, Höör, Klippan och Åstorp
Planeringsförhållanden: Nästan hela Rönneåns övre dalgång omfattas av riksintresse för naturvård, och delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Nästan hela sträckan är upptagen i det regionala naturvårdsprogrammet. Stora delar är upptagna i de kommunala översiktsplanerna som områden för grönstruktur och rekreation, kulturvärden eller för naturvärden.
Beskrivning: Rönneån rinner genom fem kommuner: Eslöv, Höör, Klippan, Åstorp och Ängelholm. Den är en av de största åarna i Skåne, som avvattnar en stor del av de centrala och nordvästra delarna av Skåne och mynnar i havet i Skälderviken. Ån används som kanotled, och Skåneleden passerar med en lägerplats vid ån. Hela området har mycket stora natur- och kulturvärden, särskilt unika geologiska värden, och har stor betydelse för friluftsliv för hela regionen.
Den övre delen ner till Klippans kommun kantas av betesmarker och skog och har relativt god tillgänglighet. Dalgången är nedskuren med skogsklädda sidor och betad dalbotten. I Klippans kommun är landskapet kring Rönne å starkt präglat av utnyttjande av vattendraget för vattenkraft och industrier. Stränderna domineras av betesmarker och f d slåttermarker.
Den nedre delen flyter genom ett öppet odlingslandskap och tillgängligheten behöver utvecklas. Dalgången passerar nära tätorterna Stockamöllan, Billinge, Ljungbyhed och Klippan och kan nås via dem eller via vägar nr 13, 108 och 21.
76 72. Saxåns dalgång
Storlek: 1267 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalöv
Planeringsförhållanden: Stora delar av området är av riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljövård. Delar av området är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. I de kommunala översiktsplanerna är stora delar upptagna för sina naturvärden och kulturvärden.
Beskrivning: Saxån har sina källor i Eslövs kommun och rinner ut i havet strax söder om Landskrona. Ån rinner genom ett öppet jordbrukslandskap, men på vissa partier finns en del betesmarker som underlättar framkomligheten. I Eslövs kommun finns värdefulla hagmarker. Dalgången utgör ett viktigt landskapselement och har ett naturligt slingrande lopp i vissa delar. Den är ett viktigt stråk i landskapet för djur och växter och kan användas för friluftsliv för flera tätorter. Kring tätorterna hotas den av exploateringsintressen. Det föreslagna området börjar norr om Eslöv, passerar tätorterna Marieholm och Häljarp och slutar strax söder om Landskrona.. Dalgången kan nås även via riksväg 108 och 110.
75. Gyabjär
Storlek: 86 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Eslöv
Planeringsförhållanden: Gyabjär är upptagen i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Gyabjär är ett större sammanhängande skogsområde nordväst om Stehags samhälle som används främst för närrekreation. Området kan dock nås lätt både med bil och pendeltåg till Stehag. Där finns anlagda motionsspår och strövstigar, och marken är kuperad med omväxlande vegetation samt fornlämningar.
77 76. Stavröds mosse och Snärjet.
Storlek: 750 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Eslöv
Planeringsförhållanden: En mindre del av området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området är upptaget i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Snärjet är ett större sammanhängande, "bullerfritt" skogsområde med omväxlande löv- och barrskog öster om Eslövs tätort. Snärjet är viktigt för viltet i området. Norr om Snärjet ligger Stavröds mosse och i öster gränsar området till Skarhults kronopark. Snärjet har stor betydelse som rekreationsområde för boende i framför allt Eslöv och Kungshult. Skolor, scouter och friluftsfolk utnyttjar området flitigt för olika aktiviteter. För att området inte skall förlora sina rekreations- och naturvärden bör naturvårdsanpassat skogsbruk bedrivas.
Stavröds mosse har utsatts för flera dikningsföretag och är i dag mer ett kärr än en mosse. Sommartid försvinner vattenspegeln ofta helt. Runt mossen växer björk- och alsumpskog. Stavröds mosse är tillsammans med Snärjet och Skarhults kronopark ett viktigt och lättillgängligt rekreationsområde för boende i Eslöv och Kungshult.
78 79. Löddeåns och Kävlingeåns dalgång.
Storlek: 1320 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Eslöv, Lund, Lomma och Kävlinge
Planeringsförhållanden: Delar av dalgången är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Vissa delar finns upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Stora delar finns upptagna i de kommunala översiktsplanerna för sina natur- och kulturvärden samt värden för rekreation. Ett Natura -2000 område finns i närheten av Flyinge.
Beskrivning: Kävlingeån är en av de stora åarna i Skåne, som rinner genom Sjöbo, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner. Den avvattnar en stor del av centrala Skåne och dalgången är landskapsestetiskt tilltalande. Ån kantas av betesmarker, hagmarker och mindre skogspartier. Fågellivet är rikt. Vid mynningen finns öppna strandområden, tallskog och våtmarker.
I Eslöv rinner Kävlingeån genom ett flackt, öppet, storskaligt jordbrukslandskap. Ån har på många ställen rätats ut, med rester av den gamla åfåran finns kvar genom korvsjöarna i området. Delar av ån har restaurerats. Strandängarna utgör viktiga lokaler för flyttande fåglar. Ådalen passerar via flera tätorter: Harlösa, Flyinge, Lilla Harrie, Kävlinge, Furulund och Löddeköpinge, och den kan nås även via riksväg 113 och 108.
80. Brååns dalgång – se under Höörs kommun
79 Helsingborgs kommun
60. Vegeåns dalgång – se under Svalövs kommun.
64. Allerum och Landborgen
Storlek: 1460 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun och staten Berörda kommuner: Helsingborg
Planeringsförhållanden: Området är föreslaget som en nationalstadspark. Delar av området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Mindre delar av området är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet, och hela området är upptaget i den kommunala översiktplanen för sina naturvärden och värden för grönstruktur och rekreation. Ett Natura 2000 -område finns i norra delen.
Beskrivning: Allerumsskogen strax norr om Helsingborg bryter av det öppna odlingslandskapet. Landborgen är brant utskulpterad av havet och unik i sitt slag. Den bildar ett viktigt grönstråk för Helsinborgs tätort och är lättillgänglig för hela regionen. Området har relativt hög slitagetålighet, och det hotas av exploateringsintressen. Det är lättillgängligt som rekreationsområde från Helsingborg.
65. Väla skogs omgivningar.
Storlek: 176 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Helsingborg
Planeringsförhållanden: Delar av området är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området är upptaget i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Området runtomkring det befintliga naturreservatet Väla skog nordost om Helsingborgs stad har en utvecklingspotential för rekreation och friluftsliv. Det föreslagna området är till största delen slitagetåligt och har god tillgänglighet, samtidigt som det hotas av exploatering.
80 66. Vasatorps-stråket
Storlek: 715 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Helsingborg
Planeringsförhållanden: Hela området är upptaget i den kommunala översiktsplanen för sina värden för natur, friluftsliv och rekreation.
Beskrivning: Vasatorpstråket är ett av de större grönområdena i kommunen som dock delas av motorvägen. I området finns en enefälad och rester av äldre kulturlandskap. Det är ett tåligt område med en stor utvecklingspotential som ligger intill Helsingsborgs stad.
67. Ramlösa med omgivning
Storlek: 251 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Helsingborg
Planeringsförhållanden: Vissa delar av området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Större delen av området redovisas i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden eller värden för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Inom området ligger Jordbodalen och Ramlösaravinen, som båda är djupt nedskurna bäckraviner. Miljön kan lämpa sig för ett ”ekomuseum” för utbildningssyfte. Långeberga är en fuktskog av ädellövtyp. Det föreslagna området ligger i direkt anslutning till Helsingborgs tätort och är tåligt.
68. Rååns nedre dalgång.
Storlek: 1096 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda, kommun och staten Berörda kommuner: Helsingborg Planeringsförhållanden: Hela Rååns nedre dalgång är av riksintresse för naturvård och/eller kulturmiljövård. Vissa delar finns upptagna inom det regionala naturvårdsprogrammet, och nästan hela området redovisas i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden eller värden för grönstruktur och rekreation. Ett Natura 2000 -område finns i närheten av Gantofta.
81
Beskrivning: Detta område börjar vid Vallåkra, passerar genom Gantofta och slutar direkt söder om Helsingborg. Det har stor betydelse för närrekreation. Ån och dalgången är ett viktigt stråk för växter och djur men framkomligheten för friluftsliv behöver utvecklas. Vid åmynningen finns det badstränder. Viktiga delområden vid mynningen av Råån är Ättekulla och Raus mark.
69. Rååns övre dalgång – se under Svalövs kommun.
82 Hässleholms kommun
19. Gustavsborgs-området – se under Perstorps kommun.
20. Vedema hall
Storlek: 380 ha Genomförs period: 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Hässleholm
Planeringsförhållanden: Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet. Nästan hela området beskrivs i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Vedema hall nordväst om Hässleholm kan nås via riksväg 24. Det är en lövskogsklädd höjd mellan Rökeån och Hörlingeån. Området är idag strövområde med lägerplats för Skåneleden, och där finns en enkel skidbacke, utsiktspunkt mm. Kollektivtrafikförbindelser och parkeringsplatser finns.
21. Vittsjöarna med omgivningar
Storlek: 1190 ha Genomförs period: 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Hässleholm
Planeringsförhållanden: Stora delar av området är av riksintresse för naturvård. Det är till största delen upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Nästan hela området beskrivs i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Det föreslagna området passeras av Skåneleden och där finns strövstig, lägerplats och badstränder. Särskilt ån och dalgången har stora naturvärden med rikt fågelliv. Möjlighet till bad- och båtliv finns på sjöarna vid Vittsjö. Området kan nås bl a via Vittsjö tätort och riksväg 117.
22. Skeingesjön med omgivningar – se under Osbys kommun.
83 23. Bosarpssjön
Storlek: 707 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Hässleholm
Planeringsförhållanden: Hela området redovisas i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Bosarpsjöns vatten är mycket rent och rikt på fisk. Den är lättillgänglig särskilt i väster, där det finns bra badmöjligheter och en stugby. Skogarna runt sjön och stränderna utgör ett populärt friluftsområde för bl a skolbarn från flera kommuner. Sjön ligger nordost om Höörs tätort och kan nås ifrån riksväg 23 och E22.
84 Höganäs kommun
61. Jonstorp-Farhult
Storlek: 111 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höganäs
Planeringsförhållanden: Området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet och i den internationella Ramsarkonventionen för våtmarker. Området är av riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv.
Beskrivning: Detta område vid Skälderviken har flacka strandängar och rester av äldre odlingslandskap. Området har ett värdefullt fågelliv och är intressant för friluftslivet, men hotas av exploatering. Området ligger i omedelbar närhet av Jonstorps tätort och kan nås via riksväg 112.
62. Krapperup
Storlek: 348 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höganäs
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Det är även av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Nästan hela området redovisas i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden eller värden för rekreation.
Beskrivning: Krapperups gods är ett kulturhistoriskt värdefullt område. Det är rikt på fornlämningar och strukturer som äldre vägnät och hägnader. Vid slottet finns en engelsk park och där bedrivs verksamhet med utställningar och konserter. Bräcke backe och Lerhamn är angränsande naturområden av betydelse för friluftsliv. Området ligger norr om Höganäs tätort och ansluter till befintliga naturreservat vid Kullen.
85 63. Viken-Svanebäck-Lerberget.
Storlek: 42 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höganäs
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för friluftsliv. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet, och i kommunens översiktsplan är det upptaget för sina naturvärden.
Beskrivning: Detta område bildar ett grönstråk längs kusten söder om Höganäs. Det är en kusthed av stor betydelse för friluftslivet. Stråket passerar tärorterna Viken och Lerberget och slutar i Höganäs. Både strandområdet och vattnet utanför, som används för bad- och båtliv mm, är intressanta för friluftsliv.
86 Hörbys kommun
45. Hörbyån med Råby hällor
Storlek: 268 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Hörby
Planeringsförhållanden: Den övre delen av Hörbyåns dalgång är av riksintresse för naturvård. Stora delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet, och i kommunens översiktsplan redovisas större delen av området för sina naturvärden samt värden för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Hörbyån börjar vid Linderödsåsens sluttningar och rinner genom Hörby tätort mot Ringsjön. Det föreslagna området ligger i närheten av E22 och riksvägen 13 och kan nås via Hörbys tätort. Ån och dess stränder används som strövområde för Hörbybor och fritidsfiske i ån ökar. Skyddet av ådalen kan ha betydelse även för vattenkvaliteten i Ringsjöarna.
Ett viktigt delområde är Råby Hällor. Detta mångformiga, tätortsnära område innehåller olika typer av lövskogar, betesmarker och slåttervall. I den markerade ravindalen finns en artesisk brunn och rikligt med fornlämningar, bl a offerstenar. Hörbyån har ett naturligt slingrande lopp genom dalen som hyser ett rikt fågelliv.
46. Fulltofta
Storlek: 2092 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Hörby
Planeringsförhållanden: Delar av området är av riksintresse för naturvård och/eller kulturmiljövård. Delar av området är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet och erhåller där det högsta naturvärdet. Hela området redovisas i kommunens översiktsplan som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Fulltofta är Skånes största strövområde med många angöringspunkter och strövstigar samt fiskevatten. Skåneleden passerar området med en lägerplats. Stora delar av Fulltoftaområdet har i forna tider betats eller varit slåttermark. Det är ett omväxlande landskap med odlingsmarker och lövskog. Delar av omgivningen är redan skyddat som naturreservat, och området skall utvecklas ytterligare för friluftsliv. Området ligger på
87 cykelavstånd för Hörbyborna, och genom kollektivtrafik är det väl tillgängligt för hela regionen.
49. Ringsjöområdet – se under Höörs kommun
88 Höörs kommun
47. Tjörnarpssjön med omgivningar
Storlek: 259 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höör
Planeringsförhållanden: Delar av området är av riksintresse för naturvård, och nästan hela området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området beskrivs i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Tjörnarpssjön är en ofta utnyttjad badsjö med rent vatten. Tillsammans med Ellasluttningen är detta ett område med stora natur- och kulturvärden som gör det attraktivt för friluftsliv och turism. Området ligger vid Tjörnarps samhälle inte långt från Sösdalas och Höörs tärorter och kan nås via riksväg 23. Tågförbindelse finns till Höör.
48. Frostavallen med omgivningar
Storlek: 3858 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Höör
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för friluftsliv, och vissa delar är av riksintresse för naturvård. Delar av området är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Kommunens översiktsplan tar upp en stor del av området som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Detta är ett stort friluftsområde med friluftscentrum med konferensverksamhet, skidspår, motionsspår och strövstigar. I området finns även djurpark, campingplats och stugby. Flera befintliga naturreservat finns inom omgivningen. Landskapet är ett variationsrikt, småkuperat odlings- och skogslandskap med bokskogar av skiftande typ. I området finns flera sjöar, bl a Dagstorpssjön som är en av länets få klarvattensjöar. Även Vaxsjön är värdefull för bad och fritidsfiske. Spår av äldre tiders odlingar är vanliga, och i området finns många vällagda stenmurar och flera fornlämningar. Hela området är av mycket stor värde för friluftsliv och rekreation både lokalt och regionalt, och de biologiska värdena är höga. Området kan nås från riksväg 13 eller med tåg till Höör.
89 49. Ringsjöområdet
Storlek: 6898 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höör, Hörby och Eslöv
Planeringsförhållanden: Delar av Ringsjö-området är av riksintresse för naturvård och/eller för kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Nästan hela området tas upp i de kommunala översiktsplanerna som ett värdefullt område för natur, grönstruktur och rekreation. Ett mindre Natura 2000 -område finns i närheten av Gamla Bo.
Beskrivning: Ringsjöarna i mitten av Skåne är de näst största i Skåne. Östra Ringsjön delas av Höörs och Hörbys kommuner, och Västra Ringsjön av Höörs, Eslövs och Hörbys kommuner. Sjöarna och stränderna är värdefulla för friluftsliv och används för bad, fiske, kanoting mm, men vattenkvaliteten behöver förbättras.
Bosjökloster på näset mellan sjöarna och Fulltofta i öster är betydelsefullt för friluftslivet. Området kring Stenskogen, Stanstorp och Ormanäs vid västra Ringsjöstranden är ett lättillgängligt och värdefullt strövområde för Höörs tätort. Det utgörs av hagmarker och skogsdungar, och där finns kulturhistoriskt intressanta lämningar efter sandstensbrytning. Sätofta hed är ett stråk ned mot Östra Ringsjö söder om Höörs tätort som används som friluftsområde av de boende runtomkring.
50. Allarps berg med omgivningar
Storlek: 154 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Höör
Planeringsförhållanden: Området är en utvidgning av befintligt naturreservat. Det är upptaget till stor del i det regionala naturvårdsprogrammet och tilldelas där högsta naturvärde.
Beskrivning: Området utgörs av naturbetesmarker i ett kuperat landskap. Allarpsbjär är ett tydligt markerat vulkanrestberg som är bevuxet med olika typer av lövskog. Hela området är vackert och lätt tillgängligt för rekreation och friluftsliv. Området ligger mellan Höör, Billinge och Röstånga och kan nås via mindre vägar från riksväg 13.
51. Rönneås övre dalgång – se under Eslövs kommun.
90 80. Brååns dalgång
Storlek: 860 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Höör och Eslöv
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för naturvård och/eller kulturmiljövård. Vissa delar tas upp i det regionala naturvårdsprogrammet. I de kommunala översiktsplanerna är nästan hela området upptaget för sina naturvärden eller kulturvärden.
Beskrivning: Bråån börjar på Linderödsåsen i östra Hörby och mynnar ut i Kävlingeån vid Örtofta i Eslövs kommun. Ån har till stor del ett naturligt slingrande lopp, och den fyller en viktig landskapsekologisk funktion. Dalgången med omgivande betes- och hagmarker är mycket värdefull som strövområde. Tillgängligheten inom området behöver utvecklas. Området kan användas för närrekreation för flera tätorter (Löberöd, Hurva och Örtofta) och kan nås med bil från större vägar (riksväg 23, E22).
91 Klippans kommun
12. Bäljaneåns dalgång
Storlek: 400 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Klippan
Planeringsförhållanden: Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan redovisas hela området antingen som värdefullt för grönstruktur och rekreation eller som ett område med höga natur- och kulturvärden.
Beskrivning: Bäljane å slingrar sig fram västerut norr om Klippans tätort i en bitvis djup dalgång, och omges av igenväxande slåttermader och alsumpskog. Dalgången bildar ett betydelsefullt stråk för friluftsliv och ansluter till Rönneåns dalgång. Området kan nås via riksväg 13 och med tåg till Klippan.
13. Vedby-Bjärsgård
Storlek: 642 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Klippan
Planeringsförhållanden: En stor del av området är upptagen i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Hela området tas upp i kommunens översiktsplan för sina höga kulturvärden och värden för rekreation.
Beskrivning: Det föreslagna området ligger norr om Bäljaneå vid Vedbys och Klippans tätorter. Området är beläget vid småsjöar och domineras av kulturlandskap. Norr om Bjärsgård tar lövskogen vid. Området har en lång kulturhistoria med många typer av fornlämningar från olika tider.
19. Gustavsborgsområdet – se under Perstorps kommun.
51. Rönneåns övre dalgång – se under Eslövs kommun.
52. Klåveröd – se under Svalövs kommun.
92 54. Klöva hallar med omgivningen
Storlek: 526 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Staten Berörda kommuner: Svalöv, Klippan och Åstorp
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. I det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet tilldelas området högsta naturvärde. I de kommunala översiktsplanerna redovisas det nästan i sin helhet antingen som ett område med höga naturvärden eller som ett opåverkat naturområde.
Beskrivning: Klöva hallar är ett viktigt kärnområde inom Söderåsen. Området utgörs av en storslagen sprickdal som i sicksackform skär in i Söderåsen. I botten av den djupa ravinen rinner Klövabäcken med rent vatten och intressanta växter och djur. Hela Söderåsen är av regional betydelse för friluftsliv. Riksväg 13 passerar nära området, som ligger nära flera tätorter: Klippan, Ljungbyhed, Billesholm och Bjuv.
93 Kristianstads kommun
24. Liarumsdalen
Storlek: 361 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för naturvård och det är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Arbete pågår för att bilda ett statligt kulturreservat av området.
Beskrivning: Lindebäcken är ett biflöde till Vramsån på Linderödsåsens nordsluttning. I bäcken förekommer öring. Dalgången är öppen och uppvisar ett ålderdomligt odlingslandskap med främst kulturhistoriska värden men också värdefulla hagmarker och bokskog. Området ligger norr om Linderöds samhälle i närheten av E22.
25. Stackedala
Storlek: 191 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda, staten och kyrkan Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård, och en del av området är av riksintresse för kulturmiljövård. Delar är med i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Det ingår ett mindre Natura 2000 -område.
Beskrivning: Stackedala söder om Tollarp är ett omtyckt strövområde på Linderödsåsens sluttning. Där finns bokskogar och bäckraviner med bla Klintabäcken. I området finns även scoutstuga och markerade stigar. Området kan nås från Tollarp via E22.
94 26. Uddarp och Bockeboda
Storlek: 161 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet.
Beskrivning: Bockebodaområdet strax öster om Kristianstad på Nävlingeåsen är ett omtyckt skogsklätt strövområde. Uddarp är en äldre sätesgård, som fick sitt nuvarande utseende under 1800-talet. Omgivningen är rik på fornlämningar, och där finns äldre ädellövskog. Området kan nås via mindre vägar från riksväg 21.
29. Immelns sjösystem med Kullaskogen – se under Östra Göinges kommun
35. Kjugekull och Bäckaskog
Storlek: 430 ha Genomförs period: 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda, staten och kyrkan Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Delar av området är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljö- vårdsprogrammet. En mindre del redovisas i kommunens översiktsplan som ett viktigt grönstråk och som ett värdefullt område för rekreation. Ett mindre Natura 2000 -område är beläget i områdets södra del.
Beskrivning: Kjugekull är ett restberg mellan Ivösjön och Oppmannasjön. Detta är ett kulturhistoriskt värdefullt område med Bäckaskogs slott och park på näset mellan sjöarna. Norr om slottsparken hittades den sk Barumskvinnan. Runtomkring finns ett odlingslandskap med geologiska värden. Bäckaskogs slott ligger på det smala näset mellan Oppmannasjön och Ivosjön. Detta är ett omtyckt friluftsområde som ligger mellan Kristianstads och Bromöllas tätorter och kan nås via mindre vägar från E22.
95 36. Ivö Klack
Storlek: 257 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Staten Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Största delen av området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Ungefär hälften av området omfattas av ett Natura 2000 -område.
Beskrivning: Ivö Klack mitt i Ivösjön är ett bokskogsklätt berg med många fossil i ett gammalt kalk- och kaolinbrott. Kalkrikt vatten sipprar från sluttningen och bidrar till en rik flora och fauna. Hela Ivösjön är av regional betydelse för friluftsliv och viktigt för turism. Ivön är den största och enda bebodda ön. Den norra delen av ön är starkt kuperad och skogsklädd. Området kan nås via båt och färja från Barum.
37. Tostebergakusten – se under Bromöllas kommun
38. Torsebo
Storlek: 49 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Stor del av området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Ett mindre Natura 2000 -område ingår.
Beskrivning: Torsebo-området är präglat av fallen i Helgeå och övergången mellan slätt och skog. I området finns ädellövskogar, krutbruk, vattenkraftverk i en gammal bymiljö. Industrietableringen skedde där redan under senare delen av 1600-talet, och Torsebro krutbruk ligger vid Helgeå precis där slätten övergår i en kuperad terräng. Många träd har fått stå kvar trots industriverksamheten och nått en ansenlig ålder, och området har mycket stora faunavärden. Hela området med många bevarade byggnader, stenmurar och en herrgård utgör ett intressant industriminne och ett mycket populärt strövområde med friluftsbad. Området ligger strax norr om Torsebos samhälle och kan nås via riksväg 118.
96 39. Ekenabben
Storlek: 65 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för naturvård tillsammans med hela Hammarsjö-området. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet med det högsta naturvärde. Där finns ett Natura 2000 -område, och hela området innefattas av den internationella Ramsar-konventionen för våtmarker.
Beskrivning: Området ligger strax söder om Kristianstads tätort vid Hammarsjön. Naturen är varierande och fågellivet mycket rikt. Området är värdefullt för närrekreation och lättillgängligt från Kristianstad. Det ligger på gångavstånd vid gång- och cykelväg.
40. Åsums ängar
Storlek: 15 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet med högsta naturvärde, och det ingår ett Natura 2000 -område. Hela området ingår i ett större Ramsar-område.
Beskrivning: Åsums ängar ligger söder om Kristianstad vid Hammarsjön och består av betade strandängar. Fågellivet är mycket rikt och det finns ett fågeltorn på området. Området kan nås från Norra Åsums samhälle och Kristianstad.
97 41. Yngsjökusten
Storlek: 429 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Det är även av riksintresse för naturvård. Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan redovisas området som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Hela kusten utmed Hanöbukten utgör ett mycket värdefullt rekreationsområde med fina badstränder och möjligheter till olika vattenaktiviteter. Stora områden upptas av fritidsbebyggelse. Delar av stränderna är redan skyddade, och förslaget utökar samt binder ihop befintliga naturreservat. Kusten söder om Åhus kantas av sanddyner som uppstått efter skogskövlingar på 1500-talet och framåt. På 1700- och 1800-talet planterades tallskog för att förhindra en allt mer tilltagande sandflykt. Strandzonen karakteriseras av aktiva strandprocesser. Kusten kan nås från Åhus, Äspet, Yngsjö och andra mindre samhällen via riksväg 118.
42. Segeholmåns dalgång
Storlek: 111 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt riksintresse för naturvård. Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljö- vårdsprogrammet. Södra delen är upptagen i den kommunala översiktsplanen som värdefull för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Segesholmsån rinner fram från Linderödsåsens norrsluttning i en lövskogsklädd ravin. Vattendraget är relativt opåverkat med rent, kallt och syrerikt vatten som innehåller många känsliga arter. Segeholmsån är en av de bäst bevarade åarna i länet. I övre delarna av dalgången finns ett småskaligt beteslandskap med blockrika, enbevuxna hagar. Området ligger söder om Degebergas tätort och kan nås via riksväg 118.
98 43. Forsakar och Borråkra
Storlek: 95 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda, staten och kommun Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Hela området är av riksintresse för naturvård, och det är i sin helhet upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Ett Natura 2000 -område ingår.
Beskrivning: Det föreslagna området är en utvidgning av ett befintligt naturreservat vid Forsakar. Området har mycket höga natur- och upplevelsevärden med vattenfall, ravin, bokskogar och ett friluftsbad, och är ett omtyckt strövområde av både lokal och regional betydelse. Området ligger strax öster om Degeberga tätort och kan nås via riksväg 19.
44. Mjöåns dalgång
Storlek: 104 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Kristianstad
Planeringsförhållanden: Hela dalgången ingår i riksintresse för naturvård. Den är också upptagen i sin helhet i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Där finns ett mindre Natura 2000 -område.
Beskrivning: Mjöån är ett biflöde till Helgeån och avvattnar stora delar av Linderödsåsen och Kristianstadsslätten. Ån är något av traktens livsnerv sedan en lång tid tillbaks, och där förekommer öring. Många kulturlämningar vittnar om vattendragets betydelse i det forna bondesamhället. Dalgången är huvudsakligen klädd med vacker bokskog och är delvis en trång, väl markerad ravin med stora flora- och faunavärden. Området ligger mellan Huaröds och Östra Sönnarslövs samhällen söder om Tollarp och kan nås via mindre vägar från riksväg 19.
99 Kävlinge kommun
72. Saxåns dalgång – se under Eslövs kommun.
77. Strandstråk söder om Järavallen
Längd 4 km Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kävlinge
Planeringsförhållanden: Delar av stråket redovisas i kommunens översiktsplan som värdefulla för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Järavallens naturreservats västra delar domineras av öppna, flacka och till stor del betade strandmarker. Det föreslagna stråket ökar framkomligheten till reservatet. Både stranden och vattenområdet är viktiga för friluftsliv. Stråket ligger mellan tätorterna Löddeköpinge och Häljarp och kan nås via mindre vägar från E20/E6.
78. Salviken och Lödde sandskog
Storlek: 849 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Kävlinge
Planeringsförhållanden: En stor del av området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. En stor del av området tas upp i kommunens översiktsplan som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Strandängarna vid Salviken karaktäriseras av såväl salt- som sötvattenpåverkad vegetation omväxlande med torrängar. Närmast strandlinjen är vegetationen marskartad. Välbetade havstrandängar är en förutsättning för det skånska kustlandskapets häckfågelfauna, och fågellivet är rikt i detta område. Tillsammans med Lödde sandskog, som är en tallskog, är området värdefullt för friluftsliv för Löddeköpinge och regionen. Området kan nås via kollektivtrafik till Löddeköpinge.
79. Lödde åns och Kävlingeåns dalgångar – se under Eslövs kommun.
100 Landskrona kommun
69. Rååns övre dalgång – se under Svalövs kommun.
70. Borstahusen
Storlek: 73 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Landskrona
Planeringsförhållanden: Strandområdet och vattenområdet vid kusten är av riksintresse för friluftsliv. Stor del av området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. I kommunens översiktsplan är området upptaget för sina naturvärden.
Beskrivning: Borstahusen är en kulturhistorisk bymiljö med fiskeläge och hamnplats. Området har en tilltalande landskapsbild och är ett värdefullt rekreationsområde. Det är beläget strax norr om Landskronas tätort och anknyter till befintliga naturreservat vid kusten. Det är ett lättillgängligt område via kollektivtrafik till Landskrona.
71. Exercisfältet
Storlek: 73 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Landskrona
Planeringsförhållanden: Området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan är det upptaget för sina naturvärden.
Beskrivning: Exercisfältet, som är omgivet av stadsbebyggelse, är den sista resten av Landskrona norra fälad. Vegetationen utgörs av ogödslade ängar och betas delvis av får. Området har betydande kulturhistoriskt och geologisk värde samtidigt som det är av mycket stor betydelse som närrekreationsområde.
72. Saxåns dalgång – se under Eslövs kommun.
73. Braåns dalgång – se under Svalövs kommun.
101 74. Saxtorpsskogen
Storlek: 182 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Landskrona
Planeringsförhållanden: Hela området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. Större delen är upptagen i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Saxtorpsskogen som är Landskrona kommuns enda större skogsområde har ett stort rekreativt värde. Den är en planterad tallskog som tillkommit under 1800-talet för att förhindra sandflykten. Skogen har ett varierat utseende, och i övrigt är vegetationen hedartad. Saxtorpsskogen har mycket stort värde för närrekreation för tätorten Landskrona.
102 Lomma kommun
79. Lödde åns och Kävlingeåns dalgång – se under Eslövs kommun.
82. Lommabuktens strandstråk
Längd: 8 km Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Staten Berörda kommuner: Lomma
Planeringsförhållanden: Strandområdet tas upp i kommunens översiktsplan som ett viktigt grönstråk och värdefullt för rekreation.
Beskrivning: Hela Lommabukten är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. En fin badstrand och en småbåtshamn möjliggör många olika vattenaktiviteter, och strandområdet besöks av människor från flera kommuner. Strandstråket binder ihop tätorterna Bjärred och Lomma och passerar Habo Ljung, som är ett mindre naturområde norr om Lomma samhälle som domineras av tallskog och kustmiljöer. Närheten till storstadsområdet gör området mycket betydelsefullt för friluftsliv trots den begränsade ytan.
83. Alnarps ängar
Storlek: 72 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Staten Berörda kommuner: Lomma
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för kulturmiljövård. Området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. I den kommunala översiktsplanen är området upptaget för sina naturvärden. Intill södra delen av ängarna finns ett Natura 2000 -område.
Beskrivning: Alnarps ängar mellan tätorterna Lomma och Arlöv är betade havstrandsängar med mycket gamla anor. De är viktiga för landskapsbilden och används för närrekreation. Fågellivet är rikt. Området är lättillgängligt från Malmö, Arlöv och Lomma.
84. Höjeåns dalgång – se under Lunds kommun.
103 Lunds kommun
79. Löddeåns och Kävlingeåns dalgång – se under Eslövs kommun
81. Frueräften
Storlek: 28 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. I kommunens översiktsplan är området upptaget för sina naturvärden.
Beskrivning: Området ligger intill ett befintligt reservat vid Sularpsbäcken, som rinner väster om Södra Sandby och har betydelse för både landskapsekologin och för närrekreation. Fågellivet är rikt liksom flora och fauna i övrigt. Området är beläget mellan Lund och Södra Sandby och kan nås via mindre landsvägar.
84. Höjeåns dalgång
Storlek: 874 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund, Staffanstorp och Lomma
Planeringsförhållanden: Delar av dalgången är av riksintresse för kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Delar är upptagna i de kommunala översiktsplanerna för sina naturvärden eller värden för rekreation.
Beskrivning: Höje ån rinner genom Lunds, Staffanstorps och Lomma kommuner. Den avvattnar Häckebergaområdet och Romeleåsen och rinner sedan över den öppna slätten via Lund till Lommabukten. Stråket är viktigt för landskapsekologin och det har en stor potential för friluftsliv. Tillgängligheten behöver förbättras.
Ett stort antal nyanlagda våtmarker har förbättrat de biologiska värdena i ån. Delar av åfåran har kvar det naturligt slingrande loppet, och vissa sträckor används flitigt för närrekreation och fritidsfiske mm. Dalgången karaktäriseras av betesmarker och odlingslandskap med mindre skogsdungar. I Lomma kommun ingår Habo ljung. Dalgången kan nås från tätorterna Lomma, Lund, Kyrkheddinge och Genarp samt från mindre landsvägar.
104 85. Dalby plantskola
Storlek: 11 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Området ingår i riksintresse för friluftsliv och naturvård. Området redovisas i kommunens översiktsplan som värdefullt för rekreation. Ett Natura 2000 -område ligger intill.
Beskrivning: Dalby plantskola är nu en skogsplantskola strax norr om Dalby. Den är strategiskt belägen mellan Dalby Norreskog och Skrylleområdet, som är ett regionalt betydelsefullt friluftsområde. Området kan nås via Dalby och riksväg 16 och 11.
86. Skytteskogen
Storlek: 28 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för naturvård och ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan är området upptaget för sina naturvärden och värden för rekreation.
Beskrivning: Området är beläget strax sydost om Södra Sandby. Det är viktigt för närrekreation och kan nås via kollektivtrafik till Södra Sandby. Det är en gammal ädellövskog på Råmeleåsens branta nordsluttning omgiven av odlingsmarker. Området skärs av två bäckdalar. Vegetationen är variationsrik och visar spår av äldre markanvändning.
105 87. Dalby fälad
Storlek: 398 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Dalby fälad är delvis av riksintresse för friluftsliv. Nästan hela området är av riksintresse för naturvård. Vissa delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Nästan hela området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan redovisas det som ett område med stora naturvärden och viktigt för rekreation.
Beskrivning: Dalby fälad är en utvidgning runt Skrylleområdet, som är ett naturreservat och strövområde av regional betydelse med motionsslingor, elljusspår samt många strövstigar och naturrum. Skåneleden ansluter till Skrylleområdet där det också finns en större parkering. Dalby fälad utgörs av ett relativt flackt avsnitt av Romeleåsen. Tillsammans med Önneslövs fälad är detta ett av de värdefullaste fäladslandskapen i landet. På området växer ljung- och gräshed, och i svackorna finns fuktängar och kärr. Området ligger mellan Dalby och Torna Hällestad och kan nås från dem med cykel och via mindre vägar från riksväg 11 och 16.
88. Önneslövs fälad
Storlek: 96 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Detta område är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Det värderas i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. Det är upptaget i kommunens översiktsplan för sina naturvärden.
Beskrivning: Det föreslagna området ligger öster om Björnstorp och är värdefullt som strövområde. Önneslövs fälad är en rest av de vidsträckta fälader som förr bredde ut sig på Romeleåsen. Berget går i dagen på flera ställen, och hedvegetation dominerar. Det är ett småkulligt, böljande landskap med markhistoriskt värde. Området ligger mellan tätorterna Dalby och Veberöd och kan nås via riksväg 11.
106 89. Vombs fure
Storlek: 1208 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Största delen av området är av riksintresse för naturvård. Det är också upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. I kommunens översiktsplan är delar av området upptagna för sina naturvärden. Ett Natura 2000 -område finns i söder.
Beskrivning: Vombs fure väster om Vombsjön är troligen det största sammanhängande tallskogsområdet i Skåne. Skogen har kommit till på 1800-talet för att binda sanddrift, och det är ett värdefullt strövområde. Terrängen är lättlillgänglig och där finns strövstigar och parkeringar. Området är beläget mellan tätorterna Veberöd och Sjöbo och kan nås via riksväg 11. Klingavälsåns naturreservat ligger strax väster om området, och i söder ligger ett djurskyddsområde.
111. Idala och Humlemaden
Storlek: 432 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Vissa delar är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Stora delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Vissa delar tas upp i kommunens översiktsplan för sina naturvärden och värden för rekreation. Det finns ett Natura 2000 -område i söder.
Beskrivning: Humlemaden är en kraftigt kuperad naturbetesmark på Romeleåsens nordostsluttning. Betesmarkerna är gamla utmarksbeten med riklig förekomst av en. Området har stor betydelse för friluftsliv och från de högsta punkterna är utsikten över Vombsänkan storartad. Området är beläget intill tätorterna Veberöd och Idala och kan nås via riksväg 102.
107 112. Romeleåsen
Storlek: 2337 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och/eller rörligt friluftsliv. Stora delar av området är av riksintresse för naturvård och/eller kulturmiljövård. Vissa delar ingår i det regionala naturvårdsprogrammet, och stora delar tas upp i kommunens översiktsplan för sina naturvärden och rekreationsvärden.
Beskrivning: Detta är ett större skogs- och fäladsområde på urbergshorsten Romeleåsen som är av mycket stor betydelse för friluftsliv både lokalt och regionalt. Stora delar av Romeleåsen är redan skyddade som naturreservat, och detta område utvidgar reservatet. Området ligger mellan Genarp och Veberöd. Det är tillgängligt via kollektivtrafik och med bil från riksväg 11 och 102.
115. Toppeladugård
Storlek: 142 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Lund
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för rörligt friluftsliv och naturvård. En stor del av området är upptagen i kommunens översiktsplan för sina naturvärden.
Beskrivning: Toppeladugård är ett gods strax söder om Genarps tätort som omges av ekologiskt isolerade, äldre ädellövskogar. Landskapet är svagt kuperat och i sänkor finns kärr och småvatten. Godsmiljön har stora kulturvärden och upplevelsevärden, men tillgängligheten behöver förbättras. Norr om området ligger naturreservatet Risen.
108 Malmö kommun
119. Segeåns dalgång – se under Burlövs kommun.
120. Almåsa
Storlek: 121 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för naturvård. Det är till största delen upptaget i kommunens översiktsplan som värdefullt för grönstruktur och rekreation, och det ingår i sin helhet i Malmös grönplan.
Beskrivning: Almåsa fritidsby ligger i ett kuperat landskapsavsnitt vid Segeå i östra Malmö. Landskapet är varierat med en blandning av öppna gräsmarker, uppvuxen lövskog, våtmarker och småvatten. Området har stora naturvärden men är idag relativt svårt att nå för allmänheten.
125. Arrie täkt med omgivningar
Storlek: 185 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Malmö, Svedala och Vellinge
Planeringsförhållanden: En stor del av området är upptaget i det regionala naturvårds- programmet. Området redovisas i de kommunala översiktsplanerna som ett värdefullt grönstråk och viktigt för rekreation.
Beskrivning: Arrie täkt ligger strax söder om Oxie, vid Malmös södra kommungräns, huvudsakligen i Vellinge och Svedala kommuner. Det kuperade området domineras av sand- och grusmarker och är mycket varierat med betsmarker, ädellövskog i Törringelund, rasbranter, småvatten och kärr. Flera av områdets moränkullar har nyttjats för täktverksamhet och är idag omvandlade till sjöar, betydelsefulla för fiske. Området har haft stora populationer av groddjur. Området har stora, utvecklingsbara naturvärden och stor potential för tätortsnära rekreation. Det kan nås via riksväg 101 med kollektivtrafik.
109 126. Husie mosse och Östra fältet
Storlek: 93 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Delar av området är av riksintresse för kulturmiljövård. En mindre del är upptagen i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området redovisas i kommunens översiktsplan som viktigt för rekreation, och det är med i kommunens grönstrukturplan.
Beskrivning: Husie mosse är en återskapad sjö med naturligt slingrande vattendrag, översvämningsmarker och små öar i östra Malmö. Området kring sjön är ett före detta militärt övningsområde som utvecklats till ett mycket populärt strövområde med stora natur- och upplevelsevärden. Där finns bland annat värdefulla ängsmarker och ett orkidékärr. Östra fältet, beläget öster om Jägersro träningsområde omfattar betesmark och åker. Området är, liksom Husie mosse, en del av ett tidigare militärt övningsområde.
127. Skumparpsstråket och Tygelsjöstigen
Storlek: 120 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Stora delar av stråken är av riksintresse för kulturmiljövård. Vissa delar redovisas i kommunens översiktplan som värdefulla för grönstruktur och rekreation. Hela området är upptaget i kommunens grönstrukturplan.
Beskrivning: Skumparpsstråket är ett nytt grönt stråk på slätten som föreslås byggas upp kring Skumparpsdiket, vilket idag delvis är kulverterat. Skumparpsstråket förbinder kuststråket (strandängarna), ekostråket (se nr 129), Tygelsjöstigen, Skumparps by och Käglinge naturområde, och kan även få kopplingar till Lindängestråket och det planerade Lindängelunds rekreationsområde. Genom att bäcken öppnas upp och nya naturmiljöer utvecklas kan stråket få stort natur- och rekreationsvärde.
Tygelsjöstigen är ett viktigt grönt cykelstråk som förbinder Malmös centrala delar med Västra Klagstorp och Tygelsjö söder om Malmö. Cykelstigen är anlagd på en gammal banvall som löper genom det öppna jordbrukslandskapet. I samband med utbyggnaden av stadsdelen Hyllievång i södra Malmö kommer stråket att påverkas. Det är angeläget att cykelstigen söder om Yttre Ringvägen får ett långsiktigt skydd så att den kan bevaras som ett grönt och framkomligt stråk i sin nuvarande sträckning.
110 128. Limhamns kalkbrott
Storlek: 99 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: I det regionala naturvårdsprogrammet har en stor del av området tilldelats högsta naturvärde. Där finns ett Natura 2000 -område. Hela området finns med i kommunens grönstrukturplan.
Beskrivning: Limhamns kalkbrott i sydvästra Malmö är unikt och har mycket stora naturvärden och kulturhistoriska värden. De branta sluttningarna skapar ett dramatiskt landskap med speciella förutsättningar för växt- och djurliv genom kalkstenen och kritan. I botten på det ca 65 meter djupa brottet finns våtmarker med en av få svenska lokaler för grönfläckig padda. Den sällsynta kalkkrassingen finns också i brottet, vilket är orsaken till att östra delen av regeringen föreslagits som Natura 2000 -område. 129. Pildammsstråkets förlängning (Ekostråket)
Storlek: 130 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Delar av området finns upptagna i den kommunala översiktsplanen som värdefulla för grönstruktur och rekreation. Hela området ingår i kommunens grönstrukturplan.
Beskrivning: Det har länge funnits en idé om att förlänga Malmös mest välkända gröna stråk – Pildammsstråket – i ett så kallat ekostråk ut i landskapet mot kusten söder om Bunkeflostrand. En ekopassage finns byggd under Yttre Ringvägen för detta ändamål. Norr om Yttre Ringvägen planeras ett antal olika gröna miljöer sammanlänkade med varandra likt ett pärlband mellan Kroksbäcksparken och ekopassagen.
Söder om Yttre Ringvägen finns förutsättningar att skapa en bred fortsättning på stråket och utveckla ett brett, sammanhängande naturstråk (ett ”riktigt ekostråk”) ned mot kusten. Stråket blir tillgängligt för stora befolkningskoncentrationer i södra Malmö (bl a Holma och Kroksbäck samt den planerade bebyggelsen i Bunkeflostrand och Hyllievång) och tillgängliggör det storslagna och malmötypiska slättlandskapet för rekreation – promenader, cykelturer, ridning, jogging osv. Samtidigt kommer stråket att berika det relativt artfattiga åkerlandskapet med nya naturvärden. Stråket kan gestaltas som ett öppet odlingslandskap med
111 ängsmark, våtmark/ översilningsmark, vattendrag, betesmark och små åkerholmar med träd och buskar.
130. Tygelsjö-stråket
Storlek: 230 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Stora delar av området är av riksintresse för kulturmiljövård. Området är delvis upptaget i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för rekreation, och det finns i sin helhet med i Malmös grönstrukturplan.
Beskrivning: Tygelsjöstråket är ett grönt stråk som föreslås byggas upp längs den idag kulverterade Tygelsjöbäcken. Syftet med stråket är bland annat att förbättra rekreationsmöjligheterna för tygelsjöborna, att sammanbinda Tygelsjö med kusten samt att berika slättlandskapet med nya kvaliteter. Nya naturmiljöer föreslås skapas längs Tygelsjöbäcken i hela dess sträckning. De delar av Tygelsjöbäcken som är kulverterade öppnas upp och bäcken utvecklas till ett grönt framkomligt stråk. Därigenom förbättras tillgängligheten till jordbrukslandskapet samtidigt som intressanta natur- och rekreationsmiljöer skapas kring vattendraget. Det nya stråket bidrar till att strandängarna och Klagshamn blir mer tillgängliga från Tygelsjö.
Väster om Tygelsjö finns goda möjligheter att tillskapa ett större natur- och rekreationsområde med våtmark och ängs- och betesmark i anslutning till Tygelsjöbäcken som rinner igenom byn. Området utgörs idag i huvudsak av åkermark. Marken är till största delen privatägd och resurser kommer att krävas för att lösa in marken alternativt kompensera markägaren samt för att omvandla och sköta området. Det är angeläget att området omvandlas och får ett långsiktigt skydd mot exploatering. Området kan bli en attraktiv målpunkt i landskapet för malmöborna och bidrar till att minska den stora brist på rekreationsmark som råder i Tygelsjö.
112 131. Strandängarna norr om Klagshamn
Storlek: 134 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård och ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. Strandängarna norr om Klagshamn finns upptagna i den kommunala översiktsplanen som värdefulla för grönstruktur och rekreation, och hela området redovisas i kommunens grönstrukturplan.
Beskrivning: Strandängarna längs kuststräckan söder om Klagshamnshalvön ned till kommungränsen i söder har mycket höga naturvärden. Dessutom är strandängarna av stort rekreativt intresse med goda förutsättningar att bli ett mycket attraktivt och intressant strövområde. Klagshamnshalvön är redan ett mycket omtyckt natur- och rekreationsområde med för Malmö unika vegetationstyper och varierad natur.
132. Strandängarna söder om Klagshamn
Storlek: 350 ha Genomförs period: 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Malmö
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård, och stora delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Hela området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. Området tas upp i kommunens översiktsplan som värdefullt för grönstruktur och rekreation, och det ingår i kommunens grönstrukturplan. I södra delen av området finns ett Natura 2000 -område och en mindre del är upptagen i den internationella Ramsarkonventionen för våtmarker.
Beskrivning: Arbete pågår med att inrätta naturreservat på strandängarna och på Klagshamnshalvön så att de får ett långsiktigt skydd. I samband med detta samordnas naturvårdsintressen och rekreationsintressen och skötseln ses över. I övrigt se ovan 131.
113 Osby kommun
22. Skeingesjön med omgivningar
Storlek: 2286 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Osby och Hässleholm
Planeringsförhållanden: Området är till största delen av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Hela området är upptaget det i regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I de kommunala översiktsplanerna är stora delar av området utpekade som värdefulla för grönstruktur och rekreation. Flera Natura 2000 -områden och fågelskyddsområden ingår.
Beskrivning: Genom Skeingesjön rinner Helgeån och i sjön rinner Verumsån ut. Ån och dalgången har stora naturvärden med rikt fågelliv. Hörlinge ängar vid Skeingesjön är slåttermarker med flora och faunavärden, liksom Gullarpsängar. I området, som passeras av Skåneleden, finns strövstig, lägerplats och badstränder. Möjlighet finns till bad- och båtliv på sjöarna vid Osby tätort. Området kan nås via Osby, med tåg och via riksväg 23.
29. Immelns sjösystem och Kullaskogen – se under Östra Göinge kommun.
114 Perstorps kommun
14. Skogarna vid Örahult
Storlek: 217 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Perstorp
Planeringsförhållanden: Delar av området är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet.
Beskrivning: Området består av blandskogar i anslutning till småskaligt odlingslandskap, och gamla utmarker med backar omväxlande med fuktiga marker och kärr. Området ligger söder om Örkelljunga tätort och kan nås från riksväg 24 och 108. Tillsammans med områdena 15, 16, 17 och 18 bildas ett stråk till Perstorps samhälle och Gustavsborgsområdet söder om Perstorp (19).
15. Varshults mosse
Storlek: 144 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Perstorp
Planeringsförhållanden: Delar av området är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Tillsammans med områdena 14, 16, 17 och 18 bildas ett utvecklingsbart stråk.
Beskrivning: Området kan nås via mindre vägar från riksväg 108. Det är en ganska opåverkad öppen myr med rikt fågelliv i skogslandskap samt mindre odlingsområden.
115 16. Toarp
Storlek: 120 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Perstorp
Planeringsförhållanden: Vissa delar är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet.
Beskrivning: Detta är ett område med blandskog i anslutning till småskaligt odlingslandskap. Området har omväxlande topografi med grusformationer. Tillsammans med områdena 14, 15, 17 och 18 bildas ett utvecklingsbart stråk. Området kan nås via riksväg 108.
17. Harholma
Storlek: 86 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Perstorp
Planeringsförhållanden: Området är tidigare inte prioriterat för naturvård eller friluftsliv.
Beskrivning: Detta är ett omväxlande, småbrutet skogs- och odlingslandskap med kulturhistoriskt värdefulla miljöer strax nordost om Perstorps samhälle. Tillsammans med områdena 14, 15, 16 och 18 bildas ett utvecklingsbart stråk. Området kan nås via Perstorp och riksväg 108 och 21.
18. Skogen norr om Uggleskogen
Storlek: 293 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Perstorp
Planeringsförhållanden: Området är tidigare inte prioriterat för naturvård eller friluftsliv.
Beskrivning: Det föreslagna området strax nordost om Perstorps samhälle är en utvidgning av befintligt naturreservat Uggleskogen med ett Natura 2000 -område, som utgör ett värdefullt rekreationsområde för tätorten. Där finns anlagda stråk, friluftsbad och en damm.
116 Området ligger på gång- och cykelavstånd från Perstorps samhälle som kan nås med tåg och buss. Tillsammans med områdena 14, 15, 16 och 17 bildas ett utvecklingsbart stråk.
19. Gustavsborgs-området
Storlek: 2436 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Hässleholm, Klippan och Perstorp
Planeringsförhållanden: En stor del av området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I de kommunala översiktsplanerna pekas det ut nästan i sin helhet antingen som ett opåverkat naturområde eller som värdefullt för grönstruktur och rekreation. Det finns fågelskyddsområden i östra delen.
Beskrivning: Sydost om Perstorps samhälle finns ett stort antal små sjöar och dammar omgivna av främst bokskog men även viss barrskog. Området har ett rikt fågelliv. Det utnyttjas redan för friluftsliv men har stor utvecklingspotential. En golfbana finns i området, som är utsatt för visst exploateringstryck. Området kan nås från Perstorps tätort dit man kommer både med tåg och buss.
117 Simrishamns kommun
91. Klammersbäck
Storlek: 101 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Området är även av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet, och i kommunens översiktsplan är stora delar upptagna för sina naturvärden. Ett Natura 2000 -område ingår.
Beskrivning: Klammersbäck har stora biologiska värden och god vattenkvalitet. Detta är en odlingsbyggd med flertusenårig kontinuitet, rik på fornlämningar, kyrkor, byar och storgård, och samtidigt ett mycket betydelsefullt område för friluftsliv. Området är beläget mellan tätorterna Ravlunda och Kivik och kan nås via riksväg 9.
92. Kiviks marknadsplats
Storlek: 34 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Området tilldelas högsta naturvärde i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Ett Natura 2000 -område ingår.
Beskrivning: Kiviks marknadsplats är en gräshed mellan riksväg 9 och en brant mot stranden. Vid återkommande marknader trampas området av alla de besökande, vilket är gynnsamt för att bevara hedkaraktären och sandstäppsvegetationen på platsen. Området kan nås från Kiviks tätort och med buss.
118 93. Kivikskusten
Längd: 3 km Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Hela stråket är av riksintresse för friluftsliv och för rörligt friluftsliv. En stor del är av riksintresse för kulturmiljövård. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan är större delen upptagen för sina naturvärden.
Beskrivning: Detta är ett strandstråk vid Kivik och söderut mot Stenshuvuds nationalpark. Stranden är i norr sandstrand som blir alltmer stenig mot söder. Stranden och vattenområdet längs stränderna används för promenad, bad, fritidsfiske, båtliv mm. Området kan nås från Kivik och från nationalparken.
94. Kusten Stenshuvud – Vik
Längd: 3 km Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Strandstråket är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv, rörligt friluftsliv och naturvård. Området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet. I kommunens översiktsplan är stråket upptaget för sina naturvärden.
Beskrivning: Detta är ett strandstråk mellan Stenshuvuds nationalpark och Vik. Stranden vid Stenshuvud är stenig nedanför berget och övergår söderut i en sandstrand med mindre slipade stenar nedanför ett uteroderat strandhak. Där finns rika ädellövskogar och hedar och intensivt friluftsliv. Området kan nås från nationalparken och från Viks samhälle via riksväg 9.
119 95. Kusten Vik – Tobisvik
Storlek: 162 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Kustområdet är av riksintresse för rörligt friluftsliv, naturvård och/eller kulturmiljövård. Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. I den kommunala översiktsplanen är vissa delar upptagna för sina naturvärden. Ett Natura 2000 -område finns i södra delen av området.
Beskrivning: Stranden vid Tobisviks fritidsanläggning utgörs av sandfält med grovkornigt sand och unikt djurliv i stranden. Vid Vårhallarna skjuter berg ut i havet. Norrut återkommer sandstrand. Vik och Baskemöllan är pittoreska fiskelägen. Hela detta strandområde används för olika typer av friluftsliv och är betydelsefullt för hela regionen. Strandstråket är beläget norr om Simrishamns tätort och kan nås därifrån samt via riksväg 9 och med tåg till Simrishamn.
96. Sträntemölla och Rörums backar
Storlek: 178 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Stora delar av området är av riksintresse för naturvård. Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Vissa delar tas upp i kommunens översiktsplan för sina naturvärden. Ett Natura 2000 -område finns i väster. Sträntemölla är naturreservat och gården med kvarn är statligt byggnadsminne.
Beskrivning: Hela landskapet kring Rörums by visar på ett tydligt historiskt samband mellan människan, betesdjur och omgivande miljön. Det storslagna och böljande landskapet är byggt av isälvsavlagringar. Stränte mölla ligger vid Rörums södra å, och uppströms ligger fallen vid Forsemölla. Ån kantas av gammal ädellövskog. Området är beläget mittemellan Kivik och Simrishamn och kan nås via riksväg 9.
120 97. Gyllebo
Storlek: 111 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. Det är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet med högsta naturvärde. Området är upptaget i kommunens översiktsplan för sina naturvärden. Det ingår i ett Natura 2000 -område.
Beskrivning: Gyllebosjön är den största insjön på Österlen. Norr om sjön löper en markant ås som fortsätter in i Tomelillas kommun. Vid den lilla sjön finns ett stort sammanhängande område med lövskogar och värdefulla betesmarker samt ett fritidsområde. Området ligger väster om Östra Vemmerlöv och kan nås via mindre vägar från riksväg nr 9 och 11.
99. Tommarpsåns dalgång
Storlek: 365 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Simrishamn
Planeringsförhållanden: Vissa delar av dalgången är av riksintresse för rörligt friluftsliv och för naturvård. Stora delar är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Stora delar pekas ut i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Tommarpsån börjar i Tomelilla kommun och mynnar i havet omedelbart norr om Simrishamn. Ån är en slingrande slättå omgiven av fuktängar och betade ådalskanter. Den utgör en viktig spridningskorridor för växter och djur och har stor potential att utvecklas till ett rekreationsstråk. Ådalen passerar flera mindre tätorter på slätten och kan nås från Simrishamn med tåg samt via riksväg nr 11 och 9.
121 Sjöbo kommun
90. Björkaåns dalgång
Storlek: 1046 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Sjöbo
Planeringsförhållanden: Vissa delar av dalgången är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Stora delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Stora delar redovisas i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden och värden för rekreation.
Beskrivning: Björkaån-Åsumsån-Tolångaån-Vollsjöån är ett och samma vattendrag som tillhör Kävlingeåns vattensystem. Åns namn följer sockenindelningen. Vattendraget är endast obetydligt påverkat av rätningar och dikningar och har ett naturligt slingrande lopp i en flack men väl markerad dalgång. Området innefattar en hel del betesmarker. Ådalen har en viktig landskapsekologisk funktion och en stor potential som sammanhängande ströv- och friluftsområde. Det föreslagna området börjar vid tätorten Vollsjö, passerar norr om Sjöbo och avslutas vid sjön Vombsjö, där det finns fritidsbebyggelse i Björkafuret. Riksväg 11 och 13 samt mindre landsvägar ansluter till dalgången.
109. Snogeholmsområdet
Storlek: 2806 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Sjöbo
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och/eller för rörligt friluftsliv. Hela området är av riksintresse för naturvård, och vissa delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Delar av området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. Nästan hela området pekas ut i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation. Ett Natura 2000 -område finns vid Ellestadssjön i söder.
Beskrivning: Detta område innefattar delar av sjöarna Sövdesjön och Snogeholmssjön norr om Ellestadssjön. Snogeholms strövområde har omväxlande natur med markerade, handikappvänliga stigar, grillplatser, stugor, tältplats osv. Området vid Sövdesjön är ett skogssjölandskap med insprängda hagmarker. Godset Sövdeborg och byn Sövde är kulturhistoriskt värdefulla, och vid sjön finns badplats och fiskemöjligheter. Skåneleden passerar genom området, som i sin helhet är av regional betydelse för friluftslivet. Området kan nås via riksväg 13.
122
110. Sjöbo Ora
Storlek: 919 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Sjöbo
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. Vissa delar ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan pekas hela området ut som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Sjöbo Ora strax söder om Sjöbo är Fyledalens norra del. Det är en markant dalgång kring Fyleån som mynnar ut i Östersjön vid Ystad. Bokskogar och betesmarker avlöser varandra och erbjuder en ypperlig miljö för naturvandringar, ridturer osv. Området kan nås från Sjöbo och via riksväg 13.
123 Skurups kommun
113. Svaneholm
Storlek: 515 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Skurup
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Stora delar är av riksintresse för naturvård och/eller kulturmiljövård. Stora delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området pekas ut i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Landskapet kring Svaneholm karaktäriseras av varierande naturtyper med lövskogar, betes- och åkermarker, alléer och mindre gårdar och torp. Terrängen är småkuperad med talrika dödisgropar och utgör en övergångstrakt mellan slätt- och risbyggden. Lövskogarna domineras av ängsbokskog. Svaneholms slott och tillhörande park är beläget på en udde i Svaneholmssjön. Hela området är viktigt för förståelsen av uppkomsten av det moderna odlingslandskapet. Det är ett estetiskt tilltalande landskap med stor betydelse som strövområde. Området ligger nordväst om Skurups samhälle och kan nås via E65 och väg 102.
114. Dybäck
Storlek: 266 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Skurups kommun
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för kulturmiljövård och/eller naturvård. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet. Större delen av området är upptaget i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Detta område är en del av ett flackt och till stor del öppet kustlandskap med kärr, fuktängar, torrängar, havstrandbiotoper och ädellövskog. Området har varit bebott sedan stenåldern, även om denna kuststräcka numera saknar bebyggelse. Området har betydelse för fågellivet. Det är ett tilltalande landskap och ett värdefullt strövområde för tätorterna Abbekås, Skivarp och Beddingestrand. Området kan nås från dessa tätorter, från havet och via mindre vägar från väg 101.
124 Staffanstorps kommun
84. Höjeåns dalgång – se under Lunds kommun.
116. Torreberga ängar och Torrebergabäcken
Storlek: 418 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Staffanstorp och Svedala
Planeringsförhållanden: En stor del av området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Nästan hela området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. Vissa delar är upptagna i de kommunala översiktsplanerna som värdefulla för rekreation.
Beskrivning: Området domineras av våtmarker på torv med trivial vegetation men med betydande värde för insektsliv och fågelliv samt landskapsbilden. Rester av kulturhistoriskt intressant översilningssystem finns på ängarna och trakten är rik på fornlämningar. Området är beläget sydost om Staffanstorps tätort och kan nås därifrån samt från riksväg 11 och väg 108.
117. Gullåkra och Vesums mosse
Storlek: 60 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Staffanstorp
Planeringsförhållanden: Området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Detta område i omedelbar närhet till Staffanstorps tätort utgörs av öppen hagmark med omväxlande våta och torrare partier. Marken är delvis betad och fågellivet är rikt. Mossen ligger i anslutning till Gullåkra by med en lummig parkmiljö och många gamla träd. Området är viktigt för närrekreation i Staffanstorps kommun, som är en kommun med den minsta andelen av allemansrättsligt tillgänglig mark i Skåne. Området kan nås via väg 108.
125 118. Kolböra mosse
Storlek: 19 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Staffanstorp
Planeringsförhållanden: Området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Mossen är belägen vid Segeåns dalgång och utgör resterna av en gammal sjö. Den består av flera små dammar omgivna av fuktiga betesmarker. Fågellivet är rikt och tillgängligheten är relativt god p g a beträdor som anlagts på intilliggande åkermarker. Området kan nås från Staffanstorps tätort och via riksväg 11.
119. Sege åns dalgång – se under Burlövs kommun.
126 Svalövs kommun
52. Klåveröd
Storlek: 819 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse och staten Berörda kommuner: Svalöv och Klippan
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Delar av området värderas i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde. Hela området är upptaget i de kommunala översiktsplanerna för sina naturvärden eller värden för grönstruktur och rekreation. Det ingår flera Natura 2000 -områden.
Beskrivning: Detta område ligger väster om Söderåsens nationalpark mellan Ljungbyheds, Klippans och Billesholms tätorter och kan nås via mindre vägar från riksväg 13 och 109. Området är skogsbevuxet med både ädellövskog och barrskog, men där finns också småskaligt odlingslandskap. I området ingår Traneröds mosse, Vargadalen och Skorstensdalen, och det är ett utvecklat strövområde.
53. Blinkarp
Storlek: 156 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Svalöv
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för friluftsliv. Hela området är av riksintresse för naturvård. Området omfattas av Söderåsens fördjupad översiktsplan där det är upptaget för sina naturvärden samt värden för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Detta skogsområde är beläget i omedelbar närhet av Röstångas tätort söder om Söderåsens nationalpark på åsens sydligaste del. Det kan nås via riksväg 13 och 108. Det nyttjas idag flitigt för friluftliv.
127 54. Klövahallar
Storlek: 526 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Staten Berörda kommuner: Svalöv, Klippan och Åstorp
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde, och i de kommunala översiktsplanerna pekas det ut som ett opåverkat naturområden med stora naturvärden.
Beskrivning: Området är en djup sprickdal in i Söderåsen med Klövabäcken på dalens botten. Klövabäcken rinner till Rönneå. I dalen och bäcken finns ett rikt djur- och växtliv. Särskilt svampfloran är rik, men också mossor, lavar, skalbaggar, mollusker mm förekommer. Branterna är bevuxna med hedbokskog, och ovanför branterna växer skog med olika trädslag. Tomarps ene i Åstorps kommun är en viktig del av detta område, som ligger mellan Billesholms, Klippans och Ljungbyheds samhällen och kan nås via mindre vägar från riksvägar 13 och 109.
55. Eningebäcken och Körslättabäcken
Storlek: 15 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svalöv
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård tillsammans med hela Söderåsen. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet. I kommunal översiktsplan redovisas området som ett opåverkat naturområde.
Beskrivning: Eningebäckens och Körslättabäckens källområden ligger på Söderåsens platå. Området är bevuxet med bokskog. Det kan nås via Billesholms tätort och mindre vägar från riksväg 109 och 13.
56. Hallabäckens dalgång – se under Bjuvs kommun.
128 57. Smedjebacken
Storlek: 91 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Svalöv
Planeringsförhållanden: Området är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Det är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet. Större delen är upptagen i den kommunala översiktsplan för sina naturvärden.
Beskrivning: Smedjebacken är ett utvecklat strövområde på Söderåsen med främst bokskog. Området ligger mellan Kågeröds och Billesholms tätorter. Man kan nå det via mindre vägar från riksväg 109.
58. Finnstorp
Storlek: 126 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Svalöv
Planeringsförhållanden: Delar av området är av riksintresse för friluftsliv, och hela området är av riksintresse för naturvård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Hela området redovisas i den kommunala översiktsplanen som ett opåverkat naturområde med stora naturvärden. Beskrivning: Finnstorp på Söderåsen ligger intill Kågeröds tätort och är betydelsefullt för friluftsliv både lokalt och regionalt. Detta är ett skogsområde med barr- och lövskog, fiskedammar och rikt fågelliv. Området kan nås via Kågeröd och riksväg 19.
59. Prästafäladen
Storlek: 154 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svalöv
Planeringsförhållanden: Området är upptaget i det regional naturvårdsprogrammet. I kommunens översiktsplan redovisas det för sina naturvärden och värden för rekreation.
129 Beskrivning: Prästafäladen är ett i huvudsak öppet hagmarksområde med litet ädellövskog. Det är beläget strax norr om Svalövs tätort och är lämpligt för närrekreation. Den kan nås via riksväg 106 och 108.
60. Vegeåns dalgång – se under Bjuvs kommun.
69. Rååns övre dalgång
Storlek: 411 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svalöv, Landskrona och Helsingborg
Planeringsförhållanden: Hela den övre dalgången är av riksintresse för naturvård och/eller för kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Råån avvattnar det öppna landskapet i Svalövs, Landskronas och Helsingborgs södra kommundel och mynnar i Öresund strax söder om Helsingborg. Dalgången är markant och det finns sammanhängande trädbestånd kvar längs ån. Långa sträckor kantas av betesmarker. Ådalen kan användas för närrekreation för flera mindre tätorter i jordbrukslandskapet. Den är idag relativt svårframkomlig för friluftslivet men utgör i Landskrona kommun en länk i kommunens gröna stråk. Riksväg 110 passerar dalgången.
72. Saxåns dalgång – se under Eslövs kommun.
73. Braåns dalgång
Storlek: 595 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Berörda kommuner
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svalöv och Landskrona
Planeringsförhållanden: Större delen av dalgången är av riksintresse för naturvård och mindre delar dessutom för kulturmiljövård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Stora delar är upptagna i de kommunala översiktsplanerna för sina naturvärden eller kulturvärden
Beskrivning: Braån rinner genom kommunerna Svalöv och Landskrona. Ån mynnar i Saxån strax före utloppet i havet. Braån har delvis ett naturligt slingrande lopp och en mycket tilltalande landskapsbild. Dalgången utgör en viktig del av kommunernas grönstruktur. Vattendraget hyser en fiskfauna med ovanliga arter och är ett viktigt stråk för växter och djur. Ådalen har stor potential att utvecklas som friluftsområde i slättbyggden som domineras av
130 åkermark. Ådalen börjar inte långt från Svalövs tätort och passerar på vägen flera tätorter: Marieholm, Billeberga, Asmundstorp och Häljarp. Riksvägar 108, 17 och 110 passerar i närheten.
131 Svedala kommun
116. Torreberga ängar och Torrebergabäcken – se under Staffanstorps kommun.
119. Segeåns dalgång – se under Burlövs kommun.
121. Torups bokskog med omgivningen
Storlek: 3398 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Svedala
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för rörligt friluftsliv och naturvård. Större delen är av riksintresse för kulturmiljövård. Nästan hela området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet. Vissa delar är upptagna i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Kring Torups slott finns stora arealer med ädellövskog som är mycket populära utflyktsmål för sydskåningar. Torupsskogarna är kuperade med många kärr och dammar, och fältskiktet är rikt. I delar av området finns anlagda motions- och strövslingor. Djurlivet är rikt trots det intensiva friluftslivet. Fjällfotasjön är en grund och näringsrik sjö omgiven av skogsmark. Området är beläget strax norr om Svedalas tätort och väg 108 passerar genom det.
122. Börringesjön med omgivningar
Storlek: 1033 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svedala och Trelleborg
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för rörligt friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Större delen är upptagen i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Börringesjön är Trelleborgs enda större sjö och en av länets mest fågelrika sjöar. Omgivningarna består dels av alsumpskogar och bokskogsluttningar, dels av ängs- och hagmarker. Runt sjön finns flera fornlämningar. Börringesjön och dess omgivningar är en rest av ett medeltida landskap. Området är beläget sydost om Svedala samhälle och kan nås via mindre vägar från Svedala och väg 108.
132 123. Havgård
Storlek: 454 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svedala och Trelleborg
Planeringsförhållanden: Nästan hela området är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Hela området är av riksintresse för naturvård, och delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Hela området är upptaget i det regionala naturvårdsprogrammet.
Beskrivning: Havgårdssjön ligger i en sänka i terrängen strax nordväst om Havgårds gods. Den omges av åkermark, betesmark och ädellövsskog närmast sjön, som har relativt rent vatten för att vara slättsjö. På halvön Turetorpsön finns lämningar av en borg från 1300-talet. Djurlivet är rikt. Havgårdsskogen är en bokskog med mycket rik flora som ligger på en höjdstäckning öster om godset. I sluttningarna finns källor och uppe på platån några kärr. Detta är ett intressant och omtyckt strövområde som ligger mellan tätorterna Svedala och Skurup tätorter. Området kan nås via väg 101 och E65.
124. Törringe
Storlek: 29 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Svedala
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Området ingår i det regionala naturvårdsprogrammet med högsta naturvärde.
Beskrivning: Vid Törringe kyrka finns det en lund av ädellövträd. Lunden är omgiven av åkermark och utgör ett markant inslag i landskapet. Ursprungligen har det varit en hjorthage som anlagts under medeltiden. Trots områdets begränsade areal har det stor betydelse som strövområde. Området är beläget mellan Oxie och Svedala tätorter vid Segeån och kan nås från väg 101.
125. Arrie täkt med omgivningar – se under Malmö kommun.
133 Tomelilla kommun
98. Onslunda sten
Storlek: 266 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Tomelilla
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för naturvård. Det är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet, och i kommunens översiktsplan redovisas området för sina naturvärden.
Beskrivning: Onslunda sten är landets största skogsområde med flerstammig hedlövskog, främst bokskog, som sannolikt utvecklats genom en ålderdomlig skötseltradition med skottskogsbruk. Omgivningen består av ett variationsrikt och ålderdomligt odlingslandskap med hagmarker och många värdefulla lövskogsdungar. Norr därom finns Kronvalls slott med ålderdomligt odlingslandskap och bokskogar. Söder därom finns bokskogar på åssystem mot Listarum. Hela området är betydelsefullt för friluftsliv. Det ligger mellan tätorterna S:t Olof och Onslunda och kan nås via riksväg 19.
108. Kronoskogen och Trydeåns dalgång
Storlek: 123 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Tomelilla
Planeringsförhållanden: En stor del av området är av riksintresse för naturvård. Stora delar är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Vissa delar redovisas i kommunens översiktsplan som värdefulla för rekreation. Ett Natura 2000 -område ingår i väster.
Beskrivning: Trydeån rinner genom jordbruksslätten i öst-västlig riktning norr om Tomelillas samhälle. Den har en tydlig dalgång med dramatisk topografi och stora natur- och kulturvärden. Dalgången har stor potential för friluftsliv och kan binda ihop östra Tomelillas naturområden med Fyledalen. Kronoskogen ligger i anslutning till dalgången väster om Svampabanan. Området är beläget nordväst om Tomelillas samhälle och kan nås via riksväg 19.
134 Trelleborgs kommun
122. Börringesjön med omgivningar – se under Svedala kommun.
123. Havgård – se under Svedala kommun.
Vellinge kommun
125. Arrie täkt med omgivningar – se under Malmö kommun.
Ystads kommun
103. Kusten mellan Hammar och Sandhammaren
Storlek: 830 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och staten Berörda kommuner: Ystad
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv, naturvård och/eller kulturmiljövård. Stora delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Delar av området redovisas i kommunens översiktsplan för sina naturvärden och värden för rekreation. Ett Natura 2000 -område finns i söder.
Beskrivning: Kusten mellan Hammars backar och Kåsebergaåsen har branta stup mot havet. En stor del av åssträckningen upptas av betesmarker som hyser en speciell flora och fauna. Den örtrika vegetationen ger förutsättningar för en rik och varierad fjärilsfauna, och vid Sandhammaren förekommer många ovanliga och för landet sällsynta arter. Norr om Sandhammaren utbreder sig Hagestads mosse. Vid Kåseberga ligger skeppssättningen Ales stenar, en av landets märkligaste fornlämningar. Åsen med sitt omland utgör ett tilltalande, särpräglat landskap som saknar motstycke i landet i övrigt. Löderups strandbad och Sandhammaren är högfrekventerade områden för bad och rekreation, medan Kåseberga och Backåkra är betydande turistmål. Vid Sandhammaren finns ett naturreservat. Området kan nås via mindre vägar från riksväg 9.
135 104. Ystads Sandskog
Storlek: 261 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Ystad
Planeringsförhållanden: Vattnet vid kusten är av riksintresse för friluftsliv. Själva skogområdet är till stor del av riksintresse för naturvård. Vissa delar är upptagna i det regionala naturvårdsprogrammet. Delar av området tas upp i kommunens översiktsplan för sina naturvärden och värden för rekreation. Flera Natura 2000 -områden ligger intill.
Beskrivning: Ystads Sandskog utgörs av ett tilltalande, skogsbevuxet dynlandskap med äldre strandlinjer. Sanddriften var tidigare ett stort problem i Ystads stad, så området skogsplanterades under 1800-talet för att sanden skulle bindas. I dag är det bevuxet med tallskog samt mindre partier med ek, bok och gran. Speciellt fågelfaunan i området är rik med många häckande fåglar. Tillsammans med den sydöstra delen av Sandskogen, som är naturreservat, är detta ett av ystadsbornas viktigaste rekreationsområden. Till Ystad kommer man med tåg eller buss från hela regionen.
105. Ringledsparken
Storlek: 76 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Ystad
Planeringsförhållanden: Området tas upp i kommunens översiktsplan som värdefullt för rekreation.
Beskrivning: Norr om Ringleden i Ystad håller kommunen på att anlägga ett natur- och rekreationsområde. Målsättningen är att skapa ett variationsrikt, fungerande rekreationsområde för ystadsborna och samtidigt öka den biologiska mångfalden i landskapet. Grundtanken är att bygga vidare på den befintliga naturen och skapa ett omväxlande landskap som tar fasta på det karakteristiska i gammalt skånskt kulturlandskap med lövdungar, solitära träd, träd- och buskrader, våtmarker, öppet vatten m m. Det finns början på en gång- och cykelstig som ska löpa igenom hela området. Rastplats med bord och bänkar och grillplats finns i den östra delen, och på strategiska platser finns insmugna några bänkar att vila på. Området är i omedelbar närhet av Ystads tätort.
136 106. Svarteåns dalgång
Längd: 3 km Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Ystad
Planeringsförhållanden: Vatten vid kusten är av riksintresse för friluftsliv. Området i sig är av riksintresse för kulturmiljövård. Området tas upp i det regionala naturvårdsprogrammet och i den kommunala översiktsplanen för sina naturvärden.
Beskrivning: Stråket utmed Svarteån ligger väster om Ystad vid Svarte by.
107. Charlottenlundsbäckens dalgång
Längd: 1 km Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Ystad
Planeringsförhållanden: Vatten vid kusten är av riksintresse för friluftsliv. Området i sig är av riksintresse för kulturmiljövård. Området är upptaget i kommunal översiktsplan för sina naturvärden.
Beskrivning: Stråket utmed Charlottenlundsbäcken ligger väster om Ystad nära Svartes by.
137 Åstorps kommun
51. Rönneåns övre dalgång – se under Höörs kommun
54. Klövahallar – se under Svalövs kommun.
60. Vegeåns dalgång – se under Bjuvs kommun.
Ängelholms kommun
3. Magnarp
Storlek: 44 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Ängelholm
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och för rörligt friluftsliv.
Beskrivning: Området ligger söder om Vejbystrands tätort vid Magnarp och Skepparkroken. Strandområdet är delvis öppet och delvis skogsbevuxet. Det är en sandstrand som blir stenigare mot söder och Magnarp. Området kan nås från Vejbystrand och väg 105.
4. Ängelholms strandskogar
Storlek: 816 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda, stiftelse och kommun Berörda kommuner: Ängelholm
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Delar av området är av riksintresse för naturvård. Delar är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Större delen av området tas upp i den kommunala översiktsplanen som värdefull för grönstruktur och rekreation. Ett Natura 2000 -område finns vid stranden.
Beskrivning: Vid mynningen av Rönneå ligger områden som är mycket viktiga för ängelholmarnas friluftsliv: Reningsverksskogen och Strandskogen/ Kronoskogen, som ligger väster om Ängelholm söder om Klitterbyn vid Skälderviken. Det finns utmed kusten välutvecklade dyner med sandstrand närmast havet. Innanför dynerna vidtar en sänka med i
138 huvudsak tallskog, som planterades på 1800-talet för att binda sanddynerna. Reningsverksskogen utgör en rest av den bäst bevarade delen av dessa tallplanteringar. Området ligget i omedelbar närhet av Ängelholms tätort, dit man kommer med tåg från hela regionen.
5. Valhallaskogen
Storlek: 34 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Ängelholm
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och för rörligt friluftsliv. Hela området beskrivs i kommunens översiktsplan som värdefullt för rekreation.
Beskrivning: Valhallaskogen är en tallskog intill Kägleån och Rössjöholmsån mellan bebyggelseområden. Skogen är ett strövområde och trakten är rik på fornlämninger. Området ligger i omedelbar närhet av Ängelholms tätort, dit det finns tågförbindelse från hela regionen. Väg 105 passerar nära.
6. Djurholmen
Storlek: 307 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Ängelholm
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Nästan hela området är av riksintresse för naturvård. Området ingår i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet med delvis högsta naturvärde. Flera Natura 2000 -områden är belägna där.
Beskrivning: Detta är ett stort opåverkat myrkomplex på Hallandsåsens platå på länsgränsen mot Halland, där det finns ett iordningsställt strövområde. Djurholmamossan och Matkroksmossan är delvis skogsbevuxna, och fastmarksskogar går också delvis in i den flikiga myrmarken. Hässlebo och Långhults mosse ingår i området, som kan nås via mindre vägar från riksväg 24 och 114.
139 7. Hålshult
Storlek: 32 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Ängelholms kommun
Planeringsförhållanden: Hela området är av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv.
Beskrivning: Hålshult ligger uppe på Hallansdåsen vid gränsen till Halland. Det är ett skogsområde med främst lövskog. Skåneleden passerar området, som kan nås via mindre vägar från väg 114 och E6/E20.
11. Rönneåns nedre dalgång
Storlek: 342 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Ängelholm
Planeringsförhållanden: Större delen av dalgången är av riksintresse för naturvård. Vissa delar är upptagna i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Vissa delar redovisas i kommunens översiktsplan som värdefulla för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Rönneån, som har stora biologiska värden särskilt för flora och fauna, mynnar i havet vid Ängelholm. Ån är laxfiskevatten, och tillsammans med den omgivande dalgången utgör den en väsentlig del av stadens grönstruktur. Ån utnyttjas flitigt för fritidsfiske, kanoting mm. Ådalen kan nås från Ängelholm, dit man kommer med tåg och buss från hela regionen, samt via mindre vägar från vägar 112 och 13.
60. Vegeåns dalgång – se under Bjuvs kommun
140 Örkelljungas kommun
8. Grytåsa-området
Storlek: 415 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Örkelljunga
Planeringsförhållanden: Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljö- vårdsprogrammet. Stora delar pekas ut i kommunens översiktsplan som värdefulla för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: På Grytåsa-området finns rikligt med fornlämningar och röjningsrösen i en herrgårdsmiljö. Mellan Grytåsa och Björkliden finns Möllers skog, en stor, gammal utmarksskog med äldre tall som betats länge. Skogen är gles med många gläntor. I området finns flera mindre kärr. Det är beläget vid Ekets samhälle sydväst om Örkelljunga och kan nås via E4.
9. Lärkesholm
Storlek: 499 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Stiftelse Berörda kommuner: Örkelljunga
Planeringsförhållanden: Hela området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljö- vårdsprogrammet. Nästan hela området redovisas i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation. Ett Natura 2000 -område är beläget där.
Beskrivning: Öster om Örkelljunga samhälle finns skogsmarker med lång kontinuitet samt välbevarade byar i ett variationsrikt odlingslandskap. Området omfattar Lärkesholmssjön och Lillsjön och har stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Det kan nås via Örkelljunga från E4 och via riksvägar 108 och 24.
141 10. Pinnåområdet
Storlek: 27 ha Genomförs period 1 Genomförs av: Kommun
Markägare: Enskilda och kommun Berörda kommuner: Örkelljunga
Planeringsförhållanden: Området ingår i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet, och i kommunens översiktsplan redovisas det som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Detta är ett hagmarksområde med fuktängar och med lång hävdkontinuitet. Fuktängarna har förr varit slåttermarker, och floran är rik. Området är beläget strax intill Örkelljungas tätort vid en mindre sjö och är lämpligt för närrekreation. Örkelljunga kan nås via E4.
142 Östra Göinges kommun
27. Ballingstorp
Storlek: 20 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Kommun Berörda kommuner: Östra Göinge
Planeringsförhållanden: Hela området omfattas av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Området är även upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårds- programmet. Det pekas ut i den kommunala översiktsplanen som värdefullt för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Ballingstorp ligger vid Gummastorpasjöns strand och omfattar två gårdar med gamla anor. Odlingslandskapet kring gårdarna har restaurerats. Den ena gården har hus i skiftesverk bevarade. Vid sjöns nordvästra del finns ett sjö- och strandängsområde vid Helge å. Området är beläget mellan tätorterna Torsebro i söder och Hanaskog i norr. Det kan nås via riksvägar 118 och 19.
28. Vanås med omgivningar
Storlek: 2477 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda Berörda kommuner: Östra Göinge
Planeringsförhållanden: En mindre del av området är av riksintresse för kulturmiljövård. Största delen av området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Där finns ett mindre Natura 2000 -område.
Beskrivning: Vanås slott är en välbevarad slottsmiljö där parken har årliga skulpturutställningar. Vanås omges av ett omväxlande odlingslandskap i skogsbyggd. Vanås bokskog ligger öster om slottet och består av en unik naturskog med lång kontinuitet. Där finns gamla hagmarker med vidkroniga ekar och mycket värdefull skalbaggsfauna. Området i sin helhet har höga kulturhistoriska och biologiska värden och lämpar sig väl för utflykter och rekreation. Området är beläget väster om Knislinge tätort och kan nås via riksväg 19.
143 29. Immelns sjösystem med Kullaskogen
Storlek: 11269 ha Genomförs period 2 Genomförs av: Kommun och Länsstyrelsen
Markägare: Enskilda och stiftelse Berörda kommuner: Kristianstad, Osby och Östra Göinge
Planeringsförhållanden: Största delen av området är av riksintresse för friluftsliv. Stora delar är av riksintresse för naturvård, och vissa delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Större delen av området är upptaget i det regionala natur- och kulturmiljövårdsprogrammet. Stora delar redovisas i de kommunala översiktsplanerna som värdefulla för grönstruktur och rekreation.
Beskrivning: Immelns sjösystem används mycket aktivt för friluftsliv med båttrafik och kanoting. Det utgör en del av nordöstra Skånes sjölandskap. Immeln är Skånes största näringsfattiga skogssjö och har branta, blockrika stränder med gles vegetation. Där finns många öar och uddar med värdefulla strandskogar. Ett viktigt delområde inom Östra Göinges kommun är Breanäs och sjön Jämningen. Breanäs är en halvö vid Immeln med en konferensanläggning. Halvön består av en variationsrik strandskog med ett rikt fågelliv. Skåneleden passerar området och i sjön finns en kanotled.
Kullaskogen med omgivningar norr om Sibbhults samhälle består av skog och flera mindre sjöar samt en mycket välbehållen gårdsmiljö från 1700-talet, Sporrakulla. Kullaskogen är ett utvecklat strövområde. Hela området ligger nära tätorterna Immeln och Sibbhult och kan nås från dessa samt via mindre vägar från riksväg 19 och 116.
144 6.4.2 Utredningsområden
U-1 Sinarpsdalsstråket
Detta stråk binder ihop dungarna av ädellövsskog i närheten av Båstads tätort som Perstorpsskogen med de fina stränderna vid Skälderviken via Sinarpsdalen och Grevie backar. Sinarpsdalen är en djup dalgång genom Hallandsåsen med ett vackert, småskaligt jordbrukslandskap av ålderdomlig prägel. Området är av riksintresse för rörligt friluftsliv och friluftsliv.
U-2 Hallandsåsens platå och sydsluttning
Åsens sluttning ovanför Västersjön och Rössjön är bevuxen med ädellövskog, främst bok, med insprängda små odlingsområden, bäckar i raviner och sprickdal. I söder ligger Västersjön och Rössjön med rikt fågelliv och stora landskapsestetiska värden. I de centrala delarna finns en hel del fritidsbebyggelse. Platån är också skogsbevuxen med mycket lövskog, och där finns stora våtmarksområden. Området är riksintresse för friluftsliv, naturvård och rörligt friluftsliv. Tillgängligheten behöver utvecklas. Viktiga kärnområden är bl a Hålshult, Djurholma, Hässlebo och Långhults mosse samt ravinen Trollehallar.
U-3 Stråket från Perstorp till Bällingesjön
Det är ett småbrutet och omväxlande landskap med skog, mossar och små odlingsområden. Stråket har potential att utvecklas till en värdefull länk som binder ihop Perstorps samhälle med de små sjöarna i norra delen av kommunen. Viktiga kärnområden inom utredningsområdet är skogarna vid Örahult, Varshults myr, Toarp och Harholma. Det är ett lättillgängligt område särskilt från Perstorp i söder.
U-4 Området sydväst om Tyringe
Strax söder om Tyringe finns ett område med bokskog, lövblandskog och betesmarker i ett omväxlande, kuperat landskap. En hög åsrygg höjer norra delen av området, som i sin helhet är lättillgängligt för friluftsliv, särskilt för tyringebornas närrekreation.
U-5 Göingeåsen och Hovdalaområdet
Hovdala är en slottsmiljö med flera fornlämningar. Det föreslagna området ligger söder om Finjasjön med sluttningsskog och varierande natur med stora värden och goda friluftsmöjligheter. Hovdala har tidigare varit ett militärt garnisons- och övningsområde. Göingeåsen har övervägande bokskogar, och i Tormestorpsåns dalgång och vid Finjasjön är fågellivet rikt. Det föreslagna området ligger strax söder om Hässleholms tätort och har god tillgänglighet och är lämpligt för många typer av friluftsliv.
145 U-6 Nävlingeåsens nordsluttning
Det föreslagna området är beläget mellan Hässleholm och Kristianstad. Norra delen av detta område ligger i anslutning till flera samhällen, bl a Vinslövs tätort och det är lättåtkomligt med kollektivtrafik och cykel. På Nävlingeåsen finns stora sammanhängande ädellövskogar, bäckraviner och hagmarker och en vandringsled. Vid åsens fot finns flera kalkstensgruvor, bl a Tykarpsgrottan i Ignaberga och ett öppet dagbrott för kalksten.
U-7 Råbelövssjön och Balsberget
Råbelövssjön ligger mellan Kristianstadsslätten och Balsbergets markanta sluttningar. Området är variationsrikt med godslandskap, skogsmiljöer och ett småskaligt odlingslandskap. Väster om sjön reser sig urberget Balsberget markant över omgivningarna. Berget täcks av stora bokskogar med naturskogskvaliteter på de högsta partierna. Här finns en av Skånes största grottor med imponerande dimensioner. Balsberget är naturreservat och skyddat särskilt för friluftsliv. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv.
U-8 Oppmannasjöområdet
Oppmannasjön ingår i nordöstra Skånes sjölandskap som är mycket värdefull för rekreation och turism. Den ligger i övergången mellan Kristianstadsslätten och spricklandskapet i norr. Landskapet runt norra delen av sjön är omväxlande skog och ålderdomligt odlingslandskap. Sjön är näringsrik och relativt grund med vasskantade stränder, och den norra delen finns många uddar och öar. Sjön är påverkad av övergödning. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv.
U-9 Ivösjöområdet
Ivösjön är Skånes största sjö med många öar, holmar och vikar och en rik flora och fauna. Det föreslagna området sträcker sig över Kristianstads och Bromölla kommuner. Ivösjön är en del av nordöstra Skånes sjölandskap som ligger i övergången mellan kritslätten och urbergsområdet i norr. Detta är ett mycket betydelsefullt regionalt friluftsområde. Landskapet är varierat med urbergsklackar, bokskogar, hagmarker och åkrar. Viktiga kärnområden i detta område är Ivö Klack och Kjugekull-Bäckaskog samt Branta hallar i Bromölla kommun. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv.
U-10 Ryssberget
Ryssberget i östra delen av kommunen på gränsen mellan Skåne och Blekinge höjer sig ca 150 m över den intilliggande slätten. På berget utbreder sig ädellövskogar och granskogar. Floran och faunan är rik. Speciellt de näringsrika sluttningarna är lövskogsbeklädda och bidrar tillsammans med bergets höjd till att Ryssberget helt dominerar landskapsbilden i området. Skåneleden passerar genom området, som är av högt biologiskt och kulturhistoriskt värde och som helhet mycket värdefullt för friluftsliv i regionen. Viktiga delområden inom Ryssberget och dess omgivning är Siessjön-Håkanrydsområdet, Hinnedal, Hagstad-
146 Leingarydsområdet, Lillesjön och Öllerska skogen. Området är av riksintresse för naturvård och delvis för friluftsliv.
U-11 Söderåsen
Söderåsen i gränsområdet mellan Svalövs, Bjuvs, Åstorps och Klippans kommuner, är en mäktig urbergshorst och ett markant inslag i landskapet. Området har alltid varit glesbebyggt men visar många spår av mänsklig påverkan, med många kulturlämningar och en rik och varierad flora och fauna. Åsen har omfattande bokskogar och inslag av varierade odlingsmarker, hagmarker och myrmarker, och den erbjuder mycket viktiga strövmöjligheter för hela Öresundsregionen. Flera tvärgående sprickdalar, bl a Klövahallar, Skäralid och Nackarpsdalen, bryter av det kuperade platålandskapet som har flera punkter högre än 200 m över havet. Längs den flackare sydvästsluttningen rinner Hallabäcken, Orebäcken och Kvärkabäcken samt Vegeå. Söderåsen är av riksintresse för naturvård och friluftsliv.
Viktiga kärnområden är nationalparken Söderåsen mellan Skäralid och Röstånga, Traneröds mosse, Klåveröd, Klöva Hallar, Eningebäcken och Körsslättabäcken samt Hallabäckens dalgång. Vidare viktiga kärnområden för friluftsliv är Smedjebacken, Finnstorp, Blinkarp, Grindhus, Lilla Klåveröd och Vargadalen.
U-12 Övedskloster
Öster om Vombsjön i mellersta Skåne finns skogsmarker med värdefulla natur- och kulturmiljöer som är av stor betydelse för friluftslivet. Nordöst om Vombsjön ligger Övedskloster med sin godsmiljö. Alléer, hagmarker, ädellövskogar och varierande odlingsmarker ger stora natur- och upplevelsevärden. Det är ett omtyckt strövområde. Området är av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård.
U-13 Verkeåområdet
Det föreslagna området omger Verkeåns naturreservat och delas av Tomelillas och Simrishamns kommuner. Verkeån och dess biflöden är viktiga lekvatten för havsöring. Stationära öringsstammar förekommer uppströms fallet i Hallamölla. Åarna rinner upp på Linderödåsen och rinner genom skogsområden med småbruk. Vid Christinehofs slott ligger det unika Andrarums alunbruk.
Efter Hallamölla når Verkeån det östskånska hedlandskapet vid Brösarp med norra och södra backarna, som är ett kärnområde för sandstäpp och annan gräshedsvegetation. Det kuperade och sandiga landskapet på Linderödsåsens östsluttninngar har en unik sammansättning med omfattande betesmarker. Mot utloppet vid Haväng kantas ån av gamla små gårdar. Det finns vandringsleder, och hela området har mycket stor betydelse för friluftslivet och turism. Området är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och rörligt friluftsliv.
147 U-14 Området sydväst S:t Olof
Området ligger i Österlen i gränsområdet mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner. Centrala partier domineras av bok- och avenbokskogar på ett stråk av rullstensåsar. Marken är mycket stenrik och det finns många välbyggda stengärden som vittnar om ett ålderdomligt odlingslandskap. Området är lättillgängligt med bil och cykel. Omgivningen består av ett variationsrikt och ålderdomlig odlingslandskap med hagmarker och många värdefulla lövskogsdungar. Delar av området är av riksintresse för naturvård. U-15 Fyledalen
Fyledalen är en djupt nedskuren dalgång med Fyleån/Nybroån i sydöstra Skåne som delas av Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Dalgångens norra del är bevuxen med ädellövskog, främst bok. Mot söder övergår dalen i öppet odlingslandskap. Dalen har stora geologiska värden och en värdefull skog med rikt djur- och växtliv. Det är ett lättillgängligt område, och det är av riksintresse för naturvård och delvis för kulturmiljövård.
U-16 Ellestads- och Krageholmsområdet
Området kring Ellestads- och Krageholmssjön med omgivningar ingår tillsammans med Sövdesjön och Snogeholmssjön i ett större sjölandskap som har ett mycket högt värde för rekreation och friluftsliv. Här finns vidsträckta lövskogar och idylliska slättsjöar. Landskapet har intressant geologi, flora och fauna samt är ett omtyckt strövområde. Sjöarnas växt- och djurliv har mycket stora värden. Skogsmarken, som till stor del består av lövskog, är p g a sin kontinuitet en betydelsefull genbank för växt- och djurlivet i regionen. Viktiga inslag, som gör landskapet varierat, är små odlingsområden samt hagmarksrester som finns i området. Vid Bellinga vid Ellestadsjöns strand finns t ex värdefull hagmark med gamla sparbanksekar och söder om Krageholmssjön finns stora ekar stående i en åker.
Det är ett omväxlande landskap med ädellövskogar, hagmarker och våtmarker med stora naturvärden och ett rikt fågelliv. Områdets tillgänglighet behöver utvecklas. Hela området är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och rörligt friluftsliv.
148 6.5 Genomförande
Miljöbalken anger i 3 kap om hushållningsbestämmelserna att länsstyrelse och kommun har att särskilt beakta behovet av grönområden i tätorter och tätorters närområden. Ansvar för genomförande av skydd för sådana områden har länsstyrelse och kommun enligt miljöbalkens 7 kap. Om plan- och bygglagen väljs för säkerställande har kommunen planmonopolet.
Huvudinriktningen för säkerställande anger regeringen i uppdraget vara reservat enligt miljöbalken. Ett förordnande om natur- eller kulturreservat skall då utarbetas som anger syfte med skyddet och bestämmelser för att tillgodose syftet. Det ekonomiska intrång förordnandet innebär för markägaren skall värderas och ersättas fullt ut. Alternativet är att köpa in marken.
En skötselplan skall upprättas som grund för naturvårdsförvaltningen. Naturvårdsförvaltare skall utses. Ansvar för finansieringen av naturvårdsförvaltningen har i princip den myndighet som beslutar om bildningen av reservatet. Region Skåne som fastighetsförvaltare av stiftelseägda marker är lämpligen också naturvårdsförvaltare av markerna oavsett om kommunen eller Länsstyrelsen beslutar om reservatsbildningen. Även andra markägare som anses lämpliga kan utses till naturvårdsförvaltare. På reservat som förblir i enskild ägo har markägaren självklart kvar fastighetsförvaltning och brukning. Markägaren kan också utföra naturvårdsarbeten mot ersättning.
Programmets syfte är att bevara områden för naturvård och friluftsliv och att skydda mot exploatering. Jord- och skogsbruk bör i huvudsak kunna bedrivas också i fortsättningen, kanske med viss anpassning. I många fall är det möjligt att använda mark för både produktion och friluftsliv. Det är också viktigt att ”levande jord- och skogsbruk” finns kvar som miljöfaktorer i landskapet. Lantbrukare och skogsbrukare, som kan åta sig skötseluppdrag i skyddade områden, behövs i framtiden.
Många kommuner har uppgett att förvaltning och skötsel av naturreservat är problem. De anser sig sakna resurser. Förhoppningsvis kommer bidrag åtminstone att kunna sökas för iståndsättning som röjningsarbeten, anläggning av parkering, utmärkning av stigar mm. Statsbidrag har aviserats till 50 % för säkerställande, i vilket upprättande av skötselplan ingår.
Det anges inte naturvårdsförvaltare för föreslagna områden i programmet, då kommunerna var avvaktande till ett sådant åtagande i brist på kunskap om de ekonomiska förutsättningarna. Länsstyrelsen anser att frågan om naturvårdsförvaltare lättare kan lösas under genomförandearbetet när erforderliga skötselbehov och andra förvaltningsåtgärder framgår.
149 7. Referenser
Översiktsplaner för Skåne läns kommuner.
Kommunala naturvårdsprogram och grönstrukturprogram.
Boverket (1999) Gröna områden i planering. Handbok.
Grahn, Patrik () Ute på Dagis.
Hovedstadsrådet (1989) Det åbne lands planlaegning. Regionsplanredogörelse 1989/3
Länsstyrelsen i Kristianstads län (1996) Från Bjäre till Österlen. Natur- och kulturmiljöprogram för gamla Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Skåne län (2003) Naturvårdsprogram för gamla Malmöhus län. I koncept.
Länsstyrelsen i Skåne län (1997) Riksintressen i Skåne.
Länsstyrelsen i Stockholms län (2001) Friluftsliv i tätort - del ett Rapport 2001:18.
Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier.
Regeringskansliet (2002) En samlad Naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173.
Region Skåne (2002) Strategi för en grön struktur i Skåne. Remissupplaga.
Region Skåne (2001) Regionförstoring i ett skånskt perspektiv.
Skånetrafiken (2002) Upptäck naturen i Skåne!
SNA (1999) Atlas över Skåne.
Öresundskomitéen (2001) Miljöprogram för Öresundsregionen. Rapport från Miljöprogrammets styrgrupp.
150 8. Bilagor
8.1 Projektorganisation
Styrgrupp
Ann-Christin Vösu (enhetschef, miljöenheten, Länsstyrelsen) Charlotte Lindström (chef för planerings- och miljöavdelningen, Region Skåne) Elisabeth Hellmo (funktionsansvarig, naturresursfunktionen, Länsstyrelsen) Jan-Olof Jönsson (översiktsplanechef, Malmö Stad) Kerstin Åkerwall (länsarkitekt, funkt.ansv. för planfunktionen, Länsstyrelsen) Ola Fischer (enhetschef, samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen) Thomas Romberg (funktionsansvarig, kulturmiljöfunktionen, Länsstyrelsen)
Arbetsgrupp
Anita Olsson (naturresursfunktionen, Länsstyrelsen, projektledare) Agneta Sallhed Canneroth (planfunktionen, Länsstyrelsen, bitr. projektledare) Eerika Olausson (Länsstyrelsen, projektsekreterare) Anna Jakobsson (SLU Alnarp) Anders Ekstrand (Region Skåne) Gertrud Egnell (Region Skåne) Eva Persson (kulturmiljöfunktionen, Länsstyrelsen) Håkan Johansson (sociala funktionen, Länsstyrelsen) Johanna Pivén (miljöövervakningsfunktionen, Länsstyrelsen) Jonas Grahn (miljöövervakningsfunktionen, Länsstyrelsen) Susanne Dahlberg (miljö och hälsa –funktionen, Länsstyrelsen) Ulf Pauli (perspektivgruppen, Länsstyrelsen) Katarina Borg (Malmö kommun) Paul-Eric Jönsson (Lunds kommun) Widar Narvelo (Helsingborgs kommun)
Referensgrupp
Magnus Billqvist (Naturskyddsföreningen i Skåne) Henry Svensson (lantbruksenheten, Länsstyrelsen) Lone Jansson (Hovedstadens Udviklingsråd HUR) Ingmar Tykesson (Hörby kommun) Karl-Åke Nilsson (Höganäs kommun) Madeleine Brandin (Vellinge kommun) Jan Hultgren (Lantbrukarnas Riksförbund LRF) Dan Rydberg (Skogsvårdsstyrelsen) George Bergengren (Skånes Jordägareförbund) Kajsa Sjö (Friluftsfrämjandet)
151 Kontaktpersoner från kommunerna
BJUV Charlotte Lundberg BROMÖLLA Göran Cervin BURLÖV Anna Johansson, Marie Sand BÅSTAD Johan Röjestål ESLÖV Anna-Carin Linusson HELSINGBORG Widar Narvelo HÄSSLEHOLM Pernilla Olsson HÖGANÄS Anna-Karin Grönvall HÖRBY Håkan Bergknut HÖÖR Bo Johansson KLIPPAN Göran Lönnqvist KRISTIANSTAD Marie Nilsson Shehata KÄVLINGE Marianne Nilsson LANDSKRONA Lisa Lindekrantz, Olle Nordell LOMMA Anders Nyqvist LUND Lena Gerdtsson MALMÖ Katarina Borg OSBY Mats Jansson SIMRISHAMN Bengt Celander SJÖBO Jan-Åke Persson STAFFANSTORP Monica Erlandsson PERSTORP Anne Persson SVALÖV Charlotte Lundberg SVEDALA Christina Zoric Persson TOMELILLA Per Karlsson VELLINGE Pia Transe-Pedersen ÅSTORP Charlotte Lundberg ÄNGELHOLM Torbjörn Nilsson ÖSTRA GÖINGE Roger Larsson YSTAD Siv Bengtsson-Lindsjö
152
8.3 Tabell över skyddade områden i Skåne
Nationalparker och Naturreservat Areal ha
Bjuvs kommun Hjorthagen 66 Åvarp 45 Åvarps fälad 29 Bromölla kommun Östafors bruk 19 Ljungryda-Östafors 8 Båstad kommun Bjärekustens naturreservat 603 Englandsdal 31 Grevie åsar 108 Hallands väderö 319 Hallandsås Nordsluttning 528 Stora Hults fälad 5 Stora Hults strand 16 Täppesås 49 Eslövs kommun Abullahagen 39 Billingemölla 10 Bosarps Järs 21 Eslövs fälad 3 Helsingborgs kommun Allerums mosse 11 Borgen 30 Christinelunds ädellövskog 32 Domsten-Vikens kusthedsreservat 41 Knähaken 1365 Kulla Gunnarstorps naturreservat 161 Rååns dalgång 128 Svedberga kulle 109 Vegeåns mynning 96 Väla skog 43 Hässleholms kommun Maglö ekar 3 Ubbalt 81 Åraslövs mosse 63 Höganäs kommun Bölsåkra Tranekärr naturreservat 140 Lunnabjer 2 Möllehässle 73
154 Nabben 44 Nyhamnsläge-Lerhamn 15 Nyhamnsläge-Strandbadens Kusthedsreservat 96 Rönnen 17 Strandhagen 4 Väsby Strandmark 6 Västra Kullaberg 487 Östra Kullaberg 867 Hörby kommun Askebacken med Lyby stubbskottsäng 26 Fjällmossen 87 Fulltofta 973 Fulltofta-Häggenäs 33 Häggenäsudden 1 Hörby Fälad 21 Sniberups Fälad 13 Höörs kommun Allarps bjärs 44 Dagstorp 105 Ekastiga 69 Frostavallen-Ullstorp 51 Lillö 3 Munkarps fälad 14 Munkarps Järs 2 Rövarekulan 48 Södra Hultarp 23 Tegeldammarna/Lergravarna 13 Klippans kommun Linneröd 44 Söderåsens Nationalpark 1622 Kristianstads kommun Balsbergets naturvårdsområde 285 Bjära 13 Boarps hed 30 Fjälkinge backe 191 Forsakar 3 Fredriksdalsviken 92 Friseboda 270 Gropahålet 32 Hercules 94 Håslövs ängar 186 Isternäset 108 Kumlan 28
155 Lyngsjö äng 1 Lägerholmen 3 Näsby fält (med Västra Fäladen och östra delen av Araslövssjön) 459 Rinkaby och Horna ängar 191 Tosteberga ängar 105 Äspet 217 Kävlinge kommun Dagstorps mosse 6 Järavallen 738 Löddeåns Mynning Norr 205 Salvikens strandängar 125 Stora Harrie mosse 20 Landskrona kommun Glumslövs naturvårdsområde 674 Gråen 28 Hilleshögs dalar 167 Kvärlövs naturvårdsområde 29 Osen vid saxåns mynning 43 Vens backafall 164 Lomma kommun Domedejla mosse 11 Löddeåns mynning (Södra delen) 146 Östra dammen i Lomma 13 Lunds kommun Billebjer 23 Dalby Norreskog 72 Dalby Söderskog 37 Dalby Västermark 25 Dörröds fälad 53 Fågelsångsdalen 14 Gryteskog 18 Häckeberga 166 Häckeberga naturvårdsområde 4450 Hällestadsåsen-Borelund 5 Hällestadsåsen-Prästamöllan 6 Klingavälsåns dalgång 2168 Knivsås-Borelund 160 Kungsmarken 232 Linnebjer 39 Maskängen 2 Måryd 104 Prästaskogen 75 Rinnebäcksravinen 4
156 Risen 229 Skrylle 565 Stångby mosse 55 Osby kommun Nytebodaskogen 56 Osby skansar 7 Perstorps kommun Uggleskogen 37 Simrishamns kommun Bäckhalladalen 143 Esperöd 9 Mälarhusen 47 Simris strandäng 1 Stenshuvud 9 Stenshuvud 378 Sträntemölla 35 Svabesholm 15 Verkeån delområde 1 1426 Vitemölla strandbackar 128 Sjöbo kommun Humlarödshus fälad 16 Navröd 66 Ramnakullabackarna 6 Riddarehagen - Simontorp 13 Vitabäckshällorna 131 Skurups kommun Hästhagen 48 Mossbystrand 1 Skönabäck 19 Stenberget 4 Zimmermans backe 2 Staffanstorps kommun Vallby mosse 6 Svalövs kommun Gällabjer 126 Liaängen 8 Nackarpsdalen 150 Svenstorp-Bolshus fälad 91 Svedala kommun Domänreservat vid Eksholm 1 Tomelilla kommun Benestads backar 8 Drakamöllan 147
157 Högaborg 17 Listarumsåsen (utvidgning) 9 Listarumsåsens naturreservat 50 Tryde 19 Verkeån delområde II:1 1033 Verkeån delområde II:2, Blästorp 15 Örups almskog 8 Örupskärret 1 Trelleborgs kommun Beddinge strandheds naturvårdsområde 19 Dalköpinge ängar 24 Vellinge kommun Eskilstorps Ängar 404 Flommen 305 Gavelsbjär 4 Kämpinge strandbad 41 Lilla Hammars Näs 126 Ljungskogens och Ljunghusens strandbad 361 Måkläppen 30 Norra Ljunghusen 22 Skanör-Höll 40 Skanörs ljung 7 Ystads kommun Backåkra 40 Bjersjöholms ädellövskog 9 Hagestad 309 Hammars backar - Kåsebergaåsen 705 Högestads mosse 79 Ingelstorps mosse 187 Lybeck 15 Sandhammaren 542 Skogshejdan 68 Ystads Sandskog 143 Åstorps kommun Dynget 4 Ängelholms kommun Prästängen 3 Östra Göinge kommun Matsalycke 2
Summa Ca 29960 ha
158 8.4 Regeringsuppdraget
REGERINGEN 2002-06-27 M2002/2284/Na
Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne län
Uppdrag om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård
Regeringens beslut Regeringen ger länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län i uppdrag att, utifrån befintlig kunskap och i samarbete med berörda kommuner, ta fram var sitt program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård kan ges varaktigt skydd och förvaltning. Länsstyrelserna bör därvid samråda med berörda myndigheter och ge företrädare för miljöorganisationer och andra berörda möjlighet att delta i arbetet.
Länsstyrelserna skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 oktober 2003.
Bakgrund Riksdagen fastställde i april 1999 (prop. 1997/98:145, bet.1998/99 MJU6, rskr.1998/99:183) miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, enligt vilket städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Riksdagen fastställde också, i november 2001 (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36), vissa delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Enligt delmål 1 skall senast år 2010 fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur bl.a. grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas.
Postadress Telefonväxel E-post: [email protected] 103 33 STOCKHOLM 08-4051000 X400: S-Registrator: O-Environment; P-Ministry: A-SIL: C-SE Besöksadress Telefax Telex Drottninggatan 26 08-241629 154 99 MINEN S
159 Regeringen har i sin skrivelse 2001/02:173, En samlad naturvårdspolitik, lyft fram vissa frågor som särskilt viktiga i det fortsatta naturvårdsarbetet. Dit hör frågor om kommunal naturvård och tätortsnära natur, fysisk planering som ett värdefullt verktyg samt friluftslivet och den sociala dimensionen i naturvården.
Olika undersökningar visar tydligt på det värde som den tätortsnära naturen har för människors välbefinnande. Många medborgare, framför allt personer som bor i storstäder och i jordbruksdominerade områden, önskar kortare avstånd, helst gångavstånd, till närmaste friluftsskog än vad de har i dag. Det finns ofta ett brett medborgerligt engagemang när det gäller att bevara och förvalta den tätortsnära naturen. Många olika föreningar och intressegrupper är beroende av tillgång på tätortsnära natur för sina aktiviteter. Även gröna områden i form av parker och trädgårdar, liksom vattenytor och vattendrag, kan ha stor betydelse från naturvårdssynpunkt.
Erfarenheten visar att naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården ibland har svårt att hävda sina intressen när trycket blir för starkt från andra, motstående intressen, t.ex. infrastruktur, bostadsbyggande eller annan fysisk exploatering. Grönområden och grönstruktur naggas ofta i kanten. Inom i första hand storstadsregionerna har fragmenteringen av kvarvarande grönområden fortsatt. Områdenas kvaliteter urholkas på olika sätt. Det kan röra sig om bullerstörningar, om barriäreffekter eller att delar av områdena har tagits i anspråk.
De områden som skyddats och förvaltats med stöd av bestämmelserna i naturvårdslagstiftningen, framför allt naturreservat, utgör undantag från den bild som nyss beskrivits. Det finns flera framgångsrika exempel runt Stockholm, Göteborg och Malmö på sådant långsiktigt bevarande av värdefulla områden för naturvård och friluftsliv. Dessa områden är omistliga tillgångar för framtida generationer storstadsbor.
Det starka trycket från de olika exploateringsintressena gör att naturvården, i synnerhet i storstadsregionerna, bör säkerställa de bäst lämpade mark- och vattenområdena för friluftsliv och naturvård och ge dessa ett långsiktigt skydd med stöd av bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken.
13 kap. 6 § miljöbalken finns en bestämmelse som anger att "behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas". Detta är en uppgift för länsstyrelserna och kommunerna. Att långsiktigt reservera mark och vatten för friluftsliv och biologisk mångfald är lika viktigt och självklart som att reservera mark för t.ex. vägar och järnvägar, bostäder och arbetsplatser.
De skyddade områdena bör sättas in i ett landskapsperspektiv där utgångspunkten i första hand är nyttjandet av dem. Det handlar om friluftsliv, natur- och kulturmiljöupplevelser, god tillgänglighet, men också om behov av spridningskorridorer och vidmakthållande av grön- strukturen. Därutöver kan kommunerna använda andra verktyg som översiktsplanering, detaljplaner och områdesbestämmelser. Arbetet bör bedrivas aktivt så att man så långt det är möjligt undviker en situation där det handlar om att "skydda det som blir kvar". Dessa frågor
160 rör ofta, åtminstone i de tre storstadsregionerna, samordning av flera kommuner vilket innebär att det är ett ansvar för länsstyrelsen att se till att lämplig samordning kommer till stånd.
Ett viktigt förhållande når det gäller tätortsnära natur är att merparten av den tätortsnära marken, speciellt de delar som är allemansrättsligt tillgängliga, ägs av kommunerna själva. Kommunerna har alltså stora möjligheter att inom ramen för sitt eget markinnehav och sin egen fysiska planering säkerställa behovet av kvalitativa områden för det tätortsnära friluftslivet.
Uppdraget Regeringen har i skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik” aviserat att länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands lån och Skåne län skall få i uppdrag att i samarbete med berörda kommuner ta fram ett program för hur de från friluftslivs- och naturvårdssynpunkt mest värdefulla tätortsnära områdena kan ges varaktigt skydd och förvaltning.
Syftet med att ta fram programmen är att dessa ska utgöra underlag för ett genomförande av skydd, förvaltning och utveckling av de från naturvårdssynpunkt mest värdefulla områdena i dessa regioner. Programmen skall därför redovisa följande:
- vilka områden i respektive storstadsregion som omfattas av programmet, - ansvarsfördelning mellan staten och berörda kommuner beträffande säkerställande och förvaltning av respektive område, - tidsplan för genomförande.
Den integrering av naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård som kommer till uttryck i skrivelsen skall, liksom vikten av att stimulera ytterligare kommunala naturvårdsinsatser, utgöra en utgångspunkt för genomförandet av uppdragen. Programmen skall vara förankrade hos berörda kommuner.
Kostnader för uppdraget finansieras inom befintliga anslagsramar.
På regeringens vägnar
Kjell Larsson
Vibeke Sylten
161 Kopia till: Socialdepartementet Finansdepartementet Jordbruksdepartementet Kulturdepartementet Näringsdepartementet Naturvårdsverket Boverket
162
Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost [email protected] www.m.lst.se