Naturvårdsprogram Del 3. Värdefulla naturområden i Kristianstads kommun 2

Fotografierna på framsidan är tagna av Patrik Olofsson, Christer Neideman, Håkan Östberg och Katrine Svensson. 3 Del 3. Värdefulla naturområden 2016-2020 4 Inledning

År 2011 beslutade Miljö- och hälsoskydds- giska förening och Floraväktarna. Med utgångs- nämnden i Kristianstads kommun att ett nytt punkt från den uppdaterade informationen har kommunalt naturvårdsprogram skulle tas fram. sedan den aktuella kunskapen sammanställts och Programarbetet har organiserats av Miljö- och bildat grund för områdesbeskrivningar, värde- hälsoskyddskontoret och har utförts under åren klassningar, mål och åtgärder. En viktig del av arbetet har dessutom varit att presentera mate- hjälp av statliga LONA bidrag och delvis med rialet i GIS-format och att ta fram överskådliga kommunala2012-2014. Arbetetmedel. har delvis finansierats med kartor.

Det praktiska arbetet har utförts av Miljö- och kunskap om naturvärdena i kommunen för att på hälsoskyddskontoret. Den GIS-baserade delen Arbetet inleddes med att sammanställa befintlig har utformats med stor hjälp av GIS-avdelningen detta genomfördes kompletterande åtgärder i på Stadsbyggnadskontoret. formså sätt av också inventeringar identifiera samtidigt kunskapsbrister. som underlags Utifrån- material inhämtades från bland annat Natur- Kontakt med berörda markägare har varit en vårdsverket, Länsstyrelsen, Jordbruksverket och viktig del i arbetet med att upprätta ett natur- Skogsstyrelsen. vårdsprogram för Kristianstads kommun. Samt- liga markägare vars marker inventerats under arbetets gång kontaktades i ett tidigt skede för tillförts genom information från ideella förening- att få en så bred delaktighet i programarbetet arUnder såsom arbetets Naturskyddsföreningen gång har även värdefull i , kunskap som möjligt. Nordöstra skånes fågelklubb, Skånes mykolo- 5 Innehållsförteckning

Inledning 4 Struktur 11 Värdetrakter 15 Ädellövskogarna på Linderrödsåsen 15 Nävlingeåsen 15 Helgeåns vattenområde 16 Sandiga odlingsmarker 17 Kusten 18 Immeln 18 Råbelövssjön, Oppmannasjön och Ivösjön 19 Karta värdetrakter 21 Artpoolsanalys 22

Objektkatalog 23 Ett rikt växt- och djurliv 24 Hav i balans samt levande kust och skärgård 25 K1 Kusten Fårabäck – Tosteberga 26 K2 Kustområde mellan Åhus och Juleboda 28

Levande sjöar och vattendrag 30 SV1 Julebodaån – Blåherremölla 31 SV2 Segeholmsån 33 SV3 Mjöån 35 SV4 Vramsån 37 SV5 Lyngsjön 39 SV6 Hammarsjön 41 SV7 Hercules – med Vibyäng, holme och Herculesdammarna 43 SV8 Araslövssjön 45 SV9 Karpalundsdammarna 47 SV10 Ivösjön 49 SV11 Råbelövssjön 51 SV12 Gummatorpssjön 53 SV13 Immeln – Filkesjön – Raslången 55 SV14 Oppmannasjön 57 SV15 Linnekullabäcken 59 SV16 Helge ås huvudfåra 61

Myllrande våtmarker 64 V1 Fjällmossen 65 V2 Egeside 67 6

V3 Yngsjön 69 V4 Kavrö bro 71 V5 Gladekärret 73 V6 Rikkärr vid Norra Åsum 75 V7 – Kvarnäs 77 V8 Rinkaby rikkärr 79 V9 Lövedalskärret 81 V10 Fredriksdalsviken 83 V11 Välja sjö 85

Levande skogar 87 S1 Myrestads backar 88 S2 Dunderbäcken 90 S3 Glansabovägen 92 S4 Borråkra 94 S5 Herremölla 96 S6 Hörrödsåsen 98 S7 Kyllingaröd 100 S8 Bjären 102 S9 Huarödsåsen 104 S10 Borrestad 106 S11 Stianderödsbäcken 108 S12 Åbjär 110 S13 Maltesholm 112 S14 Björkerödsbäcken 114 S15 Bjära 116 S16 Bjära naturreservat 118 S17 Olarp naturreservat – Liarums skogsbete 120 S18 Råbockarp 122 S19 Norr Pårup 124 S20 Slätthult 126 S21 Ovesholms skog 128 S22 Bockeboda- Uddarp 130 S23 Åsumallet 132 S24 Ekenabben 134 S25 Ivöklack 136 S26 Ugnsmunnarna 138 S27 Balsberget 140 S28 Torsebo krutbruk 142 S29 Vångaberget 144 S30 Kastagropen 146 S31 Ekbestånd vid 148 7

S32 Älleköpinge 150 S33 Torseke skog 152 S34 Forsakar 154 S35 Klintabäcken 156 S36 Friseboda 158 S37 Gropahålet 160 S38 Äspet 162 S39 Horna fure 164 S40 Hallarna, Arkelstorp 166 S41 Lerjevallen 168 S42 - Västra Vram 170 S43 Åsums fure 172 S44 Norra Björket. 174 S45 Södra Björket 177 S46 Brinkhagen - Möllerödsnäs 179 S47 Bökenäset - Tjuvahallarna 181 S48 Flötö 183

Ett rikt odlingslandskap 185 O1 Kumlan 187 O2 Vittskövledriva 189 O3 Maglehem Vittskövle 191 O4 Maglehemsfälad 193 O5 Skogdala 195 O6 Äskeröd 197 O7 Juleboda –Rigeleje 199 O8 Flintabacken 201 O9 Hörröds fälad 203 O10 Grönhult 205 O11 Rävla 207 O12 Bullvasvägen 209 O13 Mamölla 211 O14 backar 213 O15 Kristinetorp 215 O16 Everöds utmark 217 O17 Gräsma 219 O18 Norre fälad 221 O19 Betesmark N om Tolegården 223 O20 Järnvägsbanken vid Everöd 225 O21 Everödsgården 227 O22 Pulken 229 O23 Ellebo 231 8

O24 Sjögårdsängen 233 O25 Ripa sandar 235 O26 Lyngsjö gård 237 O27 Nordväst Lyngsjö kyrka 239 O28 Sandfält norr om Ekebo 241 O29 Väster Tollarp 243 O30 Sågamöllan Vid Gringelstad 245 O31 Erikstorp 247 O32 Väster Skättiljunga 249 O33 Knopparp 251 O34 Norr Bjära 253 O35 Boarpshed 255 O36 Duckarps fälad 257 O37 Olarp 259 O38 Liarum 261 O39 Tullsåkra 263 O40 Mosslunda 265 O41 Adamsberg 267 O42 Träne ängar 269 O43 Körning 271 O44 Stavsbacka 273 O45 Storåkra 275 O46 Örmatofta 277 O47 Prickesten – Vä lyckor 279 O48 Kalvaboda 281 O49 Gökadal 283 O50 Hovbyängar 285 O51 Håslövsängar 287 O52 Rinkaby skjutfält 289 O53 Rinkaby grustag 291 O54 Isternäset – Blackan 293 O55 Näsby fält 295 O56 Åby ängar 297 O57 Vinne ängar 299 O58 Hallabacken 301 O59 Ängagården 303 O60 Hamiltonhill 305 O61 Fjälkinge backe 307 O62 Kjugekull 309 O63 Lövhall 311 O64 Knektagården 313 O65 Lindkulla 315 9

O66 Lyckås 317 O67 Skvalpaviken – Skärsnäs 319 O68 Sönnarslövs kritbrott 321 O69 Ljungen 323 O70 Väster skogsäng 325 O71 Yngsjö 327 O72 Höghult 329 O73 Björkhäll 331 O74 Åsums ängar 333 O75 Rinkaby ängar 335 O76 Nyehusen 337 O77 Trolle – Ljungby mosse 339 O78 Horna sandar 341 O79 Horna grushåla 343 O80 Sånnarna 345 O81 Vä väster om fängelset 347 O82 Vä Tingsgården 349 O83 Hörröd 351 O84 Everöds flygplats 353 O85 Hörlyckan och Hallavången 355 O86 Sjöberga 357 O87 Ängagårdarna 359 O88 Sanddala 361 O89 Lillehem 363 O90 Möllegården 365 O91 Ebbaröd 367

Bilaga 1 Sammanställning naturvärdeklass och naturtyp 369 Bilaga 2 Rödlistade arter i Kristianstads kommun 370

Kartbilagor 387 Naturvårdprogramet samtliga områden 388 Områden med naturvärdesklass 1 389 Områden med naturvärdesklass 2 390 Områden med naturvärdesklass 3 391 Områden uppdelade efter naturtyp 392 Natura 2000 – områden 393 Områden av riksintresse för naturvården 394 Områden av riksintresse för friluftslivet 395 Naturreservat i Kristianstads kommun 396 10 Struktur

Naturvårdsprogrammet för Kristianstads kom- Objektkatalogen är indelad i delkapitel som mun är uppbyggt av tre delar. bygger på de nationella miljömålen vilket inne- 1. Bakgrund – Natur- och naturvård i bär att programdelen byggs upp av avsnitt med Kristianstads kommun rubrikerna ”Kust”, ”Skogar”, ”Odlingslandskap”, ”Våtmarker” samt ”Sjöar och Vattendrag”. Varje 2. Strategier och åtgärder område har placerats i relevant kapitel och där- 3. Värdefulla naturområden i kommun efter getts ett unikt namn och objektsnummer. Objektens läge och avgränsningar visas i en karta Detta dokument, objektdelen, presenterar en i varje objektblad. Objektbeskrivningarna byggs övergripande beskrivning av naturvärdena, samt upp av ett huvud och en naturvärdesbeskrivning generella skötselmål och åtgärder för varje om- samt kvalitetsmål och skötselåtgärder. Huvudde- råde som är upptaget i programmet. len visar på objektsnummer, naturtyp, värdetyp, naturvärdesklassning, yta, status samt fastighet. Bakgrundsdelen skildrar naturvårdsprogram- Innan naturvärdesbeskrivningen skildras även mets syfte, naturen i kommunen och den lagstift- hur området generellt ser ut genom till exempel ning som rör programmet. av områdena har skett genom att bokstäverna: markslag, topografi och växtlighet. Numreringen Strategi och åtgärdsdelen är stommen i hela • K (för områden som ingår i ”Hav i balans samt naturvårdsprogrammet och beskriver kommun- levande kust och skärgård”), ens målsättningar med naturvårdsarbetet och • S (för områden som ingår i ”Levande skogar”), de konkreta åtgärder som ska prioriteras under programperioden. • O (för områden som ingår i ”Ett rikt odlings- landskap”), • V (för områden som ingår i ”Myllrande våt- Objektkatalog marker”) eller I Naturvårdprogrammets objektdel skildras • SV (för områden som ingår i ”Levande sjöar naturområden (objekten) var för sig med av- och vattendrag”) seende på bland annat naturvärden och vilken skötsel som krävs för att värdena ska bevaras. Beskrivningarna bygger på detta sätt upp en följs av ett områdesspecifikt nummer. objektskatalog. Flera av de upptagna områdena Att områden är upptagna och beskrivna i natur- är koncentrerade till någon av de ”värdetrakter” vårdsprogrammet innebär inte att områdena är skyddade. Hänsyn ska ändå tas till deras natur- värden till exempel i samband med avvägningar område(se nedan) med som hög identifierats koncentration i kommunen. av värdefulla En na- inom fysisk planering och exploatering. Det är turområden.värdetrakt utgörs Värdetrakterna följdaktligen beskrivs av ett geografiskt för de olika också viktigt att inte se objektskatalogen som en enskilda naturområdena. oföränderlig och heltäckande förteckning över 11

alla värdefulla mark- och vattenområden i kom- Naturtyp, botanik, zoologi och geologi är huvud- munen. Kunskapen om hur vi värderar natur och motiv och den enda som ensamma kan moti- vera en naturvärdesklassning. Odlingslandskap, Det är också viktigt att inse att den natur som rörligt friluftsliv och landskapsupplevelse är liggervar landskapets utanför de värdekärnor utpekade objekten finns ökar är värdefull ständigt. stödmotiv som tillsammans med huvudmotiven och kanske till och med en förutsättning för att kan stärka klassningen. Motivet odlingslandskap anger där kulturprägeln är en del av det biolo- till. giska värdet. Exempel på detta är hagmarker och de utpekade områdena ska kunna fortsätta finnas hamlade träd.

Naturvärdesklassning av objekten Huvuddelen av objekten har ett värde för frilufts- Naturvärdesklassen är en bedömning av natur- livet, men motivet rörligt friluftliv har framför allt värdet i relation till liknande naturtyper inom angetts för områden som ligger inom riksintresse - pas en tregradig skala: eller tätortsnära rekreationszoner. den naturgeografiska regionen. För detta tilläm för friluftsliv och som är viktiga utflyktområden • Klass 1 Nationellt intresse för naturvården Motivet landskapsupplevelse har använts i de • Klass 2 Regionalt intresse för naturvården fall områdets storkskaliga, estetiska karaktär är särskilt framträdande. Naturvärdesbedömningen • Klass 3 Kommunalt intresse för naturvården är därigenom en sammanfattning av områdets naturvärden och en motivering till dess klass.

av nationellt intresse. Klassen innehåller både Inom klass 1 finns områden som bedömts vara områden som enbart pekats ut av Kristianstads Gynnsam bevarandestatus kommun samt områden som pekats ut av till exempel regeringen. Områdets klassning speg- utförligare beskrivning av området och vad som lar inte ansvarsfördelningen mellan kommunal krävsUtöver för natuvärdesbedömningen att dess värden ska bibehållas. finns även Det en som och statlig nivå utan grundas enbart på en be- är utgångspunkten för detta resonemang är att dömning av objektets naturvärden. Motivet för området ska kunna uppvisa en gynnsam bevaran- bedömningen är de värden som kan kopplas till destatus. objektet.

Följande motiv har beaktats i värdeklassningen: En livsmiljös bevarandestatus kan beskrivas som N- Naturtyp K- Odlingslandskap summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö B- Botanik R- Rörligt friluftliv och dess typiska arter och som på lång sikt kan Z- Zoologi L- Landskapsupplevelse ha effekt på dess naturliga utbredning, struktur G- Geologi och funktion. 12

En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam Markägarkontakter när: Ett framgångsrikt kommunalt naturvårdsarbete • dess naturliga utbredningsområde och de är omöjligt utan goda kontakter med de berörda ytor den täcker inom detta område är stabila markägarna. Markägarna är de som är de främsta eller ökande och experterna gällande det aktuella området och de • den särskilda struktur och de särskilda funk- som har den bästa detaljkunskapen och historis- tioner som är nödvändiga för att den ska ka kunnandet om markerna. En aktiv, naturvårds- intresserad markägare är den främsta garanten för den biologiska mångfaldens bevarande och framtidkunna bibehållas och på lång sikt finns och sanno- utvecklande. likt kommer att finnas under en överskådlig • bevarandestatusen hos dess typiska arter är Det är kommunens uppgift att verka för en effek- gynnsam. tiv kommunikation mellan markägare och kom- mun samt att stötta markägarnas arbete så långt En arts bevarandestatus anses gynnsam när: det bara är möjligt. Inom ramen för det kommu- • uppgifter om den berörda artens populations- nala naturvårdsarbetet ska därför Kristianstads utveckling visar att arten på lång sikt kommer kommun skapa och upprätthålla kontakt med att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och markägare för att kunna erbjuda skötselråd och • artens naturliga utbredningsområde varken övrig rådgivning gällande värdefulla marker. minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och • Naturvårdsprogrammets mål tillräckligt stor livsmiljö för att artens popula- Naturvårdsprogrammet för Kristianstads kom- tionerdet finns, ska och bibehållas sannolikt på kommer lång sikt. att finnas, en mun är tydligt kopplat till och uppdelat efter de nationella miljömålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, Levande skogar”, ”Ett rikt od- Varje objekt i Naturvårdsprogrammet beskrivs lingslandskap”, ”Myllrande våtmarker”, ” Levande med avseende på vad som kännetecknar en gynn- sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt djur och växt- sam bevarandestatus för området och vilka åtgär- der som är nödvändiga för att statusen ska kunna skötselmål och bevarandemål angivna för de bibehållas eller förstärkas. Områden som består olikaliv”. Förutom delområdena. dessa merSom generella ett paraply mål för finns samtliga även av samma naturtyp har ofta snarlika kvalitetsmål - och skötselkrav. Dessa anges trots detta på varje gripande målsättningar för det sammantagna objektblad eftersom tanken är att objektkata- naturvårdsarbetetmålformuleringar finnsi Kristianstads dessutom kommun:följande över logen ska kunna fungera som en kunskapsbank där man lätt hittar de riktlinjer som gäller för det • Kunskapen om värdefulla områden och ho- aktuella området. tade arter ska vara god. 13

• Den biologiska mångfalden ska bevaras och ska användas som kunskapsbas och inspirations- utvecklas. källa för såväl den kommunala organisationen • Landskapsbild och geologiska formationer av som statliga myndigheter, företag, föreningar, betydelse för naturvården bevaras. markägare och den intresserade allmänheten. • Kommuninvånare och besökare ska ha goda möjligheter till vistelse i en rik och varierad Kunskap om naturen är en förutsättning för att vi natur. ska kunna uppnå en långsiktig, hållbar utveckling och bevara en rik biologisk mångfald. Kunskap • Kommuninvånarna ska ha god tillgång till är också nödvändig för att vi ska kunna uppleva tätortsnära natur naturens skönhet och rikedom fullt ut och för att • - vi ska kunna ge naturen så mycket uppskattning liga för forskning och undervisning. och omtanke som den är förtjänt av! Värdefulla naturområden ska finnas tillgäng • Markägare, beslutsfattare och kommuninvå- nare ska ha goda kunskaper om kommunens Det är också vår förhoppning att de olika områ- natur och dess värden. desbeskrivningarna ska skapa ett ökat intresse för naturen bland kommuninvånarna samt ge en känsla för hur mycket naturen faktiskt har att Förhoppning erbjuda oss i form av skönhet och möjligheter till eftertanke och rekreation. Det är vår förhoppning att naturvårdsprogram- met ska leda till ett tilltagande intresse och ett re- Trevlig läsning! jält steg framåt för naturvårdsarbetet i Kristian- stads kommun. Grundtanken är att programmet 14 Värdetrakter

Naturen i Kristianstads kommun är som påpekats många gånger tidigare mycket rik och omväxlan- fauna med bland annat ett 60 molluskarter och runtMaltesholm 1200 skalbaggsarter. hyser en för landet Den rika unik förekomsten flora och med såväl myllrande våtmarker som sandiga be- av död ved är en förutsättning för många av tesmarker,de. I kommunen storslagna finns skogar,värdefulla variationsrika naturområden sjöar och vackra kuststräckor. I vissa fall är många vär- och födosök. dessa arter men även för flera fåglars häckning del av kommunen. Dessa områden benämns som Linderödsåsen erbjuder inte bara ädellövskogens ”värdetrakter”defulla områden i naturvårdsprogrammet. samlade till en viss geografisk De mest - framträdande värdetrakterna är: defulla naturtyper som till exempel ljunghedar ochrika mossmarker.flora, fauna och Boarps funga hed utan ligger även i denandra västra vär • Ädellövskogarna på Linderödsåsen delen av kommunen och är den största och bäst • Nävlingeåsen bevarade ljungheden på Linderödsåsen. Här kan • Helgeåns vattenområde man få sig en inblick i hur det en gång sett ut på • Sandiga odlingsmarker stora delar av åsen. Näringsfattiga förhållanden • Kusten tillsammans med en kulturell påverkan har ska- • Immeln • Råbelövssjön, Oppmannasjön och Ivösjön storslagenpat en speciell med flora blommande i området ljung med och ljungen mognande som blåbär.karaktärsväxt. Under augusti är heden som mest Ädellövskogarna på Linderödsåsen Linderödsåsen med sina ädellövskogar är hem- Fjällmossen är ännu ett av guldkornen på Linde- vist för en mängd olika växter och djur. Åsen som rödsåsen där man kan få en känsla av nordligare egentligen är en urbergshorst präglas av sina breddgrader. Orrspel, sileshår och hjortron är skogsbeklädda bäckraviner som eroderat fram några av de saker man kan uppleva här. Fågel- under årtusenden. Dessa sluttingsskogar har livet är rikt och här ses t ex även trana, morkulla ofta en lång kontinuitet och hyser en mycket rik

ljunghedoch kungsörn. och enefälad. Förutom den orörda mossen finns och ytnära grundvatten. Här kan man t ex se sko- här fina omkringliggande hagmarker med björk, genkärlväxtflora lysa vit av som ramslök formats under av kalkhaltiga försommaren jordar eller njuta av trädens färgrika lövprakt under hösten. Nävlingeåsen trivs i denna miljö och utgör viktiga indikatorer Nävlingeåsen som egentligen är en urbergshorst påÄven förändringar flera sällsynta i naturen. lavar, mossor Djurlivet och i ädellövskosvampar - ligger i kommunens västra del. Åsen som har en gar på Linderödsåsen är också mycket rikt med höjd på mellan cirka 50- 150 möh präglas till en lång rad krävande skogsarter av bland annat stora delar av ett skogslandskap med öppnare mollusker och skalbaggar. Bokskogarna kring marker i anslutning till byar och gårdar. Åsen 15

har ett kalkrikt vatten som tränger fram från Helgeåns vattenområde berggrunden och skiljer sig på detta sätt från Helgeå med sina två grunda slättsjöar är en Linderödsåsen som har en helt annan berggrund- mycket variatonsrik vattenmiljö och ett av de skemi. Skogsmarken domineras av ädellöv- och blandlövskogar samt planterad barrskog av både bl a den hotade malen. Ån svämmar årligen över torrare och fuktigare karaktär. Lövskogsbeklädda vilketvattensystem leder till i Sverigeatt det under som hyser våren flest skapas fiskarter stora branter tillsammans med ett friskt och kallt vat- funga. öppna vattenspeglar längs ån. Utmed Helge å ten ger förutsättningar för en rik flora,fauna och inlandsstrandängar. På de ställen där hävden finns idag Sveriges största arealer av hävdade Mellan Nävlinge- och Linderödsåsen rinner videsnår och alsumpskogar. Våtmarkerna längs Vramsån fram i en djup dalgång. Vramsån har medminskat ån från eller Torsebro försvunnit till finner utloppet man i Yngsjö bladvassar, om- mycket höga naturvärden med ett rikt djurliv fattas av Ramsar-konventionen (Convention of såväl i vattnet som i anslutning till ån, här kan Wetlands) vilket är en global konvention för att man om man har tur till exempel se Sveriges egen bevara värdefulla våtmarker i världen. på värdefulla områden på Nävlingeåsen är Oves- ”kanariefågel”holms skog. Skogen kungsfiskaren. har här en Ett lång annat kontinuitet exempel Ån med sina omgivande strandängar har ett med många hotade arter och stora åldrande mycket rikt fågelliv både vad det gäller häckande bokar. som födosökande, rastande som övervintrande arter. Hotade fågelarter som till exempel rödspov Friluftslivet på åsen är påtagligt och Bockeboda häckar här och är beroende av att strandängarna - pedagogisk verksamhet som den naturintres- är ett populärt utflyktsmål för såväl motionären, ge å, till exempel växer den sällsynta arten gull- ståndshålls öppna. här. Gullstånds Även floran är ärberoende artrik längs av de med årliga Hel lotsar besökaren genom en skiftande skogstrakt medserade. djup Här barrskog finns gott i norr om ochleder ljusa och lövskogarstigar som i enbart kvar längs Helge å. Åns två slättsjöar, södra delen. Som besökare på Nävlingeåsen får Araslövssjönöversvämningarna och Hammarsjön och finns inom samt norden våtmarkerna nästan du även chansen att uppleva ett småskaligt och längs ån är värdefulla ur både naturmässig- och ålderdomligt odlingslandskap. Jordbruksmar- ken domineras av mindre betesmarker som blir har höga vattennivåer sväljer dessa områden ett öppet inslag i det övrigt beskogade området. mycketsamhällelig av vattnet synvinkel. vilket Under gör att de resterande tillfällen då om ån- Detta till skillnad från när åsen närmar sig Kristi- givningar inte blir lika drabbade. anstadsslätten där skogsmarken övergår allt mer i ett odlingslandskap för att väl nere på slätten Kristianstadsslätten vilar på en kalkberggrund vara helt dominerande. och detta ger upphov till bland annat kalkhaltiga

rikkärr med en särskild flora och fauna. Flera 16

av dessa kärr har en mycket speciell landmol- Även Mjöån har mycket höga naturvärden med bland annat 2-4000 öringar som simmar upp i ån takt med att många av dessa biotoper mer eller för lek varje år. Ån kommer uppe från åsen där mindreluskfauna har med förstörts flera hotade i det kontinentala och ovanliga Europa arter. I den bland annat avvattnar Fjällmossen innan den slingrar sig vidare genom landskapet för att an- unika kalkkärrsarterna. har vårt land idag ett stort ansvar för flera av de ravin och här är bottenfaunan av högsta kvalité sluta sig till Helge å. Vid Åbjär flödar ån genom en

med flera hotade arter. är ett mycket unikt landskap som är ett viktigt känneteckenHelge å med dessför Kristianstads biflöden, våtmarker kommun. och Ån sjöar har sin egen historia med bland annat grävning som ledde till nytt utlopp och rensning men ändå har detta värdefulla område fått kvarstå och anled- - ger så lågt, i stort sett på samma nivå som havet vilketningarna gjort är torrläggning flera. En orsak och är dikning att området av markerna lig svårt. Översvämningarna är en annan faktor som samtidigt som de många gånger slagit hårt mot Del av Helgeåns mynning i Araslövssjön. böndernas grödor även har medfört en naturlig Foto: Håkan Östberg gödsling av ängarna där näringsrikt strandängs- hö sedan kunnat slåttras. stor yta av kommunen. Av dessa vattendrag har deHelge som å rinnerhar många från tillflödenLinderödsåsen och avvattnar särskilt storaen Sandiga odlingsmarker naturvärden, bl a tack vare den allmänt goda vat- De sandiga markerna på Kristianstadsslätten tenkvaliteten. Många av de mindre vattendragen utgör en mycket gammal del av kulturlandskapet lämnat åsen meandrar de sig genom odlingsland- är biflöden till Vramsån och Mjöån. När åarna samt fauna. Genom historien har de sandiga skapet innan de tillslut når Helge å. markernaoch har en brukats mycket medspeciell ett vandrandeoch värdefull åkerbruk flora och i många fall har de varit förknippade med de Vramsån är genom sin skiftande natur från större vattendragens och slättsjöarnas strand- ängar. Det gamla talesättet ”Äng är åkers moder” å med bland annat sju inhemska arter av lim- forsande till lugnflytande vatten en mycket artrik stämmer bra in på kopplingen mellan strand- niska stormusslor och växten jättemöja vars enda ängarna och de sandiga markerna. Strandäng- förekomst i norden är i Vramsån. arna gav vinderfoder till djuren som i sin tur gav 17

gödsel till de magra sandmarkerna. En del mar- De sandiga markerna har inte bara en värdefull ker var så magra att de inte kunde odlas mer än - liv. De lättgrävda och väldränerade sandjordarna kraft. Trädorna hävdades ofta genom bete vilket ärflora boplats utan hyserför många även insekterett rikt insekt- som vilda och binfågel och gavnågot upphov år och till sedan en särskild fick ligga landskapstyp. i träda för att Denna återfå andra steklar men även marklevande skalbaggar. landskapstyp har sedan levt kvar i stora area- En fågelart som är starkt nischad till de öppna ler in i modern tid till exempel vid Ripa sandar, sandiga markerna är fältpiplärkan som tyvärr Rinkabyfältet och Lyngsjö. Idag används mar- minskat kraftigt under de senaste decennierna. kerna som betesmark men den typiska torräng-, tillsammans med ett rikt insekts- och fågelliv. Kusten sandäng- och sandstäppsvegetationen finns kvar De sandiga markerna som karaktäriserar stora Sandstäppen är mycket unik naturtyp som är delar av kommunen övergår vid kusten till ett dynlandskap med långa obrutna sandstränder och trädlösa marker med markblottor på nä- ovanlig även globalt sett. Definitionen är torra och sanddyner. Längs med kusten växer idag även ringsfattiga, kalkrika och väldränerade sandjor- tallskogar men här stod troligvis ursprungligen dar. Sandstäppen är beroende av regelbunden ekskogar. På grund av intensiv markanvändning störning så att ny sand blottläggs regelbundet. avskogades de kustnära arealerna och sanden började röra sig med vinden över landskapet - där den byggde upp kraftiga sanddyner. För att par.Vegetationen Sandnejlikan är lågvuxen är starkt med hotad flera då hotadesandstäppen arter som tofsäxing, sandnejlika och även flera svam komma bort från detta problem planterades sto- försvinner på grund av minskande hävd. ra arealer under 1800-talet med tall vilket idag utgör de magra och glesa skogarna utmed kusten. De öppna sandområdena och tallskogarna längs

ett högt naturvärde. kusten har en speciell flora, fauna och funga med

sammanhängande strand- och vattenområde somSöder har om blivit Åhus en ligger viktig Äspet rastningslokal där det finns för ettmånga stort

flyttfåglar och som under senare år även blivit merhäckningslokal eller mindre för sällsynta flera arter. arter Tallskogarna trivs. Bland har an - Blomjordstjärna trivs på sandiga marker natett välutvecklatkan man här lav- beskåda och mossamhälle stor och liten där sandlilja flera Foto: Tony Svensson eller få syn på den skygga nattskärran som med

sin kamouflerade dräkt smälter in i omgivningen. 18

De kustnära vattenområdena i Hanöbukten är en del av Östersjön som är världens största brack- Som en anekdot kan nämnas att Immeln var den vattenhav. Tack vare den lägre salthalten lever sista kända växtplatsen för sjönöt i Sverige där här en unik blandning av olika söt- och saltvat- den senast noterades 1916. Orsakerna till dess försvinnande tros vara notdraging såväl som att med ursprung från sötvatten medan saltvatten- växten hade ett högt värde för botanister. Kraftiga tenfiskar. Längs med kusten finner man fiskar- insamlingar av växten bidrog troligen på så sätt sjön. Sträckan mellan Kivik och Åhus är även känt även till dess reträtt. fiskar förekommer både längs kusten och i ut hotadsom ”ålakusten” världen över. med en lång fiskehistoria. Ålen Råbelövssjön, Oppmannasjön och Ivösjön är en unik art i mångfalden av fiskar som är akut Råbelövsjön och Oppmannasjön är två sjöar av betydande storlek i kommunen. De är båda rela- Immeln tivt grunda och näringsrika slättsjöar med myck- Immeln ligger i den allra nordligaste delen av et vattenvegetation. Floran och faunan är rik i kommunen och är en stor näringsfattig sjö med sjöarna såväl som vid angränsande landområden. ett stort antal öar och uddar. En stor del av sjöns stränder är blockrika och branta med sparsam vattenvegetation. Barrskog blandat med lövskog manBåda även sjöarna skyddsvärda har en värdefull arter av vattenflora nate och särv. med omgärdar sjön och på sina ställen förekommer bland annat kransalger och i Råbelövssjön finner värdefulla strandskogar. Immeln är tillsammans Till skillnad från ovan nämnda sjöar är Ivösjön med Raslången Skånes viktigaste lokal för häck- inte en eutrof sjö utan räknas varken som di- rekt näringsfattig eller näringsrik. Ivösjön som störningskänsliga och trivs i vatten med gott sikt- till stora delar ligger i Kristianstad kommun är djupande därfiskgjuse de lättare och storlom.ser sina byten.Båda dessa Sjön hararter även är Skånes största sjö och har ett djup på ända ned en unik stam av insjövandrande öring (Immelnö- ringen) och hyser även arter som bergsimpa och men utmärker sig t ex med den sällsynta arten elritsa. Området är känsligt mot försurning och nissöga.till 50 m. I Sjönde djupaste har likt delarnade andra lever en rik även fiskfauna en relikt fauna av kräftdjur kvar sedan strax efter istiden då sjön stod i förbindelse med Östersjön. Immelnshar kalkats vattensystem vid flera tillfällen. tillsammans med an- gränsade sjöar är även ett mycket populärt be- Gemensamt för de tre sjöarna är att de har ett söksområde för friluftsliv och rekreation. Ett ex- empel på en omtyckt aktivitet är kanotpaddling. - Kanotpaddlingen lockar många besökare varje derrikt senarefågelliv år med har arter Ivösjöns som fågelfaunafiskgjuse, häger, även utö - katsskäggdopping, med några salskrake, kolonier av sothöna storskarv. med Sjöarna flera. Un är lägerplatser. år och runt sjön samt på flera öar finns ordnade populära områden för sportfiske och båtliv, bland 19

där ett stort antal båtar och personer deltar. annat arrangeras varje år en fisketävling i Ivösjön

Ivösjön med Ivö Foto: Patrik Olofsson 20

Värdetrakter i Kristianstads kommun. 21

Artpoolsanalys Kristianstads kommun är Linderödsåsens öst- Ytterligare ett sätt att peka ut värdetrakter är att sluttning, ädellövskogarna på Balsberget och vid utgå från förekomsten av rödlistade arter. Detta Bäckaskog, sumpskog vid Linderödsåsens nord- är utgångspunkten för den trakt- och artpools- sluttning, artrika öppna miljöer vid Torsebro, analys som Länsstyrelsen i Skåne län utförde Balsberget och Bäckaskog, torra gräsmarker vid under år 2014. I artpoolsanalysen har man sydöstra Linderödsåsen, runt Åhus, vid Everöd sammanställt kunskap om var rödlistade arter och Tosteberga, strandängar runt Hammarsjön, förekommer. Denna kunskap har sedan använts sandmarker vid Degeberga, runt Everöd och vid för att peka ut värdefulla naturområden i Skåne. Åhus samt våtmarkerna i Kristianstads trakten. Områden som framhålls som särskilt artrika i

Karta för artpoolen rödlistade arter i Skåne, där antal arter presenteras per 2,5 x 2,5 kilometersruta. Artpoolen innehåller totalt 1502 arter från 98 582 observationer och den artrikaste rutan har 157 arter.