Kristianstads Vapen Med Christian 4.S Monogram (Wikipedia Commons)

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kristianstads Vapen Med Christian 4.S Monogram (Wikipedia Commons) VFTF01 2009-09-21 Kommunanalys Figur 1. Kristianstads vapen med Christian 4.s monogram (Wikipedia commons) Karl Falck, Joakim Ohlsson, Gustav Svebring, Jesper Wern (Grupp 3) VFTF01 2009-09-21 Innehållsförteckning Kommuninfo ................................................................................................................................................. 1 Arbete och inkomst ................................................................................................................................... 1 Arbetslöshet .............................................................................................................................................. 1 Högskolan .................................................................................................................................................. 2 Kommunalskatt ......................................................................................................................................... 2 Pendling .................................................................................................................................................... 2 Tobins Q .................................................................................................................................................... 2 Förbindelser .............................................................................................................................................. 2 Planer ............................................................................................................................................................ 3 Gällande översiktsplan .............................................................................................................................. 3 FÖP Kristianstad stad 2009 ....................................................................................................................... 3 ÖP 2010 ..................................................................................................................................................... 4 Kustprogrammet ....................................................................................................................................... 4 Utbud och efterfrågan .................................................................................................................................. 5 Kristianstad ............................................................................................................................................... 5 Åhus .......................................................................................................................................................... 5 Kusten ....................................................................................................................................................... 6 De mindre orterna .................................................................................................................................... 6 Sammanfattning ............................................................................................................................................ 7 Källor ............................................................................................................................................................. 7 Bildkällor ................................................................................................................................................... 7 VFTF01 2009-09-21 Kommuninfo Kristianstad kommun är Skånes största till ytan, och med sina 26 tätorter även Sveriges tätortstätaste. Invånarantalet är ca 78 000, vilket gör det till Skånes fjärde kommun. Drygt 30 000 av dessa bor i staden Kristianstad. Arbete och inkomst I Kristianstad kommun så jobbar över en femtedel av alla sysselsatta människor inom vård och omsorg. I riket så ligger denna siffra på ca 15 %. Detta beror på att det ligger ett stort sjukhus i Kristianstad. En annan anmärkningsvärd arbetsgruppsskillnad är att det är färre, procentuellt sett, som jobbar med finansiell verksamhet och företagstjänster. Medianinkomsten för Kristianstad ligger något under rikets medianinkomst. 204000 mot 215000. I tabell 1 visas hur stor del av befolkningen som jobbar inom de olika arbetssektorerna, både för kommunen Kristianstad och för riket. Tabell 1. Andel I de olika arbetssektorerna, för Kristianstad och riket (SCB) Arbetslöshet Det är, enligt siffror från augusti i år, 2 417 st arbetslösa, det vill säga ca 5,0 % enligt arbetsförmedlingen. Enligt siffror från SCB så är den totala arbetssökandesiffran i riket 7,9 %. 1 VFTF01 2009-09-21 Högskolan Högskolan Kristianstad har ca 10 000 studenter. Enligt kommunalarbetarna så verkar boendet för studenterna vara tillfredställt. De har boendegaranti för alla studenter. Kommunalskatt Kommunalskatten är 31,25% i Kristianstad, genomsnittet i riket är 31,52% (SCB). Pendling Det är en nettoinpendling på 635 personer enligt SCBs mätningar 2006. Inpendling 7626 Från övriga kommuner i länet 6254 Från övriga län 1372 Utpendling 6991 Till övriga kommuner i länet 5113 Till övriga län 3155 Differens 635 Tabell 2. In- och utpendling till Kristianstad (SCB) Tobins Q Några Tobins Q-värden för olika delar av kommunen finns inte uträknade. Däremot är Tobins Q för hela kommunen 0,94. Eftersom efterfrågan är i princip obefintlig i de mindre tätorterna kan man tänka sig att Kristianstad och Åhus har Tobins Q-värden som ligger över 1. Förbindelser E22 går igenom kommunen och tätorten Kristianstad och det går även tåg med jämna mellanrum till både Malmö, Karlskrona och Helsingborg. Med ett byte i Hässleholm kommer man även både till Kalmar, Göteborg och Stockholm. Kommunen har ett lite sämre läge gentemot andra i Öresundsregionen. Som man kan se av bilderna så tar man sig relativt snabbt till tätorten Kristianstad med både bil och kollektivtrafik. 2 Figur 2. Restid till Kristianstad med kollektivtrafik resp. bil (Region Skåne) VFTF01 2009-09-21 Planer Gällande översiktsplan Gällande ÖP är från 1990. Då skrev man att bebyggelsen skulle ske i och i anslutning till kommunens tätorter. Man räknade med att man på lång sikt skulle behöva 300-350 lgh per år. Behovet av bostäder styrdes enligt gamla ÖP främst av förändringar i bostadsstrukturen och det befintliga utbudet av bostäder, inte av befolkningsökningen som då var ganska låg. Man räknade med att endast få 2 500 nya invånare under perioden 1990-2000. Man var positiva till att kunna tillgodose bostadsbehovet. ÖP har fördjupats ett antal gånger. FÖP Kristianstad stad 2009 En ny fördjupad översiktsplan över staden Kristianstad antogs 2009. Denna nya FÖP rymmer 4140 nya lägenheter i tidsperspektivet 2010-25. Kommunen räknar med att det behövs ca 200 nya lägenheter per år inom tätorten. Centrum håller på att förtätas; de tre bostadsområdena i centrum i figur 1 håller på att exploateras av ABK, det kommunala bostadsbolaget, och PEAB. Figur 3. Föreslagna nya bostadsområden I Kristianstad (ÖP, Kristianstad kommun) 3 VFTF01 2009-09-21 ÖP 2010 Arbetet med ny ÖP för hela kommunen beräknas gå till samråd 2010. Planen är nu i ett tidigt skede och inga förslag finns för beskådan än. Nya ÖP har ett tidsperspektiv som sträcker sig till 2025. Kristianstads kommun har som målsättning att växa med 10 000 invånare under en 20-års period. Det innebär att man måste skapa cirka 300 nya bostäder per år, varav åtminstone 200 ska vara lägenheter. Man vill hålla bebyggelsen tät och bygga ut intill redan bebyggda områden. Detta för att hålla ihop staden och därmed bland annat kunna erbjuda god kollektivtrafik till merparten av invånarna, samt även minimera kostnader för bland annat VA-ledningar och liknande. Det finns även flera områden som är naturskyddade, längs med kusten och Helge å, samt en stor vilja att minimera intrånget i värdefull jordbruksmark, vilka är en ytterligare anledning att förtäta istället för att expandera. Den nya ÖPn riktar in sig på kommunens sex basorter: Kristianstad, Åhus, Tollarp, Degeberga, Önnestad och Fjälkinge. Förhoppning finns att Fjälkinge och Önnestad ska expandera när man utökar pågatågen dit, men det är realistiskt att bara fokusera på bostäder i huvudorterna Kristianstad och Åhus. Det är endast här efterfrågan är tillräckligt hög för att motivera exploatering, och det är här kommunen koncentrerar sina insatser. Kustprogrammet Längs kusten finns sedan gammalt begränsningar som säger att inga tomter får vara mindre än 1500 m2 och inga hus större än 70 m2 eftersom man inte ville ha permanentbostäder. Dessa gäller fortfarande, men planer finns på att utöka byggrätterna så att hus ska få vara 100 m2. Det nya kustprogrammet vill förtäta tätorterna och utöka byggrätterna, men inte att grönområdena mellan tätorterna skall exploateras. Det har inkommit förslag på det senare, men inga konkreta planer och förmodligen kommer det inte att ske inom överskådlig tid. Man prioriterar Kristianstad och Åhus, och har tillräckliga problem att få folk dit. Figur 4. Utökning av byggrätter längs kusten (Kustprogrammet, 4 Kristianstad kommun) VFTF01 2009-09-21 Utbud och efterfrågan I arbetet med den nya ÖP har man ännu inte någon uppskattning på hur mycket invånarantalet kommer att öka, men visionen är 10 000 nya invånare på 20 år. På senare tid har det byggts ca 100 villor årligen i kommunen, och den takten tycker kommunen är rimlig för att möta efterfrågan. Utöver det kommer 200 lägenheter per år att krävas. Efterfrågan på bostäder i kommunen idag är i princip enbart koncentrerad till tre områden; Kristianstad,
Recommended publications
  • Rätt Fart I Kristianstad
    Rätt fart i Kristianstad Analys av hastighetsgränser för det kommunala vägnätet i Kristianstads kommun, 2011-05-06 Titel: Rätt fart i Kristianstad - Analys av hastighetsgränser för det kommunala vägnätet i Kristianstads kommun, 2011-05-06 Datum: 2011-05-06 Konsult: Atkins Sverige AB Uppdragsledare Atkins: Sinna Broberg Medarbetare Atkins: Simon Randahl, Arnisa Henriksen, Fredrik K Karlsson Projektansvarig hos beställaren: Stefanie Engel 2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND .................................................................................................. 5 2. INLEDNING .................................................................................................... 6 2.1 Uppdrag och metod ....................................................................................... 6 2.2 Arbetsprocessen ............................................................................................ 6 3. NULÄGESBESKRIVNING OCH INVENTERING ................................................... 7 3.1 Väg- och gatunätet idag ................................................................................ 7 3.2 Nuvarande hastighetsbegränsning ................................................................. 7 3.3 Översyn av Trafiknät ....................................................................................... 7 3.4 Kollektivtrafiknät ............................................................................................ 7 3.5 Beskrivning av livsrum (karaktär) ...................................................................
    [Show full text]
  • Roadmap for the Model Site Degeberga Wastewater Treatment Plant Project MORPHEUS 2017 - 2019
    Advanced pharmaceuticals removal from wastewater - Roadmap for the model site Degeberga wastewater treatment plant Project MORPHEUS 2017 - 2019 Lead Authors: Björklund, E., Svahn, O., Kristianstad University, Sweden (Lead partner) Luczkiewicz A., Fudala-Ksiazek S., Jankowska K., Szopinska M. Gdansk University of Technology, Poland Co-authors: Tränckner J., Kaiser A., University of Rostock, Germany Garnaga-Budrė G., Lithuanian EPA; Langas V., Klaipeda University, Lithuania Contact information: [email protected] [email protected] [email protected] Cover photo WWTP Degeberga. Photo: Erland Björklund Key facts of the MORPHEUS project MORPHEUS (Model Areas for Removal of Pharmaceutical Substances in the South Baltic) is a project financed by the European Union Interreg South Baltic Programme. The project duration is January 2017 – December 2019, with a total budget of EUR 1.6 million with a contribution from the European Regional Development Fund of EUR 1.3 million. The project has a total of 7 partners from four countries; Sweden, Germany, Poland and Lithuania: Kristianstad University (Lead Partner) – Sweden, EUCC – The Coastal Union Germany – Germany, University of Rostock – Germany, Gdansk Water Foundation – Poland, Gdansk University of Technology – Poland, Environmental Protection Agency – Lithuania and Klaipeda University – Lithuania. The project also has a total of 11 associated partners from these countries. For additional information on the project and activities please visit the MORPHEUS homepage at: www.morpheus-project.eu The contents of this report are the sole responsibility of the authors and can in no way be taken to reflect the views of the European Union, the Managing Authority or the Joint Secretariat of the South Baltic Cross-border Cooperation Programme 2014-2020.
    [Show full text]
  • Sammanställning Av Kommunens Grönytor, Rapport 2
    Innehåll Sociotopinventering 2015 Inledning 3 21 Fjälkinge 72 Kristianstads kommun Metodik 4 22 Bäckaskog 76 Sociotopinventeringen utgör ett kunskaps- Utvärdering 9 23 Möllebacken 78 underlag till Grönplan 2017 som Teknisk Resultat 10 24 Österäng 80 nämnd beslutat genomföra 2015-02-05. 25 Björkhem, Stafre 84 1 Maglehem 12 Arbetet leds av C4 Teknik, Offentliga 2 Degeberga 16 26 Söder 86 rummet. 3 Huaröd 18 27 Helgedal, Hedentorp 90 Sociotopinventeringen har samordnats av 4 Vitskövle 20 28 Charlottesborg, Vilan 94 utvecklingsstrateg Per Blomberg. 5 Furuboda 22 29 Centrum 99 6 Yngsjö 24 30 Östermalm 105 För inventeringsarbetet har Landskapsarki- 7 Östra Sönnarslöv 26 31 Parkstaden, Egna hem 106 tekt Anna Sunding och Landskapsvetare 8 Everöd 28 32 Norra staden 110 Charlotta Bjurvald projektanställts 10 9 Åhus 30 33 Kulltorp 112 veckor under sommaren 2015. 10 Gärds Köpinge 36 34 Näsby 116 11 Tollarp 38 35 Nosaby 122 Framtagande av kartunderlag har karttek- 12 Linderöd 42 36 Önnestad 124 niker Linda Nilsson vid Stadsbyggnads- 13 Ovesholm 44 37 Vinnö 128 kontoret ansvarat för. 14 Vä/Öllsjö 46 38 Färlöv 130 Applikation har tagits fram och datahante- 15 Norra Åsum 52 39 Balsby 134 ring har skötts av företaget ikoncept. 16 Rinkaby 56 40 Österslöv 136 17 Vanneberga 58 41 Torsebro 140 18 Viby 60 42 Arkelstorp 142 Grön plan 2017 Rapport 2 19 Hammarslund 64 43 Vånga 144 20 Hammar 68 1 Grönplan 2017 Rapport 2 Kunskapsunderlag Sociotopinventering 2 Inledning Kristianstad kommun håller på att ta fram en grönstrategi och en grön- plan för kommunen 2014-2017. Grönplanen fokuserar på de markom- råden och verksamhet som kommunen har rådighet över.
    [Show full text]
  • Turistmål I Kristianstad Kommun Sida 1 Av 4
    Turistmål i Kristianstad kommun Sida 1 av 4 Bo, sova och stanna Bykrogen Österslöv Degeberga Stugby Hotell Vandrarhem Telefon: 044-226000 Telefon: 044-350060 Ivö Camping Rigeleje Camping Campingplatser Campingplatser Telefon: 044-52188 Telefon: 044-351279 Stuga i Arkelstorp Stuga i Arkelstorp/Immeln Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Immeln Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Arkelstorp/Kristianstad Stuga i Biskopsgården/Lönsboda Stugor Stugor Stuga i Brösarp Stuga i Degeberga Stugor Stugor Stuga i Degeberga Stuga i Degeberga Stugor Stugor Stuga i Friseboda/Olseröd Stuga i Furuboda/Yngsjö Stugor Stugor Stuga i Furuboda/Yngsjö Stuga i Gärds Köpinge Stugor Stugor Stuga i Hörröd/Brösarp Stuga i Ivö/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Ivö/kristianstad Stuga i Ivö/Kristianstad Stugor Stugor turistmål.se Ledande på svenska turistmål och aktiviteter - turistmal.se Turistmål i Kristianstad kommun Sida 2 av 4 Stuga i Ivö/Kristianstad Stuga i Ivön/Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Ivösjön/Kristianstad Stuga i Juleboda/Degeberga Stugor Stugor Stuga i Juleboda/Maglehem Stuga i Kristanstad/Österslöv Stugor Stugor Stuga i Kristianstad Stuga i Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Kristianstad Stuga i Kristianstad Stugor Stugor Stuga i Kristianstad/Arkelstorp Stuga i Kristianstad/Färlöv Stugor Stugor Stuga i Kristianstad/Ivösjön Stuga i Kristianstad/Linderödsåsen Stugor Stugor Stuga i Landön Stuga i Lönshult/Brösarp Stugor Stugor Stuga i Nyehusen/Yngsjö Stuga i
    [Show full text]
  • Rapport Vecka 13 (Publicerad 2021-04-07) COVID Symptom Study
    Rapport vecka 13 (publicerad 2021-04-07) COVID Symptom Study Innehåll Bakgrund 2 Metod 2 Etiskt godkännande 4 Aktuell status 4 10 postnummerområden med högst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 31 mars . .6 10 postnummerområden med lägst uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 31 mars . .8 Störst ökning senaste 7 dagarna . 10 Störst minskning senaste 7 dagarna . 12 Kartor 14 Områden med minst 200 aktiva deltagare . 14 Karta över 2-ställiga postnummerområden . 15 Kontaktuppgifter 16 1 Bakgrund Appen COVID Symptom Study utvecklades av forskare och läkare på King’s College London och Guy’s och St Thomas’ sjukhus i London i samarbete med utvecklare på hälsoföretaget Zoe Global Ltd. Appen lanserades i Sverige den 29 april 2020 via ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Lunds universitet ingick den 20 juli ett samarbetsavtal med Uppsala universitet vilket innebär att studien nu drivs av båda dessa universitet. COVID Symptom Study samlar data från för närvarande 205 537 studiedeltagare i Sverige via appen. Förra veckan rapporterade 37 397 personer totalt 165 900 dagsrapporter. Metod Varje dag ombeds studiedeltagarna att via appen rapportera om de känner sig friska eller om de har några sjukdomssymtom. Deltagarna ombeds även ange om de har testats för covid-19 och eventuell relevant behandling de genomgått vid eventuell sjukdom. Baserat på symtomdata har vi tagit fram en sannolikhet för varje person att få positivt PCR-test för covid-19 om personen skulle testas. Beräkningen baseras på de personer som självrapporterat testresultat och symtom i appen från maj till oktober. I varje område beräknas medelvärdet av sannolikheten för covid-19 för aktiva deltagare i området med en modell som är kalibrerad efter Folkhälsomyndighetens PCR-screeningsstudier.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v2 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Kristianstad - SWEDEN Flooded Area Consequences within the AOI la n R iver Highwa y Unit of measurement Affected Total in AOI Vastsverige (25/02/2020 05:14 UT C) Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 25/02/2020 Flooded area ha 4563.1 la n General Information S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Estimated population Number of inhabitants 109398 Sea Sweden Kattegat oarna Area of Interest Transportation Helipad ha 0.0 0.0 Finla nd Delinea tion - Overview ma p 01 L a ke S econda ry R oa d Norwa y Airfield runways km 11.0 12.2 Gulf of Administrative boundaries 07 Bothnia L ong-dista nce ra ilwa y Highways km 0.0 31.7 Blekinge la n S tockholm R egion Primary Road km 0.7 275.2 ! ^ Estonia Cartographic Information Airfield runwa y Secondary Road km 2.6 144.3 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Province Long-distance railways km 1.9 256.8 S ka ne Baltic Sea Helipa d la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Placenames Baltic Sea L ithua nia North Øresund Sydsverige ! Sea 0 3,5 7 14 Pla cena me Germa ny Pola nd Bela rus km Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000 470000 480000 13°20'0"E 13°25'0"E 13°30'0"E 13°35'0"E 13°40'0"E 13°45'0"E
    [Show full text]
  • Arkivbildare Våren 2020 Kristianstad
    Arkivbildare våren 2020 Kristianstad Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllm Förtecknat Bildnings- och Studieorganisationer ABF:s lokalavdelning 1448 i Fjälkinge kommun 1949 1964 - Ja ABF:s lokalavdelning i Kristianstad 1930 1952 - Ja ABF:s lokalavdelning i Tollarp 1946 1947 - Ja Frikyrkliga Studieförbundet i Skåne-Blekinge Nej Studiecirkeln 1824 Vapnet Östra Sönnarslöv Nej Studieförbundet Vuxenskolan avd. 03 Kristianstad Nej Ullstorps Ungdomsförenings bibliotek 1939 1957 - - Ja Önnestads lokalavdelning av SLS Nej Ekonomiska föreningar AB Folkets Hus i Kristianstad 1903 1936 Nej Broby handelsförening Nej Broby konsumtionsförening/Konsum Broby Nej Degeberga byggnadsförening Nej Degeberga konsumtionsförening 1950 1962 2 0,14 Ja EFS-gården Åhus Nej Everöds Arbetares Byggnadsförening u p a 1908 1908 Nej Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllm Förtecknat Folkets Park u p a Kristianstad 1903 1903 Nej Gärds köpinge handelsförening 1920 1931 4 0,2 Ja Kooperativa Föreningen Framtid, Immeln Nej Kooperativa Handelsföreningen Enighet, Torsebro 1909 1909 1 0,03 Ja Kristianstad konsumtionsförening Nej Kristianstad kooperativa handelsförening Nej Kristianstad tryckeriförening u p a 1927 1932 1 0,03 Ja Kulltorps konsumtionsförening Nej Linderöds kooperativa byggnadsförening Nej Missionshemmet Kristianstad Nej Mödraföreningen "Arbetsbiet" AB, Kristianstad 1903 1926 - - Ja Sjuk- och Begravningskassan Syskonringen, Kristianstad 1894 1967 1 0,1 Ja Sjukkassa vid Christianstads boktryckeri aktiebolags tryckeri i 1888 1 0,1 Ja Christianstad
    [Show full text]
  • Integrating Flood Risk Reduction, River Basin and Resilience Management in Planning: a Case Study of Kristianstad, Sweden
    Stockholm Environment Institute, Working Paper 2015-01 Integrating flood risk reduction, river basin and resilience management in planning: A case study of Kristianstad, Sweden Åse Johannessen Stockholm Environment Institute Linnégatan 87D 104 51 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 Fax: +46 8 674 7020 Web: www.sei-international.org Author contact: Åse Johannessen [email protected] Director of Communications: Robert Watt Editors: Marion Davis, Elaine Beebe and Tom Gill Cover photo: Biking and walking on a bridge to the Naturum, in Kristianstad, a flood- proof building on stilts that embodies the concept of living with the water. © Kristianstads kommun/Claes Sandén This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educa- tional or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). About SEI Working Papers: The SEI working paper series aims to expand and accelerate the availability of our research, stimulate discussion, and elicit feedback. SEI working papers are work in progress and typically contain preliminary research, analysis, findings, and recom- mendations. Many SEI working papers are drafts that will be subsequently revised for a refereed journal or book. Other papers share timely and innovative knowledge that we consider valuable and policy-relevant, but which may not be intended for later publication. Acknowledgements The author is grateful for the support of the Swedish Board of Agriculture (SJV), which provided funding for this report and associated workshop.
    [Show full text]
  • Trafikplan Kristianstads Kommun Har Haft Stöd Av Teknikkonsulten 29 Trafikplan Tas Fram Med Handlingsplaner För Olika Åtgärderna Äskas I Budgetprocessen
    ORGANISATION Projektledare: Ledningsgrupp: Åsa Hammarstedt, Miljö- och Christel Jönsson, kommundirektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Arbetsgrupp: Anders Magnusson, utvecklingsledare, Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Wetteström, chef Biosfärenheten, Åsa Hammarstedt, strategisk trafikplanerare, Miljö- Kommunledningskontoret Linda Nilsson, gis-ingenjör, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Danielsson, förvaltningchef, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Risberg, infrastukturstrateg, Kommunledningskontoret (tom juni 2017) Bengt Olsson, förvaltningschef, C4 Teknik Ulrika Åkesson, enhetschef, C4 Teknik Politisk styrgrupp: 2016) Carl Almström, trafikingengör, C4 Teknik (tom dec Kommunstyrelsens presidium Byggnadsnämndens presidium Emelie Nyman, trafikingenjör C4 Teknik Tekniska nämndens presidium Egzon Ferati, trafikingenjör C4 Teknik Foto:Per Blomberg och Cecilia Sandén, Kristianstads Konsultstöd: Ramböll Sverige AB kommun, om inget annat anges. Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 4 Förutsättningar 7 ÖVERGRIPANDE INSATSER 9 Mobilitet och beteendepåverkan 10 Utredningar och styrdokument 12 STADEN 13 Sammanfattning av åtgärder i staden 14 Stadens förutsättningar 16 Trafiksäkerhet 17 Gång 23 Cykel 26 Kollektivtrafik 33 Biltrafik 38 Bilparkering 45 Cykelparkering 49 KOMMUNEN 51 Resor mellan orterna 52 Basorterna 60 Tätorterna 70 KONSEKVENSEROCHUPPFÖLJNING 89 Konsekvenser 90 Uppföljning 91 INLEDNING 3 Bakgrund SYFTE OCH PROCESS TRAFIKPLANENS UPPLÄGG finns med i trafikplanen tar
    [Show full text]
  • Sweden Kristianstad Vattenrikke.Pub
    Sweden Kristianstad Vattenrikke Ecological characteristics: The Biosphere Reserve is in Skåne, BR KristianstadVattenrikke © the southernmost of Sweden´s pro- vinces. The area includes the lower drainage basin of the River Helge å in the Municipality of Kristianstad and the coastal waters of Hanöbuk- ten Bay, which forms part of the Baltic Sea. It covers 100 000 ha and contains within its boundaries land- scapes and biological values of re- gional, national and international importance. At the heart of the entire area, extending north © Kristianstad Vattenrikke BR to south, is an expanse of rich wetlands of international importance (The Helgeån Ramsar Site). Other examples of Declaration date: 29 June 2005 biotopes that are classified as possessing high biological Surface area: 104,375 ha values of international and national importance include Administrative division: The Municipality of Kristianstad stretches of running water, broadleaf forests and the sandy grasslands formerly managed under a rotational system of cultivation and falllow. Within all of these landscapes and Human activities: ecosystems there are areas af varying extent wich possess such high values that they form a part of the European To make more acess for visitors we have created more than Union´s Natura 2000 network. There are also about 15 20 visitor sites in the reserve. Some have birdwatching nature reserves here. towers, other have boardwalks or outdoor museums. Arkelstorp Bjärlöv Österslöv Färlöv Balsby Önnestad Bäckaskog Fjälkinge Kristianstad Viby Vä Ov esholm Norra Åsum Rinkaby Gärds Köpinge Linderöd Tollarp Åhus Ev eröd Östra Sönnarslöv Y ngsjö Vittsköv le Huaröd Degeberga © Kristianstad Vattenrikke BR KristianstadVattenrikke © Contact information: www.vattenriket.kristianstad.se Address: Biosphere office Kristianstads Vattenrike Kristianstads kommun S-291 80 Kristianstad SWEDEN tel.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v1 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Flooded Area la n Kristianstad - SWEDEN R iver Highwa y Vastsverige (28/02/2020 16:52 UT C) Consequences within the AOI Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 28/02/2020 Unit of measurement Affected Total in AOI la n Previous Flooded Area S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Sweden (25/02/2020 05:14 UT C) Sea Flooded area ha 1711.8 Kattegat oarna Delinea tion MONIT 01 - Overview ma p 01 Finla nd L a ke S econda ry R oa d Estimated population Number of inhabitants 109398 Norwa y General Information Gulf of Transportation Helipad ha 0.0 0.0 07 Bothnia Area of Interest L ong-dista nce ra ilwa y Blekinge la n Airfield runways km 0.0 12.2 S tockholm ! ^ Estonia Cartographic Information Ima ge Footprint Airfield runwa y Highways km 0.0 31.7 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Primary Road km 0.0 275.2 S ka ne Baltic Sea Administrative boundaries Helipa d Secondary Road km 0.0 144.3 la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Baltic Sea L ithua nia R egion Long-distance railways km 0.0 256.8 North Øresund Sydsverige Sea 0 3.5 7 14 Germa ny Pola nd Bela rus km Province Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Placenames Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± ! Pla cena me km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000
    [Show full text]
  • Bridging the Floods – the Role of Social Learning for Resilience Building in Urban Water Services 2017
    ÅSE JOHANNESSENÅSE Bridging the floods of socialrole – The learningfor resilience building in urban water services 2017 Bridging the floods The role of social learning for resilience building Sustainable urban development depends on urban “resilience” to cope with, in urban water services and adapt to an increasing global water crisis created by multiple pressures that ÅSE JOHANNESSEN include flooding, scarcity and pollution. However, these pressures are managed FACULTY OF ENGINEERING | LUND UNIVERSITY by different working areas divided by institutional structures and applying different approaches and practices. This thesis investigates the role of social learning in improving urban resilience, and understanding what this means in the context of urban water services (drinking water, sanitation and drainage). Lund University Faculty of Engineering Division of Risk Management and Societal Safety 533511 ISBN 978-91-7753-351-1 ISRN LUTVDG/TVRH - 1003 - SE 789177 9 Bridging the floods The role of social learning for resilience building in urban water services Åse Johannessen DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculty Of Engineering, Lund University, Sweden. To be defended at Division of Risk Management and Societal Safety Lecture hall V:D, Friday 8th September 2017, at 09.00 hr. Faculty opponent Hrund Ó. Andradóttir Organization Document name LUND UNIVERSITY DOCTORAL DISSERTATION Faculty of Engineering, Division of Risk Date of issue Management and Societal Safety 2017–08-15 Author: Åse Johannessen Title and subtitle: Bridging the floods - The role of social learning for resilience building in urban water services Abstract The development of cities is increasingly threatened by a worldwide water crisis. Urban water services (including drinking water, sanitation and drainage) are facing complex and multiple pressures, which are becoming increasingly frequent and severe.
    [Show full text]