Hammarslund 2:1 Nosaby Socken, Kristianstad Kommun Arkeologisk Utredning Steg 2, 2014

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Hammarslund 2:1 Nosaby Socken, Kristianstad Kommun Arkeologisk Utredning Steg 2, 2014 Rapport 2014:53 Hammarslund 2:1 Nosaby socken, Kristianstad kommun Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Thomas Linderoth Rapport 2014:53 Hammarslund 2:1 Nosaby socken, Kristianstad kommun Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Thomas Linderoth - Hammarslund 2:1, Nosaby socken Kristianstads kommun Skåne län Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se © 2014 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:53 Omslag: Del av undersökningsytan, mot nordväst. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och exploateringssituation 5 Naturgeografiska förutsättningar 5 Aktuell fornlämningssituation 6 Antikvariska förutsättningar och bevarandeintressen 7 Tidigare undersökningar 7 Skälen och målsättningen med utredningen 8 Metod och genomförande 8 Utredningsresultat 8 Anläggningar 8 Fynd 9 Arkeologisk potential och förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga: 13 Fig. 1 (vänster). Karta över Skånes kommuner med läget för det aktuella arbetet i Kristianstads kommun markerat. Fig. 2 (nedan). Utredningsområdet i Hammarslund. Sammanfattning Den arkeologiska utredningen inom den aktuella delen av fas- tigheten Hammarslund 2:1 föranleddes av att Kristianstad kom- mun planerar att bebygga området. Enligt beslut av länsstyrelsen 2014-03-11 (Lst dnr 431-845-13) tilldelades Sydsvensk Arkeo- logi AB uppdraget. Utredningen skedde, på grund av sådd gröda, i två omgångar, dels i mitten av maj, dels den 28 juli. Den totala undersökningsytan var cirka 105 000 m2 och sammanlagt drogs 60 sökschakt med grävmaskin. Den undersökta ytan var omkring 2 300 m2, vilket motsvarade omkring 2 % av området. Området var ganska flackt, men det fanns en hel del mindre för- höjningar. Undergrunden bestod av sand eller grusig sand, men bitvis, speciellt i väster, fanns även leriga partier. Antalet an- läggningar var dock lågt och bestod av fem stolphål, två gropar och två härdar samt ett kulturlager. Vid den första etappen, som motsvarade cirka 2/3 av området gjordes även en metalldetekte- ring. Denna gav tolv fynd bestående av bland annat bronsbläck och muskötkulor, men det fanns även en silverring och en knapp samt en bit slagg. Dessa fynd var svårdaterade, men härstammar troligen från historisk tid. På grund av det magra resultatet från den första etappen drogs ett mindre antal schakt under den andra etappen och metalldetektering ansågs inte nödvändig. På grund av det magra resultatet förordas inga vidare arkeologiska åtgär- der. Bakgrund och exploateringssituation Sydsvensk Arkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut (Lst nr: 431-845-13) gjort en arkeologisk ut- redning inom del av fastigheten Hammarslund 2:1 i Nosaby socken i Kristianstad kommun. Denna rapport är ett led i Läns- styrelsens handläggning av ärendet och föreliggande rapport är utformad i enlighet med direktiv i myndighetens förfrågnings- underlag och beslut. Bakgrunden till det aktuella arbetet är att Kristianstad kommun har för avsikt att exploatera och bebygga den aktuella ytan, som är cirka 105 000 m2. Marken består idag av odlad åkermark, vilket var orsak till att arbetet delades upp i två etapper. Närom- rådet i väster är bebyggt med villor och norr om finns motorväg. Naturgeografiska förutsättningar Under stenåldern påverkade havsnivåförändringarna den flacka Kristianstadslätten och den havsvik som sträckte sig in under stora delar av senmesolitikum gjorde att området hade en mari- tim prägel (Edring 2005; Andersson & Balic 2007). Området Arkeologisk utredning, steg 2, inom Hammarslund 2:1 | 5 kring Hammar präglas av staden Kristianstads utbyggnad under senare delen av 1900-talet. De stora dikningsföretagen och sjö- sänkningarna under 1700- och 1800-talen har gjort att landskap- et på Kristianstadslätten förändrats radikalt jämfört med situat- ionen för ett par hundra år sedan (Magnusson 1981). Den stora sjösänkningen på 1860-talet, då hela den forna Nosabysjön val- lades in och pumpades ut, har medfört att det nuförtiden inte finns kvar någon naturlig barriär mellan Kristianstad och Ham- mar (Cederberg 2000). Det aktuella exploateringsområdet är beläget i Hammarslund strax öster om Kristiandstad stad, ca 1,2 km nordöst om Hammarsjön som är, respektive var, en del av Helgeåns vattensystem. Landskapet är relativt flackt med svag sluttning ner mot Hammarsjön och höjden är som högst 4-5 m.ö.h. Inom området kunde vid besiktning av ytan konstateras ett par mindre förhöjningar mot västra och sydvästra kanten. Jordarterna utgörs av morän, finmo och glacial lera. Litorinaha- vets transgressionsmaximum i denna del av Skåne ligger kring 7,5 m över dagens havsyta och därmed kan det konstateras att den aktuella ytan kan ha legat i ett strandnära läge under delar av mesolitikum och neolitikum. Aktuell fornlämningssituation Den aktuella ytan är belägen centralt på Kristianstadslätten. Inom närområdet finns en påtaglig koncentration av registrerade fornlämningar. Fornlämningsbilden präglas i hög grad av under mark dolda boplatser och fyndplatser från förhistorisk tid, som identifierats genom inventering och vid markarbeten av olika slag (FMIS). Kunskapsläget kring mesolitiska lämningar i området är magert. Ett antal fyndplatser, boplatser och gravar i direkt närhet till sjöar, kusten och vattendrag i andra delar av Kristianstadsslätten visar dock att det generellt sett finns anledning att förvänta sig mesolitiska lämningar i de vattennära lägena (Althin 1954; Karsten & Nilsson 2006; Edring 2005, 2008b). Under tidig- och mellanneolitikum utgör den västra delen av Villands härad en mycket rik och tätt befolkad bygd (Edring 2005). Den mellanneolitiska gropkeramiska kulturen återfinns på Kristianstadslätten i hög grad i liknande, vattennära lägen som de mesolitiska boplatserna (Andersson 2007 s. 318f). Villands härad var tydligt präglad av vattnet även under brons- åldern och stora delar av området låg vattennära (se t.ex. Arturs- son & Björk 2007:325). Det finns i de flesta fall en tydlig kontinuitet över flera tidspe- rioder på de boplatser som undersökts, från senneolitikum till 6 | Arkeologisk utredning, steg 2, inom Hammarslund 2:1 romersk järnålder. Särskilt tydlig är kontinuiteten mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder (Björk 2007:35). Den äldre järnåldern präglas av samma tydliga kontinuitet i form av både boplatser och gravar. Ungefär 200 m öster om undersökningsytan finns en registrerad boplats, Nosaby 119:1, som har daterats till stenålder, bronsålder och järnålder. Cirka 250 m nordost om ytan finns boplatsen No- saby 91:1 med samma datering. Ytterligare två boplatser från samma perioder finns omkring 600 m sydost om undersök- ningsytan, Nosaby 87:1 och 88:1. Knappt 500 m sydost finns också ett registrerat fynd av en spetsnackig yxa. Dessutom lig- ger Hammarsbys bytomt/gårdstomt, Nosaby 162, cirka 400 m öster om undersökningsplatsen (FMIS). Denna by nämns redan år 1509. Antikvariska förutsättningar och beva- randeintressen Den aktuella undersökningsytan ligger i ett fornlämningsrikt landskap och är omgivet av redan kända lämningar, varav flera är undersökta. Den rika fornlämningsbilden talade för att okända under mark dolda fornlämningar skulle kunna komma att berö- ras. Tidigare undersökningar År 2008 gjordes en förundersökning, cirka 200 m norr om den planerade undersökningsytan, på en yta som innefattade Nosaby 159:1, 157:1, 90:1 och mellan liggande ytor. Västra delen (No- saby 159:1) daterades till yngre järnålder, i norr fanns en boplats (Nosaby 157:1) som preliminärt daterades till bronsålder/äldre järnålder och yngre järnålder/medeltid. Det sydöstra hörnet (No- saby 90:1) innehöll en boplats som daterades till förhistorisk tid där åtminstone folkvandringstid och vendeltid var represente- rade (Edring 2008). Nosaby 90:1 blev 2010 föremål för en arkeologisk slutunder- sökning och det påträffades 14 långhus, omfattande kulturlager, gropar, härdar, två gravar, spår av lövknivstillverkning, samt en rad andra fynd och lämningar. Lämningar och fynd kan dateras från mellanneolitikum till vikingatid. Majoriteten av materialet kan dateras till den senare delen av bronsåldern, men tidig ven- deltid utgör också ett påtagligt inslag. År 2011 slutundersöktes Nosaby 157: 1 varvid det påträffades tre långhus, en gravmiljö med bl.a. en skeppssättning, ett verkstadsområde, och en rad Arkeologisk utredning, steg 2, inom Hammarslund 2:1 | 7 andra fynd och lämningar. Materialet spänner från neolitikum och in i tidigmodern tid, men med en tyngdpunkt i yngre järnål- der (Helgesson, Fabech, Linderoth & Skoglund 2014). Skälen och målsätningen med utred- ningen Skälen till utredningen var att Kristianstad kommun planerar att bebygga området. I undersökningsplan och beslut angavs att den arkeologiska ut- redningen skulle klargöra fornlämningssituationen – d.v.s. om och var under mark dolda fornlämningar berörs av den plane- rade exploateringen. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningars karaktär, utbredning, datering och bevarande- förhållanden. Metod och genomförande Vid undersökningen utfördes först en metalldetektering inom det östra området av Jonas Paulsson (se bilaga 1). Därefter gjordes en schaktgrävning med grävmaskin inom området. Schakten och påträffade anläggningar mättes in med nätverks-GPS och inför- des sedan i Intrasis. De påträffade metallfynden togs tillvara och registrerades i Intrasis. Undersökningsarbetet fotodokumentera- des. Utredningsresultat Vid
Recommended publications
  • Sammanställning Av Kommunens Grönytor, Rapport 2
    Innehåll Sociotopinventering 2015 Inledning 3 21 Fjälkinge 72 Kristianstads kommun Metodik 4 22 Bäckaskog 76 Sociotopinventeringen utgör ett kunskaps- Utvärdering 9 23 Möllebacken 78 underlag till Grönplan 2017 som Teknisk Resultat 10 24 Österäng 80 nämnd beslutat genomföra 2015-02-05. 25 Björkhem, Stafre 84 1 Maglehem 12 Arbetet leds av C4 Teknik, Offentliga 2 Degeberga 16 26 Söder 86 rummet. 3 Huaröd 18 27 Helgedal, Hedentorp 90 Sociotopinventeringen har samordnats av 4 Vitskövle 20 28 Charlottesborg, Vilan 94 utvecklingsstrateg Per Blomberg. 5 Furuboda 22 29 Centrum 99 6 Yngsjö 24 30 Östermalm 105 För inventeringsarbetet har Landskapsarki- 7 Östra Sönnarslöv 26 31 Parkstaden, Egna hem 106 tekt Anna Sunding och Landskapsvetare 8 Everöd 28 32 Norra staden 110 Charlotta Bjurvald projektanställts 10 9 Åhus 30 33 Kulltorp 112 veckor under sommaren 2015. 10 Gärds Köpinge 36 34 Näsby 116 11 Tollarp 38 35 Nosaby 122 Framtagande av kartunderlag har karttek- 12 Linderöd 42 36 Önnestad 124 niker Linda Nilsson vid Stadsbyggnads- 13 Ovesholm 44 37 Vinnö 128 kontoret ansvarat för. 14 Vä/Öllsjö 46 38 Färlöv 130 Applikation har tagits fram och datahante- 15 Norra Åsum 52 39 Balsby 134 ring har skötts av företaget ikoncept. 16 Rinkaby 56 40 Österslöv 136 17 Vanneberga 58 41 Torsebro 140 18 Viby 60 42 Arkelstorp 142 Grön plan 2017 Rapport 2 19 Hammarslund 64 43 Vånga 144 20 Hammar 68 1 Grönplan 2017 Rapport 2 Kunskapsunderlag Sociotopinventering 2 Inledning Kristianstad kommun håller på att ta fram en grönstrategi och en grön- plan för kommunen 2014-2017. Grönplanen fokuserar på de markom- råden och verksamhet som kommunen har rådighet över.
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v2 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Kristianstad - SWEDEN Flooded Area Consequences within the AOI la n R iver Highwa y Unit of measurement Affected Total in AOI Vastsverige (25/02/2020 05:14 UT C) Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 25/02/2020 Flooded area ha 4563.1 la n General Information S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Estimated population Number of inhabitants 109398 Sea Sweden Kattegat oarna Area of Interest Transportation Helipad ha 0.0 0.0 Finla nd Delinea tion - Overview ma p 01 L a ke S econda ry R oa d Norwa y Airfield runways km 11.0 12.2 Gulf of Administrative boundaries 07 Bothnia L ong-dista nce ra ilwa y Highways km 0.0 31.7 Blekinge la n S tockholm R egion Primary Road km 0.7 275.2 ! ^ Estonia Cartographic Information Airfield runwa y Secondary Road km 2.6 144.3 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Province Long-distance railways km 1.9 256.8 S ka ne Baltic Sea Helipa d la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Placenames Baltic Sea L ithua nia North Øresund Sydsverige ! Sea 0 3,5 7 14 Pla cena me Germa ny Pola nd Bela rus km Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000 470000 480000 13°20'0"E 13°25'0"E 13°30'0"E 13°35'0"E 13°40'0"E 13°45'0"E
    [Show full text]
  • Integrating Flood Risk Reduction, River Basin and Resilience Management in Planning: a Case Study of Kristianstad, Sweden
    Stockholm Environment Institute, Working Paper 2015-01 Integrating flood risk reduction, river basin and resilience management in planning: A case study of Kristianstad, Sweden Åse Johannessen Stockholm Environment Institute Linnégatan 87D 104 51 Stockholm Sweden Tel: +46 8 674 7070 Fax: +46 8 674 7020 Web: www.sei-international.org Author contact: Åse Johannessen [email protected] Director of Communications: Robert Watt Editors: Marion Davis, Elaine Beebe and Tom Gill Cover photo: Biking and walking on a bridge to the Naturum, in Kristianstad, a flood- proof building on stilts that embodies the concept of living with the water. © Kristianstads kommun/Claes Sandén This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educa- tional or non-profit purposes, without special permission from the copyright holder(s) provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or other commercial purpose, without the written permission of the copyright holder(s). About SEI Working Papers: The SEI working paper series aims to expand and accelerate the availability of our research, stimulate discussion, and elicit feedback. SEI working papers are work in progress and typically contain preliminary research, analysis, findings, and recom- mendations. Many SEI working papers are drafts that will be subsequently revised for a refereed journal or book. Other papers share timely and innovative knowledge that we consider valuable and policy-relevant, but which may not be intended for later publication. Acknowledgements The author is grateful for the support of the Swedish Board of Agriculture (SJV), which provided funding for this report and associated workshop.
    [Show full text]
  • Kristianstads Vapen Med Christian 4.S Monogram (Wikipedia Commons)
    VFTF01 2009-09-21 Kommunanalys Figur 1. Kristianstads vapen med Christian 4.s monogram (Wikipedia commons) Karl Falck, Joakim Ohlsson, Gustav Svebring, Jesper Wern (Grupp 3) VFTF01 2009-09-21 Innehållsförteckning Kommuninfo ................................................................................................................................................. 1 Arbete och inkomst ................................................................................................................................... 1 Arbetslöshet .............................................................................................................................................. 1 Högskolan .................................................................................................................................................. 2 Kommunalskatt ......................................................................................................................................... 2 Pendling .................................................................................................................................................... 2 Tobins Q .................................................................................................................................................... 2 Förbindelser .............................................................................................................................................. 2 Planer ...........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Trafikplan Kristianstads Kommun Har Haft Stöd Av Teknikkonsulten 29 Trafikplan Tas Fram Med Handlingsplaner För Olika Åtgärderna Äskas I Budgetprocessen
    ORGANISATION Projektledare: Ledningsgrupp: Åsa Hammarstedt, Miljö- och Christel Jönsson, kommundirektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningskontoret Arbetsgrupp: Anders Magnusson, utvecklingsledare, Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Wetteström, chef Biosfärenheten, Åsa Hammarstedt, strategisk trafikplanerare, Miljö- Kommunledningskontoret Linda Nilsson, gis-ingenjör, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Danielsson, förvaltningchef, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Martin Risberg, infrastukturstrateg, Kommunledningskontoret (tom juni 2017) Bengt Olsson, förvaltningschef, C4 Teknik Ulrika Åkesson, enhetschef, C4 Teknik Politisk styrgrupp: 2016) Carl Almström, trafikingengör, C4 Teknik (tom dec Kommunstyrelsens presidium Byggnadsnämndens presidium Emelie Nyman, trafikingenjör C4 Teknik Tekniska nämndens presidium Egzon Ferati, trafikingenjör C4 Teknik Foto:Per Blomberg och Cecilia Sandén, Kristianstads Konsultstöd: Ramböll Sverige AB kommun, om inget annat anges. Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 4 Förutsättningar 7 ÖVERGRIPANDE INSATSER 9 Mobilitet och beteendepåverkan 10 Utredningar och styrdokument 12 STADEN 13 Sammanfattning av åtgärder i staden 14 Stadens förutsättningar 16 Trafiksäkerhet 17 Gång 23 Cykel 26 Kollektivtrafik 33 Biltrafik 38 Bilparkering 45 Cykelparkering 49 KOMMUNEN 51 Resor mellan orterna 52 Basorterna 60 Tätorterna 70 KONSEKVENSEROCHUPPFÖLJNING 89 Konsekvenser 90 Uppföljning 91 INLEDNING 3 Bakgrund SYFTE OCH PROCESS TRAFIKPLANENS UPPLÄGG finns med i trafikplanen tar
    [Show full text]
  • Kristianstad
    E GL IDE number: N/A Activa tion ID: EMS R 427 Va stra Gota la nds m J onkopings la n a Int. Cha rter ca ll ID: N/A Product N.: 07KR IS T IANS T AD, v1 Legend la n n Crisis Information Hydrography Transportation Ka lma r Flooded Area la n Kristianstad - SWEDEN R iver Highwa y Vastsverige (28/02/2020 16:52 UT C) Consequences within the AOI Ha lla nds Smaland Flood - Situation as of 28/02/2020 Unit of measurement Affected Total in AOI la n Previous Flooded Area S trea m Prima ry R oa d Kronobergs la n Norwemgianed Sweden (25/02/2020 05:14 UT C) Sea Flooded area ha 1711.8 Kattegat oarna Delinea tion MONIT 01 - Overview ma p 01 Finla nd L a ke S econda ry R oa d Estimated population Number of inhabitants 109398 Norwa y General Information Gulf of Transportation Helipad ha 0.0 0.0 07 Bothnia Area of Interest L ong-dista nce ra ilwa y Blekinge la n Airfield runways km 0.0 12.2 S tockholm ! ^ Estonia Cartographic Information Ima ge Footprint Airfield runwa y Highways km 0.0 31.7 Nordsja ella nd Kristia nsta d ( Skagerrak Primary Road km 0.0 275.2 S ka ne Baltic Sea Administrative boundaries Helipa d Secondary Road km 0.0 144.3 la n L a tvia 1:170000 Full color A1, 200 dpi resolution Denma rk Baltic Sea L ithua nia R egion Long-distance railways km 0.0 256.8 North Øresund Sydsverige Sea 0 3.5 7 14 Germa ny Pola nd Bela rus km Province Sjaelland Grid: W GS 1984 UT M Z one 33N ma p coordina te system Placenames Bornholm 30 T ick ma rks: W GS 84 geogra phica l coordina te system ± ! Pla cena me km 400000 410000 420000 430000 440000 450000 460000
    [Show full text]
  • Bridging the Floods – the Role of Social Learning for Resilience Building in Urban Water Services 2017
    ÅSE JOHANNESSENÅSE Bridging the floods of socialrole – The learningfor resilience building in urban water services 2017 Bridging the floods The role of social learning for resilience building Sustainable urban development depends on urban “resilience” to cope with, in urban water services and adapt to an increasing global water crisis created by multiple pressures that ÅSE JOHANNESSEN include flooding, scarcity and pollution. However, these pressures are managed FACULTY OF ENGINEERING | LUND UNIVERSITY by different working areas divided by institutional structures and applying different approaches and practices. This thesis investigates the role of social learning in improving urban resilience, and understanding what this means in the context of urban water services (drinking water, sanitation and drainage). Lund University Faculty of Engineering Division of Risk Management and Societal Safety 533511 ISBN 978-91-7753-351-1 ISRN LUTVDG/TVRH - 1003 - SE 789177 9 Bridging the floods The role of social learning for resilience building in urban water services Åse Johannessen DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculty Of Engineering, Lund University, Sweden. To be defended at Division of Risk Management and Societal Safety Lecture hall V:D, Friday 8th September 2017, at 09.00 hr. Faculty opponent Hrund Ó. Andradóttir Organization Document name LUND UNIVERSITY DOCTORAL DISSERTATION Faculty of Engineering, Division of Risk Date of issue Management and Societal Safety 2017–08-15 Author: Åse Johannessen Title and subtitle: Bridging the floods - The role of social learning for resilience building in urban water services Abstract The development of cities is increasingly threatened by a worldwide water crisis. Urban water services (including drinking water, sanitation and drainage) are facing complex and multiple pressures, which are becoming increasingly frequent and severe.
    [Show full text]
  • Välkommen Till Kristianstads BOKBUSS
    Välkommen till Kristianstads BOKBUSS Sommar- tidtabell 26 juni - 17 aug 2017 Det mobila biblioteket välkommen till BOKBUSSEN! Du lånar precis som på ett vanligt bibliotek. Kristianstads bokbuss har drygt 3 000 böcker som efterhand byts mot nya. Här finns böcker för barn, ungdomar och vuxna. Hittar du inte den bok du söker, försöker vi självklart få tag på den åt dig. Vi står gärna till tjänst med tips om bra läsning. Du har genom bokbussen tillgång till hela Skåne Nordosts mediebestånd. Du kan också låna tidskrifter, ljudböcker och CD-skivor. För den som är synskadad eller har svårt att läsa går det att beställa böcker med stor stil och talböcker. Kom som du är — det kostar inget att låna. Kontakta oss i god tid om du vill beställa något särskilt. Tel. 044 - 13 67 16 E-post: [email protected] SOMMARHÅLLPLATSER Balsby ons udda Norra Strö tors udda Barum ons udda Norra Åsum ons jämn Bjärlöv tor udda Nyehusen: Furubodav. mån Bäckaskog ons udda Olseröds sommarby tis Finlandshusen ons jämn Olseröd gamla skolan tis jämn Fjälkestad tors udda Oppmanna tors udda Furuboda mån Rinkaby tis udda Fårabäck ons udda Skeppsvägen mån Gringelstad ons jämn Skärsnäs tors udda Gärds Köpinge ons jämn Tosteberga ons udda Hammarslund tis udda Torsebro tor udda Helgedal tors jämn Ullstorp tors udda Holmavägen tis Vanneberga ons udda Horna tis udda Viby tis udda Hovby ons jämn Vilans skola tors jämn Huaröd tors jämn Vittskövle tors jämn Härnestad ons jämn Vånga kiosken tors udda Ivö ons udda Yngsjö affären mån udda Juleboda tis Yngsjö Havsbad mån Kiaby ons udda Yngsjö Strand mån Kärrfästorna tis udda Åhuskärr mån jämn Landön ons udda Åsum ons jämn Lillehem tors jämn Åsumtorp ons jämn Maglehem mån Österlia tis jämn Mittelvägen tis Österslöv ons udda Mjönäs tors udda Östra Sönnarslöv tors jämn MÅNDAG varje vecka 26 juni - 14 augusti Yngsjö Havsbad : tennisbanan 12.45 - 13.15 Yngsjö Strand: Ålv./Rönnowsv.
    [Show full text]
  • Scenarioanalys Marknadshyror För Hyreslägenheter I Kristianstad
    Avsedd för Hyresgästföreningen Datum Juni, 2018 SCENARIOANALYS MARKNADSHYROR FÖR HYRESLÄGENHETER I KRISTIANSTAD Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad Rapporten är framtagen på uppdrag av Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 1 2. Inledning - vad är en marknadsmässig nivå på hyror i Kristianstad? 2 2.1 Marknadsmässiga hyror 3 3. Metod 5 3.1 Data 5 3.1.1 Hyresbeståndet 5 3.1.2 Sålda bostadsrätter 6 3.1.3 Hushållens inkomster 6 3.2 Skattningsmetod för marknadshyror 7 3.3 Skattningsmetod för hushållens inkomster 9 3.4 Geografisk indelning 9 4. Nulägesanalys – dagens hyresnivåer 11 5. Resultat: Effekter för hyresnivåer 14 5.1 Hyreshöjning med 11 procent 14 5.2 Skillnader mellan stadsdelar 14 5.3 Skillnader mellan lägenhetstyper 18 6. Resultat: Effekter för hushållens konsumtionsutrymme 20 7. Diskussion 22 7.1 Direkta och indirekta effekter 22 7.2 Skattning av marknadsmässiga hyror och inkomster 22 Referenser Bilaga 1 – Metod Bilaga 2 – Ytterligare figurer och tabeller Marknadshyror för hyreslägenheter i Kristianstad 1. SAMMANFATTNING Rapporten presenterar en analys av vilka hyresnivåer som skulle bli resultatet av att gå över från dagens hyressättningssystem med hyror baserat på bruksvärde till ett radikalt föränd- rat scenario med fri hyressättning. Uppskattningsvis skulle en sådan övergång öka hyrorna i Kristianstad kommun med 11 procent. Hyreshöjningen skulle minska hushållens konsumt- ionsutrymme med cirka 3 procent. Hyror i Sverige bestäms i dag utifrån en bostads bruksvärde, vilket brukar definieras som lägen- hetens praktiska värde för hyresgästerna. Bruksvärdet avgörs i kollektiva förhandlingar mellan hyresmarknadens parter, med möjlighet till prövning. Under åren har röster hörts för att ändra bruksvärdesystemet.
    [Show full text]
  • Miljökonsekvensbeskrivn
    ILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING M till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. del av Kristianstad, Kristianstads kommun GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-16, Dnr 07-0032:12 TITEL: Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för Hammar 9:151, m.fl. DATUM: 2012-10-17, reviderad 2013-09-17 STATUS: MKB - tillhörande detaljplanens granskningshandling MEDVERKANDE KONSULTER, SWECO Uppdragsledare: Anna Svensson MKB-samordnare: Cecilia Lindgard, revideringar Rebecca Martinsson Oberoende granskare: Lovisa Bjarting Teknikområdesansvariga: Trafik, Buller, Luft; Malin Zetterqvist Geoteknik; Håkan Lindgren Dagvatten/VA; Lovisa Larsson. Dagvatten/Landskap: Anna Svensson. KRISTIANSTAD KOMMUN Ansvarig Kristianstad kommun: Lars Carlsson Stadsbyggnadskontoret: Marie Nilsson-Shehata, Kerstin Mossberg Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplanen för Hammar 9:151, del av Hammarshus m.fl. och upprättas som ett led i att bedöma hur en utbyggnad i enlighet med föreslagen detaljplan påverkar miljön utifrån ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter. Detaljplanearbetet för Hammarshus påbörjades under hösten år 2011 med utgångspunkt att möjliggöra för ett nytt handelsområde, en ny infart till Kristianstad stad och förtäta stadsdelen Hammar med ytterligare bostadsbebyggelse. De bakomliggande intentionerna till detaljplanen finns presenterade sedan tidigare i den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett fristående dokument men bör dock läsas tillsammans med de övriga planhandlingarna för att få helhetsförståelse
    [Show full text]
  • Bostäder För Alla (Pdf)
    Så söker du bostad eller bilplats + FÖRTECKNING ÖVER ABK:S BOSTÄDER kallat ”etapp”). Speciellt för nyproduktion är också att Så söker du du måste rangordna dina val. Har du högst köpoäng på flera av de bostäder du sökt, blir du erbjuden den som du rangordnat högst. När du blir erbjuden en bostad i ett 1. Ställ dig i kö nyproduktionsprojekt kommer dina övriga ansökningar i just den etappen att hamna sist i kön, oavsett om du väljer Alla kan stå i ABKs kö. Det är kostnadsfritt, men för att att tacka ja eller nej. skriva kontrakt måste du vara myndig. Är du registrerad men saknar egen internetuppkoppling Registrera dig på Mina sidor på www.abk.se. Behöver du kan du söka genom att besöka eller ringa Kundcenter. hjälp är du välkommen att kontakta Kundcenter (se sista sidan). Är du ABK-hyresgäst anger du vid registrering ditt lägen- 4. Gå på visning hetsnummer (finns på ditt kontrakt eller din hyresavi). De sökande som har högst köpoäng när ansökningstiden Från och med den dag du registrerar dig räknas varje dag gått ut bjuds in på visning och måste därefter tacka ja i kön som ett köpoäng, hur många poäng du har ser du på eller nej inom utsatt tid. Mina sidor. Om flera tackar ja går objektet till den med högst kö poäng. Om du tackat ja till objektet behöver vi få kontakt med dig 2. Uppdatera din så fort som möjligt efter sista svarsdatum. Vi söker dig med de uppgifter du själv registrerat. Om vi inte kan nå registrering i kön dig går vi vidare till andra intressenter.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]