European Journal of Literary Studies
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
ƘÊNƧ Revistë E Përvitshme Kritike
In memoriam Arshi Pipa ƘÊNƧ revistë e përvitshme kritike I • 2017 KÊNS • Tiranë • •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• ᴥ •ᴥ• KÊNS ‐ I/2017 ▪ revistë e përvitshme kritike ▪ Numër kushtue Arshi Pipës, me rastin e 20-vjetorit të ndamjes nga jeta Botues: Lisandri & Aristea Kola Kryeredaktore: Aristea Kola Zv/kryeredaktor: Fra Censor Ambrozi Komisia shkencore: Arben Prendi, Çezarin Toma, Dhurata Shehri, Edlira Tonuzi, Marsel Nilaj, Persida Asllani, Vinçens Marku, Vjollca Osja Në ballinë: Wassily Kandisky, Rrathë në rreth, 1923 Karikatura Milman Parry dhe Salih Ugljanin: Endri Beqo E-mail: [email protected] Copyright: Lisandri & Aristea Kola Pjetër Budi, Nd. 112/1/24 Tirana, Albania Zip code 1001 ISSN: 2521-7348 KÊNS Tiranë, korrik 2017 KÊNS arshi Pipa KÊNS1920-1997 • Sesioni I / Pipa Opus Parathanie ARISTEA KOLA Rreth tematikës dhe klasifikimit të saj në sonetin e Arshi Pipës ARSHI PIPA Rapsodë shqiptarë në serbokroatisht: cikli epik i kreshnikëve DHURATA SHEHRI Arshi Pipa lexon letërsinë bashkëkohore EDLIRA TONUZI Nòesis noeseos... LISANDRI KOLA Modeli i erotizmit simbas Arshi Pipës tek poezia ‘Epsh’ përmes procedimesh figuracionale MARSEL NILAJ Politika e jashtme shqiptare në vitet 1945-1990, në optikën analitike të Arshi Pipës, dhe burimeve të vendeve perëndimore MUHAMET HAMITI Pamje e letërsisë shqipe në studimet e Arshi Pipës PERSIDA ASLLANI & DHURATA SHEHRI Pipa, lexuesiKÊNS i përjetshëm i Milosaos Parathanie Revista Kêns po i paraqitet publikut shqiptar nëpërmjet nji platforme online, si organ i përvitshëm kritik. Ky numër i parë i kësaj reviste i kushtohet Arshi Pipës, meqenëse në muejin korrik të 2017-s shënohet dhe 20-vjetori i vdekjes së këtij autori e personaliteti. -
Enver Hoxhas Styre, Men Blev Samtidig Overvåget, Hvilket Shaban Sinani Har Dokumenteret
Kadaré-links • http://bjoerna.net/Kadare/Kadare-WIKI-060905.pdf • http://bjoerna.net/Kadare/Om-Ufuldendt-April.pdf • http://bjoerna.net/Agolli/Agolli-WIKI-060906.pdf • http://bjoerna.net/Agolli/artikler.pdf • http://bjoerna.net/Agolli/TT-interview-2006.pdf • http://bjoerna.dk/kort/Albanien.gif • http://bjoerna.net/Kadare/Hoxha-WIKI-060904.pdf • http://bjoerna.net/Kadare/Shehu-WIKI-060904.pdf • http://bjoerna.net/Kadare/ALB-1946-01-11.jpg • http://bjoerna.net/Kadare/ALB-1946-01-11-udsnit.jpg • http://bjoerna.net/Kadare/Dossier-K-b.jpg • http://bjoerna.net/Kadare/Sinani-2004.pdf • http://bjoerna.net/Kadare/Shehu.jpg • http://bjoerna.dk/dokumentation/Hoxha-on-Shehu.htm • http://bjoerna.net/Kadare/ALB-Alia-Hoxha-1982-11-10.jpg • http://miqesia.dk/erfaring/albaniens_historie.htm • http://miqesia.dk/erfaring/Europa-Parlamentet-Albanien-1985.pdf • http://www.imf.org/external/pubs/ft/fandd/2000/03/jarvis.htm • http://bjoerna.net/Kadare/1-5-1981.jpg • http://www.randomhouse.ca/catalog/display.pperl?isbn=9780385662529 • http://www.mahler.suite.dk/frx/euripides/bacchus_start_side.htm • http://www.albanianliterature.com/authors3/AA3-15poetry.html • http://www.elsie.de/ • http://www.complete-review.com/quarterly/vol6/issue2/bellos.htm http://bjoerna.net/Kadare/Kadare-links.htm (1 of 2)09-10-2006 10:47:54 Kadaré-links • http://bjoerna.net/Kadare/1977-1a.jpg • http://bjoerna.net/Kadare/1977-2a.jpg • http://bjoerna.net/Kadare/ALB-Alia-Hoxha-1982-11-10.jpg http://bjoerna.net/Kadare/Kadare-links.htm (2 of 2)09-10-2006 10:47:54 Ismail Kadaré - Wikipedia 1/ 3 Ismail Kadaré Fra Wikipedia, den frie encyklopædi Ismail Kadaré (også stavet Ismaïl Kadaré eller Ismail Kadare), f. -
Histori Gjeografi
Kapitulli I. Gjeografia Fizike Pyetja 1 Në çfarë përqindje masat kontinentale të ngritura janë antipode me depresionet tokësore të zëna nga uji oqeanik: A) 75% B) 85% C) 95% D) 65% Pyetja 2 Sa është raporti i sipërfaqes së oqeaneve me atë të kontinenteve: A) 2.43 me 1 B) 2.33 me 1 C) 2.53 me 1 D) 2.63 me 1 Pyetja 3 Në cilën gjerësi gjeografike karakteri kontinental(kontinentaliteti) i hemisferës veriore shpjegohet me supozimin e dominimit të lëvizjeve ngritëse: A) gjerësitë gjeografike 70 gradë. B) gjerësitë gjeografike 60 gradë. C) gjerësitë gjeografike 50 gradë. D) gjerësitë gjeografike 80 gradë. Pyetja 4 Në cilat gjerësi gjeografike karakteri oqeanik(oqeaniteti) i hemisferës jugore shpjegohet me supozimin e dominimit të lëvizjeve ulëse: A) gjerësitë gjeografike 70 gradë. B) gjerësitë gjeografike 60 gradë. C) gjerësitë gjeografike 50 gradë. D) gjerësitë gjeografike 80 gradë. Pyetja 5 Të gjithë kontinentet kanë formën e trekëndëshit të kthyer nga: A) Jugu B) Veriu C) Perëndimi D) Lindja Pyetja 6 Sa përqind të sipërfaqes së kontinenteve zenë lartësitë deri 1000 m mbi nivelin e detit? A) 50% B) 60% C) 70% D) 80% Pyetja 7 Cili kat batimetrik zë sipërfaqen më të madhe të tabanit të oqeaneve dhe deteve? A) 1000-3000 m B) 2000-5000 m C) 3000- 6000 m D) 4000-7000 m Pyetja 10 Sa është thellësia mesatare dhe volumi i ujit i oqeanit botëror? A) 4500 m dhe 2 miliard km3 B) 3500 m dhe 1.37 miliard km3 C) 5500 m dhe 1.71 miliard km3 D) 2500 m dhe 1.61 miliard km3 Pyetja 11 Cili është oqeani më i thellë i rruzullit tokësor? A) Oqeani Paqësor B) Oqeani -
Fakulteti Filologjik
UNIVERSITETI I TETOVЁS FAKULTETI FILOLOGJIK Në bazë të nenit 121,124,125, dhe 131 të Ligjit për arsim të lartë (Gazeta zyrtare e RM-së, nr. 35/2008, 103/2008, 26/2009, 83/2009, 99/2009, 115/10, 17/11, 51/11, 123/12, 15/13, 24/13, 24/13, 41/14, 116/14, 130/14, 10/15, 20/15, 98/15, 145/15, 154/15, 30/16, 120/16 dhe 127/16), dhe nenit 144 të statutit të Universitetit të Tetovës dhe në përputhshmëri me Rregulloren për kushtet e veçanta dhe procedurën për zgjedhje – rizgjedhje të mësimdhënësve në thirrje mësimore –shkencore në Universitetin e Tetovës si dhe në bazë të Propozimit të Këshillit Mësimor-Shkencor të Fakultetit Filologjik, në faqen zyrtare të Universitetit të Tetovës (www.unite.edu.mk), si dhe gazetat ditore “Koha” dhe “Nova Makedonija”, më datë 31.01.2018 u shpall konkurs për zgjedhje-rizgjedhje të mësimdhënësit për lëndët: Metodika e mësimdhënies së gjuhës angleze I, II, dhe III; Planifikimi i orës mësimore I dhe II. Bazuar në këtë konkurs Këshilli –Mësimor Shkencor i Fakultetit Filologjik, në mbledhjen e mbajtur më 22.02.2018 dhe me vendim të Këshillit të Rektoratit nr. 02-1134/1, të datës 06.03.2018, solli Propozim-Vendimin për formimin e Komisionit Recensues për zgjedhje-rizgjedhje të mësimdhënësit për lëndët: Metodika e mësimdhënies së gjuhës angleze I, II, dhe III; Planifikimi i orës mësimore I dhe II, në përbërje: 1. Prof. dr. Mаrija Janeva –kryetare, profesor ordinar, Fakulteti Filologjik, Universiteti Kirili dhe Metodi, Shkup 2. Prof. Dr. Arbër Celiku –anëtar, profesor ordinar, Fakulteti Filologjik, Universiteti i Tetovës, Tetovë 3. -
Zobacz Fragment Książki
1 Autor Projekt okładki Tibor Dienes Dariusz Romanowicz Pomysł serii Zdjęcia Michał Koliński Tibor Dienes Jolanta Pol István Dienes Irida Ruçi (fot. 1, 3) Redakcja Jolanta Pol Mapy Butrinti, Phoinike Neritan Ceka (w: Neritan Ceka, Butroti, Tirana 2002) Korekta Nina Kapuścińska Autorzy opracowań Apollonia, Butrinti, Phoinike – Jacek Przeniosło Konsultacja merytoryczna i uzupełnienia Literatura, fi lm, malarstwo i rzeźba – Jolanta Pol Jacek Przeniosło Architektura – Jacek Przeniosło, Jolanta Pol Parki Narodowe – Krzysztof Pol Skład i opracowanie map Słowniczek – Marta Przeniosło Paweł Szewczyk © Copyright by Piątek Trzynastego, Łódź 2005 Wszelkie prawa autorskie i wydawnicze zastrzeżone. Wszelkiego rodzaju reprodukowanie, powielanie (łącznie z kserokopiowaniem), przenoszenie na inne nośniki bez pisemnej zgody Wydawcy jest trakto- wane jako naruszenie praw autorskich, łącznie z konsekwencjami przewidzianymi w Ustawie o prawie autorskim i prawach pokrewnych (Dz. U. nr 24 z 23.02.1994 r., poz. 83). Wydawca starał się, aby przewodnik był poprawny merytorycznie i zawierał aktualne dane. Jednak nie ponosi odpowiedzialności za wykorzystanie informacji w nim zawartych. ISBN 978-83-61253-18-1 KSIĘŻY MŁYN Dom Wydawniczy Michał Koliński 90-345 Łódź, ul. Księży Młyn 14 tel./fax (0-42) 632 78 61, 630 71 17, tel. 0-602 34 98 02 infolinia: 0-604 600 800 (codziennie 8-22, także sms), skype: ksiezy-mlyn, gg. 4147954, 4146841 www.ksiezy-mlyn.com.pl; e-mail: [email protected] Łódź rok: 2011 2010 2009 2008 ostatnia Wydanie II rzut: 9 8 7 6 5 4 3 2 1 liczba Druk i oprawa Drukarnia na Księżym Młynie s.c., Łódź Printed in Poland 2 OD WYDAWCY Albania jest krajem, który ma wspaniałe warunki turystyczne: góry, jeziora, morze, plaże, antyczne miasta. -
English and INTRODACTION
CHANGES AND CONTINUITY IN EVERYDAY LIFE IN ALBANIA, BULGARIA AND MACEDONIA 1945-2000 UNDERSTANDING A SHARED PAST LEARNING FOR THE FUTURE 1 This Teacher Resource Book has been published in the framework of the Stability Pact for South East Europe CONTENTS with financial support from the Dutch Ministry of Foreign Affairs. It is available in Albanian, Bulgarian, English and INTRODACTION..............................................3 Macedonian language. POLITICAL LIFE...........................................17 CONSTITUTION.....................................................20 Title: Changes and Continuity in everyday life in Albania, ELECTIONS...........................................................39 Bulgaria and Macedonia POLITICAL PERSONS..............................................50 HUMAN RIGHTS....................................................65 Author’s team: Terms.................................................................91 ALBANIA: Chronology........................................................92 Adrian Papajani, Fatmiroshe Xhemali (coordinators), Agron Nishku, Bedri Kola, Liljana Guga, Marie Brozi. Biographies........................................................96 BULGARIA: Bibliography.......................................................98 Rumyana Kusheva, Milena Platnikova (coordinators), Teaching approches..........................................101 Bistra Stoimenova, Tatyana Tzvetkova,Violeta Stoycheva. ECONOMIC LIFE........................................103 MACEDONIA: CHANGES IN PROPERTY.......................................104 -
Artet Muzikore Teatri
ARTET MUZIKORE Shumat finale Nr Emri i Projektit Perfituesi/bartësi i projektit për mbeshtetje 1 Festivali "KOSOVA FEST 2015" Valdet Sopjani 1000 2 Fëmijët e Gëzuar 2015 - festivali I këngës për fëmijë Nazmi Aiu 1000 3 Fest.trad. I muzikës popullore "Kosovarja Këndon 2015" AKV"Kastriotët"Ferizaj 3000 4 Festivali - "Rock për Rock" Agim Berisha 1500 5 Turne me Orkestren e të rinjëve të Kosovës Kushtrim Gashi 1200 6 Muzika për ansambël tunxhi në trevat shqiptare Brass Prishtina 2000 7 Opera Marigona Qerkezi 1500 8 Koncert Misbah kaqamaku Misbah Kaqamaku 1000 9 Java e muzikes korale Rauf Dhomi 2500 75 vjetori I lindjes dhe 55 vjetori I 10 krijimtarise se R.Randobraves OJQ Media Plus 1000 11 Mbremje muzikore me Trio Celebrate Rreze Kryeziu 1500 12 Proket-ide me karakter tradicional SHKA-Bajram Curri 1200 13 Festivali "Prishtina Kids Fest 2015" Drita Rudi 1500 14 Pianisti I ri 2015 Bell`Arte kosova 2000 15 DAM 2015 Festivali Nderkombetar I muzikanteve te rinj Dardan Selimaj 2500 16 Koncert per Viole Lumnije Osmani 1000 17 Muzik pa kufij Pranvera Hoxha 1000 Qendra e kultures 18 Syzi 2015-festival kulturor Xhavit Haziri 1000 19 Sarabande OJQ "Syrgjyni" Prizren 3500 OJQ "Kuarteti Pentagram" 20 Festivali I 7. nder. "All together we can" Bullgari Prizren 1000 Turneu I koncerteve neper qendrat 21 e Kosoves 10 komuna-10 koncerte Lejla Haxhiu-Pula 2000 22 Chopin Piano Fest Besa Luzha 2000 Promovimi I vlerave kult.artist. 23 me karakter komb. dhe klasik me perlat muzikore Sanije Matoshi 2000 24 ReMusica Rafet Rudi 4000 25 Fest.Folklorik "Hasi Jehon 2015" SHKA "Malesori" Gjonaj 2500 26 CD antoogji e veprave me violoncel nga kompozitoret kosovare SHKK Pjetër Guralumi 1200 27 Trio "Anonimus" Venera Mehmetagaj 1500 28 Me motivet tona Rona Nishliu 2000 Ta ruajme trashegimine kulturore 29 me kengetarin e madh Esat Bicurri Meriton Ferizi 2500 Koncert I muzies klasike me vepra 30 te kompozitoreve shqipt. -
Empathy, Sympathy and Demonization of the Other in the Balkan Literatures
I N T E R N A T I O NA L CO N F E R E N C E RCIC’19 Redefining Community in Intercultural Context Vlora, 2-4 May 2019 EMPATHY, SYMPATHY AND DEMONIZATION OF THE OTHER IN THE BALKAN LITERATURES Mariglena MEMINAJ Departament of Albanian Language and Literature ‘Ismail Qemali’ University, Vlora, Albania Abstract: The profile of the other in the Balkans literatures is as special and complex as its projection onto real life has been through the region’s history. Since the Balkans itself has been a bridge between East and West, being ‘the other’ in relation to Europe and part of it simultaneously, the concepts of self and the other reveal as specific in the Balkans literatures.In these literatures, the other has been the alien, the invader, who came either from a powerful empire or from ‘beyond the fence’—the neighbour, the similar but also the different one all at once. In most cases, this ‘other’ exerted all its influence to spread their culture and, either when being part of an empire or merely a neighbour, cohabited with them for such long periods as to strive to undo the features of their identity. The present paper aims to highlight some features of ‘the other’ in the Balkans literature that make it essentially unique and (considering the work of albanian and serbian prose writers) which, in relation to self, appears in diverse and often opposite positions: it has been demonized at times, but empathised or even sympathised at pthers, and, as everything else of the Balkans, is depicted in strong colours and contrasts, yet essentially similar. -
Rrënjët, Shtator 2020
pagina 1 Anno 18 n.4 Settembre 2020 Anno 18 Distribuzione gratuita in: Mensile di attualità e cultura italo-albanese Albania, Australia, Numero 4 Belgio, Canada, Germania, Direttore editoriale: Hasan Aliaj Grecia, Francia, Italia, Settembre 2020 Stati Uniti e Svizera Cassandra, la città Una prospettiva del rapporto leggendaria, e le navi di Pirro arenate culturale tra l’Illiria e l’ Italia a Torre Pali Da Dtt. Dorian Koçi Direttore del Museo Storico Nazionale, Tirana di SANDRA SAMMALI I MESSAPI a città di Cassandra si adagiava sulla fe- race collina del Fano che scendeva, con messapi erano un popolo di stirpe illirica Li suoi pendii dolcemente ondulati, verso giunto verso il 1000 a.C nell’Italia del sud in il vicino mare. Il Veneri scrisse: “Nell’ampio I Puglia. Le prime documentazioni storiche per cerchio del territorio salvese e nella distanza quanto riguarda I Messapi hanno a che fare con di circa 4 miglia verso l’ovest del comune, vi è le guerre svolte da loro contro I Tarantini all’inizio una collina prossima al mare, quale chiamasi del V secolo fino all anno 335 a.C quando dopo Fano, della circonferenza di circa 5 miglia. E’ l’ intervento di Aleksander Malosi che era stato chiamato per essere d’aiuto ai Tarantini hanno cosa nota che gli antichissimi primi popoli, nel messo da parte le incompresioni con quest’ultimi fondare le città, preferivano le vicinanze del per affrontare la situazione creata dal rischio mare per favore del commercio, e le alture a sannit. Nella I e II Guerra sannita I messapi si godere la via con la salubrità dell’aria nella misero a favore dei romani invece durante la III quale si respira. -
LE ISTITUZIONI EDUCATIVE in ALBANIA DAL 1878 AL 1913 Il Ruolo Della Manualistica Scolastica Nella Formazione Dell’Identità Nazionale Albanese
View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Archivio istituzionale della ricerca - Università di Macerata 1 UNIVERSITÀ DEGLI STUDI DI MACERATA DIPARTIMENTO DI SCIENZE DELL’ EDUCAZIONE E DELLA FORMAZIONE, DEI BENI CULTURALI E DEL TURISMO CORSO DI DOTTORATO DI RICERCA IN HUMAN SCIENCE CICLO XXVI TITOLO DELLA TESI LE ISTITUZIONI EDUCATIVE IN ALBANIA DAL 1878 AL 1913 Il ruolo della manualistica scolastica nella formazione dell’identità nazionale albanese RELATORE DOTTORANDO Chiar.ma Prof.ssa Dorena Caroli Dott.ssa Esmeralda Hoti Dani COORDINATORE Chiar.ma Prof.ssa Anna Ascenzi ANNO 2014 2 Indice Introduzione .......................................................................................................................................... 3 I. Le istituzioni educative dal 1878-1886 ........................................................................................... 12 1.1. Il contesto storico........................................................................................................................... 12 1.2. Uno sguardo sulla società tradizionale albanese .......................................................................... 20 1.3. La Lega di Prizren e la nascita delle istituzioni scolastiche in lingua madre ............................... 31 1.4. L‟organizzazione dell‟istruzione nell‟Impero ottomano ................................................................ 49 1.5. L‟organizzazione dell‟istruzione in Albania ................................................................................. -
Albanian Political Activity in Ottoman Empire (1878-1912)
World Journal of Islamic History and Civilization, 3 (1): 01-08, 2013 ISSN 2225-0883 © IDOSI Publications, 2013 DOI: 10.5829/idosi.wjihc.2013.3.1.3101 Albanian Political Activity in Ottoman Empire (1878-1912) Agata Biernat Faculty of Political Sciences and International Studies, Nicolaus Copernicus University, Gagarina 11, Torun, Poland Abstract: This article sketches briefly the Albanian political activity in Ottoman Empire from their “National Renaissance” to 1912 when Albania became an independent country. In the second half of XIX century Albanians began their national revival. The great influence in that process had Frashëri brothers: Abdyl, Naim and Sami. They played a prominent role in Albanian national movement. Their priority was to persuade Ottomans as well as Great Powers that Albanians were a nation, which is why had a right to have an autonomy within Empire. The most important Albanian organization at that time was League of Prizrën – its leaders took part in Congress of Berlin (1878), unfortunately they heard only a lot of objections from European leaders. The culmination of Rilindja was a proclamation of Albania’s independence led by Ismail Qemali in Vlora, on 28 November 1912. Key words: Albania Albanian National Awakening The Ottoman Empire League of Prizrën Frashëri brothers INTRODUCTION national schools. Local Albanian Bey also opposed the reform because it sought to maintain their privileges. The nineteenth century was an introduction for the Slowly they started thinking about the history of their political and economic collapse of the great Ottoman nation, origins and also about final codification of Empire. This process was accompanied by the slow but Albanian language. -
Ligjvënësit Shqipëtarë Në Vite
LIGJVËNËSIT SHQIPTARË NË VITE Viti 1920 Këshilli Kombëtar i Lushnjës (Senati) Një dhomë, 37 deputetë 27 mars 1920–20 dhjetor 1920 Zgjedhjet u mbajtën më 31 janar 1920. Xhemal NAIPI Kryetar i Këshillit Kombëtar (1920) Dhimitër KACIMBRA Kryetar i Këshillit Kombëtar (1920) Lista emërore e senatorëve 1. Abdurrahman Mati 22. Myqerem HAMZARAJ 2. Adem GJINISHI 23. Mytesim KËLLIÇI 3. Adem PEQINI 24. Neki RULI 4. Ahmet RESULI 25. Osman LITA 5. Bajram bej CURRI 26. Qani DISHNICA 6. Bektash CAKRANI 27. Qazim DURMISHI 7. Beqir bej RUSI 28. Qazim KOCULI 8. Dine bej DIBRA 29. Ramiz DACI 9. Dine DEMA 30. Rexhep MITROVICA 10. Dino bej MASHLARA 31. Sabri bej HAFIZ 11. Dhimitër KACIMBRA 32. Sadullah bej TEPELENA 12. Fazlli FRASHËRI 33. Sejfi VLLAMASI 13. Gjergj KOLECI 34. Spiro Jorgo KOLEKA 14. Halim bej ÇELA 35. Spiro PAPA 15. Hilë MOSI 36. Shefqet VËRLACI 16. Hysein VRIONI 37. Thanas ÇIKOZI 17. Irfan bej OHRI 38. Veli bej KRUJA 18. Kiço KOÇI 39. Visarion XHUVANI 19. Kolë THAÇI 40. Xhemal NAIPI 20. Kostaq (Koço) KOTA 41. Xhemal SHKODRA 21. Llambi GOXHAMANI 42. Ymer bej SHIJAKU Viti 1921 Këshilli Kombëtar/Parlamenti Një dhomë, 78 deputetë 21 prill 1921–30 shtator 1923 Zgjedhjet u mbajtën më 5 prill 1921. Pandeli EVANGJELI Kryetar i Këshillit Kombëtar (1921) Eshref FRASHËRI Kryetar i Këshillit Kombëtar (1922–1923) 1 Lista emërore e deputetëve të Këshillit Kombëtar (Lista pasqyron edhe ndryshimet e bëra gjatë legjislaturës.) 1. Abdyl SULA 49. Mehdi FRASHËRI 2. Agathokli GJITONI 50. Mehmet PENGILI 3. Ahmet HASTOPALLI 51. Mehmet PILKU 4. Ahmet RESULI 52. Mithat FRASHËRI 5.