DOCSLIB.ORG

Litteratur Och Språk

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Litteratur Och Språk Nr: 7 (2011) LITTERATUR OCH SPRÅK Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet Sture Packalén (red.) LITTERATUR OCH SPRÅK Redaktör: Sture Packalén (e-post: [email protected]) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Mälardalens högskola Skriftserien är även tillgänglig på nätet: Nr. 1 (2005) Gränsöverskridande i och kring litteraturen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-138 Nr. 2 (2006) Kristina Lugn m.fl. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-158 Nr: 3 (2007) Barbro Lindgren, Günter Grass, Sven Regener, J.C. Oates, Émile Zola Amerikasvenska http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-368 Nr: 4 (2008) Agneta Pleijel, Torgny Lindgren, Gertrude Stein, Ingo Schulze, Heinrich Böll Reflection on Argentine identity Filmöversättning och språklekar http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1462 Nr: 5 (2009) Ekokritik, Jean-Henri Fabre, Återvinningens estetik, Kerstin Ekman, Humanism och posthumanism, Elektriska får och mekaniska människor, Djurkaraktärer, Kulturella dimensionen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9569 Nr: 6 (2010) Theodor Kallifatides, Bodil Malmsten, Hugo Hamilton, Fransk 1800-talsprosa, Marcel Pagnol, Vilhelm Moberg, Språkundervisning http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12194 Nr: 7 (2011) Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15249 Copyright©Författarna ISSN: 1653-1701 LITTERATUR OCH SPRÅK, nr. 7 (2011) Innehåll Red Inledning 2 Ingela Pehrson Berger Carl von Linnés Tal, om Märkwärdigheter uti insecterne 5 Magnus Jansson Sträckläsning 35 Thorsten Päplow ”Enbart hennes fulhet gör att hon hela tiden måste berätta historier.” Misslyckande som orsak till det stensimpelika berättandet i Norbert Scheuers Überm Rauschen 43 Ingemar Haag Att känna sig själv och sitt århundrade – om Goethes självbiografiska skrivande 67 Marie Öhman ”Man ser mig och jag finns” – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna 91 Cecilia Pettersson Det förflutnas dunkla kraft – om minnets betydelse i Bodil Malmstens prosa 115 Eva Sundgren ”dä blir minnen av allting” – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser 127 Marie Nelson Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet 143 Inledning Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv. Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von Linnés Tal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupp- lysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden. Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill under- söka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie ”Flyttfåg- larna” från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i ”verkligheten”? Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvud- personens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko. I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskå- dare. Marie Öhman tar i sitt bidrag ”Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna” upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrå- gasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-mate- riellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext. Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån 2 och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen Eva Sundgren för i sin artikel ”dä blir minnen av allting” – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser” en inledande diskussion kring forsk- ning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berät- telsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan. Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda indu- striarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktu- ell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt. Red. 3 4 Carl von Linnés Tal, om Märkwärdigheter uti insecterne Ingela Pehrson Berger Den tredje oktober 1739, gamla stilen,1 höll Carl von Linné (1707-1778) ett tal för Kungliga Vetenskapsakademien i Riddarhusets stora sal i Stockholm.2 Talets titel var Tal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Linné hade då redan ett internationellt renommé, framför allt som botanist. Han hade publicerat en stor del av sina viktiga systematiska arbeten inom botaniken, Systema Naturæ (1735), Fundamenta botanica (1736), Critica botanica (1737), Genera plantarum (1737), Flora lapponica (1737) och Hortus Cliffortianus (1738), samt- liga i Nederländerna medan han själv vistades i landet. Han hade återvänt till Sverige med en medicine doktorsexamen i bagaget och bosatt sig i Stockholm, där han försörjde sig som amiralitetsläkare och med avlöning från Bergskollegiet höll välbesökta föreläsningar i botanik och mineralogi. Linné hade varit en av initiativtagarna till att Vetenskapsakademien grun- dades i juni 1739, och han hade själv innehaft dess första presidium.3 Enligt stadgarna skulle en ny preses väljas varje kvartal. Presesskiftena kom att ske enligt en ritual där den avgående preses’ tal var ett viktigt inslag. Sten Lindroth framhåller att Linné, som Akademiens förste preses, var den som införde denna praxis, och att han genom sitt tals ”oefterhärmliga egenart” blev ett svåruppnått föredöme för de följande presidietalarna.4 Vetenskapsakademien hade det populärvetenskapliga och nyttoinrik- tade målet att sprida kunskap om matematik, naturvetenskaper, ekonomi, handel, industri och hantverk samt att visa hur sådan kunskap kunde komma näringslivet till godo.5 Därför stadgades det att Vetenskapsakade- miens Handlingar, som utgavs kvartalsvis i takt med presidieperioderna, skulle vara skrivna på svenska.6 Även presidietalen hölls naturligtvis på 1 År 1753 övergick Sverige från den julianska till den gregorianska tideräkningen, vilket innebar att elva dagar togs bort ut februari månad det året. Se Sten Lind- roth (1978), Svensk Lärdomshistoria: Frihetstiden. Stockholm, s. 327 f. 2 Carl Linnaeus adlades och
Load more

Recommended publications
  • New Swedish Titles 2000
    original 00-11-0710.22Sida1 New Swedish Titles 2000 Titles Swedish New THE SWEDISH INSTITUTE THE SWEDISH Pernilla Stalfelt Bo R Holmberg Mirja Unge Annika Thor Christine Falkenland Mats Wahl Moni Nilsson-Brännström Ann-Marie Ljungberg Lars Gustafsson Peter Kihlgård Hans Olsson Mikael Niemi original 00-11-07 10.22 Sida 2 The Swedish Institute To read literature solely as though it were a mirror of society and its interpreters would be a precarious business, as Ingrid Elam points out at the beginning of her article on new Swedish prose. On the other hand, Kajsa Lindsten Öberg demonstrates that literature, be it for adults or for children, is not entirely uninfluenced by current affairs. Mirror or not, the following two articles about recent Swedish titles identify themes connected with public debate, but also include some exposing testimonies about the most private sphere. There is a mounting international interest in Swedish literature. Swedish books are found on bestseller and “critics’ choice” charts all over the world, and the publication of translations is no longer limited to a handful of specialist publishers. Bidding for titles occurs more and more often, even for translations of previously unpublished writers. Ingrid Elam and Kajsa Lindsten Öberg have been requested to com- ment on this year’s published books for the Frankfurt Book Fair 2000. The selection of titles and the opinions are entirely their own. The com- ments are usually short but will hopefully encourage further reading. For more information about the authors, we refer you to each respective publisher. Information about funding of translations can be obtained from the Swedish Institute.
    [Show full text]
  • Fångenskap Och Flykt: Om Frihetstemat I Svensk Barndomsskildring
    Fångenskap och ykt Linköping Studies in Arts and Science No. FÅNGENSKAP OCH FLYKT Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science ction decennierna kring Svante Landgraf ISAK, Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Filososka fakulteten Linköpings universitet, SE- Linköping, Sverige Linköping Linköping Studies in Arts and Science No. Vid lososka fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskning- en är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbild- ningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Q, Kultur och samhälle, vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. : Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköpings universitet Linköping © Svante Landgraf Minion Pro och Myriad Pro av författaren LiU-Tryck, Linköping, : Linköping Studies in Arts and Science, No. - ---- INNEHÅLL Förord ..................................................................................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Sy e och analytiska frågor ­ • Perspektiv och tillvägagångssätt ­ • Tre genrer och ett texturval ­ • Forskningslägen ­ • Disposition
    [Show full text]
  • «Ein Veg Er Alltid to Vegar» ! Menneske Og Teknologi I Gunstein Bakkes Maud Og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! !
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by NORA - Norwegian Open Research Archives ! «Ein veg er alltid to vegar» ! Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Masteroppgave i allmenn litteraturvitenskap Institutt for litteratur, områdestudier og europeiske språk Det humanistiske fakultet ! UNIVERSITETET I OSLO ! Mai 2014 !I ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !© Torgeir Holljen Thon !2014 !«Ein veg er alltid to vegar». Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud !Torgeir Holljen Thon !http://www.duo.uio.no Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo !II Sammendrag Oppgaven er en lesning av Gunstein Bakkes roman Maud og Aud (2011). Gjennom en mangesidig bruk av motiver som bilkjøring, bilulykker og andre teknologiske proteser tematiserer romanen teknologiens påvirkning på mennesket. Mitt siktemål er å undersøke hva som kjennetegner denne påvirkningen, og hva som kan sies å være romanens holdning til den. Romanen som helhet er en samling korte, essayistisk og poetiske tekststykker, som dessuten inneholder en fragmentert fortelling om en familie som opplever en bilulykke. Med en fortolkende, tematisk orientert nærlesning som fremgangsmåte analyseres romanens viktigste motiver: bilulykken og bilkjøring, i tillegg til de to sentrale romanpersonene, Aud og Jon Berre. Kapittel 1 er viet bilulykken. Denne forstås som et uttrykk for menneskets evne til å sammenføre materialer – kropp, bil og natur. Utfallet av ulykken er både død og nytt liv i overlevelse. Kapittel 2 dreier seg om romanens fremstilling av bilen som en utvidelse av kroppen, en forvandling av mennesket. I kapittel 3 og 4, om henholdsvis Aud og Jon Berre, videreføres innsiktene fra kapittel 1 og 2, der de stiliserte romanpersonene leses som tekstlige instanser som representerer ulike tematiske linjer.
    [Show full text]
  • LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap
    Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex.
    [Show full text]
  • Lars Jakobson
    HöGsKOLAN 1 BoRAs INSTITUTIONEN BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN SPECIALARBETE SCIENCE FICTIQt\l Lars Jakobson Nr 1985: 85 ~ ISSN 0281-5664 SCieNCE FICTION l SVERIGE 1953-1976: SN DVSRSIKT av Lars Jakobson ·Jag satte mig på sängkanten och såg ut på dom förbiglidande förorterna som lös som science fiction i mörkret.• ur Ulf Lundells Sömnen 2 INLEDNING Författaren JG Ballard har sagt att science fiction •1&ngt ifrln att vara ett betydelselöst mindre sidoskott representerar 1900-talets litterära huvudtradition - och säkerligen dess äldsta - en tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi som löper i en obruten linje genom Wells , Aldous Huxley, de moderna amerikanska science fiction-författarna och sidana nutida innovatörer som William Burroughs och Paolozzi·. (ur Peter stewarts efterord i Ballards Drömbolaget s 248) Som en utglngspunkt för denna essä vill jag säga, att, JA, det finns en urgammal tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi (och i det räknar jag in alla vetenskaper; antropologi, psykologi, lingvistik etc), men, NEJ, sfär ingenting annat än ett sidoskott pi detta mäktiga gamla träd. Däremot är skottet inte betydelselöst - nlgot som med önskvärd tydlighet visas av författare som Aldiss, Delany, Dick, Ellison och si vidare. Science fiction uppstod som en benämning på en viss tidskriftskategori i USA under tjugotalet. En kategori inom masslitteraturen av samma undermåliga karaktär som vilda västern- och detektivromanerna. Under trettio- och fyrtio-talet höjdes berättelsernas standard, men befann sig ~ikväl på mycket låg nivl i jämförelse med den ·vanliga• litteraturen , den som av sf-kännare lite föraktfullt kallas "mainstream·. Samtidigt skriver författare som befinner sig i denna litteraturens huvudfåra - långt borta frln amerikanska massmarknadsprodukter - under dessa år verk som villigt annekteras av ditida och nutida sf-kännare till genren, till science fiction.
    [Show full text]
  • Bland Renegater, Glesbygdskämpar Och Kaxiga Glittertjejer. Arne
    Bland renegater, glesbygdskämpar och kaxiga glittertjejer Arne Johnsson presenterar ny svensk litteratur Svenska institutet – webbinarium 25 november 2020 LITTERATURLISTA Välkomna till webbinariet om ny svensk skönlitteratur! Jag presenterar en hel del av det som kommit ut under året 2020. Till min och er hjälp har jag ställt samman nedanstående lista. Som alla listor är den orättvis – titlar fattas säkerligen av olika orsaker men i huvudsak är det mesta som det talats om under året med här. Tiden är dock begränsad och det är omöjligt att kommentera alla titlar men med hjälp av listan är det förhoppningsvis enklare att leta upp böcker, författare, förlag på nätet. Jag tycker det här är ett väldigt roligt uppdrag och hoppas även ni tycker så. Mycket nöje! Arne PROSA – ROMANER & NOVELLER Josefine Adolfsson, Rippad Natur & Kultur Anna Agrell, Ett halvt andetag Historiska Media Karin Alfredsson, Roger och Rebecka Bokfabriken Suad Ali, Dina händer var fulla av liv Norstedts förlag Lena Andersson, Dottern Bokförlaget Polaris Gerda Antti, Här i världen Albert Bonniers Förlag Majgull Axelsson, Inställd resa till Sabarmati Norstedts Förlag Valerie Kyeyune Backström, Ett nytt England Modernista Wanda Bendjelloul, Dalenglitter: En roman om hårt arbete Weyler förlag Ann-Luise Bertell, Heiman Förlaget Elin Boardy, Nätterna på Weterfeldtplatz Wahlström & Widstrand Maria Broberg, Bakvatten Norstedts förlag Svante Bäckström, Så höjer sig landet Bokförlaget Atlas Lisa Christensen, Spela roll LB Förlag Magnus Dahlström, Förhör Albert Bonniers Förlag Jennie
    [Show full text]
  • Poul Bjerre I Tiden EN POUL BJERRE-BIBLIOGRAFI
    Poul Bjerre i tiden EN POUL BJERRE-BIBLIOGRAFI Preliminär version Uppdaterad senaste gången: 2014-02-20 1 VARNING DENNA BIBLIOGRAFI ÄR INTE FULLSTÄNDIG! En genomgång av Poul Bjerres svindlande stora samling L 171 på Kungliga biblioteket pågår ännu. Likaså kommer den långsamt framskridande digi- taliseringen av svenska dagstidningar att ge betyd- ligt mer material, inte minst om tiden efter Poul Bjerres bortgång 1964. En genomgång av digitali- serat material i de övriga skandinaviska länderna pågår. Bibliografin kommer att successivt uppdateras. Ett datum på titelsidan anger senaste uppdatering- en. Den som har uppgifter och korrigeringar som kompletterar bibliografin är välkommen att kon- takta upphovsmannen Björn Sahlin, Jättekastgränd 9, 149 31 Nynäshamn. Tel 076-264 93 31 2 INNEHÅLL Förkortningar 4 Klippsamlingen 6 Introduktion 7 Verk och artiklar av Poul Bjerre 8 Föredrag av Poul Bjerre 51 Föredrag om Poul Bjerre 68 Radioinslag med och om Poul Bjerre 69 Inspelningar med Poul Bjerre Manuskript till föredrag m m i Sveriges Radios dokumentarkiv Krönikor kring radioinslag 74 Intervjuer med, reportage om och referat av Poul Bjerre 82 Recensioner av verk av Poul Bjerre 100 Recensioner av verk om eller med anknytning till Poul Bjerre 149 3 FÖRKORTNINGAR för kapslarna i Poul Bjerres klipp- och manuskriptsamling Klippsamlingen ”KB kl”, åtföljt av romersk siffra Kungliga biblioteket, klippsamlingen, den romerska siffran anger nummer på kapsel ”KB kl kar.” Kungliga biblioteket, klippsamlingen, kapsel märkt ”Karikatyrer” ”KB kl Rä&Rä” Kungliga
    [Show full text]
  • Nr 1 Red: George Sjöberg (18 S)
    Nr 1 red: George Sjöberg (18 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Det handlar om stjärnorna Recensioner av fanzines Bo Stenfors: Fanzinerecensionerna SFSF Stadgar Noveller Bo Stenfors: Hemkomst Sam J. Lundwall: Den första julnatten Nr 2 red: George Sjöberg (18 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Idealism och föreningsverksamhet Artiklar/debatt om sf Bo Stenfors: Ur SFSF:s bibliotek 1: ”A Princess of Mars” av Edgar Rice Burroughs SFSF George Sjöberg: Sunside (mötesrapport) Noveller W. F. Nolan och C. E. Fritch: Skeppet Dikter Per Lindström: Endast där George Sjöberg: homo superior Insändare Brev-Forum Alvar Appeltofft Robert Brandorf Anders S. Fröberg Karl Gustav Jakobsson Hans-Ulrik Karlén (2) Henrik Rabe Arne Sjögren Karl Karlson-Orre Åke Hansson Ingvar Svensson Nr 3 red: George Sjöberg (22 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Ledaren SFSF Förteckning över medlemmar i SFSF Affären Dahlman (om medlemsmöte) Noveller Jacob Palme: Expedition till framtiden (del 1 av 2) Insändare Brev-Forum Åke Hansson Hans-Ulrik Karlén Lars-Olov Strandberg Martin Ruong Karl Karlson-Orre Robert Brandorf Nr 4 red: George Sjöberg (24 s) 1960 Artiklar/debatt om fandom Ingvar Svensson: Distribution av fanzines (svar av red) John Baxter: Fandom i Australien (översatt och förkortad av Bo Stenfors) om övrigt Jupiter omgiven av dödligt bälte Dödsstråle har blivit verklighet Kolliderande galaxer slog hastighetsrekord Dussinet ”amerikaner” i rymden Håkan Elmqvist: I blinken (om signalfrekvens och uppmärksamhet) Recensioner av fanzines Fanzine-Forum Noveller Jacob Palme: Expedition till framtiden (del 2 av 2) Nr 5 finns ej Nr 6 red: Bo Stenfors (16 s) 1962 Redaktionellt Bo Stenfors: Redaktionsspalten Artiklar/debatt om sf Hans Eklund: Vår framtid – helvete eller paradis? Kutzen & Ceji: Modern Sf-film Sam J.
    [Show full text]
  • Årsmelding 2010 2 Årsmelding 2010 2010 Årsmelding 3
    årsmelding 2010 2 årsmelding 2010 2010 årsmelding 3 innhold årsberetning for 2010 Styrets årsberetning for 2010 3 Nationaltheatret er landets største teater, og skal være det Monna Tandberg forestod den offisielle åpningen av Ibsen- ledende teatret i Norge. Teatret skal utvikle scenekunsten og festivalen 2010 i forkant av teatrets premiere på Ibsenmaskin Resultatregnskap 6 anerkjennes inter nasjonalt. på Hovedscenen 26. august. Festivalen var også vertskap for Den Internasjonale Ibsenprisen 2010, som gikk til Jon Fosse. Balanse 7 Selskapets forretningskontor er i Oslo med faste scener i Oslo sentrum og på Torshov. I tillegg gjester Nationaltheatret Teatret samarbeidet om gjennomføringen av programmet Noter 8 scener både i Norge og utenlands. med: Dramatikkens hus, Ibsenmuseet, Røde Rom, KhiO, Skien Kommune/Ibsen Awards, Ibsensenteret, Selvaag og Kontantstrømoppstilling 13 Utenriksdepartementet. Salgs- og aktivitetsstatistikk for 2010 14 Publikumstilbudet Revisjonsberetning 18 Nationaltheatrets tilbud til publikum i 2010 var omfattende og samarbeid variert, og teatrets fire scener var i kontinuerlig drift gjennom Tillitsvalgte og bedriftsforsamling 19 hele teatersesongen. I tillegg til Nationaltheatrets egne produksjoner i Norge og Ibsenfestivalen, bidro teatret i 2010 med kunstneriske og/eller Produksjoner 22 Teatret produserte og samproduserte totalt 53 forskjellige økonomiske ressurser til 18 samarbeidsprosjekter med andre oppsetninger fordelt på 707 forestillinger, 662 på egne scener institusjoner/kompanier. Ad Hoc 29 og 42 på turné. I tillegg gjestet teatret utlandet med 3 fore- stillinger. Teatret tok imot 8 gjestespill, hvorav 6 internasjonale Teatret inngikk samarbeid med Nasjonalbiblioteket i an- Gjestespill 33 under Ibsenfestivalen. ledning Bjørnson-jubiléet, Riksteatret med oppsetningen Lang dags ferd mot natt, artister fra alle deler av musikkfeltet med Nationaltheatret på turné 34 Det samlede publikumsbesøk var på 195 004, og av dette var konsertserien i Ad Hoc-programmet, teaterhøgskolene i Nord- 189 298 besøk på egne scener.
    [Show full text]
  • Livsmystik Och Destruktiv Maktsträvan – Två Poler I Per Olof Sundmans Författarskap
    Livsmystik och destruktiv maktsträvan – två poler i Per Olof Sundmans författarskap En undersökning med särskilt fokus på romanerna Expeditionen och Två dagar, två nätter Gunilla Häggblom Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå 2015 This work is protected by the Swedish Copyright Legislation (Act 1960:729) ISBN: 978-91-7601-251-2 Elektronisk version tillgänglig på http://umu.diva-portal.org/ Tryck/Printed by: Print & Media Umeå, Sverige 2015 Till Anna och Carin Innehåll INNEHÅLL ............................................................................................................................................. I ABSTRACT .......................................................................................................................................... V FÖRORD ............................................................................................................................................ VII I INLEDNING ....................................................................................................................................... 1 PROBLEMSTÄLLNING, SYFTE OCH METOD........................................................................................... 1 Problemställning ............................................................................................................................ 1 Syfte ................................................................................................................................................ 3 Metod .............................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Terci"Turue"Tensl-{Cip Tidskrift Ror Litteraturvetenskap
    Li"t"terCi"turue"tensl-{Cip Tidskrift ror litteraturvetenskap Redaktörer: Johan Lundberg (Linköpings universitet) och Anders Öhman (Umeå universitet) Ansvarig utgivare: Anders Öhman Kassör: Anders Persson Redaktion: Annelie Bränström Öhman, Ragnar Haake, Lars Hänström, Iris Ridder, Karin Strand Redaktionens adress: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Lunds universitet Helgonabacken 12 22362 Lund Tel: 046 - 222 84 67 Fax: 046 - 22242 31 E-post: [email protected] Bidrag på upp till 25 A4-sidor (radavstånd 1,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-fonnat, någon version av Word. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Prenumerationsavgift för hel årgång om fyra nummer är 150 kr, för studerande 120 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, 1996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. Tidskriften utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift för Litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Redaktionsråd: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) Tidskrift för litteraturvetenskap utges med bidrag från Humanistisk-Samhälls• vetenskapliga Forskningsrådet. Omslag: Anna Zahr Tryckning: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISSN: 1104 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugonionde årgången - nr 3-4 2000 Inledning. Litteraturvetenskapen på 2000-talet 3 Anders Johansson Till vad behövs litteraturvetenskap? Om en frågas frånvaro i svensk litteraturforskning 5 Eva Hemmungs Wirten Desperately Seeking Spivak.
    [Show full text]
  • Program 2008
    PROGRAM BEAM ME UP, SCOTTY! NORSK LITTERATURFESTIVAL SIGRID UNDSET-DAGENE FR EMT I DE N FREMTIDSUTSIKTER FORFATTERE VELGER FILM TOLVTE TIME NORDISKE POETER KRIM I PARKEN SKANDINAVISKE MØTER LUNSJ I PARKEN OPPLYSNINGSTID OVERSETTERTIMEN FOTBALLKAMP FORFATTERNES HUS STEREO HAGEFEST PÅFYLL 2 PÅ 1 TIME U 4 FORFATTERE OG 1 BAND SKRIVEKURS KONSERTER TEATER FREMTIDENS VIN KUNSTUTSTILLINGER KUNSTEN Å SPÅ QUIZ PUB TIL PUB BANKNATTA MINIBANKEN GROTTEN DEBATTER MIDNATT I PARKEN NACHSPIEL www.litteraturfestival.no 27. MAI – 1. JUNI 2008 2 VELKOMMEN INNHOLDSFORTEGNELSE 4–5 Åpningsforestillingen 6 Gaétan Soucy 7 Naomi Klein 8 Margaret Atwood Velkommen til fremtiden 9 Fokus: India For hundre år siden var Norge et av de fattigste landene i Europa. Våre oldeforeldre satset på folkeopp - 10 Lunsj i parken 11 Paul McAuley / Mircea C˘art˘arescu lysning og skolegang for alle, og nordmenn ble raskt et lesende folk, som brukte kunnskap til å skape 12 Visuell litteratur i Kunstmuseet et av verdens rikeste land. Vår fortid gir håp for fremtiden. 13 Nordiske forfattere i Kunstmuseet 14 Bull-Hansen / Buruma / Weisman «– sed og skikk forandres meget, alt som tidene lider, og menneskenes tro forandres og de tenker anner- 15 Storsveen / Naper / Vold / Bygdøvrien / Langeland ledes om mange ting. Men menneskenes hjerter forandres aldeles intet i alle dager», skrev Sigrid Undset. 16 The Sell-Out Space Girls 17 EPP Norsk Litteraturfestival vil i år gi oss glimt av fortidens og fremtidens litteratur. Når vi leser dannes fore- 18 Nordisk toppmøte / Poetic dialogues stillinger om oss selv og tiden vi lever i. Slike møter skaper kunnskap og forventninger. Ikke minst i et 19 Bjørnsonforelesning, debatt og hagefest mangfoldsår, er det grunn til å anerkjenne hvordan 20–21 Debatter 22–23 Opplysningstid litteraturen gir oss innblikk i andre menneskers liv, 24 Sørensen / Witt-Brattström / Økland & Riley tanker og opplevelser.
    [Show full text]