Innehåll 2012:1
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
INNEHÅLL 2012:1 Naturen och det kusliga...........................................................................................................................................................5 Nedslag i samtida svensk skönlitteratur Sofia Wijkmark Kærligheden til det forsvindende........................................................................................................................................17 Om is, opvarmning og selvkritik i to klimaromaner Gregers Andersen Platsen som inte finns............................................................................................................................................................27 Fantasymiljöernas betydelse Stefan Ekman Der natur og historie møtes.................................................................................................................................................39 Om stedet i norsk topografisk lyrikk Hanna Mühlbauer Inordning och uppror.............................................................................................................................................................49 Om det ambivalenta förhållandet till traditionen i modern svensk arbetarlitteratur Magnus Nilsson Rapport från en konferens................................................................................................................................................63 Christina Sjöblad: Baudelaire i världen. Symposium i Paris den 8–10 december 2011 Debatt.........................................................................................................................................................................................67 Anna Williams: Den demokratiska avhandlingen Enkät............................................................................................................................................................................................75 Comparative literature? Svar på en enkät om internationell ämnesbeteckning Recensioner.................................................................................................................................................................................78 Anders Olsson, Ordens asyl. En inledning till den moderna exillitteraturen; Björn Sundberg, ”Om Du vill lära känna det osynliga…” Anteckningar till Strindbergs sena historiedramatik; Anna Clara Törnqvist, Likt ett brustet halleluja. Trons och tvivlets tematik i Christine Falkenlands prosa; Anka Ryall, Virginia Woolf. Litterære grenseoverganger; Ole Karlsen & Thorstein Norheim (red.), Volds linjer; Arne Toftegaard Pedersen (red.), På fria villkor. Edith Södergran-studier; Lennart Karl- ström, Hjalmar Gullberg. En bibliografi Medverkande...........................................................................................................................................................................94 FRÅN REDAKTIONEN ”Natur och plats” är temat för detta nummer av TfL, det första år 2012. Artikelförfattarna har korn på såväl reella som imaginära platser och landskap. Sofia Wijkmark gör nedslag i samtida svensk prosa och skriver om kusliga platser i naturen och i människans psyke, Gregers Ander- sen behandlar fenomenet klimatromaner – dystopiska berättelser om förstörelse till följd av ex- ploatering av jordens resurser –, Stefan Ekman reflekterar över omgivningarnas betydelse inom fantasylitteraturen och Hanna Mühlbauer skriver om platsens implikationer i norsk topografisk poesi. Vid sidan av temat står Magnus Nilssons artikel, som behandlar nutida svensk arbetarlit- teratur och dess förhållande till traditionen. Utöver de fem artiklarna innehåller numret en konferensrapport signerad Christina Sjöblad, som i Paris i december 2011 deltog i symposiet ”Baudelaire dans le monde. Traditions critiques et traductions”. Anna Williams reflekterar i en debattartikel över det vetenskapliga språket, en text som fungerar som aptitretare till årets TfL-konferens. Den går av stapeln i Lund den 12–13 oktober under temat ”Litteraturstudiet och det akademiska språket”. Mer information om kon- ferensen finns på programbladet som medföljer detta nummer. Missa inte heller CSS:s konferens om platsens betydelse i nordisk litteratur – se annonsen på sista sidan i detta nummer. Avslutningsvis presenteras ett enkätsvar om den engelska ämnesbeteckningen inom svensk litteraturvetenskap, och allra sist återfinns en avdelning med recensioner. Numret innehåller originalillustrationer av Kari Mjåtveit. Daniel Möller NATUREN OCH DET KUSLIGA Nedslag i samtida svensk skönlitteratur av Sofia Wijkmark Vi lever idag i en värld som kan te sig irra- lösning av de gränser som skapar trygghet i vår tionell och svårhanterlig på många sätt. Det tillvaro. Vill man tala i termer av genre kan har människan förstås alltid gjort, men det man även säga att de laborerar med gotikens senkapitalistiska samhället har ändå sina sär- konventioner. Hur definieras eller problemati- skilda förutsättningar. En aspekt av tillvaron seras begreppet natur genom dessa texter? Hur som kommit att bli särskilt påträngande är ter sig relationen mellan det mänskliga och det vår relation till den miljö som omger oss. Vi Andra? Vilka platser har betydelse i samman- tar dagligen del av nyheter om hur den eko- hanget? logiska krisen på olika vis gör vardagen (väd- För den teoribildning som har utvecklats ret, naturen, våra omgivningar) främmande kring ’det kusliga’ är Freuds essä ”Das Un- och skrämmande. Samtidigt lyckas de flesta heimliche” från 1919 den primära referensen.2 av oss framgångsrikt förtränga den reella om- Det är ett mångtydigt begrepp som undflyr fattningen av problemet och bortse från att en klar och bestämd definition, vilket på sätt vi människor själva är en del av detta kusliga och vis ligger i dess natur eftersom det hand- genom vår roll som ödeläggare/skapare. Med lar om en skräck relaterad till osäkerhet och exempel hämtade ur Lars Jakobsons och John ambivalens. Men grundläggande är dock att Ajvide Lindqvists författarskap, och med hjälp en förnimmelse av ’det kusliga’ kan framkal- av ett teoretiskt ramverk där de idéer som har las när något välbekant plötsligt ter sig främ- utvecklats kring skräckbegreppet ’det kusliga’ mande eller, tvärtom, när något främmande (das unheimliche) kombineras med ett eko- och skrämmande glider över i det välbekanta. kritiskt perspektiv, ska jag i det följande un- Med Freud kan det också beskrivas som en va- dersöka hur den här problematiken kan ta sig riant av skräck vilken kan härledas till det som uttryck i den samtida skönlitteraturen.1 Text- borde ha förblivit dolt eller hemligt men har exemplens gemensamma nämnare är att de på trätt i dagen, det bortträngda omedvetna som ett eller annat sätt arbetar med ’det kusliga’ återvänder i kuslig gestalt. I den samtida teo- som ett centralt verkningsmedel; de gestaltar retiska diskursen har betydelsen av ’det kusliga’ en inbrytning i det vardagliga och familjära av expanderat och det relateras till begrepp som något främmande och skrämmande, en upp- dekonstruktion och alienation. Det har på Sofia Wijkmark • 5 senare år fått en framträdande position inom viktigt för förståelsen av litteratur i en ekologisk bland annat litteraturteori, och har behand- kontext, men även för ett ekologiskt tänkande lats utförligt i Nicholas Royles The Uncanny överhuvudtaget.6 Mortons dekonstruktivis- (2003), som är den första monografin om ’det tiskt inspirerade utgångspunkt är att ett eko- kusliga’, och nu senast i Anneleen Masscheleins logiskt tänkande förutsätter att vi släpper taget The Unconcept. The Freudian Uncanny in Late om ’Naturen’, det vill säga föreställningen om Twentieth-Century Theory (2011), som är ett naturen som något förtingligat och fjärran, nå- försök att upprätta en genealogi över ’det kus- got som finns där borta, eller på andra sidan, liga’ som begrepp med Freuds essä som start- där gräset är grönare.7 Ett ekologiskt tänkande punkt.3 Masschelein summerar ’det kusligas’ måste, i stället för att hålla fast vid en idealbild betydelse i den samtida kulturen som ”a blend av ’Naturen’, se att alla former av liv är sam- of psychological and aesthetic estrangement, mankopplade – eller snarare intrasslade – i ett political and social alienation resulting from komplext nät. Det handlar om att lösgöra sig a deeply rooted, disturbing unhomeliness that från föreställningar om hierarkier och rigida characterizes human existence in the world, kategorier, och inse att det inte finns några but tempered by mild, surrealist undertones tydliga gränser och inte heller något centrum.8 and the guise of familiarity”.4 Längre tillbaka Morton kallar detta existentiella sammanhang i tiden blickar Terry Castle, som i The Female för the mesh. Detta vidsträckta och oöverskåd- Thermometer. Eighteenth Century Culture and liga perspektiv medför samtidigt en radikal the Invention of the Uncanny (1995) beskriver intimitet, en insikt om vår samexistens med hur 1700-talet och dess upplysningstänkande alla livsformer – med eller utan medvetande. gav upphov till ’det kusliga’, och därmed teck- Det öppnar också upp för möjligheten att in- nar ett slags förhistoria till begreppsliggöran- kludera varelser av alla möjliga slag som inte det.5 Seklets förnuftsdyrkan och rationalitets- är strikt naturliga i den konventionella be- iver hade som sidoeffekt att det framkallade märkelsen, och för möjligheten att upptäcka ett nytt slags ångest. När spöken började upp- att gränsen mellan inre och yttre, eller mellan fattas som hallucinationer, det vill säga som olika livsformer, inte är skarp.9 Detta leder