Terci"Turue"Tensl-{Cip Tidskrift Ror Litteraturvetenskap
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Li"t"terCi"turue"tensl-{Cip Tidskrift ror litteraturvetenskap Redaktörer: Johan Lundberg (Linköpings universitet) och Anders Öhman (Umeå universitet) Ansvarig utgivare: Anders Öhman Kassör: Anders Persson Redaktion: Annelie Bränström Öhman, Ragnar Haake, Lars Hänström, Iris Ridder, Karin Strand Redaktionens adress: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Lunds universitet Helgonabacken 12 22362 Lund Tel: 046 - 222 84 67 Fax: 046 - 22242 31 E-post: [email protected] Bidrag på upp till 25 A4-sidor (radavstånd 1,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-fonnat, någon version av Word. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Prenumerationsavgift för hel årgång om fyra nummer är 150 kr, för studerande 120 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, 1996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. Tidskriften utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift för Litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Redaktionsråd: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) Tidskrift för litteraturvetenskap utges med bidrag från Humanistisk-Samhälls• vetenskapliga Forskningsrådet. Omslag: Anna Zahr Tryckning: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISSN: 1104 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugonionde årgången - nr 3-4 2000 Inledning. Litteraturvetenskapen på 2000-talet 3 Anders Johansson Till vad behövs litteraturvetenskap? Om en frågas frånvaro i svensk litteraturforskning 5 Eva Hemmungs Wirten Desperately Seeking Spivak. Litteraturvetenskapens Sub- jekt och Objekt 13 H elena Rodin Den orena syntesen. Bysantinism, modernism och litteratur- vetenskap idag 21 Peter Luthersson Humanioras blodförlust. II punkter i en paranoiakritik 28 Annelie Brän- ström Öhman Fantasiens jättebin & feministernas förlorade heder 33 Torsten Rönner- strand Referenten är död. Leve referenten! Om litteratur och verk- iighet i 90-talets litteraturteori 41 Johan Svedjedal Utanför marginalen 52 Lisbeth Larsson "The Ethical Tum" 60 J ohanna Lund- ström Formens betydelse. Reflexioner kring en Sundmanforskares metodproblem 65 Gun Malmgren När text och läsare möts. Om textkompetens, textfönnedling och textreception 75 Anna Williams Genus! Genus överallt! Genusforskningens faste i litteratur- vetenskapen 82 Malin Pennlöw Döden blev diktens förutsättning. Om myten liarriet Löwen- hjelm 91 Jonas Lidström Upplösta röster, upplöst språlc Vi-positionen i Göran Sonnevis poesi 114 J enny Björklund "Raffmerad, abnorm och blaserad". En annorlunda sam- hällskritik i Stella Kleves Bertha Funcke 134 Erik Falk Who ever heard of a solid chinmey? Melvilles skorsten och den allegoriska läsningen 145 Recensioner: Eva Lilja Lena Malmberg: Frän Orfeus till Emydike 154 Maria Löfgren Ingrid Hohnquist: Salongens värld 156 Roland LyselI Anders Mortensen: Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf 159 Christina Gullin Stefan Helgesson: Sports of Culture. Writing the Resistant Subject in South Africa 166 Carin Franzen Anders Pettersson m.fl (red.): Litteratur och verklighets- förståelse. Idemässiga aspekter av 1900-talets litteratur 168 Kära tfl-läsare! I slutet av september anordnades tfi-dagen på temat Litteraturveten skapen på 2000-talet. Föredragen redovisas i detta nummer och vi hoppas att det kan bli inledningen till en livaktig och nödvändig diskussion om ämnets ställning idag och i framtiden. Detta nummer är det sista från redaktionen i Umeå och Linköping. Det har varit en både stimulerande och arbetsam tid. Som redaktör för tfl har man möjlighet att få en inblick i vad det forskas och skrivs om i litteraturvetenskap idag, vilket är ett privilegium. Det har emellertid blivit alltmer betungande att klara av att sköta redaktörsarbetet vid sidan av heltidstjänster. Det har även gett oss en del dåliga samveten. I synnerhet gäller det ambitionen att recensera nyutkomna avhandlingar. Det tar tid alt både hitta och hälla efter presumtiva recensenter, och den tiden har vi inte alltid haft. Vi ber om överseende med det! Nu vill vi tacka för oss och önska den nya redaktionen i Lund (och Växjö)" med redaktören Anders Mortensen i spetsen lycka till! Redaktionens nya adress finns på omslagets insida. Anders Öhman och Johan Lundberg INLEDNING Litteraturvetenskapen på 2000-talet När redaktionen för tf! för snart två är sedan placerades i LinköpingIU meå insåg vi att vi på något vis var tvungna att uppmärksamma det stundande millenni eskiftet. Vi har försökt att göra detta på olika sätt, framför allt genom de två tema nummer som vi kallat Litteraturen och den nya teknologin I och II. Vi ville emellertid även ta tillfallet i akt och få till stånd en diskussion om faror na och möjligheterna för ämnet i framtiden. Därför anordnade vi TFL-dagen den 28 september, där vi på temat "Litteraturvetenskapen på 2000-talet" försökte få en så bred belysning som möjligt av ämnet. Föredragen från konferensen fInns samlade i detta nummer, som också är redaktionens sista. De frågor och problem rörande litteraturen och litteraturstudiet som vi i redak tionskommitten ville få belysta, var föranledda bl.a. av den diskussion som på senare tid förts om hur litteraturen står sig i förhållande till nya framtråogande medier som IT, TV, rollspel, spelfIlm, popmusik m.m. Är litteraturen en konst form i utdöende, som en del hävdar; eller är det tvärtom så att behovet av att läsa ökar i vär informationstäta tid? Stöd för den senare ståndpunkten får man bl.a. av det faktum att nya siffror visar att det aldrig sålts så mycket böcker som nu. Samtidigt är litteraturläsandet kanske på väg att bli en alltmer könsdifferentie• rad verksarohet. Inom LO-kollektivet visade en undersökuing nyligen att andelen måo som läst en bok det senaste året var försvinnande liten. Det har också höjts röster för att byta ut litteraturstudiet på gymnasiet mot en mer allmåo mediakun skap, något som även förefaller få visst stöd i den omtvistade Lärarutbildningskommittens utredning (LUK). Detta skulle naturligtvis få ödes• digra konsekvenser för den ställning som ämnet Litteraturvetenskap har på uni- 3 versitetet, samtidigt som det rimligtvis skulle utarma gymnasieelevernas historie rnedvetande och kulturella identitet? Vi tyckte även att det vore värdefullt att diskutera den mera vetenskapliga utvecklingen inom ämnet Vilka teoretiska riktningar och vilka forskningsområ• den kan man skönja i våra dagars post-poststrukturalistiska tillstånd? Är det så att äldre teoretiska och metodiska skolor som komparativism, biografisk-psykologis ka, kulturhistoriska studier etc" kommit till heders igen som ett slags reaktion på en hotande värderelativism; eller är det i själva verket en fruktbar mångfald av riktningar vi ser idag? Och vilket inflytande har exempelvis den genusteoretiska forskningen? Slutligen menade vi att det skulle vara spännande att få synpunkter på vilka trender som kan urskiljas i romanen, lyriken och dramatiken inför det nya mil lenniet Går vi mot ett alltmer självbiografiskt och dokumentärt skrivande som en del kritiker hävdar, eller kommer nya former att uppstå? Detta var några av de spörsmål vi ställde inför konferensen, och flera av dem kom att diskuteras samtidigt som nya frågeställningar skapades. Litteraturvetenskap som ämne spänner över en rad områden och det gäller också artiklarna i detta nummer. Det är ett smörgåsbord av olika synpunkter - alltifrån diskussioner av litteraturvetenskapens berättigande överhuvudtaget till resone mang om angelägna men förbisedda forsningsfalt. Det är vår förhoppning att numret ska stimulera till ytterligare debatt. Redaktionskommitten 4 Anders Johansson Till vad behövs litteraturvetenskap? Om en frågas frånvaro i svensk litteraturforskning "Situationen för svensk litteraturforskning kunde inte ha varit mer intressant än den är nn. Efter årtionden av febril och fruktbar import avtaIrika utländska teori bildningar är vi inne i en period där kritisk reflektion och uppsummering är minst lika viktigt som införandet av nya okända variabler. Det är med andra ord tid för litteraturvetenskapens variant av det Thomas Kuhn kallade 'normal science'." Vad sägs om den lägesbeskrivningen? Nej, citatet är - givetvis - en förfalskning från min sida: det är hämtat ur ledaren i det allra första numret av Norsk Litteraturvetenskaplig Tidskrift från 1998; "svensk litteraturforskning" ska alltså bytas ut mot "norsk litteraturforskning".' Vad jag med detta ohederliga förfaran• de vill sätta fingret på är det orimliga i att överföra ledarredaktionens två år gamla beskrivning av den norska situationen, till situationen i Sverige. Även om teorier har importerats också hit, så kan det paradigmskifte citatet indirekt talar om knap past anses ha ägt rum i Sverige. Om också vi befinner oss i ett tillstånd av "nor mal science", så är det nog i ett annat paradigm än man gör i Norge, eller för den delen i Danmark. Det senaste decenniets litteraturvetenskapliga utveckling i övri• ga Skandinavien saknar i stor utsträckning svensk motsvarighet. Detta sagt med förbehåll för det genusteoriska fältet, som väl kan