Terci"Turue"Tensl-{Cip Tidskrift Ror Litteraturvetenskap

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Terci Li"t"terCi"turue"tensl-{Cip Tidskrift ror litteraturvetenskap Redaktörer: Johan Lundberg (Linköpings universitet) och Anders Öhman (Umeå universitet) Ansvarig utgivare: Anders Öhman Kassör: Anders Persson Redaktion: Annelie Bränström Öhman, Ragnar Haake, Lars Hänström, Iris Ridder, Karin Strand Redaktionens adress: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Lunds universitet Helgonabacken 12 22362 Lund Tel: 046 - 222 84 67 Fax: 046 - 22242 31 E-post: [email protected] Bidrag på upp till 25 A4-sidor (radavstånd 1,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-fonnat, någon version av Word. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Prenumerationsavgift för hel årgång om fyra nummer är 150 kr, för studerande 120 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, 1996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. Tidskriften utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift för Litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Redaktionsråd: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) Tidskrift för litteraturvetenskap utges med bidrag från Humanistisk-Samhälls• vetenskapliga Forskningsrådet. Omslag: Anna Zahr Tryckning: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISSN: 1104 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugonionde årgången - nr 3-4 2000 Inledning. Litteraturvetenskapen på 2000-talet 3 Anders Johansson Till vad behövs litteraturvetenskap? Om en frågas frånvaro i svensk litteraturforskning 5 Eva Hemmungs Wirten Desperately Seeking Spivak. Litteraturvetenskapens Sub- jekt och Objekt 13 H elena Rodin Den orena syntesen. Bysantinism, modernism och litteratur- vetenskap idag 21 Peter Luthersson Humanioras blodförlust. II punkter i en paranoiakritik 28 Annelie Brän- ström Öhman Fantasiens jättebin & feministernas förlorade heder 33 Torsten Rönner- strand Referenten är död. Leve referenten! Om litteratur och verk- iighet i 90-talets litteraturteori 41 Johan Svedjedal Utanför marginalen 52 Lisbeth Larsson "The Ethical Tum" 60 J ohanna Lund- ström Formens betydelse. Reflexioner kring en Sundmanforskares metodproblem 65 Gun Malmgren När text och läsare möts. Om textkompetens, textfönnedling och textreception 75 Anna Williams Genus! Genus överallt! Genusforskningens faste i litteratur- vetenskapen 82 Malin Pennlöw Döden blev diktens förutsättning. Om myten liarriet Löwen- hjelm 91 Jonas Lidström Upplösta röster, upplöst språlc Vi-positionen i Göran Sonnevis poesi 114 J enny Björklund "Raffmerad, abnorm och blaserad". En annorlunda sam- hällskritik i Stella Kleves Bertha Funcke 134 Erik Falk Who ever heard of a solid chinmey? Melvilles skorsten och den allegoriska läsningen 145 Recensioner: Eva Lilja Lena Malmberg: Frän Orfeus till Emydike 154 Maria Löfgren Ingrid Hohnquist: Salongens värld 156 Roland LyselI Anders Mortensen: Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf 159 Christina Gullin Stefan Helgesson: Sports of Culture. Writing the Resistant Subject in South Africa 166 Carin Franzen Anders Pettersson m.fl (red.): Litteratur och verklighets- förståelse. Idemässiga aspekter av 1900-talets litteratur 168 Kära tfl-läsare! I slutet av september anordnades tfi-dagen på temat Litteraturveten­ skapen på 2000-talet. Föredragen redovisas i detta nummer och vi hoppas att det kan bli inledningen till en livaktig och nödvändig diskussion om ämnets ställning idag och i framtiden. Detta nummer är det sista från redaktionen i Umeå och Linköping. Det har varit en både stimulerande och arbetsam tid. Som redaktör för tfl har man möjlighet att få en inblick i vad det forskas och skrivs om i litteraturvetenskap idag, vilket är ett privilegium. Det har emellertid blivit alltmer betungande att klara av att sköta redaktörsarbetet vid sidan av heltidstjänster. Det har även gett oss en del dåliga samveten. I synnerhet gäller det ambitionen att recensera nyutkomna avhandlingar. Det tar tid alt både hitta och hälla efter presumtiva recensenter, och den tiden har vi inte alltid haft. Vi ber om överseende med det! Nu vill vi tacka för oss och önska den nya redaktionen i Lund (och Växjö)" med redaktören Anders Mortensen i spetsen lycka till! Redaktionens nya adress finns på omslagets insida. Anders Öhman och Johan Lundberg INLEDNING Litteraturvetenskapen på 2000-talet När redaktionen för tf! för snart två är sedan placerades i LinköpingIU meå insåg vi att vi på något vis var tvungna att uppmärksamma det stundande millenni­ eskiftet. Vi har försökt att göra detta på olika sätt, framför allt genom de två tema­ nummer som vi kallat Litteraturen och den nya teknologin I och II. Vi ville emellertid även ta tillfallet i akt och få till stånd en diskussion om faror­ na och möjligheterna för ämnet i framtiden. Därför anordnade vi TFL-dagen den 28 september, där vi på temat "Litteraturvetenskapen på 2000-talet" försökte få en så bred belysning som möjligt av ämnet. Föredragen från konferensen fInns samlade i detta nummer, som också är redaktionens sista. De frågor och problem rörande litteraturen och litteraturstudiet som vi i redak­ tionskommitten ville få belysta, var föranledda bl.a. av den diskussion som på senare tid förts om hur litteraturen står sig i förhållande till nya framtråogande medier som IT, TV, rollspel, spelfIlm, popmusik m.m. Är litteraturen en konst­ form i utdöende, som en del hävdar; eller är det tvärtom så att behovet av att läsa ökar i vär informationstäta tid? Stöd för den senare ståndpunkten får man bl.a. av det faktum att nya siffror visar att det aldrig sålts så mycket böcker som nu. Samtidigt är litteraturläsandet kanske på väg att bli en alltmer könsdifferentie• rad verksarohet. Inom LO-kollektivet visade en undersökuing nyligen att andelen måo som läst en bok det senaste året var försvinnande liten. Det har också höjts röster för att byta ut litteraturstudiet på gymnasiet mot en mer allmåo mediakun­ skap, något som även förefaller få visst stöd i den omtvistade Lärarutbildningskommittens utredning (LUK). Detta skulle naturligtvis få ödes• digra konsekvenser för den ställning som ämnet Litteraturvetenskap har på uni- 3 versitetet, samtidigt som det rimligtvis skulle utarma gymnasieelevernas historie­ rnedvetande och kulturella identitet? Vi tyckte även att det vore värdefullt att diskutera den mera vetenskapliga utvecklingen inom ämnet Vilka teoretiska riktningar och vilka forskningsområ• den kan man skönja i våra dagars post-poststrukturalistiska tillstånd? Är det så att äldre teoretiska och metodiska skolor som komparativism, biografisk-psykologis­ ka, kulturhistoriska studier etc" kommit till heders igen som ett slags reaktion på en hotande värderelativism; eller är det i själva verket en fruktbar mångfald av riktningar vi ser idag? Och vilket inflytande har exempelvis den genusteoretiska forskningen? Slutligen menade vi att det skulle vara spännande att få synpunkter på vilka trender som kan urskiljas i romanen, lyriken och dramatiken inför det nya mil­ lenniet Går vi mot ett alltmer självbiografiskt och dokumentärt skrivande som en del kritiker hävdar, eller kommer nya former att uppstå? Detta var några av de spörsmål vi ställde inför konferensen, och flera av dem kom att diskuteras samtidigt som nya frågeställningar skapades. Litteraturvetenskap som ämne spänner över en rad områden och det gäller också artiklarna i detta nummer. Det är ett smörgåsbord av olika synpunkter - alltifrån diskussioner av litteraturvetenskapens berättigande överhuvudtaget till resone­ mang om angelägna men förbisedda forsningsfalt. Det är vår förhoppning att numret ska stimulera till ytterligare debatt. Redaktionskommitten 4 Anders Johansson Till vad behövs litteraturvetenskap? Om en frågas frånvaro i svensk litteraturforskning "Situationen för svensk litteraturforskning kunde inte ha varit mer intressant än den är nn. Efter årtionden av febril och fruktbar import avtaIrika utländska teori­ bildningar är vi inne i en period där kritisk reflektion och uppsummering är minst lika viktigt som införandet av nya okända variabler. Det är med andra ord tid för litteraturvetenskapens variant av det Thomas Kuhn kallade 'normal science'." Vad sägs om den lägesbeskrivningen? Nej, citatet är - givetvis - en förfalskning från min sida: det är hämtat ur ledaren i det allra första numret av Norsk Litteraturvetenskaplig Tidskrift från 1998; "svensk litteraturforskning" ska alltså bytas ut mot "norsk litteraturforskning".' Vad jag med detta ohederliga förfaran• de vill sätta fingret på är det orimliga i att överföra ledarredaktionens två år gamla beskrivning av den norska situationen, till situationen i Sverige. Även om teorier har importerats också hit, så kan det paradigmskifte citatet indirekt talar om knap­ past anses ha ägt rum i Sverige. Om också vi befinner oss i ett tillstånd av "nor­ mal science", så är det nog i ett annat paradigm än man gör i Norge, eller för den delen i Danmark. Det senaste decenniets litteraturvetenskapliga utveckling i övri• ga Skandinavien saknar i stor utsträckning svensk motsvarighet. Detta sagt med förbehåll för det genusteoriska fältet, som väl kan
Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • New Swedish Titles 2000
    original 00-11-0710.22Sida1 New Swedish Titles 2000 Titles Swedish New THE SWEDISH INSTITUTE THE SWEDISH Pernilla Stalfelt Bo R Holmberg Mirja Unge Annika Thor Christine Falkenland Mats Wahl Moni Nilsson-Brännström Ann-Marie Ljungberg Lars Gustafsson Peter Kihlgård Hans Olsson Mikael Niemi original 00-11-07 10.22 Sida 2 The Swedish Institute To read literature solely as though it were a mirror of society and its interpreters would be a precarious business, as Ingrid Elam points out at the beginning of her article on new Swedish prose. On the other hand, Kajsa Lindsten Öberg demonstrates that literature, be it for adults or for children, is not entirely uninfluenced by current affairs. Mirror or not, the following two articles about recent Swedish titles identify themes connected with public debate, but also include some exposing testimonies about the most private sphere. There is a mounting international interest in Swedish literature. Swedish books are found on bestseller and “critics’ choice” charts all over the world, and the publication of translations is no longer limited to a handful of specialist publishers. Bidding for titles occurs more and more often, even for translations of previously unpublished writers. Ingrid Elam and Kajsa Lindsten Öberg have been requested to com- ment on this year’s published books for the Frankfurt Book Fair 2000. The selection of titles and the opinions are entirely their own. The com- ments are usually short but will hopefully encourage further reading. For more information about the authors, we refer you to each respective publisher. Information about funding of translations can be obtained from the Swedish Institute.
    [Show full text]
  • Kurslitteratur Litteraturvetenskap I, 30 Hp, GN (LV0001 & LV001U)
    Litteraturvetenskap Kurslitteratur Litteraturvetenskap I, 30 hp, GN (LV0001 & LV001U) * = text tillgänglig på Athena ** = text tillgänglig digitalt Delkurs 1, Att analysera och tolka litterär text, 7,5 hp (1KUR) Primärlitteratur * Följande dikter i kompendieform: Johannes Anyuru, ”Tid: En sång om Trojas murar” (ur Det är bara gudarna som är nya) Werner Aspenström, ”Sardinen i tunnelbanan” (ur Under tiden) Bo Bergman, ”Våren” och ”Stadsbarn” (ur Marionetterna) Elizabeth Bishop, ”Sestina” Karin Boye, ”Ja visst gör det ont” (ur För trädets skull) William Carlos Williams, ”The Red Wheelbarrow” (ur Spring and All), samt “This is Just to Say” Inger Christensen, duvdikten (ur alfabet) Vilhelm Ekelund, ”Ro” (ur Melodier i skymning) Gunnar Ekelöf, ”sonatform. denaturerad prosa” (ur sent på jorden) Katarina Frostenson, ”Allhelgona” (ur I det gula) J W Goethe, ”Vandrarens sång i natten” & ”Ännu en” i (T) Hjalmar Gullberg, ”Efterlyses” (ur Andliga övningar) Ann Jäderlund, ”Anagram för blinda” (ur Vimpelstaden) Birgitta Lillpers, ”Jag förbereder mig alltid för dem men det finns också en tillvaro som tjockt, vitt porslin” (ur Krigarna i den här provinsen) Erik Lindegren, dikt XXVIII ur mannen utan väg Kristina Lugn, ”Kuratorn har sagt” (ur Döda honom!) Lotta Olsson, dikter (ur Himmel i hav), samt ”I morgon” och ”Lilla fågel” (ur Livet är nu) Adrienne Rich, ”Here is a map of our country” (ur An Atlas of the Difficult World) Eva Runefelt, ”Samsång” (ur En kommande tid av livet) Anne Sexton, ”Her Kind” (ur To Bedlam and Part Way Back) Stagnelius, ”Till Förruttnelsen” Szymborska, ”Om döden utan överdrift” Hjalmar Söderberg, ”En kopp te” (ur Historietter) Tomas Tranströmer, ”Öppna och slutna rum” (ur Klanger och spår) Jaqueline Woodson, ”Greenville, South Carolina 1963” (ur Brown girl dreaming) Sonja Åkesson: ”Självbiograf.
    [Show full text]
  • Litterära Besvär : Skildringar Av Sjukdom I Samtida Svensk Prosa
    Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Bernhardsson, Katarina 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Bernhardsson, K. (2010). Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Litterära besvär katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Copyright © Katarina Bernhardsson och ellerströms förlag 2010 Grafisk form Klara Rasmussen Omslag Mira Nameth Andra tryckningen Tryck Pozkal, Inowrocław, Polen 2011 isbn 978 91 7247 238 9 Innehållsförteckning Inledning. Skildringar av sjukdom 9 Sjukdomsgestaltningar 11 Sjukdom och hälsa 13 Syfte och urval 16 En tematisk studie: avhandlingens metod 20 Tema 21 Kontextens betydelse 24 Den samtida kontexten 25 Medikalisering och en ”postmodern” sjukdomsupplevelse 26 Den samtida genren patografi 32 Studiens disposition 36 I.
    [Show full text]
  • Fångenskap Och Flykt: Om Frihetstemat I Svensk Barndomsskildring
    Fångenskap och ykt Linköping Studies in Arts and Science No. FÅNGENSKAP OCH FLYKT Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science ction decennierna kring Svante Landgraf ISAK, Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Filososka fakulteten Linköpings universitet, SE- Linköping, Sverige Linköping Linköping Studies in Arts and Science No. Vid lososka fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskning- en är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbild- ningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Q, Kultur och samhälle, vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. : Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköpings universitet Linköping © Svante Landgraf Minion Pro och Myriad Pro av författaren LiU-Tryck, Linköping, : Linköping Studies in Arts and Science, No. - ---- INNEHÅLL Förord ..................................................................................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Sy e och analytiska frågor ­ • Perspektiv och tillvägagångssätt ­ • Tre genrer och ett texturval ­ • Forskningslägen ­ • Disposition
    [Show full text]
  • «Ein Veg Er Alltid to Vegar» ! Menneske Og Teknologi I Gunstein Bakkes Maud Og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! !
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by NORA - Norwegian Open Research Archives ! «Ein veg er alltid to vegar» ! Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Masteroppgave i allmenn litteraturvitenskap Institutt for litteratur, områdestudier og europeiske språk Det humanistiske fakultet ! UNIVERSITETET I OSLO ! Mai 2014 !I ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !© Torgeir Holljen Thon !2014 !«Ein veg er alltid to vegar». Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud !Torgeir Holljen Thon !http://www.duo.uio.no Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo !II Sammendrag Oppgaven er en lesning av Gunstein Bakkes roman Maud og Aud (2011). Gjennom en mangesidig bruk av motiver som bilkjøring, bilulykker og andre teknologiske proteser tematiserer romanen teknologiens påvirkning på mennesket. Mitt siktemål er å undersøke hva som kjennetegner denne påvirkningen, og hva som kan sies å være romanens holdning til den. Romanen som helhet er en samling korte, essayistisk og poetiske tekststykker, som dessuten inneholder en fragmentert fortelling om en familie som opplever en bilulykke. Med en fortolkende, tematisk orientert nærlesning som fremgangsmåte analyseres romanens viktigste motiver: bilulykken og bilkjøring, i tillegg til de to sentrale romanpersonene, Aud og Jon Berre. Kapittel 1 er viet bilulykken. Denne forstås som et uttrykk for menneskets evne til å sammenføre materialer – kropp, bil og natur. Utfallet av ulykken er både død og nytt liv i overlevelse. Kapittel 2 dreier seg om romanens fremstilling av bilen som en utvidelse av kroppen, en forvandling av mennesket. I kapittel 3 og 4, om henholdsvis Aud og Jon Berre, videreføres innsiktene fra kapittel 1 og 2, der de stiliserte romanpersonene leses som tekstlige instanser som representerer ulike tematiske linjer.
    [Show full text]
  • LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap
    Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex.
    [Show full text]
  • Lars Jakobson
    HöGsKOLAN 1 BoRAs INSTITUTIONEN BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN SPECIALARBETE SCIENCE FICTIQt\l Lars Jakobson Nr 1985: 85 ~ ISSN 0281-5664 SCieNCE FICTION l SVERIGE 1953-1976: SN DVSRSIKT av Lars Jakobson ·Jag satte mig på sängkanten och såg ut på dom förbiglidande förorterna som lös som science fiction i mörkret.• ur Ulf Lundells Sömnen 2 INLEDNING Författaren JG Ballard har sagt att science fiction •1&ngt ifrln att vara ett betydelselöst mindre sidoskott representerar 1900-talets litterära huvudtradition - och säkerligen dess äldsta - en tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi som löper i en obruten linje genom Wells , Aldous Huxley, de moderna amerikanska science fiction-författarna och sidana nutida innovatörer som William Burroughs och Paolozzi·. (ur Peter stewarts efterord i Ballards Drömbolaget s 248) Som en utglngspunkt för denna essä vill jag säga, att, JA, det finns en urgammal tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi (och i det räknar jag in alla vetenskaper; antropologi, psykologi, lingvistik etc), men, NEJ, sfär ingenting annat än ett sidoskott pi detta mäktiga gamla träd. Däremot är skottet inte betydelselöst - nlgot som med önskvärd tydlighet visas av författare som Aldiss, Delany, Dick, Ellison och si vidare. Science fiction uppstod som en benämning på en viss tidskriftskategori i USA under tjugotalet. En kategori inom masslitteraturen av samma undermåliga karaktär som vilda västern- och detektivromanerna. Under trettio- och fyrtio-talet höjdes berättelsernas standard, men befann sig ~ikväl på mycket låg nivl i jämförelse med den ·vanliga• litteraturen , den som av sf-kännare lite föraktfullt kallas "mainstream·. Samtidigt skriver författare som befinner sig i denna litteraturens huvudfåra - långt borta frln amerikanska massmarknadsprodukter - under dessa år verk som villigt annekteras av ditida och nutida sf-kännare till genren, till science fiction.
    [Show full text]
  • Bland Renegater, Glesbygdskämpar Och Kaxiga Glittertjejer. Arne
    Bland renegater, glesbygdskämpar och kaxiga glittertjejer Arne Johnsson presenterar ny svensk litteratur Svenska institutet – webbinarium 25 november 2020 LITTERATURLISTA Välkomna till webbinariet om ny svensk skönlitteratur! Jag presenterar en hel del av det som kommit ut under året 2020. Till min och er hjälp har jag ställt samman nedanstående lista. Som alla listor är den orättvis – titlar fattas säkerligen av olika orsaker men i huvudsak är det mesta som det talats om under året med här. Tiden är dock begränsad och det är omöjligt att kommentera alla titlar men med hjälp av listan är det förhoppningsvis enklare att leta upp böcker, författare, förlag på nätet. Jag tycker det här är ett väldigt roligt uppdrag och hoppas även ni tycker så. Mycket nöje! Arne PROSA – ROMANER & NOVELLER Josefine Adolfsson, Rippad Natur & Kultur Anna Agrell, Ett halvt andetag Historiska Media Karin Alfredsson, Roger och Rebecka Bokfabriken Suad Ali, Dina händer var fulla av liv Norstedts förlag Lena Andersson, Dottern Bokförlaget Polaris Gerda Antti, Här i världen Albert Bonniers Förlag Majgull Axelsson, Inställd resa till Sabarmati Norstedts Förlag Valerie Kyeyune Backström, Ett nytt England Modernista Wanda Bendjelloul, Dalenglitter: En roman om hårt arbete Weyler förlag Ann-Luise Bertell, Heiman Förlaget Elin Boardy, Nätterna på Weterfeldtplatz Wahlström & Widstrand Maria Broberg, Bakvatten Norstedts förlag Svante Bäckström, Så höjer sig landet Bokförlaget Atlas Lisa Christensen, Spela roll LB Förlag Magnus Dahlström, Förhör Albert Bonniers Förlag Jennie
    [Show full text]
  • Poul Bjerre I Tiden EN POUL BJERRE-BIBLIOGRAFI
    Poul Bjerre i tiden EN POUL BJERRE-BIBLIOGRAFI Preliminär version Uppdaterad senaste gången: 2014-02-20 1 VARNING DENNA BIBLIOGRAFI ÄR INTE FULLSTÄNDIG! En genomgång av Poul Bjerres svindlande stora samling L 171 på Kungliga biblioteket pågår ännu. Likaså kommer den långsamt framskridande digi- taliseringen av svenska dagstidningar att ge betyd- ligt mer material, inte minst om tiden efter Poul Bjerres bortgång 1964. En genomgång av digitali- serat material i de övriga skandinaviska länderna pågår. Bibliografin kommer att successivt uppdateras. Ett datum på titelsidan anger senaste uppdatering- en. Den som har uppgifter och korrigeringar som kompletterar bibliografin är välkommen att kon- takta upphovsmannen Björn Sahlin, Jättekastgränd 9, 149 31 Nynäshamn. Tel 076-264 93 31 2 INNEHÅLL Förkortningar 4 Klippsamlingen 6 Introduktion 7 Verk och artiklar av Poul Bjerre 8 Föredrag av Poul Bjerre 51 Föredrag om Poul Bjerre 68 Radioinslag med och om Poul Bjerre 69 Inspelningar med Poul Bjerre Manuskript till föredrag m m i Sveriges Radios dokumentarkiv Krönikor kring radioinslag 74 Intervjuer med, reportage om och referat av Poul Bjerre 82 Recensioner av verk av Poul Bjerre 100 Recensioner av verk om eller med anknytning till Poul Bjerre 149 3 FÖRKORTNINGAR för kapslarna i Poul Bjerres klipp- och manuskriptsamling Klippsamlingen ”KB kl”, åtföljt av romersk siffra Kungliga biblioteket, klippsamlingen, den romerska siffran anger nummer på kapsel ”KB kl kar.” Kungliga biblioteket, klippsamlingen, kapsel märkt ”Karikatyrer” ”KB kl Rä&Rä” Kungliga
    [Show full text]
  • Litteraturstudiets Legitimeringar
    Litteraturstudiets legitimeringar Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan Litteraturstudiets legitimeringar Analys av skrift och bild i fem läromedel i svenska för gymnasieskolan Av Christoffer Dahl Akademisk avhandling i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap, vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (LIR), Göteborgs universitet 2015 Disputationsupplaga Publikationen finns även i fulltext på: http://hdl.handle.net/2077/40507. © Christoffer Dahl, 2015 ISBN 978-91-88348-67-8 Sättning: Julia Strandberg Omslag: Stefan Hartle Tryckning: Reprocentralen, Campusservice, Göteborgs universitet 2015 Distribution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Box 200, 405 30 Göteborg. Abstract Ph.D. dissertation at University of Gothenburg Title: The Legitimations of Literature Study: Analysis of Text and Images in Five Textbooks in the Swedish Language for Secondary School Author: Christoffer Dahl Language: Swedish with an English summary Department: Department of Literature, History of Ideas and Religion. The purpose of the thesis is to identify the dominant legitimations of literature study in five literature textbooks for the upper secondary school in Sweden and how these legitimations are realized textually and visually. Focusing on paratexts (covers and preface), text–image relations, the representation of authorship and genre the analysis draws theoretically and methodologically upon multimodality, discourse analysis and genre theory. The result indicates several similar legitimations: the study of literature is associated with personal growth, pleasure and how history affects the present. It also shows how visual resources as well as specific voices are used to underpin interpersonal relations in order to convey the legitimations. However the legitimations are realized differently in textbooks with different disposition.
    [Show full text]
  • Nr 1 Red: George Sjöberg (18 S)
    Nr 1 red: George Sjöberg (18 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Det handlar om stjärnorna Recensioner av fanzines Bo Stenfors: Fanzinerecensionerna SFSF Stadgar Noveller Bo Stenfors: Hemkomst Sam J. Lundwall: Den första julnatten Nr 2 red: George Sjöberg (18 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Idealism och föreningsverksamhet Artiklar/debatt om sf Bo Stenfors: Ur SFSF:s bibliotek 1: ”A Princess of Mars” av Edgar Rice Burroughs SFSF George Sjöberg: Sunside (mötesrapport) Noveller W. F. Nolan och C. E. Fritch: Skeppet Dikter Per Lindström: Endast där George Sjöberg: homo superior Insändare Brev-Forum Alvar Appeltofft Robert Brandorf Anders S. Fröberg Karl Gustav Jakobsson Hans-Ulrik Karlén (2) Henrik Rabe Arne Sjögren Karl Karlson-Orre Åke Hansson Ingvar Svensson Nr 3 red: George Sjöberg (22 s) 1960 Redaktionellt George Sjöberg: Ledaren SFSF Förteckning över medlemmar i SFSF Affären Dahlman (om medlemsmöte) Noveller Jacob Palme: Expedition till framtiden (del 1 av 2) Insändare Brev-Forum Åke Hansson Hans-Ulrik Karlén Lars-Olov Strandberg Martin Ruong Karl Karlson-Orre Robert Brandorf Nr 4 red: George Sjöberg (24 s) 1960 Artiklar/debatt om fandom Ingvar Svensson: Distribution av fanzines (svar av red) John Baxter: Fandom i Australien (översatt och förkortad av Bo Stenfors) om övrigt Jupiter omgiven av dödligt bälte Dödsstråle har blivit verklighet Kolliderande galaxer slog hastighetsrekord Dussinet ”amerikaner” i rymden Håkan Elmqvist: I blinken (om signalfrekvens och uppmärksamhet) Recensioner av fanzines Fanzine-Forum Noveller Jacob Palme: Expedition till framtiden (del 2 av 2) Nr 5 finns ej Nr 6 red: Bo Stenfors (16 s) 1962 Redaktionellt Bo Stenfors: Redaktionsspalten Artiklar/debatt om sf Hans Eklund: Vår framtid – helvete eller paradis? Kutzen & Ceji: Modern Sf-film Sam J.
    [Show full text]