JONAS INGVARSSON

BBB VS WWW Digital epistemologi och litterär text från Göran Printz Påhlsson till Ralf Andtbacka

DEN MEKANISKA HANDEN I en förunderlig prosalyrisk betraktelse i ­Gradiva Babbages reflektion bär en titel som nästan är och andra dikter från 1966 ger Göran Printz- en prosalyrisk betraktelse i sig: ”Sir Charles Påhlson ordet till Charles Babbage: Babbage återvänder till Trinity College efter att ha uppdragit åt den svenske ingenjören Scheutz Ingen man kan lägga en tum till sin växt, säger att bygga en differensmaskin. Vid stranden av skriften. Ändå såg jag en gång detektiven Vidocq floden Cam betraktar han Suckarnas bro och förändra sin längd med ungefär en och en halv begrundar sländornas liv”. Redan titeln på tum. Det har alltid varit min erfarenhet att man stycket synes därmed etablera en form av in- måste iaktta den största noggrannhet även i formationsöverskott, kanske inte innehållsligt småsaker. (läsaren har troligen stor behållning av denna Ingen har lärt mig mera än min maskin. Jag bakgrund) men väl i förhållande till gängse vet att lagbundenhet är ett mirakel. Jag vet att titelpraktik. Att dikten sedan behandlar en förändring är ett mirakel. När jag ser sländan maskin som producerar ett annat överskott ser jag larven innesluten i dess glänsande flykt. – i slutändan rentav ”en sextondels ­människa” – Hur mycket större sannolikhet är det inte att en skapar ännu en resonansbotten i texten. lag – vilken som helst – skall visa sig otillräcklig Printz-Påhlssons Gradiva pryds av ett foto­ än att den skall hålla streck. En gång måste det grafi av en mekanisk hand. En protes, som det ske: att hjul och hävstänger rör sig korrekt, men ser ut. Baksidestexten upplyser. ”Omslags­bilden: att det andra talet kommer upp, det oväntade, mekanismen i handen på den ’musicienne’, den det oberäkneliga, då larven slår ut i en slända. pianospelande docka, som Henri-Louis Jaquet- Jag ser en hand i livet, Den Store Utsuddarens Drotz visade på en utställning av automater i oföränderliga hand. Paris 1783”. Poetens skrivande hand? Poesin som Var därför noggrann och vårda ditt förstånd, programmerad process? Författarens död?2 så att du må känna igen miraklet då det sker. Jag Gradiva och andra dikter innehåller fyra av- skrev till Tennyson att hans uppgifter var oegent- delningar: den första är en parafras i dramats liga då han sjöng att ”varje dag en mänska dör form på den tyske författaren Wilhelm Jensens och varje dag en mänska föds”. Det föds i själva kortroman Gradiva från 1902 (som förstås givit verket varje dag en och en sextondels människa. diktsamlingen sitt namn och för övrigt kom Jag vägrar att överge denna sextondels människa.1 i svensk översättning så sent som häromåret);

JONAS INGVARSSON TFL 45 del två innehåller dikter om bland andra de Men det är bokens tredje del vi ska fokuse­ spiondömda makarna Rosenberg, Joe Hill, ra på inledningsvis, ty där finner vi mekaniska Gustave de Beaumont och Alexis de Tocque- dockor, monster och maskiner. Svitens namn är ville samt utbrytarkungen Houdini. Del fyra ”Automaterna” och innehåller sex ­dikter, varav är en svit som under rubriken ”Summary” den första behandlar den franske 1700-tals­ presenterar tre dikter skrivna på engelska, vilka urmakaren och automatkonstruktören Jaquet- i tur och ordning behandlar seriefigurerna Drotz (vars tillverkade hand prydde omslaget); Stålmannen, Gyllenbom samt Knoll och Tott. denna dikt följs av en reflektion som tillskrivs Om de utgör en sammanfattning, så är det Mary Shelleys ”människotillverkade monst- av samlingens på en gång metapoetiska och rum”;3 därefter en dikt med titeln ”Formula gränsöverskridande karaktär. Författaren skri- Translation”, som inspirerats av programme- ver själv i en fotnot att ”Summary har jag kallat ringsspråket Fortran. Den citerade texten ovan den avdelning där jag sammanför tre dikter på finner vi också här, och Charles Babbage har engelska om seriefigurer, helt visst för att hävda gått till historien som mannen bakom diffe- att man inte behöver vara mindre allvarlig när rensmaskinen och analysmaskinen. man skriver om Stålmannen, Gyllenbom eller ”Automaterna” fortsätter med ett kort Knoll och Tott än när man skriver om makarna stycke om den mekaniska dockan Olimpia Rosenberg” (s. 69).

46 TFL 2015:1 (från E.T.A. Hoffmanns romantiska fantasi DIGITAL EPISTEMOLOGI Sandmannen, 1817), och sviten avslutas med Den här texten syftar alltså till att belysa kon- dikten ”Turing-maskin”, där Turingtestet te­ ceptet ”digital epistemologi”. I detta samman- ma­tiseras och parallellställs med ”andra maski- hang förstås ”det digitala” inte i första hand ner, abstraktare automater, djärvare och mera som verktyg (datorer, databaser, nätverk, skär- otillgängliga, som äter sin tape i matematiska mar, plattformar) eller som objekt (fan fiction, formler”. Men denna maskin, så säger dikten, digitala arkiv, twitterpoesi, spel, elektroniska ”imiterar i språket” – så möjligen är detta, texter), utan som ett kritiskt diskursanalytiskt liksom omslagsbilden, en metafor också för och framför allt mediearkeologiskt koncept, med poeten?4 vars hjälp vi kan skapa produktiva perspektiv på Det som gör sviten Automaterna intressant vår estetiska och kulturella omvärld och – inte är att den utgör ett konkret exempel på repre- minst – på vår estetiska och kulturella historia. sentationen av det digitala i svensk litteratur, Sålunda är ”digital epistemologi” inte främst en samtidigt som den fungerar som en lämplig fråga om att påvisa kausalitet; det handlar inte inkörsport till det som vi här kallar digital om orsak och verkan utan om relationer. Det är epistemologi. Representationen av det digitala relationen mellan konsten och dess omgivning, återfinns explicit i Fortran-dikten, men indi- men också mellan kropp och text, mellan män- rekt också i styckena om Babbage och Turing, niska, maskin och miljö, mellan postmodernitet då bägge dessa namn representerar digitala och förmodernitet. Den här typen av relationer innovationer vilka förebådar den moderna är egentligen påvisbara genom hela kulturhisto- datormaskinen. Hela den korta avdelningen, rien, men med ett koncept som ”digital epis- som alltså tematiserar automater och andra temologi” accentueras denna mediehistoriska liknande artefakter (som Frankensteins mons- relation ytterligare. Nya medier påminner oss. ter), kan dock ses som ett uttryck för den mer Och om vad påminner de oss? Åtminstone abstrakta ”epistemologiska” dimension förelig- fyra (ja, fem) perspektiv kan sägas vara sprung- gande text undersöker. Ty flera av dessa texter na ur en digital epistemologi. har inte uttryckligen med datorer eller digital teknik att göra, men kan ändå, år 1966, otve- 1. Att läsa historien digitalt: Vad betyder tydigt ses som ett uttryck för en diskurs där det? Vi frågar oss om det går att etablera det digitala markerar sin närvaro även då den produktiva relationer genom att betrakta inte uttrycks explicit. Ty varför skriva om Shel- historien genom digitaliseringens lins. ley, Babbage, och 1700-talets automater 1966? Finns det en digital materialitet som Eller för den delen göra poesi av tecknade påverkar hur vi förstår historien? Exempel serier? Det senare skulle kunna sortera som (se nedan): bomber och virus. en kategori inom samtidens (1966) förtjusta reception av popkonsten (Warhol, Lichten- 2. Att litterära texter påverkas av sin samtids stein, Fahlström, m.m.), men också – eller just kommunikationsteknologier vare sig de därför – ses som ett perspektivskifte bort från artikulerar det eller ej. Vad betyder det? Att boksidans hegemoniska status som litteratur- vi läser texterna som avtryck, reaktioner förmedlare till en mer sammansatt kulturell eller med- och omedvetna speglingar av sin diskurs där medier, tekniska artefakter och samtids digitala kultur. Vi tittar särskilt på populära uttryck intar samma position som texter som inte explicit relaterar till datorer ”solnedgången” och ”havet”.5 eller digital kultur. Exempel (se nedan): Gunnar D Hansson, Lotta Lotass.

JONAS INGVARSSON TFL 47 3. Att digital kultur härbärgerar förmoderna digital epistemologi. Hit hör till exempel med- tankeformer: Vad betyder det? Vi studerar iearkeologi, posthumanism och olika varianter paralleller mellan digitala uttrycksformer av aktör-nätverks-teori. Dessa teorier fungerar och sådana tankemodeller som var popu- som analytiska verktyg men kan alltså samtidigt­ lära före romantiken och moderniteten. ses som uttryck för en digital epistemologi. Till Genom att lyfta fram dessa kvaliteter exempel kan den mediearkeologi som inspirerat hos dagens digitala kultur kan en digital föreliggande arbete ses som ett eminent uttryck epistemologi bidra till att stärka intresset för en, låt oss kalla det, pertinens­driven teori för äldre estetiska uttryck och system. (läsaren kommer innan texten är slut förstå Exempel (se nedan): kuriosakabinett, varför). pertinensprincipen.6 Man kan se åtminstone tre olika mediear- keologiska strategier för att (i Foucaults ef- 4. Att undersöka de nya analysmetoder terföljd) skriva om historien i mediehistorisk elektro­niska texter och multimodala verk belysning. har gett upphov till. Vad betyder det? Vi undersöker hur textanalysen påverkas 1. Ett särskilt intresse för ”de förlorande teknolo- om vi applicerar dessa grepp och termer gierna”, alltså en historieskrivning med fokus på litterära texter? Kan vi bryta oss ur på det aparta eller något fullt fungerande som den gutenbergska narkosen? Exempel av olika skäl ändå inte kom att bilda norm för (i ett kommande arbete): ”embodiment”, medieutvecklingen. Erkki Huhtamo är en av de ­processer, materialitet, spel, program, inter­ som särskilt uppehållit sig vi denna aspekt av aktion, mjukvara.7 mediearkeologin.10

Det jag här börjat skissa några konturer av är 2. En annan strategi är den så kallade årtalsforsk- förstås inte skapat ur intet – och helt utan min ningen, som innebär att du undersöker mycket påverkan presenterade professor Alan Liu (De- begränsade tidsspann (till exempel ett enda år) partment of English, UC Santa Barbara) hösten för att komma bort från de begränsningar som 2014 ett förslag på hur man skulle kunna arbeta epoker, -ismer, genrer, författarskap och andra just med begreppet ”digital epistemologi”.8 Lius estetiska kategorier för med sig.11 Årtalsforsk- inlägg ligger på en annan abstraktionsnivå än ning är kanske inte något mediearkeologiskt mina konkreta nedslag, men i allt väsentligt påfund i sig, men praktiseras gärna då den lyfter han samma fråga: att den digitala kompe- inbjuder till att parallellställa estetiska uttryck tensen inte ska vara en angelägenhet endast för och mediehistoria. dem som undersöker digitala objekt och elek- tronisk kultur, eller för dem som sysslar med 3. För att motverka de evolutionära tendenser Big Data och digitaliseringen av kulturarvet – Foucault varnade för, kan man etablera nej, digital kompetens bör också innebära ett ­kopplingar också över mindre eller större epistemiskt skifte för den akademiska praktiken tidsspann. I föreliggande arbete kommer vi till som sådan.9 exempel antyda kopplingar mellan vår egen Innan vi ger oss in på exemplifierandet av digitala samtid och kuriosakabinettet; i en den digitala epistemologin bör också en meta­ ­kommande text kommer produktiva likheter vetenskaplig dimension accentueras: jag hävdar mellan digitala gränssnitt och renässans­ nämligen att vissa teoretiska konstruktioner i emblemet lyftas fram.12 sig kan ses som ett kongenialt uttryck för en

48 TFL 2015:1 Men först, den digitala epistemologin är inte När de tre böckerna skrevs hade jag visserligen en epistemologi. Förutsättningarna, datortek- en dator, men mitt sökande efter information nologin som diskursivt system, ser väsentligen gick inte via sökmotorer, googlande eller något olika ut beroende på vilken tid vi undersöker, annat eterburet. Ingen http://www.WorldWide- detta eftersom digitaliseringens materialitet Web – utan snarare http://bbb.BilBåtBibliotek. varit så olika under till exempel 1960-tal, 90- Kroppen i stället för etern. Jag säger inte detta tal och 00-tal. Och med dessa skilda materia- för att heroisera ett äldre mera hantverksmässigt liseringar följer också att de föreställningar vi produktionssätt, utan för att ge en rimlig histo- knutit till teknologin ser helt olika ut. Under rieskrivning. Och för att framkasta en misstanke en tid när datorerna var stora som hus och om att skrivsättet eller förmedlingssättet redan gradvis förvandlades till hanterbara kontors- låg i den luft jag då andades, att andra redan maskiner (från 1950-tal till tidigt 1980-tal) var börjat med något som jag inte kände till (men den digitala kulturen knuten och associerad ändå på något sätt kom att påverkas av). till just maskiner. Detta korresponderade med den allt överskuggande hotbilden, som också Vad professorn, författaren och litteratur­vetaren var en stor maskin, nämligen Atombomben. Gunnar D Hansson – för det är förstås han – Kärnstridsspetsarna bars dessutom av ”robo- här formulerar är en sorts efterhands­poetik, och tar”, en cybernetisk favoritglosa från efterkrigs- hans insikt, eller misstanke, är i och för sig inte tidens första decennier. Men datorteknologins avgörande för hur man närmar sig hans böcker materialitet samspelade också med metaforer från 1990-talet men formuleringen ringar in en som ”statsapparaten” och ”det byråkratiska huvudfigur i konceptet digital episte­mologi. maskineriet”. De titlar han syftar på är den trilogi bestående Från millennieskiftet och framåt är bilden av böckerna Olunn (1989), Lunnebok (1991) och av det digitala snarare att det finns överallt, Idegransöarna (1994) som för några år sedan ut- något som vi numera uttrycker i termer av kom i en samlad pocketvolym.15 ”ubiquitous computing” (på svenska föreslås Böckerna tillkom under första halvan av begreppet ”ubika nätverk”). ”Det digitala” har 1990-talet och är anmärkningsvärda på många här naturligtvis en helt annan innebörd; det är sätt, inte minst i sin utformning. Det här är inte längre ”en maskin”, utan vi har snarare att texter som oftast sorterades in i hyllan för poesi,­ göra med en sorts digitala kvalster som kryper men lika gärna kunde ha kategoriserats som omkring lite överallt i våra liv.13 Idag år 2015 prosa, dokumentärlitteratur, folklivsforskning, ser vi till exempel framväxten av så kallade uppslagsverk, reseskildring, et cetera. Böckerna intelligenta textilier. Det som kan skada vår behandlar i tur och ordning makrillar, lunne- digitala omvärld är framför allt datavirus och fåglar och idegranar. Kring dessa objekt klustras illasinnade hackers. Och vad gäller hotbilder är dikter, essäer, prosastycken, faktaansamlingar, bomben och stormakterna utbytta mot virus, skrönor, tabeller och spekulationer, men allt celler och nätverk. Det är inte den stora smäl- detta i total avsaknad av sammanfattande syn- len vi fruktar, utan smittade grisar och fåglar, teser, slutsatser eller övergripande resonemang. och – framför allt – terrorn.14 Ty hur sammanfattar man en makrill?16 Helt klart finns det något osorterat encyklopediskt DEN LITTERÄRA TEXTEN: över dessa texter. Ett arkiv, men knappast sorte- OPERATION BBB rat enligt den postromantiska princip som sta- Rubriken på denna uppsats kan förefalla en vas proveniens – det vill säga efter ursprung och smula enigmatisk. Här följer en förklaring: upphov – utan snarare efter den mer associativa­

JONAS INGVARSSON TFL 49 ordning som går under benämningen pertinens­ nätbaserade verket i Sverige som getts ut av ett principen – eller ämnesprincipen. Vi ska åter- etablerat förlag (Bonniers).19 En av dessa ”digi- komma till den. tala sekvenser” skildrar en diabildsföreläsning Vi letar efter uttryck för en digital epistemo- (ännu ett utdöende medium) hållen av en psy- logi – och finner den i en formell ordning, eller kiatriker. Fallet hon lyfter upp är en man som ”oordning”, för att parafrasera titeln på Hans- blivit besatt av reparera avloppet på sin som- sons avhandling om Lars Ahlin.17 I fallet med marstuga, och till följd förlorat inte bara sin trilogin antyder författaren själv att där fanns familj utan även sitt förstånd. Terapin går ut på något utanför hans egen medvetna skaparnit att bygga små modeller av stugan, där rörsys- som influerade utformandet av hans texter: temet faktiskt blir färdigt, varefter mannen får ”något som jag inte kände till (men ändå på bygga en något större modell, och så vidare till något sätt kom att påverkas av)” (ibid.). Vad fler och fler modeller, varav den sista är i natur- hans självinsikt bekräftar är att det han före­ lig storlek. Behandlingsmetoden beskrivs som satte sig att göra i början av 90-talet inte avsikt- en succé. Men vad händer när representationen ligen hade med digitala medier att göra, men inte längre kan skiljas från ”verkligheten”, sin att hans böcker till formen kom att gestalta förebild? Är det verkligheten som går förlorad vissa av de nya mediernas egenskaper. 18 – eller är representationen? Vad händer, frågade Det finns förstås fler exempel. Från BBB- sig Sven Lindqvist redan i Myten om Wu Tao- epoken kan vi nämna Gabriella Håkanssons tzu (1967), om man kliver in i konstverket? sekventiella debutroman med det, med tanke Försvinner fiktionen då, eller är det så att vi på hur Gunnar D Hansson benämnde sitt in- snarare inser att allt består av berättelser? Av formationsnätverk, nästan spöklikt perfekta text? Gabriella Håkanssons 90-tal präglades i namnet Operation B (från 1997, med en digi- hög grad av dessa frågeställningar – vi såg det i tal uppföljare som publicerades på Bonniers Cultural Studies’ insisterande på att ”allt” är en hemsida under namnet Operation SnabelBeta). berättelse, och i pedagogernas allt vidare text- Romanens första del beskriver en kvinna som begrepp. Berättelsen om sommarstugan skiljer är gift med en man i flera decennier, innan hon sig inte från sommarstugan. Forskningsprojek- till slut – och som ett led i ett pågående forsk- tet skiljer sig inte från livet. ningsprojekt – helt sonika dödar honom efter- Ur ett digitalt perspektiv kan vi tillåta oss som undersökningen är slut. Föreställningen att vända på problemet och fråga oss om det om den hänsynslösa vetenskapen, som här istället är så att våra avbilder alltid är pågående alltså påtagligt påverkar människors liv, utgör verklighet. Det ursprungliga mimesisbegreppet en brutal kontrast till 90-talets mest radikala inbegriper också ”methexis”, deltagande. En postmoderna föreställningar om att ”allt” är imitation var inte i första hand en representa- ”text”, samtidigt som Håkanssons roman i hög tion, den innebar att utföra något, en medverkan grad leker just med textbegreppet. – precis som i många av dagens digitala ut- Det är en dunkel ”Operation” som håller de trycksformer, exempelvis som den rudimentärt olika romanfragmenten samman. En konspira- interaktiva text Operation SnabelBeta utgjorde.20 tion? Eller helt enkelt villkoren för makt? Eller en allegori om förutsättningarna för att skriva POSTDIGITALA MANIFEST romaner när berättelsen inte längre har något OCH ANALOG NOSTALGI slut? I Håkanssons fall dessutom rent bok- Att det digitala ”finns överallt” har förstås sitt stavligen, då nya sekvenser alltså publicerades ursprung i att vår samtid är uppbyggd av ”kod” på internet, i vad som kan ha varit det första snarare än ”codex”. Detta genererar föreställ-

50 TFL 2015:1 ningar om (och iscensättningar av) att hela vår uttryck genom olika retro-tekniker, till exem- tillvaro egentligen är översättbar och reprodu- pel genom framhävande av pappret och boken cerbar. Som Rasmus Fleischer påpekar i Det post­ som medium, eller skivknaster och Low Noise digitala manifestet (2009) är det rentav så att det C60-brus på ljudinspelningar. Begreppet enda som håller musiken vid liv är kopierandet analog nostalgi lanserades runt 2000 av bland – alltså reproducerandet. Varje avlyssnande av andra Laura Marks,23 och i essän ”Analogue en CD eller en nedladdad fil skapar rent faktiskt Nostalgia and the Aesthetics of Remediation”, en ny kopia i själva uppspelningsögonblicket.21 parallellställer Dominik Schrey före­teelsen Gränsen mellan kopia och original håller på med 1700- och 1800-talens ruinkult och att luckras upp, något som ledande marknads- fragmentestetik.24 I en vidareföring av Marks krafter av förklarliga skäl har stora problem hävdar Schrey att det som kännetecknar den att förlika sig med. Men detta skapar också en analoga nostalgin är dels att man utnyttjar medvetenhet – eller ska vi säga aning – om att digital teknologi för att framhäva det analoga, vår egen identitet inte är så originell. William S. dels att det är ”bruset” snarare än ”signalen” Burroughs experiment med bandspelaren under som uppmärksammas: 1960-talet, och slutsatsen att vi alla, vårt tal, våra kroppar, redan är förinspelade (”pre-recorded”) [T]he phenomenon is not about the refusal ter sig obehagligt profetiska.22 Försök säga något of digital technologies, but exclusively about nytt på en fest, något du aldrig sagt förut … Om the digital remediation of analogue aesthetics det på 60-talet kunde tas emot som en träffande within the digital. To put it in terms of men kanske ändå kuriös iakttagelse, blir samma communication theory, analogue nostalgia påstående i vår egen (posthumanistiska) tid till is directed towards the noise, not the signal. en existentiell realitet. In the broadest sense, it operates as a strategy Iakttagandet av dessa fenomen har gett of re-enchanting an object through aesthetic upphov till det ”postdigitala” tillstånd som de-familiarisation as it is characterised by gett namn åt Fleischers manifest, men det ska de­libe­rate imperfection.25 genast sägas att det verkligen inte är fråga om någon ”anti-digital” hållning, inte heller en Och det är förstås i detta brus som vi hör rasslet föreställning om något som kommer ”efter” från maskinen, återupplever bristen hos Dolby det digitala. Det handlar snarare om en for- B, och känner bokens tyngd. Den analoga mulerad medvetenhet om att digitaliseringen nostalgin är därmed ett av den digitala episte­ skapat vissa företeelser och artefakter som inte mologins mest konkreta uttryck för medial enkelt låter sig inordnas i den traditionellt ka- materialitet. pitalistiska logik som gärna ser sig som lierad Exempel på denna materialitet från vårt med en digital kultur, så länge den inte hotar eget 2000-tal kan vi finna i Johan Jönssons dess egna intressen. Det handlar också om att häpnadsväckande omfångsrika diktsamlingar, låta oss förstå att det digitala inte kan realiseras som närmast måste beskrivas i termer av en utan analoga receptorer i form av text, ljud, postdigital och poetisk epistemologi.26 Ett ljus, et cetera – det är startpunkten till en ana- annat uttryck är tidskriften OEI:s monumen- lys av den komplexa relationen mellan digital tala förhållande till papperskonsumtion genom och analog kultur. nummer som är så tjocka att de i det närmaste Ett uttryck för ett postdigitalt förhållnings- motsätter sig distribution.27 Vare sig dessa arbe- sätt till kulturell produktion är det som kom- ten produceras med ”det digitala” för ögonen mit att kallas ”analog nostalgi”, vilken tar sig eller ej, utgör deras blotta närvaro bland pdf-

JONAS INGVARSSON TFL 51 filer, smartphones,­ webbsidor och snapchats spår samtidigt, vi måste göra ett val, något som ett brutalt statement som definitivt skiljer sig etablerar en stark bokmateriell närvaro. Roma- från hur samma produkt skulle ha uppfattats nen tematiserar Irakkriget och författandets 50 år tidigare. Gemensamt är att de genom sina villkor efter 11 september 2001, och varvar detta manifesta materialiteter upprättar en medie­ med agentäventyr och en pseudovetenskaplig arkeologisk accesspunkt där begrepp som referenspunkt i en arkeologisk utgrävning av ”digi­talt” och ”analogt” kan problematiseras. vad som visar sig vara Babels torn – alltså den Lotta Lotass är en annan författare som myto­logiska platsen för språkförbistringen. bedriver ett envist analognostalgiskt företag. Den överraskande vändningen i romanen är Hennes neomodernistiska tilltag att presen- att de som anträder utgrävningsplatsen tappar­ tera litterär fiktion i en låda med texter (Den sitt språk.; när de kommer ut igen kan de en- vita jorden, 2007) eller som en telegramremsa dast tala babyloniska. Romanen kan sägas han- (Fjärrskrift, 2011) är två synnerligen påtagliga tera utsagans villkor efter en globalt ­medierad uttryck för en postdigital diskurs.28 Det är no- terror­attack, ändå befinner sig Vid den stora tabelt att flera av Lotass texter innehåller myck- floden på flera sätt långt från elektroniska et teknik (många upptäcktsresanden, många hypertexter och Google translate. Men just teknologiska landvinningar) men ytterst sällan därför – och genom det envisa framhävandet digital sådan. Dock: det som intresserar oss är av läsandets materiella förutsättningar – blir inte primärt huruvida Lotass skapat dessa verk relationen angelägen och skapar ytterligare en för att ”kommentera” eller ”relatera till” sin resonansbotten i Jakobsons roman, något det digitala samtid – den digitala epistemologin finns anledning att åter­komma till. etablerar sina egna relationer. Det som tycks känneteckna just Lotass prosa är emellertid KURIOSAKABINETT den närmast demonstrativa avsaknaden av nät- verk. Ibland (som Den vita jorden) förefaller (RÖR inte vid föremålen. det som att texten själv saknar ett sammanhål- lande nätverk. Det får bli en låda istället. Ytan absorberar Om telexremsan i Fjärrskrift tvingar läsaren salt, smuts och fett. in i en viss läsarposition (rent fysiologiskt) etablerar Lars Jakobsons roman Vid den stora Rör inte. floden (2006) läsarens frihet som en närmast omöjlig position.29 Typografiskt fördelar sig Hudens syror Jakobsons­ romantext på två spår, ett övre och förorsakar oxidering.): ett nedre. Läsningen löper alltså inte sida ner … och upp, utan den ena framställningen lig- ger på boksidans övre hälft, medan den andra Raderna är hämtade från den finlandssvenske löper på den undre hälften. De bägge fram- poeten Ralf Andtbackas diktsamling Wunder­ ställningarna förmedlar väsentligen samma be- kammer från 2008.30 Dikten, som ger intrycket rättelse, men i olika faser och med olika röster. av ett objét trouvé, alltså en ren avskrift av be- Det som inträffar i läsakten är en osäkerhet om fintliga varningstexter på något museum, upp- hur vi fysiskt ska ta oss igenom texten. Ska vi rättar en paradox. Vid två tillfällen uppmanas läsa hela den övre redogörelsen först, och sedan läsaren att inte röra vid föremålen. Just häri­ den undre? Ska vi läsa några sidor i taget? Vad genom – uppmaningen att inte röra – etable­ras som blir uppenbart är att vi inte kan följa två den taktila dimensionen i dessa ­rader. ”När-

52 TFL 2015:1 mare och mer avlägset än så blir inte tinget i sig”, kommenterar Mattias Pirholt i ett blogg­ Naturalia – objekt från naturriket samt inlägg.31 Denna taktilitet förstärks förstås av antika skulpturer informationen om att våra fingrar innehåller Artificialia– konst och hantverk såväl salt som smuts och fett, och att vi bär på Scientifica– jordglober, klockor, redskap syror i huden som kan orsaka oxidering. Män- för att mäta och väga niskans beröring är ett kemiskt laboratorium. Exotica – udda föremål som dessutom Wunderkammer innehåller många reflektio- kunde dyka upp i varje övrig kategori 33 ner kring människans förhållande till tingen runtomkring oss. Diktsamlingens motto (på Några detaljer att notera här är förstås att försättsblad och baksida) lyder ”Det är något antika skulpturer tillhörde ”naturen”, medan speciellt med tingen. / Hur de samlas, tiger konst och hantverk sorteras in i en gemensam still; / hur de skingras, om man vill.”. Det är en kategori (ett arv av kunskapsformen ”techné”). bok som tycks skriven för en analys i aktör-nät- Bredekamp lyfter också fram Francis Bacons verksteorins anda. För föremålen är sannerligen betydelse för kuriosakabinettens utformning. agenter i Andtbackas poesi. Och de etablerar Bacon förordade spelets betydelse i arbetet hela tiden nya relationer, inte bara i språket med att relatera de olika objekten, och ”spel” (detta är så mycket mer än språkmaterialism) ska här förstås i en vid bemärkelse: associatio- utan just i tingens relation till varandra, till ner, skämt, lek, eller att låta föremål spela med det språkliga, det mänskliga, det levande. Inte varandra – men det prövande och lustfyllda heller de digitala tingen utesluts – främst mar- elementet synes vara det centrala.34 I en vidare­ kerar de sin närvaro genom bokens lekfulla, föring av Bacons ”lekfulla” vetenskapssyn neomodernistiska (igen!) typografi. Men som konstaterar Bredekamp att kuriosakabinettets vi ska se finns det också mediearkeologiska be- kanske viktigaste bidrag är att situera kunskap röringspunkter mellan en digital epistemologi inte som en förborgad kärna i ett uttryck eller och den estetik baserad på kuriosakabinett som hos en person, utan som något som uppstår i gett diktsamlingen sitt namn. den fria associationen: Kuriosakabinetten hade sina glansdagar un- der 1500-, 1600- och 1700-talen. De kunde vara Reflections of the thought expounded utformade som väldiga skåp med en mängd through the Kunstkammer have remained olika fack, lådor och montrar, eller också uppta alive in history of style, psychoanalysis, and hela rum, som ett slags museum.32 Kuriosa- in iconology – that is, in everything expressing kabinetten syftade till att skapa en överblick the knowledge that playfulness is a necessary över en tids vetande, och med en blandning prerequisite for the mind to be creative and av artefakter och autentiska föremål i konst- that the essence, the inner core of an effort or fulla arrangemang utgjorde de förstås också ett a person, has not remained intact in the center äremärke över sin mäktiga ägare. Här förena- or in the linear path to that center, but in des en påtaglig materialitet med en associativ free, concomitant phenomena void of obvious och konstnärlig praktik, som dock kunde följa purpose.35 ganska stränga principer. I sin översikt över kuriosakabinetten i europeiskt kulturliv redo- Raka bevislinjer ersätts av ”besläktade fenomen gör Horst Bredekamp för en under 1600-talet utan uppenbart syfte”. Denna associativa ma- ­ganska vanlig ordning för kuriosakabinetten: terialitet, såväl i digital som analog tappning,

JONAS INGVARSSON TFL 53 och tematiserandet av sorterings- och asso- från Andtbackas bok ser vi en typografisk egen- ciationsprinciper utgör också motorn i Ralf het som dominerar bokens inledande del: Andtbackas Wunderkammer. Ty diktsamlingen refererar ju inte bara genom titeln utan också : i sin praktik – typografiskt och tematiskt – … till kuriosakabinettet som kunskapsform. Men detta sätts också i relation till digitala Alltså, ett kolon följt av en ny rad och tre informationshanteringssystem. punkter. Kolon antyder en följande sats, ofta Det är alltså fruktbart att läsa Andtbackas med informativt innehåll. Även de tre punk- bok som en gestaltning av kuriosakabinettens terna antyder en fortsättning. Med denna associativa logik men också som ett uttryck typo­grafiska detalj knyter poeten ihop till synes för en digital epistemologi, och vidare: att se disparata element till en helhet, vare sig läsaren kuriosa­kabinettets kunskapsform som ett kon- håller med om det eller ej. Därmed lokaliserar genialt uttryck för denna epistemologi.36 Vad Andtbacka kuriosakabinettet till språket självt, gäller de digitala uttrycken hos Andtbacka men också till typografin och – slutligen – även framträder de tydligast genom bokens typogra- till den digitala tekniken. Ändå, som tidigare fiska lekfullhet, men också genom den avslu- påpekats: det är ingen rent språkmaterialistisk tande paragrafens lista på för boken relevanta laboration. Materialiteten i Wunderkammer är webbsidor, sorterade i form av ett timglas, och taktil och epistemologisk. med den kompletterande uppmaningen att ”[a]nteckna det datum när du upptäcker att PERTINENSPRINCIPEN OCH DEN samtliga verser i dikten är döda” (s. 147, min DIGITALA EPISTEMOLOGIN. OCH kurs.). Noterbart är poetens insisterande på att SLUTET. de prosaiska internetadresserna är ”verser” i en Kuriosakabinettets organisatoriska princip, ”dikt”. Här etableras ännu en relation mellan och Andtbackas bok, leder oss åter till en av konst och digital kultur, och mellan ”liv” och iakttagelserna vi gjorde runt Gunnar D Hans- ”död”: en länk – nej, en vers – som kan ”dö” sons poetik, nämligen den om pertinensprin­ måste ju ha ett liv. cipen. Detta var alltså den arkivaliska praktik En av dikterna i Wunderkammer bär titeln som fram till 1800-talet styrde ordnandet av ”Naturalia & artifcialia”, och adresserar där- ting innan proveniensen (med sitt betonande med direkt två av de sorteringsprinciper som av ursprung och tillhörighet) blev den ledande kuriosakabinetten opererade med. Dikten principen för arkiv och muséer.38 inleds med en klassifikation av en växt, förfat- Pertinensprincipen skapar ett i våra ögon tad i enlighet med Carl von Linnés system: kanske mer ostrukturerat uttryck, men samti- Namn; Klass; Ordning; Familj och Växtställe. digt mer kreativt och utmanande – och, vill Intressant nog påpekar Horst Bredekamp att jag hävda, mer kongenialt med hur vi de facto just Linnés sexualsystem är ett av de tydligaste hanterar information i vår samtida digitala exemplen på den nya ordning som inträdde då vardag. Om vi går till rötterna på dessa arkiva- kuriosakabinetten tappade i status.37 Diktens liska principer finner vi de latinska begreppen första rader parallellställer alltså – medvetet provenio och pertineo. Provenio kan översättas eller ej – två konträra kunskapssystem: kurio- med att komma fram, bli till, frodas – begrep- sakabinettets associativa praktik mot Linnés pet markerar härigenom ursprung och fram- systematiska logik. växt, och skulle kunna sägas etablera ett linjärt Om vi återvänder till det inledande citatet och vertikalt mönster. Pertineo översätts med

54 TFL 2015:1 Illustration av apotekaren Ferrante Imperatos kuriosakabinett, i Dell’Historia Naturale, Neapel 1599. Wikimedia commons. att angå, hänföra sig till, utvidga, relatera till – vad man skulle kunna kalla för vår tids ”två kul- något som antyder ett mer mosaikartat, hori- turer” (efter C.P. Snows berömda uppdelning sontellt och associativt mönster. mellan naturvetenskap och humaniora): i den Pertinensprincipen tycks sammanfalla med ena kulturen finner vi dem som med entusiasm Horst Bredekamps beskrivning av kuriosakabi- tar sig an den digitala tekniken, upprättar data­ nettens kunskapsform: essensen av ett uttryck baser, arbetar med Big Data och elektroniska eller av en person uppdagas i fritt associerade texter – i den andra kulturen samlas de som vill fenomen, utan uppenbara samband. Dess- se humaniora som ett reservat för boklig och utom sammanfaller detta med flera av medie- traditionell kultur, och som i ”det digitala” ser arkeologins angreppssätt, och detta blir ännu inte bara en hotande upplösning av ett tradi- tydligare om man beaktar de synonymer till tionellt humanistiskt curriculum utan rentav engelskans ”pertinence” som Merriam Webster slutet på boken som medium. Dictionary räknar upp: tillämplighet, bäring, Föreliggande text ska därför betraktas som samband, materialitet, relevans (flera av dessa en skiss, ett första försök att dels sätta ”det utgör nyckelord i många mediearkeologiska digitala” i ett nytt ljus, dels länka samman analyser). Förskjutningen från proveniens till postdigital och förmodern kultur. Det är en pertinens skulle således kunna utgöra en nyckel förhoppning att detta brobyggande ska attra- till beskrivningen av en digital epistemologi. hera såväl ”digitala” som ”analoga” humanister Inte bara Google utan också många förmo- till produktiva insatser i framtiden. derna tankeformer harmonierar med det här Det fortsatta projektet kommer att ägnas sättet att ordna och kommentera tillvaron. åt djupare analys av litterära texter, samt att I skenet av pertinensprincipen kommer vi tydligare förankra dessa i en historisk, medial återvända till texter som Lotta Lotass Aero­ och digital samtid. Den metavetenskapliga dynamiska tal (2001), en katalog av berömda diskussionen kommer också få en fortsättning. flygningar och flygmaskiner sorterade efter Som vi sett delar mediearkeologin många av de de årtal de dyker upp i historien. Gunnar D principer man dels kan finna i förmoderna tan- Hanssons AB Neandertal (1996), bygger vidare keformer, dels i flera av dagens digitala uttryck. på den tidigare omnämnda trilogins associativa Sökmotorer och digitala gränssnitt (i telefoner, flöde, men ordnar det denna gång alfabetiskt. plattor och datorer) såväl som elektroniska verk Faktum är att redan själva titeln kan läsas som och dataspel uppvisar multimodala uttryck en lista, vilken på en gång markerar en början som står förmoderna tankeformer nära. Sök- (AB, som i alfabetet) och ett slut (den utdöda motorn och datorns skrivbord avgränsas inte Neandertal-människan). till genrer utan till funktion, och de omprövar relationer mellan orsak och verkan, materialitet De digitala verken lyser med sin frånvaro i den- och distans, proveniens och pertinens. Elektro- na framställning – men endast för att förtydliga niska verk och dataspel blandar texter, bilder att digital epistemologi inte med nödvändighet och ljud till en multisensorisk helhet som har är en fråga om digitala objekt. En viktig mål- fler beröringspunkter med kuriosakabinettet, sättning med att arbeta med konceptet är emel- emblemet och fragmentestetiken än med lin- lertid att upphäva den ännu tämligen skarpa jära principer och strikta kategoriseringar. distinktionen mellan å ena sidan så kallade di- Där våra traditionella tolkningstraditioner – gitalfödda, elektroniska verk och å andra sidan ordet ”närläsning” till trots –­ etablerats genom traditionell bokkultur. Benämningen ”digital en distansering till den estetiska upplevelsen, humaniora” har visat sig härbärgera fröet till uppmuntrar den digitala epistemologin till

56 TFL 2015:1 nya förnimmelser av närvaro. Rasmus Fleischer faxen, förändrade sin egen längd. Larven kom tangerar detta i sitt manifest: ut ur puppan som en slända. Det märkliga är kanske ändå inte avvikelsen, utan att allting, Begreppet postdigital betecknar inte ett nytt nästan alltid, följer mekanikens och naturens kulturhistoriskt stadium, snarare en mognad lagar. Men så, någon enstaka gång inträffar det: av den digitala erfarenheten som får oss att ”det andra talet kommer upp”. Babbage sitter i åter lägga vikt vid närvaro. [– – –] Att använda Cambridge, men detta som han tänker nu, det ännu ett begrepp med prefixet post- rättfärdigas har han lärt sig, inte i föreläsningssalen utan endast av behovet att ta spjärn mot det förne- av sin maskin. Varje dag är det fler som föds kande av händelser, närvaro och samvaro som än som dör. Ett nyktert konstaterande, men fortsätter att prägla vår tids tal om det digitala.39 i Babbages monolog får det något posthuma- nistisk över sig: den där sextondelsmänniskan Där, i den digitala epistemologins insisterande har ett eget värde, den rubbar lagbundenheten, på att vara oss nära, finns en slutpunkt för den- den överskrider gränser, den – hen – bekräftar na text och en startpunkt för fortsättningen. miraklet. I och genom maskinen ser Babbage Dock: vår akademiska tradition förespråkar, detta. I och genom det digitala iakttar vi detta. än så länge, gärna cirkelkompositionens prin- Låt oss aldrig överge den blick vi riktar mot cip. Så, även om det bär mig – och pertinens- historien, genom apparaterna. principen – emot, låt oss återvända till Göran Printz-Påhlson och Charles Babbage. Mate- (Friedrich Kittlers sista ord lyder: ”Alle Apparate matikern sitter alldeles intill Trinity College ausschalten”. Stäng av alla apparater. Maskinen vid floden Cam. Här, i en av den europeiska står inte i motsats till livet. Men efter maskinen: bildningskulturens vaggor, reflekterar han över döden.) tillvaron. Något har lagts till. Vidocq, den luri-

1. Göran Printz-Påhlsons prosalyriska betraktelse forskningens icke synnerligen högt flammande har den omständliga överskriften ”Sir Charles men aldrig tynande eld”. Ibid., s. 54 f. Babbage återvänder till Trinity College efter 4. Notapparaten innehåller felaktigt en hänvis- att ha uppdragit åt den svenske ingenjören ning till ”den engelske matematikern Martin Scheutz att bygga en differensmaskin. Vid Turing” (s. 69). Han hette ju som bekant Alan. stranden av floden Cam betraktar han Suckar­ 5. ”Digtet om den skønne solnedgang er kommet nas bro och begrundar sländornas liv”. ur i vanskeligheder” skrev den samtida danske Gradiva och andra dikter, Stockholm: Bonnier, kritikern Staffan Hejlskov Larsen iSystemdigt ­ 1966, s. 57. ningen. Modernismens tredje fase, København: 2. Roland Barthes ”La mort de l’auteur” publice- Munksgaard, 1971, s. 172. Och Göran Palm rades förstås inte förrän 1968. gjorde ju upp med ”Havet” redan 1965. Se 3. ”Jag har troligen att välja mellan två möjliga Jonas Ingvarsson, En besynnerlig gemenskap. karriärer: antingen att söka jagutlevelse på Teknologins gestalter i svensk prosa 1965–1970, brottets bana – inom de vidsträckta och rikt diss., Göteborg: Daidalos, 2003, s. 61f. varierande verksamhetsfält som där förefinnes 6. En inspirationskälla till föreliggande torde lustmordet erbjuda ett gebiet som är arbete är Cecilia Lindhés essä ”’A Visual ­oöverträffat för en varelse av min läggning Sense is Born in the Fingertips’. Towards – ­eller att under mina återstående år helt still- a Digital Ekphrasis”, Digital Humanities samt värma mina händer vid den humanistiska Quarterly 7:1 (2013). Hämtad januari 2015

JONAS INGVARSSON TFL 57 från http://www.digitalhumanities.org/dhq/ aktuell svenskt exempel är Lina Samuelssons vol/7/1/000161/000161.html. I denna text doktorsavhandling Kritikens ordning. Svenska uppdaterar Lindhé konceptet ”ekfras” med det bokrecensioner 1906, 1956, 2006, Karlstad: Bild, digitala som en ”lins”. Hon påpekar där att text & form, 2013. ”det digitala” måste förstås som ett perspektiv, 12. I ett annat sammanhang analyserade jag två med samma kritiska potential som till exempel olika iscensättningar av The War of the Worlds poststrukturalism, genusteori och postkolonia- med fokus på mediehistoriska aspekter 1898 lism, och konstaterar att ”digital perspectives respektive 1938. Se Jonas Ingvarsson, ”Literatu- on classic concepts could challenge or revise re Through Radio. Distance and Silence inThe more or less taken-for-granted assumptions in War of the Worlds 1938/1898”, i Jørgen Bruhn, the humanities”. Anne Gjelsvik & Eirik Frisvold Hanssen (red.), 7. Inom ramen för det av VR finansierade Adaptation Studies. New Challenges, New forskningsprojektet ”Representationer och Directions, London: Bloomsbury Academic, omkonfigureringar av det digitala i svensk 2013, s. 265–286. litteratur och konst, 1950-2010” (förkortat 13. Liknelsen med ”kvalster” kan verka lite RepRecDigit) kommer ett särskilt avsnitt ägnas överdriven, då ettor och nollor (ännu) inte åt att försöka appropriera ”digitala” analytiska är att betrakta som biologiska varelser med modeller och begrepp i analysen av litterära egen agens. Men faktum är att dessa ettor och texter. Projektets hemsida: http://blog.liu.se/ nollor, likt sovrumsdjuren, snart finns överallt. reprecdigit/(access, april 2015). Och analyserar vi företeelsen utifrån ett aktör- 8. Alan Liu, ”Theses on the Epistemology of the nätverks-perspektiv kan de små icke-liven Digital: Advice For the Cambridge Centre for rentav tillskrivas agens. Låt oss också notera att Digital Knowledge”. Hämtad januari 2015, det numera pågår en såväl teoretisk som faktisk från http://liu.english.ucsb.edu/theses-on-the- omförhandling om gränserna för organiskt och epistemology-of-the-digital-page/. artefaktiskt liv. Parallellen i föreliggande text 9. Syftet med Alan Lius inlägg är att utmana baseras dock på den mer triviala iakttagelsen grundläggande strukturer för skapande och att ”det digitala” finns snart överallt och att förmedling av kunskap inom den akade- detta inverkar i våra liv på sätt som vi inte miska verksamheten i allmänhet – och inom alltid märker. humaniora i synnerhet. Digitaliseringen måste 14. Om digitalisering, bomber och virus, se Jonas alltså inkorporeras i humaniora på ett mer Ingvarsson, ”Från bomb till virus”, DN:Essä, genomgripande sätt än genom de digitala 22 juni 2010. objekt – fan fiction, bloggar, datorspel och 15. Gunnar D. Hansson, ”Över gränsen. Taxus streamingtekniker – som vi undersöker; eller i o.a.”, opublicerat manuskript, föreläsning form av de databaser och arkiv som vi utnyttjar i samband med nyutgåvan (i en volym) av och systematiserar (och som länge fått utgöra Olunn, Lunnebok och Idegransöarna, Stock- portalverksamhet för det vi kallar digital holm: Bonnier, 2008. Kopia hos författaren. humaniora). 16. Om idegranen säger den brittiske botanikern 10. Se t.ex. Erkki Huhtamo, Illusions in Motion. Alan Mitchell: ”There is no theoretical end for Media Archaeology of the Moving Panorama this tree, no need for it to die”. Citerad från and Related Spectacles, Cambridge, Mass.: MIT Hansson, ”Taxus…”. Press 2013. 17. Gunnar D Hansson, Nådens oordning: studier 11. Hans-Ulrich Gumbrechts In 1926. Living at i Lars Ahlins roman Fromma mord (diss.), the Edge of Time, Cambridge, Mass.: Harvard Stockholm: Bonniers 1988. University Press, 1997, är ett klassiskt exempel. 18. Att Gunnar D Hansson formulerat denna Nämnas kan också A New History of German misstanke i efterhand är förstås trevligt, men Literature, Wellbery, D., & Ryan, J. (Red.), det är ju inte längre den typen av evidensbase- Cambridge, Mass.: Belknap, 2004. Ett rad litteraturanalys vi ägnar oss åt.

58 TFL 2015:1 19. Länken tyvärr död sedan länge. Deskription, Diskurs”, 1280 sidor, eller OEI 20. Om ”methexis”, se t.ex. Wylie Sypher, Lite­ #63–64, ”Strata, geologisk tid, jordkonst/Land rature and Technology. The Alien Vision, New art i Sverige”, med sina 688 sidor. York: Random House, 1968, s. xviii. 28. Jag använder inte ”analog nostalgi” och ”post- 21. Se Rasmus Fleischer, Det postdigitala ma­ digital diskurs” som synonymer, men den förra nifestet, Stockholm: Ink förlag, 2009, s. 53: upplever jag onekligen som ett uttryck för ”Allt bruk av digital information innebär att den senare. Om Fjärrskrift och den tekniska informationen raderas. Om ett datorprogram tillbakablicken, se Jesper Olsson, Orden sänder misslyckas med att radera spåren efter sig fjärran. Remsor, litteratur och mediearkeologi hänger sig datorn och måste i värsta fall startas (föredrag vid premiärvisningen av filmen om. Alla digitala filer kommer förr eller senare Fjärrskrift på biografen Zita i Stockholm den att raderas. Detta är alltför svindlande för 25 maj 2011), hämtad februari 2015 från http:// att tänka på i ens vardagliga umgänge med www.drucksache.se/pdf/fjarrskrift_jesperols- datorer. [– – –] En digital fil kan inte göras son.pdf. Filmen finns påhttps://www.youtube. beständig, annat än genom oupphörlig kopie- com/watch?v=z_xFkg-qa8c (hämtad februari ring. Utan att kopieras vidare är det omöjligt 2015) för en digital fil att överleva ens hälften så 29. Lars Jakobson, Vid den stora floden, Stockholm: länge som en gammal grammofonskiva.” Bonnier, 2006. 22. Burroughs om bandspelaren, se William S. 30. Ralf Andtbacka, Wunderkammer. Dikter, Burroughs, ”the invisible generation”, ur The Helsingfors: Söderströms, 2008. Citatet från Ticket That Exploded, London: Calder and s. 18. Boyars Ltd, 1968 (1967), s, 205–217. Delar av 31. Mattias Pirholt, ”Ralf Andtbacka – Wunder- den här ”essän” finns på annat håll i romanen, kammer. Dikter”, publicerad 14/10, 2010 på särskilt i kapitlet ”in that game?”, 162–170. bloggen ”Dixikon: mest om i utländsk kultur Se också Jonas Ingvarsson ”Cutting-up Beach och litteratur”, se http://www.dixikon.se/ Boys. The Body, the Tape Recorder and the utvalda-bocker/nordiska/ralf-andtbacka-wun- Nova/SMiLE Splice”, i Jonas Ingvars­son & derkammer-dikter/ (hämtad februari 2015). Jesper Olsson (red.), Media and Materiality in 32. För en historieskrivning över kuriosakabinet- the Neo-Avant Garde, Frankfurt: Peter Lang ten i Europa, se Horst Bredekamp, The Lure GmbH, 2012, s. 63–78. of the Antiquity and the Cult of the Machine, 23. Laura Marks, Touch. Sensuous Theory and eng. övers. Allison Brown, Princeton: Marcus Multisensory Media, Minneapolis: University of Wiener Publishers, 1995 (1993). Bredekamp Minnesota Press, 2002. skisserar också ett epistemiskt skifte, där texten 24. Dominik Schrey, ”Analogue Nostalgia and the och boken ger vika för mer multimodala Aesthetics of Remediation”, i Katharina Nie- tankeformer, vilka aktualiserar förmoderna meyer (red.), Media and Nostalgia, London: estetiska praktiker: ”[W]e are experiencing a Palgrave Macmillan, 2014. phase of Copernican change from the domi- 25. Ibid., s. 34. Analog nostalgi har nyligen också nance of language to the hegemony of images” diskuterats av t.ex. Jesper Olsson och Pelle (s. 113). Snickars på Bokmässan i Göteborg 2014 under 33. Ibid., s. 34-36, 63, et passim. rubriken ”Boken och den analoga nostalgin” 34. ”Again”, skriver Bacon, ”as instances of hand 26. Se t.ex. Mot, vidare, mot, Stockholm: Bonnier, and the wit and the hand of man, we must not 2014, med sina 1562 sidor, och med.bort.in., altogether contemn juggling and conjuring Stockholm: Bonnier, 2012, 1244 sidor. Denna tricks. For some of them, though in use trivial postdigitala och poetiska epistemologi kommer and ludicrous, yet in regard to the information ägnas särskild uppmärksamhet i kommande they give maybe of much value”. Citerat från arbete. Bredekamp 1995, s. 68. 27. Se t.ex. OEI #53–54, ”Dokument, Dispositiv, 35. Ibid., s. 109.

JONAS INGVARSSON TFL 59 36. Som antytts inledningsvis uppmuntrar den 1989, https://circle.ubc.ca/bitstream/id/21087/ digitala epistemologin till juxtaposeringar med ubc_1998-0447.pdf (hämtad april 2015). ”To- en räcka förmoderna kunskapsformer som day, pertinence-based classifications are widely emblemet, fragmentet, salongskulturen, och discredited in the archival world. It is seen as med antika företeelser som centon, enargeia, the anathema to good archival practice” (s. 26), techné, methexis, etc. Dessa relationer kommer och vidare:”The common link, or key property, utredas i kommande arbeten. Rasmus Fleischer among documents was found within their är inne på samma tankegång i Det postdigitala contents, not outside in their context of crea- manifestet: ”Mellan det förmoderna och det tion”, s. 27. Det var Kristin Veels avhandling, postdigitala finner vi, liksom invikt, hela det Narrative Negotiations: Information Structures paket som brukar kallas för moderniteten” in Literary Fiction, Göttingen: Vandenhoeck & (s. 42). Ruprecht, 2009, som gjorde mig uppmärksam 37. Bredekamp 1995, s. 88–91. på dessa olika arkivprinciper. 38. Se t.ex. Alan Giroux, ”A Theoretical and His- 39. Fleischer 2009, s. 43. Om ”närvaro”, se också torical Analysis of Pertinence- and Provenance- Hans-Ulrich Gumbrecht, The Production based Concepts of Classification of Archives”, of Presence. What Meaning Cannot Convey, akademisk uppsats, Université de Montreal Stanford, Ca.: Stanford University Press, 2004.

SUMMARY BBB vs. WWW. Digital Epistemology and the Literary Text, from Göran Printz Påhlsson to Ralf Andtbacka This paper explores the concept of ”Digital Epistemology” as a critical perspective, or a mode of thought. The concept of ”the digital” here is not primarily related to technical tools, electro- nic works of art, or to the production of databases. Instead, the digital is approached as a form of ”lens” focused on the relation between cultural history, literary texts and a digital discourse. By approaching the concept in this way it is possible to detect digital traces in literary texts that do not explicitly deal with the digital as motif or theme, and where the author may or may not be aware of the ways in which his/her work is related to a digital epistemology. Exami- ning a few short examples from different literary texts, this paper further establishes a media-­ archaeological juxtaposition between digital culture and pre-modern modes of thought such as: the Wunderkammer, the emblem, the fragment, and also the archival principle of pertinence. The essay argues that digital epistemology possesses a dual function: enhancing the reading of art and literature in the light of digital culture, and inviting a reconsideration – and even ­restoration – of the impact of pre-modern aesthetics.

Keywords: digital Epistemology, Swedish literature, media archaeology, digital humanities, Wunderkammer, archives, principle of pertinence

60 TFL 2015:1