Thesis-Thomas Brandt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Academiejaar 2007-2008 TENDENSER I SVENSK DAGSKRITIK 1989-2007. RECEPTIONEN AV AUGUSTPRISVINNARNA I SVENSKA DAGSTIDNINGAR. Promotor: Dr. Daan Vandenhaute Verhandeling voorgelegd aan de Faculteit Letteren en Wijsbegeerte voor het verkrijgen van de graad van Master in de Taal- en Letterkunde – afstudeerrichting: Engels – Scandinavistiek, door THOMAS BRANDT 1 Förord Följande människor skulle jag vilja tacka, utan dem hade jag inte kunnat skriva den här uppsatsen. Först och främst, min handledare Dr. Daan Vandenhaute, för det intressanta uppsatsämnet och för hans goda råd. Ivo Holmqvist, Lennart Bromander, Alice Eggers, Pia Bergström och Aftonbladets kulturredaktion, Lars Ekengren, Jonas Thente och Dagens Nyheters kulturredaktion, Ingrid Bosseldal och Göteborgs-Postens kulturredaktion, Jenny Högström och Helsingborgs Dagblads kulturredaktion, Stephan Bergman och Scanpix, Catherine Falgén, Margaretha Schön och Svenska Dagbladets kulturredaktion, Malena Henriksson, Marianne Rosén, Daniel Sandström och Sydsvenska Dagbladets kulturredaktion, Bo-Ingvar Kollberg och Upsala Nya Tidnings kulturredaktion, Malin Andersson, Katarina Halling, Emma Lindgren och Göteborgs Stadsbibliotek, Anna Figaro, Ronny och Linköpings Stadsbibliotek, Ingemar Sjöström och Stockholms Stadsbibliotek, Carin Carlsson och Uppsala Stadsbibliotek, som alla har hjälpt mig med att få ihop mitt recensionsmaterial. Och sist men säker inte minst Britt, mina föräldrar, min syster Charlotte, min familj, Dorien och Ruben för deras indirekta, men säkert inte mindre uppskattade stöd. 2 Innehållsförteckning Förord 2 Innehållsförteckning 3 Tabellförteckning 4 1. Inledning 5 2. Det litterära fältet 6 2.1. Kapital 6 2.2. Fält 8 2.2.1. Fältets autonomi 8 3. Litteraturkritik 12 4. Litteraturkritikens roll i det litterära fältet 15 5. Urval och värdering 19 5.1. Urval 19 5.2. Värdering 19 6. Litteraturkritikens utveckling 26 6.1. Tabloidiseringen 31 7. Augustpriset 35 8. Material och metodik 38 8.1. Material 38 8.2. Metodik 38 8.2.1. Recensionernas längd 39 8.2.2. Mentions 39 8.2.3. Recensionernas utformning 40 8.2.4. Värdekriterierna 41 9. Recensionernas längd 43 9.1. Recensionernas längd indelad efter år 43 9.2. Recensionernas längd indelad efter tidning 44 10. Kritikernas kön och författarnas kön 46 11. Det litterära klimatet 48 11.1. Mentions 48 11.2. Mentions indelade efter språk 49 11.3. Mentions indelade efter kön 50 12. Recensionernas utformning 52 13. Värdekriterierna 57 14. Några tankar om de undersökta recensionerna 60 14.1. Rivalitet mellan de journalistiska och akademiska kritikerna 60 14.2. Personliga anekdoter 60 14.3. Hög/Låg distinktionen 61 15. Slutsats 63 Tabellappendix 64 Litteraturförteckning 79 3 Tabellförteckning Tabell 9.1: Genomsnittslängden indelad efter år 43 Tabell 9.2: Genomsnitsslängden indelad efter tidning. 45 Tabell 10.1: Recensionerna indelade efter kritikerns kön 46 Tabell 10.2: Recensioner av manliga författare indelade efter kritikerns kön. 46 Tabell 10.3: Recensioner av kvinnliga författare indelade efter kritikerns kön. 46 Tabell 11.1: De 12 mest omnämnade författarna 48 Tabell 11.2: Mentions indelade efter språk. 49 Tabell 11.3: Mentionsmaterialet indelat efter de omnämnade författarnas kön. 50 Tabell 11.4: Mentions i recensionerna av kvinnliga författare indelade efter kön. 50 Tabell 11.5: Mentions i recensionerna av manliga författare indelade efter kön. 51 Tabell 12.1: Textkategoriernas medelvärden per år och för det hela recensionsmaterialet. 52 Tabell 13.1: Antalet recensioner som innehåller en viss värdekategori. 57 Tabell A1: Antal ord per recension 64 Tabell A2: Mentions 68 Tabell A3: Recensionernas längd och den procentuella andelen för de undersökta textkategorierna. 71 Tabell A4: De identifierade värdekriterierna för varje recension. 75 4 1. Inledning Den här uppsatsen handlar om tendenser i den svenska dagskritiken under perioden 1989-2007. 8 svenska dagstidningars recensioner av augustprisvinnarna undersöktes för att få en bild om de normer som råder inom den svenska litteraturkritiken av de senaste 20 åren. Några av de frågor som jag har försökt få ett svar på är: Vad handlar en recension om? Vad betraktas av de svenska dagskritikerna som god litteratur? Vilka författare hör till de svenska dagskritikernas kollektiva minne? Förutom dessa mera “allmänna” frågor, har jag också granskat mitt recensionsmaterial ur två specifika infallsvinklar. För det första har jag undersökt om tabloidiseringen som enligt Tomas Forser nu präglas den svenska litteraturkritiken, är synligt i mitt recensionsmaterial. För det andra har jag tittat på vilken roll kön spelar i den svenska litteraturkritiken. Uppsatsen är indelad i 15 kapitel. För undersökningen utgår jag ifrån några teoretiska antaganden kring fenomenet litteraturkritik. Jag går djupare in på dessa teoretiska antaganden i kapitel 2, 3, 4 och 5. I kapitel 6 ger jag en översikt av några historiska utvecklingar som har hjälpt skapa den svenska litteraturkritiken till hur den ser ut idag. I kapitel 7 berättar jag någonting mer om Augustpriset, som jag har använt för att avgränsa mitt recensionsmaterial. Sedan går jag i kapital 8 närmare in på recensionsmaterialet och den använda metodiken. I kapitel 9 fram till 14 redovisas och diskuteras undersökningsresultaterna. Slutligen sammanfattar jag i kapitel 15 de viktigaste förskningsrönen. 5 2. Det litterära fältet I den här uppsatsen granskas fenomenet “litteraturkritik” utifrån ett så kallat “institutionellt perspektiv”. Det betyder att det är min övertygelse att man kommer till en bättre insikt i litteraturkritiken, om man granskar de sociala och strukturella relationer som styr den här företeelsen. Enligt den franske kultursociologen Pierre Bourdieu har litteraturvetenskapare länge fokuserat sig till största delen på individuella prestationer, det vill säga, på enskilda författares eller grupper av författares produktion eller på enskilda litterära verk. Ofta leder detta till en “glorification of great men”. 1 Med ett sådant tillvägagångssätt, förbigås fullständigt de externa, sociala mekanismer som råder i litteraturens värld. För att tillmötesgå sitt eget krav på mera relationella analyser av litteraturen, utvecklade Bourdieu sitt fältbegrepp. Med denna modell förfogade han över “forskningsredskap”2 som möjliggjorde empiriska studier av inte bara den litterära offentligheten, utan också av många andra möjliga sociala sammanhang. Med sin modell försökte Bourdieu inte beteckna konkreta företeelser som kan betraktas i och för sig. Snarare handlar det om abstrakta begrepp som kan användas när man vill göra studier av bestämda grupper av människor i samhället. Det är alltså inte en ren teoretisk modell, utan en “metodarsenal” 3 som kommer till sin rätt när den används i empiriska studier av fält. 4 För den här uppsatsen utgår jag alltså från förutsättningen att den svenska litterära offentligheten kan ses som ett socialt fält, enligt Bourdieus definition. Då talar vi om det litterära fältet . Hela Bourdieus fältteori är uppbyggd kring några centrala antaganden och begrepp. För en god förståelse, är det passande att jag här går lite djupare in på dessa antaganden och begrepp. 2.1 Kapital Ett första viktigt begrepp i Bourdieus teori är hans kapitalbegrepp. När Bourdieu talar om en persons kapital, avser han värdena och resurserna, såväl 1 Bourdieu, 1983, s. 312 2 Broady, 1990, s. 169 3 Broady, 1998, s. 12 4 Broady, 1990, s. 298 6 materiella som symboliska, som den här personen förfogar över. Det finns olika sorters kapital, men kanske den enklaste typen är det ekonomiska kapitalet , det vill säga olika slags materiella tillgångar liksom till exempel pengar och utrustning. En annan viktig typ av kapital hos Bourdieu är det sociala kapitalet . Detta kan betraktas som relationer och interpersonella band, de personer som man känner och har tillgång till. 5 Det kulturella kapitalet är en tredje typ av kapital. Traditionellt, fram till ungefär mitten av 1900-talet, förfogade man över mycket kulturellt kapital om man gillade och hade kunskaper om kultur, i den täta betydelsen av “finkultur” eller den “höga” kulturen. Bredvid denna förtrogenhet med finkultur, kan det också betyda mer allmänna saker liksom att ha ett kultiverat språkbruk och det kulturella kapitalet yttrar sig också i diplom och titlar, liksom till exempel “professor” och “doktor”.6 Det kulturella kapitalet kan man förvärva, men det vill inte säga att alla har samma möjligheter. Mycket har att göra med utbildningen: att man som barn har tillgång till böcker, går på teater, lyssnar på klassisk musik, och att föräldrarna behärskar språket av den dominerande kulturen. Härav följer att denna form av kulturellt kapital ofta var en angelägenhet av de högre sociala klasserna. Deras finare eller högre smak hade också funktionen att betona deras högre sociala status. Så gick det ofta hand i hand med en total aversion mot “lägre” eller mera “populära” former av kultur. 7 Men de sista årtiondena kan vi observera en förskjutning i detta ärende. Allt oftare anses någon ha mycket kulturellt kapital, inte när han eller hon sysslar med bara hög kultur, men när han eller hon har förmågan att uppskatta såväl höga som låga eller populära former av kultur. 8 Den här breda smaken kallas också “omnivorousness”. De högre sociala klassernas smak utvecklar sig alltmer från en förkärlek för hög kultur till en form av kulturell “omnivorousness”. 9 5 Broady, 1998, s. 13 6 Broady, 1998, s. 13 7 Jamför Bourdieu, 1984, s. 56: “In matters of taste all determination is negation; and tastes are perhaps