1 Titelsida 12
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Utsikter föreläsningar från Helgonabacken Andersson, Lars Gustaf; Stenström, Johan 1997 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Andersson, L. G., & Stenström, J. (Red.) (1997). Utsikter: föreläsningar från Helgonabacken. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 12). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Utsikter – föreläsningar från Helgonabacken ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Helgonabacken 12 223 62 LUND Författarna och Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 1997 Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 91-88396-11-8 Tryck: Reprocentralen vid Lunds universitet LUND 1997 Innehåll Inledning 5 LARS GUSTAF ANDERSSON: Pier Paolo Pasolini och ”Gramscis aska” 9 CHRISTINA BERGIL: ”Så livet och döden om makten nu stred” 25 MARIA BIRGERSSON: Joseph Brodsky och konsten att behaga en skugga 33 LARS ELLESTRÖM: Ola Larsmo och stumheten 49 MAGNUS ERIKSSON: Texten som historiekritik. Om Lars Jakob- sons Lee Harvey Oswald-novell 55 BIRGER HEDÉN: Realism och fantasi 69 ERIK HEDLING: Oliver Stone, JFK och populismens retorik 81 LISBETH LARSSON: Ett allt förbrännande ljus. Om Carola Hanssons Pojken från Jerusalem 89 PER ERIK LJUNG: Erotik och panik. Kärlek i samtida svensk poesi 101 ANDERS OHLSSON: Per Gunnar Evander, bilden och berättandet 117 ANDERS PALM: Ars poetica som femininum – Pia Tafdrups poetik och poesi 133 BERTIL ROMBERG: Lyrikern Almqvist 149 MONA SANDQVIST: ”Om detta var Europa”. Ett tema i Göran Sonnevis diktning 163 CHRISTINA SJÖBLAD: Paul Valéry och Kyrkogården vid havet. En diktanalys mot bakgrund av estetiska teorier 181 JAN THAVENIUS: Det oavslutade. Om Göran Sonnevi och politiken 213 JENNY WESTERSTRÖM: Harriet Löwenhjelm 227 Inledning Inledning Litteraturvetenskapliga institutionen, Lund, ligger nära krönet av Helgona- backen, liksom några andra universitetsinstitutioner och den tegelborg som inhyser universitetsbiblioteket. Helgonabacken har sin egen idéhistoria, se- nast återberättad av Louise Vinge i första delen av Skånes litteraturhistoria där parken för Esaias Tegnér ”med sina klosterruiner var förbunden med dödsaningar och depression och med diktandet som demonisk drift”. Teg- nérs epigon Assar Lindeblad skaldade i samlingen Månskensqvällarne om platsen som han beskrev som ”en poetisk verld, med lunder och dammar och månsken”. Av klosterruinerna märks nu inte längre så mycket annat än den kloster- damm som fortfarande ligger ramsvart och till synes bottenlös mellan Hu- manisthuset och Universitetsbiblioteket. Den utsikt som t.ex. Lindeblad talar om (”du ser det herrliga hafvet”) är inte heller möjlig att uppleva; sta- den har vuxit på alla ledder och begränsat synfältet. Men det är ändå en plats, väl ägnad åt imaginära utsikter, och säkerligen för många förbunden med såväl depression som demoni. Historiska tillfälligheter gör att vi kan kalla föreliggande volym för en serie ”föreläsningar från Helgonabacken”. På denna backe har det, om än under tak, under flera terminers tid förelästs om såväl litteratur som andra medier och konstformer. Under några terminer rörde föreläsningarna mo- derna klassiker, och sedan kom framför allt poesin att tematiseras. Av dessa föreläsningar har några utkommit mellan pärmar i Absalon-serien, Moder- na klassiker (1992) och Möten och metamorfoser (1995). Föreliggande vo- lym är alltså att betrakta som den tredje delen i en fortlöpande dokumenta- tion av de offentliga litteraturvetenskapliga föreläsningarna på Helgona- backen. Vi kallar volymen Utsikter. Här talas om dikten i vid mening; som reto- risk praktik, som lyrisk stämma, som berättande och förtätad gestaltning. Här återfinns texter om lyrik, men också om romankonst och film. Vi har valt att inte revidera materialet i alltför stor omfattning, utan istället låtit fö- reläsningens presens och det muntliga tilltalet dominera. 5 Inledning Bidragen speglar i sin mångfald de skilda forskningsintressen och per- spektiv som präglar den lundensiska institutionen. Bertil Romberg gläntar på dörren till Almqvists värld, en författare som han är väl förtrogen med, bl.a. i sin egenskap av redaktör för Vitterhetssamfundets utgåva av Alm- qvists skrifter. Carl Jonas Love Almqvist markerar gränsen bakåt i tiden; resten av de presenterade texterna och författarna hör till det nittonhundra- tal som snart är till ända. Till de äldre författarna hör poeten Harriet Löwenhjelm som porträtteras av Jenny Westerström. Hon lyfter fram sidor hos den alltför tidigt döda skaldinnan vilka inte tidigare beaktats. Göran Sonnevi bestås här med två analyser som riktar in sig på tidigare dikter. Jan Thavenius diskuterar Sonnevis förhållande till politiken och gör sin läsning av Sonnevi till något av en akademisk självbiografi, medan Mona Sandqvist i sitt bidrag uppmärksammar hur Sonnevi framställer de politiska händelserna i Europa i relief mot den kontinentala kulturtraditio- nen, t.ex. hur Mozarts musik alltsedan 70-talet framtonar som en konstant faktor i hans diktning. Christina Bergil ställer centrala teman i Birgitta Trotzigs romaner i en biblisk kontext och visar hur författarinnan i sin anknytning till kristna dogmer ”både är trogen mot traditionen och för den vidare till nya synte- ser”, medan Lars Elleström konstaterar att ”stumheten och tystnaden hör till de centrala metaforerna i vårt sekels litteratur”. Han exemplifierar med Ola Larsmos författarskap som han menar genomsyras av just detta stum- hetens tema. Magnus Erikssons bidrag bär titeln ”Texten som historiekri- tik”. Han företar en genomlysning av Lars Jakobsons novell om Lee Harvey Oswald, där upplösningen är en annan än den vi känner från hän- delserna kring Kennedy-mordet 1963. Eriksson konstaterar att texten avvi- sar realism och kausalitet för att i stället bejaka ”ett seende bortom de schabloner med vilka vi tolkar tillvaron”. En helt annan genre uppehåller sig Birger Hedén vid, nämligen barnlitte- raturen. Förhållandet mellan fantastik och realism behandlas i Astrid Lind- grens berättelse om Nils Karlsson-Pyssling. Carola Hanssons roman Pojken från Jerusalem står i centrum för Lisbeth Larssons studie. Hanssons roma- ner besitter ”ett ljus och en intensitet, som skiljer ut dem från andra” – ett omdöme som kan överföras på en del av de lyriska alster som Per Erik Ljung behandlar när han i hisnande associationer följer kärlekens tema i samtida svensk poesi. Denna exposé omfattar namn som Clemens Altgård 6 Inledning och Göran Greider, Eva Ström och Catharina Rysten men här förekommer även mer aparta nedslag i dåtida och nutida svensktoppstexter. En återkommande läsart i föreläsningarna har varit den interartiella, dvs. den som förbinder konstarterna med varandra. En del av detta dokumente- rades i volymen Möten och metamorfoser. Anders Ohlsson behandlar några interartiella möten i sin genomgång av relationen mellan bild och berättan- de hos Per Gunnar Evander. En stor del av materialet är alltså knutet till den svenska litteraturen och kulturen, men här finns också internationella nedslag. Anders Palm som är väl förtrogen med den danska litteraturen diskuterar Pia Tafdrups poetik och poesi: ”Ars poetica som femininum”. Lars Gustaf Andersson beskriver kontexten till Pier Paolo Pasolinis genombrottssamling Gramscis aska. Här visas att diktens möjligheter sträcker sig långt över de genrekonventioner vi oftast upprättar. Detta blir än tydligare i det bidrag som till synes fjärmar sig längst från den skrivna dikten som objekt, Erik Hedlings analys av Oli- ver Stones film JFK som sätts in i en historisk kontext. Samtidigt visar Hedling hur auteuren Stone realiserar en poetik som genom sitt perspektiv på det dokumentära även kan ses som en tolkningsmatris av skriftkulturens alster. Hedlings bidrag upprättar också dolda förbindelser till Magnus Er- ikssons läsning av Lars Jakobssons prosakonst. Christina Sjöblad behandlar Paul Valéry och dennes dikt ”Kyrkogården vid havet” mot bakgrund av skaldens egen litterära estetik. Här diskuteras dessutom tolkningens villkor; något som också får en klangbotten i Maria Birgerssons bidrag om Joseph Brodskys essäistik. Hon tar sin startpunkt i ett personligt möte med den rysk-judiske diktaren i dennes hem i Green- wich Village, New York. Från sin exil riktar Brodsky blickarna