Läsning Numera Sker På Skärmar Av Olika Slag

r ed. Jenny Jenny ed. Bj ö r kma n & & n Bj ö r Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett F n j

fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas æst medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. ad Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande

äventyr och läkande terapi – men också att vi kan ta del av L

och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss äsning läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan l äsning vara ett problem. RJ:s årsbok 2013/2014 Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

i samarbete med makadam förlag

Jenny Bergenmar Jesper Olsson Lotta Bergman Magnus Persson Jenny Björkman Cecilia Pettersson Alexandra Borg Marta Ronne Björn Fjæstad Ann Steiner Thomas Götselius Fredrik Strömberg Johan Jarlbrink Roger Säljö Maria Karlsson Karin Taube isbn 978-91-7061-127-8 Kristoffer Leandoer Staffan Ulfstrand Yvonne Leffler Johan Unenge Lars Melin Ulrika Wolff 2013 ––– 2014

RJ-2013_omslag.indd 1 2013-05-31 12.19

Läsning RJ:s årsbok 2013/2014

Red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2008: Hållbara värden © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2009: Samtal i rörelse © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2010: Allt som tänkas kan © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2011–2012: Ett nordiskt rum © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

makadam förlag Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2012–2013: Tungan på vågen © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2013–2014: Läsning © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2014–2015: Alla dessa marknader © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Innehållsaxel

Göran Blomqvist förord 7

Björn Fjæstad & Jenny Björkman Listad läsning 9

Kristoffer Leandoer In och ut genom världar 15

Staffan Ulfstrand Läskonsten – människans mästerverk? 24

Lars Melin Det är alltid två om en text 31

Thomas Götselius Från hugg och slag till läslust 41

Jenny Bergenmar & Maria Karlsson Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2008: Hållbara värden © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Bästa författarinna, Högtärade Dr. Lagerlöf, Kära sagotant! 50 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Johan Jarlbrink Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2009: Samtal i rörelse © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Tidningen som läsning, papper och skräp 60 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Jesper Olsson Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2010: Allt som tänkas kan © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Uppmärksamhetens avledningar 70 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Marta Ronne Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2011–2012: Ett nordiskt rum © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) margit abenius – en Läsandets ambassadör 79 PappersbokBig Bang, finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected] 13,8 miljarder år

f.v.t. Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2012–2013: Tungan på vågen © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Läskonsten uppstår

Medverkande 187 Roger Säljö Bildförteckning 189 Tecken och tekniker att minnas med 178

Alexandra Borg Läsning i den digitala tidsåldern 165

Jenny Björkman Den vetenskapliga läsningen 157

Cecilia Pettersson mellan självbekräftelse och självförglömmelse 148

Johan Unenge Läsning mot brustet hjärta och för skarp hjärna 143

Fredrik Strömberg En serie bilder säger mer än tusen ord 135

Lotta Bergman & Magnus Persson Läsningens scener 122

Yvonne Leffler Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2008: Hållbara värden © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) fiktiva berättelser Utvecklar oss till människor 113 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Karin Taube Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2009: Samtal i rörelse © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Flickors och pojkars förmåga och lust att läsa 101 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Ulrika Wolff Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2010: Allt som tänkas kan © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida)Övning ger färdighet 95 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Ann Steiner Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2011–2012: Ett nordiskt rum © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidansLäsning baksida) som livsstil 87 Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Slutet… Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Digitalt läsexemplar av RJ:s årsbok 2012–2013: Tungan på vågen © text och bild: enligt tryckortssida (titelsidans baksida) Pappersbok finns till försäljning i bokhandeln Kontakt: Makadam förlag, [email protected]

Globala digitala nätverk

makadam förlag göteborg · stockholm www.makadambok.se

Kopiering eller annat mångfaldigande kräver förlagets särskilda tillstånd.

Formgivning Johan Laserna isbn 978-91-7061-627-3 (pdf) Förord

Reading rebels against the managed world of informa- Läsning får mycket uppmärksamhet just nu. Därför tion & the chaotic world of data. Reading is meaning. är det en särskild glädje att kunna överlämna en infalls- Jeanette Winterson rik, kalejdoskopisk bok med forskningsresultat om just läsning. Enligt Svensk ordbok är den vanligaste innebör- Orden lyser mot min plats i restaurangen i Kulturhu- den av läsning att ”låta blicken löpa längs textrader för sets bottenvåning. Jag äter gärna lunch där. Maten är att tillägna sig deras innehåll”. Denna bok presenterar bra. Det ligger högar av böcker på matborden. Gäster rader av väntade och överraskande exempel på att um- na är en trevlig blandning av ätande, pratande och gänget med texter är mera mångfasetterat än så och att läsande människor. Plattans bibliotek finns alldeles läsande är ett komplext samspel mellan texten och utanför. Förmodligen har personalen där sett till att läsaren. Materialen skiftar. Pärmar byts mot skärmar. Jeanette Wintersons stridsrop finns målat på väggen. Bokstäverna, tecknen, grafemen kan vara tryckta, digi- Hon är framgångsrik brittisk författare (bland annat tala, handskrivna, målade, i serier, på papper, väggar, Det finns annan frukt än apelsiner) och läs- och biblioteks- stenar, i relief. aktivist. Då och då ser man henne agera tillsammans Den mänskliga läsförmågan är ett resultat av evolu- med Reading Agency, organisationen med det under- tionen. Vi läser med en metod som vår hjärna duger bara mottot ”Because everything changes when we till. Det förklarar att det finns upp emot 7 000 språk, read”. men bara några dussin alfabet. Centrum i vår läsför- Här i Sverige har Litteraturutredningen lämnat sitt måga är en tunn skiva av hjärnbarkens ytskikt, enbart slutbetänkande Läsandets kultur. Där får vi veta att mer åtta millimeter i diameter. Det är lätt att instämma i att litteratur än någonsin publiceras. Läsvanorna ligger på läsning måste vara den viktigaste innovationen i vår en relativt stabil nivå. Men på sikt ser det sämre ut för arts historia. Läsning möjliggör kommunikation bort- litteraturen och läsandet. Värst är att läsfärdigheten om tid och rum. och läsförståelsen sjunker i de yngre generationerna. Först kom högläsningen för åhörare. Tyst läsning är Motåtgärden är ”läslyftet” med konkreta mål som ska ett sent fenomen. Med förundran rapporterade betrak- ha uppnåtts 2018. tarna om de heliga män som utövade denna märkliga 7 idrott, inompersonell kommunikation. Men högläs- Vad innebär den digitala tekniken för läsningen? ningen har ingalunda spelat ut sin roll. Den rekom- Hot och möjligheter enligt bidragen. Mänskligheten menderas ännu för småbarn som ett led i deras språk- har upplevt medierevolutioner tidigare. Informations- liga utveckling. överflöd är inte heller något nytt problem. Framväxten RJ:s ”läsebok” illustrerar att ordet läsning väcker as- av tidningspressen väckte liknande farhågor. Ett par sociationer på olika plan. Recensioner och bokcirklar texter i boken handlar om möjligheterna att få kontakt har sin givna plats. Vi läser för att få personliga upp med andra läsare. Även om marginalanteckningarna i levelser eller som inslag i ett livsstilsprojekt. Listor för- gamla böcker är kortfattade ger de en känsla av gemen- tecknar förbjudna eller rekommenderade böcker. De skap med dem som läst tidigare. Aktiva och passiva mest framgångsrika författarna når på inkomstlistorna läsare: de digitala texterna öppnar nya möjligheter till nästan upp till nivån som annars bara företagsledare tankeutbyte mellan läsarna – liksom mellan forskare och de populäraste ICA-handlarna kan drömma om. som arbetar med samma texter. Läsupplevelserna kan Läsning är upplevelse och ger mening, säger Jeanette delas, och läsarnas brev till sina favoritförfattare finner Winterson i det inledande citatet. Att läsning kan skär- nya former. pa intellektet hoppas vi, och det bekräftas i texterna. Kära läsare: om detta och mycket annat handlar boken Och så verkar det som om läsning kan hjälpa mot brus- i din hand! tet hjärta, vilket någon kanske anat eller rentav upplevt. ”Biblioterapin” har i alla händelser en berättigad Göran Blomqvist plats. verkställande direktör Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

8 Listad läsning

Att utifrån skilda syften upprätta förteckningar över böcker och andra texter har pågått i århundraden. Ofta kritiserat, ofta med intressanta resultat.

AV BJÖRN FJÆSTAD & JENNY BJÖRKMAN

Sju av åtta svenskar läser minst en bok om året, och en tecken, är således en tämligen vardaglig sysselsättning genomsnittlig dag är det 36 procent av den svenska be- för de flesta, något vi vanligen gör utan att tänka efter. folkningen i åldrarna 9–79 år, kvinnor påtagligt mer än Ändå är läsning långt ifrån okomplicerat. Att lära sig män, som läser böcker.1 Det är ungefär samma andel läsa kräver lång tid och mycket övning. Läsningen an- som läser tidskrifter och kvällstidningar. Morgonpres- ses dessutom hotad, och rapporter om den sviktande sen har, trots sina omtalade svårigheter, ännu ett fast läsförmågan är legio. Läsförmåga brukar i de här sam- grepp om svenska folket – tre av fyra läser en morgon- manhangen skiljas från läskunskap, och att kunna läsa tidning varje dag. Och alla som kan läsa läser korta tex- i teknisk mening garanterar inte att man förstår, det ter i en rad olika sammanhang varje dag: på skyltar vill säga har förmåga att läsa. I värsta fall antas en bris- utanpå och inuti butiker, utomhusreklam, förpack- tande läsförmåga till och med hota demokratin. Men ningar, vägmärken, firmabilar, textremsor på tv, på nä- dit är det ännu långt, och i dag diskuteras snarare tet och så vidare. De gamla läsmedierna – boken, tid- barns, framför allt pojkars, bristande intresse för bok- skriften, dagstidningen och text-tv – står sig väl i kon- läsning. Den senaste internationella PIRLS-mätningen kurrensen om människors tid. En genomsnittlig svensk (Progress in International Reading Literacy Study) visar att i åldern 9–79 år ägnar dagligen en timme åt sådan läs- svenska fjärdeklassare försämrats ytterligare vad gäller ning, dessutom en och en halv timme åt internet där en konsten att läsa, framför allt förmågan att läsa fak- stor del av tiden används till att läsa, alltså sammanlagt tatexter. Och det är både pojkar och flickor som blivit omkring två lästimmar. sämre sedan 2006. Läsning, som enligt den gängse definitionen innebär För dem som kan och gillar att läsa, både barn och både avkodning av skrivtecken och tolkning av samma vuxna, kan läsningen vara ett äventyr, och det är alltså

9 ligen Teeny Ted from Turnip town, 70 x 100 mikrometer, läsbar endast med elektronmikroskop) och världens mest avskydda bok (kanske Hitlers Mein Kampf eller rentav Dawkins Illusionen om Gud). En längre lista över just förhatliga böcker – sammanlagt över fyratusen titlar – utgörs av Vatikanens så kallade Index, som under mer än fyrahundra år, ända fram till 1966, var en kata- log över förbjuden läsning för katoliker. När man kommer in på det motsatta och betydligt trevligare ämnet världens bästa bok blir det svårare. Men även här finns i viss mening ett rättframt svar.The World’s Best Book utgavs i september 2008 och är en variant av Guinness rekordbok. Den ser inte ut att finnas på något bibliotek i Sverige, men några svenska bibliotek har boken The World’s Best Books: Homer to Hemingway – 3000 books of 3000 years, första upplagan 1953. alef – första bokstaven i det hebreiska alfabetet Kan man överhuvudtaget peka ut världens bästa bok? Tja, år 2002 utsågs Don Quijote av Miguel de Cer- många som läser i dag. Åtminstone är det många som vantes till just det. Bakom utnämningen stod norska köper böcker. Det trycks och säljs mer böcker än nå- bokklubbar som bett hundra välkända författare från gonsin, även om den absoluta försäljningstoppen både drygt femtio länder världen över att lista de bästa skön- i Sverige och internationellt kan ha nåtts för några få litterära böckerna någonsin. Listan, kallad Verdensbib- år sedan.2 Hittills har runt 130 miljoner böcker publi- lioteket4, omfattar hundra böcker (de övriga nittionio cerats i världen, enligt Google.3 Bara i Sverige ges det utan rangordning) med Pippi Långstrump som enda in- ut runt tiotusen titlar varje år, grovt räknat. slag från Sverige. Flest verk på listan, fyra, har Fjodor Inte undra på att det uppstår behov av sortering. Det Dostojevskij. Elva år tidigare ordnade den numera ned- finns rekommendationslistor för varje tänkbar litterär lagda tidskriften Boken en liknande omröstning bland smak liksom för varje yrke, hobby och ideologi. Vissa svenska experter och skapade en icke-rangordnad lista listor är så korta att de omfattar endast ett verk – som över världens hundra bästa böcker, också kallad Världs- världens mest lästa bok, vilket brukar anses vara Bibeln biblioteket5, men eftersom inte bara de sakkunniga var (som för övrigt själv utgör en lista över närmare sjuttio svenskar utan också författarna till mer än en fjärdedel böcker). Bibeln toppar även listan över världens mest av böckerna, är namnet en smula missvisande. tryckta böcker med 3,9 miljarder exemplar. Tvåa lär Så, nej, naturligtvis går det inte att säga vilken som vara en bok med citat av ordförande Mao, som getts ut är den bästa boken – men ändå görs det hela tiden. Det i över 830 miljoner exemplar. Trea är serien om Harry kan ske rakt på sak, som i de tre Augustjuryerna vilka Potter som hittills tryckts i 400 miljoner exemplar. har det uttalade uppdraget att varje höst nominera Andra möjliga epitet är världens minsta bok (antag- årets sex bästa svenska böcker inom skön-, fack- res- 10 pektive barn- och ungdomslitteratur. Men oftast är utpekandet indirekt, exempelvis i form av böcker som tas upp till behandling i litteraturundervisningen i skolan och på högskolan. Här styr läroböckerna och lärarna. Redan 1868 kom första upplagan av Läsebok för folkskolan (senare namnändrad till det mer aukto ritativa Folkskolans läsebok), en antologi över nationell diktning samt kortare historiska, geografiska och natur vetenskapliga texter, främst men inte enbart om svenska förhållanden. Boken förmedlade fakta, gav lästräning och utgjorde norm för moralisk, religiös, social och nationell fostran. Den utgavs i ett tjugotal upplagor och varianter ända fram till 1951. Ett annat exempel på en lista över sanktionerade författare för främst gym- nasiebruk är ”fuskboken” (eller med ett finare ord: re- petitoriet) Från Eddan till Ekelöf, som ytterst kortfattat DUBBELHELIXEN: DNA-STRUKTUR SOM AVLÄSES redogjorde för viktiga basfakta om ett antal utvalda författare. Första upplagan utgavs redan 1945, och sedan trycktes sjutton upplagor under ett kvartssekel debattartikel6 under valrörelsen 2006 föreslog att även framåt. Sverige skulle skapa en litterär kanon, utvald av exem- Frågan om de bästa böckerna – mest läsvärda, mest pelvis Svenska Akademien. Hon skriver: ”En sådan banbrytande, mest inflytelserika, ”viktigaste” – är inte kanon skulle innehålla exempelvis Bellmans epistlar, bara svår utan också djupt kontroversiell. Man närmar Lagerlöfs Nils Holgersson, Mobergs emigrantepos, sig nämligen begreppet kanon, med betoning på första Tomas Tranströmers dikter eller delar ur Kerstin Ek- stavelsen. Det i Sverige mest kända exemplet är antag- mans skönlitterära produktion.” Kanons syfte skulle ligen det danska. På initiativ av dåvarande kulturminis vara att utgöra ”verktyg för en fördjupad kulturpolitisk tern Brian Mikkelsen tillsattes på våren 2005 sju utred- debatt”, ”erbjuda en viktig vägledning till skolmyndig- ningsgrupper med uppgift att välja ut verk inom lika heter och kommuner” samt ”stimulera ungdomars läs- många konstnärliga kategorier, varav litteratur var en. ning, vare sig de har tillgång till svenska böcker hemma Den danska kulturkanon presenterades i början av eller inte”. I en uppföljande debattartikel7 av Wikström 2006. Urvalet av böcker kan säkert ses som balanserat anges följande exempel på författare som lämpliga att och rimligt, men såväl idén att upprätta en kanon som ingå i en svensk kanon: Heliga Birgitta, Astrid Lind- processen att tillskapa den och dess konkreta innehåll gren, August Strindberg samt ovan nämnda Bellman, kom – självklart – att kritiseras från olika håll. Ekman och Tranströmer, och hon skriver även att vi Antagligen hade den danska kulturkanon gått gan- inte får ”glömma arbetarförfattarna, som exempelvis ska obemärkt förbi den svenska debatten såvida inte Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Mo- riksdagsledamoten och prästen Cecilia Wikström i en berg”. 11 Förslaget om en litteraturkanon gav upphov till en Lindgrens Pippi Långstrump (båda finns med på Neos livlig – några skulle säga hätsk – kulturdebatt som vara lista). Trea är Bröderna Lejonhjärta, och böckerna om de i månader. Kritiken kan kokas ner till två punkter: Emil, Mio och Ronja ligger också på listans tio-i-topp, dels att bokförteckningen skulle få karaktär av officiellt vilket vittnar både om Astrid Lindgrens omåttliga och begränsande påbud, kanske rentav så att viktiga popularitet och om hur högt barnböcker värderas i böcker som ogillades av det kulturella eller politiska Sverige. Lindgren är inte heller den enda barnboks etablissemanget skulle utelämnas, dels att den i vårt författaren på listan, här finns bland andra Maria nya mångkulturella samhälle kunde uppfattas som na- Gripe, Gunilla Bergström och Sven Nordqvist.9 Men tionalistisk. Det skulle – med några undantag – kunna frågan är om dagens läsare verkligen skulle sätta Hen- bli en lista över medelålders eller avlidna vita hetero- ning Mankells Steget efter (som kom ut just 1997) före sexuella män födda och uppväxta i Sverige (eller Fin- verk som Efter floden av P. C. Jersild och Märta Tikka- land) med svenska som modersmål, av medelklassbak- nens Århundradets kärlekssaga, vilka upptar de två sista grund och med god utbildning. platserna på listan. Sex år senare, hösten 2012, var kulturklimatet lite Ett annat försök att lyfta fram böcker med vittfam- annorlunda, så när tidskriften Neo8 lanserade sin lista nande konsekvenser gjordes hösten 2012 av den brittis kallad ”50 böcker som formade Sverige” blev reaktio- ka tidskriften New Scientist10, som bad sina läsare rösta nerna mest roade. Ett viktigt skäl var nog att listan inte fram de mest inflytelserika vetenskapliga böckerna ge- presenterades som en kanon – föreskriven läsning – nom tiderna. De fem första blev On the Origin of Species utan angavs omfatta böcker som bidragit till att sätta av Charles Darwin, A Brief History of Time av Stephen prägel på det svenska samhället. Förteckningen utfor- Hawking, The Selfish Gene av Richard Dawkins, The mades av ”några av Sveriges mest kända litterära pro- Double Helix av James Watson och Silent Spring av filer” (som visade sig vara tre vita män med en median- Rachel Carson; alla utom den förstnämnda från andra ålder på 65 år) och kallades ”ultimat”. De femtio skön- halvan av 1900-talet. Att inte få med Euklides Elementa och facklitterära böckerna är inte rangordnade utan från omkring år 300 f.v.t. kan inte ses som annat än presenteras kronologiskt med början i Äldre Västgöta ohistoriskt. Detta verk, omfattande tretton böcker, har lagen från 1200-talet och går via exempelvis Hertha haft ett enormt inflytande och sägs vara den mest (1856) och Råttan i pizzan (1986) till – tämligen över- spridda skriften i västerlandet näst Bibeln.11 En annan raskande men kanske framsynt – Snabba cash, utgiven gammal grek vars vetenskapliga verk hade mycket 2006. stora återverkningar i ett par tusen år är Aristoteles. Att peka ut sin egen samtids viktigaste böcker är för- I dag har alla nätbokhandlare försäljningslistor över stås inte helt lätt. Det blir inte minst tydligt om man sina mest sålda böcker – tio-i-topplistor finns över alla tittar på liknande listor som har några år på nacken. upptänkliga genrer. Och för att locka oss att köpa mer, När de svenska folkbiblioteken och Sveriges Allmänna upprättas blixtsnabbt nya listor, baserade på det val vi Biblioteksförening år 1997 anordnade en omröstning själva just gjort: ”Kunder som köpt denna bok har även om århundradets 100 bästa svenska böcker toppas köpt dessa …”. Inom en inte alltför avlägsen framtid, listan visserligen av Vilhelm Mobergs utvandrarepos, där läsaren lämnar ännu tydligare avtryck vid skärmen, som fått dubbelt så många röster som tvåan Astrid finns förstås möjligheter att göra andra och mer intri- 12 kata listor: ”Du som gillade den här boken kommer Sedan kan man förstås fråga sig vad tillgänglighet också att tycka om …”, och så vidare. Sådana listor kan och utbud betyder på sikt. I dag är det lätt att ta med i viss mån ta över bokrecensionernas diskussion om sig ett helt bibliotek på semestern, men läser vi mer? vilka böcker som är bäst i en tid när fler böcker än nå- Eller gör överflödet på titlar och de oändliga valmöjlig- gonsin ges ut och det är svårt att få överblick över bok- heterna att vi blir lata? När vi alltid kan klicka oss vida floderna. re till en annan roligare, snabbare, mer direkt text (eller Trots dagens enorma bokutgivning har dygnet dock för den delen annan underhållning), finns risken att vi inte blivit längre, vi har inte fått mer tid att läsa alla väljer bort det komplicerade, svårtuggade, det som krä- böcker som ges ut, och vi ägnar inte uppenbart mer tid ver längre startsträckor, som tycks tråkigare och som åt läsning. Enligt Edward Nawotka från nättidskriften kanske kräver att vi verkligen koncentrerar oss. Publishing Perspectives läser den genomsnittliga väster- Möjligen är det just detta som syns i vår tids stora länningen i dag 36 000 ord om dagen – det motsvarar fascination för deckare. I den statliga Litteraturutred- en tredjedels roman – och den största delen av de orden ningens nyliga betänkande13 redovisas intressant statis- kommer från digitala källor. Vid sekelskiftet 2000 sa- tik i detta avseende. År 1949 var dessa de fem mest des det att 20 procent av all information var digital, i lästa författarna i Sverige (i rangordning): Jan Fride- dag (bara 13 år senare) sägs 98 procent av all informa- gård, Sven Edvin Salje, Sigge Stark (Signe Björnberg), tion vara digital. Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Moberg – huvudtema- Men vad gör digitaliseringen med vår läsning? Det na synes vara landsbygd, fattigdom och romantik, och finns de, exempelvis redaktören Mats Jonsson på tid- flera av författarnamnen är starka än i dag. År 2010 var ningen Galago, som befarar att digitaliseringen faktiskt följande de fem mest utlånade på biblioteken: Nora inte ökar vårt läsande trots att tillgängligheten blir Roberts, Mari Jungstedt, Alexander McCall Smith, större. I stället är Jonsson rädd för att klassiska och ti- Håkan Nesser och Henning Mankell – romantik finns digare exklusiva bastioner för läsning som toaletter och kvar men framför allt har kriminalromanerna tagit kollektivtrafiken håller på att falla, för det vi läser på över (med visst inslag av humor). De fem mest sålda våra skärmar är inte böcker.12 Varken smarta telefoner böckerna alla kategorier år 2010 var Hundraåringen som eller surfplattor är byggda för bokläsning, och konkur- klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson, Tre rensen från den rena underhållningen blir därför hård. sekunder av Anders Roslund & Börge Hellström, Hyp Detta märks inte minst i kollektivtrafiken där pocket- notisören av Lars Kepler, Dyngkåt och hur helig som helst av böcker förr var en vanlig syn, men där allt fler i dag Mia Skäringer och Den dubbla tystnaden av Mari Jung- ägnar sig åt sin egen lilla skärm. Det är naturligtvis stedt – humor, deckare och en ”bekännelsebok”; in- möjligt att folk läser på skärmarna, men det tycks som tressant nog alla fem av svenska författare. De fem om spel, socialt nätverkande och jobbrelaterad mejl- mest översatta svenska författarna år 2010 var Astrid korrespondens dominerar. Även om det stämmer att vi Lindgren, Henning Mankell, Stieg Larsson, Håkan läser 36 000 ord om dagen, är risken alltså stor att de Nesser och Martin Widmark. Den sistnämnde toppar orden inte kommer från längre sammanhängande tex- också statistiken för mest utlånade författare i de ter i artiklar eller böcker utan snarare från en rad olika svenska folk- och skolbiblioteken år 2011 med 1,4 mil- fragmenterade källor. joner utlån. 13 Så, kära läsare av dessa rader, för att travestera Da- för dig som älskar att läsa, som blir berörd av att läsa, german – att läsa är både att dö en smula och att leva som tycker att det är viktigt att läsa och som inte kan en smula. Den här antologin har vi sammanställt just tänka sig ett liv utan läsning.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1. ”Mediedagen 2011: Brutto 6 timmar och 7 minuter”, 6. ”Skapa svensk litteraturkanon”, Sydsvenskan 22 juli 2006. Medienotiser nr 1, 2012, Nordicom-Sverige. 7. ”Därför behövs litteraturkanon”, Svenska Dagbladet 29 juli 2. Kjell Bohlund: ”Kris i bokbranschen?”, i Bokmarknaden 2006. 2012, rapport från Svenska Förläggareföreningen och Svenska 8. ”Böckerna som formade Sverige”, Neo nr 5, 2012. Bokhandlareföreningen, 2012. 9. http://lib.kokkola.fi/kirjallisuuspiiri/sveriges_basta_bocker. 3. Leonid Taycher: ”Books of the world, stand up and be htm [hämtat 22 januari 2013]. counted! All 129,864,880 of you”, Google Books Search, 2010, 10. ”Mr Darwin’s book”, New Scientist 29 september 2012. http://booksearch.blogspot.se/2010/08/books-of-world- 11. http://sv.wikipedia.org/wiki/Elementa [hämtat 25 januari stand-up-and-be-counted.html [hämtat 3 januari 2013]. 2013]. 4. www.bokklubben.no/SamboWeb/side.do?dokId=62880 12. http://matsjonssonbloggen.blogspot.se/2011/04/bokko- [hämtat 9 januari 2013]. parens-sjalvbedrageri.html [hämtat 9 januari 2013]. 5. http://sv.wikipedia.org/wiki/Världsbiblioteket [hämtat 9 13. Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi. januari 2013]. SOU 2012:10, red. Ulla Carlsson & Jenny Johannisson.

14 In och ut genom världar

Hur kan det komma sig att det inte spelar någon roll vad vi läser? Utan bara att vi läser? Läsning har blivit ett självändamål, och därmed också något harmlöst och ofarligt.

Av Kristoffer Leandoer

Allt står egentligen redan hos Tove Jansson. Mumin- hur man lyckas vara ifred i en extremt omslutande och pappan skriver – en högljudd verksamhet som försig- kärleksfull miljö med ständiga och gränslösa krav på går med stora dramatiska gester, nervöst och behag- gemenskap och kollektivt umgänge. Snusmumriken sjukt. Bisamråttan läser – en tystlåten verksamhet som väljer att fly rent fysiskt genom sina ensliga strövtåg, försiggår i suverän likgiltighet för omgivningen och bisamråttans lösning är smartare och smidigare: läs- vad den kan tycka. Muminpappan vill bli ompysslad ningens inre eremitage, som tillåter honom att rent och hyllad, bisamråttan bara lämnad i fred. Bisamråt- fysiskt finnas i familjekretsen, samtidigt som han and- tan ligger i hängmattan och läser den tjocka filosofiska ligen är någon annanstans. Varje läsande människa traktaten Om alltings onödighet, tryggt inbäddad i sin känner igen situationen. En uppslagen bok är förvisso pessimism medan muminfamiljen ser till att intet av en biljett till det frånvarande – andra tider, andra rum den timliga välfärd som han och hans lektyr så vältaligt – men framför allt en provisorisk mur mot det närva- föraktar fattas honom i praktiken. Boken tillhanda rande; boken är en vänlig och (för det mesta) socialt håller en självvald ensamhet, som bryts på hans villkor. accepterad gräns mot yttervärlden. Inga problem, säger En idealtillvaro som inga katastrofer kan störa! Tills nu Trollkarlen och överräcker genast ett nytt exemplar. en trollkarl landar i Mumindalen och börjar uppfylla Men, säger bisamråttan, det är ju alldeles fel, den nya önskningar, däribland att skicka festbordet med mat boken heter Om alltings behövlighet. och dryck till den ensamt vandrande snusmumriken; ”Men Trollkarlen bara skrattade.” På en nivå skrat- på bordet låg bisamråttans bok. Det är genialt att just tar han åt sitt eget skämt: bisamråttan behöver ju up- snusmumriken får bisamråttans bok, eftersom dessa penbarligen desperat sin bok, den ingår tydligen inte i två representerar varsin lösning på samma dilemma: det ”allting” vars onödighet den pläderar. På en annan 15 nivå är skrattet mer kosmiskt, som om argumenten för efterföljare, transcendentalisterna i Concord Ralph behövlighet och onödighet i grunden var desamma. Waldo Emerson och Henry David Thoreau höll med: Kanske är det i långa loppet ingen skillnad, den ena bägge tyckte att läsning kunde duga för de lata dagar boken leder till den andra, argumenten för och argu- då man inte hade något eget att komma med. menten emot förutsätter varandras existens. Säg att X Hos ingen människa har proportionen läst/skrivet skriver den arga pamfletten ”Därför bör jag inte få varit så ojämn som hos florentinaren Antonio Mag Nobelpriset”, resultatet blir att motsatt åsikt – X bör få liabechi (1633–1714), bibliotekarie hos storhertigen av Nobelpriset – sätts i spel retroaktivt, uppenbarligen Toskana och enligt enhälliga vittnesmål samtidens tillräckligt utbredd och välunderbyggd för att bemötas mest beläste: Magliabechi läste alltid, man kunde fråga i skrift. ”Nej, jag vill inte bli partiledare.” Men litte honom om allt, han hade läst allt, han mindes allt. Ur ratur är inte dialektisk utan snarare kedjeformad, som denna massiva bokliga lärdom destillerades så små- en DNA-spiral. Böckerna öppnar sig mot andra böck- ningom fem ord, de enda Magliabechi lämnade efter er, Tove Janssons Trollkarlens hatt mot Schopenhauers sig, en devis han formulerade då hans arbetsgivare stor Världen som vilja och föreställning. Motsatserna går omärk hertigen lät slå en medalj till sin berömde bibliotekarie ligt över i varandra. på 75-årsdagen. Dessa fem ord bör vara världshistori- Trollkarlens bokbyte minner om litteraturens djupa ens mest välgrundade: ”Läsning utan eftertanke gag- paradox. Om ensamheten fanns på riktigt så skulle lit- nar föga”, stod det på medaljen, berättar den lunden- teraturen inte kunna finnas. Den som formulerar sin siske bokmalen Frans G. Bengtsson med skräckblan- ensamhet gör den till en lögn. Redan att kunna tänka dad förtjusning i ”Äreminne över Magliabechi” från De ”ensam” är att inte vara det längre. Språket förutsätter långhåriga merovingerna 1941. att det finns en till, en som kan uppfatta och förstå Trollkarlens hatt utkom 1948; då var konfliktenmel lan ordet ”ensam”. Språket är en pil. Möjligen är det en bisamråttor och muminpappor löst sedan tio år till blotta hos språket redan att ordet ”ensam” finns; i så baka av Jorge Luis Borges i den berömda novellen fall vidgas blottan av litteraturen, som är ett enda er- ”Pierre Menard, författare till Don Quijote” som med bjudande om ensamhet på tumanhand. stor elegans vänder på förhållandet och gör läsaren till författare, författaren till läsare. Borges visar tydligt * hur verket skapas och får mening först genom det arbete som läsaren utför genom att överföra det till sitt Litteraturen kan indelas i bisamråttor och muminpap- eget sammanhang, sin egen tid och miljö. por, läsare och skrivare: författare som hyllat läsandet (Borges och Bengtsson, bokmalar bägge, och bägge och författare som hyllat skrivandet. Bisamråttorna har fascinerade av tysta våldsamma män som mördade folk blivit fler allt eftersom läs- och skrivkunnigheten de- med kallt stål. Det finns otaliga knivdueller i Borges mokratiserats. Alla som skriver vet att det kan vilken noveller, och Frans G. Bengtssons affekterade cynism i idiot som helst göra, medan en god läsare är ytterst en inskjuten bisats i essän om François Villon är svår- sällsynt och bör vårdas ömt. Platon ansåg att läsandet glömd: ”han var vid denna tidpunkt tjugufem år och tillhandahöll andrahandskunskap; ”fönsterträdgårdar” hade just gjort undan sitt första mord och sitt första med ett vackert ord. Hans sentida nordamerikanska längre poem, ganska harmlösa debutstycken bägge”. I 16 vår bokhylla står Bengtsson efter Sun Axelsson, som översatte Borgesvolymen Biblioteket i Babel: ett prak- tiskt sätt att närma sig litteraturhistorien som föresla- gits av åtskilliga, däribland Olof Lagercrantz. När man lever bland böcker vet man att på något sätt kommunicerar de ju inbördes – varför inte rent fysiskt, vägg i vägg?) Argentinaren Borges (1899–1986) har kommit att labyrinten: en spegel av världen personifiera litteratören som albatross, allt blindare eller av författarens mullvadsgångar? och allt mer mullvadslikt hjälplös i yttervärlden, och allt suveränare i sin egen inre rymd, bibliotekets vir säga: genom mig får du tillgång till en annan skatt. tuella rymd (det är väl så han används i Umberto Ecos Ibland lyckas Bousquet även övertyga en senkommen bibliofilthriller Rosens namn), men bibliotekets (alltså brevläsare om fördelen i hans situation, hans större litteraturens) labyrintiska karaktär väckte hos honom möjlighet till koncentration: ”Vi har inget annat än genuin ångest, när han insåg att labyrinten inte längre vårt liv för att upptäcka vad vi djupast är; och att uppgick att ta sig ur. År 1956, efter ännu en ofullbordad fatta sitt liv utifrån varats synvinkel i stället för jagets kärlekshistoria, låter Borges huvudpersonen i en novell är redan att vara poet.” (Översatt av undertecknad, på sin dödsbädd få en uppenbarelse och inse att allt han citerat efter Lettres à Poisson d’Or, postumt utgiven skrivit inte alls lyckats spegla världen: texterna var 1967.) Det kan ändå inte hjälpas. Alla dessa av livet bara ytterligare ett föremål i världen. Frågan är om inte krossade och kränkta väcker ibland tanken att littera- fransmannen Joë Bousquet (1897–1950) är ett ännu turen är en form av handikappidrott. bättre exempel på litteratur som kompensatorisk värld, läsningens fiktiva jättestora rum en utvidgning av sjuk- * stugans pyttelilla. Bousquet, som enligt egen uppgift sökte döden, fick ryggraden krossad av en kula i slutet Sitt inte där och häng med näsan över en bok, ut i friska luften av första världskriget och låg resten av sitt liv förlamad med dig! För inte så längesen sågs läsning inte som en i ett rum i sydfranska Carcassonne. Före skadan hade aktivitet i egen rätt utan som en instrumentell färdig- han varit en utsvävande och bortskämd slyngel, helt het, i sig värdeneutral, taxerad efter sin användning för ointresserad av stillsammare nöjen. Nu omgav han sig stunden. En aktivitet som inte var fundamentalt an- med det yppersta av samtidens konst och litteratur, där norlunda än låt oss säga bilkörning: liksom det fanns tillkom hans egna metafysiskt högspända böcker, och yrkestrafik och nöjeskörning, fanns det nyttig läsning där bedrev han – huvudsakligen brevledes – ett antal och nöjesläsning. Den senare ofta stämplad som verk intensiva kärlekshistorier, i vilka han överkommer sin lighetsflykt. Det kan vara värt att påminna sig inför sam- orörlighet genom att flytta till en rent andlig värld. tidens unisona åsikt att läsande är en lovvärd aktivitet ”Poesin är djupare än livet”, säger Bousquet i en av sina och bör uppmuntras med i stort sett vilka metoder som brevväxlingar med en betydligt yngre (och rörligare) helst: böcker som inslag i en hamburgarmeny särskild flicka, samt: ”Jag är skattens väktare i grottan”. Det vill avsedd för barn; utlästa böcker belönade med klister- 17 märken som gällde det ett avklarat tandläkarbesök; lägga.) Naturligtvis har detta samband med ivrandet oförblommerat kvantitetstänkande; lästävlingar; av- för andras, mindre bemedlades läsning. Det är seger- siktligt kvarlämnade böcker i tunnelbanevagnar; bok- maktens gest. På samma sätt som vildmarker, ur- tips; läsarbloggar. Allt utifrån samma doktrin: Det spe sprungsbefolkning, äldre religiösa föreställningar och lar ingen roll vad du läser, det viktiga är att du läser. Det är vilda djur först demoniseras för att man ska kunna ut- skrattretande svårt att föreställa sig motsvarande argu- rota dem och därpå idealiseras när de är i det närmaste ment tillämpat på något annat medium för informa- utrotade och alltså fullständigt ofarliga (en process tionsöverföring: byt ut ”läser” mot ”ser på teve” och se som skildrats av historiker som Keith Thomas och hur det låter. Carolyn Merchant), är litteraturen nu i praktiken så Det säger något om vårt samhälle att begreppet bild fullständigt oförmögen att erbjuda en alternativ exis- ning växlats ner i läsning som det ideal auktoriteten hål- tensform eller en alternativ värdehorisont att den bli- ler fram, det ideal som vuxna, lärare och andra i aukto- vit behjärtansvärd, ett föremål för välgörenhet. ritär ställning försöker få barn och andra försvarslösa Kanske har ingen handling devalverats lika mycket att sträva mot. Om man förr läste för att bilda sig, som som läsakten. Från gudomlig akt till fattighjon med led i ett fortgående – privat eller samhälleligt – bild- tiggarpåse, offer för multinationella matkedjors ned ningsprojekt, så läser man nu för läsandets skull. Läs- låtande välvilja. Dock kan man fortfarande fråga sig ningen har blivit ett självändamål. Och genom att inte huruvida läsrörelsen, trots sin löjeväckande gammal- längre tjäna har den förlorat den sista resten av sin dags aura av välgörenhetsdam på slumbesök, ändå har magiska kraft. Den klassiska historien om läsningens rätt i sin grundläggande förmodan: att själva läsakten i kraft återkommer i nästan varje berättelse där någon sig är en radikalt annorlunda verksamhet. växer ur sitt sammanhang och in i ett nytt – vare sig det Jag ska ändå så småningom försöka besvara den frå- rör sig om barndomsskildring, kulturmöte (Robinson gan och på vägen dit ge några snapshots av läsandets Crusoe och Fredag), den politiska romanens medvetan fall, dess särart och självbild: vad händer egentligen när deprocess (Peter Weiss Motståndets estetik) eller arbetar- vi läser? romanens klassresa – samma scen återfinns i dem alla, där läsningen är hävstången som lyfter till nya världar * och möjligheter. I Jack Londons Martin Eden har huvudpersonen en rakspegel där han varje dag klistrar fast Som läsrörelsens hjälpgumma tjänstgör ibland dome- nya ord för att vidga sin värld. När läsningen inte läng- dagsprofeten, som gärna påtalar att boken är döds- re är ett redskap för att förändra så är den underhåll- dömd, läskunnigheten sjunkande och läsvanorna allt ning. Det vill säga ofarlig. Dubbelt ofarlig, eftersom flackare, allt mer förströdda. Bara några små påpekan- den är anbefallen uppifrån i ålders- och hierarkitrap- den: läsning är inget som kräver papper. De konserva- pan och alltså inte anses hota hierarkin. tiva är ofta inte konservativa nog, deras minne för kort. Ingen fruktar längre en läsande människa. (Det vitt (Jag kan ge mig på att det fanns domedagsprofeter som spridda påståendet att de röda khmererna vid mitten siade att läsningen skulle dö ut när vi slutade med run- av 1970-talet dödade alla kambodjaner med glasögon skrift och övergav de hederliga, hållfasta runstenarna.) för att de var intellektuella har visat sig svårt att be- De nya läsvanorna är i viss mening en återgång till de 18 riktigt gamla: den som scrollar en text på datorn gör relevanta jämförelser alla tre, poängen är att böcker är ungefär detsamma som Jesus i templet när han läste på magiska redskap som gör oss både starkare och mer bokrulle, den som låter Stefan Sauk eller Tomas Bolme sårbara, eller som Sigmund Freud säger i Vi vantrivs i högläsa i bilen gör ungefär detsamma som Cicero när kulturen: ”när människan sätter på sig sina hjälporgan denne lät en slav sköta högläsningen. Den tysta läs- är hon i sanning storslagen, men dessa organ har inte ningen blir inte allmän förrän under 900-talet. Och låt växt fram på henne och de ger henne ibland fortfaran- mig påpeka att man läser också bilder: Joris-Karl de stora svårigheter”. Vi har knuffat på evolutionen, Huysmans påpekar i sin stora roman La Cathédrale helt enkelt. (1898) att katedralen är läsbar, den ”innehåller en Från början är läsning en magisk handling. De stora översättning av Gamla och Nya testamentet”, den är religionernas urkunder kommer från Gud, att kunna en ”väldig uppslagsbok över medeltidens vetande, över läsa dem är en handling som ger makt. Föreställningen Gud, jungfrun och de utvalda”. Snart skulle Marcel att skriften är magisk-gudomlig finns överallt där skrif- Proust ta upp utmaningen (inspirerad av John Ruskin) ten finns, men formuleras kanske starkast i de tre reli- och omvänt försöka skapa ett litterärt verk med kate- gioner (judendomen, kristendomen, islam) som brukar dralens struktur. Läsning är en intellektuell verksam- kallas bokens, där sanningen – i flagrant motsats till het som varken är inskränkt till papperet, boken eller hur det förhåller sig hos Platon, där texten bara var ett ens synsinnet, trots att synens hegemoni i västerlandet återsken av en verklighet som i sin tur är ett återsken (”Sinnenas drottning”, kallar Peter Cornell synen i en – är något man kan läsa sig till. I Granada på 1100-talet fin essä om just Marcel Proust) beror på att vi läser med säger Jehuda ha-Levi att Gud har skapat världen ”med ögonen. Carolyn Merchant har i Ecological Revolutions hjälp av bokstäver, ord, meningar och siffror. Världen (1989) visat hur de bibelläsande och visuellt oriente- är en text” (citerat efter Ronny Ambjörnsson: Tankens rade puritanerna i Nordamerika kom till korta i mötet pilgrimer). Att namnge världen är att få makt över den. med indianerna, som hämtade sin kunskap om naturen Alla ord är från början kommandon, handlingar, lik- från alla sinnen. som all litteratur till sitt egentliga väsen är performativ. Boken kanske är hotad, men litteraturen klarar sig Minnet av detta ursprung lever starkare i genrelittera- alltid. turen. Hela Ursula LeGuins Övärlden-serie grundar Det här är inget indianreservat. sig i föreställningen om namnets inneboende kraft, och hennes SF-kollega Philip K. Dick konstaterar i The * Divine Invasion (1981) att man får kontroll över det man kan namnge, vilket även gäller Guds namn: ”It is Det vi tar för givet med texten som informationskanal not a name in a usual sense. It is a command.” Böck- är det som vi skulle betrakta som ren och skär magi om erna är fulla av magiska böcker, särskilt i den litteratur vi inte kände till det: den tysta kunskapsöverföringen, som vänder sig till de nyanlända i läsandets värld, som oberoende av våra sköra och snart utplånade individu- uppenbarligen alltjämt anses i behov av uppmuntran ella minnen. Medeltidens lärda liknade sig själva vid och propaganda: barnlitteraturen. Trollkarlar, magiska dvärgar som satt på jättars axlar; det gäller naturligtvis böcker, magiska ord, magiska skrivtecken: om jag väl- varje läskunnig i varje epok. Vapen, proteser, fordon: jer ett enda exempel så får det bli Michael Endes Den 19 skriftlärda i templet med sin kunskap. En enda av tiotusen dagar, en enda händelse: hans kännedom om skriften anses viktigare att fastställa än detaljer kring familjeliv och eventuell avkomma, som lämnas relativt fria för spekulationer. Jesus kunde också skriva, åtminstone enligt 1917 års bibelöversättning. I Johannesevangeliet berättas om äktenskapsbryterskan som fariséerna vill stena:

Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden. abracadabra – språket som besvärjande kraft Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: ”Den av eder som är utan synd, han kaste oändliga historien, som rent bokstavligt placerar sagan i första stenen på henne.” Sedan böjde han sig åter ned en magisk bok och låter läsakten bli ett ytterst konkret och skrev på jorden. äventyr. Lustigt nog hade vår egen Alf Henrikson långt tidigare gjort något liknande i Vägen genom A, där två Det är så vitt vi vet hela omfånget av hans efterläm- bokmalar äter sig igenom första bandet av ett konver- nade skrifter, två meningar för alltid utsuddade av sationslexikon. första fotsteg, vindpust eller regndroppe. Och vi får Föremål med magisk kraft är inget man får på köpet. inte ens veta vilka de var! Läste ingen över axeln på När Paracelsus den 24 juni 1527 slängde sitt exemplar honom? Varför väljer levnadstecknarna att respektera av Avicennas Canon på midsommarbrasan var det inte hans privatsfär just i detta fall, när de följer honom ut i bara ett marknadsföringsjippo avsett att markera ett förtvivlans natt i Getsemane? mediciniskt paradigmskifte, utan också ett indirekt er- Den nya bibeltolkningen, Bibel 2000, är ännu kall- kännande av bokens makt: den som bränner en bok sinnigare: där är ”skrev” utbytt mot ”ritade”, för att gör sig också fri från dess innehåll. Och den romantiske ytterligare tona ner hans litterära ådra. poeten, essäisten och opiemissbrukaren Coleridges Läskunnighet är alltså en nödvändig kvalifikation pappa var så förtvivlad över sonens arrogans, omognad för världens frälsare. Däremot ej skrivkunnighet. och drömska världsfrånvändhet att han brände dennes sagoböcker – till ringa eller rentav motsatt effekt, vilket * vi snart ska få se. En bok är ett omöjligt möte. Jag som skriver vet ingen- * ting om dig som läser, du som just nu läser dessa ord kanske inte ens är född när jag skriver, på samma sätt Att Jesus kunde läsa är något som betonas i Bibeln. som jag mycket väl kan vara död när du läser det (detta Från födelsen fram till mötet med Johannes Döparen, gäller även texter som skrivs med ett bestämt syfte för det vill säga från 0 till ungefär 30 års ålder, är det bara ögonen, som att godkännas av en redaktör, imponera, en enda händelse som hans levnadstecknare funnit ta ställning i en sakfråga, publiceras i en årsbok: genom värd att ta med: när han som tolvåring förvånar de att finnas kvar överskrider texten alltid sitt syfte, vare 20 sig författaren vill det eller ej). I boken möts två oför- Mare Kandre var författare. Och de mest lättvindiga enliga presens, för en sak vet jag med bestämdhet om läsrekommendationerna kommer sällan från författa- dig: jag vet vad du gör just nu. Just nu – i ditt nu – vet re, som bättre än andra vet att det finns minst lika goda jag vad du tänker på. Och på samma sätt vet du som skäl att förse böcker med varningstext som cigarrett läser åtminstone en sak om mig som skriver: du vet paket eller hiphopskivor. vad jag gör just nu. Just nu – i skrivaktens nu – vet du Lustigt nog är läsning en aktivitet som anses särskilt vad jag tänker på. lämpad för barn. Rentav utmärkande för barn – säg den uppväxtskildring som inte innehåller avgörande * ögonblick när bokstäverna bestämmer sig för att gå ihop och bilda ord, orden meningar och meningarna en Så att det där, det är ju vad The Matrix handlar om. De värld; så olika personlighetstyper som Marcel Proust, går in och ut genom världar och det är ju inte alls omöj- Harry Martinson och Patti Smith förlägger avgörande ligt att göra det. Man tycker att det är så science fiction men nej, det är det ju inte. Det är ju faktiskt vad man gör scener i sina liv till boksidan. – varenda människa gör – när de läser en bok. Barndomen på samma gång förgylls och förkortas av läsningens drama: ordet barnlitteratur är egentligen en Så sa Mare Kandre i en intervju (citerad efter Mattias självmotsägelse, eftersom läsakten är i grunden ofören- Fyhr: Skitigt vackert mörker. Om Mare Kandre, 2012). lig med barndom. Att läsa är, åtminstone tills läshastig- Vad handlar The Matrix om? Om hur Neo (spelad av heten höjts ordentligt, att skjuta upp belöningen och Keanu Reeves) en dag upptäcker att världen som han förutsätter en förmåga att avstå från omedelbar behovs levt i bara är en illusion, en kollektiv hallucination: i tillfredsställelse som är civilisationsprocessens kärna själva verket ligger större delen av mänskligheten i och slutet på den egentliga barndomen. Att läsa är att koma ungefär som larver i sina puppor eller okläckta infoga sig i tiden, acceptera flockens gemensamma kod, ägg. Insikten ger Neo frihet. Kunskap om illusionen den överenskomna ordningen där A alltid kommer före ger makt att bryta den; när man vet att det bara är en B. (Och samtidigt: att få redskap att utmana denna fantasivärld så kan man skriva om dess regler. The ordning med.) Matrix har tydliga influenser från buddhismen, där det Läsningen är alltså en gräns kring barndomen, och på samma sätt påpekas att den som förstår att världen skildras ofta som initiationsrit. Också i en annan me- bara är en illusion kan göra vad som helst. Den som ning handlar läsning om uppskjutna belöningar. Mar- avsäger sig världen får makt över den, även om makten cel Proust beskriver boken – men bara den bok man också har ett pris – priset att inte längre tillhöra. Så vad läser som barn, i mottaglig ålder – som en behållare menar Mare Kandre när hon jämför läsning med The som läsaren fyller snarare än tömmer. Mellan pärmar- Matrix? Är boken puppan eller steget ur puppan? Illu na bevarar man ett stycke av sin egen barndom, som sion eller insikt? En fantasivärld som håller oss lugna därigenom skyddas för tidens gång och minnets av- eller vägen ut ur fantasin? skavning: när man i vuxen ålder öppnar boken är det Jag tror att hon menar båda. Att läsa en bok är att ens egen barndom som återuppstår, komplett med luk- utsätta sig för The Matrix värld. Det finns en kokong ter, smaker, taktila förnimmelser, ljud och ljus. Det är och det finns en värld utanför kokongen. så man övervinner tiden. 21 Efteråt är inget sig likt, på gott och ont. Och ändå vilken sida man än befinner sig på: poängen är att man måste vi dit, vi måste gå igenom detta. Vare sig man tillåts blicka över dem och få en titt på andra sidan. läser Bibeln eller John Miltons Det förlorade paradiset så Lejon finns inte ofta i garderober. Men hur ofta är förstår man att paradiset måste gå förlorat, Adam och ”ofta”? Och vem vet vad annat som kan finnas i dem? Eva måste äta av kunskapens träd för att historien ska Muren är till för att klättra över. sätta igång och vi ska bli människor på riktigt. Därför Det finns två stora initiationsriter i varje barndom, är Miltons Satan en hjälte: två okända storheter som måste konfronteras: läsning och döden, alfabetet och kyrkogården. Alla som läst Men låt mig inte glömma vad jag lärt Tom Sawyer, Bombi Bitt och jag eller Den vita stenen vet att ur deras mun: allt är ej deras, tycks det. det nattliga kyrkogårdsbesöket är ett obligatoriskt in- Där står ett ödesdigert träd, benämnt slag. Alfabetet är på sätt och vis en kyrkogård, åt Kunskapens Träd, som de blev strängt förbjudna att smaka av. Så kunskap är förbjuden? minstone en pedagogisk relief till kyrkogården, kon- Konstigt och misstänkt! Skulle deras Herre frontationen med det slutgiltiga, med den enskilda missunna dem dess frukt? Kunskap, en synd människans begränsning – hon kommer inte förbi sin som medför död? Är ovetskap för dem kropp – som står i så skarp kontrast till människosläk- ett livsvillkor? Är detta deras lycka tets möjlighet att överskrida alla sådana gränser: med och ett bevis på deras tro och lydnad? alfabetets hjälp talar de döda. Förträfflig grund att bygga deras fall på! (översättning Ingvar Björkeson) *

Å andra sidan ger läsningen stöd för en annan grund- Läsandet är ett livsmönster med sin egen stumma läggande upplevelse hos barnet, nämligen att det verk- olympiad, med egna långdistanslöpare, tyngdlyftare ligen finns en värld som man inte kan ta på. Jag sitter och gymnaster. En av dem är Samuel Taylor Coleridge här och allt är som vanligt och samtidigt finns det tig- (1772–1834) som redan vid sex års ålder imponerade rar, björnar och kängurur i rummet fast det inte syns. med sina ohälsosamma läsvanor. Han beskriver sitt för ”Lejon finns inte ofta i garderober”, säger pappa Åberg hållande till barndomens volymer av Tusen och en natt, till Alfons, vilket kan vara litteraturhistoriens mest vilkas skinnband får ett gyllene skimmer i det solbe- omtumlande replik. lysta fönstret, och den blandning av fasa och lockelse Litteraturen bekräftar att man lever i en magisk som de väckte med ordval och känslouttryck som se- värld, samtidigt som den tvingar en att överge en stor nare ska återkomma i opievisioner; den som tvivlar på del av magin och förpassa den till minnet. Läsning är att bokmalen är en missbrukarpersonlighet bör ta sig Forex med uslast möjliga kurs, där direkta upplevelser en titt på Coleridge. Senare i livet visade sig hans gåva växlas in i indirekta. Läsning gör nostalgiker av oss alli som karismatisk, nästan hypnotisk talare – med Cole- hop. Att lära sig läsa är att sätta in en del av sin barn- ridge uppstår den moderna föredragskulturen, där dom på banken. bildningsprojekt och personlighetskult ingår en ohelig Böckerna är paradisets portar. Böckerna är man all- allians – vara ekonomiskt och socialt fördelaktig. Men tid på fel sida om, liksom hela barndomen för övrigt, den roll han gestaltade som föreläsare hade barndomens 22 ensamhet och tvångsmässiga läsande som förutsätt- Det kanske rentav är en form av tänkande, en form ning. av skapelseakt med orden på boksidan eller skärmen Avstånd, påpekade Coleridge, är något som kan fin- som utgångspunkt, som byggklossar – eller koan? nas både i tiden och i rummet. Avståndet till mig själv Läsning är en rumslig företeelse, frågan är hur som ung eller gammal kan alltså vara lika långt som många dimensioner vi ger minnets rum och därigenom avståndet till en annan människa. Vilket omvänt bety- vilken frihet vi ger oss själva som läsare av minnets der att en annan människa kan vara lika nära: ”My text. Boken som företeelse är tredimensionell, texten Neighbour is my other Self, othered by space – my old på dess sida är tvådimensionell – jag kan röra mig upp age is to my youth and other Self, othered by Time.” och ner, fram och tillbaka – men den höglästa texten är Litteraturen är inte till för att förneka detta avstånd, endimensionell och beskär läsarens frihet maximalt. utan för att överbrygga det. Läsningens överlägsenhet som tillägnelseform beror på något som egentligen är en inneboende svaghet hos * den: den är i neurobiologiskt hänseende extremt oeko- nomisk. Hjärnan fungerar såvitt man förstår precis Återstår att besvara frågan om huruvida läsningen tvärtemot en dator; den har lättare att lagra bilder än verkligen skiljer sig i någon fundamental bemärkelse text. Bilden kräver större minne än bokstäverna i da- från annan kunskapsöverföring. torn, men mindre i vår hjärna. Därför utför vårt minne Svaret är definitivt ja. Läsningen är – ordet förekom ett översättningsarbete när vi läser, lagrar det lästa som tidigare – performativ till sitt väsen. Texten är som en roll bilder. Jag var länge övertygad om att jag sett filmen som varje enskild läsare ger sin egen tolkning (detta vet Räddaren i nöden efter J. D. Salingers roman, jag kunde alla översättare). Inte i övergripande mening, utan när när som helst återkalla enstaka scener, miljöer och det gäller den grundläggande förståelsen: en lång rad stämningar. Jag visste hur Holden Caulfields överrock små tolkningar måste till, en oändlig räcka val måste såg ut, hur det snöade i Central Park. När jag hänvisa göras i snart sagt varje mening för att den ska bli be- de till denna svartvita, atmosfärrika film i en tidnings- griplig; hur ska varje enskilt ord tolkas? Vi läser lika text så tillrättavisades jag strax av en filmkritiker: mycket med minnet som med synen, vi tolkar texten Räddaren i nöden har aldrig filmats, under hela sitt liv utifrån våra egna erfarenhetsramar. Även neurologiskt vägrade Salinger hårdnackat att ge sitt tillstånd. Vilket är alltså texten ett samarbete mellan författare och mitt minnes filmteam inte tog någon hänsyn till. Det läsare, en gemensam skapelseakt av ett team där läsa- är ingen unik historia, alla har egna filmbilder från sina ren långtifrån är någon sleeping partner. För att citera böcker – varför det alltid är med viss bävan man går till läsningens nutida apostel Alberto Manguel i En historia biografen för att byta ut sin privata Gandalf eller Heath om läsning (översatt av Margareta Eklöf, 1996) så är det cliff mot en som är tillgänglig örf alla. ”en förvillande, labyrintisk, gemensam och ändå per- Till sist: läsningen är ofrivillig, en inlärd reflex. När sonlig rekonstruktionsprocess”. Ja, Manguel menar vi väl lärt oss läsa, kan vi inte låta bli; det går inte att rentav att ”komplexiteten i det kan vara lika stor som i titta på en text utan att läsa den. Försök till exempel att själva tänkandet”. låta bli att läsa det här.

23 Läskonsten – människans mästerverk?

Det är tack vare skriftspråket vi kunnat skapa vår vidlyftiga kultur och våra vidsträckta civilisationer. Men hur kan evolutionen ha hunnit frambringa förmågan att läsa på bara några få tusen år?

Av Staffan Ulfstrand

Talar och lyssnar gör man nu. När ljudet har förklingat, jorden. Den textmängd som i dagsläget förvaras i bib- är det tyst. Meddelandet har hörts av några, någon liotek, arkiv och bostäder runtom på jorden är ofantlig eller ingen. Så var det med den saken. och ökar obönhörligen år efter år, vilket i än högre Men helt nyligen – sett i evolutionshistoriskt per- grad gäller de digitala depåerna. Sannerligen är det en spektiv – dök det här och var på jorden upp påhittiga rimlig fråga att ställa sig: Hur gick det till när männi människor som kommit på idén att i lera eller på träd- skan fick sin unika förmåga att kommunicera bortom stammar eller stenar rista ”tecken” som andra skulle rum och tid? kunna upptäcka, förstå och i förekommande fall rätta sig efter. Varje tecken symboliserade en viss företeelse Homo socialis – vårt rätta namn? eller gav en varning eller ett besked. Den som råkade passera platsen dagar, månader eller år efter tecknets Människan är en av ungefär 275 arter inom däggdjurs- tillkomst kunde se det och kanske agera därefter. ordningen Primates (primater eller apdjur). Många av Mellanmänsklig kommunikation hade erövrat en ny våra medarter inom denna grupp har starkt sociala dimension. Vi kan ta del av vad vår farfarsfar skrev i sin vanor. Till skillnad från de allra flesta men inte alla dagbok och i sina brev om det ena eller andra som andra djurarter har de flesta men inte alla primatarter intresserade honom. Vi kan skanna in hans texter och en tydligt individbaserad socialitet, vilket betyder att på en sekund sända dem till vilken plats som helst på olika individer spelar olika roller för och har olika rela- 24 tioner till varandra. Medan en giraff eller en zebra i i riktning mot en egenhet vi brukar anse unik för vår stort sett är så go’ som en ann’, ligger det inte så enkelt egen art: civilisation, ett visst mått av varaktig ordning till hos exempelvis schimpanser eller babianer. Hos och reda i våra grupper eller samhällen. dem har individerna positioner i ett socialt nätverk, Ett av de dummaste av alla talesätt är ”ensam är vilket i allra högsta grad komplicerar samvaron. Som stark”. På solokvist är ingen människa kapabel att fort- tvättäkta primat bär människan på ett under miljontals planta sig – bara en sådan sak! – eller ens klara av att år av naturligt urval formgivet ramverk för socialt be- överleva någon längre tid i en farofylld omvärld, karak- teende, som genom sentida kulturell evolution drivits teriserad av oförutsebarhet, konkurrens om resurser mycket längre hos vår art än hos någon annan. och allehanda andra hot och besvärligheter. ”Det är Så extremt social är vår art att Carl von Linné skulle tillsammans vi kan” är ett betydligt bättre recept för att ha givit oss ett ännu mer passande namn om han valt lyckas i sin omvärld, och mycket riktigt har arten män- Homo socialis i stället för Homo sapiens. Vår visdom kan niska under sin i och för sig korta tillvaro här på jorden inte så sällan ifrågasättas men knappast vår sällskap levt i flockar eller stammar med en kärntrupp vanligt- lighet. Hur som helst förtjänar Linné naturligtvis vår vis bestående av ett antal nära manliga släktingar: oreserverade beundran för att han i strid mot rådande fäder, söner, bröder… Kvinnorna i de flesta studerade åsiktsdiktatur placerade människan mitt i det zoolo- ”preciviliserade” folkgrupper brukar däremot i unga år giska systemet, närmare bestämt i primatordningen. lämna sin födelsegrupp och införlivas i någon annan Han kunde inte blunda för den detaljerade överens- grupp i grannskapet. Genom att individerna av ena stämmelse i kroppsbyggnad som finns mellan oss män- könet ger sig iväg minimeras risken för inavel – en niskor och de aparter han haft tillfälle att iaktta och strategi som återfinns hos otaliga arter utöver männi drog av sina observationer den enda rimliga slutsatsen: skan. människan är en art inom ordningen Primates – punkt, ”… korta tillvaro här på jorden …”? Javisst, de äld slut. sta fossil som hänförts till arten Homo sapiens är bara 200 000 år gamla, vilket på den paleontologiska tids- skalan är helt nyligen. De har påträffats på Afrikas Språkets evolutionära grund horn, vilket påminner oss om att alla människor som Gruppliv kräver avancerad kommunikation mellan lever utanför Afrika har afrikanska rötter. gruppmedlemmarna om alla ska tjäna på och därför fortsätta samvaron. I det ljuset kan vi ana den evolutio- Tribalism och individualism nära bakgrunden till människans unikt komplicerade och flexibla språkförmåga, som är en förutsättning för Inom en grupp människor förväntar vi oss att se sam- vår symbolfyllda tillvaro och för vår i sen tid tillkomna manhållning och solidaritet men inte mellan grupper. förmåga att genom skrift göra meddelanden och direk- Medlemmarna i en viss grupp betraktar ofta männi tiv varaktigt hållbara. Vad skrivet är kan ju läsas långt skor i andra grupper med känslor som varierar från efter det att skribenten lämnat jordelivet. Uppfinning- likgiltighet till förakt och hat. Krig och folkmord är en av knepet att rista eller rita tecken vars innebörd extrema uttryck för mellangruppsfientlighet. Männi andra kunde tolka medgav att vi tog ett avgörande steg skan är tribalistisk: hon skiljer noga mellan sin ingrupp 25 och utgrupper runt omkring. (Tänk fotbollsvåld, För- intressant nog skarp irritation eller vrede även hos intelsen, talibaner, Rwanda …) Individens överlevnad medmänniskor som inte alls drabbas personligen av och fortplantningsresultat verkar hos människan i försyndelsen. högre grad än hos någon annan däggdjursart ha påver- kats av gruppens sammanhållning och funktionsdug- Skrift och föreskrift lighet, och alltså är det biologiskt lönsamt för indivi- Om ett socialt system ska fungera, krävs för det första den att göra vissa uppoffringar för sin grupp – men inte att varje grupp har sin distinkta kultur, det vill säga större än att återbäringen i genomsnitt överstiger kost- regelverk och normer, som alla lär sig genom att naden! Sådana insatser kallas prosociala; att betala kopiera hur andra i gruppen uppträder, och för det skatt är ett exempel. andra att gruppmedlemmarna kan hålla koll på och Man bör noga skilja mellan prosocialitet och altruism bestraffa individer som kammar hem fördelar utan att och reservera den senare termen för sådana beteenden betala. eller handlingar som faktiskt minskar aktörens fram- Givet detta scenario är det inte överraskande att till gång i att skjutsa sina gener vidare till nästa generation. de äldsta kända skrifterna hör ägorättsdokument, skatte Och att hitta otvetydiga exempel på altruism – det är tabeller och lagtexter. Satta på pränt blir gruppens nor- inte gjort i en handvändning! mer bekanta för alla så att det kan avgöras om någon Även jämfört med våra nära släktingar bland prima- snikat och vilket straff som i så fall ska utmätas. terna har vår art (och en rad föregångsarter) genom Tidiga målningar på grottväggar kan möjligen ha naturligt urval à la Darwin utvecklat en proportionsvis haft något slags informativ betydelse, men därom är gigantisk hjärna – en fjortonhundrakubikare. Flertalet meningarna delade. Däremot tycks enighet råda om att forskare är eniga om att den främsta drivkraften bak- skriftspråk uppstått ur bildspråk, nämligen på så sätt om denna process har varit de stora fördelarna med att bilderna gradvis förenklades och behövde uppfattas avancerad socialitet, som utan tvivel är en cerebralt symboliskt – ett slags protobokstäver. Vår arts kom- ytterst krävande livsstil. munikation är proppfull av symbolik. Gäller detta även Visserligen är vi människor medfött tribalistiska (det för andra arter? Det är en fråga som måste få vänta på vill säga lojala mot ingruppen), men vi är också med- sitt svar tills någon kommit på en generellt användbar fött individualistiska – och då är det bäddat för kon definition av begreppet ”symbol”. flikter. Det ena jag vill, tänker du, men det andra du skall, säger dina medmänniskor, som kommer att hålla ett vaksamt öga på hur du sköter ditt liv – i stort som Hur hjärnan läser smått. Smiter du från krigstjänstgöring? Snattar du En annan synnerligen intressant fråga är hur det gick bananer från grannens odling eller låter dina getter till när ”tecknen på väggen” fick symbolisk betydelse beta på hans marker? Blir du förälder till barn med och blev till ett skriftspråk. Ingen tror att människan annan partner än den du ingått ett förbund med? evolverade nya hjärnfunktioner därför att det var för- Hittar du på knep för att slippa betala tionde, värn- delaktigt att kunna läsa en skriven text. Läskonsten skatt eller tunnelbanebiljett? Minimerar du dina kli- uppkom och förfinades på alldeles för kort tid för att matutsläpp? Överträdelser av gällande regler utlöser kunna vara en adaptation, det vill säga en produkt av 26 darwinskt naturligt urval. I stället anser neurologerna Nobelpristagare i litteratur, medger i sin självbiografi att det måste ha varit någon form av befintlig hjärn att han inför läslektionerna inte så sällan ”gjorde vad kapacitet, tidigare evolverad och använd för annat många andra förtvivlade människor gjort i samma syfte, som reorganiserades så att innehavaren förstod situation: rymde ut i skogen”! vad hen såg präntat i leran eller barken, det vill säga Det är oemotståndligt att i detta sammanhang näm- kunde läsa. Neuronal recycling är ett svåröversättligt ut- na att när skriv- och läskonsten började sprida sig i det tryck som dyker upp här och var i facktexterna som klassiska Athen steg sedermera berömda tänkare som etikett på denna snabba funktionsförändring i männi Sokrates fram och ojade sig och sade: ”Hur ska detta skans hjärna. sluta? När folk lär sig skriva och läsa, då kommer de ju Enligt denna hypotes baserar sig således vår läsför- utan tvivel att förlora sin förmåga att tänka och att måga på en omstöpt hjärnfunktion. Vilken denna tidi- minnas!” Visst känner vi på dagens kultursidor igen gare funktion var och vad som hade drivit fram dess Sokrates dystra siande om kulturens snara undergång utveckling är inte känt, även om åtskilligt talar för att till följd av kommunikationsteknologiska framsteg. hjärnans mekanismer för att tolka synintryck hör till Vissa typer av kultur har onekligen en starkt konserva- dem som kommit till återanvändning i läskonsten. tiv stomme, och särskilt gäller det skrivkultur – inte så Man skulle kunna tro att något så komplicerat som att konstigt eftersom den uppfunnits bland annat just som läsa skulle ta i anspråk en betydande del av vår hjärna, ett sätt att för framtiden bevara gällande regler och men icke så: den för läsförmågan viktigaste biten är en normer. tunn skiva med blott åtta millimeters diameter i hjärn barkens ytskikt. Kan andra djurarter läsa? I biologisk terminologi är vår läsförmåga alltså inte en adaptation utan en exaptation, vilket betyder att de Det korta svaret på rubrikens fråga är nej, även om det för denna aktivitet ianspråktagna hjärnfunktionerna kommit några rapporter som antyder att andra än vi en gång i tiden evolverade för att ta hand om helt andra har om inte läsförmåga så i alla fall något slags blyg- arbetsuppgifter. Vi har sålunda inte en hjärna som ger samt förstadium därtill. Ett psykologteam har nyligen oss förmåga att läsa, utan läser med en metod som vår gjort experiment med ett antal burhållna babianer och hjärna duger till. funnit att de faktiskt tycks kunna identifiera verkliga Trots sin relativa nymodighet går läskonsten tillbaka ord. Aporna fick först lära sig att skilja mellan ett stort på urgamla mekanismer, som framgår exempelvis av antal engelska ord på fyra bokstäver och lika många att hjärnan i en person som sitter och läser en text om nonsensord med fyra slumpmässigt valda bokstäver. lidande eller lust, seger eller nederlag, reagerar på sam- Därefter visades aporna nya engelska fyrbokstaviga ma sätt som om hen själv deltog i de händelser som ord, som de alltså inte sett tidigare, och nya nonsens- texten beskriver. Inte desto mindre har många män- kombinationer av fyra bokstäver. De klarade då att niskor, som i vuxen ålder skrivit så utomordentligt att peka ut riktiga ord bättre än vad slumpen kan förklara. de fått miljontals läsare, bekänt att de upplevde tvång- Forskarna menar att aporna hade lärt sig vilka regler et att lära sig skriva och läsa i skolan som oerhört på- som gäller för acceptabla bokstavsföljder på engelska. frestande. Ingen mindre än sir Winston Churchill, Resultaten antyder att de hjärnmekanismer som tas i 27 toar, då har vi ett alfabet. Det finns de som hävdar att uppfinnandet av ett alfabet i högsta grad måste ha underlättat skrivandet och läsandet och därmed kom- munikationen – och som en följd därav innovations- förmågan och inte minst pedagogiken. Svenskan lär vara ett av de språk där ett visst ljud kan representeras av flest bokstavskombinationer. Jag minns att min svensklärare i gymnasiet samlade på sje- ljudsstavningar och påstod att hans samling omfattade 26 varianter!

kretensiskt a: alfabetets användning anar aporna aldrig Många är de hjärnforskare som grubblat över hur en rad små symboler på ett papper kan få en betraktare att i sitt inre ”höra” ljudsekvensen ”å-s-n-a”, därefter bruk när barn lär sig läsa har djupa evolutionära rötter. tänka ”åsna” och strax begripa att de fyra krumelurer- Med andra ord, somliga av de mentala processer som na representerar ett hästdjur med oförtjänt rykte som äger rum vid läsning har utvecklats separat från män- sällsport korkat. Om betraktaren även kan engelska, niskans språkförmåga. Intressant, även om tolkningen inser hen att den helt annorlunda bokstavsserien ”d-o- av experimentet har kritiserats och de stackars babia- n-k-e-y” också representerar ”åsna”. Ytterligare en nerna onekligen har långt kvar tills de kan läsa en bok nivå är att förstå att när herr A beskriver herr B som en som förslagsvis Charles Darwins On the Origin of Species. ”åsna”, så avser han inte att B är ett exemplar av arten Equus asinus utan endast att han kännetecknas av under målig fattningsförmåga och samarbetsvilja… Alfabeten, ord, föreställningar… Människans extrema beroende av ett funktionsdug- En genomsnittsbritt förfogar över ett förråd på om- ligt socialt system tycks vara den faktor som haft störst kring 50000 ord (exklusive sammansättningar och egen- betydelse för att driva fram vår arts unika kommuni namn); det betyder ungefär 10 procent av hela den kationsförmåga. I och med uppkomsten av skriv- och engelska ordskatten. Omkring sjutusen olika språk ta- läskonsten, det vill säga förmågan att förstå symboliska las på jorden, flest på Nya Guinea, där varje by har sitt tecken, effektiviserades i högsta grad en stabil över eget tungomål som är obegripligt för invånarna i föring av erfarenheter och kunskaper från generation grannbyn. Antalet olika alfabeten som funnits och till generation. Vår kultur blev kumulativ i långt högre finns uppgår däremot endast till något dussintal. Samt- grad än någonsin tidigare i vår arts historia. Enligt liga har så få som mellan 15 och 30 bokstäver. vissa definitioner var det från och med då som vi kan Ett alfabet – vad är det egentligen för någonting? En tala om civiliserade samhällen. rad olika definitioner är i svang, men de tycks konver- gera mot förslaget att när skrivsättet standardiserats därhän att ett begränsat antal tecken var för sig eller i kombination kan förmedla ett språks hela ljudreper-

28 Skrifter kommer, skrifter går… Men allting har en baksida! Alltför stor tillit till och respekt för gamla skrifter kan krympa innovations utrymmet och försvåra i stället för att underlätta hanteringen av uppdykande problem. Ju äldre de är, desto mer ”historiskt” måste texterna läsas. Ingen utsaga är trovärdig bara därför att den skrevs för länge, länge sedan, inte ens om skribenten var en vetenskaplig eller litterär gigant. Det är därför som läroböcker ideligen måste ges ut i reviderade upplagor. Religiösa skrifter är @ naturligtvis ett paradexempel på texter som genom att SNABEL-A: GAMMALT TECKEN, NY ANVÄNDNING okritiskt hållas för sanna har förhindrat eller försenat angelägna samhällsreformer. När människor, tidigast i Kina för bortåt 9 000 år sett fler kvinnor än män) som saknar eller har högst sedan och i Mellersta Östern för minst 5 500 år sedan, bristfällig skriv- och läsförmåga. Andelen barn som får började skriva i bilder som successivt förvandlades till möjlighet att i skolan lära sig läsa ökar dock i rask takt, alfabeten, betydde det upptakten till en dramatisk för- vilket givetvis är synnerligen positivt, bland annat där- ändring av människors levnadsvillkor. Tack vare denna för att allmän läskunnighet tycks befrämja effektivite- nya kommunikationsteknik kunde en övergång ske ten i olika samhällsfunktioner, som hälso- och sjukvård från olika typer av jägar-/samlarsystem med relativt och det demokratiska systemet. enkla sociala strukturer och mekanismer till system som vi kallar civiliserade och som – inte minst viktigt Sedan kom litteraturen – kännetecknas av skrivna regler för och överenskom- melser om exempelvis markägande och markanvänd- Av allt att döma uppkom skriv- och läskonsten som ett ning. En fastare struktur av äganderätten medgav att sätt att bevara och sprida information om faktiska för- de areella näringarna tog fart, vilket innebar en ekolo- hållanden och att stabilisera normer och regler inom gisk revolution av största betydelse i mänsklighetens samhället. Så småningom växte emellertid på sina håll historia. Ordet ”näringsliv” börjar låta relevant när en ny funktion fram, den konstnärliga eller litterära, människor odlar grödor, håller husdjur och handlar där både produktion och konsumtion följer samma med sina produkter. normer som förekommer inom måleri, teater och and Medan människor vanligtvis inte behöver formell ra konstformer. Alldeles som målningar är personliga undervisning för att lära sig tala det eller de språk som framställningar av en upplevelse eller känsla, gäller de som barn hör runt omkring sig, gäller inte samma detsamma för litterära texter, och eftersom de inte sak för förmågan att skriva och läsa. För bara ett par alls avses fungera som rättesnören eller instruktions- hundra år sedan var det endast en ringa bråkdel av manualer för det omgivande samhället är entydighet mänskligheten som kunde detta, och än i dag är det och allmän begriplighet inte de främsta prioriteringar många (ungefär 15 procent av alla vuxna; procentuellt na. För att ta ett i skrivande stund aktuellt exempel: på 29 tidningarnas kultursidor kan man läsa att en viss för- vår otroliga populationstillväxt och världsherravälde. fattares framställning kännetecknas av ”hallucinatorisk Sannerligen har vi lytt det gudomliga diktatet att gå ut realism”. För att ana vad som menas måste den oinvig och uppfylla jorden, dock efter att först ha byggt om de ofrånkomligen tilldela ettdera eller båda orden nya den för eget bruk. Utan den extrema kommunikations betydelser. När skrivandet har nya syften sker läsandet potential som läsförmågan skänkt oss hade Homo sa på nya sätt, och det är inget konstigt med det. Kultu- piens däremot antagligen varit en primat bland andra i rella förändringar sker snabbt. det afrikanska savannlandskapet – i dag liksom en gång I och med uppkomsten av skriftspråk och läsförmåga i tiden. ökade möjligheterna för åtminstone en viss social sta- Förmågan att skriva och läsa – är det månne den vik- bilitet, vilket var en av grundförutsättningarna för tigaste uppfinningen i vår arts historia?

Deacon, Terrence, The Symbolic Species. The Co-evolution of Lan Gärdenfors, Peter, Hur Homo blev sapiens, Nora: Nya Doxa, guage and the Brain, New York & London: W. W. Norton, 2000. (Speciellt kap. 6 och 7.) 1998. Pagel, Mark D., Wired for Culture. The Natural History of Human Dehaene, Stanislas, Reading in the Brain, New York: Penguin, Cooperation, London: Allen Lane/Penguin, 2012. (Speciellt 2010. (Den viktigaste källan till denna artikel.) kap. 8.) Grainger, J., Dufau, S., Montant, M., Ziegler, J. C. & Fagot, J., Wilson, Edward O., The Social Conquest of Earth, New York & ”Orthographic Processing in Baboons (Papio papio)”, Scien London: Liveright/Norton, 2012. (Speciellt kap. 7 och 27.) ce vol. 336, 2012, s. 245–248. Wolf, Maryanne, Proust och bläckfisken, övers. Anna Sörmark. Göteborg: Daidalos, 2012. (Kap. 3.)

30 Det är alltid två om en text

Text är jobb. Och ju mer av jobbet som faller på skribenten, desto lättare blir det för läsaren, och tvärtom. Detta bör vara sensmoralen för all skribentutbildning.

Av Lars Melin

Det har tagit ingenjör Scriptor en vecka att få fram ett åtta ingenjörstimmar. Det är ytterst sällan vi kan göra manus till det tjugosidiga häftet Monteringsanvisning för en så detaljerad kalkyl som denna, men sensmoralen – kortläsare 2:2013. Det kostade företaget 15 000 kronor, att det som är bra för läsaren innebär jobb för skriben- och till det kommer en tusenlapp eller två för kopiering ten – gäller alltid och överallt, även om skribent och och distribution till tvåhundra montörer. Dyrt eller läsare är samma person vid olika tillfällen.1 billigt? Nja, det vet vi inte, för den verkligt stora kostnaden är de många montörernas lästid à 300 kronor i tim- Svårläst sten men. Och den räknar ingen med. Men säg att vi ber Kampen mellan läsaren och skribenten visar sig över- Scriptor att ta ytterligare en dag på sig för att fetstila allt där text skapas, men mitt resonemang blir allra alla termer, göra en sida med ordförklaringar och med tydligast med en resa genom språkhistorien. Så låt oss en avvikande färg markera allt som är avvikelser från ta ett kliv drygt tusen år tillbaka i tiden och försöka läsa den gamla kortläsaren. Och säg att det merarbetet det som står på Rökstenen. Denna runsten innehåller skulle leda till att de tvåhundra montörerna behövde i en märklig text. Runologer kan tolka den ord för ord medeltal fem minuter kortare tid för att klia sig i nack- och mening för mening, men de är osäkra på vem som en, läsa om, bläddra fram och tillbaka, ringa en kollega skrev till vem om vad. Var det släkthistoria, mytologi, eller helt enkelt montera fel. profetia, eller vad? För mitt syfte räcker det med att kon Vi spar in sexton montörstimmar till en kostnad av statera att detta är en mycket skribentcentrerad text. 31 I mässan och tidegärden ska texterna återges högt, rätt, begripligt och värdigt. Läsaren måste få hjälp. Klostrens högläsning kunde underlättas väsentligt genom hjälptecken för frasering och pausering. Det kunde vara en liten punkt, eller två punkter (kolon), ett snedstreck, /, som kallades virgula (trollspö, franska virgule) och senare förminskades till komma, bokstavs- markeringar som K eller C för kapitel (vilka utvecklat sig till det i datorsammanhang välkända ¶-tecknet, så kallad alinea). De flesta av dessa tecken växte fram under 700- och 800-talen och hade fått viss spridning kring förrförra millennieskiftet.2 Ungefär samtidigt började orden skiljas åt i löpan- RÖKSTENEN ERBJUDER INTE LÄSAREN NÅGON HJÄLP de text, ibland med punkter, ibland med tomrum, ibland konsekvent, ibland nyckfullt. Syftet med tecknen var alltid att vara högläsningsstöd. Det märks inte Varje skrivbar yta har utnyttjats maximalt, till och med minst på att de grekiska orden komma och kolon från ovansidan som bara gudarna kunde läsa, och det före- början stod för retoriska begrepp: fraser respektive de- kommer ingen läsarhjälp i form av skiljetecken, mellan lar av en längre mening som kunde behöva skiljas ut slag mellan ord, marginaler, rubriker. Inte heller pagi- för effektfull frasering. Först långt senare kom orden nering finns, så runologerna vet inte ens var de ska komma och kolon att användas för själva tecknen sna- börja. rare än det som tecknen angav. Självklart var texten svårläst redan när den skrevs, Skiljetecknen har varit framgångsrika. Från euro men det fanns inte mycket att läsa i 800-talets Sverige peiska kloster har de spritts vida omkring. Det är sam- så det fick ta den tid det tog, och all läsning skedde ma punkt, komma, kolon, frågetecken, utropstecken högt på den tiden. Det finns många vittnesbörd om och nästan samma citattecken som används över hela detta. Allt detta var helt normalt, inte bara för run- världen – oavsett om man skriver indiskt, kinesiskt, skrift i Sverige utan för all skrift i hela världen. Men thailändskt eller arabiskt. Och tecknen är skribentens just under denna tid pågick vissa förändringar nere i hjälp till läsarna. Europa. Men ännu viktigare var att ökad textproduktion och därmed ökad textkonsumtion gjorde läsning till en automatiserad färdighet som kunde ske tyst och unge- Från högläsning till tyst läsning fär dubbelt så fort som högläsning. Därmed tappade Det började med att läsningen fick en högre status i skiljetecknen sin ursprungliga funktion och gick in i fas klostren, och det var den romerske kejsaren Karl den två: de blev nu grammatiska markörer för ord (mellan store som samordnade allt det som skedde för tolv- slag), sats (komma) och mening (punkt) eller funktio- hundra år sedan. I klostret är läsaren – lektorn – viktig. nella markörer för citat, uppräkning, fråga, utrop, ny 32 tankegång (markerat med nytt stycke). Det är svårt att som normen växte fram, och Svenska Akademien låg hitta någon fas i läs- och skriftutvecklingen som haft mer än hundra år efter med sin normerande ordlista, större betydelse än förmågan att läsa tyst. som kom ut först 1874.4 Boktryckarkonsten vid medeltidens slut brukar annars I Sverige skedde alltså denna vändning från mång- framhållas som den stora händelsen, det som skiljer fald till standard på 1700-talet. I Kina inträffade mot- gammal och ny tid. Men Gutenbergs uppfinning blev svarande långt tidigare, under Qin-dynastin omkring inte en revolution utan en mycket långsam evolution 200 f.v.t., i samband med landets enande, och i Japan från ytterst primitiv tryckteknik med begränsad kapa- skedde vändpunkten först efter andra världskriget i citet till dagens ultraeffektiva textproduktionsmetoder. samband med moderniseringen av samhället. Man kan påminna om att Gustav Vasas bibel trycktes i Trycktekniken fick också en annan gynnsam effekt. högst tvåtusen exemplar – utspritt över århundraden. Texter blev billigare att framställa och distribuera, och Större var inte kapaciteten och inte heller efterfrågan.3 därmed uppstod en överproduktion och konkurrens om läsarnas tid och preferenser. Den tidning/det för- lag/den skribent som bäst motsvarade kundförvänt- oc, og, ogh, ock… ningarna vann. Det tydligaste exemplet på detta är Det är snarare en annan, ofta bortglömd process, som kvällstidningarnas framgång strax efter andra världs- bör framhållas som den näst viktigaste i skrivandet kriget. Expressens legendariske redaktionschef Sigge och läsandets utveckling: standardiseringen. För några Ågren ville göra en tidning som var så lättläst att man hundra år sedan var rättstavningsregler ett okänt be- skulle kunna läsa den stående i en skakig buss på hem- grepp, och man såg inte någon anledning att alltid väg från arbetet. stava samma ord på samma sätt. På 1600-talet kunde I kompendiet För läsarnas skull myntade Sigge Ågren man räkna till inte mindre än elva olika sätt att stava ”Skrivarens 10 budord”, varav det första är väl värt att och: oc, og, ogh, ock, ok, och, okk, å, åg, åkk och ågh. Detta citera just här: skapade förstås valfrihet för skribenterna men samti- Du skall älska din läsare mer än dig själv! Tänk på att det digt förvirring hos läsarna. Snart skulle dock förhål- är för dina läsare du skriver. Det är inte för dig själv och landet bli det omvända: skribenterna fick anpassa sig dina kolleger. efter läsarnas rimliga krav på en standard. De som skrev fick plugga rättstavning. Samma ideal som på Expressen och samma målmed- Vid mitten av 1700-talet började massproduktionen vetna redaktionella arbete präglade gratistidningen av text. I ett sådant läge blev de många läsarnas syn- Metro, som under 1990-talet framgångsrikt konkurre- punkter förstås viktigare än de få skribenternas. Trycke rade med både etablerade tidningar och nya gratistid- rier, tidningar och kanslier började normera skrift ningar och blev Sveriges största tidning. språket med riktlinjer för stavning, bokstavstyper, skiljetecken med mera – allt för att underlätta för lä- Grafisk form och paratexter sarna – samtidigt som det blev mer att hålla i huvudet för skribenterna. Så fort vi fick en textindustri blev det Konkurrensen om läsarna har drivit fram stor kreati köparnas marknad. Det var framför allt i tryckerierna vitet. Medierna, men också enskilda skribenter, har 33 blivit skickligare på att använda grafisk form (sidlay- I ”den här korta frasen” anger jag bestämd form tre out, ingresser, rubriker, faktarutor), illustrationer (bil- gånger: den här, adjektivböjningen -a och bestämda ar- der, principskisser, diagram, kartor) och så kallade tikeln -en. Redundansen är inbyggd i språket och finns paratexter (ingresser, rubriker, bildtexter, stora citat) på alla plan. Om mitt förnamn börjar med L borde du, på ett läsarvänligt sätt.5 Och det senaste är framväxten kära läsare, i teorin ha 1 chans på 29 att svara rätt på av hypertext, något som ger läsaren makt över navige- vad nästa bokstav är. Men i realiteten kan varje svensk- ringen: upp och ner i nivåer, fördjupning eller översikt, kunnig person utesluta alla konsonanter, så det finns hopp mellan informationskällor.6 bara nio tänkbara alternativ. Språkhistorien, och framför allt den teknikdrivna I informationsteori brukar man ange informations- texthistorien, har gjort livet lättare för läsarna, medan mängd i bitar, och en bokstav har – helt isolerad från skribenterna blivit tvungna att sätta av tid för att lära sammanhang – värdet 4,85 bitar. Det är 2-logaritmen sig att stava, redigera, utnyttja grafisk form och illustra- till sannolikhetsvärdet (1/29). På samma sätt har varje tioner och nu senast webbredigering. Läsaren är alltså vokal (sannolikhetsvärdet 1/9) informationsvärdet 3,2 normalt vinnare, och skribenten får betala med möda, bitar. Skillnaden på 2,65 är avsevärd med tanke på att tid, utbildning och kostnader för skrivdon som dator, bitvärdet är logaritmiskt. Och med tanke på att Lars skanner, högupplösningsskrivare och så vidare. och Lena är betydligt vanligare än Love och Ludmilla Men utifrån ett psykolingvistiskt perspektiv kan man är redundansen ännu högre. se att striden stått kring tre begrepp: redundans, per- Redundansen gör inte bara språket robustare mot spektiv och struktur (med vissa överlappningar). Under störningar, utan även mer lättbegripligt eftersom läsa- de sista decennierna av förra årtusendet gjordes många ren har större möjligheter att förutse textens fortsätt- experimentella studier av läsbarhet ur olika aspekter: ning. Nackdelen är förstås att meddelandet blir längre syntaktiska konstruktioner, innehållslig komplexitet, än vad det teoretiskt skulle behöva vara. retoriska ambitioner, ordfrekvenser, dispositionsprin- I informationsteorin är det lätt att beräkna redun- ciper, stöd av grafisk form och illustration. Och med dansen i procent eller bitar, men i språket finns redun- denna forskning som facit blir det tydligt att de ambi- dans på alla plan (fonem/grafem, ord, syntax, text- tioner som förlag, tidningsledningar och skribentutbild struktur) och de överlappar varandra. Så det enda man ningar haft också faktiskt varit verkningsfulla.7 kan säga med precision är att redundansen är enormt hög. Och nästan all redundans gynnar läsningen. Japa- ner föredrar att läsa detaljrika kinesiska tecken (kanji) Tätt eller tunt framför enkla stavelsetecken (kana), och läsbarhets Den informationstekniska termen redundans står för undersökningar har visat åtskilliga exempel på att re- överflödsinformation, något som är helt nödvändigt dundans underlättar och snabbar upp läsningen. när det handlar om okoncentrerade människor i mil- Trots att redundans är så naturligt och finns i sådana jöer fyllda med distraktorer. Redundans är alltså en mängder har det ändå varit viktigt att hålla värdena naturlig och mycket stor del av mänskliga språk. Dato- uppe eller höja dem ytterligare för att göra läsarnas liv rer har dock större förmåga att fokusera på uppgiften lättare. Den viktigaste åtgärden är att standardisera. och klarar sig alldeles utmärkt utan redundans. Standard ökar förutsägbarheten, och varje ny etablerad 34 standard minskar alltså läsarmödan. Få vet det, men ungefär samma tid. Men andra mätningar ger ännu bara ett fåtal stavfel räcker för att minska inte bara tydligare resultat: läsarnas förtroende för texten utan också deras förståel se, minnesbehållning och läshastighet.8 En annan vik- tunn text tät text tig åtgärd är moderna grafiska formgivningsprinciper textlängd + 30 % med rubriker, ingresser och bildtexter, som har en läshastighet i ord/min + 30 % gynnsam effekt påde flesta läsare. Alla dessa ger ju hin- uppskattning + 56 % förtroende för texten + 15 % tar om textens fortsättning.9 förståelse av texten + 15 % Undersökningar har också visat att under förutsätt- minnesbehållning efter en dag + 10 % ning att grafisk grannlåt och illustrationer används på ett genomtänkt och insiktsfullt sätt hjälper de läsarna Försökspersoner uppskattar således den mångordiga att orientera sig i texten och vara beredda på ny infor- texten, och de förstår den bättre och kommer ihåg mer mation, övergångar och stickspår. Läsarna sänker läs- av innehållet. Men de har större förtroende för den hastigheten och ökar minnesbehållningen. Dessutom komprimerade (som tydligen ger ett mer proffsigt in- föredrar de flesta läsare lite mångordigare texter fram- tryck). Läshastigheten kan tyckas vara ett tveksamt 10 för mer koncentrerade. Jämför följande korta utdrag mått. Varför skulle det vara bra att läsa fort? I själva ur två texter som använts vid test med försöksperso- verket är långsam läsning ett mått på textproblem och ner: läsarmöda. Det tar alltid längre tid att läsa en svår text än en lätt. Tät text: Länderrapporter från OECD är sällan upphet Det finns, kort och tätt formulerat, ett överflöd av sande läsning. Utveckling och förd ekonomisk politik redovisas. Rapporterna blir utarbetade i samarbete med överflöd i all mänsklig kommunikation, men vi har representanter för behandlade länders regeringar, och ändå svårt att få nog. negativa omdömen blir därför nedtonade. Årets OECD- rapport om Sverige blir ändå omnämnd här eftersom skatteproblematiken i landet blir utförligt behandlad. Från vilket håll? Perspektiv är lika naturligt i språket som subjekt och Tunn text: Det är sällan särskilt upphetsande att läsa OECD-rapporter om länder. De brukar redovisa hur predikat. Köpa och sälja, ge och få är olika perspektiv på länderna för sin ekonomiska politik och vad det leder till samma sak. Flaskan kan vara halvfull eller halvtom, allt för utveckling. OECD gör rapporterna tillsammans med efter humörsvängningarna. Sysselsättningsgraden kan representanter för ländernas regeringar, och därför blir vara 85 procent, eller också är arbetslösheten 15 procent, det inte särskilt mycket negativa omdömen. Det finns beroende på politiska preferenser.11 ändå anledning att här i tidningen ta upp den rapport Men här intresserar vi oss inte för sådana spetsfun- som OECD i år skrivit om Sverige. Anledningen är att digheter, utan för effekten på läsning. Så låt oss ta del våra problem med skatterna diskuteras utförligt. av ett meddelande som under lång tid var uppsatt i näs- tan alla lokaler vid Stockholms universitet: Försökspersoner läser den mångordiga texten med högre hastighet per ord och båda texterna tar alltså 35 Rökförbud inom Stockholms universitets lokaler början. Som de flesta byråkrattexter – och många andra Efter ett tidigare beslut i skyddskommittén, där det fast- texter – är denna skriven ur författarens perspektiv och ställdes att i alla nya och nyrenoverade lokaler skall råda inte ur läsarens. Det är alltså inte en välkomnande text, rökförbud, har universitetsdirektören med stöd av lag utan en text som det kräver viss självövervinnelse att ta om ändring i tobakslagen (1993:581) SFS 1994:98 beslu- sig igenom. Det har visat sig i omfattande tester med tat att totalt rökförbud inom Stockholms universitets försökspersoner. lokaler skall råda fr.o.m. 1999-01-01. Undantag från rökförbudet gäller delar av lokaler eller andra utrymmen om dessa delar särskilt avsatts och godkänts av universi- I vilken ordning? tetsledningen för rökning, t.ex. rökrum och kafédelar. Bilaga SFS 1994:98. En text är en sorts struktur: lätt överblickbar eller snårig, väl uppskyltad eller en jungfrulig vildmark. Låt Detta hade kunnat skrivas på flera sätt. Enklast med en oss studera tre personer: ”A var längre än C som var förbudsskylt, men lite artigare: kortare än B som i sin tur var kortare än A”. En formulering som denna brukar inte vara så lätt att förstå. Du får inte längre röka här. Alla universitetets lokaler Men ännu svårare är att förstå varför något mycket en- med undantag av vissa rökrum och kafédelar ska vara kelt (A > B > C) kan formuleras på ett så förvirrande helt rökfria från 1999-01-01. sätt. Det finns i princip två sätt att låta en text växa fram: Eller så här: strukturering (det vill säga disponering, planering, or- Du behöver inte längre besväras av tobaksrök inom uni- ganisering) eller associativt skrivande. Det första krä- versitetets lokaler. Alla universitetets lokaler med undan ver eftertänksamhet, disciplin, konsekvens och logiskt tag av vissa rökrum och kafédelar ska vara helt rökfria tänkande. Det senare är väsentligt enklare för skriben- från 1999-01-01. ten som helt enkelt skriver ner sina tankar allt eftersom de anmäler sig i hjärnan. Den som åstadkommit Det går att ha många synpunkter på originaltexten: vår exempelmening har haft fokus på A, men sedan den är tung, formell, överlastad, byråkratisk. Men läser kommit att tänka på C och först därefter plockat in B. man den noga (vilket få gör) ser man att det är per- Vårt (löjligt korta) exempel kan egentligen bara spektivet det är fel på. Texten vänder sig till studenter struktureras på två sätt: A > B > C eller C < B < A. Vil- och lärare, men det är en text som handlar om förfat- ket man väljer beror på om A eller C är mest aktuellt i taren själv: en dag i universitetsdirektörens liv. Han sammanhanget eller på om A eller C utgör en lämplig berättar om sig själv och sin spännande tillvaro, där brygga till nästa resonemang. Så även mycket enkla tobakslagar landar i in-korgen, där skyddskommittén strukturfrågor kräver många hänsynstaganden. tittar in med nya förslag och där han lever ett rikt soci- Strukturen har ett självändamål. Läsaren ska presen- alt liv tillsammans med universitetsledningen. teras för det viktiga för att ha något att relatera detal- Ingenting av detta behöver den normala rökaren jerna till, ska ledas genom texten på ett pedagogiskt veta, och kalenderbitaren och rättshaveristen kunde få sätt och ska möta den värld som skribenten med möda, informationen finstilt på slutet, inte på löpsedelsplats i och ofta efter flera förvirrade felsteg, kunnat finna 36 mönstret i. Men strukturen måste också göras synlig stycke språkvetenskap i en tidskrift för allmänt språk- för läsaren, och det kan ske på två sätt, båda synnerligen intresserade läsare: ”Den etnolingvistiska vitaliteten redundanshöjande: logiska markörer och grafisk form. erbjuder ett konceptuellt redskap för analys av socio- Med så kallade konnektiver (= logiska bindningsord strukturella variabler som influerar språkens styrka i som konjunktioner, subjunktioner och konjunktio tvåspråkiga miljöer.” nella adverb) bidrar vi till att klargöra sammanhangen: Tanken är inte så dunkel: ett starkt språk klarar sig A var störst, men B var också stor, dock mindre än C som bättre än ett svagt. Den är snarare så banal att den inte alltså var minst i gruppen. Eller om vi föredrar grafisk förtjänar att sägas alls. Och de självklara åtgärderna blir bindning (kolon, fetstilade nyckelord och gruppering): att stajla tanken med visst språkvetenskapligt kattguld:

Gruppen bestod av tre personer: 1. nya termer med lågt förklaringsvärde (etnolingvistisk A: störst i gruppen ≈ vetenskap som studerar fenomenet att folk talar B: mellangrabben och skriver), C: minst av de tre 2. konstiga ord i nya konstiga betydelser (konceptuellt ≈ som går att begripa sig på), I skribentutbildningar är det ofta strukturfrågor som 3. precisa ord i oprecis betydelse (variabler ≈ delar av framställs som de viktigaste, och kanske är det så ur ett det hela), pedagogiskt perspektiv. Men strukturen är i själva ver- 4. jargong (redskap ≈ begrepp, metod) ket ett medel för att öka redundans, och varje struktu- rell lösning måste underordna sig ett perspektiv. Så Dessa verbala dimridåer samverkar ofta med svag eller helt enkelt är det inte. obefintlig empiri (hermeneutiska metoder) och lågt ställda eller helt avvisade sanningsanspråk (postmoder nism). Och de förenas ofta med slarvig idiomatik (in- Motståndsfickor fluerar man verkligen styrka?). Under tusen år har allt gått läsarens väg, och flertalet Denna typ av kvasivetenskap breder ut sig, och den initiativ i läsarvänlig riktning har forskningens stöd. åtnjuter viss prestige, speciellt som den blir vanligare Men kampen är inte över. Det finns motståndsfickor, till och med i godkända akademiska avhandlingar. och några kan ha framtiden för sig. Med motstånds- Därmed är det snarast troligt att också andra banala fickor menar jag förstås inte miljöer där det skrivs svå- tankar får låna denna granna språkdräkt. ra texter, för sådana måste givetvis finnas och många svåra texter är i själva verket mycket uppskattade av Direkt från Olympen sina kvalificerade läsare. Här avses i stället miljöer där man värderar skribenten högre än läsaren. Vi hälsar på I skönlitteraturen och konsten vimlar det av -ismer, hos Vetenskapen, Kulturen och, framför allt, Makten. men det är framför allt ett kontrastpar som är intres- Salig biskop Tegnér menade att det dunkelt sagda är sant för oss: klassicismen mot romantiken. Klassicismen det dunkelt tänkta. Tyvärr, Ers högvördighet! Ni har (eller i en senare upplaga: upplysningen) förordade det bara delvis rätt. Se på följande försök att föra ut ett klara, det precisa och det logiska. Det är Racines värld, 37 eller Voltaires. Men vi lever i dagens Sverige huvudsak- seriösa sammanhang tas dessa ord på allvar. De brukar ligen kvar i romantiken och där hyllas geniet som får formuleras av en person som artigt vill påpeka en in- sina formuleringar direkt från Apollon. Vi som inte är konsekvens, en självmotsägelse eller en lucka i argu- genier får stumt beundra det som muser och gudar mentationen. En sådan person lyssnar man på. sänt. Romantiken föredrar det originella framför det Men i många – romantiska – miljöer är ”jag förstår traditionella, det mystifierande framför det klara, det inte” ett tecken på fel hos läsarna. De kanske är obilda associativa framför det explicita. Romantiken lägger de (de kan inte den senaste guruns termer), eller också med andra ord mycket möda på läsaren, men också en är de lata (de tar sig inte mödan att tränga igenom ord- del på Apollon. massorna). Eller också har de inte tillräckligt öppet Man kan tycka att detta är en smakfråga. Men inte sinnelag för att ta till sig en originell tanke eller att bara det. Skönlitteraturen har prestige, inte minst inom surfa på allusioner och dunkla referenser. I en sådan svenskämnet i skolan, och det får återverkningar inom miljö, där allt är läsarnas fel, är man inte beredd att viss journalistik, åtskilliga debattexter och framför allt göra mycket för det obildbara packet. kultursidornas språk. Så låt oss se hur det ser ut när det Så gör alltid ”jag förstår inte-testet”! Får du en för- är riktigt illa (för det finns förstås också lysande texter klaring och ursäkt handlar det om mänskliga fel. Får du på dessa sidor): en snorkig kommentar, ja då har du irrat in dig i en motståndsficka. Mer konsekvent än Damien Hirst, mer provocerande än Tracey Emin lyckas hon gång på gång hitta nya sätt att kortsluta den sociala dokumentarismens estetik – för att Maktspråk på så vis föra den ett stycke vidare. Fursten och hans hird av byråkrater har en lång tradition av språklig hänsynslöshet. Makten behöver ju inte Här finns kvalificeradname -dropping. Läsaren förutsätts krusa. Men under senare delen av 1900-talet har vi i inte bara känna till Hirst och Emin, utan också vara Sverige, tvärtom, haft en trend mot allt mer begripligt uppdaterad på deras grad av konsekvens och provoka- myndighetsspråk, en framgångsrik trend. tion. Här finns besynnerliga metaforer (kortsluta) och I och för sig är vår tids politiker mäktigare än någon kryptiska ordbildningar (dokumentarism). Och allt i annan tids (deras andel av de samlade resurserna är texten ligger på ett så abstrakt plan att ingen läsare kan större, de har fler lagar och mer administrativa resurser bilda sig en konkret uppfattning om innehållet. Allt och de bestämmer över fler områden), men viljan att detta är förpackat i en mening med tung inledning och bli (om)vald har varit starkare än driften att härska. märkligt bruk av skiljetecken. Vad står tankstrecket för? Förenklingstendensen brukar oftast illustreras med Dålig svenska av detta slag kan man träffa på över- medelmeningslängden över tid. Den senaste stora mät- allt. Oftast är det olycksfall i arbetet, men i kultur ningen gjordes av Jan Svensson, och han konstaterade sfärens kärna finns en systematik som gör texter som att tendensen från tidigare mätningar stod sig och för- denna snarare normal än avvikande. Det är en oroväck- stärktes. Men troligen håller utvecklingen på att stag- ande tradition. nera. År 2005 hade jag anledning att göra en egen stu- Man kan göra ”jag förstår inte-testet”. I de flesta die (dock på väsentligt mindre material än Svenssons) 38 och konstaterade att vi står inför en viss, måttfull ök- Och sen då? ning av meningslängden.12 Läsaren kan alltså se tillbaka på en lång och ärorik his- 1945 1985 Nu toria. Läsaren kan också belåtet stödja sig på psyko- Tidningar 18 14 15? lingvistisk forskning och moderna metoder för text- Offentlig utredning 26 15 17? framställning. Kampen är dock långtifrån över. Mot- ståndsfickorna åtnjuter stor prestige, och framför allt Detta är inte speciellt märkligt. I alla länder och kultu- visar utvecklingen av maktspråket att vi riskerar att rer har man eftersträvat en differentiering av vardags- komma tillbaka till ett icke önskat ”normalläge” med språk och språk i prestigeanvändning. Det är bara här ökade nivåskillnader i språket. Men läsarna är ändå i och nu vi sett en annan trend, så det naturliga är att vi majoritet, så vi ser med tillförsikt fram emot tusen nya går tillbaka i riktning mot den vanliga maktens arro- år av allt läsarvänligare texter. gans. Vi får nog finna oss i en viss ökning, men låt oss göra vad vi kan för att begränsa den!

1. Den första som, mig veterligt, påpekat denna självklara Om samspelet mellan språk och bild i olika medier, Stockholm: relation mellan läsare och skribent var Frank Smith i hans le- Norstedts Akademiska, 2010, för studier av komplexa texter gendariska bok Reading, Cambridge: Cambridge University med ögonrörelsekamera. Press, 1978; de senare upplagorna har titeln Understanding 6. Flera intressanta diskussioner om moderna multimediala Reading. A Psycholinguistic Analysis of Reading and Learning to texter finns i rapportenEtt vidgat textbegrepp, red. Britt-Louise Read. Gunnarsson & Anna-Malin Karlsson, Tefa nr 46, Uppsala: 2. Utvecklingen av skriftkonventionerna i medeltida kloster Institutionen för nordiska språk, 2007. har retts ut av Malcolm Beckwith Parkes i hans bok Pause and 7. Det finns en omfattande litteratur om begriplighet i text. Effect. An Introduction to the History of Punctuation in the West, Den äldre forskningen sammanfattas väl i Britt-Louise Gun- Aldershot: Scolar Press, 1992. narssons avhandling Lagtexters begriplighet. En språkfunktionell 3. En bred skildring av skriftsystemens utveckling ges i min studie av medbestämmandelagen, Stockholm: Liber, 1982. En bok Människan och skriften. Tecken, historia, psykologi, Stock- översikt över den psykolingvistiska forskningen finns i min holm: Norstedts, 2000. bok Språkpsykologi. Hur vi talar, lyssnar, läser, skriver och minns, 4. Lillemor Santesson har i sin avhandling Tryckt hos Salvius. Stockholm: Liber, 2004. Och några utblickar ges i artikeln En undersökning om språkvård på ett 1700-talstryckeri med särskild ”Packat och oklart. Informationspackningens roll för begrip- hänsyn till ortografi och morfologi, Lund: Lund University Press, lighet i text” (i Under språkets hud. Festskrift till Erik Andersson på 1986, undersökt normbildningen under 1700-talet. 60-årsdagen, red. Lotta Collin m.fl., Åbo: Åbo akademi 2008; 5. En stor undersökning av samspelet mellan grafisk form finns på www.larsmelin.se). och text refereras i min bok Texten med extra allt. Om text, bild 8. En undersökning av språkfelens betydelse för läsningen och grafisk form – i samverkan, Stockholm: Liber, 2010. Jana ges i min artikel ”Vad är det för fel på ett fel?” i Forskning & Holšánová redogör i sin bok Myter och sanningar om läsning. Framsteg nr 1, 2007. 39 9. Se Texten med extra allt (jfr not 5). ovan nämnda avhandling (jfr not 7). Min egen undersökning 10. Flera undersökningar som har relevans för redundans re- i ämnet har aldrig publicerats. dovisas på www.larsmelin.se (jfr not 7). 12. Jan Svenssons makrostilistiska undersökning redovisas i 11. Den första och största undersökningen av perspektivets rapporten Språk och offentlighet. Om språkbruksförändringar i den betydelse för läsbarhet redovisas i Britt-Louise Gunnarssons politiska offentligheten, Lund: Lund University Press, 1993.

40 Från hugg och slag till läslust

När läskunnigheten efter reformationen skulle spridas till den stora massan, blev svårigheter att lära sig läsa för första gången ett problem. Och det var långt ifrån självklart hur läsningen bäst skulle läras ut.

Av Thomas Götselius

I den allmänna alfabetiseringens samhälle oroar man uppkomst, det vill säga i den historiska situation då sig ständigt över läsfärdighetens förfall. Med jämna läskunnighet först förvandlades från eliternas eller mellanrum nås vi av rapporter om läsandets hotade ”klerkernas hemlighet” till en – åtminstone i teorin – status och ställning, där framför allt ungdomar anses allmän kunskap. Det innebär att man måste vända ha problem med sin läsning. Ändå kan samma under- blicken mot 1500-talets Nordeuropa, eftersom det var sökningar motsägelsefullt slå fast att läget i grunden är då den allmänna läskunnigheten blev en samhällelig gott.1 Man kan misstänka att läsandets problem kanske norm tack vare den protestantiska reformationen, som inte bara är ett reellt problem, utan i lika hög grad ett gjorde den personliga kontakten med Guds ord till en föreställt problem: ett slags kulturell oro betingad av förutsättning för själens välfärd.3 Emellertid var det den funktion läsandet har i det fullständigt alfabetise- inte i Luthers tidevarv man först lyckades med det av- rade samhället.2 För att få grepp om detta är vi i behov görande konststycket att alfabetisera en hel befolkning. av historiska perspektiv. Läsandet har ju trots allt inte Det skulle dröja till slutet av 1600-talet och då var plat- alltid problematiserats på detta sätt, förmodligen av sen inte Tyskland utan det karolinska Sverige, där man det skälet att allmän läskunnighet inte alltid setts som genomförde en sällsynt framgångsrik nationell alfabe- eftersträvansvärt. Man kan därför pröva tanken att vår tiseringskampanj. nuvarande upptagenhet av problemet kan begripas I denna artikel ska jag belysa hur läsandets problem med utgångspunkt i den allmänna alfabetiseringens tedde sig i en tid då den allmänna alfabetiseringen 41 ännu var en nyhet. Det handlar om de utmaningar som elementära fel de gjorde). Det hängde samman med det mötte dem som ivrade för allmän läskunnighet, men stora behovet av kopister till klostrens skriptorier, vil- också om de lösningar som uppstod. Först som sist ka inte nödvändigtvis måste vara läskunniga – det handlar det dock om hur läsandet problematiserats, det räckte att kopiera vackert. vill säga hur det förknippats med föreställningar om Under senmedeltiden bröts det alfabetiska monopol hinder, svårigheter och motstånd, alltsedan det blev en som klostren mer eller mindre innehaft. I de expande- allmän angelägenhet. rande städerna sköt skolor upp som svampar ur jorden. För städernas borgare blev skrivkonsten intressant, inte minst ur en praktisk eller merkantil synvinkel. Att lära alla att läsa Den religiösa drivkraften levde dock i hög grad vidare, Före boktryckarkonstens genombrott var läs- och i form av viljan att ta del av Guds ord i bönböcker och skrivkunnighet sällsynt. Endast få gossar blev föremål liknande. Det senare var ju också en av drivkrafterna för skolning i städernas katedralskolor eller klostrens bakom reformationen. Men man skulle också kunna skriptorier. I båda dessa fall lärde man sig dessutom att säga att det var först när allt fler lärde sig läsa som kyr- läsa på latin, inte på folkspråk. Kvinnlig alfabetisering kan kunde lansera en tro som hävdade att det kristna var om möjligt ännu mera sällsynt. Heliga Birgitta, ex- livet inte handlade om att gå i mässan utan om att läsa empelvis, skrev inte själv, hon dikterade för sin biktfa- Bibeln. Detta i sin tur förutsatte att det fanns något att der. Men detta gällde också många män och bland dem läsa ur för alla och envar: det vill säga att boktryckar- även munkar: de dikterade för skrivare. På medeltids- konsten uppfunnits. latin heter brevskrivning eller brevkonsten talande nog Den protestantiska läran är utan tvivel central för ars dictaminis, bokstavligt talat konsten att diktera. förståelsen av den allmänna alfabetiseringens upp- Men alfabetisering var inte bara sällsynt, det var också komst. Protestantismen kan rentav sägas vara ett slags ett asymmetriskt fenomen i den meningen att många ideologisk överbyggnad för den nya medieteknologiska lärde sig läsa utan att lära sig skriva, medan andra lärde bas som boktrycket erbjöd. ”Det Gutenberg gjort möj- sig skriva utan att kunna läsa. Medeltidens alfabetise- ligt”, skriver alfabetiseringshistorikerna François Furet rade individ hade med andra ord inte nödvändigtvis och Jacques Ozouf träffande, ”gjorde Luther nödvän- assimilerat alfabetet på det sätt som vi föreställer oss digt: genom att placera den heliga Skrift i centrum av som det givna eller normala. Dante, som ju förvisso den kristna eskatologin, förvandlade reformationen en kunde läsa, hade inte behövt behärska skrivkonsten för teknisk innovation till ett andligt påbud.”4 Reforma- att erhålla diktartiteln. Den tyske författaren Wolfram tion på en gång förutsatte och påbjöd alfabetisering. von Eschenbachs ofta kommenterade yttrande ”ine Men dess form var annorlunda än den vi känner. Så kan decheinen buochstap” (jag själv begriper ingen försvann till exempel inte det asymmetriska draget i bokstav) är ett vittnesmål om diktaren som en icke den medeltida alfabetiseringen. Det handlade först och skrivkunnig läsare. Och därför ser medeltidslitteratu- främst om att lära människor läsa (i ett första skede rens former också ut som de gör: muntliga, episodiska, Bibeln, i ett senare katekesen). Skrivandet var förbe- sångbara. Samtidigt finns det många exempel på skri- hållet präster och andra som hade nytta av skrivkons vare som inte förstod vad de skrev (vilket framgår av de ten i sitt yrke. 42 En nyhet var emellertid att läskunnigheten lärdes ut örats och inte ögats syntax, sammanföll dessa ljud och i byskolor och inte i klostren, en annan att man lärde röster med de ljud och röster man var förtrogen med sig läsa på folkspråk och inte på latin, en tredje att alla, från gator och torg. Luther antyder det på sitt eget, såväl pojkar som flickor, kvinnor som män, skulle lära oefterhärmliga vis: ”Der heylige geist hat seyn weyse, sig läsa. Detta var Luthers skolprogram och teoretiska das er mit kurzen wortten viel redet” (Den helige ande målsättning; att verkligheten sedan blev annorlunda har sitt eget tillvägagångssätt, han talar mycket med säger nästan sig självt. Att de stora bondebefolkning- korta ord). arna på landsbygden sällan lärde sig läsa vet vi, och vi I det långa loppet fick dock Ickelsamers metod och vet också att fler män än kvinnor lärde sig läsa. Ändå Luthers byskolor inte det genomslag man hoppats på. var det en viktig norm som etablerades: det är under I städernas skolor förblev metoden i stort sett den reformationen man först formulerar målsättningen att samma som under den latinska medeltiden: först fick alla människor ska lära sig läsa. man lära sig bokstävernas namn, sedan att sätta ihop stavelser, och sedan att rabbla stavelserna baklänges och framlänges. Man ljudade med andra ord inte som Alfabetiseringens tekniker man gör i dagens skola, utan använde en bokstaverings Att introducera bokstäverna för de breda befolknings- metod, som enligt en analytisk princip bröt sönder lagren var ingen lätt uppgift. Alfabetets värld är en orden i bokstavsnamn och -ljud, vilka sedan lästes ut värld av artefaktiska tecken som bara är naturlig för var för sig samtidigt som man progressivt byggde upp den som redan assimilerat den. För övriga är den stum ordet på nytt enligt en enkel algoritm. Ett flerstavigt och sluten. Att öppna denna värld inte bara för några ord som ”alfabet” kunde enklast utläsas så här: få utvalda elever utan för hela befolkningar innebar en helt ny pedagogisk problematik, vilket i sin tur aktua- A ell säger Al; eff a säger fa; be e säger be; be e te säger bet; liserade nya alfabetiseringstekniska grepp. Ett sådant säger Alfabet. grepp var att förbinda de svarta tecknen med klingande Men det var inte ovanligt att samma ord utlästes enligt ljud snarare än med godtyckliga stavelser, att förknippa denna något mer komplicerade algoritm: dem med den kända, akustiska ordvärlden och avgrän- sa det från tryckets annorlunda, visuella tingvärld. A ell säger Al; eff säger ellf, säger Alf; a säger fa, säger ellfa, I början av 1500-talet inledde den evangeliska peda- säger Alfa; be säger fabe, säger ellfabe, säger Alfabe; te sä- gogen Valentin Ickelsamer ett försök att familjarisera ger bete, säger ellfabete, säger Alfabete; säger Alfabet. alfabetet genom att knyta det till naturen. Hans ABC- böcker förband varje bokstav med ett bekant läte ur Sådana stavelseramsor sattes den tidigmoderne nybör- den omedelbara livsvärlden: bokstaven K förbands jarläsaren att producera. Till detta mekaniska rabblan- med kråkan som kraxar, bokstaven R med hunden som de kom sedan en mycket hårdför pedagogik: i skolorna morrar etcetera. Ickelsamer gjorde alfabetet till talande var stryk en självklarhet. Agan var både en initiations- natur. I stället för stumma trycksaker att beskåda fick rit och en vardaglig behandling som ansågs främja in- läsarna ljud och röster att lyssna till. Och tack vare den lärningen. Därför var alfabetisering på många sätt en nydanande lutherska bibelöversättningen, som följde smärtsam upplevelse i tidigmodern tid; skolbarnen fick 43 inte sällan alfabetet bokstavligen inbankat i sig. Det i som en Leek eller Tijdsfördreef”, som det heter i en av sin tur gör klart att alfabetisering hade att göra med hans många till svenska översatta texter. I skolan ska makten över barnens kroppar. Att lära människorna barnen lära sig ”intet Arbete / utan en Leek medh Bö- att läsa var, under 1500-talet, helt enkelt att göra dem ker och Pennan / mycket sötare än Sucker”.5 Comenius till fogliga och strykrädda undersåtar. hävdade alltså att det fanns något som var mer lust- I det större perspektivet hänger denna alfabetisering framkallande än socker, nämligen leken. Friheten från samman med den tidigmoderna stats- och nationsbild- regelverk och tvång gjorde det möjligt för barnet att ningen. Många av de pojkar som alfabetiserades i forma egna regler, lekens regler, och i det fria och god- 1500-talets skolor kom att få sin utkomst i de nyvordna tyckliga skapandet och upphävandet av dessa regler nationalstaternas kanslier. Furstarna behövde skrivare frigjordes den sötma som ingenting annat var än den och sekreterare, och skolorna svarade, precis som i dag, rena infantila lusten: på arbetsmarknadens behov. Den typ av makt som de nya nationalstaterna baserades på, den suveräna mak- Och på thet the måge förnimma / hwad thet för en Leek ten, den despotiska furstemakten, var ytterst en makt är / så kan thet intet skada them/ at man får them Krijta över kroppen och döden. Den som inte lydde riskerade i Händerna / ther medh at måla och rijta på Taflan / enär att pryglas eller berövas livet. Och det var precis denna och huru them lyster / Streek / Kors / Noller / Stiärnor / Trää / Hästar / etc. anten thet är lijkt eller olijkt / ther lig- typ av makt som också utövades i 1500-talets klassrum. ger föga Macht uppå / allenast at thet med fördrijfwa Lydnad via stryk, läskunnighet genom slag. Tijden. Ty thet är icke mögligit / uthan ther följer Nytta medh / efter the ther medh beweeka Handen at göra Streek / och kunna sedan thes lättare eftermåla Book- Reformpedagogik, lust och makt stäfworna. Uti een Summa / hwad man jw uptänkia kan / Men denna pedagogik stod inte oemotsagd. I början av ther medh at upwäckia uthi them Lust / ther finner thet 1600-talet framträdde en rad pedagoger som önskade sitt Ställe.6 reformera den hårda och enligt dem människofientliga undervisningen. De kallas därför reformpedagoger, I reformpedagogikens alfabetisering är streck, kors och och den viktigaste av dem – både i Sverige och övriga cirklar uppenbarligen bokstävernas frön, för om lusten Europa – var tjecken Jan Amos Komenský alias Johann väcks kommer de snart nog att formas till A:n, B:n och Amos Comenius (1592–1670). C:n. Comenius, den filantropiska pedgogikens anfa- Liksom protestantismen en gång reformerat kyrkan der, sätter alltså in stöten där barnet är som mest ville Comenius omdana skolan och åstadkomma en oskyddat: i det infantila begäret. Vad Comenius upp- återgång till en ursprunglig och riktig ordning. Reform täcker är att han inte behöver slå barnen för att lära pedagogens metodiska väg mot detta mål gick över be- dem; om han i stället föregår med gott exempel kom- gäret. I stället för att inpränta bokstäver med hugg och mer de att vilja rita precis som han, för det är så lusten slag förespråkar Comenius en Ludi literarij, en ”Book- alstras. Lekens regler är med andra ord bara skenbart stäfwers lek […] Medh hwilke sidste Ord beteknas / at godtyckliga. Så snart det finns förebilder att tillgå kom- Ungdomens Öfning är både them som lära och läras mer händer att bevekas och bokstäver att efterbildas uthi sigh sielf liufligh / behagelig / och icke annat än så- och leken därmed automatiskt övergå i nyttigt studium. 44 Visserligen framtonar denna pedagogik som barnets sanna vän då lusten sätts i högsätet och hugg och slag lyses i bann, men bakom de vackra idealens kulisser utförde Comenius vad som skulle utföras: ordet tekno- logiserades och alfabetet lärdes in. I detta strategiska avseende skiljer sig hans förment naturliga pedagogik inte från den strykinriktade skolpedagogiken. Aldrig ifrågasatte man alfabetiseringen som sådan, men allt gjordes för att sockra den. Och i sin höga värdering av leken drar Comenius egentligen bara konsekvenserna av vad Luther redan sagt:

Allt detta [leken] är väl barnsligheter, men det leder rätt besockrat slank det teknologiserade ordet in i människans själ. anima hominis, UR ”ORBIS sensualium PICTUS” överallt till allvar. Och så uppfyller vi Luthers önskan, ”därigenom att vi hos skolungdomen ingjuta en sådan håg för allvarliga studier, att den inte finner mindre kanismer som förhöret, examen, drillen. Målet är att glädje däri, än om de fick tillbringa hela dagen med lek slippa styra individerna genom externa kommandon; i och glam”. Först så blir skolan ett förspel till livet.7 stället ska de internalisera maktens mekanismer och själva utföra uppgifterna, alltså övervaka sig själva. Det Det var alltså inte människokärlek utan efterfrågan på som därmed framtonar är den sorts självgående under- verksam och nyttig inlärning som motiverade reform- såte som blev ett ideal i nationalstaternas expanderan- pedagogiken. de statsbyråkratier under 1600- och 1700-talen. Utifrån vårt sentida perspektiv förefaller Comenius märkvärdigt ”modern”. Säg den lärare i dag som inte vill låta lusten styra skolarbetet? Samtidigt kan som Läsandets problem i Sverige redan antytts även Comenius reformpedagogiska metod I Sverige kom Comenius metoder till användning efter sättas in i ett maktpolitiskt sammanhang. Men det är 1686, då Sverige fick en ny kyrkolag som fastslog att uppenbarligen inte den suveräna maktens råa tekniker alla människor måste kunna läsa Guds ord. Riket blev som är aktuella här, utan den disciplinära maktformens därmed det första i Europa där man lagstiftade om all- mycket mer subtila och indirekta uttryck. Den discipli- män läskunnighet.9 I samband med detta infördes även nära makten uppfanns kanske inte på 1600-talet men en rad påbud, som att icke läskunniga personer varken den upplevde, som Michel Foucault visat, sitt storskali skulle få gifta sig eller ta nattvarden. Men det mest inga genombrott i tidens skolor, arméer och manufaktu- tressanta med denna alfabetisering är inte de despo- rer.8 Den disciplinära makten är inte som den suveräna tiska hot som den genomdrevs under, utan dess bruk ute efter att framkalla underkastelse genom våld och av disciplinära makttekniker.10 De yttrade sig framför tvång. Den syftar till produktivitet, alstring, kreativitet, allt i den metod som läsinlärningen förbands med. För och den gör det genom små tekniker och kontrollme- det första samordnades alfabetiseringen med en åter-

45 kommande kritik av de gamla pedagogiska greppen. värld för något i sig svårt och plågsamt som måste Ständigt talade prästerna om hur förkastligt det var underlättas med förljuvande konstgrepp. Men han med hugg och slag i skolan. Ta till exempel en läsivrare menade inte bara att hans ”naturliga” alfabetiserings- som biskop Jesper Swedberg: han återkom ideligen till metod skulle utgöra det supplement som fick det stum- och motiverade det comenianska omkvädet att man ma bokalfabetet att fungera. Han fann dessutom att måste ”lära och läsa med lust” med sin egen bittra hans metod skulle rädda barnen undan samtidens för- skolerfarenhet: härskande läsinlärningssätt, ett sätt som snarast för- hindrade bokstävernas inlärning. Eftersom hans metod Jag för min person hafwer thesto mer orsak at tyckia wel knöt samman tecken, ljud och bild kunde hans elev helt om thetta milda settet / som jag i min ungdoms åhr / enkelt inte misslyckas med att lära sig läsa, menade moste lära min Latin, och andra stycken med idelt utan- Comenius. Företalet i hans ABC-bok igen: läsande / föruta förstånd / igenom bister upsyn / hot / trug / försmädelige swår ord / dunder / hugg och slag; tå Lärer hon [Orbis] wara een Upfindning och greep / at jag moste gå hem och bortt / gå i seng och ur seng / i stel- lära gossarne myckit lättare läsa än här til dags skeedt let för lärdom / för nöije / med qwidan / suck / gråt och är / i synnerheet / effter såsom ett figurligit Alphabet är sorg; med idelig harm / som the ther samwtslöse bistre blefwit framfore satt / Nembligen alle Bookstäfwers Scholemestare / twert emot Pauli förmaning uppeggiat Skrifft-teckn och där hoos Diurets Beläte / hwars Röst 11 hade […]. samma Bookstaf uthwijsar. Ty uthaf Diurbelätes besko- dande kan sig A. b. c. Gossen lätteligen påminna / huru- För det andra använde man sig av Comenius lustbe- ledes hwar och een Bookstaf lätteligen är att uthala til främjande alfabetiseringsteknik. Den var en fortsätt- dhes hans inbillning som genom öfningen befästes ho- ning på Ickelsamers naturmetod. Så här inleds Come- nom i allt färdig gör. När han sedan och uthi een Book- stafwerings Tafla (hwilken denna lilla Book at förefoga nius epokgörande ABC-bilderbok Orbis sensualium pic onödigthålles) sig någorlunda kunnog giordt / kan han tus i svensk översättning (1684): fort skrijda til at betrachta figurerne och dhe öfwersatte Titelskrifter. Då åter dhet afmålade Tings Beskodelse För al ting bör du lära de enkla ljuden, af hwilka det honom lärer thes Nampn påminna / och huru afmål- mänskliga talet består: hwilka djuren kunna yttre, hwil- ningens Tittelen bör läsas. Och när han således heela ka din tunga kan efterfölja, och din hand kan afmåla. Booken har igenom luppit / kan dhet ey slå feelt / at han Sedan skole vi gå ut i wärlden, och beskåda alt. Här har icke / genom afmålnings-Skrifften alleena / lärer läsa. du ett lefwande och ljudande alphabet.12 Och dhet fuller / som bör uthi acht sägas / uthan beswär- ligit Hufwudhbrotz tillgörande / hwilcket gemenligen Om skriften – enligt den amerikanske muntlighetsfors- genom dhet brukelige Stafwandes hafwer förorsakads. karen Walter J. Ong – står för ”förvandlingen av dyna- Men nu på dhetta Sättet / kan sådant aldeeles undwijkas. Ty dhenna lilla Books offta Upreepade Genomlopp / miskt tal till en orörlig yta, skiljandet av ordet från det lärer honom genom Figurernas befundne beskriffwelser levande nuet”, så motverkar Comenius metod denna uthan all annor Tillhielp Läsefärdigheeten uthi Hufwu- förvandling genom att vända på flödet, förbinda teck- det få.14 nen med redan kända ljud och koppla dem till bekanta fantasibilder.13 Comenius höll alltså inträdet i skriftens 46 Boken i fråga är alltså konstruerad för att frälsa barnen från ”beswärligit Hufwudhbrotz tillgörande” (ingenio rum torturâ i originalets hårda ordval). Målet för Comenius kritik är skolornas bokstaveringsmetod. Mot detta mekaniska tragglande, som Comenius ut- tolkade som diskursivt våld, ställde reformpedagogiken ett alfabet av omedelbara naturljud och lika omedelbara naturbilder, som hade den strategiska fördelen att barnet ”förmår känna dess innebörd sättas i rörelse vid ljudet av en röst”. Tydligare än så kan det inte visas att reformpedagogiken gjorde allt vad den kunde för att naturalisera de artefaktiska kvalitéerna i den alfabetiska medieteknologin, vilka tidigare alfabetiserings- i alfabetiseringens tjänst: de fem sinnena. ur ”Orbis Sensualium Pictus” metoder bara hade understött genom sina förment plågsamma praktiker. Den som lär in alfabetet på Comenius vis får i stället för ett diskursivt våld och Vnder mitt siukliga tillstånd war ock thet nog bewis til minne och qwickhet, at jag på kort tid lärde af min s. tvångsmässigt stakande tal del av en lek sötare än sock- moder icke allenast läsa i bok, vtan ock at siunga psal- er, det vill säga en metod som återkopplar honom eller mer, läsa böner och en del av catechesi, innan min s. henne till den infantila lusten, på det att man skulle fader weste theraf, som såg mig nästan altid senglig- lära sig ”the första Bokstäfwerna aff Gudz Ord” och i gande. Therföre wälsignade han min k. moder, gladdes stället för döda tecken förnimma ”then söta Luchten hierteligen och gaf mig en bok, som kallas Orbis Pictus, aff Gudz Ord / som är en söt Lucht til Lijfwet”. til att roa mig med. […] År 1686 war jag åter siuk hela Av ABC-boken framgår hur tekniken fungerade. wintern och wåren, men Orbis Pictus altid i sengen hos Principen är tydlig: bild länkas till ljud som länkas till mig. Jag lärde läsa honom vtan til, fast jag icke förstod en enda rad […].15 tecken, vilka efter inskriptionen omvänt automatiskt återlänkas till ljud som återlänkas till bild. Så konstru- Läsandet gjordes smärtfritt. I stället för bokstäver, som erades ett alfabet där skriften fungerade som ett per- avancerade läsare kunde skumma igenom, fick männi fekt supplement för de seriella – det vill säga tidsligt skor bilder att titta på och ljud att lyssna till. Reform- rörliga – optiska och akustiska dataflöden som i det pedagogikens alfabet kringgick på så sätt skriftens tidigmoderna skriftmonopolets tidevarv inte kunde slutna värld: genom att direktkoppla bokstavstecknet lagras på annat sätt än i de alfabetiska tecknens symbo- till flera sinnes- och förnimmelseregister kunde det liska form. Och det fungerade. Så här vittnar en annan inte bara få människor att höra och liksom hallucinera svensk biskop, Andreas Rhyzelius, i sin levernesbeskriv stavelser utan dessutom hallucinera lustfyllda syner. ning om vad som hände när han låg sjuk i barndomen Alfabetet installerades som ett slags multimedium med och fick en liten bok i gåva: kraftfulla surrogatkapaciteter.

47 Läsandets problem – då och nu sig läsa. Däremot verkar i talet om läsning alltjämt Trots att man genomförde den mest effektiva alfabeti- både idealbilder och deras skuggor: de vars läsfärdighet seringskampanj historien dittills skådat, oroade man låter dem både förstå och tillgodogöra sig avancerade sig i Sverige ständigt över att barnen inte skulle lära sig texter och som därför också är ”delaktiga i samhälls läsa. Att lära sig läsa ansågs svårt, så svårt att man var livet” framför dem vars läsfärdighet försämras och som tvungen att frångå hävdvunna sätt och i stället göra därför antas riskera att hamna utanför.16 alfabetiseringen till ett experimentfält för de nya tek En annan historisk rest i dagens tal om läsning är niker och mediala praktiker som diskuterats i det före- den dramatiska karaktären hos argumenten för läsfär- gående. Därmed framtonar läsandet för första gången dighet. Den allmänna läskunnigheten blev som vi sett som ett problem. I den svenska alfabetiseringskam en samhällelig norm i och med den protestantiska re- panjen framträder två idealfigurer: det barn som lär formationen. Redan från början var denna målsättning och läser med lust, och de lärare eller läroböcker som starkt ideologiserad: för Luther var bibelläsningen en lär ut på samma vis. Men i densamma skymtar också nödvändig förutsättning för själens frälsning. Kanske dessa gestalters skuggor: det till läsning oförmögna kan man säga att denna ideologisering kvarstår, om än barnet och dess hårdhänte lärare. I läskampanjens sam- i annan omklädnad: nu är den allmänna alfabetise hälle följs de ständigt åt. Orsaken är med största sanno ringens yttersta motiv deltagandet i samhällslivet. Den likhet kampanjens nationella skala. Före den allmänna som inte kan läsa anses riskera att hamna utanför den alfabetiseringen är det ingen som oroar sig över dåliga demokratiska beslutsprocessen, ungefär på samma sätt läsare eller våldet i skolan. Det är först när ”alla” ska som Luthers analfabeter riskerade att hamna utanför lära sig läsa som bilden av läsaren och läraren klyvs i Guds himmel. Långt efter att den ideologi som ur- två antitetiska gestalter. Läsandets problem omkring sprungligen gav upphov till själva uteslutningsmeka- 1700 är på så sätt en effekt som ytterst tycks genererad nismerna har vittrat bort lever de senare kvar likt fan- av just de lagar och kampanjer som avsåg att främja tomsmärtor. Denna ideologisering av läsandet, så ty- läsfärdigheten. pisk för den västerländska alfabetiseringen, är en histo- Kanske kan man se vår tids oro över det ständigt risk nyhet. Någon antik eller medeltida motsvarighet minskande läsandet som ett slags historisk rest av en står inte att finna. I västerlandet tycks människan en- ordning som etablerades under denna första fas av den dast vara ett fullvärdigt subjekt om hon är förmögen allmänna alfabetiseringen. I dag oroar sig ingen längre att läsa. Inte så konstigt då om vi ständigt fruktar för för att barn som utsätts för hugg och slag inte ska lära läsandets förfall.

1. I oktober 2012 rapporterade Litteraturutredningen i sitt före den varnat för försämrad läsförmåga, att läsandet i all- slutbetänkande Läsandets kultur att ”läsfärdigheten minskat mänhet eller läsandet av skönlitteratur i synnerhet skulle vara påtagligt hos unga, särskilt de senaste tio åren”. Detta fram- allvarligt hotat. Tvärtom betonar utredningen att läsandet i hålls inte oväntat som oroande. Ändå belägger inte slutbetän- sista hand står starkt, liksom litteraturen. Se Läsandets kultur, kandet, lika lite som några andra svenska utredningar som SOU 2012:65, s. 11f. 48 2. Jfr det bristtänkande som präglar traditionell läs- och History and the Legacy of Egil Johansson, red. Harvey J. Graff skrivpedagogik; se t.ex. Magnus Persson, Den goda boken. Sam m.fl., Lund: Nordic Academic Press, 2009, s. 28–59. tida föreställningar om litteratur och läsning, Lund: Studentlitte- 10. Se Thomas Götselius, ”The Vivid Alphabet. Media and ratur, 2012, s. 136. Mass Literacy in the Early Modern Military State”, i Historical 3. Se min avhandling Själens medium. Skrift och subjekt i Nord Studies in Education/Revue d’histoire de l’éducation, vol. 19, 2007, europa omkring 1500, Göteborg: Glänta, 2010. s. 53–81. 4. François Furet & Jacques Ozouf, Lire et écrire. L’Alphabétisa 11. Jesper Swedberg, Mindre Scholelek, Skara 1708, § 5. tion des français de Calvin à Jules Ferry, Paris: Minuit, 1977, s. 71. 12. Johann Amos Comenius, Orbis sensualium pictus. Den Syn 5. Informatorium maternum eller Moder-Schola, övers. och ano- lige Werlden, Åbo 1682, s. 3. nymt publicerad av Erik Schroderus, Stockholm 1642, s. 72. 13. Walter J. Ong, Muntlig och skriftlig kultur. Teknologisering 6. Ibid. en av ordet, övers. Lars Fyhr m.fl., Göteborg: Anthropos, 1990, 7. Comenius, Stora undervisningsläran, övers. Bror Rudolf s. 98. Hall, moderniserad och försedd med en inledning av Tomas 14. Comenius 1682, företalet. Kroksmark, Göteborg: Daidalos, 1989, s. 196. 15. Biskop A. O. Rhyzelii anteckningar om sitt lefverne, i urval 8. Se Michel Foucault, Övervakning och straff. Fängelsets födelse, och utgifna af Josef Helander, Skrifter utgivna av kyrkohisto- övers. C. G. Bjurström, Lund: Arkiv, 1987, s. 216–255. riska föreningen III:2, Uppsala 1901, s. 4ff. 9. Se Egil Johansson, ”The History of Literacy in Sweden”, 16. Läsandets kultur 2012, s. 13. i Understanding Literacy in its Historical Contexts. Socio-Cultural

49 Bästa författarinna, Högtärade Dr. Lagerlöf, Kära sagotant!

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från sina läsare. De berättade om sin läsning av hennes texter men skrev också om sig själva.

Av Jenny Bergenmar & Maria Karlsson

Det händer inte var dag att forskare upptäcker stora vänner, kolleger och på olika sätt bemärkta personer är mängder arkivmaterial som ingen tidigare tagit sig an, redan genomtröskade av forskningen, men majoriteten särskilt inte om det kan hänföras till en kanoniserad är från en svensk och utländsk allmänhet, och det är författare. Ett sådant fynd ligger dock till grund för vår dessa som står i fokus för oss. läsforskning. Nu rör det sig inte om någon särskilt Receptionshistoria, hur ett litterärt verk mottagits, bragdartad djupdykning i arkiven – materialet var rela brukar i praktiken handla om professionella läsare, tivt lättillgängligt, och det trädde fram för oss på grund framför allt kritikerna. De vittnar om sin läsning i av att forskningsperspektiven hade svängt. Det vi syf- dokument som är bevarade i publicerad form och där- tar på är de många bevarade breven från allmänheten med relativt tillgängliga. Under de senaste decennierna till Selma Lagerlöf som förvaras i hennes samling på har forskare emellertid börjat fråga sig hur vi ska gå till Kungliga biblioteket. Dessa brev ger ovanligt goda väga för att få en bild av hur också de bredare lagren möjligheter att belysa frågor om hur litteratur använ- läste. Det självklara svaret är att vi måste gå till läsar- des, inte bara av olika eliter, utan av en bred publik: na själva. Detta görs numera rätt ofta när det gäller vad den betydde, och när, hur, var och varför den lästes. samtidens läsning. Litteraturdidaktiken, till exempel, Vi studerar dessa frågor i projektet ”Läsarnas Lagerlöf genomför enkätundersökningar och intervjuer på sko- – allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891–1940”, lans område. Inom cultural studies har det utförts inter- finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. vjuundersökningar om människors läsning av exempel Vi har tillgång till över 42 000 brev från mer än vis populärlitteratur, och inom litteratursociologin och 17 000 brevskrivare. De brev som skickades från släkt, biblioteksstudier finns undersökningar av hur männi 50 skor uttalar sig om sin läsning på nätet och i bokcirklar. läsa med emotionell distans och mot bakgrund av en Intervjuer och enkäter har ibland också utförts inom viss litterär och teoretisk referensram – utan förstås ramen för litteraturvetenskapen. också i någon utsträckning av uttolkaren själv.4 Läsning i historisk tid är emellertid en lucka som Ett sätt att komma till rätta med denna problematik först på senare år har börjat fyllas. Området intresserar är att söka information om läsning hos läsarna själva. framför allt det ännu växande ämnet history of the book. Men inte ens när det gäller empiriskt material som Utöver vikten av att ta fram fakta om bokmarknaden vårt, är det alltid självklart vem som är läsare och vad – utlåningsstatistik från bibliotek, försäljningssiffror, som ska räknas som läsning. Brev till en författare distributions- och cirkulationsvägar, uppgifter om läs- handlar ju om allt möjligt, och till Selma Lagerlöf skri- ning i skolor och så vidare – betonar bokhistorikerna ver man i en förbluffande mängd olika ärenden. En nödvändigheten av att undersöka faktiska vittnesmål stor grupp brevskrivare ber om ekonomisk hjälp och om läsning.1 Framför allt efterlyses kommentarer om olika typer av råd som rör såväl privatliv och utbild- läsning i brev, dagböcker och memoarer. Problemet är ning som yrkesliv. Andra vill gratulera, berömma och bara, hävdar forskarna, att dessa källor är så svåra att få bidra med inspiration. Många diskuterar frågor om tag på. Medan den bildade borgerligheten och olika religion, moral och politik – framför allt kvinno-, skol- eliter är välrepresenterade i arkiven, så är material från eller fredsfrågor. Det är också mycket vanligt att breven de lägre samhällsklasserna sällan bevarat.2 innehåller små självbiografier, och som historisk källa I Selma Lagerlöfs arkiv finns dock tusentals vittnes- är brevsamlingen en berättelse om industrialisering, mål om läsning under en femtioårsperiod, och brev urbanisering, omstrukturering av jordbruket, arbets- materialet är inte bara stort utan också heterogent. löshet, teknikutveckling, hur kvinnor kommer i utbild- Män och kvinnor av alla åldrar, från stad och land och ning och arbete, stämningarna kring två världskrig och olika landsändar, ur skilda samhällsskikt och från olika om ett Sverige både långt borta från och på väg mot en länder skrev till Selma Lagerlöf. I det följande ska vi allt högre välfärd. Till allt detta knyts Selma Lagerlöf, diskutera och ge exempel på vad allmänhetens brev kan eller snarare den offentliga bilden av henne – det går säga oss om läsning och om hur dessa människor an- att följa hur den etableras och utvecklas – samt uppgif- vände litteraturen. ter om hennes verk och inte minst om läsning av dem. En central fråga för vårt projekt är hur vi i detta rika flöde av Lagerlöfrelaterad information ska skilja ut det Vad är en läsare? som kvalificerar sig som läsning av Selma Lagerlöfs Läsning har åtminstone sedan 1950-talet stått i fokus texter från det som utgör läsning eller reception av på olika sätt inom litteraturvetenskapen, men läsaren Selma Lagerlöf som offentlig person. Om en läsare är har i regel varit en högst abstrakt figur. Antingen har en brevskrivare som tydligt talar om att han eller hon den inte definierats alls, eller så har det konstruerats en har läst minst ett av Selma Lagerlöfs verk, hur hanterar implicit läsare utifrån textens olika grepp och ett visst man då de brev som i mer generella termer uttrycker historiskt sammanhang.3 Ett problem med de läsarter sin beundran för hennes författarskap eller person? som forskningen på detta sätt identifierar är att de ”[T]ack för den odödliga rikedom Ni skänkt genom ert präglas inte bara av ämnets tolkningsideal – som att skriftställarskap” kan det heta, utan att det skänkta 51 specificeras närmare.5 Det finns visserligen många mer gogisk pionjär. Personer som ber om ekonomisk hjälp grundliga beskrivningar av hur läsarna uppfattar, an- för att slippa sälja sin egendom – en typ av brev som är vänder eller tolkar en särskild text, men procentuellt särskilt vanliga under 1930-talet – hänvisar till Lager- sett i brevsamlingen är de rätt sällsynta. löfs egen erfarenhet av att förlora sitt hem. Med en Det enklaste sättet att hantera problemet är att utgå snäv definition av läsare skulle alla brev av detta slag från en strikt definition och vaska fram de brev som inte inkluderas. Men då skulle förekomsten av dessa innehåller en mer artikulerad och specifik reception av teman i receptionen förbli osynliga. en eller flera texter. Nackdelen är att man då går miste Utifrån en mer inkluderande definition kan en läsare om en hel del viktig information om receptionen. Av- emellertid vara en person som inte bara uttrycker en sändarna har ofta flera olika anledningar att skriva. läsning av Selma Lagerlöfs litterära verk, utan också Brev som kanske bara otydligt uttrycker en läsning av läser författarskapets paratexter. Den franske littera författarskapet är ofta del i mer generella mönster, som turteoretikern Gérard Genettes begrepp paratext defi- skulle försvagas och kanske försvinna om en striktare nieras ofta som det material i en bok som inte tillhör definition tillämpades. Det finns till exempel struktu- själva den litterära texten, men det kan också användas rer som är intressanta ur retoriskt perspektiv när det i en bredare bemärkelse. När Genette beskriver olika gäller brevet som genre. Vi har kunnat se en likartad typer av paratexter inkluderar han utöver förord, bak- användning av olika troper – som att man fått ingi sidestext och annat som kanske främst förknippas med velsen att skriva till Selma Lagerlöf i en dröm – eller termen, också kommentarer som tillförs i efterhand, gemensamma sätt att grunda sitt ethos på i förhållande exempelvis intervjuer med författaren. Epitext kallar till olika ärenden. Brevskrivare tycks också ha hämtat Genette den paratext som tillkommer efter textens inspiration från brevretoriken via så kallade brevstäl- publicering. Den publika epitexten behöver inte här- lare, det vill säga handböcker för brevskrivning som röra från författaren.8 användes i skolor.6 Med denna definition kan begreppet epitext använ- En tydlig tendens är att antalet brev ökar när Selma das för att beskriva hur brevskrivarna vänder sig till Lagerlöf framträtt i medierna, exempelvis i en intervju. ”Selma Lagerlöf”, som i sin författarroll gör det omöj- En kort artikel i Husmodern år 1935 ökade brevskörden ligt att separera författare och biografisk person. De det året radikalt, eftersom det i artikeln nämndes att som skriver till Lagerlöf vänder sig inte bara till en fak- breven om ekonomisk hjälp till Selma Lagerlöf ibland tisk person med särskilda erfarenheter, utan också till gav resultat.7 Likaså ökade brevskörden i samband med ”Selma Lagerlöf” – en konstruktion som består av jubileer, såsom födelsedagar. Runt Nobelpriset 1909 olika allmänt spridda fragment av hennes biografi.9 I finns naturligtvis en av toppnoteringarna. de flesta fall går breven i dialog med ”Selma Lagerlöf” Ett annat mönster är att brevskrivarna ofta hän- i högre grad än med de litterära verken. Ett annat sätt visar till Lagerlöfs biografi för att förankra sitt ärende. att formulera detta är att den medierade bilden av Lärare som vill bjuda in henne till ett evenemang, in- Selma Lagerlöf är mer närvarande i breven än hennes tressera henne för något pedagogiskt initiativ eller be litterära verk. om lov att få använda någon av Lagerlöfs texter i en Biografin gör sig ofta gällande även i de mer ren publikation, tilltalar henne som kollega eller som peda odlade läsarbreven eftersom Selma Lagerlöf använder 52 vissa händelser i sitt liv för att skapa en berättelse som var mån om att de skulle tryckas i billighetsupplagor. I understödjer särskilda läsningar av hennes författar- ett brev från 1928 berättar en äldre kvinna om hur hon skap. En sådan berättelse är att ursprunget till hennes på olika sätt får läsa sin favoritförfattare: en text har litterära skapande är de historier som hennes faster hon läst i Iduns julnummer, en har hon fått i julklapp Nana berättade i författarens barndom. Denna berät- och en annan har hon fått läsa hos en granne, ”då jag telse lokaliserar Selma Lagerlöfs kreativitet till en viss tyvärr aldrig nu får råd att köpa någon bok”, som hon tid (det förflutna), plats (Värmland) och situation (det skriver. Till den astmasjuke brodern, som på grund av muntliga berättandet). Detta är en del av det biogra- sin sjukdom måste sitta uppe hela natten, ”har jag fiska stoff som hade och fortfarande har stort inflytan- tänkt att kämpa mig till att få köpa Doktor Lagerlövs de på publikens förståelse av författarskapet. nya bok Anna Svärd”.11 Denna typ av interiörer från Det faktum att Lagerlöfs berättelser överfördes till läsningens historia förekommer i många brev. Typiskt andra medier ledde inte bara till att dessa nådde flera, för detta är att brevskrivaren nämner tidskriften som utan också till att personen Selma Lagerlöf fick ett stör- ett medium som förmedlar litteratur till läsare som re publikt genomslag – hon blev en litterär celebritet. normalt inte köper böcker. Det är tydligt att de texter Ett exempel är en artikel i Vecko-Journalen år 1934 i som Selma Lagerlöf publicerar i tidskrifter och dags- samband med en uppsättning av Dunungen i München. tidningar får större genomslag och har en hög grad av Den som framträder i massmediernas bilder är ofta omnämnanden i breven. Det är också vanligt att breven person som inte i första hand iscensätts som förfat- skrivare ber Selma Lagerlöf att skänka en bok till ett tare. I artikeln om Dunungen handlar det visserligen skol- eller lånebibliotek, och även till spontana läse- om hur Selma Lagerlöf fick idén till berättelsen, men cirklar som uppstått just ur behovet av att minska kost- bilden representerar inte i första hand författarrollen: naden för bokinköp. ”Selma Lagerlöf med gamla Brunte hemma hos sig på Mårbacka”, lyder bildtexten. De övriga bilderna ex- Läsning i skolan ploaterar också den nostalgiska kopplingen till Värm- land, ”vyerna från de trakter Selma Lagerlöf skildrar”. Många brev beskriver hur texterna används i undervis- Vi ser också ”Dunungen i Anne-Marie Brunius älskliga ning, både i svenska, geografi och kristendomsundervis gestaltning”, vilket ytterligare förstärker intrycket av ning. Den generation som går i skolan när Nils Holgers kändisreportage.10 sons underbara resa genom Sverige (1906–07) utkommer, växer upp med Selma Lagerlöf som självklar läsning. Som lärobok är berättelsen om Nils Holgersson en Läsarinteriörer milstolpe. Brevsamlingen innehåller otaliga tack från Breven gör tydligt att högläsning av Selma Lagerlöf i lärare och elever, men också vittnesmål om hur boken hemmen är vanligt långt in på 1900-talet och att man faktiskt används i skolan. Även om det nu är just denna ivrigt följer radiouppläsningar. Kollektivt lyssnande geografibok i skönlitterär form som vi betraktar som till en uppläst text är alltså något som lever kvar genom Lagerlöfs bidrag till skolans läsning, finns det i breven radion. Många brevskrivare uppger också att man inte många exempel på andra titlar som används. I ett brev har råd att köpa Selma Lagerlöfs böcker, trots att hon från en folkskollärarinna 1932 (som skriver om sig själv 53 i tredje person) dokumenteras både urval och under- Lövdalas människor”. Teaterpjäsen kan man ur ett nu- visningsmetoder: tida perspektiv se som en ämnesöverskridande peda gogisk metod, där svenskämnet integreras med slöjd. Då hon med sina flickor läser till exempel Kristuslegen- Pjäsen trycktes senare under titeln ”I Lövdala präst- der, Jerusalem eller en Herrgårdssägen dröja de kvar i gård” i Svenska folkskolans vänners kalender, och brevets klassrummet över raster och fritid. De är lika fängslade, huvudsakliga anledning är att be om lov att publicera både hon, som känner varje rad på förhand och med texten.14 vetet njuter av konstnärligheten i skildringen, och de, Detta brev är alltså inte bara läshistoriskt utan även som fyllda av spänning möta nya sällsamma människo öden. undervisningshistoriskt intressant material, i synner- Särskilt starkt upplevde flickorna detta år Liljecronas het eftersom det inte är ensamt i sitt slag. Brevet är hem. Så hänfört de älskade Maja Lisa! Så friskt de av- självklart också intressant genom sin litterära utform- skydde söta mor! Huru underbart strålade inte deras ning. Folkskollärarinnan inleder: ”Det var en gång en ögon, då Liljecrona spelade sin förtvivlan, sin längtan liten flicka, som älskade Selma Lagerlöfs värld mer än och sin kärlek! Och det råkade inte bättre än att de själva något annat”. Detta är inte heller ett helt ovanligt sätt hade en Lilljänta i klassen. Lärarinnan greps av en oemot att berätta sin historia för Selma Lagerlöf. Här kan ståndlig lust att se dessa flickebarn ge gestalt åt Lövdalas man misstänka att det är ett retoriskt knep för att för- människor. Och så försökte hon sig på att i all anspråks- löshet dramatisera romanen. [---] De unga skådespelar- flytta sig från läsarens till författarens position. na levde sig intensivt in i sina roller. Vår hantverkslära- rinna hjälpte oss att sy kostymer och skaffa rekvisita. Kunskap och känslor, kvinnor och män [---] Så uppfördes stycket på en liten fest, där publiken utgjordes av flickornas kamrater och föräldrar, lärare Det är en relativt liten del av brevsamlingen som ger och folkskolornas inspektör. uttryck för en estetisk läsart. Majoriteten av breven beskriver i stället olika typer av bruksläsning. Dess Inledningsvis framhålls en estetisk läsning – ”konst- utom läser man verken om och om igen ända in på närligheten i skildringen”, men också en läsning som 1930-talet, vilket bekräftar samtida forskares ifrågasät- man med den amerikanska litteraturteoretikern Rita tande av den tyske läshistorikern Rolf Engelsings upp- Felskis terminologi skulle kunna kalla enchantment – fattning om den moderna tidens läsning som extensiv eleverna är ”fängslade” och ”fyllda av spänning”.12 och mångfaldig snarare än intensiv och koncentrerad Felski använder begreppet enchantment för att beskri- på få verk.15 va en intensivt engagerad och absorberande läsning i I flertalet brev betraktas Selma Lagerlöfs texter alltså motsättning till den vetenskapliga, opartiska och dis- inte som estetiska artefakter, utan som källor till kun- tanserade läsningen.13 Elevernas läsupplevelse beskrivs skap eller religiös och moralisk uppbyggelse. Den litte emotionellt: de ”älskade”, ”avskydde” och var ”fyllda rära texten värderas för sin effekt på läsaren – den av spänning”. Lärarinnan verkar inte efterfråga någon väcker känslor, höjer kunskapsnivån, stärker empatin, analys eller uppmana sina elever att granska texten kri- förflyttar läsaren till en annan värld – eller sin använd- tiskt. Hennes engagemang i undervisningen är också barhet för olika syften. Det är också uppenbart att den styrt av lust – ”lust att se dessa flickebarn ge gestalt åt läsart som manifesteras i brevmaterialet ligger mycket

54 TÅRAR, RYSNINGAR, DUNKANDE HJÄRTAN – LÄSNINGEN VAR OFTA EN FYSISK UPPLEVELSE FÖR BÅDE MÄN OCH KVINNOR långt från den som präglar litteraturvetenskapens pro- sig känslosamt, ger förtroenden av privat karaktär och fessionella läsart.16 Brevens läsare läser tvärtemot den återger känslor av förtvivlan, spänning, empati och professionella läsaren: de läser emotionellt, identifika- glädje under läsningen av hennes verk. Vanligt är också toriskt och mot bakgrund av sina egna liv. att manliga läsare berättar om att deras kroppar varit Kanske förvånar breven från männen mest i detta involverade i läsakten. Tårar, rysningar, vibrationer avseende. En vanlig uppfattning är att Lagerlöf var läst och bultande hjärtan är vanliga beskrivningar av de av en majoritet kvinnor i sin samtid. Men det empi- fysiska känslouttrycken. Denna känslosamhet strider riska underlaget ger inget stöd för detta – breven från mot dåtidens normer för maskulinitet. Decennierna män är ungefär lika många som de från kvinnor. Själv- kring år 1900 brukar visserligen beskrivas som en tid klart talar breven i första hand för en grupp specifika av kris för manligheten, men detta kristillstånd har del- aktörer, de människor som skrev. Men det är många vis setts som en följd av de nya kraven på rationalitet tusen försändelser det rör sig om, så de kan ge indika- och kontroll, vilka omfattade män i såväl arbetar- och tioner. bonde- som borgarklassen. Emotionalitet kunde pas- Männens brev vittnar, precis som kvinnornas, ofta sera vid en viss ålder – yngre män ansågs inte ha lika om ett slags intimitet med författaren. Man uttrycker stor kontroll över sina passioner och lidelser – och i viss 55 mån inom en specifik klass, men det rörde sig om mot- Att det var något specifikt med just Selma Lagerlöf bilder, inte ideal.17 som inverkade på läsarten är förstås också en möjlig- Det känslomässiga, igenkännande och inte minst het.22 Manliga recensenter har genom åren ofta gett fysiska sättet att läsa på är också något som läsforsk- uttryck för en hög grad av känslosamhet i sina recensio ningen knutit till kvinnor snarare än män, varför det ner av Lagerlöfs verk, exempelvis Carl David af Wir haft låg status. Män förutsätts inte bara läsa vissa verk séns hätska kritik av Gösta Berlings saga 1891. Det är – främst realistiska och helst av manliga författare – också tydligt i breven att de som läser recensioner tar utan antas också gå objektivt och distanserat till väga intryck av dem.23 Lagerlöfs egna texter smittar helt vid läsningen.18 Detta har tagits mer eller mindre för klart av sig på vissa brev. Hon skriver om Gösta Berling givet också av den genusinriktade läsforskningen, som och Gunnar Hede, män som passar mer in på en man- velat visa att kvinnors läsning är aktiv och kreativ: att lighet i kris än på manlighetsnormerna, och de manliga kvinnor använder litteratur i olika syften och inte pas- brevskrivarna jämför sig gärna med dessa gestalter när sivt låter sig uppslukas av den.19 de beskriver sina känslor, sin karaktär eller sin situa- Männens brev till Lagerlöf ger alltså en generell bild tion. Man ska även minnas att de som skriver inte som skiljer sig från dessa föreställningar om genus och sällan vill ha något av Lagerlöf och att breven kan vara läsning: de – och detta gäller i materialet oavsett sam- anpassade både till innehåll och stil efter vad de trodde hällsklass – läser en kvinnlig författare som skriver skulle vara effektivt. romaner med sentimentala inslag, och skriver ogenerat Också brevformen i förhållande till tidens uppdelning och känslosamt till författaren om hur de tar till sig mellan privat och offentligt måste beaktas. Genus- och texterna på ett för tiden omanligt sätt. Hur kommer sig litteraturvetaren Git Claesson Pipping och historikern detta? Tom Olsson har ur ett publikperspektiv studerat hur Att män läste Lagerlöf är kanske det minst under tidningar rapporterade om känslouttrycken vid ett liga. Hon tillhörde flera litterära kretslopp, verken var antal av Lagerlöfs offentliga framträdanden i Finland. mycket lätta att få tag på och hon hyllades och rekom- Med stöd av den amerikanska kulturteoretikern Lau- menderades av olika auktoriteter som litterära eliter, ren Berlants idéer om den intima publiken har de lärare, föräldrar och präster. lanserat begreppet intim offentlighet. Med detta avses Den ”omanliga” läsarten då? Var det helt enkelt en dels den gemensamhetsskapande läsakten, dels en överrepresentation av ”omanliga” män som skrev till blandning av å ena sidan en intim publik bestående av Selma Lagerlöf? Möjligen, men mer sannolikt är att lit Lagerlöfläsare och å andra sidan en (Lagerlöf-)offent- teraturen var en diskurs som tillät motbilder till idea- lighet i vilken känsloutlevelser sker publikt.24 len, vilket skulle innebära att forskningens syn på mäns Breven till Lagerlöf är dock av en annan karaktär. och kvinnors läsarter varit en smula schablonartad.20 Även om Selma Lagerlöf är en offentlig person utspe- Detta kan i sin tur bero på att studier av historiska läsa lar sig brevskrivandet inte i en offentlighet utan på en re länge inriktats på olika eliters läsarter och idéer om mer privat nivå. Vi rör oss inte i det publikt offentliga läsning. I vilken utsträckning detta lärda tankegods – breven upplevs inte av brevskrivarna som texter som spred sig till och omfattades av även andra skikt i sam- har andra läsare än adressaten – och känslouttrycken är hället är en fråga som inte ter sig tillräckligt utredd.21 därför annorlunda strukturerade.25 Lagerlöfs manliga 56 publik tilltalar ofta författaren som om hon vore en den fördelar sig över tid och den geografiska spridning- vän, en själsfrände eller en modersfigur. Detta närmast en av brevskrivare. Men även om det går att ta fram familjära anslag kan ha gjort det möjligt för somliga rimligt pålitliga uppgifter om detta, kan man utifrån män att känslosamt skriva om de emotioner och värde- breven inte uttala sig om vilka av Lagerlöfs texter som ringar som de upplevde sig ha fått bekräftade i läsning- var mest lästa, om manliga eller kvinnliga läsare domi- en (och i bilden av Lagerlöf). nerar eller om man läste hennes texter mer på vissa or- I sammanhanget bör givetvis den brevretoriska tra- ter än på andra. Själva läsningen ägde rum i en histo- ditionen också vägas in. Breven från tiden är ju i många risk verklighet som vi inte har tillgång till. Det vi har sammanhang – särskilt i de så kallade vänbreven – är berättelser om läsning som indikerar något mer eller känslosamt formulerade. På grund av ömhetsbetygel- mindre starkt, inte bevisar. serna i dessa brevväxlingar har det till exempel varit Även om man betraktar breven som efterhandskon- svårt att skilja homosocial vänskap från homosexuell struktioner av läsningar, kvarstår fler faktorer som på- kärlek. Detta gäller framför allt det tidiga 1800-talet, verkar bevisvärdet. I vilket syfte skriver man? Ibland är men man ser det också ännu i brev mellan manliga det bara för att beskriva en läsupplevelse, men oftare är vänner vid sekelskiftet 1900.26 det för att be om något – pengar, hjälp med publice- Förklaringarna till hur och varför männen skrev om ring, tillstånd att översätta med mera. Då ligger det i sin läsning till Lagerlöf och hur de använde sin bild av sakens natur att man uttrycker en positiv uppfattning henne och verken är komplexa. De involverar diskussio av författarskapet och författaren. Breven ger besked ner av privat, offentligt och intimt, bilden av författa- om hur många som skrev till Selma Lagerlöf, men hur ren, olika läsarter, värde- och känslostrukturer, brev- många som faktiskt läste henne är det inte möjligt att skrivningsstrategier och brevtraditionen i sig. Männens helt sluta sig till. Det kan finnas skäl till att man över- brev till Selma Lagerlöf kan inte bara modifiera vår syn driver eller ljuger om sin läsning, eller räknar upp titlar på maskulinitet och läsning, utan även mer generellt man känner till men inte har läst. fördjupa synen på normer för manligt och omanligt vid Men brev som detaljerat redogör för en läsning är denna tid. sannolikt inte uppdiktade. Frågan är ändå om sådana brev har något att säga mer än om en individs läsning av en specifik text? Den brittiske bokhistorikern Simon Brev – en besvärlig empiri Eliot har påpekat att alla historiska läsningar som vi Kan då individuella berättelser om läsning ge ett mer har tillgång till i dag är exempel på ovanliga handlingar generellt bidrag till receptionshistorien? Går det att av icke-representativa personer.27 Å andra sidan visar behandla brev till författare som bevis på hur och vad varje berättelse om läsning en läsart och ett sätt att man läste i förfluten tid? Som empiriskt material är använda litteraturen som var möjlig att föreställa sig i breven behäftade med ett antal problem. Vissa egenska samtiden, och detta har också ett värde. per i vårt material kan mätas kvantitativt. Det handlar Ett sätt att hantera detta bevisvärdeproblem är att exempelvis om vilka av Selma Lagerlöfs texter som kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder. Om nämns mest frekvent, hur många manliga respektive man utgår från ett stort antal brev kommer, som tidi- kvinnliga brevskrivare som förekommer, hur brevskör- gare nämnts, vissa mönster att framträda. Vi har lagt in 57 breven i en databas med olika sökord kopplade till varje Och även om den dokumenterade historiska läs brev. Det går med andra ord att räkna på sådant som ningen kan ha bristande representativitet, finns det antalet brevskrivare som nämner ett visst verk, hur anledning att tona ner den invändningen i förhållande många som gratulerade till Nobelpriset, vilka som bad till just denna brevsamling. Det var kanske ingen var- om ekonomisk hjälp, vilka brev som innehåller läsar- daglig händelse att skriva till Selma Lagerlöf, men det reaktioner. När brevmängden ökar och minskar kan vi var något vanliga människor kunde göra. De vänder sig bilda oss en uppfattning om vilka som är de vanligaste till Selma Lagerlöf både i hopp om att lösa högst verk- anledningarna till att skriva och bland annat se att de liga problem och för att berätta om vad hennes fiktiva texter som överfördes till andra medier hade stort ge- världar betyder för dem. ”Vill ej sluta fastän klockan är nomslag. Det går att sluta sig till att breven från skol- 4 på morgonen”, skriver en pensionerad folkskollära- världen är en betydande kategori och att förvånansvärt rinna.28 Men då syftar hon inte på läsningen, som man många placerar Selma Lagerlöf i en uttalat religiös kanske kunde tro, utan på brevskrivningen. Breven kontext; det går att mäta i vilken utsträckning män och berättar om det skrivande jaget i första hand, om läs- kvinnor skriver. Några säkra kvantifieringar av dessa ningen i andra hand. I det perspektivet kan samlingen mönster eller teman kan inte utföras, men de är goda betraktas som en svensk kollektivbiografi över åren indikatorer på var det är rimligt att gå djupare in i 1890–1940, en kalejdoskopisk bild av livet i det Sverige materialet för att göra kvalitativa analyser. som höll på att bli modernt.

1. Se t.ex. Robert Darnton, ”First Steps Toward a History of that seventeenth century Englishmen read Milton or Bunyan Reading”, i Reception Study. From Literary Theory to Cultural as if they were twentieth century college professors” (Darnton Studies, red. James L. Machor & Philip Goldstein, London & 1991, s. 174). New York: Routledge, 1991, s. 169. 5. Brev till Selma Lagerlöf från Arvidsjaur 18/11 1933, KB, 2. Det finns emellertid satsningar på att dokumentera denna L1:1. Av etiska skäl anonymiserar vi alla brev som inte kom- bredare läshistoria internationellt. Ett exempel är The Reading mer från offentliga personer. Experience Database, en open access-databas med över 30 000 6. För ett resonemang om brevställare och breven till Selma sökbara poster. Källorna består av allt från tryckta och otryckta Lagerlöf, se Maria Karlsson, ”Den verkliga publikens Selma La- dagböcker och självbiografier till dokumentation från fängel gerlöf”, Spår och speglingar, red. Maria Karlsson & Louise Vinge, se och rättsväsende. Se www.open.ac.uk/Arts/RED/ [hämtat Lagerlöfstudier 2011, Möklinta: Gidlunds, 2011, s. 202 och 214. 31 maj 2013]. 7. Rubriken var: ”Tre gånger så mycket folk som behövs har 3. Se t.ex. Wolfgang Iser, The Act of Reading. A Theory of Aes Selma Lagerlöf på Mårbacka”. Se Husmodern nr 17, 1935, s. 28. thetic Response, London: Routledge, 1978 och The Implied Read 8. Gérard Genette definierar ”the public epitext” som “any er. Patterns of Communication in Prose Fiction From Bunyan to paratextual element not materially appended to the text with- Beckett, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 1987. in the same volume, but circulating, as it were, freely, in a vir- 4. Robert Darnton har träffande ringat in metodens begrän- tually limitless physical and social space”. Gérard Genette, sade räckvidd för generella uttalanden om läsning i historisk Paratexts. Thresholds of Interpretation, Cambridge: Cambridge tid så här: ”literary critics […] sometimes seem to assume University Press 1997 [1987], s. 344.

58 9. Med ett begrepp från Roland Barthes kan man kalla dessa man & Glenn Hendler, Berkeley: University of California för biografem. Enligt Barthes är biografem en separat händelse Press, 1999. och dess representationer, som är del av en större biografisk 21. Brist på vittnesmål från allmänheten handlar inte bara sekvens. Se Sade, Fourier, Loyola, Baltimore: Johns Hopkins om läsning. Ekenstam och Lorentzen kommenterar det fak- University Press, 1997 [1971] och Roland Barthes by Roland tum att vi vet mest om borgerligheten då den inte bara varit Barthes, Berkeley: University of California Press, 1994 [1975]. ett dominerande forskningsobjekt utan även lämnat efter sig 10. ”Hur jag fann Dunungen”, Vecko-journalen nr 44, 1934, s. mest material. Se Ekenstam & Lorentzen 2006, s. 12. 12–13, 51. 22. Birgitta Holm har beskrivit det som att Lagerlöfs texter 11. Brev till Selma Lagerlöf, Molkom 1928, KB, L1:1. har en särskild ”verkningskraft”, en makt över läsaren. Se 12. Brev till Selma Lagerlöf från Marita Allardt, Helsingfors Birgitta Holm, Selma Lagerlöf och ursprungets roman, Romanens 30 juli 1932, KB, L1:1. mödrar 2, Stockholm: Norstedts, 1984, s. 9. Om denna kraft 13. Rita Felski, The Uses of Literature, Oxford: Blackwell, 2008, som retorisk, dvs. en litteratur med en särskild effekt på sin s. 54. publik, se Jenny Bergenmar, ”Läsarnas Lagerlöf. 1915 års 14. Marita Allardt, ”I Lövdala prästgård”, Svenska folkskolans kvinnor skriver till Selma Lagerlöf”, i Moderniteter: text, bild vänners kalender, årg. 47, 1932. och kön. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping m.fl., 15. Se Steven Colclough, ”Readers: Books and Biography”, i Göteborg & Stockholm: Makadam, 2008, s. 142. A Companion to the History of the Books, red. Simon Eliot & Jona 23. I Karlsson 2011, s. 195ff. finns exempel på det. than Rose, Malden & Oxford: Blackwell, 2009, s. 58f. 24. Git Claesson Pipping & Tom Olsson, Dyrkan och spek 16. Karin Littau har påpekat att det inte är för inte som en takel. Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten i Sverige 1909 av litteraturvetenskapens mest berömda tolkningsteoretiska och Finland 1912, Stockholm: Carlssons, 2010, s. 54. Lauren texter heter ”Det känslomässiga felslutet” (”The Affective Fal Berlant definierar ”den intima publiken” i The Female Com la cy”, 1949). Se Karin Littau, Theories of Reading. Books, Bodies plaint. The Unifinished Business of Sentimentality in American Cul and Bibliomania, Cambridge & Malden: Polity Press, 2006, s. ture, Durham: Duke University Press, 2008, s. 5–13. 8ff. 25. Brevskrivarna anade knappast att Selma Lagerlöf tog 17. Frågor om känsloliv, sexualitet, dubbelmoral och manlig hjälp av Valborg Olander för att besvara brev. Frågan är dock degenerering låg i tiden. I boken Män i Norden. Manlighet och om hon inte själv besvarade de känsligaste breven. Det finns modernitet 1840–1940, red. Jørgen Lorentzen & Claes Eken exempel på av hennes hand författade avslag på böner om stam, Hedemora: Gidlunds, 2006, ges motbilder till domi hjälp, som i vredesmod har återsänts till henne. nerande manligheter. Moderniteten uppvisar en komplex dy- 26. Se t.ex. breven mellan Verner von Heidenstam och Oscar namik mellan normerande manligheter och ”omanligheter”. Levertin, som har diskuterats i Cristine Sarrimo, Heidenstams De senare var inte bara kopplade till det implicit kvinnliga harem, Stockholm & Stehag: Symposion, 2008, t.ex. s. 74–88. (irrationalitet och känslosamhet) utan även till ålder och Känslosamhet mellan borgerlighetens män var förmodligen klass. Se Claes Ekenstam, ”Män, manlighet och omanlighet i tillåten och enligt Jens Ljunggren var det till och med något historien”, i ibid., främst s. 39–47. som verkar ha främjats. Se Jens Ljunggren, Känslornas krig. 18. Se Littau 2006, s. 154ff. Första världskriget och den tyska bildningselitens androgyna man 19. Detta kritiseras av Littau. Se ibid., främst kap. ”Sexual lighet, Stockholm & Stehag: Symposion, 2004, s. 23f. Politics of Reading”, s. 125–153. 27. Simon Eliot, ”The Reading Experience Database; or, 20. Det finns från senare tid studier som handlar om man- what are we to do about the history of reading?”, www.open. lighet och sentimentalitet, t.ex. Sentimental Men. Masculinity ac.uk/Arts/RED/redback.htm [hämtat 31 maj 2013]. and the The Politics of Affect in American Culture, red. Mary Chap 28. Brev till Selma Lagerlöf, Molkom 1928, KB, L1:1.

59 Tidningen som läsning, papper och skräp

Under 1800-talet förändrades tidningarna från boklika tryck saker som samlades och lästes om, till färskvaror som kastades eller användes till något annat när de förlorat i nyhetsvärde.

Av Johan Jarlbrink

Den amerikanska dokumentärserien Hoarders (2009–) matiken” och andra samlarvetenskaper. Det som av- handlar om människor som samlar på saker som de sågs var ”pressofili” – att samla på gamla tidningar. flesta andra betraktar som värdelösa. Att värdesätta det Samlandet på pressens alster var inte bara intressant ”i som är värdelöst framstår i serien som ett sjukdomstill- och för sig sjelf”, det var dessutom lärorikt och att be- stånd. För att hjälpa de drabbade skickar tv-makarna trakta som en ”intellektuell sport”. Den som ägde den räddningsteam bestående av psykologer och renhåll- största privatsamlingen var dr Guilmot i Bryssel med ningsarbetare. Tillsammans ska de få samlarna att inse sina 30 000 tidningar.1 att sakerna de samlar på är utan värde. Det kan handla om matrester, gamla kläder eller föremål som är tra Samla eller kasta? siga. Mycket ofta handlar det om gamla tidningar. Att tidningar har en särställning bland tingen framgår av Hoarders och ”pressofili” illustrerar hur vardagens att dvd-utgåvan av seriens första säsong pryds av just mediebruk och värderingen av ett medium kan föränd- tidningshögar. Gamla tidningar har ungefär samma ras över tid. När tidningar studeras är det vanligen tex- status som matrester: de är helt värdelösa. terna och möjligen bilderna som intresserar. Texter Hur annorlunda var det inte år 1893! Aftonbladet be- och bilder är av betydelse också i denna artikel, men rättade detta år om ”en af de främsta af alla samlingar” ännu viktigare är tidningarnas fysiska form och hur och ett samlarintresse som stod ”oändligt öfver numis- tidningar har hanterats. Tanken är att de fysiska for- 60 merna och hanteringen av tidningar kan säga något lagorna ännu små. Den kraftiga expansionen inträffade om det som annars är så svårt att fånga: historiska i stället under 1800-talets andra hälft. Kring år 1900 läspraktiker. Som den amerikanska litteraturforskaren var den totala tidningsupplagan uppe i över en miljon Leah Price konstaterat är läsning bara ett av de många exemplar; Stockholms-Tidningen, som var störst, gavs ut sätt som tryckta texter har använts på, men genom att i hela hundratusen exemplar.4 Mängden tidningar hade studera hur texter cirkulerat mellan olika användare stor betydelse för hur mediet konsumerades, värdera- och platser kan man synliggöra de sammanhang som des och hanterades, men som framgår nedan påverkade gett dem mening – som läsning, vara, samlarobjekt, även förändringar av format, innehåll och pris. eller som skräp.2 Att samla och kasta är två sätt att hantera vad som Inbundna årgångsnyheter upplevs som ett informationsöverflöd. Klagomålen på att det finns för mycket att läsa tycks vara nästa lika Upplevelsen av ett överflöd och behovet av att skapa gamla som skriften. Som den amerikanska historikern ordning tycks vara närmast tidlöst. Ett särskilt viktigt Ann Blair visat har strategierna för att hantera infor- instrument för att minnas och hålla ordning har varit mationsmassorna i äldre tid ofta resulterat i samlingar, listan. Flera av de äldsta texter som överhuvudtaget förteckningar och sammanfattningar.3 Kanske har vi i finns bevarade utgörs av listor av olika slag.5 Listor har dag kapitulerat inför överflödet och kastar heller än också använts för att förteckna tidningar och tidnings- samlar. Digitalt samlande tar visserligen inte mycket texter, men listorna har samtidigt haft olika betydelse plats, men med ny teknik är det ofta enklare att låta i olika tider. Mängden tidningar, storleken på dem och andra sköta samlandet – jag själv behöver inte äga nå- innehållet i dem förändrade sättet som de hanterades got exemplar så länge det är enkelt att ta del av någon på. Under 1700-talet och första hälften av 1800-talet annans exemplar. bands tidningar ofta in i hela eller halva årgångar. I Nedan kommer jag att skissera tidningarnas för slutet av varje år trycktes ett register för dem som hade ändrade status under 1800-talet, från samlarobjekt till sparat alla nummer. När Post- och Inrikes Tidningar salu- avfall. Tanken är att den fysiska hanteringen av tid- förde sitt register år 1835 påpekades att ”Behofwet och ningarna kan säga något om de värden som mediet har fördelen af ett sådant Register lärer lätteligen inses af tillskrivits. Tidningarnas förändrade status säger också war och en” som önskade ”återfinna något, som warit mycket om läsvanornas förändring; att läsa gamla in- i Tidningen infört”.6 Tidningarnas ideala karriärväg bundna tidningar är något annat än att skumma igenom fanns på så sätt inskriven i registret: de skulle sparas, dagsfärska tidningsnummer vars läsvärde definieras av bindas in och läsas igen. Det enskilda numret fick värde nyhetsvärdet. Den period som här beskrivs utmärktes i relation till registret och som en del av en årgång. Att av en kraftig expansion av den svenska tidningspres- man kunde vara intresserad av det som fanns att läsa i sen. Tidningarna blev fler och större, upplagorna växte. gamla tidningar ansågs självklart. Värdet var också Kring sekelskiftet 1800 gavs många tidningar ut i ett ekonomiskt; tidningarna var dyra, och blotta priset par hundra exemplar, ett fåtal i ett par tusen exemplar. gjorde att man inte kastade bort dem hur som helst. I mitten av 1800-talet kom en del storstadstidningar ut Tidningarnas bevarande och återbruk som läsning för- i omkring tiotusen exemplar, men i landsorten var upp utsatte att man var rädd om varje tidningsnummer och 61 lagrade det i upp till ett år innan man gick till bokbin- Textmassa och pappersmassa daren med sin kompletta samling. Bindningspraktiken Att registren försvann bidrog kanske till upplevelsen av hade flera likheter med den som gällde för böcker. ett informationsöverflöd. Registret höll ordning, sam- Långt fram på 1800-talet var det köparna som fick se lade och kategoriserade. Utan register var det svårt att till att få sina böcker inbundna – de såldes ofta obund- skaffa sig en översikt, allt som fanns var en osorterad na och ohäftade.7 textmassa med tidningarnas datumangivelser som enda I takt med att tidningarnas innehåll, format och läsa riktmärke. Några år efter att dagstidningarnas årsre re förändrades blev synen på bevarandet en annan. Un- gister försvunnit började Tidskrift för hemmet återkom- der 1800-talet fick tidningarna successivt störrefor mat. mande att publicera en ”Minneslista för tidningsläsare” Sekelslutets drakar i storformat var besvärliga att han- där särskilt minnesvärda artiklar i dagspressen listades tera, och inbundna var de svåra att få plats med i bok- med titlar och datum. Bakgrunden var just att gamla hyllorna. Inriktningen mot det korta och dagsfärska tidningsartiklar var så svåra att hitta: innebar dessutom att tidningarna kanske inte var lika intressanta att läsa i efterhand. Äldre tidningar som till Mången har säkerligen erfarit hurusom goda och märk- stor del innehöll längre texter, tidsaktuella snarare än liga uppsatser i tidningarne genomläsas och borttappas dagsaktuella, överlevde dagen och tålde att läsas igen. som nål i höstack. Vill man sedermera efter längre eller Telegrammen på några rader och helsidorna med annon kortare tid återfinna dem, måste digra tidningshögar ser i tidningarna från 1800-talets senare del hade inte genomsökas, ej sällan förgäfves, alltid med tidsspillan samma livslängd, utan de publicerades för den som och besvär.9 ville följa med och hålla sig informerad om det senaste, händelserna och frågorna för dagen. Att sätta samman Jämfört med det stora antalet texter som spreds i tid- register över en årgång tidningsnummer av korta notiser ningarna varje dag var dessa listor emellertid av be- och telegram skulle vara ytterst arbetsamt, och registret gränsad betydelse, för bara ett fåtal artiklar kunde på skulle sannolikt vara utan intresse för många av läsarna. detta sätt räddas ur glömskan. Att tidningarna slopade sina register möttes dock En ytterligare förklaring till att allt färre tidningar även av protester – i varje fall i Finland. I en insändare sparades var att papperskvaliteten förändrades. Det i Helsingfors Morgonblad år 1840 hävdade en läsare att en äldre lumppapperet som tidningar trycktes på fram till tidning som inte var värd att förvaras årgångsvis inte omkring 1870 var dyrbart och mycket hållbart. Än i var värd något alls. När flera tidningar år 1863 bestäm- dag är detta papper i utmärkt skick. I mitten av seklet de sig för att sluta med registren förklarade de att tid- uppfanns tekniken att framställa pappersmassa av ved. ningarnas ökade omfång gjort förteckningen besvärlig Detta papper var betydligt billigare och kunde produ- och att det ändå bara var några få som efterfrågade ceras i stora rullar vilket gjorde att tidningarnas format dem. En kritisk röst invände då ”att nämnde resp. blad, lättare kunde utökas. Till en början blandades trämassa genom att icke utsända register, hafva sjelfa afsagt sig och lump, men särskilt för tidningspapper övergick alla anspråk på att ega ett värde utöfver dagen”.8 Tid- man snart till att nästan enbart använda trämassa.10 ningarna var hädanefter färskvaror, förbrukade som Det var detta billiga papper som gjorde att tidningarna läsning när de förlorat i nyhetsvärde. fick så stor spridning i samtiden men samtidigt har 62 varit svåra att bevara för eftervärlden. Redan 1873 be- i och startades byråer där man kunde prenumerera på skrev Svenska Familj-Journalen tekniken och påpekade tidningsklipp. då ”att på sednaste tiden råämnet för papperet i våra Värdet av att samla tidningsklipp beskrevs bland an- större tidningar nästan uteslutande består af trämassa, nat i tidningen Kalmar år 1891. Också den mest kritiska och det är en allmänt känd sak, att det samma är så läsare kunde i sin tidning finna artiklar som var ”wärda skört, att det knappt kan handteras”.11 I Svensk Kemisk att bevaras och läsas om igen”, hette det. Om läsaren Tidskrift gjordes liknande iakttagelser 1909, och här samlade och ordnade dessa texter i klippböcker ”skulle noterades även att de ”flesta nutida tidningar torde väl han efter några år ha en rikhaltig encyklopedi, utför också om en hundra år knappast tåla handtering”.12 ligare och nyttigare än allt hvad som förekommer i Innehållet i tidningarna gjorde alltså att de inte var lika bokform”.13 Tidningen som tidigare betraktats som intressanta att läsa i efterhand, formaten att de var be- mindervärdig i förhållande till boken kunde nu få svärliga att förvara, och papperet att de nästan inte gick högre värde än boken, men under förutsättning att att bevara. Sekelskiftets tidningar var i flera avseenden man klippte bort och klippte ut och satte in texterna ämnade för nuet. mellan hårda pärmar. I en av de vanligaste klippböcker Att samlandet på dagstidningar var på utdöende na, boktryckare Wilhelmssons registrator ”För Tid- framgår av att det faktiskt återkom i slutet av 1800- ningsurklipp”, fanns förtryckta sidor där klippens talet, men nu som en fritidssysselsättning utöver det rubriker och ämnen kunde förtecknas alfabetiskt, på vanliga. Det var när tidningssamlandet omvandlats från samma sätt som i de äldre årgångsregistren. Skillnaden rutin till intellektuell sport som Aftonbladet lanserade var att klippboken innehöll ett urval som såg olika ut benämningen ”pressofili”. Tidningarna tillskrevs stort beroende på vem som hållit i saxen. värde för sin förmåga att ge inblick i gångna tiders kul- Samlandet av läsefrukter var en retorisk tradition med turliv, men samlandet beskrevs närmast som en veten- rötterna i antiken. Från början skrev man ner argument skap. Att tidningar sparades för eftervärlden hörde inte och retoriska formuleringar som kunde komma till an- längre till det normala. vändning när man själv skulle hålla tal och argumentera för något. Under århundradenas lopp förändrades samlingarnas innehåll och funktioner. Vetenskapsmän Urklippta informationsbitar antecknade referenser till vetenskapliga verk, präster Samtidigt som tidningarna blev alltmer besvärliga att noterade passager att använda i predikningar, och van- bevara i sin helhet växte intresset för att spara enskilda liga läsare kunde skriva av särskilt minnesvärda dikter texter och bilder. Mycket av innehållet i tidningarna eller visdomsord. Den skotske historikern David Allan, förlorade i betydelse efter någon dag, men det fanns som undersökt så kallade commonplace books från 1700- också sådant som hade längre livslängd. För att hantera talets England, menar att det minskade antalet hand- detta problem började många läsare kring sekelskiftet skrivna samlingar under 1800-talet kan förklaras av att 1900 att klippa ut de delar av tidningarna som de ville citeringsvänliga dramer och dikter då trängdes undan bevara. Enskilda läsare hade klippt i sina tidningar re- av romaner som inte innehöll lika många kortfattade dan tidigare, men nu blev klippandet mer formaliserat visdomsord som var lätta att skriva av.14 Den ökade genom att det trycktes särskilda böcker att samla klipp spridningen av tidningar bör emellertid ha inneburit 63 för mediet som bevarandet av hela tidningsårgångar var ett uttryck för. Enskilda texter sparades för efter- världen, men alla de andra klipptes bort och glömdes. Att det mesta som publicerades var ämnat att glömmas bort understryks av att enskilda annonsörer försökte hålla sig kvar i minnet genom desperata utrop: ”Klipp ur annonsen!”16 Den som formulerade sig på detta vis visste att tidningstexterna kunde gå två öden till mötes: antingen klippas och bevaras, eller kastas och gå för lorade. De som klippte och samlade tidningstexter kunde vara enskilda personer eller anställda inom myndig heter och företag eller på de klippbyråer som startade kring sekelskiftet. År 1898 grundades Sveriges första byrå för tidningsklipp, Argus, med namn efter den ständigt vakande jätten med hundra ögon. Prenume- ranter kunde genom byrån få alla tidningsklipp som handlade om specifika personer, ämnen eller händel- ser. Alla prenumererade inte för att samla och bevara, utan det kunde lika gärna gälla att bevaka och följa med i vad som skrevs. En notis i Stockholms Dagblad be- rättade vad det kunde handla om:

En industriman blir derigenom à jour med alla nyare före ”REGISTRATOR FÖR TIDNINGSURKLIPP”, ANNONS 1902 teelser på hans område, en konstvän samlar pressens utta landen om hans prestationer, en skriftställare får recen sionerna öfver sina arbeten, en affärsman låter tillsända en större förändring, för textsamlandet i sig minskade sig reklamer och uppsatser af ekonomiskt innehåll o.s.v.17 inte alls. Tidningarnas korta texter passade mycket bra att placera i den egna samlingen, men de klipptes ut I arkiv runt om i landet finns i dag spåren av de sam- snarare än skrevs av. Samlingarna levde alltså vidare, lingar som började byggas upp för över etthundra år men i en ny form. I Amerika var klippsamlandet när- sedan. Flitiga samlare var bland annat Utrikesdepar mast en folkrörelse och det publicerades mängder med tementet, statliga organ som Folkhushållningskom- anvisningar om rätta sättet att ordna sin scrapbook.15 missionen och organisationer som Sigtunastiftelsen.18 Samlandet på tidningsklipp var ett tecken på att man Bland enskilda storsamlare utmärkte sig överste Wil- satte värde på texterna, samtidigt som det antyder att helm Ridderstad som under rysk-japanska kriget sam- tidningen i sig hade tappat i värde. När man började lade 36 000 spalter tidningstext, inbundna i trettio sätta saxen i tidningen hade man förlorat den respekt tjocka band.19 64 Information som handelsvara nen. I bevarade tidningsårgångar gick enskilda texter Kring sekelskiftet 1900 fanns tidningar överallt, de var bara att hitta med hjälp av register, men sådana hade vardagsvaror som alla hade tillgång till. Unika var de man alltså slutat med. Om en text inte gick att hitta var minst av allt, producerade i tiotusentals identiska ex- det i någon mening detsamma som att den inte exis emplar. Men om Wilhelm Ridderstads två hyllmeter terade. En välordnad klippsamling däremot räddade läderband hette det ändå att innehållet var ”verkligen texterna både från att kastas och från att begravas osor- unikt”.20 För den vanlige tidningsläsaren stillade tid- terade bland miljontals andra texter i bibliotekens ningen kanske nyfikenheten för stunden, utklippta fick depåer. texterna helt andra egenskaper och längre livslängd. Tidningen för dagen kunde få evigt liv i klippsam- Med samlarnas hjälp blev texterna delar av nya samlingarna, men i reducerad och förädlad form. Den som manhang. För enskilda personer kunde de bli privata höll i saxen fungerade som minnets grindvakt som av- minnen, hos företag och myndigheter blev de bitar i de gjorde vad som var värt att sparas och vad som var utan informationspussel som lades för att kartlägga mark- värde. I flera arkiv har man reproducerat en texthierar- nader och opinioner, i minnesinstitutionernas arkiv ki där högstatusgenrer som ledare och kulturartiklar blev de historiska vittnesmål och för klippbyråerna prioriterats. I efterhand kan det visa sig att det man varor att tjäna pengar på. Ett tecken på vad för slags skulle ha haft störst nytta av, det har man klippt bort.23 informationssamhälle man levde i var att man betalade De flesta tidningstexter kring sekelskiftet 1900 skrevs för att sålla bort skräpinformationen till förmån för för stunden, de var inte tänkta att överleva dagen. Ge- den verkligt värdefulla och användbara. Svenska Tele- nom att spara enskilda texter ingrep klipparna i tid- grambyråns klippavdelning marknadsförde sig genom ningarnas förväntade livscykel. I klippböcker och arkiv att erbjuda ”allsidig belysning” av tidens frågor, ”utan mappar fick texterna betydelse inte som delar av tid- tidsspillan och besvär”.21 Information blev en handels- ningar utan som delar av samlingar. Nyhetsvärdet som vara, och människor som ville ha viktiga och nyttiga en gång motiverade publiceringen ersattes med tiden upplysningar betalade för att låta någon annan göra av samlarvärdet eller ett historiskt källvärde. urvalet. Om påven, Bismarck och kejsar Wilhelm hette det att de inte hade tid att läsa tidningar, bara tidnings- Återanvändning och förvaring klipp. För att hålla påven informerad, rapporterade en tidning, går man ”till väga på samma sätt som med En del texter klipptes och bevarades, men de flesta suveräner eller strängt upptagna politiker: man gör glömdes bort med de tidningar de tryckts i. Tidningen tidningsurklipp”.22 kunde emellertid leva vidare också på andra sätt, inte Det som produceras i massupplaga och säljs för en som läsning, men som papper. För sekelskiftets läsare billig peng handskas man gärna vårdslöst med. Efter en var mediets materialitet mycket påtaglig. I annonsen tid finns inte många exemplar kvar. De nummer som för den nystartade tidningen Dagstelegrafen påtalades överlevt framstår plötsligt som rariteter. I klippsam- pappersvärdet redan i reklamtexten. Prenumeranterna lingarna bevarades bara delar av tidningarna, men betalade ett ”[o]erhördt billigt pris”: ”Ensamt tidning- därigenom tillkom i stället andra värden. Tidningarna ens papper som makulatur är af högre värde”.24 Andra i sig själva innehöll en mångfald olika texter och äm- tidningar använde en annan retorik, men lockade också 65 med låga priser. En del av dem kostade bara tre till fyra finns hemvävda tidningshållare att hänga på väggen, kronor att prenumerera på – per år. De billiga tidning- tidningsställ i järn, tidningshyllor i trä och tidnings- arna kring sekelskiftet 1900 blev kända just som såda- korgar av rotting, daterade från 1880-talet och därefter. na, ”billighetstidningar”.25 Några av dem är dockskåpsmöbler på ett par centime- Det låga priset bidrog till tidningarnas spridning, ter.29 I förvaringsmöblerna lades tidningar som lästs men knappast till att man bevarade dem. Som mass- men som kunde läsas igen, använda men inte förbru- producerad och billig färskvara utgjorde tidningen sna- kade, avsides placerade men ändå tillgängliga. rast det ideala skräpet. Den amerikanska historikern Till skillnad från flertalet datorer undanställda i för- och skräpforskaren Susan Strasser menar att skräp är rådsutrymmen fick de mellanlagrade tidningarna ofta något som hör 1900-talet till. Äldre samhällen prägla- nya användningsområden redan efter en kort tid. Läs- des ofta av brist, och där tog man till vara och återan- värdet ersattes därmed av pappersvärdet. Detta kunde vände föremålen. Matrester från gårdagen stoppades i innebära en ytterligare förflyttning, från salongen eller grytan på nytt dagen därpå. Ben, metaller och glas köp- läsrummet till köket, och från mannens domäner till tes upp av samlare som sålde vidare till fabriker. Gam- kvinnans. Bland de föreställda tidningsläsarna, på bild la utslitna textilier blev till lump som blev till papper. och i skönlitteratur exempelvis, tenderade männen att Till sparsamheten bidrog även att många föremål var dominera, men som pappersprodukt användes tid- hand- och hemgjorda och användarna hade känslomäs- ningen framför allt i det hemarbete som kvinnorna siga band till dem; masstillverkade produkter var lät�- ansvarade för.30 Anvisningarna om hur man tillvaratog tare att kasta, och en del av dem till och med gjorda för gamla tidningar publicerades vanligtvis i hushållsspal- att kasseras långt innan de förbrukats.26 Att människor terna skrivna för kvinnor. Också som pappersartikel ändå tog hand om och återanvände de tidningar som kunde tidningen lagras i väntan på användning. Vik- snällpressarna sprutat ut i massupplaga tyder på att de tigt var bland annat att de hölls rena: ”Först och främst i någon mening fortfarande levde kvar i det förindu- bör man förvara tidningarna på ett dammfritt ställe”, striella samhället. Tidningar fanns i överflöd, men lä- skrev Bonniers månadshäften år 1913.31 sarnas vanor var ännu präglade av en bristkultur. När förläggaren Smiths marknadsföringsmetoder Föremål som förbrukats förflyttas vanligen i rum- skildrades i August Strindbergs Röda rummet (1879) be- met, från synliga utrymmen till mer dolda, eller från skrevs vilken stor spridning en annons kunde få. Be- insidan av huset till utsidan.27 Föremålen kan också skrivningen synliggjorde samtidigt flera av tidnings lagras på olika mellanstationer. Den kanadensiske kom papperets användningsområden. Annonsen för den munikationsforskaren Jonathan Sterne har exempelvis debuterande författaren letade sig in i alla möjliga sam- noterat att gamla datorer, fungerande men föråldrade, manhang: ”det fanns icke något av livets förhållanden gärna ställs undan i garderober eller källare. Man har under vilket de icke träffat på detta namn på en bit ingen användning för dem, men vill heller inte göra sig tryckt papper; fruarne fingo det i matkorgen om lörda- av med dem.28 För lästa tidningar kunde möbler för garne, pigorna buro hem det från hökarboden, dräng- tidningsförvaring fungera som en liknande mellansta- arne sopade upp det från gatan och herrarne buro det i tion. I Nordiska museets samlingar finns flera varianter nattrocksfickan” – i nattrocksfickan bars det papper bevarade från decennierna kring sekelskiftet 1900. Här som användes på avträdet.32 Exemplet illustrerar pap- 66 persbrukets vardagliga karaktär och hur tidningsbla- den kunde sättas i rörelse. Många tidningar återanvändes emellertid direkt i det egna hushållet, exempelvis som skydd av olika slag. När man skalade grönsaker kunde några lager tidningar läggas på köksbordet för att hålla bordsskivan ren, och högst upp ovanpå skåpen kunde tidningar bredas ut för att samla upp damm. Yllestrumpor, hattar och mössor kunde beströs med kamfer och peppar samt svepas in i tidningspapper för att hålla malen borta. Viktigt var då att tidningarna var relativt nya: ” ju färs- kare trycksvärtan är, ju bättre, ty det är just lukten av denna, som malen sky”.33 När tidningarna brukades i dessa sammanhang tillskrevs de delvis andra producenter. Läsarens tidning producerades av redaktörer och skribenter, husmoderns av pappersbruk och tryckeri. Återbruket av tidningspapper tycks ha pendlat mellan att ses som nyttig sparsamhet och problematiskt fattigdomsbevis. I Skånska Dagbladets söndagsbilaga ”Hemmet” år 1905 kunde man visserligen läsa att det för husmodern gällde att ”vara sparsam i det minsta, att icke anse något så värdelöst att det ej i någon form kan komma till användning”.34 Men i samma årgång kunde man även läsa ett humoristiskt stycke där en Beroendeframkallande tidningsläsning. Dagens Nyheter 18/9 1910 krönikör gjorde sig lustig över detta sparsamhetsnit. Att lägga gamla tidningar under mattorna mot golv- drag och att klä in skafferihyllorna med dem liknades Tidningspapper kunde användas i de mest skiftande vid att göra korv på gamla galoscher.35 Också tidnings- sammanhang, men helst i de mer undanskymda regio- tapeter kunde betraktas på detta sätt. Under andra nerna – i koklådan, på avträdet, högst upp på skåpen, hälften av 1800-talet och i början av 1900-talet klistra- inne i garderoberna. Att klä hemmet i gamla tidnings- des tidningspapper ofta upp på väggarna som ett första sidor var att visa upp för mycket. Kanske var det också isolerande och utjämnande lager på vilka de riktiga att ge de återanvända tidningarna för stor plats. När tapeterna kunde fästas. De som inte hade råd med rik- tidningen användes för andra syften än läsning var det tiga tapeter fick nöja sig med bara tidningspapper.36 De i regel som ett föremål att förbruka och sedan kasta tidningsklädda väggarna kunde därmed ses som ett bort eller elda upp. På avträdet användes och kastades tecken på att hemmet var fattigt, rentav osunt, och att papperet i samma handrörelse, använd i köket kastades livsföringen var oordnad.37 tidningen tillsammans med de potatisskal den skulle 67 samla upp. Uppklistrade synliga på väggen sparades säkert är att forskningen ännu inte har lyckats upp- tidningarna lite för länge. Tidningspapperets ideala täcka den”, konstaterade Skånska Dagbladets krönikör slutdestination tycks trots allt ha varit kaminen eller ironiskt 1905.39 Helt säkert fanns alltså en gräns, i varje sophinken.38 ”Det är mycket möjligt att det fins [sic] en fall för vissa. gräns för gamla tidningars användbarhet, men helt

1. ”Pressofili”, Aftonbladet 5 mars 1893. 14. David Allan, Commonplace Books and Reading in Georgian 2. Leah Price, ”From The History of the Book to a ’History of England, Cambridge & New York: Cambridge University the Book’”, Representations vol. 108, 2009, s. 120. Press, 2010, s. 259–263. Med commonplace books avses vanligen 3. Ann Blair, Too Much To Know. Managing Scholarly Informa anteckningsböcker som samlar läsefrukter i form av citat eller tion before the Modern Age, New Haven & London: Yale Uni- referenser. versity Press, 2010, kap. 1. 15. Ellen Gruber Garvey, ”Scissorizing and Scrapbooks: 4. För en översikt över upplageutvecklingen, se Claes-Göran Nineteenth-Century Reading, Remaking, and Recirculating”, Holmberg, Ingemar Oscarsson & Per Rydén, En svensk presshis i New Media, 1740–1915, red. Lisa Gitelman & Geoffrey B. Pin- toria, Stockholm: Esselte, 1983, s. 126. gree, Cambridge & London: MIT Press, 2003. 5. Blair 2010, s. 11–14. 16. ”Klipp ur annonsen!”, Dagens Nyheter 30 april 1910. 6. ”Prenumerationsanmälan”, Post- och Inrikes Tidningar 21 17. ”En byrå för tidningsurklipp, benämnd Argus”, Stock februari 1835. holms Dagblad 13 december 1898. 7. Kristina Lundblad, Om betydelsen av böckers utseende. Det 18. Johan Jarlbrink, ”Historien i tidningsklipp – tidnings- svenska förlagsbandets framväxt och etablering under perioden 1840– klipp i historien”, Historisk Tidskrift nr 3, 2010 (a). 1914 med särskild hänsyn till dekorerade klotband: en studie av bok 19. ”Ett unikum”, Östgöta-Posten 19 januari 1906. bandens formgivning, teknik och relation till frågor om modernitet 20. Ibid. och materiell kultur, Malmö: Rámus, 2010, s. 49. 21. ”Hvad säga tidningarne?”, Svenska Morgonbladet 6 juli 8. Clas Zilliacus, ”Bladet och dess bläddrare. En umgänges- 1910. historisk skiss”, i Presshistoriska och andra studier tillägnade Tor 22. ”Hvad påven läser”, Nya Pressen 13 december 1907; ”Kej- sten Steinby, red. Patrick Bruun & Olof Mustelin, Helsingfors: sar Wilhelm är en ifrig tidningsläsare”, Finland 21 maj 1890; Svenska litteratursällskapet i Finland, 1983, s. 240f. ”Bismarck och hans tidning”, Hufvudstadsbladet 14 januari 9. ”Minneslista för tidningsläsare”, i Tidskrift för hemmet nr 1894. 4, 1876, s. 272. 23. Jarlbrink 2010 (a). 10. Jan-Erik Levlin, ”Den industriella papperstillverkning- 24. Annons i Wermlands Läns Tidning 11 december 1875. ens historia”, i Ingen dag utan papper. Om papper och dess roll som 25. Birgit Petersson, ”Tidningar som industri och parti”, i kulturbärare , red. Esko Häkli, Helsingfors & Stockholm: Sö- Den svenska pressens historia, del II, red. Karl Erik Gustafsson & derströms & Atlantis, 2008, s. 62–71. Per Rydén, Stockholm: Ekerlids, 2001, s. 302–308. 11. Knut Tersmeden, ”Tumba pappersbruk”, Svenska Familj- 26. Susan Strasser, Waste and Want. A Social History of Trash, Journalen nr 9, 1873, s. 274. New York: Metropolitan Books, 1999, s. 12–16. 12. Torsten Edlund, ”Om pappers egenskaper och samman- 27. Ibid., s. 6f. sättning”, Svensk Kemisk Tidskrift nr 4, 1909, s. 71. 28. Jonathan Sterne, ”Out with the Trash. On the Future of 13. ”Klipp”, Kalmar 2 december 1891. New Media”, i Residual Media, red. Charles R. Acland, Min- 68 neapolis & London: University of Minnesota Press, 2007, s. 35. Purre, ”Hushållning i hushållet”, Skånska Dagbladets sön- 25. dagsbilaga ”Hemmet” nr 42, 1905. 29. Se Nordiska Museets samling, exempelvis inventarie 36. Ingela Broström & Elisabet Stavenow-Hidemark, Tapet nummer NM.0107945, NM.0122003, NM.0145561A, NM. boken. Papperstapeten i Sverige, Stockholm: Byggförlaget, 2004, s. 0193191A-c och NM.0197785. 273. 30. Johan Jarlbrink, ”Lässcener. Publik och medier på kafé 37. Se t.ex. beskrivningen av Per Jönssons hem, ”det såg som och sockenbibliotek”, i 1800-talets mediesystem, red. Jonas Har- fähus ut”, i ”Per Jönssons julafton förr och nu”, i Föreläsnings vard & Patrik Lundell, Stockholm: Kungl. biblioteket, 2010 (b). magasinet. Tidskrift för nykterhetsupplysning, 1900, s. 18. 31. Susy, ”Tag vara på gamla tidningar”, Bonniers månadshäf 38. Modern pappersåtervinning är en något senare förete- ten 1913, s. 780. else, se Irma Löfström, ”Från returpapper till nytt papper”, i 32. August Strindberg, Röda rummet. Skildringar ur artist- och Ingen dag utan papper. Om papper och dess roll som kulturbärare , författarlivet, Stockholm: Norstedts, 1981 [1879], s. 58. red. Esko Häkli, Helsingfors & Stockholm: Söderströms & 33. Susy 1913. Atlantis, 2008, s. 124f. 34. Olga, ”Sparsamhet”, Skånska Dagbladets söndagsbilaga 39. Purre 1905. ”Hemmet” nr 52, 1905.

69 Uppmärksamhetens avledningar

Filmen och den tekniska ljudinspelningen förändrade både litteraturen och läsandet under 1900-talet. Den djupt försjunkne läsaren utsattes för distraktioner som förebådade dagens digitala läsning.

Av Jesper Olsson

”Man kan prata med dem.” Tvååringens beskrivning guel konstaterar, när han sammanfattar tankegångarna av de svarta tecken som ömsom tycks dansa fram över hos den egyptiske filosofen al-Hasan ibn Al-Haytham ett vitt golv, ömsom står blick stilla, i givakt, på stramt (Alhazen) från 1000-talet: anlagda rader, är på en gång handfast och tvetydig, sak- ligt relevant och hallucinatorisk. Detta är en dubbelhet alla dessa element som var nödvändiga för att man skul- som hemsöker det rum som är läsningens. Å ena sidan le kunna läsa gav läsandet en häpnadsväckande kom- tar denna sammansatta akt gestalt i förhållande till plexitet, som krävde hundra olika färdigheter för att det skulle kunna genomföras med framgång. Och inte bara konkreta objekt, ontologiskt skarpskurna artefakter, dessa färdigheter utan även tiden, platsen och tavlan, vilka under lång tid företrädesvis urskildes som böcker. pergamentrullen, sidan eller skärmen som handlingen Å andra sidan aktiverar läsandet en rad psykofysiska utförs på inverkar på läsandet […].1 mekanismer som inbegriper såväl seende och dechiffrering av tecken som ett avlyssnande av röster – meka- Samtidigt har en modern version av läsandet och läsa- nismer som dessutom tenderar att lösa upp och för- ren tenderat att skala bort vissa av dessa aspekter. I och vandla, om inte förtrolla, den fysiska miljö som omger med att det tysta och solitära läsandet etablerades som skriftobjektet och den läsande kroppen. en naturaliserad modell för hur människor interagerar Att läsningen rymmer en sådan mångsidighet upp- med skrift, kom de kroppsliga och materiella villkoren märksammades tidigt i historien. Som Alberto Man- ofta att tonas ned. Läsningen blev en relation mellan 70 förandligade grafiska tecken och ett fantasiliv, vilka I det följande vill jag göra några nedslag i den littera- möttes och umgicks i en romantiskt färgad eter. Typisk tur- och mediehistoria som kom att förskjuta läsning- är i sammanhanget Hegels ambition att transponera ens former och villkor under 1900-talet. I synnerhet det skrivna ordets materiella form och substans till det vill jag uppsöka det spänningsfält som uppstod mellan flyktiga talet och, i nästa led, till en immateriell inre begrepp och egenskaper som å ena sidan uppmärksam- rymd, där ordens mening kan verka fritt, utan fysiska het, koncentration, absorption, och å andra sidan dist- bojor. Med den tyske litteraturhistorikern Erich Schöns raktion, ytlighet och mer skingrade former av recep- ord kan man tala om en ”förlust av sinnlighet”, om en tion, som till exempel filmmediet tycktes befordra. Och glömska av läsandets kroppar, vilka potentiellt utgjor- jag vill teckna dessa förskjutningar inom den ram som de lika många störningsmoment i en hermeneutiskt redan Al-Haytham drog upp, vilken snarare än att för- ideal värld där två tankeliv skulle smälta samman.2 knippa läsandet med en förlust av sinnlighet, betonade Men denna romantiska och postromantiska bild har även dess ofrånkomliga kroppsliga och fysiska dimen- i längden, bland annat på grund av historiska föränd- sioner. ringar, blivit svår att upprätthålla. Inte minst har den komplicerats av litteraturen själv. Särskilt betydelsefullt Filmen här är det transformativa tryck som kom att utövas på skrivkonsten, boken och läsandet av de medieteknolo- År 1926 publicerar den tyske kultur- och filmteoreti- gier som bröt fram och omvandlade kulturens landskap kern Siegfried Kracauer sin lilla essä ”Förströelsekult” kring 1900 – fotografiet, filmen, den tekniska ljudinspel i Frankfurter Zeitung. Essän ägnas åt de nya filmpalatsen ningen, för att kort beskriva en sammansatt process. i Berlin, och riktar inte minst in sig på att analysera Den modernistiska och avantgardistiska litteraturen ytans och förströelsens funktioner för det nya mediet. som bröt fram vid samma tid svarade med att betona För Kracauer står dessa aspekter hos filmen i relation det litterära mediets materiella villkor, liksom de mate till den urbana masskultur som 1900-talet har fört med riella omständigheter som omgav läsningen. På nytt sig. Den filmiska ytans mångfald av intryck står i direkt kom kroppar, ting och rum, liksom hos Al-Haytham, förbindelse med den samhälleliga erfarenhet som här- att beaktas. Som det vackert formuleras, långt senare, i med har tagit form: Georges Perecs utkast till en läsandets socio-fysiologi: Här, i det rent ytliga, kommer publiken sig själv till mötes, den uppsplittrade räckan av storartade sinnesin- Att läsa är inte bara att läsa en text, att dechiffrera teck- tryck bringar den egna verkligheten i dagen. Om denna en, att vandra av och an längs raderna, färdas genom en verklighet förblev dold skulle publiken inte kunna gripa innebörd; det rör sig inte bara om en abstrakt gemen- sig an och förändra den – att den uppenbaras i förströel- skap mellan författare och läsare, ett mystiskt bröllop sen har en moralisk betydelse.4 mellan Idén och Örat. Nej, det är samtidigt ljudet från tunnelbanan eller en krängande järnvägsvagn, eller so- lens hetta på en strand och skriken från barn som leker Den politiska potential som Kracauer fann hos filmen, lite längre bort, eller förnimmelsen av varmt vatten i i detta avseende, skulle emellertid svikas av de cinema- badkaret, eller väntan på sömnen…3 tiska föreställningar som iscensattes på Berlins film palats, där den splittrade ytan skulle döljas av en falsk 71 helhet. Kracauers uppmärksammande av förströelsen var nu inte något helt nytt i historien; också under och distraktionen som nya receptionsmodi för este andra epoker har till exempel litteraturen framkallat tiska uttryck var dock betydelse- och framtidsdigra. De kroppsligt orienterade läsningar. Den amerikanska svarade mot former och metoder som under de när- litteraturforskaren Mary Carruthers undersökningar mast föregående decennierna hade utprövats inom en av den medeltida läsningen av bibliska texter visar ex- avantgardistisk litteratur, konst och musik, och som empelvis en koppling mellan skriftens materialitet och vidare skulle komma att studeras av andra kritiker och ett fysiologiskt baserat mottagande, där det skrivna teoretiker inom ramen för den medieekologi som det genererar en kroppslig erfarenhet av till exempel smär- nya seklet förde med sig. ta, vilket också tecknar ett minnets spår i subjektet.7 Det mest berömda exemplet blev antagligen Walter Likväl kom denna avantgardistiska estetik att fram- Benjamins sedermera välciterade essä ”Konstverket i kalla något nytt mot bakgrund av den romantiska läs- reproduktionsåldern” tiotalet år senare. Där kom de akt som tidigare har skisserats: ”anlogo bung/blago nya tekniska villkoren för produktionen av konst, eller bung/blago bung/bosso fataka”. Dadaistisk ”ordsallad” med Benjamins vid denna tid marxistiska terminologi: (Benjamin) – här i form av Hugo Balls dikt ”Karawa- förändringarna i underbyggnaden, att sätta ”ett antal ne” framförd på en scen inför en konsternerad publik traditionella begrepp – som skaparkraft och genialitet, på Cabaret Voltaire – tycks immun mot en hermeneu- evighetsvärde och hemlighet – ur spel”.5 Också för tiskt grundad, fördjupande läsning, där språkets mate- Benjamin skulle en ny medieteknologi som filmen rialitet restlöst omvandlas till immateriell mening. I uppmuntra och kanske till och med nödvändiggöra nya stället krävs en öppenhet mot de sinnliga effekter som former av reception, som vette mot en skingring av skapas, och möjligen ett visst mått av distraktion. Kan- uppmärksamheten: en transformation som alltså kun- ske är det till och med så att den mest givande miljön de iakttas även inom andra konstyttringar. Inte minst för ett mottagande är en social rymd, där flera subjekt betonar Benjamin i detta sammanhang dadaismens möts och konfronteras med varandra? Huruvida denna radikala interventioner i den borgerliga kulturen och förskjutning i receptionsformen ska fattas som en direkt konsten: ”Det är omöjligt att inför en bild av Arp eller effekt av den nya mediala omgivning där litteraturen en dikt av Stramm ge sig tid att samla sig och ta ställ- befann sig vid denna tid är en öppen fråga. Till exem- ning som inför en bild av Derain eller en dikt av Rilke”, pel har den tyske litteratur- och medieforskaren Fried skriver Benjamin. ”Som ett alternativ till försjunken- rich Kittler understrukit de nya medieteknologiernas heten, som under borgerlighetens urartning har blivit helt avgörande betydelse för uppkomsten av en moder- till en övning i asocialt förhållningssätt, uppträder dist- nistisk/avantgardistisk poetik.8 Men utan tvivel måste raktionen som socialt förhållningssätt.”6 filmens, liksom ljudinspelningens, uppkomst tas i be- Liksom i filmen kom en avantgardistisk estetik att aktande om man vill förstå en litteratur som exploa locka fram ett mottagande där distraktion, oväntade terar såväl skriftens som läsningens materiella och sinnesretningar och kroppsligt engagemang utgjorde kroppsliga inramningar, och som föreställer sig en an- lika väsentliga inslag som mental koncentration inför nan läsare än den som glömmer bort sin egen socio- och försjunkenhet i ett estetiskt objekt, vare sig detta fysiologiska lokalisering och närvaro inför de omsider var en dikt eller en målning eller ett stycke musik. Detta avmaterialiserade bokstäverna i en bok. 72 Ut ur boken mer aktiv och formskapande läsare i kontrast till den De medieteknologiska förvecklingar som hemsökte det försjunkna läsare som ”konsumerar” företrädesvis ro- tidiga 1900-talet kom alltså att påverka de estetiska maner. Om än outtalat, är också denna läsare starkt praktikerna, inte minst litteraturen. Detta nödvändig- kopplad till en neoavantgardistisk poetik som tar form gjorde också ankomsten och analysen av en annan under 1960-talet.9 publik eller mottagare. För Walter Benjamin var emel- Det tydligaste symtomet på denna förskjutning låter lertid denna mottagare något mer än blott en förströdd sig urskiljas i poesin, i den mer experimentella poesin. konsument av illusoriska bländverk, såsom dessa proji- En sådan generell beteckning pekar i flera riktningar, cerades på en vit duk i mörk biosalong. Enligt honom men här vill jag främst närma mig den poetiska aktivi- fanns här en kritisk potential: en aktiv åskådare som tet som mindre uppfattar dikten som ett uttryck för ett optimalt förmådde ta steget från kulturkonsument till subjekt och mer närmar sig språket som ett material kulturproducent, och vars frö såddes i till exempel dada eller en materiell process, vilken kan utsättas för in- ismens dikter eller i den sovjetiska filmens montage. grepp och manipulativa operationer. Ett exempel är de Under efterkrigstiden skulle frukterna av denna cut up-texter som William S. Burroughs utvecklade från mediala och estetiska transformation delvis skördas. 1959 och framåt, vilka föll tillbaka på en collagets och Ljud- och videobandspelare blev snart tillgängliga för montagets tradition inom bildkonst och film. Ett an- gemene man, och litteraturen skulle än en gång kom- nat utgörs av den globala strömning av konkret poesi ma att utforska alternativa former och modeller för som tar form under 1950- och 60-talen. I bägge dessa skrivande och läsande inom ramen för en neoavant fall skapas en annorlunda textrymd, där det skrivna gardistisk estetik. I den berättande prosan, exempelvis, inte fullt ut kan återföras på en talande, tänkande och kompletterades det narrativa flödet med mer eller kännande individ, utan kräver ett annat slags reflek- mindre slumpmässigt monterade textbitar, tabeller, tion kring vad som framförs på papperet. Dessutom är listor och flödesscheman. Poesin kom att vidga sitt detta en poesi som gärna överger just papperet som mediala och textuella territorium mot den mångfor- litteraturens privilegierade medium och söker andra miga bilden, transkription av ljud och utomalfabetiska mediala kanaler och miljöer. teckensystem. Utan tvekan krävde detta en annan typ Följaktligen: den som år 1964 fick Bengt Emil John- av läsning – och en annan typ av läsare – vars konturer sons nya diktsamling Essäer om Bror Barsk och andra dik än så länge var ganska diffusa, men som var tvungen att ter i sin hand, torde snabbt ha insett att den läsart som uppvisa ett mått av uppfinningsrikedom och en för- den moderna lyriken under två hundra år hade upp- måga till interaktion med det skrivna. Den försjunkna, muntrat till framstod som otillräcklig i sammanhanget. självförglömmande och kroppslösa läsningen under Här krävdes något mer än ett inkännande införlivande minerades av sådana litterära ansatser. av meningar och metaforer, vilka mer eller mindre full- Det är ingen tillfällighet att det är vid denna tid som ständigt lät sig översättas enligt en litterär konvention; Roland Barthes proklamerar den skrivande läsarens här krävdes ett engagemang där seende och lyssnande födelse, vilken sker på bekostnad av ”författarens död”, och motoriska, manuella operationer utgjorde väsent- som det heter i hans berömda essä med samma namn: liga delar av en genomgripande kroppslig läsakt. För den första i en serie texter, där Barthes frammanar en att tillgodogöra sig dikterna i hela deras vidd var läsa- 73 LÄSNINGEN UTMANAS I MODERN DIKT ren tvungen att ge sig in i texterna som i ett öppet land- fortfarande var verksam inom dess pärmar. Men det skap av tecken, där man själv valde vilken väg man slags ”öppna”, hoppande och i en viss mening interak- skulle vandra, där man kunde ta omvägar och genvä- tiva läsande som dikterna befordrade erinrar i dag om gar, där man tvingades hoppa mellan bokstavstuvor, de strövtåg som den digitala texten tycks ha gjort till korsa ordflöden och till och med vrida och vända på ett av sina kännetecken. Att det fysiska arbete som själva boken, inte bara för att läsa de alfabetiska ar läsaren av Johnsons dikter måste utföra liknar den ”er- rangemangen, utan också för att synliggöra de sugges- godiska” läsning som enligt den norske litteratur- och tiva bildformationerna – moln, skyar, svärmar – vilka spelforskaren Espen Aarseth karaktäriserar cybertexter var en avgörande del av dikten. är inte heller någon tillfällighet.10 Dikterna influerades Johnsons poesi pekade med bildkonstens eller bil- inte bara av en neoavantgardistisk estetik, i detta fall dens hjälp ut en väg ut ur boken samtidigt som den företrädd av i första hand John Cage, utan också av den 74 mediehistoriska tröskel, inkarnerad av ny ljudteknologi ningar av material från språkets och röstens utkanter: och datorer, som återfanns vid dörren ut ur boktryck- andetag, suckar, stön, harklingar och liknande, vilket ets värld.11 han sedan bearbetade tekniskt med bandspelarens Den dörren stod även öppen för andra litterära för- hjälp.13 Härmed uppstod en ”poesi” som kom läsaren sök att omkonfigurera skrivandet och läsandet, så som till mötes från en scen, på en skiva eller ett ljudband, det traditionellt hade uppfattats. Poesin vände sig inte och som påkallade en annan form av mottagande än bara mot bilden och bildkonsten – och filmen, genom alfabetiskt baserade, litteraturhistoriskt kodifierade försök med kinetisk poesi – utan även mot ljudet och dikter tryckta på papper och bundna i en bok. ”Läsan- musiken. Följaktligen kom medier och medieteknolo- det” av denna poesi skedde lika gärna kollektivt som gier som grammofon, radio och bandspelare att tas i solitärt, lika mycket med örat och kroppen som med bruk. Poesin behövde inte bara utspelas inom det alfa- ögat och skallen; det var ett läsande som placerade betiskt symboliserbara, utan begagnade sig också av mottagaren i ett rum av andra kroppar och objekt sna- material – röster och ljud – bortom denna sfär. Härmed rare än att genom ett fokuserat införlivande förvandla kom poesi att spelas in, tekniskt bearbetas och spridas den materiella skriften till en cosa mentale. på skiva och ljudband (eller via radiosändningar), vil- Chopin var också en av de första som mer konse- ket i sin tur lockade fram en annan form av läsande- kvent började sprida litteratur i formen av tekniska lyssnande. ljudinspelningar – genom tidskriften OU som från år Viktig i detta sammanhang var ljudbandspelaren, 1964 kombinerade tryckt material med grammofon- som hade börjat spridas på en marknad kring 1950 och skivor – vilket på ett litet skevt sätt pekar fram mot den som snart kom att utnyttjas flitigt av kompositörer, ljudbokskultur som skulle uppstå mot slutet av seklet, poeter och konstnärer. Till skillnad från tidigare ljud- och som på ett besläktat sätt skulle förändra villkoren inspelningsteknologier (fonografen), var bandspelaren för en läsandets praktik.14 Men medan de flesta ljuden lätthanterlig och flexibel apparat, som tillät längre böcker iscensätter en så friktionsfri överföring som obrutna upptagningar, snabb radering och nyinspel- möjligt av det skrivna till det ljudande (och oftast ning, samt en rikt orkestrerad postproduktion. Å ena handlar det om välbekant formade berättelser av ”fak- sidan kunde en skenbart rå akustisk verklighet lagras ta” eller ”fiktion”), utforskar det poetiska experimen- direkt (vad Friedrich Kittler med Jacques Lacan betet med ljudteknologin snarare de störningar, biverk- tecknat som det reala); det estetiska arbetet behövde ningar och förvecklingar som en sådan översättning inte ta några omvägar via ett system av symboler, via eller remediering inbegriper. På så sätt kan ljuddikten ett språk.12 Å andra sidan kunde detta inspelade livs hos Chopin och andra – liksom Johnsons visuellt ut- material utsättas för olika slags redaktionella ingrepp forskande poesi – uppfattas som ett slags estetiska son- (klipp och sammanfogningar, överlagringar, fördröj- der utsända för att undersöka hur skrivandet och läsan- ningar och så vidare). Så upprättades ett spänningsfält det transformeras i en medial kultur, där inte längre mellan en närmast fysisk realism och en manipulativ, boken och papperet utgör materiellt, teknologiskt och artefaktisk poetik. mentalt centrum. Ett exempel på detta är den franske ljudpoeten Henri Chopins arbeten. I sina dikter utnyttjade han inspel- 75 KLASSISK DIKT SOM APP

Skärmen verket om vi faktiskt närmar oss den mediespecifikt 2011 gav Faber & Faber, tillsammans med det lilla utformade digitala litteraturen. mjukvaruföretaget Touch Press, ut T. S. Eliots The Waste Genom denna remediering träder Eliots dikt in i ett Land som en app, där den skrivna dikten flankerades av textuellt universum som styrs av delvis andra lagar än bibliografiska uppgifter, film- och ljudinspelningar bokens, men som samtidigt, som vi sett, kom att före- med uppläsningar av dikten, kommentarer och ett gripas och föreställas av en innovativ litteratur inom faksimil av manuskriptet, där Ezra Pounds och Vivian Gutenberggalaxen. Att läsandet i dag förändras genom Eliots ändringar kan studeras. Det är på många sätt en de digitala mediernas allestädesnärvaro – vi lyssnar på intressant utgåva av en modernistisk klassiker, som och läser texter på en mängd plattformar och i olika vidgar den individuella läsakten inte bara vad gäller gränssnitt: mobiler, läsplattor, musikspelare och dator- tillgången på information, utan också vad gäller läsan- skärmar – är kanske en trivial iakttagelse. Samtidigt dets perceptuella och motoriska register. En pappers- måste naturen hos dessa förändringar granskas när- baserad estetisk produkt, koreograferad för uppmärk- mare. Dessutom är det alltså viktigt att påminna om att sam, koncentrerad avlyssning av språkets musik och liknande mutationer hos skrivandet och läsandet redan dechiffrering av dess spel med tecken, återuppstår här i har undersökts i det laboratorium som litteraturen allen inkarnation, där läsandet öppnas mot ett annat tid utgjort. Kombinationen av skiftande medier, arbe- rörelsemönster karaktäriserat av en växling mellan tet med utomspråkliga element, liksom incitament till olika gränssnitt, medier och modi – och än mer påfal- en mer interaktiv (interventionistisk) och kroppsligt lande blir förstås en sådan metamorfos av det litterära varierad läsning hör till de fenomen som lockat ett 76 poetiskt avantgarde och som i dag, mer eller mindre, tvingar fram ytterligare frågor, till exempel om vad för har naturaliserats som en integrerad del av skärmläs- slags kunskap som är eftersträvansvärd och om de ideo- ningen. logiska omständigheter som ger värde och betydelse åt Och kanske låter sig dessa förskjutningar ramas in av läspraktiken. eller återkopplas till den dikotomi mellan uppmärk- Kanske är det, som den franske filosofen Bernard samhet och distraktion/förströelse som Kracauer och Stiegler har menat, att den hayleska hyperuppmärk- Benjamin opererade med när de ville urskilja littera samheten tenderar att gå vad Stiegler kallar den indu- turens och konstens förändringar i det nya medieland- striella symboliska ekonomin, som utvecklas i digitala skap som uppstod med film och fonografi för hundra medier i dag, till mötes.16 Det vill säga: det snabba år sedan. Men har vi att göra med en skillnad i grad klickandet och hoppandet mellan öar av bild och text eller art? Ska skillnaden uppfattas som något bra eller och ljud spelar en samtida kapitalism i händerna; läsan dåligt, eller måste problematiken belysas från flera det som reflexiv och kritisk handling underkastas en håll, analyseras på ett mer differentierat sätt? Och vad hastighetsökning som tömmer ut dess kognitiva och för slags vetande och förståelse produceras i de olika emotionella innehåll och i slutänden leder fram till fallen? Risken är att vi per automatik, eller av tradi extremt reducerade beteenden – till inget annat än en tionens tyngd, tillskriver diktens uppmärksamma, kon ”gilla”-knapp, som den nederländske medieteoretikern centrerade och försjunkna läsande ett positivt värde Geert Lovink lakoniskt har beskrivit det.17 Om plöts- medan varje avvikelse från detta modus blir ett symp- liga klipp mellan olika kontexter (montaget), växling tom på ett förfall. Samtidigt riskerar det till synes in mellan medier, materialisering av språk och liknande opportuna försvaret av distraktion och skingrad upp- operationer, vilka slog in en bräsch i en romantisk märksamhet, i sin tur, att bli en tom radikal gest om modell av läsningen, en gång – inom en bokens kultur det inte utsätts för en mer seriös och kritisk analys. – rymde en kritisk dimension och manade fram en mer För några år sedan försökte den amerikanska littera- medveten läsare, befordrar kanske dessa slags grepp tur- och medieforskaren Katherine Hayles dyrka upp och former i dag – inom ramen för ett digitalt disposi- den tankemässiga låsning som den ovan beskrivna di- tiv – bara en samtida konsumism. Den ständigt rörliga, kotomin tenderar att framkalla genom att beskriva det interaktiva, klickande och surfande läsaren, på fåfäng hoppande, divergerande läsandet på en skärm inte som jakt efter mer information, efter det snabbt försvin- distraherat men som präglat av en annan form av upp- nande nya – utgör hon eller han inte sinnebilden för märksamhet: ”hyperuppmärksamhet”.15 Denna skilde den ideala konsumenten i en 24/7-tillvaro? Hayles från den ”djupuppmärksamhet” som karaktäri- Frågan måste åtminstone ställas. Vad som otvivelak- serade en viss typ av bokläsning. Det handlade om två tigt kan konstateras är att skrivandets och läsandets besläktade men olika former av kompetens, som pro- former – liksom de estetiska praktikernas omvandling- ducerade olika slags kunskap och som optimalt kunde ar – tar gestalt i en konfrontation och ett utbyte med komplettera varandra, men som ingendera i sig var uppkomsten av nya medieteknologier, och att deras bättre eller sämre. Utan tvekan måste den hyperupp- innebörder och effekter aldrig är exakt desamma. Om märksamma läsningen erkännas som en form av text- fotografi, skrivmaskin, film och fonograf för mer än umgänge som har ett värde. Men ett sådant erkännande hundra år sedan fick en genomgripande betydelse för 77 produktionen och receptionen av litteratur, gäller detta pekar fram mot nästa enligt en progressionens logik. också för de digitala medierna i dag; och för att förstå Snarare handlar det om att ställa en sak bredvid en an- och beskriva denna samtida kulturella belägenhet är nan, för att urskilja vilka olikheter likheterna rymmer det nödvändigt att röra sig bakåt i tiden, och låta vårt och vice versa; för att, till exempel, visa hur det som en nu brytas av ljuset från historiens då. Det handlar dock gång tog form som en kritik av makten i en annan tid inte om att skapa en sömlös berättelse, där en händelse och en annan kontext i stället kan gå maktens ärenden.

1. Alberto Manguel, En historia om läsning, övers. Margareta egen digitaliserade samtid. Se N. Katherine Hayles, How We Eklöf, Stockholm: Ordfront, 2005, s. 51f. Became Posthuman. Virtual Bodies in Cybernetics, Literature, and 2. Se Erich Schön, Der Verlust der Sinnlichkeit/oder Die Ver Informatics, Chicago: University of Chicago Press, 1999. wandlungen des Lesers, Stuttgart: Klett-Cotta, 1987. 12. Se t.ex. Friedrich A. Kittler, ”Grammofon, film, skriv- 3. Georges Perec, ”Läsa: ett socio-fysiologiskt utkast”, övers. maskin”, övers. Tommy Andersson, i Maskinskrifter, red. Otto Jonas (J) Magnusson, OEI nr 31–32, 2007, s. 18 (”Lire”, Esprit, Fischer & Thomas Götselius, Gråbo: Anthropos, 2003. nr 453, januari 1976, s. 9–20). 13. Henri Chopins ljudpoesi finns lätt tillgänglig för avlyss- 4. Siegfried Kracauer, ”Förströelsekult”, övers. Niklas Haga, ning på det digitala arkivet ubuweb (www.ubu.com). OEI nr 58, 2012 (”Kult der Zerstreuung”, Das Ornament der 14. För en diskussion av bandspelaren, Chopins poesi och Masse, Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1977, s. 311–317). hans tidskrift OU, se min artikel ”The Audiographic Impulse. 5. Walter Benjamin, ”Konstverket i reproduktionsåldern”, Doing Literature with the Tape Recorder”, i Audiobooks, Sound övers. Carl-Henning Wijkmark, Bild och dialektik, Lund: Bo Studies, and Literature, red. Matthew Rubery, London: Rout- Cavefors Bokförlag, s. 61. ledge, 2011, s. 61–75. 6. Ibid., s. 83. 15. Se N. Katherine Hayles, ”Hyper and Deep Attention: The 7. Se Mary Carruthers, The Book of Memory. A Study of Memo Generational Divide in Cognitive Modes” (2007), http:// ry in Medieval Culture, Cambridge: Cambridge University Press, engl449_spring2010_01.commons.yale.edu/files/2009/11/hay 2008. les.pdf [hämtat 31 maj 2013]. 8. Se Kittler, Aufschreibesysteme 1800/1900, München: Wilhelm 16. Se Bernard Stiegler, Prendre soin. De la jeunesse et des géné Fink Verlag, 1985. Finns numera även på svenska: Nedskrivnings rations, Paris: Flammarion, 2008, i synnerhet kap. 5, ”Thera system 1800/1900, övers. Tommy Andersson, Göteborg: Glän- peutique et pharamacologie de l’attention”. Hayles essä liksom ta, 2012. Stieglers kritik återfinns i svensk översättning i OEI nr 58, 9. Barthes essä publicerades första gången på engelska som 2012. ”The Death of the Author” i den amerikanska tidskriften As 17. Geert Lovink, Networks Without a Cause. A Critique of Social pen, nr 5–6, 1967. Media, Cambridge: Polity Press, 2012. 10. Espen Aarseth, Cybertext. Perspectives on Ergodic Literatu re, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 1997. Not: Ett varmt tack till min svärfar, Rune Forsbeck, utan vars 11. N. Katherine Hayles har talat om hur uppkomsten av ny hjälp denna artikel inte hade kunnat färdigställas. Efter en teori (cybernetik, matematisk informationsteori) och ny tek- operation av min högerhand, som omöjliggjorde skrivande, nologi (datorer, bandspelare, etc.) vid mitten av förra seklet ryckte han in vid tangentbordet – jag dikterade, men det var installerade en tröskel i mediehistorien som vetter mot vår han som faktiskt, fysiskt, nedtecknade orden.

78 Margit Abenius – en läsandets ambassadör

Som radiokrönikör och ledare för en lokal läsecirkel blev kritikern Margit Abenius en viktig förmedlare av skönlitterär läsning till den breda allmänheten under mitten av 1900-talet.

Av Marta Ronne

Hur förmedlar man läsandets glädje till andra männi kritiker i radion (1933–1967) och som ledare för en skor? Hur avväpnar man en krävande skönlitterär be- lokal läsecirkel, Yrkeskvinnors klubbs litterära cirkel i rättelse så att så många läsare som möjligt ska våga Uppsala (1944–1970). närma sig den? Och hur bär sig litteraturkritiker åt för I den mån Margit Abenius är ihågkommen utanför att sprida glädjen i möten med skönlitteraturen? litteraturvetenskapliga kretsar förknippas hon i dag Litteraturvetaren Tomas Forser skriver att ”[r]ecen- främst med sina litteraturkrönikor i radio och med sin senten står i främsta ledet när det gäller att möta den kontroversiella biografi över Karin Boye (Drabbad av nya litteraturen. Ofta är han eller hon den första läsa- renhet, 1950). Men Abenius radiokrönikor var bara en ren när verket väl lämnat intimsfären och produktions- del av hennes arbete som litteraturkritiker; de varvades systemet.”1 I min forskning om litteraturkritikern och med litteraturkritik och essäistik som hon publicerade radiokrönikören Margit Abenius (1899–1970) kon- i bland annat Bonniers Litterära Magasin (BLM) och Ord fronteras jag ständigt med frågan om kritikerns roll, och Bild. Dessutom översatte hon och introducerade den inte minst när det gäller att förmedla läsandets glädje. franska katolska filosofen Simone Weil för en svensk Detta särskilt eftersom Abenius själv under sin karriär publik. Hon höll offentliga föredrag och tal för kultur- upprepade gånger reflekterade över kritikerns uppgift föreningar, 1944 samlade hon en del av sina essäer i att vara en länk mellan de skönlitterära berättelserna boken Kontakter och 1963 publicerade hon självbiogra- och läsarna. Som professionell läsare utgjorde hon i fin Memoarer från det inre. hög grad en sådan länk, både som mångårig litteratur- Abenius började sin bana som språkforskare inriktad 79 på stilistik och disputerade 1931 i nordiska språk vid turintresserad publik och å den andra för en bred radio Uppsala universitet. Som doktorand kom hon in i kret- krets skulle prägla hela hennes kritikerkarriär. Kritiker sen kring stilforskaren Nils Svanberg och professor i dagspress blev hon aldrig, men radiokrönikorna gav Bengt Hesselman, som uppmuntrade henne att publi- henne chansen att inför en bred publik diskutera dags- cera artiklar om språk och stil i Nysvenska studier.2 aktuell litteratur och främja den litteratursyn som hon som kritiker själv bekände sig till. När hon började arbeta som kritiker i radio upplevde Krönikör och kritiker litteraturkrönikan sin guldålder. Det övergripande må- Abenius själv kom att försörja sig som litteraturkritiker let med krönikorna var att granska litteraturutbudet och essäist. Hon blev i det närmsta besatt av skönlit- och dess kvalitet på ett sätt som kunde främja läsandet. terär läsning, vilket åtminstone från sextonårsåldern Generellt sett var litteraturkrönikorna en del av den går att följa i hennes dagböcker. Senare beskrev hon granskande kulturjournalistiken i den svenska radions 4 sitt alter egos förhållande till läsning i samlingen Kon tidiga år. takter: Radiotjänsts litteraturkrönikor föll under teater avdelningen. Som Solveig Lundgren påpekar leddes I utvecklingen […] medverkade olika omständigheter, radions kulturverksamhet fram till mitten av 1950- men inte minst inverkade den moderna litteraturen. talet ofta av utbildade litteraturhistoriker och litteratur Hon närmade sig den genom stilen, men genom stilen intresserade personer. Krönikeverksamhetens status kom hon snabbaste vägen in i kärnan. Det var sin egen stärktes även av att radion på den tiden hade en enda samtids böcker hon just då hade behov av, inte klassi- kanal och att lyssnarna därför var hänvisade till den kerna. kanalens programutbud. De röster och namn som fram- […] Några böcker fick större betydelse än de andra: de trädde var få, och lyssnarna kunde lätt känna igen dem kom så att säga i rätta ögonblicket och skapade kontak- och följa specifika program. Samtidigt nådde radion en ter. Det var kanske inte alltid stora böcker, men de hade mycket bred publik ur olika samhällsskikt, eftersom en gnista i sig som tände något ljust i henne.3 det enda medium som den konkurrerade med var pressen. Redan före doktorsgraden publicerade Abenius littera- Totalt skulle Abenius hålla över sextio litteraturkrö- turartiklar i Vår Lösen. År 1931 fick hon av de bevarade nikor mellan 1933 och 1967.5 Genom åren kom hon radiomanuskripten att döma sitt första uppdrag på också att hålla ett antal fristående föredrag om olika Radiotjänst. I december det året höll hon radioföredra- författare och deras verk, och julen 1940 författade hon get ”Barnet i svensk dikt” i tre delar. Radiolyssnare fick på beställning ”en dramatisk krönika” om Hedvig då för första gången höra hennes karaktäristiska mörka Charlotta Nordenflycht. stämma i etern, men det skulle dröja fram till 1933 Abenius krönikor var ungefär trettio minuter långa. innan hon höll sin första reguljära litteraturkrönika. I snitt avhandlades fyra till fem titlar per krönika: Samma år debuterade hon som kritiker i både Bonniers romaner, novellsamlingar och – mer sällan – lyriksam- Litterära Magasin och Ord och Bild. Denna växling mel- lingar. Vid enstaka tillfällen kunde hon under en sänd- lan å ena sidan litteraturkritik för en bildad och littera- ning hinna med så många som sju eller till och med nio 80 titlar, men det fanns även krönikor som ägnades åt ett verk hos den breda publiken. Abenius använde också enda verk.6 krönikan till att diskutera berättarteknik, stil, estetiska I så gott som varje sändning blandades nyöversatt strömningar och litterära trender, men strävade i hög kvalitetslitteratur med verk av aktuella svenska förfat- grad efter att väcka lyssnarnas läslust och nyfikenhet. tare. Det vore här omöjligt att nämna alla de författare Även om litteraturkrönikorna vände sig till en bredare och titlar som Abenius talade om, men de drygt 780 publik än hennes litteraturessäer i BLM hade Abenius sidorna bevarade recensionsmanuskript visar att sam- alltid högt ställda mål, och hon gav aldrig avkall på sti- tida utländska författare i svensk översättning utgjorde listisk skönhet i sin framställning. Hon var pedagogisk ett mycket starkt inslag. En del av dem är bortglömda, och stringent i sin analys och tydlig i sina bedömnings- men majoriteten var då internationellt högt värderade grunder. Hon presenterade alltid författarna och satte och prisbelönta författare. Innehållet i Abenius allra de recenserade romanerna i en större litteraturhistorisk första krönika från den 31 oktober 1931 är ett utmärkt eller estetisk kontext, men i radiokrönikorna gjordes exempel på denna blandning. Den handlade om Simo- det på ett kortare och mer lättfattligt sätt. Redan i de ne Ratels Belle Jolie, Storm Jamesons roman 11:25 kvar, första krönikorna går det att skönja det typiska upp Ludwig Lewisohns Stephen Escott, Cora Sandels Alberte lägget av hennes recensioner: en klar och koncis sam- och friheten samt E. M. Delafields Vad är kärlek? Samt- manfattning av innehållet, en värdering av författarnas liga med undantag för den i dag kanoniserade Cora språk och berättarstil, analyser av karaktärernas psyko Sandel är namn som inte längre säger svenska läsare logi, av realismen i miljöskildringen och av verkens något. Alla rönte dock ett starkt intresse i sin samtid. eventuella samhällskritiska och moraletiska budskap. En betydande del av de författare Abenius recense- Jag finner inget bättre uttryck för hur hennes bevarade rade var nordiska, och många svenska författare, i syn- manuskript i dag appellerar till läsare än att Abenius nerhet arbetarförfattarna, bevakades löpande. Bland de sätt att tala om skönlitteratur var inkluderande. Essäer svenska återfinns Elin Wägner och Agnes von Krusen nas neutrala forskarröst blev mer personlig i krönikor- stjerna samt arbetarförfattarna Moa Martinson, Ivar na, men i båda fallen skapade hon ett trovärdigt läsar- Lo-Johansson och Jan Fridegård. Nyutkommen prosa jag, ett slags medläsare som kunde tala både till och med av Karin Boye, Eyvind Johnson, Tora Dahl, Olle Hed- publiken. berg med flera recenserades också. Abenius var lyhörd Ett prov på hur hon kunde ta läsarens parti och ap- för de författare hon skrev om, men väjde inte för pro- pellera till gemensamma vardagserfarenheter var den blematiska alster och ämnen. Hon skilde inte på förfat- humor som inte sällan fanns i hennes recensioner. tare som hon vanligen tyckte om eller okända, fjärran Genom att knyta an till vardagliga händelser lättade författarskap och kunde vara lika varmt positiv som hon till exempel upp stämningen när textanalysen var oförblommerat kritisk. för torr för den mindre litteraturbevandrade läsaren. ”Den moderna fria versen nådde vårt land ovanligt sent. Det var faktiskt inte så värst många år sen vi vred- Att väcka lust gades över rimlösa dikter om lokomotiv och kraftled- Förutom granskningen av aktuell litteratur syftade litte ningar, säkert ofta med rätta, för det sjöng inte alltid i raturkrönikorna till att främja mötet med skönlitterära telefontrådarna”, avväpnade hon den för många säkert 81 transformerande cirkel. fader vår slingrar sig samman med gayatri mantra svårbegripliga fria versen i recensionen av Carl Sand- matik som fanns hos arbetarförfattare. Ett bra exempel burgs Dikter i urval 1935. Hon sökte genomgående efter på detta var hennes skickliga och tydligt värderande något allmänmänskligt i romankaraktärernas upplevel övergång från Moa Martinsons samhällskritiska Sallys ser och val, oavsett om hon talade om Pearl Bucks söner till Karin Boyes psykologiska Kris i en krönika skildring av den tidens Kina eller om en statarroman av från 1938: Jan Fridegård. Samtidigt var Abenius inte rädd för att provocera sin Moa Martinson talar med lidelsefull accent om ”mitt folk” och menar med det de fattigaste proletärerna. publik. Hon tvekade inte att gå mot strömmen och ut- Samma uttryck ”mitt folk” använder Karin Boye med mana både ingrodda föreställningar och den rådande inte mindre glöd i sin psykologiska roman ”Kris”. sexualmoralen. I en krönika från 27 oktober 1947 ställ- […] de hon sig exempelvis positiv till den ”anda av öppen- I Karin Boyes roman ”Kris” kommer vi in i den rena het kring sexuallivet” som Ivar Lo-Johansson enligt andlighetens värld. Luften är vit av ångest, konflikterna henne uppmanade till i Geniet, en krönika som vållade – och det är inte fråga om några grova, handfasta kon- en brevstorm från hennes lyssnare.7 flikter, utan det är de innersta, finaste samvetskonflik- Som konservativ och från sent 1940-tal uttalad kris- terna – är skärpta på ett ytterst skarpt och lidelsefullt sätt. Man vistas inte på trygg mark utan i en vulkaniskt ten var hon förvisso lyhörd för skildringar av fattigdom osäker inre värld. och social misär, men uppenbart mer intresserad av skildringar av människans inre än av den klassproble- 82 Under 1950- och 60-talen minskade Abenius radio- marnas hem. Om sitt första sammanträde skrev Abe- framträdanden drastiskt. När det gäller 60-talet kan nius i ett brev till sin far: detta härröra från hennes ointresse för den tidens vänsteraktivism och för den politiskt engagerade litte- I förgår var jag på YKs läsecirkel tillsammans med raturen. Hennes estetiska program var på många sätt i femton damer och diskuterade ”Ordet” [roman av Kaj otakt med tidens unga litteratur och hon valde att Munk]. Inledarinnan var inte vidare lyckad utan ganska rörig i sin uppläggning, men det blev dock livlig diskus- huvudsakligen ägna sig åt författare och intellektuella sion och mycket roligt efteråt. Ett par mycket intelli- ur sin egen generation, som Tarjei Vesaas, modernisten genta damer var med, såsom rektor Ragni Kjellberg, en Rabbe Enckell och den på 1930- och 40-talen mycket person med skarpt huvud och rättroget sinne. Även jag populära Gertrud Lilja samt de arbetarförfattare som yttrade mig livligt. Gripen av storhetsvansinne invite- hon i decennier hade följt. rade jag cirkeln till mitt hem den 30 mars, då det är jag själv som skall analysera Aurell.10

Mötet med läsarna Abenius kände ett tungt ansvar inför uppdraget. Apro- Det var Abenius verksamhet som kritiker och essäist på det andra sammanträdet hemma hos sig skrev hon: som ledde till att hon år 1944 utsågs till ledare för en litteraturcirkel. I memoarerna beskrev hon senare hela I förgår hade jag mitt stora slag i yrkeskvinnornas läse- tilldragelsen med den för henne typiska lätt självironis cirkel. Jag var lika rädd som om jag skulle disputera. Och nog behövdes mina grundliga förberedelser. Det var ka humorn: fjorton som kom och vi diskuterade Tage Aurells komprimerade roman Martina. Jag är ju inte van att leda Hur den började? Det är en smula dunkelt, men i mitt någon diskussion och det kunde nog ha gjorts bättre, minne ter det sig ungefär så här. En morgon för nitton men de flesta förklarade sig dock synnerligen nöjda med år sedan kunde man läsa i stadens tidning att underteck- aftonen.11 nad var utsedd att leda en cirkel inom Yrkeskvinnors klubb i Uppsala. Jag hade aldrig tidigare studerat i cirkel, än mindre lett någon dylik, men på grund av det tryckta Enligt medlemmarnas jubileumsskrift lyckades Abe- ordets makt begav jag mig till ort och ställe. Där kom nius så småningom ge verksamheten en tydlig profil. cirkeln och jag fann mig vara dess ordförande, en mycket En sekreterare och kassör utsågs, men för Abenius del försagd sådan, utan metod, principer och förslag.8 låg tonvikten alltid på cirkelns gemensamma arbete med att läsa, tolka och uppleva de skönlitterära verken. Litteraturcirkeln hade grundats ett år tidigare, och dess ”Ordet ’illusion’ har i en ordbok 36 synonymer från första ordförande var litteraturdocenten Elsa Norberg. dröm och fantasibild till livslögn och självbedrägeri. Verksamheten och den lästa litteraturen under cirkelns Intressant var att studera ordets betydelseglidningar första år blev dock aldrig dokumenterad, så året då och växlande användning. Ibsens ’Vildanden’ blev en Abenius tillträdde kom att räknas som dess egentliga naturlig referenspunkt”, mindes medlemmarna sena- början.9 Under Abenius första fyra år som ordförande re.12 var cirkelns verksamhet fortfarande spontan och be- Listan över cirkelns lästa böcker från 1944 och fram stod mest av träffar på olika konditorier och i medlem- till Abenius död 1970 omfattar omkring hundraåttio 83 titlar: romaner, novellsamlingar, lyriksamlingar och trädena med frågor till boken; till varje gång utsågs en litteraturartiklar. Abenius själv talar i memoarerna om inledare att presentera författare, och böcker inköptes ”omkring hundrafemtio böcker”, men när hon skrev i lämpligt antal att cirkulera mellan medlemmarna”, det hade hon som ordförande fortfarande sju år fram- kan vi läsa i jubileumsskriften. I memoarerna talar hon för sig. Dessutom tycks medlemmarnas egen lista i i sin tur om den arbetsmetod som så småningom inför- jubileumsskriften mer tillförlitlig eftersom varje sam- des, där medlemmarna alltid läste utifrån de fyra frå- manträde protokollfördes. gorna: ”vad har sagts?”, ”hur har det sagts?”, ”är det Själv beskrev Abenius cirkelns arbetssätt på följande äkta?” samt ”vad innebär det?”.14 vis: Läsarna skulle alltså röra sig från en resumé mot en analys av innehållet samt av verkets stil och form, och Ordningen i cirkeln är ungefär denna: Vi träffas en gång vidare göra en värdering av verket för att slutligen dis- i månaden i varandras hem kring en bok som samtliga kutera dess syfte eller tendens. I memoarerna återgav medlemmar under tiden måste ha läst. En – eller flera Abenius även ett exempel på specialuppgifter som – bär ansvaret för kvällen och får inleda diskussionen medlemmarna i cirkeln fick inför läsning av Boris Pas- med en översikt eller deluppgifter. Därefter vidtar samtalet, som efter ett par timmar avbryts av en måltid där ternaks Doktor Zjivago. Det hon själv kallade för ett andarna släpps fria, men avlyssnar man pratet rör det sig ”försök till arbetsschema” var i verkligheten en diger oftast alltjämt kring boken, fast i mer lössläppta former. lista där olika personer ombads att särskilt titta på nå- Rasten […] tillåts dock aldrig bli lång, och från nya got av de sex av Abenius valda motiven, samt att när- uppslagsändar tar samtalet åter fart, tills timmen är sen mare studera en vald gestalt i romanen. Kringläsning och ämnet börjar verka uttömt. anbefalldes också av ordföranden: ”Litteratur om Pas- […] ternak: Essai autobiographique och Lejdebrev samt Cirkelledarens roll inskränker sig på det hela taget till dikter som snart utkommer på svenska. Åtskilliga att i samråd med medlemmarna välja litteratur och att nummer av BLM 1958”.15 Även en annan bevarad lista tillse att samtalet varken spårar ur i oväsentligt prat eller förirrar sig in på privatpersonliga marker. Därvidlag med uppgifter, denna gång till lyrik av Hjalmar Gull- måste man från början vara obeveklig, eftersom stimu- berg, Olof Lagercrantz, Tomas Tranströmer och Birgit lansen springer ur den samfällda koncentrationen på ett ta Trotzig illustrerar det av Abenius föreslagna arbets- tema som ligger ö v e r det privata.13 sättet. Till de valda dikterna bifogades ett schema med ”motställda omdömen, poler, och däremellan en sju- I själva verket gjorde hon mycket mer än att leda dis- gradig skala”. Enligt schemat skulle cirkelmedlemmar- kussionen under träffarna. Såväl medlemmarnas be- na bland annat analysera hur de olika dikterna använde skrivning av cirkelns verksamhet som de bevarade sig av motsatspar, exempelvis ”klar-dunkel”, ”öppen- uppgifterna till träffarna visar att hennes eget mål med sluten”, ”omedelbar-distanserande”.16 att leda cirkeln var detsamma som med hennes övriga kritikerverksamhet: att lära andra läsa, tolka och med Läsare av kött och blod alla sinnen uppleva skönlitteratur. Hon lade lika stor vikt vid de informella sammanträdena som vid sina Själva mötet med en skönlitterär berättelse krävde en- krönikor i radio. ”Margit skrev kallelser till samman- ligt Abenius mer än bara läsning och analys, varför hon 84 gärna skapade suggestiva stämningar. För Dantes Den kritik, essäer och översättningar hörde ihop med bok- gudomliga komedin anordnades vad hon kallade ”stjärn- cirkelmedlemmarnas upplevelser av den litteratur som kvällar” när den lästes av cirkeln under författarens hon arbetade med professionellt. I bokcirkeln ville hon 700-årsjubileum 1965. En del andra läsningar åtföljdes diskutera författare som hon genom åren hade främjat av klassisk musik och litteraturen diskuterades ofta ute men vilka annars väckte kontroverser bland kritikerna, i naturen. Så småningom fick bokcirkeln det inofficiel- som Tora Dahl eller Simone Weil. Det var som om la namnet ”Andliga klubben”, vilket speglade både Abenius ville prova romanerna på läsare av kött och Abenius och medlemmarnas inställning till läsning blod, bortom den professionella kritikens både este- som en upplevelse för själen. tiska och idémässiga strider. I samband med vad hon Också i hennes roll som bokcirkelledare vill jag kalla kallade för ”den sorglustiga debatten” om Agnar Myk Margit Abenius arbetssätt för inkluderande. Det var les skandaliserade Sången om den röda rubinen tog även hon bland annat genom sin förmåga att avlocka cirkel- litteraturcirkeln upp boken till behandling, ”för att medlemmarna deras specialkunskaper och att bjuda in skaffa oss en självständig uppfattning om problemet nya deltagare. När Leo Tolstojs Anna Karenina skulle censur–yttrandefrihet på diktens område”, skrev Abe- avhandlas under ett sammanträde i slutet av 1940-talet nius senare. ”Trogna cirkelns principer, sökte vi från ombads den lettiska exilförfattaren Zenta Mauriņa – i början helt ambitiöst göra författaren rättvisa, men svensk exil sedan 1946 – att inleda kvällen eftersom bokens hysteriska löjlighet blev när den drogs fram i hon var specialist på rysk litteratur. På samma gång ljuset, så generande uppenbar att vi förstummades.”21 blev Mauriņa, som annars kände sig mycket ensam och ”Kritik i den meningen, att en därtill utsedd, be- anonym i Uppsala, inkluderad i litteraturcirkelns verk- stämd person fungerar som smakdomare över vad som samhet.17 Den unga deltagaren Dagmar Hesser fick år är fint och riktigt, är […] alldeles oförenlig med en 1948 introducera Maria le Hardouins Det svarta seglet samtalscirkel”, konstaterade Abenius som i det offent- eftersom hon var fransktalande.18 Hesser tog sin intro- liga annars just arbetade med att vara smakdomare. duktion av le Hardouin på stort allvar och hon förbe- ”Personligen tror jag på tankens makt och betydelsen redde sig genom att bland annat läsa mycket kring ro- av tankeutbyte. De allmänmänskliga teman som man manen.19 Det blev också början till en livslång vänskap till exempel via skönlitteraturen förs in på är outtöm- mellan Abenius och Hesser, och den sistnämnda följde liga”.22 Och det var kanske precis vad läsning handlade 1954 med Abenius på resan till Frankrike i filosofen om för Margit Abenius i hennes arbete: ett såväl intel- Simone Weils spår.20 lektuellt som känslomässigt möte mellan läsaren och För Abenius vävdes nämligen allt som handlade om den skönlitterära berättelsen, möten människor emellan läsning och litteratur samman: hennes eget arbete med över berättelser och erfarenheter där de kände igen sig.

1. Tomas Forser, Kritik av kritiken. 1900-talets svenska littera Margit Abenius, Uppsala universitetsbibliotek (UUB), G1n:7. turkritik, Gråbo: Anthropos, 2002, s. 9. 3. Margit Abenius, Kontakter, Stockholm: Bonniers, 1944, s. 2. Brev från Hesselman till Abenius 11.12.1927 i Brev till 264. 85 4. Solveig Lundgren, Dikten i etern. Radion och skönlitteraturen 14. Ibid., s. 143f. 1925–1955, Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, 1994, 15. Ibid., s. 150. s. 18–19, 36–37 och 138–167. 16. Schemat finns bland Margit Abenius brev till Emilia 5. Abenius höll från fyra till nio krönikor per år åren 1934– Fogelklou, A1:40, Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs 1941 och mellan en och tre per år 1942–1952. Under den sena universitetsbibliotek. re perioden var hon främst sysselsatt med sin Boyebiografi 17. Sin sociala isolering som lettisk exilintellektuell i Sverige och med utgivning av Boyes samlade verk. Efter avbrottet 1946 beskrev Mauriņa bland annat i memoarerna Exilens tra åren 1953–54 då hon främst arbetade med att översätta och ge gik. Svenska dagböcker 1946–1948, Stockholm: Norstedts, 1966. ut Simone Weil i Sverige återkom hon med endast två kröni- Jag har tidigare behandlat temat i Ronne, ”A Foreigner to her kor år 1955 och en per år under 1964 respektive 1967. Mother Tongue. Zenta Mauriņa (1897–1978) and Konstantin 6. Min analys av innehållet i krönikorna bygger på de beva- Raudive (1909–1974) as German-speaking Latvian Writers in rade manuskripten. Endast några enstaka av hennes krönikor Swedish Exile” i The Invasion of Books in Peripheral Literary har bevarats som inspelningar hos Statens ljud- och bildarkiv Fields. Transmitting Preferences and Images in Media, Networks eftersom den tidens radiosändningar inte bandades löpande. and Translation, Groningen: Barkhuis, 2011, s. 181–211. 7. Omnämns även av Lundgren 1994, s. 156. 18. Brev från Abenius till Dagmar Hesser, 30 november 8. Margit Abenius, Memoarer från det inre, Stockholm: Bon- 1938, privat ägo. niers, 1963, s. 139. 19. Enligt en uppgift från Dagmar Hesser. 9. Detta enligt medlemmarnas opublicerade skrift ”Litterä- 20. Senare beskriven av Hesser i hennes opublicerade ”Dag- ra cirkeln 1944–1984” i privat ägo, kopia i min ägo. mars dagbok från Frankrikeresan i Simone Weils fotspår med 10. Brev till Wilhelm Abenius, 3.3.1944. Dessa finns i Brev Margit Abenius 1954”, privat ägo. från Margit Abenius G1 n:1, UUB. 21. Abenius 1963, s. 146. 11. Brev till Wilhelm Abenius, 1.4.1944. 22. Ibid., s. 147 resp. 153. 12. ”Litterära cirkeln 1944–1984”, s. 3 resp. 7. 13. Abenius 1963, s. 141, originalets markering.

86 Läsning som livsstil

Under efterkrigstiden startades bokserier riktade till en bred allmänhet. Billiga ”folkböcker” skulle göra bättre medborgare av arbetare, och läsning blev en del av en modern livsstil. Men det var manlig läsning och manlig bildning som premierades.

Av Ann Steiner

I dagens samhälle framtonar den skönlitterära boken stilsattribut blir den, sades det, en konsumtionsvara och läsningen ibland som ett livsstilsprojekt snarare än och förlorar därmed sin äkthet och betydelse. Att litte en personlig upplevelse. Man läser av olika anledning- ratur och läsning kan fungera som ett attribut för att ar: för att verka bildad, för att kunna delta i den månat- framstå som bildad är emellertid långtifrån något nytt. liga litteraturcirkelns diskussioner, av rent nöje, för att Vokabulären i diskussionen och sätten att förstå littera- lära sig något eller för att få en stund ifred. Förhåll- turens funktion i samhället har förändrats, men om ningssätten glider in i varandra och det råder inget man jämför 2000-talets syn på litteratur och läsning motsatsförhållande, men lite förenklat kan de indelas i som en accessoar eller som del i en livsstil med hur personliga (nöje, flykt, kunskap) och sociala eller of- det har sett ut under 1900-talet, framträder liknande fentliga (bokklubben, social position, att kunna dela mönster. upplevelse). Boken och litteraturen är delar av män En särskilt intressant period i sammanhanget är efter niskors livsstil i det senmoderna samhället och som krigstiden. Under decennierna efter andra världskriget sådana blir de också kodade socialt, estetiskt och emo- var läsning en viktig byggsten både för att skapa det tionellt. goda samhället och för att kunna lämna ett hårt arbe- I dagspressen under 2006 diskuterades livligt på kul- tarliv bakom sig. Det var en tid då många av de upp- tursidorna om inte litteratur hade blivit en accessoar. fattningar som cirkulerade kring litteratur och läsning Boken, menade en del, hade förvandlats till en fetisch, var djupt förankrade i folkrörelserna och folkbildningen upphöjd produkt liknande en exklusiv handväska. en. Samtidigt fanns det en annan tendens som antyder När litteratur säljs i designerbutiker bredvid andra livs- att förhållandet till böcker i en del sammanhang var 87 ganska ytligt: att det mer tycks ha handlat om att det något sätt en oskyldig aktivitet, utan fostrande och var modernt med läsning och att böckerna fungerade samhällsförändrande. Under framför allt 1940- och bra som prydnad och statusmarkör. Under perioden 50-talen var därför litteratur ett medel för att göra en 1945 till 1970 kan man bland folkböcker, inom folk- klassresa och socialt framstå som en person som kan bildningen och i marknadsföring mot olika läsarkate- och vill arbeta för förändring. Det behov av billiga gorier spåra denna balans mellan bildningssträvan och böcker som växte fram i bredare lager möttes av mark- kommersiella krav, mellan drömmar om ett modernt naden genom två folkbildningsförlag och två kommer- hem med böcker i hyllor och ideal om att ha läst både siella förlag i fyra stora bokserier. I dessa serier utgavs klassiker och samtidslitteratur. skönlitteratur mellan 1940 och 1960, och man kan tydligt spåra läsningens och litteraturens funktion genom urval, spridning och olika slags ideal som genomsyrade Att läsa som medborgare eller för nöjes skull texter och förlag. Folket i Bilds folkböcker, Tidens bok- Livsstil som begrepp är något som i dag ofta förknip- klubb, Bonniers folkbibliotek (BFB) och Vingförlaget pas med ytliga månadsmagasin och idéer om att man gav, mer eller mindre framgångsrikt, ut ett stort antal kan bli en ny människa genom att äta sundare, motio- verk i serier till ett mycket lågt pris med det uttalade nera mera eller rensa sina garderober. Begreppet må ha målet att nå nya läsare. Det rörde sig om arbetarförfat- större aktualitet i dag men termen är belagd sedan tare som Ivar Lo-Johansson och Moa Martinson men 19331 och under efterkrigstiden uppstår tanken att för- även många mindre namnkunniga rese- och äventyrs- söka reformera sitt liv – skapa en ny livsstil – med hjälp berättelser fanns med, som Bonniers första titel i sitt av litteraturen och läsningen. folkbibliotek, Sten Bergmans På hundsläde genom Kam Inom folkrörelserna, och särskilt arbetarrörelsen, chatka. Slutligen utgavs här även internationella förfat- stod bildning högt i kurs. Genom studiecirklar där tare som Rudyard Kipling och John Steinbeck. man läste både fack- och skönlitteratur skulle den en- Folkböckerna, så kallades utgivningen med ett gemen skilda få nya kunskaper och med bildningens hjälp samt namn, var knappast en nyhet 1940 utan har en lyfta sig över sin ofta materiellt undermåliga och slit- historia som går långt tillbaka. Under den tidiga tryck- samma situation. Läsning av skönlitteratur ansågs vara produktionen på 1500-talet fanns exempel på enkla en väg till att bli en bättre människa, men också ett sätt tryck av ett slag som brukar kallas folkböcker. De blev att få bättre arbete och bli en duglig samhällsmed vanligare vid mitten av 1800-talet då flera stora förlag borgare. Grundidén var att litteraturen har en förmåga började producera olika billigböcker tryckta på enkelt att förändra och att läsning fyller en central funktion i papper och häftade i serier som såldes via subskription.2 människors liv. På grund av skönlitteraturens särskilda Under 1900-talet kom nya serier såsom Ljus Enkronas betydelse som ett verktyg för förändring lämnades det bibliotek från 1904, och 1910 startade Nordiska förla- inte åt slumpen vad man skulle läsa. Verken, sades det, get utgivningen av sina 25-öresböcker. Redan under skulle vara av estetiskt hög kvalitet, och ämnesvalen 1920-talet gick dock försäljningen av billigböckerna skulle vara samhällsengagerande. Med fördel läste man ner och de blev mindre vanliga.3 arbetarlitteratur, och realism ansågs vara att föredra Folkboksserierna under 1940-talet var således en ny- framför mer fantastiska inslag. För läsning var inte på satsning, men med den avgörande skillnaden att tidigare 88 serieutgivning enbart hade initierats kommersiellt, medan folkboken 1940 lanserades i folkbildningssyfte av Folket i Bild, som var en tidskrift och ett bokförlag inom arbetarrörelsen. Folkböckerna blev ett sätt att sprida böcker till platser och personer som tidigare inte hade haft tillgång till litteratur. Små hembibliotek blev under 1940-talet allt vanligare hos bland annat lant arbetare, även om det fanns ett motstånd hos många som ansåg att böcker var slöseri med tid och läsning något högfärdigt som inte lämpade sig för vanligt folk.4 I retoriken knöts folkböckerna till den förändrings- potential som skönlitterär läsning ansågs kunna ha. Genom att utveckla sina mentala förmågor kunde man förbättra sina möjligheter att få ett mindre slitsamt arbete. Detta gällde framför allt på ett kollektivt plan då arbetarna som grupp skulle få det bättre genom att de visade att de inte var simpla människor utan kloka och strävsamma. Men förändringarna kunde också ske på individplanet, och de fyra bokserierna var fulla med Arbetarlitteratur från Bonniers Folkbibliotek 1947 litterära arbetarberättelser om hur den lilla människan kunde resa sig över sin situation och få det bättre. Boken, sades det bland annat, var ”ett vapen och en kraftkäl- Hirdman var inte ensam i sina lovord; i ett stort la”.5 Tanken var att litteraturen kunde utgöra ett makt- antal artiklar och andra texter från perioden framhålls medel i det demokratiska samhälle som krävde bildade bokseriernas betydelse för ett breddat läsande. I Stock och utbildade medborgare. holms-Tidningen skrev Erik Gamby att det fanns skäl Folkboksserierna hyllades 1950 i Alla tiders böcker av att tro att folkböckerna hade omdanat bokmarknaden Arne Hirdman. Han menade att billigböckerna inte och lett till en smärre revolution i svenskt kulturliv.8 I bara var viktiga på grund av sitt låga pris, utan även för tidningen Folket skrevs det: ”de vita fläckarna på den att de nådde nya läsare, framför allt arbetare, som kun- svenska bokspridningskartan har de senaste åren ut- de känna sig generade inför bokhandelns fina diskar forskats och koloniserats av de stora folkrörelserna”.9 och personalens nedlåtande behandling av kunder i Det framgick av Bokutredningen från 1952 att det fanns arbetskläder eller som inte ens hann till butiken före en stark koppling mellan folkböckerna, bokombuden stängningsdags.6 Spridningen till de nya läsargrup och folkbildningen då man konstaterade att förlagens perna skedde genom det särskilda distributions- och bokombud ”som i ej oväsentlig omfattning har sina försäljningssystem som introducerats: bokombuden. medlemmar just inom folkbildningsorganisationer” Dessa bestod av privatpersoner som sålde böcker på var lovvärda, även om de inte ansågs tillräckliga för att arbetsplatsen och lokalt kring hemmet eller kyrkan.7 öka läsandet.10 89 Ett problem för folkbildningen i Sverige under det i skriften, att stödja den värdefulla litteraturen.13 Olika tidiga 1900-talet hade varit tillgången på böcker. Både slags billigböcker ansågs oroande eftersom de till störs- skön- och facklitteratur som kunde användas i studie- ta del bestod av ”undermåliga alster”. Vidare hävdade cirklar och diskussionsgrupper saknades. I en artikel i författarna att vägen framåt var bildning, eftersom Folklig kultur från 1942 diskuterar skribenten Bernhard ”det […] återstår mycket att göra i smakförbättrande Hegardt problemen i den monopolliknande bokdistri- syfte”.14 Inom socialdemokratin fanns uppenbarligen butionen och framför allt konsekvenserna av att det idéer som har kommit att genomsyra svensk kulturpo- stora flertalet kommuner vid denna tid inte hadenåg on litik och i synnerhet synen på litteratur och läsning bokhandel. Den goda litteraturen såldes i bokhandeln, ända sedan dess. som var svårtillgänglig, medan den sämre sorten, det Hegardt kallar kriminal- och Nick Carterlitteratur, God manlig läsning och problematisk kvinnlig fanns i kiosker och gick att köpa överallt.11 Hegardt propagerade för en avreglerad marknad där bra böcker Läsning har historiskt sett alltid varit könad. Det är fanns till försäljning var som helst. Detta blev inte påtagligt att mäns och kvinnors läsning har betraktats verklighet förrän närmare trettio år senare. Intressant som olika i karaktär, omfång och status. Det gäller nog ansågs den fria marknaden då vara ett hot mot den också efterkrigstiden och det generella projekt som goda litteraturen och folkbildningsarbetet. Denna om- drevs av stat, folkrörelser, folkbildningsförbund och vända logik beror delvis på att det under 1970-talet skola: att få fler att läsa mer. Målet var att en bredare fanns fler bokhandlare, men också på att det under grupp medborgare skulle använda böcker i sin vardag decennierna däremellan hade publicerats allt mer kva- och därmed bli mer bildade. Samtidigt framgår det litetslitteratur i billiga utgåvor. tydligt att bildningsresan i huvudsak ansågs vara man- Talet om bildning dominerade även i affärsmässiga lig, och att mäns läsning var viktigare än kvinnors. I sammanhang. Exempelvis uttryckte sig Herman Stolpe, princip kan man identifiera fyra huvudpunkter i de be- förlagsdirektör på KF, som om det bara handlade om skrivningar som finns: mannen var mönster för bild- spridning av kvalitetslitteratur, inte försäljning: ”Den ningsresan, kvinnors läsning bestod av sämre littera- goda boken måste, i vida högre grad än, som nu är fal- tur, män läste ibland för lite men det som lästes var let, bli var mans egendom.”12 De kommersiella sidorna bättre och mer betydelsefullt, och slutligen ansågs män av bokmarknaden uppfattades av många inom arbetar- besitta större förmåga till reflekterad och analytisk läs- rörelsen vara ett hot. Det ansågs inte i sig skadligt att ning. Det är argument som har varit genomgående läsa för nöjes skull, men det fanns stor risk att män- alltsedan det blev vanligare under 1700- och 1800-talen niskor blev utnyttjade av marknadskrafterna som hän- att kvinnor läste. synslöst försökte exploatera det växande läsintresset. I Synen på kvinnligt läsande framkommer tydligt i de ett betänkande från arbetarrörelsens kulturkommitté debatter om läsecirklar som förekom under 1940-talet 1952 konstaterades bland annat att den värdefulla, det och det tidiga 1950-talet. När folkböckerna introduce- vill säga högkvalitativa, litteraturen sålde för lite, med- rades 1940 var det många inom folkrörelserna som an däremot enklare litteratur sålde i alltför stora upp- startade läsecirklar med inriktning mot skönlitteratur. lagor. Det var den breda massans ansvar, menade man Samtidigt uppstod det en annan sorts läsecirklar som 90 kritiserades eftersom läsarna ansågs ha en ytlig och borde läsa samt om manligt och kvinnligt läsande. alltför lättsam inställning: cirklar som inte handlade Kvinnor, menade Siwertz, läste främst romaner efter- om bildning och där folkböckerna inte stod i fokus. som de ”har på den punkten en mjukare mottaglighet, Försäljare talade om ”läsecirkelsromaner” i reklamen som är ofrånkomlig och ligger i själva deras väsen”.18 för att visa att verket kunde passa en bred publik, och Han fortsatte med att beskriva hur kvinnor drevs av markerade därmed också att det inte handlade om folk- nyfikenhet och alltid läste sista sidan innan de började, böcker. En del läsecirklar ordnades av bokhandeln och dessutom gärna långa romaner för att få veta alla detal- kritiserades därmed för att vara kommersiella. I Dagens jer kring hur hjältinnan var klädd på sitt ”guldbröllop” Nyheter rapporterades det 1945 från ett möte med bok- (!), för inte tala om att de hade ett starkt begär efter handelsmedhjälpare under rubriken ”Läsecirkeln – en erotiska romaner. kulturfara?”.15 Detta trots att de flesta kommit fram till Ett mer direkt vittnesmål finns i en skrift av för att läsecirklarna innebar en möjlighet att nå ovana läsa fattaren Annalisa Forssberger som under 1940- och re och ett sätt att vänja människor vid att besöka bok- 50-talen arbetade i en bokhandel. Hon beskrev bokhandeln. köparna i grupper där den stora flocken bara köpte för- Det var de kvinnliga cirklarna där man läste moder- ströelselitteratur, men hon var ändå i viss mån för na romaner som ansågs vara särskilt problematiska, sonande: medan däremot annan läsning i cirkelform, exempelvis av klassiker och samhällsengagerade texter, betrakta- Jag tror jag har större sympatier för damen som kommer instrålande om lördagseftermiddagen: Fröken, nu skall des som bildande.16 I Göteborgs Handels- och Sjöfartstid jag ha en riktigt bra bok (och frökens fantasi åker hiss ning formulerades det 1951: ända upp till Stina Aronson i början av alfabetet, tätt under takåsen) – en Sigge Stark. Kring henne lyser det Det kan inte hjälpas men det måste sägas, att de typiska ändå av läsglädje och läshunger.19 damcirklarna helst läser romantiskt underhållande roma ner. De särskilda herrcirklar som finns och som också Uppfattningen att kvinnor läste utan besinning och har stor popularitet, innehåller då ofta litet tyngre saker – reseskildringar, politik, biografier och liknande.17 utifrån ett närmast primitivt behov är karaktäristisk för hur många i tiden betraktade olika läsarter. Som synes rörde det sig inte om några särskilt nyanse- Inte heller bildningsambitionerna gällde de kvinn- rade sätt att betrakta kvinnligt läsande. Det fanns ett liga läsarna. Bildningsresan, att skapa bättre förutsätt- stort förakt för romantisk litteratur, läsande för nöjes ningar i livet genom litteratur, var visserligen djupt skull eller annat läsande som inte passade in i den man- förankrad i arbetarrörelsen, men ambitionerna riktade liga mallen för god – bildande – läsning. Det är lätt att sig främst till män, till statare och industriarbetare.20 I dra en parallell till 2000-talets populära och vanligt denna värld var autodidakten den hyllade hjälten. Ar- förekommande litteraturcirklar som i stort består av betarförfattarna personifierade de möjligheter den be- kvinnor men även till dagens syn på romantisk littera- gåvade mannen hade. I beskrivningarna av autodidak- tur som fortfarande anses vara den lägsta genren. terna, både i de skön- och de facklitterära texterna, Akademiledamoten Sigfrid Siwertz skrev 1957 en fanns mycket få kvinnor. Bildningshistorien var en text om skillnaderna mellan hur folk läste, om hur de manlig berättelse. I två antologier med skildringar av 91 litteraturens betydelse för enskilda, Mitt möte med boken läsning hos män har han dock ett förstående tonfall: (1943) samt Lantarbetaren och boken (1963), framgick ”Och ändå är det något särskilt med den manliga läsa- det tydligt vem som stod för den viktiga läsningen. ren, denna rara avis. Just hans sällsynthet och hans av- Mitt möte med boken var utgiven på Folket i Bilds förlag visande hållning gör honom värdefull.”22 Det myckna och bestod av tjugo författare som berättade om hur de kvinnliga och emotionella läsandet förkastades för det kommit i kontakt med litteratur och vad det inneburit selektiva, intellektuella manliga dito. Det fanns gott för dem. Författarna var ”till övervägande del komna om ursäkter för det manliga förhållandet till läsning; ur folkets djupa led”,21 men det fanns bara fyra kvinnor män var så strängt upptagna med andra saker eftersom bland de tjugo, och tre av dessa kan knappast betraktas de förvärvsarbetade och hade försörjningsansvar (att som arbetarklass. Förutom Moa Martinson – ett stän- många kvinnor också arbetade och hade familjeansvar digt alibi – skrevs texterna av Ingeborg Björklund och var inget som nämndes). Att män läste för lite under Gurli Hertzman-Eriksson som båda kom från solid efterkrigstiden var ett problem, som skulle åtgärdas medelklass, samt av Marika Stiernstedt som hade aris- med satsningar på folkböcker och bokcirklar; att kvin- tokratisk bakgrund. Intrycket man får av antologin är nor läste för mycket och på fel sätt, kritiserades hårdare att arbetarens bildningsresa i princip var en manlig er- och ansågs på många sätt vara ett större problem, men farenhet. det gjordes inga insatser för att förändra det kvinnliga Lantarbetaren och boken var en senare antologi, sam- läsandet och folkbildningen förblev riktad till män. manställd av Nordiska museet för att skildra hur statare kom i kontakt med böcker. Sexton korta beskrivningar finns i antologin, alla skrivna av män – utom Läsning som symbol den sista som tycks vara skriven av en kvinna, men är Att läsning, bildning och litteratur är vägen till ett undertecknad av både henne och maken. Även i detta bättre liv var som vi sett en stark idé inom arbetarrö- fall var mötet med litteratur en manlig angelägenhet. relsen under efterkrigstiden. Skönlitteraturen tillhörde Ett annat tydligt exempel på könad läsning var en de symboliska och praktiska områden de styrande ville jubileumsbok från Bonniers folkbibliotek, Vägen till använda sig av för att uppnå ett mer jämlikt samhälle. bokrike (1957). Verket – där den ovannämnda artikeln Folkböckerna blev på så sätt ett medel för att öka läsan- av Sigfrid Siwertz ingick – var en sammanfattning av det i ett land där de flesta var läskunniga, men där en bokseriens genomgående teman och allmänna inrikt- stor del av befolkningen aldrig läste böcker. ning: arbetare, manlighet, äventyr, historiska skild- Inledningsvis kallade jag litteratur ett livsstilspro- ringar och, återigen, autodidakten som förebild. Den jekt, vilket kanske kan tyckas vara ett ytligt sätt att be- folkbildning som Bonniers erbjöd – och spred genom trakta den funktion litteraturen och läsningen hade för manliga bokombud – var i första hand riktad till män. många människor under denna tid. Processen var dock Manligt läsande var norm; kvinnligt läsande skildra- allt annat än ytlig. Litteratur användes för bildning och des som felriktat och lätt omoraliskt. Ibland fick även för ett bättre liv, ibland bara som ett tillbehör, ett att- män kritik men det berodde sällan på att de läste på fel ribut, men ofta med djup mening och betydelse. Fram- sätt eller valde dåliga texter, utan på att de inte läste för allt var boken och läsningen viktiga symboler för alls. När Sigfrid Siwertz skriver om de låga nivåerna av arbetarrörelsen och det framväxande svenska välfärds- 92 samhället. På 1950-talet fick bokhyllan en självklar plats i det moderna svenska hemmet, och annonser i dagspress och veckotidningar visar idealhem med lätta möbler och böcker i vardagsrummet. Bonniers hade tidigt insett problemet med att det inte fanns någon- stans att placera böckerna i många hem och anordnade 1949 en bokhylletävling som vanns av Nisse och Kajsa Strinning. Genom ”BFB-hyllan” (”Stringhyllan” kom den att heta långt senare) kopplades folkböcker, bildning och läsning konkret samman med det svenska väl- färdsprojektet och det moderna hemmet.23 Genomgående under perioden sågs litteraturen som en del av den moderna individens livsstil och läsningen blev en väg till en vision om ett bättre samhälle med lyckligare människor. Detta blev dock också en fråga om litteratursyn, läsarter och inte minst kön. Att litte ratur var en symbol och en möjlighet till bildning var självklart inom arbetarrörelsen och folkbildningen, men när kvinnors läsning invaderade området blev det problematiskt. Det var inte bara att fylla sin nya String- hylla med vilka verk som helst: i den moderna livssti- len, det moderna hemmet och de moderna idealen ingick en traditionell klassikerkanon och en serie romaner som i stort skildrade den manliga arbetarerfaren- heten. Den litteratur som kvinnor valde och läste passade inte in i visionen av folkhemmets litteratur.

1. I Svenska Dagbladet 1933 enligt Svenska Akademiens ordbok, ”Förord”, s. 9, båda i Lantarbetaren och boken, Stockholm: Nor http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. diska museet, 1963. 2. Gunnel Furuland, Romanen som vardagsvara. Förläggare, 5. Ivar Öhman, ”Boken till heders”, Mitt möte med boken, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833–1851 från Lars Stockholm: Folket i Bild, 1943, s. 6. Johan Hierta till Albert Bonnier, Stockholm: LaGun, 2007, s. 13. 6. Arne Hirdman, Alla tiders folkböcker, Stockholm: Folket i 3. Johan Svedjedal, Bokens samhälle. Svenska Bokförläggareför Bild, 1950, s. 141. eningen och svensk bokmarknad 1887–1943, Stockholm: Svenska 7. Mellan 1947 och 1962 skrevs 33 794 ombudskontrakt. Bokförläggareföreningen, 1993, s. 784–786. Ombuden – nästan enbart män – fanns både i stora städer och 4. Lars Furuland, ”Inledning”, s. 21 och Ivar Lo-Johansson, små samhällen i hela Sverige. 93 8. Erik Gamby, ”Bokkonjunkturen”, Stockholms-Tidningen 15 17. ”350 läsecirklar anmälda bara i en enda bokhandel”, Göte januari 1951. borgs Handels- och Sjöfartstidning 31 januari 1951. 9. Alvar Geijer, ”Bokspridning i återvändsgränd”, Folket 22 18. Sigfrid Siwertz, ”Att läsa i bok”, Vägen till bokrike, Stock- januari 1952. holm: Bonniers folkbibliotek, 1957, s. 11. 10. Bokutredningen, SOU 1952:23, s. 167. 19. Annalisa Forssberger, Fyra aspekter på boken, Stockholm: 11. Bernhard Hegardt, ”Bokspridning på landsbygden”, Rabén & Sjögren, 1959, s. 106. Folklig kultur nr 5, 1942. 20. Se bland annat Kerstin Norlander, Människor kring ett 12. Herman Stolpe, Bokhandeln och folkbildningsarbetet, Stock- företag: kön, klass och ekonomiska resurser. Liljeholmens stearin holm 1949, s. 11. fabriks AB 1872–1939, Göteborg: Göteborgs universitet, 2000, 13. Människan och nutiden, Stockholm: Tiden, 1952, s. 99– för en diskussion kring konkreta exempel, samt Yvonne Hird- 100. man, Med kluven tunga. LO och genusordningen, Stockholm: At- 14. Ibid., s. 102. las, 1998 för resonemang kring utvecklingen efter andra 15. Bang, ”Cirkeln bokhandelns murbräcka mot likgiltighe- världskriget. ten för böcker”, Dagens Nyheter 9 mars 1945. 21. Ivar Öhman, ”Förord”, Mitt möte med boken, Stockholm: 16. Ytterligare ett exempel på kritiken som framfördes finns Folket i Bild, 1943. i ”Bokcirklarna blommar”, signerad Pandora, Svenska Dag 22. Siwertz 1957, s. 13. bladet 29 januari 1951. 23. Birgitta Faxe (red.), Nisse Strinning – bakåt och framåt, Kal- mar: Kalmar konstmuseum, 1996, s. 19ff.

94 Övning ger färdighet

Både barn som har läs- och skrivsvårigheter och små barn som ännu inte lärt sig läsa, blir bättre på att läsa genom att öva upp sin fonologiska medvetenhet.

Av Ulrika Wolff

Varje höst traskar förväntansfulla barn till sin första ningen och förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn skoldag. Några kan redan läsa, och de andra barnen vet genom att redan i förskoleklass införa strukturerade att snart är det deras tur. Nu ska också de få lära sig. och lustfyllda språklekar med övningar av språkets Skoltiden präglas av läsning i olika syften och på formsida. I Sverige har preventiv fonologisk interven- olika nivåer. Det kan uttryckas som att man i tidiga tion fått stor genomslagskraft inom förskolan, framför skolår läser just för att lära sig läsa, medan man senare allt genom den så kallade Bornholmsmodellen, som läser för att lära sig saker, för att tillgodogöra sig inne- kortfattat innebär att barnen genom spel och lekar hållet i en text. För den stora majoriteten av elever stärker sin språkliga medvetenhet.1 Även internationell kommer den grundläggande avkodningen inte att ut- forskning har kunnat visa på liknande positiva resultat göra något hinder, de lär sig relativt snabbt att koppla och långsiktiga effekter. bokstäver till ljudbilder och på så sätt forma ord. Dock Ute på förskolorna finns det därför många förskol- kommer några elever att möta svårigheter i själva in lärare och specialpedagoger som argumenterar för att lärningen av den vanligen enkla ordavkodningen. Detta träning av språklig eller fonologisk medvetenhet, bor- utan att de i andra sammanhang har problem att lära de sättas in flera år innan den formella lästräningen sig saker eller förstå instruktioner. Trots detta kan den börjar. Fonologi avser den ljudmässiga sidan av språket dåliga ordavkodningen – det vill säga problem med att och fonologisk medvetenhet syftar på förmågan att koppla bokstäver till ljud – i sin tur leda till misslyck- identifiera och medvetet manipulera språkljud. Ett anden i många av skolans ämnen. Det är de barnen den fonologiskt medvetet barn förstår exempelvis att korta här artikeln ska handla om. och långa ord inte beskriver små och stora saker, utan Sedan tidigare vet vi att man kan underlätta läsinlär- är korta eller långa till följd av språkljuden. 95 Att barn som tränas i sin språkliga medvetenhet flera gisk träning har en positiv effekt från den åldern. I det år före den formella lästräningen skulle få en bättre skedet understödde forskargruppen den befintliga start kan låta intuitivt riktigt, men det finns ingen evi- språkliga träning som pågick i förskoleklasserna. dens, det vill säga visshet, om att det verkligen förhål- Förutom dessa två grupper ingår ytterligare en grupp ler sig på det sättet. Detta är utgångspunkten i riddle om 148 barn i studien. De utgör en kontrollgrupp, som (Reading Acquisition: Individual Differences, Development, inte fått någon speciell träning, men som följs med and Enhancement), som är en av de studier jag ska be- samma uppsättning tester som övriga grupper. Deras skriva här, och som syftar till att ge vetenskapligt stöd data samlades in ett år senare och har till dags dato inte för att fonologisk medvetenhet redan från tidig ålder analyserats. verkligen förbättrar läs- och skrivsvårigheter.2 Det fonologiska träningsprogrammet var utformat så att det skulle upplevas lustfyllt av barnen. Många av övningarna som ingick ligger nära den vanliga verk- Fonologi i förskolan samheten i förskolorna, och känns därför inte heller riddle är en longitudinell studie med två huvudsak- främmande för pedagogerna. Likväl genomgick de del- liga syften. Det ena är att följa barnens utveckling över tagande pedagogerna en utbildning för att kunna ut- tid, både vad gäller den språkliga och den icke-språkli- föra övningarna och följa den detaljerade planen för ga kognitiva utvecklingen. Det andra är att undersöka programmet. Genom spel och lekar fick barnen träna effekten av en strukturerad preventiv fonologisk inter- sig i att lyssna efter ljud, undersöka vad ett ord är, rim- vention, det vill säga träning som implementeras från ma, arbeta med sammansatta ord och identifierafon em. det att barnen är fyra år jämfört med sådan träning Utförandet var lekfullt men med en klar och tydlig som sätts in från sexårsåldern när de har börjat för struktur där barnen mötte en svårighet i taget. I pro- skoleklass. grammet finns till exempel inslag av övningar med lek- I studien deltar totalt 370 barn som vid starten av saksdjur, såsom Molly Mus, som bara tycker om saker projektet var fyra år. Av dem ingår 222 barn i grupper som börjar på ”m”, och den stora Glufsaren, som ibland som genom studien har fått någon form av interven- gillar att äta sammansatta ord och ibland bara saker tion. Barnen kommer från 45 olika förskolegrupper som börjar på ”o” eller något annat språkljud. Övning- och lottades gruppvis in i antingen en interventions- arna går alltid ut på att lyssna på eller manipulera ljud, grupp eller en kontrollgrupp. När barnen var fyra år aldrig att tillgodogöra sig skriftspråket. Det handlar erhöll interventionsgruppen strukturerad fonologisk alltså om förutsättningar för att lära sig läsa – inte att träning under sex veckor 25 minuter dagligen, medan lära sig läsa. kontrollgruppen fick annan träning, som kan anses Barnen deltog i sex testomgångar: före och efter in- meningsfull för fyraåringar, men utan den fonologiska terventionerna vid fyra respektive fem års ålder samt i komponenten. När barnen var fem år fick de ytterliga början och slutet av förskoleklass. En mängd data sam- re språklig respektive icke-språklig träning under sex lades in men långt ifrån alla är analyserade. Det man veckor. När barnen slutligen var sex år och började för- kan se i dag är att grupperna inte skilde sig åt vad det skoleklass fick båda grupperna samma fonologiska trä- gäller fonologisk förmåga innan träningen startade vid ning, eftersom det är klarlagt sedan tidigare att fonolo- fyra års ålder, medan däremot experimentgruppen som 96 förväntat presterade signifikant bättre än kontroll- individuell undervisning för barn med läs- och skriv- gruppen direkt efter träningen. Något mer uppseende- svårigheter som ges intensivt under en begränsad pe- väckande var att det ett år efter avslutad träning, när riod ger mycket positiva resultat.4 En sådan interven- barnen var fem år, fortfarande fanns signifikanta skill- tion tycks således mer effektiv än om barnen får några nader mellan grupperna. Det var också så att de med få timmar specialundervisning per vecka under en lång lägst resultat på pretesterna, det vill säga innan tester- tid. Däremot kan inte intensivundervisning ersätta den na började, var de som förefaller ha haft störst nytta av ordinarie specialundervisningen, som bör sättas in vid den preventiva träningen. Ytterligare ett år senare, i behov efter det mer intensiva och korta undervisnings- förskoleklass, ser man som väntat att den fonologiska programmet. medvetenheten naturligt har utvecklats hos många De positiva resultat som framkommit i tidigare stu- barn. Om vi då väljer att titta på de 20 procent av bar- dier gäller framför allt precision, det vill säga förmågan nen som presterade sämst på de fonologiska uppgifter att läsa korrekt, medan det har varit svårare att komma na, och därmed riskerar att hamna i riskzonen för att tillrätta med läshastigheten. raft utformades med utveckla läs- och skrivsvårigheter, så kan vi se att de hänsyn tagen till detta, och med anpassning till svensk- som fick den fonologiska träningen har en fonologisk ans mer transparenta ortografi (det vill säga att det är förmåga som klart överstiger förmågan hos barnen nära mellan språkljud och stavningssätt). som fick den icke-språkliga träningen. Inför studien genomförde ett stort antal skolor i 16 Inom ett eller ett par år kommer barnen att ha erhål- av Sveriges kommuner en screening för läs- och skriv- lit formell lästräning i skolan under en längre tid, och svårigheter. Drygt 2200 barn deltog, och av dessa iden- kan därmed förväntas klara den grundläggande ordav- tifierades 112 elever med låga resultat dels på ett ordavkodningen. Det är först då vi kan studera om fonolo- kodningstest5, dels på två tester av fonologiska respek- gisk träning från fyra års ålder har bättre effekt på tive ortografiska strategier i läsningen.6 Avsikten med läsförmågan än om träningen börjar vid sex års ålder. screeningen var att identifiera elever med avkodnings- Detta är än så länge alltså en öppen fråga, men vad som svårigheter som i sin tur grundade sig i fonologiska är känt är att preventiva åtgärder är mer effektiva än svårigheter. insatser som sätts in efter det att skriftspråkliga pro- De 112 elever som kom att ingå i studien lottades blem redan har uppstått. in i kontroll- respektive interventionsgrupp. Interven- tionsgruppen deltog i träningen, medan elever i kontrollgruppen enbart deltog i de aktiviteter skolan er- Lässvårigheter bland äldre barn bjöd, vilket ibland kunde innebära specialundervisning. Dessvärre är det så att en del barn och ungdomar trots I studien ingick inte någon tränad kontrollgrupp, efter allt kommer att behöva hjälp för att komma tillrätta som det inte kan anses etiskt försvarbart att låta barn med läs- och skrivsvårigheter högre upp i åldrarna. I ett med läs- och skrivsvårigheter utföra en aktivitet under annat försök, raft (Reading And Fluency Training based så lång tid om den inte antas vara verkningsfull. Dock on phonemic awareness)3, har jag studerat vad som händer kan det noteras att det i det här sammanhanget inte var när man ingriper i nioårsåldern. Tidigare forskning, möjligt att undanhålla för rektorer, klasslärare och framför allt med engelskspråkiga barn, har visat att specialpedagoger på de olika skolorna vilka barn som 97 deltog i kontrollgruppen. Denna vetskap kan ha lett till Den strukturerade träningen fick allra mest tid. Mellan 60 att eleverna i kontrollgruppen har erhållit skolans spe- och 65 procent ägnades åt strukturerad träning av cialundervisning i något högre utsträckning än vad de kopplingen mellan fonem och grafem. Eleverna övades annars hade fått. Vi har fått en del sådana indikationer, i att förstå den alfabetiska koden. De tränade fonemisk och det kan i sin tur betyda att skillnaderna mellan medvetenhet, som att till exempel lyssna efter olika grupperna efter interventionen är något mindre än vad ljud i ord och på olika sätt manipulera ljuden i orden. I de normalt skulle ha varit. övningarna kopplades ljud ihop med bokstäver. Till hjälp fanns bland annat bokstavskort och munbilder, det vill säga bilder av hur munnen ser ut när man gör Läshastighet och läsförståelse ett visst ljud. Munbilderna användes delvis för att stärka För de äldre barnen tränades strategier för fonologisk elevernas medvetenhet om artikulation av fonem och läsning och stavning. Dessutom innehöll programmet delvis för att stärka den fonologiska strategin vid läs- explicit träning av läsförståelse och läshastighet. Läs- ning och stavning. Dessutom ingick diktamen av så hastigheten har tidigare visat sig vara svår att förbättra kallade kontrollerade ord eller av kontrollerade texter, både i språk med mer ljudenliga stavningssätt (som det vill säga sådana ord och texter som eleverna tidi- tyska) och i språk med mindre ljudenliga stavningssätt gare hade stött på i sin träning och övat på. (som engelska), det vill säga transparenta och opaka Läsflyt tränades företrädesvis genom så kallad upp ortografier. I de förra fokuseras oftast läshastighet och repad läsning, i syfte att stärka säkerheten och hastig- i de senare oftast precision, förmåga att läsa korrekt. I heten i läsningen. Upprepad läsning kan gå till på en raft var utgångspunkten att det är viktigt att under- mängd olika sätt. I raft användes sex lika långa och söka och förbättra såväl förståelse och hastighet som likvärdiga texter. Varje text skulle ta eleven ungefär precision i läsningen. Det är alltså ett träningsprogram fem minuter att läsa första gången, vilket innebar att med många ingående delar, en så kallad multikom olika elever fick texter med olika antal ord. Eleven tog ponent intervention. själv tiden med ett stoppur, medan pedagogen anteck- Pedagogerna i raft var speciallärare eller specialpe- nade antal fel. Samma text lästes en gång varje dag un- dagoger inom respektive kommun, som erhöll utbild- der en vecka, förutom sista dagen då den lästes två ning i programmet innan studien startade. Program- gånger. Efter varje uppläsning ritade eleven en stapel met innehåller mycket detaljerade instruktioner i syfte över hur lång tid det tog att läsa texten, och skrev till att det ska vara så lika som möjligt för alla elever. raft antal fel i stapeln. Efter en vecka hade eleven alltså ska- gavs i form av en-till-en-undervisning varje skoldag i pat ett diagram med sex staplar. Sedan följde samma 40 minuter under tolv veckor. procedur med text nummer två veckan därpå och så Träningen består av: vidare. Efter sex veckor hade eleven sex olika diagram med sex staplar i. För varje gång texterna lästes gick det • strukturerad träning av kopplingen fonem/grafem med största sannolikhet bättre och bättre. Det kunde (det vill säga hur ljudet är kopplat till bokstaven) naturligtvis gå lite upp och ner, vilket i så fall diskute- • läsflyt (upprepad läsning) rades med eleven. • strategier för läsförståelse Ur de sex diagrammen togs sedan den första stapeln 98 i varje diagram och dessa sattes ihop till ett nytt diagram. Nu representerade alla staplar en okänd text, som alltså lästes för första gången. Här kunde man tydligt se att det gick framåt även med nya texter. De fallande staplarna blev ett tecken på att det verkligen lönade sig att lästräna. Upprepad läsning gav omedelbar feedback för barnen! Strategier för läsförståelse koncentrerades i huvudsak till ett pass i veckan. Eftersom eleverna hade svårig heter att läsa gjordes övningarna mer meningsfulla genom att pedagogen läste högt för eleverna eller genom att pedagogen och eleven turades om att läsa. Sedan fick eleverna svara på frågor om de lästa texterna från tre utgångspunkter: TYDLIGT SNABBARE LÄSFLYT

• Svaret finns i exten.t • Du kan hitta svaret om du sätter ihop informationen interventionen och besök på skolor visat positiva reak- från olika delar av texten. tioner från såväl elever som specialpedagoger och för- • Svaret finns inte i texten, du måste tänka ut det själv! äldrar. I tidigare studier har just hastigheten visat sig svår De olika påståendena var markerade med olika färger. att förbättra, både i ortografier som är opaka (det vill Dessutom tillhandahölls ett annat ark med frågeord säga har långt mellan stavning och uttal) och i mer (såsom var, vem, vad, när, och varför) som kunde an- transparenta ortografier (som har nära mellan uttal vändas för att återge eller diskutera texten. Pedagoger- och stavning). Enligt en del teorier manifesterar sig na uppmuntrade också eleverna att reflektera över tex- dyslexi som precisionsproblem i opaka ortografier ten och sin egen förståelse genom att ställa frågor som medan det yttrar sig som problem med läshastigheten ”Varför tror du att hon gjorde så?”, ”Vad tror du kom- i transparenta ortografier. Det har resulterat i att inter- mer att hända härnäst?”, ”Var tror du att de är?” och ventioner huvudsakligen har fokuserat på precision i ”Varför tror du det?”. opaka ortografier och på hastighet i transparenta ortografier. Vår studie, raft, tyder dock på vikten av en multikomponent intervention för elever med läs- och Intensivträning med resultat skrivsvårigheter. Förmodligen gäller detta oavsett Den här studien, som är den första i sitt slag i Sve- språk, eftersom de kognitiva svårigheter som ligger till rige, har visat att en intensiv, strukturerad träning av grund för dyslexi hos en individ förefaller vara de fonem/grafem-kopplingen i kombination med explicit samma oavsett ortografi.8 träning av läshastighet och läsförståelsestrategier ger Sammanfattningsvis kan vi se att direkt efter inter- goda resultat.7 Dessutom har enkäter i samband med ventionen uppmättes tydliga skillnader: interventions- 99 gruppen hade signifikant bättre resultat än kontroll- Det är viktigt att uppmärksamma att fonemisk med- gruppen vad gäller stavning, läshastighet, läsförståelse vetenhet – det vill säga att man kan identifiera och ma- och fonemisk medvetenhet. Inga direkta effekter kun- nipulera enskilda språkljud – förefaller stärka både för- de uppmätas ett år senare, däremot fanns det indirekta mågan att stava och läsförståelsen. Att bli fonemiskt effekter från interventionen inom alla områden. Resul- medveten är alltså betydelsefullt inte bara för små taten visar alltså att effekten av interventionen kvar- barn, utan även högre upp i åldrarna när det gäller barn stod också ett år senare. med läs- och skrivsvårigheter.

1. Ingvar Lundberg, Jørgen Frost & Ole-Peter Petersen, ”Ef- dial Interventions for Children with Dyslexia”, i The Science of fects on an Extensive Program for Stimulating Phonological Reading, red. Charles Hulme & Maggie Snowling, Oxford: Awareness in Pre-school Children”, Reading Research Quarterly Blackwell, 2005, s. 521–537. nr 23, 1988, s. 263–284. 5. Christer Jacobson, Läskedjor, Stockholm: Psykologiför- 2. riddle är ett delprojekt i BrainChild – ett samarbete laget, 2001. mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Göte 6. Ulrika Wolff, Lilla Duvan. Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 borgs universitet – och ingår i satsningen Lärande och minne, och 7, Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget, 2010. som var en samfinansiering mellan Riksbankens Jubileums- 7. Ulrika Wolff, ”Effects of a Randomised Reading Inter- fond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskaps vention Study. An Application of Structural Equation Model- rådet. Vetenskapsrådet har sedan tilldelat ytterligare medel ling”, Dyslexia. An International Journal of Research and Practice för projektet. nr 17, 2011, s. 295–311. 3. Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, Riksbankens 8. Marketa Caravolas, ”The Nature and Causes of Dyslexia Jubileumsfond samt stiftelsen Natur och Kultur. in Different Languages”, i The Science of Reading, red. Charles 4. Se t.ex. Joseph K. Torgesen, ”Recent Discoveries on Reme- Hulme & Maggie Snowling, Oxford: Blackwell, 2005, s. 336– 355.

100 Flickors och pojkars förmåga och lust att läsa

Pojkar läser både mindre och sämre än flickor, oavsett familje- bakgrund. Detta får följder både för den enskilda individens livschanser och för samhället i stort.

AV KARIN TAUBE

En av skolans främsta uppgifter är att se till att alla Internationella jämförande studier elever lär sig läsa och därmed erövrar det viktigaste Internationella och jämförande undersökningar av redskapet för intellektuell utveckling och fortsatt lä- elevers läsförmåga har genomförts av International rande. Principen om alla elevers lika rätt till god utbild- Association for the Evaluation of Educational Achieve- ning oavsett kön, etnicitet och social bakgrund betonas ments (iea) och Organisation for Economic Co-Ope- starkt i Sverige. Inte minst ska flickor och pojkar få ration and Development (oecd). iea är kanske mest samma möjligheter att lära och utvecklas. känt för sina undersökningar av yngre barns läsförmåga Könsmönstret i västvärlden håller på att förändras. inom ramen för Progress in International Reading Li- Nu tycks flickornas tidigare underläge på utbildnings- teracy Studies (pirls) åren 2001, 2006 och 2011, medan området vara på väg att försvinna. Det verkar som om oecd i detta sammanhang gjort sig mest uppmärk- flickorna i dag presterar så bra inom vissa områden att sammat genom sitt Program for International Student den tidigare oron för deras underprestationer har bytts Assessment Studies (pisa), studier av femtonåringars ut mot oro för pojkarna.1 I den här artikeln ska jag dis- läsförmåga som utförs vart tredje år sedan år 2000. kutera skillnader mellan flickors och pojkars förmåga Tillsammans visar de undersökningar som hittills att läsa och förstå, tänkbara orsaker till och konsekven- genomförts bland elever i åldrarna 9–10 år och 14–15 ser av dessa skillnader samt idéer om hur man från år att flickor i så gott som samtliga deltagande länder hemmets och skolans sida skulle kunna stödja ungas presterar genomsnittligt bättre på prov som mäter läs- läsning med särskild inriktning på pojkar. förståelse.2 Svenska femtonåriga elever av båda könen 101 Resultat på PISA-provet 2009 för flickor och pojkar i de nordiska länderna

Land Läsförståelse Matematik Naturvetenskap

Pojkar Flickor Differens Pojkar Flickor Differens Pojkar Flickor Differens (pojkar– (pojkar– (pojkar– flickor) flickor) flickor)

Danmark 480 509 –29* 511 495 16* 505 494 12* Finland 508 563 –55* 542 539 3 546 562 –15* Island 478 522 –44* 508 505 3 496 495 2 Norge 480 527 –47* 500 495 5 498 502 –4 Sverige 475 521 –46* 493 495 –2 493 497 –4 OECD 474 513 –39* 501 490 12* 501 501 0

Källa: Skolverket 2010 (jfr not 2). *Differensen kan i endast 5 fall av 100 bero på slumpen, och är alltså mycket säker, eller med andra ord statistiskt signifikant på 5-procentsnivån.

läser signifikant sämre år 2009 än de gjorde år 2000, matik. I ämnet naturvetenskap finns signifikanta skill- enligt pisa-studierna. I ovanstående tabell presenteras nader i Danmark till pojkarnas fördel och i Finland till de nordiska ländernas resultat från den pisa-under- flickornas fördel. I Island, Norge och Sverige finns inga sökning som ägde rum 2009 bland femtonåringar i signifikanta skillnader mellan flickors och pojkars pre- sextiofem länder, däribland alla trettiotre oecd-län- stationer i naturvetenskap. der. I jämförande syfte presenteras även pisa:s resultat Lika viktiga som de genomsnittliga prestationsskill- avseende flickors och pojkars kunnande inom matema- naderna är andelarna flickor och pojkar i de grupper av tik och naturvetenskap. När detta skrivs har resultaten elever som presterar sämst respektive bäst. Redan i en från pisa-undersökningen 2012 ännu inte offentlig- studie genomförd av iea 1991 fann man att andelen gjorts (det sker i december 2013). pojkar kraftigt översteg andelen flickor på de lägsta I samtliga nordiska länder och genomsnittligt i prestationsnivåerna i läsning.3 I den svenska delen av oecd presterar flickorna alltså signifikant bättre än pisa-undersökningarna 2000, 2003, 2006 och 2009 pojkarna i läsning. Differensen i Norden är störst i Fin- har andelen pojkar på de lägsta läsprestationsnivåerna land och minst i Danmark. varit mer än dubbelt så hög som andelen flickor.4 I En jämförelse med prestationerna i matematik visar samma undersökningar har andelen flickor på de hög- att Danmark är det enda nordiska land där det finns sta nivåerna varit dubbelt så hög eller nästan dubbelt signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, där de så hög som andelen pojkar. I Sverige tycks det inte råda senare presterar bättre. Även i oecd som helhet pre- någon tvekan om att pojkars läsprestationer ger mer sterar pojkarna signifikant bättre än flickorna i mate- anledning till oro än flickors.

102 Prov och påverkan texter med manliga eller kvinnliga huvudpersoner vare Provens olika form och innehåll kan dock påverka pre- sig för pojkar eller för flickor. Fjortonåriga pojkar tyck- stationsskillnadernas storlek. Redan i en studie från tes alltså ha ett starkare behov av att markera sin köns- 1974 upptäcktes att pojkar var känsligare med avseende tillhörighet än jämnåriga flickor och än yngre elever på texters innehåll än flickor.5 Pojkarna presterade oavsett kön. bättre på läsprov när de läste texter som de tyckte var Man fann även att flickorna var mer överlägsna poj- intressanta, medan flickorna presterade på samma nivå karna på berättande texter, samt att långa texter var oavsett om de fann texterna intressanta eller inte. I mer gynnsamma för flickor än korta. linje med detta visade en studie från 1986 att pojkar Två huvudtyper av uppgifter används vid studier av presterade bättre när en text ansågs vara mer passande läsförståelse: uppgifter som kräver öppna svar samt för pojkar än när den inte ansågs vara det.6 flervalsuppgifter. Den första typen kräver att eleverna Även i internationella jämförande studier har man själva ska skriva ett kortare eller längre svar. Den andra analyserat hur olika sätt att mäta påverkat resultatet. I typen kan innebära att eleverna markerar ett bland den studie som genomfördes av iea 1991 undersöktes flera alternativa svar eller markerar sant eller falskt vid läsförståelsen hos elever i två åldersgrupper, nioåringar olika alternativ. En studie från 2002 fann att flickor och fjortonåringar, i ett trettiotal länder.7 I en senare presterade bättre än pojkar på språkliga uppgifter som studie av dessa data där jag själv varit involverad, un- krävde öppna svar.9 Forskarna tolkade detta som att dersöktes om de uppmätta prestationsskillnaderna till flickorna gynnades av sin bättre förmåga att själva for- flickornas fördel hade samband med innehållet i olika mulera sig i skrift. Även en studie från 2003 där jag texter, med texternas längd och antal åtföljande upp- deltog fann att prestationsskillnaderna mellan flickor gifter eller med uppgifternas kognitiva krav.8 Det visa och pojkar var större för uppgifter med öppna svar än de sig att uppgifter till texter som handlade om män- för flervalsfrågor.10 I samma studie undersöktes även niskor, djur som betedde sig som människor (i fabler) flickors och pojkars prestationer beträffande kontinuer och mänskliga aktiviteter var mer gynnsamma för liga och icke-kontinuerliga texter. De förra består av flickor i båda ålderskategorierna än uppgifter som var meningar sammansatta till stycken som ska läsas från kopplade till texter som behandlade neutrala eller na- början till slut. De senare består av texter av typen bro- turvetenskapliga ämnen. Detta gällde för samtliga del- schyrer, formulär, tabeller och diagram. En jämförande tagande länder. Vid den äldre åldersgruppens läsning analys visade att de största prestationsskillnaderna till av texter som handlade om människor, var prestations- flickornas fördel fanns vid läsning av kontinuerliga skillnaderna större på uppgifter som följde på texter texter, i synnerhet berättande sådana. Flickorna var med kvinnlig huvudperson än uppgifter till texter med oftast även bättre än pojkarna på att läsa och förstå manlig huvudperson. De fjortonåriga pojkarna preste- icke-kontinuerliga texter, men de genomsnittliga pre- rade bättre vid läsning av texter med manlig huvud stationsskillnaderna var här mindre. person än med kvinnlig sådan. För fjortonåriga flickor I en aktuell norsk studie av resultaten från nationel- däremot tycktes huvudpersonens kön inte ha något la prov i åttonde klass 2007–2011 fann man betydligt samband med läsresultatet. Bland de nioåriga eleverna större prestationsskillnader till flickornas fördel på var prestationsskillnaderna inte större på uppgifter till uppgifter som krävde reflektion och värdering än på 103 uppgifter som handlade om att hitta information eller karna, men prestationsskillnaden mellan flickor och att tolka och förstå texter.11 Flera tänkbara förklaringar pojkar i Sverige var bara ungefär hälften så stor för presenterades, bland annat att flickorna har större digital läsning som för traditionell läsning. läserfarenhet genomsnittligt sett och därmed med stör- re säkerhet kan tycka något om det de läser. En annan förklaring kan vara att en väsentligt högre andel av de Matteuseffekten uppgifter som kräver reflektion och värdering kräver Vid läsning är det av stor betydelse att läsaren känner öppna svar, vilket missgynnar skrivovilliga pojkar. igen ord snabbt, korrekt och utan alltför mycket an- Man fann också att prestationsskillnaden till flickornas strängning. I skolan kallas detta för att läsa med flyt. fördel var betydligt större vid läsning av skönlitterära Flyt vid läsning uppnås först efter omfattande övning. texter än vid läsning av sakprosa. Detta skulle enligt Den som läser mycket blir inte bara bättre på att snabbt forskarna kunna bero på att pojkarna läser mer målin- känna igen ord, utan han eller hon utökar också med 12 riktat och faktaorienterat än vad flickorna gör. all säkerhet sitt ordförråd, vilket underlättar förståel- sen. När man läser med flyt och förstår vad man läser, Flickors och pojkars digitala läsning utvecklas med tiden en tillit till den egna förmågan att läsa och förstå olika slag av texter. Goda läsare tycker pisa-undersökningen 2009 hade läsförståelse i fokus ofta om att läsa, läser mer och blir allt bättre läsare. och genomfördes på vanligt sätt med ett test där elev- Tyvärr gäller även motsatsen. Dåliga läsare tycker inte erna läste texter på papper och skrev svaren med penna om att läsa och undviker därför läsandet, vilket leder på papper (traditionell läsning). I ett frivilligt tillägg till att läsförmågan inte utvecklas i förväntad takt. fick eleverna läsa texter på dator och även skriva sina Självförtroendet, motivationen och uthålligheten vid 13 svar på dator (digital läsning). Vid digital läsning läsning sjunker. Man brukar tala om goda respektive måste läsaren kunna navigera bland alla tillgängliga onda cirklar eller om Matteuseffekter.14 Namnet kom- texter på nätet. Dit hör att kunna hitta klickbara länkar mer från en formulering i Bibelns Matteusevangelium: inom texter och att bedöma användbarheten hos den ”Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, information som dyker upp när man klickar. Viss in- men den som inte har, från honom skall tas också det formation behålls medan annan förbigås. Den slutgil- han har.”15 De elever som tidigt ”knäcker koden” upp- tiga texten konstrueras alltså genom läsarens naviga- lever ofta läsning som något positivt, och de läser gär- tion. Trots den skillnad mellan traditionell och digital na och ofta. läsning som ligger i att digital läsning kräver naviga- ”Does reading make you smarter?” Svaret på denna tion, visade pisa:s undersökning ett starkt samband klassiska fråga är enligt forskaren Keith Stanovich ”ja”, mellan resultaten på de två slagen av läsning. Det visa om smarter innebär att ha ett större ordförråd och mer de sig också att de deltagande svenska eleverna hade ett kunskap om världen och större förmåga att resonera genomsnittligt bättre resultat på den digitala läsningen abstrakt.16 De elever som tidigt hamnat i onda cirklar än på den traditionella och att de svenska eleverna pre- avseende läsning går miste om mycket. sterade bättre i digital läsning än elever genomsnittligt i oecd. Flickorna var bättre på digital läsning än poj- 104 Frivillig läsning lustindex. Resultatet visade att flickornas läslust låg I skolan måste alla elever läsa, men på fritiden är läs- klart över pojkarnas. I Sverige angav 75 procent av ning en frivillig aktivitet som konkurrerar med en rad flickorna att de någon gång under en normal dag läste alternativa fritidssysselsättningar. Att undersöka elev- något frivilligt, medan motsvarande andel bland poj- ernas attityder till läsning och hur mycket de läser på karna var 50 procent. En högre andel av flickorna läste sin fritid kan sålunda bidra till att förklara skillnader i tidskrifter/veckotidningar, skönlitteratur och facklit- läsprestationer mellan flickor och pojkar. teratur, medan en högre andel av pojkarna läste serie- pisa 2000 visade en tydlig könsskillnad avseende tidningar. Störst var skillnaden avseende läsning av intresse för läsning på fritiden.17 I oecd-länderna var skönlitteratur. Pojkarna läste dock oftare på nätet än det i genomsnitt nästan dubbelt så hög andel av poj- flickorna.20 karna (40 procent) som av flickorna (23 procent) som I vår uppföljande analys av data från pisa 2009 från aldrig läste på sin fritid. I medeltal rapporterade 45 de nordiska länderna visades att en av fyra flickor och procent av flickorna och 29 procent av pojkarna att de nästan en av två pojkar rapporterar att de inte läser för ägnade sig åt frivillig läsning i mer än trettio minuter nöjes skull.21 Detta utgör en signifikant ökning sedan varje dag. I nästan alla deltagande oecd-länder hade år 2000 av dem som inte läser, både totalt i de nordiska flickorna bättre tilltro till sin egen läsförmåga än poj- länderna och i vart och ett av länderna. De elever som karna. Flickorna i samtliga länder angav oftare än poj- anger att de inte läser för nöjes skull har betydligt lägre karna att läsning var deras favorithobby, att de tyckte resultat på pisa:s läsprov än de som läser för nöjes om att tala om böcker med andra människor, att de skull, alldeles oavsett hur länge de läser varje dag. Elev- blev glada om de fick en bok i present och att de tyckte er i de nordiska länderna har också blivit mindre enga- om att gå till en bokhandel eller ett bibliotek. I en upp- gerade i läsning i jämförelse med den genomsnittliga följande analys av pisa 2000-data från de nordiska nivån i oecd. Elever som läser skönlitteratur varje länderna, visade det sig att när effekterna av variabeln vecka presterar mycket bra på pisa-provet. Elever som läsengagemang konstanthölls, minskade könsskillnaden rapporterar att de aldrig läser veckotidningar, serier, avseende resultat på läsprovet bland de nordiska elev- skönlitteratur, faktaböcker eller dagstidningar preste- erna avsevärt.18 Detsamma gällde faktorn läsning av rar sämst. I vår studie drog vi slutsatsen: Att läsa eller skönlitteratur på fritiden. Författarna drog följande slut- inte läsa för nöjes skull är en mycket kritisk fråga. sats: ”Om pojkarna höll på med läsning i samma ut- pirls 2006 visade att även yngre flickor var mer väl- sträckning som flickorna, om de läste romaner och representerade än yngre pojkar bland elever som tycker noveller lika ofta som flickorna och om de var lika in- mycket om att läsa och som ofta läser.22 Av en rapport tresserade av läsning som hobby, skulle genusklyftan i från Kulturrådet framkom att tendensen var densam- läsfärdighet kunna minskas avsevärt såväl i de nordiska ma även bland äldre tonåringar.23 Av de tillfrågade länderna som i oecd-länderna.”19 yngre männen angav 17 procent i åldrarna 16–19 år att I pisa 2009 fick eleverna besvara frågor om sin in- de läste böcker varje vecka, medan motsvarande andel ställning till läsning och hur ofta de läser olika typer av för kvinnorna var 34 procent. material. Utifrån elevernas ställningstagande till ett Hur ska då dessa skillnader mellan flickor och pojkar antal påståenden om läsning bildades ett så kallat läs- i olika åldrar avseende både förmåga och lust att läsa 105 förklaras? Två huvudgrupper av förklaringar förekom- hjärnan är plastisk och därmed kan förändras efter mer: arv/biologi och miljö. påverkan från miljön.31 När hjärnan utvecklas bildas synapser (kopplingar mellan nervceller). Att behålla synapser kostar energi, och de som inte används rensas Biologiska förklaringar av skillnader bort, medan synapser som används ofta blir kvar. Enligt en studie från 1999 är störningar i talspråket två Övning är med andra ord viktigt! Det som barn lär sig till tre gånger vanligare bland pojkar än bland flickor.24 påverkar deras hjärna, vilket i sin tur stödjer utvecklan- Det har även visat sig att flickor har bättre resultat än det av vissa förmågor, och detta medför att barnet pojkar på en rad fonologiska uppgifter och – därmed söker sig till fler erfarenheter inom det aktuella områ- icke oväntat – att dyslexi förekommer oftare hos poj- det. Enligt detta synsätt ligger alltså både biologi och kar.25 miljöpåverkan bakom utvecklandet av exempelvis läs- Mätningar med magnetkamera (functional magne- förmåga.32 tic resonance imaging, fMRI) visar att flickor har 11 Ett annat sätt att förklara språkliga skillnader är att procent fler nervceller i hjärnområden som har med utgå från olikheter i temperament mellan pojkar och språk att göra än vad pojkar har.26 En annan skillnad flickor. Pojkar är signifikant mer aktiva än flickor.33 har att göra med den fettliknande substansen myelin Detta leder sannolikt till att flickor och pojkar leker på som får nervsignalerna att gå fortare. När de områden olika sätt, vilket medför olika användning av språk.34 i hjärnan som ansvarar för att integrera information Forskarna Jean Berko Gleason och Richard Ely menar och automatisera utförandet av uppgifter gradvis får en att även om biologi kan ha en betydelsefull roll vid högre halt av myelin, sker detta långsammare hos poj- uppkomsten av vissa könsskillnader i språk, finns socia kar än hos flickor. Och när barn ombeds säga ord som la och kulturella faktorer som antingen förstorar eller börjar med en speciell bokstav eller att ange synony- försvagar dessa skillnader.35 mer, så gör flickor detta genomsnittligt bättre och snabbare än pojkar.27 Pojkar är alltså helt enkelt lång- Miljömässiga förklaringar av skillnader sammare språkligt sett och det tar längre tid för dem att utveckla läsning med flyt.28 Flickorna blir därmed En viktig distinktion är den mellan begreppen kön och tidigare mottagliga för komplex information och kan genus. Kön har med den biologiska kroppen att göra, även ha bättre förutsättningar för att koncentrera sig. medan begreppet genus anger ett tanke- och värde- Enligt en studie från 1998 har pojkars vänstra hjärn- ringssystem. Vi lär oss att bli kvinnor och män, och den halva en tendens att utvecklas något långsammare än inskolningen börjar mycket tidigt. Omgivande vuxna flickors, vilket skulle kunna vara en förklaring till att förväntar sig ett visst beteende av flickorna och ett an- flickor i regel börjar tala en månad tidigare, talar tydli- nat av pojkarna, vilka sedan strävar efter att uppfylla gare, lär sig nya ord fortare, använder längre meningar dessa respektive förväntningar. Egenskaper som ofta och har ett betydligt större ordförråd än pojkar.29 En- tillskrivs den kvinnliga bilden är att vara mer passiva, ligt andra resultat kan skillnaden i mognad mellan lydiga och anpassningsbara än pojkar/män. Till den flickor och pojkar vara upp till 1,5 år.30 manliga bilden hör att vara starkare, mer livliga, aktiva, Det finns även forskare som framför allt betonar att aggressiva och riskbenägna. I västvärlden går ”plug- 106 gande” inte ihop med manlighet. Enligt en rapport fritiden. När pojkar läser, väljer de i högre grad än från Myndigheten för skolutveckling från 2005 finns i flickor informationstexter, tidskrifts- och dagstid- dag en stark ”anti-plugg-kultur” bland många svenska ningsartiklar samt serier. De tycker om att läsa om elever, mest uttalad bland pojkar.36 Även utanför Sve- hobbyer, sport och sådant som de vill göra. Pojkar riges gränser har det visat sig, att om pojkar anstränger tycker om äventyr och humor och en del av dem är sig och är duktiga i skolan löper de risk att bli retade av mycket förtjusta i science fiction eller fantasyböcker. sina klasskamrater; alltså är det viktigt för dem att Hur bokomslaget ser ut är viktigt för pojkar. ligga lågt med sina skolprestationer.37 Pojkar som arbe- Bristen på läsande manliga förebilder har framförts tar hårt i skolan och gör sina uppgifter betraktas som som ytterligare ett skäl till att pojkar är mindre intres- ”tjejiga”.38 I en amerikansk studie från 2003 visades att serade av läsning än flickor. Stöd för detta har fram- pojkar i motsvarigheten till sjätte klass i Sverige som förts i den ovan nämnda amerikanska studien från var svaga läsare tyckte att läsning var en alldeles för 2003.43 När pojkar i årskurs 4–7 intervjuades, visade passiv verksamhet: ”Allt man gör är att sitta, hur kul är det sig att de såg sina mödrar läsa men mycket sällan det?” ”Det är tråkigt.” ”Varför ska man läsa när man sina fäder: ”Mamma läser hela tiden.” ”Min mamma kan ha roligt?”39 pratar om böcker med sina vänner.” ”Min pappa läste bara när han hade råkat ut för en olyckshändelse och inte kunde göra något annat.” Enligt en svensk dok- Manliga ämnen och förebilder torsavhandling från 2000 påverkas en elevs engage- Det finns även pojkar som tycker att innehållet i många mang i en uppgift av hur viktig och intressant den är av skolans läsuppgifter passar bättre för flickor än för för honom eller henne.44 Detta är i sin tur relaterat till pojkar och att de texter de sätts att läsa inte engagerar kön. Fysik, teknik och matematik är manligt genus- dem.40 I en artikel med den talande rubriken ”’Vi killar märkta, medan språkundervisning är kvinnligt genus- vill läsa om fotboll och killgrejer’. Att tolka maskulini- märkt. Intresset och engagemanget gör att pojkar har tet och spela pojke” visas hur pojkars uttryck för man- lättare för att lära sig manligt märkta ämnen och tvärt- lighet skapade och blev skapat av deras val av läsmate- om för flickor. rial och samtal om böcker.41 Författaren hänvisar till Men vad kan göras för att stödja barns och då i syn- två olika åsikter. Den ena företräds av William G. Bro- nerhet pojkarnas läsutveckling? I följande avsnitt pre- zo, som hävdar att pojkar skulle bli motiverade att läsa senteras några tänkbara strategier. om de erbjöds böcker med typiskt maskulina ämnen. Den andra åsikten företräds av Josephine Young, som Prata, läs och gå på bibliotek från en feministisk socialkonstruktivistisk ståndpunkt menar att det är viktigt att pojkar uppmuntras att ifrå- Föräldrar som ofta talar med sina barn och som lyssnar gasätta de stereotyper som presenteras i just de böcker på vad barnen har att säga har ett mycket positivt infly- som Brozo skulle rekommendera. I en annan studie42 tande på sina barns ordförrådsutveckling.45 Högläsning görs följande sammanfattning av forskning om pojkar är ett annat viktigt område: barn utökar sitt ordförråd, och läsning: Pojkar förstår inte skönlitteratur lika bra lär sig intuitivt om skillnaden mellan tal och skrift, lär som flickor och är mindre intresserade av läsning på sig hur berättelser ofta är uppbyggda, vänjer örat vid de 107 personal än lärare och gärna även äldre manliga elever, som bokpratar och berättar om sina favoritböcker. Valet av innehåll i det som ska läsas i skolan kan bli friare än vad det är i dag. Många skolbibliotekarier gör ett fantastiskt arbete med att hitta texter som kan inspirera olika elever. Bibliotekstjänst har nyligen ut- kommit med en fjärde upplaga avBöcker som killar gillar, där bibliotekarier valt ut och presenterar två hundra böcker.46 Boken som vänder sig till lärare, skolbibliotekarier och föräldrar är indelad i olika kategorier, till exempel ”Deckare, äventyr och annat spännande”, ”Identitet och självkänsla”, ”Skräck och spökerier” samt ”Småfniss och gapflabb”. Målgruppen är pojkar i

A, B, C, D I MÄNSKLIG SKEPNAD åldrarna sex till sjutton år. I sin bok Bright Beginnings for Boys satsar universitetslärarna Debby Zambo och William G. Brozo också på att hitta lämpligt läsmate- uttryckssätt som används i skrift och får vetskap om rial för lässvaga och/eller läsomotiverade pojkar.47 allt underbart som böckerna har att bjuda. Allt detta kan öka barnens motivation att själva lära sig läsa. Med Avslutande kommentarer hjälp av språklekar, rim och ramsor kan de så småning- om flytta uppmärksamheten från innehållet i det som Den verkliga anledningen till oro utgörs av den höga sägs till att lyssna på hur orden låter. Den förmågan andelen pojkar bland de mycket svaga läsarna. Mats blir nödvändig när de sedan ska lära sig läsa och skriva Björnsson på Myndigheten för skolutveckling har dess- ett alfabetiskt skriftspråk som svenska. Före skolstar- utom funnit att könsskillnaderna är så gott som lika ten kan det sannolikt vara så att en del pojkar behöver oavsett socialgrupp och drog slutsatsen att det ”inte är mer språklig stimulans än de flesta flickor gör. något nytt att pojkarna i de lägre socialgrupperna har Pojkar bör också tidigt övertygas om att läsning inte svaga [läs]resultat: det nya är att pojkarna även i de är något som bara kvinnorna i deras omgivning sysslar övre skikten så tydligt ligger efter motsvarande grup- med. När pappor engagerar sig i att gå på biblioteket per av flickor”.48 Även i vår studie från 2007 kunde vi med sina söner och diskuterar val av böcker för högläs visa att skillnaden mellan flickors och pojkars läspres- ning, när pappor läser kvällssagor och samtalar med sina tationer var ungefär densamma på tre olika nivåer av söner om det som händer i berättelserna – då lägger de socioekonomisk bakgrund.49 En orsak till dessa presta- en god grund för sina söners läsutveckling. Manliga tionsskillnader är säkert att pojkar läser mindre på sin förebilder är viktiga under hela skoltiden, och bristen fritid, vilket förmodligen beror på en mindre positiv på manliga lärare på framför allt de lägre stadierna i attityd till läsning. grundskolan kan i viss grad kompenseras genom att Pojkar tycks på flera sätt dra det kortare strået. Som bjuda in pappor, manliga bibliotekarier, annan skol- grupp betraktat mognar de senare språkligt sett än 108 flickor. Pojkar är också mer av action seekers än flickor, och stillasittande bokläsning är för många av dem inte särskilt attraktivt. Spänning på tv och via datorspel är mycket mer lättillgänglig än i böcker – visuella intryck går direkt in och behöver inte transformeras på det sätt som krävs att läsaren gör med text. Läsaren måste dessutom ha läst så mycket att han eller hon har automati- serat sin ordavkodning innan läsningen kan ge sub- stantiellt utbyte i form av spänning. Det finns en reell risk för att den som undviker att läsa aldrig uppnår det stadium då läsningen sker med flyt och alltså utan an- strängning.50 Oavsett varför pojkar läser i genomsnitt sämre än flickor och varför en högre andel av pojkarna har stora E, F, G, H PÅ SAMMA SÄTT lässvårigheter, utgör detta ett problem som får konsekvenser inte bara för den enskilda individen utan även för samhället. Utbildningsstatistik från Skolverket i dag grundläggande läs- och skrivfärdigheter, vilket november 2012 visar att skillnaden mellan flickors och ökar risken för fattigdom och social utslagning. EU:s pojkars slutbetyg i grundskolan ökar. Färre pojkar blir utbildningsministrar har därför satt upp som mål att behöriga till gymnasieskolan; för flickorna gäller mot- andelen lågpresterande femtonåriga läsare år 2020 inte satsen. Betygen har sjunkit för gruppen pojkar med ska överstiga 15 procent. Vidare tillsattes i början av utländsk bakgrund och för gruppen pojkar som har 2011 en internationell grupp med elva experter som föräldrar med lägre utbildning. Andelen pojkar som är fick i uppgift att identifiera de mest effektiva sätten att behöriga att söka till gymnasiet har gått ner, medan förbättra läsförmågan i EU. För att minska andelen andelen behöriga flickor har gått upp.51 Det är rimligt svaga läsare bland pojkar föreslås i gruppens rapport att anta att flickornas bättre läsförmåga är en av flera större användning av digital läsning, anpassning av läs- orsaker till deras bättre betygsutveckling. Och den som material i skolan till elevernas intressen samt friare val inte har genomgått gymnasieskolan med godkända be- av texter (för både pojkar och flickor).52 I rapporten tyg har som bekant betydligt svårare att ta sig in på föreslås också att fler män bör lockas till läraryrket för arbetsmarknaden. att fungera som förebilder för pojkarna. Inom EU har problemen med en hög andel svaga Förhoppningsvis kan EU:s rapport fungera som en läsare fått stor uppmärksamhet, inte minst mot bak- väckarklocka för politiker med ansvar inom utbild- grund av att arbetsmarknaden för lågutbildade arbe- ningsområdet. Åtgärder som satsas på att stärka svaga tare väntas minska med nära 30 procent mellan 2010 läsare, till största delen pojkar, kan leda till att dessa får och 2020, vilket betyder 16 miljoner färre jobb för dem bättre läsförmåga, större chanser på arbetsmarknaden som saknar gymnasieutbildning. En av fem femton och ett i många avseenden bättre liv – vilket i sin tur åringar samt nästan 75 miljoner vuxna i EU saknar i blir en uppenbar samhällsvinst. 109 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1. oecd, PISA 2009 Results. What Students Know and Can Do. Item Level”, i Are Girls Better Readers? Gender Differences in Student Performance in Reading, Mathematics and Science. Volume Reading Literacy in 32 Countries, red. Hans Wagemaker, Amster 1, Paris, 2010. dam: International Association for the Evaluation of Educa 2. John Downing, Comparative Reading, New York: Macmil- tional Achievement, 1996. lan, 1972; Robert L. Thorndike, Reading Comprehension Educa 9. M. J. Ryan & S. Demark, ”Variation in Achievements tion in Fifteen Countries. International Studies in Evaluation III, Scores Related to Gender, Item Format and Content Area Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1973; Warrick B. Elley, How Tested”, i Large-Scale Assessment Programs For all Students, Vali in the World do Students Read?, The Hague: iea, 1992; Skolver- dity, Technical Adequacy, and Implementation, red. Gerald Tin ket, PISA 2000. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i dal & Thomas M. Haladyna, London: Lawrence Erlbaum, matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 2002, s. 67–88. 209, Stockholm, 2001; Skolverket, Barns läskompetens i Sverige 10. Astrid Roe & Karin Taube, ”Reading Achievement and och världen. PIRLS 2001, Stockholm, 2003; Skolverket, PISA Gender Differences”, i Northern Lights on PISA. Unity and Di 2003. Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett interna versity in the Nordic Countries in PISA 2000, red. Svein Lie, Pirjo tionellt perspektiv. Rapport 254, Stockholm, 2004; Skolverket, Linnakylä & Astrid Roe, Oslo: Universitetet i Oslo, 2003, s. PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – 21–37. naturvetenskap, matematik och läsförståelse, Stockholm, 2007 (a); 11. Astrid Roe & Wenche Vagle, ”Kjønnsforskjeller i lesing. Skolverket, PIRLS 2006, Stockholm, 2007 (b); Skolverket, Rus Et dybdedykk i resultatene fra nasjonale prøver på åttende tad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse trinn fra 2007 til 2011”, Norsk pedagogisk tidsskrift nr 6, 2012, s. och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncen 425–440. trat. Sammanfattning av Rapport 352, Stockholm, 2010; oecd, 12. Ibid. Knowledge and Skills for Life. First Results from PISA 2003, 13. Skolverket, Eleverna och nätet. PISA 2009 om 15-åringars Paris, 2001; oecd, Learning for Tomorrow’s World. First Results förmåga att söka, läsa och värdera digital information. Rapport 361, from PISA 2003, Paris, 2004; oecd, PISA 2006. Science Com Stockholm, 2011. petencies for Tomorrow’s World. Volume 1, Paris, 2007; oecd 14. Keith E. Stanovich, Progress in Understanding Reading. 2010. Scientific Foundations and New Frontiers, New York: The Guil- 3. Hans Wagemaker (red.), Are Girls Better Readers? Gender ford Press, 2000. Differences in Reading Literacy in 32 Countries, Amsterdam: Inter 15. Matteus 25:29 i Bibel 2000. national Association for the Evaluation of Educational Achieve 16. Stanovich 2000. ment, 1996. 17. Skolverket 2001. 4. Skolverket 2001; Skolverket 2004; Skolverket 2007 (a); 18. Pirjo Linnakylä & Antero Malin, ”How to Reduce the Skolverket 2010. Gender Gap in Reading Literacy”, i Northern Lights on PISA. 5. Steven R. Asher & R. A. Markell, ”Sex Differences in Com Unity and Diversity in the Nordic Countries in PISA 2000, red. prehension of High and Low Interest Reading Material”, Jour Svein Lie, Pirjo Linnakylä & Astrid Roe, Oslo: Universitetet nal of Educational Psychology nr 66, 1974, s. 680–687. i Oslo, 2003, s. 39–54. 6. Kathryn P. Scott, ”Effects of Sex-fair Reading Materials 19. Ibid., s. 46. Min övers. on Pupils’ Attitudes, Comprehension and Interest”, American 20. Skolverket 2010. Educational Research Journal, Spring, nr 23 (19), 1986, s. 105–116. 21. Astrid Roe & Karin Taube, ”To Read or Not to Read – 7. Elley 1992. That is the Question. Reading Engagement and Reading 8. Karin Taube & Ingrid Munck, ”Gender Differences at the Habits in a Gender Perspective”, i Northern Lights on PISA 110 2009. Focus on Reading, red. Niels Egelund, TemaNord nr 501, age. Relations from Toddlerhood to Middle Childhood”, De København: Nordisk ministerråd, 2012. velopmental Psychology nr 28, 1992, s. 1090–1095. 22. Skolverket 2007b. 35. Jean B. Gleason & Richard Ely, ”Gender Differences in 23. Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: Language Development”, i Biology, Society, and Behavior. The 1976–2006, Kulturen i siffror, nr 6, Stockholm: Statens kultur- Development of Sex Differences in Cognition, red. Ann McGilli- råd, 2008. cuddy-De Lisi & Richard De Lisi, Westport: Ablex Publis- 24. Marianne Ors & Ulrika Nettelbladt, ”Språkstörningar hing, 2000, s. 127–154. hos barn”, i Barn som är annorlunda. Hjärnans betydelse för bar 36. Mats Björnsson, Kön och skolframgång. Tolkningar och per nets utveckling, red. Anegen Trillingsgaard, Mogens A. Dalby spektiv, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2005. & John R. Østergaard, Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 87– 37. Martin Mac An Ghaill, The Making of Men. Masculinities, 101. Sexualities and Schooling, Philadelphia: Open University Press, 25. Barbara A. Lewis, ”Pedigree Analysis of Children with 1994. Phonological Disorders”, Journal of Learning Disabilities nr 25, 38. Debbie Epstein, ”Real Boys Don’t Work. ’Underachieve- 1992, s. 586–597; Raymond L. Majeres, ”Sex Differences in ment’, Masculinity, and the Harassment of ’Sissies’”, i Failing Phonological Processes. Speed Matching and Word Reading”, Boys? Issues in Gender and Achievement, red. D. Epstein m.fl., Memory and Cognition nr 27, 1999, s. 246–253. New York: Open University Press, 1998, s. 96–108. 26. Louann Brizendine, The Female Brain, New York: Broad- 39. Beverley Freedmon, ”Boys and Literacy: Why Boys? Which way, 2006; Jenny Harasty m.fl., ”Language-Associated Cori- Boys? Why Now?”, paper presented at the Annual Meeting of cal Regions are Proportionally Larger in the Female Brain”, the American Educational Research Association, Chicago, 2003. Archives of Neurology nr 54 (2), 1997, s. 171–176. 40. oecd, Reading for Change. Performance and Engagement 27. Colleen E. Morisset, K. E. Barnard & C. L. Booth, ”Todd Across Countries. Results from PISA 2000, Paris, 2002. lers’ Language Development. Sex Differences within Social 41. Elizabeth Dutro, ”’Us Boys Like to Read Football and Risk”, Developmental Psychology nr 31 (5), 1995, s. 851–865. Boy Stuff’. Reading Masculinities, Performing Boyhood”, 28. Norman Geschwind, ”Disconnexion Syndromes in Ani- Journal of Literacy Research nr 34 (4), 2003, s. 465–500. mals and Man”, Brain nr 88 (2), 1965, s. 237–294. 42. Michael Smith & Jeffrey D. Wilhelm,”Reading Don’t Fix 29. Eleonor E. Maccoby, The Two Sexes. Growing Up Apart, No Chevys”. Literacy in the Lives of Young Men, Portsmouth, Coming Together, Cambridge, MA: Belknap, 1998. N.H.: Heinemann, 2002. 30. Ann-Elisabeth Knudsen, ”Hjerneudvikling og køns- 43. Freedmon 2003. forskelle”, i Køn, karakterer og karriere. Drenges og pigers præsta 44. Ann-Katrin Jakobsson, A Gender Perspective on Motivation tioner i uddannelse, København: Danmarks evalueringsinstitut and Learning. A Study of Students in Theoretical Programs in Upper (www.eva.dk), 2005, s. 23–38. Secondary School, Göteborg: Göteborgs universitet, 2000. 31. Bryan Kolb, Robin Gibb & Terry E. Robinson, ”Brain 45. Betty Hart & Todd R. Risley, Meaningful Differences in Plasticity and Behavior”, Current Directions in Psychological the Everyday Experience of Young American Children, Baltimore: Science nr 12 (1), 2003, s. 1–5. Brookes, 1995. 32. Diane F. Halpern, ”A Cognitive-process Taxonomy for 46. Böcker som killar gillar, red. Carin Collén m.fl., 4:e omarb. Sex Differences in Cognitive Abilities”, Current Directions in uppl., Lund: Btj förlag, 2012. Psychological Science nr 13 (4), 2004, s. 135–139. 47. Debby Zambo & William G. Brozo, Bright Beginnings for 33. Warren O. Eaton & Lesley R. Enns, ”Sex Differences in Boys. Engaging Young Boys in Active Literacy, Newark: Interna- Human Motor Activity”, Psychological Bulletin nr 100, 1986, s. tional Reading Association, 2008. 19–28. 48. Björnsson 2005, s. 29. 34. Cheryl L. Slomkowski m.fl., ”Temperament and Langu- 49. Astrid Roe & Karin Taube, ”Reading Performances and 111 Reading Related Factors among Boys and Girls with Different 51. Skolverket, Enheten för utbildningsstatistik, En beskriv Social Background” (föredrag), The European Conference of ning av slutbetygen i grundskolan våren 2012, PM 2012-11-08. Educational Research (ECER), Contested Qualities of Educa- Dnr 71-2012:33, 2012. tional Research, Ghent, 2007. 52. EU High Level group of Experts on Literacy, Act Now. 50. Karin Taube, ”Flickors och pojkars läsning”, i Stefan Final Report September 2012, http://ec.europa.eu/education/lite Samuelsson m.fl., Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, racy/what-eu/high-level-group/documents/literacy-final-re- Stockholm: Natur och Kultur, 2009. port_en.pdf [hämtat 3 maj 2013].

112 Fiktiva berättelser utvecklar oss till människor

Läsning av fiktion breddar vår människokunskap och belönar oss med värdefulla och meningsskapande insikter som påverkar våra liv, vår identitet och vår framtid.

Av Yvonne Leffler

J. K. Rowlings Harry Potter-böcker och filmatisering- Detta påtagliga intresse för fiktiva berättelser och arna av dem har gett upphov till en hel medieindustri i romanfigurer väcker frågor om varför vissa berättelser form av produkter och nya berättelseformer, Hogwarts och vissa litterära genrer, som fantasy, romantik och tröjor och Legosatser, fanfiktion och datorspel. Stephe kriminalberättelser, har fått så stort genomslag i vår nie Meyers Twilight-trilogi om Bella Swan har sålts i tid. Det beror antagligen delvis på att de uppvisar en miljonupplagor och har både lästs och diskuterats av viss typ av berättarstruktur och komposition, en spän- unga läsare och fått entusiastiska vuxna fans. Så kallade ningsskapande intrig och en känsloengagerande per- Twilight moms köade i timmar tillsammans med sina sonskildring. De mest lästa och kanoniserade berättel- tonårsdöttrar för att få biobiljetter till filmatiseringar- serna genom tiderna är påfallande lika till sin grund- na av Meyers romaner. Samtidigt har svenska deckare, struktur – de berättar mer eller mindre samma historia. som Henning Mankells om poliskommissarie Kurt De handlar ytterst om konflikten mellan ont och gott Wallander och Stieg Larssons Millennium-trilogi om och hur den från början oansenliga men goda hjälten Lisbeth Salander, slukats världen över och dragit stor till slut besegrar det onda. Den här typen av storsäljan publik till de spelfilmer och tv-serier som böckerna de verk tycks alltid förmedla en sorts berättelser vi gett upphov till. Varje sommar vandrar hjordar av tu- människor aldrig kan få nog av, äventyrsfyllda sagor rister genom Ystad och Stockholm i Wallanders res- med lyckligt slut där den enskilda individen spelar en pektive Salanders fotspår för att besöka de platser som avgörande roll. Samtidigt varierar de alla på sitt eget nämns i böckerna. särskilda sätt historien så att den enskilde läsaren upp- 113 lever den som ny och unik. Hur igenkännbart grund- viders förmåga att orientera sig i omvärlden, att tolka mönstret än är, utmanar det publikens föreställningar och förutse andras avsikter för att bemöta dem, motar- och förväntningar tillräckligt mycket för att engagera beta eller främja dem. Fiktiva berättelser tränar alltså den i ett kognitivt och emotionellt stimulerande även- människans perspektivseende, förmågan att se en hän- tyr. delse från olika synvinklar, enligt den amerikanska lit- Enligt darwinistiskt inriktade litteraturforskare, som teraturvetaren Lisa Zunshine.3 Just denna kapacitet till brittisk-nyzeeländaren Brian Boyd och amerikanskan perspektivskiften har, enligt evolutionsteoretiker som Blakey Vermeule, ligger det i den mänskliga naturen Boyd, gett människan som art ett evolutionärt för- att berätta och konsumera fiktiva historier. Det är en språng; fiktiva berättelser har helt enkelt varit en evo- del av människans överlevnadsstrategi, ett beteende lutionär vinstlott för mänskligheten.4 som gynnar människan som art och utvecklar färdig Med utgångspunkt i några bästsäljande romanserier heter som ökar individens chanser att överleva och inta ska jag behandla människors behov av fiktiva berättel- en fördelaktig social position i gruppen.1 Berättelser ser och läsning, varför människor engagerar sig i fiktiva kan användas för att hålla ihop samhällen och uppfost- karaktärer och händelseförlopp, vilken funktion dessa ra individerna till ett önskvärt beteende genom att be- fyller i deras liv och i vad mån de kan utveckla dem som rätta historier om hur gudarna eller andra makter straf- människor. Baserat på berättarstudier och strukturalis- far dem som bryter mot vissa givna normer eller be tisk receptionsteori, representerad av den engelske för- lönar dem som beter sig rätt enligt gruppens värde- fattaren Christopher Booker och den amerikanske filo- ringar. De kan också träna människor att se bortom det sofen Noël Carroll, samt darwinistiska evolutions- och närvarande ögonblicket och det egna jagets begräns- kognitionsteoretiker som Brian Boyd och Blakey Ver- ningar, att överskrida nuet och planera för framtiden meule, undersöker jag hur vissa typer av litterära berät- – att spekulera över alternativa möjligheter genom att telser i hög grad bygger på samma typ av känsloenga- få individen att överge ett egocentriskt perspektiv för gerande framställningsteknik, berättar- och karaktärs- ett mer mångfasetterat synsätt. perspektiv. Detta illustreras med exempel från några av Många hävdar med den schweizisk-amerikanske psy vår tids mest populära berättelser, som Harry Potter- kologen Philippe Rochat att den mest primära skräck- serien, Millennium-trilogin och Twilight-sagan. Av- en för en människa är att bli utstött ur den mänskliga slutningsvis argumenterar jag för att den här typen av gemenskapen, eftersom jaget bara kan utvecklas i sam- berättelser kan vara meningsskapande och förmedla spel med andra individer, i sociala relationer och inter- livskunskap av värde för vårt existentiella välbefinnan- aktioner. Jaget konstrueras därför genom en kombina- de och för vår individuella utveckling som människor tion av och ständig förhandling mellan ett förstaper- och sociala varelser. sonsperspektiv, där individen hänger sig åt sina egna upplevelser, och ett tredjepersonsperspektiv, där indi- Läsningens lustfyllda äventyr viden ser sig själv genom andras ögon och deras värde- ringar. Jaget blir därför, enligt Rochat, en kompromiss Attraktionen hos fiktiva berättelser är att de förhåller mellan vad det vill och vad det bör.2 Det är på detta sätt sig till världen som en fråga som läsaren försöker be- som berättelser och berättande kan ha utvecklat indi- svara. I deckare och fantasyberättelser finns ett myste- 114 ordmolnsberättelser skapar ordning i vardagligt kaos rium; de inleds med ett kognitivt problem, en mängd kopplats till vårt behov av att få bekräftelse på att den till synes obegripliga omständigheter. Dessa aktualise- till synes kaotiska världen i slutändan är ordnad och hel rar människans grundläggande livsupplevelse av att i en tid då vi ”upplevt en ständig intensifiering av behöva tyda den förbryllande värld hon lever i. I verk- tempot i en snuttifierad medievärld”.5 liga livet måste individen tolka omvärlden för att kun- Läsandets nöje är alltså i detta fall kopplat till mys- na förutse andra människors dolda avsikter och fram- teriestrukturen, till att läsa vidare för att få ett problem tida handlingar. Det är en del av det dagliga umgänget löst, få svar på hur något ligger till eller se vilka konse- med människor, och det är av betydelse för individens kvenser en viss händelseutveckling får. Det är antagli- nära relationer till vänner och familjemedlemmar. I gen ingen tillfällighet att vår tids största massmediala litterära berättelser som deckare och kärleksromaner är storsäljande berättelser är en lyckad kombination av i beskrivningen av mänskliga relationer och konflikt- huvudsak tre av det som Christopher Booker kallar be- fyllda sociala situationer själva kärnan. Läsaren inbjuds rättandets sju grundintriger: besegra-monstret-intri- att tillsammans med de fiktiva gestalterna träna sin gen, quest-intrigen och framgångsintrigen.6 De handlar sociala begåvning. Skildringen är sådan att den stän- om hur goda hjältar besegrar farliga monster och und- digt gör läsaren nyfiken och förbryllad över det be- kommer döden, hur hjältarna gör det i form av en quest, skrivna sakläget eller huvudpersonens upplevelse av ett viktigt uppdrag, och hur detta i sin tur leder till att det. I de flesta deckare faller pusselbitarna till sist på de förvandlas från socialt utsatta individer till erkända plats på ett sätt som skapar en sammanhängande och hjältar som rättmätigt belönas, både socialt och mate- tillfredsställande helhetsbild. Just deckargenrens popu- riellt. Huvudpersonernas uppdrag att rädda världen laritet har av litteraturforskaren Torsten Pettersson från det onda kombineras med framgångsintrigens 115 bildningsresa och Askunge-motiv. Uppgiften ger dem litterära berättelser är det interna karaktärsperspekti- möjlighet att både utveckla och pröva sina goda egen- vet dominerande, inte minst i de avgörande scenerna, skaper. Liksom för datorspelets ”gubbar”, eller avata- som i Millennium-trilogin, där läsaren delar antingen rer, gör hotet och de upprepade sammanstötningarna Mikael Blomkvists eller Lisbeth Salanders perspektiv. med ondskans representant att huvudpersonerna kan I vissa litterära berättelser är läsaren mer eller mindre odla sina kompetenser och på så sätt avancera, eller en- låst till huvudpersonens interna synvinkel, som i Harry ligt datorspelets terminologi ”levla”, inför den avgö- Potter-böckerna, där händelseförloppet huvudsakligen rande prövningen och uppgörelsen. Den verkliga an- är skildrat ur Harrys perspektiv. I Twilight-serien ska- ledningen till att de slutligen tar hem spelet är att de är pas än större närhet till huvudpersonen, eftersom Bella goda och – till skillnad från motståndaren – har för- är romanens förstapersonsberättare ur vars subjektiva måga att se utöver sina egoistiska intressen, är oegen- synvinkel händelseförloppet förmedlas. nyttiga och beredda att offra sig själva för dem de älskar Det innebär att i romaner som Harry Potter- och och de värden de försvarar och representerar. Twilight-serierna läser läsaren inte bara för intrigens Att som läsare engagera sig i den här typen av berät- skull, alltså för att se hur det går, utan också för att telser är inte bara frågan om en intresseväckande intrig delta i händelserna ur huvudpersonens interna synvin- utan också om ett engagerande perspektiv, att delta i kel. Mellan läsaren och Harry respektive Bella etable- händelserna ur en tilltalande huvudpersons synvinkel. ras det som Freud kallar identifikation, en typ av imita- Just perspektivet och förmågan att skapa närhet till det tion i situationer där läsaren som subjekt mentalt här- fiktiva jaget är den litterära textens unika egenskap. mar sitt fiktiva objekt och föreställer sig hur det skulle Till skillnad från andra medier, som film, teater och kunna upplevas att vara han eller hon.7 I litteratur- och datorspel, kan den litterära texten skildra en fiktiv filmteoretiska sammanhang menar exempelvis ameri- huvudperson ur internt perspektiv. Den kan placera kanska forskare som litteraturpsykologen Norman läsaren inuti den fiktiva personens medvetande och Holland och litteratur- och filmteoretikern Carol Clo- beskriva händelserna ur jagets synvinkel, vilket ger ver att publiken i sin föreställning prövar de roller och läsaren möjlighet att ta del av och utforska en annan positioner som den fiktiva framställningen tillhanda- persons psyke och inre upplevelser. Om publiken som håller.8 Inte ens i litterära jagberättelser, som Twilight- åskådare engagerar sig i en person på filmduken eller romanerna, är det emellertid troligt att läsaren verkli- teaterscenen gör den oftast det utifrån, från ett externt gen imiterar karaktären i den bemärkelsen att läsaren perspektiv, som när vi betraktar våra medmänniskor i tänker och känner så som romanfiguren förutsätts göra verkliga livet. Också i flertalet datorspel ser spelaren under händelseförloppet i verket. Snarare handlar det sin avatar utifrån, som en extern figur i det fiktiva rum- om en speglingseffekt, där läsaren, enligt Noël Carroll, met. I de fall det rör sig om ett first-person-shooter-per- reagerar med känslor och tankar som antas likna den spektiv är detta bara en position som spelaren intar i fiktiva karaktärens mentala tillstånd i vissa specifika den fiktiva världen för att skjuta eller bekämpa fiender; känslobaserade situationer.9 Denna spegeleffekt gäller perspektivet eller spelpositionen används för att få spe- antagligen för både Harry Potter- och Twilight-roma- laren att interagera i spelet, inte för att sysselsätta sig nerna, där händelserna i hög grad är filtrerade genom med avatarens inre själsliv. I många handlingsbaserade huvudpersonen, vilket innebär att läsaren uppmanas 116 att simulera dennas upplevelser och reaktioner. Enga- tidigt som han redan från början är utvald till ett stort gemanget i exempelvis Bellas situation gör att läsaren och avgörande uppdrag, att rädda världen från ond- upplever sig ha tillgång till hennes privata medvetande skans herravälde. Bella motsvarar bilden av en riktig och därmed kan leva sig in i hennes personliga känslo- hjältinna. Hon besitter den typ av egenskaper som fler- upplevelser. Bellas berättelse utmärks av det som inom talet flickor är uppfostrade till att internalisera och samtals- och konversationsforskning kallas den kvinn- uppvisa. Fastän hon hamnar i en extraordinär situation liga samtalsstilen, rapport talk: ett terapeutiskt berät- när hon förälskar sig i en vampyr handlar berättelsen tande som är subjektivt och självutlämnande för att om henne ytterst om vad det innebär att vara kvinna, bearbeta problem med fokus på det egna jaget och dess vad det betyder att vara människa och vilka skyldig relationer till omgivningen.10 Till skillnad från det heter man har såväl mot sig själv som mot sin familj mesta terapeutiska berättandet i det verkliga vardags- och dem man älskar. livet hänvisar den här typen av fiktiva hjälteberättelser Både Harry och Bella är således lyckade kombinatio- inte till triviala och specifikt personliga känslor, som ner av vardagsmänniska och hjälte, det både välbekan- tillfällig irritation över att sambon inte stänger locket ta och främmande men eftersträvansvärda. Att delta i på diskmedelflaskan. I stället refererar Bellas upplevel- händelserna ur deras perspektiv ger läsaren möjlighet ser till stora existentiella och allmänt erkända begrepp, att pröva sådana kognitiva och emotionella erfaren som kärlek, skräck, sorg och medlidande. Det är antag- heter som inte alltid går att göra i verkliga livet men ligen just det subjektiva interna karaktärsperspektivet som ändå är av intresse att ha gjort, om än bara i sin i kombination med gestaltningen av allmängiltiga ex- egen föreställningsvärld. Harry Potter-serien gestaltar istentiella emotioner och upplevelser som underlättar visserligen de problem som flertalet ungdomar kon- speglingseffekten. fronteras med genom sina oförstående föräldrar, för- Läsarens känslomässiga inlevelse förstärks förmod tryckande lärare och trakasserande skolkamrater, men ligen också om den interna synvinkelpositionen ger via Harry får läsaren dessutom tillgång till en magisk tillgång till en intresseväckande och informationsrik fantasivärld. Harry är den föräldralösa hjälten som är fiktiv värld. I berättelser om unga hjältar ger det in- ovetande om den trollkarlsvärld han egentligen tillhör, terna karaktärsperspektivet läsaren möjlighet att men- samtidigt som han redan från början är utvald att kon- talt delta som hjälte i en äventyrlig och meningsfylld frontera ondskans representant, trollkarlen Voldemort. historia. Harry och Bella är just den typ av gestalter På trollkarlsskolan Hogwarts ingår de vardagliga kon- som flertalet läsare gärna identifierar sig med. De upp- flikterna alltså i ett storslaget sammanhang som ytterst visar det slag av goda egenskaper som många känner gestaltar kampen mellan ont och gott. Twilight-serien igen och vill att identifikationsobjektet ska ha: hand- handlar inte bara om att vilja leva med den omöjlige lingskraft, intellektuell nyfikenhet och förmåga att bry mannen, en man från en annan kultur eller en inte sig om andra. De är både godare och bättre utrustade accepterad familj. Det som läsaren får ta del av är denna än flertalet av oss, men samtidigt tillräckligt lika för att konflikt uppförstorad till en annan moralisk dimen vi ska känna igen oss. De uppvisar helt enkelt sådana sion. Här gestaltas hur det är att förälska sig i en man egenskaper som flertalet människor eftersträvar och som tillhör en helt annan art, dessutom en art som beundrar. Harry har en mängd goda kvaliteter sam jagar och livnär sig på människor. Om det ska vara 117 möjligt för Bella att förenas med Edward måste kär karaktärer är enligt Vermeule att människor tycker om lekens makt övervinna allt, till och med få mannen att att skvallra och vill veta mer om hur andra människor behärska sin mest primära drift och avstå från sin är, kanske inte i allmänhet men i specifika fall.13 Som naturliga föda, människoblod. flockvarelser innebär detta att människor är besatta av Att läsa romanerna om Harry Potter och Bella Swan att tolka och ta reda på andra individers hemliga motiv, är att inträda i en fascinerande tänk-om-värld eller för att därmed få del av viktig social information av låtsaslek, där läsaren via den interna synvinkeln får nytta för dem själva i deras eget liv. Eftersom individer möjlighet att ur hjältens interna perspektiv delta i ofta är blinda för sina egna handlingar och deras före- känsloladdade äventyr och utforska en storslagen verk- ställningar om sig själva är fulla av livslögner använder lighet bortom vardagen. Tillsammans med Harry och de aktivt berättelser. Vi människor berättar alltså inte Bella löser läsaren en mängd mysterier och gåtor och bara för att dela med oss av viktig information utan kartlägger trollkarlarnas respektive vampyrernas värld också för att tolka sådant vi inte kan förstå, liksom för på ett sätt som får deras detektivarbete att nästan ham- att manipulera omgivningen både bokstavligt och mer na i klass med Salanders och Wallanders. Här tillämpas indirekt, som när vi försöker urskulda oss då vi beter framgångsreceptet för alla mysteriebaserade berättel- oss illa eller bryter mot regler. Eftersom vi är så med- ser, att engagera läsaren aktivt i detektivarbetet och vetna om berättandets möjligheter att hantera och på- problemlösningen.11 I Harry Potter- och Twilight- verka omvärlden, är vi också intresserade av andra romanerna gäller det dock inte i första hand, som i fler- människors berättelser, inte bara för berättelsen som talet detektivberättelser, att vetenskapligt kartlägga sådan utan också för vad den avslöjar om berättaren. situationen och med deduktiv logik lösa problemet. Det är av största värde för individen som social varelse Här handlar det om att få läsaren känslomässigt enga- att kunna tolka andra människors utsagor och deras gerad i hjältens upplevelser för att via det interna ka- avsikter med att berätta något. raktärsperspektivet kunna pröva hur det är att utsättas Storsäljande mångtusensidiga romanserier som Mil- för extrema faror, ett spel på liv och död. Dessutom ger lennium-trilogin, Harry Potter-serien och Twilight- fiktionen läsaren möjlighet att utforska något hittills romanerna bekräftar på många sätt människors behov okänt och främmande som får avgörande betydelse för av fiktiva berättelser och romanfigurer, hur läsarna re- huvudpersonens fortsatta öde, samtidigt som det räd- laterar till uppdiktade hjältar som om de vore verkliga dar resten av världen, åtminstone den del av världen personer och hur dessa i någon mån förändrar läsarnas och verkligheten som skildras i romanerna. liv, deras föreställningar och sätt att tänka och känna. Ett konkret exempel på detta är fanfiktion, alltså de skönlitterära berättelser av amatörer som uppstår i Läsning och social kompetens kölvattnet av omtyckt populärkultur.14 En förklaring Enligt darwinistiska teoretiker, som Boyd och Ver till vissa berättelsers popularitet är säkert att de utgör meule, kan fiktiva berättelser liknas vid ett nöjsamt meningsskapande berättelser, där de goda mänskliga kognitivt spel som tillhandahåller viktig information egenskaperna – ytterst den oegennyttiga lojaliteten och tränar människor i att tolka och hantera livet.12 eller kärleken – belönas och allt det som hotar dessa Anledningen till att så många engagerar sig i fiktiva värden, som egoistiskt maktbegär och ohämmad drifts- 118 tillfredsställelse, bestraffas.15 Ytterligare en orsak till samhet i det dagliga livet. Det krävs inte att vi funderar attraktionskraften är det fiktiva berättandets speciella över hur vi borde reagera eller agera utifrån olika för- perspektivförhållande. Framställningen av den påhit- utsättningar och vilka konsekvenser det kan få för tade världen får läsaren att forma mentala föreställ- framtiden. Vi behöver inte spendera någon fysisk eller ningar av något både igenkännbart och utmanande mental energi på att handla, vilket innebär att vi kan nytt som stimulerar fantasin på samma sätt som låtsas- koncentrera oss på den av fiktionen framkallade upp lekar och rollspel. Publikens kognitiva och emotionella levelsen. upplevelser framkallas såväl av karaktärerna och deras Fiktiva berättelser tillhandahåller, som Boyd på agerande som av deras betydelse för läsarens föreställ- pekar, organiserad information. Det vi som publik tar ningar om världen som sådan. del av är koncentrerat, förtydligat och presenterat i Å ena sidan är de mest populära berättelserna struk- organiserad form.16 Mer precist innebär detta att vi å turerade som en äventyrsfylld upptäcktsresa i en både ena sidan upplever händelserna ur huvudpersonens igenkännbar och okänd fantasivärld långt bortom fler- perspektiv och föreställer oss hur vi skulle reagera om talet människors rutinbundna vardagstillvaro. Läsaren vi vore i hennes ställe. Å andra sidan intar vi en åskå- inbjuds att delta likt en turist på äventyrssemester och darposition och betraktar händelserna utifrån. I stället kan efter strapatserna återvända hem till den dagliga för att identifiera oss med huvudpersonen bekymrar vi tryggheten berikad med en ny erfarenhet. Å andra sidan oss för vad som kan hända henne, vad som kan bli handlar berättelserna om allmänmänskliga problem resultatet av de händelser som beskrivs och huvud och konflikter, den typ av dagliga frågor som männi personens sätt att reagera på dem. Det är just denna skor ständigt brottas med. Lisbeth Salander, Harry växling mellan de båda perspektiven som erbjuder den Potter och Bella Swan är fiktiva figurer att känna igen typ av emotionella och kognitiva erfarenheter som sig i, samtidigt som de förkroppsligar allmänmänskliga läsaren inte kan eller tillåts göra i verkliga livet, i alla och angelägna känslomässiga och moraliska konflikter. fall inte lika lätt och smärtfritt. Läsaren får möjlighet Inom fiktionen renodlas och förstoras konflikterna på att i sin föreställning pröva både välkända och okända ett sätt som intensifierar läsarens inlevelse, samtidigt situationer på bekvämt säkerhetsavstånd, att ta del av som framställningen ger möjlighet att mentalt utforska en annan individs inre föreställningsvärld och från och pröva olika möjligheter och alternativ. I sin före- denna position pröva och simulera potentiella framtida ställning kan läsaren agera som medaktör och förestäl- situationer i sitt eget liv. Även om läsaren aldrig skulle la sig hur det skulle kunna vara att befinna sig i Harrys ha möjlighet att testa sin nya kunskap i verkliga livet situation under ständigt hot att konfronteras med Vol- har det gett en intellektuellt och känslomässigt beri- demort eller hur det skulle kännas att som Bella vara kande upplevelse för stunden. Om inte annat kan den förälskad i en vampyr. Samtidigt som vi som läsare är nya kunskapen och bildningen gagna läsaren indirekt i medvetna om att vi förhåller oss till fiktion och inte har sociala sammanhang. Den ökar läsarens möjlighet att möjlighet att ingripa i händelseförloppet, kan vi hänge delta i samtalet med andra läsare och stärker läsarens oss åt vår läsupplevelse här och nu eftersom vi inte, sociala kapital i vissa samhällsgrupper där denna typ av som i verkligheten, behöver distraheras av alla de stör- litterär bildning värderas. Värdet av social status kan i ningsmoment som ständigt pockar på vår uppmärk- förlängningen också vara av betydelse för den enskilda 119 läsarens möjligheter att nå framgång på andra sätt: få vuxna fiktiva berättelser för att rusta sig för livet. Läs- tillgång till nya sociala nätverk, vänner och attraktiva ning blir ett mer effektivt sätt än låtsasleken att sätta aktiviteter och kanske till och med välbetalda arbeten. sig in i andras tankar och känslor, att lära sig tolka både egna och andras motiv och handlingar, och därmed också för att utbilda sig i att hantera och lösa problem. Fiktion och känsla som kunskapsform En del empiriska studier tyder på att människor som Att känsloengagerande berättelser med stark identifi- läser fiktiva berättelser blir bättre på att bedöma andra kationsappell attraherar många läsare i dag är ingen människor.19 Det är ingen tillfällighet att just detektiv- tillfällighet. Det är den subjektiva känslan som är det berättelser är så populära. Intrigen är uppbyggd kring enda som inte förflyktigas i den amerikanske filosofen en brottsgåta och går ut både på att engagera läsaren i Marshall Bermans vision av modernitetens allmänna att lösa brottet och på att utforska mördarens psyke och värdeupplösning.17 Just känslan ser den amerikanska de dolda drivkrafter som ledde till brottet. Detektiv filosofen Martha C. Nussbaum som en unik kunskaps- romanen får läsaren att delta i utredningsarbetet och form. Emotionell inlevelse är nödvändig för att förstå utforskandet av andra människors privatliv och hem- vad det är att vara människa, eftersom etiska över ligheter. Som sociala varelser läser vi helt enkelt för att väganden blir begripliga för andra bara när de gestaltas utforska en annan individs medvetande; vi använder i litterär narrativ form.18 Det är dock inte den litterära påhittade gestalters öden och erfarenheter som exem- berättelsens form utan det faktum att den är fiktiv som pel för att reda ut grundläggande och allmängiltiga bör betonas i detta sammanhang. Den uppdiktade be- moraliska problem eller för att pröva olika tankemöns- rättelsen ger läsaren en alldeles speciell frihet från den ter och känslotillstånd. Eftersom romanfigurerna är fysiska verklighetens restriktioner. Varken Millenni- just fiktiva, uppdiktade, kan vi för stunden åsidosätta um-, Harry Potter- eller Twilight-böckerna beskriver våra egna intressen, vår rädsla att bli manipulerade, so- primärt händelser för att få läsaren att fundera över cialt utnyttjade eller uppmanade att agera på ett eller företeelser i verkliga livet, alltså att värdera informatio- annat sätt. I stället kan vi ge den fiktiva verkligheten nen och relatera den till kända eller troliga fakta, som i vår odelade uppmärksamhet på dess egna premisser. fallet biografier eller resedokumentärer. I stället får de Människor använder därför troligen fiktiva berät läsaren att ur huvudpersonens perspektiv delta i ett telser som navigationsinstrument i en komplex verk- underhållande och känslomässigt engagerande fiktivt lighet. Fiktionen hjälper dem att skapa ordning i en händelseförlopp som endast indirekt relaterar till för- kaotisk värld genom att ge dem mental handlings hållanden i läsarens vardagliga verklighet. På så sätt ger beredskap. Eftersom fiktiva berättelser tränar läsare i fiktiva berättelser läsaren en unik träning i att tänka att föreställa sig något annat än det som sker i nuet, hur och känna, att ordna och begripliggöra angelägna och en annan människa utifrån vissa förutsättningar kan känsloladdade situationer. tänkas agera och vilka konsekvenser en viss typ av age- Ett effektivt sätt att öva förmågan att värdera och rande kan få i framtiden, förbereder de läsare på att tolka omvärlden skulle helt enkelt vara att läsa fiktiva hantera nya situationer. När en fiktiv figur som Harry berättelser. Om barn fram till skolåldern utforskar Potter med fara för sitt eget liv konfronteras med den världen med hjälp av låtsaslek, använder äldre barn och onde Voldemort kan vi som läsare inte hindra honom. 120 I stället välkomnar vi hans agerande eftersom vi där- oss i verkliga livet. Läsning av fiktiva berättelser bred- med får ta del av en erfarenhet vi upplever som både dar vår människokännedom och belönar oss med vär- stimulerande och berikande. Eftersom händelserna i de defull och meningsskapande kunskap på ett sätt som mest dramatiska och avgörande scenerna dessutom konstruerar och förändrar våra föreställningar och våra förmedlas ur Harrys interna synvinkel blir upplevelsen liv, vår identitet och vår framtid. Fiktiva berättelser ut- så mycket mer värdefull. Den fiktiva berättelsen ger oss bildar oss till människor. Utan dem skulle livet inte möjlighet att i vår föreställning delta i nya situationer bara vara fattigare, det skulle vara direkt omänskligt. och känsloupplevelser som vore svåra eller farliga för

1. Brian Boyd, On the Origin of Stories. Evolution, Cognition, 11. Se undersökningen av Conan Doyles Sherlock Holmes- and Fiction, Cambridge, MA & London: The Belknap Press of berättelser i Franco Moretti, Graphs, Maps, Trees. Abstract Mo Harvard University Press, 2009; Blakey Vermeule, Why Do dels for a Literary History, London: Verso, 2005, s. 67–92. Se We Care About Literary Character?, Baltimore: The Johns Hop- också Vermeules diskussion om Edgar Allan Poes berättelser, kins University Press, 2010. Vermeule 2010, s. 86–89 2. Philippe Rochat, Others in Mind. Social Origins of Self- 12. Se t.ex. Boyd 2009, s. 80–98, 113–125, 190–199; Ver construction, Cambridge: Cambridge University Press, 2009, meule 2010, s. 244–246. s. 2–16. 13. Vermeule 2010, s. xii–xiii, 66. 3. Lisa Zunshine, Why We Read Fiction. Theory of Mind and 14. Om fanfiktion i samband med till exempel Twilight- the Novel, Columbus, OH: Ohio State University Press, 2006, serien, se Annbritt Palo & Lena Manderstedt, ”Negotiating s. 159–164. norms of gender and sexuality online” och Christina Olin- 4. Boyd 2009, s. 9–11, 129–131, 413–414 et passim. Scheller, ”’I want Twilight information to grow in my head’. 5. Torsten Pettersson, ”Deckarboomen får bränsle av IT- Convergence culture from a fan perspective”, båda i Interdisci samhället”, Svenska Dagbladet 24 april 2011. plinary Approaches to Twilight. Studies in Fiction, Media, and a 6. Christopher Booker, The Seven Basic Plots. Why We Tell Contemporary Cultural Experience, red. Mariah Larsson & Ann Stories, London & New York: Continuum, 2004, s. 21–86. Steiner, Lund: Nordic Academic Press, 2011, s. 143–176. 7. Sigmund Freud, ”Psychopathic Characters on the Stage”, 15. Om detta som återkommande mönster, se Booker 2004, The Standard Edition, VII, London: Hogarth Press, 1995, 303– s. 33, 54–55, 106 et passim. 310. 16. Boyd 2009, s. 85, 119, 194 et passim. 8. Norman N. Holland, Dynamics of Literary Response, New 17. Marshall Berman, Allt som är fast förflyktigas. Modernism York & London: W. W. Norton 1975 [1968], s. 278, 282–289; och modernitet, övers. Gunnar Sandin, Lund: Arkiv förlag, Carol Clover, Men, Women, and Chain Saws. Gender in the Mod 1987. ern Horror Film, Princeton, N.J.: Princeton University Press & 18. Martha C. Nussbaum, Love’s Knowledge. Essays on Philo BFI Publishing, 1992, s.166–230. sophy and Literature, New York & Oxford: Oxford University 9. Noël Carroll, Philosophy of Horror, or Paradoxes of the Heart, Press 1990, s. ix, 7, 171, 290–291 et passim. New York & London: Routledge, 1990, s. 18. 19. Se t.ex. redovisningen av Raymond Mars forskning i 10. Anna Johansson, Narrativ teori och metod. Med livsberät Keith Oatley, Such Stuff as Dreams. The Psychology of Fiction, telsen i fokus, Lund: Studentlitteratur, 2005, s. 183. Malden & Oxford: Wiley-Blackwell, 2011, s. 159–164.

121 Läsningens scener – om författarbesök i skolan

Trots att författarbesök är en sedan länge vanligt förekomman- de aktivitet i skolan har detta hittills ägnats mycket lite forskning. Men en ny undersökning visar med eftertryck att läsning är en handling som äger rum i ett socialt sammanhang.

Av Lotta Bergman & Magnus Persson

Läsning förknippas vanligen med ensam tyst läsning dant längre förlopp som kretsar kring läsningen av den av en tryckt text.1 Detta är förvisso en viktig form av populäre och kritikerhyllade ungdomsboksförfattaren läsning, men den framstår både i ett historiskt och ett Per Nilssons roman Svenne från 2006.2 Studien genom- samtida perspektiv som blott en av många – ibland fördes i en niondeklass på en skola utanför Halmstad konkurrerande, ibland sammankopplade – praktiker. och sträckte sig över tre månader. Vi har varit närva- Att läspraktikerna är mångfaldiga blir uppenbart om rande som observatörer på samtliga fem lektioner och man studerar ett fenomen som författarbesök i skolan. intervjuat klassens svensklärare, ett urval elever och Varje år genomförs cirka 2 500 sådana besök i svenska Per Nilsson vid ett flertal tillfällen. klassrum. Syftet med dem är bland annat att stimulera Vi kommer att använda metaforen läsningens scener elevers läslust och läsförmåga. Många av dessa besök för att frilägga och diskutera den mångfald av läs har karaktären av ett engångsevenemang – författaren praktiker som författarbesöket blev en katalysator till. kommer till en lektion, läser ur och pratar om sina Scen kan vi använda i betydelsen spelyta, alltså den böcker, svarar på frågor, och sedan är det slut. Men en fysiska platsen där något slags läsning pågår. Denna del besök har ett mer ambitiöst upplägg och bildar i scen förändras med aktörer och aktiviteter. Scener kan stället navet i en process som inkluderar såväl omfat- också vara de fiktiva platser som skapas av författaren tande förberedelser som efterföljande bearbetning. och eleverna (dramatiseringar) eller som finns i roma- Vi har i ett pågående forskningsprojekt följt ett så- nen (i betydelsen avgränsad enhet i det litterära verket). 122 Scenen kan vara individuell (tyst läsning i klassrummet framryckningar och tillbakadraganden, taktiker och spel eller på fritiden) men är i vårt material framför allt med texten. Den kommer och går, omväxlande uppfång- kollektiv. Högläsning ur romanen inför klassen av lära- ad […] lekfull, protesterande, rymningsbenägen. Man skulle behöva återfinna dess rörelser i själva kroppen ren, författaren och eleverna förekommer givetvis, men som, till synes foglig och tyst, härmar läsningen på sitt också en mängd andra intressanta praktiker som fram- eget sätt: tillbakadraganden till alla slags ”läskammare” tvingar en vidgad syn på läsning. Arbetet med roma- frigör omedvetna gester, mummel, tics, expansioner nen genererar olika slags samtal som kan kretsa kring eller svängningar, ovanliga ljud, på det hela taget en vild texttolkning, kopplingar till egna erfarenheter, poli- orkestrering av kroppen.5 tiska och etiska problematiker, läsningens betydelse med mera. Dessa samtal är en del av läsningen och det Om läsningens rörelser är mångfaldiga och svårfånga- är även läsningens transformation till föreställning – de i den privata läskammaren, är de knappast mindre författarens uppläsning blir med olika dramaturgiska så i ett klassrum, med dess myriad av samtidigt på grepp en performance, och under en lektion en tid gående individuella, sociala och pedagogiska processer. efter författarbesöket arbetade eleverna med en drama- I den här artikeln kommer vi att diskutera och ge pedagog och gjorde olika sceniskt gestaltande värde- exempel på ett antal framträdande scener och praktiker ringsövningar med utgångspunkt i den lästa romanen. före, under och efter författarbesöket. Begreppet läspraktik är centralt. Enkelt uttryckt fångar begreppet att läsning är en handling som äger Före författarbesöket rum i ett socialt sammanhang.3 Vidare implicerar begreppet att läsning kan praktiseras på många olika sätt med Den skola vi besöker ligger i ett mångetniskt område skiftande syften. Läspraktiker har ofta flytande gränser där de flesta föräldrar har kort utbildning. ”Skolan är mot andra praktiker, till exempel skriv- och samtals inte viktig här och därmed inte heller läsning”, säger praktiker, och även mot olika konkurrerande och distra klassens lärare Monika.6 I 9B finns ett tjugotal elever, herande praktiker. Läsningen relaterar också till andra varav hälften har invandrarbakgrund. Monika berättar artefakter och medier än den tryckta boken. Detta per- att ungdomarna inte är så självgående och att det där- spektiv på läsning skiljer sig från både den traditionella för är viktigt att arbeta tillsammans. Det gäller att hela läs- och skrivpedagogiken och den litteraturvetenskap- tiden motivera och ge mycket respons. I det språkut- liga receptionsteorin. Båda dessa tenderar att betrakta vecklande arbetet ligger fokus på textförståelse, att läsa läsning som en avförkroppsligad, individuell, tyst och mellan raderna, att tänka och att utveckla ordförrådet, menings- eller tolkningsinriktad aktivitet med den säger hon. tryckta boken i självklart centrum. Men som Michel de Det undervisningsförlopp vi följer består av en rad Certeau har poängterat är detta bara ännu ett exempel olika aktiviteter fördelade på fem tillfällen. Under de på att läsning är en misskänd aktivitet.4 I stället bör tre första arbetar eleverna på olika sätt med läsningen både den litterära textens och litteraturundervisning- av romanen Svenne. Den enskilda tysta läsningen av ens makt över läsningen utmanas. Läsning innebär boken görs som hemläxor, medan lektionstiden ägnas också åt att dela med sig av sina läsupplevelser och fördjupa förståelsen av romanen i interaktion med klasskamra- 123 Vid det första tillfället poängterar Monika att det övriga arbetet i klassrummet ska fortgå som vanligt. Samtidigt finns det flera inslag i läsprojektet som bryter mot skolans vardag. För det första kommer eleverna att få möta bokens författare Per Nilsson. För eleverna i 9B blir det ett återseende. När de gick i årskurs 8 fick de genom ett projekt finansierat av Skapande skola7 träffa Per Nilsson i ett undervisningsförlopp som på- minner om det som nu ligger framför dem. Då läste de Hjärtans fröjd (1993) och skrev dikter och noveller som tillsammans med bidrag från andra skolor i kommunen trycktes i en antologi. Både det förra författarbesöket och läsningen av Hjärtans fröjd bär eleverna med sig in i arbetet med Svenne. Erfarenheterna skapar en spänd förväntan inför besöket men griper också in i och på- verkar elevernas läsning. För det andra förstärks sannolikt känslan av att det är något särskilt som ska ske genom att två forskare från Malmö högskola kommer att vara närvarande under processens gång för att dokumentera vad som sker. Monika poängterar för diskuterad framsida eleverna att de har anledning att känna sig utvalda, att de är speciella, eftersom det enbart är 9B som är med i forskningsprojektet. ter. Eleverna samtalar, reflekterar och skriver tillsam- Vid första lektionstillfället får eleverna varsitt exem- mans och enskilt, och de lyssnar då Monika läser högt plar av boken Svenne och instrueras att de absolut inte ur romanen. De olika läspraktiker som kommer till an- får göra någonting annat än titta på framsidan. I en vändning förbereder eleverna för det fjärde tillfället, då första läsningens scen ska eleverna utan att konferera själva författarbesöket äger rum. Därefter följer ett med varandra läsa framsidans bild och text och på femte lektionspass där arbetet med romanen följs upp post-it-lappar skriva ner de ord som dyker upp i deras av en dramapedagog. huvuden. Den pocketupplaga som används visar en Romanen handlar om Svenne, en sjuttonårig kille ung man i vit tröja med en svensk flagga på. Bokens från en liten ort i södra Sverige. På grund av sitt namn titel återges som text på tröjan. Monika eftersträvar en dras han in i ett politiskt spel som han inte förmår se tyst enskild aktivitet, men det är i det närmaste omöj- konsekvenserna av. Det nya nationalistiska parti han ligt att få eleverna att inte kommunicera sina intryck blir medlem i växer sig starkt, det svenska samhället samtidigt som de skriver ner dem. Scenen är intensiv förändras och det blir snart kaos och upplopp. Svenne och stökig med många parallella och konkurrerande tvingas fly för att gömma sig undan polisen. aktiviteter. Men högen med post-it-lappar växer. 124 Som läspraktik betraktad handlar aktiviteten om att mycket är ännu höljt i dunkel. Monika avslutar sin läs- eleverna ska göra spontana tolkningar i mötet med ning med orden ”Det är jag som är Svenne” och för framsidans bild och paratexter8, men läsningen av ro- binder därmed texten med frågan ”Vem är Svenne?” manen har sannolikt inletts redan tidigare. Kanske som dominerat arbetet med post-it-lapparna. Eleverna började den då Monika berättade för klassen att Per får möjlighet att fundera över vem berättelsens jag Nilsson skulle besöka dem också året efter och att de är, och de spekulerar i varför Svenne måste gömma sig skulle läsa romanen Svenne. Med ett vidgat perspektiv i en mörk och kall sommarstuga där han inte vågar på läsning börjar denna inte med det första ordet i tända lampor eller elda i spisen av rädsla för att bli romanens text, lika lite som den avslutas med dess sista upptäckt. Vad är det Svenne har gjort för att bli den ord. mest eftersökta personen i Sverige? Förutom ett be Vad är det då för spontana intryck som eleverna rättelsens jag, som eleverna än så länge vet ganska lite samlar genom att läsa bokens framsida? De ord som om, finns etthan/honom som de kan ana är en betydel- eleverna skrivit på sina lappar handlar i stor utsträck- sefull person för Svenne. Det finns också ett du med ning om vem den unge mannen på bilden är. Eleverna ögon som ”sorgsna svarta solar” som Svenne har träf- är överens om att det är en ung svensk kille. Killen fat en enda gång. Det är för detta ”du” och för att själv uppfattas å ena sidan som ”cool” och ”tuff”, å andra förstå som Svenne nu måste berätta vad han varit med sidan som ”utstött” och ”osäker”. Flera elever gör om. kopplingar till nationalism och patriotism med ord För att ytterligare förstärka elevernas motivation att som ”patriot”, ”jag dör för Sverige” och ”hatar invand- själva läsa vidare gör Monika kopplingar till Hjärtans rare”. fröjd. Hon frågar om eleverna känner igen sig i sättet Denna första läspraktik avslutas utan att innebörden att skriva, och det gör de. Någon elev förklarar att för- i orden diskuteras. Eleverna går i stället tillsammans fattaren skapar spänning genom att få läsaren att vilja med sin lärare över i en annan läspraktik, högläsning, ta reda på vad som har hänt. Elevernas förståelse av och därmed förändras också scenen. Monika högläser bokens första sidor förhandlas kollektivt. romanens inledande sidor. Efter en liten stund lägger Nästa gång vi besöker klass 9B har de haft i läxa att sig ett lyssnandets lugn över klassen och all uppmärk- läsa några kapitel i Svenne. Vi vet inte hur den läsning- samhet riktas mot den litterära texten. En del elever en sett ut eller om den ens blivit av för alla elever, men låter ögat följa bokens rader medan andra väljer att vi kan tänka oss många alternativa möjligheter. Någon bara lyssna. Läspraktiken är kollektiv och individuell struntade kanske i att läsa eller glömde, någon har bör- på samma gång. Eleverna delar en gemensam upplevel jat men inte kommit så långt och ytterligare någon har se i det att de alla lyssnar till uppläsningen av samma kanske läst hela boken. Den scen där läsningen skett text men för att tolka och förstå texten måste de an- kan ha sett olika ut. Vi föreställer oss att någon suttit vända sina individuella referensramar. Det litterära vid köksbordet hemma och läst mitt i familjelivets myl- verket återskapas på ett unikt och ofta oförutsägbart ler, medan en annan elev läst på bussen eller dragit sig sätt vid varje enskild läsning.9 undan för att läsa i lugn och ro i en fåtölj eller i sin På de första sju sidorna som Monika läst för klassen säng. Kanske har någon bett en förälder eller en kamrat läggs ett antal trådar i romanens handling ut, men att läsa texten högt. 125 Utmärkande för den lektion som följer är de täta övningen fungera som en del av läsningen av romanen, växlingarna mellan en rad olika scener, ömsom inten- en läspraktik där de utmanas att tänka vidare och ta siva och högljudda, ömsom lyssnande och reflekteran- ställning. Men klarar alla elever att själva binda sam- de. Här finns inlevelsens scener där eleverna upplever man innehållet i de olika momenten? I det fortsatta tvånget att fly till ett annat land, erfarenhetens scener arbetet är texten mer närvarande, vilket blir ett stöd för där verklighetens flykt utspelar sig, centrala scener ur elevernas meningsskapande. fiktionen vilka Monika läser högt för eleverna och den Eleverna görs nu uppmärksamma på att romanen samhälleliga scen där det mångkulturella samhälle återger många samtal, inte minst mellan Dackeman, eleverna lever i diskuteras. ledaren för det nationalistiska partiet, och Svenne, och Monika inleder lektionen med att läsa en instruk- lektionen övergår i högläsning av ett sådant samtal. tion till en så kallad fyra-hörn-övning. Bakgrunden är Samtalet handlar om hur människor formas av sam att Sverige drabbats av en klimatförändring, varvid hället de lever i och vad det kan betyda. Monika slutar stora delar av landet blivit obeboeligt. Argentina, Ryss- sin läsning med Dackemans fråga ”Vad är det som är land, Zimbabwe och Turkiet har förklarat sig villiga att typiskt för svenskar då, alltså för dom flesta i Sverige?”. ta emot svenskarna. Eleverna får en kort information Eleverna får uppgiften att göra en lista över sådana om ländernas klimat och levnadsförhållanden och ska typiska drag. Denna kritiska läspraktik innebär att sedan på en given signal förflytta sig till det land de eleverna fördjupar sin förståelse av romanen och av valt. I Argentinas hörn samlas så många flyktingar att samhället genom att göra jämförelser mellan fiktion gruppen måste delas i två, medan Zimbabwes hörn och verklighet. gapar tomt. Eleverna diskuterar sina val både i grupp Förslagen på vad som är typiskt svenskt är många och i helklass. Efter genomgången för Monika samtalet och handlar om både utseende, beteende och egenska- in på verklighetens flyktingströmmar och elevernas per. Svenskar är vita, blonda och de har namn som slu- egna erfarenheter. ”Skulle det kunna vara så här på riktar på -son. Vidare är de varken fattiga eller rika utan tigt, att man måste välja land?”. Några elever berättar ”medelmåttiga”, välmående, lever inte på bidrag och om hur de tror att deras egna föräldrar tänkte när de tror på ett demokratiskt samhälle. Här kommer de valde Sverige. Det handlar om att fly från kriget, om att första invändningarna. ”Kan en invandrare säga vad bli placerad eller få möjlighet att välja, att välja det land som är typiskt svenskt”, undrar Ian, och han får stöd av där man hoppas att den bästa framtiden finns eller det en elev som menar att det ju bara blir fördomar. ”Det land där det finns en bror. är väl inte typiskt för svenskar att tro på ett demokra- Någon uttrycklig koppling mellan fyra-hörn-övning tiskt samhälle”, invänder Louise. Vad hon menar med en och romanen Svenne eller det kommande författar- det får vi aldrig veta då en rad nya förslag läggs i snabb besöket görs aldrig, varken under övningens gång eller följd: ärliga, justa, öppna, alltid medel, ska vi bli brö- senare i processen. Det finns säkert elever i klassen som der, behov av trygghet, härmar USA. Om det finns en självständigt relaterar övningen till egna erfarenheter ironisk touch i en del av förslagen är svårt att avgöra eller kamraters berättelser av att flytta till ett annat men det är övervägande positiva ord som läggs till lis- land och till den problematik kring invandring och in- tan. Någon elev säger ”Medelklassen!”, inget mer, men vandrarfientlighet som gestaltas iSvenne . För dem kan inte heller det blir en tråd att spinna vidare på. I stället 126 inleds en konversation om vilka sporter svenskarna är vanlig ung svensk kille från landet som är osäker och bra respektive dåliga på. Klassen är synnerligen ”pra- lättpåverkad. De citat som Monika valt handlar bland tig” och ”svår att tygla”. annat om hur Dackeman får Svenne att känna sig Den i huvudsak positiva bild av svenskar som snälla, viktig. Eleverna skriver att Svenne känner att han blir öppna, vänskapliga och demokratiskt sinnade, som de någon, ”en kugge i maskineriet”, vilket i sin tur gör flesta av eleverna målar upp, står i bjärt kontrast till honom mer självsäker. En av grupperna rör sig bortom romanens gestaltning. Monika för eleverna tillbaka till de valda citaten och återknyter till den tidigare diskus- texten. ”Vad skulle ni vilja säga att Dackeman har för sionen om hur Svenne utnyttjas av Dackeman och hans metod för att påverka Svenne i vad han ska tycka?” frå- politiska parti. gar hon. Här följer en diskussion om fördomar och De två gruppsamtal som spelats in visar att det pågår manipulation med hänvisningar både till texten och till förhandlingar om innebörden i citaten och att dessa är det eleverna lyft fram som typiskt svenskt, och elever- väsentligt mer nyanserade än vad som blir synligt i de na får ytterligare ett exempel ur romanen på ett mani- få rader som skrivs ner och lämnas in till Monika. Sam- pulerande sätt att ställa frågor. talen visar också att eleverna ibland letar upp citaten i I den avslutande delen av lektionen delar Monika boken och läser texten runt citatet för att förstå sam- med sig av sina erfarenheter. Det fanns väldigt få in- manhanget bättre. Eleverna diskuterar bland annat det vandrare då hon var 15 år, och samhället har gått från moraliska dilemma Svenne hamnar i då han inser vad att vara nästan monokulturellt till att vara mångkul som pågår i det läger som drivs av SV, ”Svennes vän- turellt, säger hon. Hon berättar också om sin oro för att ner”. människor som Dackeman finns i verklighetensSve rige och att de skulle kunna bli farliga. Ett par elever kom- Ian: Jag tror jag skulle sökt mig till en högre auktoritet. menterar: ”Det händer ju redan” och ”Jo, man ser ju David: Så du menar att om du var Svenne så skulle du säga typ… detta till ….? Vad skulle han kunna göra? vad som händer”. I det fortsatta samtalet inkluderar Ian: Ja det vet jag inte! Monika eleverna i ett vi som ”lever i en vardag med Amir: Skulle han komma som en superninja och bara många olika kulturer”, ett vi som kan ”dra nytta av slakta alla eller? varandra” för att inte bli ”snäva i sättet att tänka”. Ian: Överdriv inte! Lektionspasset avslutas med att Monika kommenterar David: Vad tycker du Bekim? elevernas synpunkter om att diskussionerna varit bra Bekim: Nej man kan ju inte göra något åt det. och nyttiga. Amir: Nej skulle han tjalla skulle han dö men… Två skriftliga uppgifter återstår nu för eleverna att Ian: Hellre dö lycklig och försöka rädda sina kompisar än att bara se dom dö. göra före författarbesöket. Monika har förberett citat Amir: Är du dum i huvet! ur boken och frågor som eleverna ska arbeta med i David: Om vi svarade att vi inte skulle säga nåt eftersom grupp. Hon betonar att de ska ”koppla” både till sig … för att vi skulle vara rädda för att dö så skulle det själva och till romanen samt att de inte behöver vara vara ett svar på ytan, eller hur? överens eftersom det finns flera tolkningsmöjligheter. I en av uppgifterna ska eleverna beskriva Svenne. Be- Eleverna är fokuserade på att skapa mening kring cita- skrivningarna är relativt samstämmiga. Svenne är en ten och boken som helhet, men det finns ocksåutr ymme 127 för kommentarer som bygger upp det sociala innehållet När själva lektionen väl börjar efter ett par minuter i interaktionen mellan dem. Elevernas läsning, sedd inleder Per Nilsson med att säga hur ”lyxigt” han tyck- som social praktik och process, förlängs i gruppsamta- er det är att träffa dem igen. Efter en kort rekapitule- len där de tillsammans förhandlar om romanens olika ring av besöket för ett år sedan berättar han om sitt innebörder men också om sina identiteter. Vid flera upplägg för dagens möte, som kommer att börja med tillfällen kommenterar eleverna den uppgift de arbetar att han berättar lite om Svenne och hur boken kom till. med, oftast i termer av att de inte ska nöja sig med ytli Hela lektionen, som varar drygt femtio minuter, ägnas ga svar på frågorna. sedan på olika sätt åt romanen. Också i den enskilda skrivövningen och i den upp Under detta författarbesök både avlöser olika scener följande dramaövningen fortsätter läsningen och bear- och läspraktiker varandra och kopplas samman, ibland betningen av romanen. I skrivövningen väljer eleverna tydligt och förväntat, ibland blixtsnabbt och oväntat. fyra citat ur boken som de tycker är viktiga på något Avgörande för författarbesökets framgång tycks vara sätt och skriver sina tankar om citaten. Utgångspunk- att en tillfällig gemenskap skapas och att Per Nilsson ten för elevernas val av citat och deras reflektioner kan använder fyra olika roller: författare, berättare, skåde- vara den enskilda läsningen men också sådant de upp- spelare och debattör.10 levt i det kollektiva arbetet med romanen. Många citat Att börja småprata med eleverna innan lektionen med reflektioner handlar om hur händelserna hade börjat på allvar är ett av flera sätt att åstadkomma kunnat förhindras och att Svenne borde ha förstått i ett gemenskap; att sedan inleda med att säga att man tyck- tidigare skede vad som skulle hända och dragit sig ur. er det är en lyx att få möta dem och att man är genuint Flera elever skriver om sina funderingar kring Svennes nyfiken på deras frågor och synpunkter är ett annat. ensamhet. Citatet ”Ja, farsan gick ut i skogen och dog Nilsson arbetar också med grepp som beröm, smicker, på det där fåniga sättet” kommenteras med att båda humor, självironi och genom att bygga trovärdighet – föräldrarna var döda och att han därför var ganska en- han måste visa att han är insatt i elevernas livsvärld och sam. Relationen mellan Svenne och Dackeman och att de frågor, problem och glädjeämnen som upptar mål- Svenne blir ”hjärntvättad” och ”vilseledd” är ett annat gruppen. vanligt tema. En episod som flera lyfter fram är över- Att författaren ikläder sig olika roller skapar dyna- fallet på Gröna Lund i Stockholm då Svenne blir stuck- mik och omväxling, men öppnar också för att en mång- en med kniv i slagsmål med en grupp invandrarkillar, fald av olika scener och läspraktiker kan realiseras. en scen som eleverna spelar upp i det dramapass som Även om högläsning av författaren förekommer, och avslutar undervisningsförloppet. även om han dominerar talutrymmet som helhet, befinner vi oss långt ifrån den läsningens scen där förfat- taren som ett slags His Master’s Voice kan hålla mono- Författarbesöket loger om sina verk för passiva och underdåniga lyss- Den stora dagen är inne. Eleverna börjar droppa in i nare. Icke desto mindre förekommer det, trots bejakan- klassrummet. Innan alla är på plats kommer författa- det av mångfalden, en kamp om läspraktikerna under ren. Han möts med applåder och börjar småprata med författarbesöket. Som de Certeau påpekar är föreställ- eleverna. Stämningen är avspänd och förväntansfull. ningen om textens autonomi och tron på att texten bär 128 på en dold innebörd som det bara är vissa förunnat att kar ju korkat men alla som läser boken har ju rätt. Det kunna upptäcka stark: är inte alls så att författaren bestämmer, eller ens vet vad boken handlar om. Vem reser denna barriär som gör texten till en ö som alltid är utom räckhåll för läsaren? Denna fiktion dömer Författaren avsäger sig mycket bestämt rollen som pri- konsumenterna till underkastelse eftersom de följaktli- vilegierad uttolkare av sin egen text, som innehavare av gen alltid är skyldiga till otro eller ovetskap inför den koden till ”meningens kassaskåp”. I stället förordas en stumma ”rikedomen” hos den unika och avskilda skat- långt driven tolkningspluralism, eller kanske till och ten. Denna fiktion om en verkets gömda ”skatt”, ett med tolkningsrelativism: alla läsare har ju rätt. Efter meningens kassaskåp, har givetvis inte läsarens produk- detta resonemang går Nilsson direkt över till att prata tivitet som grund, utan den sociala institution som över- om hur han brukar introducera Svenne när han är ute i determinerar hans eller hennes relation till texten. Läs- ningen utplånas i någon bemärkelse genom ett styrke- klasser: ”Framför allt säger jag att den här boken hand- förhållande (mellan lärare och elever, eller mellan pro- lar om the return of Adolf Hitler”. Har inte författaren ducenter och konsumenter) som den blir ett instrument här på ett lite paradoxalt sätt just levererat den tolk- för. De privilegierades användning av boken gör den till ningsnyckel han precis sagt han inte är i besittning av? en hemlighet som de är de ”verkliga” uttolkarna av.11 Kanske kan denna eventuella motsägelse förstås på så sätt att två av hans roller här riskerar att kollidera: för- Hur kan en kamp om läspraktikerna runt romanen fattarens och debattörens. Som författare värnar han Svenne se ut i ett alldeles vanligt klassrum när inte bara textens mångtydighet och varje läsares rätt till sin egen läraren utan också producenten är närvarande – det vill tolkning, men som debattör med starkt politiskt in- säga just de två aktörer som de Certeau pekar ut som tresse och en vilja att skapa diskussion måste han för- de privilegierade? Författaren inleder alltså lektionen enkla och driva en tes. Nilssons ärende tycks i första med att ”berätta om hur boken kom till och hur jag hand vara att sätta igång elevernas tankar kring politik, tänkte”. Han berättar att Svenne belönades med Au- och han fortsätter med att ställa en fråga som kan be- gustpriset 2006 och att den plötsligt blev mycket läst. traktas som den enskilt viktigaste under hela lektio- Samtidigt menar han att ”när boken kom ut tyckte jag nen: ”Om jag eller ni hade levt i Tyskland på 30-talet ingen fattade vad den handlade om”. Här antyds ju att – hade vi blivit nazister då?” Han fortsätter: författaren trots allt har ett tolkningsföreträde i för hållande till sin egen text. Men Nilsson fortsätter: Först vill man ju tänka att det hade man ju inte. Man hade blivit någon tuff motståndsman eller man hade Alla bara tänkte att boken heter ju Svenne så det är klart flytt från landet. Men det är ju inte sant, vi hade antag- att den handlar om rasism verkade det som att alla tyck- ligen blivit nazister, mer eller mindre övertygade. Jag te. Men det är ju inte det den handlar om. Den handlar tänkte att om jag hade levt i Tyskland då och till exem- om hur vi vill samhället ska se ut och vad politik är för pel varit lärare och till exempel varit pappa och till ex- något, och om en livsfarlig förförare. Men sedan så fat- empel haft två barn och en fru, då hade jag väl försökt tade jag två saker: dels var det somliga som läste den så sköta mitt jobb och ta hand om min familj. Och hade det där som jag tänkte och sedan fattade jag dessutom att krävts att jag gick ner på torget på lördagseftermiddagen det inte är jag som bestämmer, det är inte jag som be- och heilade lite tillsammans med dom andra så hade jag stämmer vad den här boken handlar om. Alltså, det ver- säkert gjort det. Och hade jag varit man så hade jag varit 129 tvungen att marschera i Wehrmacht i den tyska armén. dime Sahindal tio år tidigare. Först därefter fortsätter Antagligen hade det då varit stor risk att jag hade stått i Nilsson med en direkt koppling till Svenne: Estland eller Lettland eller Litauen och skjutit folk i nacken. För det var ju vanliga hyggliga tyskar som rös- Och allt det här säger Nils Dackeman till Svenne i den tade Hitler till makten 1932 i helt justa demokratiska här boken. Och Nils Dackeman säger de helt rätta sa- val. kerna, tycker jag. Han säger: det beror på vilket sam- hälle och vilken värld vi levt i att dom här sakerna hän- Efter denna utsaga – som kan uppfattas som problema- der. Och sen kommer det där samtalet fram till slutpo- tisk eftersom författaren ser ut att leverera ett entydigt ängen och slutpoängen är så här. Tänk så här, säger Nils svar – kopplar Nilsson tillbaka till Svenne och förklarar Dackeman. Om vi hade ett bra och juste och rättvist hur han ser på Nils Dackeman som ett slags modern samhälle då skulle vi också kunna få bra och justa män- Hitler utan nazismens alla yttre attribut och med en niskor. Och detta är ju min fråga: Skulle ni kunna vara delvis ny politisk agenda som inbegriper EU-motstånd, bättre, skulle vi kunna ha ett samhälle som gjorde oss bättre, att vi var snällare, hyggligare, mer generösa, tog folkhemsnostalgi och kritik mot massinvandring. Man hand om varandra, att vi aldrig skulle gå förbi en män- skulle emellertid också kunna se utsagan och den tunga niska som låg på trottoaren utan att sätta oss ner och ta frågan om hur vi själva hade agerat under liknande hand om och fråga Hur är läget, har det hänt nåt? omständigheter som ett sätt att komplicera bilden av nazismen som ett slags outgrundlig ren ondska. Tyd- En elev menar att det kanske skulle vara möjligt men ligt är att Nilsson, när han ikläder sig rollen som debat- att våra fördomar ställer sig i vägen, liksom det faktum tör, uppmuntrar läspraktiker som går utanför den litte att människor gärna vill hitta syndabockar att skylla rära texten. ifrån sig på. Några fler elevinlägg kring denna fråga blir Sedan kommer diskussionen in på hur romanen är det inte, men Nilsson har med all säkerhet gett elev- berättad. Liksom Hjärtans fröjd har Svenne en omvänd erna mycket att fundera på. Valet att inte demonisera kronologi och börjar i slutet. Eleverna verkar inte tycka Dackeman utan tvärtom förse honom med positiva att detta berättargrepp är konstigt utan säger bland an- egenskaper bidrar till denna komplexitet. Man kan nat att det gör att man blir mer intresserad och inte kan tycka att det är ett högt spel och att eleverna hade be- sluta läsa, och att man blir nyfiken på vad som hände i hövt mera stöd för sina egna reflexioner. Att Nilsson början. Efter denna del av lektionen, som varat i unge- när han går in i rollen som debattör har ett samhälls- fär fem minuter och alltså uteslutande kretsat kring kritiskt ärende med antirasistiska förtecken är kanske romanens form, styr Nilsson in samtalet på bokens uppenbart för de flesta, men samtidigt kan texten innehåll igen. mycket väl, genom det som kallas aberativa avkod Ganska snabbt återvänder den laddade frågan huru- ningar12, tolkas på tvärs mot författarens intentioner – vida vi blivit nazister om vi växt upp i Nazityskland, något som blir synligt i en av elevernas skriftliga utvär- men nu i omskriven form. Nilsson frågar eleverna om deringar av hela projektet. På lärarens fråga ”Vilka de hade varit samma människor om deras föräldrar lärdomar tar du med dig från läsningen av Svenne?” flyttat med dem till New York samma år som de föd- svarar denna elev kort och gott: ”Invandring är dåligt”. des. Efter en diskussion av ett par elevinlägg bryter Om relationen mellan författaren Nilsson och debat- Nilsson och för in samtalet på ”hedersmordet” på Fa- tören Nilsson under första tredjedelen av lektionen var 130 sådan att författaren prioriterade tolkningsfrihet med- det kan vara så att inget av sluten inträffar utom i Sven- an debattören kom närmare en plädering för bestämda nes huvud och fantasi, men direkt därefter lyfter han budskap, så har debattören i den nyss beskrivna delen ändå fram det sista slutet som det mest troliga: ”Så av lektionen rört sig tydligt bort från föreskrivandet av tänker jag”. bestämda åsikter eller positioner. Styrkeförhållandet som de Certeau talar om är alltså Den sista delen av lektionen upptas av elevernas utsatt för ständig förhandling under denna lektion. frågor, och här kommer kampen om läspraktikerna Men det är inte längre så att författaren och läraren och styrkeförhållandet mellan producenten och konsu- anses vara de ”verkliga” uttolkarna av den litterära tex- menterna (eleverna) att omförhandlas på nytt. Många tens mening, vare sig i teorin – litteraturvetenskaplig av elevfrågorna kretsar kring oklara textställen och eller didaktisk – eller praktiken. ”Författarens död”14 saker som författaren inte ger något svar på i romanen. har varit på tapeten länge, liksom en mängd teorier En fråga gäller vad som står i en uppenbarligen ex- som förskjutit styrkeförhållandet i riktning mot läsa- tremt viktig men skadad textfil på Dackemans dator, ren (reader-response, receptionsestetik, cultural studies). och nu visar sig plötsligt författaren – trots en inledan- När författaren under detta besök ger eleverna tolk- de principförklaring – mer beredd att gå läsaren till ningsnycklar är det ofta motvilligt. Både författaren mötes: och läraren är inskrivna i en ny diskurs om läsning där gamla sanningar om deras naturliga auktoritet lever Jag vet inte det […] Jag vet inte resten av texten [i data- vidare sida vid sida med nyare relativistiska föreställ- filen], men jag kan ana vad som står där. Jag tänker ju så ningar om att alla tolkningar är lika bra.15 En enda här att det som står där är ju egentligen att Dackeman, gång under lektionen konfronteras de båda ”verkliga” som på många sätt verkar juste och som nästan har varit som en farsa för Svenne, han skulle ändå kunna offra uttolkarna – författaren och läraren. Svenne. Han skulle till och med kunna ta livet av honom […] Jag tror det är det som står där. Läraren: Jag har en fundering. Jag läser den här med hjärtat i halsgropen och med väldigt mycket oro, när jag Flera andra exempel på denna manöver förekommer, tänker på att Svenne, han bara följer med. Nej men jag och ett av dem rör bokens många alternativa slutscener är oskyldig. Det oroar mig. – ett berättargrepp som av vissa läsare kan uppfattas Författaren: Ja, just det. Men det är ju frågan igen hur vi som, med författarens egna ord, ”irriterande”. Här går ska se på alla dom, alla tyskar som levde eller var vuxna elevernas åsikter isär. En elev är frustrerad medan en 1938 – är dom skyldiga? Och frågan är också – är vi skyl- annan menar ”att det är ganska smart; att läsaren får diga? Om historien ska döma oss. Vi vet inte vad som själv välja”. Dessa läsningens fiktiva och alternativa kommer att hända i världen. Det kan mycket väl bli så scener kan ses som ett försök att balansera styrke att någon säger att vi har levt ett fruktansvärt liv, vi har förhållandet mellan författaren och läsaren till den struntat i resten av jorden, vi har kört omkring i ben senares fördel, något som annars kan vara ett dilemma sindrivna bilar, vi har ställt till med katastrofer i hela världen. Och då ska vi säga, vi kan ju inte säga vi visste för just ungdomsromanen där den vuxne författaren ingenting. Vi vet ju allt det där. Tänk om en tjugo, tret- typiskt har ett givet maktövertag.13 Efter en stund ger tio år så säger någon att det är vi som är skyldiga. dock författaren en tolkningsnyckel. Först säger han att

131 Lärarens kommentar blir en katalysator för att proble- Engagemanget för uppgiften är anmärkningsvärt. matisera och driva den laddade frågan om skuld och Gruppen som arbetar med scenen från Gröna Lund ansvar ännu längre. Lärarens fundering går inte till- börjar med att rekonstruera händelseförloppet från bo- räckligt långt, tycks författaren mena. ”Djupt”, lyder ken. Därefter fördelar de själva rollerna och kör igång. en spontan elevröst, och det stämmer onekligen. Vad Scenen repeteras säkert femton gånger, med små revi- som också blivit uppenbart är att kampen om läsprak- deringar efter varje gång: scenen upplevs som för kort tikerna under denna lektion varit ständigt pågående, och byggs ut, en elev föreslår att Svenne ska argumen- delvis motsägelse- och motsättningsfylld, och att den tera mer, dramapedagogen uppmanar dem att ”vara knappast kan ses som avgjord eller avslutad när lektio- elaka, annars blir det inte intressant”. Till slut känner nen råkar vara det och författaren lämnar detta klass- sig gruppen färdig och det har blivit dags att spela upp rum. scenen. Framförandet kan tyckas föga märkvärdigt, men då ska man betänka hur kort tid gruppen hade till sitt förfogande. Skratt och ovationer är reaktionen från Efter författarbesöket kamraterna, som sedan fick hjälpa till att föreslå lös- Efterarbetet består av en lektion med dramaövningar ningar på konflikten, varpå reviderade versioner av med en särskilt inbjuden dramapedagog, samt att scenen spelades upp. eleverna ska göra skriftliga utvärderingar av undervis- Ett par saker är slående. Eleverna kände spontant en ningsförloppet. Utvärderingarna var överlag positiva, vilja att vara trogna scenen i boken, och eftersom de och särskilt författarbesöket och dramaövningarna arbetat så intensivt med den kunde rekonstruktionen uppskattades mycket av flertalet av eleverna. gå mycket snabbt. Både repetitionerna och framfö Dramaövningarna, som är inspirerade av forum randet krävde en hög grad av samarbete, något som teater16, äger rum tre veckor efter författarbesöket. gruppen lyckades väl med. Och även om det skrattades Dramapedagogen inleder med att förklara syftet, som och fälldes en hel del ironiska kommentarer så var är att få insikter i hur någon annan känner. Lektionen det uppenbart att gruppen tog uppgiften på allvar. består av uppvärmningsövningar, tre grupparbeten Genom övningarna öppnades en ny läsningens scen med gemensam redovisning och en skrivövning. Två för eleverna, den performativa. Den tryckta texten får grupparbeten har direkt bäring på författarbesöket och nästan bokstavligt talat liv, och de tidigare läsprakti- består av elevernas dramatiseringar av två scener ur kerna kompletteras nu med en praktik som bygger inte Svenne: scenen där Svenne misshandlas på Gröna Lund bara på mening utan också på en förkroppsligad när- av ett gäng invandrarkillar och ”festscenen” där några varo.17 av Svennes vänner plötsligt dyker upp och entusias- Inslag av detta har förekommit också tidigare i arbe- tiskt ”heilar” mot honom. Vi beskriver här endast den tet med Svenne, men har då framför allt tagit sig ut- första av dessa. Eleverna får femton minuter på sig att tryck i författarens olika dramaturgiska grepp under förbereda framförandet av sin scen och de får av dra- själva besöket. Exempelvis iscensatte Nilsson roma- mapedagogen instruktionen att de ska sluta när Sven- nens olika alternativa slut genom att växla mellan olika ne känner sig som mest utsatt eller förtryckt. Sedan ska slags verbala och kroppsspråkliga markörer, förflytt- publiken hjälpa till att lösa konflikten. ningar i rummet med mera. I dramaövningarna är 132 det plötsligt eleverna som står på scen och har huvud- Sociala och hemliga scener rollerna. Fördelarna med att integrera dramapedago- Och där lämnar vi klass 9B, läraren och författaren. giska övningar i ett arbete av detta slag är flera: läs- Men läspraktikerna fortsätter, med andra böcker och ningen (receptionen) och framförandet (produktio- medietexter, i skolan och på fritiden, frivilligt eller mot nen) hålls inte som så ofta isär utan griper aktivt in i villigt. Läsningen av Svenne kommer kanske att finnas varandra; eleverna kan få nya perspektiv på profes med som ett starkt eller svagt eko i dessa framtida sionella konstnärliga uttryck (i det här fallet både bo- praktiker. Så länge det pågick, och just eftersom det var ken och dramat); expression och analys blir en del av en längre pågående process, kunde läsningen av roma- samma process.18 En anledning till att arbetet verkade nen samla och engagera de medverkande. Författar gå så lätt för eleverna kan vara att ungdomar har långt besöket var tveklöst en avgörande faktor för detta en- större möjligheter att agera som producenter i dagens gagemang. Vår undersökning visar med eftertryck att mediekultur (genom bloggar, egna videor, fan fiction individers läsning är handlingar som äger rum i ett osv.).19 Det innebär i förlängningen att läspraktiker socialt sammanhang. Och fast vi fick syn på och tror knutna till den tryckta boken inte, som i den traditio- oss kunna förstå många av dessa handlingar så kommer nella läs- och skrivpedagogiken, kan betraktas iso viktiga aspekter av läsning alltid att förbli dolda. Att lerade utan att de hela tiden befinner sig i dialog med läsa är, med de Certeaus ord, att ”vara någon annan- praktikerna i den större mediekultur som eleverna är stans, där de inte är, i en annan värld; det är att upp- en del av.20 rätta en hemlig scen, en plats där man kommer och går som man vill”.21

1. Elizabeth Long, ”Textual Interpretation as Collective Ac- 9. Rita Felski, Uses of Literature, Malden/Oxford: Blackwell, tion”, i The Ethnography of Reading, red. Jonathan Boyarin, 2008. Berkeley: University of California Press, 1993. 10. Lotta Bergman & Magnus Persson, ”Författaren i klass- 2. Projektet finansierades av Crafoordska stiftelsen. rummet. En pilotstudie”, i Literacy i læringskontekster, red. 3. Se t.ex. David Barton, Literacy. An Introduction to the Ecolo Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum, Oslo: Cappelen Damm gy of Written Language, Malden/Oxford: Blackwell, 2007. Akademisk, 2013. 4. Michel de Certeau, ”Läsa: en tjuvjakt”, övers. Jonas (J) 11. de Certeau 2007, s. 93. Magnusson, OEI nr 31–32, 2007. 12. Tim O’Sullivan m.fl., Key Concepts in Communication and 5. Ibid., s. 95. Cultural Studies, London & New York: Routledge, 1994, s. 1f. 6. Lärarens och elevernas namn är fingerade. 13. Roberta Seelinger Trites, Disturbing the Universe. Power 7. Regeringssatsningen Skapande skola inleddes 2008 i syfte and Repression in Adolescent Literature, Iowa: University of Iowa att stärka arbetet med kultur i skolan. Målet är att integrera Press, 2000. kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete genom 14. Roland Barthes, ”The Death of the Author”, i Modern ökad samverkan med kulturlivet. Criticism and Theory. A Reader, red. David Lodge, London: 8. Paratext är litteraturforskaren Gérard Genettes term för Longman, 1988 [1968]. de texter i och på en bok som inte är själva verket: förord, 15. Örjan Torell (red.), Hur gör man en litteraturläsare? Om sko baksidestext m.m. lans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland, Härnö- 133 sand: Institutionen för humaniora, Mitthögskolan, 2002. senmoderne kompleksitet”, artikel omarbetad från föredrag 16. Katrin Byréus, Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel vid den fjärde nordiska Drama Boreale-konferensen i Stock- som pedagogisk metod för frigörelse och förändring, Stockholm: Li- holm 2003, www.mah.se/upload/_upload/drama-drotner-0404 ber, 2010. %5B1%5D%5B1%5D.pdf [hämtat 8 april 2013]. 17. Hans Ulrich Gumbrecht, Production of Presence. What 19. Ibid. Meaning Cannot Convey, Stanford: Stanford University Press, 20. Johan Elmfeldt & Per-Olof Erixon, Skrift i rörelse. Om 2004. genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap, Stock- 18. Kirsten Drotner, ”Andethedens dannelse. At håndtere holm & Stehag: Symposion, 2007. 21. de Certeau 2007, s. 94.

134 En serie bilder säger mer än tusen ord

I en serieskapares beslut om vad som visas och inte visas uppstår en mosaik. Läsaren pusslar samman den och bidrar därmed till att skapa berättelsen.

Av Fredrik Strömberg

Tecknade serier ger ofta ett bedrägligt intryck av att för vad som skiljer serier från andra konstformer, utan vara enkla att förstå. Att läsa serier kan upplevas som även för hur man läser en serie.2 Tecknade serier består så självklart att mottagaren inte reflekterar över de kom dessutom oftast av sekventiellt berättande med både plicerade processer som pågår när streck på papper, ord och bild3, och det är såväl i relationen mellan bild skärm eller annat underlag omvandlas till information och bild som i relationen mellan bild och ord som be- och bild efter bild formar berättelser i medvetandet hos tydelse skapas. Teoretiker som fört oss vidare i förstå- läsaren. Trots detta initialt självklara intryck är avkod- elsen av hur detta fungerar är bland annat amerika- ningen av serier en inlärd färdighet, en komplicerad nerna Will Eisner och Scott McCloud, fransmannen process som forskare fortfarande försöker förstå sig på.1 Thierry Groensteen och amerikanen David Carrier.4 I denna text kommer jag att beskriva den process som serieläsning innebär. För att visa hur avkodningen vid Serieanalfabeter serieläsning fungerar, använder jag exempel på hur man kan bryta invanda mönster för att synliggöra och Ju skickligare en serieskapare är, desto enklare och mer förstå delar av avkodningen. självklar framstår avkodningen av serien för läsaren. En serie är, per definition, mer än en bild som till- Detta innebär dock inte att det som sker är enkelt; sammans bildar en sekvens på ett gemensamt underlag tvärtom är den kommunikativa process som uppstår – det vill säga att man ser mer än en bild på samma mellan serieskapare och serieläsare både komplex och gång. Detta är viktigt, då det utgör grunden inte bara tämligen svårtolkad. Ett bra exempel på detta är serien 135 100 oumbärliga serier, vid slutet av 1990-talet.6 Jag bad då den erfarna bibliotekarien Barbro Stenflo skriva ett förord. I denna text förklarade hon att hon, trots lång- varigt ansvar för serieavdelningen på Malmö stadsbib- liotek, ansåg sig vara en ”serieanalfabet”. I detta för mig nya begrepp lade hon in att hon inte vuxit upp med serier och därför fortfarande fick anstränga sig för att få ett flyt i läsandet. En annan referens till detta lätt anakronistiska uttryck finner man i David Gedins artikel ”Serieälskarens fascination”, i vilken han skriver: ”De flesta välutbildade svenskar är serie-analfabeter men vägrar att erkänna det.”7 Jag tror att Gedin har rätt i detta – eller kanske snarare hade, då hans artikel är trettio år gammal vid det här laget. Oförmågan att få flyt i serieläsandet baseras ofta på att man inte läst serier i unga år. Min mor, som är född på 1930-talet och liksom Stenflo inte uppvuxen med serier, läser obehindrat strippserier i sin lokala dagstidning eftersom sådana alltid har funnits där. Strippserier tillhör dock de mest traditionella serierna, och seriesidorna i dagstidningar är bland de mest bak- åtsträvande publiceringsformerna för serier, inte sällan med oförändrat urval i decennier. Serier i annan form, inte minst om de är det minsta avvikande i sin layout, stör min mors upplevelse för mycket för att hon ska vilja/kunna läsa vidare, varför försök att introducera SCOTT MCCLOUD OM LÄSNING, SLUTNING, TOLKNING mer moderna serieromaner för henne inte har fallit i god jord. Snobben (Peanuts) av amerikanen Charles M. Schulz, en Det är dylika möten som har fått mig att inse att det erfaren och erkänt skicklig serieskapare som trots en jag upplever som självklart naturligtvis inte är det, sparsmakad stil med ytterst få streck och till synes enk- utan är resultatet av en inlärd process av tolkningar la figurer förmedlade stora mängder känslor och bygg- som sker löpande och som länkar samman all den in- de upp relationsdramatik som verkligen engagerar läsa formation som serieskaparen och läsaren tillsammans ren.5 omvandlar till en berättelse. Jag levde själv länge i villfarelsen att det är enkelt att ta till sig serier, men en situation som fick mig att om- värdera detta synsätt var när jag skrev min första bok,

136 En bild, tusen ord Läsordning I relation till konstformen tecknade serier kan det vara Processen när en serie läses är individuell men innehål- på sin plats att påminna om det i sammanhanget signi- ler gemensamma, återkommande drag. Enklast är det fikativa talesättet ”En bild säger mer än tusen ord”. att börja med en av de mest basala formerna för serier, Detta ordspråk, som i olika versioner verkar finnas i de den tidigare nämnda strippserien: en enkel rad med flesta av världens kulturer, ger en ingång till hur man rutor, ofta publicerad i en dagstidning. De flesta serie- kan se på tecknade serier. läsare tittar först på hela serien och får en helhetsupp- Under 1950- och 60-talen, när serierna i en världs- levelse av dess former och färger, antal rutor och så omspännande moralpanik utmålades som ”Det som för vidare. Först efter detta fokuserar läsaren på den första stör vår unga generation!”, hängde många debattörer bilden/rutan. Samtidigt som den första bilden/rutan upp sig på att serier ofta innehåller färre ord än ren text avkodas finns dock de andra bilderna, samt designen och därmed skulle vara mindre viktiga/bra/litterära.8 för hela serien, kvar såväl i minnet som i den perifera Detta är naturligtvis en felaktig jämförelse, på flera delen av synfältet och påverkar därmed upplevelsen. plan. Vårt språk är visserligen inte en exakt, matema- Detta gäller även fortsättningsvis de rutor man precis tiskt formulerad kommunikationsform; såväl enskilda läst och som fortfarande syns i det perifera synfältet. 9 ord som meningar kan tolkas på många olika sätt. Tar För en serie som upptar en hel tidskrifts- eller bok- man steget från bokstäver via symboler till bilder ökar sida är processen densamma, med den skillnaden att dock tolkningsmöjligheterna exponentiellt och blir det finns större möjligheter för en serieskapare att med potentiellt sett lika många som antalet personer som sin design av rutornas storlek, utformning, placering betraktar en bild. och färgläggning skapa en viss stämning, som läsaren När jag föreläser om serier brukar jag återkomma till tar med sig när hon tar sig an den första bilden/rutan. ovanstående talesätt i syfte att förmedla förståelse av Om serien sträcker sig över flera sidor tillkommer hur mycket information som kan finnas i en serie. Som uppslaget som ytterligare en enhet, vilken läsaren först ett rent tankeexperiment kan talesättet omsättas i en tar in i sin helhet, innan hon eventuellt tittar mer nog- högst ovetenskaplig matematisk ekvation, enligt vilken grant på den första sidan, för att slutligen fokusera på en seriestripp på fyra rutor skulle motsvara en novell den första bilden. Tidskrifts- eller bokuppslaget som på fyratusen ord, en kortare serie på tio sidor motsvara enhet ger också andra möjligheter för kommunikation en roman och en seriebok på flera hundra sidor mot- i serieform, exempelvis att en serieskapare kan förlägga svara en hel romansvit. Naturligtvis är denna liknelse en cliffhanger i sista bilden på en högersida och sedan lika bristfällig som den tidigare nämnda, men inte desto överraska läsaren med något oväntat i första bilden på mindre intressant i det att den belyser det problem som nästa uppslag. Detta är en av seriernas många kommu- uppstår då man försöker jämföra olika konstformer, nikationsmöjligheter som inte riktigt har någon mot- ofta med någon av dem utvald som måttstock. svarighet i andra berättande konstformer som litteratur eller film.10 För de flesta sker denna process av att först ta in helheten och sedan delarna helt omedvetet. Den som tvivlar på riktigheten i detta påstående kan göra ett en- 137 HAMLETS TANKEGÅNGAR. UR GIANNI DE LUCAS SHAKESPEARETOLKNINGAR kelt experiment. Läs först ett par sidor av en serie i en Vad som leder ögat serietidning eller seriebok. Läs sedan om serien, men När det gäller flödet över en sida är det framför allt med enbart ett öga öppet och genom en pappersrulle bildernas/rutornas utformning som leder ögat. En tra- eller något liknande, så att endast en ruta i taget kan ditionell seriesida har oftast tre eller fyra rader med ses. Läsupplevelsen blir helt annorlunda och nästan rutor, så kallade trestripps- eller fyrstrippssidor.12 Ögat alltid torftigare än att läsa på det vanliga sättet. Detta vandrar från vänster till höger, enligt den läsordning beror på att många serieskapare är medvetna om hur vi som vi är vana vid i västerlandet, och när en bildrad/ tar till oss och avkodar en seriesida och skapar sina stripp tar slut går ögat tillbaka till vänster och börjar serier på sätt som drar nytta av läsarens övergripande om på nästa rad. Även detta är för de flesta en oreflek- intryck av hela den del av serien som syns vid ett och terad process som delar den rent mekaniska delen med samma tillfälle. läsning av text, och därför är det många konventionel- Ett ypperligt exempel på detta återfinns i serieboken la serier som inte avviker från denna formel för att Shakespeare – tecknade serier, serieversioner av ett antal kunna avkodas av så många som möjligt som inte nöd- klassiska verk av Shakespeare av italienaren Gianni De vändigtvis är erfarna serieläsare. Luca. Här används ofta helsidor för att ge en känsla av Jag fick själv upp ögonen för denna process i sam- den scen som de ursprungliga berättelserna skrevs för. band med att mangavågen nådde Sverige, det vill säga Figurerna återges också ofta flera gånger inom denna ett par år in på det nya årtusendet när japanska serier sidram, utan att avskiljas av separata rutor eller ramar. blev populära och omtalade. Helt plötsligt publicerades Att läsa dessa serier med begränsat synomfång skulle serier som man skulle läsa från höger till vänster. Detta vara direkt desorienterande.11 fick mig, och många med mig, att ifrågasättaeta blerade Ett annat område inom seriekonsten där detta feno- läsvanor. Att ändra det mekaniska bläddrandet, så att men blir tydligt är de försök som gjorts att omvandla jag höll en mangapocket så att säga baklänges, var en- redan publicerade serier för läsning i avancerade tele- kelt, men att lära mig att verkligen bläddra bakifrån var foner och läsplattor. Försök med att visa en ruta i taget, lite svårare – och att lära ögonen att röra sig från höger vilket ofta används för små skärmar i telefoner, slår till vänster, inte bara över sidan utan även inom bil- helt sönder läsupplevelsen och ger ofta den ovan derna/rutorna, var direkt svårt. Allt detta synliggjorde nämnda känslan av att läsa genom ett begränsande fil- för mig hur vi tar in hela serieböcker, uppslag och si- ter. När man lägger till zoomningseffekter, drastiska dor, liksom även innehållet i rutorna/bilderna, i en förflyttningar av perspektivet över seriesidor och andra omedveten men konsekvent rörelse från vänster till dynamiska berättargrepp blir effekten ofta dessutom höger. att läsaren blir mer eller mindre förvirrad eller rentav På mer okonventionella seriesidor, som kan sakna sjösjuk av upplevelsen. Här upplevs framför allt avsak- rutor och/eller tydligt utformade rader av bilder, är det naden av kontroll som ett problem – kontroll över vad ofta texterna som leder läsarens ögon över sidan. Tex- läsaren tittar på och i vilken ordning. terna bildar då en egen sekvens som lotsar ögat, och som på vägen även fångar in bilderna. Ofta bildar pratbubblor och textplattor på seriesidor som saknar kon- ventionell uppdelning i bildrader en tydlig diagonal 139 eller rena collage än traditionella seriesidor. Detta krä- ver en hel del av läsaren för att avkoda, och Wares serier har återigen fått mig att fundera över motsatsen, det vill säga den lätthet med vilken övergången mellan rutor/bilder flyter i de flesta serier. I sin senaste bok, Building Stories, går Ware ännu längre och presenterar en historia i många olika former, stora, små, korta, långa – alla publicerade som separata trycksaker och placerade i en bokformad box. Detta ger läsaren frihet att själv inte bara bestämma över läshastighet, läsord- ning över sidan med mera, utan faktiskt själv skapa berättelsens narrativ genom att välja i vilken ordning de olika delarna läses.14 Texten i serier kan för övrigt agera på minst fyra olika plan: som narrativ voice-over – när en allvetande eller delvis allvetande berättare ger information till läsaren, ofta via textplattor; som dialog – vilken oftast återges i pratbubblor; som onomatopoetiska återgiv- ningar av ljud – vilka ofta tar en i det närmaste fysisk plats i bilden; samt som text i den dieges (det vill säga den fiktiva värld) som serien utspelar sig i – text på vägskyltar, i dagstidningar osv.15 En serieskapare som använder sig av alla dessa fyra olika plan, ofta på in LÄSANVISNING FÖR MANGA tressanta och annorlunda sätt, är amerikanen Frank Miller. I hans ordrika Batman: Mörkrets riddare återges linje från det övre vänstra hörnet ner till det nedre exempelvis delar av berättelsen av nyhetsuppläsare högra hörnet. Ett typexempel på en svensk serieska- som visas i rutor utformade som tv-skärmar, vilket gör pare som arbetar med den här metoden är Patrik Norr- att deras tal blir ett mellanting mellan dialog och die- man, som i sina till synes lätt kaotiska, informations- getisk text.16 fyllda Bacon & Egg-sidor tydligt lotsar läsaren över sidan med hjälp av strategiskt placerade texter.13 Slutning – den osynliga konsten Det finns även serieskapare som medvetet bygger upp sina sidor på ett sådant sätt att de ifrågasätter läs- När läsaren väl fokuserar på en bild/ruta är avkod- konventionerna i konstformen tecknade serier och där- ningsordningen mer individuell men följer ofta ett med skapar andra effekter. Den mest kända serieskapa- visst mönster. Läsaren tar först in helheten i bilden, för ren i dag som arbetar på det här sättet är amerikanen att sedan låta ögat vandra runt och växla mellan att ta Chris Ware, vars sidor ibland mer liknar flödesscheman in olika detaljer, läsa texten och så vidare. När läsaren 140 upplever att hon tagit in all information som behövs, magi som gör att många dras in i, hålls kvar av och går hon vidare till nästa ruta/bild. En text i en bild gör fascineras av serier. Seriesidorna i en dagstidning är ofta att avkodningen tar längre tid, vilket i sin tur inne- enligt läsarundersökningar ett av de inslag som läses av bär att upplevelsen blir att det förflyter längre tid i bil- flest personer. Det finns något i denna form av sekven- den.17 tiellt bildberättande som fascinerar ögat och får oss att Ett av de utmärkande dragen hos serier är nämligen vilja gå vidare och tolka vad som sker. Det som inte att bilderna visar ett fruset ögonblick i ett flöde av hän- syns är minst lika viktigt som det som syns, och i serie- delser. Tack vare en mänsklig funktion som kallas slut- skaparens beslut om vad som visas och inte visas upp- ning, nämligen att vi inte kan låta bli att tolka vår om- står en mosaik. När läsaren pusslar samman mosaiken givning och komplettera det som ”saknas”, fyller vi bidrar hon själv till att skapa serien. som läsare mer eller mindre omedvetet i vad som sker mellan dessa frusna ögonblick – och det är inte sällan Läs och begrunda här som seriernas verkliga narrativ uppstår. Återigen är Scott McCloud den som elegantast förklarat detta Detta var en kort introduktion till hur serier läses, men fenomen, då han i sin bok Serier – den osynliga konsten18 ämnet är långt mer komplext än så. Framför allt har jag bland annat visar en bild med en man som vilt svingar genomgående fokuserat på formen för att tydliggöra en yxa mot en annan man och en efterföljande bild som olika processer, men innehållet och hur serieskaparen återger ett skrik i överdrivet stor textstorlek lagt över förhåller sig till detta via stil, språkbruk med mera är en stadsvy. Har läsaren därmed bevittnat en vålds- naturligtvis minst lika viktigt. handling? De flesta skulle nog beskriva det så, men det Så, nästa gång du läser en serie, stanna upp och fun- är alltså inte vad som faktiskt visas i de specifika bil- dera en sekund eller två över hur du tar till dig den derna. information som serieskaparen kommunicerar till dig. Slutning sker oavbrutet vid läsning av serier, i de så Eller läs kanske ännu hellre en serie bara för att den är kallade kanalerna mellan serierutorna/bilderna, och intressant, tankeväckande, spännande, vacker eller un- det är hur serieskaparen hanterar denna funktion, och derhållande – eller allt detta på en gång. därmed hur serieläsaren upplever den, som skapar den

1. Detta är något som många skrivit om. En bra och någor- diskussion kring detta begrepp, se min bok Vad är tecknade lunda nutida sammanfattning av forskningen om tecknade serier? En begreppsanalys, Malmö: Magister Lämpels bibliotek, serier återfinns i John A. Lents artikel ”The Winding, Pot- 2005. holed Road of Comic Art Scholarship”, Studies in Comics nr 1 3. Det finns naturligtvis ordlösa serier, men dessa tillhör (1), 2010, s. 7–33. undantagen. De flesta serier kombinerar ord och bild på ett 2. Definitioner av vad som är och vad som inte är serier mer eller mindre intimt sätt. finns det i princip lika många som det finns skribenter om 4. Will Eisner, Comics & Sequential Art, Tamarac: Poorhouse serier. Den definition jag oftast använder är: sidoställda, Press, 1985; Scott McCloud, Understanding Comics, Northamp orörliga bilder i medveten sekvens. För en mer detaljerad ton: Kitchen Sink Press, 1993; Thierry Groensteen, Système de 141 la bande dessinée, Paris: Presses Universitaires de France, 1999; 11. Gianni De Luca, Shakespeare – Tecknade serier, Malmö: Hem David Carrier, The Aestethics of Comics, University Park: Penn- mets Journal, 1978. Denna bok finns trots sin höga ålder (tro- sylvania State University Press, 2000. Man kan även läsa en ligen till viss del beroende på den litterära anknytningen) översikt över olika analysmetoder i Jakob Dittmars Comic- fortfarande på många svenska bibliotek. Analyse, 2. überarb. Aufl., Konstanz: UVK Verlagsgesellschaft 12. Dessa och många andra begrepp om och kring seriekon- mbH, 2011. sten presenteras på ett pedagogiskt sätt i ord och bild i den 5. Snobben har getts ut i olika former i Sverige genom åren lilla pamfletten Se mer i serier av Magnus Knutsson och Johan och finns oftast tillgänglig i någon form på svenska bibliotek. Höjer, Stockholm: Esselte Studium, 1982. En utmärkt ingång är den inbundna volymen Snobben – ett guld 13. Serien Bacon & Egg återfinns kontinuerligt i serietidning- jubileum, Stockholm: Bonnier Carlsen, 2000. Just det faktum en Herman Hedning, och finns även samlad i volymen Bacon & att Schulz fyller sin serie med så mycket känslor och relations- Egg – I själva verket, Stockholm: Egmont Serieförlaget, 2001. drama, kommunicerat med en sparsmakad, öppen stil, inbju- 14. Chris Ware blev känd för boken Jimmy Corrigan. The der till tolkningar. För en intressant läsning av det kristna Smartest Kid on Earth, New York: Pantheon, 2000, men den budskapet i Snobben, se t.ex. Robert L. Shorts Snobben eller Ett nyligen utgivna Building Stories, New York: Pantheon, 2012 sätt att bemöta livets bedrövelse, Stockholm: Diakonistyrelsens har höjts till skyarna av en enig kritikerkår och ser ut att bli Bokförlag, 1965. hans mest framgångsrika och hyllade bok så här långt i kar 6. Fredrik Strömberg, 100 oumbärliga serier, Lund: Btj förlag, riären. 1999. 15. För en närmare genomgång av detta fenomen, se Ann 7. David Gedin, ”Serieälskarens fascination”, Svenska Dag Millers ypperliga bok Reading Bande Dessinée. Critical Approach bladet 24 februari 1990, återtryckt i Bild & Bubbla nr 1, 1991. es to French-Language Comic Strips, Chicago: Intellect Books, 8. Se t.ex. de två böckerna från 1954, Lorentz Larson, Barn 2007, framför allt kap. 5.3.2, Text and Image (s. 97ff). och serier, Stockholm: Almqvist & Wiksell och Nils Bejerot, 16. Frank Miller, Batman: Mörkrets riddare, Stockholm: Medu Barn – serier – samhälle, Stockholm: Folket i Bilds förlag, båda sa, 1989. ohämmat kritiska mot seriemediet. 17. Detta är det många som har teoretiserat kring, men den 9. Återigen finns det en hel del forskning kring detta, men som förklarat det allra bäst tycker jag fortfarande är den gamle ingen har förklarat processen tydligare och mer elegant än mästaren Will Eisner, som i sina två grundläggande böcker – Scott McCloud i boken Serier – den osynliga konsten, Stock- den ovan nämnda Comics & Sequential Art från 1985 samt Gra holm: Medusa, 1995. phic Storytelling & Visual Narrative, Tamarac: Poorhouse Press, 10. Den som dykt djupast in i hur läsaren upplever seriesidan 1996 – med en erfaren utövares blick går igenom hur en serie och uppslag av seriesidor är Thierry Groensteen i den ovan sida fungerar och varför. Böckerna är också rikligt illustrerade nämnda Système de la bande dessinée, även utgiven på engelska med Eisners egna seriesidor, som är mycket välkomponerade som The System of Comics (övers. Bart Beaty & Nick Nguyen, och genomtänkta i sin kommunikation. Jackson: University Press of Mississippi, 2007). Groensteens 18. McClouds bok heter Understanding Comics på engelska, bok är förhållandevis svår att ta sig igenom, men ger en hel del men den svenska utgåvan från 1995 fick den i mitt tycke mer insikter i hur serier avkodas. En bra sammanfattning av hans rättvisande titeln Serier – den osynliga konsten, som refererar till teorier återfinns i Helena Magnussons avhandling Berättande att det mest spännande med serier är just hur vi som läsare bilder. Svenska tecknade serier för barn, Göteborg & Stockholm: tolkar det som inte visas i bild. Exemplet som hänvisas till Makadam, 2005. återfinns i kap. 3, s. 66ff.

142 Läsning mot brustet hjärta och för skarp hjärna

Det Nya Skolbiblioteket står för tillhörighet, underhållning och – undervisning.

Av Johan Unenge

Sommaren hade känts overkligt lång. Jag var tolv år När jag tryckte fingret mot ringklockan blundade jag. och det var hon också. Vi var ihop. På det där sättet när Hörde stegen i trappan. Dovt mot den tjocka heltäck- man egentligen aldrig går hand i hand, knappt går på ningsmattan. Hon öppnade och jag kände den där spe- bio. Ändå visste alla att det var vi. Hur hade det gått ciella doften som bara fanns hemma hos henne. Jag tog till? Jag kunde inte komma ihåg. Bara att hon kommit ett djupt andetag. Blundade igen. ny till klassen och så fort jag såg henne förstod jag. Jag När jag slog upp ögonen var hon redan på väg upp var kär. för trappan. Jag följde efter. Tänkte att det var säkrare Det gick inte en sommarlovsdag utan att jag tänkte att kramas i hennes rum där ingen såg. Rummet såg på henne. Visst cyklade jag, åkte skateboard och bada- likadant ut som när jag var där på skolavslutningsda- de och allt annat, men mest av allt längtade jag till hös- gen. Soffan där vi suttit, där vi kysst varandra en gång. ten, när hon skulle komma hem från sitt lantställe igen. Affischerna på Björn Skifs och den där solnedgången i Varje kväll innan jag somnade försökte jag se framför sammet. Allt var samma. mig hur hon såg ut när hon cyklade till kiosken. Sol- Men när jag tittade på skrivbordet, på den lilla foto- bränd. Söt. Håret i tofs. ramen i guld, upptäckte jag det: fotot var av en annan. Precis en vecka innan skolan skulle börja, kom hon Borta var det på mig. I ramen satt nu en annan kille. En hem. jag aldrig sett men som hette Tobbe, upplyste hon när Varm i hela kroppen småsprang jag hela vägen till jag frågade. Han var 14, hade moppe och hade skjutsat hennes hus. Jag stannade till nere på gatan och tittade henne till kiosken varenda dag under hela sommar upp mot hennes fönster medan jag hämtade andan. lovet. På ett ögonblick byttes bilderna i mitt inre ut. 143 Min tjej som cyklat ensam på sin gamla cykel med tofs 2011 blev utsedd till Sveriges första läsambassadör var och fräknar blev i stället, precis lika skarpt, min tjej på det med erfarenheterna från detta jag antog uppdraget: pakethållaren bakom den där flinande Tobbe som vred ”Att på alla sätt verka för ungas läslust”. Bakgrunden på gashandtaget. var just alla nedslående rapporter. PISA, PIRLS och Det gick nog bara ett par minuter så var jag ute på våra egna inhemska undersökningar vittnar alla om gatan igen. samma sak. Läsandet minskar. Min första fråga var När jag skrev min första bok dök det där minnet upp ”Varför?”. igen. Boken som egentligen handlade om en 14-årig Samhället har förändrats sedan böckernas storhets- kille som åkte skateboard, Pontus 4 meter över marken tid för kanske trettio–fyrtio år sedan. Är det verkligen (Bonnier Carlsen 2002). De allra flesta killar som läste en katastrof om läsandet avtar? Barn måste väl få ha den (och det var rätt många) hade ingen aning om att vilken hobby de vill, funderade jag. Men när man ser de skulle mötas av en historia fylld av kärlek, förhopp- sambandet mellan läsning och språk och resultat i sko- ningar, relationer till kompisar och familjen. Det lite lan som i sin tur påverkar elevernas framtidsutsikter kämpiga i skolan när siffrorna på matteprovet bara blir man övertygad. snurrade runt och Pontus kände sig som en idiot. Intresset för att läsa böcker har halverats bland killar Omslaget signalerade inget av det där. I stället en på de senaste fem åren. Från 36 procent till 18 procent. cool kille mitt i ett livsfarligt trick. En cool bok som På bara fem år. Statistikkurvan gör en störtdykning i man, trots att man själv inte betraktade sig som en högstadiet. Precis i den tid av livet när böckernas inne- bokläsare, skulle kunna ha som bredvidläsningsbok håll är som mest relevant för dem. Med huvudena fulla utan att behöva skämmas. För klasskompisarna kunde av frågor kring sig själva, sin plats i klassen, livet. Och inte ana vad den innehöll. Det var så jag tänkte. Över- tvivlet runt att någonsin träffa någon att bli kär i. Jag tygad om att den mest hårdnackade bokmotståndare är inte den enda författaren som på olika sätt försökt någonstans där inne går och bär på precis samma fun- beskriva den här tiden. Och alla vill vi på olika sätt för- deringar som jag gjorde. Min taktik som författare blev klara att man inte är ensam om de där känslorna. Att att erbjuda något som vid en ytlig betraktelse såg alla tvivlar. Att allt inte handlar om drakar, demoner, acceptabelt ut för en kille. I en ålder då så många är fotboll eller skateboard. Eller att vara vinnare. Men noga med vilka attribut de omger sig med. Sedan, om böckerna står i allt högre grad orörda på skolbibliote- det första motståndet är nedbrutet kan boken få er- ken, i den mån de ens existerar och inte ersatts av en bjuda något mer. Men inte ens då vet de andra i klass- bokbuss en gång i veckan eller en hänvisning till folk- rummet att boken är något helt annat. Full av det där biblioteket. I brist på böcker i sin närhet vänder många, som egentligen är mycket mer angeläget. Jag har note- framför allt de redan lässvaga, sitt intresse mot spel- rat att just den boken lika ofta hamnar på hyllan märkt världen. Och den erbjuder mycket av vad killar gillar. ”kärlek” som på den märkt ”sport”. Då flyttar jag den Spänning, tävling och en chans att vara någon annan. alltid diskret till sporthyllan. Kurvan över minskat intresse för läsning följer exakt Jag har arbetat i tjugofem år som tecknare och för kurvan över minskad läsförståelse. Att de kurvorna fattare. Gjort ett otal bilderböcker, teveserier och lång- också kan kopplas till skolresultat i alla skolämnen är filmer och framför allt böcker riktade till unga. När jag inte så förvånande. Inte bara i svenskämnet utan i alla 144 de ämnen där det krävs en förståelse för vad texten man läser verkligen handlar om. Så hur märkligt det än låter skulle mer läsning av böcker av allt att döma på- verka resultaten även i matematik. Oavsett hur mycket av nya medier vi omges av kommer obehindrad förmåga att ta till sig skriven text att vara nödvändigt ett bra tag framöver. Och mycket hand lar om kvantitet. För att betrakta sig som en fullgod läsare krävs att man har tagit sig igenom 40 kilometer text. Minst en halvtimme om dagen under flera år. Dessförinnan arbetar hjärnan på högvarv för att bara tyda texten. Någon energi för att dessutom tolka, reflek tera och njuta finns inte. Såklart framstår läsning som Men när jag började drista mig att fråga varför pla- något alltigenom trist för dessa. Tröskeln är gigantisk. neringen uteblivit, hur det kom sig att det satt en Ända sedan jag började skriva och rita för barn har mattelärare som ”vakt” när jag besökte ett klassrum i jag besökt skolor och träffat elever i alla åldrar. Vi har stället för att se chansen att utnyttja mitt besök till en gjort serier, skrivit dikter, jag har berättat om mina ny vinkel på läsande blev svaret ofta att det inte finns böcker, försökt inspirera på olika sätt. Eftersom det tid. ”Ett författarbesök i en skola tar tid från den ordi- mesta jag skriver utspelar sig i deras värld av skitiga narie undervisningen.” plåtskåp, doften av fiskpinnar och jobbiga läxor har Med de orden ringande i öronen satte jag mig med mina besök fungerat lika mycket som inspiration för läroplanen i soffan. Jag insåg att det utan en engagerad mig som för eleverna. Och det har räckt för mig. Men rektor alltid finns en gräns för vad man kan uppnå i en i mitt nya uppdrag som läsambassadör har jag för första skola. Enskilda eldsjälar kan inte vara grunden i skolar- gången backat lite och tittat på vad det egentligen är betet. Eldsjälarna har också en tendens att betraktas som pågår. som lite flummiga. De pratar om värden som inte är En författare kommer till en skola. Det blir så gott gångbara i skolans inrutade system. Det gällde att hitta som alltid en lyckad dag. Alltid känns det som om begrepp som biter på rektorer och även lärare. Något någon med ett svalt intresse för böcker upptäcker det som får dem att placera in bokläsning som ett hjälp roliga. Inser vitsen med böcker: att de faktiskt kan medel bland andra. Om det nu inte går att övertyga om innehålla något som är intressant. Så det paradoxala, böckernas kvalitet i sig själva. Och jag fann det i läro- att även om ett författarbesök är oförberett från sko- planen. Det står uttryckligen: lans sida, att det inte ingår i någon som helst struktur … eleverna ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska och inte på något sätt vittnar om ett metodiskt sätt att ställningstaganden grundade på kunskaper om mänsk arbeta med skönlitteratur i skolan, blir det ändå liga rättigheter och grundläggande demokratiska värde- inte misslyckat. Därför fortsätter de på samma sätt och ringar samt personliga erfarenheter, respektera andra har därmed ett alibi för att säga att de ”jobbar med läs- människors egenvärde, ta avstånd från att människor ning”. utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt 145 tänker att alltför många skolledare ser framför sig när de väljer att inte bry sig om sin skolas bibliotek). Det Nya Skolbiblioteket dyker upp på allt fler skolor i Sverige. Det som inte är ”ett rum, stort som ett halvt klassrum med böcker på ena väggen” som en elev uttryckte det på en friskola i ett radioreportage nyligen. Det Nya Skolbiblioteket ingår som en integrerad del i undervisningen. Är kanske till och med navet i undervisningen. Som i dag alltmer består av sökning på nä- tet. Ofta med hänvisning till att skolböcker är daterade och därmed inte alltid sanna. Med den villfarelsen går eleverna ut på nätet i tron att de där hittar sanningen. medverka till att hjälpa andra människor, kunna leva sig Men vem ska bedöma sanningshalten? Många lärare in i och förstå andra människors situation och utveckla jag pratar med känner osäkerhet inför internet. Var och en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och hur ska man söka? Källkritik är något som många klas- visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som mil- ser klarar av på en enstaka lektion i början på termi- jön i ett vidare perspektiv. nen. I stället för att vända sig till den person på en skola som har utbildning i ämnet, skolbibliotekarien. Till min stora glädje såg jag att det överensstämde Att utrusta sina elever med dator utan att samtidigt ge exakt med de förtjänster man brukar tillskriva bok dem utbildning i hur den ska användas är meningslöst. läsning. Alltså: att läsa böcker stjäl inte tid från under- Elevers erfarenheter av Facebook och World of War- visning. I själva verket är det undervisning. craft är inte relevanta i undervisningen. Ändå häpnar Men problemet är fortfarande att unga människor jag över hur många lärare som säger: ”Mina elever är inte exponeras för böcker på samma sätt som förr. bättre än jag på sina datorer.” Skolbiblioteken har tappat sin status. Många skolleda Det Nya Skolbiblioteket innehåller fortfarande böck- re förstår inte ens vitsen. 20 procent av eleverna har er i traditionell mening. Men också möjlighet att ladda inte ett skolbibliotek, trots att skollagen kräver det. ner dem och ta del av dem på alla moderna tänkbara Friskolorna är allra sämst. Och förhoppningen att alla sätt. Ljudböcker samsas med e-böcker och film. I en- barn ska introduceras i bokläsning av sina föräldrar är trén möts man inte av den gamla utlåningsdisken. Där naiv och dessutom odemokratisk. finns i stället en smartboard med möjlighet för bibliotekets personal att vägleda elever fram i sökandet efter fakta. Ett jobb som eleverna i dag är hänvisade till att Det Nya Skolbiblioteket klara av själva. I teamet finns it-pedagog, skolbiblio Det måste vara skolan som ger möjligheten för alla att tekarier (minst en), lärare, elever och inte minst rektor. ta del av böcker. Och plötsligt har skolbiblioteket hu- I Det Nya Skolbiblioteket finns möjlighet att dra sig vudrollen. Inte det gamla dammiga. Inte det där som undan. Men också möjlighet att prata. Varför inte över man minns från sin egen barndom (och som jag miss- en kopp choklad? Här finns den kunniga, bokälskande 146 personalen. Hit kommer klasserna för att lyssna till Och min övertygelse är att det kommer att avspegla sig boktips från inbjudna författare. i mer än skolresultat. I dag är språket nyckeln till vårt I Det Nya Skolbiblioteket ges möjlighet, när så samhälle. Om samma chans ges till alla barn oavsett mycket numera handlar om tillhörighet, att känna ge- ursprung kommer det att synas och vara värt vartenda menskap. Det är lika mycket en plats för underhållning öre. Och böckerna är språket. som för undervisning. En plats för att popularisera läs- De nya medierna är inte ett hot mot läsning utan en ningen och omvärdera skolbibliotekets roll. De Nya del av utbudet på Det Nya Skolbiblioteket. Men om Skolbiblioteken är ingen utopi. De finns redan lite här man är tolv år och just har blivit dumpad tror jag trös- och var i Sverige. Gissa om det märks på skolresulta- ten står att finna i en bok snarare än i ett intergalak- ten! När skolan och utbildningsansvariga i grunden tiskt krig. inser detta kommer helt andra investeringar att göras.

147 Mellan självbekräftelse och självförglömmelse Om terapeutisk läsning

Sjuka och sjukskrivna personer som läser i terapeutiskt syfte anpassar sin läsning, medvetet eller omedvetet, till de behov de har. De använder sig av litteraturen för att förstå sig själva och sin livssituation.

Av Cecilia Pettersson

I september 2009 grips svenska Hanna, 23 år, på en Domaren förklarar bakgrunden till straffet med att flygplats i Brasilien. Den federala polisen har hittat ett hans uppgift ”är att se till att [Hanna] blir en bättre kilo kokain i hennes resväska. Av allt att döma har hon människa”.1 Litteraturvalet kommenterar han på föl- blivit utnyttjad av maffian för att smuggla in knark i jande vis: ”Jag kan ju inte så mycket om svensk littera- Europa. Så långt är Hannas öde föga originellt. Men tur så jag googlade på vilka svenska författare som hade det som händer därefter får förmodligen de allra flesta fått Nobelpriset […] Jag fastnade för Selma och Harry. att höja på ögonbrynen. Domare Mário de Azevedo De tog upp sådant som var väsentligt för den åtalade.”2 Jambo, som fått i uppgift att döma Hanna, är en man Och Hanna läste – inte bara Lagerlöf och Martinson, som inte räds nytänkande. Han dömer Hanna till tre utan även Kvinnobibeln och böcker av så skilda förfat- års arbete vid en drogavvänjningsklinik. Men i väntan tare som Paolo Coelho, Katerina Janouch och Lena på att domen ska träda i kraft, vilket kan ta mycket lång Einhorn. Hennes ihärdiga läsning och efter hand också tid i Brasilien, åläggs hon ett annat, betydligt mer kon- reflekterande förhållningssätt till litteraturen är impo- troversiellt straff: hon ska varje dag infinna sig på ett av nerande. Men det är inte första hand därför som hen- stadens bibliotek och läsa berättelser av två svenska nes fall är intressant. Fallet Hanna kan ses som ett ut- Nobelpristagare, Selma Lagerlöf och Harry Martinson. tryck för det ökade intresse för läsning som finns i vår 148 kultur i dag – i skolvärlden, inom vården och i sam- hällsdebatten, för att ta några exempel. Det antyder också att det finns en tydlig koppling mellan läsning och mänsklig utveckling. I detta avseende påminner det om den uppfattning om läsning som man finner inom det växande forskningsfält och den praktik som går under namnet biblioterapi.

Läsning som botemedel? Biblioterapi kan på ett övergripande plan definieras som användning av litteratur för att främja människors mentala hälsa.3 Behandlingsformen fokuserar med and ra ord på läsningens terapeutiska potential. Dess ursprung brukar dateras till första världskriget. Man upp täckte då vid militärsjukhusen i USA att läsning av skönlitteratur kunde ha en helande effekt på traumati- serade soldater.4 Sedan dess har biblioterapi blivit en allt vanligare variant av terapi i USA, Storbritannien Litteratur som livselixir? och vissa andra delar av västvärlden, framför allt som en del i behandlingen av psykiskt relaterade sjukdomar handling följdes av en del mindre studier inom områ- och olika former av missbruk (klinisk biblioterapi), det, men de två stora glansperioderna för forskningen men även för att bearbeta olika livskriser som skilsmäs om biblioterapi kan sägas ha varit dels perioden från sor och förluster av nära anhöriga (utvecklande biblio- sent 1970-tal till mitten av 1980-talet, då många av de terapi).5 Formerna för terapin har utvecklats och nume forskare som fortfarande framstår som auktoriteter ra skiljer man mellan läsbiblioterapi, som utförs indivi- inom området verkade, dels perioden från mitten av duellt med en viss vägledning av en terapeut, och inter- 1990-talet och framåt. aktiv biblioterapi, som utförs i grupp under ledning av Från svensk horisont är forskningen om biblioterapi en terapeut eller bibliotekarie.6 Det Hanna i exemplet mycket blygsam. Den som finns kommer, precis som ovan deltog i kan sägas vara en form av läsbiblioterapi. den internationella forskningen, främst från psykolo- Sedan mitten av förra seklet har det också bedrivits giskt och biblioteksvetenskapligt håll.8 Fokus har där- forskning om biblioterapi. Även inom detta område för kommit att ligga på frågor som rör behandlings har USA varit ett föregångsland. År 1949 utkom Caro- formens effektivitet, den terapeutiska processen inom line Shrodes med den första avhandlingen i ämnet, där biblioterapin samt biblioterapeutens roll. En av de få hon också etablerade några av de nyckelbegrepp – identi artiklar som behandlar biblioterapi ur ett litteratur fiering, katharsis och insikt – som blivit bärande inom vetenskapligt perspektiv, Magnus Perssons ”Den friska den freudianskt inspirerade biblioterapin.7 Shrodes av- boken och den sjuka människan. Om litteratur som 149 medicin”, närmar sig ämnet från ett diskursanalytiskt inte avslutad, och de resultat som presenteras här är där- perspektiv och analyserar tre texter som har ett mer med att betrakta som delresultat. Dock kastar de i flera eller mindre uttalat biblioterapeutiskt syfte.9 Men också avseenden ett nytt ljus över det biblioterapeutiska läsan här, liksom i den biblioterapeutiska forskningen över- det så som det har förståtts inom tidigare forskning. lag, förblir frågorna om läsning och den empiriska läsarens förhållande till den skönlitterära texten i stor Läsavbrott utsträckning outforskade. Samtliga kvinnor i vårt material12 har läst litteraturen på egen hand och därefter anmält intresse av att ingå i Biblioterapi i litteraturvetenskaplig belysning studien. Formen för deras läsning liknar därmed läs- Läsaren och läsning har däremot varit centrala begrepp biblioterapin med den skillnaden att de inte har haft inom litteraturvetenskapen de senaste decennierna. någon kontakt med en terapeut före eller under läs- Som tydligast kommer detta till uttryck inom den så ningen. De kan alla betraktas som relativt vana eller kallade reader-response-forskningen. Här har man dock mycket vana läsare. De har även före sjukskrivnings i stor utsträckning intresserat sig för läsaren som teo- tiden läst förhållandevis mycket skönlitteratur, upp- retisk konstruktion snarare än för verkliga läsare.10 skattningsvis en till tre böcker i veckan. Några av dem Kanske är detta en förklaring till att ett litteraturveten- har också läst facklitteratur och populärvetenskaplig skapligt perspektiv varit så frånvarande inom forsk- litteratur på fritiden före sjukskrivningen. ningen om biblioterapi, där just den empiriska läsaren I samband med att de insjuknar och/eller sjukskrivs står i centrum. inträffar dock en förändring i kvinnornas läsmönster. I denna artikel vill jag låta områdena biblioterapi Majoriteten av dem uppger att de nu inte kan läsa alls och litteraturvetenskap mötas och diskutera den biblio under en längre eller kortare period. I ett fall är det terapeutiska läsningen utifrån verkliga läsares erfaren- tydligt att denna oförmåga direkt hänger samman med heter. De frågor som jag främst intresserar mig för är: biverkningarna av den sjukdom informanten har. Hen- Vad kännetecknar den terapeutiska läsningen? Skiljer nes hjärntumör påverkar synen, vilket leder till att hon den sig från en mer vardaglig fritidsläsning och i så fall får svårigheter att urskilja orden på boksidan. Även i de hur? Hur ser relationen mellan litteraturval och läsart, andra fallen förefaller det vara olika symptom relate- det vill säga sättet att läsa, ut? Hur ska man beskriva rade till sjukskrivningsorsaken som är skälet till läsav- läsarens roll i biblioterapeutiska sammanhang? brottet: trötthet, yrsel eller koncentrationssvårigheter. Artikeln tar sin utgångspunkt i en studie som jag För en av kvinnorna blir symptomen till att börja med utför tillsammans med Lena Mårtensson, forskare i värre av att läsa. Detta förändras dock ungefär en och socialmedicin och legitimerad arbetsterapeut. Studien en halv månad in i sjukskrivningen. I samtliga fall får heter ”Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning un- läsavbrottet psykologiska konsekvenser för kvinnorna. der tiden som sjukskriven”, och materialet till den ut- De blir nedstämda eller frustrerade över att vilja men görs av djupintervjuer med sjukskrivna kvinnor.11 Med inte kunna läsa. Läsningen framstår på så sätt som en skönlitteratur avses här romaner, poesi, dramatik, bio- viktig del i deras liv och av deras identitet. grafier och självbiografier. Studien är i skrivande stund 150 Den förändrade läsningen bära någon språklig utmaning. För en av kvinnorna är Ett lika karakteristiskt drag som läsavbrottet är att avsaknaden av språkligt motstånd, det faktum att språ- kvinnorna, när de väl börjar kunna läsa igen, erfar en ket bara ”flyter på”, en förutsättning för att hon nu ska förändring både i sitt litteraturval och i sitt sätt att läsa. orka läsa över huvud taget. För andra handlar det sna- Under sjukskrivningstiden väljer de en annan typ av rare om att den språkliga dimensionen inte framstår litteratur än vad de brukar läsa och läser ofta på ett an- som så viktig längre. Det är viktigare att litteraturen nat sätt än tidigare. Denna förändring är intressant av har ett angeläget innehåll. flera skäl. Först och främst antyder den att det tera En av deltagarna i studien uppger att hennes läs peutiska läsandet faktiskt skiljer sig från vanligt fritids- vanor i stort sett var desamma som tidigare men att läsande. Detta är något som inte uppmärksammats hennes filmkonsumtion förändrats. Även i hennes fall särskilt mycket i tidigare forskning, vilket skulle kunna handlar det om förändringar som kan beskrivas i ter- bero på att de flesta dokumenterade studier av biblio- mer av tyngre respektive lättare genrer. Före sjukskriv- terapi enbart har intresserat sig för läsning i samband ningen föredrog hon dramer med en existentiell pro- med psykoterapeutisk behandling eller som ett medel blematik. I början av sjukskrivningen orkade hon inte för att bearbeta ett specifikt livsproblem och inte som se och engagera sig i denna typ av filmer utan övergick en del av människors vardag. Man har inte kartlagt till att titta på feel-good-filmer och romantiska kome informanternas tidigare läsvanor, men en sådan kart- dier, genrer som hon vanligtvis inte brukade konsu- läggning förefaller nödvändig om man bättre vill kunna mera. förstå vad som kännetecknar det terapeutiska läsandet. Denna förändring i läsmönster och litteratur-/film- Det förändrade läsmönstret och litteraturvalet ser val är särskilt intressant att ställa i relation till tidigare olika ut hos informanterna. En urskiljbar tendens är att forskning om biblioterapi. Även här förekommer det man under den första och ofta svåraste fasen av sjuk- en diskussion om hur den litteratur som används i bib- domstiden väljer att läsa litteratur som man uppfattar lioterapi ska vara utformad för att man ska uppnå bäst som mindre krävande än den man vanligtvis läser. Ut- effekt i terapeutiskt hänseende, och ofta förespråkar ifrån två av kvinnornas berättelser framgår det att de man användning av så kallad kvalitets- eller finlittera- före sjukskrivningen föredrog att läsa litteratur som på tur.14 Israeliskan Zipora Shechtman, en av senare tids olika sätt experimenterar med språket, det vill säga mest namnkunniga forskare inom biblioterapi, menar sådan litteratur som i mångas ögon betraktas som fin- exempelvis att kvalitetslitteraturens komplexitet gör litteratur. Under den första tiden av sjukskrivningen den särskilt lämpad i terapeutiska sammanhang.15 Även väljer de dock att läsa litteratur som snarare brukar i de fall då man inte uttryckligen förfäktar finlitteratur, kategoriseras som populärlitteratur – i det ena fallet går det att urskilja att en sådan värdering till viss del chick-lit och i det andra bästsäljande självbiografier och ligger till grund för forskarnas resonemang. Amerikan- framför allt autopatografier, berättelser av personer skorna Arleen McCarty Hynes och Mary Hynes-Berry som själva genomlevt en sjukdom.13 Intressant nog är har ställt upp ett antal kriterier för det som de menar den språkliga aspekten hos de litterära verken också är den goda biblioterapeutiska litteraturen, utifrån re- avgörande för de nya val som dessa kvinnor gör. Men flektionen att god litteratur inte nödvändigtvis är nu eftersträvar de snarare att litteraturen inte ska inne- samma sak som god biblioterapeutisk litteratur. På 151 tvärs mot deras ambition leder dock flera av dessa kri- böcker”. Till denna kategori räknar hon exempelvis terier, till exempel ”slående och konkret bildspråk” och romaner av Martina Haag och Bodil Malmstens Priset ”komplexitet”, tankarna åt det finlitterära hållet.16 I på vatten i Finistère (2001). Under sjukskrivningen väl- och med att kriterierna, som forskarna också medger, jer hon framför allt böcker med tyngre existentiell är bäst anpassade till lyrik – det vill säga litteratur som problematik. Några exempel hon nämner är Björn traditionellt ansetts högkvalitativ – stöder de indirekt Ranelids Kniven i hjärtat (2010) och Sofi Oksanens Ut kopplingen mellan finlitteratur och biblioterapi. rensning (2010). I viss mån kan man alltså säga att hon Något av ett undantag är i detta avseende amerikan- går från att läsa populärlitteratur och populärveten- skan Laura Cohen, som i en studie av kvinnors läsning skap till mer finlitterära romaner. Hon gör därmed argumenterar för att läsning av såväl finlitteratur som motsatt resa jämfört med de kvinnor som läste språk- populärlitteratur och faktabaserad litteratur kan fung- ligt avancerad litteratur och övergick till chick-lit res- era terapeutiskt.17 Hon jämför dock inte de undersökta pektive självbiografier och autopatologier. kvinnornas läsvanor före och efter genomgången bib- Utifrån dessa exempel blir det tydligt att det tera- lioterapi och kan därför inte säga något om skillnader peutiska läsandet kan vara mycket individuellt. Detta i litteraturval och läsning under sjukdom eller sjuk- understryks också av materialet i stort. En av kvin- skrivning. norna lyfter fram hur viktigt det är att det hon läser En annan förändring i litteraturval och läsning som under sjukskrivningstiden är just fiktionslitteratur vi kan urskilja hos kvinnorna i vår studie handlar om och inte litteratur med någon verklighetsbakgrund; val av genre. Flera av informanterna understryker att Joan Didions självbiografiska Ett år av magiskt tänkande de under sin sjukskrivningstid har haft mycket lättare (2006) som skildrar en sorgeprocess kunde hon exem- att läsa skönlitteratur än facklitteratur. Att skönlitte pelvis inte läsa, medan Marie Darrieussecqs roman raturen lyfts fram är i sig inte särskilt underligt med Tom är död (2009) som har ett liknande tema fungerade tanke på att ett av kriterierna för att delta i studien är mycket bättre. För denna informant tycks det alltså att man har läst skönlitteratur kontinuerligt under finnas en valitetk i det fiktiva som är avgörande för att sjukskrivningen. För en av kvinnorna handlar det dock den terapeutiska läsningen ska komma till stånd. Hon om en ganska stor förändring i läsandet jämfört med uttrycker det själv som att det som gjorde fiktionen tidigare. Denna kvinna uppger att hon före sjukskriv- verksam för henne var ”att det inte handlade om en ningen läst mycket självhjälpslitteratur i personlighets riktig person” utan om litterära karaktärer. utvecklande syfte. Under sjukskrivningen upplever hon En av de andra informanterna förhåller det sig an- emellertid att denna typ av litteratur är för krävande. norlunda med. Hon övergår i samband med sin rehabi- Hon övergår nu till att läsa nästan enbart skönlittera- litering till att läsa självbiografier och autopatologier. tur och då framför allt romaner. För henne finns det en speciell kvalitet i att läsa ”be Men man kan även notera en skillnad i hennes ro- rättelser från andra som har varit med om något lik- manläsande, en skillnad som kan ses som ett exempel nande”. Det faktum att berättelserna baserar sig på på hur annorlunda det biblioterapeutiska läsandet kan verkliga händelser gör att hon upplever dem som mer vara i jämförelse med läsarens vanliga fritidsläsande. autentiska, en kvalitet som hon från och med nu till- Före sjukskrivningen föredrog hon ”glada och enkla skriver ett stort litterärt värde. 152 Den identifikatoriska läsningen läsarten som en specifik terapeutisk läsart. En av in I den sistnämnda kvinnans uttalanden om att hon före formanterna menar att hon läste mer identifikatoriskt drar en litteratur som gestaltar liknande erfarenheter före sin sjukskrivningstid och då också utifrån en an- som de hon fått genom sin sjukdom, finns också en nan texttyp än fiktionslitteratur, nämligen självhjälps- antydan om ett slags identifikatorisk läsart: att man litteratur. En annan berättar att hon snarare undvikit som läsare identifierar sig med någon eller något i det litteratur som hon trodde skulle få henne att läsa iden- man läser. Föreställningen om att denna läsart är den tifikatoriskt, eftersom hon misstänkte att detta sätt att mest verksamma i biblioterapeutiskt avseende är stark läsa skulle ha en negativ effekt på henne under tiden i tidigare forskning om biblioterapi. Cohen hävdar som sjukskriven. För denna kvinna är ett identifikato- exempelvis att ju mer kvinnorna i hennes studie kunde riskt läsande förknippat med sådant som ligger nära identifiera sig med det de läste, desto större nytta hennes vardag – familj, partnerskap och framför allt kunde de ha av läsningen.18 Shechtman ger uttryck för arbete. Orsaken till hennes sjukskrivning har just med liknande åsikter. I en studie där hon undersöker effek- arbetet att göra. Arbetet var därför något som hon inte terna av biblioterapi hos ungdomar med aggressions- ville bli påmind om, vilket skulle kunna förklara den svårigheter blir det tydligt vad hon menar när hon talar negativa inställningen till det identifikatoriska läsan om identifikatorisk läsart och hur den litteratur som det. Detta exempel talar snarare emot att den identifi- förväntas generera en sådan läsart ska vara beskaffad. katoriska läsarten skulle vara speciellt lämpad i tera- Ungdomarna, menar Shechtman, bör läsa litteratur peutiska sammanhang. som gestaltar problem och erfarenheter som de själva Mer än att tala för eller emot den identifikatoriska har upplevt och beteendemönster som de har för att en läsartens terapeutiska verkan visar kvinnornas berät- terapeutisk verkan ska uppnås.19 telser emellertid på ett behov av att nyansera begreppet Även i vår studie syns ett samband mellan identifi och skilja mellan olika grader av identifikation. Av det katorisk läsart och biblioterapeutiskt läsande. Flera av de berättar om sin läsning framgår att det i flera fall rör informanterna menar att de har läst identifikatoriskt sig om en identifikation som inte baserar sig på en sär- under sjukskrivningstiden och antyder att de upplevde skilt stark upplevelse av likhet mellan dem själva och att detta påverkade deras tillfrisknande i positiv rikt- den karaktär de läser om. Snarare ligger likheten på ett ning. Utifrån deras berättelser kan man skönja en viss mer allmänmänskligt plan. Detta åskådliggörs av en av koppling mellan innehållet i litteraturen och den biblio informanterna som drabbats av cancer och anger Nando terapeutiska läsarten som liknar Shechtmans beskriv- Parrados Miraklet i Anderna (2007) som en av de skild- ning. Informanterna har i flera fall valt att läsa skön ringar som hon har läst och identifierat sig med. Denna litteratur som gestaltar just sådana problem eller livs- berättelse handlar om en man som varit med om en kriser som de själva har genomlevt – förlusten av en flygplansolycka men överlevt under de mest horribla nära anhörig eller erfarenheten av cancersjukdom för omständigheter. Den skiljer sig alltså ganska mycket att ta två exempel. Själva läsningen om detta verkar från kvinnans livssituation. När hon specificerar det alltså ha fungerat terapeutiskt. identifikatoriska visar sig detta bestå i en existentiell Men till stor del problematiserar kvinnornas berät- likhet mellan henne själv och huvudkaraktären som telser också föreställningen om den identifikatoriska handlar om överlevnad: ”Jag överlevde. Jag skulle 153 egentligen ha varit död men jag överlevde.” En annan funktion för dem i så måtto att de genom att kunna av kvinnorna säger att den litteratur hon läst under läsa känner igen sina friska jag och upplever läsningen sjukskrivningen har det gemensamt att det har handlat som något lustfyllt. Flera av dem upplevde också en om en karaktär som brottas med något. Det förefaller påtaglig glädje och lättnad över denna typ av igenkän- här vara själva brottningen – oavsett vad den handlar ning. I dessa sammanhang är det snarare läsning i sig om – som utgör det identifikatoriska momentet. I ett än ett visst sätt att läsa som utgör det terapeutiska. annat sammanhang uttrycker hon sig ännu mer generellt och säger att ”oavsett vilket liv vi än läser om, så Den självförglömmande läsningen hittar jag alltid mig själv, någonstans i berättelsen”, ett uttalande som underminerar alla försök att fastställa Utan att förneka den identifikatoriska läsartens bety- relationen mellan läsare, litteratur och läsart. delse kan man alltså relativisera dess särställning i biblioterapeutiska sammanhang. Detta blir ännu tydligare om man ser till att det faktiskt är ett annat sätt att läsa Den igenkännande läsningen som framstår som både det vanligaste och det vikti- Det dessa kvinnor beskriver är snarare ett slags igen- gaste hos kvinnorna. Samtliga av dem lyfter fram vad kännande läsart. Utifrån kvinnornas berättelser före- jag med den amerikanska litteraturvetaren Rita Felski faller det som att den forskning som intresserar sig för skulle vilja kalla en självförglömmande läsart som det den biblioterapeutiskt verksamma läsningen skulle ha viktigaste sättet att läsa under sjukskrivningstiden.21 mycket att vinna på att göra en distinktion mellan en Flera av dem formulerar det så att de under sin sjuk- specifikt identifikatorisk och en allmänt igenkännande dom och sjukskrivningstid också har läst för att kunna läsart. På så sätt skulle man mer nyanserat kunna tala glömma den svåra situation som de befinner sig mitt om biblioterapeutiska läsarter och läsarnas olika sätt uppe i. Litteraturen har då tillhandahållit möjligheten att tillgodogöra sig litteraturen. att gå in i en annan värld och få läsa om någon annan, En orsak till att den identifikatoriska läsarten har någon som inte är en själv. Som en av kvinnorna ut- fått den ställning som den har inom befintlig forskning trycker det: ”Det blir en historia liksom, som man föl- skulle kunna vara att den är intimt sammankopplad jer, som inte egentligen har så mycket med mig att med ett terapeutiskt arbete i freudiansk anda. I en av göra. Det är kanske snarare så att fokus på mig försvin- de mest frekvent förekommande modellerna för den ner.” biblioterapeutiska processen utgör identifikation en För en av kvinnorna har den självförglömmande läs central fas. Läsaren ska identifiera sig med något i be- arten två funktioner. I början av sjukskrivningen, då rättelsen och involvera sig känslomässigt i den i syfte hon befann sig i en akut kris, läste hon för att glömma att frigöra bortträngda känslor och bli medveten om verkligheten. Det självförglömmande momentet var då sitt problem och möjliga lösningar på detta.20 Vad de inte särskilt lustfyllt utan snarare en överlevnadsstra- här undersökta kvinnornas berättelser visar är att de tegi. Senare, när hon känner sig bättre, beskriver hon under vissa faser av sjukskrivningen inte orkar utföra den självförglömmande läsarten som mer förknippad ett sådant terapeutiskt arbete. Det intressanta är att med lust och även med en form av skönhetsupplevelse läsningen vid dessa tidpunkter ändå har en terapeutisk som kommer sig av en upplevd skillnad mellan hennes 154 egen verklighet och den verklighet hon läser om. Den lyckas med detta är det biblioterapeutens uppgift att skulle då med andra ord kunna sägas sammanfalla med träda in och korrigera läsningen.23 Läsaren reduceras ett slags estetisk, distanserad läsart. Denna läsart på- med detta synsätt till en passiv mottagare av texten minner om kvinnans sätt att läsa före sjukskrivningen, och/eller av biblioterapeutens tolkning av textens tera- och det är också talande att det är under senare delen peutiska potential och tillåts således inte göra bruk av av sjukskrivningen, då hon blivit bättre, som hon bör- sin egen läsning. jar läsa på detta sätt igen. Detta står i skarp kontrast inte bara till de senaste decenniernas läsarforskning, där läsaren betraktas som ett aktivt och medskapande subjekt24, utan också till de Läsa rätt eller fel? intervjuade kvinnornas berättelser om sin läsning. En Kvinnornas olika sätt att läsa rimmar illa med den slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att relativt ålderdomliga syn på läsning och läsaren som läsarna i hög grad är aktiva och funktionellt inriktade. hittills dominerat inom forskningen om biblioterapi. Deras val av litteratur, liksom deras sätt att läsa, upp Där finns en outtalad men utbredd föreställning om att visar en del inbördes likheter men också stora varia det existerar ett korrekt sätt att läsa terapeutiskt. Detta tioner. Oavsett om det sker på ett medvetet eller omed- sätt sammanfaller med den identifikatoriska läsart som vetet plan anpassar de sin läsning till de behov de har tidigare berörts och innebär att läsaren identifierar sig under sjukskrivningstiden. De använder sig av olika med en karaktär, ett beteendemönster eller en händel- sorters litteratur, läst på olika sätt, för att förstå sig se i det hon eller han läser. I detta avseende är den själva och sin livssituation eller för att helt enkelt få biblioterapeutiska forskningen starkt normativ. Man distans till den. Något ”korrekt” sätt att läsa terapeu- föreställer sig att alla läsare kan, och till och med bör, tiskt finns således inte. läsa på detta sätt.22 Skulle någon mot förmodan miss-

1. Henrik Brandao Jönsson, ”Dömd till läsning. Brott och 6. Hynes & Hynes-Berry 1986, s. 10f. straff i Brasilien”, Vi läser nr 1, 2012, s. 37. 7. Caroline Shrodes, ”Implications for Psychotherapy”, i 2. Ibid., s. 38. Bibliotherapy Sourcebook, Phoenix: The Oryx Press, 1949. 3. Arleen McCarty Hynes & Mary Hynes-Berry, Biblio-Poet 8. Se t.ex. Att tiga eller tala. Litteraturterapi – ett sätt att växa, ry Therapy: The Interactive Process. A Handbook, Boulder: West- red. Juhani Ihanus, övers. Ann-Christine Relander, Helsing- view Press 1986, s. 10. fors: BTJ Kirjastopalvelu, 2004 och Litteratur som livskunskap. 4. Juhani Ihanus, ”Litteratur som terapi”, i Att tiga eller tala: Tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning, Litteraturterapi – ett sätt att växa, red. Juhani Ihanus, övers. red. Skans Kersti Nilsson & Torsten Pettersson, Borås: Hög Ann-Christine Relander, Helsingfors: BTJ Kirjastopalvelu, skolan i Borås, 2009. Det har också skrivits ett antal biblio 2004, s. 16f. teksvetenskapliga magisteruppsatser i ämnet, se t.ex. Lina 5. För de olika varianterna av biblioterapi, se Rhea Joyce Carlsson & Linda Östlundh, ”Proust som Prozac. En studie i Rubin, Using Bibliotherapy. A Guide to Theory and Practice, Phoe- biblioterapi och läsningens läkande och utvecklande kraft”, nix: Oryx Press, 1978, s. 3–6. Borås: Biblioteks- och informationsvetenskap, 2001 och Agneta 155 Heinö, ”Man behöver inte vara officiellt deprimerad. Om bib- har spelats in och därefter transkriberats, och finns i artikel- lioterapi som biblioteksverksamhet, med Kirklees i England författarens ägo. som exempel”, Borås: Biblioteks- och informationsvetenskap, 13. Thomas G. Couser, Recovering Bodies. Illness, Disability and 2004. Life Writing, Madison: University of Wisconsin Press, 1997. 9. Magnus Persson, ”Den friska boken och den sjuka män- 14. Se t.ex. Zipora Shechtman, Treating Child and Adolescent niskan. Om litteratur som medicin”, i Svenska med didaktisk Aggression through Bibliotherapy, New York: Springer, 2009 inriktning, red. Lotta Bergman, Malmö: Lärarutbildningen, [elektronisk resurs], s. 26, och Kelly Reagan & Patricia Page, Malmö högskola, 2011. ”’Character’ Building. Using Literature to Connect with 10. Se t.ex. Wolfgang Iser, The Act of Reading. A Theory of Youth”, Reclaiming Children and Youth no. 16:4, 2008, s. 38. Aestethic Response, Baltimore: Johns Hopkins University Press, 15. Shechtman 2009, s. 67. 1991 [1976]; Jonathan Culler, Structuralist Poetics. Structural 16. Hynes & Hynes-Berry 1986, s. 65. ism, Linguistic and the Study of Literature, Ithaca: Cornell Uni- 17. Laura Cohen, ”The Therapeutic Use of Books for Wom- versity Press, 1975. en”, Journal of Nurse-Midwifery no. 2, 1992, s. 93. 11. Kriterierna för att få delta i studien var att informanten, 18. Ibid., s. 92. dvs. den som intervjuades, var kvinna och i arbetsför ålder. 19. Shechtman 2009, s. 71. Sjukskrivningens längd skulle vara minst två månader (hel- 20. Ibid., s. 27. eller deltidssjukskrivning) och orsaken till sjukskrivningen 21. Rita Felski, Uses of Literature, Malden: Blackwell, 2008, s. somatisk eller psykisk ohälsa. Kvinnorna skulle ha läst skönlit- 34f. teratur kontinuerligt under sjukskrivningen. 22. John T. Pardeck & Jean A. Pardeck, ”Treating Abused 12. Analysen baserar sig på djupintervjuer med fem kvinnor Children through Bibliotherapy”, Early Child Development and i åldrarna 34–44 år. Samtliga är bosatta i Västra Götaland. De Care no. 16:3–4, 1984, s. 196. arbetar som lärare, socionom, bibliotekarie respektive forsk- 23. Shechtman 2009, s. 71. ningskommunikatör. En av dem är studerande. Orsaken till 24. För en sammanfattning av läsforskningens syn på läsa- sjukskrivningen är cancer, utmattningsdepression respektive ren under senare tid, se Lars Woolf, Läsaren som textskapare, posttraumatisk stress. För att tillgodose kravet på anonymitet Lund: Studentlitteratur, 2002. kommer inga namn att förekomma i analysen. Intervjuerna

156 Den vetenskapliga läsningen

Digitaliseringarna av olika källmaterial håller på att förändra forskningen i grunden. Läsningen snabbas upp och det gör att nya frågor kan ställas.

Av Jenny Björkman

Cirka 100 år efter vår tideräknings början skrev en ung före vår tideräkning till cirka 500-talet – i Lunds UB:s soldat hem till sina syskon och berättade att han avan- samlingar blivit digitaliserade och katalogiserade. Sol- cerat uppåt i hierarkierna. Han skrev på grekiska men datens tvåtusen år gamla och till synes vardagliga tan- stavade fel – troligen kunde han inte språket flytande. kar har nu knutits till den internationella sajten APIS Av olika anledningar har fragment av hans brev blivit (Advanced Papyrological Information System). Det är en bevarade till eftervärlden i snart tvåtusen år. Den papy världsomspännande databas som innehåller uppemot rus som han skrev på har förflyttat sig över jorden och tjugotusen bilder av papyrusar och nästan trettiotusen till slut hamnat i Lund, då universitetsbiblioteket köp- uppgifter om avskrifter av samma material. Här kan te den 1933 av en professor Carl Schmidt i Berlin. Där den som vill titta på digitala avfotograferingar av papy- har den legat, noggrant katalogiserad, men likväl otill- rusarna, få översättningar och läsa beskrivningar av gänglig eftersom materialet är bräckligt och förvaras i verken. Här finns både kända, genomforskade texter ett valv särskilt konstruerat för att hindra förgängelsen. och papyrusar som ännu inte är helt översatta. Den Forskning om papyrus är heller inte särskilt stor i Sve- som vill kan således länka soldatens privata brev om rige. Och hur många är intresserade av ett litet, illa sin befordran till andra brev om samma sak och där- medfaret fragment av papyrus? med nå ny kunskaper och nya frågor. Så hade det kunnat fortsätta, om inte soldatens brev Satsningen på att digitalisera de svenska papyrus- tillsammans med ungefär åttahundra andra papyrusar samlingarna är bara ett av flera liknande infrastruktur- från det antika Egypten – alla från ett par hundra år projekt som pågår runt om i världen. Man kan fråga sig 157 vad detta har med läsning att göra. Men se det har det! mer täckande sätt. Både historiker och andra forskare Digitaliseringar av olika typer av källmaterial håller som använder sig av de här texterna kan här få sitt lyst- nämligen på att förändra hur forskare läser vetenskap- mäte. Inte minst kan man genom databasernas sök- liga texter. Det handlar om en rad olika, förändrade funktioner göra nya och tidigare omöjliga sökningar.1 metoder för forskning. En av de mest uppmärksammade digitala samling- Förr kunde historiker ägna många år och hela pro- arna är brittiska Old Bailey, som samlat källor från jekt, ja till och med hela liv, åt att samla in uppgifter Londons kriminaldomstol mellan 1674 och 1913 – ett som i dag bara ligger ett klick bort. Läsandet och in- gigantiskt material, som i och med att det har blivit samlandet av material, excerperandet, har alltid varit digitalt sökbart har öppnats för helt nya frågor. Dom- tidskrävande; ibland har det till och med varit huvud- stolsmaterial har länge varit en viktig källa till vanliga poängen med forskningen. Att gå igenom till exempel människors liv och leverne förr i tiden, men i och med domböcker, handskrivna samlingar eller tidningsma den nya tekniken blir det möjligt att följa såväl enskilda terial på mikrofilm tar lång tid. Att hitta rätt i ett personer som företeelser över tid. Den som förr skulle omfångsrikt och inte indexerat material är svårt och följa en enskild persons öden och äventyr genom dom- oförutsägbart. Risken finns alltid att man inte finner stolsmaterialet fick helt enkelt ägna hela sin forskar- det man söker. Tiden för analys av det material som karriär åt det, nu går det att klicka sig fram. Dessutom forskaren hittar får då helt enkelt samsas med tiden för kan man genom sökningar uttala sig om trender vad insamlandet. gäller exempelvis brottslighet. Det har öppnat upp ma När nu allt fler källor digitaliseras snabbas proces- terialet för långt fler forskare än enbart historiker. serna upp. I ett digitaliserat material blir läsningen så Också Heikkilä betonar att historien i och med digi- snabb att man kan säga att alla forskare utrustas med taliseringarna kan nå ner till det personliga på ett helt en röntgensyn à la Stålmannen. Och det förändrar nytt och fördjupat sätt. Personhistorien i dess bästa forskningen på mer än ett sätt. mening kan förnyas och fördjupas tack vare nya kunskaper om det vardagliga i dåtiden. Det handlar om detaljkunskaper om enskilda händelser, som när de Gammalt material, nya frågor återfinns kan leda till en mer allmängiltig insikt i ett Finland har digitaliserat mer historiskt material än fortfarande ganska okänt vardagligt förflutet. Sverige och vissa typer av källor är genomdigitalisera- Dessutom gör de stora finländska databaserna att de, exempelvis medeltida källor. Det finns forskare, forskare på ett nytt sätt kan läsa sig till och kartlägga som Tuomas Heikkilä, som hävdar att det faktiskt inte stora och tidigare alltför vittomfamnande händelse finns något annat land som har så hög andel av det förlopp. Heikkilä tar som exempel undersökningar om medeltida materialet digitaliserat – och det beror inte hur idéer och innovationer har spridits över tid, i rum- på att källorna är få. Även i Finland har det, menar met och mellan samhällen. Precis som det personliga Heikkilä, förändrat läsningen av källmaterialet. Han och det vardagliga förr var gömt i materialet, var de ser det som att man i och med de senaste årens ökade riktigt stora frågorna det – man såg helt enkelt inte digitaliseringar har anammat ett nytt forskningsgrepp. skogen för alla träd. Det handlar om att utnyttja materialet på ett nytt och Ett exempel på detta är det brittiska Digital Image 158 Archive of Medieval Music (diamm). När alla källor eller femton generationer, i Skellefteåregionen och samlats kan man se skillnader och likheter i manu Umeåområdet från 1700-talet fram till 1950-talet. Det skripten som tidigare var svåra att upptäcka. De medel har tidigare inte funnits digitaliserade individdata från tida skrivarna ansträngde sig ofta att vara anonyma och första hälften av 1900-talet, vilket har fått till följd att inte märkas, och därför är det svårt att hitta skillnader vi ibland vetat mer om 1700-talets och 1800-talets mellan de olika skrivarna och följa dem. Men när demografiän om 1900-talets. I och med poplink kan många fler källor digitaliseras möjliggörs sådana ana forskare nu sätta tänderna också i 1900-talets demo- lyser eftersom man kan identifiera skillnader mellan grafiska historia på ett nytt sätt. Det betyder inte bara olika manuskript och exempelvis se hur ett manuskript att man kan nå nya resultat vad gäller vanliga männi tagits över av en ny skrivare eller följa en viss skrivares skors historia, utan också att man kan undersöka arv verk. Forskare som använt detta material vittnar också och miljö på ett nytt sätt. Man kan följa i spåren på om hur man genom serendipitet kunnat se mönster sjukdomar som cancer och diabetes och därmed fak- som gett upphov till nya tolkningar, och det inte sällan tiskt klarlägga samband mellan genetik och miljö just på personnivå. påverkan. Anders Brändström, som är ansvarig för Digitaliserade arkiv, som Old Bailey, har blivit så an- databasen, påpekar att man i och med det här kan spåra vändbara att när man i den brittiska undersökningen de flesta av våra dagsaktuella hälsofrågor bakåt i tiden Reinventing Research frågade forskare i humaniora om på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Det har öppnat de hade använt Old Bailey, så svarade hela 62 procent upp arkiven för medicinsk forskning, i synnerhet för att de någon gång utnyttjat databasen.2 Det har helt epigenetik. Man kan, menar Brändström, exempelvis enkelt blivit en självklar ingång för alla möjliga typer se hur hjärt- och kärlsjukdomar förflyttat sig mellan av undersökningar. Historiker inledde sina studier generationer eller undersöka förfäderna till dem som i med att göra allmänna och vida sökningar just här – dag drabbats av hjärntumörer för att kartlägga olika ofta till och med innan de googlade efter uppslag. De och hittills okända samband mellan arv och miljö. Det använde sig främst av den andra generationen av Old här är ett kraftfullt genombrott för genetiken och man Bailey – London Lives – där det finns en rad nya mate- hoppas kunna lösa en rad gåtor om våra stora folksjuk rial (till exempel församlingsarkiv, sjukhusarkiv och domar. liknande). Kyrkböcker och folkbokföring har naturligtvis varit källor som lästs tidigare, men i och med den digita liserade läsningen och sökbarheten blir materialet Fler och andra typer av forskare intressant för fler. Ytterligare ett exempel på detta är En intressant följd av digitaliseringen är att arkiven databasen emibas, ett svenskt personregister över tillgängliggör ett tidigare framför allt historiskt mate- emigration och arbetskraftsvandringar. Lars Hansson, rial för fler än historiker. Ett av de mer tydliga exem- som varit ansvarig för emibas, menar att man tack plen på det är poplink, en ny databas som byggs upp vare projektet kunnat lyfta fram en många gånger vid Demografiska databasen i Umeå och som finan glömd och obelyst del av den svenska emigrationen, sieras av Riksbankens Jubileumsfond. Här finns sex- nämligen den till Danmark och norra Tyskland. hundratusen individer, två och en halv miljon poster Det unika svenska folkbokföringsmaterialet görs läs- 159 bart och lättare att beforska genom satsningar som på en rad nya sätt. Bland annat har kartorna koordinat- dessa. På Island finns det en databas som påminner om satts så att de blir direkt geografiskt sökbara, och det poplink, men den bygger på släktforskares insatser har lett till nya forskningsområden. Tack vare detta har och saknar därmed förstås sådana släkter som av någon man till exempel kunnat läsa av var de en gång obli anledning dött ut, vilket ju kan vara av intresse när gatoriska humleodlingarna i Sverige har funnits, och man undersöker just arv och miljö. poplink öppnar sedan rest dit och hittat förvildade och överlevande dessutom för en rad nya longitudinella undersökningar plantor, som i dag kan bidra med kunskap om humlen om 1900-talets välfärdsstat. Det är under denna era och stärka den biologiska mångfalden. som dödligheten har sjunkit som mest och det för tjänar att undersökas ner på individnivå, vilket nu blir Ökad internationalisering möjligt när demografin görs mer läsvänlig. Det kan handla om frågor som hur krigen inverkade på folk poplink bygger på de många gånger unika svenska hälsan, eller varför det egentligen föddes så många på befolkningsregistren som i och med digitaliseringarna 1940-talet. Anders Brändström framhåller inte minst inte bara görs sökbara, utan också tillgängliga för både undersökningar av det sociala arvet, som nu kan för- en internationell forskarvärld och en bredare publik. djupas. Forskningen måste naturligtvis prövas av en Forskare som intervjuas om sin användning av data- regional etikprövningsnämnd så att efterlevandes in baser vittnar också om att de digitaliserade arkiven tegritet skyddas, och så att de har möjlighet att ge sitt gjort forskningen rörligare. Man är inte längre hänvi- samtycke till undersökningarna. Men den svenska re- sad till ett arkiv som på gott och ont utgör basen i den gisterforskningen är en guldgruva, slår han fast, som undersökning man håller på med. På så sätt har forsk- kan bli ännu bättre. ningen blivit mer mångsidig. Ett digitaliserat material Ett annat exempel på hur ett digitaliserat material blir läsbart på mer än en plats – och det leder till en förändrat forskningen och lett till nya forskningsfält är ökad internationalisering av forskningen. Man kan digitaliseringen av äldre geometriska kartor, som på- sitta inte bara var som helst i Sverige utan var som helst gått i Riksarkivets regi. Det handlar om stora kartor i världen och få tillgång till det digitaliserade materia- som framställdes mellan 1630 och 1655, då det svenska let. Det betyder att komparationerna mellan länder lantmäteriet genomförde omfattande uppmätningar av kan utökas och fördjupas och därmed bli mer givande landet. I dag har cirka 12 000 kartor digitaliserats. än enkla jämförelser mellan litteraturöversikter. Dess- Kartorna skapades i samband med att Sverige höll på utom kan ett svenskt material göras tillgängligt för att bli en stormakt, då behovet av en effektiv adminis- forskare över hela världen och på så vis sättas i ett stör- tration var stort. Lantmätare for då runt för att mäta re sammanhang – precis som inledningens papyrus. och kartlägga landet, alltifrån Tornedalen i norr till Och själva lättillgängligheten kan faktiskt leda till Öland i söder. Det är ett material som saknar interna- nya resultat. Att kartlägga tänkandet hos medeltida tionella motsvarigheter; på kartorna återfinns såväl ledande personer har länge varit svårt och utgått från byggnader som uppgifter om vad som odlades innan till synes arkeologiska metoder, där skärvor av dåtid storskiftet förändrade jordbrukslandskapet i grunden. används för att lägga ett pussel som kan säga oss nutida När kartorna digitaliseras blir det möjligt att läsa dem läsare något. Ett sätt som använts för att förstå medel- 160 EN LATINSTUDENTS MARGINALANTECKNINGAR TILL VERGILIUS ÅR 1566 tidens människor har varit att se vilka saker de ägde, taliseringen av såväl bokkataloger som böcker har där- och i de fall de varit tillräckligt välbärgade har natur- med bidragit både till nya resultat och till att ett tidi- ligtvis också boksamlingar och efterlämnade biblio- gare inlåst material fått större internationell räckvidd teksförteckningar varit av intresse. och tillgänglighet. Så har forskare länge tänkt sig att den svenske bisko- Otfried Czaikas forskning är ett tydligt exempel på pen Sveno Jacobi, mäster Sven Jacobsson, varit reform- hur den ökade tillgänglighet som digitaliseringen inne- vänligt sinnad katolik. Uppfattningen har grundat sig burit gjort det möjligt att läsa mer och fler material och på den bouppteckning som han lämnade efter sig, där därmed göra om- och nytolkningar av historien. Att öka hans ganska ansenliga bibliotek fanns med. Det är för- kunskapen om vad som finns i bibliotekens samlingar stås vanskligt att dra slutsatser om åsikter utifrån en – en till synes enkel sak – kan alltså förändra förståelsen boksamling, där det ju för all del kan finnas böcker som av det förflutna. Det gäller inte bara större biblioteks- ägaren inte läste, eller inte gillade – det är dock den samlingar. När stifts- och landsbiblioteket i Skara och metod som använts. Men tack vare digitaliseringarna stadsbiblioteken i Västerås och Växjö digitaliserade sina har nu bilden av Sveno Jacobis inställning till refor äldre bok- och handskriftssamlingar, så hittade de en mationen förändrats. Forskaren och bokhistorikern rad okända verk som nu kan beforskas av forskare över Otfried Czaika har nämligen kunnat visa att tolkning- hela världen. Och verken beforskas verkligen – förfråg- en bygger på att man tidigare inte förstått exakt vilka ningarna om dem har ökat med upp till 60 procent. skrifter som verkligen ingick i den undersökta boksam- På sätt och vis är digitaliseringarna därmed en fort- lingen, där ett flertal av bokverken inte längre har fun- sättning på den förenkling av läsandet som redan 1500- nits kvar i sinnevärlden utan bara gått att identifiera talets bokentreprenörer sysslade med. Otfried Czaika genom bouppteckningen. Genom att söka av europe- påpekar att läsningen av böcker redan då snabbades iska digitaliserade bokkataloger (VD 16 som förteck- upp genom att man i början och slutet av böckerna lade nar tyskspråkiga 1600-talsverk, HPB/Heritage of the till index och register, som gjorde det lättare att navi- Printed Book och liknande) har emellertid Czaika efter gera i texterna. Han jämför detta med de fulltext ett par veckor kunnat hitta de verk som finns i boupp- sökningar som blir möjliga när fler böcker blir digita teckningen. Före digitaliseringarnas tid hade detta liserade: ”Läsaren har å ena sidan frihet att läsa det krävt avsevärd tid och inte minst avsevärda rundresor lagrade innehållet selektivt, å andra sidan kan han eller till kontinentens forskningsbibliotek. Nu kan det till hon närma sig och förstå texten på sätt som kanske inte stora delar göras direkt ifrån Sverige. När Czaika tittat ens författaren hade föreställt sig.”3 Sådana fulltext närmare på verken – som också i några fall är digitali- sökningar, fria att förändra och påverka utifrån vad serade i sin helhet – så har han kunnat konstatera att forskaren är intresserad av, kan, som Czaika påpekar, många av böckerna i Jacobis samling var antologier, nästan tyckas vara överlägsna originalen eftersom de där kontinentens reformatorers skrifter samlats, även gör det möjligt att trängare djupare in i böckerna. Men om det inte kunnat utläsas från titeln, vilket ofta var det finns – förstås – risker. Övertolkningar och miss- det enda som noterades i bouppteckningen. Svenska förstånd kan uppkomma när man får möjlighet att biskopar kände alltså till reformationen, och många var söka och föra samman drag i verken på det sätt som troligen mindre skeptiska än man tidigare trott. Digi- digitaliseringarna medger. Czaika exemplifierar med 162 Luthers samlade verk som finns digitaliserade och där • Skapa sociala nätverk man i dag kan söka på Luthers syn på den fria viljan i • Stödja forskning alla verk han skrivit; varken Luthers samtid eller för • Göra det möjligt att återanvända information den delen Luther själv hade emellertid tillgång till alla • Visualisera samlingarna brev och skrifter på det sättet. • Lägga märke till länkade data Att digitalisera ett material kan ju dessutom inne- • Skapa kritiskt innehåll bära att det bevaras. Det gäller inte enbart gammalt material som papyrus. Också mycket moderna källor Den som vill kan naturligtvis se faror med digitalise- skrivna på spritstenciler bleknar snabbt, och sådant ringarna. I brittiska undersökningar om digitalise- material finns det mycket av. Ett tydligt exempel är ringar räds forskare en mer ensam tillvaro. Det finns Galluparkivet efter Svenska Gallupinstitutet (1941– också en risk för att forskare blir latare och kanske 1954), ett arkiv som visserligen är intakt men snabbt också sämre på basfärdigheter som att läsa handskrif- bleknar betänkligt. När det nu skannas in, räddas det ter – det som inte finns tillgängligt på nätet eller di- så att man i framtiden kommer att kunna slå i de gam- gitalt, blir helt enkelt inte undersökt. Digitala arkiv la blanketterna, rapporterna och analyserna, och forska och digitaliseringar minskar därför egentligen inte om vad man faktiskt tyckte i folkhemmet. behovet av de färdigheter som arkivgrävande forskare haft tidigare. Man måste fortfarande lära sig sådant som språk, handskriftläsning, statistik och inte minst Smolk i glädjebägaren källkritik. Tim Hitchcock som varit med och utveck- Frågor för framtiden är förstås vilka material som bör lat Old Bailey tillhör också dem som ser risker med digitaliseras när långt ifrån allt kan komma ifråga. Och den nya digitala forskningsvärlden. Bland annat var- hur det ska göras. Exemplet med papyrus visar att det nar han i den nämnda Reinventing Research för att de är viktigt att ta med så mycket som möjligt. Det är många nyckelordssökningar som möjliggörs i databa- svårt att veta vad framtidens forskare kommer att vara serna kan leda till att forskare inte går på djupet i intresserade av. En annan fråga är i vilken ordning undersökningarna av kontexten. De missar helt en- digitaliseringarna ska ske. Ska ömtåligt material gå kelt att sitta ner och läsa, menar han. Den som läser i före? Utomland finns det en rad förslag på att man ska tidningar digitalt och söker på ord, missar sådant digitalisera mer och öka användbarheten med så kallad som tidningssidornas utseende, andra tendenser, crowdsourcing. I Finland har Pekka Henttonen radat trender, samtidsfenomen som faller utanför sökning- upp tio önskningar över hur framtidens digitaliseringen. Det som forskare tidigare fått på köpet. ar ska se ut för att gynna forskningen:4 Det digitala materialet kan alltså inte ersätta originalen, påpekar bland andra Tuomas Heikkilä • Skapa användbara tjänster som nämndes ovan. Men det handlar till viss del om • Se till att det är lätt att göra hänvisningar hur digitaliseringarna görs. Separata digitalisat, det • Föra materialet inom räckhåll för forskarna vill säga när det som ska digitaliseras fotograferas, • Informera om materialet och de processer som ligger scannas och skrivs av i sin helhet och så likt originalet bakom som möjligt, av varje verk är att föredra – men de är 163 förstås dyrare att genomföra än enklare digitalise- Tim Hitchcock påpekar också att nya frågor inte har ringar där bara texten skrivs av. Heikkilä betonar att utvecklats i den takt som han hade hoppats. Även om det finns en rad både goda och mindre goda exempel på det går fortare att göra undersökningar och fortare att hur man kan digitalisera. Försök görs att samordna skriva, så har forskare inte insett vidden av den poten- både nationellt och internationellt; det handlar ju om tial som de digitaliserade materialen medger. Där får att bygga vägar, eller snarare järnvägar och räls, som Hitchcock delvis medhåll av Pelle Snickars, forsknings- går att köra för alla. Läsningen av det digitaliserade chef vid Kungliga biblioteket. Forskare måste helt en- materialet blir helt enkelt alltför svår om man inte an- kelt lära sig materialen bättre för att, som Snickars ut- vänder sig av samma alfabet, så att säga. trycker det i ett samtal om digitaliseringar, få dem att Också Otfried Czaika är, som framgick av exemplet sjunga. med Luther och den fria viljan, orolig för att man kan Kaisa Kyläkoski, som skriver i den finska utredning- komma att dra för stora växlar på de digitalt lagrade en Forskarnas röst och digitalt material, ser också nya texterna. Det är bara i de fysiska exemplaren – som är forskningsområden, men först runt hörnet. Hon dröm- unika – som man kan utläsa den faktiska bokens histo- mer om att man skulle kunna samla olika forskares ria. Böckernas insida, sidornas skick, visar hur boken marginalanteckningar i kanterna på de digitala mate- använts, skriver Czaika. Här finns brandskador, fukt- rialen och låta dem vara en del av källorna. Forskare fläckar, stämplar, sot, våld, bläck i marginalanteckning skulle på ett enkelt sätt kunna sammanställa sina egna ar och liknande och det är också en viktig historia. Med slutsatser och lärdomar i olika typer av wikier som tanke på detta är det naturligtvis angeläget att hantera knöts till materialen. Ansatser till detta har också gjorts digitaliseringar med omsorg och – när inte varje exem- exempelvis i det brittiska projektet Your Archives.5 Så- plar av böckerna digitaliseras i särskilda digitalisat – att dant gemensamt material skulle både underlätta un- fortsätta att ge forskare tillgång till originalen. dersökningarna och fungera som hjälp; man skulle i sanning kunna ställa sig på varandras axlar.

1. Tuomas Heikkilä, ”Användarperspektivet”, Forskarnas röst www.rin.ac.uk/our-work/using-and-accessing-information- och digitalt material. En utredning över behovet av och tillgången till resources/information-use-case-studies-humanities [hämtat minnesorganisationernas digitala material, sammanställd av Outi 31 maj 2013]. Hupaniittu, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland, 3. Otfried Czaika, ”Vid sidan av bokstaven” (2010), www. 2012, www.sls.fi/media/pdf/Forskarnas_rost_slutrapport_SE. kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/Storage/15-19Czaika pdf [hämtat 31 maj 2013]. Vidsidanavbokstaven.pdf [hämtat 31 maj 2013]. 2. Reinventing Research? Information Practices in the Humani 4. Kraven finns i utredningenForskarnas röst och digitalt mate ties. A Research Information Network Report, April 2011, rial (jfr not 1). 5. http://yourarchives.nationalarchives.gov.uk.

164 Läsning i den digitala tidsåldern

E-boken är delbar i mer än en bemärkelse. Den nya tekniken kopplar ihop den digitala boken med sina läsare och resultatet är ett ökat litterärt engagemang och en fördjupad läsupplevelse.

Av Alexandra Borg

I diskussioner om digital läsning, alltså läsning av elek- historikern Marshall McLuhans tes om att medier inte tronisk text från skärm, finns det två hållningar. Å ena bara förmedlar information, utan också påverkar vårt sidan har vi dem som menar att digital text är svårare sätt att ta till oss informationen, utnämner Carr inter- att ta till sig och förstå än en text på ett fysiskt papper. net som den främsta boven bakom hans allt mer Man hänvisar till forskare som uppmärksammat neuro ostrukturerade hjärna. logiska skillnader hos läsare av de olika medierna och Å andra sidan har vi dem som menar att den elek dragit slutsatsen att den digitala läsaren distraheras av troniska boken har större potential än den fysiska. E- alla länkdjup: hon läser snabbare men förstår mindre.1 böcker är lätta att distribuera och därmed också mer Ergo är e-böcker ytliga och förkastliga. tillgängliga, menar de. Möjligheten att ställa in rad Många av de kritiska rösterna tar sin utgångspunkt i avstånd och textstorlek efter eget behov gör att de läm- en personlig erfarenhet. Kritikern Nicholas Carr berät- par sig bra för personer med funktionshinder. Andra tar i sin läsvärda bok The Shallows. What the Internet is specialfunktioner kopplade till e-boken kan göra Doing to Our Brains från 2010 om hur en uppkopplad läsningen social. Förespråkarna har svårt att dölja sin livsstil förändrat honom i grunden. Ett fordom fokuser- entusiasm för det nya mediet, men hamnar ofta i posi- at medvetande har antagit internets karaktär: ”Once I tioner där de försöker blidka e-boksreaktionärerna ge- was a scuba diver in the sea of words. Now I zip along nom att framhålla boklikheten. E-boken, säger de, kan the surface like a guy in a Jet Ski.”2 Med stöd i medie- vara en fysisk bok, men den är också något mer. 165 Mätningarna av människors lässtrategier framför för läsning samtidigt. Ett tecken i tiden, liksom ett skärmen kan dock kritiseras. När forskarna i Norman symptom på att kampen hårdnat om de läsare som har Nielsen Group hittat belägg för neurologiska skillna- gone digital. Läsplattornas lanseringar är ett ämne för der mellan digital och analog läsning, har de inte stu- sig, inte minst för att läsplattan får en så tydlig manlig derat skönlitterära texter på nätet utan webbsidor för kodning.6 När nya Kindle Fire presenterades våren företag.3 Läsare har med all sannolikhet olika förhåll- 2012 i USA var den ”The perfect gift for Dad”. Ofta ningssätt och avkodningsstrategier för reklambudskap föreställer skärmsläckarna män som läser, lite anmärk- och för skön- eller facklitterära texter. Som medieve ningsvärt med tanke på att det är kvinnor som konsu- taren Katherine Hayles framhållit brister forskningen merar mest böcker. ofta i metodologi. Läsmiljön inne i en apparat som I USA utgjorde e-bokförsäljningen 8 procent av mäter hjärnaktiviteten är inte optimal: att läsa med förlagens intäkter år 2011. Det är inte otänkbart att särskilda glasögon instängd i ett rör, omgivet av ett andelen kan öka till 20–25 procent under de nästkom- högt motorljud, är varken särskilt bekvämt eller natur- mande åren.7 En forskningsrapport från Pew Internet ligt. Studierna måste bli mer precisa men bör icke desto (april 2012) visar vidare att 21 procent av den vuxna mindre tas på allvar, menar Hayles, för det sker något befolkningen i USA läst en e-bok under de senaste tolv med vår kognitiva förmåga då vi läser från en skärm. månaderna.8 I Sverige är dock e-boksläsandet fort Pedagogikforskaren Ulf Fredriksson vid Stockholms farande försvinnande litet: 0,5 procent läser böcker universitet diskuterar i en studie resultaten av ett antal digitalt.9 Apparater att läsa e-böcker på är dock ingen pisa-undersökningar.4 Han pekar på att svenska 15- bristvara: det lär finnas över en halv miljon iPads i åringar läser sämre år 2009 än de gjorde år 2000. Sverige, och ungefär lika många läsplattor av olika 15-åriga flickor har vidare bättre läsförmåga och större märken. Det finns dessutom ca 4 miljoner smartpho- läslust än pojkar i samma ålder. Fredriksson nämner nes.10 På Elib, Nordens ledande e-boksdistributör, också resultaten från den pisa-undersökning som om- finns över 7000 titlar till försäljning (april 2013). Böck- fattade ett digitalt lästest. Resultaten går här på tvärs er vars upphovsrätt gått ut finns att ladda ner gratis mot mycket av kritiken till datoranvändning i allmän- från diverse öppna nätbibliotek, exempelvis Projekt het och digital läsning i synnerhet. De svenska elevernas Runeberg. läsförmåga var bättre digitalt än analogt, det vill säga För inte så länge sedan införskaffade jag Amazons eleverna hade ett högre medelvärde på det digitala läs- senaste läsplatta, Kindle 6. Vår relation är god, även testet än det som gjordes på papper. Fredriksson skriver: om det första mötet inte var helt lyckat. Produkten ”Att så är fallet är kanske inte så märkligt eftersom fler krävde ett fulladdat batteri, tvärtemot vad som stod i elever oftare läser på nätet än på papper.”5 den nedladdade bruksanvisningen. När batteriet var laddat morgonen därpå hade miraklet inträffat: skär- men var inte längre blank, utan visade, trots att appa- Läsplattan och e-bokens autenticitet raten var avstängd, en rad blytyper, prydligt arrangera- Under vårvintern 2013 har man kunnat se en upp- de i ett solfjädersliknande mönster. Allt i läcker grå- trappning ifråga om läs- och surfplattelanseringar. Inte skala och med remarkabel kontrast. Skärmsläckaren sällan lanserar ett företag upp till fyra olika apparater byts ut med jämna mellanrum, stundtals avbildas stif- 166 ten på eleganta reservoarpennor, andra gånger möns- har olika copyrightavtal. Din fysiska bok får du till ter i form av blyertspennor eller gammaldags skriv exempel låna ut hur många gånger du vill, till och med maskinstangenter. Vad var detta? En form av remedi- sälja. E-böcker äger du inte i ordets rätta bemärkelse. ering? Vanligtvis brukar begreppet användas för att Det du äger är rättigheten till ett visst innehåll. Och beskriva när äldre medier inkorporerar nyare i sin egen rörande hanteringen av detta innehåll finns det en rad framställning. Här skedde rörelsen i motsatt riktning. restriktioner som skiljer sig radikalt från en fysisk bok. Kindle är en apparat för e-böcker, för digitala filer. Bil- Om det är något som e-boken har problem med, derna på pennor, blytyper och stift är ett sätt att knyta bland lekmän såväl som branschfolk, så är det legitimi- an till en skriftspråklig tradition, att sätta produkten i tet. Detta beror på dess immaterialitet. E-boken som ett bokhistoriskt och därmed också materiellt sam- sådan är bara bokens råmaterial – texten. Till skillnad manhang. Berättelsen om och föreställningar kring från den fysiska boken saknar den en rumslig förank- Boken relateras så till den elektroniska plattan. Före ring – en aspekt som enligt filosofen och förläggaren teelsen tycks bekräfta medievetarna Jay David Bolters James Bridle är högst central för vårt sätt att ta till oss och Richard Grusins påpekande om att inget medium kultur. ”kan fungera autonomt och etablera ett eget separat Att e-boken har svårt att hävda sin autenticitet som och unikt rum för kulturell meningsproduktion”.11 kulturell artefakt blir tydligt i samtal om skillnader Att låta äldre funktionsdesign bli ornament i ny mellan e-boken och dess analoga motsvarighet. Sällan formgivning kallas skeuomorphism, efter grekiskans är det själva innehållet som diskuteras, utan pappers- skeuos, verktyg, och morfe, form. Det finns flera exempel bokens mysighetsfaktor: doften av papper eller den på detta. Symbolen på Apples iBooks-app är en uppsla- taktila upplevelsen av att vända blad. Möjligheten att gen bok. De filer (e-böcker) man laddar ner till appen läsa en bok i sängen vid nattlampans sken framhålls är designade som böcker. Gränssnittet visar bokom- som en särskilt viktigt egenskap hos den fysiska boken. slag, bokpärmar och bokryggar. Böckerna ”förvaras” i Den som har prövat vet dock att det kan vara behän en digital bokhylla av trä. Filerna är dessutom satta i ett digare med (vissa) läsplattor vid svag belysning och i fixed format vars gränssnitt imiterar boksidans: ett text- liggande läge. Plattans lätthet, möjligheten att hålla en flöde med raka marginaler på ett vitt pappersark. Om omfångsrik text med en hand, liksom bakgrundsbelys- man vill kan man vända blad genom en enkel svep ningen gör upplevelsen behaglig. En annan fördel med rörelse över skärmen. den digitala boken är att notförteckningen inte längre Strategin är inte oproblematisk. OECD-rapporten blir ett bihang, utan direkt integreras i texten, om än ”E-books: Developments and Policy Considerations” implicit. Genom ett knapptryck på fotnoten får man från 2012 fastslår att det på flera plan är diskutabelt att tillgång till hela utvikningen. På detta sätt underlättas e-böcker marknadsförs på ett sätt som för tankarna till umgänget med omfångsrika verk som till exempel en fysisk bok. Bland annat är det föga gynnsamt eko- David Foster Wallaces Infinite Jest, där merparten av nomiskt, eftersom e-boken då blir ett substitut snarare den intressanta läsningen gömmer sig i notapparaten. än ett komplement till den fysiska boken. Saluförs e- E-bokens immaterialitet påverkar uppenbarligen våra boken som ett medium i egen rätt blir också konsu- föreställningar kring den digitala texten som kunskaps menten mindre förvirrad eftersom de olika medierna förmedlare. Det är därför som mjukvaruföretagen en- 167 visas med att ge e-boken en boklig form. James Bridle del av en publik. Berömd är passagen i Bekännelser där skriver i essän ”Encoded Experiences” från 2011 att det Augustinus ser den milanesiske biskopen Ambrosius inte är bara mediets innehåll och utseende som föränd- sitta försjunken framför en bok: ”hans ögon [löpte] ras, utan också vårt sätt att använda det. Förlagen mås- över sidorna och hans tanke sökte innebörden, medan te inse detta, ty mjukvaruföretagens upptagenhet av hans röst och tunga vilade”. Ärkebiskopen praktiserade sidsimuleringseffekter och bokikoner har satt e-boken tyst läsning, en aktivitet som skilde sig radikalt från i ett dödläge. Man gör den till någonting den inte är, i den typ av högläsning av ficta, klassiska myter och stället för att försöka utveckla dess egen potential.12 legender, som Augustinus hade hört i sin barndom. Den digitala boken kan aldrig erhålla den fysiska Den tysta läsningen separerade ”anden från boksta- bokens materialitet, däremot härbärgerar den fortfa- ven”, och som sådan lämpade den sig väl för det kristna rande våra upplevelser. Detta vet företag som Amazon, budskapet där tanken skildes från kroppen.15 Readmill, Kobo och Goodreads. De har analyserat hur Katherine Hayles diskuterar i ett föredrag den digi- människor rent konkret umgås med fysiska böcker, och tala textens möjligheter till hyperläsning, och gör en sett att upplevelserna på många sätt finns kvar i deläs ta skillnad mellan att skanna en text och att snabbläsa böckerna i form av marginalanteckningar eller bok- den.16 I sin senaste bok visar hon hur humanveten märkesstrategier (hundöron, vikta sidor, post it-lap- skapernas svaghet för närläsning blir en återvänds- par). Genom att skapa forum för läsarkommentarer, gränd. Den kommande generationen studenter är upp- erbjuda läsarna att skriva recensioner eller för den de- växta i en digital vardag. Deras digitala färdigheter len synliggöra andra läsares understrykningar i den liksom ointresse för närläsning av långa romaner måste bok man för tillfället läser, har man byggt in läsproces- tas på allvar.17 Hayles utspel går tillbaka dels på vikan- sen och föreställningarna kring boken-som-kunskaps- de söktryck till universitetens litteraturvetenskapliga bärare i själva förmedlingen – och försäljningen – av kurser, dels de senaste årens nationella läsundersök- e-böckerna.13 ningar som visar att såväl ungdomars läsförståelse som den tid de ägnar åt läsning minskat kraftigt. I litteraturutredningens forskarantologi Läsarens Bollbara böcker marknad, marknadens läsare (SOU 2012:10) gör biblio- I en radiokrönika som sändes hösten 2012 frågade för- teksprofessorn Lars Höglund en uttömmande analys fattaren och kulturkritikern Anders Mildner vad för av den svenska befolkningens läsvanor.18 Utifrån under slags former för läsning det finns i dag.14 Han nämnde sökningar utförda av Nordicom, SCB och SOM-insti- högläsning och tyst läsning. Andra läspraktiker skulle tutet slår han fast att antalet lästimmar sett till befolk- kunna vara närläsning, distant reading (en term myntad ningen som helhet är stabilt, men att svenskarnas läs- av litteraturforskaren Franco Moretti) och skumläs- förståelse minskat något de senaste åren. Nedgången ning. Just tyst läsning har i den västerländska kulturen från tidigare år är dock ringa och kan bero på att de betraktats som en av de mest enskilda av praktiker, nå- olika mätinstituten formulerat frågorna på olika sätt.19 got man gör i avskildhet. Faktum är att den tysta läs- En tydlig nedåtgående trend är emellertid att unga, så- ningen var mer eller mindre okänd under antiken. Där väl kvinnor som män, i åldrarna 16–24 läser färre böck- var högläsningen legio, antingen man var ensam eller er. Här har både andelen läsare och den tid en läsare 168 ägnar åt bokläsning minskat. Svaret skulle förstås kun- skillnad” mellan att läsa en bok och en webbsida, en na stavas internet, men Höglund sätter inget likhets- skillnad som, förutspådde Mildner, kommer att ”sud- tecken. das ut när boken tar steget in i den digitala världen”. Förvisso finns det en indikation på en korrelation För det första har boken redan blivit digital, för det mellan unga pojkars ökade tid på internet å ena sidan, andra grundar sig skillnaderna, tror jag, mer i den och minskade tid för bokläsning å den andra. Samti- läsande och vad för slags text det är, än i själva medier digt, skriver Höglund, ”finns ett positivtgru ndsamband na. Mildner talade om fördelarna med läsning som mellan läsning och internetanvändning, men motsätt ”delad erfarenhet”, och menade att förutsättningarna ningen finns givetvis när internetanvändningen kom- – det vill säga nätvanorna, att dela information och mer till mycket höga nivåer och inte lämnar särskilt åsikter på sociala medier – redan var etablerade, men mycket tid över för bokläsning”.20 I en uppsats om för- att vi inte ”applicerat dem på boken ännu”. Den digi- ändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10- tala boken var inte tillräckligt ”bollbar”, slog han fast. åringar visar Monica Rosén att datoranvändning i sig Med begreppet bollbar avsåg Mildner att böcker ”i viss inte har någon inverkan på läsförståelsen, men att den mån blir möjliga att remixa, det vill säga att läsarna ökade datoranvändningen påverkat barns läsvanor på tillåts dela texterna med varandra och att de kan klippa ett sätt som fått negativa konsekvenser för läsförståel- och klistra och addera ny betydelse till verken”. Mild- senivån. En ökad datoranvändning tycks gå hand i ner spådde att vi har ett ”fokusskifte framför oss”. Men hand med minskat nöjesläsande på fritiden liksom detta har redan skett. boklåningsfrekvens på biblioteken. Såväl nöjesläsande som frekventa boklån är faktorer som är positivt rela- Social läsning – en ideell ansats terade till läsvana och läsförmåga. Rosén skriver dock att ”det negativa sambandet mellan ökat datoranvän- Vid tankesmedjan Institute for The Future of the Book dande och sjunkande läsprovsresultat” inte är en natur i New York har man sedan 2005 drivit en rad projekt lag. Ett ökat inslag av datoranvändande i 9- till 10- som syftat till att utmana etablerade föreställningar åringars vardag leder med andra ord inte automatiskt kring boken som objekt och läsandet som aktivitet. till nedgångar i läsandet.21 Bob Stein, grundare och en av medarbetarna, berättar Den nationella SOM-undersökningens kartläggning i en uppsats om hur bokmediet kan fungera som socialt av ungdomars internetvanor 2010 ger en fingervisning nätverk. Ett projekt tog utgångspunkt i McKenzie om att ungdomar för det första läser (i vid bemärkelse) Warks studie Gamer Theory från 2006, om dataspelan- mycket från skärmen, och för det andra är villiga att dets konsekvenser för samhället i stort.23 Verket är upp- dela sina erfarenheter med andra. Av åttiotalisterna an- byggt som paragrafer snarare än kapitel, eller rättare vänder 99 procent internet varje vecka eller oftare, 89 sagt ett slags sammanhängande kartotekskort, och procent använder sociala medier varje vecka eller ofta frångår alltså den linjära logik som kännetecknar den re, och 78 procent lägger ut material på sociala medier.22 traditionella boken, vilket gör den ytterst lämplig för Anders Mildner levererade flera tänkvärda poänger i ett digitalt format. sin krönika, framför allt om social läsning. Dock reage- Stein och hans medarbetare gjorde Gamer Theory till- rade jag på hans påpekande om att det var ”jättestor gänglig i en webbläsare och ordnade så att läsarkom- 169 mentarerna länkades till paragrafernas marginaler, bok The Golden Notebook från 1962 online tillsammans snarare än att ligga som ett bihang vid textmassans med en blogg och ett läsarforum – en sorts digital bok- slut. Därigenom sammankopplades dels originaltexten klubb. med marginalanteckningarna, dels läsarna med förfat- Den sociala läsart som The Golden Notebook-projek- taren. Marginalanteckningarna fick med tiden en själv- tet realiserade skiljer sig på flera punkter från Gamer klar status som text, särskilt som McKenzie Wark tog Theory-projektet. Doris Lessing gick inte in och disku- aktivt del i diskussionen. Det nya e-boksformatet upp- terade med sina läsare, även om de på samma sätt som hävde ”den tryckta sidans hierarki”, där författaren i Gamer Theory-browsern hade möjlighet att kommen- sätts i en upphöjd position med läsaren vid sina fötter.24 tera varandras inlägg. Stein bjöd in sju stycken profes- Gamer Theory-projektet visade att läsare och författare sionella Lessing-läsare, litteraturkritiker, som hade till kunde verka i samma visuella rum, att de tillsammans uppgift att ge fördjupade kommentarer till verket. – ”in a collaborative effort” – strävade efter en ökad Steins olika projekt kan vid ett närmare studium ge förståelse. Det gav också en hint om att gränsen mellan många lärdomar, inte minst om internetbeteenden i att läsa och skriva i den digitala tidsåldern är porös. relation till bokläsande, men också om nya konsum- Därtill visade projektet att den elektroniska boken inte tionsformer. Trots att läsarna i båda fallen erbjöds att nödvändigtvis är en avslutad produkt. Warks studie ex läsa böckerna strömmande, det vill säga utan nedladd- panderade för varje kommentar, och läsarna blev i ning, valde majoriteten att köpa dem i fysisk form (på förlängningen medförfattare till en ny, syntetiserad ut- webbsidorna fanns köpknappar). Vidare kunde en tyd- gåva.25 lig ökning av den totala försäljningen av Doris Lessings Både läsande och skrivande har, menar Stein, en böcker iakttas. Den digitala bokklubben fick med and social dimension. Men när texten trycks blir den ”för- ra ord en gynnsam effekt på bokförsäljningen. tingligad” (Stein använder begreppet reification) och därmed upphör de sociala aspekterna. Eller med andra Textens vara ord, den sociala dimensionen är inte knuten till textens omedelbara närhet utan är verksam på annan plats – Grundtanken med Steins projekt var att initiera bok- vid matsalsbordet, i lunchkön, på fikarasten. Att en text samtal på nätet, inte att tjäna pengar. Emellertid har de flyttas ”från papperet till skärmen” gör den inte automa lärdomar projektet resulterat i visat att det finns en tiskt social, men överföringen medför att dess sociala kommersiell potential i socialt läsande. När den digi- kapacitet träder i ljuset samtidigt som textens innebörd tala texten med nätets hjälp blir ett nätverk och läsupp- mångfaldigas: ”More eyes, more minds collaborating levelserna länkas till digitala medier, har läsarna i prak- on the task of understanding will perhaps yield better, tiken kommit att stå för en viktig del av bokens mark- more comperehensive answers.”26 nadsföring. Varje enskild länk, tagg, eller post om man Stein är också en av initiativtagarna till The Golden så vill, är i själva verket en marknadsföringskanal. Notebook-projektet som lanserades 2008 av institutets Marshall McLuhan menade 1967 att medieteknolo- London-avdelning med stöd av stadens kulturförvalt- giska innovationer kunde få oss att se nya möjligheter ning.27 Man ville se hur närläsningar kunde praktiseras och egenskaper hos gamla medier. Dessa kvaliteter kan på nätet och publicerade därför Doris Lessings kult- sedan inkorporeras i de nya format som mediet i fråga 170 kan ta till vara eller utveckla. Detta har företag som frågor. Dahlberg tog kopior på de mest fullklottrade Readmill, Goodreads och Findings förstått. Med sina sidorna och satte samman dem i en ny, annorlunda ut- affärsidéer bevisar de att Boken är mer bollbar än vad gåva: Ett rum, tusen bibliotek. Den ger vid handen att vi tidigare trott.28 läsarna högst konkret gått i dialog med Woolfs klassi- Readmill är ett Berlinbaserat företag som grundades ker. En digital läsarplattform liknande den som knöts av svenskarna Henrik Berggren och David Kjelkerud till Doris Lessings roman skulle här ha kunnat ge oana- 2011. De har lanserat en plattform där man på ett smi- de effekter på läsförståelsen. Läsarna hade kommit i digt sätt kan läsa sin e-bok och samtidigt dela med sig direktkontakt med varandra, med fördjupade diskus- av sin läsning med andra. Idén är förbluffande enkel. sioner som resultat. Läsaren skapar ett konto, och efter att ha registrerat Företeelsen att skriva ner sina tankar kring det lästa användaruppgifter är det bara att sätta igång. Man kan direkt i boken tycks vara lika gammal som den tryckta ansluta de e-böcker man äger eller lånar, eller så kan boken. En genomgång av ett antal codex i Uppsala uni- man ta del av de böcker som redan finns inlagda.29 På versitetsbiblioteks handskriftsavdelning ger prov på en surfplatta eller smartphone laddas Readmills platt- att den lärda 1500-talsmänniskan umgicks med sina form ned i form av en app. Som användare har man böcker på ett sätt som liknar dagens. Marginalanteck- möjligheten att knyta sitt konto till sociala medier som ningarna tar sig olika uttryck. Det är kritiska kommen- Facebook, Tumblr och Twitter. Inte bara vad man för tarer, positiva utrop, personliga förklaringar eller lösa, tillfället läser utan också överstrykningar – favoritcitat associativa tankar; läsarna har skrivit i vänstermargi- eller anmärkningsvärda referat – blir på så sätt tillgäng- nalen, i högermarginalen, långt som kort. Ömsom flö- liga för bekantskapskretsen. Omvärlden kan också få ta dar passagen horisontalt, ömsom vertikalt. Ibland har del av hur länge man läst en bok och hur långt man har man strukit under och skrivit mellan den tryckta tex- kommit. Affärsmodellen är att läsarkommentarer i sig tens rader. Några gånger har streck dragits från ett ord är värdefulla metadata. Uppgifterna om vad använda- eller mening med en hänvisning till en utförligare ren läst, hur länge, när och vad man tycker om det lästa kommentar längre ned på sidan. Det förekommer även kan användas till produktutveckling och nya affärs andra sorters läsarkommentarer än ren text. Vanliga strategier. figurer är pilar, pekande händer, streck och stjärnor. En Marginalanteckningar är inget nytt fenomen, långt och annan teckning finns också. Det var heller inte ifrån. Men som Bob Stein framhåller möjliggör det ovanligt att anteckningar som gjorts på lösa blad bands digitala formatet en annan typ av relation mellan tex- ihop med boken.30 ten och användaren, en annan socialitet, än vad som Läsning må vara en osynlig process, men de spår tidigare varit fallet. Ett exempel på en pre-digital social läsaren lämnar ger ledtrådar om läsandets praktik, och text och nätverkad bok är Kajsa Dahlbergs konstverk, om hur den lästa texten påverkat den läsande. Bokhis- med vilket hon utforskar den sociala läsningen. Dahl- torikern Robert Darnton skriver i en uppsats om den berg har gått igenom Virginia Woolfs Ett eget rum i Jane under tidigmodern tid så vanliga commonplace book, ett Lundblads svenska översättning från 1958 på landets slags anteckningsbok där den bildade mannen skrev folkbibliotek och upptäckt att böckerna är fulla av an- ner tänkvärda saker han läst i olika böcker: ordspråk, teckningar av olika slag – utropstecken, kommentarer, anekdoter, vackra formuleringar. Böckerna vittnar om 171 LÄSNING SOM MÖTEN. THE COMMONPLACE BOOK

hur man läste och gjorde omvärlden begriplig. Anteck- platsen går närmast att likna vid en ständigt uppdate- ningarna var ett sätt att bokföra sin läsning liksom att rad digital anslagstavla där användarna postar, det vill inkorporera den lästa texten med sin personlighet. säga delar med sig av, minnesvärda citat från böcker, Processen medförde att läsande övergick i skrivande, tidskrifter och tidningar de läst. Här finns en del lik och läsarna omvandlades till författare. ”It forced heter med commonplace books eftersom även de i många them”, skriver Darnton, ”to write their own books; fall var offentliga. and by doing so they developed a still sharper sense of Det är allmänt känt att mun till mun-metoden är ett themselves as autonomous individuals”.31 av de mest gångbara sätten att sälja en bok på. Per Även i en digital bok sätter läsaren avtryck, om än på sonliga rekommendationer står också i centrum på andra sätt. E-bokens karaktär av läslogg används stra- plattformen Goodreads som grundades 2009 av Otis tegiskt av olika e-boksföretag.32 Att läsarkommentarer Chandler. Hemsidan har 20 miljoner besökare varje – marginalia – är värdefull information är också affärs månad. Inledningsvis var sidan inte tänkt som en platt- idén bakom John Borthwicks företag Findings. Webb- form för försäljning, men efter ett par år började före- 172 taget även distribuera böcker, och i april 2013 köptes i synnerhet: läsförståelsen fördjupas och intresset för det av Amazon – ett tilltag som inte undgick skarp kri- ett visst författarskap intensifieras. tik från bokbranschen.33 På Goodreads lägger man upp För förläggarna kan den digitala, sociala läsningen få de böcker man läser eller har läst i en bokhylla som stora konsekvenser. Den öppnar för nya försäljnings andra kan se – en företeelse som kanske mer än något kanaler, nya aktörer och i slutänden en ökad försälj- annat visar hur viktig boken är som identitetsmarkör. ning. Den är också ett effektivt sätt att koppla samman Man betygsätter sin läsupplevelse och kan även skriva författarna med sin publik, ett viktigt mervärde för recensioner. Genom att jämföra sin profil med andras, både förlagsutgivna och självpublicerade författare. får man tips och rekommendationer på vilka böcker Sist men inte minst är varje länk en läsare gör från en som skulle kunna falla en i smaken. Goodreads blir på digital bok på nätet en form av viral marknadsföring så sätt ett verktyg för bokupptäckter och som sådant som dessutom är helt gratis. konkurrerar den på den traditionella bokhandelns pre- Men varför ska man dela sina läserfarenheter? Och misser där böcker ofta säljs efter personlig rekommen- vilka är fördelarna? James Bridle sade i ett föredrag dation av en kunnig bokhandlare. 2011 att delandet, publicerandet av material på sociala medier, vare sig plattformarna heter Instagram, Read- mill eller Facebook, är den digitala erans sätt att min- Läsa och minnas nas. Eftersom vi inte längre har fysiska artefakter att I denna artikel har jag inledningsvis försökt visa vilka knyta våra upplevelser till, har det digitala delandet attityder som finns till det digitala läsandet generellt, blivit något av en mnemonisk teknik. Genom upp för att sedan borra djupare i olika former för social läs- laddningen och taggningen bidrar vi till ett kollektivt ning, antingen som i fallet med exempelvis Readmill, minne.34 där plattformen är kopplad till sociala medier, eller Wired-journalisten Clive Thompson skriver att e- som i Bob Steins projekt vid Institute for the Future of boken i sig inte förändrar våra läsvanor, ty även i en the Book, där boken läggs i en browser, med kommen- uppkopplad värld kan läsning vara en passiv aktivitet. tarsfält, proffskommentarer och köpknapp som extra- Men närheten till internet förändrar läsningens vill- material. Såväl Steins som de kommersiella företagens kor, och det är här möjligheterna finns. ”Böcker har initiativ visar att den sociala läsningen har klara förde- varit off-line i hundratals år. När vi nu kan låta dem lar för läsarna. Överlag bidrar den till ett ökat engage- bli digitala kan vi frigöra deras verkliga sprängkraft: mang kring bokläsande i allmänhet och litterär kultur läsarna.”35

1. Se Jakob Nielsen & Kara Pernice (Norman Nielsen 2. Nicholas Carr, The Shallows. What the Internet is Doing to Group), Eyetracking Web Usability, Berkeley: New Riders, 2010, Our Brains, New York: W. W. Norton, 2010. samt Gary Small & Gigi Vorgan, iBrain. Surviving the Techno 3. Nielsen & Pernice 2010. logical Alteration of the Modern Mind, New York: Harper Col- 4. Ulf Fredriksson, ”Hur 15-åringars läsning förändrats mel- lins, 2008. lan 2000–2009. Resultat från PISA-undersökningarna”, i Lä 173 sarnas marknad, marknadens läsare, SOU 2012:10, s. 95–110. Exploring New Information Cultures, red. Geert Lovink & Minke PISA (Programme for International Student Assessment) är en in- Kampman, Breda: Valiz/Graphic Design Museum, 2011, s. 56– ternationell undersökning av 15-åringars kunskaper i läsning, 57. matematik och naturvetenskap. Det är organisationen OECD 13. James Bridle talade om detta på bokmässan i Frankfurt som ansvarar för mätningarna, vilka genomförs vart tredje år. 2011 under rubriken ”The Condition of Music”. För en video, Läsning var huvudämnet 2000 och 2009. År 2009 gjordes se www.youtube.com/watch?v=dJRQwYZUanM [hämtat 1 ok- också en särskild utvärdering om 15-åringars läsning av digital tober 2012]. text. Det är dessa data som ligger till grund för Skolverkets 14. Krönikan sändes i augusti 2012, och går även att läsa på studie Eleverna och nätet. PISA 2009 om 15-åringars förmåga att Sveriges Radios webbplats: http://sverigesradio.se/sida/arti- söka, läsa och värdera digital information. Rapport 361, Stockholm: kel.aspx?programid=503&artikel=5239205 [hämtat 1 oktober Skolverket, 2011. 2012]. 5. Fredriksson 2012, s. 106. 15. Se även Anders Cullhed, ”Sex bilder av läsning i bokkul- 6. Marknaden har förstås försökt göra läsplattan attraktiv turen”, i Kungliga Vitterhetsakademiens årsbok 2009, Stockholm för kvinnliga konsumenter. Se t.ex. Eurostar Groups ePad 2009, s. 137–138. Cit. s. 138. Femme, www.eurostargroup.com/index.php/news/item/60- 16. N. Katherine Hayles, ”The Future of Reading 2010 Sym- eurostar-launches-the-worlds-first-womens-tablet-epad- posium”, Rochester Institute of Technology, New York. För femme [hämtat 10 maj 2013], som ledde till många sarkastiska en video, se http://futureofreading.cias.rit.edu/2010/index. blogg- och tidningsreaktioner i mars 2013. php [hämtat 1 oktober 2012]. 7. Se OECD, ”E-books: Developments and Policy Consid- 17. N. Katherine Hayles, ”How we read”, i How We Think. erations”, OECD Digital Economy Papers, No. 208, 2012, s. 34. Digital Media and Contemporary Technogenesis, Chicago: Chica- 8. http://libraries.pewinternet.org/2012/04/04/the-rise-of- go University Press, 2012, s. 55–81. e-reading/ [hämtat 10 maj 2013]. 18. Lars Höglund, ”Bokläsning i skiftet mellan traditionella 9. Andel av befolkningen 9–79 ar en genomsnittlig dag och digitala medier”, i Läsarnas marknad, marknadens läsare. 2011, se www.nordicom.gu.se/common/stat_xls/2189_3090_ SOU 2012:10, s. 45–93. E-bokstatistik_antologi_2012.pdf, s. 2 [hämtat 10 maj 2013]. 19. Ibid., s. 46, 51. 10. Statistik rörande antalet smartphones i Sverige är svåråt- 20. Ibid., s. 67. Då internetanvändningen överstiger 1–2 komlig. Företag som Apple offentliggör t.ex. inte försäljnings- timmar/dag får det negativa konsekvenser för bokläsandet, så siffror. Enligt Post- och telestyrelsen fanns det i juni 2011 2,3 till vida att andelen minuter bokläsande sjunker. Detta gäller miljoner mobiltelefonabonnemang med minst 1 GB datatrafik. endast unga pojkar. Höglunds förklaring är att pojkars inter- Dataanalysföretaget eMarketer skrev i december 2012, baserat netbeteenden skiljer sig från flickors, vilka i högre grad använ- på siffror från Google i maj 2012, att Sverige har den största der sociala medier och bloggar. Gossar ägnar sig snarast åt smartphone-penetrationen i Västeuropa, uppskattad till 51 pro- tidskrävande spel. cent av befolkningen. Se ”Svensk telemarknad första halvåret 21. Monica Rosén, ”Förändringar i läsvanor och läsförmåga 2011”, rapport PTS-ER-2011:21, www.pts.se/upload/Rappor- bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier”, ter/Tele/2011/sv-telemarknad-halvar-2011-pts-er-2011-21.pdf Läsarnas marknad, marknadens läsare. SOU 2012:10, s. 111–139. [hämtat 10 maj 2013] respektive www.emarketer.com/Article/ Se särskilt s. 126ff. Sweden-In-Store-Mobile-Payments-Lag/1009569 [hämtat 1 22. Den nationella SOM-undersökningen 2010, www.gu.se/ april 2013]. digitalAssets/1338/1338469_dokumentation.pdf [hämtat 10 11. Jay David Bolter & Richard Grusin, Remediation. Under maj 2013]. Av personer födda på 1970-talet använder 97 pro- standing New Media, Berkeley: The MIT Press, 1999. Min övers. cent internet varje vecka eller oftare. 64 procent använder 12. James Bridle, ”Encoded Experiences”, I Read Where I Am. sociala medier varje vecka eller oftare och 53 procent lägger ut 174 material på sociala medier. Jfr Höglund 2012, s. 67. 29. Det rör sig om böcker vars upphovsrätt gått ut, hämtade 23. Se www.futureofthebook.org/gamertheory2.0/ [hämtat från bl.a. det öppna biblioteket Project Gutenberg. E-böcker 1 oktober 2012]. McKenzie Wark, Gamer Theory, Cambridge, av denna typ är i regel satta i ett epub-format, eller så finns de MA: Harvard University Press, 2006. som pdf-filer. 24. Bob Stein, ”Social Reading”, I Read Where I Am. Exploring 30. Se utställningskatalogen För en tunna Rågmiöll. En utställ New Information Cultures, red. Geert Lovink & Minke Kamp- ning om bokband, ägande och bruk, red. Maria Berggren, Uppsa- man, Breda: Valiz/Graphic Design Museum, 2011, s. 141–143. la: Uppsala universitetsbibliotek, 2012, s. 11. Om marginal Cit. s. 142. anteckningar och bokanvändning i äldre litteratur, se H. J. 25. Ett annat exempel på ett försök att nätverka en bok är Jackson, Marginalia. Readers Writing in Books, New Haven: projektet Finnegans Web & Wiki. Hemsidan startade 2005 Yale University Press, 2001. med syftet att vara en online-kanal för offentlig källkritik av 31. Robert Darnton, ”The Mysteries of Reading”, The Case James Joyces Finnegans Wake. Se www.finnegansweb.com [häm for Books. Past, Present, and Future, New York: Public Affairs, tat 1 oktober 2012]. 2009, s. 149–173, citat s. 170. Om commonplace books, se även 26. Stein 2011, s. 143. Ann M. Blairs Too Much To Know. Managing Scholarly Informa 27. Se http://thegoldennotebook.org [hämtat 29 oktober tion Before the Modern Age , New Haven: Yale University Press, 2012]. 2011, samt Jackson 2001. 28. Det finns en uppsjö av företag som gjort boken bollbar, 32. Se Alexandra Alter, ”Your Ebook is Reading You”, The och som engagerar sig i socialt läsande. Några av de mest kän- Wall Street Journal 19 juli 2012. da företagen är BookShout!, Book Glutton, Booklamp, Copia, 33. Se t.ex. Alison Floods artikel ”Amazon purchase of Library Thing, ReadFeeder, Scribd, Shelfari, Small Demons, Goodreads stuns book industry”, The Guardian, 2 april 2013, Storify, Wattpad och Zola Books. En rad förlag, såväl nya som www.guardian.co.uk/books/2013/apr/02/amazon-purchase- anrika, har också lanserat sociala plattformar som ett sätt att goodreads-stuns-book-industry [hämtat 10 maj 2013]. nå ut till sina kunder, se t.ex. det brittiska förlaget Faber & 34. Bridle, ”The Condition of Music”, 2011. Fabers Faber Social. 35. Clive Thompson, ”The Future of Reading in a Digital World”, Wired 22 maj 2009. Min övers.

175 Tecken och tekniker att minnas med

För att kunna lagra och bearbeta information har vi människor utvecklat en rad olika tekniker i minnets och tänkandets tjänst. Skriften är en sådan, som gjorde det möjligt att nå tusentals läsare, men som också förändrat vårt sätt att tänka.

av Roger Säljö

De flesta beskrivningar av människans utveckling ser nationella språk, utan förmågan att kommunicera och språket som vår mest särpräglade talang, det inslag i – inte mindre viktigt – att tänka genom symboliska Homo sapiens sapiens repertoar av förmågor som gör oss redskap. unika – och det som gör att du kan läsa den här texten. Språket är både en generell och en högst lokal före- Vårt DNA må vara till största delen gemensamt med teelse. Denna dubbelhet hos språkande är väl värd att våra närmaste biologiska släktingar, men kommunika- begrunda. Vi har biologiska förutsättningar för detta tion genom symboliska och föränderliga språkliga ut- slags kommunikation och i denna mening är våra för- tryck är vi ensamma om. Den förmåga till menings- mågor allmänmänskliga och en del av de flestas biolo- skapande, abstraktion, reflektion, erfarenhetsutbyte giska utrustning. Men samtidigt är språk en nyckel in i och perspektivtagande som språk gör möjlig, har vi ande föreställningsvärldar som utmärker samhällen och vänt för att omskapa vår omgivning på sätt som tar deras sätt att kategorisera och förstå. Genom kommu- våra intellektuella och fysiska resurser långt bortom nikation blir barnet delaktigt i en värld av erfarenheter våra naturgivna biologiska förutsättningar. Vi lever som kodifierats i språkliga termer. inte enbart i nuet i en given värld. Tvärtom, vi kan tala Språk är dessutom en bärande del av en mängd tek- och läsa om det förflutna och det kommande, vi fanti- nologier som präglat, och fortsätter att prägla, vårt serar och omsätter våra idéer i teknologier och organi- samhälle: de som har med skrift och skriftspråklig sationer. Med språk avses i detta sammanhang inte kommunikation att göra. Mellan tal och skrift finns i 176 västerländsk tradition en djupgående förening. Vi upp- börjar ägna sig åt den aktivitet vi känner som studier. fattar skrift som nedtecknat tal. När vi tänker på hur Därmed inleds en spiral med å ena sidan utveckling av ett ord ska skrivas, försöker vi se skriftbilden framför medier och å den andra av mänskliga färdigheter – en oss. Vi försöker se om ”kommitté” stavas med två m diskussion som i våra dagar handlar om behovet av och två t. Inflytandet från skriften är så starkt att språk- bättre förmåga att möta ”kunskapssamhällets krav”. liga normer varit förankrade i skriftspråket. Det kor- rekta språket är det skrivna, medan tal – med avbrott, Inskriptioner och det sociala minnet omstarter, ofullständiga satser och överlappningar – har uppfattats som avvikande från det normativt för- Skrift bygger på inskriptioner som fästs på något fy- väntade. Språkforskaren Per Linell menar i detta sam- siskt material, den är med andra ord en artefakt. Sätten manhang att lingvistiken uppvisar en written language att skriva, liksom enheterna (ord, stavelse, bokstav) bias.1 Våra kunskaper om språk har till övervägande de- som använts, uppvisar stor variation.5 De fysiska mate- len baserats på skriftliga normer, snarare än på studier rial man skrivit på har också varierat: lera, sten, perga- av hur människor faktiskt använder språket. ment och papper för att nämna några exempel. Skrift Men skriften som teknik har inte sitt ursprung i strä- är på alla plan en mänsklig uppfinning, som genomgått van att teckna ner tal. Detta för oss självklara samband stora förändringar genom årtusendena. Genom att text kom först senare. I stället växte skriften fram som en till skillnad från tal har en materiell existens, spelar den del av ett ökande behov av att registrera och dokumen- en viktig roll för att bevara erfarenheter; den ingår som tera ekonomiska transaktioner och annan information en bärande del i våra minnespraktiker.6 Skriven text i de tidigaste stadsstaterna i tvåflodslandet Mesopota- gör det möjligt att bygga upp ett socialt eller kollektivt mien.2 Företeelser som kvitton, register, mantalsläng- minne som har helt andra funktioner än det mänskliga. der, kontrakt och liknande började användas för att Skriften är ofta permanent och kan bevaras över tid reglera överenskommelser i den mer anonyma och dif- och det innebär att den blir ett viktigt redskap för att ferentierade ekonomi som staden utgjorde. Vi ser hur ackumulera mänskliga erfarenheter. Skriften kan också ett ”dokumentsamhälle”3 växer fram i denna dynamis- spridas och nå många. En författare kan presentera sitt ka urbana miljö, där skriften blir ett inslag i kommer- budskap för tusentals läsare utan att de någonsin möter siella och administrativa aktiviteter. En följd blev att varandra. En text skiljer författaren från sitt budskap, skolan inrättades som samhällelig institution för lite och författaren har inte längre kontroll över hur det mer än fem tusen år sedan.4 I skrivarskolan – edduban som skrivits används.7 Texter har inga begränsningar i (tavelhuset) som sumererna kallade den – fick eleverna hur mycket information som kan bevaras. Detta är en bekanta sig med kilskriftens mysterier under vad som dramatisk skillnad mot det mänskliga minnet; en text förefaller ha varit en mycket sträng regim. Det som är kan alltid kompletteras och få efterföljare i en ständigt värt att lägga märke till är att behärskning av skrift för- pågående kedja av kommunikation och erfarenhets- utsätter en systematisk intellektuell (och manuell) trä- uppbyggnad. ning av ett slag som inte funnits tidigare i historien; Dessa egenskaper hos skrift gjorde att den kom att tekniken gör det nödvändigt att bygga upp kognitiva spela en framträdande roll i många centrala institutio- kompetenser som inte utvecklas naturligt. Människor ner. Många religioner bygger på auktoritativa texter. 177 Senare skriftliga uttolkningar av dessa är dessutom av skrift. Aktiviteter som att ”minnas”, ”lösa problem” viktiga i kampen om vad som ska ses som ”den rätta och ”tänka” blir annorlunda när människor utnyttjar läran”. I de flesta juridiska system är skrivna lagar inskriptioner som tankestöd. Det ligger något dubbelt grunden för rättsordningen, och det är svårt att tänka i detta. Platon, som levde i ett samhälle där texten höll sig en demokratisk nationalstat med politiska partier, på att få sitt genombrott som medium för kommunika- parlament, rättsväsende och andra attribut utan skriv- tion, oroade sig för skriftens och alfabetets inflytande. na regler och kontrollsystem. Handel och affärsverk- I dialogen Faidros hittar vi hans bekanta funderingar samhet är beroende av text. I vetenskap och utbildning om hur är texter centrala för kunskapandet. denna din uppfinning [skriften] skall skapa glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma att odla sitt Text och minnespraktiker minne; ty i förtröstan på skriften skola de hämta minne utifrån, från främmande tecken och ej från sitt eget inre Som en teknik för kommunikation har skrift, läsande […] De skola få höra mycket men ingenting lära; de och skrivande haft ett djupgående inflytande på sam- skola inbilla sig veta mycket och dock i allmänhet vara hället, oss som individer och våra sätt att resonera, okunniga; de skola bliva odrägliga att umgås med.11 minnas och tänka mer i allmänhet. Att umgås med text – aktiviteter som kan sammanfattas i uttrycket literacy Man ska hellre ”odla sitt minne” och det gör man en- – öppnar nya världar och formar intellektuella vanor.8 ligt Platon genom att memorera. Vi gör noteringar i kalendrar, skriver pm, förlitar oss Å andra sidan är det uppenbart att just denna strä- på kvitton och andra dokument och vänder oss till text van att lagra information utanför den mänskliga krop- i ett otal situationer. Det som är det intressanta med pen är en av förutsättningarna för kunskapsuppbygg- detta ur en psykologisk utgångspunkt är att literacy- nad på både kollektiv och individuell nivå. I en av de praktiker således har en dubbel karaktär; de är uttryck texter som kom att forma den moderna kognitiva för inre, psykologiska processer hos en människa som psykologin formulerade den amerikanske psykologen materialiseras med hjälp av inskriptioner. Samtidigt är George A. Miller 1956 den berömda regeln om 7 +/–2 det uppenbart att ”writing is ’out there’; it exists along som anger uppmärksamhetsspannets begränsningar.12 with other social artifacts of culture, and forms part of Människor minns normalt mellan fem och nio ”bitar” a broader social context”, som literacy-forskarna David av orelaterad information när de får den presenterad Barton och Mary Hamilton formulerar det.9 En av för sig utan upprepning. Denna kognitiva förutsätt- pionjärerna i studiet av textbruk, den brittiske antropo ning – som senare kommit att beforskas med hjälp av logen Jack Goody, uttrycker samma tanke när han på- metaforen om människans ”arbetsminne” – försvinner pekar att ”[s]ystems of communication are clearly rela om man ger försöksdeltagarna möjligheter att föra an- ted to what man can make of his world both internally teckningar. På motsvarande sätt förhåller det sig med in terms of thought and externally in terms of his social det som beskrivs som människors långtidsminne. De and cultural organization”.10 inskränkningar som gäller för den ”nakna” förmågan Det finns således ett intressant beroende mellan att minnas försvinner i många avseenden när vi får till- människors psykologiska förmågor och användningen gång till det slags tankeproteser som skrift utgör. För 178 den som lever i ett informationstätt samhälle, blir den punkt är att kognitiv förmåga inte längre uppfattas information vi själva minns bara en bråkdel av det vi som enbart en fråga om vad människor har mellan öro- känner till eller ”minns” när vi samverkar med externa nen, utan inkluderar deras kompetenser i att använda tankestöd (och med andra människor). Minnande blir, teknologier för intellektuella (och fysiska) aktiviteter. ju längre fram i historien vi kommer, allt mer resultat av ett samarbete med externa resurser. Från recitation till reflektion Det som gör skrift så intressant när det gäller att bevara och förmedla erfarenheter är att den gör det möj- Om vi utgår från vad som hänt sedan vår tideräknings ligt att bygga upp vad evolutionspsykologen Merlin början, har skriftspråksanvändningen förändrats drama Donald kallar ett external memory field – ett gigantiskt tiskt – från att ha varit en tämligen exklusiv och sällan socialt minne som kan expandera utan gräns.13 Infor- förekommande verksamhet till att bli en central del mation, insikter och erfarenheter av allehanda slag kan av vad vi ägnar oss åt. Inledningsvis var bruket av skrift dokumenteras och göras tillgängliga för breda grupper. i huvudsak knutet till religionsutövning. Fram till Genom text (i vid mening) kan vi också göra det vi i medeltiden var högläsning ur Bibeln och andra reli dag kallar virtuella erfarenheter, som kan vara lika giösa texter dominerande aktiviteter och det som lästes verkliga för oss som de erfarenheter vi gör i andra delar hade karaktär av kanon. Läsande var något som försig- av vår vardag. Den som läser eller på annat sätt tar del gick i kyrkan, klostret eller i ett fåtal högreståndsmil- av medierapportering om krig och övergrepp i en av- jöer, där man till och med ibland hade läsare anställda, lägsen del av världen kan bli förtvivlad, och kanske till eftersom inte ens furstar eller samhällets elit alltid och med se till att hjälporganisationer, politiker eller kunde läsa. Syftet med läsandet var att pränta in Guds andra försöker gripa in. Bruk av text representerar en ord och religiösa trossatser i lyssnarens medvetande. betydande social kraft. Förutsättningarna för högläsningen var också intres- Att studera skriftspråkets användning är därför ett santa om man ser till materiella aspekter av hur texter studium av kognitiva förmågor, institutionella aktivi- organiserades. Fram till medeltiden användes i de flesta teter och samhälleliga verksamheter. De olika nivåerna fall den så kallade scriptio (eller scriptura) continua, sam- står i en ömsesidig relation och betingar varandra, vil- manhängande skrift utan mellanrum mellan ord och ket såväl Barton och Hamilton som Goody påpekar. utan skiljetecken. Om man dessutom betänker att de När sättet att använda texter ändras, och när de integ allra flesta texter var skrivna på latin, och att latin inte reras i nya sammanhang, blir kraven annorlunda; för- var modersmål för läsaren, så förstår man att läsakten väntningarna på vilka literacy-praktiker man måste oftast var en mycket krävande övning. Läsaren var kunna hantera förändras. Kommunikativa tekniker ger tvungen att förbereda sig noga innan texten ”could be möjligheter men skapar samtidigt trösklar som man read aloud with appropriate pronunciation and expres- måste ta sig över – det är en sak att skriva sitt namn, en sion”. Det som vi tar för givet, att man läser en text helt annan att kunna komponera en sammanhängande som man inte sett tidigare, var ovanligt. Som paleogra- text; det är en sak att kunna hitta pålitlig information fen M. B. Parkes uttrycker det var läsande ”at first sight i Nationalencyklopedin, en annan att göra det i det […] unusual and unexpected”,14 och personer som oöverskådliga utbudet på internet. Men en avgörande klarade av detta beskrevs i beundrande ordalag. Med 179 scriptio continua måste läsaren således identifiera de sta- inrätta ett universitet – gav de en annan inramning för velser, ord och satser som gjorde texten begriplig för en läsande och umgänge med text. Katederföreläsningen, lyssnare. Detta krävde ett slags dubbel uppmärksamhet där läraren bokstavligen talat läste före och eleven följ- där ögonens rörelser inte var helt koordinerade med de med i texten, förde traditionen med högläsning vi- rösten: ”[t]he eyes had to be kept on what followed dare, men en betydelsefull skillnad var att nu blev kun- while the voice read out what preceded”.15 skapssökande den överordnade målsättningen. Texter Högläsningen som kommunikativ praktik kan ses prövades, utsattes för kritik och nagelfors. Den kritiska som ett uttryck för en tradition där det talade ordet läsart som växte fram skulle bli ett kännetecken för det alltjämt hade en dominerande ställning. Denna form vi nu uppfattar som utmärkande för vetenskaplig kom- av läsning tog läsarens hela uppmärksamhet i anspråk. munikation. Som historikern Jacqueline Hamesse visar Det fanns inte tid för reflektion kring vad man läste händer något med läsande som social praktik från och det var inte heller poängen. En viktig innovation i 1100-talet och framåt under den period som kallas textbruk är därför introduktionen av tyst läsning under skolastiken: ”Acquisition of knowledge became more medeltiden.16 Den tysta läsningen är en helt annan important than the spiritual dimension of reading.”17 läsart med andra psykologiska och sociala förtecken. Utvecklingen under medeltiden skapade en ny medie Läsaren kan reglera läshastighet efter sin egen förståel ekologi i vilken användningen av texter utvecklades se, man kan läsa om ord och rader när man inte får med på flera plan. Det växande antalet texter ledde till att sig budskapet och gå tillbaka i texten. Man behöver kompendier och sammanfattningar började produce- inte tänka på en lyssnares behov. Läsningen sker i ett ras. Lärare och studenter hann inte längre med att läsa kommunikativt rum där den enskildes erfarenheter alla originaltexter. Präster som förberedde sina predik- möter textens framställning. Läsaren kan växla tempo ningar efterfrågade också sammanställningar där de och fokus, gå mellan detaljer och helhet eller smaka på lätt kunde finna vad de sökte utan att behöva leta framställningen bit för bit. En aspekt av detta är att en igenom Bibeln eller kyrkofädernas uttolkningar. En utomstående inte kan kontrollera det meningsskapan- intressant aspekt av denna utveckling är att texten i sig de som äger rum, ett förhållande som kunde uppfattas omformades på sätt som gjorde den bättre lämpad för som oroande. Den tysta läsningen är på en kognitiv lärande och kunskapssökande. Paginering, kapitelindel nivå mer förenlig med en reflekterande och kritisk läs ning, rubriker, styckeindelning och alfabetiskt ordnade art; den som läser tyst kan föra en dialog med sig själv författar- och sakregister började användas.18 Sådana med texten som resurs. För att en sådan läsart skulle få strukturerande resurser är inte slumpmässigt uppkom- fäste krävs miljöer där detta sätt att förhålla sig fyller na konventioner, utan växer fram som en del av försök en funktion. Tyst läsning började praktiseras i kloster- att vägleda läsare i hur texten ska förstås. De signalerar miljöer, på bibliotek och i läsesalar och det skapades vad som är överordnat i framställningen, de gör det också en ny miljö där denna läsart vann insteg: univer- möjligt att hitta vad man söker och man kan interagera siteten. med texten på ett helt annat sätt. Pagineringen gör att Under medeltiden växte universiteten fram som en man kan föra anteckningar och sedan återvända till de ny samhällelig institution. Även om de var kopplade sidor man är intresserad av. Indexering gör det möjligt till kyrkan – man behövde tillstånd från påven för att att leta sig fram till teman man vill veta mer om. Man 180 kan minnas med hjälp av index; när man återgår till ningom industrialisering och demokratisering. Böcker texten söker man efter de termer eller författare man är började nå nya läsargrupper. Utvecklingen har beskri- intresserad av. Formen för presentationen är således vits som en lång revolution med inslag som fick bety- inte betydelselös för hur innehållet förstås. delse för våra erfarenheter och kunskaper.21 En viktig Denna förändring av hur texter organiseras illustre- förändring var att böcker började tryckas på de natio- rar hur ett medium anpassas till nya behov. Det är en nella språken och därmed blev mer tillgängliga för all- förändring av materiella aspekter av ett objekt med av- mänheten. Under första halvan av 1500-talet översat- görande kognitiva konsekvenser för hur information tes Bibeln till tyska av Luther och hans medarbetare kommuniceras, uppfattas och kan omvandlas till kun- och samtidigt genomfördes översättningar till engel- skap. Richard H. Rouse påpekar att detta är en utveck- ska, nederländska, svenska (Gustav Vasas bibel, 1541) ling av en teknik för tänkande som motsvarar teknik- och flera andra språk. Översättningen av Bibeln, och utvecklingen i jordbruk och andra verksamheter.19 På särskilt Nya Testamentet, var en nyckel i Luthers för- samma sätt som människan uppfinner spadar, plogar sök att låta människorna själva – utan inblandning av och andra redskap för att manipulera sin omgivning, prästerskapet – höra vad han uppfattade vara Guds ord. skapar hon tankeredskap som ringar in, lyfter fram och I denna medierevolution uppkom givetvis också hjälper henne att förstå omvärlden. Som Rouse fram- frågor kring vem som ska lära sig läsa och för vilka syf- håller är det svårt att ten. Läsande betraktades tidvis som en problematisk sysselsättning om färdigheterna spreds för brett. Man impress upon the non-specialist the truly revolutionary oroade sig exempelvis för ”privatläsningens” skadliga nature of this change; the whole complex of aids to sear- effekter på kvinnor och den förment obildade allmo- ching – indexes, alphabetical arrangement, the numbe- gen22 som kunde få för sig att läsa moraliskt förkastliga ring of pages, for example – is so thoroughly, and yet so prosaically, a part of our lives that we cannot imagine a texter eller komma i kontakt med suspekta idéer. Så- world that did without them.20 dana farhågor uppkommer ständigt när nya medier får genombrott. Betänkligheterna påminner om dem som Alla dessa attribut tar vi nu för givna och ser som na- utlösts av serietidningars förment fördärvliga inverkan turliga snarare än som kulturella genombrott. Men an- på ungdomen eller av dagens internetanvändning. vändningen av sådana distinktioner och stöd för att Läsfärdigheterna ökade i spåren av spridningen av presentera information är något som uppväxande släk- böcker, från mellan ett par och kanske 20–30 procent ten måste lära sig. Den som går in i rollen som förfat- av befolkningen under 1500-talet till att under 1800- tare måste ta till sig strukturerande resurser av detta talet omfatta en stor majoritet.23 Läskunnigheten vann slag och inse hur de kan användas i ett specifikt sam- först insteg bland borgerskapet i städerna, medan lands manhang. Att skapa en text och föra in sådana inslag på bygdsbefolkningen låg på en betydligt lägre nivå. Det ett relevant sätt kräver lång tillvänjning. fanns skillnader mellan samhällen och språkområden. Med boktryckarkonsten började den omvälvning av I de nordiska länderna var läskunnigheten väl spridd det västerländska samhället som tog sig uttryck i djup- redan under sent 1700-tal.24 Den form av läskunnighet gående förändringar av samhällsordningen bland an- som spreds brukar refereras till som den protestantiska nat genom reformationen, upplysningen och så små- läsfärdigheten. Den var inriktad på religiösa texter 181 (framför allt Luthers Lilla katekes) och byggde på ett kunde ta del av och kommentera aktuella händelser. stort mått av utantillkunskaper, det vill säga man läste Också folkrörelserna under 1800-talet byggde på i huvudsak bekanta texter som man hört många gånger textanvändning. Arbetarrörelsen, liberalismen, frikyr- förr.25 kor, nykterhetsrörelser använde böcker, pamfletter och Det är intressant att se hur en teknisk innovation andra texter för att kommunicera sina budskap och som medger spridning av texter ställer samhällen inför vinna anhängare. Genom denna utveckling – liksom nya dilemman. Vem ska lära sig läsa? Alla eller en elit? den tilltagande publiceringen av veckopress och skön- Vilken roll ska staten ha i att bibringa människor de litteratur – höjdes kraven på läsfärdigheternas karak- intellektuella förutsättningar som krävs för att kunna tär. Nu kom nya krav på läsförmåga – en ”folkskolans använda en sådan revolutionerande teknik? Redan literacy” som kognitionsforskaren Lauren B. Resnick under 1500-talet lanserades i spåren av reformationen och historikern Daniel P. Resnick kallar den.29 Denna i Sverige (och Finland) idén om att kyrkan skulle spela innebar att man förväntades kunna läsa texter man ald- en roll i att undervisa och pröva läsfärdigheterna och rig sett och som representerade olika genrer (läroböck- att det skulle finnas ett samband mellan konfirmation er, uppslagsverk, tidningstext, politisk information). och läskunnighet.26 Genom kyrkolagen 1686 påbjöds Återigen ser vi hur samhällsförändringar och skapan- prästerskapet att undervisa i läsning, men det var en det av nya institutioner får konsekvenser för männis- praxis som redan var väl etablerad. Vid husförhöret kors förutsättningar att tänka och minnas. fastställdes sedan om man nått tillräckliga färdigheter. Under 1900-talet kom en rad andra medier med Det förekom att prestationerna värderades och betyg- delvis andra förutsättningar: radio, grammofon, tv, sattes i den så kallade husförhörslängden.27 Läsunder- bandspelare, video och annat. Även de konventionella visningen institutionaliserades på detta sätt inom ramen medierna ökade sin spridning både i termer av cirkula- för en organisation som nådde hela befolkningen. Det tion och typer av publikationer. Också i dessa digitala skapades också världsliga incitament för att få all tider tycks den traditionella boken (särskilt pocket mogen att lära sig läsa, bland annat kunde husbonden boken) behålla sin plats och det publiceras och säljs tvingas böta om hans familj och anställda inte gjorde betydligt fler böcker i dag än under de sista decennier- tillräckliga framsteg. na av 1900-talet.30 Nya medier ersätter inte alltid de Från 1700-talet och framåt sker en stark utveckling etablerade. Det sker en anpassning där olika medier av textanvändning i olika delar av samhället. Pressen hittar sina nischer i en förändrad medieekologi. Digita- skapade ett offentligt rum för samtal om olika teman. liseringen innebär att vi läser mer, men våra sätt att Den tjänade inte enbart som en kanal för spridning läsa blir mer varierade. Vi läser korta snuttar och surfar av information till allmänheten, utan var också i be- oss fram i den oöverskådliga mängd information vi tydande utsträckning vad vi i dag kallar en interaktiv omges av. Vi måste bli mer selektiva med vad vi läser miljö där medborgare – genom insändare och liknande mer ingående. – debatterade med varandra och polemiserade mot vad Utvecklingen i industrialismens spår och fram till som skrevs i tidningen.28 Pressen fick stor betydelse för våra dagar visar hur text blivit en integrerad del av nyhetsspridningen som nu kunde gå mycket snabbt och många vardagliga verksamheter. Instruktioner, regler detta blev i sig viktigt för det offentliga samtalet; man och handböcker fyller exempelvis en viktig roll när man 182 ska hantera maskiner, fatta beslut och styra olika slags färdigheter och kommunikativa vanor. Frågan om hur processer. Det ställs stora krav på att människor kan gå den digitala tekniken och nätverkssamhället påverkar mellan text och verksamheter, att man kan läsa en in- vår värld är komplex och föremål för omfattande ana- struktion och inse vad den betyder i ett specifikt sam- lyser på många nivåer. Ska förändringarna från den manhang. Många yrkespraktiker – ingenjörens, vård tryckta textsidan till den multimodala skärmen ses som givarens, försäljarens, socialsekreterarens och många en evolution eller revolution, har man frågat sig. andras – innebär att man kontinuerligt pendlar mellan Texter tjänade som en externalisering av informa- beskrivningar, tabeller, listor, illustrationer eller andra tion och de bidrog till att förmågor att läsa och hantera textelement, och andra aktiviteter.31 I våra dagar är så- information stabiliserades och spreds. Med den digita dan dokumentation dessutom i många fall författad på la tekniken uppkom nya möjligheter att lagra informa- engelska, vilket ytterligare ökar kraven på vad som ska tion genom olika slags digitala medier (skivor, hård- anses vara funktionella literacy-färdigheter. diskar, usb-minnen och så småningom digitala moln). Kapaciteten har vuxit. Likaså medger digitaliseringen att andra uttrycksformer kan lagras i samma medium: Digitalisering, literacy och minnande musik, bild, film. Multimodaliteten hos digitala medier Den tilltagande användningen av text innebär således ger nya möjligheter att presentera, kommunicera och att samhället, våra institutioner och vi själva påverkas i manipulera information. våra sätt att dokumentera, tänka och minnas. Externa- Om man ser tekniken som en partner för tänkande, liseringen av information till texter har en mängd kon- är det några aspekter som tydligt flyttar oss in i en del- sekvenser för vad vi som enskilda kan komma ihåg och vis ny medieekologi och som leder till nya literacy-prak- hur vårt minnande organiseras i olika gemenskaper.32 tiker och nya former av samarbete mellan människor Även om våra biologiska förutsättningar för att minnas och artefakter. En av de viktigaste förändringarna rör är givna, är våra minnespraktiker numera helt annor- tillgången till information. När internet kom kunde vi lunda. Boktryckarkonsten, en av tidernas viktigaste nå information från vårt eget skrivbord och ha den till- uppfinningar, innebar en övergång från vad bokhisto- gänglig i våra aktiviteter. Den mobila teknik som ut- rikern Elizabeth L. Eisenstein kallar en manuskript- vecklats under det senaste dryga decenniet och som kultur till en tryckkultur.33 I den senare stabiliserades gett oss smarta telefoner, läsplattor, gps-navigatorer formerna för hur information ska presenteras och för- och andra redskap förstärker tillgängligheten. Skolele stås. Exemplen ovan med indexering, paginering och ver kan hämta information och insikter från sofistike- annat illustrerar det. Den period vi nu genomlever är rade och uppdaterade databaser, och i en tid av snabb en förlängning av tryckkulturen. Den fysiska texten är kunskapsutveckling medför detta att den traditionella fortfarande frekvent och de färdigheter människor ut- läroboken får en mindre framträdande roll.34 Vi hämtar vecklat följer med in i de digitaliserade omgivningarna numera allt oftare vårt ”minne utifrån” för att låna och blir utgångspunkt för deras sätt att förhålla sig där. från Platon. Detta leder till att det slags memorerings- Också skärmen innehåller texter i betydande utsträck- praktiker som tidigare var en viktig del av skolan för ning. Samtidigt finns det många inslag som är nya och lorar en del av sin relevans; människor gör motstånd literacy i digitala miljöer bygger på delvis annorlunda mot att lära sig långa stycken utantill eller memorera 183 information som de vet finns inom räckhåll genom rar. Det kostar till exempel mycket litet att arbeta ite- teknik. rativt och pröva olika lösningar. Hittar vi inte det vi Men digitaliseringen innebär inte bara möjligheter söker, kan vi söka om igen. Digitala artefakter av detta att lagra och få tillgång till information, den låter oss slag skapar också egna lärvägar och motstånd som mås- också manipulera information på nya sätt. Sökmotorer te övervinnas. Språkforskaren Asta Cekaite Thunqvist gör det möjligt att söka av miljontals dokument inom visar exempelvis hur elevers användning av stavnings- bråkdelar av en sekund. Googlandet har blivit en väg kontrollen i ordbehandlingsprogrammet leder till att in i det sociala minnet som många använder dagligen. de måste ta ställning till frågor som gäller innehåll och Sökmotorn bygger på en indexering av information form i språkliga uttryck.36 Signalerna från stavnings- som på en nivå liknar de sak- och författarregister vi kontrollen tvingar eleverna att bli problemlösare: Var- känner från böcker, men sökandet har automatiserats för får vi en röd understrykning? Vari ligger felet?37 och tillämpas på en oöverskådlig mängd dokument som användaren inte ens känner till existerar. Tekni- Text och andra artefakter som tankeredskap ken tränger in i hur vi räknar, skriver och hanterar information. I ordbehandlingsprogrammet finns gram- Utvecklingen av intellektuella tekniker i minnets och matik- och stavningsfunktioner som ständigt över tänkandets tjänst visar hur människan skapar externa vakar vad vi skriver. Röda och gröna understrykningar resurser för att lagra och bearbeta information. Detta får oss att reagera på tänkbara språkliga fel och ofull- sker analogt med hur människor tillverkar andra sor- komligheter.35 Operationer som tidigare skedde genom ters redskap. Vi är med kognitionsforskaren Andy mänskligt tänkande (ofta i samverkan med text) har nu Clarks ord ”kognitiva hybrider”; vi samarbetar allt externaliserats och integrerats i digitala redskap. Denna mer intensivt med artefakter där vi lagt in egenskaper process skapar nya villkor för våra literacy-färdigheter som underlättar kognitivt arbete.38 Vi är ”creatures och vår förmåga att manipulera information. whose minds are special precisely because they are Behärskar då den som använder ett kalkylprogram, tailor-made for multiple mergers and coalitions” med en mjukvara för översättning eller stavning, de färdig- artefakter.39 Digitaliseringen bygger i många hänseen- heter det gäller? Kan personen verkligen räkna, stava, den på texten som artefakt, men tekniken lägger också läsa kartan eller vad det nu handlar om? Detta är inte till kapaciteter som vi inte haft tidigare. Detta gör våra lätt att besvara. I många provsituationer i skolan, ex- kunskaper och färdigheter ännu mer beroende av sam- empelvis, prövas elevens kunskaper utan tillgång till verkan med andra artefakter – arkitekten, bilmekani- digitala resurser, som man är van att använda i sin var- kern, bokföraren, socialsekreteraren, försäljaren, bygg- dag. Validiteten och giltigheten i det skriftliga provet arbetaren och de flesta andra utövar sin kompetens i urholkas genom teknikutvecklingen – om vi är intres- symbios med tanketeknologier inbäddade i artefakter. serade av vad människor kan, i bemärkelsen vilka fär- En sådan modell för lärande, minnande och kun- digheter de besitter. nande står i bjärt kontrast till den traditionella synen Kunskaper om hur man kan använda de genvägar på människors förmågor. Vår informationsbehandlings som tekniken erbjuder sprider sig snabbt och det kom- kapacitet eller vår förmåga att minnas begränsas inte mer att få stora konsekvenser för hur vi lär och resone- av vår egen hjärna eller våra andra biologiska förutsätt- 184 ningar. Det som utvecklat oss är i stor utsträckning vår talang för allianser med artefakter som dokumenterar och manipulerar information på ändamålsenliga sätt. En intressant fråga som just nu är i stöpsleven är hur lärande ska organiseras i dessa digitaliserade omgiv- ningar. I ett medieskifte är det lätt att backa tillbaka till kända ideal, men den digitala tekniken innebär med all sannolikhet att vi kommer att förändra våra tolkningar av hur lärande och minnande kan organiseras och stöt- tas. Återgivning av det som redan är känt blir mindre angeläget, det finns i många fall att tillgå på annat sätt. Att med stöd i tillgängliga erfarenheter – dokumenterade i nya och gamla texter och nåbara genom teknik och samarbeten med andra – skapa lokalt intressant och relevant kunskap, blir det vi kommer att förknippa med lärande och kunnande. Med digital teknik – snart inbyggd i ett par google glasses – förändras vårt lärande och minnande.

1. Per Linell, The Written Language Bias in Linguistics. Its Na- Literacy and the Evolution of Society. The Implications of the Work of ture, Origins and Transformations. Milton Park: Routledge, 2005. Jack Goody, Mahwah, NJ: Erlbaum, 2006. 2. Denise Schmandt-Besserat, How Writing Came About, 9. David Barton & Mary Hamilton, ”Social and Cognitive Austin: University of Texas Press, 1996. Factors in the Historical Elaboration of Writing”, i Handbook 3. Rosalind Thomas, ”Literacy in Ancient Greece. Functio- of Symbolic Evolution, red. Andrew Lock & Charles R. Peters, nal Literacy, Oral Education, and the Development of a Lite- Oxford: Blackwell, 1999, s. 793–858 (s. 794). rate Environment”, i The Making of Literate Societies, red. David 10. Jack Goody, The Interface between the Written and the Oral, R. Olson & Nancy Torrance, Oxford: Blackwell, 2001, s. 68–81. Cambridge: Cambridge University Press, 1987, s. 3. 4. Samuel Noah Kramer, History Begins at Sumer. Thirty-nine 11. Platon, Faidros, övers. Claes Lindskog, Lund: Doxa, 1984, Firsts in Man’s Recorded History, Philadelphia, PA: University of s. 347. Pennsylvania Press, 1981. 12. George A. Miller, ”The Magical Number Seven, Plus or 5. Florian Coulmas, The Writing Systems of the World, Oxford: Minus Two. Some Limits on our Capacity to Process Infor- Blackwell, 1989. mation”, Psychological Review nr 63, 1956, s. 81–97. 6. Roger Säljö (red.), Lärande och minnande som social praktik, 13. Merlin Donald, Origins of the Modern Mind. Three Stages in Stockholm: Norstedts, 2011. the Evolution of Culture and Cognition, Cambridge, MA: Har- 7. David R. Olson, The World on Paper. The Conceptual and Cog vard University Press, 1991. nitive Implications of Writing and Reading, Cambridge: Cambridge 14. Malcolm Beckwith Parkes, Pause and Effect. An Introduc- University Press, 1994. tion to the History of Punctuation in the West, Aldershot: Scolar 8. Se t.ex. David R. Olson & Michael Cole (red.), Technology, Press, 1992, s. 10. 185 15. Ibid. skola, bildning, red. Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline 16. Paul Saenger, ”Silent Reading. Its Impact on Late Medi Liberg, Stockholm: Natur och Kultur, 2010, s. 21–51. eval Script and Society”, Viator nr 13, 1982, s. 367–414; Paul 27. Egil Johansson, ”Kan själva orden”, Scriptum nr 38, Saenger, ”Reading in the Later Middle Ages”, i A History of Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet, 1993. Reading in the West, red. Guglielmo Cavallo & Roger Chartier, 28. Patrik Lundell, Pressen i provinsen. Från medborgerliga sam Boston: University of Massachusetts Press, 2003, s. 120–148. tal till modern opinionsbildning 1750–1850, Lund: Nordic Acade- 17. Jacqueline Hamesse, ”The Scholastic Model of Reading”, mic Press, 2002. i A History of Reading in the West, red. Guglielmo Cavallo & 29. Resnick & Resnick 1977. Roger Chartier, Boston: University of Massachusetts Press, 30. Svenska Förläggareföreningen, Branschstatistik 2011, http: 2003, s. 103–119 (s. 118). //forlaggare.se/media/47293/svfstat_2011_web.pdf [hämtat 18 18. Guglielmo Cavallo & Roger Chartier, ”Introduction”, i november 2012]. A History of Reading in the West, red. Guglielmo Cavallo & Rog- 31. Anna-Malin Karlsson, En arbetsdag i skriftsamhället. Ett er Chartier, Boston: University of Massachusetts Press, 2003, etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken, Stock- s. 1–36; R. H. Rouse, ”Cistercian Aids to Study in the Thir- holm: Språkrådet, 2006. teenth Century”, Studies in Medieval Cistercian History nr 2, 32. Pål Aarsand, ”Minnandepraktiker i familjers vardagsliv”, 1976, s. 123–134. i Lärande och minnande som social praktik, red. Roger Säljö, 19. Rouse 1976, s. 123. Stockholm: Norstedts, 2011, s. 232–252. 20. Ibid., s. 124. 33. Elizabeth L. Eisenstein, The Printing Press as an Agent of 21. Raymond Williams, The Long Revolution, London: Pen- Change. Communications and Cultural Transformations in Early- guin, 1961. Modern Europe, Cambridge, MA: Cambridge University Press, 22. Asa Briggs & Peter Burke, A Social History of Media. From 1979. Gutenberg to the Internet, Cambridge: Polity Press, 2002, s. 61. 34. Åsa Mäkitalo, ”Minnande och responsivitet. Att trans- 23. David Cressy, Literacy and Social Order. Reading and Writ formera information till argumentation”, i Lärande och min ing in Tudor and Stuart England, Cambridge: Cambridge Uni- nande som social praktik, red. Roger Säljö, Stockholm: Nor- versity Press, 1980; Rolf Engelsing, Analphabetentum und Lek stedts, 2011, s. 340–362. türe. Zur Sozialgescichte des Lesens in Deutschland zwischen feudaler 35. Asta Cekaite Thunqvist, ”Att lära och minnas med stav und industrieller Gesellschaft, Stuttgart: Metzler, 1973. ningsprogram”, i Lärande och minnande som social praktik, red. 24. Egil Johansson, ”History of Literacy in Sweden”, i Lite Roger Säljö, Stockholm: Norstedts, 2011, s. 159–178. racy and Social Development in the West, red. Harvey J. Graff, 36. Ibid. Cambridge: Cambridge University Press, 1981, s. 151–182. 37. Jfr Nigel Musk, ”Att spåra andraspråkslärande i en inter- 25. Daniel P. Resnick & Lauren B. Resnick, ”The Nature of netstödd frågesport”, Lärande och minnande som social praktik, Literacy. An Historical Exploration”, Harvard Educational Re red. Roger Säljö, Stockholm: Norstedts, 2011, s. 179–204, som view nr 47(3), 1977, s. 370–385; Roger Säljö, Lärande och kultu gör en liknande analys av hur elever arbetar med språkliga rella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet, Stockholm: problem i en internetbaserad frågesport på engelska. Norstedts Akademiska, 2005. 38. Andy Clark, Natural-Born Cyborgs. Minds, Technologies, and 26. Ulf P. Lundgren & Roger Säljö, ”Skolans tidiga historia the Future of Human Intelligence. New York: Oxford University och utveckling – från skrivarskola till folkskola”, i Lärande, Press, 2003. 39. Ibid., s. 7.

186 Medverkande

Jenny Bergenmar (f. 1973), fil.dr i litteraturvetenskap, Maria Karlsson (f. 1964), fil.dr i litteraturvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet. verksam vid Uppsala universitet.

Lotta Bergman (f. 1954), fil.dr i svenska med didaktisk Kristoffer Leandoer (f. 1962), författare, översättare inriktning, verksam inom lärarutbildningen vid Mal- och litteraturkritiker. mö högskola. Yvonne Leffler (f. 1959), professor i litteraturvetenskap Jenny Björkman (f. 1971), fil.dr i historia och kommu- vid Göteborgs universitet. nikationsansvarig på Riksbankens Jubileumsfond. Lars Melin (f. 1939), docent i svenska och författare. Alexandra Borg (f. 1978), fil.dr i litteraturvetenskap, verksam vid Uppsala universitet samt vid Bonnierför- Jesper Olsson (f. 1966), fil.dr i litteraturvetenskap, lagen inom det RJ-finansierade Flexit-programmet. verksam vid Linköpings universitet, samt litteraturkritiker och redaktör för tidskriften OEI. Björn Fjæstad (f. 1943), f.d. chefredaktör för Forskning & Framsteg, docent i ekonomisk psykologi samt f.d. Magnus Persson (f. 1968), professor i litteraturveten- adjungerad professor i forskningskommunikation. skap med didaktisk inriktning, verksam vid Malmö högskola. Thomas Götselius (f. 1966), fil.dr i litteraturvetenskap, biträdande lektor vid Stockholms universitet samt lit- Cecilia Pettersson (f. 1974), fil.dr i litteraturvetenskap, teraturkritiker i Dagens Nyheter. verksam vid Göteborgs universitet.

Johan Jarlbrink (f. 1978), fil.dr, mediehistoriker, verk- Marta Ronne (f. 1965), fil.dr i litteraturvetenskap, verk sam vid Lunds universitet. sam som litteraturkritiker och kulturskribent samt som universitetslektor i svenska vid Högskolan Dalarna. 187 Ann Steiner (f. 1968), docent i litteraturvetenskap, pisa-projektet och en av elva medlemmar i EU:s High verksam vid Lunds universitet. Level Group on Literacy.

Fredrik Strömberg (f. 1968), författare, ordförande i Staffan Ulfstrand (f. 1933), professor emeritus i ekolo- Seriefrämjandet, kursansvarig vid Serieskolan i Malmö gisk zoologi vid Uppsala universitet och författare. och doktorand med inriktning på tecknade serier vid Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola. Johan Unenge (f. 1963), författare och serietecknare. Ledamot av Svenska barnboksakademin. Sveriges för- Roger Säljö (f. 1948), professor i pedagogik vid Göte- sta läsambassadör för ungas läslust, med förordnande borgs universitet. 2011–2013.

Karin Taube (f. 1945), professor emeritus i pedagogiskt Ulrika Wolff (f. 1956), fil.dr och docent i pedagogik vid arbete vid Umeå universitet och gästprofessor vid Mä- Göteborgs universitet. lardalens högskola. Tidigare nationell projektledare för

188 Bildförteckning

3 Manuskript av Birger Sjöberg. Montage av Johan 82 Gayatri Mantra. Letters cut from the Bible. © Meg Laserna. Hitchcock (www.meghitchcock.com). Återgiven 10 Alef. med tillstånd från konstnären. 11 Dubbelhelix. 89 Omslag till Henry Peter Matthis, Älven kommer, 17 Labyrint. Bonniers folkbibliotek, Stockholm 1947. Kungl. 20 Abracadabra. biblioteket. 28 Kretensiskt A. 93 Annons för String-bokhyllan från Bonniers folk 29 Snabel-a. biblioteks reklamblad till sina försäljningsombud, 32 Rökstenen. Bild ur Nordisk familjebok, band 24, Bokfrämjaren nr 16, 1955. Stockholm 1916. 99 Diagram ur författarens forskningsmaterial. 45 Anima hominis, illustration ur Johann Amos 108f. Mänskligt alfabet av den schweizisk-tyske konst Comenius, Orbis Sensualium Pictus (1658). nären Peter Flötner (ca 1486–1546). 47 Sensus externi & interni, illustration ur Johann 115 Ordmoln. Amos Comenius, Orbis Sensualium Pictus (1658). 124 Omslag till Per Nilsson, Svenne, pocketupplaga, 55 Läsarbrev ur Selma Lagerlöfs samling, Kungl. bib Stockholm 2007. lioteket. 136 Ur Scott McCloud, Understanding Comics. The In 64 Annons ur Lucifer: Ljusbringaren nr 1, 1902. visible Art, New York 1994, s. 93. Kungl. biblioteket. 138 Ur Gianni De Luca, Shakespeare – Tecknade serier, 67 Ur Dagens Nyheter 18 september 1910. Kungl. bib Malmö 1978, s. 36. lioteket. 140 Ur Akira Toriyama, Dragon Ball, utgiven på svens 74 Bengt Emil Johnson, ”Hyllning till John Cage”, ka från 2000 och framåt. ur Essäer om Bror Barsk och andra dikter, Stock- 145f. Teckningar Johan Unenge. holm 1964. Kungl. biblioteket. 149 Foto Johan Laserna. 76 Skärmdump ur T. S. Eliot, The Waste Land, app 161 Vergilius kommenterad av M. de Mallians, en för iPad från Touch Press. 15-årig studerande vid jesuitskolan i Clermont

189 1566. En fullständig digitalisering av boken finns 172 Commonplace book. på http: //nrs.harvard.edu/urn-3:fhcl.hough:443 185 Conrad von Soest, detalj av altartavla, 1403. Foto: 4450. Dierk Schaefer.

190 Riksbankens Jubileumsfond: främjar, inspirerar och deltar

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse, miljoner kronor. Hela 36 projektanslag, 3 program och som har till ändamål att främja humanistisk och sam- 10 infrastrukturella anslag beviljades. 20 olika ämnen hällsvetenskaplig forskning i Sverige. Stiftelsen bilda- och åtminstone ett dussin olika anslagsförvaltare fick des genom ett beslut i riksdagen 1964, då en donation medel. Därtill gav fonden möjlighet åt hundratals fors- från Sveriges riksbank godkändes och stadgarna fast- kare att genomföra konferenser, seminarier och nätverk ställdes. Jubileumsfondens tillkomst var en del av 300- i syfte att knyta kontakter och testa nya forskningsidéer. årsfirandet av världens äldsta ännu verksamma central- bank, i vilket även ekonomipriset till Alfred Nobels Med 2013/2014 års bok tränger vi in i läsningens myste minne och bankhuset vid Brunkebergstorg ingick. Med rium. Sedan ett antal år har svenska elevers försämrade bildandet av en stiftelse önskade riksdag och riksbank läsförmåga uppmärksammats, men i årsboken disku gagna ett angeläget nationellt ändamål: vetenskaplig teras inte bara våndor och problem förknippade med forskning med anknytning till Sverige. läsning, utan också läsandets stora äventyr. Här presenterar författare och forskare – zoologer, pedagoger, I snart 50 år har stiftelsen nu gjort detta. Under 2012 litteraturvetare, medievetare, språkvetare, historiker – uppgick de beviljade forskningsanslagen till drygt 350 sina rön och tankar om människan som läsare. äsning l 2014 / 13 20 sbok r å RJ:s

192

Läsning ­Numera Sker På Skärmar Av Olika Slag

Läsning Numera Sker På Skärmar Av Olika Slag