Broschyr-2021.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Inventering Av Ädellövskog I Uddevalla Kommun
INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG I UDDEVALLA KOMMUN Naturinventeringar i O-län (1988:4) ISSN 0280-2538 Produktion: Länsstyrelsen, naturvårdsenheten Text: Katrina Envall Annika Smålander Tryck: Länsstyrelsens offset 1988 FÖRORD Föreliggande utredning över ädellövskogarna i Göteborgs kommun utgör den fjärde sammanställningen i en planerad utgivning för Göteborgs och Bohus län. De ädla lövskogarna utgör i södra och mellersta Bohusläns kusttrakter ett naturligt växtgeografiskt inslag i landskapsbilden Lövskogarna utgör genom sin biologiska mångfald en av de rikaste och mest skyddsvärda biotoperna i länet. Sedan 1984 gäller en särskild ädellövskogslag (SFS 1984:119) vars syfte är att för framtiden bevara landets ädellövskogar. Detta skall ske genom ett aktivt, produktionsinriktat lövskogsbruk. Detta innebär bl.a. att befintlig ädellövskog endast får föryngras med ädla lövträd om inte särskilda skäl talar emot detta. Rådgivning och tillsyn sker genom skogsvårdsstyrelsens ordinarie skogliga verksamhet. Frågor rörande överföring av ädellövskog till annat trädslag prövas av länsstyrelsen. Följande inventering och utvärdering är tänkt att tjäna som underlag dels vid myndigheternas prövning och rådgivning enligt gällande skogslagstiftning dels samband med den naturvårdsplanering som bedrivs i statlig och kommunal regi. Vid de bedömningar som gjorts i utredningen har hänsyn tagits huvudsakligen till områdenas veten- skapliga värden. Skogsbeståndens värde för landskapsbild och friluftsliv har i viss mån medtagits vid bedömningen. Lövskogsmiljöer har ofta ett nära samband med det äldre kulturlandskapet vilket har beaktats till en mycket liten del i det slutliga urvalet. I några fall har lövskogar vilka ej uppfyller lagens definition på ädellövskogar medtagits. Det gäller skogar av stort ekologiskt värde vilka påträffats under inventeringsarbetet. Det är önskvärt att i en nära framtid en mer heltäckande bild av denna starkt hotade skogstyp kan tas fram. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Grundvattenförekomster I Uddevalla Kommun
K 108 Beskrivning till kartan Grundvattenförekomster i Uddevalla kommun Lars-Ove Lång 2008 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-825-8 För mer detaljerad information om jordarter och berggrund hänvisas till SGUs jordartskartor och berggrundskartor. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Geofysisk undersökning vid Backamo. Foto: Lars-Ove Lång. © Sveriges geologiska undersökning 2008 Layout: Jeanette Bergman Weihed, SGU FÖRORD Kartan över grundvattenförekomster i Uddevalla kommun ingår i en serie kommuninriktade grund- vattenkartor som framställs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Kartläggningen har utförts inom ramen för ett större karteringsprojekt vid SGU, benämnt Norra Göteborgsregionen–Trestad, under perioden 2000–2003. Arbetet med grundvattenkartan har genomförts i nära samarbete med Uddevalla kommun. Kartan är avsedd att i första hand komma till användning i den kommunala verksamheten, men kan givetvis även utnyttjas i andra grundvattenrelaterade sammanhang. Den är speciellt anpassad för att utgöra ett av de nödvändiga beslutsunderlag som krävs i samband med kommunal planering enligt Miljöbalken, PBL och de nationella miljömålen för t.ex. markanvändning, vattenförsörjning, grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Framställningen av kartan har skett digitalt i GIS-miljö (MapInfo och ArcGIS). Informationen är inlagrad i den underliggande databasen med en noggrannhet som huvudsakligen är avsedd att passa en redovisning i skala 1:50 000. Framställningar av analoga kartor över hela eller delar av kommunen från kartdatabasen kan göras i såväl större som mindre skala. Därvid krävs emellertid insikt om att noggrannheten i informationen förändras vid en ändring av kartskalan. -
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. -
Rekommendationer Och Konsekvenser
56 Rekommendationer och konsekvenser 57 Detta kapitel tar upp viktiga utvecklingsmöjligheter samt rekommendationer för åtgärder och fortsatta utrednings- områden för en hållbar strategisk utveckling av Uddevalla kommun. Efter varje rekommendation följer en beskriv- ning av konsekvenserna. Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen redovisa planens konsekvenser. Efter varje rekommendation i detta avsnitt följer en beskrivning av konsekvenserna utifrån bl. a. miljö, social- och hälsoperspektiv, klimatpåverkan etc. Avgränsning av de planfrågor som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts efter samråd med länsstyrelsen 2009-02-06 och sammanfattas under rubriken Miljökonsekvensbeskrivning. Kvaliteter och resurser i natur- och kultur- landskapet Uddevalla kommun rymmer flera olika landskaps- och naturtyper. Här finns havs- och kustmiljöer, det karaktäris- tiska sprickdalslandskapet med högplatåer, berg och dalar, lerslätter och djupt skurna bäckraviner. Uddevalla kommun är också rik på vattendrag och sjöar liksom varierande skogstyper. Varje landskapstyp bär även kännemärken i kulturmiljön såväl rörande förekomst av fornlämningar som hur husen placerats och gestaltats. Odlingen som präglat landskapets utseende genom tusen- tals år håller i snabb takt på att förändras med bebyggel- sens och kommunikationernas utbredning och med ändra- de villkor för jordbruket. Utveckling av hållbara alternativa Djurhållning är en viktig verk- verksamheter på landsbygden som t ex gröna gårdar, grön samhet på landsbygden. Bild: rehabilitering m m sker i allt snabbare takt. Torsten Torstensson 58 Närheten till natur, kulturmiljöer och strövområden är vik- tig för kommunens invånare och utgör inte sällan ett tungt skäl vid val av bostadsort. Dessa områden är också en vik- tig tillgång för kommunens besöksnäringar. Med varsam- het och god planering bör tillgångarna kunna utvecklas och användas i betydligt större utsträckning än idag. -
Reviderad Radonriskkarta För Uddevalla Kommun
SGU-rapport SGU RAPPORT 2008-01-29 Dnr:08-616/2007 INNEHÅLL Sida 1 Inledning 2 2 Bakgrund 2 3 Underlagsmaterial 2 4 Geologi 3 5 Gränsvärden, riktvärden och rekommendationer 4 6 Rekommendationer vid radonriskbedömning av mark 5 7 Mätresultat 7 8 Revidering av Uddevalla kommuns översiktliga radonriskkarta 9 8.1 Kommentarer till bedömningarna och riskklassificeringen 10 8.2 Radioaktivitet i dricksvatten 11 9 Rekommendationer 11 10 Referenser 13 11 Bilagor 13 Bilaga 1. Uddevalla kommuns mätresultat Bilaga 2. SGUs mätresultat 1 SGU RAPPORT 2008-01-29 Dnr:08-616/2007 1 Inledning På uppdrag av Miljö och Stadsbyggnadskontoret, Uddevalla kommun, har SGU uppdaterat och reviderat Uddevallas befintliga radonriskkarta. I projektet har den befintliga radonriskkartan och all tillgänglig ny information, som är av betydelse vid radonriskbedömningar, bearbetats och sammanställts till en ny reviderad radonriskkarta. Denna rapport redovisar kortfattat använt underlagsmaterial och de reviderade riskbedömningarna samt orsaken till dessa. Dessutom redovisas gällande rekommendationer vid bedömning av markradon. 2 Bakgrund Uddevalla kommun lät under 1989-90 genomföra en översiktlig kommuntäckande kartläggning av markradonförhållandena inom kommunen (Olsson 1990). För kartläggningen utfördes markmätningar med flera olika metoder. I ett antal områden utfördes detaljerade mätningar som redovisades på detaljkartor. En radonriskkarta för hela kommunen togs fram vilken redovisar olika riskområden och i en kommunöversikt redovisas delområden och provpunkter. Till kartorna hör en omfattande rapport som bl. a. redovisar mätmetoder, resultat, gränsvärden, rekommendationer samt åtgärder vid nybyggnation. Kartorna, som endast har funnits som svart-vita papperskopior, har digitaliserats för detta projekt. Radonriskkartan digitaliserades av Uddevalla kommun och delområdeskartorna har skannats vid SGU. De gränsvärden och rekommendationer som gällde 1990 har till vissa delar reviderats och skärpts. -
Tätorter I Västra Götalands Län Uppgifter Hämtatde Från SCB, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden MI 38 SM 1101
Tätorter i Västra Götalands län Uppgifter hämtatde från SCB, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101 Bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet ges i Västra Götalands län till boende i områden utanför tätorter . Definition av tätort (SCB:s definition): Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och 200 eller fler invånare ( gråmarkerad kolumn ). Finns orten med i listan ges inte stöd till de hushåll som ligger inom orten. De kan dock ingå i föreningen. Alla kostnader för hushållen inom tätorten tas bort från kostnadsbudgeten och redovisning. 2005 2010 Förändring Tätorts-gräns Kommun- justerad Land-areal Folkmängd Täthet Land-areal Folkmängd Täthet Landareal Tätorts-kod Tätort Kommun kod 2005 hektar 2005-12-31 Inv/km 2 hektar 2010-12-31 Inv/km 2 hektar Befolkning Västra Götalands län 4704 Alvhem Ale 1440 21 232 1 130 21 202 983 0 -30 4976 Nödinge-Nol Ale 1440 556 9 077 1 631 599 9 822 1 641 42 745 5036 Skepplanda Ale 1440 104 1 869 1 801 104 1 803 1 737 0 -66 5056 Surte Ale 1440 361 5 740 1 588 361 5 798 1 604 0 58 5152 Älvängen Ale 1440 247 3 986 1 611 296 4 196 1 417 49 210 4700 Alingsås Alingsås 1489 1 161 22 919 1 974 1 235 24 482 1 982 74 1 563 4840 Gräfsnäs Alingsås 1489 81 387 477 81 367 452 0 -20 4870 Hjälmared Alingsås 1489 35 231 654 36 260 718 1 29 4908 Ingared Alingsås 1489 78 1 216 1 569 78 1 299 1 676 0 83 4972 Norsesund 28) Alingsås 1489 63 268 429 65 274 423 2 6 5044 Sollebrunn Alingsås 1489 140 1 434 1 024 140 1 440 1 028 0 6 5052 Stora Mellby Alingsås 1489 54 305 564 55 321 589 -
Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt PBL En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q i Västra Götalands län Rapport 2013:56 Rapport nr 2013:56 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Emma Östlund Omslagsbild: Kv Sälen 1, 2 i Mariestad. Foto Thomas Carlquist, Västergötlands museum Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljö enheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 6 Inledning .................................................................................................. 7 Projektets syfte. .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................................ 7 Källmaterial ........................................................................................................ 8 Avgränsningar ..................................................................................................... 8 Miljömål, miljömålsuppföljning och Räkna Q ............................................... 9 Västra Götalands län ................................................................................ 10 När? ................................................................................................................. 10 Hur? ................................................................................................................ -
Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Uddevalla Och Stenungsunds Kommuner
K 70 Beskrivning till bergkvalitetskartan Uddevalla och Stenungsunds kommuner Thomas Eliasson, Mattias Göransson & Hossein Shomali ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-780-0 Omslagsbild: Vägräcke av stenstolpar längs grusväg i Svartedalen 13 km sydöst om Stenungsund. Foto: Thomas Eliasson. Road barrier consisting of rock poles along a gravel road in Svartedalen 13 km southeast of Stenungsund. © Sveriges geologiska undersökning, 2007 INLEDNING Bergkvalitetskartan är en tematisk karta som kompletterar SGUs berggrundskarta i skala 1:50 000. Det huvudsakliga ändamålet med kartan är att underlätta en utvärdering av det bästa användningsområdet för olika bergarter, som t.ex. ballast för väg, järnväg och betong. I samband med den kommunala över- siktsplaneringen ska bergkvalitetskartan kunna erbjuda ett geologiskt underlag för framtida markan- vändning och underlätta övergången från grus- till krossbergsproduktion. Bergkvalitetsundersökningen i Uddevalla och Stenungsunds kommuner är en del av projektet ”Östra Göteborgsområdet, bergkvalitet”, vilket startade år 2003 och slutfördes under 2006. Berggrunden i de två kommunerna är delvis likartad och områdena gränsar till varandra varför de redovisas gemensamt. Undersökning av bergkvaliteten inom hela projektområdet innefattar även kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Kungs- backa, Lerum, Mölndal, Partille och Varberg (fig. 1). Bergkvalitetskartor för delar av Stockholms- och Göteborgsregionerna är redan utgivna (Persson 1998 m.fl. a, b, c, Persson m.fl. 2000 a, b, Eliasson m.fl. Fanerozoikum -
Närtrafik Uddevalla
Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett om du byter • Har du något större bagage? • Vill du beställa återresa? ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Vardagar 06.00 – 22.00 Telefon 0771 - 91 90 90 Lör-, sön- och helgdagar 08.00 – 22.00 vasttrafik.se, kundservice 0771-41 43 00 Närtrafik Uddevalla. -
En Attraktiv Kommun Migration, Migrationspreferenser Och Marknadsföring I Uddevalla Kommun Utifrån Demografiska, Geografiska Och Socioekonomiska Faktorer
En attraktiv kommun Migration, migrationspreferenser och marknadsföring i Uddevalla kommun utifrån demografiska, geografiska och socioekonomiska faktorer Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2010 Författare: Maria Länström Handledare: Urban Herlitz TACK! Ett stort tack till mina handledare Urban och Kristofer, min man och mina vänner för alla inspirerande samtal, korrekturläsningar och alla kloka tankar och förslag. Kanske hade uppsatsen blivit skriven även utan er men helt klart med mer möda och besvär och mindre skratt. Abstract Titel ”En attraktiv kommun” – Migration, migrationspreferenser och marknadsföring i Uddevalla kommun utifrån demografiska, geografiska och socioekonomiska aspekter. Författare Maria Länström Nyckelord Migration, Platsmarknadsföring, Uddevalla, Migrationspreferenser Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning. Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun? Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun? Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper? Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla kommun jämfört med Sverige i stort? Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen? Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser. Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat.