56 Rekommendationer och konsekvenser

57 Detta kapitel tar upp viktiga utvecklingsmöjligheter samt rekommendationer för åtgärder och fortsatta utrednings- områden för en hållbar strategisk utveckling av Uddevalla kommun. Efter varje rekommendation följer en beskriv- ning av konsekvenserna. Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen redovisa planens konsekvenser. Efter varje rekommendation i detta avsnitt följer en beskrivning av konsekvenserna utifrån bl. a. miljö, social- och hälsoperspektiv, klimatpåverkan etc. Avgränsning av de planfrågor som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts efter samråd med länsstyrelsen 2009-02-06 och sammanfattas under rubriken Miljökonsekvensbeskrivning.

Kvaliteter och resurser i natur- och kultur- landskapet

Uddevalla kommun rymmer flera olika landskaps- och naturtyper. Här finns havs- och kustmiljöer, det karaktäris- tiska sprickdalslandskapet med högplatåer, berg och dalar, lerslätter och djupt skurna bäckraviner. Uddevalla kommun är också rik på vattendrag och sjöar liksom varierande skogstyper. Varje landskapstyp bär även kännemärken i kulturmiljön såväl rörande förekomst av fornlämningar som hur husen placerats och gestaltats.

Odlingen som präglat landskapets utseende genom tusen- tals år håller i snabb takt på att förändras med bebyggel- sens och kommunikationernas utbredning och med ändra- de villkor för jordbruket. Utveckling av hållbara alternativa

Djurhållning är en viktig verk- verksamheter på landsbygden som t ex gröna gårdar, grön samhet på landsbygden. Bild: rehabilitering m m sker i allt snabbare takt. Torsten Torstensson

58 Närheten till natur, kulturmiljöer och strövområden är vik- tig för kommunens invånare och utgör inte sällan ett tungt skäl vid val av bostadsort. Dessa områden är också en vik- tig tillgång för kommunens besöksnäringar. Med varsam- het och god planering bör tillgångarna kunna utvecklas och användas i betydligt större utsträckning än idag.

Inom kommunen finns många natur- och kulturmiljöer där behovet att vårda, skydda, bevara eller ta hänsyn är starkt. Kommunens rika förekomst av skog, sjöar och kulturmark samt den långa kustlinjen öppnar stora möj- ligheter för rekreation, avkoppling och upplevelse. Goda förutsättningar finns för såväl fiske och bad som båtliv av Havstensfjorden sedd från olika slag. Vissa områden anses som särskilt skyddsvärda Havstensklippan drygt 100 meter för friluftslivet och har avsatts som naturreservat. över havet

Utvecklingsmöjligheter • Ta tillvara Uddevallas landskaps- och naturegenskaper i all planering • Värna kvaliteterna i kommunens kulturmiljöer • Utveckla landsbygden på ett hållbart sätt • Uppmuntra och underlätta för småskalig företagseta- blering för att stödja en levande landsbygd

59 REKOMMENDATIONER

Rekommendation: Stöd insatser av lokala aktörer för hållbar utveckling av landsbygden, t ex EU-programmet LEADER (se även Friluftsliv och turism).

Konsekvenser: Att aktivt stödja och delta i landsbygdsut- vecklingsprojekt är positivt. Med lokala initiativ och fram- gångsrika projekt stärks landsbygdsutvecklingen och möj- ligheten att livnära sig i hela kommunen.

Rekommendation: Stödja utvecklingen av den lokala de- mokratin.

Konsekvenser: Genom att stärka den lokala demokratin förstärks hållbarheten i landsbygdsutvecklingen.

Rekommendation: Värna grönområden som bl a har till syfte att främja rekreation och friluftsliv samt samman- hållen mark för jord- och skogsbruk.

Konsekvenser: Tillgång till rekreations- och grönområden ökar kommunens attraktivitet och bidrar till befolkningens hälsa. Att värna dessa områden ligger också i linje med de allmänna intressena. Ett värnande av mark för jord- och skogsbruk stärker de areella näringarna samtidigt som det kan innebära ett främjande av rekreation och friluftsliv samt bevarande av landskapsbild och den kontinuitet som landskapet uttrycker/präglas av.

Vi är på rätt väg när: • Människor som bor i och besöker Uddevalla uppskattar kommunens natur- och kulturvärden • Den varierande landskapsbilden behålls • Uddevallas landskap och natur- och kulturmiljö är en positiv faktor i kommunens hållbara utveckling

60 Uddevallabron

61 Befolkning och boende

Samhällen och landsbygd i förändring Uddevalla har förändrats dramatiskt många gånger under sin femhundraåriga tillvaro. Efter flera stadsbränder med förödande konsekvenser kom en ny byggnadsordning år 1806. Det skulle byggas stenhus vid de stora gatorna och vid hamngatorna. Gatorna blev raka och breda. Här lades grunden till Uddevallas nuvarande utseende.

Vår tids mest påtagliga spår är från varvsperioden från andra världskriget fram till nedläggningen 1985. Båtbyg- gandets konjunkturer avspeglar sig tydligt i stadsbyggan- dets ”årsringar” från femtiotalets punkthus i gröna parker till 70-talets miljonprogram och 80-talets småhusområden.

Också landsbygden med sin 900-åriga historiska socken- indelning har förändrats påtagligt i takt med strukturom- vandlingen i samhället och ökad rörlighet genom bilismen. Av de orter som vid kommunsammanläggningen i början på 70-talet erbjöd lokal service i form av skola och butik m m är det bara Ljungskile som utvecklats som serviceort. Den spridda bosättningen på landsbygden har ökat liksom åretruntboende i fritidshusen från 50- och 60-talen. För- utom de livsmedelsbutiker som finns i Ljungskile, Udde- valla och på Torp köpcentrum finns det en livsmedelsbutik i Rotviksbro vid korsningen mellan vägarna till Lysekil och Orust.

Folkmängdsförändringar; Kommunen totalt 1985 2007 2008 2009 Födda 552 578 567 578 Döda 488 573 582 561 Inflyttade 1 570 2 458 2 444 2 419 Utflyttade 1 516 2 044 2 169 2 104 Justeringar -5 -4 5 05 Folkökning 113 414 265 332 Folkmängd 45 816 50 921 51 186 51518

62 Invånare per kvadratkilometer

500

400

300

200

100

0 Uddevalla Västra Riket Belgien* Holland* Tyskland* Götalands län *Wikipedia

Kungsgatan och Bäveån syns här i Befolkningsökning mellan 1985 och 2008 Uddevalla centrum

1 900

1 400

900

400

-100 t t t t or tor or or gd ät ät näs t tät Lane) t e by la p ile al tad tä Sunningen Amm res Lands Hogstor Uddev Her Fagerhult ( Ljungsk

Största ökningen finns på landsbygden, i Uddevalla (inkl. Herrestad) samt i Ljungskile.

63 Befolkning och Utbildning

Utbildningsnivå

60%

50%

40% 2000 30% 2007 20%

10%

0% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas utbildning utbildning utbildning

Utbildningsnivå 2007 (Avser 20-64 år) Procentuell fördelning M K Tot Förgymnasial utbildning 19 14 16 Gymnasial utbildning 55 51 53 Eftergymnasial utbildning 25 34 29 Uppgift saknas 111 Totalt % 100 100 100 Antal 1000-tal 14 14 28

Östrabo innehåller en del av Uddevallas gymnasieskola

64 Utveckling av boende Flertalet av kommunens invånare bor i tätorterna Ljung- skile och Uddevalla. För Ljungskiles del har nyligen en fördjupad översiktsplan upprättats. I den redovisas bl a två större utbyggnadsområden för bostäder; dels ett om- råde vid Skarsjövallen, dels ett område vid Ljungs-Berg. För Uddevallas del finns också en fördjupad översiktsplan, men den ska bearbetas. I den kommer då att redovisas nya områden för bostäder inom tätortsområdet. Det finns ett flertal områden i Uddevalla tätort med detaljplaner som medger bostadsbebyggelse med drygt 400 bostäder. Det pågår diskussioner och planarbete som möjliggör yt- terligare upp emot 1 700 bostäder i tätorten. I Ljungskile tätort finns det detaljplaner som medger ca 230 bostäder. Påtänkta planer ger ytterligare möjlighet till ca 250 bostä- der.

Småorterna På de följande sidorna redovisas som en enkel samman- fattning - i text och på karta, tankar, problem och möj- ligheter kring några av ”småorterna” i kommunen. Ma- terialet ska främst ses som ett diskussionsunderlag som eventuellt kan ligga till grund för ytterligare studier och planering i detalj.

Det är viktigt att påpeka att de idéer som redovisas inte kan ses som planerade åtgärder, utan de visar endast en av flera möjliga framtida utvecklingar i några delar av kommunen. Det finns inte några ekonomiska resurser av- satta för de idéer som presenteras. Kommunen avser inte heller att genomföra några utbyggnadsplaner mot markä- garnas vilja i dessa orter. Avsnittet får alltså inte ses som en åtgärdsplan eller separata fördjupningar av översikts- planen. Inga avvägningar har heller gjorts mot enskilda intressen. Det ska också påpekas att texten och kartorna inte visar någon heltäckande bild av den möjliga utveck- lingen på platserna.

De platser som översiktligt studerats är Hogstorp, Skreds- vik, Sundsandvik, Rotviksbro, Fagerhult (Lane), Kyrkebyn (Lane-Ryr) och Fräknestranden.

65 Hogstorp

E6:an och Bohusbanan är ortens byggda begränsningar. Och bergen i öster är de av naturen givna. E6:ans nya dragning med trafikplats i anslutning till samhället har skapat nya förutsättningar; tillgängligheten har blivit bätt- re och läget attraktivare – inte minst ur verksamhetssynpunkt. En relativt nybyggd låg- och mellanstadieskola, god kapacitet på va-nätet, nära till naturen och fritidsaktiviteter (t ex Bräckevallen) kan också skapa förutsätt- ningar för ytterligare bostäder. Verksamhetsområden föreslås mellan gamla E6:an och Bohusbanan. Förmodligen är detta på sikt ett attraktivt verksamhetsläge nu när motorvägen med trafikplats är byggd. En mindre grupp bostäder skulle förmodligen kunna etableras öster om järnvägen och söder om väg 808. Om fler bostäder ska etableras så förefaller ”platån” vid vägen upp mot Bräckevallen som möjlig/lämplig. För en bättre koppling mellan ortens delar på ömse sidor av Bohusbanan så är det önskvärt med en gång- och cykeltunnel. För att orten ska hållas samman så bör exploatering inte ske väster om motorväg, åtminstone inte inom den närmast överblickbara framtiden. Det bör studeras om det är lämpligt att komplettera med en järnvägshållplats om det tillkommer bebyggelse i orten.

66 Sundsandvik

Med ett attraktivt söderläge mot fjorden i närheten av Nötesundsbron till Orust finns idag bebyggelse i form av en blandning av fritids- och åretrunthus. Inom den redan exploaterade delen av bergen borde det kunna vara lämpligt/möjligt med kompletterande grup- per av bostäder med tillgång till båtplatser och badplatser. Vatten- och avloppsanslutning sker till det sjöförlagda kommunala nätet som finns i området. Relativt goda bussförbindelser med Uddevalla och Henån.

67 Kyrkebyn (Lane-Ryr)

Kyrkebyn har mer karaktär av ett litet samhälle än Fagerhult; skola, kyrka, bostäder m m finns inom ett relativt väl avgränsat område. Dagens va-situation klarar en begränsad utbyggnad, motsvarande ca 15 bostäder.

Det förefaller naturligt att i första hand komplettera med en mindre grupp hus ”mitt i byn”, om inte nuvarande detaljplan som redovisar barnstuga på platsen ska fortsätta gälla. I andra hand bör ny bebyggelse etableras i den norra delen av samhället. Här innebär dock en exploatering att ny trafikmatning måste komma till stånd från väg 698. Ingen ytterligare exploatering föreslås på andra sidan väg 698.

En utbyggnad i Kyrkebyn skulle öka underlaget till kollektivtrafiken för Uddevalla och Vänersborg.

68 Fagerhult (Lane)

Bra kommunikationsläge vid väg 172. Dessutom med cykelbana hela vägen till Uddevalla! Nära till naturen. De olika bostadsgruppernas placering gör dock att orten är uppdelad i mindre enklaver.

Förutsättningarna för en ytterligare utbyggnad av Fagerhult hänger bl a ihop med kapaciteten på vatten och av- loppsanläggningarna. Idag är i praktiken kapacitetsgränsen nådd både på vatten- och avloppssidan. En framtida utbyggnad av samhället får därför vägas mot kostnader/möjligheter till en förstärkning av va-kapaciteten.

Om en bostadsutbyggnad ska ske så bör den komma till stånd på östra sidan av väg 172, dels i norra delen av samhället, dels i den södra delen. Eventuellt skulle ytterligare verksamheter kunna etableras i den norra delen av samhället.

69 Skredsvik

Skredsvik har ett attraktivt läge vid vattnet i en gammal kulturbygd, och med relativ närhet till bl a Uddevalla tätort, särskilt nu när E6:an är utbyggd till motorväg.

Idag är vattenkapaciteten mycket begränsad. Om man kan finna en lösning på det problemet, så förefaller Skredsvik kunna ha förutsättningar att bli platsen för nya attraktiva bostäder.

På kartbilden pekas inte några områden för bostäder ut. Om vidare studier ska ske, så bör detta göras i sam- band med studier och utredningar av vattentillgången.

70 Rotviksbro

Platsen har ett strategiskt läge som knutpunkt i den västra kommundelen. Här möts bl a väg 160 till Orust och väg 161 till Lysekil. I området finns en dagligvarubutik, ett matställe och en bensinstation. En grundförutsätt- ning för ytterligare exploatering i området är att det kan komma att va-försörjas från det kommunala nätet. Det förefaller rimligt att en eventuell ytterligare exploatering sker i anslutning till befintlig bebyggelse och/eller det befintliga vägnätet. Nya bostäder i området ska placeras så att riktvärden för trafikbuller kan klaras utan krav på speciella åtgärder. Området i anslutning till, och söder om, dagligvarubutiken skulle kanske kunna utvecklas till en lokal centrumbildning med butik, bostäder och kanske förskola. Planering pågår för nytt äldreboende. Områden närmare vägarna bör reserveras för verksamheter. Det bör noteras att väg 160 och väg 161 (öster om cirkulationsplatsen) utgör transportväg för farligt gods. Strandängarna öster om väg 160 ska hållas fria från be- byggelse. Med tanke på bl a landskapsbild och hästhållning bör också stor restriktivitet råda avseende området öster och väster om väg 161. Längre österut, i anslutning till området Lanesund, bör eventuella förtätningar och kompletteringar av bostadsbebyggelsen också kunna prövas i detaljplaner.

71 Fräknestranden

FORSHÄLLA-RÖD HOVA AMMENÄS

BUSLÄTTBUSLÄTT AMMENÄS FORSHÄLLA-RÖD

TORKE FORSHÄLLA-HOLMEN SOLUM FORSHÄLL

K o p p u n g e LÅNGHED å FORSHÄLLA-BERG TIMBO n ASSELÖN KOPPUNG DRAMSVIK LERBO BUDDEBERG LÅNGEHED FORSHÄLLA-BUA RÅSSBYN

GROHED

LLA HASSELÖN RÖSSEBY FORSHÄLLA-BRÄCKE

n llaå KONUNGSBERG shä For ÖDSMÅL

HALJERSRÖD

Å RESTERÖD RESTERÖD VÄGERYR RANNEBERG H STINNERÖD

BÄCK

HOG

STRANDÖN HÖGGER KNIPEN

ARÖD

RESTENÄS RÄVEHOGEN LJUNGS-BERG

Bostäder: Permanentning och komplettering nära va-ledning ULVESUND "Gröna korridorer" som bör sparas

Öppen sammanhängande åkermark som inte bör bebyggas Område för gällande Fördjupad ÖP LYCKORNA

72 Fräknestranden Kustzonen mellan Ammenäs och Ljungskile, innanför det som ibland kallas ”Fräknefjorden”, är mycket attraktiv för åretruntbosättning i fritidshus och för nybyggande. Kommunen håller på att anlägga led- ningar för vatten och avlopp genom området. Bussförbindelserna är redan i dag goda med både Uddevalla och Ljungskile. Fler inflyttade ger underlag för tätare turer.

Det är viktigt för områdets attraktivitet att karaktären behålls och att jordbruket, som är av största vikt för landskapsbilden, inte får sämre förutsättningar och kan utvecklas.

I området finns idag ca 1 100 bostäder. Av dessa ligger knappt 400 inom detaljplaner med begränsad byggrätt där de flesta är fritidshus. Komplettering, förtätning och konvertering till helårsboende utan att väsentligt skada områdets karaktär bedöms kunna ge minst 500 nya bostäder, alltså totalt minst 1 600 med plats för bortåt 4 500 invånare. Förtätningen bör ske i en lugn takt och över en längre tid. I dag bor här knappt 2000.

Hela Fräknestranden har tillgång till 3 servicecentra, Ljungskile, Torp och Uddevalla tätort inom rimligt avstånd. En ökad bebyggelse ger även underlag till en utbyggnad av kommunal service såsom för- skolor, skolor samt kollektivtrafik med pendelparkering. Det gynnar även landsbygdsutvecklingen då det ökar underlag för närodlade och närproducerade produkter.

Målsättningen är att behålla områdets karaktär och underlätta för lämpligt placerad och utformad kom- pletteringsbebyggelse. Inga nya hus bör placeras på den öppna, sammanhängande åkermarken. De ”gröna korridorerna” bör sparas för rekreation, skogsbruk och viltvård. All ny bebyggelse ska anslutas till det kom- munala va-nätet och på sikt även den befintliga bebyg- gelsen, som ges ökade byggrätter i takt med att det kommunala va-nätet byggs ut. Ulvesund Bilden visar den sträcka som är i stort behov av en gång- och cykelväg

73 Uddevallabron med de omgi- Strategier för planering av boende vande bostadsområdena Ammenäs och Sunningen 1. Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. I Uddevalla ska vi använda vårt kustnära läge till att erbjuda attraktiva boenden.

2. Ta Uddevalla ett steg närmare mot ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energi- förbrukning och bli oljeoberoende.

3. Kommunens strategiska plan för de närmaste åren visar en målsättning att öka kommunens invånareantal med ca 400 människor om året.

Viktiga faktorer Översiktsplanens uppgift är att väga olika intressen mot varandra. Man kan förhoppningsvis väga dessa tillsam- mans till ett positivt resultat. Detta omfattar kommunens intressen, regionala intressen såväl som riksintressen. Föl- jande spelar roll i en boendeplanering:

• Öka kommunens attraktivitet genom en mångfald av attraktiva boenden • Kustnära boende efterfrågas • Jordbrukets behov av åkermark och möjligheten att bedriva en effektiv verksamhet • Vissa miljöer är värdefulla och ska bevaras för kul- turmiljövård, friluftsliv, naturvård och totalförsva- ret m m • Områden med särskilt skydd såsom Natura 2000 och MB kap 4 • Behov av vatten och avlopp för att skydda hälsa

74 och miljö • Den enskildes valfrihet

• Minska klimatpåverkan genom lägre utsläpp av CO2 • Risk för förhöjd havsnivå • Möjligheten att utveckla kollektivtrafik • Tillgänglighet för alla senast år 2010 • Integration

Utvecklingsmöjligheter: • Uddevalla har många områden som är attraktiva för boende • Kraftigt utbyggnad av gång- och cykelvägar är önsk- värt • Olika intressen måste vägas mot varandra utifrån gäl- lande lagstiftning • Vi ska bevara och synliggöra värdefulla miljöer och objekt som speglar lokal, regional och nationell histo- ria • För att värna om miljön måste vatten- och avloppsfrå- gor vara lösta innan bebyggelse får ske • Utveckling av bostäder bör ske samlat för att öka un- derlaget för kollektivtrafiken att försörja områdena samt att öka underlaget för gemensamma vatten- och avloppslösningar • Det kustnära boendet ska utvecklas under beaktande av det rörliga friluftslivets behov • Processer som ökar demokratin såsom projekt som Mötesplats Medborgare

75 REKOMMENDATIONER

Placering av ny bostadsbebyggelse

Rekommendation: Den övervägande delen av ny sam- manhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. (Bebyggelseutveckling i resp. tätort redovisas i de fördjupade översiktsplanerna.)

Konsekvenser: Detta är inte i konflikt med allmänna intres- sen. Det ger positiv påverkan vad gäller miljön eftersom det underlättar för kollektivtrafiken och ger förutsättningar för gemensamma uppvärmningssystem. Det ökar även till- gängligheten till service.

Rekommendation: Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (exempelvis om VA-anslut- ning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Am- menäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sund- sandvik. Goda bussförbindelser med större orter ger viss tillgång till service för de här orterna.

Konsekvenser: Detta strider inte mot allmänna intressen. Det ger positiv påverkan vad gäller miljön eftersom det underlättar för kollektivtrafiken och ger förutsättningar för gemensamma uppvärmningssystem. Detta ökar även val- friheten att bo på en mindre ort om så önskas.

Rekommendation: Kommunen ska vid bedömningar av exploatering inom kustzonen särskilt beakta värden utpe- kade som riksintressen. Kompletterande grupper av hus, eller enstaka hus, inom den s k kustzonen, ska etable- ras i anslutning till befintlig bebyggelse. Dessa komplett- eringar förutsätter godkända VA-lösningar. Tomtstorleken ska endast avse en begränsad yta.

Konsekvenser: Kustzonen är av riksintresse och bebyg- gelse i kustzonen kan antas ha betydande påverkan på miljön och därför följer här ett resonemang kring planens rekommendation.

Zonen ingår i ett område som enligt miljöbalken ”är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områ- dena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och

76 andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områ- den endast… om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmel- serna… utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätor- ter eller av det lokala näringslivet…”

Kajakpaddling i Havstensfjorden Inom kustzonen i bl.a. Uddevalla kommun ”…får fritidsbe- byggelse komma till stånd endast i form av kompletter- ingar till befintlig bebyggelse”.

I ”Kustområdet och skärgården i Bohuslän – en värdebe- skrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken, 2000:8”, framhåller Länsstyrelsen att:

”På några ställen längs kusten, särskilt i anslutning till de största tätorterna har fritidsbebyggelse i mer eller mindre planlagd form byggts ut redan under 1950- och 1960-ta- let. Denna begränsar framkomligheten till stranden betyd- ligt och reducerar ’ursprungligheten’…Utformningen av den nya bebyggelsen samverkar sällan med Bohusläns karak- tärsegenskaper. I detta avseende finns alltså inte så stora värden att ta vara på sett i ett helhetsperspektiv. Det är ofta rimligt att bebyggelsen får kompletteras och omvand- las i södra delen av Bohuslän.”

Detta bör vara tillämpligt på huvuddelen av innerfjordskus- ten i Uddevalla kommun. Med försiktighet som princip be- döms bebyggelse av enstaka eller grupper av hus i anslut- ning till befintlig bebyggelse inte ge påtaglig skada på riks- intresset. Försiktighetsprincipen förutsätter en VA-lösning som är acceptabel för miljön i området, att värdefull natur och friluftsliv inte inskränks och att kulturvärden inte ska-

77 das. En begränsad tomtyta innebär också att natur- och rekreationsområden inte inskränks i lika stor utsträckning. Väl anpassad kompletteringsbebyggelse medför enligt kommunens uppfattning ingen påtaglig skada på riksin- tresset enligt 4 kap. MB. Kommunen kommer särskilt att bevaka natur- och kulturvärden, inkl. det rörliga friluftsli- vets behov.

Kommunens strategi att utveckla det kustnära boendet bedöms kunna rymmas inom ovanstående försiktighets- princip.

Rekommendation: Utökade byggrätter inom t ex fritids- husområden kan medges om prövningen görs i ett sam- manhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända VA-lösningar

Konsekvenser: Rekommendationen förutsätter att det an- ordnas VA-lösningar som är bättre än de nuvarande. Detta ger en mindre påverkan på miljön. Det minskar hälsorisker genom att tillförsäkra rent vatten och adekvat avloppshan- tering i områden där det idag finns brist på detta. Påver- kan på miljön blir positiv.

Idag har de flesta fritidshus infiltrationsanläggningar, ofta av dålig kvalitet. Också slutna septiktankar förekommer till toalettavlopp i kombination med infiltrationslösning till bad-, disk- och tvättvatten. Alternativet med sluten tank förutsätter regelbundna tömningar med slamsugningsbi- lar och tillhörande transporter. I avrinningsområdena till marina Natura 2000-områden inom Uddevalla kommun Ökat bilberoende? får man inte införa lösningar som ökar nettoutsläppet till

78 vattnet. Det kan uppstå en konflikt när det finns önskemål och vilja att anordna en modern avloppsanläggning som minskar den totala belastningen på miljön, men som kan ge en minimal ökning av utsläpp i vattnet.

Det blir en allt större utmaning för kommunen att balan- sera intresset att utveckla kustnära boende och minska miljöbelastningen totalt samtidigt som man skyddar de marina Natura 2000-områdena.

Rekommendation: Ny enstaka byggnad eller grupper om två till tre bostadshus utanför den s k kustzonen samt Herrestadsfjället och Bredfjället ska i första hand etable- ras i anslutning till befintlig bebyggelse, alternativt på sådant sätt som gör att allmänna intressen inte påver- kas i negativ riktning utan påverkas positivt. Placering i landskapet och utformning ska anpassas till traktens etablerade bebyggelsemönster (exempelvis i skogsbryn och med hänsyn tagen till jordbruksmark). Möjlighet till större tomter för mindre odling och begränsad djurhåll- ning finns.

Konsekvenser: De sociala konsekvenserna kan vara posi- tiva genom att medborgarna får större valfrihet samt att s k generationsboende underlättas. Den negativa påverkan på miljön är att spridd bebyggelse försvårar för kollektiv- trafiklösningar och gör människor mer bilberoende. Större tomter kan också innebära att verksamheter etableras i området och att arbetsresor därigenom undviks. Men det bedöms att rekommendationen inte har någon påtaglig negativ påverkan på miljön som helhet.

Rekommendation: Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation.

Konsekvenser: Ger förutsättningar för en lättare integra- tion i bostadsområden då olika hushållssammansättningar kan få tillgång till olika typer av bostäder.

Rekommendation: När ett nytt område exploateras på landsbygden är det exploatören som har huvudansvaret för den lokala infrastrukturen inom planområdet. Detta gäller oavsett om det är kommunen eller andra intressen- ter som ansvarar för exploateringen.

79 Konsekvenserna: Ansvaret för den lokala infrastrukturen inom planområdet inkl. det ekonomiska ansvaret tillfaller exploatören.

För anpassning till klimatförändringar och miljö Rekommendation: Nya byggnader eller anläggningar som kan vara känsliga för översvämningar bör förläggas så att överkant golv inte hamnar på lägre nivå än +2,5 me- ter i höjdsystemet RH 70. Denna nivå ska användas vid etablering av ny enstaka byggnad och nya områden. Vid komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse och/ eller tätortsutveckling kan också andra aspekter behöva belysas och bilden därför göras mer nyanserad.

Konsekvenser: Att beakta risk för översvämningar och höjd havsvattennivå är en anpassning till ev klimatföränd- ringar och skyddar egendom och hälsa. Detta kan inne- bära förhöjda kostnader för den som bygger men även långsiktiga besparingar.

Även andra aspekter är viktiga att beakta, t ex tillgänglig- heten till och från ett område med risk för översvämning- ar. Vägar, trottoarer, entréer och liknande påverkas också av översvämningar.

Att bygga nytt i ett område med risk för översvämningar måste vägas mot ökade kostnader vid byggandet samt eventuella kostnader för samhället vid översvämningstill- fällen.

Rekommendation: Vid utveckling av nya bostadsområden bör gemensamma uppvärmningssystem med förnyelse- bar energi alternativt kretsloppsanpassad energi övervä- gas. Lågenergihus uppmuntras.

Konsekvenser: Vid gemensamma uppvärmningssystem med förnyelsebar alternativt kretsloppsanpassad energi minskar miljöpåverkan.

Rekommendation: För kustnära områden med stort all- mänintresse får nybildade tomter endast avse en begrän- sad yta för att värna om allmänintresset.

Konsekvenser: Att begränsa ytan för kustnära tomter skyddar allmänhetens tillgång till naturen och kusten.

80 Rekommendation: Vid bygglovprövning och planläggning av nya områden på landsbygden ska jordbrukets och skogsbrukets behov av rationellt jord- och skogsbruk be- aktas.

Konsekvenser: Det kan uppstå en intressekonflikt mellan ny bebyggelse på landsbygden och jordbruksintresset. Jordbruket har behov av att utöva sin verksamhet som inkluderar moment som kan upplevas störande. Exempel på sådan är gödselspridning och jordbruksmaskiner som även kan köras på natten. De som bosätter sig intill jord- bruksverksamhet bör vara medvetna om att det kan inne- bära lukt, ljud och damm i närheten.

Vi är på rätt väg när: • Kommunens befolkning fortsätter att öka varje år. • Utveckling av bostadsbebyggelse sker på ett hållbart sätt • Boende i Uddevalla kommun har tillgång till rekrea- tionsområden, båtplatser och lokal service helst på cykelavstånd • Boendeområden utformas på ett tillgängligt sätt för alla kommunens medborgare • Andra aspekter såsom behov av förskola och skola in- tegreras i planering av bostadsområden • Människor upplever att de kan påverka var de vill bo. • Människor upplever att de får den servicen de behöver • Boende på landsbygd, ej kustnära, ges möjlighet till större tomter för hobbyodling, mindre djurverksamhet etc

Ljungs kile i riktning mot Ulvön och Orust

81 Verksamheter, sysselsättning och pendling

Från att ha haft ett fåtal stora arbetsplatser som Volvo och Varvet har Uddevalla nu blivit en stad med många mindre industrier och företag. Handeln har en betydande roll.

Det finns i Uddevalla 3 800 aktiva företag som har 24 000 arbetstillfällen. Den största arbetsgivaren är Uddevalla kommun med ca 4 500 anställda. Den största privata ar- betsgivaren är Pininfarina med ca 800 anställda.

Detaljhandel är en viktig näring i Uddevalla kommun och sysselsätter ca 1 900 personer. Uddevalla har en stark handel med en försäljningsindex för sällanköpsvaror på 164 och dagligvaror på 133. Detta tyder på att många fle- ra än uddevallabor handlar i Uddevalla. Detta är delvis be- sökande turister men även invånare från kringkommuner.

Uddevalla har blivit ett centrum för Bohuslän och Dalsland vad gäller viktiga servicefunktioner åt det praktiska jord- skogsbruket. En lång rad av företag, flera ganska stora, är i dag etablerade i vår kommun.

Det råder en stor efterfrågan på tomtmark för verksam- heter väster om Uddevalla tätort, särskilt i s k ”skyltlägen” i nära anslutning till de stora vägarna. Möjligheten att ut- veckla sådana verksamhetsområden som berör tätortsom- rådet ska redovisas i en kommande fördjupad översikts- plan för tätorten.

I skisserna på småorterna Hogstorp, Fagerhult och Rot- viksbro (s 66-71) finns diskussionsunderlag om var verk- samhetsområden kan utvecklas. Backamo och Lerbo är

En mycket trafikerad korsning områden där man bör studera om det är lämpligt att ska- i Herrestad mellan Uddevalla cen- pa verksamhetsområden. Skredsviks-Berg är ytterligare ett trum och Torp köpcenter sådant område som bör studeras.

82 Sysselsättningsutveckling inom Uddevalla kommun Följande visar sysselsättningsutveckling inom Uddevalla kommun 2000-2008.

Antal förvarvsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren (SNI 2007) Näringsliv - Sysselsättning 2 000 2 003 2 005 2 008 Jordbruk, skogsbruk och fiske 231 201 216 211 Tillverkning och utvinning 2 823 2 654 2 467 2 509 Energi och Miljö 168 192 141 188 Byggverksamhet 1 457 1 559 1 703 1 894 Handel 2 540 2 766 2 964 3 268 Transport 1 042 1 143 1 192 1 270 Hotell och restauranger 480 596 593 706 Information och kommunikation 467 441 458 434 Kreditinstitut och försäkringsbolag 252 247 255 253 Fastighetsverksamhet 425 367 394 400 Företagstjänster 1 427 1 408 1 848 1 921 Civila myndigheter och försvaret 865 1 205 1 393 1 507 Utbildning 2 699 2 496 2 452 2 482 Vård och omsorg 5 528 5 692 5 844 5 607 Personliga och kulturella tjänster mm 887 925 994 944 Okänd bransch 475 377 432 266 Samtliga näringsgrenar 21 764 22 269 23 346 23 860

Källa SCB Pendling Kommunen har 2008 ett negativt pendlingsnetto vilket innebär att flera pendlar från Uddevalla än till Uddevalla.

Pendling * 2005 2006 2007 2008 Inpendling 6 521 6 65 6 751 6 652 Utpendling 5 933 6 127 6 689 6 905 Nettopendling 588 538 62 -253 * Förvärvsarbetande 16- år

83 Utpendling 2008

1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

n rg d t ta o s kil borg edal s Oru yse llhät nk L ro Göteb ner T Mu Vä Stenungsun

Inpendling 2008

1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

n l a l g rg a d ki r tta o d e ä b e lan h rs k e Orust ys tebo e n L n Gö Troll ä Mu V Färg

Uddevalla centrum, Västerlång- gatan ”by night”

84 Större tillgång till bil och utvecklingen av bra vägar har underlättat för längre pendelavstånd mellan bostaden och arbetsplatsen. Tillgång till arbetstillfällen och bra boende inom kommunen bidrar till att öka kommunens attraktivi- tet. För alla som pendlar är det viktigt att kunna ha möj- lighet att åka på ett miljövänligare sätt än med egen bil.

För att bidra till en minskning av CO2 -utsläpp är det viktigt att utveckla kollektivtrafiken så att kollektivtrafikens mark- nadsandel ökar.

Utvecklingsmöjligheter: • Fortsätt att utveckla och förbättra företagsklimatet både i tätortena och på landsbygden • Förbättra kollektivtrafiken för att underlätta för arbets- pendling och för att stödja en hållbar samhällsutveck- ling • Förbättrad samordning av logistiken mellan sjö-, tåg-, flyg och vägtransporter (se avsnittet om kommunika- tioner)

Industriområdet vid Junokajen behöver saneras innan det kan användas till annat ändamål

85 REKOMMENDATIONER

Rekommendation: Skapa attraktiva tomter för verksam- heter som vill etablera sig i Uddevalla.

Konsekvenser: Rekommendationen är av generell art. Vidare utredningar och granskningar krävs för att kunna specifisera konsekvenserna av framtida verksamhetsområ- den.

Bra skyltläge! Rekommendation: Utred utvecklingsmöjligheter för verk- samhetsområden med bra ”skyltläge” i Hogstorp, Lerbo, Backamo samt Berghogen.

Konsekvenser: En grov skiss på Hogstorp finns tidigare redovisad i översiktsplanen. Den utpekar möjliga utred- ningsområden som måste studeras vidare. Även Lerbo och Backamo måste utredas vidare.

Rekommendation: Vid revideringen av den fördjupade översiktsplanen för staden Uddevalla ska hänsyn tas till efterfrågan på industritomter i den västra delen av områ- det.

Konsekvenser: Det finns en efterfrågan på verksamhets- tomter i västra delen av Uddevalla. För att underlätta för den positiva utvecklingen i kommunen är det av vikt att kunna erbjuda intressenter verksamhetstomter i lägen som möter deras behov. Noggranna studier vid revidering-

86 en av den fördjupade översiktsplanen för staden Uddevalla måste analysera var det finns mark som kan tas i anspråk för verksamheter, som harmonierar med andra intressen, såsom bostäder, naturvärden m m. Eventuella intressekon- flikter måste belysas.

Vi är på rätt väg när: • Näringslivet upplever att det finns ett bra företagskli- mat i Uddevalla. • Uddevalla har en hållbar och långsiktigt stabil tillväxt. • Det finns nya möjligheter för människor och företa- gandet. • Sysselsättningen ökar.

87 Turism och besöksnäring Uddevalla kommun har många goda förutsättningar för ett rikt fritids- och friluftsliv för både vuxna och barn såväl som en hållbar besöksnäring. Kusten, vattnet, den mariti- ma anknytningen, fjällområden och vandringsleder är bara några få av Uddevallas positiva attribut. Kommunen har en strategi om att Uddevalla ska bli ett maritimt centrum för Sverige. Samarbetet med Västsvenska Turistrådet ger en stark kraft att för driva utvecklingen.

Hingtsutsläpp på Bassholmen

Arbetet med den turistiska och maritima utveckling kan komma att ge behovet av att komplettera denna översikts- plan. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort kommer också att vara ett viktigt plane- ringsinstrument för att skapa bra och hållbara förutsätt- ningar.

Annat som drar besökare till Uddevalla är handelsområ- dena Uddevalla centrum, Ljungskile centrum och Torp.

Bad Genom sitt kustläge erbjuder Uddevalla kommun rika möj- ligheter till havsbad. Ett flertal större eller mindre allmänna badplatser är belägna utmed kuststräckan, med särskild koncentration kring Uddevalla och Ljungskile. Däremot ut- nyttjas inlandsvattnen i relativt liten utsträckning till bad. Kommunens kultur- och fritidsförvaltning ansvarar för 14 badplatser. Hela kusten inbjuder till bad även utanför mar- kerade badplatser! Strandskyddet värnar om allmänhetens tillgång till stränder. Behov av ytterligare parkeringsplatser

88 i närheten av badplatser finns i vissa fall för att underlätta tillgängligheten.

Båtliv Kommunens långa kuststräcka utgör hemort för ett mycket stort antal småbåtar. Många är samlade till större båthamnar såsom Rödön och Ljungskile, medan andra återfinns förtöjda vid enskilda bryggor eller bojar. De kom- munala småbåtshamnarna tillsammans med de privata utgör över 3 500 platser, fördelade på ca 35 hamnar. (De mycket små hamnarna är ej medräknade). Uddevallas kustvatten besöks sommartid även av ett stort antal båtburna turister. Mest frekventerade är de västli- gaste delarna av kommunen, omfattande Nordströmmarna och området kring Kalvön och Hjältön. För att möta beho- vet från båtturismen driver kommunen två gästhamnar, en i centrum och en på Bassholmen. Dessutom finns privata gästhamnar i Gustafsberg och Ljungskile. Totalt finns ca 100 gästhamnsplatser i kommunen.

Rörligt friluftsliv Det rörliga friluftslivet är främst koncentrerat till kustre- gionen samt till de båda höjdplatåerna Herrestadsfjället och Bredfjället. I dessa områden erbjuds besökaren stora möjligheter till rekreation och avkoppling. Goda förutsätt- ningar finns för såväl fiske, bad som båtliv av olika slag. Det finns även fina möjligheter till att ströva omkring på havsstranden eller inom någon av kommunens sjörika vild- marksområden.

Det har i Uddevalla tagits fram en Natur- och Kulturguide. Denna är tänkt att fungera som en guide för den som vill upptäcka Uddevallas fantastiska natur- och kulturlandskap. Platserna är framtagna i samarbete med föreningar, or- ganisationer, näringsliv och kommunala förvaltningar som har en koppling till natur och kultur i landskapet.

Bohusleden går genom Uddevalla kommun liksom den s k Kuststigen Bohuslän som erbjuder vandringsleder längs delar av Uddevallas kust.

Turistbåtar Uddevalla turisttrafik har tre båtar med varierande storlek och ålder. På sommaren går båtarna enligt turlista, men

89 Unda camping med utsikt över kan även chartras för privata tillställningar såsom skal- Uddevalla-bron djurskryssningar, företagsrepresentationer och bjudningar.

Bohusläns museum Bohusläns museum är Sveriges mest välbesökta länsmu- seum och tillhör ett av de mest besökta museerna överhu- vudtaget, med sina utställningar och programverksamhet. Här arbetar man även med turismutveckling, utgående från våra specifika kvaliteter, som man framhäver, mark- nadsför och söker utveckling av.

Gustafsberg Landets äldsta badort med unik bebyggelse från 1700-1800-talen är en uppskattad plats för rekreation, nöjesliv och upplevelser och har stor utvecklingspotential.

Handelsturister Uddevalla har en stark handel som drar turister till kom- munen. Uddevalla centrumhandel, Ljungskile centrum samt Torp är besöksmål för många turister.

Boendeturism Campingplatser, vandrarhem och hotell gör det möjligt för turister och konferensbesökare att övernatta i Uddevalla. För att göra Uddevalla till ett attraktivt besöksställe är det viktigt att det finns olika övernattningsmöjligheter. Behovet av korttidscampingplatser bör utredas.

Organiserade aktiviteter Såväl guidningar, ”walk and ride” med hästuthyrning, ka- jak-, kanot-, båt- och cykeluthyrning som golf är populärt för boende i kommunen och besökande.

90 Utvecklingsmöjligheter Uddevalla skulle kunna utveckla sina goda förutsättningar till att vitalisera besöksnäringen på ett hållbart sätt. Föl- jande är exempel på utvecklingsmöjligheter:

• Natur- och kulturturism av olika slag • Marinor och gästhamnar • Den maritima anknytningen i den inre hamnen • Marknadsföring med olika inriktningar t ex vandrings- leder, strandpromenaden, Gustafsberg • Evenemang • Kulturhus • Idrottsaktiviteter • Badplatser • Campingplatser • Det ovanliga; t ex Uddevallas olika bergrum. Kan de bli besöksmål? • Uddevalla har en stor potential vad gäller att utveckla turism och näringsliv med närhet till fantastisk natur samt kommunikationer • Uddevallas kulturarv ska värnas och framhävas i ut- vecklingen av besöksnäringen. Kulturarvet har en po- tential att utvecklas • Uddevalla bör på ett hållbart sätt utveckla fördelarna av det vattennära läget • De natursköna och kulturrika inslagen i Uddevalla bör lyftas fram för både de som bor i och besöker kom- munen • Ta tillvara den förväntade ökningen av intresset för Skandinavien som resmål

91 REKOMMENDATIONER

Rekommendation: Skapa platser för företagsetableringar i attraktiva lägen.

Konsekvenser: Rekommendationen är generell till sin ka- raktär. I andra delar av planen pekas vissa orter och om- råden ut (se Verksamheter, sysselsättning och pendling, s 82). Behovet hos företagen att etablera sig i attraktiva lägen ska vägas mot att behålla naturvärden.

Rekommendation: Utveckla ekologiskt hållbara turistsats- ningar.

Konsekvenser: Ger positiva miljökonsekvenser och ökar kommunens attraktivitet.

Rekommendation: Utveckla och bygg ut småbåtshamnar (tas upp i det vidare arbetet med utveckling av besöks- och turistnäringen).

Konsekvenser: Att kunna erbjuda båtplatser ökar kommu- nens attraktivitet för invånare och besökande. Vid ytter- ligare utnyttjande av vattenområden finns det visserligen risk för en ökad belastning på vattenkvaliteten och på känsliga marina miljöer, men med förbehåll att utveckling- en sker på ett hållbart sätt kan negativ påverkan på miljön minimeras.

Rekommendation: Utnyttja Uddevallas vattennära läge genom att utveckla Uddevalla till ett maritimt centrum för området (tas upp i fördjupad översiktsplan för Uddevalla stad.

Konsekvenser: Utvecklingen av Uddevallas inre hamn till ett maritimt centrum är under diskussion. Miljökonsekven- serna får belysas när ett konkret förslag tas fram.

Rekommendationer: Kultur- och fritidssatsningar bör prio- riteras, t ex idrottsanläggningar, simhall, kulturhus (tas upp i fördjupad översiktsplan för Uddevalla stad).

Konsekvenser: För Uddevallas attraktivitet och för att stärka Uddevalla i ett regionalt sammanhang betyder dessa satsningar mycket. Pågående diskussioner handlar

92 om placeringar inom ramen för den fördjupade översikts- planen för tätorten Uddevalla. Ett förslag till placering av kulturhus är på Kampenhofområdet. Här måste stor hän- syn tas till översvämningsriskerna som råder i området. Att placera kulturhuset i ett centralt läge är strategiskt för tillgängligheten och marknadsföringen. Detta måste vägas emot de tekniska möjligheterna och kostnader för att loka- lisera nya byggnader i ett ofta översvämmat område.

Rekommendationer: Öka möjligheter till korttidscamping.

Konsekvenser: Trenden att korttidscampingplaster om- vandlas till husvagnsuppställningsplatser av mer perma- nent/långtidskaraktär har resulterat i att antalet kort- tidscampingsplatser minskat. Lokaliseringsmöjligheter och former för korttidscamping behöver ses över för att möta efterfrågan på sådana. Detta kan öka antalet övernatt- ningar av korttidscampare inom kommunen.

Rekommendationer: Satsa på naturturism och minska kli- matpåverkan.

Konsekvenser: Genom naturturism istället för mindre mil- jövänliga turismsatsningar kan vi nå en mindre belastning av miljön.

Bassholmen och Kärlingesund är två vattennära naturreservat som även innehåller unika kultur- värden med äldre varvsindustri.

93 Vi är på rätt väg när: • Uddevalla blir känt nationellt och internationellt som ”Hjärtat i Bohuslän”. • Uddevalla är det naturliga resmålet. • Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och be- folkningsutvecklingen är fortsatt positiv. • Tillgång till kultur och upplevelser i olika former bidrar till människors utveckling samt välbefinnande och därigenom förbättrad folkhälsa.

Strömmarna med Bassholmen till höger och Kärlingesund till vänster är fyllt av natur- och kulturupplevelser. Här finns 2 natureservat med bl a unika kulturvärden som t ex äldre varvsindustri.

94 Offentlig service

Kommunen har ansvaret för att följa antagna interna- tionella konventioner såsom Barnkonventionen. Barnens bästa ska stå i fokus. Samhället ska anpassas senast 2010 så att det är tillgängligt för alla. Vi ska planera för att tillgodose speciella behov, t ex särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Vi ska bygga vår offentliga miljö med tanke på trygghet och säkerhet. Vid nyexploate- ring är det viktigt att tänka på var och hur människor kan mötas. Metoder för att arbeta med detta bör utvecklas.

Barn och Utbildning Barn Uddevalla erbjuder barnomsorg med ett brett utbud och möjlighet till alternativ pedagogik. Kommunen erbjuder också flera former av barnomsorg: Det finns 33 kommu- nala förskolor och 12 enskilda förskolor.

Det finns familjedaghem med kommunala dagbarnvårdare och enskilda familjedaghem med privata dagbarnvårdare samt 15 fritidshem.

Öppna förskolan vänder sig till barn och föräldrar som är hemma. Det finns även familjeförskola.

Agneberg är en av Uddevallas gymnasieskolor Utbildning Uddevalla är en aktiv skolstad med närmare 6 000 elever inom grundskolan. Idag finns 16 grundskolor i kommunens regi medan det finns 6 fristående skolor.

95 Kommunen driver en stor gymnasieskola med fler än 20 program i fem skolhus. Samtliga gymnasieskolor i kom- munens regi finns i centrala Uddevalla. Fyra gymnasie- skolor bedrivs för närvarande i privat regi. Av de ca 3 900 eleverna inom gymnasiet kommer drygt 1 800 från andra kommuner.

Vuxenutbildningen har ett brett utbud av kurser och ut- bildningar med ca 1100 studerande. Exempel på utbild- ningar är företagsförlagda yrkesutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar, restaurang och storkök, omvårdnadsut- bildning med flera.

I kommunen finns Ljungskile Folkhögskola med särskild inriktning på demokrati, kultur och internationella frågor.

Högskolecentrum Bohuslän (HCB) med ca 300 studerande finns i Uddevalla. Huvudsakliga ämnesområden är entre- prenörskap, handel, turism och teknik.

Kultur och fritid Utbudet av kultur och fritid spelar en viktig roll för nuva- rande och potentiella medborgare. Allt viktigare blir sam- spelet mellan offentliga och frivilliga krafter. Vad vi gör på vår fritid påverkar i högsta grad vår hälsa. Behov av mö- tesplatser i det offentliga rummet finns bland vuxna såväl som barn och ungdomar. Följande är exempel på mötes- platser:

Biblioteken I Uddevalla erbjuds både kulturupplevelser och informa- tion via olika medier. Stadsbiblioteket i Uddevalla är be- läget på Södergatan. De tre biblioteksfilialerna finns på Dalaberg samt på skolorna på Norgården och i Ljungskile. Dessutom finns det en bokbuss. Biblioteksfilialen i väster blir sannolikt allt viktigare med tanke på kommande ex- pansion av bebyggelse i området.

Idrottsanläggningar Agnebergshallen är Uddevallas största inomhusarena för idrott, mässor och kulturarrangemang. Rimnersvallen och Skarsjövallen är kommunens största publikarenor. Rim- nershallen är en ny verksamhet med plats för bl a. frii- drott och föreningsverksamhet. Dessutom finns det andra sport- och idrottshallar och fält som används av skolor,

96 föreningar och privata. Bowlinghallen renoverades 2006. En Boulehall öppnades under 2007. Walkesborgsbadet är kommunens simhall.

Museer I Uddevalla ligger Bohusläns museum, Sveriges sjömans- husmuseum, Skalbanksmuseet, Bohusläns försvarsmu- seum, Allmogebåtar på Bassholmen samt flera hembygds- föreningar som förvaltar gårdar och hus.

Lindjärns kyrka ligger utmed Bohusleden vid Bredfjället och är Fiske ett av utflyktsmålen i Natur- och Uddevalla kommun har många mils strandlinje mot väs- kulturguiden. terhavet och storslagen skog och mark med rika inslag av såväl sjöar som vattendrag. Fritidsfisket har en lång tradi- tion i både salt och sött vatten.

Friluftsliv Inom kommunens gränser finns natur som är sällsynt rik på variationer. Det är rikligt med skog, sjöar och kul- turmark samt en lång kustlinje. Två mycket uppskattade naturområden är Herrestadsfjället och Bredfjället. Det finns miltals med märkta spår och leder för vandring och skidåkning. Som redan har nämnts i ett tidigare kapitel finns ”Uddevalla Natur- och Kulturguide,” Kuststigen samt Bohusleden som inslag i friluftslivsutbudet.

Bygdegårdar På landsbygden sköts de gemensamma platserna ofta av föreningar eller andra typer av sammanslutningar som ser till att det finns någonstans att vara när man behöver en större lokal. Bygdegårdar finns i Lane-Ryr, Bokenäs och Forshälla, hembygdsgård i Dragsmark, Bygdens Hus

97 i Skredsvik, Folkets Hus på Smedseröd och Jaktstugan i Rotviksbro. Här samlas man till vägmöte, studiecirklar, fes- ter m m. Församlingshem och kyrkor är andra platser som fyller en viktig funktion när det gäller t ex musikutbudet utanför staden. Flera är också av högt kulturellt värde, ex- empelvis Bokenäs gamla kyrka.

Ungdom Unga arrangörer, Ung kultur, musikföreningar, fritidsgårdar, sommarkonserter och kulturskolan är exempel på kom- munens satsningar på ungdomar. På flera fritidsgårdar har man särskilda dagar där fritidsgården är reserverad för tje- jer. I syftet att öka möjligheten för ungdomar att vara del- aktiga finns både ungdomsråd och ungdomsfullmäktige.

Vård och omsorg Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansva- ret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Rätten till bostad är ett basalt be- hov och kommunen ombesörjer särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Anpassning av och hjälp i det egna hemmet är olika sätt att göra det möjligt för människor att bo kvar längre i sina hem. Kommunen ska även motverka diskriminering av äldre och handikappade.

Träning inom äldreomsorgen är en viktig aktivitet för de gamla Äldreomsorg Uddevalla arbetar med att ge hjälp och stöd till våra äldre så att de ska kunna leva gott och ett självständigt liv. Vi satsar på förebyggande insatser i form av t ex anhörig- stöd och dagverksamhet. Om detta inte är tillräckligt finns flera olika typer av särskilda boenden där man kan få sin

98 omvårdnad tillgodosedd. För att kunna bo kvar hemma kan man ha behov av hemtjänst och kanske behöver bostaden anpassas. Om omvårdnadsbehovet är stort kan man behöva flytta till ett särskilt boende.

Hemtjänst Om man önskar bo kvar i sitt eget hem men har behov av stöd och hjälp kan man få hjälp av hemtjänsten. Målet är att kunna bo kvar i hemmiljön så länge som önskas och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. En välut- vecklad hemtjänst minskar behovet av att bygga särskilda boenden.

Bostadsanpassning Har man ett bestående funktionshinder kan man ansöka om bostadsanpassning för sin permanentbostad. Exempel på anpassningar är att bredda dörrar, ta bort trösklar eller installera teknisk utrustning. En arbetsterapeut besöker hemmet och lämnar förslag på anpassningar till Tekniska kontoret. Tekniska kontorets exploateringsavdelning svarar för ombyggnaden.

Särskilt boende När man inte längre kan bo kvar för att man behöver stöd och hjälp dygnet runt kan man ansöka om att få bo i ett särskilt boende. Kommunens särskilda boenden erbjuder ett eget hem med stöd, service och omvårdnad efter den enskildes behov. Verksamheten präglas av självbestäm- mande och respekt för den enskildes integritet. Idag har kommunen ca 740 platser i särskilt boende för äldre och handikappade, därtill kommer platser för korttidsvård.

Färdtjänst Färdtjänst är en kommunalt subventionerad trafikservice för funktionshindrade. Färdtjänsten ska kompensera att man till följd av funktionshinder inte kan använda allmän- na kommunikationer som buss eller tåg.

Flexlinjen Flexlinjen vänder sig till alla över 65 år och är en service för den som behöver extra omsorg vid resor. Man åker lugnt i bekväma bussar som är lätta att kliva av och på. Chaufförerna ombord hjälper till. Med ca 175 mötesplatser runt om i Uddevalla har man alltid nära till bussen.

99 Särskilt handikappomsorg Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) omfattar barn, ungdomar och vuxna personer med funktionshinder som har behov av särskilt stöd och sär- skild service om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Funktionshindret kan vara utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, vuxenhjärnskada eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder. En gruppbostad är ett boendealternativ för den som har ett behov av boende med särskild service där mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet är att vuxna personer med funktionshinder ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppbostaden består av rum eller små lägenheter

En vanlig dag inom särskild handikappomsorg med gemensamhetsutrymmen i samma hus. Kommunen ansvarar för 21 gruppbostäder, med samman- lagt 125 lägenheter. Daglig verksamhet erbjuder något stimulerande och meningsfullt att göra om dagarna. Behov och önskemål beaktas så långt som möjligt vid val av sysselsättning. Verksamhet med olika inriktning finns på flera ställen i kommunen. Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd där man får hjälp med grundläggande behov av en eller flera personliga assistenter. Det innebär att man t ex kan få hjälp med personlig hygien, att äta, av- och påklädning, att kommunicera med andra och att komma ut.

Korttidstillsyn är en fortsatt fritidsverksamhet för funk- tionshindrade ungdomar över 12 år. Tillsynen ska kunna erbjudas före och efter skolan samt under lov. Insatsen är ett alternativ till avlösarservice och kan ges i korttidshem,

100 hos en familj eller i form av lägerverksamhet. Korttidsvis- telse är en möjlighet till miljöombyte och rekreation samti- digt som det är en möjlighet till avlastning för anhöriga.

Utvecklingsmöjligheter: • Anpassa service till behov och önskemål. • Utveckla service i olika delar av kommunen. • Öka valfriheten för befolkningen. • Öka tillgängligheten för alla.

Träning för alla ökar folkhäl- san!

101 REKOMMENDATIONER

Rekommendation: Utveckla demokratin genom olika for- mer av delaktighet och inflytande.

Konsekvenser: Att utveckla olika former av delaktighet och inflytande ger positiva sociala- och hälsokonsekvenser. Människor mår bättre när de upplever att de kan påverka den service de får.

Rekommendation: Beakta behov av nya äldreboenden som till exempel ersättning för Åldersro och Äsperöds äldreboende.

Konsekvenser: Önskemål om lokalisering av ett nytt äld- reboende i de västra kommundelarna som ersättning för Åldersro har studerats och ett förslag till placering i Rot- viksbro föreslås i den här översiktsplanen. En ersättning av Äsperöds äldreboende ska prövas i kommande arbete med fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort. I övrigt måste befolkningsutvecklingen följas som underlag till planering av äldreboende.

Rekommendation: Utveckla sätt att ge internationella konventioner och kommunens tvärsektoriella program (t ex Folkhälsoplan, Handikappolitisk plan och Program för integration) uttryck i den fysiska planeringen.

Konsekvenser: Ger positiva sociala- och hälsokonsekven- ser. Kräver utökat samarbete mellan förvaltningar och andra samhällsinstanser.

Rekommendation: Utveckling inom kultur och fritid med nytt bibliotek och simhall samt nya idrottsanläggningar (tas upp vid revidering av den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla stad).

Konsekvenser: Att erbjuda ett rikt kulturutbud och goda möjligheter till motion ger positiva sociala- och hälsokon- sekvenser. Konsekvenserna av placeringen av anläggning- arna kan inte bedömas innan vidare utredning av lokaliser- ingen gjorts. Detta tas upp vid revideringen av översikts- planen för Uddevalla stad.

102 Reko mm ed at i on: Servicen utvecklas enligt EMAS där ständiga miljöförbättringar är i fokus.

Konsekvenser: Ger positiva miljökonsekvenser eftersom EMAS baseras på ständiga miljöförbättringar.

Vi är på rätt väg när: • Människor upplever att de kan påverka den service de får. • Människor är nöjda med servicen som de får. • Servicen håller en hög standard för medborgare och miljön. • Fler människor får möjlighet att delta i kultur- och fritidsaktiviteter och när fler inser att kultur är mer än offentlig service.

Att promenera är båda kultur och fritid

103 Kommunikationer

Sjöfart Uddevalla hamn med farled från söder genom Hakefjorden har utpekats som riksintresse för sjöfart. Göteborg är ut- pekat som en för Sverige strategisk hamn och tillsammans med Varberg och Uddevalla och dessa hamnar samverkar som ”West Sweden Seaports”.

Uddevalla hamn spelar en strategisk roll för sjötransporter i västsverige. Hamnterminalen är en viktig länk i transport- kedjan av varor och gods. Hamnen har kopplingar med järnvägen och har flera tågtransporter till och från ham- nen varje dag. Hamnen ligger även nära E6 där lastbils- transporter är mycket frekventa.

Hamnverksamheten bedrivs idag i Uddevallas inre hamn. En framtidsfråga är om delar av hamnverksamheten ska flyttas längre ut till området Fröland för att frigöra inre hamnen för andra användsområden. Omarbetning av den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort kommer att ta upp denna fråga.

Trafikverkets bilfärja trafikerar Gullmarn mellan Skår, Uddevalla och Finnsbo, Lysekil.

På sommaren finns de s k Vita båtarna, vilka bedriver tra- fik utmed Byfjorden till kommunens badstränder och andra besöksmål i Bohuslän.

Uddevallas djupa hamn ger förutsättningar för en utveck- ling av båt- och färjetrafik.

Vägar Trafikverket pekar ut riksvägarna E6 och 44 som riksintres- se. E6 har en fullgod motorvägsstandard och utgör en vik- tig del av transportkorridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Med ökad trafikmängd på den befintliga vägen och trafik- bullerproblem i Uddevalla tätort där stadsmotorvägen går finns det behov av att göra en vägstandardhöjning på Lv 678 mellan Råsseröd och Lerbomotet vid E6. Vägsträck- ningen som blir en ny sträckning för Rv 44 redovisas på kartan Mark- och vattenanvändning (s 148). Denna blir viktig för genomfartstrafiken samt godstrafik och sjuk-

104 vårdstransporter.

En förlängning av Rv 44 Från Råsseröd till Lerbomotet med motorvägstandard sammanbinder motorvägarna E6 och E45 och blir en effektiv tvärförbindelse för genomfart i väst-östlig riktning.

Vid en standardhöjning av Lv 678 mellan Råsseröd och Lerbo skulle buller- och luftmiljön förbättras i Uddevalla tätort genom en anpassning av vägstandarden som är lämplig för trafik genom en stad.

Väg 161 från Uddevalla tätort till Rotviksbro har en s k 2+1 standard (väg med mitträcke). Det finns behov av att höja standarden på resten av vägen ut till Skår. Vägen har idag en hög belastning. Utvecklingen av handelsområdet vid Torp föranleder även en översyn av väg 161 i detta område. Detta kommer att tas upp i revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort och i de- taljplanarbete.

Busshållplatser utmed väg 161

Vissa områden där det planeras för nya bostäder behöver även kompletteras med nya vägar. En sammanbindning av väg 161 från Torp köpcentrum mot Unda och vidare in mot Misteröd planeras och kommer att behandlas i revi- deringen av den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort samt detaljplanarbete.

Enskilda vägar En stor del av vägnätet inom kommunen utgörs av enskil-

105 da vägar. Vid exploatering av nya områden kring Uddevalla och andra tätorter är det viktigt att tydliggöra om kommu- nen ska ansvara för vägnätet (kommunalt huvudmanna- skap) eller om enskilda ska ha ansvaret för utbyggnad och underhåll av vägnätet (enskilt huvudmannaskap). Det är särskilt viktigt i närområden till Uddevalla och Ljungskile.

Gång- och cykelvägar Utveckling av gång- och cykelvägar i kommunen är viktig. Den påverkar folkhälsan, miljön och jämställdheten posi- tivt.

Gång- och cykelvägar i Uddevalla och Ljungskiles tätorter behandlas i respektive fördjupad översiktsplan.

Vid standardhöjningen av väg 161 bör en gång- och cy- kelväg anordnas längs hela sträckan liksom från Rotviks- bro mot Sundsandsvik vid väg 160. Vid färdigställande av överföringsledningen från Ljungskile till Ammenäs är det önskvärt att en gång- och cykelväg anordnas. Behov av gång- och cykelväg finns i Grinneröd från gamla E 6 ut- med landsvägen mot Backamo lägerplats.

Cykelväg utmed väg 161 nära Torp köpcentrum Kommunen planerar för utveckling av gång och cykelvägar vid de vägar som kommunen ansvarar för. Kommunen an- ser att det är trafikverket som ansvarar för trafiksäkerhe- ten vid vägarna som trafikverket ansvarar för och därmed har ansvaret för gång- och cykelvägarna vid dessa vägar. Vid nyexploatering är det exploatören som ansvarar för att gång- och cykelvägar ska komma tillstånd inom planområ- det. Kommunen verkar för att hitta samförståndslösningar med trafikverket och andra aktörer för att utveckla gång- och cykelvägarna i kommunen.

106 Järnvägar Hela Bohusbanan utgör en viktig infrastrukturkorridor i västra Sverige. Utveckling av järnvägar ses som en viktig del av åtgärder för att bl a minska CO2 -utsläpp och för ut- vecklingen av hela regionen. Tätare tågtrafik mellan Udde- valla och Göteborg gör det attraktivare att åka tåg istället för att åka personbil. Detta kan möjliggöras i första hand med en ny mötesplats vid Grohed. En framtida utveckling av tågtrafiken förutsätter dubbelspår.

I syfte att minska oljeberoende och negativ miljöpåverkan är det av stor vikt att hela Bohusbanan behålls och utveck- las. En utveckling av hela järnvägsnätet kan även medföra att mer gods transporteras på spår. Det är viktigt att även järnvägsspåret från Öxnered till Uddevalla uppgraderas för att möjliggöra utveckling av godstransporter.

Flyg Inom Uddevalla kommun finns två mindre flygplatser, Backamo och Bången. Vid Uddevalla sjukhus finns en helikopterflygplats (landningsplats). In- och utflygnings- sektorer för den nuvarande helikopterlandningsplatsen finns markerade på den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort. Denna landningsplats uppfyller inte luft- fartsverkets krav.

Inom en och en halvtimmes bilresa från Uddevalla finns Landvetters flygplats. Inom en timme kommer man från Uddevalla till Göteborg City Airport. Trollhättan-Väners- borgs flygplats når man inom en dryg halvtimme från Uddevalla.

Den nya flygplatsen i Rygge, Norge, kan komma att vara av intresse för Uddevalla. Restiden till Rygge kommer att förkortas när E6 i norra Bohuslän färdigställts.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Uddevalla omfattar Bohusbanan och Älvsborgsbanan samt bussar i regional- och lokaltrafik och stadstrafik.

Expressbussystemet i Bohuslän är uppbyggd med Torp som knutpunkt. Bussar kommer från norr, söder, öster och väster för att mötas vid Torp-terminalen. Järnvägs/bussta-

107 tionen i Uddevalla samt Ljungskile station är också viktiga knutpunkter i kommunen.

I syfte att nå miljöförbättringar är det viktigt att konti- nuerligt anpassa och utveckla alternativ till att köra den egna bilen. Det är viktigt att kommunen tillsammans med Västrafik redan i planeringsstadiet av nya bostadsområden även tar hänsyn till behovet av kollektivtrafik för de bo- ende.

Behov av motorvägshållplatser för bussar och pendelpar- keringar vid hållplatser bör studeras vidare.

Ytterligare en viktig aspekt är jämställdhet. Kollektivtrafi- ken ökar jämställdheten på arbets- och utbildningsmark- naderna. Fler kvinnor än män åker kollektivt till arbetet. I Sverige åker i genomsnitt 15% av kvinnorna kollektivt till jobbet, medan samma siffra för män är 10 %. En bättre utbyggd kollektivtrafik, både busstrafik och järnvägstrafik, förbättrar tillgängligheten för såväl kvinnor som män till arbets- och utbildningsmarknaderna och skapar förutsätt- ningar för ökad jämställdhet i samhället.

Tele och IT-kommunikation Utvecklingen inom tele- och informationsteknik är snabb. Infrastrukturen för tillgång till bredband har byggts ut i hela kommunen.

Utvecklingsområden: • Infrastruktur för transporter är viktig för en hållbar utveckling. Utveckling av tågtrafik och annan kollek- tivtrafik är fundamental. Möjligheten till att använda tåg och buss minskar också miljöfarliga utsläpp, ökar trafiksäkerheten och jämställdheten. • För att främja båda hälsa och miljö är det viktigt att det finns ett utvecklat nät av gång- och cykelvägar. • Det är viktigt för kommunens utveckling att det finns bra sätt att transportera människor och gods även på vägarna. För att värna om människors hälsa och vår fysiska miljö finns behov av att höja vägstandarden. • Uddevallas hamnresurs tas tillvara och utvecklas.

108 REKOMMENDATIONER

Rekommendation: Anordna mötesplats för tåg vid Grohed för att möjliggöra tätare tågtrafik och utbyggnad av dubbelspår. Kommunen ska verka för en uppgradering av järnvägsspåret från Öxnered till Uddevalla.

Tågtrafik, båda persontrafik och godstrafik är viktiga inslag i kom- Konsekvenser: Positiva miljömässiga konsekvenser finns munikationerna genom att flera kommer att åka tåg och färre att köra egen bil.

En översiktlig bedömning vid utbyggnad av dubbelspår vi- sar att betydande miljöpåverkan kan befaras i några lägen utefter järnvägen. Särskilt känslig är avsnitten där banan passerar genom tätortsbebyggelse i Ljungskile och Udde- valla, genom flera Natura 2000-områden samt områden som är av riksintresse för naturvård. Risk för ökat buller kan befaras. Ändrad bansträckning kan behövas längs vissa delsträckor. Detta ska dock vägas mot att biltrafiken på väg E6 och de störningar som den medför förväntas minska i framtiden om en satsning och förbättring sker av järnvägen.

De långsiktiga effekterna på miljön av utbyggt dubbelspår kan bli ett minskat bilåkande med minskade utsläpp av växthusgaser och partiklar som följd. Vidare ökar förut- sättningarna för att kommunen kan utvecklas på ett lång- siktigt hållbart sätt. Attraktiviteten att vara kommunen där man vill bo och arbeta kan förstärkas.

Minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser innebär

109 positiva konsekvenser för miljön som helhet på både lokal, regional, nationell och global nivå.

Rekommendation: Utred möjligheten att få till spårburen trafik mellan Uddevalla centrum och Torp. (Tas med i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort)

Konsekvenser: En närmare studie av spårbunden trafik mellan Uddevalla stad och Torps köpcentrum har inte gjorts. Vid en djupare studie av denna rekommendation måste miljökonsekvenserna utredas.

Rekommendationer: • Vidareutveckling av befintliga samt nybyggnad av gång- och cykelvägar. • Vid byggandet av överföringsledningen från Ljungskile till Ammenäs ska kommunen verka för att anordna gång- och cykelväg längs denna sträcka. • Verka för att gång- och cykelvägar ska anordnas längs vägarna 161 och 160 samt 167.

Bussterminalen på Torps köp- centrum, en viktig knutpunkt för regionens busstrafik Konsekvenser: Generellt leder tillgången till gång- och cy- kelvägar till en ökad hälsa för befolkningen. Det är även positivt för miljön då människor går och cyklar istället för att köra/åka med fordon som använder fossilbränsle.

En närmare studie av miljöpåverkan har inte gjorts. Detta ska göras genom vidare planering/projektering av respek- tive gång- och cykelväg.

110 Rekommendationer: • Kommunen verkar kraftfullt för att få en standardhöj- ning av vägen mellan Råsseröd och Lerbomotet till motorväg. • Nuvarande stadsmotorväg får vid ombyggnad enligt ovan en standard som är anpassad till trafik genom en stad.

Konsekvenser: Idag går rv 44 genom Uddevalla tätort och orsakar buller och luftföroreningar. En omläggning av vägen till sträckan Råsseröd-Lerbomotet skulle minska risken för ohälsa genom att minska trafiken genom sta- den. Omklassificeringen av stadsmotorvägen till att vara förlängning av väg 161 skulle möjliggöra en hastighets- sänkning i staden och därigenom öka trafiksäkerheten och förbättra luftkvaliteten och bullersituationen. Detta kommer att vidare belysas i den fördjupade översiktspla- nen för Uddevalla tätort.

Statistiken visar att vägsträckan Råsseröd-Lerbo har blivit allt hårdare trafikerad.

Den föreslagna standardhöjningen på vägsträckan avses ske längs den befintliga vägen. Det kan antas ha påtaglig miljöpåverkan vid en standardhöjning av denna väg. Ev konflikter med skyddsvärda naturobjekt/områden måste vidare studeras i detaljplaneringen av vägen.

Vägsträckan Råsseröd-Lerbo är en viktig kommunikations- led för Uddevalla och för regionen och är en av förutsätt- ningarna för en positiv utveckling. Den är även en viktig länk i den öst-västliga trafiken, av stor vikt för transporter med målpunkter på Hisingen i Göteborg, som därmed slip- per svåra passage över Göta Älv i Göteborgs närområde.

Rekommendation: Kommunen verkar kraftfullt för att få en standardhöjning av väg 161 till en 2+1 standard hela vägen från Rotviksbro till färjeläget mot Lysekil.

Konsekvenser: Denna väg har idag en hög belastning ef- tersom många personbilar och lastbilar utnyttjar bilfärjan till Lysekil. Trafikverket har ansvaret för konsekvenserna av en standardhöjning. En standardhöjning skulle antagligen innebära att lokalvägar måste göras om. En ev miljöpåver- kan måste studeras när förslag till nya lokalvägar blir känt.

111 Rekommendation: Öka samarbetet inom Västra Göta- lands Regionen och Fyrbodal i infrastrukturfrågor.

Konsekvenser: Ett ökat samarbete i berörda frågor skulle kunna påverka prioriteringar som görs i utbyggnaden av vägar som är av stor vikt för Uddevallas och regionens ut- veckling samt utbyggnadstakten av gång- och cykelvägar.

På Uddevalla stadshus har det satts upp solpaneler som fasad på delar av byggnaden

112 Anpassning till klimatförändringar

Rekommendationer: • Förbättra kollektivtrafiken för att minska det egna bil- beroendet och därigenom minska oljeberoendet och

minska CO2-utsläpp.

• Minska CO2-utsläpp genom en ökad gång och cykel- trafik. • Planering för ökad tågtrafik. • Transporter av varor och gods via hamnen bidrar till

en minskning av CO2-utsläpp.

Konsekvenser: Bidrar till minskade CO2-utsläpp och där- med en minskad klimatpåverkan.

Vi är på rätt väg när: • Människor väljer att åka tåg eller buss framför att köra egen bil • Människor väljer att gå eller cykla istället för att köra/ åka med ett fordon som drivs med fossilbränsle • De som vill gå eller cykla har tillgång till trafiksäkra gång- och cykelvägar • Vi gynnar integration och tillgänglighet genom en utbyggnad av kollektivtrafiken och därigenom gör ar- betsmarknaden robustare • Vi förbättrar luft- och ljudmiljön för människor i Udde- valla • Trafiksäkerheten höjs på vägarna inom kommunen

• Vi har bidragit till att minska CO2-utsläpp

113 Teknisk service Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala vatten och avloppsplaneringen omfattar hela kommunen, både innanför och utanför nuvarande kommunalt verksamhetsområde. Arbete med planering av vatten och avloppsfrågor pågår, bland annat har kom- munen just tagit fram en VA-strategi och en vattenförsörj- ningsplan.

För en komplett VA-planering av hela kommunen krävs utredning av olika delar:

Steg 1 VA-översikt Genomgång för nuläget, befintliga planer, omvärldsfakto- rer som kan ha betydelse, vilket behov man kan se i fram- tiden och vilken utveckling man kan förvänta sig.

Steg 2 VA-strategi Strategi för hur kommunen tänker sig inriktningen av vat- ten och avloppsfrågorna framöver, visioner, strategiska vägval, riktlinjer och avgörande prioriteringsgrunder.

Steg 3 VA-plan Plan för hur strategierna är tänkta att genomföras.

Steg 4 VA-Genomförande/uppföljning Beslut om genomförande i budgetprocessen och uppfölj- ning av genomförda åtgärder.

Allt detta ingår i kommunens VA- planering men tas fram vid olika tidpunkter, ibland utifrån enbart vattenfrågan och ibland utifrån avloppsperspektivet. En del dokument har redan tagits fram och andra är under framarbetning. Vissa luckor finns också i dagens VA-planering. Den schematiska bilden tydliggör kommunens nuvarande och planerade do- kument inom området.

114 VA PLANERING Steg 1 STEG 2 STEG 3 STEG 4 VA-översikt VA-strategi VA-plan Genomförande/ uppföljning Planering för nu- -Vattenöversikt -Riktlinjer för dag- -VA-avdelningens -Investerings- varande versam- -Vattenförsörj- vattenhantering framtidsplan budget hetsområden ningsplan (klar 2008-11-12) -Projektplan för (arbete pågår) underhåll/ -Miljörapporter utbyggnad, 3 år (görs årligen) Inom nuvarande Inom nuvarande verksamhetsområde

Planering för -Vattenöversikt -Riktlinjer för dag- -VA-avdelningens -Investerings- utvidgning av -Vattenförsörj- vattenhantering framtidsplan budget verksmahetsom- ningsplan (klar 2008-11-12) -Projektplan för råde (arbete pågår) -VA-strategi underhåll/ -Utvärdering (arbete pågår) utbyggnad, 3 år avloppsinventering (görs områdesvis) Planering för -Vattenöversikt -Riktlinjer för dag- -Inventerings- -Uppföljning i övriga områden -Vattenförsörj- vattenhantering plan tillsynsplan ningsplan (klar 2008-11-12) (arbete pågår) (görs årligen) (arbete pågår) -VA-strategi -Utvärdering av (arbete pågår) avloppsinventering -Riktlinjer för små

Utanför nuvarande verksamhetsområde Utanför nuvarande områdesvis avloppsanlägg- ningar 2008-06-12 §203

Dricksvatten Kommunens vattenverk finns vid Marieberg. Råvattnet pumpas från Bäveån via en pumpstation vid Köperöd. I Köperödssjöarna lagras vattnet innan det rinner med självfall till vattenverket vid Marieberg. Den största delen av vattenflödet till Bäveån kommer via Risån från Öresjö, ca 15 km sydost om Uddevalla centrum. En mindre del av vattnet kommer från Herrestadsfjället.

I Uddevalla kommun finns ett drygt 40-tal kustnära tätbe- byggelseområden som ibland har problem med bristande uttagsmöjligheter av dricksvatten och saltvatteninträng- ning i dricksvattentäkter. I dessa områden råder en känslig balans mellan tillrinning och uttag av sött vatten. Vid för stora uttag av vatten kan saltvatten tränga in i befintliga vattentäkter och försämra vattenkvalitén för en lång tid. Dricksvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet kan ändå finnas i närområden till omvandlingsområden. Det är angeläget att de områdena med störst problem utreds innan vidare omvandling till permanentbebyggelse, förtät-

115 ning och planläggning sker, så att befintlig vattentillgång inte äventyras.

I större delen av Bokenäs finns problem med lokalt för- höjda fluoridhalter i dricksvattnet från borrade brunnar. Vid enstaka kompletterande bebyggelse bör problemet lösas genom egen rening av fluorid i dricksvattnet. Vid förtät- ning inom tätbebyggelseområdena ska fluoridhalterna un- dersökas i den översiktliga hydrogeologiska utredningen.

Uddevalla kommun har inrättat ett vattenskyddsområde för Köperödssjöarna inklusive Bäveåns, Risåns och Öresjös tillrinningsområde.

Avlopp Varje dag kommer det ca 18 000 m3 spillvatten till Udde- vallas kommunala reningsverk i Skansberget. Inläckande dagvatten till spillvattenledningar gör dock att flödet kan öka kraftigt vid mycket regn och snösmältning.

Inom kommunen finns omkring 6 400 små avloppsanlägg- ningar. En stor andel av de enskilda små avloppsanlägg- ningarna uppfyller inte en godkänd nivå för reningen av avloppsvatten. Närhet till grannar, vattentäkter, dålig infil- trationsförmåga eller högt grundvatten ökar risken att av- loppsvattnet sprider sig okontrollerat längs markytan eller utmed berggrunden och ner i dess sprickor, och förorenar dricksvattentäkter eller det vattendrag där det slutligen hamnar. För att förbättra standarden på enskilda avlopp utför kommunen tillsyn på alla enskilda avloppsanlägg- ningar. Uppgiften är omfattande och tidskrävande.

VA-strategi Kommunens VA-strategi har tagits fram för att åstad- komma en god planering och framförhållning när det gäl- ler vatten och avloppsfrågorna i kommunen. VA frågorna får en allt större betydelse i och med att många kustnära tätbebyggelseområden omvandlas till åretruntboenden och den negativa miljöpåverkan blir större. Inom Uddevalla kommun finns ett drygt 40-tal kustnära tätbebyggelseom- råden där bebyggelsen mestadels är äldre och avlopps- standarden varierande med problem för enskilda eller grupper av fastigheter.

116 En av de viktigaste målsättningarna med VA-strategin är att minska läckage av kväve och fosfor till kustvatten och vattendrag. Målsättningen ska uppnås i hela kommunen genom:

• Att kommunen drar fram kommunalt avlopp till de om- råden som kan prioriteras utifrån VA-strategins krite- rier.

Ett av våra fina vattenområden • Tillsyn på befintliga avlopp i hela kommunen enligt en prioriteringsordning för inventering. Vid tillsyn ställs krav på hög eller normal skyddsnivå utifrån kommu- nens antagna riktlinjer för små avloppsanläggningar i Uddevalla kommun. Tillsynsuppgiften är omfattande och tidskrävande och därför måste en prioritering göras. VA-strategin innehåller kriterier för hur tillsyn av enskilda avlopp ska prioriteras. En prioritering har gjorts utifrån parametrar som närhet till kommunal anslutning, pågående eller planerade planarbeten, påverkan av övergödning, bebyggelsetryck, huruvida skyddade vatten påverkas och i områden med risk för saltvatteninträngning. Prioriteringen ger en arbetsord- ning för inventering som uppdateras och revideras kon- tinuerligt.

• Att vid förtätning, omvandling och vid ny planläggning, d.v.s. kompletterande enstaka eller grupper av hus,

117 eller utökade byggrätter inom utpekade problemom- råden för avlopp förutsätts gemensamma lösningar. Utsläpp från avloppsreningsanläggningar ska dras ut på ett sådant avstånd att man minimerar risken att på- verka bevarandevärda arter och habitat.

• Att vid tillkommande ny bebyggelse inom kommunen ställs krav på hög eller normal skyddsnivå med avseen- de på miljöskydd utifrån kommunens antagna riktlinjer för små avloppsanläggningar i Uddevalla kommun.

• Att kommunen har som ambition att så snart som möj- ligt kunna erbjuda ett kretsloppsanpassat alternativ för små enskilda avlopp

Natura 2000 Inom Natura 2000-område gäller att vid all prövning ska man ta hänsyn till de livsmiljöer och arter som avses skyd- das så att de inte utsätts för en störning som på ett bety- dande sätt kan försvåra bevarandet av arterna. I samband med prövningen ska man också ta hänsyn till andra pågå- ende och planerade verksamheter och åtgärder. I dagslä- get står befintliga avlopp för den största påverkan av våra Natura 2000-områden om man ser till utsläpp från en- skilda avlopp. Den årligen tillkommande bebyggelsen står för en mindre del av avloppsutsläppen. Genom de sam- mantagna åtgärderna är förhoppningen att vattenkvalitén i rinnande vattendrag och i havet förbättras med avseende på enskilda avlopp inom hela kommunen.

Problemområden för vatten och avlopp I VA-strategin redovisas kommunens tätbebyggelseområ- den med en plan för hur vatten och avloppsfrågorna ska lösas. Ett flertal tätbebyggelseområden kommer att kopp- las till kommunalt vatten och avlopp inom en 10-årsperiod. Kommunen håller en hög takt i utbyggnaden av överfö- ringsledningar och har små ekonomiska möjligheter till att bygga mer än vad som redan planeras under de närmsta åren.

Dagvattenhantering I områden som inte kopplas till kommunalt VA bör rekom- mendationer tillämpas vid förtätning, omvandling och vid

118 ny planläggning, d.v.s. kompletterande enstaka eller grup- per av hus, eller utökade byggrätter för att minska pro- blem med vatten och avlopp.

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun togs fram i samarbete med Trollhättan och Vänersborg kommu- ner och ligger till grund för en gemensam dagvattenhante- ring. Dagvattenriktlinjerna i Trestadskommunerna ska • Omfatta hur dagvatten tas omhand i befintliga och till- kommande bebyggelseområden inom kommunen.

• Redovisa de principer som ska vara vägledande för all dagvattenhantering.

• Utgöra ett grundläggande styrdokument för dagvatten- hantering i skeden för planering, byggande, drift och underhåll samt i viss mån även myndighetsutövning.

• Vara utgångspunkt för kommande arbeten kring dag- vattenhantering som exempelvis mer detaljerade stra- tegier, bedömningsgrunder, handlingsprogram med riktlinjer, prioriteringar, förslag till dagvattenåtgärder etc.

Riksväg 44 vid Brattåsmotet ge- nom Uddevalla

119 Avfallshantering Kommunen har ca 10 000 ton avfall att ta hand om varje år. Målet är att ha ett hållbart och kretsloppsanpassat system. Mycket av hushållsavfallet sorteras. Uddevalla En- ergis nya kraftvärmeverk, Lillesjöverket togs i drift 2009 och brännbart avfall används i processen att framställa värme till fjärrvärmenätet. Den 1 januari 2009 överfördes renhållningen från tekniska kontoret i Uddevalla kommun till Uddevalla Energi. Renhållningen är en naturlig del av Uddevalla Energis verksamhet när avfallsbehandling är basen i Lillesjöverket. På sikt bör hushållssopor sorteras i hemmet så att det brännbara kan transporteras till Udde- valla Energi utan att behöva sorteras vid Heljestorp.

Kommunens egna deponi vid Havskuren bedrivs idag på dispens fram till 2010. På Havskuren finns kommunens största återvinningscentral samt mottagning av diverse grovt avfall. Mindre återvinningsstationer finns på olika platser i kommunen.

Miljöfarligt avfall kan lämnas på Heljestorp och Havskuren.

Energi Energieffektivisering bör ske i alla led, från utvinning, be- redning, överföring m m till slutanvändning. En helhetssyn på energieffektivisering innebär minskning av uttag av primär (obearbetad) energi. Enskilda uppvärmningsformer kan vara ett exempel på energieffektivisering men hänsyn måste också tas till tillgängliga alternativ som kan uppnå energieffektivisering.

Uddevalla Energis nya kraftvär- meverk på Lillesjö

120 Uddevalla Energi AB är Uddevalla kommuns bolag för produktion och distribution av fjärrvärme och elkraft. Vi- dare har bolaget fått kommunens uppdrag att etablera ett stadsnät för bredbandskommunikation. Uddevalla Energi levererar fjärrvärme i Uddevalla tätort och svarar för elnä- ten i kommunens större tätorter.

Uddevalla Energis verksamhet medför en låg miljöpåver- kan. Den bidrar istället till att förbättra den yttre miljön i kommunen. Speciellt övergången till fjärrvärme i större delen av Uddevalla tätort är den enskilt största åtgärden för att förbättra närmiljön i staden. Sedan början av år 2001 är Uddevalla Energis produktion av fjärrvärme miljö- certifierad.

Uddevalla Energis nya kraftvärmeverk producerar fjärr- värme till ca 16 000 hushåll. Uddevalla Energi har även egen elproduktion från små vattenkraftverk i Bäveån och Risån. Dessa producerar el motsvarande en årsförbrukning för 400 eluppvärmda villor. 2007 distribuerades 370 GWh el till 25 200 kunder och levererades 260 GWh värme till 1 600 kunder.

Fjärrvärmen producerades huvudsakligen i Hovhultsverket, som omfattar 50 MW biobränslen och 10 MW rökgaskon- densering, samt en mindre del i Brattåsverket. Från 2009 är Lillesjöverket huvudproduktionsanläggning med 30 MW värme och 9 MW el från avfallsbränsle. Inga fossila bräns- len används i el- och värmeproduktionen.

Vattenfall AB har också elnät i kommunen.

Det finns planer om att bygga ut den s k SydVästlänken av Svenska Kraftnät. Den planerade 400kv kraftledning kommer delvis att dras genom Uddevalla. Några alternativ finns men mest sannolikt är att den befintliga ledningsga- tan breddas och de nya ledningarna blir luftburna. Önsk- värt vore att de nya ledningarna grävs ner men Uddevallas bergiga grund och tunna jordlager försvårar nergrävning. Luftburna ledningar kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa, värdefulla friluftsliv- och naturområden och att skog- och jordbruksmark tas i anspråk till lednings- gatan.

121 Energiplan för Uddevalla Kommun 2011-2013 Uddevalla Energiplan 2011-2013 (föreliggande förslag) I beslut från KS/2007:710 har beredningen för miljö och klimatfrågor fått uppdraget att revidera energiplanen för Uddevalla kommun. Den reviderade planen planeras fast- ställas under 2010.

Följande är utdrag om mål och strategier från planen.

Uddevalla kommun övergripande miljömål, 15 st, är fram- tagna utifrån kommunens miljöpolicy, miljöutredningar och de regionala miljömålen. Två av de övergripande målen som innefattar energi och transport säger att en- ergianvändningen ska minimeras och miljöanpassas. För att på sikt kunna nå de två övergripande målen finns sex gemensamma detaljerade miljömål med handlingsplaner som ska nås inom en treårsperiod. Dessa sex miljömål är gemensamma för hela kommunen. I energiplanen finns handlingsplaner med utpekade ansvariga förvaltningar, tid- planer samt en beskrivning av miljökonsekvenserna.

Övergripande miljömål: Energi Energianvändningen inom Uddevalla kommun ska mini- meras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras.

Silverfallet i Ljungskile

122 Gemensamma detaljerade miljömål för energi • Minska koldioxidutsläppen med totalt 170 kg/inv varav 70 kg/inv gäller energianvändning. (totalt en minskning med 3,4procent varav 1,4procent gäller energianvänd- ning)

• Öka kommuninvånarnas tillgänglighet för förnybar en- ergi i samarbete med näringslivet

• Ta fram en tydlig energipolicy för datoranvändning

Övergripande miljömål: Transporter • Samtliga transporter inom Uddevalla kommun ska ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras

Gemensamma detaljerade miljömål för transporter • Minska koldioxidutsläppen med totalt 170kg/inv varav 100kg/inv gäller transporter. (totalt en minskning med 3,4procent vara 2procent gäller transporter)

• Öka antalet kollektivresenärer för buss och tåg. Gäller både befintliga och nya kollektivresenärer

• Genom en ny framtagen cykelkarta marknadsföra säker och god framkomlighet med cykel till friluftsliv, arbete och köpcentra

Vindkraft Arbetet pågår med en sektorsöversiktsplan för vindkraft. I planen redovisas riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk.

123 REKOMMENDATIONER

Rekommendationer för problemområden för vatten och avlopp:

Inom problemområden för vatten: Inom utpekade problemområden för dricksvatten krävs en hydrogeologisk utredning, som visar på möjligheter till god vattenförsörjning, innan plantillstånd medges.

Inom problemområden för avlopp: Vid förtätning, omvandling och vid ny planläggning, d.v.s. kompletterande enstaka eller grupper av hus, eller utö- kade byggrätter inom utpekade problemområden för av- lopp förutsätts gemensamma lösningar inom de utpekade områdena. Utsläpp från avloppsreningsanläggningar ska dras ut på ett sådant avstånd att man minimerar risken att påverka bevarandevärda arter och habitat.

Konsekvenser: Att nuvarande vattenförsörjning i tätbebyggelseområden inte äventyras och att problem med vattenförsörjning inte omöjliggör ett redan påbörjat planarbete. Att tätbebyg- gelseområden får gemensam avloppsrening av god kva- litet som inte riskerar att påverka grundvattenområden och badplatser negativt.

Rekommendation: Kommunen stödjer egna initiativ till gemensamhetsanläggningar med hög standard med en- skilt huvudmannaskap.

Konsekvenser: Kommunen håller en hög takt i utbygg- naden av överföringsledningar och har små ekonomiska möjligheter till att bygga mer än vad som redan planeras under de närmaste åren. Gemensamhetsanläggningar av hög standard ökar takten totalt i utbyggnaden av bra VA- lösningar och ger en positiv miljöeffekt.

Rekommendation: Att ändringar av befintliga detaljplaner samt att möjligheten för nya detaljplaner bereds, i takt med att överföringsledningen byggs fram.

Konsekvenser: Att konverteringen från fritidshus till helårs- hus möjliggöres och att nya byggrätter tillskapas.

124 Rekommendation: Vid nya eller ändrade detaljplaner kan krav ställas på gemensam avloppslösning.

Konsekvenser: Ger en positiv miljöpåverkan om områdets avlopp tidigare har varit undermålligt.

Rekommendation: Mellankommunala lösningar ska ut- vecklas.

Konsekvenser: Ger möjlighet till ökad hållbarhet och sä- kerhet för vatten- och avloppsförsörjningen. Flera områ- den kan kopplas till kommunalt vatten och avlopp vilket minskar miljöpåverkan.

Mellankommunala lösningar ska ut- Rekommendation: Uddevalla ska ingå och aktivt delta i vecklas samtliga vattenråd som berör kommunen.

Konsekvenser: Det är positivt för miljön ju snabbare de inblandade parterna kan enas om och genomföra förbätt- ringsåtgärder inom avrinningsområdena.

Vi är på rätt väg när: • Utveckling av kustnära boende och verksamheter sker på ett hållbart sätt för miljön. • Människor upplever att de kan påverka var de vill bo. • Vi har god vattenkvalitet och bra avloppshantering i hela kommunen.

125   StudserödStudseröd HerrestadsfjälletHerrestadsfjället StudserödStudseröd LaneLane 222 777 111 1 11 ggg äää HogstorpHogstorp Vää  VVV SkredsvikSkredsvik  SkredsvikSkredsvik Lane-RyrLane-Ryr GullmarsbergGullmarsberg  E6E6 UDDEVALLAUDDEVALLA

 VägVäg 161161 TorpTorp HerrestadHerrestad VVäägg 444444 HällebäckHällebäck HerrestadHerrestad VVäägg 4444 RotviksbroRotviksbro   JordfallJordfall  UtbyUtby  SunningenSunningen BerghogenBerghogen UndaUnda  BerghogenBerghogen HögåsHögås   GustafsbergGustafsberg SundsandvikSundsandvik  GustafsbergGustafsberg  SundSund     SkårSkår AmmenäsAmmenäs BokenäsBokenäs KöperödKöperöd StenshultStenshult KavlandaKavlanda RåssbynRåssbyn StenshultStenshult  ForshällaForshälla EriksbergEriksberg E6E6   E6E6  ResterödResteröd VassbovikVassbovik DragsmarkDragsmark     RestenäsRestenäs

UlvesundUlvesund LJUNGSKILELJUNGSKILE   BredfjälletBredfjället LyckornaLyckorna 

GrinnerödGrinneröd

 BackamoBackamo

 Småbåtshamn med mer än 50 båtplatser Översiktsplan 2010  Småbåtshamn / Marina Uddevalla kommun

Befintliga småbåtshamnar

126 Herrestadsfjället StudserödStudseröd HerrestadsfjälletHerrestadsfjället StudserödStudseröd LaneLane 222 777 111 1 11 ggg HogstorpHogstorp äää HogstorpHogstorp VVV SkredsvikSkredsvik SkredsvikSkredsvik Lane-RyrLane-Ryr GullmarsbergGullmarsberg E6E6 UDDEVALLAUDDEVALLA

VägVäg 161161 TorpTorp HerrestadHerrestad VVäägg 444444 HällebäckHällebäck HerrestadHerrestad VVäägg 4444 RotviksbroRotviksbro JordfallJordfall UtbyUtby SunningenSunningen BerghogenBerghogen HögåsHögås UndaUnda SundsandvikSundsandvik GustafsbergGustafsberg SundSund SkårSkår AmmenäsAmmenäs BokenäsBokenäs KöperödKöperöd StenshultStenshult KavlandaKavlanda RåssbynRåssbyn StenshultStenshult ForshällaForshälla EriksbergEriksberg E6E6 ResterödResteröd VassbovikVassbovik DragsmarkDragsmark

RestenäsRestenäs

UlvesundUlvesund LJUNGSKILELJUNGSKILE

BredfjälletBredfjället LyckornaLyckorna

GrinnerödGrinneröd

BackamoBackamo

Högskolecentrum Översiktsplan 2010 Gymnasieskola Uddevalla kommun Grundskola Förskola Offentlig service Äldreboende

127 Herrestadsfjället StudserödStudseröd HerrestadsfjälletHerrestadsfjället StudserödStudseröd LaneLane 222 777 111 1 11 ggg HogstorpHogstorp äää HogstorpHogstorp VVV SkredsvikSkredsvik SkredsvikSkredsvik Lane-RyrLane-Ryr GullmarsbergGullmarsberg E6E6 UDDEVALLAUDDEVALLA

VägVäg 161161 TorpTorp HerrestadHerrestad VVäägg 4444 HällebäckHällebäck HerrestadHerrestad VVäägg 444444 RotviksbroRotviksbro JordfallJordfall UtbyUtby SunningenSunningen BerghogenBerghogen HögåsHögås UndaUnda SundsandvikSundsandvik GustafsbergGustafsberg SundSund SkårSkår AmmenäsAmmenäs BokenäsBokenäs KöperödKöperöd StenshultStenshult KavlandaKavlanda RåssbynRåssbyn StenshultStenshult ForshällaForshälla EriksbergEriksberg E6E6 ResterödResteröd VassbovikVassbovik DragsmarkDragsmark

RestenäsRestenäs

UlvesundUlvesund LJUNGSKILELJUNGSKILE

BredfjälletBredfjället LyckornaLyckorna

GrinnerödGrinneröd

BackamoBackamo

Översiktsplan 2010 Överföringsledning VA Uddevalla kommun Verksamhetsområde för VA Teknisk service

128 HerrestadsfjälletHerrestadsfjället StudserödStudseröd HerrestadsfjälletHerrestadsfjället StudserödStudseröd LaneLane 222 777 111 1 11 ggg HogstorpHogstorp äää HogstorpHogstorp VVV SkredsvikSkredsvik SkredsvikSkredsvik Lane-RyrLane-Ryr GullmarsbergGullmarsberg E6E6 UDDEVALLAUDDEVALLA

VägVäg 161161 TorpTorp HerrestadHerrestad VVäägg 444444 HällebäckHällebäck HerrestadHerrestad VVäägg 4444 RotviksbroRotviksbro JordfallJordfall UtbyUtby SunningenSunningen BerghogenBerghogen HögåsHögås UndaUnda SundsandvikSundsandvik GustafsbergGustafsberg SundSund SkårSkår AmmenäsAmmenäs BokenäsBokenäs KöperödKöperöd StenshultStenshult KavlandaKavlanda RåssbynRåssbyn StenshultStenshult ForshällaForshälla EriksbergEriksberg E6E6 ResterödResteröd VassbovikVassbovik DragsmarkDragsmark

RestenäsRestenäs

UlvesundUlvesund LJUNGSKILELJUNGSKILE

BredfjälletBredfjället LyckornaLyckorna

GrinnerödGrinneröd

BackamoBackamo

Översiktsplan 2010 Campingplats Badplats Uddevalla kommun Kuststigen Bohusleden Turism och besöksnäring

129