Rekommendationer Och Konsekvenser
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
56 Rekommendationer och konsekvenser 57 Detta kapitel tar upp viktiga utvecklingsmöjligheter samt rekommendationer för åtgärder och fortsatta utrednings- områden för en hållbar strategisk utveckling av Uddevalla kommun. Efter varje rekommendation följer en beskriv- ning av konsekvenserna. Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen redovisa planens konsekvenser. Efter varje rekommendation i detta avsnitt följer en beskrivning av konsekvenserna utifrån bl. a. miljö, social- och hälsoperspektiv, klimatpåverkan etc. Avgränsning av de planfrågor som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts efter samråd med länsstyrelsen 2009-02-06 och sammanfattas under rubriken Miljökonsekvensbeskrivning. Kvaliteter och resurser i natur- och kultur- landskapet Uddevalla kommun rymmer flera olika landskaps- och naturtyper. Här finns havs- och kustmiljöer, det karaktäris- tiska sprickdalslandskapet med högplatåer, berg och dalar, lerslätter och djupt skurna bäckraviner. Uddevalla kommun är också rik på vattendrag och sjöar liksom varierande skogstyper. Varje landskapstyp bär även kännemärken i kulturmiljön såväl rörande förekomst av fornlämningar som hur husen placerats och gestaltats. Odlingen som präglat landskapets utseende genom tusen- tals år håller i snabb takt på att förändras med bebyggel- sens och kommunikationernas utbredning och med ändra- de villkor för jordbruket. Utveckling av hållbara alternativa Djurhållning är en viktig verk- verksamheter på landsbygden som t ex gröna gårdar, grön samhet på landsbygden. Bild: rehabilitering m m sker i allt snabbare takt. Torsten Torstensson 58 Närheten till natur, kulturmiljöer och strövområden är vik- tig för kommunens invånare och utgör inte sällan ett tungt skäl vid val av bostadsort. Dessa områden är också en vik- tig tillgång för kommunens besöksnäringar. Med varsam- het och god planering bör tillgångarna kunna utvecklas och användas i betydligt större utsträckning än idag. Inom kommunen finns många natur- och kulturmiljöer där behovet att vårda, skydda, bevara eller ta hänsyn är starkt. Kommunens rika förekomst av skog, sjöar och kulturmark samt den långa kustlinjen öppnar stora möj- ligheter för rekreation, avkoppling och upplevelse. Goda förutsättningar finns för såväl fiske och bad som båtliv av Havstensfjorden sedd från olika slag. Vissa områden anses som särskilt skyddsvärda Havstensklippan drygt 100 meter för friluftslivet och har avsatts som naturreservat. över havet Utvecklingsmöjligheter • Ta tillvara Uddevallas landskaps- och naturegenskaper i all planering • Värna kvaliteterna i kommunens kulturmiljöer • Utveckla landsbygden på ett hållbart sätt • Uppmuntra och underlätta för småskalig företagseta- blering för att stödja en levande landsbygd 59 REKOMMENDATIONER Rekommendation: Stöd insatser av lokala aktörer för hållbar utveckling av landsbygden, t ex EU-programmet LEADER (se även Friluftsliv och turism). Konsekvenser: Att aktivt stödja och delta i landsbygdsut- vecklingsprojekt är positivt. Med lokala initiativ och fram- gångsrika projekt stärks landsbygdsutvecklingen och möj- ligheten att livnära sig i hela kommunen. Rekommendation: Stödja utvecklingen av den lokala de- mokratin. Konsekvenser: Genom att stärka den lokala demokratin förstärks hållbarheten i landsbygdsutvecklingen. Rekommendation: Värna grönområden som bl a har till syfte att främja rekreation och friluftsliv samt samman- hållen mark för jord- och skogsbruk. Konsekvenser: Tillgång till rekreations- och grönområden ökar kommunens attraktivitet och bidrar till befolkningens hälsa. Att värna dessa områden ligger också i linje med de allmänna intressena. Ett värnande av mark för jord- och skogsbruk stärker de areella näringarna samtidigt som det kan innebära ett främjande av rekreation och friluftsliv samt bevarande av landskapsbild och den kontinuitet som landskapet uttrycker/präglas av. Vi är på rätt väg när: • Människor som bor i och besöker Uddevalla uppskattar kommunens natur- och kulturvärden • Den varierande landskapsbilden behålls • Uddevallas landskap och natur- och kulturmiljö är en positiv faktor i kommunens hållbara utveckling 60 Uddevallabron 61 Befolkning och boende Samhällen och landsbygd i förändring Uddevalla har förändrats dramatiskt många gånger under sin femhundraåriga tillvaro. Efter flera stadsbränder med förödande konsekvenser kom en ny byggnadsordning år 1806. Det skulle byggas stenhus vid de stora gatorna och vid hamngatorna. Gatorna blev raka och breda. Här lades grunden till Uddevallas nuvarande utseende. Vår tids mest påtagliga spår är från varvsperioden från andra världskriget fram till nedläggningen 1985. Båtbyg- gandets konjunkturer avspeglar sig tydligt i stadsbyggan- dets ”årsringar” från femtiotalets punkthus i gröna parker till 70-talets miljonprogram och 80-talets småhusområden. Också landsbygden med sin 900-åriga historiska socken- indelning har förändrats påtagligt i takt med strukturom- vandlingen i samhället och ökad rörlighet genom bilismen. Av de orter som vid kommunsammanläggningen i början på 70-talet erbjöd lokal service i form av skola och butik m m är det bara Ljungskile som utvecklats som serviceort. Den spridda bosättningen på landsbygden har ökat liksom åretruntboende i fritidshusen från 50- och 60-talen. För- utom de livsmedelsbutiker som finns i Ljungskile, Udde- valla och på Torp köpcentrum finns det en livsmedelsbutik i Rotviksbro vid korsningen mellan vägarna till Lysekil och Orust. Folkmängdsförändringar; Kommunen totalt 1985 2007 2008 2009 Födda 552 578 567 578 Döda 488 573 582 561 Inflyttade 1 570 2 458 2 444 2 419 Utflyttade 1 516 2 044 2 169 2 104 Justeringar -5 -4 5 05 Folkökning 113 414 265 332 Folkmängd 45 816 50 921 51 186 51518 62 500 400 300 Invånare per kvadratkilometer 200 100 0 Uddevalla Västra Götalands län Riket Belgien* Holland* Tyskland* *Wikipedia 1 900 Befolkningsökning mellan 1985 och 2008 1 400 900 400 -100 Uddevalla tätort Största ökningen finns på landsbygden, i Uddevalla (inkl. Herrestad) samt i Ljungskile.Herrestad tätort Sunningen Hogstorp tätort Fagerhult (Lane) Kungsgatan och Bäveån Uddevalla centrum Ljungskile tätort Ammenäs Landsbygd syns här i 63 Befolkning och Utbildning Utbildningsnivå 60% 50% 40% 2000 30% 2007 20% 10% 0% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas utbildning utbildning utbildning Utbildningsnivå 2007 (Avser 20-64 år) Procentuell fördelning M K Tot Förgymnasial utbildning 19 14 16 Gymnasial utbildning 55 51 53 Eftergymnasial utbildning 25 34 29 Uppgift saknas 111 Totalt % 100 100 100 Antal 1000-tal 14 14 28 Östrabo innehåller en del av Uddevallas gymnasieskola 64 Utveckling av boende Flertalet av kommunens invånare bor i tätorterna Ljung- skile och Uddevalla. För Ljungskiles del har nyligen en fördjupad översiktsplan upprättats. I den redovisas bl a två större utbyggnadsområden för bostäder; dels ett om- råde vid Skarsjövallen, dels ett område vid Ljungs-Berg. För Uddevallas del finns också en fördjupad översiktsplan, men den ska bearbetas. I den kommer då att redovisas nya områden för bostäder inom tätortsområdet. Det finns ett flertal områden i Uddevalla tätort med detaljplaner som medger bostadsbebyggelse med drygt 400 bostäder. Det pågår diskussioner och planarbete som möjliggör yt- terligare upp emot 1 700 bostäder i tätorten. I Ljungskile tätort finns det detaljplaner som medger ca 230 bostäder. Påtänkta planer ger ytterligare möjlighet till ca 250 bostä- der. Småorterna På de följande sidorna redovisas som en enkel samman- fattning - i text och på karta, tankar, problem och möj- ligheter kring några av ”småorterna” i kommunen. Ma- terialet ska främst ses som ett diskussionsunderlag som eventuellt kan ligga till grund för ytterligare studier och planering i detalj. Det är viktigt att påpeka att de idéer som redovisas inte kan ses som planerade åtgärder, utan de visar endast en av flera möjliga framtida utvecklingar i några delar av kommunen. Det finns inte några ekonomiska resurser av- satta för de idéer som presenteras. Kommunen avser inte heller att genomföra några utbyggnadsplaner mot markä- garnas vilja i dessa orter. Avsnittet får alltså inte ses som en åtgärdsplan eller separata fördjupningar av översikts- planen. Inga avvägningar har heller gjorts mot enskilda intressen. Det ska också påpekas att texten och kartorna inte visar någon heltäckande bild av den möjliga utveck- lingen på platserna. De platser som översiktligt studerats är Hogstorp, Skreds- vik, Sundsandvik, Rotviksbro, Fagerhult (Lane), Kyrkebyn (Lane-Ryr) och Fräknestranden. 65 Hogstorp E6:an och Bohusbanan är ortens byggda begränsningar. Och bergen i öster är de av naturen givna. E6:ans nya dragning med trafikplats i anslutning till samhället har skapat nya förutsättningar; tillgängligheten har blivit bätt- re och läget attraktivare – inte minst ur verksamhetssynpunkt. En relativt nybyggd låg- och mellanstadieskola, god kapacitet på va-nätet, nära till naturen och fritidsaktiviteter (t ex Bräckevallen) kan också skapa förutsätt- ningar för ytterligare bostäder. Verksamhetsområden föreslås mellan gamla E6:an och Bohusbanan. Förmodligen är detta på sikt ett attraktivt verksamhetsläge nu när motorvägen med trafikplats är byggd. En mindre grupp bostäder skulle förmodligen kunna etableras öster om järnvägen och söder om väg 808. Om fler bostäder ska etableras så förefaller ”platån” vid vägen upp mot Bräckevallen som möjlig/lämplig. För en bättre koppling mellan ortens delar på ömse sidor av Bohusbanan så är det önskvärt med en gång- och cykeltunnel. För att orten ska hållas samman så bör exploatering inte ske väster om motorväg, åtminstone