Kungsbetet : En Medeltida Fägata Av Stora Mått
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 1 Innehåll F 201 Högberg, A. & Persson, C. Small pieces of recensioner O R flint. Mesolithic contact patterns on the 263 Illum Hansen, S. Jættestuebyggerne: N Småland highlands in south Sweden. Arkitektur i Danmarks stenalder. An- V Ä 220 Lindström, T. Ett huvudlöst förslag mälan av L. Larsson. N N – angående den tredje individen i grav 7 265 Naumann, H-P. Metrische Runeninschrif- E från Ire. —Summary. ten in Skandinavien. Einführung, Edi- N 2 229 Ericsson, A. Kungsbetet – en medeltida tion, Kommentare. Anmälan av S. Oehrl. 0 1 9 fägata av stora mått. —Summary. 266 Gräslund, A-S. et al. (red.). Fynden från / 4 »Svarta jorden» på Björkö från Hjalmar FORN debatt Stolpes undersökningar. Anmälan av S. 242 Blehr, O. Sumtangen, a medieval commu- M. Sindbæk. nal reindeer (Rangifer tarandus) drive 268 Trotzig, G. Arkeologins fotografier. Några locality on the mountain plateau milstolpar. Anmälan av J. Wienberg. Hardangervidda in Norway, once more. 270 Rundkvist, M. At home at the Castle. 247 Nyborg, E. Svar till Jan Eskildsen. Lifestyles at the Medieval Strongholds of 249 Lovén, C. Beowulf och Gotland – replik Östergötland, AD 1200–1530. Anmälan VÄNNEN till Bo Gräslund. av M. Hansson. 272 Eriksen, P. & Rindel, P.O. Lange linjer i korta meddelande landskapet. Hulbælter fra jernalderen. JOURNAL OF 253 Fjellström, M. et al. Nya 14C-dateringar av Anmälan av J. Wikborg. glaciärfynd vid Ålmallojekna i Jokk- mokks kommun, Lappland. register 258 Apel, J. et al. Erret Callahan (1937–2019) 275 Innehåll, Årgång 114, 2019 SWEDISH ANTIQUARIAN and his impact on Swedish archaeology. RESEARCH 2019/4 issn 0015-7813 Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 2 Utgiven av Till författaren Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet. fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med an grän sande Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne- håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta Ansvarig utgivare och huvudredaktör gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår. Mats Roslund Vitterhetsakademien Tekniska och typografiska frågor Box 5622, 114 86 Stockholm Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format [email protected] eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu- skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra. Peter Carelli Vitterhetsakademien Uppsatser Box 5622, 114 86 Stockholm Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl. [email protected] abstract, illustrationer och tabeller. Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla Redaktörer dessa på engelska. Herman Bengtsson, [email protected] Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med Christina Fredengren, [email protected] författarens namn, institutionsadress och e-postadress. Åsa M Larsson, [email protected] Referenser Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under Teknisk redaktör rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn Kerstin Öström följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort. Grävlingsvägen 50 Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan. 167 56 Bromma [email protected] Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm. Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund. Prenumeration Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, Vitterhetsakademien ett symposium. Halmstad. Box 5622, 114 86 Stockholm e-post [email protected] Illustrationer Bankgiro 535-3552 Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet. Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Debatt och mötesreferat Journal of Swedish Antiquarian Research Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:– redigerad version till berörd part för inhämtande av svar. Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden Korta meddelanden fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl. Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets illustrationer. första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder. Recensioner Tidskriften är referentgranskad. Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and referat av böckernas innehåll. Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s. Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries. Korrektur The journal is peer-reviewed. Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga issn 0015-7813 papperskorrektur förekommer. Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019 Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört. Kungsbetet – en medeltida fägata av stora mått Av Alf Ericsson Ericsson, A., 2019. Kungsbetet – en medeltida fägata av stora mått. (Kungsbetet – a medieval cattle path of large dimensions.) Fornvännen 114. Stockholm. From the city of Lund in the Swedish province of Scania via the Höjebro bridge to the village Genarp at the foot of the Romeleåsen ridge, an old route called Kungs- betet “The royal pasture” can be traced on land survey maps from the 18th century. The route was over 20 kilometres long and consisted of a usually 50 metre wide ground strip owned by the king and the crown. When it is first mentioned in the early 17th century it was already in dissolution. According to different sources it is obvious that Kungsbetet was an unusually long and broad cattle path. It has hith- erto not been possible to find any real counterparts. In this article the dating, func- tion and origin of Kungsbetet are discussed. It is argued that it is from the Middle Ages and was established due to lack of pastures in Lund and in the surrounding countryside. However, vast pastures were available on the Romeleåsen ridge. This old common (Sw. allmänning) was under royal control from the early Middle Ages. Alf Ericsson, Arkeologerna, Statens historiska museer, Roxengatan 7, SE-582 73 Linköping. [email protected] Från staden Lund via Höjebro till Genarps kyrka skäl, som redovisas nedan, framgår att Kungs- vid foten av Romeleåsen kan på äldre lantmäteri- betet redan på 1700-talet var ett relikt element kartor en drygt två mil lång färdväg som kallades och att dess avveckling hade påbörjats före de Kungsbetet följas (fig. 1). Kungsbetet utgjordes äldsta lantmäterikartorna. Det är obekant när av en vanligen ca 50 meter bred markremsa, dvs. Kungsbetet tillkom, men flera omständigheter mer än dubbla bredden mot en vanlig motorväg. talar för att färdvägen är från medeltiden. Jordremsan var en med fasta rågångar avgränsad fastighet och den ägdes av kronan. Förutom som Bakgrund, syfte, metod och källor färdväg användes den också till häst- och krea- I anslutning till en sträcka av Kungsbetet, strax tursbete. Kungsbetet var med andra ord en ovan- söder om Höjebro invid Lund, undersöktes år ligt lång och bred fägata. Söder om Staffanstorp 2018 en hålväg med två körfält där vagnar kun- finns i den nutida fastighetsindelningen reminis- nat mötas. I hålvägen hittades föremål som kan censer av Kungsbetet som kallas Beden (béden). knytas till både folk och fä. Dateringarna spänner Med undantag för en kortare sträcka längst i norr över medeltid och tidigmodern