Fördjupad översiktsplan Flackarp - Höjebromölla Projektorganisation

Beställare Konsult, Ramböll Sverige AB - Kommunstyrelsen Staffanstorp genom beslut - Lars-Erik Gunnars, uppdragsledare om uppdrag 2016-11-28 - Hanna Dahmberg, arkitekt - Henrik Olsson, landskapsarkitekt, GIS Styrgrupp - Caroline Boström, MKB-samordnare - Eric Tabich (M), ordförande - Christian Sonesson (M) Fotografier, Illustrationer och kartor - Annika Strandberg (M) - Staffanstorps kommun, där inget annat anges - Joakim Borglin (KD) - Pierre Sjöström (S) - Carina Dilton (S) - David Wittlock (MP) - Richard Olsson (SD)

Arbetsgrupp - Thomas Lexén, stadsarkitekt, projektledare - Susanna Falck, planarkitekt - Stefan Lindqvist, GIS-ingenjör - Sofia Tjernström, plansamordnare - Anders Larsson, universitetslektor, SLU/Alnarp

2 Förord

Längs gränsen mellan Staffanstorps och Lunds här samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan för Så ta tillfället i akt: Välkommen att ta del av och kommun flyter Höjeå genom åkerlandskapet. Flackarp – Höjebromölla. att vara med och påverka de framtidstankar som Flytande vatten betyder något alldeles särskilt. Det kommer att ligga till grund för den kommande ger ett lugn och påminner oss om något ursprungligt Förslaget är ett första utkast och på många utveckling Flackarp – Höjebromölla! - möjligheter för transport, att skaffa mat och att sätt ett diskussionsunderlag som syftar till att det finns liv. Vi kan läsa av väder på vattenytan. få in värdefulla synpunkter och tankar från alla För styrgruppen Den ångande ån säger oss när temperaturen är berörda kommunmedborgare, grannkommuner, låg om vintern. Eller att sommarmorgonen är sval. organisationer och myndigheter – tankar som Höjeå bildar gräns mellan Staffanstorps och Lunds kan ligga till grund för den utvärdering och Eric Tabich (M) kommun och har i modern tid också utgjort Lunds vidareutveckling av förslaget som kommer att göras ordförande stadsgräns i sydväst. När nu en pågatågstation ska efter samrådstiden. anläggas vid Klostergården i södra Lund, så ökar efterfrågan på fler bostäder i stads- och stationsnära läge vilket aktualiserar frågan om att bygga söder om Höjeå - i Staffanstorps kommun, men inom Lund stadsrand. För att börja reda ut hur detta kan göras på bästa sätt, med respekt för och i samklang med de stora natur- och rekreations värden som finns i ådalen, har Staffanstorps kommun tagit fram det

3 Del 1. Inledning...... 5 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar...... 41 Därför planerar vi här...... 6 En plats med potential...... 8 Landskapsanalys...... 42 Området i sitt geografiska sammanhang...... 9 Landskapstyper...... 43 Fysisk struktur...... 48 Del 2. Planförslag...... 12 Mark och vatten...... 50 Infrastruktur...... 52 Beskrivning av planens huvudidéer...... 13 Ekonomisk struktur...... 55 Plankarta...... 18 Historisk struktur...... 57 Beskrivning av plankartan...... 19 Grönstruktur...... 59 Genomförandestrategier...... 22 Grönstrukturens ekosystemtjänster...... 61 Konsekvenser...... 27 Riksintressen, landskapsbildsskydd och jordbruk av nationell betydelse...... 64 Del 3. Planeringsförutsättningar...... 28 Del 5. Processen...... 67 Globala trender...... 29 Nationella planeringsförutsättningar...... 32 Översiktsplanering - så funkar det...... 68 Regionala planeringsförutsättningar...... 34 Informations- och dialogmöte...... 70 Lokala planeringsförutsättningar...... 39 Källor...... 72

4 Inledning Del 1. Inledning

Därför planerar vi här

Det tänkta utvecklingsområdet har ett fantastiskt Köpenhamn. I kommungränsen flyter Höje å med kring Flackarp. Samtidigt har vikten av att ta hänsyn läge, med tillgång till såväl höga natur- och stora natur- och rekreativa värden och i landskapet till jordbruksmarken, inte bara ur landskapsperspektiv kulturmiljövärden som närhet till framtida tågstation, söder om ån finns den värdefulla jordbruksmarken utan som produktionsresurs, blivit än tydligare. universitetsstaden Lund, motorvägen mellan och intressanta kulturmiljöer. I området finns också Brukningsvärd jordbruksmark får bara exploateras Malmö och Helsingborg och inte minst det vackra sedan tidigare intressen av att utveckla marken och om den alternativa markanvändningen jordbrukslandskapet i Staffanstorps kommun med bygga, både för människor och verksamheter. utgör ett s.k. ”väsentligt samhällsintresse”, den arkeologiska fyndplatsen vid Stora Uppåkra, liksom alternativa utvecklingsområden måste den största fyndplatsen från vikingatid i hela Sverige, Sedan Staffanstorps kommuns översiktsplan, utredas. Bostadsförsörjning utgör ett väsentligt inom cykelavstånd! Men just därför finns det också Framtidens kommun – perspektiv 2038, antogs år många värden, olika karaktärer och intressen som 2009 har några förtydliganden och förändringar av behöver vägas mot varandra då vi planerar vad som förutsättningarna skett i den regionala planeringen, ska hända med marken. Syftet med planering är att för kollektivtrafiken, samt i synen på jordbruksmark. olika förändringar i den fysiska miljön tillsammans Därtill har det regionala perspektivet på stråket ska bli så bra som möjligt. Var det byggs och hur mellan Malmö och Lund förändrats. Järnvägstrafiken mark- och vattenområden används är viktigt om det kommer att förstärkas i och med utbyggnaden ska bli en bra helhet och en hållbar utveckling. från två till fyra spår mellan Flackarp-Arlöv vilket även innebär ett nytt stationsläge i Klostergården Vid en utzoomning blir det uppenbart hur nära öppnar 2024. I Strukturbild MalmöLund (2014) gränsområdet ligger Lunds stad. Nära, inte bara pekas ett koppel av regionala utvecklingsnoder ut den nya stationen i Klostergården i södra Lund, i ett stråk mellan Brunnshög och Hyllie. Området utan även Lunds centralstation och hela stadens kring Klostergårdens station är ett sådant strategiskt utbud av handel, arbetsplatser, universitet, service stadsutvecklingsområde, vilket i Staffanstorps mm. Åt andra hållet är det inte långt till Malmö och kommun speciellt påverkar utvecklingen av området

6 Del 1. Inledning

samhällsintresse och i stationsnära lägen finns det särskild anledning att bejaka ny bebyggelse, vilket främjar t.ex. en mer hållbar kollektivtrafik, samtidigt som mer perifer jordbruksmark då kan bevaras.

Lund och Staffanstorp har 2017-2018 tillsammans tagit fram en gemensam målbild och strukturbild för gränsområdet - om hur, var och med vilka etapper som Höje å-området ska utvecklas.

Denna fördjupning av översiktsplanen tar sin utgångs-punkt i den gemensamma strukturbilden och avses bli en del av Staffanstorps nya översiktsplan, Framtidens kommun – Livsoas 2039.

7 Del 1. Inledning

En plats med potential

Inledningsvis studerades ett större utrednings- värden. Längs ån kan spår av människans vistelse och Stambanan område för den fördjupade översiktsplanen. verksamhet genom tiderna förekomma vilket visar E 22 Med utgångspunkt i den kommungemensamma hur attraktiv Höje å-dalen varit för människor under strukturbilden med Lund begränsades utbredningen lång tid. Denna unika miljö är en viktig struktur att för föp:en till området som ligger norr om väg 108. både bevara och utveckla för människor, djur och 4 Detta för att behålla det öppna landskapet mellan växter när staden växer, inte minst med tanke på 3 byar och städer som är karaktäristiskt för denna del att denna del av Skåne har väldigt lite naturmark 2 av Skåne. Väg 108 utgör också en kraftig barriär för rekreation. Med rätt planering kan dessutom de 1 Lunds centralstation som skulle vara svår att överbrygga med bebyggelse. redan höga naturvärdena på platsen vidareutvecklas genom ny grön infrastruktur.

Planområdet ligger inom Lunds stadsrand med Klostergårdens pågatågstation närhet till både Klostergårdens station och till Lunds Inom planområdet består landskapet till största delen centralstation. Att bygga där det redan finns tillgång av jordbruksmark med en mindre mängd bebyggelse Lund till befintlig infrastruktur såsom ledningar och gator, i form av friliggande byggnader, byar och Trollebergs samt ett befintligt utbud av social service, handel säteri. Bebyggelsen är ofta omgiven av uppvuxen och arbetsplatser o.s.v. är ekonomiskt, ekologiskt vegetation. I områdets mitt löper en höjdrygg och Utredningsområde och socialt hållbart. I närområdet, på cykelavstånd, i landskapet finns lågpunkter där vatten samlas vid Hjärup finns tillgång till hela utbudet av varor, tjänster, skyfall. Planområdet delas av stambanan och E22 universitet, sjukhus, kultur och arbetsplatser som vilka båda är kraftiga barriärer i landskapet med Lunds stad har att erbjuda. särskilda behov av säkerhetsavstånd. Både järnvägen Konceptskiss som visar utredningsområdet i relation till och E22:an är utgör infrastruktur av riksintresse. Allt Klostergården och centrala Lund. Ramböll I norra delen av planområdet flyter Höje å som detta är viktiga utgångspunkter och förutsättningar omges av natur med viktiga biotoper och rekreativa då ny bebyggelse planeras.

8 Del 1. Inledning

Området i sitt geografiska sammanhang

Planområdet ligger intill Lunds stadsrand. Konceptskisserna visar närheten till både Klostergården i de södra delarna av Lund och till Lunds centralstation. Att bygga där det redan finns infrastruktur, ett befintligt utbud av social service, 4 3 km handel och arbetsplatser o.s.v. är ekonomiskt, 2 ekologiskt och socialt hållbart. I närområdet, på 1 2 km cykelavstånd, finns tillgång till hela utbudet av Lunds centralstation 1 kultur, universitet, varor, tjänster och arbetsplatser Klostergårdens pågatågstation som Lunds stad har att erbjuda, och åt andra hållet tar det inte många minuter med tåget in till Malmö och vidare till Köpenhamn. Konceptskissen till höger Planområde Planområde visar tydligt asymmetrin som uppstått när Lunds stadsutveckling riktas mer mot nord och ost än mot Kommungräns Kommungräns söder Det aktuella planområdet ligger bara ca – 2- 3 Höje å km från Lunds centralstation att jämföra med t ex Hjärup Höje å Linero eller Brunnshög varifrån det är ca 3 – 4 km fågelvägen till Lund C Skiss som visar planområdet schematiskt i relation till den Skiss som visar planområdet i relation till Lund stad och dess tillkommande pågatågstationen vid Klostergården. Ramböll asymmetri från centralstationen. Ramböll

9 Del 1. Inledning

Flackarps mölla Höje å med Lund i bakgrunden Höje å, Jonas Johansson

Gångbro, Jonas Johansson Stambanan Flackarp med Klostergården i bakgrunden

10 Del 1. Inledning Planförslag Del 2. Planförslag

Beskrivning av planens huvudidéer

Staffanstorp växer och det finns ett stort behov av att människor enkelt ska kunna ta sig till den nya samman de omkringliggande gröna strukturerna så både nya bostäder och nya verksamhetsområden. pågatågstationen vid Klostergården och till Lunds att det går att färdas i en sammanhängande grön Kollektivtrafiknära lägen ska givetvis utnyttjas. centrum. Eftersom den nya bebyggelsestrukturen miljö från Lunds stad, genom planområdet och Förutom Staffanstorps centrala delar, så ligger Hjärup har en annan sammansättning än Lunds kan Höje å vidare ut i landskapet, eller tvärtom. De ytor som och Flackarp mycket bra till i förhållande till befintlig också fortsatt utgöra gräns för staden. Utformningen ramverket delar in bebyggs så att de i sig ger ett och ny station längs stambanan mellan Malmö och av planförslaget bygger också på en landskapsanalys tillräckligt underlag för den typ av service det Lund. Även Höjebromölla, med närhet till den nya så att den tillkommande bebyggelsen på bästa sätt finns störst behov av att ha nära till hands såsom stationen har stora utvecklingspotentialer. Flackarp- kan samspela med de befintliga strukturerna. förskolor, skolor och viss handel. Det är viktigt att Höjebromölla har dessutom andra fördelar gentemot den tillkommande bebyggelsestrukturen söder om övriga utvecklingsområden i kommunen, genom Förslaget till hur planområdet kan bebyggas bygger Höje å hänger samman med Lunds stad. Samtidigt exempelvis närheten till annan större stad, större på tre huvudidéer. Ett grönt ramverk, Urbana byar finns ett värde i att den kan ges en egen identitet. trafikleder (E22, E6 m.m.) och befintligt grön- och och det nära samhället. Det gröna ramverket kopplar Ändamålet med den nära staden är att så många rekreationsområde, som kan utvecklas ytterligare i människor som möjligt ska ha tillgång till såväl god positiv riktning. kollektivtrafik, social service och handel, som natur och rekreation. Och inte minst nära till varandra. På vilket sätt ska den tillkommande bebyggelsen då te sig på den aktuella platsen? Är det Lunds stadsväv som ska ta klivet över Höje å eller är det en annan struktur som ska ta vid? Detta planförslag har landat i att det är Staffanstorps struktur som tar vid på södra sidan av Höje å. Den tar sin utgångspunkt i de idag befintliga gårdarna, mindre byar och siktar mot ett samhälle med optimerade lägen för

13 Del 2. Planförslag

Ett grönt ramverk

En av de huvudsakliga delarna i planförslaget är samtidigt som det skulle bidra till ett mer levande vid kraftiga regn. Det gröna ramverket blir både ett ett ”grönt ramverk”, d.v.s. sammanhängande och attraktivt bostadsområde. avstånd som gör att de olika urbana byarna kan stråk av gröna miljöer utformade för att ansluta urskiljas, men också binder samman dessa genom till befintliga eller planerade grönstråk längs Höje Det finns dessutom få områden med uppvuxna träd att vara en grön pulsåder för hela planområdet som å och i Lunds kommun. På så vis binder det gröna inom planområdet. Träd skapar skugga, vindskydd kan innehålla mötesplatser för sociala aktiviteter, ramverket samman och maximerar tillgängligheten och lokalklimat. Dessutom ger de en viktig dimension platser för sport, eller caféer. Samtidigt är det viktigt till rekreationsmiljöer för de boende kring Höje å. av något vilt, att naturen finns och erbjuder vila och att det finns plats för uppvuxna gröna miljöer som kontrast till bebyggelsen. Att det finns olika slags skogsdungar för lugn och avskildhet som kontrast Grönområdena kring Höje å och Sankt Lars-parken naturmiljöer kring ett bostadsområde är viktigt för till vardagen. utgör viktiga kärnområden för många vilda djur människors trivsel. Det gröna ramverket är därför och växter. Sammanhängande gröna stråk är också tänkt att på lång sikt växa upp och bilda attraktiva viktiga för att sprida den biologiska mångfalden, inte och lummiga naturområden som sträcker sig ut minst i form av gröna korridorer ut i det storskaliga mot åkerlandskapet där de kan ansluta till möjliga jordbrukslandskapet. Så kallade ”beträdor”, beträdor. Detta görs bl.a. genom att i princip hela obrukade fältkanter för t.ex. gående och ryttare, strandskyddszonen utvecklas till att bli ett grönt rum finns sedan länge på andra håll i kommunen. för rekreation, vilket gör att dagens gröna miljöer Fler våtmarker skulle också vara gynnsamt ur den runt Höje å breddas betydligt. biologiska mångfaldens perspektiv, men dessa kan även bidra till att bromsa vattenflöden vid tillfälliga Ramverket är även utformat för att ta tillvara skyfall och fungera som bevattningsdammar under landskapets befintliga värden genom att exempelvis perioder av torka. Betande djur vore ett ytterligare fånga in vyer mot befintliga miljöer och gårdar för plus, liksom mindre, privata odlingslotter skulle områdets historiska förankring, binda samman Konceptskiss som visar hur gröna kopplingar korsar Höje å och kunna vara till stor fördel för pollinerande insekter cykelleder och samla ytvatten i en naturlig lågpunkt binder samman urbana byar. Ramböll.

14 Del 2. Planförslag

Ett generöst ramverk av gröna miljöer gör att Det gröna ramverket skulle också fungera som möjlighet till rekreation finns nära där människor buffertytor vid eventuella ändrade behov av bor. Det gröna ramverket blir extra viktigt när bebyggelse. Dock är det viktigt att poängtera vikten man väger in att andelen allmänt tillgänglig mark av de gröna stråkens bredd, för att aktiviteter ska i Staffanstorps kommun är mindre än 10 % av kunna rymmas. kommunens yta. Det innebär att Staffanstorp är en av de kommuner som har sämst tillgång till allmänt tillgänglig mark i Skåne och Sverige. Höje å och dess gröna miljöer längs gränsen mellan Staffanstorps kommun och Lunds stad utgör därför en viktig resurs för rekreation.

En ytterligare fördel med ett grönt ramverk av stråk som söker sig ut mot åkerlandskapet är att det i framtiden kan förlängas när staden i framtiden byggs ut. Likaså skulle den gröna kopplingen kunna koppla samman Höje å och Gamla Uppåkra, då vattenvägen längs ån var en viktig transportled under dess storhetstid.

15 Del 2. Planförslag

Urbana byar

Grundidén till hur bebyggelse ska tillföras i I detta planförslag placeras de urbana byarna vid sidan för att trygga tillkommande bebyggelse från planområdet kallas “urbana byar”. De urbana kanten av Lunds stad med optimerade lägen som risk och buller. I det området kan åkermarken om byarna ges en struktur som innehåller tillräckligt med relaterar till kopplingar över ån för att människor möjligt finnas kvar och fortsatt bidra till att Lund bostäder för att det infrastrukturnära läget ska nyttjas enkelt ska kunna ta sig till den nya pågatågstationen upplevs möta åkerlandskapet på andra sidan om effektivt och för att skapa underlag för att möjliggöra vid Klostergården och till Lunds centrum. På så vis ges Höje å. Eftersom de urbana byarna har en annan lokal samhällelig service. Ett lokalt serviceutbud det utvecklade området en egen bebyggelsekaraktär bebyggelsestruktur än Lund kan Höje å också bidrar till att skapa den nära staden. I en klassisk och de landskapliga värdena förstärks. Längs fortsatt utgöra gräns för staden. bystruktur ligger ofta kyrkan centralt i bykärnan. stambanan sparas ett större område på vardera I de urbana byarna finns viktiga målpunkter som används till vardags i hög utsträckning, exempelvis den lokala förskolan, skolan eller matbutiken. Bebyggelsen kan också blandas med inslag av visst övrigt serviceutbud, handel och arbetsplatser. Generellt kan det sägas att de större urbana byarna i planområdet servar de mindre. I de mindre byarna finns en lägre bebyggelse, närhet eller täthet kan uppnås utan att för den sakens skull bygga högt. I de större byarna kan det finnas ett värde i att bygga något högre i de mest centrala delarna för att skapa god orientering med riktmärken, samt utblickar över det omkringliggande landskapet. De urbana byarna har högst täthet närmast den tillkommande pågatågstationen vid Klostergården. De urbana byarna med tät och hög kärna i mitten som trappar ner mot Höje å

16 Del 2. Planförslag

Det nära samhället

De urbana byarna utvecklas med principen ”den vilket inte bara är en ändlig resurs, utan även en på marknivå. Ur klimatsynpunkt är det, särskilt i nära staden” vilket innebär närhet till samhällelig stark identitetsbärare för regionen, som också utgör blåsiga slättlandskap, bättre att satsa på tätare och service, handelsutbud, goda kommunikationer, jobb ett potentiellt viktigt underlag för utveckling av väl sammanhållen bebyggelse av lite lägre karaktär, och rekreation. Genom att det är nära till det dagliga livsmedelsindustri, stadsodling mm i framtiden. Det som gärna får omges av gröna bälten. Då stängs behovet av utbud blir det också lätt för människor att finns dock inget självändamål i att bygga för mycket vinden ute, skuggiga miljöer undviks, tätheten ger få ihop sitt livspussel, vilket innebär sparad tid. Tid att på höjden. Höga byggnader medför nackdelar såsom ett rikt och trivsamt stadsliv, och den omgivande göra det man verkligen vill förstärker tidskvaliteten, försämrade ljusförhållanden och, blåsigare miljöer grönskan bidrar till hälsofrämjande rekreation och en av Staffanstorps kommuns identitetsbärare. Den vila. bebyggelse, infrastruktur och gröna miljöer som tillkommer i Flackarp - Höjebromölla ska stödja att ett nära samhälle uppnås genom en mix av upplåtelseformer, bostäder och funktioner. Likaväl bör det också finnas olika sätt att förflytta sig, som med tåg, buss, cykel och längs gångstråk.

I planområdet bör närservice såsom livsmedelsbutik, förskola, skola och vård finnas lätt tillgängligt. Men också smidiga kommunikationer och närhet till Lunds intilliggande utbud av jobb, varor, kultur och utbildning. Det fokus som finns på täthet i den samtida planeringen beror på möjligheten att nyttja befintliga infrastrukturella lägen, skapa underlag för handel och gatuliv samt spara jordbruksmark, Konceptskiss som visar ny bebyggelse strukturerad som att Lunds stadsväv Konceptskiss som visar ny bebyggelse strukturerad som urbana fortsätter på andra sidan av Höje å och kommungränsen. Ramböll byar inom Lunds stads fyra-kilometerradie. Ramböll

17 ärpinge und Planförslag rolleberg S Station I Starkt kollektivtrafikstråk Del 2. Identitet och framtidsbilder Cykelkoppling Vägkoppling Trafikplats Urban by etapp 1 Urban by etapp 2 Källby Urban by etapp 3 Grönt ramverk S Flyttad kraftledning

Befintligt

Kraftledning Klostergrden Vatten Lågpunkt för skyfall Järnväg Väg Kommungräns

Flackarp

t ars

I

t ars kyrkogrd

Flackarps mölla Höjebromölla

S

Knästorp

gg nad\Gemensamt\Övergripande\Översiktsplaner\ÖP 201 9\GIS\Kartdokument (MXD)\Prod_samråd\Markanvändning_samråd\Markanvändning_samråd.aprxHjärup

18 0 250 500 750Meter Dokument: U:\Staffanstorp\Stadsby Del 2. Planförslag

Beskrivning av plankartan

Kontakten med Lunds stad, den tillkommande olika städer, orter och stadsdelar. Därför är det pågatågstationen vid Klostergården samt Höje viktigt att området kan bli en plats att besöka för å utgör de viktigaste förutsättningarna för rekreation, inte bara för de boende i de urbana planförslaget. Buller och risk från omkringliggande byarna. Konceptet bygger vidare på de värden som vägar och Stambanan är styrande, liksom finns i Staffanstorps kommun och ger ett småskaligt, strandskyddsområdet kring Höje å. Närheten till naturnära boende med egen samhällelig service och pågatågstationen och hänsyn till strandskyddet bra kopplingar till pendlingsmöjligheter och Lunds är förutsättningar som är svåra att förena. Andra utbud. värden på platsen såsom befintlig vegetation och vyer mot gårdar och landskapet har tagits tillvara. Å-rummet och det gröna ramverket

Konceptet med de stadsmässiga byarna ger Bebyggelsen intill å-rummet hålls låg för att planområdet en egen identitet och funktion, där bibehålla naturupplevelsen när man rör sig de större enheterna innehåller samhällelig service. längs Höje å. Eftersom ån ligger i en sänka dras Det bidrar till att undvika onödiga resor och skapa bebyggelsen tillbaka minst enligt strandskyddslinjen livskvalitet som kännetecknar det nära samhället. och är upp till två våningar mot å-rummet. På så vis De generösa grönytorna mellan byarna tillför minimeras bebyggelsens påverkan på upplevelsen närområdet något som idag till stor del saknas av å-rummet. I den del av planområdet som finns i sydvästra Skånes åkerlandskap - lätt tillgänglig närmast Klostergårdens pågatågstation tillåts naturmark. Det gröna ramverket mellan de urbana bebyggelsen överskrida strandskyddet för att skapa byarna utgör en viktig målpunkt även för människor en tydlig koppling till Lund. För att kompensera för utifrån. För att skapa ett socialt hållbart samhälle det intrång som görs i strandskyddsområdet har är det viktigt att människor lätt kan röra sig mellan bredare områden kring strandskyddet bevarats på vissa platser.

19 Del 2. Planförslag

Öster om Stambanan

Det gröna ramverket är generöst tilltaget. Stråken är Ny bebyggelse kommer att adderas till befintlig Uppvuxen vegetation kring Flackarps mölla förädlas från 80 meter breda, så att de inte bara blir gröna bebyggelse och struktur kring Flackarp by. Enligt och knyts ihop med Höje å genom ett grönt stråk rörelsestråk för gång- och cykeltrafik, utan även blir planförslaget föreslås att den tätaste delen kommer längs kommungränsen. Möllan är en plats som kan en plats för vistelse genom att även funktioner som att finnas närmast Lund. För att utveckling ska kunna utvecklas till en målpunkt för området. Det gröna lek, sport och platser ryms tvärs stråken. Detta gör ske krävs att befintlig kraftledning flyttas samt att stråket gör även att S:t Lars kyrkogård förbinds att riktiga miljöer med naturmark kan anläggas och anslutningen till väg 108 förbättras. med Lund vilket har en viktig symbolisk betydelse större ytor dagvatten ryms i befintliga lågpunkter. då det är där de utsatta och svaga från S:t Lars Vid dagens koppling över Höje å kan bebyggelsen få mentalsjukhus begravdes utanför staden. Genom I planförslaget och med det gröna ramverket blir gå in i strandskyddet och bli något högre för att visa att förbinda kyrkogården med ett grönt stråk kan gång- och cykelvägar strukturbildande för området. på kopplingen mellan Lund och de urbana byarna. den till sist bli en del av staden. Förutom goda kopplingar till Lund är det också viktigt I de urbana byarnas centrala delar återfinns den att planområdet har kopplingar internt. Befintliga högsta bebyggelsen som till största delen trappar Väster om Stambanan vägar med sidovegetation utvecklas vidare till gator ner för att ge en lägre bebyggelsekant mot Höje å. med gröna miljöer som binder samman de urbana Även på denna sida om Stambanan är det sparat byarna och skapar siktlinjer mot befintliga gårdar. En Mot Stambanan sparas ett brett stråk på vardera ett brett stråk som säkerhetsavstånd och som gör gång- och cykelkoppling under Stambanan föreslås sidan för att säkra bebyggelse från buller och för att de befintliga gårdarna synliggörs i landskapet. för att koppla ihop området från Trolleberg ända att fungera som skyddszon. Den sparade marken I anslutning till gårdarna och Flackarps kyrkogård fram till Flackarp. Kopplingen är viktig för att undgå gör också att några av de befintliga gårdarna växer urbana byar upp med kort avstånd till barriärverkan och bygga vidare på tanken om att synliggörs i landskapet. Om området kan ligga Klostergårdens station och omvandlingen av planområdet har en egen identitet där det går att kvar som åkermark ger det också fortsatt känsla av Källbyområdet i Lunds kommun. Härigenom byggs röra sig mellan byarna, nyttja det utbud som finns odlingsbygd och att Lund börjar på andra sidan Höje även en koppling mellan Källby och väg 108. gemensamt i de olika enheterna och skapa gröna å. Befintliga alléer mot gårdarna bevaras och blir Mellan Stambanan och Trolleberg anläggs det sammanhängande slingor. strukturbildande. bredaste gröna stråket med cykelbanor som knyter

20 Del 2. Planförslag

samman de urbana byarna med Hjärup och Lund och cykelmöjligheterna till och från Lund behöver genom att ansluta till befintlig cykelbana i Lunds stad förbättras vilket skulle kunna göras i samma stråk. och bro över Källby reningsdammar. Längsgående cykelkoppling som knyter samman de olika urbana Under dessa förutsättningar är bebyggelse möjlig byarna är av central betydelse. främst norr om Höje å i anslutning till Höjebromölla, samt med verksamhetsområde, exempelvis handel, Här sker också huvudinfarten till området genom i anslutning till den planerade trafikplatsen vid att dagens grusvägar mellan åkrarna omvandlas E22, samt bostäder i anslutning till en hållplats vid till nya gator med gröna stråk. Dagens väg mot kollektivtrafikstråket. Detta gör att ett respektavstånd Trolleberg med sidovegetation bevaras och blir hålls till Knästorp så att upplevelsen av den strukturbildande, för att Trolleberg fortsatt ska ha en sammanhållna kyrkbyn inte påverkas. Det gröna central roll i den nya bebyggelsen. Kring Trolleberg ramverket återkommer även här genom gröna stråk finns även ett respektavstånd sparat för att gården som kopplas mot Höje å och delar in bebyggelsen fortsatt ska vara framhävd i omgivningarna. med rekreationsmiljöer som även innehåller ytor för dagvatten, cykelbanor, m.m. Det östligaste gröna Öster om E22 stråket föreslås sträcka sig från befintlig gårdsmiljö vid Höje å norrut för att ansluta till befintliga gröna Öster om E22 beror utvecklingen på en eventuell cykelstråk som anlagts i Lunds kommun. tillkomst av kollektivtrafikstråk mellan Lund och Staffanstorp med hållplats vid Höjebromölla och Höje å. Detta stråk skulle kunna ges samma sträcka som den gamla järnvägens sträckning. Utveckling av bostäder, verksamheter och handel i detta område måste förhålla sig till detta. Även gång-

21 Del 2. Planförslag

Genomförandestrategier

Planområdet som är aktuellt för ny bebyggelse är att jordbrukslandskapets funktion blir fragmenterad. bebyggelsetätheten i Lunds stad och innebär att ca 200 hektar stort. De urbana byarna som tillförs Likaså är det viktigt att området byggs med viss planområdet fullt utbyggt kan komma att inrymma området är mellan 1,2 och 2,4 hektar stora och täthet för att det ska finnas underlag för handel och omkring 3500 bostäder eller 8000 personer. kommer succesivt att kunna byggas ut under lång ett rikt socialt liv i de tillkommande miljöerna. tid, sannolikt i upp till 30 år. De första etapperna blir Utbyggnadsetapper troligtvis de som ligger närmast den tillkommande Eftersom det finns generöst tilltagna ytor reserverade pågatågstationen i Klostergården eftersom det finns för natur i planförslagets gröna ramverk så kan de De urbana byarna har i plankartan givits en färg en större efterfrågan på kollektivtrafiknära mark. urbana byarna ges en relativt hög bebyggelsetäthet som representerar föreslagen utbyggnadsordning. Därmed utgör brolägen över Höje å katalysatorer på i genomsnitt 30 bostäder/hektar vilket ger en Området är tänkt att bebyggas inifrån och ut relativt för utvecklingen av de urbana byarna. För att täthet på cirka 15 för planområdet som helhet. stationsläget med hänsyn taget till de platsspecifika grundlägga de urbana byarnas attraktivitet är det Detta motsvarar den genomsnittliga totala exploateringsförutsättningarna. viktigt att tidigt bygga in viktiga funktioner i de första etapperna, såsom förskola, matbutik och grönområden. De urbana byarna blir helt enkelt mer Etapp 1 lockande för exploatörer och potentiella boende att investera i om det finns god infrastruktur, attraktiva Etapp 2 gröna miljöer och en bra samhällelig service. Etapp 3 När ett område med boende utvecklas i ett stadsnära område på jordbruksmark är det viktigt att nyttja marken effektivt. Därför har de urbana byarna delvis fått sin form från dagens indelning och brukning av åkermarken, så att de kan byggas ut etappvis utan

22 Del 2. Planförslag

Röd, etapp 1 – från väster till öster 300 meter väster om nuvarande järnvägsbro. Båda De sydvästra delarna av detta område är påverkat alternativen överensstämmer med de lägen som av kraftledningen som löper i sträckning från Trolleby utreds av Lunds kommun. Värpinge mot Hjärup. Samma kraftledning påverkar Ca 14 hektar, 300-400 bostäder. Området längst utbyggnadsmöjligheterna även vid Källby på Lunds västerut av de rödmarkerade kan vara en lämplig Flackarps by sida om kommungränsen och båda kommunerna etapp att börja med. Här är gång- och cykelavståndet Ca 20 hektar, 500-600 bostäder. Den urbana byn har därför ett gemensamt intresse av att hitta relativt gent till den blivande pågatågstationen vid öster om stambanan är en utveckling av Flackarps möjligheter till omläggning eller nedgrävning av Klostergården. Inga större infrastrukturinvesteringar by med en tydlig koppling till pågatågstationen i kraftledningen.

ärpinge behöver göras förutom vad gäller VA. Området kan Klostergården. Utbyggnadsområdet är stort och und

rolleberg trafikmatas från väg 108 via befintligt vägnät och kan ges en hög densitet för att skapa underlag  det finns redan i dagsläget en gång- och cykelbro för samhällelig service. Utvecklingen förutsätter en Källby över Höje å. Båda dessa behöver dock förbättras i förbättrad utfart till väg 108. S samband med en exploatering. Klostergrden Tidigare planeringsinsatser i Flackarps by har Flackarp Klockstapeln visat på att all utbyggnad inom det här området t ars Ca 15 hektar, 400-500 bostäder. Det här området förutsätter en bättre trafikanslutning mot väg  t ars kyrkogrd

Flackarps mölla väster om stambanan kan påbörjas efter utbyggnad 108. Idéer om att samordna en angöring via en Höjebromölla

av den nya väg och bro som är tänkt att förbinda nyanlagd cirkulationsplats där gamla Lundavägen S Stationsområdet/Källby med Flackarp och väg 108. möter 108 har tidigare diskuterats som en Knästorp

I samrådsförslaget redovisas två föreslagna lägen trafiksäkerhetshöjande möjlighet jämfört med gg nad\Gemensamt\Övergripande\Översiktsplaner\ÖP 201 9\GIS\Kartdokument (MXD)\Prod_samråd\Markanvändning_samråd\Markanvändning_samråd.aprxHjärup för denna vägsträcking – ett huvudförslag med väg dagens situation.

0 250 500 750Meter Etapp 1 och bro i nära anslutning till stambanan samt ett Dokument: U:\Staffanstorp\Stadsby alternativ där den nya bron lokaliseras i ett läge ca

23 Del 2. Planförslag

Orange, etapp 2 – från väster till öster De båda områdena öster om E22 förutsätter en utbyggnad av starkt kollektivtrafikstråk med De båda orangea områdena väster om stambanan ett stationsläge vid Höjebromölla. Möjligen kan samt de båda orangea områdena vid Höjebromölla, utbyggnaden av det föreslagna handelsområdet öster om E22, kan byggas ut efter färdigställande av tidigareläggas genom anläggandet av en de röda områdena. högkvalitativ hållplats till regionbuss 166 som i dagsläget trafikerar väg 108. Trolleberg Öster, ärpinge Ca 8 hektar, 200-300 bostäder. Flackaraps gamla und rolleberg  skola, ca 5 hektar, 100-200 bostäder.

Källby S En utbyggnad av dessa båda etapper förutsätter Klostergrden sannolikt bättre och säkrare trafikanslutning vid väg 108, samt en utbyggnad av det lokala trafiksystemet Flackarp t ars

där prioritet ges till oskyddade trafikanter och stråken 

t ars kyrkogrd

till Höje å och Klostergårdens blivande station. Flackarps mölla Höjebromölla

Höjebromölla S Knästorp Norr om ån, ca 6 hektar, 150-200 bostäder Söder

gg nad\Gemensamt\Övergripande\Översiktsplaner\ÖP 201 9\GIS\Kartdokument (MXD)\Prod_samråd\Markanvändning_samråd\Markanvändning_samråd.aprxHjärup om ån, ca 15 hektar, handel och verksamheter

samt ca 100-150 bostäder. Området är trafikstört 0 250 500 750Meter Etapp 2 av både E22 och väg 108 samt påverkas i hög grad Dokument: U:\Staffanstorp\Stadsby av ombyggnaden av trafikplats Lund Södra som planeras påbörjas under 2020.

24 Del 2. Planförslag

ärpinge Gul, etapp 3 – från väster till öster und

rolleberg  Utbyggnaden av de gula områdena kan byggas ut Källby efter färdigställande av de orangea. S

Klostergrden Trolleberg Söder Flackarp Ca 24 hektar, 600-700 bostäder. Området kan t ars

 bebyggas med hög densitet och är så stort att det t ars kyrkogrd

Flackarps mölla i sig kan innehålla viss samhällelig service. Centralt Höjebromölla inom området bör anläggas ett grönområde som S kan utgöra en samlande plats och stärka den lokala Knästorp identiteten. gg nad\Gemensamt\Övergripande\Översiktsplaner\ÖP 201 9\GIS\Kartdokument (MXD)\Prod_samråd\Markanvändning_samråd\Markanvändning_samråd.aprxHjärup

0 250 500 750Meter Etapp 3 Höjebromölla Öster Dokument: U:\Staffanstorp\Stadsby Ca 38 hektar, 900-1100 bostäder mm. Området är uppdelat i tre urbana byar av varierande storlek, åtskilda och sammanbundna av det gröna ramverket, det blivande stationsläget och Höje Å. De två områdena norr om ån ansluter till verksamhets/ handlesområdet Hasslanda/Gastelyckan i Lunds kommun, och det kan därför vara lämpligt att de förutom bostäder kan komma att innehålla vissa inslag av småskaliga verksamheter – särskilt i de norra delarna.

25 26 Del 2. Planförslag

Konsekvenser

Till denna fördjupade översiktsplan hör en miljökonsekvensbeskrivning vilket är ett dokument som sammanfattar de konsekvenser förverkligandet av planförslaget kan komma att medföra för miljön, samt beskriver hur de olika miljöaspekterna tagits in i planeringen och hanterats. Nollalternativet innebär att planförslaget inte genomförs.

Här listas en kort sammanställning av planförslagets konsekvenser från Bilaga 1 - Miljökonsekvensbeskrivning till FÖP Flackarp- Höjebromölla.

27 Planerings- förutsättningar Del 3. Planeringsförutsättningar

Globala trender

Klimatförändringar

För att förstå vilka möjligheter som finns för en plats Att klimatet håller på att förändras råder det en I ett skånskt perspektiv kommer klimatet både bli att utvecklas behöver man titta utanför den aktuella stor konsensus om. Det blir allt varmare på jorden varmare och blötare. Årsnederbörden antas öka, platsen eller stadens avgränsningar. Det finns en med konsekvens att havsnivåerna stiger, långa samt ha större säsongvariationer. Det innebär att rad förändringsprocesser som i högre eller mindre perioder av torka och att isarna smälter. Allt talar mer nederbörd, till största delen regn, kommer utsträckning påverkar alla samhällen i hela världen. för att den globala uppvärmningen kommer att att falla under vinterhalvåret. Under sommaren Dessa trender måste samhällsplaneringen förhålla fortsätta (Hall et al. 2015). Även om den globala kommer nederbörden totalt sett att minska med sig till på ett eller annat sätt för att nå framgång. medeltemperaturökningen kulminerar kring 2o C längre perioder av torka och när väl nederbörden kan ökningen förväntas få stora effekter på Sveriges faller kommer den i form av intensiva regn (SMHI, I Boverkets skrift Vision för Sverige 2025 (2015) naturmiljö och på flera viktiga samhällssektorer (SOU 2011). Genom att ta klimatförändringar i beaktning lyfts fyra trender fram som de menar är här för att 2007:60). Ett förändrat klimat kommer framförallt i ett tidigt planeringsskede kan vi skapa robusta stanna; urbanisering, globalisering, digitalisering och att manifesteras genom en havsnivåhöjning och en och hållbara samhällen för dagens och framtidens klimatförändringar. Andra starka trender är intensifiering av det hydrologiska kretsloppet, vilket klimat. kommersialisering, åldrande befolkning och kommer att resultera i frekventa skyfall och längre individualisering. I kommande textavsnitt beskrivs perioder av torka (Bates et al., 2008). Mer om skyfall i form av 100-års regn kommer i några av dessa trender och hur de påverkar avsnittet som behandlar mark och vatten. Staffanstorp och planområdets utveckling. Klimatförändringar sker globalt men effekterna av förändringarna kan skilja sig från region till region. Förutsättningarna för utveckling påverkas också av Skåne är ett landskap med kust på tre sidor och utan mer lokala trender såsom regionala utvecklingsplaner, någon nämnvärd landhöjning, samt relativt hög eller utvecklingsplaner i närliggande kommuner. befolkningstäthet. Det kommer leda till att Skåne Exempelvis har den planerade pågatågstationen kommer bli sårbart i ett förändrat klimat. i Klostergården varit en direkt förutsättning för detta planarbete då åkermarkens attraktivitet för bostadsbyggande ökat i det blivande infrastrukturnära läget.

29 Del 3. Planeringsförutsättningar

Resurser och energi

Peak Oil innebär att cirka hälften av jordens är det dags att börja ställa om för en stad som inte länder kopplas närmare varandra i sammanhang oljereserver är förbrukade och att oljeproduktionen är byggd för personbilar som är oljeberoende. där de växelvis konkurrerar, växelvis kompletterar har nått sin topp, därav namnet Peak Oil. Även om varandra (Boverket, 2015). Detta innebär att Sverige Peak Oil och beräkningarna av kvarvarande olja är Även jordbruksmark är en viktig global och Skåne påverkas i stor utsträckning av externa omtvistade kan man konstatera att en lång nedgång resursfråga och som karaktäriserar den nuvarande händelser. är att vänta. Då olja är en ändlig resurs innebär detta markanvändningen i det aktuella planområdet. att tillgången på olja för exempelvis transporter Jordbruksmark får betraktas som en ändlig resurs Handeln är den stora drivkraften bakom successivt kommer att minska framöver. då nybildningen av jordlager som går att odla globaliseringen samt kraften bakom Sveriges i tar tusentals år. Idag är 33% av den globala och Europas ekonomiska tillväxt. Förutsättningen Olika typer av aktivitet i samhället är beroende av jordbruksmarken skadad p.g.a. exempelvis erosion, för ökad handel är goda kommunikations- energi, för stadens fysiska funktioner är det främst överbetning, packningsskador, kemiska föroreningar och transportmöjligheter. Genom förbättrade för transporter som olja används. Historiskt har ökad eller olämpliga brukningsmetoder. Sedan slutet kommunikationer skapas även större energikonsumtion gått hand i hand med ekonomisk av andra världskriget har ca 14% av den globala arbetsmarknadsregioner (Boverket, 2015). Det finns tillväxt, vilket sannolikt även kommer stämma i landarealen utsatts för kraftig markförstöring. Cirka samband som visar att större arbetsmarknadsregioner framtiden. Som exempel kan nämnas Sveriges en fjärdedel av Europas jordar är skadade och i innebär ökad tillväxt. Generellt minskar antalet ekonomiska tillväxt från slutet av andra världskriget Skåne räknas jordarna i globala karteringar som arbetsmarknadsregioner och istället växer de till ytan fram till 1970, då landet hade tredje högst inkomst degraded, vilket är det näst sämsta på en fyrgradig i Sverige, eftersom kollektivtrafiken byggs ut och per capita i världen. Under samma tidsperiod skala (Länsstyrelsen Skåne, 2015). resor alltmer går över kommun- och länsgränser. femdubblade Sverige sin energiförbrukning, främst genom import av olja (Aleklett, 2012). Det är även Globalisering och urbanisering I Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS) ”Det under denna period som personbilen verkligen blev öppna Skåne” står det att Skånes utveckling är en konsumtionsvara och städerna omvandlades till Globaliseringen innebär att rörligheten över världen starkt kopplad till samspelet med omvärlden. att bli mer bilorienterade. Av detta kan konstateras ökar. Detta sker genom ett utökat utbyte av handel, Vidare står det att Skåne har unika möjligheter att att med samhällsbyggandets långsamma processer information och personresor. Städer, regioner och

30 Del 3. Planeringsförutsättningar

utveckla Öresundsregionen som en internationell Urbaniseringstrenden är global och samma tillväxtmotor. Inte minst genom att nyttja det centralt flyttmönster ses i stigande storleksordning med störst placerade läget i Östersjöområdet och möjligheterna inflyttning till världens mångmiljonstäder. Boverkets det innebär genom att skapa vidgade arbets- och prognos är att urbaniseringstrenden är stabil, och utbildningsmarknader. att fram till 2040 kommer hela 70 % av Sveriges befolkningsökning ske i de tre storstadslänen. För Sedan 1970-talet har befolkningen i större städer Skånes innebär det med 450.000 invånare (Boverket, och förortskommuner ökat. Framförallt koncentreras 2015). Sveriges befolkning i allt högre utsträckning kring de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Anledningen till att just större städer och dess omland är så pass attraktiva beror på det paket av livsstil, upplevelser, utbud, nätverk, studiemöjligheter och arbete som nästan uteslutande finns i större tätorter och städer.

En aspekt av urbaniseringen är att framförallt unga vuxna väljer att flytta till de större städerna, inte minst till universitetsorterna. Det betyder att nästan 250 av Sveriges 290 kommuner blir färre i denna åldersgrupp.

31 Del 3. Planeringsförutsättningar

Nationella planeringsförutsättningar

Framgångsfaktorer för lyckat samhällsbyggande

När ett område som idag utgör en värdefull resurs Ett antal faktorer som ibland lyfts fram, vilka var och • social och kulturell mångfald som odlingsmark planeras för att tas i anspråk för en för sig eller tillsammans bidrar till att en plats kan • dynamisk och organisationskultur genom bebyggelse, behöver vi förstå hur markens värde ska upplevas som attraktiv är: nätverk förädlas och maximeras. Det kan vi göra genom • tillgång till byggnader och områden för att platsen planeras optimalt för att uppfylla andra • tillgång till natur kulturändamål viktiga samhällsfunktioner såsom boendemiljö. Att • inbyggda infrastruktursystem bygga en attraktiv miljö för boende bygger i sin tur Förutom det historiska och geografiska på kunskap om vad som är attraktivt. • tillgång till god service perspektivet är mångfald som främjar och stärker bredd av ekonomiska näringar, kulturutbud och • tillgång till kompetent personal och god kvalitet I arbetet med samhällsutvecklingen används på skolor och högskolor branschkluster viktigt. Infrastruktursatsningar såsom begreppet attraktivitet flitigt. Det talas ofta om ”en tillgång till bredband, vägar, järnväg och flyg lyfts • kultur och trygghet samt socialt kapital attraktiv region”, ”en attraktiv stadsmiljö” eller ”en ofta fram av lokala och regionala företrädare som attraktiv livsmiljö”. Inom begreppet ryms de faktorer avgörande faktorer. Men inte minst är uppkomsten Forskare har argumenterat för att det behövs vissa som uppfattas som positivt för människor och som av mänskliga möten viktiga eftersom det är då framgångsfaktorer för att en ort ska få ett varumärke, gör att de stannar kvar eller flyttar till en plats, stad erfarenheter och perspektiv byts som saker händer. där igenkänning, trovärdighet och unik karaktär är eller region. Det är därför viktigt att det skapas platser där möten centralt (Tillväxtanalys, 2012, Engström, 2013). Dessa kan uppstå såsom torg, parker, platser och gatuliv. typer av framgångsfaktorer har mest diskuterats kring städer, men gäller även i hög grad landsbygd. När det nu planeras för en ny stadsdel är det viktigt att Exempel på dessa faktorer är: dessa faktorer beaktas så att de fysiska strukturerna är stödjande för att dessa framgångsfaktorer kan • visionära personer – eldsjälar uppstå.

• politisk vilja och ledarskap

32 Del 3. Planeringsförutsättningar

Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagens andra kapitel slås det fast I tredje kapitlet lyfts även fram att översiktsplanen miljömålen beror på vem som är aktör och var i att planeringen ska ta hänsyn till både allmänna och ska behandla det långsiktiga behovet av bostäder i planprocessen man befinner sig (Sveriges miljömål, enskilda intressen, att mark- och vattenområden kommunen (Svensk författningssamling 2010:900). 2005). används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade, samt att företräde ska ges åt sådan Nationella miljömål För denna FÖP har nedan listade miljömål bedömts vara användning som från allmän synpunkt medför en aktuella att ta hänsyn till. Dessa har också tagits i Sveriges riksdag har beslutat om en nationell beaktning vid utformandet av planförslaget i denna god hushållning. Vidare ska planeringen ta hänsyn miljöpolitik som innehåller ett generationsmål, FÖP: till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter sexton miljökvalitetsmål och tjugoåtta etappmål. samt mellankommunala och regionala förhållanden • Begränsad klimatpåverkan Generationsmålet beskriver det övergripande målet för att främja en god livsmiljö, en långsiktigt god och de sexton miljökvalitetsmålen beskriver vad • Levande sjöar och vattendrag hushållning med mark och vatten, god ekonomisk miljöarbetet ska ha lett fram till vid målåret 2020. tillväxt och konkurrens, samt bostadsbyggande. • Frisk luft Riksdagens definition av generationsmålet lyder: • Grundvatten av god kvalitet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till Det tredje kapitlet behandlar översiktsplaner, vari nästa generation lämna över ett samhälle där de • Bara naturlig försurning det står att en sådan ska ange inriktningen för den stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade långsiktiga utvecklingen och ge vägledning för beslut • Myllrande våtmarker miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. om hur mark- och vattenområden ska användas. • Giftfri miljö Vidare klargör tredje kapitlet att grunddragen för Många av miljömålen är kopplade till olika användningen av mark- och vattenområden ska • Ett rikt odlingslandskap ekosystemtjänster. Länsstyrelsen i Skåne har framgå och att framtagandet av en översiktsplan preciserat de nationella miljömålen till en regional • En god bebyggd miljö ska ta hänsyn till och samordnas med relevanta nivå och har gett ut ett åtgärdsprogram som nationella och regionala mål, samt planer och • Ingen övergödning konkretiserar vad som behöver göras för att miljön program för en hållbar utveckling inom kommunen. i Skåne ska bli bättre. Möjligheten att påverka • Ett rikt växt- och djurliv

33 Del 3. Planeringsförutsättningar

Regionala planeringsförutsättningar

Demografi Arbetsmarknad

Befolkningen i Skåne väntas öka med nästan 1,4 Skånes befolkning växer och antalet arbeten ökar, Det finns även en nyare trend att äldre personer miljoner fram till 2025. Befolkningsökningen består samtidigt som sysselsättningsnivån i Skåne är en av i större utsträckning flyttar för att till exempel främst av nyfödda barn och nyinflyttande personer. de lägsta i hela Sverige (Region Skåne, 2016b). Det bo permanent i fritidshuset, eller för att komma De stora barnkullarna som föddes på 1990-talet är stor skillnad på sysselsättningen i olika delar av närmare en större tätort, eller flyttar för att komma förväntas komma upp i åren där de skaffar egna Skåne. I sydväst finns en positiv sysselsättningstillväxt, närmare sina barn (Länsstyrelsen Skåne, 2017). barn vilket kommer att resultera i att Skåne kommer medan i nordöstra Skåne minskar sysselsättningen. att ha en stark befolkningstillväxt de närmaste Skåne kan delas upp i två arbetsmarknasregioner Bostäder åren. Det kommer även vara större demografiska med Lund/Malmö/Helsingborg och Hässleholm/ Utifrån Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys skillnader mellan stad och land, där det finns fler Kristianstad. Det är liten rörlighet mellan dessa har Skåne förutsättningar för att skapa unga människor i städer och en mer åldrande regioner idag (Region Skåne, 2016c). balans på bostadsmarknaden för de stora landsbygd. Åldersstrukturen i Skåne kommer således befolkningsgrupperna och på de flesta platserna. att förändras ganska markant under den närmaste Flyttströmmar Generellt är det en god bostadsmarknad för tio-års perioden, med en växande grupp äldre över Det sker relativt stora flyttströmmar i Skåne idag. skåningarna. Dock har ekonomiskt svagare grupper 80 år, samt barn och unga (Region Skåne, 2016a,b). En orsak till detta är den goda kollektivtrafik som såsom unga, pensionärer och ensamstående finns inom länet, som leder till att människor lättare kvinnor svårt att komma in på bostadsmarknaden Den förändrade demografin i Skåne kommer att kan arbetspendla och inte är lika styrda avseende val idag (Länsstyrelsen Skåne, 2017). I Region Skånes sätta en större press på sektorer såsom skola, av bostadsort (Länsstyrelsen Skåne, 2017). Trenden regionala utvecklingsstrategi (RUS), Det öppna förskola, sjukvård och kollektivtrafik. Den kommer att många unga människor väljer att bosätta sig i Skåne, beskrivs fem prioriterade strategier. En av möjligtvis även påverka behovet av andra typer av större städer fortsätter och fler antas även att föda dessa strategier berör särskilt bostadsförsörjningen boendeformer för att möta en allt äldre och yngre sitt första barn i städerna. Därmed flyttar de inte ut och handlar om hur Skåne ska ta tillvara på sin befolkning (Länsstyrelsen Skåne, 2017). Den ökade i kranskommunerna lika snabbt. flerkärniga ortstruktur (Region Skåne, 2016c). livslängden ger konsekvenser för den långsiktiga samhällsplaneringen där flera av de ovan nämnda effekterna behöver tas hänsyn till.

34 Del 3. Planeringsförutsättningar

Skånes regionala utvecklingsstrategi Strukturbild för Skåne

I denna strategi från Region Skåne står det att Skåne Även Strukturbild för Skåne (2010) beskriver hur Utöver att öka takten i bostadsbyggandet består ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur samt de Skånes flerkärnighet ska stärkas. Sammantaget utmaningen för Skånes kommuner av att bygga i korta avstånden till variationen av byar, orter, städer är Skåne en av landets snabbast växande regioner lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är och skogar, åkrar, parker, stränder och hav som och kan ses som en miljonstad. Potentialen med god, samt att tillgodose det framtida näringslivets finns tillgängliga för människor i Skåne. För detta flerkärnigheten ska tas tillvara ännu bättre genom behov av att vilja finnas i mer centrala lägen, med är det grundläggande med goda kommunikationer, att knyta ihop regionen ytterligare med infrastruktur, närhet till liv, rörelse, kollektivtrafik, restauranger framförallt är utvecklingen av kollektivtrafiken viktig. samt nyttja de infrastrukturella lägena effektivt. och caféer. För att klara anpassningen krävs det att Kollektivtrafiken ska ha en nyckelroll och fungera kontakten mellan näringslivet och kommunerna Vidare är det viktigt att kommunerna agerar proaktivt som motor. breddas och fördjupas. och ansvarsfullt vid planeringen av morgondagens Skåne. Omställningen mot en mer klimatneutral Skånes flacka och öppna åkerlandskap inbjuder till Enligt Strukturbild för Skåne måste den fysiska och resurseffektiv utveckling, bostadsbyggande och ”urban sprawl”, d.v.s. gles nyexploatering med låg planeringen utgå från människornas vardag och en balanserad och genomtänkt markanvändning befolkningsdensitet. Därför är en av utmaningarna arbeta med koncept där attraktioner bildar stråk nämns som faktorer som ligger till grund för Skånes att balansera bevarandet av jordbruken med i staden som bjuder in till möten och aktiviteter. attraktivitet. För att lyckas med att stärka helheten städernas behov av expansion. I Skåne, liksom i Att skapa förutsättningar för ett brett och kreativt behöver regionens alla delar och kommuner andra regioner, har inte bostadsbyggandet hängt kulturliv är en nyckeluppgift i utvecklingen av en användas som draglok åt varandra. Olikheterna ska med i den takt som människor velat flytta in till levande stadsmiljö (Strukturbild för Skåne, 2010). tas tillvara så att varje del kan utvecklas utifrån sina städerna. Exempelvis flyttade det 2009 in 15.000 styrkor och förutsättningar (Region Skåne, 2016c). personer till Skåne, samtidigt som 1500 bostäder började byggas.

35 Del 3. Planeringsförutsättningar

Strukturplan för MalmöLundregionen Strukturbild MalmöLund

Strukturplan för MalmöLundregionen är ett verktyg Sett ur ett regionalt perspektiv ingår planområdet • Stärk kopplingen till övriga orter i för att skapa en gemensam målbild för kommunerna i det täta stråk, den ”flerkärniga ryggraden”, som MalmöLundregionen och Skåne med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafik. Staffanstorp, Lund, Malmö, Burlöv, Eslöv, Höör, presenteras som vision och strategi i Strukturbild Kävlinge, Lomma, Svedala, Trelleborg och Vellinge. MalmöLund, där Staffanstorp ingått i referensgruppen Tillsammans kallas dessa för MalmöLundregionen. tillsammans med andra angränsande kommuner. Tanken med strukturplanen är att ta gemensamma tag för att skapa förutsättningar för utvecklingskraft Strukturbild MalmöLund bygger på fyra strategier: i regionen och att stärka tillgängligheten till andra storstadsregioner. Tanken är även att utveckla • Stärk och utveckla regionala noder i de bästa starka kollektivtrafikstråk och skapa täthet utifrån lägena i MalmöLund. Noderna är regionens regionens specifika förutsättningar. Genom att viktigaste mötesplatser med ett brett utbud. Här finns plats för internationellt och regionalt planera för mångfald och variation, levande viktiga anläggningar. landsbygd och städer kan regionen stärkas och dess attraktivitet öka. • Utveckla de starka omvärldskopplingarna till Köpenhamn och andra storstadsområden. De regionala noderna utgör strategiska lägen i dessa omvärldskopplingar och är entréer till övriga regionen.

• Utveckla det sammanhängande storstadsområdet utifrån en nära och tät struktur där gränszoner omhändertas.

36 Del 3. Planeringsförutsättningar

Kommungemensam målbild och strukturbild för Höje å-området

Lunds kommun och Staffanstorps kommun har Fokus har legat på vilka ytor som inte bör Ytterligare samverkansfrågor som har diskuterats mellan september 2017 och januari 2018 bedrivit bebyggas, att hitta de viktigaste kopplingarna är: Höje å /naturvärden, befintliga verksamheter, ett gemensamt målarbete om hur, var och med vilka och på att identifiera i vilken ordning de områden rekreation/idrott, VA, kollektivtrafik, kommunal etapper som Höje å-området ska utvecklas. Arbetet som kan bebyggas bör utvecklas. Kring mål- och service, etappindelning och kommersiell service. har skett i tre workshoppar där förtroendevalda och strukturbilden kan Lunds kommun och Staffanstorps Dessa frågor kan hanteras under de kommande tjänstepersoner från de båda kommunerna deltagit. kommun skapa samarbeten och de kan också planprocesserna. användas i respektive dagliga kommunala processer Arbetet har resulterat i en Målbild: Höje å för att behålla den gemensamma riktningen. Staffanstorps kommun har godkänt den stationsområde – en förtätad, naturnära och historisk Mer konkret kan målarbetet komma att ligga till kommungemensamma målbilden och strukturbilden livsmiljö för boende, verksamma och besökare. grund för fördjupade översiktsplaner för Lund och för Höje å-området (Kommunstyrelsen 20190109). Staffanstorp. Tre teman definierades som grundläggande att Fortsatt arbete för målbild och samverka runt för att ta hand om de värden som är Under målarbetet identifierades också fyra strukturbild för Höje å-området viktiga att bevara och de värden som är viktiga att avgörande samverkansfrågor som omgående Efter beslut på sista workshopen har kommunernas tillskapa i det nya stationsläget: behöver tas tag i gemensamt då de dels kommer ta stadsbyggnadsdirektörer tillsammans utarbetat tid att komma fram i, dels är beroende av att andra förslag till organisation för det fortsatta • Naturvärden aktörer informeras och att deras planer anpassas så gemensamma arbetet. • Målpunkter/kopplingar att de också stödjer Målbilden och Strukturbilden: • Byggelseområdenas karaktär Tjänsteorganisationerna i Lund och Staffanstorp • Konsekvenser av utbyggnaden av järnvägen fick i uppdrag att formulera förslag till fortsatt Arbetet har också resulterat i en gemensam (buller, m.m.) samverkan. Kommunstyrelsen i Staffanstorp har Strukturbild som tar utgångspunkt i målbilden och • Kraftledningen (flytt/nedgrävning) 20190408 godkänt en överenskommelse om utökad omsätter de tre samverkanstemana i plangrepp. • Reningsverket (flytt) samverkan mellan Lunds kommun och Staffanstorps • Vägfrågor (anslutningar väg 108, m.m.) kommun angående utvecklingen av området kring kommungränsen vid Höje å.

37 Del 3. Planeringsförutsättningar

MÅLBILD FÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN KRING KOMMUNGRÄ NSE N I L UND OCH STAFFANSTORP

LUN D C

Värpinge

Pilelyckan Gastelyckan Trolle- berg NATUR Stads- parken Nilstorp LUND S Gastelyckan

Klostergården ÖPPET Nilstorp LANDSKAP

K opplingszon Tetra P ak 1 km St Lars

Gastelyckan

Nilstorp

Bergströms- NATUR husen

HJÄR UP

NATUR Gastelyckan

Gastelyckan

Nilstorp Etapp 2 Teckenförklaring Uppåkra Riksintresse friluftsliv Nilstorp Viktiga kopplingar

Kraftledning Utbyggnadsområde Etapp 1 2. Presentation av Strukturbilden Utbyggnadsområde Teckenförklaring Etapp till2 Strukturbilden Baserat på resultatet av workshopserien så har tjäns - NATUR temannagruppen med konsulter tagit fram ett förslag RiksintresseRiksintresse friluftsliv på Strukturbild. Strukturbilden tar utgångspunkt i den friluftsliv Teckenförklaring beslutade målbilden och omsätter de tre samverkans - Huvudkopplingar med stark grön karaktär teman ”naturvärden”, ”öppet landskap” och ”bebyg - Viktigaför gång- kopplingar och cykeltrafik mellan station - sområden och längs årummet. Knyter an till gelseområdens karaktär” i plangrepp (se sid 3 för upp -

regionala cykelstråk mot Malmö, Lomma och byggnad av strukturbilden steg för steg). UtbyggnadsområdeStaanstorp m.m. NATUR Etapp 1 I kopplingszonen kan idrottsanläggningar En viktig ingångspunkt för strukturbilden har varit att NATUR Utbyggnadsområdeplaceras som är tillgängliga från bägge kom - hitta rätt detaljeringsgrad – en ”minsta gemensamma Teckenförklaringmuner, zonen innehåller också en ny avfart Etappfrån 2 väg 108 in till stationsområdet. nämnare” for det fortsatta arbetet. Fokus har därför, ba - serat på diskussioner i workshopserien, legat på vil - Teckenförklaring Riksintresse Viktiga kopplingar friluftsliv ka ytor som inte bör bebyggas, på att hitta de viktigas - UtbyggnadsområdeViktigaFörsta kopplingar utbyggnadsetapp - Innehåller både te kopplingarna och på att identifiera i vilken ordning de Etapptät stadsbebyggelse 1 med blandat innehåll i områden som kan bebyggas bör utvecklas. Utbyggnadsområdestationsnära läge och karaktärsgivande park- EtappUtbyggnadsområdeoch 1rekreationsområden med kopplingar till årummet. Etapp 2 UtbyggnadsområdeSenare utbyggnadsetapper - samma Diskussion: RiksintresseEtappprincper 2 för innehåll som första etappen Mötet konstaterade att Strukturbilden motsvarade de friluftsliv samtal som förts och att dess detaljeringsgrad var rätt Riksintresse för att respektive kommun skulle kunna ha den som un- friluftsliv derlag till sina respektive FÖP:ar. Ett antal samord - ningsbehov lyftes och blev underlag för diskussionen under punkt 3 på dagordningen (se sid 4). 38

Mats Olsson, Urban Development Strategies 2 Del 3. Planeringsförutsättningar

Lokala planeringsförutsättningar

Fyrspår Lund-Arlöv Väg 108 Lund översiktsplan - Källby

Trafikverket planerar att bygga ut Södra stambanan Trafikverket planerar att bygga om väg 108 till en Planområdet ligger intill gränsen mot Lunds från två till fyra spår i två etapper där sträckan mötesfri väg med två körfält i vardera riktningen kommun och Höje å. I Lunds aktuella översiktsplan förbi planområdet ingår i den andra etappen. på sidan öster om E22. Vägen får då en vägbredd pekas området Källby som gränsar till denna Hela sträckan planeras vara utbyggd 2024. Enligt om ca 16 meter och en hastighetsgräns på 100 km/ Föp:s planområde ut som ett viktigt område för järnvägsplanen för projektet finns inga planer tim, vilket ökar vägens barriäreffekt (Trafikverket, blandad bebyggelse. Lund tar fram en fördjupad på att gräva ned järnvägen på sträckan genom 2018d). översiktsplan för att studera hur området kring planområdet och det finns inte heller några utpekade Klostergården ska kunna utvecklas i samband med behov av bulleråtgärder utmed sträckan. Om inga Trafikplats Lund södra den nya tågstationen som kan stå klar 2024. bullerdämpande insatser görs norr om Hjärup bör Trafikplats Lund södra, där E22 och väg 108 möts, bostäder inte placeras närmare än ca 300-350 meter planeras att byggas om för att den ska hänga från järnvägen (Trafikverket, 2018a). samman med kommande fyrfältighet på väg 108. Klostergårdens station För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten Som en del i utbyggnaden av fyrspår kommer en i trafikplats Lund södra planerar Trafikverket en ny pågatågstation att öppnas vid Klostergården i ombyggnad av trafikplatsen. Nya ramper kommer södra Lund, ca 800 meter nordost om planområdet. att byggas, den befintliga cirkulationsplatsen över Stationen planeras öppna samtidigt som fyrspåret motorvägen kommer att ersättas av en bro och en tas i drift, d.v.s. 2024 (Trafikverket, 2018c). ny cirkulationsplats byggs öster om motorvägen (Trafikverket, 2018b).

39 " "

"

" Del 3. Planeringsförutsättningar

" " " "

Värpinge Lund

" " " " " Trolleberg

" ""

" "

" " " " Gastelyckan

" " " Klostergården " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Flackarp " " " " "" " " " " " " " " " " " E " S:t Lars " "" " St Råby " Stambanan " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Höjebro- mölla

" "

Höje å " " " " " Bergströms- " husen " " " " " " " E " " " " " " Knästorp E 22 Legend

Hjärup " Kommungräns" " " " Vattendrag " Järnväg " " " " ± Väg " Bebyggelse E Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta Lokala" planeringsförutsättningar. Ramböll "

"

" 40

"

" " " Platsens fysiska förutsättningar Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Landskapsanalys - förutsättningar för utveckling i planområdet För att förstå landskapet söder om Lund har en Landskapsanalysen som genomförts bygger på en • Ekonomisk struktur landskapsanalys genomförts. Genom att analysera metod som utvecklats av landskapsarkitekten Ian • Historisk struktur landskapet kan man förstå möjligheter och McHarg som skrev boken Design with Nature, vilken svårigheter vid dess utveckling. lade grunden för en form av samhällsplanering som • Grönstruktur - ekosystemtjänster sker på naturens villkor (McHarg, 1969). • Riksintressen Vad som analyseras uttrycks av Riksantikvarieämbetet som: Landskapet är den helhet där allting händer. Metoden går i korta drag ut på att visa just naturliga Att dela upp beskrivningen av landskapet i de ovan Det är den gemensamma livsmiljön för människor, eller mänskliga faktorer i landskapet på separata listade temakartorna gör att man kan strukturera växter och djur och utgör kapital för ekonomisk kartor eller kartskikt, t.ex. naturvärden, vatten, en stor mängd information i hanterbara mängder. utveckling och regional tillväxt. Landskapet är bebyggelse, o.s.v. Dessa skikt kan sedan jämföras Kartorna bör inte studeras en och en, utan tillsammans samhällets gemensamma resurs och ett levande för att man exempelvis ska kunna förstå hur vatten för att förstå hur olika aspekter av landskapet arkiv som bidrar till att ge perspektiv på vår tillvaro i och natur hänger samman, eller hur bebyggelse och hänger samman och är beroende av varandra. Likaså tid och rum (Riksantikvarieämbetet, 2018a). infrastruktur hänger samman. Metoden möjliggör kan man säga att de olika kartorna representerar också att man kan undersöka hur t.ex. utbyggnad av enskilda perspektiv hos olika intressenter. En karta Den första maj 2011 ratificerade Sverige den bebyggelse behöver anpassas till natur och vatten. kan representera dem som vill använda ett område Europeiska landskapskonventionen. Enligt den för rekreation och naturupplevelse, en karta kan definieras ett landskap som: Ett område sådant som De olika temakartorna som analyseras i denna plan användas för den som vill förbättra infrastrukturen det uppfattas av människor och vars karaktär är är: och en annan karta kan representera dem som resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga • Landskapstyper vill värna om de historiska miljöerna. Genom att och/eller mänskliga faktorer (Riksantikvarieämbetet, • Fysisk struktur jämföra kartorna kan man börja förstå att samma 2018b). plats i landskapet kan omgärdas av olika intressen • Mark och vatten och på så vis bygga samförstånd bortom enskilda • Infrastruktur intressesfärer.

42 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Landskapstyper

Höje å dalgång - rekreation

I landskapsanalysen finns också en detaljeringsgrad Ett grundläggande grepp för att beskriva landskapet Längs vissa delar av ån utmed Lunds stadsgräns och information som kan användas för att ta är att dela in det i olika landskapstyper: Dessa kan i återfinns ett konstruerat naturlikt rekreationslandskap fram mer detaljerade planer som planprogram, dagligt tal beskrivas som olika platser som skiljer sig Rumsligheten varierar från små rum till att omfatta gestaltningsprogram och detaljplaner. från varandra. Landskapet i planområdet utgörs av sex hela dalgångens bredd, där den odlade marken söder identifierande landskapstyper. Nedan och på följande om ån innefattas. Från dalgångens sidor utbreder uppslag beskrivs planområdets landskapstyper sig vyer över dalgången, medan utblickarna är utifrån Landskapsanalys för gränsområdet mellan begränsade från dalens botten. Ett system av gång- Lunds och Staffanstorps kommuner (Mellanrum AB, och cykelvägar gör karaktären lättillgänglig. 2008). Höje å dalgång - industri Flackt åkerlandskap Höje ås belägenhet i utkanten av Lund har medfört Det flacka odlingslandskapet med enskilda gårdar att en del industriområden förlagts här. Likaså och byar består företrädesvis av åkrar med grödor har reningsverket fått sin plats här eftersom ån är som spannmål och raps. I vissa fall finns vägrenar och stadens recipient. Även friluftsbadet Källbybadet är läplanteringar men sällan våtmarker, märgelgravar ett inslag i denna karaktär. Rumsligheten varierar eller beträdor för rekreation. Infrastruktur i form från små rum till att omfatta hela dalgångens bredd, av vägar, järnväg och kraftledningar skär genom där den odlade marken söder om ån innefattas. Från karaktären. De friliggande gårdarna byarna dalgångens sidor utbreder sig vyer över dalgången. omgärdas ofta av tät vegetation som skyddar mot Infrastrukturen i form av främst E22 och järnvägen vind. Landskapet ger vyer och perspektiv. är dominerande inslag.

43 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Höje å dalgång - S:t Lars Varierad bebyggelse

Där ån rinner genom S:t Lars området har den flackare Denna karaktär utgörs av bebyggelseanhopningar stränder och är tillgänglig från båda sidor. Bebyggelse som inte är större än att de uppfattas som omgivna av institutionskaraktär samt flerfamiljsvillor och av ett dominerande åkerlandskap. Bebyggelsen småskaliga verksamheter återfinns längs åns är varierad och utgörs av såväl äldre som yngre lummiga sluttningar. Detta är den enda plats där enfamiljshus samt enstaka industri- och eller bebyggelse förekommer på ett likvärdigt sätt på växthusanläggningar. Det finns naturligtvis båda sidor om ån, och upplevelsen är att ådalen karaktärsskillnader dessa byar sinsemellan. Flackarp skär genom en urban enhet. Lummigheten i ådalen har en samlad karaktär och har ingen dominerande anknyter till parkmiljön mellan byggnaderna. riktning. Knästorp har företrädesvis en ålderdomlig karaktär, uppbyggd kring gårdar. Denna by är Höje å dalgång - åker dessutom starkt knuten till Höje å.

Ån meandrar i landskapets tydligaste sänka. Ofta odlas marken ända intill ån men ibland är åbrinken trädbevuxen. Ibland breder ån ut sig och längs dess sidor återfinns våtmarker och fuktängar. Karaktären upplevs som öppen och överblickbar, men är samtidigt varierande och variationsrik. Riktningen som uppstår i åns längsled är dominant.

44 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Höje å dalgång - rekreation Höje å dalgång - åker Höje å dalgång - industri

Flackt åkerlandskap Varierad bebyggelse Höje å dalgång - S:t Lars

Karta och illustrationer över landskapstyper i planområdet. Mellanrum AB

45 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Foton från det aktuella området. Ovan: Flackarps jordbrukslandskap med Lund i bakgrunden, samt bebyggelse. Nedan från vänster: Höje å, jordbrukslandskapet nära väg 108, bro över Höje å.

46 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Värpinge Lund

Trolleberg

Gastelyckan

Klostergården

Flackarp Landskapstyper

S:t Lars Flackt åkerlandskapSt Råby Stambanan Höje å dalgång - S:t Lars Höje å dalgång - industri

Höjebro- Höje å dalgång - rekreation mölla Höje å dalgång - åker Industriområde Höje å Bergströms- Jakriborg husen Kuperat åkerlandskap Låg bebyggelse Stora Uppåkra E 22 Knästorp Varierad bebyggelse Hjärup Kommungräns Vattendrag Järnväg ± Väg Bebyggelse Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta Landskapstyper. Ramböll

47 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Fysisk struktur

Om Lynch-analys Landmärken (landmarks)

Den typ av analys för planområdets fysiska struktur främst stambanan, E22 och väg 108 barriärer. Lunds Landmärken är objekt som särskiljer sig i landskapet. som används nedan är en tillämpning av den metod stadsgräns mot det öppna landskapet visas också Dessa behöver nödvändigtvis inte vara högresta som den amerikanska stadsplaneraren Kevin Lynch som en gräns. byggnader, utan kan i det öppna slättlandskapet publicerade i sin bok Image of the City. Även om utgöras av en större gård med trädsamling, eller metoden togs fram 1960 har den blivit starkt Områden (districts) byggnader som särskiljer sig från sin omgivning. I etablerad som en av de mer använda metoderna planområdet finns bl.a. Uppåkra kyrka, Flackarps Områden kännetecknas av att människor identifierar för att beskriva upplevelsen av en stad eller ett mölla, Flackarps kyrkogård och Trollebergs säteri dem som bärare av en särskild identitet, exempelvis område. Analysen beskriver staden i form av fem med dess stora trädbestånd. på hur ett bostadsområde skiljer sig från ett annat. typer av element: paths, edges, districts, nodes Områden som kan nämnas i planområdet är och landmarks. De fem elementen är beskrivna för Flackarp, S:t Lars och Knästorp. planområdet nedan (Lynch, 1960).

Stråk (paths) Noder (nodes)

I planområdet utgörs främst vägar stråk genom Noder uppstår där stråk för människors rörelse korsas. landskapet. För att visa på möjligheten att ta sig Den främsta noden som uppstår för människors fram till fots och i rekreativt syfte visas Höje å som rörelse till fots i planområdet är i korsningen mellan ett stråk och vissa kopplingar över denna. Höje ås rekreationslandskap och möjligheten att röra sig mellan Flackarp och Klostergården. Gränser (edges)

Gränser kan utgöra både barriärer i landskapet eller övergångar mellan olika typer av områden (districts) eller landskapsrum. I planområdet utgör

48 " Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

" " " "

Värpinge Lund

" " " " " Trolleberg

" Landmärken (landmarks) ""

"

" " " " Gastelyckan

" " " Klostergården " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Flackarp " " " " "" " " " " " " " " " " " E " S:t Lars " "" " St Råby " Stambanan " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Höjebro- mölla Fysisk struktur " " Stråk Höje å " " " " Gränser " Bergströms- " husen " " " " " " " Områden E " " " " " Noder " E 22 Knästorp Landmärken

Hjärup " Kommungräns" " " " Vattendrag " Järnväg " " " " ± Väg " Bebyggelse E Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta

Planområdets fysiska struktur" beskriven med Lynchanalys. Ramböll "

"

49 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Mark och vatten

Hydrologi - ytvatten

Grunden för hur landskapet bebyggs och brukas Markytan i det öppna jordbrukslandskapet är formad är tillåtet att släppa ut 10% av dagvattnet som över tid ligger i markens topografi, jordarternas så att det mesta av nederbörden rinner söderut från uppkommer på hårdgjorda ytor. Det förekommer egenskaper och förekomsten av vatten. Detta är planområdet. Mitt i området finns en svag höjdrygg allt strängare regler för de befintliga dikesföretagen de mest grundläggande egenskaperna i landskapet som gör att en del vatten rinner ner mot Höje å. som man behöver ta hänsyn till, i de fallen kan flödet som tillsammans med klimat avgör hur och till vad Utöver detta finns lågpunkter där regnvatten samlas behöva begränsas till 1 l/s hektar. marken kan brukas. vid skyfall av storlek 100-årsregn. Större delen av marken inom området har en jordblandning med Jordarter en betydande andel lera vilket försvårar infiltration av dagvatten. Det innebär att dagvattnet behöver I området mellan Höje å och väg 108 utgörs avledas till en recipient antingen ytligt eller via jordarterna i huvudsak av morän finlera och morän ledningssystem. Höje å är en känslig recipient som grovlera. Det finns även inslag av lerig morän och kräver att dagvattnet fördröjs och renas innan det isälvsediment sand. I Höje å-dal består jordarterna släpps ut där. i huvudsak av svämsediment ler-silt (Sveriges geologiska undersökning, 2018) som förs med Planområdets recipienter i form av dikningsföretag vattendraget. Med detta följer hög näringshalt som är ursprungligen dimensionerade för markavvattning kommer från avrinning från kringliggande jordbruk. och har därför en begränsad kapacitet att ta I huvudsak ger detta att jordarna i projektområdet emot dagvatten från en framtida bebyggelse. är mycket bördiga med god avkastning i jordbruket. Då man hårdgör markytorna vid bebyggelse kommer mer vatten att avvattnas eftersom det inte kan magasineras i marken på samma sätt. Vid dimensionerande förhållanden, vilket idag kan vara upp till 10-årsregn, kan det vara så att det endast

50 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Värpinge Lund

Trolleberg

Gastelyckan

Klostergården

Flackarp

S:t Lars St Råby Stambanan

Hydrologi ytvatten

Höjebro- mölla Flödeslinjer Avrinningsområde, höjdrygg Höje å Bergströms- Översväm. 100årsregn 20 min+1h husen 0,1 - 0,2 m 0,2 - 0,5 m 0,5 - 0,7 m E 22 Knästorp 0,7 - 1,0 m Hjärup > 1,0 m Kommungräns Strandskydd ± Järnväg Väg Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Bebyggelse Planområdets hydrologiska förutsättningar (ytvatten). Ramböll

51 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Infrastruktur

Vägar Spårväg

Genom planområdet går motorvägen E22 i E22 och 108 är båda rekommenderade En inriktning i översiktsplanen Framtidens kommun sydvästlig till nordöstlig riktning, med en bredd om transportvägar för farligt gods. För vägar med farligt - perspektiv 2038 är att skapa spår för duospårvagn ca 20 meter. Trafikmängden på vägen uppgår till mer gods brukar 150 meter anges som skyddsavstånd, mellan Staffanstorp och Lund, vilket kan innebära än 40 000 fordon per dygn varav ca 10 % är tung ska bebyggelse uppföras inom det avståndet bör en ett förbättrat kollektivtrafikutbud för Knästorps trafik. E22 utgör en stor barriär för rörelser i östlig riskbedömning göras. invånare. Kommunen har även ritat ut ett spårreservat och västlig riktning i planområdet och är tillsammans mellan Hjärup och Lund via Bergströmshusen och S:t med Stambanan mycket strukturbildande för Järnväg Lars i kartan som visar vad som händer på längre planområdet som helhet. Trafikplatsen Lund Södra sikt, efter 2038. Planområdet korsas av Södra stambanan. Det där E22 korsas med väg 108 är en stor källa till finns idag en station i Hjärup och en ny tågstation trafikbuller. Cykelnät planeras vid Klostergården i Lunds kommun. När så genomförs blir avståndet mellan Hjärups och På den västra sidan av E22 finns inom planområdet Väg 108 är en primär länsväg, d.v.s. en högt Klostergårdens stationer ca 3,3 kilometer vilket en cykelväg mellan Hjärup och Bergströmshusen. prioriterad väg för framkomlighet, som sträcker sig innebär mycket god närhet till tågstationer inom Efter Bergströmshusen fortsätter cykelvägen till längs planområdets södra gräns. Hastighetsgränsen planområdet. Tågen på Södra stambanan har hög Klostergården i Lunds kommun via Flackarps by. är 70-80 km/tim. Vägen är högt trafikerad med ca 9 turtäthet vilket gör kollektivtrafiken ttraktiva för Boende i Flackarps by och Bergströmshusen har 000 fordon per dygn väster om E22 och knappt 11 både boende och verksamma utmed sträckningen. därmed goda möjligheter att cykla till Lund. På den 500 fordon per dygn öster om E22. Kring Stambanan finns ett skyddsavstånd på 100 östra sidan av E22 finns cykelväg mellan Knästorp meter. och Lund. Längs E22 och väg 108 ligger säkerhetsavstånd om 30 respektive 50 meter där ingen bebyggelse får uppföras.

52 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Spårväg Energiförsörjning

Vid Flackarp går två parallella 130-kV luftburna regionnätsledningar genom planområdet. Kraftledningarna går öster om Hjärup och vidare norrut genom Lund genom det öppna jordbrukslandskapet. Strax söder om väg 108 nära stambanan och Flackarp ligger ett ställverk samt omformarstation.

Väster om Trolleberg ligger tre vindkraftverk och strax väster om Stambanan ligger ett mindre vindkraftverk i anslutning till en gård.

Vattenförsörjning

Områdets VA-nätverk följer befintliga vägar i planområdet och förser både Flackarp, Knästorp och gårdar längs ledningarna med kommunalt vatten. Trolleberg är dock inte anslutet till VA-nätverket. Norr om Höje å, i Lunds kommun, ligger även reningsverket Källby med ett skyddsavstånd för bostäder om 400 meter. Verket behandlar avloppsvatten, industriellt spillvatten och dagvatten från gatunätet.

53

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! ! ! !

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

! ! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

! ! ! !

! !

!

!

!

!

!

!

!

! !

!

!

!

! !

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

! !

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

!

! !

! )"i

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

! )"

! i

! !

! " ! )

! i

!

!

! !

)" ! ! ! i ! )"i "

" !

! !

!

!

! !

! )"i

!

!

! !

"

! !

û !

! )"i !

! #

û )" !

! i

! !

û !

!

!

!

!

! !

û ! " Del 4. Platsens fysiska förutsättningar !

! û

!

! !

! # # ! ! "

" !

! " )"ÿ !

! "S

"

!

!

! !

Värpinge !

! )"i Lund

!

!

! !

!

! !

" ! # " "

! û û " "

! !

Trolleberg ! ! !

! û #

" !

"" !

!

! !

! # #

! !

! !

! )" i " "

! )"i

! )"i

!

# ! ! !

! "S !

"

" ! !

! " Gastelyckan ! ! ! " #

! # !

! "

" " Klostergården

" !

! ! " "

" )"i !

" ! " ! ! " " û " "

! " " ! ! ! ! " ! " " " " " " " " " " "" " " ! "

! " ! Infrastruktur " " " " Flackarp " " " !

!

! " " " PlaneradE trafikplats " S:t Lars "

" St Råby !

!

" !

! Stambanan

)"i " )"ÿ # Mast " ! ! ! ! " " " !

!

! " û " # û Vindkraftverk " " " " " " ! " !

! " )"i " " " " )"i Bensinstation "ÿ " " " ) "" " ! " ! ! )"ÿ " Höjebro- Teknisk anläggning El

! ! mölla !

"S Tågstation ! " )"i"

! ! ! ! "S

Höje å Klostergårdens station !

! ! ! " " " # " Järnväg fyrspår # " Bergströms- " "

! ! ! # ! husen Kommungräns " "

" " " " ! ! ! ! E " " Vattendrag

" " ! !

! ! " VA Syd ledning! " Knästorp

! "S

! E 22

!

Kommunal! ledning !

! ! Hjärup ! " !! # Kraftledning "

! " ! !

! " !

" Järnväg ! ! !

! " ! !

!

Väg !

!

" !

! " !

! # ! ! "

" !

30, 50, 100 m säk.avstånd !

!

!

! ± ! ! !

" Bebyggelse !

! ! ! # ! E ! Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5

Km Vattenyta ! ! ! !

!

!

" ! ! !

! Infrastruktur i planområdet. Ramböll ! " ! !

! !

! ! !

!

!

" !

! !

! " ! !

# ! ! ! !

! !

! !

54 !

!

! !

! !

! !

!

!

! !

" !

!

! ! !

! !

" " !

! ! )" ! i !

" ! !

! ! ! )"i !

! !

! !

! ! ! ! ! !

! !

! !

! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! !

!

! ! ! ! ! !

!

! ! )"i ! ! !

! !

)"i ! ! ! ! !

!

! ! !

!

! ! ! !

!

! ! !

)"i ! )"i !

!

! ! !

!

!

! ! ! !

! !

!

! !

! ! !

!

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! !

! !

!

! ! ! !

!

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

!

! ! ! ! !

" ! ! )i ! !

! !

! ! ! )"i !

! )"i ! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

)"i Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Ekonomisk struktur

Med landskapets ekonomiska struktur menas olika I Sverige är totalskörden per år 13.100.300 ton, typer av markanvändning för olika näringar och varav 4.672.600 ton odlas i Skåne. Detta motsvarar företag. Det geografiska avtrycket av människors 35% vilket visar på det Skånska jordbrukets roll i sysselsättning och näringsverksamhet styr i hög grad landet (Länsstyrelsen Skåne, 2015). hur landskapet utvecklas genom historien. Industri Jordbruk Områden med industrimark återfinns i Planområdet består i hög grad av stora åkerarealer infrastrukturnära miljöer som både är lätt tillgängliga med inslag av gårdsbebyggelse. Åkerstrukturen är för effektiva transporter och ofta bullerutsatta. storskalig och anpassad till en rationell arrondering. Industriområdena ligger i Lunds kommun, Kartan visar även fastighetsstrukturen vilken i stort relativt nära planområdet, och är Gastelyckans sammanfaller med strukturen på åkrarnas brukning. verksamhetsområde, Tetra Pak öster om S:t Lars Då jordarna har mycket hög kvalitet och högt samt Källby väster om Stambanan. ekonomiskt värde för jordbruk används åkrarna till växt- och spannmålsodling. Enligt Sveriges Näringsliv Geologiska Undersökning (2018) består jordarterna Övrig näringsverksamhet i och kring planområdet i planområdet i huvudsak av Morän grovlera eller ligger främst samlat i S:t Lars, både norr och söder Morän finlera, med inslag av Lerig morän och om Höje å. Detta utgör sannolikt den plats där flest Isälvsediment, sand. Enligt Länsstyrelsernas WebbGIS arbetstillfällen finns i anslutning till planområdet. (2018) är samtliga jordar inom planområdet klass 10 åkermark, hög bördighet. Denna klassificering kommer från den nationella åkermarksgraderingen som gjordes 1971 där 10 var den högsta nivån.

55 " "

"

Del 4. Platsens fysiska förutsättningar "

" " " "

Värpinge Lund

" " " " " Trolleberg

" ""

" "

" " " " Gastelyckan

" " " Klostergården " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Flackarp " " " " "" " " " " " " " " " " " E " S:t Lars " "" " St Råby " Stambanan " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Höjebro- mölla " " Ekonomisk struktur Höje å " " " " Kommungräns " Bergströms- " " husen Vattendrag " " " " " " E " " Järnväg " " " " Väg E 22 Knästorp

Hjärup " Fastighetsgräns" " " " " Industriområde " " " " ± Jordbruksmark " Bebyggelse E Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta Planområdets "struktur av olika ekonomier. Ramböll "

"

" 56

"

" " " Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Historisk infrastruktur

Trolleberg Södra stambanan och E22

Dagens landskap bär spår av flera tusen års och i anslutning till Lunds kommun. Trolleberg är ett Södra stambanan var Skånes första järnväg mellan brukande av marken. Utvecklingen av landskapets område av kulturhistoriskt intresse och är ett typiskt Lund och Malmö och öppnades 1856. Stambanan markanvändning och bebyggelsekaraktär sker exempel på ett säteri från 1700-talet. Bebyggelsen är ett levande dokument över järnvägsbyggande i relation mellan människan och platsen över med dess omkringliggande åkerlandskap, och har fortfarande betydelse för den svenska tid. Idag domineras planområdet av det öppna betsmarker och gravhög är viktiga element för det infrastrukturen. E22 var Sveriges första flerfiliga jordbrukslandskapet med utspridda gårdar och lokala kulturlandskapet (Länsstyrelsen Skåne, 2006). motorväg och invigdes 1952. Motorvägen är stora åkerarealer från de rationaliseringar och ett viktigt dokument över den utbyggnad av skiftesreformer som gjordes under 1700- och Knästorp infrastrukturen som har gjorts i Sverige sedan 1800-talet. Jämte detta finns tillägg från dagens 1950-talet (Länsstyrelsen Skåne, 2006). I östra delen av planområdet längs Höje å ligger samhälle som präglas av ökad mobilitet. Knästorp. Byns kyrka började uppföras under Fornlämningar 1100-talet och dess breda västtorn som byggdes Centralt i planområdet, i anslutning till Stambanan under senare delen av medeltiden är av betydelse Inom planområdet finns ett flertal fornlämningar. ligger byn Flackarp. Väster om Stambanan finns för landskapsbilden. Byn har kvar en välbehållen Några av dessa är bevakningsobjekt vilket innebär kyrkogården kvar från den medeltida kyrka som kärna med gårdar i anslutning till kyrkan. På norra att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta revs 1865. Nära den del av Flackarp som ligger öster sidan av Höje å ligger även en bronsåldershög. ställning till om det är en fornlämning eller inte och om Stambanan, men inom Lunds kommun, ligger Området kring Knästorp karaktäriseras av ett de behöver därmed kontrolleras före ett ingrepp. S:t Lars kyrkogård. Där begravdes mentalsjukhusets öppet jordbrukslandskap med en flack dalgång Skånes landskap har varit påverkat av människan i patienter utanför Lunds stadsgräns. I anslutning till med betesmarker och ett starkt pilbestånd, tusentals år vilket medför att det kan finnas flera lager detta ligger Flackarps mölla som byggdes 1868. vilket är typiska inslag i den skånska slättbygden av kulturhistoriska lämningar i jordbruksmarken som (Länsstyrelsen Skåne, 2006). ännu inte har kommit fram. Längs Höje å finns ytor De områden som är utpekade som viktiga områden där det kan förekomma fornminnen, viket vittnar för kulturmiljö inom planområdet är Trolleberg, om människans vistelse längs vattnet genom tiderna Knästorp, Södra stambanan och motorvägen E22. (Riksantikvarieämbetet, 2014). Trollebergs säteri ligger i västra delen av planområdet

57 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Värpinge Lund

Trolleberg

Gastelyckan

Klostergården !>

Flackarp

S:t Lars St Råby Stambanan Historisk struktur

!> Flackarps mölla

Höjebro- FMIS Fornminne mölla RI kulturmiljövård Kulturmiljöprogram Höje å Bergströms- FMIS Fornminnen - status husen Delundersökt Ej undersökt Ev. i beskrivning E 22 Knästorp Undersökt och borttagen Hjärup Kommungräns Vattendrag Järnväg ± Väg Bebyggelse Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta Planområdets historiska struktur. Ramböll

58 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Grönstruktur

Naturmiljön i planområdet är starkt dominerad av stengärden, gårdsmiljöer och diken som utgör slättbygdens jordbrukslandskap samt av dalgången viktiga spridningsvägar och småbiotoper för djur- längs Höje å. Jordbrukslandskapet och naturmiljön och växtliv. De flesta arterna i jordbrukslandskapet längs Höje å skiljer sig markant från varandra finns här eller i övergången mellan småbiotoperna både utifrån landskapsbild men också mängden och åkermarken. naturvärden och biologisk mångfald. Även om Höje å vid S:t Lars ligger i Lunds kommun är ån en Enligt Miljöbalken (MB) omfattas dessa biotoper av ett mycket viktig struktur för planområdets natur- och generellt biotopskydd med syfte att skydda dem mot rekreativa värden. påverkan som kan skada naturmiljön. Strukturerna är även viktiga element för landskapsbilden och Det finns inga reservat eller andra större registrerade områdets karaktär. naturvärden inom området. Utmed Höje å finns däremot betesmarker identifierade i ängs- och Eftersom området idag till stor del består av större betesmarksinventeringen. Flera av dessa är dock ytor med jordbruksmark innebär det att andelen under igenväxning enligt noteringar i länsstyrelsens allemansrättsligt tillgänglig mark är låg och databas vilket bland annat medför att de mest möjligheterna för rörligt friluftsliv är begränsade. bevarandevärda arterna som traditionellt finns i Rekreation i området kan således främst utövas på de betesmarker inte ges möjlighet till fortlevnad. vägar som löper genom området och i naturmarken längs Höje å och dammarna till Källby reningsverk. Den konventionellt brukade jordbruksmarken och Här finns stigar för promenader, cykling och löpning, dess öppna landskap som präglar planområdet platser för fågelskådning samt mötesplatser med medför låga naturvärden. Dock finns mindre exempelvis grillmöjligheter. Vattendraget och dess strukturer såsom trädrader och allér, vägkanter, svämzoner utgör också en resurs för framtida klimatanpassning.

59 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Värpinge

! ! Lund

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !!! !

! ! !

! !

!

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

!

! ! ! !

! ! ! !

Trolleberg! ! !

! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! !

! ! !

! ! !

!

! !

!

! ! ! !

! !

!

! !

!

! !

! !

! ! !

!

! !

! !

! !

!

! !

! !

! !

!

! !

!

! !

! !

! !

!

! ! !

! !

! !

!

! ! !

!

! !

!

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! !

!

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

! !

! !

! !

!

! !

!

! ! !

! ! !

!

!

!

! ! ! !

!

! !

!

! ! ! !

!

! !

!

! !

! !

!

!

! ! !

!

!

!

! ! ! !

!

! !

! !

!

! ! !

!

!

! !

! !

! !

!

!

!

! ! !

!

!

!

! ! ! ! !

! !!

!

!

! !

! !

!

!

! ! !

! !

!

! ! !

! ! ! ! !

! !

!

! Gastelyckan

! ! ! ! ! !

! !

! ! !

!

!

! !

!

! !

! ! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! !

! !

! !

!

! ! !

!

! ! !

! ! Klostergården !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

!

! ! !

! ! ! ! !

!

! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

!

! ! ! ! !

!

! !

! !

! ! ! ! ! !!

! !

!

! !

! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

!

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

!

! ! !

! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! Flackarp !

! !

! ! Grönstruktur

! !

! ! ! !

!

!

! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !!!!!!!!!!!!!! ! !

!

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! !

!

!

!

! ! ! ! ! ! ÖP ! gångstråk ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! !

! ! ! !

!

!

! !

! !

! ! ! !

! ! S:t Lars

!

! !

!

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

!

! ! ! ! St Råby ! ! !

! ! ÖP cykelvägar !

!

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! Stambanan !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

!

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ÖP park/rekreation ! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

!

! ! ! !

! ! !

!

!

! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

!

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! ! ! ÖP natur ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

!

! ! ! !

! ! ! !

!

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! Habitatdirektivet !

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

!

! ! !

! Höjebro-

! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

!

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! !

! ! !

! ! mölla !

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! !

! !

! ! ! ! ! Naturreservat

!

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

!

! ! ! !

! !

! !

! ! ! ! ! !

!!

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! Ströskog

! ! !

! !!

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

!

! ! ! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Höje å ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

!

!

! ! ! ! ! ! ! !

! Kommungräns! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! Bergströms- !

! ! ! ! ! ! !

!

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

! ! ! ! ! ! husen !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! Strandskydd

!

! ! !

! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! !

! !

! !

! ! !

!

!

!

!

! !

! !

! ! !

! ! ! !

!

! ! !

! ! !

! !! !

! ! ! ! !

! ! !

!

! !

! !

! !

! !

!

! ! !

! !

! !

! !

!

! ! ! ! !

! !

!

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

!

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! Vattendrag

! ! ! !

!

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

!

! !

!

! ! !

!

!

! !

!

! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! !

!

! Järnväg !

!

! ! !

! ! !

!

! !

!

! ! !

! ! !

! ! !

!

!

! ! !

! !

! ! ! ! ! !

!

!

!

! !

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

!

! ! !

! ! ! !

! Knästorp !

!

! ! ! !

! ! !

!

! ! !

!

! ! ! ! !

! E 22 ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! Väg !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! !! ! !

! ! ! ! !

!

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

!

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! !

! !

!

! !

! ! ! ! ! Hjärup ! !

! ! !

! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! !! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

!

! ! ! !

!

! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

!! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! !! ! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! !

! !! ! !

! ! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

!

! !

! ! !

! !

! !

! ! ! !

! ! Öppen mark ! ! !

! ! ! ! ! !

!

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

!

! ! ! !

! !

! !

! ! ! !

!

! !

!

! ! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

!

! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! !

! !

! ! ! !

! !

!

! ! ! !

!

! !

!

! ! !

! !

! !

!

! !

!

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

!

! !

!

! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

!

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! Skog !

! !

! !

!

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! ! !

! !

!

! ! !

! ! ! ! !

! !

!

!

! ! !

! !

!

! !

! ! ! ! !

! !

! !

! ! !

!

! ! !

! !

!

! !

! ! !

! ! !

! !

! !

!

! ! !

! ! !

!

! !

! !

! ! ! Äng och bete

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

!

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ±

! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

!

! !

! !

!

! ! ! !

! !

!

! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

!

! ! Bebyggelse !

!

! !

! !

!

! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! !

!

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

!

! ! !

! ! !

!

! !

! !

!

!

! ! !

! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

!

! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! !

!

! ! ! !

!

! !

! ! !

! !

! !

!

!

! ! ! !

!

! ! !

!

! ! ! ! !

!

!

! Uppåkra k:a !

! !

! ! !

! !

! ! !

!

!

! ! !

!

!

! !

! ! !

0 0,25 0,5 1 ! 1,5 !

! !

! ! !

! !

!

! !

! ! !

! !

!

! !

! !

!

! !

!

! ! ! !

!

!

! ! ! !

!

! !

! ! !

! !

! !

!

! ! ! ! !

! !

!

!

! !

!

! ! ! ! ! !

! !

! !

!

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! Vattenyta !

! !

!

! !

!

! ! !

! !

!

! ! ! !

! ! ! !

!

!

! ! !

!

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! Km ! !

! !

!

!

! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! !

!

! ! !

!

! !!

! !

! !

! ! ! !

!

! ! !

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

!

! !

! ! !

! ! !

! !

!

!

! ! !

!

! ! !

! !

! ! ! ! !

!

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

!

! !

!

! ! !

! !

! ! !

! ! !

! !

!

!

!

! !

! ! !

! !

!

! !

! ! ! !

! ! !

!

! ! !

! !

!

! !

! ! !

!

! !

! !

!

! !

! !

! !

! ! !

!

! !

!

! !

! !

! ! ! !

! !

!

! !

! ! !

! !

!

! !

! ! !

!

! !

!

! ! !

! !

! !

Planområdets! grönstruktur. Ramböll

! ! !

!

! !

! ! ! !

! ! !

!

! !

!

! ! ! !

! ! !

!

! !

! ! ! !

! ! !

!

! ! ! ! ! ! ! ! !

!

! !

! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! !

!

! ! ! !

! !

! !

!

!

! !

!

! !

! !

!

!

!

!

!

! !

! ! !

! ! ! !

! !

!

! !

! !

! ! !

!

! !

! !

! ! !

! !

!

! !

!

!

! ! ! !

! !

!

!

!

! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

! !

!

!

! !! ! ! !

! !

!

! !

! ! ! !

! ! ! !

!

! ! !

! ! !

! !

! !

! !

!

! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! !

! !

! !

! !

! !

60 ! ! !

!

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! !

!

! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! !

!

! ! !

! !

!

! ! !

! ! !

!

! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! !

! ! !

! !

! !

!

! ! ! !

! ! !

! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! !

!

!

! !

! !

!

! !

!

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! ! ! !

! !

!

! !

!

!

!

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! !

!

! !

! ! !

!

!

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

! ! Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Grönstrukturens ekosystemtjänster

Jordbruksmarken

Ekosystemtjänster är benämningen på de produkter i Lundaområdet. Längs stråket finns fina spring- Området är starkt präglat av konventionellt och tjänster naturen ger oss människor och är och vandringsvägar, möjlighet till kanotpaddling, jordbruk med lång historisk kontinuitet. De stora grunden till vårt välbefinnande och vår överlevnad. fiske och fågelskådning. Stråket är viktigt för jordbruksarealerna med högklassig jordbruksmark Tjänsterna delas in i försörjande, reglerande, landskapsbilden och områdets identitet. Ån utgör ger goda förutsättningar för livsmedelsproduktion. upprätthållande, stödjande och kulturella tjänster. även en viktig recipient för vattenhanteringen i De stora ytorna infiltrerar också dagvatten även om Begreppet kombinerar ekologiska och sociala värden området. jorden bedöms vara packad och därmed ha lägre eftersom de sociala värdena ofta är beroende av de infiltrationsförmåga. ekologiska. Stråket ligger bitvis inom planområdet men ingår till största del i Lunds kommun. Dess betydelse för Åker- och vägrenar, beträdor och Inom eller i nära anslutning till planområdet planområdet är dock mycket stor. åkerholmar finns det ett flertal strukturer som håller olika Åkerlandskapet delas av genom beträdor, diken, typer av ekosystemtjänster. För mer utförlig Källby reningsdammar åkerrenar eller vägar och på ett fåtal ställen finns beskrivning av områdets ekosystemtjänster se Vattnet från Källby reningsverk genomgår en även åkerholmar. Strukturerna utgör viktiga Bilaga 2 - Ekosystemtjänstbedömning till Fördjupad biologisk slutrening i dess öppna dammar innan ekologiska element i landskapet eftersom de översiktsplan Flackarp-Höjebromölla. vattnet släpps ut i Höje å. Dammarna är en attraktiv fungerar som spridningsvägar och habitat för olika Höje å - grönblått stråk plats för fågellivet och en populär plats för motion arter i det annars hårt brukade åkerlandskapet. och rekreation med mycket grönska och ett rikt Exempelvis utgör strukturerna förutsättningar för Höje å är ett mycket viktigt stråk i området utifrån djurliv. pollinatörer och gör det lättare för fältvilt, såsom både ekologiska och sociala aspekter. Längs ån fåglar och harar, samt växter och insekter att leva finns både uppväxt och tät vegetation men även och sprida sig i det öppna landskapet. öppna ängs- och betesmarker. Den höga biologiska mångfalden ger höga naturvärden vilket i sin tur ger förutsättningar för ett attraktivt rekreationsstråk

61 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Gårdsmiljöer Områden med tätare bebyggelse

Framför allt är buffertzonerna mot Höje å viktiga för I ett jordbrukslandskap ger gårdsmiljöerna särskilda Områden med tätare bebyggelse, här utpekat att ge förutsättningar för att hantera de föroreningar förutsättningar för flora och fauna. Här finns i Flackarp, Bergströmshusen, Knästorp och S:t jordbruket släpper ut. I Höje å-projektet har flertalet trädgårdar med olika arter men även bryn mot Larsområdet, har bebyggelse med tillhörande dammar och våtmarker anlagts längs ån för att åkermarken och tätare och äldre vegetation vilket trädgårdar och även grönstrukturer mellan minska kväveutsläpp. I anslutning till planområdet ger förutsättningar för både fågelliv och olika arter. husen. Likt gårdsmiljöerna finns här andra har dock inga sådana åtgärdes gjorts. Gårdsmiljöerna i planområdet ligger relativt isolerade biologiska förutsättningar än det kringliggande ur ett ekologiskt perspektiv men utgör en viktig del i jordbrukslandskapet. I Flackarp finns även en Områden som är av nationell betydelse för en rad det gröna nätverket av spridningsvägar tillsammans nerlagd plantskola som gör området till ett av få olika samhällsintressen kan pekas ut som områden med åker- och vägrenar. De blir så kallade ”stepping områden i planområdet med tät vegetation i likhet av riksintresse. Inom planområdet finns riksintressen stones” i åkerlandskapet med högre biologisk med uppvuxen skog. enligt miljöbalken (MB, Svensk författningssamling mångfald. 1998:808) för kommunikation och friluftsliv:Vid förändring av markanvändning i närheten av Vegetationen kring gårdsmiljöerna ger även kommunikationsanläggningar av riksintresse ska mervärden för de boende som ett bättre mikroklimat hänsyn tas till anläggningens influensområde, genom till exempel lä och skugga. vilket är det område där markutnyttjande eller byggnaders användning kan påverka eller påverkas av anläggningens funktion. Inom planområdet är det framförallt bullerutbredning och säkerhetsavstånd (farligt gods) som dimensionerar influensområdet.

62 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

" " Strukturer med hög andel ekosystemtjänster

Värpinge Lund

" Trolleberg

" Gastelyckan

" Klostergården

"

"

Flackarp

" S:t Lars "" St Råby Stambanan E

"

" Höjebro- " mölla

Höje å Bergströms- husen " E

E 22 Knästorp " ± Hjärup " Gårdsmiljöer Åker- och vägrenar, Områden med tätare beträdor och åkerholmar " " bebyggelse " " Höje å- grönblått stråk Gammal handelsträdgård

" Jordbruksmark Koloniområde/ E 0 0,25 0,5 1 1,5 Uppåkra0 k:a0,25 0,5 1ital 1,5 e, EarthstarKällby Geographics, reningsdammar CNES/Airbus DS, USDA,Källbybadet USGS, AEX, KKmwisstopo, and the GIS User Community Strukturer med hög andel ekosystemtjänster i planområdet. Ramböll

63 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Riksintressen, landskapsbildsskydd och jordbruk av nationell betydelse Riksintresse för kulturmiljövård i Lund

Riksintresse för kommunikation och Europabanan S:t Lars - på båda sidor om Höje å - och Lunds friluftsliv Ett mer diffust utbrett riksintresse är centrala delar omfattas av riksintresse för riksintresseområdet för kommunikation, framtida kulturmiljövården. Riksintresset tar fasta i stadens Områden som är av nationell betydelse för en rad järnväg, Europabanan. Europabanan är en utveckling från medeltid till nutid från kyrklig olika samhällsintressen kan pekas ut som områden tänkt förbindelse med höghastighetsjärnväg metropol till universitetsstad och den expansiva av riksintresse. Inom planområdet finns riksintressen från Köpenhamn, via Malmö och Jönköping utveckling som tillkom under 1800-, 1900- och även enligt miljöbalken för kommunikation och friluftsliv: till Stockholm. Riksintresset för Europabanan 2000-tal. Riksintresset är avgränsat till Lunds sida Vid förändring av markanvändning i närheten av sammanfaller med det område som utgör Södra om kommungränsen. kommunikationsanläggningar av riksintresse ska stambanans influensområde. hänsyn tas till anläggningens influensområde, Landskapsbildsskydd vilket är det område där markutnyttjande eller E22 byggnaders användning kan påverka eller påverkas E22 passerar genom området och är utpekad som Landskapet längs Höje å är belagt med av anläggningens funktion. Inom planområdet är det riksintresse för kommunikation, väg. Motorvägen är landskapsbildsskydd. Detta är en äldre skyddsform framförallt bullerutbredning och säkerhetsavstånd viktig för interregionala och regionala transporter. för särskilt tilltalande och vackra landskap. (farligt gods) som dimensionerar influensområdet.

Höje å Skyddsformen är en del av den äldre naturvårdslagen Södra stambanan Från Genarp till Lomma är Höje å med stränder och infördes innan riksintressena. Även om formen Södra stambanan passerar genom planområdet nyligen utpekat som riksintresse för friluftslivet landskapsbildsskydd inte finns med i den nuvarande och är utpekad som riksintresse för kommunikation då området har särskilt goda förutsättningar för miljöbalken gäller de utpekade områdena med stöd järnväg. Banan passerar mellan Malmö och berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer av länsstyrelsen. Stockholm och är mycket viktig för både person- och särskilt goda förutsättningar för vattenknutna och godstrafik. Södra stambanan är också utpekad friluftsaktiviteter. Inom planområdet följer i det europeiska transportnätverket TEN-T och det riksintresset samma utbredning som strandskyddet strategiska godsnätverket. (Länsstyrelsen Skåne, 2014).

64 Del 4. Platsens fysiska förutsättningar

Jordruk av nationell betydelse

Jordbruksmarken i planområdet är av nationell betydelse, vilket vilket i miljöbalken 3:4 formuleras: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

65 " "

"

Del 4. Platsens fysiska förutsättningar "

" " " "

Värpinge Lund

" " " " " Trolleberg

" ""

" "

" " " " Gastelyckan

" " " Klostergården " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Flackarp " " " " "" " " " " " " " " " " " E " S:t Lars " "" " St Råby " Stambanan " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Höjebro- mölla

" "

Höje å " " " " Riksintressen " Bergströms- " " husen RI Väg, järnväg " " " " " " E " " RI Kulturmiljövård " " " " Landskapsbildsskydd E 22 Knästorp Kommungräns

Hjärup " Vattendrag " " " " Järnväg " Väg " " " " ± Jordbruksmark " Bebyggelse E Uppåkra k:a 0 0,25 0,5 1 1,5 Km Vattenyta Riksintressen" i och kring planområdet. Ramböll "

"

" 66

"

" " " Processen Del 5. Process

Översiktsplanering - så funkar det

Fördjupad översiktsplan Samråd

Var det byggs och hur mark- och vattenområden En fördjupning av översiktsplanen kan göras för När kommunen upprättar eller ändrar en används är viktigt för att det ska bli en bra helhet ett mindre geografiskt och avgränsat område i översiktsplan ska kommunen samråda med bl.a. och en hållbar utveckling. Alla kommuner ska enligt kommunen, t.ex. en mindre ort, del av kommunen länsstyrelsen, regionala organ såsom regionförbundet plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) eller en del av en stad. Det innebär precis som eller kollektivtrafiken, samt grannkommuner. som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är namnet antyder att översiktsplanen fördjupas, Kommunmedborgarna ska också ges chansen att kommunens avsiktsförklaring om den fysiska miljön. eller detaljeras, för det valda området. Syftet är säga sin mening. Samrådet ska dokumenteras i Planen innehåller kommunens vision och är dess att belysa eller lyfta fram specifika frågor, eller att en samrådsredogörelse. Efter samrådet görs de strategiska dokument för den framtida utvecklingen. undersöka hur ett område kan utvecklas med en ny ändringar kommunen anser befogade. Sedan ställs Planen ska också redovisa hur kulturhistoriska bebyggelsesstruktur. det slutliga förslaget ut i minst två månader innan intressen tas tillvara, liksom naturvärden eller risker det antas av kommunfullmäktige. En översiktsplan såsom buller och översvämningar. Om planen kan inte överklagas. Det är endast förfarandet när kan medföra betydande miljöpåverkan ska en kommunen upprättar översiktsplanen som går att särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättas överklaga, det vill säga om kommunen inte följt tillsammans med planförslaget. Hur kommunen plan- och bygglagens procedurregler. avser att tillgodose riksintressen redovisas särskilt. En översiktsplan är inte juridiskt bindande för myndigheter och privata aktörer, utan endast Förslag till Samråd Utställning Antagande vägledande och rådgivande. Nya planeringsfrågor, FÖP sommar 2019 vinter 2019 sommar 2020 ändrade förutsättningar och politiska diskussioner arbetas fram kräver en levande översiktsplaneprocess. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Arbetsprocessen för denna förjupade översiktsplan

68 Del 5. Process

Arbetsprocess

Planeringsarbetet inleddes våren 2017 och har strategiska läge är lämpligt för bebyggelse med utförts av en arbetsgrupp med representanter framtida bostäder och verksamheter, samt ökade från kommunen där tjänstepersoner på rekreationsmöjligheter och gröna värden. stadsbyggnadskontoret har deltagit tillsammans med konsultföretaget Ramböll. Konsulten har på kommunens beställning även upprättat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Innehållet har under arbetets gång stämts av i den politiska ledningen.

Uppdraget

Kommunstyrelsen beslutade i november 2016 att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram förslag till Fördjupad Översiktsplan för området Flackarp- Höjebromölla utmed Höje å i enlighet med 3 kapitlet i Plan- och bygglagen. Uppdraget var att undersöka om den nordvästra delen av kommunen intill Lunds stad kan utvecklas med ny bebyggelse.

Målet med den fördjupade översiktsplanen är att pröva om man kan utveckla den del av kommunen som ligger närmast Lunds stad. Syftet med planarbetet är att ta reda på om området med dess

69 Del 5. Process

Informations- och dialogmöte med markägare

Den sjätte februari 2019 hölls ett informations- Efter presentationerna fick deltagarna fika medan grupp har markerat åkermarken söder om Höje å och dialogmöte med markägare inom det aktuella de med stöd av ett antal frågeställningar fick rita och som ”skog” i sin karta. En grupp ville att endast planområdet. Markägarna bjöds in för att få tycka till på kartor över området. Frågeställningarna redan ianspråktagen mark ska bebyggas, samt att information om det arbete som pågår, samt få var: kommunerna inte ska sammanbyggas. En grupp chansen att lämna förslag på hur de ser att området menar att om det är nödvändigt med ny bebyggelse skulle kunna utvecklas på sikt. Mötet hölls i matsalen • Finns det platser som bör bevaras eller är området öster om Trolleberg den enda passande på Uppåkra skola i Hjärup. Cirka 30 deltagare kom utvecklas i området? platsen för det. till mötet. Inledningsvis hälsade kommunstyrelsens • Har ni idéer och visioner kring er mark som vi ordförande Christian Sonesson välkomna och bör känna till och kan bidra till att genomföra? Det finns önskemål om att ny bebyggelse ska berättade om det uppdrag som arbetsgruppen • Vad skulle ni vilja att en eventuell ny ha bykaraktär och köpcenter och liknande stora fått som innebär att utreda möjligheterna till bebyggelsestruktur skulle innehålla? etableringar är man mindre positiv till. Man vill att utveckling i planområdet. Likaså berättade han • Känner ni till promenadslingor eller kopplingar lantligheten ska bevaras, samt Flackarp tas upp om det samarbete som pågår mellan Lunds och som skulle vara fina att utveckla? som ett exempel på en trevlig boendemiljö. Några Staffanstorps kommuner i det aktuella planområdet. grupper pekade ut nyare områden i nordöstra Efter det berättade Staffanstorps stadsarkitekt Resultatet av gruppernas kartövningar Hjärup och vid Bergströmshusen som exempel på om kommunens översiktsplanearbete, samt om samlades in och sammanställdes efter mötet en byggnationsstil man inte vill ha. En annan grupp Länsstyrelsens inställning. Kommunens anlitade i minnesanteckningar som skickades ut till de föreslår bullervall längs Stambanan för att möjliggöra konsulter från Ramböll höll sedan en presentation deltagare som lämnat sina kontaktuppgifter. bebyggelse även bredvid järnvägen. som förklarade aktuella planeringsförutsättningar De synpunkter som kom fram under mötet var både lokalt och globalt, samt om den analys av sammanfattningsvis att rekreationsområdet runt Man poängterar vikten av att ha god planområdet som gjorts inledningsvis. Höje å är viktigt att bevara och/eller utveckla. dagvattenhantering och att området runt Höje å i Många grupper poängterade i olika grad vikten dagsläget är hårt utsatt för översvämning. Förslag av att bevara åker- och jordbruksmark medan en framförs också om ett nytt område för kolonilotter för att främja närodling invid ån.

70 Del 5. Process

Vidare menar man att en bro över eller tunnel under E22 är nödvändig för att knyta samman promenadstråket längs Höje å. Man vill inte se ett ökat bilberoende och några av deltagarna framförde att bebyggelsen ska motivera människor att använda cykel eller att promenera, t.ex. med bättre gång- och cykelvägar samt belysning. Enligt några behövs bättre gång- och cykelvägar redan idag för att trygga barnens väg till skolan. Att anlägga en cykelmotorväg längs järnvägen tas också upp som förslag av markägarna.

Gemensam skisskarta från möte med markägare

71 Källor Källor

Källor

Aleklett Kjell, 2012. Peeking at Peak Oil, Springer. Kulturmiljöprogram för Skåne. Hämtad: http:// Länsstyrelsernas WebbGIS, 2018. Hämtad: http:// www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering- extra.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/karttjanster.aspx Bates B.C., Kundzewicz Z.W., Wu S. & Palutikof J.P. och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/ (red), 2008. Climate Change and Water. Technical Pages/kulturmiljoprogram.aspx McHarg Ian, 1969. Design with Nature, Wiley. Paper of the Intergovernmental Panel on Climate Mellander Charlotta, 2014. Vadå attraktiva städer? Change, IPCC Secretariat. Länsstyrelsen Skåne, 2014. Höje å från Genarp till föreläsning vid Stadsbyggnadsdagarna. Lomma, Område av riksintrese för friluftsliv i Skåne Boverket, 2015. Vision för Sverige 2025. Hämtad: län 20140127. Mellanrum AB, 2008. Landskapsanalys för http://sverige2025.boverket.se/ gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorps Länsstyrelsen Skåne, 2015. Markhushållning kommuner. Engström Carl-Johan (Red), 2013. Den attraktiva i planeringen Jordbruksmarken i Skåne. regionen – En antologi om tillgänglighet och Hämtad: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/ nUNDO, 2012. Conservation, Density and regional utveckling, Trafikverket. Hämtad: https:// publikationer/2015/Pages/markhushallning-i- Complexity, EUROPAN 12, Kalmar. www.nUNDO. trafikverket.ineko.se/se/den-attraktiva-regionen-en- planeringen.aspx org antologi-om-tillg%c3%a4nglighet-och-regional- utveckling Länsstyrelsen Skåne, 2017. Bostadsmarknadsanalys Region Skåne, 2016a. Befolkningsprognos 2016- för Skåne 2017- en lägesbild över 2025. Hämtad: https://utveckling.skane.se/ Hall M, Lund E & Rummukainen M (red), 2015. bostadsmarknaden i Skåne. Hämtad: http://www. publikationer/rapporter-analyser-och-prognoser/ Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport Nr 02. Centrum lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering- skanes-befolkningsprognos-2016-2025/ för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. och-kulturmiljo/boende/bostadsmarknad/Pages/ Bostadsmarknadsanalys-2017.aspx Region Skåne, 2016b. Skåne 2025 – Utbildnings Lynch Kevin, 1960. Image of the City, MIT Press. och arbetsmarknadsprognos. Hämtad: https:// Länsstyrelsen Skåne, 2006. utveckling.skane.se/publikationer/rapporter- analyser-och-prognoser/skane2025/

73 Källor

Region Skåne, 2016c. RUS Regional se/skane/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/ Svensk författningssamling 1998:808, Miljöbalken. utvecklingsstrategi Skåne. Hämtad: https:// klimatanpassning/forandrat-klimat/Pages/index. Hämtad: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- utveckling.skane.se/om-regional-utveckling/ aspx?keyword=Klimatanalys lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ regional-utvecklingsstrategi--det-oppna- miljobalk-1998808_sfs-1998-808 skane-2030/ SOU 2007:60, 2007. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, 2007. Svensk författningssamling 2010:900, Plan- och Riksantikvarieämbetet, 2014. Hämtad: https://www.regeringen.se/rattsdokument/ bygglagen. Hämtad: https://www.riksdagen. Riksantikvarieämbetets statens-offentliga-utredningar/2007/10/sou- se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- fornminnesinformationssystem – FMIS. Hämtad: 200760-/ forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_ http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html sfs-2010-900 Strukturbild för Skåne - utmaningar för framtiden, Riksantikvarieämbetet, 2018a. 2010. Hämtad: https://utveckling.skane.se/ Sveriges Geologiska Undersökning, 2018. Allt finns i landskapet. Hämtad: https://www.raa.se/ utvecklingsomraden/samhallsplanering/strukturbild- Kartgeneratorn. http://apps.sgu.se/kartgenerator/ kulturarv/landskap/allt-finns-i-landskapet/ for-skane1/ maporder_sv.html

Riksantikvarieämbetet, 2018b. Strukturbild MalmöLund, 2014. Hämtad: https:// Sveriges Miljömål, 2005. Hämtad: http://www. Europeiska landskapskonventionen (ELC). www.lund.se/kommun--politik/regionalt-arbete/ sverigesmiljomal.se/ Hämtad: https://www.raa.se/samhallsutveckling/ malmolund/strukturbild-malmolund/ internationellt-arbete-och-eu-samarbete/ Tillväxtanalys, Tillväxtfakta, 2012. 2012. Regional europaradet/europeiska-landskapskonventionen/ Strukturplan för MalmöLundregionen Gemensam attraktivitet – tillväxtmotor i en global verklighet. målbild 2035, 2016. Hämtad: http://www. Hämtad: http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/ SMHI, 2011. Rapport Nr 2011-52 Klimatanalys malmolundregionen.se/ tillvaxtfakta/tillvaxtfakta/2012-04-18-regional- för Skåne län. Hämtad: http://www.lansstyrelsen. attraktivitet----tillvaxtmotor-i-en-global-verklighet. html

74 Källor

Trafikverket, 2018a. Lund-Flackarp. Hämtad: https://www.trafikverket.se/lund-flackarp/ Trafikverket, 2018b. E22 Trafikplats Lund södra byggs om. Hämtad: https://www.trafikverket.se/ e22-lund/

Trafikverket, 2018c. Klostergården. Hämtad: https://www.trafikverket.se/nara-dig/Skane/projekt- i-skane-lan/lund-arlov/omraden/klostergarden/ Trafikverket, 2018d. Väg 108, Staffanstorp–Lund, mötesfri väg. Hämtad: https://www.trafikverket. se/nara-dig/Skane/projekt-i-skane-lan/vag-108- staffanstorplund-motesfri-vag/

Vissa bildelement har tagits fram med inspiration från sidan skalgubbar.se

75