östra göinge jan jörnmark likt länge av de restriktioner som präglade svensk The availability and quality of such facilities and ekonomi fram till 1970- och 1980-talen. När dessa services as beaches, parks, police protection, roads, and parking facilities will enter into the begränsningar lindrades utsattes Östra Göinge och executive summary decision-making process. det övriga nordöstra Skåne för en strukturell press som under en lång tid ledde till en starkt negativ ut- Tiebouts synsätt har grundläggande betydelse veckling på alla plan. När krisen under 2006-2008 för hur vi ser på och analyserar kommuner.1 De blev akut inleddes ett ambitiöst kommunalt ut- stora svenska kommunreformerna på 1950- och vecklingsarbete som lett till positiva och märkbara 1970-talet såg främst på dem som administrativa resultat. Syftet med det här arbetet är att sätta in och ekonomiskt-geografiskt givna enheter. Tiebout denna förändring i ett större sammanhang samt att för istället in ett konkurrenselement som gör kom- peka på vägar framåt och hur arbetet kan fördjupas. muner till aktiva producenter av kollektiva varor. Det här arbetet är en genomgång av Östra Göinges sig i någon av våra tjugo största städer. Ska den ut- I det sammanhanget är utrymmet för kom- Utbudet av dessa produkter, av bostäder och förmå- utveckling sedan arbetet med den stora kommun- maningen lösas handlar det både om att analysera munalt självständigt agerande centralt för analysen. gan att attrahera nya företag och sysselsättning blir reformen inleddes och genomfördes under 1960- problemens kärna men också att se på hur sådana Charles M. Tiebout skrev för drygt sextio år sedan sedan avgörande för medborgarnas val av bostads- och 1970-talen. Det är en studie av både kommun- kommuner kan få medel att förbättra sin situation. en artikel om variation i det kommunala själv- ort. ens förhållande till omvärlden och hur den interna Omvärldsanalysen rör sig på två plan. Östra styret som blivit klassisk. Artikeln var ett inlägg i I den praktiska svenska verkligheten visade sig situationen har sett ut. Det är naturligtvis också ett Göinge som en del av Skåne har en central roll, och i diskussionen om möjligheten att vara effektiv i de betydelsen av kommunala variationen redan under försök att peka på hur framtida utvecklingsmöj- det sammanhanget betonas de stora kontraster som offentliga finanserna och Tiebouts argument var 1960-talet. Variationen i olika kommunala skatte- ligheter kan se ut. finns mellan de två äldre länsdelarna. Dessa skill- att kommunala strategier och budgetar hade unika satser visade sig då vara mycket betydelsefull för Ända sedan kommunreformen slutfördes har nader har präglat kommunens geografiska område förutsättningar att reflektera olika väljargruppers många medborgare, men variationen sträckte sig glesbygdskommuner av Östra Göinges typ kommit åtminstone sedan de moderna kommunikation- preferenser. Ett nyckelcitat förklarar hur han såg på hela vägen in i den samhällsbyggnadssituation som att konfronteras med stora strukturella utmaningar. ernas genombrott på 1860-talet och de förstärktes den möjliga variationen: Tiebout beskriver i citatet ovan. I Skåne var det ett Rapporten handlar om hur dessa ser ut men också sedan med bilismens genombrott. Att det moderna band av kommuner mellan Malmö och Lund, som vilka möjligheter som finns att hitta en väg framåt vägsystemet gav betydligt bättre förutsättningar Consider for a moment the case of the city resi- framgångsrikt drev en linje där de prioriterade en där den svenska landsbygden inte blir en passiv för att modernisera ekonomin och samhällslivet i dent about to move to the suburbs. What vari- mycket stor del av sin statliga byggnadskvot till mottagare av skatteutjämningsbidrag eller fungerar sydvästra Skåne jämfört med nordöstra har varit ett ables will influence his choice of a municipality? If he has children, a high level of expenditures on småhus, som blev i det närmaste extrema vinnare som transitslussar för flyktingar innan de på allvar faktum som fått förhållandevis lite uppmärksam- schools may be important. Another person may på en kommunal diversitetsstrategi. Att mönstret introduceras in i det svenska samhället och bosätter het. I hög grad skymdes dessa skillnader sanno- prefer a community with a municipal golf course.

2 3 med kommunal variation inte var slumpmässigt inom de kommunala enheterna ökar. Dessutom göra det. Kommunreformen 1974 hade definitivt det som format sig till näringsmässiga återvänds- visas av att samma alternativa band av villakom- leder själva inriktningen på sådana förändringar inte utrustat dem med några sådana redskap. Det gränder och kommunikationsmässig isolering. Det muner uppstod kring varje svensk större stad under till att kommuners attraktivitet för både människor ledde istället till en resignation och isolering i den mest effektiva regionalstödet är i så fall sannolikt 1960- och 1970-talen. Inte sällan var det också ett och företag minskar. kommunala politiken och förvaltningen. en politik som gör det möjligt att använda lokala sätt att försöka behålla sin kommunala självständig. Trots det har samtidigt utrymmet för variation Idag är frågan om kommunernas framtida roll resurser i ett vidare geografiskt sammanhang. het genom att öka befolkningen snabbt. ökat, vilket beskrivits till exempel av statsvetaren och eventuella ytterligare kommunsammanslag- Under 1970- och till viss del 1980-talet blev Urban Strandberg i flera texter, framförallt är hans ningar aktuellare än på länge, tillsammans med ett variationen betydelsefull även på ett negativt sätt. expertutlåtande i en statlig utredning mycket in- förnyat intresse för en mer aktiv regionalpolitik. Orsaken till det var att Sverige gick in i den starka tressant. Där beskriver han det kommunala själv- Att frågeställningarna blivit betydande delar av den socioekonomiska omstrukturering som redan styret som ett mycket flexibelt fenomen. Rent prak- politiska debatten beror på att hundratals kommun- beskrivits. För många av de kommuner som nybil- tiskt syns de här lokala variationerna i både service er ända sedan 1970-talets mitt haft en svag befolk- dats fram till 1974 blev denna kris så djup att de i allt och skatteuttag fortfarande i några av de skånska ningsutveckling och att den dessutom förvärrades högre grad förvandlats till rent administrativa delar kommuner som drev alternativa strategier under från och med 1990-talet. Idag är frågan om många av den statliga politiken, där befolkningsminsk- 1960- och 1970-talen, men allra mest har de varit av dessa kan garantera sina medborgare den service Omslaget och nästa uppslag: Björkeröds stenbrott ningen och urholkningen av skattekraften gjort att tydliga i Stockholmsregionen under de senaste fyra de en gång skapades för att upprätthålla. Därför blir hör till kommunens vackraste platser. Det var ock- de blivit alltmer beroende av statsbidrag för att ut- decennierna. frågan som kan ställas kring glesbygdskommuner så Glimåkras största arbetsplats när det var i drift. föra legalt reglerade samhällstjänster. Men Strandberg beskriver också, tillsammans dubbel: frågan om de skulle ha några fördelar av att Fernströms Grantindustrier drogs dock in i Bro- I en tid av strukturomvandling, som den efter med många andra, hur de svenska storkommuner- ingå i större enheter, men egentligen är den andra strömsrederiets intressesfär under 1970-talet vilket 1980, blir den kommunala konkurrenskraften vikti- na bildades i ett mycket starkt centralplanerings- sidan av frågeställningen viktigare: hur kan mindre ledde till både konkurser och spekulationsaffärer. gare än någonsin, därför att den ”naturliga” utveck- paradigm. Den starka centralplaneringen kulmin- kommuner bli en aktiv resurs i den svenska tillväxt- Driften avvecklades 1982. lingen i långt mer än hundra svenska kommuner erade sedan i Sverige under åren mellan 1965-1975. en och strukturomvandlingen? Inte minst i ett per- tenderade att gå mot att befolkningen minskat och Samtidigt som det hände förändrades också själva spektiv där det talas om att bygga ”nya städer” i när- Nästa uppslag: Invigning Knislinge resecentrum i åldrats. Problem av den typen kan knappast lösas fundamenten för den industriella konkurrenskraf- heten av de gamla storstäderna blir den resurs som juni 2015. genom kommunsammanslagningar som i många ten i mängder av kommuner. När sedan en om- finns i de existerande kommunerna tydlig – om den fall riskerar att öka kostnaderna. De stordriftsför- strukturering av näringslivet och samhällsbyggan- är möjlig att aktivera. delar som finns i till exempel större skolor eller so- det blev nödvändigt i dessa kommuner från och I den här rapporten hävdar jag att det är fullt cial omsorg försvinner till exempel när avstånden med 1980-talet saknade de instrumenten för att möjligt, men då behöver de hjälp för att bryta sig ur

4 5 6 7 8 9 om man ser till Europa är bilden annorlunda: den amerikanska ekonomin. Utvecklingen är extra in- stämmer i vissa länder, men inte på kontinentnivå. tressant med tanke på vad som hänt i Malmö efter skåne: polycentricitet, zipfs Hypotetiskt hade man kunnat förvänta sig att till Öresundsbrons färdigställande och det stärkande exempel London hade växt kraftigt om Storbritan- av en alltmer utpräglat mellannationell stadsregion nien stannat kvar i Unionen – men å andra sidan som det sannolikt kommer att fortsätta att inne- lag och två ojämlika län hade omöjligheten att exploatera i stadens plan- bära. Framförallt visar den att lagen minst av allt är mässigt skyddade grönbälte sannolikt stoppat den statisk och för all tid given.3 utvecklingen. Sett från detta perspektiv är den annorlunda Argumentationen pekar här åter på marknadens skånska bilden jämfört med övriga större svenska centrala roll för ”lagen”: Europa har bara varit en regioner verkligen ett viktigt historiskt särdrag. ekonomisk enhet i några enstaka decennier och Avvikelsen antyder att Skåne, snarare än Sverige, Skåne har tydliga särdrag jämfört med övriga Men det är också centralt att analysera varför denna jordmarknaderna är i allmänhet betydligt hårdare länge var den viktigaste socioekonomiska enheten Sverige. För de olika kommunerna är dessa av annorlunda distribution av orter uppkommit och reglerade och därmed begränsade jämfört med och att kombinationen av en hög och relativt jämnt stor betydelse eftersom den egna rollen behöver hur den har förändrats över tid. Precis som antyds i Nordamerika. Historiska studier pekar på samma fördelad befolkningstäthet bör ha varit de förklar- definieras utifrån helheten. Den relativt höga be- den första figuren är inte Zipfs lag i verkligheten en sak: att lagen växte fram relativt sent, under den ande faktorer som tidigt drev fram en unikt tät folkningstätheten är ett självklart sådant drag, lag – då skulle den ju gälla även i de andra region- tid som de nationella europeiska ekonomierna ska- infrastrukturutveckling i landskapet. Den starka och den polycentricitet som den möjliggör beto- erna. Det innebär också att det inte är en självklar- pades under 1600-, 1700- och 1800-talen. Det var infrastrukturutvecklingen och den höga befolk- nas också av Region Skåne som ett av landskapets het att ”lagen” kommer att bestå i södra Sverige. Ser precis den period när nationella ekonomier bil- ningstätheten gjorde därefter en förstärkt utveck- mest betydelsefulla och utvecklingsbara drag. Den man på den internationella forskning som finns dades och en mer modern infrastruktur anlades. ling av ett flertal skånska tätorter möjlig från och flerkärniga strategi som skisseras och utvecklas är också dessa sammanhang tydliga: lagen är inte Men även studier som undersöker helt modern med den andra halvan av 1800-talet. utifrån polycentriciteten underbyggs av Zipfs lag, universell, och fördelningar mellan orter förändras utveckling antyder hur dynamisk och marknads- Men bilden skymmer de stora skillnader som vilket gör det angeläget både att analysera vad den över tid. Internationella analyser visar också på ett konform lagen är. Mexiko har gått från en zipfi- olika delar av Skåne visar upp och framförallt den är och varför den gör Skåne annorlunda än de båda flertal samband som är intressanta för att förstå de ansk fördelning till att utveckla något som liknar särart som präglar den nordöstra delen av land- andra storstadsregionerna. Som vi kommer att se skånska kommunernas roll och sammanhang. en buckla på sina städer. Starten på den utveckling- skapet. Denna särart stärktes av den moderna in- är analysen av stor betydelse för förståelsen av nor- För det första förefaller det som att lagen på n inleddes 1960 och är helt koncentrerad till den frastruktur som järnvägen innebar och det har gjort döstra delen av Skåne och Östra Göinge.2 ett uttalat sätt är intimt sammankopplat med väl- norra delen av landet, där städerna växt snabbare att den nordöstra delen av landskapet i hög grad be- Region Skåne konstaterar som sagt att lagen fungerande marknader. Förenta Staterna har så- när de blivit allt mer integrerade med den starkare höver en egen analys. finns och att den gör Skåne speciellt (se figur 1). ledes en närmast perfekt zipfiansk fördelning, men

10 11 Figur 1. Zipfs lag och Skånes, Stockholms samt Västra Diagram 1. Befolkningsutvecklingen i Kristianstad och Diagram 2. Befolkningsutvecklingen i Östra Göinge, Diagram 3. Genomsnittlig årlig prisutveckling på småhus Götalands tio största tätorter. Malmöhus län 1750-2015 samt Kristianstad läns andel Staffanstorp, Lomma och Vellinge, 1950-2015. under perioden 1983-2015. av regionens befolkning.

Källa: SCB:s statistik över folkmängden länsvis 1749-2015 samt bear- Källa: SCB:s statistik över folkmängden i Sveriges kommuner. Källa: SCB:s statistik över försålda småhus efter region, fastighetstyp, betningar av folkmängden i kommunerna 1995-2015. tabellinnehåll och år.

Länsstyrelsen visar hur Zipfs lag gäller för Skåne Av diagram 1 framgår hur de olika delarna av Skåne växt i synnerligen ojämn takt under en mycket lång tidspe- men inte för andra svenska storstadregioner. La- riod. Från att ha haft i stort sett samma befolkningsmängd är skillnaderna mellan de gamla länen idag stor och gen definierar hur orterna i en region eller land ständigt växande. Den grå linjen i figuren visar hur Kristianstads läns andel av totalbefolkningen i landskapet förhåller sig till varandra. I idealfallet har t.ex. den fallit från 46 till dagens cirka 22 procent. största orten 1 miljon invånare, den näst största 0,5 miljon och den tredje en kvarts miljon. Diagram 2 visar hur utvecklingen slagit i fyra skånska kommuner. Anmärkningsvärt är inte bara de betydande skillnaderna. Dessutom framgår det att en kommun som Vellinge innan utbyggnaden av 1960-talets vägnät Det som inte framgår är att Malmö-Lund sedan faktiskt hade en fallande befolkning. Det tredje och sista diagramet på uppslaget demonstrerar vilken effekt 1950 växt drygt dubbelt så snabbt som Kristianstad- detta haft på villapriserna i Skåne. Där är det också tydligt att det som pågått i länet de senaste decennierna Hässleholm. För en kommun som Östra Göinge knappast är en prisbubbla. Snarare är det en relativ förskjutningen av länets olika delar som fortsatt. Källa: Kopierat från Region Skåne (2011) Flerkärnighet i Skåne, s. 56. har det avgörande betydelse då det begränsar marknadens storlek och pendlingsmöjligheterna.

12 13 att skapa nya specialiseringar för att kunna konkur- en på att minska. I diagrammet är linjerna fram- mindre polycentriskt samtidigt som det förändrat rera med den omvärld som kommer närmre och dragna till 2015, vilket visar att dessa skillnader den zipfianska fördelningen. Om man i nästa steg blir allt viktigare. Om inte den traditionella bygden fortsatt att öka även efter sammanslagningen 1997. ändå ser denna återstående flerkärnighet som önsk- åttio meter mot malmö klarar det återstår bara en långsam stagnation. Intrycket förstärks och bekräftas av SCB:s statistik värd, och i så fall som något som behöver stärkas Det var introduktionen av järnvägen som in- för villapriser mellan 1983 och 2005, där de sju sva- innan den försvagats än mer, leder det till flera jane jacobs och de stora ledde denna utveckling som sedan förstärktes av gaste kommunerna befinner sig i gamla L-län. Av frågor kring den regionala identiteten och de fram- det moderna vägsystemet och bilismen. På ett otve- de som utvecklas under snittet är en klar majoritet tida utvecklingsmöjligheterna. städernas ekonomi tydigt sätt gynnade de nya transportmedlen större hemmahörande i samma län. Det är dessutom värt Hela det långa förloppet kan tolkas i termer av orter som Malmö och Helsingborg i sydvästra att notera att både Hässleholm och Kristianstad hör det samband som första gången analyserades av Skåne. Perspektivet blir tydligt när man ser på till denna svaga kategori. Man ser samma utveck- Jane Jacobs och som senare fördjupades av nobel- förhållandet mellan Malmöhus och Kristianstads ling när vi mäter var befolkningens centralpunkt pristagaren Robert Lucas. Ser vi på täthetens be- Östra Göinge och före detta Kristianstads län sät- län. När delningen av de två länen gjordes var den i finns i nuvarande Skåne län.4 Med tillgängliga data tydelse och varför den gynnar städer av denna typ ter fingret på en av svensk, och för den delen hela ett nationellt perspektiv logisk: tillsammans var de kan vi mäta denna punkt sedan 1950 och den har då formulerade Lucas och Jacobs det som att de har den globala samhällsutvecklingens, viktigaste och då den dominerande svenska befolkningsmässiga förskjutits sex kilometer i riktning mot malmötrak- positiva externaliteter: större orter innehåller både mest uthålliga utvecklingslinjer. De senaste tvåhun- enheten. Uppdelningen i två län minskade både ten. Genomsnittsskåningen hamnar med andra ord större marknader och fler människor med olika dra åren har på ett eftertryckligt sätt demonstrerat risken för separatism och gjorde den stora enheten ungefär åttio meter närmare Möllevångstorget för specialiserade kunskaper och kompetenser. Dessa att de större städernas tillväxt är en absolut stabil mer funktionell att styra med den tidens adminis- varje år som går. specialiseringar delar man på ett självklart sätt med trend. Städer har uppenbart stordrifts- och speciali- trativa begränsningar. Ser man till diagram 1 är se- Det som premieras är alltså de redan från början andra i en tät och växande urban omgivning. Det seringsfördelar som aldrig går att möta fullt ut på dan förhållandet mellan de båda länen relativt sta- tätare stadsbildningar som finns i väster. Om den leder i sin tur till en större innovationskraft och mindre orter. bilt fram till andra halvan av 1800-talet. Men med skulle tolkas på något sätt bör den rimligen ses som därmed växande möjligheter att utveckla till ex- Inte minst pekar utvecklingen på hur nya trans- start för järnvägens genombrott sker sedan något en regenererad utlöpare av en själländsk-skånsk empel industriella specialiseringar. I den jacobska portmedel påverkat olika ekonomiska strukturer. drastiskt: skillnaden börjar växa och växer sedan ekonomisk enhet som existerade fram till 1600- teoribildningen gynnas växande och täta städer av Större infrastrukturella innovationer leder på ett oavbrutet. talet och som sedan lämnade Malmö och Helsing- innovationsutveckling/innovationsspridning efter- självklart sätt till en ökad grad av öppenhet och På de hundra åren efter att järnvägen dragits borg som mycket betydelsefulla enklaver i en ny som den enligt henne bygger på så kallade ”import- därmed minskat behovet av självförsörjning. Det fram mer än fördubblas den takt som Malmöhus svensk omgivning. Det blir i så fall en grundläg- utveckling”, det vill säga att man utvecklar lokala innebär att en traditionell arbetsdelning utmanas, län växer med jämfört med Kristianstads. Andelen gande skånsk fråga varför den moderna ekonomis- och konkurrenskraftiga varianter av olika produk- vilket både i expansiva städer och i en glesbygd som är idag hälften mot vad den var vid inledningen av ka utvecklingen främst gynnat de stora städerna i ter och idéer. I det fallet gynnas städerna helt en- försöker undvika att utarmas leder till ett behov av denna snabbare förändringstakt och visar inte teck- söder och väster, vilket oavbrutet gjort landskapet kelt av den större kontakt de har med omvärlden.

14 15 I ett banbrytande arbete argumenterade Jacobs för då främst baserade antingen på tillgången till lokalt strukturomvandlingstempo påverkades många av att detta ledde till att städer fungerade som ”inku- tillgängliga råvaror eller unik kunskap som exister- dessa verksamheter starkt negativt eller lades ned. batorer” för nya företag.5 Ny kommunikation som ade. Men eftersom efterfrågan främst finns utanför Utan överdrift kan man säga att effekterna av in- järnvägen fungerar då på ett paradoxalt sätt för att järnvägen och bilismen – lokalsamhället innebär det att mönstret är känsligt ternationaliseringen och strukturomvandlingen gynna städer och relativt sett missgynna landsbygd- för omvärldsförändringar eller snabb teknisk ut- kom tidigare där. Det som sedan undanröjde de en. Det innebär också att den fulla betydelsen för de långa trenderna veckling.6 negativa effekterna av det var att motoriseringen att öppna nya områden för förstklassiga infrastruk- Om järnvägen tydligt ökade de urbana kärnor- skapade möjligheten att integrera dessa orter med tur och därmed krympa avstånden blir tydlig. Re- nas betydelse verkade nästa stora transportinno- de större städernas arbetsmarknader. E22:an mel- gionalpolitiskt finns sannolikt ingen viktigare fråga. vation något annorlunda. Bilismens genombrott lan Malmö och Lund var inte bara landets första Den tydliga frågan blir då hur mindre kommun- Uppenbart är att järnvägen gjorde det möjligt under 1960- och 1970-talen ökade flexibiliteten i utbyggda motorväg. På ett sätt som något senare er som Östra Göinge kan behålla sin bärkraftighet för städer att vidga sina omland. Den förbättrade pendlingsmönstren och vidgade därmed städernas skulle bli mönsterbildande när E6:an byggdes ut i och dessutom utvecklas vidare. Lika uppenbart är infrastrukturen innebar att betydligt större be- geografiska räckvidd, vilket å andra sidan gjorde en nord-sydlig dragning tvärs genom Malmöhus det i så fall att mindre orter knappast kan utveck- folkningar kunde försörjas både med livsmedel att de riskerade att tunnas ut och därmed förlora län berörde E22:an direkt även Staffanstorp. Denna las genom enkel utflyttning av verksamheter. Det och andra varor, vilket både förstärkte städernas en del av sin betydelse som dynamiska marknader. mindre kommun kunde sedan nästan omedelbart de senaste två seklens utveckling har på ett tydligt stordriftsfördelar och expanderade deras marknad- Men samtidigt som stadskärnorna försvagades gav identifiera en ny tillväxtstrategi utifrån tillgång- sätt visat att centralitetens fördelar är så starka att er. Det förklarar också varför förhållandevis lite till- vägnätets utbyggnad en andra chans för ett antal en till denna nya vägförbindelse. Eftersom E6:an åtgärder av den typen bara skulle få mer eller min- växt skedde i de nya järnvägsorter som etablerades. potentiellt struktursvaga skånska kommuner på sedan byggdes klar mellan Malmö och Ängelholm dre starka engångseffekter. Det som erfarenheten Den nya tekniken förstärkte helt enkelt i de flesta starkt positiva sätt. Uppenbart är dock att de som redan fram till 1970 fick Malmöhus län en för Sver- gör tydligt är istället att en lyckad regional utveck- fall de fördelar som redan fanns. befann sig i Kristianstads län inte tillhörde dessa. ige unikt modern struktur både på vägarna och ling följer av att orter dragits in i ett geografiskt I det här perspektivet utvecklades orter, som de De stora skillnaderna blir tydliga när man tit- samhällsbyggandet. Det underströk dock de redan och marknadsmässigt större sammanhang. För att som ingår i Östra Göinge kommun, specialiteter tar på de kommuner som påverkades positivt av tidigare stora skillnaderna mellan de två länen. åstadkomma det är investeringar i kommunika- som ett svar på efterfrågan från de växande urbana vägnätets utbyggnad och motoriseringens genom- Även om de positiva effekterna blev starka på mån- tioner och samhällsbyggnad i vid mening de cen- marknaderna, snarare än som svar på lokal efter- brott. I det sammanhanget framträder ett band av ga håll förstärkte vägsystemets ojämna utbyggnad trala faktorerna. frågan. De interna marknaderna var helt enkelt orter som befann sig mellan Malmö och Lund. Flera en klyvning av Skåne som i anmärkningsvärt hög för små för att klara någon längre driven speciali- av dessa hade tidigare dominerats av jordbruks- grad fortfarande följer den gamla länsgränsen. sering, vilket också förklarar den svagt utvecklade eller byggnadsindustri eller haft en profil som Staffanstorp blev mönsterbildande på ett sätt servicesektorn. Specialiseringar av den här typen är sommar- eller nöjesorter. I efterkrigstidens snabba som snabbt följdes av Burlöv, Kävlinge, Vellinge,

16 17 Svedala med flera. I var och en av dessa byg- tio åren. Den ena är tätheten, där större orter i stort Helsingborg. Den svaga infrastrukturella anknyt- en förbättring av vägarna Malmö-Kristianstad … ”. gdes under 1960-talet villor på ett sätt som både sett oavbrutet gynnats. Den andra är att det finns ningen av nordöstra Skåne till resten av regionen I det närmaste ett halvsekel senare framstår kon- gjorde att de kunde bibehålla sin självständighet tydliga effekter av olika generationer av infrastruk- har fått betydande konsekvenser. De specialiser- sekvenserna av den långsamma utbyggnaden av vid kommunreformen 1973, samtidigt som de fick tur i olika orters utveckling. Järnvägen skapade ingar som existerade här 1960 expanderade på ett infrastrukturen fortfarande som ett av nordöstra befolk-ningar med goda inkomster och hög skat- en kraftfull skjuts i de äldre täta städerna och gav delvis artificiellt sätt under den stora efterkrigs- Skånes största problem. tekraft. Samtliga dessa kommuner hade så sent som då inte minst upphov till stora inre industri- och expansionen men anknytningen till regionen 1960 haft en mindre befolkning än Östra Göinge, infrastrukturområden som idag fortfarande kan ge försämrades rent strukturellt, vilket främst reflek- men förskjutningarna blev efter det massiva. starkt positiva effekter när de omstruktureras till teras i de svaga befolkningssiffrorna. Det innebar Förändringen är dramatisk och jämförelser mel- bostäder. Bilismen gav sedan möjlighet för ett brett naturligtvis att industrins konkurrenssituation efter- lan Östra Göinge och Staffanstorp, Vellinge eller band av äldre och potentiellt struktursvaga orter att hand försvagades, samtidigt som få nya växande Lomma kan idag te sig i det närmaste absurda, men vända sig mot större städer som Malmö/Lund och näringar etablerades och servicesektorn fortsatte det de istället tydligt demonstrerar är den enor- viss mån Helsingborg. Den perioden sträcker sig att svara svag. maförändring som skett i Skåne efter 1960. Fram till ungefär från 1960 och pågår egentligen fortfarande. Alla de svagheter som vi pekat på här under- dess är Östra Göinge överlägset störst av de fyra kom- Möjligheterna att utveckla detta band av ofta otäta ströks redan i Länsplan 70 för Kristianstads län. munerna. Med genombrottet för bilismen förändras villasamhällen är också mycket stora. Där redogjorde man på ett tydligt sätt för den långa allt detta radikalt, och de tre kommunerna passerar På ett egentligen oavsiktligt sätt innebar vägut- ojämna utvecklingen i Skåne med sammanfatt- Östra Göinge befolkningsmässig 1972, 1973 respek- byggnaden att den klyvning av Skåne som startat ningen: ”Därför utgör Skåne idag inte någon ekon- tive 1974. Ser man på situationen idag är var och en med järnvägen förstärktes. Man kan konstatera att omiskt fungerande samverkande enhet. Tvärtom av dem betydligt större än Östra Göinge. Ser man utbyggnaden av det skånska vägnätet logiskt nog i karaktäriseras hela landskapet av allvarliga balans- Nästa uppslag. I Knislinge byggde det belgiska utvecklingen i ett sekellångt perspektiv kan den ut- hög grad koncentrerades till det område av land- problem”. Länsplanen föreslog sedan en mängd bensinbolaget Fina en ny mack med tillhörande tryckas som att en sydvästskånsk ort idag är tre skapet som redan var folktätast. Det innebar att det centralt initierade statliga åtgärder för att balan- restaurang och nöjescentrum. Sväng Inn står fort- gånger så stor som den skulle ha varit om den legat i nord-sydliga E6-stråket, och att dagens E22:a fram sera den ojämna utvecklingen. Men kan i efterhand farande kvar i oförändrat skick som ett unikt monu- den nordöstra delen av landskapet – och det enbart till Lund var landets första motorväg – för att sedan konstatera att nästan inga av dessa genomfördes, ment över den tidens nya bilsamhälle. för att den ligger där den ligger. Utvecklingen åter- mycket länge ha en synnerligen låg standard hela samtidigt som de om faktiskt genomfördes fick speglas inte minst i den kraftigt skilda utvecklingen vägen till Karlskrona. Den förstärkta klyvningen av mycket begränsade effekter. I Länsplanen konstat- av villapriserna. landskapet betydde att de positiva effekterna av de erade man också att: ”De flesta remissorgan har Sammantaget finns det alltså två drivande fak- infrastrukturella investeringarna främst hamnade ansett att det finns ett stort behov av att förbättra torer i skånska orters tillväxt de senaste hundrafem- hos några kranskommuner till Malmö, Lund och kommunikationerna. Härvid avses i första hand

18 19 20 21 22 23 en närmare integration med en större och mer dy- hos regeringen och centrala myndigheter när det än mer fart. Den oundvikliga industriella utslag- namisk urban ekonomi. Att driva förändring i isol- gäller effekten av de olika beslut som länet är utsatt ningen fortsatte därför och gjorde att åtminstone för. De negativa följderna av strukturomvandling- ering från omvärlden är helt enkelt inte möjligt. delar av den nordostliga delen av Skåne på ett ty- en och avregleringen av jordbruksnäringen och den nordskånska Den försvagade nordskånska tillväxtkraften var livsmedelsindustrin måste överbryggas. Vi ser det dligt sätt blev än mer avskuret från omvärlden än tydlig exakt samtidigt som den stora kommun- som angeläget att statsmakterna, som har total- tidigare. Samtidigt som beroendet av omvärlden uppbromsningen reformen fullföljdes i mitten av 1970-talet. De spe- ansvaret för den närings- och regionalpolitiska oavbrutet ökade lämnades många samhällen på utvecklingen i landet, gör en konsekvensanalys av cialiseringar som hade utvecklats i kommuner som ytan relativt oberörda av utvecklingen i omvärlden. omvandlingen i länet. Länsstyrelsen bör lämplig- Östra Göinge under den tidigare delen av 1900-talet en få i uppdrag att genomföra analysarbetet som När befolkningen minskar blev åldrandet till och började nu förändras på flera sätt. De lokala banden därefter bör följas av ett åtgärdsprogram. (Motion med påtagligt i själva gatubilden när övergivna hus, Ser man till Kristianstads läns utveckling efter bil- till industrierna försvagades efter hand och när till riksdagen 1989/90:A419 av Börje Nilsson m.fl. fabriker eller vårdhem stod kvar som dystra min- ismens genombrott 1960 upprepades alltså de ten- tekniska och marknadsmässiga förändringar ledde (s), Strukturomvandlingen i östra Skåne) nen från en blomstringstid som bara låg några de- denser som blivit synliga hundra år tidigare i och till ökade stordriftsfördelar och krav på nyinvest- cennier bor. Den avgörande punkten blir sedan när med järnvägens introduktion. Skillnaden ligger eringar fick det efterhand allt större konsekvenser. Kraven på någon form av samhällsåtgärder hade re- en sådan isolering bryts. snarast i att verkningarna den här gången blev Impulserna till nyutveckling var svaga och efter- dan under 1980-talet lett till att den centralt drivna Isoleringen kan ha en stark attraktion i sig, för värre. Några starka nya samband mellan orterna hand ledde det till en alltmer tynande befolknings- rationaliseringen av jordbruket bromsades upp. den innebär att man på inget vis behöver förändra utvecklades inte utan de fortsatte i hög grad att och sysselsättningsutveckling. Konsekvenserna av Någon verkligt positiv utveckling startade däremot sin attityd till någon del av omgivningen. Helst und- vara beroende av sina äldre industrier medan den det blev mycket stora när konkurrensen ökade och inte, vilket var mer tydligt i Östra Göinge än på de viker man det som skulle kunna bli smärtsamma strukturstarka servicesektorn växte långsamt. Den omvärldsförändringen blev allt mer negativ. I en flesta andra håll i norra Skåne. Ser man på det som men nödvändiga omprövningar in i det längsta. tillväxt som fanns i de båda delarna av länet under motion hösten 1989 sammanfattade några skånska hände i perspektiv är alternativen mellan att vidga Men det innebär också att befolkningen kommer de dynamiska efterkrigsdecennierna skilde sig där- riksdagsmän problem som vid det laget hade varit landskapets ekonomiska gränser eller att driva en att sluta växa, och att möjligheterna för ungdomar för på ett tydligt sätt åt. Den sydvästskånska kan tydliga i minst femton år: protektionistisk politik byggd på att skydda de re- med utbildning att få intressanta uppgifter på orten beskrivas som strukturbrytande, medan den som dan existerande näringarna tydliga. kommer att bli mindre. Risken för en långsam drä- pågick i nordost var en fortsättning på de trender Vi är alltså mycket bekymrade över den samman- Den uppskjutna strukturomvandlingen och in- nering på kompetens och därmed också en kraftig tagna effekten av den strukturomvandling som som redan existerade. Det som blir tydligt av det dustristöden kunde i begränsad mån frysa utveck- urholkning av den kommunala ekonomin är både är på gång i Kristianstad län och som påskyn- lingen men absolut inte föra den framåt. Några år som hände är att en verkligt dynamisk strukturom- das genom planerade statliga beslut. Signaler om självklar och uppenbar. Någon orsak att romanti- efter att motionen lämnats in övergav Sverige dess- vandling där en ort eller kommun bryter loss från nedläggning av sockerbruk, regementen, minskat sera tillståndet finns absolut inte. sin föråldrade näringsstruktur bara kan ske genom statligt ansvar för järnvägen etc. gör det oerhört utom devalveringspolitiken och anslöt sig till den tungt för regionen. Vad som krävs är en helhetssyn Europeiska Unionen. Därmed sköt omvandlingen

24 25 Den stora exportexpansionen under 1950- och sågs som någon viktig fråga i den här typen av som skulle utföra olika nationellt definierade upp- 1960-talen skedde i ett tillstånd av kroniskt överan- kommuner. Enligt Urban Strandbergs och Mats drag på ett lokalt plan.8 strängda arbets- och bostadsmarknader. Samtidigt Dahlkvists analys av kommunreformen var det Som jag tidigare berört var också de central- den stora kommunreformen var kapitalmarknaden hårt reglerad. De tre brist- främsta strategiska syftet med att skapade dem planerande ambitionerna starka i till exempel i situationerna gjorde att expansionen kom att ske att man önskade effektiva administrativa enheter Länsplan 70, där skörheten i länets starka beroende jämnare i landet än vad som hade varit fallet om som kunde fullfölja den statligt ledda reformpoli- av basindustrin analyserades. När sedan hela denna produktionsfaktorerna haft en starkare rörlighet. tiken och den närmast permanenta expansionen av nationella tendens mot starkare planering matta- Tidsmässigt sammanföll den ekonomiska stag- Det fanns en uppenbar risk både för att invester- den offentliga sektorn. De skapades sedan utifrån des av under 1970- och 1980-talen, samtidigt som nationen med att den stora kommunreform som ingar skulle snedvridas och i vissa fall också att en funktionell kulturgeografisk centralortsteori en stor mängd kommuner gick in i en industri- inleddes 1962 och slutfördes 1974. Flera forskare produktionsanläggningar skulle konserveras när som byggde på att det fanns stordriftsfördelar i de ell strukturell kris, förvandlades ett stort antal till har påpekat att dessa nya kommuner var skapade mer effektiva investeringsmöjligheter valdes bort. servicefunktioner – skolor, socialtjänst, räddnings- mycket svaga institutionella enheter. Bristen på till- utifrån helt andra antaganden om framtiden än de Kommuner i landets traditionella bruksbygder funktioner – som kommunerna hade ansvar för. växt innebar istället att de kommunala årsredovis- som blev verklighet. Den bilden bekräftas också upplevde därför en industriell brittsommar under Men minst lika viktigt var att bristsituationerna på ningarna gång efter annan kom att sammanfattas när man arbetar sig igenom Östra Göinges årsre- 1950- och 1960-talen, när det som tidigare hade arbets-, bostads- och kapitalmarknaderna utgjorde på samma sätt: ”Kommunens ekonomi är inte sär- dovisningar och kommunala översiktsplaner: det varit en efterfrågan från en nationell eller regional en lika betydelsefull del av den mycket starka cen- skilt bra. Nettokostnadernas andel ökar och såväl fanns mycket litet i de nya kommunernas struktur ekonomi växte ut till en internationell högkonjunk- tralplaneringsideologi som var dominerande under finansnetto som soliditet och likviditet utvecklas som gjorde dem till aktiva aktörer som kunde möta tur. Eftersom landet samtidigt befann sig i ett läge perioden. De planmässiga åtgärder som vidtogs negativt. Sverige är dessutom på väg in i en lågkon- 9 nedgången. där investeringar var hårt kontrollerade samtidigt för att lösa detta påverkar fortfarande i hög grad junktur”. Det kan omedelbart konstatera att när den stora som den ytterst ansträngda bostadssituationen kommunernas roll genom det lagsystem som eta- Kommunerna i stora delar av Sverige befann sig reformen planerades befann sig de allra flesta kom- försvårade flyttningar gynnades orter som de som blerades från och med 1970-talet. Strandberg visar i det här läget avskurna från det centrum de hade muner i landet i en annorlunda situation än de ingår i Östra Göinge på ett tydligt sätt av interna- också att kommunerna sågs som en kritisk del av varit tänkta att bindas närmare till. De admin- skulle göra efter att den var genomförd. När kom- tionaliseringen, samtidigt som de var skyddade denna mycket starkare planeringstendens. Det vik- istrerande åldrande befolkningar samtidigt som munsammanslagningarna drevs fram var den sven- från delar av effekterna av den. Särskilt tydligt var tiga med alla dessa drag är att de kom att inordna det pågick en oavbruten dränering på företag och ska industrin mitt i efterkrigstidens exportupp- det förhållandet faktiskt under den senare delen av kommunerna i en hierarkisk lagstiftning samtidigt kompetens. Medlen att bryta stagnationen fanns, 7 sving, men det fanns också ytterligare en viktig fak- perioden. som deras roll som aktiva aktörer tonades ned. för den ekonomiska tillväxten återvände under tor som gjorde att mindre orter av Brobys, Knis- Den problematiska delen av det här tillståndet Under en avgörande period sågs de nya storkom- 1990-talet till storstadsregionerna. Där demonstre- linges och Sibbhults typ upplevde en guldålder. var att förutsättningarna för att skapa tillväxt inte munerna näst intill som administrativa enheter, rade också flera kommuner i stockholmsregionen

26 27 att handlingsutrymmet faktiskt återigen ökade, genom att fler driftsformer blev möjliga i en mängd verksamheter. Uppenbart har dock sådana Tiebout- experiment varit lättare att genomföra i de större stadsregionerna där tillgången till kapital och just kompetens varit bättre. Därför är det förändrings- arbete som inleddes i Östra Göinge från och med krisen 2006-2008 intressant av flera skäl. Framförallt sätter både den långa stagnationen i en mängd kommuner och Östra Göinges utveck- ling fingret på varför nya kommunreformer disku- teras och utreds. Den väsentliga frågan att analy- sera borde då vara vad som gick fel under 1970- och 1980-talen samt vilka åtgärder som nu kan genom- föras för att stärka kommunerna både internt och i kontakten med resten av Sverige. I det samman- hanget är frågan om lösningen finns i mer centrali- sering eller decentralisering mer central idag än den var på 1970-talet. detta uppslag: Invigning gång- och cykeltunnel under riksväg 19 i Knislinge. Mars 2017.

Nästa uppslag: I Östanå har det gamla pappers- bruksområdet rustas upp till en modern hotell- och konferensmiljö.

29 30 31 kommunblocket, men särskilt starkt just i Sibbhult. möjligheter. Men samtidigt var ekonomin på mån- Därmed skulle den nya kommunen tillförsäkras det ga andra sätt sluten vilket gjorde att många av dessa fallet östra göinge som behövdes för att göra den bärkraftig. sekundära orter skulle drabbas hårt i omställningen Det som idag gör hela denna diskussion in- av den svenska industrin under tiden från och med tressant är att man analyserade både den nya kom- 1990-talet. Det gör också att den roll Sibbhultskris- munens struktur och framtida rationalitet. Knis- en 2006-2007 fick för inledningen av den stora om- linges argument om de olika tätorternas relativa ställningen i Östra Göinge framstår i ett tydligare jämbördighet är odiskutabelt och på samma sätt är sken. länsstyrelsens diskussion om den framtida industri- Kommunens olika delar framträder tydligt i ella tillväxten centralt för att förstå den tid när kom- materialet från sammanslagningen. Industrierna i munerna skapades. Det innebar ju också i grunden byarna i Östra Göinge hade växt utifrån råvarorna När det praktiska arbetet med att konstruera nya likvärdiga servicefunktioner till samma kommun- att en försvagad industriell/ekonomisk tillväxt jordbruk, skog och sten och i den södra delen hade kommunblock i Kristianstads län inleddes var block. Kommunfullmäktige understryker ånyo riskerade att försätta den nybildade kommunen i ett relativt starkt textilindustriellt komplex etabler- Östra Göinge minst av allt en självklar konstruk- kraftigt sin uppfattning, att en kommunblocksbild- en egen variant av törnrosasömn. I grunden var det ats. Det viktiga i det sammanhanget är att samtli- tion. Det som också är tydligt när man läser igenom ning av här föreslagen struktur kommer att verka också det som Knislinges argument om det ”häm- ga de delar som ingick i den nya kommunen var materialet från den tiden är att det aldrig fanns hämmande på framåtskridandet inom regionen”.10 made framåtskridandet” syftade på. djupt beroende av omvärldens utveckling. Någon något samförstånd kring sammanslagningarna. Trots det rimliga i delar av dessa invändningar Sibbhults nyckelroll i kommunkonstruktionen stark inre ekonomi som drevs från den växande Många kommuner ansåg att de hade en utomor- valde länsstyrelsen att gå vidare med förslaget. Or- är värd att uppmärksamma. Orten hade den tydli- servicesektorn fanns inte. Den höga industriali- dentlig överlevnadskraft på egen hand och motsatte saken till det var att det fanns ett behov av ”ett starkt gaste verkstadsindustrianknytningen och tillhörde seringsgraden var alltså på inget sätt ett tecken på sig kraftfullt att införlivas i större enheter. kommunblock i den norra delen av Kristianstads- därför de verkligt snabbväxande tätorterna under att ekonomin var stark. Motsättningarna var tydliga även i den kommun trakten” och att analyser av flyttningar och telefon- den här perioden (se diagram 4). Det innebar inte som skulle få Broby till centralort. Den skarpaste trafiken (!) visade att det fanns starka knytningar bara att Hjärsås kommun fick en starkare tyngd- kritiken finns i Knislinge kommuns invändningar mellan de olika tätorterna. Avgörande för samman- punkt norrut, men det betydde också att Sibbhult mot länsstyrelsens beslut. Samtidigt finns också det läggningen av kommunerna med Broby var att den var en del av ett kluster av orter som var starkt ber- som är dagens styrka och säregenhet i Östra Göinge del av Hjärsås som växte snabbast var Sibbhult, oende av den tidens stora paradox: svensk industri tydligt sammanfattad i kritiken: ”Knislinge har och där var otvivelaktigt kontakterna med Broby växte i en ny internationell omgivning vilket gav tidigare påpekat det irrationella i sammanföra var viktigare än med Knislinge.11 Länsstyrelsen fram- just verkstadsindustrin oerhört stora expansions- för sig utvecklingsbara tätorter i med i huvudsak höll också att industrin växte kraftigt i hela det nya

32 33 Diagram 4. Befolkningsmängd i Östra Göinges tätorter Diagram 5. Andel av befolkningen i Östra Göinge 0-24 år ett lika typiskt sätt köptes upp av Scania 1968. Stor- vart femte år, 1960-2015. samt över 65 års ålder, 1968-2016. företagens expansion in i orter som Sibbhult, Laxå, Olofström, Söderhamn och så vidare hade många industriell utveckling och orsaker. En av dem var bristen på både bsostäder och arbetskraft, en annan var den stenhårda sammanbrott kapitalmarknadsransoneringen som gjorde att det i princip var omöjligt att bygga egna större anlägg- ningar, åtminstone efter 1960-talets mitt. Sett uti- från dagens regionalpolitiska debatt är det in- De förändrade villkoren från och med 1960- och tressanta att den här styrningen av investeringarna 1970-talen märks tydligast i det konkurrensut- var både direkt och indirekt. De direkta medlen var satta näringslivet. Sibbhults två absolut ledande det sätt som finansdepartementet ställde upp olika arbetsgivare är typiska exempel på hur strukturom- krav för att öppna företagens investeringsfond- vandlingen och större och internationellt verksam- er och liknande, det indirekta var den allmänna Anm. Data för 2015 inte helt jämförbara bakåt i tiden på grund av Källa: SCB:S statistik över folkmängd efter region, år och ålder. förändringar i metod och definition av tätorter. ma företag kommit att dominera på mindre orter resursbrist som rådde i landet. Det är också i det Källa: SCB:s statistik över folkmängd efter region. men också hur känsligt det globaliserade mönstret perspektivet arbetet med den tidens planlagstift- är. De belyser därmed också den kritiska vikten av ning ska förstås. att den kommunala administrationen och politiken Däremot hade inte globaliseringen gått så långt Diagram 4 visar på befolkningsutvecklingen i kommunens olika tätorter. Den stora skillnaden på tiden före och skapar rätt villkor för att behålla och underlätta ut- att internationella underleverantörer var ett alter- efter 1975 framgår tydligt. Sibbhults och Hanskogs starka tillväxt under den industriella uppblomstringen på vecklingsmöjligheterna för denna typ av kompe- nativ för särskilt många företag. Säkerheten i att ha 1960-talet är också tydlig. Knislinges något starkare utveckling än Broby reflekterar främst det bättre pend- tenser. Någon möjlighet att undvika förändringen svenska försörjningslinjer betonades fortfarande. lingsläget i orten. finns inte. Allt detta innebar dock att det lokala ägandet och Färe Armaturverken var ett lokalt ägt och ut- intresset reducerades till rena arbetstillfällen vilket Diagram 5 demonstrerar att det ständiga åldrandet av befolkningen är kommunens allvarligaste problem. Om vecklat gjuteri- och verkstadsföretag. I slutet av sedan blev känsligare efterhand som globaliserin- inte de senaste årens invandring av framförallt flyktingar kommit hade andelen av befolkningen över 65 år 1950-talet stod den typen av företag inför stor inves- gen gick vidare. Det väsentliga i sammanhanget är passerat ungdomsdelen någon gång i början av 2020-talet. teringsbehov vilket utlöste en våg av fusioner. Färe att i motsats till den ”trygghet” som man trodde togs över av Nordiska Armaturfabrikerna vilket på fanns i den statliga stödpolitiken och den fram-

34 35 tvingade resursbristen innebar den egentligen mot- Efter Beijers fusion med Volvo 1981 startade An- skogsägareförening hade en stor roll i näringslivet satsen. Den lokala förankringen blev mindre och ders Wall ett nytt investmentbolag som fick namnet som ägare till Broby Industrier. Det innebar att sysselsättningen har haft en oavbruten tendens att Argentum. Genom Argentum köptes sedan bety- den kooperativa föreningen var betydelsefull både minska i den typen av anläggningar (diagram 6). dande delar av Beijers verksamhet loss från Volvo. för själva skogsbruket inom området genom att Under 2005 – som blev ett avgörande år indus- Hakis roll som en del av den allt aktivare sven- fungera som stor köpare av den lövved som var vik- triellt även i Broby – fattade Scania till sist beslut ska börshandeln kulminerade sedan med att Ar- tig i själva skogsbruket. Men även industriellt och om att förlägga de strategiskt viktigaste delarna av gentum introducerade bolaget på den under 1980- sysselsättningsmässigt spelade föreningen en huv- sin tillverkning i Södertälje. Det innebar både att talet starkt spekulativa OTC-marknaden. Efter det udroll som ägare till pappersbruket i Broby tillsam- en betydande del av sysselsättningen i Sibbhult bytte företaget ägare ytterligare någon gång innan mans med sågverket och spånskivefabriken. Den Nästa uppslag: Prästängen i Glimåkra, april 2017. kom att försvinna, men också att möjligheten för den blev en del av Midway, som länge var ett stabilt här typen av medlemsägda företag hade blivit allt lokala underleverantörer öppnade sig. I Färe Indus- investmentbolag med verksamhet i en stor mängd viktigare på många håll i landet under 1950- och Uppslaget därefter: I Glimåkra togs första spadta- tricenter, som etablerades i samband med nedläg- mindre företag. Det senaste decenniet har Haki ut- 1960-talen, men problemet de behäftades med var get till ett nytt flerfamiljshus vintern 2017.. gningen, har sedan flera medelstora och stabila kristalliserat sig som Midways starkaste bolag. både att de arbetade med litet eget kapital och ofta företag etablerat sig. En viktig industriell kompe- Utvecklingen av Sibbhultsverken, Färe Indus- drev anläggningar som hade svårt att klara konkur- tens har därmed kunnat bibehållas i kommunen, tricenter och Haki har stabiliserat en utveckling rensen med större och mer välbelägna anläggning- som dessutom aktivt underlättat förändringen. som hade kunnat bli kritisk. Sett över tiden är dock ar när bristekonomin lindrades under 1970-talet. Haki har följt en likartad utvecklingsväg. Även förändringen av arbetstillfällen i industrin tydlig: Skogsägareföreningens moderbolag Skåneskog det var ett familjeägt företag som växte snabbt un- idag finns drygt 1 000 av de 6 000 industriarbeten hamnade därför i allt större problem från 1974/75 der den starka byggkonjunktur som präglade eft- som fanns i kommunen för fyrtio år sedan kvar. Få och blev några år efter det historiskt genom att erkrigsdecennierna. Det köptes i mitten av 1970- andra svenska kommuner kan ha genomgått en så vara det första kooperativt ägda bolag som gick i talet av Sponsor, som hade bildats som ett av de genomgripande omvandling som Östra Göinge. konkurs. I kommunen innebar konkursen bör- bankledda investmentbolag som var specialiserade Den pekar också mot att tydligt tillväxtorienterade jan på en process där två pappersbruk försvann på att köpa mindre expansiva företag som ofta fick strategier är nödvändiga för att uppnå en hållbar på kort tid tillsammans med sågverket och den problem i samband med generationsskiften. Spon- utveckling av kommunen. nyöppnade spånplattefabriken. Naturligtvis inne- sor blev sedan aldrig särskilt framgångsrikt, men För om tiden efter 1975 har präglats av en stark bar allt detta ett betydande bortfall av arbetstill- togs istället över av Beijer Invest – den verkliga strukturomvandling i Sibbhult var den potentiellt fällen samtidigt som den lokala ägarförankringen stjärnan i den svenska investmentsbolagsfloran. katastrofal i andra delar av kommunen. Skånes försvann. Ett danskt företag tog över driften under

36 37 38 39 40 41 några år innan även det gick i konkurs. Efter det under 1960-talet blev situationen sämre. Takten i präglade både Östra Göinge och mycket stora de- infrastrukturens – framförallt järnvägen – genom- köptes spånskivefabrikens marknadsandelar av det ägarbytena var det enda som ökade genom krisåren lar av Sverige. För det första urholkades alltmer de brott hade en grundläggande näringsstruktur ut- branschledande företaget som därefter lade ned till- och under 1970-talet drabbades sko-, trätoffel-, lokala ägarbaserna. Att betona betydelsen av dem vecklats, byggd på de komparativa fördelar som verkningen i Broby. Istället blev det Tarkett som via blixtlås- och strumpfabriken av serier av konkurs- kan te sig nostalgiskt men är ändå betydelsefullt. Det fanns i kommunens olika byar. I normalfallet hand- ett betydande investeringsstöd kom in i de gamla er, friställningar, skalbolagsaffärer och slutligen handlade helt enkelt om en utveckling där kraven lade det om tillgången till råvaror eller kunnig lokalerna, som därmed hade stora anläggningar på nedläggningar. Den pressade situationen i länet i på allt större enheter blev alltmer kapitalkrävande, alternativt relativt sett billig arbetskraft. Det som nu två orter i kommunen, genomförde sedan nysats- allmänhet och Östra Göinge i synnerhet, framgick vilket också ställde tydliga krav på uthållighet och skedde var en grundläggande förskjutning av dessa ningar, vilket under en längre period skulle klara tydligt av flera motioner i riksdagen dessa år. Påtag- eget kapital vid konjunkturförsvagningar. Den styr- sammanhang. Det gjorde i sin tur en omprövning sysselsättningen. ligt i dessa är både sakligheten och att de skrevs av kan fanns bara hos större internationellt verksam- av mängd traditionella samband, som ofta uppfat- Nästa steg i den förändringen inleddes när en företrädare för båda blocken. ma företag, men de skulle sedan vid nästa följande tades som rena självklarheter, blev nödvändig. alltför snabb expansion tvingade Tarketts ägare till strukturella försvagning eller större stordriftsan- Tveklöst är en sådan omprövning en kompli- stora till omstruktureringar av sin egen verksam- Läget för Östra Göinge är så akut att man inte passade investering välja mellan mängder av möj- cerad process. I normalfallet kommer det att krävas bör dröja med att vidta erforderliga åtgärder till het. Golvtillverkningen såldes därför till en inter- dess beslut fattas med anledning av den s.k. sys- liga investeringsobjekt. Den lokala anknytningen en lång mognadstid innan den genomförs. Snarare nationell riskkapitalgrupp. Därefter följde den nor- selsättningsutredningen om eventuella föränd- hade en närmast försumbar betydelse. Det antyder kommer problemen länge att skyllas på omvärlden, mala fortsättningen på en sådan affär, vilket är att ringar av de regionalpolitiska stödformerna. att lösningarna i glesbygdskommuner inte bara kan samtidigt som en stark förhoppning finns om verksamheten omstruktureras samtidigt som och Förutom att kommunen bör inlemmas i den ”grå komma utifrån. Och det kan till och med innebära att ”allt ska bli som vanligt” igen. Den här bilden zonen” kan det övervägas om inte de regionala de nya ägarna letar efter en globalt verksam köpare, att riktigt stora främmande investeringar i ett läng- bekräftas av årsredovisningarna från Östra Göinge myndigheterna i Kristianstads län borde kunna få vilket blev tyska-franska Sommer. Efter det ration- möjlighet att ge stöd i detta sammanhang liksom re perspektiv riskerar att leda till en försvagning på under en lång tid, som andas av en allmän resig- aliserades de skånska och blekingska anläggningar- skett i vissa andra län. (Motion 1978/79:1045) sikt om det ökar beroendet av ett enstaka företag. nation inför utvecklingen. Någon offensiv strategi na i en större enhet, vilket 2005 innebar att det kom Värdet av förändringsprocesser som inte också har märks aldrig under 1980- och 1990-talen. Av sammanlagt 6 000 yrkesverksamma i Östra besked om att den två decennier långa tillverknin- en stark lokal förankring ska därför inte ses som Den allt starkare isoleringen från omvärlden Göinge kommun berörs 1 122 av nedläggning. gen av trägolv i Broby skulle avslutas. Få kommuner i landet torde ha kommit så hårt självklara. underlättade naturligtvis en sådan hållning. För I Knislinge och Hjärsås, som båda hade stor till- i kläm som Östra Göinge kommun genom före- Dessutom antyder vågen av konkurser, ägar- varje lokal ägare som försvann och industri som verkning i sko- och tekobranscherna, var utveck- tagsnedläggningar. (Motion 1978/79:1054) byten och nedläggningar dessa år en grundläggan- lades ned blev anknytningen till omvärlden sva- lingen om möjligt värre. Det påtagliga är också om- de strukturell svaghet i Östra Göinges men också gare, samtidigt som befolkningen föll och åldrades ställningens snabbhet: fabrikerna hade blomstrat Sammantaget visade utvecklingen – precis som den hundratals andra svenska kommuners näringsbas. i snabbare takt. Under båda de två decennierna var under 1950-talet, men för varje år som sedan gick hade gjort beträffande företagen i Sibbhult – på den Under de hundra år som gått sedan den moderna utbyggnaden av vägar långsam och tack vare den ytterst snabba strukturomvandling som alltmer

42 43 nationella devalveringspolitiken gick strukturom- kommuner utvecklades till att bli alltmer struktur- befolkning behöver kommuner utveckla alltmer vandlingen under en period relativt sett långsam- svaga. Situationen påminner starkt om företag som aktiva förhållningssätt både till serviceutbudet och mare. Det innebar att den kommunala ekonomin genomför fusioner för att samordna sin investering- själva samhällsbyggnaden. visserligen försämrades, men att några akuta in- ar och effektivisera verksamheten, men som i nästa vattendelaren Vad gällde samhällsbyggandet såg situationen satser inte behövde sättas in. Det som bekräftas steg upptäcker att den grundprodukt de baserat sin ju ut på ett lika stagnerande sätt, vilket tveklöst under perioden är att det alltid är enklare att följa verksamhet plötsligt förlorat sin marknad. bidrog till den alltmer oattraktiva situationen. Den en given utvecklingslinje än att försöka bryta den. Sammanfattningsvis kan man konstatera att svenska bostadspolitiken dominerades fram till Enligt Tiebouts teori kommer dessutom missnöjda kommunen i hög grad bekräftade Tiebouts teori Den svenska ekonomiska krisen under 1990-talet just 1990-takets början helt av den starkt reglerade invånare snarare att flytta till en annan och mer ex- om hur människor aktivt väljer vilka kommuner slog igenom i Östra Göinge både genom de ned- bostadspolitikens effekter. När hyrorna frystes efter pansiv kommun är att stanna kvar för att försöka man bosätter sig i utifrån det utbud av arbeten, skurna statsbidragen och de svaga skatteintäkterna. 1942 innebar det att ett kroniskt efterfrågeöverskott påverka kommunen i den egna. bostäder och tjänster som finns i dem. Hela det Därmed steg också kommunalskatten samtidigt uppstod till det äldre och billigare beståndet, sam- Allt detta innebar att den nya kommunen un- valet ledde således till ett starkt negativt utfall för som de sociala kostnaderna ökade trendmässigt. tidigt som det innebar att fastighetsägarnas möj- der sina första tre decennier kom att möta en ut- kommunen när den under 1980-talet gick in i en Situationen känns igen från många andra håll, och ligheter att underhålla husen begränsades. Under- dragen ekonomisk och invånarmässig försvagning. utdragen strukturell kris. Det innebar att befolk- Tiebouts sätt att se på kommuner som produc- skottet ledde till ”köer” på bostadsmarknaderna, Det innebar förstås också att alla de problem som ningen inledningsvis stagnerade, för att därefter erande enheter ger en bra förklaring till varför be- vilket sedan drev fram ett forcerat byggande av fler- den gamla kommunreformen varit menade att lösa falla samtidigt som medelåldern ökade. I det läget folkningen började falla snabbare än tidigare under familjshus i perifera lägen. kvarstod – men i förvärrad form. Någon enkel lös- förvärrades utvecklingen av att skattekraften vek, just de åren. Fallet skulle under ett drygt decen- Den extremt höga byggtakten utgjorde en stor ning i form av samgående med någon av grannkom- samtidigt som omsorgsbehoven ökade (diagram 8). nium närma sig hundra personer per ålder. Trots samhällsekonomisk belastning, vilket i mitten av munerna fanns inte heller, eftersom dessa utveck- Beroendet av statliga bidrag ökade därmed och den att den industriella krisen inletts redan tio år tidig- 1960-talet drev på två besläktade processer som fem lades ungefär lika svagt. situationen har inte förändrats nämnvärt under de are var det alltså under nedskärningsåren som det decennier senare fortfarande djupt påverkar det Här finns också den stora paradoxen i den efterföljande decennierna. verkliga fallet började. Som vi ser av diagrammen svenska samhällsbyggandet. Den ena av dessa var svenska kommunreformen. Den var avsedd för att var kräftgången starkast i de förvärvsaktiva åldrar- försök att genomföra en starkt centraliserande lag- skapa en ny struktur och en långsiktig hållbarhet na. Det snabba befolkningsfallet mellan 1990 fram stiftning, vilket skulle ha lyft av mycket av ansvaret när ett antal nya centralorter antogs fortsätta att till åren kring 2005 antyder att man inte bara ska för resursfördelningen från finansministeriet och växa som de gjort åtminstone fram till 1970-talet. se till den industriella sysselsättningen om man vill riksbanken. Den andra processen bestod i försök De kom sedan att möta en helt annan verklighet, förklara varför svenska bruksorter och glesbygden att avreglera bostadsmarknaden. Regleringen av där centralorterna i uppemot tvåhundra svenska tappar befolkning. För att behålla och dra till sig marknaden hade i mitten av 1960-talet flera kom-

44 45 ponenter. Dels var hyrorna reglerade, men även produktionen styrdes av statliga stöd och kvoter. för kraftfulla minskningar av sysselsättningen, sam- bostadsrättspriserna var reglerade på samma sätt. Det innebär att utbudet av villor idag är starkt vilket tidigt som bostadsbyggandet i princip upphörde. I Till det kom att även överlåtelsepriserna på villor pressar priserna på ett sätt som i länge omöjlig- den marknadsstyrda byggsektor som existerat efter med statliga lån var reglerade. De reformer som gjorde nyproduktion. Situationen har sedan några 1993 avgörs beslutet om att bygga eller inte helt av genomfördes efter 1967 innebar att dessa två sista år förbättrats, i hög grad genom en ökad betydelse marknadspriserna. Med de låga priser på begag- marknader avreglerades. Allt detta går fortfarande för pendlingen. För att fortsätta att göra Östra nade villor som dominerar i Östra Göinge och på att se tydligt i stadsbilden i de samhällen som utgör Göinge attraktivt för nya invånare är det önskvärt mängder av andra platser kommer det som brukar Östra Göinge och definierar den utvecklingspoten- att man vidgar utbudet av bostäder på så många sätt kallas ”Tobins q” att bli tydligt negativt.13 Det inne- tial de har. som möjligt. bar att nybyggnationen i stort sett upphörde. Det som sedan följde i början av 1970-talet var De begränsade möjligheterna att bygga villor Kombinationen av globalisering och marknads- en mycket mer rörlig marknad, där både bilismens blir än tydligare när man inser att 1990-talet utgör styrt samhällsbyggande gjorde större delen av de Nästa uppslag: Ny lekplats i Hanaskog. Byggdes år allt större utbredning och de fortsatta subvention- den verkliga vattendelaren i hela efterkrigstidens svenska kommunerna till passiva administrerade 2016. erna av villaproduktionen hade stor betydelse. För samhällsbyggnadspolitik. Redan under 1980-talet enheter för den nationellt bestämda offentliga ser- en kommun som Östra Göinge hade det stor be- hade den starkare internationaliseringen och allt vicen, medan de större städerna allt mer fann sin Uppslaget därefter: Skåneskogs spånskivefabrik är tydelse: subventionerna innebar att produktions- friare kapitalmarknaden gjort att det blivit uppen- roll i en öppen global ekonomi. Det förklarar också en typisk enplansanläggning av 1970-talstyp. Efter kostnaderna jämnades ut över landet och det bart att kommunerna knappast någonsin skulle få varför framförallt Stockholm med kranskommuner serien av konkurser och nedläggningar blev den till mönster som blev tydligt var att mindre och kom- den synnerligen aktiva roll inom den statliga pla- kommit att spela en så aktiv roll i den institutionella sist fabrik för Tarkett. Efter att golvbolaget lämnat muner gynnades. Det innebar också att det till neringen som de tidigare hade varit tänkta att ha. konkurrens som Tibout beskriver. Globaliseringen lokalerna stod de länge tomma, men sedan i som- synes motsägelsefulla fenomenet av mängder av Men även om ambitionen av att centralplanera en och de nya kommunikationerna har helt enkelt än ras bedriver Haki återigen högmodern tillverkning i tomma hyreslägenheter som existerade bredvid en sluten svensk ekonomi tynade under det decenniet en gång gynnat de täta stadsrummen, när det visade lokalerna. stor nyproduktion av friliggande villor blev utbrett. var det inget emot det som hände under 1990-talet. sig att just tätheten skapade de värden som gjorde Fenomenet har stor betydelse idag och förklarar Den stora industrikrisen i början av 1990- nybyggande möjligt. Den variation som Tiebout till exempel mycket av den svaga utvecklingen av talet var intimt sammankopplad med en statsfinan- menar kommer att utmärka attraktiva kommuner villapriserna i de Östra Göinge och de andra nor- siell kris, som de borgerliga och socialdemokraterna märktes sedan tydligast i just denna region, där dskånska kommunerna. Småhusen är helt enkelt i samförstånd löste genom att helt avsubventionera aktiva samhällsbyggnadsstrategier kombinerades effekten av en tid när industrin fortfarande växte och höja skatterna i bygg- och bostadssektorn. Det med nya driftsformer. på ett delvis artificiellt sätt, samtidigt som bostads- gjorde att glesbygdskommunerna samtidigt utsattes Den stora skiljelinjen är tydlig när man tar del

46 47 48 49 50 51 av Östra Göinges översiktsplaner för de olika byar- När byar av den här typen påverkades av 1900- dens mot starkare centralplanering. Under 1960- fick andra förtecken. De sakkunnigas arbete var re- na i kommunen från 1989. Att översiktsplanerna talets industrialisering ledde det både till konstruk- och 1970-talens utredningsarbete var avsikten att dan från början inriktat på att begränsa det enskilda gjordes berodde på att den nya plan- och bygglagen tiva och destruktiva tendenser. Åtminstone fram skapa en ”Riksplan” som skulle styra landets resurs- användandet av produktionsfaktorn mark, vilket ställde krav på kommunerna att göra det. Men det till 1950-talet var ofta den arkitektur som präglade hushållning, varefter de olika kommunerna skulle var helt i linje med riksplanearbetet och den resurs- material som togs fram speglade egentligen bara samhällena och det samhällsbyggande som pågick konstruera olika bindande översiktsplaner utifrån brist som rådde vid den här tiden. Denna restriktiva den stagnation som kommunen vid det laget hade attraktivt. Både äldre industribyggnader och egna- denna riksplan. I det sista steget skulle översikts- linje kom sedan att hänga kvar även efter att arbe- hamnat i. Planerna är schematiserade och faktiskt i hemsbebyggelse är idag ofta intressanta för ny planerna falla sönder i rent exekutiva och formella tet med riksintressena upphört, främst därför att viss mån kalkerade på varandra, vilket gör att sam- bostadsutveckling. Under den senare delen av den detaljplaner. I det perspektivet är det också lätt att mycket starka intressen arbetade med att begränsa ma meningsformuleringar känns igen i planerna industriella perioden blev dock de samhällsupp- förstå att de enskilda kommunernas tillväxt inte konkurrensen på bostadsmarknaden. för Broby och Knislinge. Eftersom befolkningen lösande tendenserna tydliga, när både 1960- och sågs som något problem i samband med kommun- Det innebar framförallt att hela bygglagsutred- sedan fortsatte att falla under 1990-talet och krisen 1970-talen präglades av stark utspridning, först reformen. ningen kom att arbeta med att öka restriktionerna då snarast intensifierades fick planerna inte heller med flerfamiljshus och sedan med villor. Paradox- Grundmaterialet för att ta fram de riksintres- för hur marken fick användas. Strandskyddet kom någon praktisk betydelse. alt nog blev därför de centrala delarna av byarna de sen som skulle utgöra grunden för Riksplanen nu att utökas med till exempel skydd för jordbruks- När man går vidare i analysen kan man kan se mest eftersatta och förfallna. genomfördes åren kring 1970, men när sedan det mark. När detta mer restriktiva bygglagssystem stora likheter med mängder av andra svenska kom- Att återskapa de kvaliteter som fanns i byliv in- enorma byggandet kollapsade fanns inte längre den rörde sig fram mot att antas som helhet i riksdagen muner, men också en avgörande olikhet. Likheten nan de upplöstes måste rimligen vara en mycket resursbrist som tidigare hade dominerat landet. återstod att skapa ett förhållningssätt mellan den är att mängder av framförallt inlandskommuner attraktiv utvecklingsväg. Kan byarnas kärnor åter- Riksintressena kom därför att samlas i den fysiska kommunala bygglagen och den riksomfattande hamnat i samma svaghetsposition de senaste decen- befolkas kan de återigen vara grunden för en väx- resursplaneringen, som länge fick en mycket liten resursplaneringen. Denna bindning skapades ge- nierna. Att de allra flesta av dessa haft en självklar ande servicesektor. I kommunens arbete med över- betydelse i mindre kommuner, vilket tydligt framgår nom naturresurslagen, som omedelbart blev en huvudort har – i motsats till vad man trodde i sam- siktsplaner för Knislinge och Broby har också pre- när man sätter sig in i hur planärenden drevs i Östra mycket hårt kritiserad lag. De skyddsvärda om- band med den stora kommunreformen – inte hjälpt cis det draget betonats. Sannolikt kan den också an- Göinge under 1970- och större delen av 1980-talen. rådena i landet har sedan ytterligare kompletter- dem på något sätt. Östra Göinge har här annorlun- vändas än mer dynamiskt om kommunen kan finna Överhuvudtaget ger materialet i kommunens arkiv ats genom EU:s Natura 2000-områden. Idag är det da förutsätt-ningar genom att bestå av knappt ett rätt partners för att driva en samhällsombyggnad en mycket intressant bild av hur detta lagsystem har nödvändigt att hitta en rimlig avvägning mellan flertal relativt likställda byar. I en omställningspe- utifrån dessa speciella lokala förutsättningar. kommit att fungera. dessa restriktioner och en tillväxtstrategi som kan riod som det som karaktäriserat kommunen under I ett sådant här mycket mer dynamiskt sätt att Under samma tid pågick också arbetet med en göra en kommun som Östra Göinge mer hållbar i det senaste tiotalet år har man också försökt utnyt- arbeta finns det också en kvarhängande restriktion ny plan- och bygglag, som inledningsvis var en framtiden. tja denna speciella förutsättning i hög grad. från den tid när landet dominerades av en ten- funktion av arbetet med riksplanen men som sedan

52 53 Diagram 6. Antal arbetstillfällen i Östra Göinge 2000- Diagram 7. Sammanräknad förvärvsinkomst (medel- Diagram 8. Utvecklingen av intäkter (mkr) i Östra Diagram 9. Inrikes och utrikes flyttningsnetto i Östra 2015, uppdelat i tillverkningsindustri och andra närings- inkomst i tusentals kronor) för riket, Skåne län, Kristian- Göinge, fördelat på skatteintäkter och statligt utjämn- Göinge, 1968-2106. grenar. stad och Östra Göinge, 2010-2014. ingsbidrag, 1983-2015.

Källa: SCB:s statistik över dagbefolkning per näringsgren 2000-20015 i Källa: SCB:s statistik över sammanräknad förvärvsinkomst, mede- Källa: Östra Göinges utredningsavdelning. Källa: SCB:s statistik över flyttningar efter år, region och tabellinnehåll. Östra Göinge enligt ny näringsgrensindelning, SNI 2007. linkomst för boende i Sverige den 31/12, tkr efter ålder, år och region.

De fyra diagramen sammanfattar den situation som idag möter kommunen och med det också varför en Diagram 7 och 8 visar på den svaga inkomstutvecklingen och med det också det stabila och svagt växande be- fokuserad och tillväxtorienterad strategi är nödvändig. roendet av statliga utjämningsbidrag. Risken med ett sådant beroende demonstrerades tydligt under 1990- talet när statsbidragen skars ned. Dessutom innebär den svaga inkomstutvecklingen att effekten av eventuella Diagram 6 visar att antalet arbetstillfällen i kommunen inte växer i takt med befolkningen. Framförallt syns skattehöjningar blir relativt liten. Enligt Tiebouts teori, som haft en ledande plats i studien, skulle det också också den verkligt långsiktiga trenden i kommunen: den ständigt krympande industrisysselsättningen. En göra kommunen mindre attraktiv för många pendlare. framtida tillväxt måste komma från nya näringar och framförallt servicesektorn. Det kan bara uppnås genom en närmare anknytning till den övriga skånska ekonomin och en förtätning av tätorterna. Diagram 9 visar slutligen på samma behov av att attrahera fler invånare med högre sysselsättningsnivå och därmed också skattekraft. Flyktinginvandringen kan i sammanhanget ses som en investering om arbetstill- fällena och därmed den ekonomiska aktiviteten i kommunen ökar.

54 55 i betydelse samtidigt som delar av det nya lagsystem inne i en negativ utvecklingsspiral som verkade Strukturellt bedömdes den gamla förvaltnings- som ändå konstruerades begränsade kommuners omöjlig att hejda. och nämndorganisationen som föråldrad. Enkel- egna möjligheter att agera aktivt. Tommy Johansson, som då var socialdemok- heten i målen var tydlig i den nya organisationen, göingemodellen och Begränsningarna är viktiga att hålla i minnet när ratisk kommunstyrelseordförande, tog initiativ till där förvaltningens olika verksamhetsområden är man ser till den förändringsprocess som initierades politiskt övergripande samtal om situationen. De organiserade direkt under kommunstyrelsen och framtiden 2005, då kommunens utdragna svaghetstillstånd mynnade ut i en samsyn kring problemen och re- kommunchefen som fungerar som förvaltnings- genomgick en akut förvärring genom nedläggning- kryteringen av en ny kommunchef som skulle leda chef. Kommunfullmäktige arbetar med framtids- arna i Sibbhult och Broby. Intressant nog kom den förändringsarbetet. Erik Lidberg som rekryterades frågor genom olika beredningar. förvärrade krisen i det läget att leda till en så radikal kom att bli betydelsefull för genomförandet av en På samma sätt som strategi- och strukturtän- Det var alltså en hel kombination av övergripande förändring av det kommunala arbetssättet att den näringslivsinfluerad förändringsmodell som byggde kandet hämtade inspiration från industriellt verk- tendenser som Östra Göinge hade mycket begräns- tio år senare rankas bland Sveriges mest intressanta på tre delar: strategi, struktur och arbetssätt/kultur. samma företag kom arbetet med genomförande- ade egna möjligheter att påverka som gjorde att offentliga arbetsgivare. Det var just krisstämningen I normala fall bygger den typen av förändring på att strategin och organisationskulturen i den reform- kommunen några år in på 2000-talet befann sig i en som provocerade fram den vändningen, genom att strategin definieras först, varefter strukturen följer erade förvaltningen att hämta inspiration från allt djupare kris. Den omfattande industriella struk- möjliggöra en blocköverskridande politisk sam- i nästa steg. På grund av det tempo som ansågs liknande rötter. Scanias Lean-tänkande, som karak- turomvandlingen och effekterna av det marknads- ling som efter några år mynnade ut i den helt nya nödvändigt för att initiera en vändning kom Östra teriseras av flexibilitet och ständigt lärande, var anpassade byggandet var faktorer som påverkade ”Göingemodellen”. Göinge istället att genomföra flera steg samtidigt. välkänt sedan tidigare i kommunen. Centralt för alla svenska glesbygdskommuner och den utdragna Både i offentligt material och vid personliga sam- Den övergripande strategin har tagit fasta på be- arbetet är en oavbruten kommunikation mellan skånska förskjutningen från nordost till sydväst var tal med deltagarna i processen beskrivs den situation hovet av befolkningstillväxt och därmed också en ledning och medarbetare. inte heller en fråga som gick att påverka på lokal som kommunens politik och förvaltning befann sig expansiv ekonomi och starkare skattebas. Som en Hela förändringsarbetet formaliseras och sam- nivå. Vid sidan av dessa ekonomiska begränsningar i en bit in på 2000-talet som en återvändsgränd. Det målsättning för det skapades visionen ”15 000 stolta manfattas i Göingemodellen, vilken kan ses som fanns också en institutionell som påverkade kom- fanns ”ingen vision om framtiden, inget tillväxtper- Göingar”, vilket tydligt signalerade ett brott på den ett systematiserat styrdokument och medel för att munens handlingsutrymme. Under 1960-talet hade spektiv och ingen helhetssyn”. Kommunala beslut flera decennier långa stagnationen. Därför fick sam- förverkliga visionen om 15 000 invånare. Det som Östra Göinge skapats som en sammanslagning av fattades i stuprörsliknande strukturer utan hänsyn hällsbyggandet omedelbart en absolut nyckelroll i betonas i modellen är enhetlighet, hög kvalitet fyra mindre enheter. Konstruktionen var ett utslag till vad som pågick i andra sektorer. Eftersom be- det arbete som pågått under det senaste decenniet. på kommunens tjänster och ett ständigt föränd- av det decenniets tro på centraliserade administra- folkningen både minskade och åldrades krympte Boendet, kommunikationerna, företagandet och ringsarbete. Det otvetydiga målet för verksamhet- tiva lösningar. I nästa skede visade det sig att denna skattebasen, vilket satte hela fokuset på kostnader, kunskap/kompetens identifierades som nyckelfak- en är en stark och växande medborgarnytta. Den övergripande statliga strategi omedelbart förlorade eventuella skattehöjningar och sparande. Man var torerna för att skapa denna tillväxt. europeiska socialfonden stöttade den omfattande

56 57 utbildningsinsatsen GoingLean som förankrade att göra slut på alla pengar innan det var ett nytt tätheten. Även trygghetsaspekten framhålls. Men bara något år, vilket inte minst är tydligt i ljuset av modellen och arbetssättet bland kommunens med- budgetår”. På ett tydligt sätt är det också det här framförallt har strategin handlat om ett återupp- de höga arbetslöshetssiffrorna. arbetare. Enligt de flesta existerande mätningar har arbetssättet som förra året gjorde att kommunen rättande av byarna. Om Östra Göinges förbättrade resultat ska kun- arbetet fått effekter genom att kommunens resultat placerades som en av Sveriges femtio intressantaste Hur den tidigare utspridningen rent praktiskt na upprätthållas bygger det på att kommunen får förbättrats i ett flertal rankningar. offentliga arbetsgivare i en uppmärksammad rank- hade gått till beskrivs framförallt i den fördjupade en inflyttning av medelinkomsttagare och att sys- Av stor betydelse för det praktiska arbetet var ing. översiktsplanen för Knislinge, där effekterna av selsättningsgraden bland de utlandsfödda stiger. övergången till flerårig mål- och resultatplanering. Det kommunala arbetet har alltså under den se- både den industriella eran och den bostadspolitis- Rimligen är båda dessa variabler beroende av hur Det innebär att de övergripande målen sätts av poli- naste tioårsperioden förändrats på ett tydligt sätt. ka period som dominerades av utspridningsten- väl expansionen av byggplanerna i byarna lyckas. tikerna medan det detaljerade budgetarbetet sker Framförallt har det aktiva förhållningssättet till denser redovisas. Effekterna av detta i form av En förtätning på det sätt man önskar sig kommer i på tjänstemannanivå. Skillnaden i arbetssättet sam- samhällsbyggande fått en nyckelroll. Den kommu- stadsmässiga ”hål” och svag serviceefterfrågan är så fall att leda både till inflyttning och skapa ett un- manfattades för något år sedan av en politiker: ”När nala tillväxtstrategin innebar att översiktsplanering- också uppenbara i de flesta av kommunens byar. derlag för en förbättrad och sysselsättningsintensiv jag började i fullmäktige kunde vi sitta i budget- en fick en helt annan betydelse än tidigare. Arbetet Allt detta innebär således att de potentiellt mest servicesektor. debatten och debattera om det skulle planteras med en ny kommunal översiktsplan inleddes un- attraktiva områdena ofta varit de minst utvecklade, Man kan se globaliseringen i flera dimensioner: blommor för 300 000 eller 400 000 kronor i Knis- der 2009 och har sedan fortsatt med att fördjupade vilket idag gör dem synnerligen lämpade för den den första som inleddes under 1950-talet som ett linge. Det ska vi slippa nu när fokus ligger på de översiktsplaner tagits fram för de olika delarna av strategi som stakas ut i kommunens nya översikts- inledningsvis ökat internationellt varuutbyte vilken stora och långsiktiga frågorna”. Självklart har det kommunen. Eftersom fokus nu handlade om att planer. fördjupades till kapitalmarknaderna och sedan till också lett till en politisk debatt om hur maktfördel- skapa utrymme för expansion snarare än att ta den Men den mest synbara vändningen finns i be- själva ägandet av företagen. För Östra Göinges del ningen bör se ut mellan politiker och tjänstemän i för given är planerna inriktade både på att öppna folkningsutvecklingen. Här kom vändningen 2010 var det en process som paradoxalt nog slutade i en kommunen. nya kommunikationsmöjligheter och att identifiera och den blir sedan starkare för varje år som går. allt starkare avskärmning från omvärlden. Det som Organisationen har på många sätt fått betydande nya attraktiva bostadsutvecklingsmöjligheter. Men här syns också den känslighet och de poten- nu pågår sedan några decennier tillbaka är en för- positiv betydelse. Dess betydelse för kommunens För var och en av kommunens olika byar har tiella problem som finns med tillväxten. Det är djupad rörlighet av människor som på ett helt an- förbättrade ekonomi de senaste åren analyserades dessa planer kommit att prioritera en förtätning påtagligt hur starkt siffrorna är knutna till flyk- norlunda sätt kommit att påverka kommunens situ- för två år sedan av den avgående ekonomichefen på av de olika centrumområdena. Orsaken till det har tinginvandring, för flyttnettot mot resten av landet ation. Så här långt överväger de positiva effekterna, ett tydligt sätt: ”Den nya organisationen har gjort inte uttryckligen varit den bostadspolitiska process fortsätter att var negativt. Det behöver naturligtvis helt enkelt därför att den nyanlända befolkningen att alla arbetar åt samma håll. Tidigare kämpade som beskrivits tidigare i den här rapporten, utan inte vara negativt, men den stora skillnaden i sys- stimulerat en ekonomi som annars sannolikt hade nämnderna om att få så mycket som möjligt till sin man har istället nått fram till förtätningsstrategin selsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda befunnit sig i ren tillbakagång. Men för att dessa verksamhet, vilket också innebar att det var viktigt utifrån en vilja att öka den möjliga kollektivtrafiks- skapar här ett betydande potentiellt problem inom effekter ska bli permanenta krävs det nu andra

58 59 stimulerande åtgärder. Det är svårt att se varifrån provocerade fram förändringsprocessen fortfar- 6 Ett företag som IKEA passar väl in i en sådan här de kan komma förutom från en förstärkt utveckling ande finns kvar kommer det att fortsätta att krävas förklaring. Det utvecklades i en lokal kunskapsram och har sedan helt och hållet växt i takt med att av själva samhällsbyggandet. Den vägen kan kom- en allt mer intensiv och fördjupad integration och omvärlden expanderat. Det är också ett närmast munen dessutom både öka sysselsättningsgraden kommunikation med regionen och det omgivande fotnoter extremt exempel på hur det kan driva utvecklingen och tillföra en ny köpstark inflyttande befolkning. näringslivet. Om inte det förverkligas kommer de i en mindre svensk kommun. Alternativet är inte uppmuntrande, för då fortsät- resultat som är potentiellt möjliga inte att kunna 7 Effekterna blir tydliga när man läser statliga utred- ter helt enkelt utflyttningen till grannkommunerna uppnås, hur goda intentionerna i kommunen än är. ningar om industristrukturen i södra Sverige från samtidigt som inflyttningen från resten av världen 1 Tiebout, C., (1956) “A Pure Theory of Local Ex- tidigt 1970-tal. När man idag går igenom de anlägg- på sikt minskar. Efterhand ökar i det här scenariot penditures”, Journal of Political Economy, 64 (5): ningar som listas där slås man dels av hur ålderstig- na många av dem var redan då, dels av att nästan också de sociala kostnader som är förknippade med 416–424. Jämför Urban Strandberg, “Om den kom- munala självstyrelsens infogning i det demokratiska alla idag är nedlagda och har lämnat avfolkade invandringen. En återgång till ett mer stagnerande styrelseskicket” i bilaga till SOU (2007:93)Den kom- bygder efter sig. Se t.ex. SOU (1971:85)Lokalisering till stånd skulle dessutom förvärra dessa genom att munala självstyrelsens grundlagsskydd, Stockholm. av skogsindustri i södra Sverige, Stockholm. möjligheterna till sysselsättning minskade. 8 2 Zipfs lag definierar hur orterna i en region eller Se t.ex. Dahlkvist, M., och Strandberg, U., (1994) De senaste tio åren har en kombination av tydli- land förhåller sig till ett varandra. I idealfallet för ”Kontrakt eller förvaltning - förening eller gemen- ga strategiska mål, fokuserat förvaltningsarbete och den största orten värdet talet 1 så har den näst skap” i Statsvetenskaplig tidskrift, årgång 97, nr. 1. stark invandring skapat nya möjligheter i Östra största 0,5, den tredje 0,25. En region där den 9 Bokslut för Östra Göinge 1990. största orten har en miljon invånare ska alltså föl- Göinge för första gången på mycket länge. Här 10 Kommunblocksindelningen i Kristianstads län, bi- jas av nästa med en halv miljon och så vidare. Se laga D II, s. 59. visar Göingemodellen på de potentiella möjligheter Region Skåne (2011) Flerkärnighet i Skåne, Kristian- som existerar för svenska glesbygdskommuner: stad. 11 Ibid., s. 60-61. attraktiva bostäder, utbyggd infrastruktur, effektiv 3 Pérez-Campuzano, E., Guzmán-Vargas, L., och An- 12 Omdömet är baserat på en genomgång av samt- kommunal förvaltning och ett bra företagsklimat. gulo-Brown, F., (2015) “Distributions of city sizes in liga existerande årsredovisningar för kommunen. Det förändringsarbete som det inneburit hittills är Mexico during the 20th century” i Chaos, Solitons & 13 Mycket enkelt kan Tobins q tolkas som att ny- Fractals, Volume 73, April 2015, s. 64–70. anmärkningsvärt och stämmer dessutom väl in byggen bara kan starta om priset på äldre fastigheter 4 som delar av den kravbild som nu finns för hela Se ESRI/ArcGIS [http://desktop.arcgis.com/en/ överstiger nyproduktionspriset. arcmap/10.3/tools/spatial-statistics-toolbox/ landet, när det krävs betydande mängder nya mean-center.htm]. bostäder och sysselsättningsmöjligheter. Men efter- 5 Jacobs, J., (1969) The Economy of Cities, New York som flera av de negativa omvärldsförändringar som och Jacobs, J., (1984) Cities and the Wealth of Na- tions: Principles of Economic Life, New York.

60 61 Följande uppslag:

Östra Göinge är naturskönt. Bilderna på uppslagen kommer från trakterna av Almaån. Det vackra land- skapet borde kunna bli en mer aktiv tilllgång både för den växande besöksnäringen och för att attra- hera fler nya boende. En aktiv marknadsföring och förbättrade kommunikationer är en förutsättning för den utvecklingen.

Avslutande uppslag. Bilder från kommunens olika delar. Centrala Broby, Skåne lyfter i centrala Broby försmmaren 2016, Glimåkra lekplats, Invigning Kn- islinge lekplats hösten 2014, Tydinge sommaren 2016.

62 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74