Östra Göinge Kommun, Specialiteter Tar På De Kommuner Som Påverkades Positivt Av Tidigare Stora Skillnaderna Mellan De Två Länen

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Östra Göinge Kommun, Specialiteter Tar På De Kommuner Som Påverkades Positivt Av Tidigare Stora Skillnaderna Mellan De Två Länen östra göinge jan jörnmark likt länge av de restriktioner som präglade svensk The availability and quality of such facilities and ekonomi fram till 1970- och 1980-talen. När dessa services as beaches, parks, police protection, roads, and parking facilities will enter into the begränsningar lindrades utsattes Östra Göinge och executive summary decision-making process. det övriga nordöstra Skåne för en strukturell press som under en lång tid ledde till en starkt negativ ut- Tiebouts synsätt har grundläggande betydelse veckling på alla plan. När krisen under 2006-2008 för hur vi ser på och analyserar kommuner.1 De blev akut inleddes ett ambitiöst kommunalt ut- stora svenska kommunreformerna på 1950- och vecklingsarbete som lett till positiva och märkbara 1970-talet såg främst på dem som administrativa resultat. Syftet med det här arbetet är att sätta in och ekonomiskt-geografiskt givna enheter. Tiebout denna förändring i ett större sammanhang samt att för istället in ett konkurrenselement som gör kom- peka på vägar framåt och hur arbetet kan fördjupas. muner till aktiva producenter av kollektiva varor. Det här arbetet är en genomgång av Östra Göinges sig i någon av våra tjugo största städer. Ska den ut- I det sammanhanget är utrymmet för kom- Utbudet av dessa produkter, av bostäder och förmå- utveckling sedan arbetet med den stora kommun- maningen lösas handlar det både om att analysera munalt självständigt agerande centralt för analysen. gan att attrahera nya företag och sysselsättning blir reformen inleddes och genomfördes under 1960- problemens kärna men också att se på hur sådana Charles M. Tiebout skrev för drygt sextio år sedan sedan avgörande för medborgarnas val av bostads- och 1970-talen. Det är en studie av både kommun- kommuner kan få medel att förbättra sin situation. en artikel om variation i det kommunala själv- ort. ens förhållande till omvärlden och hur den interna Omvärldsanalysen rör sig på två plan. Östra styret som blivit klassisk. Artikeln var ett inlägg i I den praktiska svenska verkligheten visade sig situationen har sett ut. Det är naturligtvis också ett Göinge som en del av Skåne har en central roll, och i diskussionen om möjligheten att vara effektiv i de betydelsen av kommunala variationen redan under försök att peka på hur framtida utvecklingsmöj- det sammanhanget betonas de stora kontraster som offentliga finanserna och Tiebouts argument var 1960-talet. Variationen i olika kommunala skatte- ligheter kan se ut. finns mellan de två äldre länsdelarna. Dessa skill- att kommunala strategier och budgetar hade unika satser visade sig då vara mycket betydelsefull för Ända sedan kommunreformen slutfördes har nader har präglat kommunens geografiska område förutsättningar att reflektera olika väljargruppers många medborgare, men variationen sträckte sig glesbygdskommuner av Östra Göinges typ kommit åtminstone sedan de moderna kommunikation- preferenser. Ett nyckelcitat förklarar hur han såg på hela vägen in i den samhällsbyggnadssituation som att konfronteras med stora strukturella utmaningar. ernas genombrott på 1860-talet och de förstärktes den möjliga variationen: Tiebout beskriver i citatet ovan. I Skåne var det ett Rapporten handlar om hur dessa ser ut men också sedan med bilismens genombrott. Att det moderna band av kommuner mellan Malmö och Lund, som vilka möjligheter som finns att hitta en väg framåt vägsystemet gav betydligt bättre förutsättningar Consider for a moment the case of the city resi- framgångsrikt drev en linje där de prioriterade en där den svenska landsbygden inte blir en passiv för att modernisera ekonomin och samhällslivet i dent about to move to the suburbs. What vari- mycket stor del av sin statliga byggnadskvot till mottagare av skatteutjämningsbidrag eller fungerar sydvästra Skåne jämfört med nordöstra har varit ett ables will influence his choice of a municipality? If he has children, a high level of expenditures on småhus, som blev i det närmaste extrema vinnare som transitslussar för flyktingar innan de på allvar faktum som fått förhållandevis lite uppmärksam- schools may be important. Another person may på en kommunal diversitetsstrategi. Att mönstret introduceras in i det svenska samhället och bosätter het. I hög grad skymdes dessa skillnader sanno- prefer a community with a municipal golf course. 2 3 med kommunal variation inte var slumpmässigt inom de kommunala enheterna ökar. Dessutom göra det. Kommunreformen 1974 hade definitivt det som format sig till näringsmässiga återvänds- visas av att samma alternativa band av villakom- leder själva inriktningen på sådana förändringar inte utrustat dem med några sådana redskap. Det gränder och kommunikationsmässig isolering. Det muner uppstod kring varje svensk större stad under till att kommuners attraktivitet för både människor ledde istället till en resignation och isolering i den mest effektiva regionalstödet är i så fall sannolikt 1960- och 1970-talen. Inte sällan var det också ett och företag minskar. kommunala politiken och förvaltningen. en politik som gör det möjligt att använda lokala sätt att försöka behålla sin kommunala självständig. Trots det har samtidigt utrymmet för variation Idag är frågan om kommunernas framtida roll resurser i ett vidare geografiskt sammanhang. het genom att öka befolkningen snabbt. ökat, vilket beskrivits till exempel av statsvetaren och eventuella ytterligare kommunsammanslag- Under 1970- och till viss del 1980-talet blev Urban Strandberg i flera texter, framförallt är hans ningar aktuellare än på länge, tillsammans med ett variationen betydelsefull även på ett negativt sätt. expertutlåtande i en statlig utredning mycket in- förnyat intresse för en mer aktiv regionalpolitik. Orsaken till det var att Sverige gick in i den starka tressant. Där beskriver han det kommunala själv- Att frågeställningarna blivit betydande delar av den socioekonomiska omstrukturering som redan styret som ett mycket flexibelt fenomen. Rent prak- politiska debatten beror på att hundratals kommun- beskrivits. För många av de kommuner som nybil- tiskt syns de här lokala variationerna i både service er ända sedan 1970-talets mitt haft en svag befolk- dats fram till 1974 blev denna kris så djup att de i allt och skatteuttag fortfarande i några av de skånska ningsutveckling och att den dessutom förvärrades högre grad förvandlats till rent administrativa delar kommuner som drev alternativa strategier under från och med 1990-talet. Idag är frågan om många av den statliga politiken, där befolkningsminsk- 1960- och 1970-talen, men allra mest har de varit av dessa kan garantera sina medborgare den service Omslaget och nästa uppslag: Björkeröds stenbrott ningen och urholkningen av skattekraften gjort att tydliga i Stockholmsregionen under de senaste fyra de en gång skapades för att upprätthålla. Därför blir hör till kommunens vackraste platser. Det var ock- de blivit alltmer beroende av statsbidrag för att ut- decennierna. frågan som kan ställas kring glesbygdskommuner så Glimåkras största arbetsplats när det var i drift. föra legalt reglerade samhällstjänster. Men Strandberg beskriver också, tillsammans dubbel: frågan om de skulle ha några fördelar av att Fernströms Grantindustrier drogs dock in i Bro- I en tid av strukturomvandling, som den efter med många andra, hur de svenska storkommuner- ingå i större enheter, men egentligen är den andra strömsrederiets intressesfär under 1970-talet vilket 1980, blir den kommunala konkurrenskraften vikti- na bildades i ett mycket starkt centralplanerings- sidan av frågeställningen viktigare: hur kan mindre ledde till både konkurser och spekulationsaffärer. gare än någonsin, därför att den ”naturliga” utveck- paradigm. Den starka centralplaneringen kulmin- kommuner bli en aktiv resurs i den svenska tillväxt- Driften avvecklades 1982. lingen i långt mer än hundra svenska kommuner erade sedan i Sverige under åren mellan 1965-1975. en och strukturomvandlingen? Inte minst i ett per- tenderade att gå mot att befolkningen minskat och Samtidigt som det hände förändrades också själva spektiv där det talas om att bygga ”nya städer” i när- Nästa uppslag: Invigning Knislinge resecentrum i åldrats. Problem av den typen kan knappast lösas fundamenten för den industriella konkurrenskraf- heten av de gamla storstäderna blir den resurs som juni 2015. genom kommunsammanslagningar som i många ten i mängder av kommuner. När sedan en om- finns i de existerande kommunerna tydlig – om den fall riskerar att öka kostnaderna. De stordriftsför- strukturering av näringslivet och samhällsbyggan- är möjlig att aktivera. delar som finns i till exempel större skolor eller so- det blev nödvändigt i dessa kommuner från och I den här rapporten hävdar jag att det är fullt cial omsorg försvinner till exempel när avstånden med 1980-talet saknade de instrumenten för att möjligt, men då behöver de hjälp för att bryta sig ur 4 5 6 7 8 9 om man ser till Europa är bilden annorlunda: den amerikanska ekonomin. Utvecklingen är extra in- stämmer i vissa länder, men inte på kontinentnivå. tressant med tanke på vad som hänt i Malmö efter skåne: polycentricitet, zipfs Hypotetiskt hade man kunnat förvänta sig att till Öresundsbrons färdigställande och det stärkande exempel London hade växt kraftigt om Storbritan- av en alltmer utpräglat mellannationell stadsregion nien stannat kvar i Unionen – men å andra sidan som det sannolikt kommer att fortsätta att inne- lag och två ojämlika län hade omöjligheten att exploatera i stadens plan- bära. Framförallt visar den att lagen minst av allt är mässigt skyddade grönbälte sannolikt stoppat den statisk
Recommended publications
  • Nedlagda Deponier
    BILAGA 4 Nedlagda deponier 5 Bilaga 4 | Nedlagda deponier Innehåll 1 Bakgrund........................................................................................................................... 3 2 Genomförd inventering och riskklassning ....................................................................... 3 3 Resultat av inventering och riskklassning ........................................................................ 4 2 Bilaga 4 | Nedlagda deponier 1 Bakgrund De tio kommunerna Kävlinge, Lomma, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad som denna bilaga avser benämns hädanefter som kommunerna. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan och Länsstyrelsens sammanställning (NFS 2017:2) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier, inklusive en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa och miljön. Har kommunen varit verksamhetsutövare ska även uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder redovisas för gällande deponier. Enligt Naturvårdsverkets vägledningsrapport (6760) till föreskrifterna bör det för varje deponi anges plats och namn. Vidare bör uppgifter anges om typ av avfall som deponerats, deponiklass, deponerade mängder, deponins utbredning och för vilken tidsperiod som deponin var i drift, förutsatt att dessa uppgifter finns tillgängliga. Enligt 5 § avfallsförordningen (2011:927) avses med deponi en upplagsplats för avfall. De deponier som redovisas i denna bilaga är upplagsplatser som inte längre tillförs avfall. 2 Genomförd
    [Show full text]
  • Impacts of Future Sea Level Rise and High Water on Roads, Railways And
    Master Thesis in Geographical Information Science nr 98 Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects A GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden Emilie Arnesten 2019 Department of Physical Geography and Ecosystem Science Centre for Geographical Information Systems Lund University Sölvegatan 12 S -223 62 Lund Sweden Emilie Arnesten (2019). Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects: a GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden. Master’s degree thesis, 30 credits in Geographical Information Systems (GIS) Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University ii Impacts of future sea level rise and high water on roads, railways and environmental objects A GIS analysis of the potential effects of increasing sea levels and highest projected high water in Scania, Sweden Emilie Arnesten Master thesis, 30 credits, in Geographical Information Systems (GIS) Autumn 2018 – Spring 2019 Supervisors: Andreas Persson Lund University Jan-Fredrik Wahlin & Peter Sieurin Swedish Transport Administration Department of Physical Geography and Ecosystem Science Centre for Geographical Information Systems Lund University iii Acknowledgements I would like to thank my supervisor at Lund University, Andreas Persson, for support and guidance in academic writing, geographical information systems and climate change adaptation. I would also like to thank my supervisors at the Swedish Transport Administration, Jan- Fredrik Wahlin and Peter Sieurin, for sharing their knowledge in the subjects handled within this study, and for enabling me to do the thesis I wished to do.
    [Show full text]
  • About Lund University
    The Ravensbrück Archive LUND UNIVERSITY – FOR A BETTER WORLD www.givetolunduniversity.lu.se of the broadest ranges of programmes and courses in Scandinavia, based on cross-disciplinary and cutting-edge research. A degree from Lund University is a hallmark quality of both in Sweden and abroad. The compact university campus encourages networking and creates the conditions scientific for break- throughs and innovations. Lund University Foundation is a non-profit organization, based in the United States, which is organized and operates exclusively for charitable, scientific and educational purposes. The mission foundation’s strengthen is to Lund University’s ties withthe United States andwith American alumni raising by funds from donors the in United States and making grants available specific for projects educational further scientificand University’s that Lund charitable, activity. CONTACT INFORMATION FURTHER FOR Robert LUF Ravensbrück Resnick, Campaign Chair, Committee [email protected] LundGöran University Eriksson, Chair, Foundation [email protected] Michelle Ariga, Development Office, Lund University [email protected] www.lunduniversityfoundation.org About Lund University Lund University About Lund University the University was founded Today, in 1666. as one is ranked of the world’s most top and 100 is Sweden’s international higher education institution. The University 000 has 47 students and 7 200 staff based Lund, in Helsingborg andMalmö. are united We in our efforts understand,
    [Show full text]
  • Väg E6 Trelleborg-Vellinge
    UV SYD RAPPORT 2006:15 MALMÖ KULTURMILJÖ, ENHETEN FÖR ARKEOLOGI, RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1 Väg E6 Trelleborg-Vellinge Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. Dnr 421-18921-05 Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg–Vellinge 1 Riksantikvarieämbetet Malmö Kulturmiljö Avdelningen för arkeologiska undersökningar Box 406 UV Syd 201 24 Malmö Odlarevägen 5, Tel. 040-34 44 75 226 60 Lund Fax 040-34 42 45 Tel. 046-32 95 00 www.malmo.se Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv © 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:15 Malmö Kulturmiljö, Enheten för arkeologi, rapport 2006:6 ISSN 1104-7526 ISSN 1653-4948 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Utskrift UV Syd Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Det förhistoriska landskapet 7 Det historiska landskapet 9 Utredningen 10 Arbetets upplägg 10 Resultat 12 Utvalda områden 13 Utvärdering och förslag till åtgärd 28 Bilagor 29 Referenser 30 Administrativa uppgifter 31 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med vägsträckningen markerad. Skala 1:250 000. 4 UV Syd Rapport 2006:15 Väg E6 Trelleborg – Vellinge Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre Sammanfattning Vägverket planerar att bygga om väg E6, delen Trelleborg – Vellinge, till motorvägsstandard. Sträckan är ca 13 kilometer lång. Som ett led i att klargöra fornlämningssituationen utmed vägsträckan har Riks- antikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län, och i samarbete med Malmö Kulturmiljö, utfört en arkeologisk utredning steg 1.
    [Show full text]
  • Serneke Signs Major Agreement with Magnolia Bostad
    PRESS RELEASE Gothenburg, December 18, 2019, 6.00 p.m. CET Serneke signs major agreement with Magnolia Bostad Serneke has signed a turnkey contract with Magnolia Bostad for the construction of apartments in the Stora Råbylund neighborhood in Lund, southern Sweden. The contract is valued at approximately SEK 840 million. The 783 apartments will be constructed commencing in the autumn of 2020, on a plot of nearly 30,000 square meters in Stora Råbylund, in the eastern part of Lund. The multi-family dwellings will be divided between 12 buildings of four to six stories each. Three underground parking garages, ground-level parking facilities and park areas will also be constructed and prepared at the site. “Serneke and Magnolia have completed and are implementing numerous pleasant and successful projects around Sweden. This project is the result, and a continuation of, our beneficial partnership. We are very much looking forward to being involved in developing Stora Råbylund,” says Kristian Jansson, Regional Manager at Serneke. “A significant part of our operations entails nurturing both long-term relationships and socially sustainable development. We have enjoyed a successful partnership with Serneke for many years, finding in Serneke a stable partner, ensuring the superior quality of the resulting buildings. We are very pleased to be able to continue our partnership with this next project,” says Fredrik Lidjan, CEO of Magnolia Bostad. Tenants are scheduled to move into all of the apartments within the project in 2026. The order value of approximately SEK 840 million is to be included in order bookings for the fourth quarter of 2019.
    [Show full text]
  • Lundamats III Strategy for a Sustainable Transport System in Lund Municipality Foreword Contents
    LUNDAMATS III Strategy for a sustainable transport system in Lund Municipality Foreword Contents For a long time Lund Municipality has been working success- Page fully to take its transport system in an ever more sustainable 5 Why LundaMaTs III? direction. This work has attracted much attention at both People, traffic and sustainability in Lund national and international level. On many occasions the 6 Municipality has received awards for its work. 8 Future trends Since LundaMaTs II was adopted in 2006, the conditions 10 The transport system of the future for traffic and urban planning in Lund have changed. Lund 12 Six focus areas for a more sustainable is expanding, and its growing population and number of transport system in Lund businesses require more efficient use of its land and transport. 14 LundaMaTs’ targets The change in these conditions means that our approach and 15 LundaMaTs taken in context focus need updating in order to achieve long-term sustain- 16 Focus area 1 – Development of the villages able social development. LundaMaTs was therefore updated 18 Focus area 2 – A vibrant city centre during the autumn of 2013 and the winter of 2014, and on 7 May 2014 the City Council took the decision to adopt 20 Focus area 3 – Business transport LundaMaTs III. 22 Focus area 4 – Regional commuting LundaMaTs III will give our work clear direction over 24 Focus area 5 – A growing Lund the coming years and create favourable conditions for deve- 26 Focus area 6 – Innovative Lund lopment whereby the transport system will help ensure a better quality of life for all the residents, visitors and business operators in Lund.
    [Show full text]
  • Kristianstad 170404
    Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, JSY1808 Kontaktperson: Lova Wigvall, Trafikverket, [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Hässleholm-Kristianstad, rest dsp, JSY1808 Utsnitt över Skånes järnvägsnätsbeskrivning. Aktuell sträcka markerat inom streckad markering mellan Hässleholm - Kristianstad. Nuläge och brister: Sträckan Hässleholm – Kristianstad, som utgör en del av Skånebanan, är idag (2016) enkelspårig, elektrifierad och utrustad med fjärrblockering. Banan är knappt 30 km lång och det finns fyra mötesstationer med cirka 4-6 km mellanrum som alla har samtidig infart. Dessa är Karpalund, Önnestad (med ett långt och ett kort mötesspår), Vinslöv och Attarp. Av dessa har Vinslöv och Önnestad resandeutbyte. Största tillåtna hastighet är 160 km/h förutom genom Vinslöv 1. Beskrivning av åtgärden av Beskrivning 1. där hastigheten är nedsatt till 140 km/h samt på sträckan Karpalund till Kristianstad där hastigheten är 120 km/h. Banan har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande (se figur avsnitt 1.2) Trafikverket har i utredningar visat på olika kapacitetshöjande åtgärder med hjälp av fyrstegsprincipen. Samtliga steg 1-2 åtgärder samt anläggande av partiellt dubbelspår Vinslöv- Önnestad respektive infarten till Kristianstad omfattas av etapper som ligger före aktuella åtgärder i denna Samlade effektbedömning (Seb) och antas där med inkluderas i Seb:ens jämförelsealternativ (JA). Åtgärdens syfte: Att tillgodose förväntad efterfrågeökning för person- och godstrafik på lång sikt
    [Show full text]
  • |91| Kristianstad
    |91| Kristianstad - Hässleholm - Åstorp - Helsingborg 14 aug 2017-9 dec 2017 Skåne Ø-tåg Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Ø-tåg Ø-tåg Skåne Uppdaterad 20 aug 2017 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Tågnummer 1841 1127 1843 1243 1803 1853 1805 1855 1259 1807 1207 1025 1025 1857 Period Dagar Ti-F Dagl L,SoH Ti-SoH M-F M-F M-F M-F L,SoH M-L M-F M-F L,SoH M-F Går även / Går ej 1 2 3 fr Karlskrona C 90 21.47 4.47 t Kristianstad C 90 23.18 6.18 fr Kristianstad C 23.24 0.03 5.38 5.45 6.03 6.24 6.24 6.38 fr Önnestad | 0.11 5.45 5.53 6.11 | | 6.45 fr Vinslöv | 0.16 5.51 5.58 6.16 | | 6.51 t Hässleholm C 23.42 0.24 5.57 6.06 6.24 6.42 6.42 6.57 fr Stockholm C 80 23.09 4 t Hässleholm C 80 5.53 4 fr Hässleholm C 0.31 5.01 5.31 6.01 6.31 7.01 fr Tyringe 0.40 5.10 5.40 6.10 6.40 7.10 fr Perstorp 0.49 5.19 5.49 6.19 6.49 7.19 fr Klippan 1.01 5.31 6.01 6.30 7.01 7.30 fr Kvidinge 1.05 5.35 6.05 | 7.05 | t Åstorp 1.10 5.40 6.10 6.37 7.10 7.37 fr Åstorp 1.12 5.12 5.42 6.12 6.40 7.12 7.40 fr Bjuv 0.17 1.17 5.17 5.47 6.17 6.45 7.17 7.45 fr Mörarp 0.21 1.21 5.21 5.51 6.21 6.49 7.21 7.49 fr Påarp 0.26 1.26 5.26 5.56 6.26 6.54 7.26 7.54 fr Ramlösa 0.30 1.30 5.30 6.00 6.30 7.00 7.30 8.00 t Helsingborg C 0.35 1.35 5.35 6.05 6.35 7.03 7.35 8.03 14 aug 2017-9 dec 2017 Skåne Skåne Skåne Ø-tåg Ø-tåg Skåne Skåne Skåne Skåne Ø-tåg Ø-tåg Skåne Skåne Skåne Uppdaterad 20 aug 2017 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Påga Tågnummer 11857 1809 1209 1031 1031 1859 11859 1811 1211 1037
    [Show full text]
  • Skane Facts-And-Key-Trends.Pdf
    SKÅNE – FACTS AND KEY TRENDS Utgivningsår: 2017 Rapporten är framtagen av Region Skåne och Helsingborgs Stad 2017 inom ramen för OECD studien OECD Territorial Review Megaregion Western Scandinavia Författare: Madeleine Nilsson, Christian Lindell, David Sandin, Daniel Svärd, Henrik Persson, Johanna Edlund och många fler. Projektledare: Madeleine Nilsson, [email protected], Region Skåne. Projektledare för Skånes del i OECD TR Megaregion Western Scandinavia 1 Foreword Region Skåne and the City of Helsingborg, together with partners in Western Sweden and the Oslo region, have commissioned the OECD to conduct a so-called Territorial Review of the Megaregion Western Scandinavia. A review of opportunities and potential for greater integration and cooperation between the regions and cities in Western Scandinavia. This report is a brief summary of the supporting data submitted by Skåne to the OECD in December 2016 and mainly contains regional trends, strengths and weaknesses. The report largely follows the arrangement of all the supporting data submitted to the OECD, however, the policy sections have been omitted. All the data sets have been produced by a number of employees of Region Skåne and the City of Helsingborg. During the spring, corresponding reports have been produced for both Western Sweden and the Oslo region. The first study mission was conducted by the OECD in January 2017, where they met with experts and representatives from Skåne and the Megaregion. In late April, the OECD will be visiting Skåne and the Megaregion again with peer reviewers from Barcelona, Vienna and Vancouver for a second round of study mission. The OECD’s final report will be presented and decided upon within the OECD Regional Development Policy Committee (RDPC) in December 2017, and subsequently the OECD Territorial Review Megaregion Western Scandinavia will be published.
    [Show full text]
  • Skåne's Regional Development Strategy
    SKÅNE'S REGIONAL DEVELOPMENT STRATEGY Skåne's Regional Development Strategy June 2014 Political Steering Group: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen and Lars-Johan Hallgren, representatives from the Regional Executive Committee, the Regional Growth Committee and the Healthcare Committee within Region Skåne. Political Secretaries: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson and Stefan Brandt, Region Skåne. Project Manager: Mikael Stamming, Region Skåne. Project Group: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson and Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Layout: Dockside Reklambyrå AB. Photos: Jörgen Johansson, Niklas Forshell. Published by: Region Skåne 2014. Adopted by the Regional Council on 17 June 2014 www.skane2030.se 2 Let us open up Skåne together What you have in your hand is Skåne's regional development strategy, the result of extensive dia- logues with citizens, civil society, business, and the public sector. We are now gathering around a joint strategic objective to achieve an open Skåne by 2030. An open Skåne that welcomes plural- ism, more people and new ideas. A Skåne that is characterised by high tolerance and widespread participation in common social issues. The open Skåne encompasses an open landscape as well as urbanisation. The open Skåne breaks national boundaries and is a natural part of the Öresund Region. The open Skåne offers everyone the chance of a good life. Together we have also selected five prioritised areas that we need to work with in order to achieve a completely open Skåne: Skåne shall offer optimism and quality of life, be a strong, sus- tainable growth engine, benefit from its polycentric urban structure, develop the welfare services of tomorrow and be globally attractive.
    [Show full text]
  • Konsekvensutredning För Lokala Trafikföreskrifter Om Förbud Mot
    KONSEKVENSUTREDNING 1(8) 2018-10-31 Dnr 258-31356-2018 Kontaktperson Förvaltningsjuridiska enheten Ida Persson [email protected] 010-224 17 28 Telefontid 09.00-12.00 Konsekvensutredning för lokala trafikföreskrifter om förbud mot omkörning med tung lastbil på väg E6, Velllinge, Malmö, Burlövs, Lomma, Kävlinge, Landskrona och Helsingborgs kommuner; 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Idag finns fem olika förbud mot omkörning med tung lastbil på väg E6 i Skåne enligt följande; mellan trafikplats 19 (Alnarp), Burlövs och Lomma kommuner, och trafikplats 26 (Landskrona Norra), Landskrona kommun vilket gäller vardagar utom vardag före sön- och helgdag klockan 6.00-9.00 och 16.00-18.00, Länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter 12TFS 2010:18- 20, på väg E6 i norrgående körriktning mellan 1250 meter söder om väg 1370 och 650 meter norr om väg 1370, Helsingborgs kommun, förbudet är inte tidsbegränsat, Länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter 12FS 2002:1867, och på väg E6 i södergående körriktning mellan 900 meter norr om väg 1370 och 1300 meter söder om väg 1370, Helsingborgs kommun, förbudet är inte tidsbegränsat, Länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter 12FS 2002:1867. Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Syd, har ansökt om en utökning av befintliga lokala trafikföreskrifter att gälla på hela vägsträckan mellan trafikplats 8 (Vellinge S), Vellinge kommun, och trafikplats 30, (Kropp), Helsingborgs kommun, med undantag från sträckorna vid rastplats Glumslöv Ö, Landskrona kommun, med stigningsfält (tre körfält i färdriktningen).
    [Show full text]
  • Annual Report 2017 in Brief 2 Sysav 2017
    ANNUAL REPORT 2017 IN BRIEF 2 SYSAV 2017 This report is an extract from Sysavs annual- and sustainability report 2017. The complete report is only avaliable in Swedish. For questions concerning the report, contact [email protected] Group sales for the year KSEK 915,100 Profit after financial items KSEK 71,000 Visits to recycling centres 2 ,111, 8 0 0 Facebook post with the most views: a love song about the new recycling container 37,000 We recovered 97.2% of the waste we received into new materials and energy 97.2% We kept warm with recovered energy – 60% of the district heating in Malmö and Burlöv 60% comes from Sysav SYSAV 2017 3 Our Sysav Sysav is owned by 14 municipalities in Skåne – and ultimately BUSINESS CONCEPT the residents of those municipalities. Sysav offers safe, secure waste management, where These municipalities are Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, reuse and recovery of materials and energy are Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, maximised in a cost-effective way, focusing on the Tomelilla, Trelleborg, Vellinge and Ystad. environment and resource management. In co-operation with the owner municipalities, Sysav is responsible for ensuring that waste from the region’s households CORE VALUES is dealt with, recycled and treated in the best possible way. Delighted customers through quality and service. Waste from companies and from other regions and countries is managed by the subsidiary Sysav Industri AB. Thanks to its core business and its training and information initiatives, Sysav is a strong player on the market that contributes to a more sustainable society.
    [Show full text]