Väg E6 Trelleborg-Vellinge
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
UV SYD RAPPORT 2006:15 MALMÖ KULTURMILJÖ, ENHETEN FÖR ARKEOLOGI, RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1 Väg E6 Trelleborg-Vellinge Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. Dnr 421-18921-05 Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg–Vellinge 1 Riksantikvarieämbetet Malmö Kulturmiljö Avdelningen för arkeologiska undersökningar Box 406 UV Syd 201 24 Malmö Odlarevägen 5, Tel. 040-34 44 75 226 60 Lund Fax 040-34 42 45 Tel. 046-32 95 00 www.malmo.se Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv © 2006 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:15 Malmö Kulturmiljö, Enheten för arkeologi, rapport 2006:6 ISSN 1104-7526 ISSN 1653-4948 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Utskrift UV Syd Lund, 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Det förhistoriska landskapet 7 Det historiska landskapet 9 Utredningen 10 Arbetets upplägg 10 Resultat 12 Utvalda områden 13 Utvärdering och förslag till åtgärd 28 Bilagor 29 Referenser 30 Administrativa uppgifter 31 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med vägsträckningen markerad. Skala 1:250 000. 4 UV Syd Rapport 2006:15 Väg E6 Trelleborg – Vellinge Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre Sammanfattning Vägverket planerar att bygga om väg E6, delen Trelleborg – Vellinge, till motorvägsstandard. Sträckan är ca 13 kilometer lång. Som ett led i att klargöra fornlämningssituationen utmed vägsträckan har Riks- antikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län, och i samarbete med Malmö Kulturmiljö, utfört en arkeologisk utredning steg 1. Syftet med steg 1–utredningen har varit att välja ut de områden längs vägen där under mark dolda fornlämningar kan förväntas, och således bör utredningsgrävas. Vägen passerar genom flera synnerligen fornlämningstäta socknar. Närområden till fyra medeltida byar berörs av vägbygget, liksom flera möjliga förhistoriska boplatsområden samt en trolig bortodlad sten- kammargrav. Slagen flinta förekommer utmed nästan hela den plane- rade vägsträckan. Sammanlagt har 15 områden rekommenderats för arkeologisk utredning steg 2 (utredningsgrävning), medan 1 område föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning. Dessa områden omfattar totalt ca 7 kilometer. Inledning Med anledning av Vägverkets planer på utbyggnad av väg E6, delen Trelleborg – Vellinge, till motorvägsstandard, har Riksantikvarieäm- betet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, i samar- bete med Malmö Kulturmiljö utfört en arkeologisk utredning steg 1 av den aktuella vägsträckan (fig. 1 och 2). Utredningen omfattar en byråinventering och en besiktning i fält, och syftar till att välja ut de områden som kräver utredningsgrävning, d.v.s. arkeologisk utredning steg 2. Väg E6 förbinder södra Sverige med Göteborgs- och Osloregionen. Vägen är livligt trafikerad av såväl gods- som persontrafik. Sträckan från Vellinge söder om Malmö, till Göteborg har motorvägsstandard, Väg E6 Trelleborg–Vellinge 5 Fig. 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 1C, med vägsträckningen markerad. Skala 1:50 000. 6 UV Syd Rapport 2006:15 medan den resterande delen söderut till Trelleborg inte är motorväg. Denna del är kraftigt olycksbelastad, och röster har sedan länge höjts för att även denna del skall byggas om till motorväg. Delen Trelleborg – Vellinge av väg E6 är ca 13 kilometer lång och har idag en bredd av 12 meter. Vägen är tänkt att byggas om till fyr- filig motorväg med en bredd av 18,5 meter. Utbyggnaden kommer i huvudsak att bestå av en breddning av befintlig väg, men utmed en sträcka av ca 4 kilometer kommer vägen att få en ny, mer västlig sträckning. Förutom utbyggnaden av vägen planeras också fyra nya trafikplatser med anslutande tillfartsvägar (Vellinge, Södra Håslöv, Skegrie och Maglarp). Trafikplatsen vid Maglarp kan eventuellt få en alternativ placering. I denna rapport behandlas dock endast den placering som presenterats på Vägverkets kartmaterial. Vägområdet kommer utmed större delen av sträckan att vara 30- 35 meter brett. Vid djupare skärningar och vid trafikplatserna kom- mer avsevärt större ytor att tas i anspråk. Ytor kommer också att tas i anspråk för bullervallar, fördröjningsmagasin, cykelbanor och lokalvägar. Inför utredningsarbetet utförde Malmö Kulturmiljö en analys av det historiska kartmaterialet, medan UV Syd bearbetade övrigt rele- vant kartmaterial. Besiktningar i fält, liksom arbetet med rapporten har utförts av UV Syd och Malmö Kulturmiljö gemensamt. Utredningsarbetet (steg 1) resulterade i att 15 områden föreslogs för utredningsgrävning (steg 2), medan 1 område föreslogs för förun- dersökning. Dessa områden omfattar ca 7 kilometer av de totalt ca 10 kilometer av vägen som inventerades (fig. 3). Det förhistoriska landskapet Det planerade vägbygget ligger inom Söderslätt, ett öppet slättområde i huvudsak beläget söder och väster om den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad. Söderslätt är en fullåkersbygd och utgörs före- trädesvis av ett moränområde med jämna ytformer och begränsade nivåskillnader. Längs kusten förekommer omfattande svallsediment där sand, grus och grovmo är vanliga jordarter. Från Maglarp sträcker sig detta sand- och grusstråk i nordnordvästlig riktning upp mot Skegrie och Håslöv. Väg E6 löper huvudsakligen i den västra delen av detta sand- och grusstråk, medan de mer centrala och lägre liggande delarna av området avvattnas av ett vattendrag som i söder rinner ut i havet vid Maglarp och benämnes Albäcken. Inom detta sand- och grusstråk förekommer en påtaglig koncentration av megalitgravar, vilket vittnar om en intensiv bosättning under yngre stenålder. Enligt Per Edvin Skölds redovisning av stenåldersmaterialet från Söderslätt härrör ca 17 av Skånes ca 40 kända dösar från sydvästra delen av Söderslätt, med ett kärnområde i Skegrie, Bodarps och Hammarlövs socknar (Sköld 1968, s. 33 ff). En fördjupad studie av megalitgravarnas bevaringsgrad på Söderslätt visar, bl.a. genom analys av äldre marknamn, att närmare hundrata- let megalitgravar kan ha funnits inom Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader (Sandén 1995). Att det rör sig om omfattande bosättning- ar framgår även av den stora mängd flintföremål som påträffats i samband med jordbruksarbeten, och som resulterat i innehållsrika Väg E6 Trelleborg–Vellinge 7 Fig. 3. Utsnitt ur fastighetskartan med den nya sträckningen av väg E6 samt föreslagna utredningsområden markerade. Skala 1:50 000. 8 UV Syd Rapport 2006:15 gårdssamlingar. Som exempel kan nämnas att det på gården Albäcks- borg i Maglarps socken tillvaratagits över 1000 föremål, vilka nu ingår i den lösfyndssamling (fornlämning nr 34) som förvaras på går- den. Merparten av dessa föremål är från stenåldern. Bronsålderns gravhögar förekommer dels glest i ett utpräglat kustnära sammanhang, men framförallt i större eller mindre grup- per något längre in från kusten. Här kan nämnas Steglarp i Fuglie socken öster om Vellinge, med Skånes största grupp av gravhögar från denna tid. Utbredningen av gravhögarna tyder på att bosättningarna från denna tid också framförallt bör återfinnas i ett från kusten mer indraget läge. Inom undersökningsområdet finns järnåldern tydligast represente- rad i fornlämning nr 5 i Maglarps socken. Fornlämning nr 5 utgörs av ett för Skånes del ovanligt välbevarat höggravfält från yngre järn- ålder. Gravfältet består av ett 80-tal låga gravhögar som i öst-västlig riktning breder ut sig på Litorinavallen strax söder om väg E6. Grav- fältet har ursprungligen varit betydligt större. Intill fornlämning nr 5 ligger ett annat gravfält, fornlämning nr 13 (Albäcksbacken), i vilket flera välbevarade skelettgravar från romersk järnålder undersökts. Väg E6 skär tvärs igenom Albäcksbacken, och gravar har tidigare undersökts i samband med vägombyggnad (Ja- cobsson 1984, s. 5 ff). Enstaka gravar och mindre gravgrupper, fram- förallt från äldre järnålder, har också påträffats inom de socknar som berörs av vägbygget, eller i angränsande socknar. Under senare år har bosättningar, framförallt från yngre järnålder påträffats kring Trelleborg. En kustbunden boplats från vendeltid- vikingatid har undersökts inom gränserna för Trelleborgs medeltida stadsområde, och här har också en vikingatida ringborg upptäckts och delvis undersökts (Jacobsson m.fl. 1995). Rester efter såväl större bosättningar som mindre ensamliggande gårdar från yngre järnålder har också undersökts norr och väster om Trelleborg (Jacobsson 2002, s. 99 ff). Det historiska landskapet Under medeltiden och fram till det tidiga artonhundratalets enskiftes- reform karaktäriserades Söderslätt av bylandskapets bebyggelse- och odlingsformer. Bymarkerna var indelade i åker- och ängsvångar enligt tresädets principer. Byns vångar var sinsemellan åtskilda genom häg- nader i form av jordvallar, och mellan bykärnor och betesmarker ledde fägator. Byar som berörs av den planerade vägombyggnaden är Vel- linge, Norra Håslöv, Södra Håslöv, Hermanstorp, Skegrie och Mag- larp. Vellinge, Skegrie och Maglarp framträder i de historiska källorna som några av Skånes största byar (Dahl 1940, Skansjö 1983). Bebyggelsen och odlingslandskapet på Söderslätt förändrades påtag- ligt genom enskiftets utflyttning, vilken gav upphov till dagens spridda gårdsbebyggelse. De tidigare tätt bebyggda byplatserna kom dock i stor utsträckning att även fortsättningsvis behålla något av sin karak- tär av bebyggelsekärnor med lång historisk kontinuitet, i synnerhet kyrkbyarna. I Maglarp och Skegrie finns ännu de medeltida kyrko- byggnaderna kvar, medan kyrkan i Södra