Väg E6 Trelleborg-Vellinge. Ett Motorvägsbygge
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
UV SYD RAPPORT 2007:9 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 2006 Väg E6 Trelleborg–Vellinge Ett motorvägsbygge Skåne, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar, Trelleborgs och Vellinge kommuner Dnr 421-1745-2006 Bengt Jacobsson med bidrag av Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg–Vellinge 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv © 2007 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:9 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslagsbild Väg E6 passerar i dag mellan Skegriedösen och den medeltida kyrkan i Skegrie. Foto Bengt Jacobsson. Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Kulturlandskapet 6 Målsättning 12 Metod och utförande 12 Utredningsresultat 13 Område 2 13 Område 3 15 Område 4 16 Område 5 21 Område 6 25 Område 7 28 Område 8 28 Område 9 32 Område 10 36 Område 11 39 Område 13 43 Område 14 44 Område 15 47 Utvärdering 50 Boplatser 50 Stenkammargrav (”Döserygg”) 51 Bytomter 52 Diken och gränser 53 Slutord 53 Referenser 55 Administrativa uppgifter 57 Bilaga 58 Tabell: Förteckning över utredningsgrävda områden/delområden 58 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med vägsträckningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Väg E6 Trelleborg–Vellinge Väg E6 Trelleborg–Vellinge Ett motorvägsbygge Bengt Jacobsson med bidrag av Mats riddersporre Sammanfattning Vägverket planerar att bygga om väg E6, delen Trelleborg–Vellinge, till motorvägsstandard. Sträckan är ca 13 kilometer lång. Som ett led i att klargöra fornlämningssituationen utmed vägsträckan har Riks- antikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län, utfört en arkeologisk utredning steg 2. Vägen passerar genom flera synnerligen fornlämningsrika sock- nar. Närområden till fyra medeltida byar berörs av vägbygget, liksom flera möjliga förhistoriska boplatsområden samt en trolig, bortodlad stenkammargrav. Slagen flinta förekommer utmed nästan hela den planerade vägsträckan. Syftet med steg 2-utredningen har varit att utredningsgräva inom de områden längs vägen där under mark dolda fornlämningar kunde förväntas, d.v.s. inom de områden som valdes ut under steg 1-utred- ningen. Vid steg 1-utredningen valdes femton områden vilka rekommende- rades för arkeologisk utredning steg 2, medan ett område föreslogs bli föremål för arkeologisk förundersökning. Genom Vägverkets fortsat- ta planeringsarbete med den nya vägen kunde tre områden undantas från fortsatta arkeologiska arbeten. Utredningsgrävningarna inom de kvarvarande tretton områdena visade att olika aktiviteter förekommit inom tio av dessa områden. Inom en del av dessa har dessutom två el- ler flera, från varandra skilda fornlämningsområden påträffats, varför antalet utredningsgrävda platser uppgår till tjugotvå. Lämningarna utgörs främst av boplatslämningar från förhistorisk tid, samt grävda diken som representerar gränser, vägar och fägator från historisk tid. I ett fall berörs även ett äldre gårdsläge i Skegrie by med en möjlig etablering redan under yngre järnålder. I ett an- nat fall berörs platsen för en borttagen dös (”Döserygg”) från yngre stenålder. Fornlämningarnas bevarandegrad varierar kraftigt inom de olika delområdena, vilket delvis varit styrande för de rekommen- dationer avseende fortsatta arkeologiska undersökningar som lämnas i det följande. Efter den arkeologiska steg 2–utredningen framgick att tretton platser, fördelade på sju av de ursprungliga områdena, innehöll forn- lämningar som borde bli föremål för arkeologisk förundersökning. Väg E6 Trelleborg–Vellinge 5 Inledning Med anledning av Vägverkets planer på utbyggnad av väg E6, delen Trelleborg–Vellinge, till motorvägsstandard, har Riksantikvarieäm- betet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd under hösten 2006 utfört en arkeologisk utredning steg 2 av den aktuella vägsträckan (fig. 1 och 2). Utredningen utfördes efter beslut fattat av Länsstyrelsen i Skåne län 2006-08-29 (lst dnr 431-17677-06) och bekostades av Vägverket Region Skåne. Fältarbetet har bestått i ut- redningsgrävningar inom de områden som valdes ut under den arkeo- logiska utredningen steg 1 (se Jacobsson & Riddersporre 2006). Delen Trelleborg–Vellinge av väg E6 är ca 13 kilometer lång och har idag en bredd av 12 meter. Vägen är tänkt att byggas om till 4- filig motorväg med en bredd av 18,5 meter. Utbyggnaden kommer i huvudsak att bestå av en breddning av befintlig väg, men utmed en sträcka av ca 4 kilometer kommer vägen att få en ny, mer västlig sträckning. Förutom utbyggnaden av vägen planeras också fyra nya trafikplatser med anslutande tillfartsvägar (Vellinge, Södra Håslöv, Skegrie och Maglarp). Vägområdet kommer utmed större delen av sträckan att vara 30– 35 meter brett. Vid djupare skärningar och vid trafikplatserna kom- mer avsevärt större ytor att tas i anspråk. Ytor kommer också att tas i anspråk för terrängmodellering, bullervallar, fördröjningsmagasin, cykelbanor och lokalvägar. Utredningsarbetet (steg 1) resulterade i att femton områden fö- reslogs för utredningsgrävning (steg 2), medan ett område föreslogs för förundersökning. Dessa sexton områden utgör tillsammans en ca 7 kilometer lång sträcka och berör, med undantag för förundersök- ningsområdet (område 1), alla odlad åkermark (fig. 3). Vägbygget be- rör också närområdena till tre medeltida byar (Maglarp, Skegrie och Södra Håslöv). Genom Vägverkets fortsatta planeringsarbete med vägen kom tre områden att falla bort. Dessa utgjordes av område 1, 12 och 16 (se Jacobsson & Riddersporre 2006). För arkeologisk utredning steg 2 kvarstod således tretton områden. Kulturlandskapet I det följande lämnas en översiktlig redovisning av fornlämningsbil- den kring Trelleborg, med tonvikt på områdena väster och nordväst om staden. Redovisningen bygger delvis på en tidigare publicerad omlandsstudie kring Trelleborg i Skåne och på rapporten över steg 1–utredningen (Jacobsson 2003 ; Jacobsson & Riddersporre 2006). Det planerade vägbygget ligger inom Söderslätt, ett öppet slättom- råde i huvudsak beläget söder och väster om den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad. Söderslätt är en fullåkerbygd och utgörs företrädesvis av ett moränområde med jämna ytformer och begrän- sade nivåskillnader. Längs kusten förekommer omfattande svallsediment där sand, grus och grovmo är vanliga jordarter. Från Maglarp sträcker sig detta sand- och grusstråk i nordnordvästlig riktning upp mot Skegrie och Håslöv. Väg E6 löper huvudsakligen i den västra delen av detta sand- och grusstråk, och de mer centrala och lägre liggande delarna av om- 6 Väg E6 Trelleborg–Vellinge Fig. 2. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 1C, med vägsträckningen markerad. Skala 1:50 000. Väg E6 Trelleborg–Vellinge 7 Fig. 3. Utsnitt ur fastighetskartan med den nya sträckningen av väg E6 samt föreslagna utredningsområden markerade med vitt. Skala 1:50 000. 8 Väg E6 Trelleborg–Vellinge rådet avvattnas av ett vattendrag som i söder rinner ut i havet vid Maglarp och benämnes Albäcken eller Albäcksån. Inom detta sand- och grusstråk förekommer en påtaglig koncentra- tion av megalitgravar, vilket vittnar om en intensiv bosättning under yngre stenålder. Enligt Per Edvin Skölds redovisning av stenåldersma- terialet från Söderslätt härrör ca 17 av Skånes ca 40 kända dösar från sydvästra delen av Söderslätt, med ett kärnområde i Skegrie, Bodarps och Hammarlövs socknar (Sköld 1968, s. 33 ff). En fördjupad studie av megalitgravarnas bevaringsgrad på Söderslätt visar, bl.a. genom analys av äldre marknamn, att närmare hundratalet megalitgravar kan ha funnits inom Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader (Sandén 1995). De äldsta megalitgravarna, dösarna, var främst avsedda för en person, men när gånggrifterna kom i bruk blev de gravrum för flera personer, för gårdens folk eller för en ätt. Megalitgravarna omgavs och täcktes av jordhögar, som begränsades av stenramar. De uppfat- tades inte bara som gravplatser, utan även som samlingsplatser, fasta punkter för de människor som nyttjade dem. I denna egenskap blev de en form av revirmarkeringar som klargjorde vilka området tillhörde. Det fåtalet arkeologiska undersökningar som gjorts i anslutning till megalitgravar i Sydskandinavien visar att olika aktiviteter ägt rum, inte enbart i gravarnas omedelbara närhet, utan även inom ett om- råde runt omkring dösen. Fynden av keramik, brända flintyxor m.m. tyder på att det rör sig om olika sakrala handlingar såsom offer och depositioner (Jacobsson 1986; Larsson 1994; Andersson 2004). Att det funnits omfattande bosättningar under denna tid framgår inte enbart av de många stenkammargravarna, utan även av den stora mängd flintföremål som påträffats i samband med jordbruksarbeten, och som resulterat i innehållsrika gårdssamlingar. Som exempel på en större lösfyndssamling kan nämnas att det på gården Albäcksborg i Maglarps socken tillvaratagits över 1000 föremål, vilka nu ingår i den samling (RAÄ 34) som förvaras på gården. Merparten av dessa föremål är från stenåldern. Lämningarna efter bronsåldern är betydligt blygsammare. En ur- negrav har undersökts i Albäcksbacken (RAÄ 13) söder om Mag- larps by. Ca 700 meter väster om Albäcksbacken har en svärdsknapp, tillhörig ett svärd från äldre bronsåldern påträffats (RAÄ 43), men bosättningar från denna tid tycks lysa med sin frånvaro i det kända fornlämningsbeståndet. Bronsålderns stora gravhögar är däremot lätta att identifiera. Dessa förekommer glest i ett utpräglat kustnära sammanhang,