DÖSTRASKÅNEViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖS- TRASKÅDÖSTRASKÅNENEViVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURE- NISYDÖSTRAViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRA- SKÅNE VIVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNE- VIVILLFÖRBÄTTiViLLFÖRBÄTTRARAiNFRASTRUKTURENiSYDÖS- TRASKÅNEViViLLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNE VIVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNEVIVILL- FÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDDÖSTRASKÅNEÖSTRA- SKÅNEVIVILLFÖRBÄTTRAiNFRASTRUKTURENiSYDÖSTRASKÅNE

1 iNFRASTRUKTURSTRATEGi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE Vad vill vi uppnå?

Det yttersta målet med strategin är att förbättra infrastrukturen i syd- östra Skåne. Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen.

SÖSK:s definition av begreppet infrastruktur: vägar, järnvägar, kollektivtrafik, cykelvägar, hamnar, it-infrastruktur samt biogas.

Berlin

Szczecin Hamburg

Swinoujscie Lübeck

Bornholm

Ystad

Simrishamn Köpenhamn Sjöbo Malmö

Lund

SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna , Sjöbo, Tomelilla och SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU)

2 Innehållsförteckning

Inledning s. 2 Syfte och bakgrund s. 4 Organisation och ansvar s. 6 Avgränsningar s. 7 Målgrupper s. 8 Mål och prioriteringar s. 9 Vägar s. 11 Järnvägar s. 14 Kollektivtrafik s. 17 Cykelvägar s. 20 Hamnar s. 23 It-infrastruktur s. 26 Biogas s. 29 Övergripande risker s. 31 Aktivitetsplan och uppföljning s. 32

3 Syfte och bakgrund

Vad ska denna gemensamma infrastruktursatsning leda till och vilka effekter vill vi uppnå?

Det yttersta målet med strategin är att Genom att fastställa målsättningarna för förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne. det gemensamma arbetet kring infrastruktur Människor ska känna förtroende för kollek- frågor ökar förutsättningarna för kommu- tivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i syd- nerna i sydöstra Skåne att bedriva ett effektivt östra Skåne och ändå kunna pendla till och och framgångsrikt arbete kring dessa, som från starka arbetsmarknader. Vidare att fler motsvarar de behov som finns på förbättrad företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne infrastruktur i vår del av Skåne. Strategin be- då de känner tillförlit att arbetskraft kan räknas börja gälla från och med januari 2014, pendla till och från arbetsplatsen. med revidering vid behov (minst en gång per mandatperiod). Strategin ska vägleda medlemskommunerna vad gäller hur, var och när vi väljer att agera Bakgrund när det gäller olika satsningar på infrastruktur Beslut togs i Sydöstra Skånes sammarbets- i sydöstra Skåne. komitté (2011-12-12) om att tillsätta en Med hjälp av strategin vill vi nå en samsyn arbetsgrupp för gemensamma satsningar mellan olika aktörer i våra kommuner om hur kring infrastrukturfrågor i sydöstra Skåne, vi vill att sydöstra Skåne ska utvecklas gemen­ bestående av infrastrukturansvariga från samt för att skapa hållbara och effektiva medlemskommunerna. Arbetsgruppen har fysiska strukturer. haft i uppdrag att arbeta fram strategin för infrastruktursatsningar, med en handlingsplan Det vill säga skapa samsyn för hur vi dispo- med prioriteringar för gemensamma infra- nerar våra resurser vad gäller satsningar på struktursatsningar i sydöstra Skåne. Mål och infrastruktur i sydöstra Skåne. Detta innebär prioriteringar för strategin har vuxit fram i aktiva val av olika aktiviteter. diskussioner vid ett antal SÖSK Forum, som Strategin ska hjälpa oss att tala med en gemen­ består av kommunstyrelsens arbetsutskott i sam röst. Att visa omvärlden att vi arbetar som kommunerna. Därefter har dessa mål bear- en region och utvecklar varandras värden och betats av SÖSK:s Infrastrukturgrupp samt av jobbar gemensamt för dessa. Vi tänker stråk nyckelpersoner från medlemskommunerna snarare än fokus på lokala frågor. för att ta fram förslag på åtgärder som behö- ver genomföras för att nå målen.

4 Organisation och ansvar

Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) från SÖSK-kommunerna samt att bevaka är beställare av infrastrukturstrategin. Kom- händelser i omvärlden vad gäller infrastruktur mittén, med två ledamöter från varje kom- som är viktiga för SÖSK:s verksamhet och mun (kommunalråd samt oppositionsråd), är utveckling. det samordnande och i vissa fall beslutande En arbetsgrupp för information och kom- organet inom ärenden som rör kommunernas munikation (kommunikatörer från respektive samarbete inom sydöstra Skåne. Kommittén SÖSK-kommun) bildades våren 2013 med har bland annat till uppgift att verka för det uppdrag att ta fram en kommunikations- mellankommunala samarbetet, där infrastruk- plan, inklusive lobbyingarbete, för strategin. turfrågor är ett prioriterat område för SÖSK. Informations- och kommunikationsgruppens Två gånger per år anordnas SÖSK Forum, ansvar är att samordna och realisera kom- för avstämning och förankring kring priori- munikationsplanen utifrån de resurser SÖSK terade områden, dit kommunernas kommun- och kommunerna beslutar om. Arbetsgrup- styrelsens arbetsutskott bjuds in. pen har också ansvar för att, tillsammans med Kommuncheferna i SÖSK är styrgrupp för kommuncheferna, förankra infrastrukturstra- infrastrukturgruppens arbete samt har det tegin i kommunerna. övergripande ansvaret för att strategin för- De enskilda kommunerna kan ha egna ut- ankras och genomförs i respektive kommun. pekade ansvarsområden som en del av infra- Kommunchefsgruppen har tillsammans med strukturstrategin. SÖSK:s samordnare det beredande och verk- ställande ansvaret för de beslut som fattas i Tydliggörande av ansvar för infrastrukturstra- Sydöstra Skånes Samarbetskommitté. tegins genomförande redogörs mer detaljerat i aktivitetsplanen, som är en bilaga. Infrastrukturgruppen ansvarar för att infra- strukturstrategin genomförs, utvecklas och uppdateras. Gruppen har också ansvar för att samordna gemensamma remissyttrande

5 Avgränsningar

Varje kommun är suverän och i strategin kräver ekonomiska insatser måste därför in i nämns inte de specifika/enskilda kommunala kommunernas verksamhetsplaner och bud- uppdragen kring infrastrukturåtgärder. getar för att kunna genomföras. En stor del handlar om att prata sig samman I övrigt ingår arbetet med infrastrukturstrate- och organisera sig inför gemensam lobbying gin i SÖSK:s ordinarie verksamhetsplanering. för att få in olika objekt i regionala och natio- Dokumentet ska ses som möjliggörare av ett nella planer. påverkansarbete och skapa en samlad bild av Det finns inte någon gemensam budget för vad vi kan göra i planeringsarbetet. att genomföra de olika åtgärderna. Det som

6 Målgrupper

Lokalt • Kommunpolitiker i våra fyra kommuner • Medborgare i våra fyra kommuner • Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner • Anställda i våra fyra kommuner

Regionalt • Regionpolitiker • Tjänstemän från Region Skåne/Skånetrafiken • Arbetspendlare inom, till och från våra fyra kommuner

Nationellt • Riksdagspolitiker • Tjänstemän från berörda departement • Trafikverket

Internationellt • Danska, tyska och polska politiker (nationellt och regionalt) • Tjänstemän ( och Själland) • EU-parlamentariker

7 Mål och prioriteringar

Övergripande mål

• Befolkningen i SÖSK-kommunerna ska känna förtroende för sydöstra Skånes infrastruktur.

• Öka kunskapen om sydöstra Skåne och dess behov av förbättrad infrastruktur hos beslutsfattare som till exempel Region Skåne/Skånetrafiken, Trafikverket, riksdagspolitiker, Näringsdepartementet med flera

• Politiker och tjänstemän i SÖSK-kommunerna ska känna till de prioriterade målen och budskapen i infrastrukturstrategin.

8 Tematiska mål inom områdena

• Vägar

• Järnvägar

• Kollektivtrafik

• Cykelvägar

• Hamnar

• It-infrastruktur

• Biogas

Strategin är disponerad utifrån att ge svar på frågorna: VAD ska vi göra framöver? VARFÖR dessa prioriteringar? HUR ska vi göra det? VEM ska göra det? (För tids- och aktivitetsplan, se bilaga 2.)

9 Vi vill ha säkra och snabba vägar i sydöstra Skåne

19

13

11

E65

10 Vad? Hur? Varför?

Vad ska vi prioritera? Väg 19 2+1 väg Ystad– Tomelilla––Markaryd • Väg 11 2+1 väg Sjöbo–Tomelilla– Väg 19 går från Ystad i söder vidare till norra Simrishamn Skåne. Det är en viktig regional länk och även • Väg 19 2+1 väg Ystad–Tomelilla– en viktig väg för godstrafik. Vägen genom Kristianstad–Markaryd är smal och kurvig. Fotgäng- • Väg 13 2+1 väg eller 2+2 Ystad– are och cyklister tvingas att vistas på samma Sjöbo–Höör väg som bilar och lastbilar. Trafiksäkerheten • E65 byggs ut till motorväg i hela sin är mycket låg. 90 procent av trafiken inne i sträckning Ystad–Malmö Stora Herrestad är genomfartstrafik. • Dragongatan Ystad Upprustning för säker väg till och från Ystads hamn till Vägen blir mötesfri, så kallad 2+2 väg, och E65 dras öster om Stora Herrestad. I korsningen Björkvallsvägen/väg 19 och Norra Fältvä- gen/väg 19 byggs särskilda körfält för trafik som ska svänga vänster. Varför dessa prioriteringar? Status: För väg 19 förbi Stora Herrestad Väg 11 2+1 väg Sjöbo– pågår revidering av arbetsplan. Byggstart planeras till 2015. Tomelilla–Simrishamn Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig Väg 13 2+1 väg eller 2+2 förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö–Lundområdet. Vägen har stor Ystad–Sjöbo–Höör regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter Riksväg 13 går mellan nordvästra och syd- längs vägen är Malmö, , Dalby, östra Skåne och används bland annat för Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. transporter till och från Ystads hamn och är För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträck- en rekommenderad led för transport av far- an Sjöbo–Tomelilla–Gärsnäs är det av största ligt gods. Längs väg 13 från Ystads hamn gick vikt att det byggs en mötesfri väg. år 2005 cirka 27.000 lastbilstransporter. Väg- avsnittet vid Assmåsa är byggt på risbädd och Status: Väg 11 Tomelilla–Gärsnäs, förstudie riskerar sjunka ner i kärret. Dessutom drab- genomförd. Finnansiering saknas för hela bas vägen ofta av sprickor i beläggningen. På sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. vägavsnittet finns en snäv kurva, där sikten är Sjöbo–Tomelilla är upptaget som objekt i ordentligt begränsad. RTI (regional transportinfrastrukturplan) 2014–2025. Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras starta 2019, förstudie genomförd. Framtagande av vägplan påbörjas 2014.

11 E65 byggs ut till motorväg i hela Hur ska vi göra det? sin sträckning Ystad–Malmö E65 mellan Malmö och Ystad är en viktig Planeringsinsatser länk både för godstrafiken till och från Ystad • I översikts- och detaljplaner peka ut och för trafiken till och från Malmö–Sturup vägar som är viktiga för den regionala Airport. På sikt måste hela sträckningen utvecklingen. Ystad–Malmö byggas ut till motorväg. • Reservera mark för vägutbyggnader. I första hand är en utbyggnad av vägavsnittet • Samverka med grannkommunerna och ta mellan och Börringe till motorväg hänsyn till mellankommunala intressen. nödvändig. • Planera enligt fyrstegsprincipen. 1. Tänk om Status: E65 Svedala–Börringe planeras 2. Optimera 2016–2021, vägutredning för tillåtlighet 3. Bygg om (miljöprövning). 4. Bygg nytt • Beakta ”Mobility Management” (se inled- Dragongatan Ystad ning i bilaga ”Statistik och bakgrundsma- upprustning för säker väg till och terial”). från Ystads hamn E65 Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. Lobbying/omvärldsbevakning Dragongatan mellan Kristianstadsvägen och • Tala med gemensam röst om vilka objekt väg 9 har en betydande mängd internationell vi vill få in i de nationella och regionala genomfartstrafik mot hamnen. Dragongatan planerna, bland annat när det gäller prio- är också ett viktigt stråk för den regionala riteringar i RTI (regional transportinfra- trafikförsörjningen, en viktig koppling vidare strukturplan) etc. till Österlen, samt är en en del av Ystads • Representanter från SÖSK-kommunerna stadsgatunät. I snitt passerar varje dygn över medverkar i följande nätverk/grupper: 10.000 bilar. Den allmänna trafikökningen Skånepaketet, Strukturbild Skåne, RTI- och ökad verksamhet i hamnen kommer att möten, Tita-projekten. ge ytterligare belastning på Dragongatan. Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvalsstudie för hela Dragongatan, även delen Södra Dragongatan. Trafikverket har sju miljoner avsatta för detta under 2014.

12 Vi vill ha järnvägar med hög kapacitet i sydöstra Skåne

Simrishamns hamn

Ystads hamn

13 Vad? Hur? Varför?

VAD ska vi prioritera? För den befintliga järnvägen mellan Tomelilla och Simrishamn kommer det att inledas en förberedande studie om kapacitetsökning. • Simrishamnsbanan byggs sträckan Simrishamnsbanan ligger idag utanför försla- Simrishamn–Tomelilla–Sjöbo–Dalby– get till nationell plan. Staffanstorp–Malmö Mötesplatser på Ystadbanan • Mötesplatser på Ystadbanan (Ruuths- bo samt Skabersjö), på sikt dubbel- (Ruuthsbo samt Skabersjö), på spår sikt dubbelspår Det råder kapacitetsbrist på Ystadbanan, som • Mötesplatser (Gärsnäs och idag bara har enkelspår. För att kunna köra Köpingebro) på Österlenbanan Pågatåg med halvtimmestrafik utan att det • Fjärrblockering på Österlenbanan blir förseningar samt bibehålla kvaliteten i Bornholmstrafiken och godstrafiken, behövs • Två samtidiga infarter till Tomelilla fler platser där tågen kan mötas. Med ökad transportkvalitet på Ystadbanan ges förut- sättningar för ökad regional utveckning och förbättrad möjlighet att knyta ihop sydöstra Varför dessa prioriteringar? och västra Skåne. Mötesplatser planeras vid Ruuthsbo och Skabesjö, på sikt vill vi ha Simrishamnsbanan byggs dubbelspår. sträckan Simrishamn–Tomelilla– Status: Förstudie genomförd för mötesplat- Sjöbo–Dalby–Staffanstorp– ser på Ystadbanan i nationella planen, prio- Malmö riterat järnvägsprojektgrupp 1. Järnvägsplan Simrishamnsbanan bidrar till att skapa re- påbörjas 2014. Planeras att genomföras inom gional balans genom att knyta samman östra Region Skånes tolvårsplanårsplan. och västra Skåne. En modern järnväg för persontåg ger de tänkta stationsorterna en Mötesplatser Gärsnäs och koppling till det regionala järnvägsnätet samt Köpingebro på Österlenbanan möjliggör miljövänliga och effektiva resor För att öka banans kapacitet och minska till arbete/studier. Ett av projektmålen är att risken för förseningar behövs mötesplatser restiden Simrishamn-Malmö blir en timme i Köpingebro och Gärsnäs. Mötesplatserna att jämföra med dagens restid en timme och möjliggör halvtimmestrafik Simrishamn– 32 minuter. Tomelilla–Malmö. Status: Järnvägsutredning för sträckan Status: Dessa mötesplatser finns med i Tomelilla–Sjöbo–Malmö pågår. ”Skåne­paketet”*. 14 *) Region Skånes önskemål till den nationella planen. Fjärrblockering på Österlenbanan Hur ska vi göra det? Det är en nödvändig åtgärd för att fler tåg ska kunna vara samtidigt på banan och därmed Planeringsinsatser öka kapaciteten och minska risken för förse- • I översikts- och detaljplaner pekas stråk ningar. Behovet av manuella kontroller av tåg för järnvägar ut som är viktiga för den på banan minskar/upphör och därmed även regionala utvecklingen. kostnaderna för detta. • Reservera mark för spårutbyggnader och Status: Detta finns med i ”Skånepaketet”. stationer • Samverka med grannkommunerna och Två samtidiga infarter till ta hänsyn till mellankommunala intressen när det gäller infrastruktur som går över Tomelilla kommungränsen. Två samtidiga infarter till Tomelilla är en • Planera enligt fyrstegsprincipen störningsreducerande åtgärd, ökar banans 1. Tänk om kapacitet och minskar risken för förseningar. 2. Optimera Status: Finns ej med i nationella planer. 3. Bygg om 4. Bygg nytt • Beakta ”Mobility Management” (se inled- ning i bilaga ”Statistik och bakgrunds material”)

Lobbying/omvärldsbevakning • Tala med gemensam röst om vilka objekt vi vill få in i de nationella och regionala planerna, bland annat i remissvar vad gäl- ler prioriteringar i RTI etc. • Representanter från SÖSK-kommunerna medverkar i följande nätverk/grupper: - Simrishamnsbanenätverket - Skånepaketet - RTI-möten

15 Vi vill ha snabb och tillförlitlig kollektivtrafik i sydöstra Skåne

1 timme

16 Vad? Hur? Varför?

VAD ska vi prioritera? Vi saknar avgångar samt rimliga restider* på • Superexpressbussar i sydöstra Skåne (Simrishamn–Sjöbo– Tåg: Kvälls- och nattrafik dagligen klockan 22.30– samt Ystad–Tomelilla– 02.30 Kristianstad och Simrishamn– • Halvtimmestrafik Ystad–Simrishamn till Kristianstad) klockan 21.30, timmestrafik till klockan 01.30 • Pendlingsparkeringar (även för cykel) åt alla i sydöstra Buss: Skåne Utöka till halvtimmestrafik måndag–fredag • Ha minst timmestrafik med klockan 05.00–21.30 på följande sträckor rimliga restider* i kollektivtra- • Simrishamn–Kristianstad • Ystad–Tomelilla–Kristianstad fiken i sydöstra Skåne • Simrishamn–Tomelilla–Sjöbo–Lund. *Undersökningar visar att gränsen för • Simrishamn–Tomelilla–Sjöbo–Malmö vad man kan acceptera som maximal • Simrishamn–Ystad pendlingstid oftast ligger på högst en timmas restid åt vardera hållet. Varför dessa prioriteringar? Superexpressbussar i sydöstra Skåne Simrishamn–Sjöbo–Lund samt Ystad–Tomelilla– Kristianstad Superexpressbussar ska i första hand utredas för Skåneexpressbuss (SkE) 5 Simrishamn- Sjöbo–Lund och SkE4 Ystad–Kristianstad samt SkE 3 Simrishamn – Kristianstad. Mottot är: tänk tåg – kör buss! Superexpress- bussar kan vara ett alternativ till att med buss skapa ett trafiksystem som har tågets fördelar och som kan skapa utveckling och tillväxt. Status: Ingår i Skånepaketet.

17 Pendlingsparkeringar (även för Hur ska vi göra det? cykel) åt alla i sydöstra Skåne Behovet av pendlarparkeringar ökar bland Planeringsinsatser annat beroende på att man kör bil till kollek- • Planera för mötesplatser på Ystad- och tivtrafik för att fortsätta resan med tåg/buss. Österlenbanan. Viktigt med god tillgång till parkeringsplatser • I översikts- och detaljplaner beaktas be- och att man får parkera gratis eller för en hov av stråk för kollektivtrafik. mindre kostnad. • Reservera mark för kollektivtrafikstråk och stationer samt pendlarparkeringar Status: Pendlarparkeringar byggs av kom- • Samverka med grannkommunerna och muner med bidrag från Skånetrafikens RTI- ta hänsyn till mellankommunala intressen medel. när det gäller infrastruktur som går över kommungränsen. Ha minst timmestrafik med rimli- • Satsa på tunga kollektivtrafikstråk genom ga restider klockan 05.00–01.00 bland annat bussgator och andra i kollektivtrafiken i sydöstra bussprioriterade åtgärder. Skåne • Beakta ”Mobility Management” (se inled- ning i bilaga ”Statistik och bakgrunds­ För att uppnå regional balans i Skåne måste material”) sydöstra Skåne kunna nå stora utbildnings- och arbetsmarknader i västra Skåne med högklassig kollektivtrafik. Lobbying/omvärldsbevakning • Tala med gemensam röst mot Region Status: Dialog med Skånetrafiken pågår. Skåne, för till exempel inrättande av Super­expressbussar till sydöstra Skåne och i remissvar för Trafikförsörjnings- programmet etc. • I kommunikationen arbeta för en ökad kollektiv arbetspendling, till exempel genom att uppmuntra arbetsgivare att erbjuda Jojo-kort för tjänsteresor eller räkna in pendlingstid som arbetstid.

18 Vi vill cykla tryggt och säkert inom/mellan våra kommuner.

19 Vad? Hur? Varför?

Vad ska vi prioritera? Stärka möjligheter för cykling • Cykelleder via Brösarp–– till kollektivtrafiknoder samt för Simrishamn– arbets- och skolpendling • Cykelled Hemmestorp– Cyklister ska kunna färdas på säkra, attrak- Veberöd tiva och tillgängliga cykelleder. Detta för att stimulera till att andelen resor med cykel till • Stärka möjligheter för cykling arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter samt till kollektivtrafiknoder samt kollektivtrafiknoder ska öka. Cykling leder för arbets- och skolpendling dessutom till positiva effekter på miljö och folkhälsa. Status: Cykelleder samfinansieras av kom- muner och Trafikverket. Varför dessa prioriteringar?

Cykelleder via Brösarp–Kivik– Hur ska vi göra det? Simrishamn–Trelleborg En viktig fortsättning på Sydostleden för att Planeringsinsatser kunna knyta samman hela sydöstra Skåne ge- • I översikts- och detaljplaner beaktas be- nom ett attraktivt cykelstråk. Detta skapar en hov av gång- och cykelleder cykelled för turistcykling längs kusten samt • Reservera mark för gång- och cykelleder cykling till arbete/skola och kollektivtrafik. • Samverka med grannkommunerna om gång- och cykelleder mellan kommuner Status: Vissa delar är byggda och resterande • Planera för trafiksäker vardagscykling och delar finns med i regionala planer. turistcykling • Planera för en trygg cykelmiljö (god be- Cykelled Hemmestorp–Veberöd lysning, ta bort häckar/buskage på gång- Projektet förbinder fritidsområdena i Hem- och cykelvägar etc.) mestorp med högklassig kollektivtrafik och • Planera för att koppla ihop befintligt service i Veberöd genom att separera gång- cykelnät och cykeltrafik från biltrafik. Detta skapar ett • Särskilt beakta behovet av gång- och trafiksäkert cykelstråk. cykelvägar till kollektivtrafiken Status: Avsiktsförklaring om genomförande • Vid anläggande av 2+1 vägar ska behovet är tecknat mellan Trafikverket och Sjöbo av separat cykelväg beaktas kommun. • Samverka med Trafikverket kring cykel- vägvisningsplanen för Skåne.

20 • Beakta ”Mobility Management” (se inled- • Samarbeta kring folkhälsofrågan mellan ning i bilaga ”Statistik och bakgrundsma- kommunerna, bland annat när det gäller terial”) att utveckla skol- och arbetspendling. • Samordna utveckling av projekt över Lobbying/omvärldsbevakning verksamhets- och kommungränserna – • Tala med gemensam röst om vilka objekt va, it, gång- och cykelleder. vi vill få in i de nationella och regionala • I kommunikationen arbeta för att öka planerna, bland annat i remissvar vad gäl- arbetspendling med cykel. ler prioriteringar i RTI, cykelvägsplaner • I kommunikationen arbeta för att uppleva etc. vår region på cykel. • Främja nätverk mellan cykelvägsansvariga från respektive kommun. • Samordna med Trafikverkets Cykelväg- visningsplan för Skåne för att skylta upp ett nät som binder ihop centralorterna i Skånes kommuner.

21 Vi vill ha goda och hållbara förbindelser för passagerare och gods till och från Ystads och Simrishamns hamnar

Simrishamns hamn

Ystads hamn

22 Vad? Hur? Varför?

Vad ska vi prioritera? Status: Ystads kommun och Trafikverket håller på med en så kallad åtgärdsvals- Satsa på följande infrastruktur till studie för hela Dragongatan, även delen och från Ystads hamn: Södra Dragongatan. Trafikverket har sju • Dragongatan Ystad, säker väg från miljoner avsatta för detta under 2014. Ystads hamn E65 • E65 byggs ut till motorväg i hela sin • E65 byggs ut till motorväg i hela sin sträckning Ystad–Malmö sträckning Ystad–Malmö. • Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 E65 mellan Malmö och Ystad är en Ystad–Sjöbo–Höör) viktig länk både för godstrafiken till och från Ystad och för trafiken till och från Industriell hamnverksamhet i Malmö-Sturup Airport. På sikt måste hela Simrishamn sträckningen Ystad–Malmö byggas ut till • Utveckla landningsmöjligheter motorväg. I första hand är en utbyggnad • Väg 11 (2+1 väg Sjöbo–Tomelilla– av vägavsnittet mellan Svedala och Bör- ringe till motorväg nödvändig. Simrishamn) Status: E65 Svedala–Börringe planeras 2016–2021, vägutredning för tillåtlighet Varför dessa prioriteringar? (miljöprövning).

Satsa på följande infrastruktur till • Väg 13 (2+1 väg eller 2+2 Ystad–Sjö- bo–Höör) och från Ystads hamn Riksväg 13 går mellan nordvästra och • Dragongatan Ystad, Upprustning för sydöstra Skåne och används bland an- säker väg från Ystads hamn E65. nat för transporter till och från Ystads Upprustning av E65 (Dragongatan) är hamn*. Upprustning av riksväg 13 är vik- viktig för en säker väg till/från Ystads tig då en väldigt stor del av godset till och hamn. Dragongatan mellan Kristianstads- från Polen tar denna väg. Ystads hamn vägen och väg 9 har en betydande mängd är den största hamnen i Sverige avseende internationell genomfartstrafik mot färjetrafik med Polen**. hamnen. Dragongatan är också ett viktigt stråk för den regionala trafikförsörjning- Status: Väg 13 förbi Assmåsa planeras en, en viktig koppling vidare till Österlen, starta 2019, förstudie genomförd. Fram- samt är en en del av Ystads stadsgatunät. tagande av vägplan påbörjas 2014. I snitt passerar varje dygn över 10.000 bilar. Den allmänna trafikökningen och ökad verksamhet i hamnen kommer att ge ytterligare belastning på Dragongatan.

23 * Rekommenderad led för transport av farligt gods. ** Längs väg 13 från Ystads hamn gick år 2005 cirka 27 000 lastbilstransporter. Industriell hamnverksamhet i Hur ska vi göra det? Simrishamn • Utveckla landningsmöjligheten Planeringsinsatser Utveckla och säkerställa landningsplatser • I översiktsplan och detaljplan, samt even- för fisk i Simrishamns hamn. tuellt ytterligare studier, planera för den Status: Simrishamns kommun planerar växande hamnen i Ystad och den tillkom- att bygga en ny isfabrik på den södra mande färjetrafiken samt utbyggnaden av piren, då is och kyla är ett måste vid fisk- Dragongatan. hantering för säker förvaring för vidare • I översiktsplan och detaljplan planera för distribution Beräknas vara klar hösten utbyggnad av väg 11 och 13. 2014. • Beakta ”Mobility Management”, bland annat genom att arbeta för målet att • Väg 11 (2+1 väg Sjöbo–Tomelilla– flytta över gods till järnväg (se inledning i Simrishamn) bilaga Statistik och bakgrundsmaterial) Väg 11 utgör en viktig regional öst- västlig förbindelse som knyter samman Lobbying/Omvärldsbevakning Österlen med Malmö–Lundområdet. • Tala med gemensam röst om vilka objekt Vägen har stor regionalpolitisk bety- vi vill få in i de nationella och regionala delse. Viktiga målpunkter längs vägen är planerna, bland annat i remissvar vad gäl- Malmö, Staffanstorp, Dalby, Veberöd, ler prioriteringar i RTI etc. Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn.För att öka trafiksäkerheten på väg 11 sträckan Sjöbo­–Tomelilla–Gärsnäs är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg.

Status: Väg 11 Tomelilla–Gärsnäs, för- studie genomförd. Finnansiering saknas för hela sträckan. Etapputbyggnader kan bli aktuella. Sjöbo–Tomelilla är upptaget som objekt i RTI-planen 2014–2015.

24 Vi vill ha 100 Mbit per sekund till alla hushåll i sydöstra Skåne – till en rimlig kostnad för slutkunden

25 Vad? Hur? Varför?

Vad ska vi prioritera? mobila nätet och anser att det är för dyrt • Bredband på landsbygden att betala för fiber till sitt hushåll genom (marknaden sköter tätorten). gemensamma byprojekt. Utvecklingen av • Belysa behovet av en bredbands- digitala tjänster och tekniker blir dock allt utveckling i sydöstra Skåne ur ett vanligare och innebär förändringar i vårt samhällsperspektiv beteende och tiden vi är uppkopplade på internet. Bredband är den fysiska infra- strukturen som ger oanade möjligheter i det digitaliserade samhället. Nyttan för både den enskilde användaren och för Varför dessa prioriteringar? samhället kan vi knappt överskåda. Den ligger i alla de användningsområden som digitala tjänster erbjuder nu och i fram- • Bredband på landsbygden (markna- tiden och som enbart nås via en snabb den sköter tätorten). bredbandsuppkoppling. (Ur Bredbandsstra- På landsbygden är det minst troligt att tegi för Skåne) marknaden kommer att göra investe- ringar som möjliggör bredband med 100 Status: Det upplevda behovet är idag Mbit per sekund. De geografiska områ- lågt, och många väljer att inte ansluta till den som erbjuder bredband av hög ka- bredband trots att möjligheter ges. pacitet är mer attraktiva för boende och för näringslivet än de som inte har det. ”Tillgång till bredband är lika viktigt för företagande och boende som väg- och Hur ska vi göra det? elnät.” (Ur Skånes bredbandsstrategi).

Status: Flera lokala och regionala bred- Planeringsinsatser bandsprojekt pågår. Ett stort antal bo- • Kommunerna ska verka för att näten ende på landsbygden i sydöstra Skåne har byggs och hålls öppna för alla som öns- möjligheter att ansluta till bredband, om kar nyttja dem. man är beredd på att betala anslutnings- • I samband med grävningsarbeten (till avgiften som varierar mellan 15–25.000 exempel för vatten och avlopp) i olika kronor. sammanhang beakta möjligheten att samtidigt lägga ner tomrör för framtida • Belysa behovet av en bredbandsut- möjlighet att lägga fiber i dem. veckling i Sydöstra Skåne ur ett sam- • Stötta marknadens etablering i tätorten hällsperspektiv. och flexibelt tillvarata lokala initiativ. Många är idag nöjda med de uppkopp- Stötta bredbandsinitiativ på landsbygden lingar de kan få med ADSL eller det byggda på lokalt engagemang. 26 Lobbying/omvärldsbevakning • Synkronisera arbetet med Bredbandsstra- • Optimera insatser genom samverkan över tegin för Skåne. kommungränserna. Träffar bör initieras • Samverka med näringsliv, invånare, bya- mellan kommunala representanter för föreningar, grannkommuner, regionen, att samordna/informera varandra om it- länet och marknadens aktörer. infrastrukturarbetet i respektive kommun. • Undersöka möjligheten att SkåNet får • Aktivt bevaka möjligheter att öka utbygg- utökat uppdrag när det gäller den fort- nadstakten med olika stöd och bidrag. satta utbyggnaden.

27 Vi vill ha biogasproduktion och tankställen i sydöstra Skåne

19

13

11

E65

28 Vad? Hur? Varför?

Vad ska vi prioritera? • Depå för tankning av tunga fordon • Upprätta produktionsanläggning/ar i Ökad andel fossilbränslefritt bränsle till transporter. sydöstra Skåne • Ökad tillgänglighet till tankställe för Status: Planering pågår, eventuellt i när- kommuninvånare – max 20 km till ett heten av Sjöbos återvinningsstation. tankställe • Depå för tankning av tunga fordon Hur ska vi göra det? Varför dessa prioriteringar? Planeringsinsatser • Identifiera och möjliggöra platser för • Upprätta produktionsanläggning/ar i utbyggnad av biogasproduktion och sydöstra Skåne. tankställe i sydöstra Skåne. Anläggning/ar bör upprättas för att till­ • En av de planerade biogasanläggningarna godose behovet av fordonsgas, värme och ligger inom Simrishamnsbanans korridor, el i området samt för att kunna försörja vilket får beaktas i järnvägsutredningen. omgivande tankställe och depå med bio- • Planera och bereda plats för långsam- gas och ta hand om gödsel och andra tankning för bussar. substrat på ett bevarande och hållbart sätt. • Beakta biogasdrift vid upphandling av Status: Planering pågår för biogas­ transporttjänster och fordon. produktion inom sydöstra Skåne. Lobbying/omvärldsbevakning • Ökad tillgänglighet till tankställe för • Bilda nätverk och föra dialog med kommuninvånarna – max 20 km till biogasintressenter i sydöstra Skåne, ex- ett tankställe. empelvis Biogas Ystad Österlen och Färs Utifrån kommunernas miljömål ska tank- Biogas Ekonomiska förening. ställe med gas finnas för att uppnå 100 • Uppmuntra kommunerna att medverka procent fossilfritt bränsle i Skåne till 2020. i Färdplan för biogas 2020, med Biogas Status: Syd och Regions Skåne som • Biogasmackar har byggts i Tomelilla huvudaktörer. och Simrishamn, som ekonomisk • Uppmuntra kommunerna att anta Kli- förening. Ystad har sedan tidigare matsamverkan Skånes upprop om ”100 biogasmack. procent fossilbränslefritt Skåne 2020” • E-on har sökt medel från Region • Kunskapsspridning om biogas och dess Skåne om förstudie för nytta. stamledningsnät. 29 Övergripande risker

• Kommuner med bra resurser kan ”köpa • Det är många aktörer som är inblandade sig före” i planer. Gemensam syn i i såväl nedläggning av fiber till bredband, SÖSK-kommunerna kring ”medfinansie- som ägare av näten. (Så är även fallet med ring” viktigt. järnvägar, varför detta inte enbart ska ses • Om en kommun vill prioritera något som som en risk.) Vidare är arbetet upplagt gynnar befolkningen i den egna kommu- på många olika sätt mellan kommunerna, nen men som får negativa konsekvenser det vill säga många aktörer med olika för medborgare i delar av sydöstra Skånes lösningar kan vara såväl en fördel för att kommuner, till exempel restider. skapa unika lösningar, som ett hinder när • Att vi inte får gehör för våra prioriterade det gäller att öka samarbetet i frågan mel- objekt, att vi dörmed inte får in dem/ lan kommunerna. skjuts upp i planer. • Omvärlden förändras snabbt när det gäl- • Hotar Superexpressbussar Simrishamns­ ler bredband, med andra faktorer som vi banan? inte styr över, om några år gäller kanske • Utvecklingen av hamnarna måste följa annan teknik. Kommuninvånare väntar in omvärlden och de krav som ställs. Vad nya metoder för bredband, med förhopp- händer om man inte har resurser/möjlig- ningen att det ska vara billigare än fiber. heter till detta? • Biogas innebär en säkerhetsrisk/ • En eventuell utbyggnad av hamnar måste brandrisk. relateras till andra värden, vilket inte alltid • Produktionsplats av biogas ger ökade är försvarbart. transporter som kan ge upphov till buller, • Reglering av fiske kan förändras lukt etc. som kan ses som störande för (EU-beslut) och därmed påverka utveck- boende i området. lingen av hamnarna.

30 Övergripande risker Aktivitetsplan och uppföljning

Strategin antas på SÖSK:s kommittémöte den att olika perspektiv beaktas/checkas av. Till 5 december 2013, för att därefter förankras detta kommer även en kommunikationsplan ytterligare i medlemskommunerna. Strategin för strategin att arbetas fram. börja gälla den 1 januari 2014, och gäller där- efter tills vidare och revideras vid behov. Dock Uppföljning minst en gång per mandatperiod. Strategin Sydöstra Skånes Samarbetskommitté kom- gäller under förutsättning att medlemskommu- mer att följa upp infrastrukturstrategin i sina nernas respektive kommunfullmäktige alterna- delårs-/helårsrapporter. tivt kommunstyrelse godkänt densamma. I bifogad aktivitetsplan synliggörs ansvars- fördelningen –VEM det är som har uppfölj- ningsansvaret för att åtgärder genomförs och

31 www.sydostskane.se SÖSK 5 december 2013 32 [email protected] • 0411-57 71 97