Meddelande Nr 3. 2010

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Meddelande Nr 3. 2010 Föreningen för Västgötalitteratur Meddelande År 2010 NR 3 2010-08-30 Vid Föreningen för Västgötalitteraturs auktioner brukar Pris- Grundaren av företaget var brukspatron Ernst Stridsberg kuranter vid inrop betinga höga belopp. Samlarna av dessa (1839-1925). 1868 associerade han sig med ingenjören J. O. trycksaker är tämligen många. Vid kommande auktion den 16 Björck varvid bolagsnamnet blev Stridsberg & Björck. Seder- oktober i Vara skall ovanstående Priskurant från Stridsberg & mera lämnade Björck bolaget. Ernst Stridsberg ledde företaget Björcks fabrik i Trollhättan försäljas. Den saknar tryckår men till 1918 då han efterträddes av J. Å. Åqvist. på omslaget anges att den är tryckt på 1800-talet (förmodligen Företaget var en av de stora industrierna i Trollhättan på i slutet av 1800-talet). sin tid och sysselsatte mängder av människor. Det hade eget Aktiebolaget Stridsberg & Björck grundades i Trollhättan stål- och valsverk vari framställdes stål till de olika produkterna, 1868 som den första fabriken i Sverige för härdade sågblad vilka kom att levereras över hela välden. På priskurantens och maskinknivar. Priskurantens innehållsförteckning upptar baksida fi nns följande försäljningsställen angivna: Stockholm, alltifrån bandsågar, blomsterspadar, brödknivar, cigarrknivar, Göteborg, Christiania, Fredrikshald, Gand (Belgien), Hamburg, höräfsepinnar till smidesstäd och vedsågar samt mycket an- Lübeck, Leipzig och Köpenhamn. nat. Idag är företaget nedlagt. Föreningen för Västgöralitteratur Box 325, 532 24 Skara • Tfn 0511-165 40 Plusgiro 59 24 33-7 • Bankgiro 663-2574 Epost: [email protected] www.vastgotalitteratur.nu Ordförande: Johnny Hagberg, Järpås. 0510-910 16 [email protected] Vice ordf.: Gerd Ljungqvist-Persson, Od. 0513-600 29 [email protected] Sekr. Annicka Berggren, Söne. 0510-53 10 01 [email protected] Skattmästare: Sven-Olof Ask, Skara. 0511-165 40 [email protected] Anders Franck, Göteborg. 031-25 26 82 [email protected] Tore Hartung, Mariestad. 0501-187 42 [email protected] Ritwa Herjulfsdotter, Alingsås. 0762-11 40 31 [email protected] Niklas Krantz, Göteborg. 031-44 04 53 [email protected] Hans Menzing, Skara. 0511-126 43 [email protected] Clary Winberg, Trollhättan. 0502-784 19 ”Från mjölnare till bankdirek- [email protected] Årsavgift 2010: Enskilda medlemmar 100 kr, tör” – är titeln på Sture Anders- Äkta makar/sambor/instutitioner 125 kr. sons memoarer Meddelandet utkommer i februari, juni, augusti och december. Upprinnelsen till det hela är att min sonhustru Pia Hintze ringde och undrade om jag ville göra en memoarbok, säger Sture Ansv. utgivare: Johnny Hagberg Andersson. Ursprungligen kommer Sture Andersson från Kulla kvarn i Källunga, men är numera bosatt i Lerum. Sedan början av 60-talet har han sommarstuga vid Sämsholm, och är känd för att ha varit en mycket aktiv ordförande i Skölvene IOGT-NTO. Vi hälsar följande medlemmar För något år sedan avgick han från den posten och har ett långt liv att se tillbaka på. välkomna till föreningen: Stures liv skildras i kapitel som till exempel har rubrikerna; På Gunilla Ek-Andersson, Bäckefors Kullakvarn, Mjölnarens pojk, Ungdomsliv, Sämsjöfesterna, Kar- Ann-Marie Eriksson, Nora riären och Tre fi na söner. Stures yrkesliv är väl redogjort för. Ingrid Hanson, Göteborg – Ja, den skildrar hur jag läste till diplomerad marknadsekonom Olle Hellberg, Göteborg och hur jag fi ck jobb på Sparbanken, berättar han. Jag har job- Stig-Åke Hilding, Gullspång bat på Sparbanken i Växjö, Karlstad och Göteborg och jag blev bankdirektör. Det är en saga som inte skulle gå att verkställa idag MariAnne Häggander, Bromma utan att vara akademiker. Bernt-Olof Klingesten, Borås Marianne Lund, Bitterna Vedum Att de stora folkfesterna vid Sämsjön uppmärksammas och Roland Moqvist, Timmersdala dokumenteras är naturligtvis ett stycke kulturhistoria. Boken Göran Sjögren, Alingsås är ett ambitiöst dokument i text och bild över en människas Jan Sjögren, Dalum livsgärning. Monica & Bert Svensson, Västerås Mats Bjurbom Från mjölnare till bankdirektör – Sture Anderssons me- Antikvariat Tranan moarer Trumpetvägen 8, 514 32 Tranemo Berättade för och sammanställda av Pia Hintze. Tel. 0325-768 46 Boken är i A4-format och har 92 sidor. Ett 100-tal bilder, varav många i färg fi nns med. Eget förlag. 2 Jakob De la Gardie lät förfalska ättens stamtavla utan ryktet om hans framgångar som krigare nådde så småning- om fram ända dit. Där kan man än i dag höra uttrycket ”es oun Pontus”. Det används om någon lyckans guldgosse, som vunnit på lotteri eller tips. Få anar dock att det syftar på Pontus De la Gardies framgångar. Pontus hemort låg i departementet Aude, vid Pyreneernas fot och släkten bodde i närheten av staden Caunes. Det är där som uttrycket om Pontus lever och minnet av honom är numera också omhuldat av lokala historieskrivare, som gläds över hans bragder på slagfälten och yvs över hans ättlingars senare insatser. Släktens huvudman och Pons pappa hette Jaques Scoperier och var en hedervärd köpman och jordägare i Minervois, som trak- ten också kallas. Här odlas på terrasser de vanliga medelhavs- produkterna, vin, oliver, frukt och spannmål. De ofta torra och alltid magra betena ger bete åt traktens boskap och av mjölken från den tillverkas fl era lokala och ofta utsökta ostar. Kommer man högre upp förändras naturen, grönskan blir yp- pigare och luften känns lättare att andas. Lövträd växer i dungar och bäckar porlar året om, likheten med ett sydsvenskt landskap är påfallande. Det är här, där den friska luften börjar, som man fi nner staden Caunes. Med hjälp av en fransk motsvarighet till den topografi ska kartan hittar man också med en viss svårighet en bondgård som heter La Gardie. Den ligger några mil utanför Caunes och ser i dag påfallande modern ut och ger defi nitivt inte intryck av gammalt slott eller herrgård. Kan det verkligen vara denna gård som gett namn åt Pons Scoperier? Jo då, vid studier av gamla gulnade papper fi nner man att egendomen faktiskt under en tid innehades av Jaques Scoperier. Han köpte in en rad gårdar och blev med tiden gan- ska rik och därmed ansedd. Han var gift tre gånger och up- pehöll en längre tid sysslan som ett slags lagman och domare i Ville aldrig låtsas om att farfadern varit köpman sin hemstad. Han kallar sig ibland högfärdigt för seigneur och När en ung man vid namn Pons Scoperier en mörk natt om- riddare, men adelsman i dåtida bemärkelse var han långtifrån. I kring 1540 rymde från Benediktinerklostret i Montolieu, hop- Minervois var visserligen gränsen mellan adel och rika borgare pade han inte bara ut genom ett fönster utan också bort från och godsägare fl ytande, någon högadel fanns inte där, men Ja- en väl utstakad framtid. Hans far hade räknat ut att Pons, den ques var nog bara en hedervärd köpman. Han placerade klokt yngste sonen, skulle bli en andans man och få sin trygga bärg- sina intjänade pengar i jord, bl. a. i gården La Gardie, som var på ning på kyrkans bekostnad. Han kunde med lite tur få en bi- ca 30 hektar. Den var säkert räntabel men för liten för att kallas skopsstol eller bli abbot i ett kloster någonstans i sin hemtrakt i herresäte. Kort efter Jaques död tvingades dessutom arvingarna södra Frankrike. att sälja gården och redan 1570 har den gått ur släktens ägo. Av dessa planer blev dock intet, den unge rymlingen valde i stället att bli en svärdets man i högan Nord och under nam- Förfalskningar net Pontus De la Gardie kom han att bli en berömd man i Varför Pons valde att kalla sig De la Gardie är oklart, men säkert hela Europa. Vilka vindar som blåste honom norrut är okänt, ansåg han att namnet lät förnämt och att det passade honom väl men kanske hade han lockats av de vältaliga soldatvärvare, som i hans roll som krigare med allt högre befälsuppdrag. Slår man trumpetade ut sina löften om guld och ära på torg och mark- upp ätten De la Gardie i Elgenstiernas Svenska Adelns Ättarta- nadsplatser. fl or står där att släkten är belagd och känd från 1300-talet med Vid mitten av 1500-talet trängdes skottar, tyskar, fransmän, idel ädel adel bland förfäderna. Detta har i modern tid avslöjats italienare och schweizare i alla länders arméer och dessa solda- som en stor bluff. Den fi nlandsvenske författaren Lorenz von ter hoppades alla att det i deras ränslar låg en marskalkstav eller Numers, som är en stor kännare av fransk historia, fransk kultur åtminstone en offi cerskarriär. Möjligheten att långt uppe norr och franska arkiv har träffat på dokument som avslöjar att en vinna ära och berömmelse bedömdes som lika säker eller osäker medveten försköning av ättens ursprung har ägt rum på order som utsikterna till framgång i det nyupptäckta Amerika. av Jakob De la Gardie. För en modern människa verkar det Norra Europa hade vid denna tid blivit ett av de oroliga hör- underligt att skryta över sina förnäma förfäder, men seden långt nen i världen med ständiga krig och det borde garantera avan- fram i tiden var sådan. cemang för åtminstone några av de lycksökare som fl ockades Pontus krigiska bedrifter uppskattades av svenskarna och under brokiga regementsstandar och färggranna nationsfanor. detta bevisades inte minst genom att han fi ck gifta sig med en kungadotter. Det var visserligen bara Johan III:s dotter på sido- Hemtrakten linjen, Sofi a Gyllenhielm, som han fi ck gå i brudstol med men Den unge Pons hade framgång, hamnade så småningom i dans- det var naturligtvis en stor ära för honom. Sonen Jakob gifte ka armén och slogs mot Sverige i Nordiska sjuårskriget. Han sig sedan med Ebba Brahe från den svenska högadeln och det togs till fånga vid Varberg och passade då på att byta sida. Detta ansågs av alla för ett jämbördigt och passande gifte. Reaktionen var inget ovanligt och som svensk krigare steg han snabbt i gra- i svenska adelskretsar skulle ha blivit oerhörd om det kommit derna och kom att vinna uppmärksammade segrar för sitt nya fram att den förnäma Ebbas svärfar bara varit son till en enkel hemland i krigen mot Ryssland.
Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • Kristendomen Och Dess Sönderfall
    I kristendomen finns de så kallade evangelierna. De kristna, fårflocken, läser evangelierna, men de förstår inte. Slutet finns också tydligt i evangelierna, bl.a. Matt.24, Mark.13, samt Luk. 21. Alla tre beskriver slutet på ungefär samma sätt, vilket liknar vad jag själv skrivit om hittills. Observera att jag i detta sammanhang använder material, som är tillgängligt och jag tolkar det enligt min kunskap . Matteus och Markus hänvisar till Daniel i samband med slutet: Matt. 24:15 och Mark. 13:14 ”/…/ När I nu få se ”förödelsens styggelse” om viken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats – den som läser detta, han give akt därpå. /…/” Låt mig analysera detta lite närmare. – ”Profet” i detta sammanhang betyder författare på en högre kunskapsnivå. – Vad betyder ”Förödelsens styggelse” och vem är det? Fyra Messiasgestalter, kandidater till Guds Sons titel. Juden Josef jr. som korsfästes och Izates II/Jesus, som gjorde Johannes Marcus Ptolemaios av Mauretania begravdes; himmelsfärden; Lammet/Jungfrun; Jesus Beelsebub/Mammon/Baal Jesus/Horus, Mammon; Lejonet av Juda ”Det tredje väsendet hade ett ansikte ”Det andra väsendet liknade en ”Det fjärde väsendet liknade ”Det första väsendet liknade ett lejon” såsom en människa” ung tjur” en flygande örn”. Kristendomen och dess sönderfall Haga Sofia Konstantinopel Umberto de Silva Candida, Michael Cerularius, Kardinal patriark av Konstantinopel 1054-06-16 1054-06-16 Strax efter påven Leo IXs död började sönderfallet av kristendomen, den stora schismen. Egentligen var det tal om den totala makten inom kristendomen. Rom eller Konstantinopel skulle leda världens kristna, vilket orsakade bråket mellan Rom och Konstantinopel före påven Leo IX död.
    [Show full text]
  • Nordfjordingernes Historie I Amerika.Rtf
    NORDFJORDINGERNES HISTORIE I AMERIKA 2 4 Nordfjordingernes Historie i Amerika Pastor L. M. GIMMESTAD, Ph. D. Med bistand av Pastor R. J. MELAND, OLE I. STEEN A. M. MONSON, H. O. KNUTSON R. R. SIGDESTAD, J. D. KORSTAD R. J. RAND, Pastor R. BOGSTAD o. a. PRINTED BY The Lutheran Free Church Publishing Company, Minneapolis, Minnesota Copyright 1940, by L. M. Gimmestad, Ph.D. Clinton, Wisconsin Indholdsfortegnelse Side Forord 7 Første kapitel – Nordfjord i de ældre tider 9 Andet kapitel – Utvandringen forberedes 38 Nordfjord før og nu 43 Tredje kapitel – Utvandringen – Reisen til Amerika 60 Fjerde kapitel – Utviklingen ved Øvre Mississippi 1825-1880 71 De nye omgiverlser og deres indflytelse paa vort folks utvikling 79 Femte kapitel – Nordfjordingernes Rydningsmænd, digt av Dr. Carl D. Kolset 83 De første Nordfjordinger i østre Wisconsin 85 I Crawford county 93 I Eau Claire, Chippewa Falls og Orfordville 103 Sjette kapitel – Nordfjordingerne i og ved byerne Bricelyn, Frost og Kister, Faribault county, Minn., Rake i Winnebago county, og Kos- south county, Iowa 105 Syvende kapitel – Nordfjord-settlementet ved Newman Grove, Nebraska 162 Ottende kapitel – Nordfjord-settlementerne ved Madison, Syd Dakota 179 Ved Howard, Syd Dakota 186 Ved Wessington Springs, Syd Dakota 199 Niende kapitel – Nordfjord-settlementerne ved Belview, Minnesota 205 Ved Clarkfield, Minn. 225 Ved Stony Run, Minn. 228 Ved Granite Falls, Minn. 229 Tiende kapitel – Settlementerne ved Swift Falls og Benson, Minn. 231 Ellevte kapitel – Norfjord-settlementerne i Long Island, Brighton co., Minn. 250 eidskog-settlementet, Bigstone county, Minn. 264 Tolvte kapitel – Spredte grupper av Nordfjordinger i Minnesota 272 I Minneapolis og St.
    [Show full text]
  • In the Forge of Stalin of Forge the in Kotljarchuk AUS Andrej Gammalsvenskby Is the Only Swedish Settlement to the East from Finland, Founded in 1782
    AUS AndrejAUS Kotljarchuk In the Forge of Stalin Gammalsvenskby is the only Swedish settlement to the east from Finland, founded in 1782. In the past of Gammalsvenskby the history of the Soviet Union, Sweden, Acta Universitatis Stockholmiensis the international communist movement and Nazi Germany combined in a bizar- Stockholms Studies In History, 100 re form. And even when the ploughmen of the Kherson steppes did not left their native village, the great powers themselves visited them with the intention to rule forever. The history of colony is viewed through the prism of the theory of “forced normalization” and the concept of “changes of collective identity“. The author intends to study the techniques of forced normalization and the strategy of the In the Forge of Stalin collective resistance. Swedish Colonists of Ukraine in Totalitarian Experiments Andrej Kotljarchuk is an associate professor in history, working as a university of the Twentieth Century lecturer at the Department of History, Stockholm University; and as a senior rese- archer at the School of Historical and Contemporary Studies, Södertörn University. His research focuses on ethnic minorities and role of experts’ communities, mass Andrej Kotljarchuk Stockholm 2014 violence and the politics of memory. His recent publications include the book chap- ters “The Nordic Threat: Soviet Ethnic Cleansing on the Kola Peninsula” (2014), “The Memory of Roma Holocaust in Ukraine: Mass Graves, Memory Work and the Politics of Commemoration” (2014); as well as the articles “World War II Memory Politics: Jewish, Polish and Roma Minorities of Belarus”, in Journal of Belarusian Studies (2013) and “Kola Sami in the Stalinist terror: a quantitative analysis”, in Journal of Northern Studies (2012).
    [Show full text]
  • Anföranden Valsammanträdet 2013
    Kyrkomötets valsammanträde 2013 Anföranden Kyrkomötets valsammanträde 2013, anföranden 20–21 november Onsdagen den 20 november ................................................................................. 5 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 5 § 2 Anförande av ärkebiskopen............................................................................ 8 ÄRKEBISKOP ANDERS WEJRYD: 8 § 3 Utdelande av Stefansmedaljen ........................................................................ 9 ÄRKEBISKOP ANDERS WEJRYD: 9 HILDA LIND: 10 § 4 Upprop av valda ledamöter i kyrkomötet och anmälan av inkallade ersättare ....................................................................................................... 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 § 5 Regler för debatt i procedurfrågor samt för instämmande och reservationer ................................................................................................ 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 § 6 Val av kyrkomötets ordförande.................................................................... 10 SVEN-E KRAGH: 10 § 7 Val av kyrkomötets förste vice ordförande................................................... 10 OLLE BURELL: 10 § 8 Val av kyrkomötets andre vice ordförande................................................... 10 HANS-OLOF ANDRÉN: 10 ÅLDERSPRESIDENT TORGNY LARSSON: 10 ORDFÖRANDE KARIN PERERS: 11 § 9 Val av kyrkomötets sekreterare .................................................................... 11 ORDFÖRANDE KARIN PERERS: 11 § 11 Val av valberedning...................................................................................
    [Show full text]
  • The Rise of the Historical Critical Method in Sweden.” Didaskalia 8/2 (Spring 1997): 1-15
    3377 Bayview Avenue TEL: Toronto, ON 416.226.6620 TYNDALE M2M 3S4 www.tyndale.ca UNIVERSITY Note: This Work has been made available by the authority of the copyright owner solely for the purpose of private study and research and may not be copied or reproduced except as permitted by the copyright laws of Canada without the written authority from the copyright owner. Idestrom, Rebecca G. S. “The Rise of the Historical Critical Method in Sweden.” Didaskalia 8/2 (Spring 1997): 1-15. The Rise of the Historical Critical Method in Sweden by Dr. Rebecca G. S. Idestrom Introduction t the end of the nineteenth century, Swedish biblical schol­ arship was going through a transition period.1 Biblical re­ Asearch was being challenged and re-evaluated as it was attempting to respond to the waves of new theories and ideas from the continent. Sweden was not isolated from the theological controversies and debates which plagued continental Europe and Great Britain in the nineteenth century. The emergence of the historical-critical method led to a theological crisis for many indi­ viduals at the University as well as in the Church community. Consequently, in the latter part of the nineteenth century, the theologians were by and large preoccupied with the usefulness and implcations of the new method. Their response to these questions in turn shaped and molded their own approach to bib­ lical research. The new period of transition within biblical scholarship in Sweden began in the 1870s and 1880s. During this time, the theological discussions and debates centred around the nature, inspiration, and authority of the Bible.
    [Show full text]
  • Urząd Biskupa W Kościele Luterańskim Ze Szczególnym Uwzględnieniem Polski
    Ks. Jan Gross Urząd Biskupa w Kościele luterańskim ze szczególnym uwzględnieniem Polski Część II 5. Biskup prof. dr Jan Szeruda (1945-1951), urodzony 26 grudnia 1889 r. w Wędryni na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle ordynowany został dnia 15 sierpnia 1917 r. w Nawsiu. Od 22 kwietnia 1922 r. był zastępcą profesora, a od 5 grudnia 1929 r. profesorem, zwyczajnym Wydziału Teologicznego Uniwersytetu Warszawskiego, a po zlikwidowaniu Wydziału Teologicznego w roku 1955 został profesorem zwyczajnym nowoutworzonej uczelni ekumenicznej – Chrześcijańskiej Akademii Teologicznej w Warszawie z siedzibą początkowo w Chylicach. Dnia 21 czerwca 1945 r. synod księży w Łodzi powołał go na zastępcę biskupa do czasu zwołania zwyczajnego synodu Kościoła. Niestety, urząd biskupa mógł sprawować tylko do jesieni 1951 r., gdyż socjalistyczne władze totalitarne cofnęły zgodę na dalsze piastowanie przez niego urzędu biskupiego, względnie na wybór przez Synod Kościoła na urząd biskupa. Ks. biskup Jan Szeruda zmarł dnia 21 marca 1962 r. w Warszawie i został pochowany na cmentarzu ewangelickim w Warszawie. 6. Biskup dr Karol Kotula (1951-1959), urodzony 26 lutego 1884 r. w Cierlicku na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle został ordynowany na księdza dnia 22 maja 1910 r. Wybrany przez synod Kościoła w Warszawie w dniu 18 listopada 1951 r. biskupem Kościoła, został dnia 26 kwietnia 1953 r. w kościele ewangelicko-reformowanym (kościół św. Trójcy spalony w czasie wojny zabrany został wówczas przez Państwo) w Warszawie konsekrowany i wprowadzony w urząd zgodnie z ówczesnym ZPW przez prezesa synodu w asyście wszystkich seniorów (zwierzchników diecezji). Prezesem synodu był wówczas ks. Zygmunt Michelis, proboszcz Parafii Świętej Trójcy i biskup – adiunkt (a więc biskup pomocniczy od dnia 9 marca 1952 r.) ks.
    [Show full text]
  • Christianity and Its Disintegration
    The so-called gospels are important in Christianity. The Christian people, the flock of sheep, read the gospels but they do not understand. The very End is also clearly expressed in the gospels e.g. Matthew 24, Mark 13 and Luke 21. They all three describe the End in similar ways, much as I have written about it so far. Note that I, in this context, use available sources and I interpret it according to my knowledge. Matthew and Mark refer to Daniel and his version of the End, Matthew 24:15 and Mark 13:14: ”Therefore when you see the „abomination of desolation,‟ spoken of by Daniel the prophet, standing in the holy place” (whoever reads, let him understand) ” Let me analyse this a bit more closely. – “Prophet” in this context means “author” at a high level of competence. What does ”abomination of desolation” mean and who is it? Four shapes of Messiah, candidates for the title ”Son of God”. The Jew Joseph Jr who was crucified Izates II/Jesus, who ascended; The John Mark Ptolemy of Mauretania and buried. Lamb/Virgin; Jesus Beelsebub/Mammon/Baal Jesus/Horus, Mammon; The Lion of Judah ”The third living creature had a face ”The second living creature was ”The fourth living creature ”The first living creature was like a like a man” like a calf” was like a flying eagle”. lion” Christianity and its disintegration Haga Sofia Constantinople Umberto de Silva Candida, Michael Cerularius, Cardinal Patriarch of Constantinople 1054-06-16 1054-06-16 Shortly after the death of Pope Leo IX the disintegration of Christianity began, the Western Schism.
    [Show full text]
  • Nathan Söderblom Redivivus Fyra Nya Böcker Om Förre Ärkebiskopen Och Fredspristagaren
    Nathan Söderblom redivivus Fyra nya böcker om förre ärkebiskopen och fredspristagaren ragnar holte dietz lange Nathan Söderblom och hans tid Övers. Erik Aurelius, Ludvig Berggren. Skellefteå: Artos & Norma, 2014. 504 s. isbn 978-91-7580-655-6 jonas jonson ”Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst” En biografi Stockholm: Verbum, 2015. 476 s. isbn 978-91-526-3588-9 ”Nathan Söderblom (1866–1931) är utan tvekan en av de mest fasci- nerande gestalterna såväl i det förra århundradets teologi- och kyr- kohistoria som i dess religionsvetenskapliga forskning.” Så inleder Dietz Lange, professor emeritus i systematisk teologi vid universite- tet i Göttingen, sin excellenta biografi om den förre professorn vid Uppsala universitet, senare Svenska kyrkans ärkebiskop. Det tyska originalet, Nathan Söderblom und seine Zeit, utgavs 2011 på förlaget Vandenhoeck und Ruprecht i Göttingen, Tyskland, och ledde till att Lange erhöll ett hedersdoktorat vid teologiska fakulteten i Uppsala. Det är den första biografi som spänner över hela Söderbloms levnad, nu excellent översatt till svenska av Erik Aurelius och Ludvig Berg- gren. Men den har kommit att tätt följas av en biografi med en svensk författare, förre biskopen i Strängnäs stift Jonas Jonson, som för övrigt samma år som Langes bok utkom presenterade en biografi över en av sina företrädare: Gustaf Aulén, som just under Söderbloms led- ning hade förvärvat den docentkompetens som ledde till att han blev professor i Lund, senare biskop i Strängnäs (se recension i SGL 2013 ragnar holte 147 s. 197 ff.) — Ytterligare två nyligen utkomna böcker med anknytning till Söderblom behandlar jag i slutet av min recensionsartikel.
    [Show full text]