HERALDISK TIDSSKRIFT

BIND 1 • NR 9 • 1964

Series Archiepiscoporum Upsaliensis Heraldisk ärkebiskopslängd Av Bengt Olof Kälde

SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA Heraldisk Selskab • Heraldinen Seura • Skjaldfræðafélagið Heraldisk Selskap • Heraldiska Sällskapet HERALDISK TIDSSKRIFT NR. 9· MARTS 1964

Series Archiepiscoporum U psaliensis

Heraldisk arkebiskopsHingd av Bengt Olof KiildeKlUde

ET AR i arår attaåtta sekIersekler sedan al­ flertalet senmedeltida arkebiskopar D vastramunken Stefan 1164 vigdes fortsatte med. till fOrstefOrs te arkebiskop av VpsalaUpsaia oehoch 16. Olof Bjornsson skall enligt Jo­ darmed SvenskaSvensk a Kyrkan blev en egen hannes PeringskiOld (Monumenta Vl-Ul­ kyrkoprovins. Till jubileet har utgivits 1erakerensia,lerakerensia, 1719) ha varit av Farla­ ett kort med arkebiskopslangden, vil­ slakten, vars vapen har avbildats. ket har sitt heraldiska inintresse tresse dari­ 17. Petrus Philipssons stora sigill genom att upsaIaarkebiskoparnasupsalaarkebiskoparnas va­ 1340 visar papå Peringskiolds avritning pen medtagits. skold med balk, papå det stanestalle dar sigil­ Serien borjar med en bild av Stefan let nu ar skadat. BalkvapnetBa1kvapnet återfin•aterfin­ franfrån hans sigill, oehoch vidyid arkebiskopens nes papå 1300-talskapitall300-talskapital i domkyrkan. fotter har domkyrkans vapen pIaeerats.placerats. 18. For Hemming Nilsson har kors­ Detta utgores av ett genomgaendegenomgående kors sko1denskolden insatts. Peringskiold namner oehoch fOrekommer fOrsta gangengången i sigil­ dock att han hade .fOrtrolig»fOrtrolig wan­ lenIen fOr Nils Allesson, bevarade i av­ skap / oehoch kanske skyldskap» med tryektryck franfrån 1301. Tinkturerna ha va­ Sparre-atten. rierat, men den aldsta oehoch 'mest bru­ 19. Petrus Torkilsson fOrde ett lejon­Iejon­ kade kombinationen synes ha varit i ansikte i vapnet enI. uppgift i G. As­ÅS­ rottrolt fiiltfalt ett kors av guld. I den har brink/I<..brink/K. B. Westman, Svea rikes arke­ avbildade serien har domkyrkoskoIdendomkyrkoskolden biskopar ( 1935). insatts vidyid de arkebiskopar fOr vilka 20. tillhorde Mal­ inget personIigtpersonligt vapen ar kant. sta-atten, vars vapen har avbildats. Av kompositionella skal inledesiniedes va­ 21. Henrik Karlsson, som tilltillhorde horde penserien med den av Nils Allesson Stensta-slakten, var fOrstefOrs te upsa1aarke­upsalaarke­ upptagna korsskolden. AtminstoneÅtminstone ett biskop att upptaga provinsia1korssta­provinsialkorssta­ par av foregangarnaforegångarna tillhorde dock venyen som vardighetsteekenvardighetstecken i sigillet. vapenfOrande atter. FoIkeFolke Johansson Vapnet finnes avbiIdatavbildat papå sigill 1387 (nr 9) till horde den maktiga Angel­ oehoch papå slutsten i domkyrkan. atten oehoch Magnus Bosson (nr 12) 22. IonsJons Gerekesson Lodehat brot MaIsta-atten.Malsta-atten. Nils Allesson ar den serien med spetsovala biskopssigill oehoch som inlederinIeder den i det narmaste kom­ upptog ett runt, som nertill visar plettapIetta fOljden, varfOr vapenserien bor­ slaktvapnet. jats med honom. 23. IohanJohan HllkanssonsHåkanssons vapen ater­åter• 15. Nils Kettilsson Vit ar den fOrstefOrs te finnes fOrutom i sigill 1428 som kalk­ som i det stora prelatsigillet 1310 sat· malningmålning bI.bl. a. i Kronborgs slott i ­ ter in det egna sliiktsvapnetslaktsvapnet jamtejiimte mark (HT nr 1,l, sid. 35). domkyrkans korsskold, ett bruk som 25. NNils ils RagvaldssoTls lilIiljeskold jeskold finns

377 Bengt 010/Olof Kiilde

i hans sisigill gill som biskop av Vaxj6Vaxjo 1431 fIestaflesta avbildningar i sigill (1472 oehoch oehoch som arkebiskop 1446. 1491), ka1kma1ning,kalkmålning, textiltex til ete.etc. med 6rn­orn­ 26. IonsJons Bengtsson Oxenstiernas va­ foten enbarten bart ellerIler kvadrerad med dom­ pen ingaringår i sigill 1454 oehoch i fIeraflera ka1k­kalk­ kyrkokorset. ma1ningarmålningar i arkestiftets kyrkor, dar det 29. GuslafGustaf Trolles vapen finns i tvatvå aven fOrekommer kvadrerat med stif­ versioner: med trollansiktet eller med tets vapen. det huvudl6sahuvudlosa troIlet,trollet, varav den senaresen are 27. Thord Pedersson brukade tvatvå ar den mest fOrekommande oehoch som olika vapen: i dekansigill franfrån Lin­ oftast ar framstaIldframstalld kvadrerad (sigill k6pingkoping 1452 sk61dskOld med hjorthorn oehoch 1516 oehoch 1530). i annat, av Peringski61diold avbi1datavbildat de­ 30. brukar tre ver­ kansigill oehoch i uplandskaup1andska ka1kma1nin­kalkmålnin• sioner av vapnet: sk61dskOld med tre tre­ gar skoldsk61d med tre sparrar. b1adingarbladingar (eller m6jligenmojligen fotang1ar)fotanglar) i 28. Jakob Ulfssons vapen ar det ar­ sigill 1526 (av den liIllilla signetringstyp, kebiskopsvapen, av vi1ketvilket finns de som sedan ett par arhundradenårhundraden blev

378 U psala-iirke biskopar

den v~nliga for upsalaarkebiskoparna), 31. AvenÅven for d. ii.li. skold med ett treberg fdinfrån vilket upp­ finns fleraHera versioner. Sigill 1571 visar vaxa tre ax ( 1539) och skold med en brinnande lampa. En slutligen i kvadrerad skold med i 1. brinnande oljelampa aterfinnesåterfinnes aven faltet domkyrkokorset och en stam be­ overstovers t papå arkebiskopens gravsten i lagd med tvatvå kronor, i 2. ett lejon, i domkyrkan. ArkebiskopenÅrkebiskopen uppges 1562 3. ett vanstervant lejon och i 4. faltetfliltet ha fOrlanats fraIsefraise papå tvatvå gardargårdar och ett treberg, franfrån vilket uppvaxa tre samtidigt fOljande vapen: »En forgylt ax, och en ginstam belagd med tvatvå liusastaka med siu pijpor uti ett bHittblått kronor. Johannes var den siste upsala­ fieid,field, uti hvar pijpa et brinnande arkebiskopen under Roms jurisdiktion. liuss». I Hassela kyrka i Hlilsingland Hans broder utnamndes skall bland kalkmalningarnakalkmålningarna ha fun­ 1544 av pavenpåven tilltiH titulararkebiskop nits ett vapen jamte Gustaf Vasas, som av UpsalaUpsaia och brukade Johannes' Mdabåda kan ha varit arkebiskopens: i rott falt senare versionversioner er av vapnet. ett gult kors belagt med en bl1iblå fackla

379 Bengt Olof KiildeKalde

(vars fot utgor korsets nedre arm) och att vapnet fOrIanats arkebiskopens .fOr ur viIkenvilken tre roda lågorIagor uppstiga. faderns fOrtjanster» adIadeadlade anhoriga. 33. Andreas Laurentii BjornramBjornram 40. Laurentius Stigzelius brukar re­ (Bure) hade enenIigtligt PeringskiOld fOre dan 1644 ett IitetIltet sigill med vapen, den stora branden 1702 i domkyrkan visande en sankt, ginbalksvis stalldstalId »pa»på soder pelaren ofofwanwan fOr grafwen strom ovan atfOljdåtfOljd av en bildad sol i Hog-Choret sin Adeliga skiskiold old han­ och av fyra krokIiknande, S-formade giande / med gul och blablå farg fOrdel­ fOrema!.fOremål. PeringskiOld uppfattade det tan / i hwilkens ofra halfdel i gulaguIa ovre som en kalk, vilket det dock ej feltet / uprackia sig tre swarta Biorn­ kan vara. Barnen blevo 1675 adladeadIade ramar / och sammaledes papå hielmenhi elmen Lilliemarck (sonerna inintrod. trod. 1678 som tvatvå ramar. med papå sprakband:språkband: Andr: nr 886) och bar fOljande vapen: i rott Laur: Arch: Vp: Bur:. faIt£alt tvåtva naturliga liljestjalkar av silversiIver 34. Abraham Andreas Angermannus och darover en blablå ginstam belagd har i sitt sigill en kalk elleller er lIampaampa ur mmeded fernfem stolpar av guld. vilken flammor uppstiga mot tre stjar­ 41. EIgenstiernaElgenstierna uppger i Svenska nor. aadelnsdelns attartavlor (II:509a) att Johan­ 35. Nicolaus Olai BothniensisBothniensis,, som nes Baazius' farfar,£arfar, kyrkoherden Bene­ var ordfOrande vidyid provinsiaIkonsilietprovinsialkonsiliet dictus Johannis, dod 1600 och begravd 11593593 (» UUpsaia psala mote.), fOrde ett tre­ papå GardsbyGårdsby kyrkogardkyrkogård i SmålandSm1Uand .va­ blad i vapnet. rest sonerna lato arår 1628 over honom 37. PaPå Petrus Kenicius'Kenicius' numera fOr­ laggalagga en gravstengravsten med paskriftpåskrift och en svunnasv unna gravsten fanns enligt Pering­ uthuggen ekegren med tre ollon, vil­ sskiOldkiOld lIammetammet med fanan inom en ket uttryckIigen sages hava varit Baa­Baa­ lagerkrans. Det ovan avbildade vapnet zernas vapen fOr 100 arår tillbaka •. Sam­ ar franfrån sigiIl 1633. ma vapen ingaringår i arkebiskopens Mdabåda 38. LaurentiusLaurentius Paulinus Gothus' smasmå sigill i avtryck franfrån 1677 och 1679. sigill visar vapenskOlden ovan atfOljdåtfOljd I det tidigaretidigare ar en dodskalle insatt i av Gudslamm med fana. Arkebiskop­ stallet for hjalm medmed som hjalmpryd­hjalmpryd­ ens barn blevo efter faderns dod ad­ nad ett latinsktlatinskt kors omgivet av papå ladelade »fOr faderns fOrtjanster» 1654 och var sida tretre ax. Det senare uppvisar slu­ introducerades papå Riddarhuset 1655 ten hjalm och korset omgivet av tvatvå ax med nr 647 och namnet OlivOlivecrantzecrantz papå var sidsida.a. Hans halvbroder blev 1647 samt fOIjandefOljande vapenskold:vapenskold: i faIt av adlad Ekehielm, inintrod. trod. samma arår som guguIdld en gron oIivkrans.olivkrans. nr 380 med ekkvist med tvatvå blad och 39. JohannJohanneses Canuti LenceusLenæus an­ ett ollon aterkommandeåterkommande i hjalmpryd­ vavandende 1638 ett litetlitet runt sigill med naden och som detalj iskolden.i skolden. Aven bokstaverna lCLICL over en bild av JJesu esu hans broder tog upp en ekkvist medmed dop (?). Som arkebiskop bar han sedan tre ollon i den delade skOldens nedre domkyrkans korsskold, timbrerad mmeded faIt, nar han 1667 blevblevadlad adIad Leijon­ mitra och omgiven av bokstavernabokstaverna lCIC hielm (in(introd. trod. 1668 som nr. 784, siste L A V. Hans barn blevo under faderns manIigeman lige medlemmen friherre 1719 livstidIivstid adIadeadIa de 1658 med namnet Clo med nr 142). (sonerna introd. 1660 under nr 653), 42. For Olaus Swebilius finns tvatvå vars vapen ovan avbildats, men som sigil!.sigilI. DetDet mindre, avtryck franfrån 1696, markerats med asterisk, utmarkandeutmarkande visar skoIdskold med en papå ett berg staendestående

380 Upsala-iirkebiskopar orn med lyftade vingar oehoch sluten han 1723 faderns skold med ett nagotnågot hjalm med en attaåttauddiguddig stjarna mel­ andrat inneMll,innehåll, med oppen hjalm lan tvatvå vingar_ Det nagotnågot storre, frånfran men med samma hjalmprydnad. 1698, visar ornen papå berget ovan at­åt• 47. Eric Benzelius d. y. anvande fOljd av en bIaskrafferadblåskrafferad ginstam oehoch 1700 ett sigill ianslutningi anslutning till faderns,faderns, med oppen hjalm med femuddig stjar­ ErieEric Benzelius d. a.:s, ovan beskrivna na melIanmellan vingarna, alItsaalltså samma va­ sigill men med endast en bildad sol i pen som barnen fingo, dadå de 1684 ad­ skolden. Hans under senaresen are arår bru­ lades Adlerberg oehoch introd_ 1686 under kade sigill (tidigaste avtryekavtryck 1735) nr 1061. visade dockdoek en helt ny vapenskOld, som 43_ Eric Benzelius d_ ii. brukade ett har avbildats, oehoch som ovan atfoljdesåtfoljdes sigill (avtryek(avtryck 1683) visande skold med av en tornkrans oehoch bokstaverna E B. sol omgiven av sju stjarnor, sluten SkOldens bjalke ar skrafferad bla.blå. Hans hjalm med tvatvå vingar. I sigill franfrån barn adlade 1751 oehoch 1752 introd. 1696 finns£inns samma vapen med rund med namn oehoch nummer som hans 1719 skOld oehoch oppen hjalm_ Hans iekeicke till adlade broder. det andliga standetståndet horande soner ad­ 48 . JakabJakob Benzelius anvande vare sig lades 1719 oehoch intrad.introd. 1720 som nr faderns ellerelIer brodernas vapen utan 1628 BBenzelstiernaenzelstierna med som vapenvapen:: i brukar 1740 ett sigill med skold belagd blattblått en inbojd spets av silver, belagd med en pyramid, som oheraldiskt nog med en rod, sexuddig stjarna oehoch at­åt• skjuter upp over skoldens overkant. fOljd papå varje sidasid a av en sexuddig Vapnet saknar hjalm men har ddare­are­ stjarna av silver. Som hjalmprydnad mot hjalmtaeke,hjalmtacke, tiIltill hoger belagt med tre strutsplymer, bIa,blå, silvet:, bla.blå. ett latinskt kors oehoch till vanster ett 44. Hakvin Spegels efterlevande ar­ ankare. Hans barn adlade oehoch introd. kebiskopinna oehoch dottrar adladesadIades 1719 1747 med namn oehoch nummer som men inintrod. trod. ej papå Riddarhuset. Vap­ deras 1719 adlade farbroder. nets tinkturer araaro okanda. 49. Henrik BBenzeliusenzelius brukade 1750 45. Mathias StSteuchiuseuchius hade tvåtva sigill samma sigiIlsigill oehoch vapen som ErieEric Ben­ med samma, ovan avbildade vapen. zelius d. y. anvande under senaresen are ar,år, Sluten hjalm med en fagelfågel (duva?) doekdock med bokstaverna H B. I hans med kvist (olivkvist?) i nabben som epitafium i Balinge kyrka, Upland, hjalmprydnad. Barnen 1719 adlade upptages fOr fOrsta gangengången den tva­två• Steuch, nr 1582, med foljande vapen: armade korsstaven (med patriarkal­ i svart faIt en stortad spets av guld kors) som provinsialkors fOr upsala­ belagd med en rod ros oehoch darover en arkebiskoparna korslagd med kraklankraklan.. blåbIa ginstam belagd med tvåtva femuddiga 50. SamuSamuelel TrailiusTroilius fiekfick som fOrste stjarnor. Som hjalmprydnad en stor av ordenspredikant 1748 mottaga det guld med en slingrande, gron oliv(?)­ mindre serafimerteeknet,serafimertecknet, en handelse ranka melIanmellan tvatvå vingar deladedel ad e guld­ som torde ha legat till grund fOr det bIattblått oehoch svart-guld. vapen som fOrlanades hans 1756 adlade 46. Fastan JahannesJohannes Steuceuchiushius adlats barn, vilka 1776 introd. som nr 2039 »»forfor faderns fOrtjanster» 1719 brukade med namnet vanvon Trail.Troil. han - som tillhorande det andra stan­stån• 51. Magnus Beronius' hustru oehoch det - sjalv iekeicke adliga atten SteuehsSteuchs barn adladesadIades 1760 Bjornstjerna, so­ namn oehoch vapen. I sitt sigill brukade nerna 1775 introd. under nr 2017 (at-

381 Upsala-iirkebiskopar

ten friherrlig 1815 och grevlig 1826), 59. Henrik Reuterdahl upptog en vars vapen har angivits. krakla av guld i blåttbUm faIt i sitt serafi­ 52. Carl Fredrik Mennanders grav­ mervapen med valspraketvalspråket HUMILI­ monument i domkyrkan ar fOrsett med TATE ROBUR. den i arkebiskopsserien angivna skOl­ 60. Anton Niklas SttndbergSundberg bar sam­ den,den, timbrerad med krona med sju ma skold som arkebiskop Reuterdahl. kulor. Vapnet fOrlanades sonen, som 61. For utar­ 1769 adladesadIades FredFredenheimenheim och som 1772 betades aldrig nagotnågot vapen utan i hans introd. under nr 1980. Patriarkalkors serafimerskold insattes ett monogram. och stiliserade rosor aterfinnsåterfinns papå gall­ 62. Nathan Soderblom forde vapnet ret till det mennanderska gravkoret i i tvatvå versioner. PaPå domkyrkans brud­ UpsalaUpsaIa domkyrka. pall franfrån 1919 ses den med kriikla tim­ 53. bar i sitt sigill brerade skolden med i rott faIt en S:t skolden timbrerad med adlig krona, Goransbild och darover en ginstam av under skolden atfOljdåtfOljd av nycke1nyckel och silver belagdbelagd med en naturlig bild av krakla i kors och med valspraketvalspråket UPP­ TranoTrono kyrka (samma vapen aterfinnesåterfinnes RIKTIGHET TROHET. papå bramrnetet till deenn s. k .• ekumeniska 54. Jacob Axelsson Lindbloms soner korkapan»korkåpan» franfrån 1925). I serafimervap­ adlIades 1802 Linderskold och introdintrod.. net aterupptogsåterupptogs det senmedeItida bru­ foljande arår som nr 2176 meded foljande ket att kvadrera skolden med i 1. och skold: schackrutad i nio rutor av guld 4. falten domkyrkovapnet och i 2. och och bUtt,blått, i 4. och 6. rutan belagd med 3. det personliga vapnet, som av utrym­ en femuddig stjarna av guld och i 5. messkal dock delades upp med ginstam­ med ett svart patriarkalkors. Arke­ mens kyrkbild i 2. faltet och Georgs­ biskopbiskopen e n blev 1818 ledamot av Sera­ bilden i 3., badabåda i blablå faIt, ett bruk fimerorden, sasomsåsom den forste av and­ som arkebiskop Soderbloms tvatvå nar­ ligaliga standet,ståndet, och upptog i sitt serafi­ maste eftertriidare tagit eher,efter, emeller­ mervapen det svartasvart a patriarkalkorset i tid i strid med det aldre bruket, som faIt av guld med valspraketvalspråket INTEGRE upprepade samma vapen i badebåde 2. och AC LIBERE. 3. falten.faIten. Darfor har har ovan hela 55. Carl Rosen von Rosenstein hette den kvadreradekvadrerade skoldeskolden n mastmåst medtagas. ursprungligen Aurivillius, adlad och Xrkebiskopens skold timbrerades med adopterad 1773, introd. 1776 som nr mitra, enkelt provinsialkors och krakla. 2055. Valsprak:Valspråk: SERSERVAREVARE MODUM. 63.63 . Erling EidemsEidems vapen visar ros 56. Johan Olofo! Wallin upptog i sitt papå tornstjalk i 2. och lilja i 3. faltetfaItet. serafimervapen samma vapenbild som Valsprak:Valspråk: QUASI MORIENTES ET arkebiskop Lindblom med rott faIt och ECCE VIVIMUS. patriarkalkors av guld. Valsprak:Valspråk: IN 64. YngvYngvee Brilioth upptog kalk och OMNIPOTENTI VINCES.VIN CES. lagerkrans som personliga vapenbilder 57. Carl Fredrik afa! WingardWingård blev och nyttjade endast mitra och krakla »for faderns fortjanster» adlad 1799 som timbrering. och inintrod. trod. under nr 2159. Valsprak:Valspråk: 65. For har annu CONSTANS FIDUCIA VERI. inget vapen utarbetats. Xrkebiskopen 58. Hans Olo!Olof Holmstrom upptog bar skolden timbrerad med mitra, en­ samma vapen som arke biskop Lindblom. armat provinsialkors och krakla i sin Valsprak:Valspråk: HABET ONUS HONOS. 1961 tecknade ambetsstampel.

382 [da] Dette materiale er beskyttet af ophavsret. Det kan downloades, lagres og udskrives til personlig brug og til ikke-­kommerciel brug i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbejdning, tilgængeliggørelse samt fremstilling af ­kopier er ellers kun tilladt i det omfang, der følger af lov eller aftale.

[no] Dette materialet er beskyttet av opphavsrett. Det kan lastes ned, lagres og skrives ut for personlig bruk og for ikke-kommersiell bruk i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbeidning, tilgjengeliggjøring og fremstilling av kopier er ellers bare tillatt i den grad som følger av lov eller avtale.

[sv] Detta material är skyddat av upphovsrätt. Det får laddas ned, sparas och skrivas ut för enskilt bruk samt för icke-­kommersiellt bruk i samband med undervisning och forskning. Bearbetning, tillgängliggörande samt fram- ställning av kopior är i övrigt bara tillåtet i den utsträckning som följer av lag eller avtal.

[en] This material is protected by copyright. It may be downloaded, saved and printed for personal use and for non-­commercial use in connection with teaching and research. Altering, making it available or producing copies is otherwise only permitted to the extent that follows from law or contract.