DOCSLIB.ORG

Series Archiepiscoporum Upsaliensis –

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Series Archiepiscoporum Upsaliensis – HERALDISK TIDSSKRIFT BIND 1 • NR 9 • 1964 Series Archiepiscoporum Upsaliensis Heraldisk ärkebiskopslängd Av Bengt Olof Kälde SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA Heraldisk Selskab • Heraldinen Seura • Skjaldfræðafélagið Heraldisk Selskap • Heraldiska Sällskapet HERALDISK TIDSSKRIFT NR. 9· MARTS 1964 Series Archiepiscoporum U psaliensis Heraldisk arkebiskopsHingd av Bengt Olof KiildeKlUde ET AR i arår attaåtta sekIersekler sedan al­ flertalet senmedeltida arkebiskopar D vastramunken Stefan 1164 vigdes fortsatte med. till fOrstefOrs te arkebiskop av VpsalaUpsaia oehoch 16. Olof Bjornsson skall enligt Jo­ darmed SvenskaSvensk a Kyrkan blev en egen hannes PeringskiOld (Monumenta Vl-Ul­ kyrkoprovins. Till jubileet har utgivits 1erakerensia,lerakerensia, 1719) ha varit av Farla­ ett kort med arkebiskopslangden, vil­ slakten, vars vapen har avbildats. ket har sitt heraldiska inintresse tresse dari­ 17. Petrus Philipssons stora sigill genom att upsaIaarkebiskoparnasupsalaarkebiskoparnas va­ 1340 visar papå Peringskiolds avritning pen medtagits. skold med balk, papå det stanestalle dar sigil­ Serien borjar med en bild av Stefan let nu ar skadat. Ba1kvapnetBalkvapnet aterfin­återfin• franfrån hans sigill, oehoch vidyid arkebiskopens nes papå 1300-talskapitall300-talskapital i domkyrkan. fotter har domkyrkans vapen pIaeerats.placerats. 18. For Hemming Nilsson har kors­ Detta utgores av ett genomgaendegenomgående kors sko1denskolden insatts. Peringskiold namner oehoch fOrekommer fOrsta gangengången i sigil­ dock att han hade .fOrtrolig»fOrtrolig wan­ lenIen fOr Nils Allesson, bevarade i av­ skap / oehoch kanske skyldskap» med tryektryck franfrån 1301. Tinkturerna ha va­ Sparre-atten. rierat, men den aldsta oehoch 'mest bru­ 19. Petrus Torkilsson fOrde ett lejon­Iejon­ kade kombinationen synes ha varit i ansikte i vapnet enI. uppgift i G. As­ÅS­ rottrolt fiiltfalt ett kors av guld. I den har brink/I<..brink/K. B. Westman, Svea rikes arke­ avbildade serien har domkyrkoskoIdendomkyrkoskolden biskopar (Stockholm 1935). insatts vidyid de arkebiskopar fOr vilka 20. Birger Gregersson tillhorde Mal­ inget personIigtpersonligt vapen ar kant. sta-atten, vars vapen har avbildats. Av kompositionella skal inledesiniedes va­ 21. Henrik Karlsson, som tilltillhorde horde penserien med den av Nils Allesson Stensta-slakten, var fOrstefOrs te upsa1aarke­upsalaarke­ upptagna korsskolden. AtminstoneÅtminstone ett biskop att upptaga provinsia1korssta­provinsialkorssta­ par av foregangarnaforegångarna tillhorde dock venyen som vardighetsteekenvardighetstecken i sigillet. vapenfOrande atter. FoIkeFolke Johansson Vapnet finnes avbiIdatavbildat papå sigill 1387 (nr 9) till horde den maktiga Angel­ oehoch papå slutsten i domkyrkan. atten oehoch Magnus Bosson (nr 12) 22. IonsJons Gerekesson Lodehat brot MaIsta-atten.Malsta-atten. Nils Allesson ar den serien med spetsovala biskopssigill oehoch som inlederinIeder den i det narmaste kom­ upptog ett runt, som nertill visar plettapIetta fOljden, varfOr vapenserien bor­ slaktvapnet. jats med honom. 23. IohanJohan HllkanssonsHåkanssons vapen ater­åter• 15. Nils Kettilsson Vit ar den fOrstefOrs te finnes fOrutom i sigill 1428 som kalk­ som i det stora prelatsigillet 1310 sat· malningmålning bI.bl. a. i Kronborgs slott i Dan­ ter in det egna sliiktsvapnetslaktsvapnet jiimtejamte mark (HT nr 1,l, sid. 35). domkyrkans korsskold, ett bruk som 25. NNils ils RagvaldssoTls lilIiljeskold jeskold finns 377 Bengt 010/Olof Kiilde i hans sisigill gill som biskop av Vaxj6Vaxjo 1431 fIestaflesta avbildningar i sigill (1472 oehoch oehoch som arkebiskop 1446. 1491), ka1kma1ning,kalkmålning, textextil til etc.ete. med 6rn­orn­ 26. IonsJons Bengtsson Oxenstiernas va­ foten enbarten bart ellerIler kvadrerad med dom­ pen ingaringår i sigill 1454 oehoch i fIeraflera ka1k­kalk­ kyrkokorset. målningarma1ningar i arkestiftets kyrkor, dar det 29. GuslafGustaf Trolles vapen finns i tvatvå aven fOrekommer kvadrerat med stif­ versioner: med trollansiktet eller med tets vapen. det huvudl6sahuvudlosa troIlet,trollet, varav den senaresen are 27. Thord Pedersson brukade tvatvå ar den mest fOrekommande oehoch som olika vapen: i dekansigill franfrån Lin­ oftast ar framstaIldframstalld kvadrerad (sigill k6pingkoping 1452 sk61dskOld med hjorthorn oehoch 1516 oehoch 1530). i annat, av Peringski61diold avbi1datavbildat de­ 30. Johannes Magnus brukar tre ver­ kansigill oehoch i up1andskauplandska ka1kma1nin­kalkmålnin• sioner av vapnet: sk61dskOld med tre tre­ gar skoldsk61d med tre sparrar. bladingarb1adingar (eller m6jligenmojligen fotang1ar)fotanglar) i 28. Jakob Ulfssons vapen ar det ar­ sigill 1526 (av den liIllilla signetringstyp, kebiskopsvapen, av vi1ketvilket finns de som sedan ett par arhundradenårhundraden blev 378 U psala-iirke biskopar den v~nliga for upsalaarkebiskoparna), 31. AvenÅven for Laurentius Petri d. ii.li. skold med ett treberg fdinfrån vilket upp­ finns fleraHera versioner. Sigill 1571 visar vaxa tre ax (Carta Marina 1539) och skold med en brinnande lampa. En slutligen i kvadrerad skold med i 1. brinnande oljelampa aterfinnesåterfinnes aven faltet domkyrkokorset och en stam be­ overstovers t papå arkebiskopens gravsten i lagd med tvatvå kronor, i 2. ett lejon, i domkyrkan. ArkebiskopenÅrkebiskopen uppges 1562 3. ett vanstervant lejon och i 4. faltetfliltet ha fOrlanats fraIsefraise papå tvatvå gardargårdar och ett treberg, franfrån vilket uppvaxa tre samtidigt fOljande vapen: »En forgylt ax, och en ginstam belagd med tvatvå liusastaka med siu pijpor uti ett bHittblått kronor. Johannes var den siste upsala­ fieid,field, uti hvar pijpa et brinnande arkebiskopen under Roms jurisdiktion. liuss». I Hassela kyrka i Hlilsingland Hans broder Olaus Magnus utnamndes skall bland kalkmalningarnakalkmålningarna ha fun­ 1544 av pavenpåven tilltiH titulararkebiskop nits ett vapen jamte Gustaf Vasas, som av UpsalaUpsaia och brukade Johannes' Mdabåda kan ha varit arkebiskopens: i rott falt senare versionversioner er av vapnet. ett gult kors belagt med en bl1iblå fackla 379 Bengt Olof KiildeKalde (vars fot utgor korsets nedre arm) och att vapnet fOrIanats arkebiskopens .fOr ur viIkenvilken tre roda lågorIagor uppstiga. faderns fOrtjanster» adIadeadlade anhoriga. 33. Andreas Laurentii BjornramBjornram 40. Laurentius Stigzelius brukar re­ (Bure) hade enenIigtligt PeringskiOld fOre dan 1644 ett IitetIltet sigill med vapen, den stora branden 1702 i domkyrkan visande en sankt, ginbalksvis stalldstalId »pa»på soder pelaren ofofwanwan fOr grafwen strom ovan atfOljdåtfOljd av en bildad sol i Hog-Choret sin Adeliga skioldski old han­ och av fyra krokIiknande, S-formade giande / med gul och blablå farg fOrdel­ fOrema!.fOremål. PeringskiOld uppfattade det tan / i hwilkens ofra halfdel i gulaguIa ovre som en kalk, vilket det dock ej feltet / uprackia sig tre swarta Biorn­ kan vara. Barnen blevo 1675 adIadeadlade ramar / och sammaledes papå hielmenhi elmen Lilliemarck (sonerna inintrod. trod. 1678 som tvatvå ramar. med papå sprakband:språkband: Andr: nr 886) och bar fOljande vapen: i rott Laur: Arch: Vp: Bur:. faIt£alt tvatvå naturliga liljestjalkar av silversiIver 34. Abraham Andreas Angermannus och darover en blablå ginstam belagd har i sitt sigill en kalk elleller er lIampaampa ur medmed fernfem stolpar av guld. vilken flammor uppstiga mot tre stjar­ 41. EIgenstiernaElgenstierna uppger i Svenska nor. adelnsadelns attartavlor (II:509a) att Johan­ 35. Nicolaus Olai BothniensisBothniensis,, som nes Baazius' farfar,£arfar, kyrkoherden Bene­ var ordfOrande vidyid provinsiaIkonsilietprovinsialkonsiliet dictus Johannis, dod 1600 och begravd 11593593 (» UUpsaia psala mote.), fOrde ett tre­ papå GardsbyGårdsby kyrkogardkyrkogård i SmSmåland1Uand .va­ blad i vapnet. rest sonerna lato arår 1628 over honom 37. PaPå Petrus KeniKenicius'cius' numera fOr­ laggalagga en gravstengravsten med paskriftpåskrift och en svunnasv unna gravsten fanns enligt Pering­ uthuggen ekegren med tre ollon, vil­ sskiOldkiOld lIammetammet med fanan inom en ket uttryckIigen sages hava varit Baa­Baa­ lagerkrans. Det ovan avbildade vapnet zernas vapen fOr 100 arår tillbaka •. Sam­ ar franfrån sigiIl 1633. ma vapen ingaringår i arkebiskopens Mdabåda 38. LaurentiusLaurentius Paulinus Gothus' smasmå sigill i avtryck franfrån 1677 och 1679. sigill visar vapenskOlden ovan atfOljdåtfOljd I det tidigaretidigare ar en dodskalle insatt i av Gudslamm med fana. Arkebiskop­ stallet for hjalm medmed som hjalmpryd­hjalmpryd­ ens barn blevo efter faderns dod ad­ nad ett latinsktlatinskt kors omgivet av papå ladelade »fOr faderns fOrtjanster» 1654 och var sida tretre ax. Det senare uppvisar slu­ introducerades papå Riddarhuset 1655 ten hjalm och korset omgivet av tvatvå ax med nr 647 och namnet OlivOlivecrantzecrantz papå var sidsida.a. Hans halvbroder blev 1647 samt fOIjandefOljande vapenskold:vapenskold: i faIt av adlad Ekehielm, inintrod. trod. samma arår som guguIdld en gron oIivkrans.olivkrans. nr 380 med ekkvist med tvatvå blad och 39. JohannJohanneses Canuti LenceusLenæus an­ ett ollon aterkommandeåterkommande i hjalmpryd­ vavandende 1638 ett litetlitet runt sigill med naden och som detalj iskolden.i skolden. Aven bokstaverna lCLICL over en bild av JJesu esu hans broder tog upp en ekkvist medmed dop (?). Som arkebiskop bar han sedan tre ollon i den delade skOldens nedre domkyrkans korsskold, timbrerad mmeded faIt, nar han 1667 blevblevadlad adIad Leijon­ mitra och omgiven av bokstavbokstavernaerna lCIC hielm (in(introd. trod. 1668 som nr. 784, siste L A V. Hans barn blevo under faderns manIigeman lige medlemmen
Load more

Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Scandinavia - First Known Map
    Scandinavia - First Known Map This image depicts an early map of Scandinavia - the origination place for many invaders of Rome's former province of Britannia (the country we know as Britain). About a thousand years after Scandinavians and Saxons began their invasions of Britain, Olaus Magnus (1490-1557) started work on his famous Carta Marina (Map of the Sea). It is the first-known map of the Nordic countries depicting them (and their surroundings) in interesting detail. It took twelve years to complete. The first copies of the now-famous map were printed in Venice during 1539. For many years, although people talked about the map, it seemed that the map stories were just stories. Then ... a copy turned-up in Munich, during 1886. Another copy, which was located in Switzerland during 1962, is now maintained at Carolina Rediviva (Uppsala University Library) in Uppsala, Sweden. Olaus Magnus, who was a Catholic Archbishop, understood Latin. He translated the map’s Latin notes into Italian and German. To learn more about the map, and to see many more woodcuts depicting Scandinavian scenes and culture, check-out Olaus’ monumental Historia de gentibus septentrionalibus ("History of the Northern People") printed in Rome during 1555. Click on the image for a much-better view. Credits: Image online, courtesy the James Ford Bell Library, University of Minnesota. PD See Alignments to State and Common Core standards for this story online at: http://www.awesomestories.com/asset/AcademicAlignment/Scandinavia-First-Known-Map1 See Learning Tasks for this story online at: http://www.awesomestories.com/asset/AcademicActivities/Scandinavia-First-Known-Map1 Media Stream Scandinavia - First Known Map View this asset at: http://www.awesomestories.com/asset/view/.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Erwin Panofsky
    Reprinted from DE ARTIBUS OPUSCULA XL ESSAYS IN HONOR OF ERWIN PANOFSKY Edited l!J M I L LA RD M EIS S New York University Press • I90r Saint Bridget of Sweden As Represented in Illuminated Manuscripts CARL NORDENFALK When faced with the task of choosing an appropriate subject for a paper to be published in honor of Erwin Panofsky most contributors must have felt themselves confronted by an embarras de richesse. There are few main problems in the history of Western art, from the age of manuscripts to the age of movies, which have not received the benefit of Pan's learned, pointed, and playful pen. From this point of view, therefore, almost any subject would provide a suitable opportunity for building on foundations already laid by him to whom we all wish to pay homage. The task becomes at once more difficult if, in addition to this, more specific aims are to be considered. A Swede, for instance, wishing to see the art and culture of his own country play apart in this work, the association with which is itself an honor, would first of all have to ask himself if anything within his own national field of vision would have a meaning in this truly international context. From sight-seeing in the company of Erwin Panofsky during his memorable visit to Sweden in 1952 I recall some monuments and works of art in our country in which he took an enthusiastic interest and pleasure.' But considering them as illustrations for this volume, I have to realize that they are not of the international standard appropriate for such a concourse of contributors and readers from two continents.
    [Show full text]
  • Guds Ställföreträdare Förmedlad
    Guds ställföreträdare förmedlad Kungen i kröningspredikan från Gustav I till Karl XIV Johan Cecilia Nordberg Inledning Vad är en kung egentligen? Och vad är en kung i svensk historia? Ett av de främsta argumenten för att bevara monarkin i vårt land är att kungen anses vara en del av vår svenska kultur, en tradition och en viktig representant för det svenska folket. Ber man någon att rita en kung får man knappast en av­ bildning av Carl XVI Gustav utan en bild av en man med krona och kanske också en mantel. "En kung" och den fysiska konungen är således inte alltid samma sak. Föreliggande uppsats ska undersöka hur denna företeelse såg ut i Sverige under tidigmodern tid. En av utgångspunkterna är att det går att skilja på den fysiska konungen och den mer ideologiska kungligbeten, varav den förstnämnda kan dö medan den andra egentligen lever kvar än idag, om än mycket beskuren och ifrågasatt och med en helt annan funktion än den monarkiska institution som här ska undersökas. Vi skulle kunna säga att kungen vid kröningen ikläds, förutom regalierna, en idé om vad en kung är - en idé som legitimerar honom som fysisk regent. Enskilda konungar kan således gå upp i kungligheten, för att vid sin död eller abdikation lämna över den till sin efterträdare. Men varifrån kom denna idé och hur förde man ut den till folket? Det faktum att ideologin främst var av religiös art gör att vi måste söka oss till kyrkans värld. Den europeiska monarken var under tidigmodern tid en kung av Guds nåde och för att få legitimitet för den tanken var det naturligtvis centralt att den uttalades av de män som i övrigt förmedlade Guds nåd till människorna, nämligen prästerskapet.
    [Show full text]
  • Medeltidskyrkornas Modernisering Analyserar 1900-Talets Kyrkorestaurer- Ingar Främst Ur Ett Arkitekturhistoriskt Perspektiv
    ANNA ELMÉN BERG Landets medeltidskyrkor har under tidernas gång omprövats, omvärderats och omgestaltats. Under 1900-talet fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Särskilt under efterkrigstiden undergick många kyrkor restaureringar som syftade till att modernisera dem. Medeltidskyrkornas modernisering analyserar 1900-talets kyrkorestaurer- ingar främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Modernitet och föränd- ringar i samhälle och kyrkoliv bildar bakgrund till de faktiska åtgärder av antikvarisk eller nyskapande art som dessa kyrkobyggnader blev föremål för. Särskilda fallstudier ägnas de åtta stenkyrkor i Luleå stift som räknar sitt ursprung till senmedeltiden. I dagens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag. Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och inredningar. Mot den bak- grunden är det angeläget att kunskapen omkring dem ökar. Anna Elmén Berg (f. 1962) är fil. dr i konstvetenskap och antikvarie vid Piteå museum. Boken är resultatet av forskningprojektet Medeltidskyrkor- nas modernisering, vilket har bedrivits vid Konstvetenskapliga institutio- nen, Uppsala universitet, inom Forum för forskning kring de kyrkliga kul- turarven (FFKK). Projektet har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien och Konstvetenskapliga institutionen och volymen ingår som nr 3 i FFKK:s skriftserie. Arcus sacri inom Acta universitatis upsaliensis.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • The Most Reverend Walter Obare Omwanza the Presiding Bishop of the Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5Th, 2005
    Sermon at the Ordination of Bishops for the Mission Province of the Lutheran Church of Sweden The Most Reverend Walter Obare Omwanza The Presiding Bishop of The Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5th, 2005 WHY ARE WE HERE TODAY? The date of February 5th, 2005, will have its permanent place in the future history of Lutheranism. On this very day, the Mission Province within the Lutheran Church of Sweden received three bishops. On the same day, Lutheran Christians in the Lutheran churches in Sweden and Finland received new ordained pastors who are to serve them with the Word of God and the Holy Sacraments. In all this that we have accomplished here in Gothenburg, the passage of the Epistle of St. Paul to the Ephesians has, once again, been realized, "When he ascended on high, he led captives in his train and gave gifts to men" (Eph. 4:8). This date of February 5th, 2005, naturally raises the question, why are we here having arrived from various parts of the wide world? Why us, from Africa, Eastern Europe, Germany, Scandinavia and North America? This question can be addressed to us even with a certain degree of indignation. The same question can also be asked out of perplexity and embarrassment. But we should not forget either, that there are Lutheran Christians in Sweden and Finland who can answer this question with the deepest thankfulness. Their prayers have been heard as was heard the request from Macedonia to St. Paul: "Come over and help us!" (Acts 16:9).
    [Show full text]
  • The Saami Peoples from the Time of the Voyage of Ottar to Thomas Von Westen CHRISTIAN MERIOT*
    ARCTIC VOL. 37, NO.l (DECEMBER 1984) P. 373-384 The Saami Peoples from the Time of the Voyage of Ottar to Thomas von Westen CHRISTIAN MERIOT* The history of the discovery and-understandingof the Saami THE SOURCES peoples can be divided into three periods. The-earliestrecord goes back to Tacitus, who in his Germania describes the Fenni The main sources of information follow, in chronological as savages, since they had neither weapons norhorses, dressed order. in animal skins, slept on the ground, and used bone weapon Ottar (Ohthere) was a rich- Norwegian landowner,.bailiff, tips for hunting because of their ignorance of iron. About A.D. and teacher during the reignof the Viking King Harald Haar- 150 Rolemy wrote of the Phinn0.i.Not until the De bello fager (Pairhair), at the end of the ninth century. In the course gothico of Prokopius, towards A.D. 550, were they called of a businessvisit to England, Ottar related to Alfredof “Skrithiphinoi”, an allusion to their ability to slide on wooden Wessex . (king from 87 1-901) the story of a voyage he had planks; in the De origine artihus Getarum of Jordanes, a con- made to.Helgeland, in the north of.his homeland. During this temporary of Prokopius, they are referred to as Screre,fennae voyage he rounded the Kola peninsula to Duna. King Alfred and Sirdfenni. This prehistory of the Sammi peoples can be included 0m’s.account in his translation of Orosius, towards said to end with theHistory of the Langobards by .Paulus Dia- 890. The Anglo-Samn.text, with an English translation, was conus (Varnefrid) about AD.
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • Några Av Sveriges Kanaler I Litteraturen : Svensk Och Internationellt
    Några av Sveriges kanaler i litteraturen - Svenskt och internationellt (Bibliografi) (Del 1 av 5) Av Christina Brage The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date of publication barring exceptional circumstances as described separately. The on-line availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to print out single copies and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publication also includes production of a number of copies on paper archived in Swedish university libraries and by the copyrightholder/s. The publisher has taken technical and administrative measures to assure that the on-line version will be permanently accessible and unchanged at least until the expiration of the publication period. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se Göta Kanal. Forskning från Linköpings universitet; 14 (Del 1 av 5) Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2001 ISBN 91-7219-936-9 (print) www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/014/ (WWW) Printed by: UniTryck, Linköping Ó Christina Brage Några av Sveriges kanaler i litteraturen. Svenskt och internationellt I denna skrift behandlas Göta- och Trollhätte kanal, två kanaler som genom historien följt varandra och som har många beröringspunkter.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]