Fridens Och Kärlekens Ord Nathan Söderbloms Gestaltning Av Ärkebiskopsämbetet 1914 - 1931 Klas Hansson

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Fridens Och Kärlekens Ord Nathan Söderbloms Gestaltning Av Ärkebiskopsämbetet 1914 - 1931 Klas Hansson Fridens och kärlekens ord Nathan Söderbloms gestaltning av ärkebiskopsämbetet 1914 - 1931 Klas Hansson Kyrkohistoria D2 Handledare: Oloph Bexell 2 Innehållsförteckning Bakgrund ........................................................................................................................... 4 Inledning .................................................................................................................................................................................4 Hittillsvarande forskning.................................................................................................................................................5 Sammanfattning...................................................................................................................................................................9 Material, metod och hypotes ........................................................................................... 10 Källmaterial ........................................................................................................................................................................ 10 Metod, hypotes och frågeställningar ....................................................................................................................... 10 Förändringar i samhälle och kyrka.................................................................................... 13 Kontexten............................................................................................................................................................................. 13 Samhället förändras.............................................................................................................................................................................13 Förändringar i kyrkans värld...........................................................................................................................................................14 Ledarskap i början av 1900-talet .............................................................................................................................. 17 Ärkebiskopens position................................................................................................................................................. 18 Sammanfattning................................................................................................................................................................ 18 Söderbloms företrädare................................................................................................... 20 Anton Niklas Sundberg .................................................................................................................................................. 20 J.A. Ekman............................................................................................................................................................................ 22 Diskussion ........................................................................................................................................................................... 24 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................25 Nathan Söderblom och ärkebiskopsämbetet.................................................................... 26 Kort biografi ....................................................................................................................................................................... 26 Biskopsämbetet................................................................................................................................................................. 27 Kontinuitet, nationalism och evangelisk frihet ........................................................................................................................28 Kontinuitet och ämBetsstruktur .....................................................................................................................................................29 BiskopsämBetets möjligheter...........................................................................................................................................................29 Diskussion .................................................................................................................................................................................................34 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................35 Arenor ................................................................................................................................................................................... 35 Biskopsvigningar.............................................................................................................................................................. 36 Den egna vigningen..............................................................................................................................................................................36 Söderbloms biskopsvigningar..........................................................................................................................................................38 Biskopsvigningar för andra kyrkor ...............................................................................................................................................41 Diskussion .................................................................................................................................................................................................44 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................46 Politisk opinionsbildning inom Allmänna kyrkliga mötet.............................................................................. 46 Allmänna kyrkliga mötet 1920........................................................................................................................................................47 Allmänna kyrkliga mötet 1921 - 1931 .........................................................................................................................................49 Diskussion .................................................................................................................................................................................................50 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................51 Böndagsplakaten.............................................................................................................................................................. 51 Samhällsfrågor introduceras ...........................................................................................................................................................51 Strid om utformning.............................................................................................................................................................................52 Diskussion .................................................................................................................................................................................................53 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................54 Fredsengagemanget........................................................................................................................................................ 54 1914 års fredsupprop ..........................................................................................................................................................................54 Fortsatt fredsarbete .............................................................................................................................................................................55 Eisenachresolutionen...........................................................................................................................................................................56 3 Diskussion .................................................................................................................................................................................................57 Sammanfattning....................................................................................................................................................................................58 Biskopsmötet ..................................................................................................................................................................... 58 Inledande motstånd..............................................................................................................................................................................58 I Biskopsmötet.........................................................................................................................................................................................60
Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • En "Manlig" Drottning Med "Kvinnligt Behag": Gränsöverskridande Perspektiv På Genus
    En "manlig" drottning med "kvinnligt behag": gränsöverskridande perspektiv på genus Jarlert, Anders Published in: Kyrkohistorisk årsskrift 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Jarlert, A. (2010). En "manlig" drottning med "kvinnligt behag": gränsöverskridande perspektiv på genus. Kyrkohistorisk årsskrift, 2010, 67-77. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 30. Sep. 2021 anders jarlert En »manlig» drottning med »kvinnligt behag»: gränsöverskridande perspektiv på genus »Mången [har] sagt, att hon är kungahusets manli- Svenska Akademiens sekreterare, Carl David af gaste karl». Denna beskrivning av drottning Victoria Wirsén (1842−1912), som i sin »ständiga vrånghet» av Sverige (1862−1930), nedskriven 1912 av överhov- mot Selma Lagerlöf (1858−1940) eggades till att predikanten, biskop Gottfrid Billing (1841−1925) och »visa sin manliga själfständighetskänsla att ej vika, tryckt i hans levnadsminnen 1975, har ofta citerats om än aldrig så många blefvo hans motståndare [—].
    [Show full text]
  • List of Scholarships and Grants – Offered by Foundations Connected with Lund University
    Page 1 of 76 2020-11-30 Finance Endowment administration Emma Haverlind, administrator List of scholarships and grants – offered by foundations connected with Lund University Postal address Box 117, 221 00 Visiting address Sandgatan 5 Telephone +46 222 71 44, +46 46 222 00 00 E-mail [email protected] Website www.lunduniversity.lu.se www.staff.lu.se Sida 2 av 76 Faculty travel and research grants ......................................................... 3 Travel scholarships for students .......................................................... 14 University and student nation scholarships ........................................ 16 Other scholarships and grants .............................................................. 71 Sida 3 av 76 Faculty travel and research grants Most grants are intended for researchers, doctoral students, teaching staff, associate professors and similar at Lund University, but there are also some that undergraduate and Master’s students can apply for. The application period for faculty travel and research grants is at the start of the spring and autumn semesters, normally in January/February and September, respectively. Most faculties have a scholarship group that assesses and ranks the applications. A decision is then taken by the Faculty Board or equivalent. The faculties have different regulations on the size of grants and how often the same person can be awarded a grant. This is stated in the call for applications concerned. The Aeryle Travel Scholarship Fund (94501) Support for international research trips for students and teaching staff at Lund University. Open for applications: spring semester every three years: 2021, 2024, together with the faculty travel and research grants. The Ove Almborn Donation Fund (92000) Grants for research on cryptogams, primarily lichens, for students or graduate researchers active at Lund University.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • Bengtson, Det Låg En Stad Vid Clara
    1 Annons i Nya Wermlands – Tidningen lördagen den 28 november 1885: ”Att min älskade make Bankdirektör Fritz Clarholm Onsdagen den 25 november afled vid 54 års ålder, djupt sörjd av mig, fyra söner, syskon, svärföräldrar och många vänner är det min smärtsamma pligt att tillkännagifva. Carlstad den 26 november 1885 Amelie Clarholm Född Pihlgren Sv. Psalmbok 481” (Denna annons placeras på försättsbladet som ett slags prolog.) GAMLE MAJOREN LILLIEHÖÖK - ETT MEMENTO Gamla eller Västra kyrkogården i Karlstad togs i bruk i maj 1800. Invigningsakten förrättades av vice pastorn Jan Branzell. Efter hand kom gravplatsen att utvidgas, inte minst till följd av kolerans härjningar. Vintergraven Meta stod färdig på hösten 1838; inga begravningar kunde äga rum så länge tjälen var kvar i marken. På våren begravdes sedan samtliga på en och samma dag. En procession hade den här kulna höstdagen utgått från domkyrkan till den lilla vita byggnaden med sin stora kopparurna i antik form på taket. Skolungdomen sjöng en psalm och biskop Agardh höll ett ”wackert tal om Döden och en bliwande uppståndelse” och talade om vintergraven som ”en vagga för evigheten”. Han fortsatte: ”Här, i denna vagga, skola vi sofva ännu en gång den lugna barnsliga sömnen, som vi ej njöto, så länge världens oro bestormade vårt bröst, och dess drömmar beveko vår själ. Detta rum är nu fridlyst för jordens stormar. Vid dess mur är gränsen för världens alla sträfvanden, för livets alla bekymmer, för mänsklighetens alla mödor. Utomkring denna mur ljuder sorlet af den svärmande människostacken. Härinom blott är tystnad. Detta rum är nu heligt genom 2 sig själft och genom sin bestämmelse.
    [Show full text]
  • Gottfrid Billing — Själasörjaren
    Svensk Teologisk Kvartalskrift, Årgång 44, 1968, HILDING PLEIJEL Gottfrid Billing — själasörjaren ETT FÖRBISETT DRAG I LUNDABISKOPENS PERSONLIGHET Gottfrid Billing, politikern och prelaten, ansågs av sin samtid som en mycket myndig man. Han betecknades efter sin bortgång rent av som den siste kyrko­ fursten i vårt land.1 I riksdagen tillhörde han den dåförtiden aristokratiska första kammaren, och han behövde väl aldrig hålla något valtal för att försvara sin plats i senaten. Han stod hovet nära, både som överhovpredikant och som personlig rådgivare åt kungaparet. I sitt stift var han den obestridde ledaren, och vid prästmötena tedde han sig — åtminstone tyckte vi åhörare det — som rektorn inför en skara skolpojkar. Detta är emellertid inte den fullständiga bilden av Gottfrid Billings personlig­ het. Han var mycket förtegen om sitt innersta och som offentlig person ganska reserverad. Han beklagade själv att han var så »rädd för att visa känslans värme, även då den finns».2 Redan denna självbekännelse vittnar om att det bakom den sträva ytan dolde sig »stormiga vågor i själen», som Nathan Söderblom ut­ tryckte det i ett minnestal.“ I själva verket var Gottfrid Billing under hela sin levnad en på det inre livets plan hårt kämpande man. I sin ungdom genomgick han en livsavgörande reli­ giös kris, vad man plägar kallar en väckelse, och han upphörde aldrig någonsin att brottas med religiöst grubbel och melankoli. Han avslöjar i sina Minnen att Västeråstiden, som utåt tedde sig så ljus och framgångsrik, i grund och botten var »i inre hänseende en mycket svår trängselns tid».1 Ännu på ålderns dagar, då oron eljest plägar stillna och sinnet finna ro, kom det svåra tider och stunder, varom hans närmaste har gripande vittnat.0 Hans Larsson, som tydligen förstod Billing bättre än de flesta, återger i sin minnesteckning ett yttrande av Billing året före hans bortgång.0 Det hade varit 1 Edv.
    [Show full text]
  • The Rector's Office Tersmeden, Fredrik
    The Rector's Office Tersmeden, Fredrik Published in: Teacher Times 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Tersmeden, F. (2019). The Rector's Office. Teacher Times, (7), 7-11. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 The Rector’s Ofce – a Historical Overview History The sitting term for the rector at Lund University is six years. When the university was founded, the rector only sat for a term at a time. Twenty years later, from 1688, the sitting term was extended to a whole year.
    [Show full text]
  • Karlstads Domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL
    karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 1 2 karlstads domkyrka karlstads domkyrka 3 karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL 4 karlstads domkyrka karlstads domkyrka KARLSTAD CATHEDRAL karlstads domkyrka 5 karlstads domkyrka Stiftskyrka – Församlingskyrka Dokumentation och reflektion KARLSTAD CATHEDRAL tack till nedanstående bidragsgivare Diocese church – Parish church Pro Fide et Christianismo Documentation – Reflection Stiftelsen Aagot och StorJohanns minnesfond för värmländsk kultur Stiftelsen konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Helmiastiftelsen Kungliga Patriotiska Sällskapet Per Jan Wållgren Bengt Arrestad Tack också till dem som genom stödköp bidragit till att finansiera boken Karlstads stift Karlstads domkyrka Karlstads domkyrkoförsamling Initiativtagare Per Jan Wållgren Karlstads kommun/Sven af Geijerstams donationsfond Författare Harry Nyberg Carlstads-Gillet Layout och nytagna bilder samt grafisk formgivare Per Berggrén Värdefull hjälp på olika sätt har dessutom givits av Förlag Per Berggrén Översättning till engelska Tore Bergman och Neill Dronsfield Det högre seminariet i kyrkohistoria i Uppsala Tryckt på Strokirk-Knappen, Karlstad 2012 Harry Nybergs prästkollegor och akademiska kollegor Boken ingår som nummer 40 i Carlstads-Gillets skriftserie Inger Berggrén för diskussioner och synpunkter på arkitektur och som nummer 10 i Stiftshistoriska Sällskapets skriftserie Henrik Nyberg för materialkomplettering och förslag Henrik Hermansson, domkyrkans vaktmästare ISBN 978-91-976895-3-3 Lenah Östlund, domkyrkans
    [Show full text]